Redogörelse till riksdagen 2003/04:RS2

Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2003

Riksdagsstyrelsen

Årsredovisningen för riksdagsförvaltningen har vid sammanträde den 18 februari 2003 fastställts av riksdagsstyrelsen

Ledamöter

Björn von Sydow, Britt Bohlin (s) Carin Lundberg (s)
talman    
(ordförande)    
Mikael Odenberg (m) Bo Könberg (fp) Göran Magnusson (s)
Lennart Nilsson (s) Stefan Attefall (kd) Lars Bäckström (v)
Leif Jakobsson (s) Nils Fredrik Aurelius (m)  

Föredragande i riksdagsstyrelsen

Anders Forsberg (riksdagsdirektör)

1

20 03/04 :R S2

Innehållsförteckning  
Riksdagsstyrelsen ............................................................................................ 1
Innehållsförteckning ........................................................................................ 2
Inledning.......................................................................................................... 3
Riksdagens personal ........................................................................................ 5
Organisation .................................................................................................. 11
Resultatredovisning ....................................................................................... 13
Beslutsprocessen ........................................................................................... 19
Service och förvaltning.................................................................................. 25
Information.................................................................................................... 30
Internationell verksamhet .............................................................................. 36
Finansiell information ................................................................................... 40
Resultaträkning........................................................................................ 40
Balansräkning .......................................................................................... 41
Anslagsredovisning ................................................................................. 43
Finansieringsanalys ................................................................................. 45
Sammanställning över väsentliga uppgifter............................................. 47
Noter........................................................................................................ 49
Viss försäljningsverksamhet.................................................................... 56
Bilaga till årsredovisningen 2003 .................................................................. 59

2

2003 /04: R S2

Inledning

Två händelser kom särskilt att prägla arbetet i beslutsprocessen under året; riksdagsvalet 2002 och arbetet med EU:s framtidsfrågor. Volymen i riksdagsarbetet minskade som vanligt efter ett val. Sett på sikt ökar dock volymen kontinuerligt. Därtill kommer kraven på mer av uppföljning/utvärdering och EU-frågor i riksdagsarbetet. Detta börjar nu få alltmer genomslag i arbetet. De särskilda resurser som ställts till förfogande under senare år har använts till att förstärka generell kompetens och för att täcka extra personalbehov i utskotten. Arbetet i konventet om EU:s framtid avslutades under 2003 och regeringskonferensen om ett nytt konstitutionellt fördrag inleddes. Många i riksdagen var under året engagerade i detta arbete. Inte minst framtidskonventets förslag föranleder den översyn av riksdagens arbete med EU-frågor som Riksdagskommittén nu inlett. Den utmaning vi står inför i beslutsprocessen är att strukturera, förändra och prioritera arbetet så att vi med hög kompetens klarar av en ständig volymökning och nya krav.

Det internationella samarbetet kräver allt större utrymme och uppmärksamhet. Förvaltningen deltar aktivt i ett arbete med att få till stånd en bättre organisation och struktur i det interparlamentariska samarbetet i Europeiska unionen. Vi eftersträvar också en ökad samordning och uppföljning av det internationella arbetet även på hemmaplan.

Allmänhetens efterfrågan på information ökade, främst på EU-området, som en följd av folkomröstningen om EMU. Med extra resurser lyckades EU- upplysningen möta en ökad efterfrågan på information och genomföra aktiva informationsinsatser. Över huvud taget märks ett ökat tryck utifrån på riksdagens elektroniska informationstjänster. En ny aspekt i informationsarbetet är den markanta ökningen av digitala TV-sändningar från kammare och utskottsutfrågningar.

I serviceenkäten till ledamöter och partikanslier får riksdagsförvaltningen ett högt betyg även om vissa brister påtalas. För första gången har vi också genomfört en attitydundersökning hos personalen. Riksdagsförvaltningen som arbetsgivare liksom trivseln får relativt sett höga betyg men undersökningen visar också att det återstår en del arbete med att i praktiken förverkliga den sammanhållna förvaltningsorganisation som genomförts. Formerna för samverkan mellan förvaltningens olika delar måste utvecklas kontinuerligt. En större omorganisation gjordes 2003 då de olika enheterna för informations- och kunskapsförsörjning sammanfördes i ett kansli, KIK, som ett nytt block i förvaltningen vid sidan om kammar- och utskottskanslierna och administrativa kontoret. En särskild grupp, PS-gruppen, har tillsatts för samordning och planering inom beslutsprocessen. Serviceenkäten och attitydundersökningen är bra underlag i vårt arbete med att se till att vi tillhandahåller en service av hög kvalitet för alla.

Det ekonomiska utfallet visar att marginalerna är ytterst små trots medvetna ansträngningar under året att strama åt budgeten.

3

20 03/04 :R S2 IN L E D N I N G

Sammantaget kan konstateras att riksdagsförvaltningens verksamhet har uppnått uppställda mål. Riksdagsförvaltningens verksamhet har i allt väsentligt bedrivits i enlighet med kammarens planering och i enlighet med bestämmelserna i regeringsformen och riksdagsordningen.

4

2003 /04: R S2

Riksdagens personal

Antalet tillsvidareanställda (inklusive vikarier på fasta anställningar) var 624 vid utgången av år 2003 mot 618 vid utgången av år 2002. Räknat i årsarbetskrafter var antalet 553 år 2003 mot 548 året innan. Ökningen är främst en konsekvens av Riksdagsutredningens förslag, som lett till att utredningstjänsten fått fler kvalificerade utredare och att centralkansliet fått ytterligare en kammarsekreterare. Dessutom har talmannens pressfunktion, som nu ligger direkt under talmannen och riksdagsdirektören, samt riksdagsförvaltningens juridiska enhet förstärkts.

Könsfördelningen inom riksdagsförvaltningen har blivit mer jämn än året innan. Vid slutet av året var 363 kvinnor (58 %) och 261 män (42 %) anställda. Det kan även noteras att könsfördelningen är mer jämn bland anställda under 45 år, som utgör omkring hälften av de anställda.

Personalomsättningen var ungefär lika stor som året innan, dvs. 8,5 %. Totalt slutade 53 personer sin anställning. Av dem gick 11 i pension. Under året har 57 personer tillsvidareanställts eller fått långtidsvikariat. Dessutom har flera anställda bytt arbetsuppgifter internt inom organisationen.

Anställda fördelade på ålder och kön 2003

Intervall ålder K M Totalt %
         
–24 2 4 6 1 %
25–29 20 17 37 6 %
30–34 36 33 69 11 %
35–39 54 42 96 15 %
40–44 50 50 100 16 %
45–49 34 24 58 9 %
50–54 49 38 87 14 %
55–59 74 33 107 17 %
60– 44 20 64 10 %
         
Totalt 363 261 624 100 %
Medelålder 46 år      

5

20 03/04 :R S2 R I K S DA GE N S P E R S O N A L          
    Anställningstid fördelad på kvinnor och män 2003    
    Intervall anställningstid (år) K M Totalt %
               
    –1   24 22 46 7 %
    1–3   78 68 146 23 %
    4–5   33 33 66 11 %
    6–10   79 57 136 22 %
    11–14   69 35 104 17 %
    15–19   33 22 55 9 %
    20–24   18 12 30 5 %
    25–   29 12 41 7 %
               
    Totalt   363 261 624 100 %
    Medelvärde anställningstid        
    Kvinnor 9,8 år        
    Män 10,5 år        
    Totalt 9 år        

Antalet anställda fördelat på avdelning och kön 2003

Avdelning K M Totalt % K % M
Riksdagsdirektören, kammarkansliet,          
riksdagens utredningstjänst, riksdag-          
ens internationella kansli 66 39 105 63 % 37 %
Utskotten, EU-nämnden 80 45 125 64 % 36 %
Administrativa kontoret, ledning och          
stabsenheter 32 13 45 71 % 29 %
Avd. för intern service 77 72 149 52 % 48 %
IT-avdelningen 23 43 66 35 % 65 %
Kansliet för informations- och kun-          
skapsförsörjning 85 49 134 63 % 37 %
           
Totalt 363 261 624 58 % 42 %

Den registrerade övertiden fortsatte att minska – 13 000 timmar registrerades jämfört med 14 000 timmar året innan. Det bör samtidigt noteras att många anställda har avstått rätten till övertidskompensation mot en högre fast lön.

