den 5 april
Interpellation 2003/04:415 av Åsa Domeij (mp) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist om den småskaliga livsmedelsförädlingen
Under flera decennier har livsmedelsförädlingen blivit alltmer koncentrerad till stora enheter. Det är särskilt tydligt när det gäller slakt och mejerier. Men även förädling av vegetabiliska produkter har blivit alltmer storskalig. Det finns flera skäl att ifrågasätta den nuvarande utvecklingen. Ett viktigt skäl är att långa transporter till slakterierna är förkastliga ur djurskyddssynpunkt. Ur djurens synvinkel är det allra bäst om man helt kan undvika transporter och slakta på gården, eftersom lossning och lastning innebär mycket stress. För Krav-uppfödarna är problemet med slakterinedläggningarna särskilt tydligt eftersom det är så få slakterier som tar emot Krav-slakt.
Ur konsumentsynpunkt innebär storskaligheten mer av likriktning och att det blir svårare att få tag i spännande produkter producerade med hantverksmässig omsorg. Det ligger i sakens natur att produkter som endast produceras i mindre skala erbjuder konsumenterna en större mångfald. Som konsument kan man också vilja ha möjligheten att gynna lokalt producerade alternativ för att minimera transporterna.
Det är positivt att ta till vara lokalt producerade råvaror för lokal förädling. Småskalig livsmedelsförädling har möjlighet att utvecklas i glesbygd och bidra med intressanta arbetstillfällen i bygder där arbetsmarknaden är svag.
För att utveckla småskalig livsmedelsförädling behöver man dels undanröja hinder som hämmar utvecklingen och dels skapa möjligheter. I Jämtland finns projektet Eldrimner som utbildar livsmedelsförädlare i såväl själva förädlingen som ekonomi och marknadsföring. Projektet har varit lyckosamt och bidragit till att få i gång lönsamma små livsmedelsföretag. Det är viktigt att Eldrimner får en långsiktig finansiering och att konceptet kan utvecklas i hela landet. Inom ramen för EU:s nya livsmedelspolitik finns möjlighet att satsa på marknadsfrämjande åtgärder. I en sådan satsning bör ekologisk produktion och småskalig livsmedelsförädling särskilt uppmärksammas.
Småskalig slakt har en stor möjlighet att utvecklas. I länder som Österrike och Tyskland finns det många gårdsslakterier. Österrike har 5 000 gårdsslakterier medan det endast finns 35 stycken i Sverige. Det är alltså inte några EU-regler som förhindrar att man skapar bättre konkurrensvillkor för gårdsslakterierna. Regler och avgifter behöver anpassas så att gårdsslakterierna får en möjlighet att expandera. Livsmedelsverket har fått i uppdrag att se över den småskaliga slaktens situation. Men det är inte första gången som frågan diskuteras. Den här gången är det viktigt att översynen leder till positiva resultat.
Avser jordbruks- och konsumentministern att verka för att särskilda marknadsfrämjande åtgärder för produkter från småskalig livsmedelsförädling införs?
Hur avser jordbruks- och konsumentministern att verka för att behovet av långsiktig finansiering av utbildning säkras då det gäller småskalig livsmedelsförädling?
Avser jordbruks- och konsumentministern att verka för att den småskaliga slakten får förutsättningar att konkurrera med storskalig slakt som exempelvis i Österrike?
Avser jordbruks- och konsumentministern att ta initiativ för att etablera en handlingsplan för att utveckla småskalig livsmedelsförädling?