den 13 maj

Interpellation 2003/04:491 av Yvonne Andersson (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om yrkeshögskola och kvalificerat yrkeskunnande

Behovet av kvalificerad yrkeskunskap är stort. Näringslivet efterfrågar utbildning som är anpassad till företagens behov. Företagarnas Riksorganisations Småföretagsbarometer är en undersökning bland över 4 500 företag med 1@49 anställda. Den påvisar att bristen på kvalificerad arbetskraft bland landets småföretag är ett problem.

17 % av småföretagen anger denna brist som det främsta hindret att växa och utvecklas. Var fjärde företag uppger att expansionsutsikterna försämras på grund av bristen på medarbetare med rätt kompetens. Av de företag som uppgav att de behöver nyrekrytera var efterfrågan högst på yrkesutbildad personal inom byggindustri, samfärdsel, hotell och restaurang, tillverkningsindustri, sällanköpshandel och detaljhandel.

Företagen inom Östergötlands verkstadsindustri anger i högre grad än östgötska företag inom andra branscher att man upplevt en brist på arbetskraft. Det är ett förhållande som kan anses stå i kontrast till det faktum att man samtidigt haft betydande omställningar inom många företag. Förklaringen ligger sannolikt i att den kompetens som efterfrågas och anses som bristvara sällan finns bland de som friställs eller att dessa personer snabbt får nya arbeten. Bristen på utbildade och erfarna verkstadsarbetare blir därmed mer strukturellt betingad och visar på de svårigheter som föreligger när det gäller att klara kompetensutvecklingen.

Kristdemokraterna föreslår en ny lärlingsutbildning som bildar ett eget tydligt program inom gymnasieskolans ram. Det är viktigt också för identitetsskapandet, att låta dagens gymnasieelever få vara stolta över sin kunskap och över det yrke som de har valt som sin framtid. Lärlingsutbildningen ska utformas i samarbete med näringens företrädare @ inklusive fackförbund och skyddsombud @ med ett nationellt perspektiv för att skapa en god utbildning för hela samhället och den enskilde.

Fullföljd lärlingsutbildning ska ge behörighet till yrkeshögskola, en ny utbildningsform som Kristdemokraterna vill införa. Den ska vara en enhetlig utbildningsform av hög kvalitet. Yrkeshögskolan kan fungera som en paraplyorganisation där de olika aktörerna samverkar men ändå behåller sin egenart.

Redan finns ett antal embryon till "yrkeshögskolor" inom KY. Parallellt med dessa "yrkeshögskolor" har regeringen gett tre högskolor i uppdrag att organisera yrkeshögskoleutbildning. Det bör rimligen vara så att begreppet yrkeshögskola endast betyder en sak. Eftersom begreppsförvirring inträtt, finns ytterligare skäl för att termen yrkeshögskola bör användas som samlande begrepp.

Dagens KY blir därmed en del av den nya yrkeshögskolan. De goda erfarenheter som däri finns av samverkan med näringslivet måste tas till vara. Det är viktigt eftersom regeringen de senaste åren dragit in vissa satsningar på KY.

I regeringens gymnasieproposition 2004:140 Kunskap och kvalitet finns idéer som verkar vara sprungna från kristdemokratisk politik, vad gäller gymnasial lärlingsutbildning. Men de konkreta åtgärderna dröjer: det blir en yrkesutbildningsdelegation och Skolverksutredning i stället.

Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga utbildningsministern:

Vad avser ministern att göra för att genomföra idén med en samlande yrkeshögskola för att strukturera och tydliggöra, identitets- och kvalitetsmärka den kvalificerade yrkeskunskapen?

Vad avser ministern att göra för att fram till dess säkerställa utbildning inriktad på kvalificerat yrkeskunnade?

Vad avser ministern att göra för att säkerställa kvalificerat yrkeskunnade till verkstadsindustrin?