6

R I K S D A GE N S P E R S O N A L 20 03 /04: RS2

Ett introduktionsprogram har genomförts för alla nyanställda. Programmet har bestått av en obligatorisk del och ett tiotal valfria seminarier. Omkring 45 anställda har deltagit. Nytillträdda chefer har haft möjlighet att delta i en introduktion som varit särskilt planerad för dem.

Redovisning av sjukfrånvaron

Total sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid 5,3
Antal årsarbetare* 599
Antal individer med sjukfrånvaro 307
   
Långtidssjukfrånvaro i förhållande till total sjukfrånvaro 70,4
Långtidssjukfrånvaro i förhållande till tillgänglig tid i % 3,8
Antal individer med sjukfrånvaro 307
Antal individer med långtidssjukfrånvaro 49
   
Kvinnors sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid 6,5
Antal kvinnliga årsarbetare 348
Antal kvinnor med sjukfrånvaro 193
   
Mäns sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid 3,8
Antal manliga årsarbetare 251
Antal män med sjukfrånvaro 114
   
Sjukfrånvaro för åldersgruppen 29 eller yngre i % av till-  
gänglig arbetstid 5,6
Antal årsarbetare i åldersgruppen 29 år eller yngre 41
Antal individer i åldersgruppen 29 år eller yngre med sjuk-  
frånvaro 32
   
Sjukfrånvaro för åldersgruppen 30–49 år i % av tillgänglig  
arbetstid 5,5
Antal årsarbetare i åldersgruppen 30–49 år 305
Antal individer i åldersgruppen 30–49 år med sjukfrånvaro 158
   
Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 eller äldre i % av till-  
gänglig arbetstid 5,1
Antal årsarbetare i åldersgruppen 50 år eller äldre 253

7

20 03/04 :R S2 R I K S DA GE N S P E R S O N A L  
       
    Antal individer i åldersgruppen 50 år eller äldre med sjuk-  
    frånvaro 117

*Antalet årsarbetare är inte jämförbart med antalet årsarbetskrafter bl.a. på grund av att sjukledigheter och föräldraledigheter inte är avräknade vid beräkningen av antalet årsarbetare.

Källa: Statistik från Arbetsgivarverket avseende helåret 2003

Den genomsnittliga sjukfrånvaron har minskat från 19 till 18 sjukdagar per anställd. Kris- och stressrelaterade sjukdomars andel av sjukskrivningarna ökade något. Andelen som var sjukskrivna på grund av besvär från nacke, axlar och rygg minskade. Satsningen på och utvecklingen av friskvårdsarbetet inom förvaltningen fortsatte, både för att stimulera till aktiviteter för att främja hälsa och välbefinnande samt för att förebygga sjukskrivningar och ohälsa. Ett brett utbud av olika friskvårdsaktiviteter har erbjudits och möjligheterna till friskvård har tagits till vara av såväl anställda som riksdagsledamöter.

Samarbetet med företagshälsovården har utvecklats under året och intensifierats när det gäller arbetet med att förebygga faktorer i arbetsmiljön som kan orsaka psykosociala problem. Arbetsmiljöfrågorna kommer alltmer i fokus och betydelsen av en god arbetsmiljö blir allt större. Riktade hälsokontroller har erbjudits både riksdagsledamöter och anställda enligt en särskild plan.

Den stora satsningen på att följa upp ergonomin vid de enskilda arbetsplatserna fortsatte under året.

Under år 2003 har jämställdhetsarbetet varit i fokus inom riksdagsförvaltningen. Riksdagens revisorers och JämO:s granskning av förvaltningens jämställdhetsplan, inklusive lönekartläggningen och handlingsplanen för jämställda löner, medförde viss kritik. Med anledning av granskningen har förvaltningen omarbetat planen, genomfört en lönekartläggning och utarbetat en handlingsplan för jämställda löner. Handlingsplanen för jämställda löner resulterade i vissa riktade satsningar i 2003 års lönerevision.

Målen för jämställdhetsplanen, åtgärder för att nå målen, lönekartläggningen och handlingsplanen för jämställda löner framgår av 2003/04 års jämställdhetsplan, i vilken också handlingsplanen mot sexuella trakasserier ingår. Vid nyanställningar av personal tas alltid hänsyn till jämställdhetsaspekten.

De anställdas kompetens är grunden för verksamhetens framgång. Inom riksdagsförvaltningen finns många yrkesgrupper med olika kompetensprofiler. Att upprätthålla och förstärka kompetensen hos de olika personalkategorierna är därför viktigt. Riksdagsförvaltningens satsning på kompetensutveckling har skett dels genom centrala insatser, dels inom de olika enheterna. To- talt har riksdagsförvaltningen under år 2003 använt drygt 2 % (10,7 miljoner kronor) av riksdagsförvaltningens förvaltningsanslag 90:3 för kompetensutveckling. Huvuddelen, 7 miljoner kronor, användes inom enheterna.

8

R I K S D A GE N S P E R S O N A L 20 03 /04: RS2

Under 2002 utarbetades på central nivå utvecklingsplaner för olika tjänstekategorier, däribland för föredragande och byråassistenter. Under 2003 har dessa planer bl.a. resulterat i följande seminarier:

Seminarieämne   Målgrupp Antal deltagare  
Den statliga budget-   Föredragande    
processen   Utredare 36  
     
Budgetprocessen i        
Regeringskansliet och        
riksdagen   Assistenter i utskotten 15  
Att skriva bättre        
svenska   Assistenter i utskotten 20  
Talteknik   Assistenter i utskotten 25  

Utvärderingar visar att flertalet deltagare ansåg sig ha haft nytta av seminarierna och önskade att liknande seminarier anordnas regelbundet. En del förslag till förbättringar framfördes också. I cirklar i statsvetenskap deltog ca 70 personer. Bland andra insatser kan nämnas en utbildning i projektledning med ca 20 deltagare och en utbildning i presentationsteknik med ca 15 deltagare. Under våren deltog ca 100 medarbetare i språkcirklar i engelska eller i franska. För anställda som inte har svenska som modersmål har riksdagsförvaltningen även i år anordnat en kurs i svenska språket.

För cheferna har ett seminarium på temat kommunikation anordnats, som

23 chefer deltog i. Utbildningen för nya chefer fortsatte. Ett annat exempel på kompetensutveckling för chefer var s.k. handledningsgrupper (16 personer). En utvärdering visar att deltagarna ansåg att utbildningen var värdefull.

Några medarbetare har gått en kurs i gruppdynamik (UGL-kurs) och andra i att bättre hantera sin tid och sina papper.

I de centrala insatserna för kompetensutveckling under året ingick också att erbjuda de anställda i förvaltningen att hyra ett pc-paket. Det var 265 anställda som tackade ja till erbjudandet, en ökning med ca 9 % jämfört med det tidigare erbjudandet 1999.

Kompetensutvecklingen på enhets- och kanslinivå återspeglar verksamheterna. Några enheter har speciellt framtagna handlingsplaner för de anställdas kompetensutveckling som uppdateras varje år. Olika enheter har också gjort studieresor och studiebesök under året. Data- och IT-kurser har genomförts vid ett antal enheter, likaså EU-relaterade utbildningar.

Förhandlingsarbetet har under året av flera skäl varit mer omfattande än vanligt. Under 2003 fick riksdagen en ny myndighet, Riksrevisionen, samtidigt som Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket lades ned. Som central arbetsgivarpart har riksdagsförvaltningen träffat avtal om anställnings- och arbetsvillkor för arbetstagare vid Riksrevisionen. Vidare har ett nytt

9

20 03/04 :R S2 R I K S DA GE N S P E R S O N A L

centralt huvudavtal inklusive avtal om undantagskretsen träffats för myndigheterna inom riksdagsområdet. Ett nytt pensionsavtal och ett nytt delpensionsavtal började gälla den 1 januari 2003. Ett nytt lokalt arbetstidsavtal för riksdagsförvaltningen har slutits under året och gäller från 2004.

