den 27 april

Interpellation 2003/04:452 av Hillevi Engström (m) till justitieminister Thomas Bodström om förhållandena för häktade personer i Sverige

Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, Alvaro Gil-Robles, har nyligen besökt Sverige. Enligt uppgifter i medierna riktar han skarp kritik mot förhållandena för häktade personer i Sverige. Han har i intervjuer sagt sig ha särskild skarp kritik mot förhållandena på Kronobergshäktet i Stockholm och säger: "Detta är inte mänskliga villkor. Det är dags att på allvar tänka över hur detta skall lösas".

Dessa förhållanden har även uppmärksammats vid flera tillfällen under året och bland annat diskuterats i riksdagen. Regeringen har i vårpropositionen aviserat att ytterligare 200 miljoner kronor ska fördelas till kriminalvården för utbyggnad av häkteskapaciteten. Men den kritik som framförs av kommissionären handlar om andra, mer allvarliga problem, än om kapaciteten i form av avsaknad av platser. Han pekar bland annat på följande problem:

• Häktade personer är inlåsta 23 av dygnets timmar.
• De är isolerade från andra även då detta inte är motiverat av utredningsskäl, advokat och personal undantagna.
• Besöksmöjligheterna är starkt begränsade.
• Rastgårdarnas utformning är som "hönsburar".
• De omfattas av "särskilda restriktioner" under lång tid med mera.

Ansvaret för den förda kriminalvårdspolitiken är regeringens och ytterst ansvarig för de missförhållanden som Sverige nu får av internationell kritik är justitieminister Thomas Bodström. Det är mycket angeläget att förtroendet och respekten för Sverige som nation och aktör för mänskliga rättigheter inte undergrävs globalt. Om regeringen i Sverige inte själv kan leva upp till kraven på mänskliga rättigheter minskar tilltron till vår förmåga att agera internationellt.

Jag vill ställa följande fråga till justitieministern:

Vilken strategi har justitieministern, på kort och lång sikt, för att åtgärda det som kritiken avser?