den 3 februari

Interpellation 2003/04:270 av Catherine Persson (s) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist om reklam riktad till barn och ungdomar

Marknadsföring som vänder sig till barn blir allt aggressivare i sin framtoning och mera omfattande. Många företag har som medveten strategi att fånga barnen så tidigt som möjligt som just "sina konsumenter". Målet för sådana företag är inte endast att fästa barn och ungdomars uppmärksamhet på så kallade behov och önskan efter en viss vara eller tjänst utan just sitt eget företags varumärke. Det otäcka är att företagen marknadsför livsstil och identitet där deras eget varumärke är en del av lösningen för att den unge ska nå, enligt reklamen, den åtråvärda identiteten eller livsstilen. Världsledande företag satsar enorma summor för att locka till sig unga konsumenter. Ur ett kommersiellt perspektiv är det inte sällan väl satsade pengar som kan ge utdelning under lång tid framöver. Sett ur barnens perspektiv är det förkastligt. De unga "hjärntvättas" allt tidigare. De bombarderas med budskap om vad som är så kallade "rätt" kläder, häftigaste gymnastikskorna, coolaste musiken, alla "måsteprylar" med mera. Utrymmet för den unge att hitta sin egen identitet och livsstil blir allt mindre då trycket från omgivningen blir allt större. Reklam är en av orsakerna till det. Reklam, direkt och indirekt, till barn och ungdomar har ökat markant de senaste åren.

I USA är de stora kommersiella kedjorna i olika branscher påtagligt "närvarande" i de ungas vardag. Reklamintrånget i svenska barns vardag är tack och lov inte så stort som för amerikanska barn. Dock förekommer det allt oftare att barn och ungdomar i Sverige både direkt och indirekt utsätts för reklam. Som exempel kan nämnas det sätt som en stor hamburgerkedja med flera företag väljer att locka barn till sig som kunder. I större eller mindre utsträckning beroende på olika företag förekommer det till exempel utdelning av leksaker, gratiserbjudande, tidningsutskick, utfärdande av så kallat medlemskort och pysselaktiviteter som är direkt riktade till barn. På olika sätt "smygs" det in reklam för olika varor och tjänster riktade till barn. Det är också allt vanligare att produkter marknadsförs i handeln och placeras i till exempel varuhus på sådant sätt att barn och unga konsumenter "lockas" till påverkan och köp i allt högre grad. Till detta ska läggas all den reklam som vi alla blir översköljda med i de olika "offentliga rummen" och där barn och ungdomar allt oftare är den huvudsakliga målgruppen för dess budskap. Inte sällan är det till nackdel för barnens psykiska och fysiska hälsa.

Marknadsföringslagen har till syfte att främja konsumenternas och näringslivets intressen i samband med marknadsföring av produkter och att motverka marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter och näringsidkare. Vidare ska enligt lagen marknadsföringen stämma överens med god marknadsföringssed och även i övrigt vara tillbörlig mot konsumenter. God affärssed eller andra vedertagna normer som syftar till att skydda konsumenter och näringsidkare vid marknadsföring av produkter definieras i lagen som god marknadsföringssed. Lagen innebär också att all marknadsföring ska utformas och presenteras så att det tydligt framgår att det är fråga om marknadsföring.

I marknadsföringslagen är reklam riktad till barn inte särskilt reglerad. Lagen förbjuder inte reklam till barn, och lagen föreskriver inte heller särskilda krav för marknadsföring riktad till barn. Detta ska jämföras med radio- och TV-lagen som stadgar att reklam i en TV-sändning inte får syfta till att fånga uppmärksamheten hos barn under tolv år.

Det får nog anses som mycket tveksamt huruvida till exempel hamburgerkedjans beteende är att betrakta som god marknadsföringssed. Det är naturligtvis också så att barn och särskilt små barn inte förstår att det är reklam och är därmed extra utsatta för påverkan.

Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga statsrådet följande:

Avser statsrådet att ta initiativ för att göra en översyn av marknadsföringslagen i syfte att komplettera lagen så att den ger barn och unga konsumenter ett bättre skydd vid marknadsföring?

Avser statsrådet att verka inom EU för en mera restriktiv lagstiftning avseende marknadsföring för att förhindra att reklam direkt eller indirekt syftar till att fånga barns och ungas uppmärksamhet?

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att barn och ungdomar ska kunna växa upp i samhället utan att allt oftare behöva utsättas för reklam, direkt eller indirekt sådan?