En attitydmätning har genomförts bland riksdagsförvaltningens anställda under hösten 2003. Syftet var att ta reda på hur medarbetarna upplever sin arbetsplats. Resultatet redovisades i januari 2004. Det skiljer sig på flera sätt positivt från resultaten från liknande mätningar bland andra offentliganställda. Riksdagens personal är i genomsnitt avsevärt mer nöjd med arbetsgivaren och ger högre värden för arbetsklimatet, jämställdheten, kompetensutvecklingen och den interna informationen. Lägre värden förekommer också. Inte ens var fjärde anställd anser exempelvis att riksdagsförvaltningen har en organisation som skapar effektivitet i arbetet. Andra offentligt anställda har i genomsnitt en något ljusare syn på organisationens effektivitet. Både i riksdagen och på andra offentliga arbetsplatser svarar 79 % att de trivs på sin arbetsplats. I riksdagen har 85 % av de anställda svarat och det är en ovanligt hög andel.

10

2003 /04: R S2

Organisation

11

20 03/04 :R S2 OR GA N I S A T I O N

Organisationsförändringar under 2003

I februari 2003 fattade riksdagsstyrelsen beslut om en förändring av förvaltningens organisation. Det innebar att ett kansli bildades för informations- och kunskapsförsörjning (KIK) genom att informationsenheten fördes samman med avdelningen för informations- och kunskapsförsörjning inom administrativa kontoret (enheten för riksdagstryck, EU-upplysningen, Riksdagsbiblioteket, tidningen Från Riksdag och Departement). Den nya organisationen trädde i kraft den 1 april.

Det nya kansliet för informations- och kunskapsförsörjning (KIK) har till uppgift att utveckla och samordna den verksamhet som kansliet svarar för. Syftet är att öka öppenheten och tillgängligheten till information och faktaunderlag främst om riksdagen och dess arbete och om EU-relaterade frågor.

Enheterna inom kansliet har till uppgift att på olika sätt tillgodose allmänhetens behov av information och service samt ledamöternas och de anställdas behov av faktaunderlag och en väl fungerande omvärldsbevakning. Syfte är att säkerställa en hög kvalitet i beslutsprocessen.

12

2003 /04: R S2

Resultatredovisning

Kostnader för riksdagens verksamhetsgrenar

För tredje året i rad redovisar riksdagsförvaltningen kostnader och intäkter fördelade per verksamhetsgren. Redovisningen är ett resultat av det arbete med mål och resultatstyrning som bedrivits inom riksdagsförvaltningen under ett antal år.

I tabellen nedan framgår riksdagsförvaltningens kostnader och intäkter per verksamhetsgren. Målfördelningen har gjorts genom användandet av ett antal fördelningsnycklar. Fördelningsnycklarna, som togs fram 2001 och 2002, har reviderats under 2003.

Utgångspunkten för 2003 års målfördelning är till skillnad från tidigare år att enheternas egen planerade målfördelning i riksdagsförvaltningens verksamhetsplaneringssystem används.

Den nya redovisningsmodell som togs i bruk den 1 januari 2003 har också underlättat den fortsatta kostnadsmässiga redovisningen på verksamhetsgrenar, prestationer och målgrupper.

Kostnader för riksdagens verksamhetsgrenar 2003 (tkr)

Verksamhetsgren Kostnader     Intäkter   Nettokostnad   Procent  
  2003 2002   2001 2003 2002 2001 2003 2002 2001 2003 2002 2001
                           
Beslutsprocessen 783,4 791,9   726,2 0,0 0,0 0,0 783,4 791,9 726,2 74,7 % 78,3 % 79,5 %
Service och                          
förvaltning 177,2 193,1   148,8 48,5 39,4 38,2 128,7 153,7 110,6 12,3 % 15,2 % 12,1 %
Information till                          
allmänheten 93,6 57,5   52,7 11,0 20,3 22,6 82,6 37,2 30,1 7,9 % 3,7 % 3,3 %
Internationell                          
verksamhet 54,3 29,0   47,7 0,6 0,8 0,6 53,7 28,2 47,1 5,1 % 2,8 % 5,2 %
                           
Transfereringar 276,4 274,2   270,2       276,4 274,2 270,2      
                           
Totalt 1 384,9 1 345,7   1 245,6 60,1 60,5 61,4 1 324,8 1 285,2 1 184,2 100,0% 100,0% 100,0%

Merparten av intäkterna för riksdagstrycket har klassificerats tillhöra service och förvaltning fr.o.m. 2003.

De totala kostnaderna som fördelas på de olika verksamhetsgrenarna har fortsatt att öka. Framför allt gäller det kostnaderna för information till allmänheten samt den internationella verksamheten. Kostnadsökningen beror till största delen på informationssatsningar i samband med folkom-

13

20 03/04 :R S2 R E S U LT A T R E DO V I S N I N G

röstningen om euron samt ett ökat internationellt engagemang. Internationellt samarbete med olika parlamentariska organisationer ökar i betydelse, något som ställer högre krav på både personella och ekonomiska resurser. Även utskotten och enskilda ledamöter har blivit mer aktiva på det internationella området.

Beslutsprocessens samt service och förvaltnings andel av de totala kostnaderna har minskat något jämfört med 2002.

Återrapportering av uppdrag i anslagsdirektiv för budgetåret 2003

I anslagsdirektivet framgår sex olika uppdrag för arbetsåret 2003. Uppdragen var:

•Ett förändrat stöd till ledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen.

•En översyn av lagarna (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter och (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges företrädare i Europaparlamentet.

•Att förbereda en tillämpning av avgiftsförordningen fr.o.m. 2004.

•Att påbörja en utredning av hur riksdagens fastighetskostnader i framtiden skall redovisas.

•En översyn av budgetlagens anpassning till riksdagsområdet.

•Konstitutionsutskottets uttalande (2002/3:KU12, rskr. 23).

Samtliga uppdrag har påbörjats eller avslutats under år 2003. Nedan följer en beskrivning av vart och ett av uppdragen.

Den 29 oktober 2003 behandlade riksdagsstyrelsen det förändrade stödet till ledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen. Riksdagsstyrelsen förordade (prot. 2003/04:2) att etapp II i reformeringen av stödet skall vara fullt genomförd i början av nästa mandatperiod. Beslutet innebär att partigrupperna under nästa mandatperiod skall erhålla stöd för en politisk sekreterare per ledamot (Underlag för inriktningsbeslut angående politiska sekreterare). Genomförandet av reformen skall dock ske stegvis fr.o.m. den 1 juli 2004 och vara fullt genomförd den 31 december 2006.

Riksdagsstyrelsen beslutade på sitt sammanträde i juni om direktiv till översynen av lagarna (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter och (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges företrädare i Europaparlamentet. Riksdagsstyrelsen tillsatte samtidigt en utredningskommitté för detta uppdrag (prot. 2002/03:9). Uppdraget skall slutredovisas senast den 31 december 2004.

Uppdraget att förbereda en tillämpning av avgiftsförordningen har påbörjats under 2003.

Riksdagsförvaltningen har påbörjat arbetet med den framtida redovisningen av riksdagens fastighetskostnader. Under 2003 utredde Ekonomi-

14

R E S U L T A T R E D O V I S N I N G 2003 /04: RS2

styrningsverket frågan på uppdrag av riksdagsförvaltningen – etapp 1 avslutades därmed under hösten. Riksdagsstyrelsen beslutade i december 2003 (prot. 2003/04:4) att Ekonomistyrningsverkets utredning skall ligga till grund för den framtida redovisningen av fastighetskostnaderna.

Arbetet med att se över en anpassning av budgetlagen till riksdagsområdet har påbörjats.

