den 26 april

Interpellation 2003/04:450 av Per Landgren (kd) till justitieminister Thomas Bodström om genpatent

Den nya patentlagen hotar folkhälsan. Det är följden av att mänskliga gener ska kunna patenteras. Den förebyggande gendiagnostiken mot bröstcancer och äggstockscancer riskerar att fördyras avsevärt och kanske helt förhindras i offentlig sjukvård. Hundratusentals kvinnor kan drabbas. Det kan bli det omedelbara resultatet av lagstiftningen. I framtiden kan hundratals gener vara patenterade och försvåra eller rentav förhindra genetisk analys och förebyggande sjukvård. Orsaken är möjligheten att ta patent på en gen i arvsmassan, vilket leder till avgiftsbelagd gendiagnostik. År 2001 beviljade Europeiska patentbyrån (EPO, European Patent Office) tre patent på genen BRCA 1, som tycks ha en avgörande roll i utvecklingen av bröst- och äggstockscancer. Ett amerikanskt multinationellt företag, Myriad Genetics, söker nu monopol på diagnostiska test av denna gen och överklaganden ska behandlas nu i maj. Motsvarande patent har redan beviljats i USA. För att bedriva rutinmässig cancerkontroll av kvinnor i Europa kan svensk och övrig sjukvård inom EU tvingas betala höga licensavgifter till det amerikanska företaget Myriad genetics. Nu riskerar viktig sjukvård att förhindras eller fördyras på grund av obligatoriska licensavgifter för genetisk diagnostik och genetiska test. Och forskning vid våra universitet riskerar att riktas mot patenterbarhet och ekonomisk vinning.

I direktivet 98/44/EG artikel 5.1 anges att människokroppen i sina olika bildnings- och utvecklingsstadier, liksom enbart upptäckten av en av dess beståndsdelar, inbegripet en gensekvens eller en delsekvens av en gen, inte kan utgöra patenterbara uppfinningar. Därefter anges i artikel 5.2 att en isolerad beståndsdel av människokroppen eller en på annat sätt genom ett tekniskt förfaringssätt framställd beståndsdel, inbegripet en gensekvens eller en delsekvens av en gen, kan utgöra en patenterbar uppfinning, även om denna beståndsdels struktur är identisk med strukturen hos en naturlig beståndsdel. Dessa artiklar i direktivet har sin motsvarighet i förslaget till ny 1 b § i patentlagen. Vid remissbehandlingen framförde Statens medicinsk-etiska råd skarp kritik mot utformningen av artikel 5 i direktivet och anförde att artikel 5.2 är oförenlig med den grundprincip som slås fast i artikel 5.1 samt att artikel 5.2 sätter grundläggande etiska värden på spel. I remissyttrandet framfördes synpunkten att Sverige bör motsätta sig varje patentering av människokroppens beståndsdelar, även om dessa har "isolerats", och att Sverige i konsekvens härmed bör verka för en revision av direktivet och av motsvarande praxis enligt andra internationella instrument.

I Europa rasar forskarvärlden och naturvänner mot denna form av ägande av gener och av diagnostik av samma gener. Redan samma år som patentet beviljades av EPO överklagades beslutet av belgiska, holländska, brittiska, tyska och danska fackvetenskapliga sällskap. Till överklagandet av patent nummer 2 anslöt sig den belgiska och den holländska regeringen. Till det tredje överklagandet har en rad enskilda forskare och patientgrupper anslutit sig, men även de holländska och österrikiska hälsoministerierna.

Mina frågor till justitieministern är:

Hur avser statsrådet att behandla en svensk och europeisk patentlagstiftning som sätter kapitalet framför folkhälsan?

Avser regeringen att sluta upp på den holländska och österrikiska regeringens sida inför Europeiska patentbyråns behandling av de olika överklagandena?