den 30 mars

Interpellation 2003/04:394 av Annelie Enochson (kd) till finansminister Bosse Ringholm om skattelättnader för hushållstjänster

Frågan om tjänster som utförs i hemmen har åter aktualiserats, till exempel i och med att Riksåklagaren avstår från att överklaga den friande domen mot fyra kvinnor som anlitat en städerska från Litauen.

Sverige har stora problem med svart arbetskraft i hemmen. Extern arbetskraft i hushållen är mycket ovanlig som en laglig företeelse. Så var fallet också i Finland tidigare, men där har man nu vänt utvecklingen genom en förändrad skattepolitik. Sedan förra året får man i Finland dra av 60 % av utgifterna för städjobb och hemhjälp såsom barntillsyn, vård och reparationer av olika slag. En förutsättning är att registrerade företag anlitas.

Finland införde 1997 på försök två modeller samtidigt. En modell med företagsstöd för somliga delar av landet. En annan modell med hushållsavdrag i andra delar av landet. År 2000 permanentades ett system med hushållsavdrag som utsträcktes till hela landet. På tre år har antalet hushåll som anlitar hemhjälpsföretag stigit från 30 000 till knappt 100 000, men den stora ökningen kom efter att avdraget 2003 höjdes till 60 %.

Plötsligt har 1000-talet nya arbetstagare och åtskilliga nya företag dykt upp. Slutsatsen är att inte bara efterfrågan ökat kraftigt, utan att tidigare svart arbetskraft i stor utsträckning blivit vit.

Det är angeläget att den svarta sektorn på motsvarande sätt kan trängas tillbaka i Sverige, genom att det görs ekonomiskt möjligt att både köpa och sälja privata hushållstjänster vitt och lagligt.

Finlands exempel visar att man lyckades över alla blockgränser få bukt med den svarta ekonomin, stimulera privat service, öka sysselsättningen samt hjälpa kvinnor som var utarbetade. I den finska modellen väljer hushållen om de vill anställa någon i egen regi eller köpa tjänsten av ett valfritt företag.

För några år sedan uttalade sig flera ledande socialdemokrater positivt om hushållstjänster. Göran Persson var till exempel beredd att använda AMS-pengar för att subventionera hushållstjänster. Bakgrunden var då en begäran från Stockholm om att få starta försök med billiga service- och hushållstjänster.

Statsrådet Bosse Ringholm har själv uttalat sig positivt om skattelättnader för hushållstjänster, till exempel i samband med skatteöverläggningarna 1999. Statsrådet var då beredd att pröva frågan för att se om man genom skattesänkningar kan göra svarta jobb vita.

Statsrådet Bosse Ringholm har i dagarna föreslagit att det så kallade ROT-avdraget ska återinföras. Det är utmärkt. Men varför stanna vid reparationer, ombyggnad och tillbyggnad? Motivet för att återinföra ROT-avdraget sägs ju vara att mildra arbetslösheten bland byggarbetare. Men varför bara mildra arbetslösheten för byggarbetare? Om ROT-avdraget vidgades till att gälla också andra tjänster som utförs i hemmet - såsom städning, barnpassning och gräsklippning - skulle också personer aktiva inom andra branscher än byggbranschen kunna få arbete.

När debatten förra gången var som hetast fanns det bland de socialdemokratiska väljarna en majoritet för skattelättnader på hushållstjänster. Detta enligt en Sifo-undersökning som tidningen Vår bostad publicerade för ett par år sedan.

Utifrån den lärdom vi kan få från det finska exemplet anser jag att frågan, huruvida skattelättnader för hushållstjänster kan göra svarta jobb vita, borde prövas även i Sverige.

Med anledning av det ovan anförda vill jag ställa följande frågor till statsrådet Bosse Ringholm:

1. Vilka åtgärder avser statrådet att vidta för att på försök införa den finska modellen med skattereduktion på hushållstjänster också i Sverige?

2. Vilka åtgärder avser statsrådet att i övrigt vidta för att göra svarta jobb vita inom hushållstjänstesektorn?