den 12 december

Interpellation 2003/04:201 av Inger Lundberg (s) till finansminister Bosse Ringholm om införsel av alkohol och folkhälsoundantaget

Bakgrunden till den restriktiva svenska alkoholpolitiken är det direkta sambandet mellan den samlade alkoholkonsumtionen och risken för missbruk. Den svenska linjen inom EU har därför varit att med hänvisning till EU:s så kallade folkhälsoundantag begära att vårt land skulle ha rätt att behålla de införselkvoter för alkohol, som gällde vid EU-inträdet. Det är därför med stor besvikelse vi tvingats konstatera att folkhälsofrågorna fått ge vika för kravet på frihandel mellan medlemsländerna också när det gäller alkohol.

Sverige har därför efter förhandlingar med EU tvingats acceptera att införselkvoterna successivt trappas upp och att det svenska undantaget avvecklas helt från den 1 januari 2004. Samtidigt sänker grannländer som Danmark och Finland sina alkoholskatter kraftigt. Bakgrunden till deras beslut är detsamma som det Sverige åberopat när vi tidigare sänkt vissa alkoholskatter: höga införselkvoter och närhet till länder med betydligt lägre alkoholskatter. Trycket på Sverige att sänka sina alkoholskatter är stort och ökar sannolikt än mer när de baltiska länderna med sina låga alkoholskatter blir medlemmar i EU.

De farhågor, som många av oss kände inför de förändrade införselreglerna har inte kommit på skam. Tvärtom. I södra Sverige köps en mycket stor del av alkoholen utanför Sverige och också från Mellansverige anordnas i allt högre utsträckning så kallade spritturism till de länder som har lägre alkoholskatter än Sverige. Konsumtionen ökar markant och införseln av alkohol tar sig drastiska uttryck. Bilar med överlast av ölburkar, sprit och vin är det praktiska uttrycket för EU:s bidrag till svensk alkoholpolitik.

I dagarna har en av de svenska ölproducenterna visat att de nya införselreglerna inte bara leder till en drastisk ökning av den lagliga införseln av alkohol, utan också medverkat till en kraftig ökning av den illegala införseln. I hägnet av de extrema införselreglerna förefaller ett stort antal langare och restaurangägare ha smugglat in omfattande mängder alkohol för försäljning.

Så här kan det inte fortsätta. Alkoholproducenternas ambition är klar. De vill bryta den absurda situationen genom kraftiga sänkningar av alkoholpriserna. Men detta löser inga problem.

En kraftig sänkning av alkoholskatter och alkoholpriser bidrar enbart till en kraftig ökning av alkoholkonsumtionen. Eftersom vi vet att det finns ett direkt samband mellan alkoholkonsumtionen och missbruket vet vi att kraftigt sänkta alkoholpriser ytterst går ut över människor med större benägenhet att falla offer för missbruk än andra. De som kanske drabbas allra hårdast är deras barn och andra anhöriga.

I sitt yttrande över förslaget till ny konstitution för EU, liksom i sitt beslut med anledning av socialutskottets betänkande, 2003/04SoU1, markerar riksdagen tydligt att Sverige måste driva kravet på att folkhälsoundantaget beaktas vid införsel av alkohol. Vi har hittills tvingats acceptera att EU-kommissionen inte tagit folkhälsoundantaget på allvar. Nu har vi en så stor del av facit att det finns skäl att aktualisera frågan på nytt.

Jag vill därför fråga om finansministern är beredd att åter aktualisera Sveriges krav på begränsad införsel av alkohol.