Interpellation 2003/04:321 av Maria Larsson (kd) till näringsminister Leif Pagrotsky om småföretagen och jobben
Var femte småföretagare som planerar att dra sig tillbaka de närmaste åren tänker lägga ned sitt företag. Det visar statistik från Nutek som publicerades den 18 februari. Nutek har räknat ut att det kan leda till att närmare 8 000 personer om året förlorar jobbet.
Omkring 200 000 företag med upp emot 400 000 anställda kommer de närmaste tio@tolv åren att ställas inför frågan om det ska läggas ned eller fortsätta med nya ägare.
Nutek anser att ett stort problem är att företagsledarna inte förberett sig tillräckligt inför pensionering. Därför föreslår man information, utbildning och rådgivning till företagsledarna. Nutek anser också att statliga pengar som går till att främja nyföretagande även ska kunna användas till övertagande av befintliga företag.
Förslagen som Nutek kommer med, och som näringsministern i ett pressmeddelande uttalar sig positivt till, är dock inte på något sätt tillräckliga. Visst är det positivt om informationen om Sveriges krångliga regelverk och skattesystem kan bli tydligare. Men framför allt måste regelverk och skatter ses över i grunden, för att rädda de svenska småföretagen och hundratusentals arbetstillfällen.
"En stor del av de företag som tänker lägga ned sin verksamhet de närmaste åren är lokala tjänsteföretag", säger Stefan Jönsson som är projektledare för Nuteks studie om generationsskiften inom företagen. Det är i och för sig inte förvånande. Att driva ett tjänsteföretag i Sverige är inte lätt. Speciellt inte om man vill ägna sig åt något så viktigt som vård och omsorg.
Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, forskar kring företagandets villkor och förklaringar till ekonomisk tillväxt. Han konstaterar att ett "fasthållande vid principen att nyckelverksamheter som utbildning, hälso- och sjukvård och barn- och äldreomsorg nästan uteslutande ska skattefinansieras är ett växande problem". Henreksons slutsats är att teknologiska genombrott som kommer att möjliggöra alltmer avancerade behandlingar inom vården riskerar att bli skattefinansierade "kostnadsproblem" i stället för potentiella tillväxtbranscher som drar till sig talangfulla entreprenörer som i sin tur skapar arbetstillfällen.
En annan bransch inom tjänstesektorn som vi kristdemokrater länge lyft fram är hushållstjänstbranschen. Vi vet att behovet av hjälp med olika typer av tjänster i hemmet är stort. Särskilt i samband med debatten om de höga ohälsotalen har man kunnat konstatera en ny öppenhet för denna typ av tjänster.
Trots att statsråd vid olika tillfällen uttalat sig positivt om en rimligare beskattning av hushållstjänster händer ingenting. Detta trots att både efterfrågan och tillgång finns och att det i statsfinansiellt hänseende kostar väldigt lite att göra svarta jobb vita. Det faktum att fler och fler nu skolas in i att både köpa och sälja svart undergräver det etiska medvetandet och rättssamhället.
Det är dock inte bara tjänsteföretagen som hindras att växa. Också verkstadsindustrin har stora problem. Enligt statistik från ITPS som TT publicerade torsdagen den 19 februari har antalet anställda i svenskägda koncerner med tillverkning i Östeuropa, exklusive de baltiska staterna, ökat från 42 600 år 1998 till 74 200 tre år senare. Denna statistik kompletteras med exempel på företag som lagt tjänste-, IT- och forskningsjobb i låglöneländer:
Astra Zeneca @ Ungern @ Kliniska studier
Ericsson @ Indien @ IT-konsultjobb
IFS @ Sri Lanka @ Programutveckling
SAS @ Indien @ Biljettavräkning, lastplanering
Sony Ericsson @ Indien @ IT-jobb
Tele 2 @ Indien @ Call center
Telia Sonera @ Indien @ IT-consulting
Volvo @ Indien @ IT-consulting
Volvo PV/Ford @ Indien @ Fakturahantering, m.m.
(TT, den 20 februari 2004)
Ur småföretagarperspektiv är statistiken över utflyttningar som redovisas ovan allvarlig eftersom det slår undan en del av marknaden också för dem.
I en enkät om framtida jobbplaceringar som ITPS skickade ut till företagsledare bland de 400 största företagen i Sverige förra året framkommer att framtiden ser mörk ut om ingenting händer. Hälften av alla handels- och verkstadsföretag svarade att de planerar för att öka antalet anställda i utlandet samtidigt som de kommer att svara för nästan hälften av neddragningarna på hemmaplan.
Det är alltså inte bara tjänstesektorn som är i behov av en förändrad attityd från statsmaktens sida. Sveriges företagare behöver i grunden nya förutsättningar.
För mig är bilden glasklar. Om inga radikala förbättringar av det svenska företagsklimatet sker den närmaste tiden kommer alltfler företag att lägga ned sin verksamhet, eller flytta utomlands.
Med anledning av det ovan anförda vill jag ställa följande frågor till statsrådet Leif Pagrotsky:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förbättra villkoren för förtag inom vård- och omsorgssektorn?
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att underlätta för företag som utför hushållstjänster i hemmet?
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att svenska företag inte ska flytta alltmer av sin produktion utomlands?
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förbättra det generella näringsklimatet i Sverige?