När det gäller konstitutionsutskottets uttalande angående arvodesnivåer för styrelseledamöterna i Riksrevisionens styrelse, beslutade riksdagsstyrelsen den 1 oktober 2003 om sammanträdesarvoden att gälla fr.o.m. den 7 maj 2003 (prot. 2003/04:1 7 §). Riksdagsstyrelsen beslutade vidare vid sitt sammanträde den 16 april 2003 om sammanträdesarvode till tjänstgörande suppleant i Riksrevisionens styrelse (prot. 2002/03:7 4 §).

Vad gäller konstitutionsutskottets uttalande i övrigt beslutade riksdagsstyrelsen den 19 mars 2003 att lämna ett förslag till riksdagen beträffande dels Riksrevisionens rätt att meddela föreskrifter för den egna verksamheten på det ekonomi- och personaladministrativa området, dels riksdagsförvaltningens roll som central arbetsgivarorganisation i förhållande till Riksrevisionen (2002/03:RS3). Riksdagen beslutade den 28 maj 2003 om de föreslagna ändringarna (se rskr. 2002/03:197 samt SFS 2003:357). Frågan om undantag från möjligheten till överklagande av tillsättning av tjänst på kanslichefsnivå har förfallit eftersom Riksrevisionen beslutat att inte inrätta någon sådan tjänst vid myndigheten.

15

20 03/04 :R S2 R E S U LT A T R E DO V I S N I N G

Ekonomisk översikt över riksdagens anslag

Tabellerna avser riksdagens samtliga anslag och fördelar sig enligt följande.

Anslagsförbrukning (mnkr)          
Anslag1 under utgiftsområde 1 2003 2002 2001 2000 1999
90:2 Riksdagens ledamöter och partier          
m.m., ramanslag 633,5 594,5 547,6 519,5 490,7
90:3 Riksdagens förvaltningskostnader,          
ramanslag 487,8 486,5 472,9 440,6 451,3
Totalt 1 121,3 1 081,0 1 020,5 960,1 942,0
90:6 Stöd till politiska partier 139,7 139,9 140,0 140,0 140,0
           
Anslag1 under utgiftsområde 2 2003        
90:2 Riksdagens revisorer -        
90:3 Riksdagens revisorer, avvecklings-          
kostnader 0,3        
Totalt 0,3        
           
Utgående anslagssparande per den          
31 december (mnkr)          
Anslag1 utgiftsområde 1 2003 2002 2001 2000 1999
90:2 Riksdagens ledamöter och partier          
m.m. 28,7 42,3 44,8 37,7 43,8
90:3 Riksdagens förvaltningskostnader 20,2 -6,4 35,4 69,4 81,5
Totalt 48,9 35,9 80,2 107,1 125,3
90:6 Stöd till politiska partier 9,7 5,4 3,8 8,6 3,3
           
Anslag1 under utgiftsområde 2 2003        
90:2 Riksdagens revisorer, perioden 1/7–          
31/12 –03 0,5        
90:3 Riksdagens revisorer, avvecklings-          
kostnader 0,7        
Totalt 1,2        

1Anslagsbeteckningar enligt 2003

16

R E S U L T A T R E D O V I S N I N G 2003 /04: RS2

Ny myndighet

En ny myndighet under riksdagen, Riksrevisionen, har inrättats den 1 juli 2003. Samtidigt har Riksdagens revisorer avvecklats. Riksdagsförvaltningen har bistått dels vid inrättandet av den nya myndigheten, dels vid avvecklingen av Riksdagens revisorer. Riksdagsförvaltningen har fått en ökning av anslaget 90:2 Riksdagens ledamöter med ca 16,6 miljoner kronor för att bistå med driftkostnader fram till dess att den nya myndigheten inrättats.

Personalkostnader

Riksdagsförvaltningens utgifter för löner ökade med ca 18 miljoner kronor jämfört med 2002.

Kostnaden för riksdagsledamöternas arvoden ökade med ca 3 miljoner kronor till ca 281 miljoner kronor. Även kostnaderna för riksdagsledamöternas pensioner och inkomstgarantier ökade med ca 29 miljoner kronor till ca 96,5 miljoner kronor jämfört med 2002. Ökningen avseende inkomstgarantier stod för ca 20 miljoner kronor och beror på det stora antal ledamöter som lämnade riksdagen i samband med valet 2002.

Fastighetskostnader

Ett par större byggnadsarbeten har avslutats under året, bl.a. ombyggnationen och förstärkningen av bankkajen. Kostnaderna för byggnadsarbeten minskade under 2003 jämfört med 2002.

Driftkostnaderna för el ökade under året med ca 2,8 miljoner kronor. Orsaken är den kalla vintern 2003 samt generella kostnadsökningar avseende el. Därtill kommer ökade kostnader med ca 0,5 miljoner kronor för fastighetsskatt.

Köp av tjänster

Kostnaden för konsulter minskade något jämfört med 2002. Däremot har kostnaderna för datatjänster, data- och telekommunikation ökat med ca 9,4 miljoner kronor jämfört med 2002.

PR och information

Kostnaderna för PR och information ökade med ca 4,5 miljoner kronor under året. Orsaken var i huvudsak informationsinsatser inför folkomröstningen om EMU.

Serviceenkät

Samtliga riksdagsledamöter har fått besvara en enkät med frågor som gäller den service de får i riksdagen. Enkäten har besvarats av 244 ledamöter av totalt 349 tillfrågade, vilket innebär en svarsfrekvens på 73 %. Ledamöterna har fått betygssätta servicen på sammanlagt 38 olika områden med hjälp av en femgradig skala. Härigenom har ett genomsnittsbe-

17

20 03/04 :R S2 R E S U LT A T R E DO V I S N I N G

tyg räknats fram för varje område. Även partikansliernas anställda har, för första gången, besvarat en enkät om servicen. Både ledamöterna och partikansliernas anställda var i stort sett nöjda med förvaltningens service. I genomsnitt var ledamöterna något mer nöjda än partikanslierna och gav förvaltningen ett genomsnittsbetyg inom intervallet 4–4,5 i en skala där betyget 3 stod för varken bra eller dåligt, 4 för ganska bra och 5 för mycket bra. Partikansliernas anställda gav servicen ett medelbetyg på 3,7.

Svarsfrekvens 2003 2002 2000 1998
  73 % 49,6 % 68,2 % 72 %

18

2003 /04: R S2

Beslutsprocessen

Riksdagsförvaltningen skall med hög kompetens säkerställa att riksdagen kan fullgöra sina uppgifter enligt regeringsformen och riksdagsordningen.

Riksdagens verksamhet har bedrivits i enlighet med bestämmelserna i regeringsformen, riksdagsordningen och gällande praxis. Inom riksdagsförvaltningen är arbetet så organiserat att centralkansliet, som ingår i kammarkansliet, ansvarar för kammarens arbetsplanering. Planeringen syftar till att ge riksdagens ledamöter utrymme för egen planering, att tillse att nödvändiga beslut fattas i rätt tid samt att skapa en rimlig arbetsbelastning och att ge utrymme för oförutsedda aktiviteter.

Under riksmötet 2002/03 minskade volymen av ärenden i kammaren, något som är brukligt efter ett val. Vid en jämförelse med ärendemängden efter valen 1994 och 1998 har det dock skett en betydande ökning av ärendevolymen. En orsak till volymökningen bedöms vara de ökade resurserna för politiska sekreterare. Arbetsbelastningen är fortfarande ojämn över året.

