den 2 april

Interpellation 2003/04:408 av Torsten Lindström (kd) till statsrådet Lena Hallengren om validering

Dagens samhälle är och blir framöver i allt högre grad ett kunskapssamhälle. I ett kunskapssamhälle är det avgörande att ta till vara människors kunskaper. Det handlar om kunskaper både hos svenskar med lång yrkeserfarenhet men utan formell dokumentation och hos de nya svenskar som vill komma in på arbetsmarknaden men som i dag de facto hindras att komma in på den.

För att Sverige ska utvecklas som kunskapssamhälle är det också nödvändigt att småföretagens behov av kvalificerad arbetskraft tillgodoses. Bristen på arbetskraft är det enskilt största tillväxthindret för mer än vart femte småföretag. Av de företag som anser sig ha expansionsmöjligheter är det en än större andel, 28 %, som betraktar arbetskraftsbristen som ett avgörande problem. Det handlar om brister inom yrken som inte traditionellt setts som teoretiska utan mer praktiska. Detta är utomordentligt allvarligt eftersom företagens och därmed Sveriges ekonomiska utveckling hindras.

Kristdemokraterna menar att validering behöver utvecklas som en metod för att faktiska kunskaper och reell kompetens ska tas till vara. Det handlar om olika metoder för att uppskatta och värdera människors kunskaper. Utmaningen att värdera och utgå från människors varierande kunskaper rör flera olika grupper. För Sveriges framtid som välfärdsstat är det nödvändigt att lösa denna utmaning inte minst med tanke på den stora brist på arbetskraft som kommer framöver.

Regeringen fick i oktober 2001 slutbetänkandet från Valideringsutredningen med en rad förslag om hur valideringen kan utvecklas som ett instrument. Regeringens respons på denna var en departementspromemoria, inte den utlovade propositionen. En statlig delegation har nu inrättats, med ett tidsbegränsat uppdrag från 2004 till 2007 att främja och stödja metoder och system för validering. Centrum för flexibelt lärande (CFL) är värdmyndighet för delegationen. Kristdemokraterna menar att problemen kring validering inte löses genom att inrätta en ny myndighet. Den 22 mars publicerades delegationens hemsida, nära fyra månader efter att delegationen inlett sitt arbete. Hemsidan är snygg men saknar svar på de innehållsmässiga frågeställningarna. Vad gör delegationen och när kommer några resultat?

Ett väl fungerande system för validering är av stor betydelse, såväl för personer med låg formell utbildning och en hög grad av erfarenhetsbaserad kunskap som för personer som har genomgått utbildning i otraditionella former, här hemma eller utomlands. I direktivens sparsmakade målformulering från 18 december 2004 saknas mycket. Det är den passiva politiken i ett nötskal.

Ett område som är viktigt att uppmärksamma är rättssäkerheten. Eftersom validering handlar om att bedöma reell kompetens, så blir bedömningarna subjektiva. Det finns en risk för variationer mellan bedömare om man sätter dem att bedöma samma reella kompetens. Det måste därför rimligen finnas en instans för att pröva valideringar.

Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga statsrådet:

Vad avser ministern att göra för att säkerställa rättssäkerheten i validering av reell kompetens?

Vad avser ministern att göra för att möjliggöra överprövning av valideringar?

Vad avser ministern att göra för att valideringsdelegationen ska nå ut även på lokal nivå?