den 11 maj

Interpellation 2003/04:487 av Anne-Marie Ekström (fp) till statsrådet Morgan Johansson om hörselskador som ett folkhälsoproblem

Redan i förskoleåldern utsätts barn för höga ljudnivåer på dagis. Rockkonserter och andra musikevenemang bidrar också till att människor utsätts för höga ljudnivåer som medverkar till försämrad hörsel.

I dag finns över 500 000 hörselskadade i åldern 16@64 år. Andelen hörselskadade ökar och då även i åldrarna 0@65 år. Hörselnedsättning kan inte betraktas bara som ålderskrämpa utan kan ses som ett folkhälsoproblem som berör alla generationer.

Olika undersökningar visar olika statistik om hur många det är totalt som har någon form av hörselnedsättning men i SCB:s undersökning år 2002 svarade 870 499 personer nej på frågan: "Kan du utan svårighet höra vad som sägs i samtal mellan flera, med eller utan hörapparat?" Undersökningen presenteras i hörselskadades riksförbunds årsrapport 2004.

Forskare vid öron-näsa-hals-kliniken i Uleåborg, Finland gör en prognos att cirka två miljoner svenskar kommer att ha problem med hörseln år 2020 @ således en fördubbling av antalet på 20 år.

Enligt forskare finns det främst tre orsaker till hörselnedsättning: genetiska faktorer, bullriga ljudmiljöer och åldersnedsättning. Men såväl forskare, verksamhetsföreträdare som brukare anser att kunskapen och forskningen om hörselskadornas folkhälsopolitiska betydelse är för liten. Hörselnedsättning är alltså ett växande problem i takt med alltmer bullriga miljöer i allt lägre åldrar.

Vad avser folkhälsoministern vidta för åtgärder för att hörselskador ska uppmärksammas mer och betraktas som ett folkhälsoproblem?