Ärendevolym i kammaren          
  2002/03 2001/02 2000/01 1999/00 1998/99
Antal interpellationer 417 497 457 416 370
Antal skriftliga frågor 1 375 1 643 1 698 1 418 911
Antal propositioner och skrivelser 151 189 151 149 147
Antal motioner 3 538 4 231 3 675 3 211 2 513
Antal kammarsammanträden* 123 126 127 129 *
Antal plenitimmar 551 652 652 615 524
Antal voteringar 835 1 059 843 844 792

* Uppgifter saknas för 1998/99. Källa: Kammarkansliet

Samordningen av EU-frågor. Centralkansliet svarar för samordningen av riksdagens arbete med EU-frågor och hanteringen av inkomna EU- dokument. En tjänst har inrättats permanent för denna handläggning. Under året har ett betydande arbete lagts ned på konventet om Europas framtid, bl.a. i form av seminarier och informationsmöten, information till talmannen och riksdagsstyrelsen samt i riksdagsdirektörens EU- beredning. Konventsledamöterna har fått ett direkt stöd i sitt arbete genom ett tillfälligt konventssekretariat. Av de 1,5 miljoner kronor som budgeterats för konventsarbetet 2003 förbrukades drygt 95 %. Riksdagen

19

20 03/04 :R S2 B E S L UT S P R O C ES S E N

har även haft en tjänsteman på plats i Bryssel under delar av året, dels för konventsarbetet, dels för att bevaka regeringskonferensen.

Problemen har varit stora med att få in EU-dokument från Regeringskansliet. Dessa har nu i stort sett åtgärdats, men fortfarande brister Regeringskansliet i att överlämna återrapporter och remissvar. Första halvåret 2003 inkom 22 av 52 återrapporter. Den fem veckor långa fristen för att lämna faktapromemorior hölls sällan.

Protokoll. Alla sammanträden i kammaren och i EU-nämnden upptecknas stenografiskt. Detsamma gäller också vid de flesta av utskottens offentliga utfrågningar.

Riksdagsledamöterna har möjlighet att göra justeringar i sina debattinlägg i protokollen. Sådana ändringar förekommer, men inte i någon större omfattning.

Trots att antalet sammanträden i kammaren inte förändrats nämnvärt under de senaste åren innehöll de slutliga protokollen för riksmötet 2002/03 nära 17 % fler sidor än protokollen från riksmötet 2001/02. Förklaringen är troligen att sammanträdenas längd i kammaren i genomsnitt var betydligt längre under riksmötet 2002/03.

Av 123 snabbprotokoll var endast ett försenat i förhållande till reglerna. Samtliga skriftliga protokoll offentliggjordes inom tre veckor.

Stödet till riksdagens utskott. Utskotten får i sitt arbete hjälp av utskottskanslierna. Kanslierna, som har drygt hundra kvalificerade medarbetare, stöder beslutsprocessen i vid bemärkelse. Här ingår att ta fram utskottsbetänkanden, EU-relaterat arbete och uppgifter med uppföljning och utvärdering. Härtill kommer praktiska arrangemang kring utskottens studieresor, studiebesök, utfrågningar och andra aktiviteter.

Utskottskansliernas arbetsvolym. Utskottskansliernas arbete under hösten 2002 dominerades som vanligt av arbetet med statsbudgeten medan arbetet med motioner från den allmänna motionstiden tog en stor del av tiden i anspråk under tidig vår 2003. Den senare delen av våren ägnades i första hand åt beredningen av lagstiftningsärenden, den ekonomiska vårpropositionen och tilläggsbudgeten. Antalet motioner väckta under den allmänna motionstiden uppgick till 3 215, vilket innebar en liten minskning jämfört med föregående år. Antalet inkomna propositioner och skrivelser minskade. Det fick till följd att färre utskottsbetänkanden togs fram. Utskottskanslierna beredde eller behandlade på annat sätt huvuddelen av de inneliggande ärendena i enlighet med de krav som ställs i riksdagsordningen.

Fördelning interpellationer och frågor        
  2002/03 2001/02 2000/01 1999/00
Andel av interpellationer och frågor som        
inte besvarats i tid 33 % 32 % 55 % 62 %

Källa: Kammarkansliet

20

B E S L U T S P R O C E S S E N 200 3/04: R S2

Uppföljning och utvärdering. Utskottens arbete med uppföljning och utvärdering fortsatte. Under året inleddes drygt 20 uppföljnings- och utvärderingsprojekt och 6 projekt avslutades. Utskotten arbetade också löpande med hithörande frågor, bl.a. inom ramen för beredningen av motioner från allmänna motionstiden och regeringens resultatredovisningar i budgetpropositionen.

Sammansatta utskott. Tre sammansatta utskott arbetade under våren 2003. Det sammansatta utrikes-, miljö- och jordbruksutskottet behandlade världstoppmötet i Johannesburg om hållbar utveckling, det sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet hanterade frågan om ett nytt fördrag för EU och det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet beredde frågan om svenskt deltagande i en EU-ledd styrka i Demokratiska republiken Kongo.

Utskottens studieresor. Utskotten företog också inrikes och utrikes studieresor samt tog emot ett stort antal besök.

Utfrågningar. Antalet offentliga utskottsutfrågningar uppgick till 28, eller 4 utfrågningar fler än vid riksmötet dessförinnan. Dessutom höll utskotten ett mycket stort antal utfrågningar i anslutning till ordinarie sammanträden.

EU-nämnden. Regeringen har under riksmötet 2002/03 samrått med EU-nämnden inför ordinarie ministerrådsmöten och möten i Europeiska rådet. Inför Europeiska rådets extra möte i Bryssel i februari 2003 om situationen i Irak informerade och samrådde regeringen med EU- nämnden per telefon. EU-nämnden hade under riksmötet också sitt första offentliga samråd. Det skedde när statsminister Göran Persson informerade och samrådde med nämnden inför Europeiska rådets möte i Thessaloniki. Under riksmötet 2002/03 hade EU-nämnden 37 protokollförda sammanträden.

Riksmötet 2002/03 har i stor utsträckning präglats av arbetet med EU:s framtidsfrågor. EU-nämnden tillsatte en beredningsgrupp med uppgiften att följa arbetet med framtidsfrågorna i EU:s framtidskonvent. Efter beslut i nämnden fick beredningsgruppen också i uppdrag att bevaka EU:s regeringskonferens om framtidsfrågorna. EU-nämnden har fått fördjupad information om förhandlingarna inför EU:s utvidgning.

Utredningsstöd. Utredningstjänsten har bistått sina uppdragsgivare med utredningar, analyser, beräkningar och bakgrundsmaterial. Det totala antalet uppdrag var drygt 2 500 eller ungefär lika många som år 2002. Uppdragen kom till 90 % från ledamöter och partikanslier. En stor del av uppdragen har även under 2003 handlat om skatter, socialpolitik, socialförsäkring, arbetsmarknad, utbildning och ekonomi.

Under året har utredningstjänsten inlett ett samarbete med Konjunkturinstitutet. Härigenom har analysinstrumenten för makroekonomiska problem blivit tillgängligt.

21

20 03/04 :R S2 B E S L UT S P R O C ES S E N

Den funktion för att stödja utskottens uppföljning och utvärdering som sedan hösten 2002 finns vid riksdagens utredningstjänst har under året bl.a. medverkat vid 4 uppföljnings- och utvärderingsprojekt samt givit stöd till 8 andra projekt. Dessutom har funktionen hjälpt två utskott med att bedöma mål och resultat vid beredningen av budgeten. Den har också tagit fram underlag till det utskottsövergripande arbetet, bl.a. till ordförandekonferenser och kanslichefsmöten.

Antal uppdrag till utredningstjänsten från ledamöter och partikanslier

  2003 2002 2001 2000
Parti Antal   Antal   Antal   Antal  
  uppdrag % uppdrag % uppdrag % uppdrag %
s 376 16,7 % 409 17,5 % 461 16,7 % 565 19,2 %
m 628 27,8 % 715 30,6 % 932 33,7 % 1 012 34,3 %
v 134 5,9 % 184 7,9 % 235 8,5 % 296 10,0 %
kd 294 13,0 % 318 13,6 % 449 16,2 % 422 14,3 %
c 195 8,6 % 169 7,2 % 170 6,2 % 153 5,2 %
fp 502 22,2 % 342 14,6 % 294 10,6 % 356 12,1 %
mp 129 5,7 % 110 4,7 % 149 5,4 % 144 4,9 %
Övriga1     88 3,8 % 74 2,7 %    
Totalt 2 258 100,0 % 2 335 100,0 % 2 764 100,0 % 2 948 100,0 %

1Utan partibeteckning

Ledamöternas omdöme om 2003 2002 2000 1998
utredningstjänstens PM och utredningar 4,4 4,2 4,4 4,3

Källa: Serviceenkäten

Riksdagstrycket. De tryckta riksdagsdokumenten är viktiga för det parlamentariska arbetet. Antalet sidor minskade under riksmötet 2002/03 med 12 % till ca 71 100 sidor jämfört med riksmötet 2001/02. Dokumenten, som också textgranskats för att de skall hålla en hög språklig kvalitet, har kommit ut inom angiven tid. Från och med hösten 2003 skedde ingen löpande tryckning av motionerna, men redan ett par dagar efter den allmänna motionstidens utgång kom en preliminär version av motionerna ut på riksdagens webbplats.

