den 6 februari

Interpellation 2003/04:285 av Christer Nylander (fp) till finansminister Bosse Ringholm om statsfinanserna

Statsbudgeten för 2003 visade ett underskott på 46 miljarder kronor. Enligt Ekonomistyrningsverket (ESV) blir årets budgetunderskott 70 miljarder kronor. År 2005 väntas ett underskott på 40 miljarder, 2006 ett underskott på 37 miljarder och 2007 ett underskott på 19 miljarder kronor. Om prognoserna slår in innebär detta att staten under de närmaste åren går med ett underskott på runt 200 miljarder kronor.

Underskott i statsfinanserna innebär en växande statsskuld som ska betalas av kommande generationer. Underskott i statsfinanserna innebär också ökade ränteutgifter som tränger undan andra satsningar. Med en låg skuld får den ekonomiska politiken en större handlingsfrihet som gör det möjligt att möta påfrestningar på samhällsekonomin. En låg statsskuld skapar reserver så att den ekonomiska politiken kan få tillräcklig rörelsefrihet.

Sverige står liksom de flesta länder i Europa inför stora demografiska utmaningar. En växande andel äldre innebär att relationen mellan yrkesverksamma och icke-arbetande kommer att försämras. Den ändrade demografiska situationen innebär en ökad efterfrågan på välfärdstjänster. Färre ska försörja fler.

Under innevarande decennium är de demografiska förutsättningarna relativt goda. Det är viktigt att utnyttja dessa omständigheter för att genom goda finanser nu förbättra möjligheten att klara framtida utmaningar, då en åldrande befolkning innebär ett tuffare ekonomiskt läge för staten.

De just nu goda demografiska förutsättningarna innebär att pensionssystemet visar ett överskott. Överskott från pensionssystemet innebär att de offentliga finanserna totalt sett visar på överskott trots underskottet i statens finanser. Men trots överskottet i de samlade offentliga finanserna är det ett stort problem att statsfinanserna är så ansträngda. De resurser som finns i pensionssystemet kan till exempel inte användas till att sänka tillväxtfientliga skatter eller andra åtgärder som leder till fler jobb.

För att ytterligare förtydliga vikten av ordning i statsfinanserna bör ett nytt mål för den ekonomiska politiken införas. Målet bör vara att statens finansiella sparande ska vara i balans över en hel konjunkturcykel. Statens skuld blir då oförändrad i absoluta tal men sjunker som andel av en stigande BNP.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansministern:

När avser finansministern att uppvisa en statsbudget i balans?

Avser finansministern att återkomma till riksdagen med ett förslag om mål för statens finanser?