den 28 november

Interpellation 2003/04:166 av Mats Odell (kd) till finansminister Bosse Ringholm om PPP-finansiering inom EU:s tillväxtinitiativ

EU:s stats- och regeringschefer uppmanade vid sitt möte i oktober 2003 kommissionen och Europeiska investeringsbanken att undersöka hur man på bästa sätt kan få privat finansiering till EU:s initiativ för tillväxt. Tillväxtinitiativet är bland annat inriktat på ett "snabbstartsprogram" för investeringar i infrastruktur, de så kallade Transeuropeiska transportnäten (TEN).

Inför Europeiska rådets möte i december 2003 avlämnade kommissionen den 11 november en rapport som tagits fram i nära samarbete med Europeiska investeringsbanken. Rapporten innehåller en åtgärdsplan för investeringar i infrastruktur under perioden 2003@2010 till en kostnad av ca 38 miljarder euro. För Sveriges del ingår tågtunnlar i Stockholm och Malmö i det föreslagna snabbstartsprogrammet. Tillväxtinitiativet har även ett längre perspektiv, som fastslår att de prioriterade transeuropeiska transportprojekten kräver investeringar på 220 miljarder euro fram till 2020.

Rapporten anger hur dessa investeringar kan finansieras och framför allt hur förändrade lagstiftningsmässiga, administrativa och ekonomiska villkor kan få den privata sektorn att engagera sig.

Kommissionen påtalar förekomsten av en rad hinder som bromsar privata investeringar. I rapporten fastställs åtgärder som behövs, både på nationell och gemenskapshetsnivå, för att skapa de rättsliga och administrativa ramar som uppmuntrar till privata investeringar i EU:s tillväxtinitiativ. Kommissionen betonar vikten av en tydlig och samordnad strategi för infrastrukturprojekten för att underlätta potentiella investerares avkastningsberäkningar och för att uppmuntra till offentlig-privata partnerskap.

Kommissionens ambition är att åtgärderna ska bidra till att frigöra reserven av europeiskt sparande för tillväxtrelaterade projekt i hela EU. 2003 uppgår detta privata sparande till omkring 10 biljoner euro, som har investerats i pensionsförsäkringar, livförsäkringar och fonder.

I rapporten redogörs också för det garantiinstrument som kommissionen förbereder för att underlätta den privata sektorns finansiering av TEN-projekt. Garantiinstrumentet syftar till att minska kostnaderna för att finansiera projekt och skynda på avtal om finanspaket. Berättigade att erhålla garantin föreslås endast sådana projekt vara där en del av risken tas av den privata sektorn, särskilt offentlig-privata partnerskap (PPP).

Som ett vidare steg i arbetet med tillväxtinitiativet avser kommissionen senast i juni 2004 presentera en grönbok om offentlig-privata partnerskap.

Den centrala roll som den privata sektorn spelar i tillväxtinitiativet reser frågetecken kring Sveriges kapacitet att fullt ut ta del av de nya finansieringsmöjligheterna. Den socialdemokratiska regeringen har som en eftergift till sina stödpartier, i synnerhet Vänsterpartiet, vilka av ideologiska skäl motsätter sig privata lösningar, under senare år tagit avstånd från offentlig-privata partnerskap för investeringar i infrastruktur. Detta trots att fördelarna med sådan PPP-finansiering tidigare framhävdes. I 1996 års infrastrukturproposition anfördes:

"Ett privat deltagande i offentliga projekt, där de privata också är ansvariga för intjänandeförmåga och drift av anläggningen, bör kunna verka positivt på projektets totala ekonomi. Kostnadskontrollen i projektet kommer att vara hård i ett projekt med en stor del privat kapital. Kostnadsfördyringar i projekten, som förekommer för såväl väg- som järnvägsprojekt, bör därmed kunna hållas på en betydligt lägre nivå än hittills."

PPP-lösningar avvisades dock i 2001 års infrastrukturproposition och i det fortsatta arbetet med trafikverkens investeringsplaner för åren 2004@2015. Följden har blivit att förutsättningarna för finansiering grumlats betänkligt.

Den svenska regeringen uttalade sig också inledningsvis negativt om det italienska ordförandeskapets förslag till "snabbstartsprogram" för infrastruktur. I samband med EU:s finansministrars möte i Ekofin den 25 november, och i den fortsatta diskussionen inför december månads toppmöte, har regeringen dock uttalat sitt stöd för tillväxtinitiativet. Förslaget till snabbstartsprogram har välkomnats och vikten av att alla medlemsländer engagerar sig och tar ansvar för programmets genomförande betonats.

Den svenska regeringens negativa inställning till offentlig-privata partnerskap för infrastrukturinvesteringar väcker dock ofrånkomligen tvivel om Sveriges engagemang för att undanröja de politiska och administrativa hinder för privat finansiering som kommissionen uppmärksammat. Därmed väcks också tvivel om Sveriges möjligheter att på kortare och längre sikt ta del av de gemensamma europeiska programmen för transportinfrastruktur.

Vilka åtgärder avser finansministern att vidta för att, i enlighet med tillväxtinitiativets riktlinjer, underlätta genomförandet av svenska infrastrukturprojekt i form av offentlig-privata partnerskap?

Vilka åtgärder avser finansministern att vidta för att Sverige fullt ut ska kunna ta del av de framtida stöd inom EU:s initiativ för tillväxt som uppställer krav på riskdelning mellan offentlig och privat sektor?