Riksdagens interntryckeri fick under året bättre möjligheter att ta emot digitala original, vilket ökade efterfrågan på tryckeriets produkter.

22

B E S L U T S P R O C E S S E N 200 3/04: R S2

Antal originalsidor för riksdagstrycket      
År Prop. Mot. Bet. Prot. Övrigt Totalt
1993/94 23 400 9 300 16 900 10 300 14 900 74 800
1994/95 25 000 9 900 15 900 9 500 8 300 68 600
1995/96 19 000 2 700 9 900 7 700 4 800 44 100
1996/97 19 700 11 200 14 200 10 100 9 300 64 500
1997/98 24 100 12 800 18 300 10 800 8 800 74 800
1998/99 18 200 9 300 13 000 8 800 9 100 58 400
1999/00 20 600 11 300 16 300 10 900 7 700 66 800
2000/01 15 800 13 000 17 000 11 000 13 400 70 200
2001/02 21 900 15 900 21 200 10 900 11 200 81 100
2002/03 21 100 13 000 15 900 9 800 11 400 71 200

Källa: Enheten för riksdagstryck

Dataförändringar. Sedan många år stöder databaser baserade på TRIP- systemet många av riksdagens verksamheter. Omkring 1 800 sådana databaser har varit beroende av TRIP. Under andra halvåret 2003 intensifierades arbetet med att ersätta TRIP-databaserna med modernare databaser och produktionssystem. Arbetet skall vara klart under våren 2004. Avvecklingen av TRIP, där söksystemet ersätts av det modernare systemet Autonomy, gör att det också går att bygga upp en ny struktur för att lagra, analysera och sprida riksdagens officiella information.

Under den gångna hösten började några utskott använda Rixedit, ett av riksdagsförvaltningen utvecklat stödsystem för betänkandeproduktion, som rationaliserar produktionen, ökar kvaliteten och underlättar sökning.

En rad förbättringar i riksdagens IT-system har gjorts för att förbättra säkerheten, bl.a. när det gäller nätverksbaserad säkerhetskopiering och brandväggsskydd.

Ledamöternas tekniska utrustning. Den tekniska utrustning som är placerad i ledamöternas bostäder, i syfte att underlätta arbetet från bostadsorten, har inte fungerat tillfredsställande. Även om förbättringar skett återstår ännu ett omfattande arbete.

Information och service till ledamöterna. Riksdagsförvaltningen stöder beslutsprocessen med snabb och korrekt information. Det sker bl.a. genom Riksdagskalendern, som innehåller en veckoöversikt över kammarens sammanträden och andra sammanträden i riksdagen. Riksdagskalendern kom ut med 37 nummer under året, och den delas ut internt till riksdagens ledamöter, partikanslier och anställda i riksdagen.

Genom riksdagens webbplats har ledamöterna alltid tillgång till riksdagens dokument, Beslut i korthet och annan information. Helgonät, som är riksdagens intranät, förser ledamöterna med ständigt uppdaterad in-

23

20 03/04 :R S2 B E S L UT S P R O C ES S E N

formation när det exempelvis gäller arbetet i kammaren, talarlistor och motionstider. Genom EU-upplysningen kan ledamöterna få svar på frågor och skaffa information i frågor som rör EU. Anställda i kammarfoajén och vid informationsdisken i Bankhallen ger ledamöterna service och information. I årets serviceenkät fick informationsdisken det bästa omdöme som någonsin delats ut i serviceenkäten genom åren: 5,0.

Ledamöternas omdöme om 2003 2002 2000
webbplatsen som informationskälla i arbetet 4,1 4,3 4,0
informationsdiskarna1 5,0 4,8 -

1Ny fråga fr.o.m. 2002 Källa: Serviceenkäten

24

2003 /04: R S2

Service och förvaltning

Riksdagsförvaltningen skall, inom givna ramar och bestämmelser, tillhandahålla resurser och service av hög kvalitet till ledamöternas, kammarens, utskottens och förvaltningens verksamheter samt till partigrupperna och deras kanslier.

Lagöversyn. En kommitté tillsattes under året med uppgift att se över lagen om ledamöternas ekonomiska villkor i dess helhet. I direktiven sägs att kommittén skall föreslå en ny och moderniserad lag, eftersom den gällande lagen ändrats vid ett stort antal tillfällen utan att en övergripande samordning skett. Till de uppgifter som ingår i uppdraget hör att föreslå ändrade bestämmelser för pensioner och inkomstgarantier samt att utvärdera och ta fram andra alternativ till systemet med generell kostnadsersättning. I uppdraget ingår också att se över motsvarande ändringar för de svenska ledamöterna i Europaparlamentet där nationell ersättning gäller.

Under året har 3 nya ledamöter tillträtt och 21 ersättare tjänstgjort. De har alla erbjudits en personlig introduktion. Ledamöter som varit lediga minst en månad eller avgått har fått information om gällande regler. Inför deklarationen fick ledamöterna skriftlig information om de bestämmelser som råder. Informationen till ledamöterna om de administrativa rutinerna kring arvoden och reseräkningar har ytterligare förstärkts under året.

Ledamöternas resor. En ny upphandling av resebyråtjänster gjordes under året. Den resulterade i att en ny resebyrå anlitades från den 1 juli. Serviceenkäten visar på försämrade omdömen om resebyråtjänsten. Mätningen genomfördes knappt tre månader efter bytet då resebyrån ännu inte hunnit att få allt att löpa problemfritt. Genom olika åtgärder har resebyrån i samarbete med förvaltningen successivt byggt upp kunskapen kring ledamöternas resor för att kunna ge den bästa servicen.

En ny hantering av SJ:s årskort infördes 2003, som innebär att tågkort nu endast tilldelas de ledamöter som begär ett kort. Ledamöterna kan välja mellan två typer av årskort i första klass.

Av riksdagens ledamöter bor 284 ledamöter mer än fem mil från riksdagen, och därmed har de rätt till reseersättning och traktamente. Varje månad handlägger förvaltningen i genomsnitt 1 445 reseräkningar, en ökning med 10 % jämfört med föregående år. Nära hälften av ledamöterna registrerar numera själva sina reseräkningar i datorsystemet Tur & Retur. Det är något fler än tidigare år.

Ledamöternas omdöme om 2003 2002 2000 1998
hur resebyrån fungerar 3,7 4,3 4,6 4,4
administrativa rutiner kring arvoden 4,5 4,5 4,6 -
administrativa rutiner kring reseräkningar 4,1 4,0 4,4 -
Källa: Serviceenkäten        

25

20 03/04 :R S2 SE R V I C E O C H FÖ R V A L T N I N G

Ledamöternas pensioner och inkomstgarantier. Under året har 106 personer som tidigare varit riksdagsledamöter tagit emot inkomstgarantier. Antalet minskade till 73 fr.o.m. november då 33 av de ledamöter som avgick i samband med valet 2002 hade en ettårig inkomstgaranti.

Antal f.d. ledamöter/EU-företrädare eller anhöriga som fått olika förmåner utbetalda under de senaste tre åren

Förmån 2003 2002 2001
Inkomstgaranti     30
  73 ** 113 * 2 (EU)
Ålderspension enl. ersättningsstadgan      
(1971:1197) och lag (1988:589) 233 236 236
Ålderspension enl. 1941 års ersättningsstadga 4 6 7
Ålderspension enl. ersättningsdagen (1994:1065) 74 83 47
  3 (EU) 3 (EU) 3 (EU)
Egenlivränta enl. ersättningslagen (1994:1065) 15 11 9
Visstidspension 47 56 63
Efterlevandepension enl. 1941, 1971, 1988 och      
1994 års lag 126 137 106

*Fr.o.m. den 31 okt. 2002 ökade antalet från 30 till 113 på grund av att många som avgick i samband med valet fick inkomstgaranti.

