den 26 november

Interpellation 2003/04:156 av Birgitta Sellén (c) till utbildningsminister Thomas Östros om flexibel skolstart

I Sverige har vi skolplikt från höstterminen det kalender år då barnet fyller sju år. Grundskoleförordningen säger också att läsåret ska börja i augusti och sluta i juni. Om vi menar allvar med att ge alla elever chans att nå kunskapsmålen måste dagens skola bli mer flexibel och individanpassad. Det kanske inte passar alla elever att börja skolan i augusti eller att sluta i juni.

Centerpartiets skolpolitik utgår från att dagens skola måste blir mer flexibel och individinriktad. Vi vill därför införa flexibel skolstart. Flexibel skolstart innefattar inte bara möjligheten att börja skolan vid 6, 7 eller 8 års ålder. Med flexibel skolstart menar vi att vi går från dagens fyrkantiga skola, där elevernas ålder styr mer än den kunskaps- och mognadsnivå som de befinner sig på, till en verklig individanpassad skola. Det handlar om att ge möjlighet för elever att börja förskoleklass, grundskola och gymnasieskola vid fler tidpunkter än bara på höstterminen.

Att ge alla elever möjligheter att få med sig så mycket kunskaper som möjligt är en grundförutsättning för att alla ska få en god start i livet. Därom råder inget tvivel. I detta ligger heller inga politiska motsättningar. Alla partier i riksdagen ställer upp på detta.

Frågan är bara hur vi hittar lösningar som ger fler elever möjligheten att nå kunskapsmålen?

Vi vet att alltför många elever slutar skolan med alltför stora kunskapsluckor. Våren 2002 saknade drygt 25 % av de elever som gick ut grundskolan betyg i ett eller flera ämnen. Vi vet att många skolor redan i dag hittat bra lösningar och gör ett fantastiskt jobb bland annat med att stärka helhetssynen på lärandet, individanpassa skolan, utveckla nya arbetssätt och mycket mera. Frågan är vad vi som politiker kan göra för att stärka skolans arbete?

Den socialdemokratiska skolpolitiken har endast lett till att grundskolans problem förskjutits till gymnasieskolan. Gymnasieskolans individuella program har vuxit och är i dag det näst största gymnasieprogrammet. Regeringens insatser för skolan är och har varit alltför otillräckliga. Att nu utbildningsministern lämnat ett utredningsuppdrag till Skolverket att se över möjligheten att införa flexibel skolstart är stort steg framåt. Men frågan är vad utbildningsministern menar med flexibel skolstart. Är det ett steg mot en verkligt flexibel och individinriktad skola? Detta med tanke på att varje gång

Centerpartiet pratar om att skolplikten inte handlar om rätten att gå nio år i grundskolan eller att få börja skolan i augusti och sluta i juni, så möter utbildningsministern förslaget med att säga att Centerpartiet är för en "kvarsittningsskola."

Med flexibel skolstart menar vi att vissa elever kommer att gå snabbare fram medan andra ges möjlighet att ta längre tid på sig, utan hindrande tidsstrukturer. Det blir mer fokus på att uppnå kunskapsmålen. Frågan är om utbildningsministern menar samma sak med flexibel skolstart, att eleverna ges möjlighet att börja förskoleklass, grundskola och gymnasieskola vid fler tidpunkter än bara på höstterminen.

Om skolan ska vara till för alla elever måste vi anpassa skolan efter elevers olika förutsättningar och inte tvärtom. Vi får aldrig ta den lättaste vägen och fastna i att det i bland kan vara svårt att organisera. Vi kan tydligt se att det behövs en starkare samverkan mellan just förskolan och skolan. Barn i förskolan som t ex intresserar sig för bokstäver och börjar läsa skulle ha mycket utbyte av att kunna ta del av förskoleklassens arbete men för övrigt finnas i förskolans värld.

I utbildningsdepartementets faktablad (U 02.011) från maj 2002 står bland annat följande "På samma sätt borde det, enligt regeringens mening, bli mer vanligt att grundskolan låter elever läsa vissa kurser på gymnasienivå, inom ramen för den gemensamma grundskolan. Precis som i grundskolan finns det elever i gymnasieskolan som behöver mer stimulans och större utmaningar i vissa ämnen än vad gymnasieskolan kan ge. De bör få möjlighet att studera på högskolan i ämnen där de redan nått kunskapsmålen, samtidigt som de fullföljer sin gymnasieutbildning.Det behövs en ökad samverkan mellan olika delar inom utbildningssystemet.".

Flexibel skolstart är en naturlig följd av den skolutveckling som i dag pågår. Vi vet att det redan i dag finns ett stort intresse hos ett antal kommuner att genomföra en försöksverksamhet med flexibel skolstart.

Med anledning av ovanstående vill jag härmed fråga utbildningsministern följande:

1. Är utbildningsministern beredd att genomföra en verklig flexibel skolstart?

2. Är utbildningsministern beredd att starta en försöksverksamhet med flexibel skolstart i de kommuner som tidigare ansökt om detta?

3. Är utbildningsministern beredd att genomföra en förändring av skolplikten?

4. Vilka åtgärder är ministern beredd att vidta för att garantera att eleverna uppnår kunskapsmålen innan de går vidare till gymnasiet?