den 16 april

Interpellation 2003/04:433 av Ulf Nilsson (fp) till utbildningsminister Thomas Östros om kommunernas värdering av förskollärarna

Förskolläraryrket har kommit att lida av samma problem som läraryrket drabbats av sedan flera år tillbaka. Få personer vill utbilda sig till förskollärare. Problemen med att det inte finns en särskild förskollärarutbildning har jag tagit upp i en tidigare interpellation. Men förskollärarna möter problem också efter utbildningen.

På många arbetsplatser har förskollärarna låg yrkesstatus och arbetsgivaren @ kommunen @ har dålig förståelse för vad yrket innebär. Outbildad personal är på många håll ansvarig även för den pedagogiska verksamheten. Alla yrkesgrupper behövs och barnskötarna gör en bra insats i förskolan @ men de olika yrkesgrupperna har olika roller. Det är förskollärarna som ska ha huvudansvaret för den pedagogiska utvecklingen i förskolan. Om inte förskollärarnas högskoleutbildning ska vara avgörande för deras roll i förskolan har läroplanen och reformerna, som syftar till en mer pedagogisk förskola, varit förgäves.

I höstas kunde man läsa i Lärarnas tidning att Jönköpings kommun erbjöd barnskötare att vidareutbilda sig till förskollärare. Av 350 barnskötare anmälde 280 sitt intresse för utbildningen. Men precis när utbildningen börjat lades den på is. Den socialdemokratiske ordföranden i barnomsorgsnämnden hänvisade till förskoleminister Lena Hallengrens uttalande om en framtida eftergymnasial barnskötarutbildning. Han sade att kommunen tänkt satsa på att ha många förskollärare i kommunens förskolor, men att saken kom i ett annat läge när den nya barnskötarutbildningen kommit. Det är på ett sätt förståeligt att studenter nu väljer bort förskollärarutbildningen. De inser att kommunerna kommer att anställa många med kortare utbildning och lägre studieskulder till en lön som är nära förskollärarens. Enligt samma tidning har Lena Hallengren sagt att det är upp till varje kommun att bestämma hur många förskollärare man ska ha.

I Hultsfred är det aktuellt att säga upp personal i förskolan. I och med att principen sist-in-först-ut används, oavsett personalens utbildning, blir det mest utbildade förskollärare och fritidspedagoger som får gå. Enligt min mening borde kommunen kräva att det finns en viss andel förskollärare på en förskola. Annars permanentar man ju inställningen att utbildning för arbete i förskolan inte är lika viktig som för övriga skolan. På en vanlig skola är det ju inte så konstigt att obehöriga lärare får gå först, när det blir arbetsbrist. Att placera förskollärarna i en egen grupp vid uppsägningar skulle underlättas om det i lagstiftningen tydligt klargjordes att utbildade förskollärare ska ansvara för verksamheten.

Folkpartiet är överens med regeringen om att den nya pedagogiska förskolan ska ersätta det gamla dagis, men då måste man också satsa helhjärtat på välutbildad personal. I dag finns till och med risken att förskollärare med högskoleutbildning kan få svårt att få anställning, om kommunerna väljer att inte ha så många förskollärare.

Arbetsgivaren måste våga säga att utbildning ska löna sig. Då behöver även regeringen ge ett budskap att olika yrkesgrupper har olika roller i förskolan och att det behövs fler förskollärare.

Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att uppvärdera förskolläraryrket?

Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att tydliggöra att utbildade förskollärare ska ansvara för den pedagogiska verksamheten i förskolan?