**Fr.o.m. nov. 2003 minskade antalet från 106 till 73 på grund av att 33 av de riksdagsledamöter som avgick vid valet 2002 endast hade rätt till inkomstgaranti i ett år.

En översyn av hur ledamöterna skall rapportera sina inkomster för att erhålla inkomstgarantier gjordes under året. Sedan den 1 maj har Statens pensionsverk hand om administrationen och utbetalningarna av inkomstgarantierna.

E-post. Riksdagens IT-system har inte blivit ”smittat” vid något av de omfattande virusutbrott som angripit e-post, men meddelanden från virusdrabbade datorer på Internet har varit ett stort och växande problem, liksom s.k. spam och massutskick. Ökningen av antalet e-postmed- delanden från ca 10 miljoner 2002 till ca 15 miljoner 2003 beror främst på e-post från smittade datorer (ca 4 miljoner meddelanden) och spam (ca 1 miljon).

Riksdagens intranät, Helgonät, utvärderades under året av ledamöter, anställda på partikanslier och anställda i riksdagsförvaltningen. Svarsfrekvensen var 81 %. Av dem som svarade använde 70 % Helgonät dagligen eller flera gånger i veckan, 85 % ansåg att informationen var relevant och 90 % tyckte att språket var lättbegripligt. Hälften var positivt inställda till Helgonät och 30 % var ganska positivt inställda. Varannan tyckte dock att det var svårt att hitta i Helgonät.

26

SE R V I C E O C H F Ö R V A L T N I N G 20 03/04 :R S2

IT-stöd. Alla arbetsplatser skall den 1 juni 2005 ha datorer som är högst tre år gamla. Omkring 1 000 personer har under året antingen fått datautbildning i grupp eller enskilt. För dem som arbetar i de för riksdagen framtagna programmen Urix (planering) och Rixedit (betänkandeskrivning) har särskilda kurser ordnats.

En kartläggning av vilka datakunskaper olika användare i riksdagen behöver startade under året. Skräddarsydda utbildningar kan sedan tas fram med kartläggningen som grund. Folkpartiet har testat den första skräddarsydda utbildningen.

Samtalen till helpdesk ökade med drygt 10 %. Över hälften av dem som ringde fick kontakt inom tio sekunder, en klar förbättring jämfört med tidigare år.

IT-utbildning och stöd 2003 2002 2001
Antal samtal till Helpdesk 25 263 22 731 21 624
Antal användare som genomgått utbildning      
eller handledning 999 658 546
Källa: IT-avdelningen      
Ledamöternas omdöme om 2003 2002 2000
hjälp från Helpdesk1 4,5 4,2 3,92
väntetid hos Helpdesk1 3,9 3,9 4,2

1De variabler som används är stationär dator, bärbar dator, Helgonät och riksdagens olika IT-system.

2 Jämförelsedata finns inte för alla områden, medelvärdet beräknat på tillgängliga

data.        
Källa: Serviceenkäten        
IT-verksamhet 2003 2002 2001 2000
       
Antal pågående IT-utvecklingsprojekt vid        
årsskiftet 16 10 13 19
Antal under året avslutade IT-        
utvecklingsprojekt 2 10 8 12
Antal planerade driftstopp 3 2 3 4

Källa: IT-avdelningen

Systemförvaltning. En handledning för att underlätta arbetet med att underhålla och vidareutveckla riksdagens datorsystem togs fram under det gånga året.

Fastighetsfrågor. Ombyggnaden och förstärkningen av bankkajen blev klar under hösten. Nya popplar och pilar, som stått på särskild tillväxt i nära 5 år, återplanterades där de gamla träden tidigare stått.

27

20 03/04 :R S2 SE R V I C E O C H FÖ R V A L T N I N G

Riksbyggnaderna är grundlagda på träpålar och trärustbäddar. På sikt hotas grundläggningen av nedbrytning på grund av svamp- och bakterieangrepp, då grundvattennivån för längre perioder kan komma att sjunka under densamma. Vid enstaka tillfällen händer detta redan i dag. Landhöjningen medför att riskerna ökar. Tätskärmar och en ny damm i Stallkanalen skall byggas under åren 2004–2006 för att stabilisera grundvattennivån. Genom en miljödom i oktober 2003 fick riksdagsförvaltningen klartecken för den planerade anläggningen. Byggstarten beräknas ske första halvåret 2004.

Kapaciteten för riksdagens reservkraft har ökat med nära 250 %. Det har skett genom att de två aggregat för reservkraft som härstammar från ombyggnaden 1980–1983 har ersatts av tre betydligt mer kraftfulla aggregat. Arbetet blev klart i november 2003, och de flesta av riksdagens lokaler kan därmed förses med reservkraft.

Ett system för att bättre kunna förutse behovet av underhåll och beräkna kostnaderna för underhållet i riksdagens olika fastigheter har utarbetats.

Ledamöternas omdöme om 2003 2002 2000
sin övernattningsbostad 4,3 4,3 4,5

Källa: Serviceenkäten

Bok om riksdagens hus. En ny presentbok, ”Möte med Sveriges riksdag. Arkitektur, konst och inredning”, utkom under året på svenska och engelska.

Post och distribution. Omkring 10 000 försändelser per dag har delats ut, dvs. ungefär lika många som föregående år. Jämfört med fem år tillbaka har dock en liten minskning skett. Under året har 128 000 propositioner stämplats och delats ut till ledamöter och partikanslier.

Lokalbokning. Antalet bokningar av lokaler för sammanträden ökade med drygt 5 % till 3 245. Främst ökade bokningarna av större konferenslokaler.

Lokalvården har med oförändrat antal anställda klarat av att utföra lokalvård trots stora förtätningar och stora omflyttningar inom förvaltningens lokaler.

Ledamöternas omdöme om 2003 2002 2000 1998
lokalvården 4,4 4,2 4,4 4,2
arbetsmiljön i arbetsrummet 4,3 4,0 4,2 4,0
arbetsmiljön i sammanträdesrum 3,6 3,7 3,8 3,8

Källa: Serviceenkäten

28

SE R V I C E O C H F Ö R V A L T N I N G 20 03/04 :R S2

Barnverksamheten är styrd av ledamöternas behov och önskemål och omfattningen varierar kraftigt mellan olika år. En långsiktig tendens är att andelen yngre barn ökar.

Barnverksamhet

År Antal barn Ålder Omsorgstimmar
1998 29 3 mån. till 13 år 1 539
1999 28 3 mån. till 10 år 1 936
2000 22 6 mån. till 14 år 3 284
2001 33 9 mån. till 15 år 3 086
2002 33 4 mån. till 11 år 2 128
2003 41 2 mån. till 12 år 2 282

Källa: Avdelningsstaben inom intern service

Biblioteksservice. Riksdagsbibliotekets lån till ledamöter, partikanslier och riksdagsanställda har fortsatt att öka stadigt, om man undantar valåret 2002 då antalet förmedlade lån var särskilt högt. Troliga orsaker till ökningen är att både informationsflöden och kraven på kunskap ökar samt att biblioteket förbättrat möjligheterna att via den egna datorn söka och beställa material. De interna förfrågningarna till biblioteket tenderar att minska. Det beror sannolikt på att alltfler på egen hand hittar rätt material på elektronisk väg.

Antalet sökningar i elektroniska nyhetsdatabaser steg med drygt 10 % från 2002 till 2003 och fördubblades jämfört med år 2000. Åtskilligt fler ledamöter och anställda använder också möjligheten att via egna sökprofiler direkt i den egna datorn kontinuerligt bevaka nyhetsdatabasernas artiklar inom ett visst område. Stora upphandlingar gjordes under året, både när det gäller internationella och svenska nyheter. Dessutom anskaffades Rättsbanken och andra elektroniska rättskällor.

