den 19 maj

Interpellation 2003/04:516 av Gunnar Andrén (fp) till statsrådet Hans Karlsson om underhåll av museisamlingars byggnader

Nyligen tvingades kultur- och fritidsnämnden i Norrtälje att avvisa en ansökan från Roslagsmuseet på denna ort om fastighetsunderhåll. Orsaken var enkel: brist på pengar. Det omedelbara underhållsbehovet hade beräknats uppgå till 345 000 kr. Samma öde rönte en motsvarande framställan från Stiftelsen Pythagoras, ett välkänt mål för många museibesökare inte minst sommartid.

Problemet på det nämnda Roslagsmuseet är att fuktproblemen på gevärsfaktoriet från 1600-talet, då Gustaf II Adolf såg till att etablera detta för att orten skulle kunna få bli stad, redan har fått sådan omfattning att den stora samlingen med allt från stenålderskanoter till gamla böcker riskerar att skadas eller i värsta fall helt förstöras.

Särskilt allvarligt är att elsystemet, redan utdömt av elektriker, är i så dåligt skick att skyddsombudet vid museet anser att detta egentligen, av säkerhetsskäl, borde stängas för besökare, en åtgärd som ju inte direkt stimulerar besökare att bege sig till Roslagsmuseet och där erlägga avgift ens under sommaren.

Inte ens till en nödvändig säkerhetsöversyn om 30 000 kr fanns det pengar. Museipersonal, som saknar yrkesutbildning i måleri, städning, elunderhåll, byggnation med mera, tvingas därför nu arbeta med ting som de saknar yrkeskunskap för.

Samtidigt har vi en mycket stor arbetslöshet, enligt vårpropositionen särskilt stor inom byggnadsarbetareområdet. Regeringen föreslår ju därför också särskilt riktade avdragsmöjligheter för enskilda fastighetsägare med flera som nyttjar yrkeskunniga för reparations-, ombyggnads- eller tillbyggnadsprojekt.

Det är dock en smula förvånande att inte anslag som ställts till Arbetsmarknadsverkets förfogande för att hålla uppe sysselsättningen bland yrkeskunniga målare, elektriker och andra byggnadsarbetare, skulle kunna @ ungefär som tidigare i decenniers riktade beredskapsarbeten @ inriktas på att bland annat underhålla värdefulla museibyggnader, inte bara i Norrtälje utan troligen på många andra ställen där motsvarande behov av underhåll och yrkeskunniga men arbetslösa byggnadsarbetare och andra museikunniga finns tillgängliga.

Man kan ställa sig frågan var problemen egentligen finns @ handlar det om konkurrensneutralitetsaspekter, vilka onekligen måste iakttas för att inte skapa nya problem, eller om brist på uppfinningsrikedom, entreprenörsanda, samarbets- eller samordningsproblem inom arbetsmarknadsverket eller mellan AMS och andra offentliga myndigheter?

Mot bakgrund av ovanstående önskar jag fråga statsrådet:

Vilka åtgärder kan det enligt statsrådet finnas möjlighet att vidta för att bistå olika kulturbyggnader i vårt land med angeläget fastighetsunderhåll inom ramen för nuvarande anslag till Arbetsmarknadsverket?