den 16 mars

Interpellation 2003/04:356 av Gunnar Nordmark (fp) till utbildningsminister Thomas Östros om läs- och skrivinlärning

Skolans kanske viktigaste uppgift är att se till att de yngsta barnen skaffar sig goda färdigheter i läsning och skrivning. Sådana färdigheter är av avgörande betydelse för barnet att i övrigt nå de kunskaps- och färdighetsmål som finns för svensk ungdomsskola. Inom lärarutbildningar, forskning, kommunala skolförvaltningar och i skolvärlden i övrigt råder en allt större samstämmighet om att lärares kompetens i läs- och skrivinlärning är avgörande för elevernas utveckling.

I lågstadielärarutbildningen lades stor vikt vid att ge de lärarstuderande goda kunskaper i läs- och skrivinlärning. Lågstadielärarutbildningen var på detta område omfattande och av god kvalitet. Den kompetens som lågstadielärare besitter är nu på väg att försvinna från svensk grundskola i takt med att alltfler lärare pensioneras.

För att undervisa i svenska i grundskolans senare år krävs minst 60 akademiska poäng i ämnet och för gymnasiet krävs det 80 poäng. Samtidigt är det, i den nya lärarutbildningen, möjligt att bli behörig att undervisa i grundskolans tidigare år utan att ha någon utbildning i läs- och skrivinlärning. Många lärare känner att deras färdigheter att lära de yngsta barnen att läsa och skriva inte räcker till.

På flera av landets lärarutbildningar, som den i Kalmar och vid Mitthögskolan, uttrycker man oro för de lärarstuderandes bristande kunskaper och ett antal av landets kommuner har på olika sätt vidtagit åtgärder för att nyutexaminerade lärare ska skaffa sig tillräckliga kunskaper i läs- och skrivinlärning. Det kan röra sig om allt från att låta lärare med äldre utbildning bli mentorer till regelrätta fortbildningar av personer som knappt hunnit lämna lärarutbildningen. Professor Mats Myrberg vid Lärarhögskolan i Stockholm har pekat på att såväl lärare som specialpedagoger utbildade efter 1990 har allt för grunda kunskaper i barns språkutveckling för att kunna möta och hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter.

Mats Myrberg har i två år arbetat med att skapa en samstämmig syn bland forskare kring läs- och skrivsvårigheter. Det av Myrberg ledda konsensusprojekt förespråkar en mer diagnosticerande och individualiserad hållning. Vidare betonar Myrbergs projekt vikten av att lärare ser varje enskilt barns kapacitet och vilka strategier barnet har för sitt lärande och utifrån detta arbetar med den metod som eleven inte behärskar än. Konsensusprojektet pekar också på ett behov av mellan 5 000 och 10 000 expertlärare för att möta ett framtida behov hos barn med läs- och skrivsvårigheter.

Jag vill mot denna bakgrund fråga utbildningsminister Thomas Östros vilka åtgärder han avser att vidta för att samtliga lärarstuderande med inriktning mot de tidigaste åren i grundskolan inhämtar tillräckliga kunskaper i läs- och skrivinlärning och vilka åtgärder utbildningsministern avser att vidta för att möta det framtida behovet av expertlärare med inriktning att möta behoven hos barn med läs- och skrivsvårigheter.