Sedan 2002 har ”Biblioteket i Helgonät” haft en särskild ingång på

riksdagens intranät. Under 2003 utvärderades denna service genom intervjuer med användare. Utvärderingen ledde till att ett antal förbättringar genomfördes.

I samarbete med föreningen PAKS (Parlament och kulturskapare) har biblioteket haft 13 frukostmöten. Vid en sammankomst den 9 december läste årets nobelpristagare i litteratur J.M. Coetzee högt ur ett av sina verk.

Ledamöternas omdöme om 2003 2002 2000 1998
Riksdagsbibliotekets tjänster 4,1 4,31 4,1 4,2

12002 avser ett genomsnitt av frågor om tjänster i samband med personligt besök, via Helgonät samt via telefon.

Källa: Serviceenkäten

29

20 03/04 :R S2

Information

Riksdagsförvaltningen skall bidra till att skapa öppenhet och tillgänglighet i riksdagsarbetet och genom aktiv information verka för att intresset för och kunskaperna om riksdagen och dess arbete ökar.

Antalet besök på riksdagens webbplats ökade med nära 800 000 besök jämfört med året innan. Den fortlöpande mätning som görs visar att det vanligaste skälet till att återkomma till riksdagens webbplats är att besökaren anser att den innehåller intressant information, som är både trovärdig och aktuell.

Riksdagens webbplats      
  2003 2002 2001
Antal besökare på      
www.riksdagen.se 4 748 971 3 958 188 3 071 408
varav besökare på      
ung.riksdagen.se 70 605 89 900 53 113
Andel besökare som hittat vad de söker      
på webbplatsen 85 % 80 % -

Källa: Informatiosenheten

Under 2003 inleddes ett omfattande arbete med att förnya webbplatsen, som trots stora förändringar har kvar mycket av utformningen från introduktionen 1996. Målet är att få fram en mer lättnavigerad, användarvänlig och enhetlig webbplats. De målgrupper som prioriteras i arbetet är allmänheten, massmedierna och utbildningsväsendet. Den nya webbplatsen skall vara klar till hösten 2004.

Alla kammarens sammanträden direktsänds via webb-TV. I genomsnitt har sändningarna från kammaren haft 100 besökare per sändningsdag 2003, eller ungefär samma tittarsiffror som året innan.

De offentliga utfrågningarna går i allmänhet att se via webb-TV. I genomsnitt har de haft 120 besök, inräknat de besök som gjorts i efterhand.

Inför folkomröstningen om EMU tog EU-upplysningen fram särskilda temasidor. Särskilda temasidor skapades också för EU:s framtidskonvent och EU:s regeringskonferens.

EU-upplysningen. EMU-omröstningen i september 2003 betydde i stort sett att antalet förfrågningar per telefon eller e-post till EU-upplysningen fördubblades. Inför omröstningen hade EU-upplysningen fått 5 miljoner kronor utöver den ordinarie budgeten för att kunna förstärka sitt arbete inför folkomröstningen. Periodvis fick EU-upplysningen därmed möjlighet att öka sina telefontider och medverka i kurser för allmänheten. För att ge opartisk information om EMU och öka intresset för att delta i

30

IN F O R M A T I O N 200 3/04 :R S2

folkomröstningen hade EU-upplysningen producerat ett eget material, som distribuerades till bibliotek, medborgarkontor, kommuner, skolor, universitet, studieförbund och en rad myndigheter. Antalet beställningar av broschyren ”Krona eller ... Information om Sverige och EMU inför folkomröstningen” var 240 000 i skrift och 174 som tal-cd. Som teckenspråksvideo beställdes den i 4 exemplar.

Efterfrågan på EU-upplysningens övriga publikationer ökade också markant under 2003, troligen också det en följd av folkomröstningen. Besöken på webbplatsens EU-sidor ökade med 75 % till 577 000 besök jämfört med året innan.

EU-upplysningen      
  2003 2002 2001
Antal ärenden till frågeservice 15 360 7 734 9 155
 
Antal besökande på webbplatsen 577 020 324 446 259 395
 
Antal uppdaterade artiklar i EU-svar 300 372 381
 
Antal nya artiklar i EU-svar 37 30 31
 
Antal beställningar av publikationer 617 706 268 936 -
 
Antal genomförda kurser i EU-kunskap 89 31 20
 

Källa: EU-upplysningen

E-prenumerationer. Beslut i korthet, som publiceras på webbplatsen strax efter det att besluten är fattade i kammaren, pressmeddelanden och Riksdagskalendern hade under 2003 drygt 25 300 prenumeranter. Därmed ökade prenumerationerna med 7 % jämfört med valåret 2002.

Talmannens pressfunktion. Under året har funktionen stärkts och arbetet syftar till att öka kunskaperna i samhället om talmannens arbete och konstitutionella uppgifter samt bidra till att främja bilden av riksdagen i massmedierna.

Frågor om riksdagens arbete och beslut. Antalet frågor per telefon till riksdagens press- och informationskansli om riksdagens arbete och beslut fortsatte att minska. De senaste åren har minskningen dock skett i lugnare takt, efter en kraftig nedgång åren efter introduktionen av riksdagens webbplats. De samtalsmätningar som gjorts visar att 41,5 % av frågorna ställs av privatpersoner. Därefter följer medier (20,5 %), elever eller lärare (11,5 %), företag (8 %), myndigheter, organisationer, departement och utländska ambassader. Även antalet besökare på riksdagens infocentrum minskar. En trolig anledning antas vara att informationen finns på riksdagens webbplats. Antalet e-postfrågor tenderar att öka, även om antalet var större valåret 2002 än år 2003.

RoD. Under 2003 har professor Karl-Erik Gustafsson lett en kompletterande utredning av tidningen Från Riksdag & Departement (RoD). Ut-

31

20 03/04 :R S2 IN F O R M A T I O N

redningen visade att RoD har en stark ställning på marknaden, får ett mycket gott betyg av sina läsare och har en viktig funktion som inte fylls av andra medier. I utredningen föreslås att riksdagen tar över hela ägaransvaret för RoD och att tidningen byter namn.

RoD, som har till uppgift att rapportera om beslutsfattande inom riksdagen, regeringen och Europeiska unionen, ökade sin upplaga från 16 100 exemplar i början av året till 19 500 vid årets slut. Bakom upplageökningen ligger en medveten marknadsföring av tidningen mot strategiska målgrupper.

Bland RoD:s större redaktionella satsningar under året hörde folkomröstningen om EMU och frågorna kring EU:s framtidskonvent. Tidningen kom under året ut med 40 nummer.

Utvecklingen av webbversionen fortsatte och antalet besökare per dag ökade från knappt 800 i början av året till drygt 1 300 i november.

Människor med särskilda behov. Under 2003 fortsatte arbetet med att öka tillgängligheten till riksdagens information för personer med funktionshinder och för personer med annan etnisk eller kulturell bakgrund.

Det har även under 2003 varit en stor efterfrågan på den broschyr om riksdagen på lättläst svenska som togs fram året innan. Lättlästa sammanfattningar av riksdagsbeslut och sammanfattningar på teckenspråk har publicerats kontinuerligt på riksdagens webbplats. Under året blev det möjligt för allmänheten att lyssna på hela webbplatsen via dator. Riksdagens årsbok kom 2003 för första gången ut i förkortad version även på lättläst svenska och på teckenspråk (videokassett).

De teckentolkade guidade visningarna av Riksdagshuset har fortsatt under året.

År 2003 inföll Europeiska handikappåret. Det uppmärksammades i riksdagen med utställning, teater och seminarier.

Riksdagstrycket. Försäljningen av riksdagstrycket minskade ytterligare något och uppgick till 12 miljoner kronor. Anledningen till minskningen är troligen att allt riksdagstryck finns tillgängligt på riksdagens webbplats.

Riksdagsbibliotekets utlåning till allmänheten ökade med nära 20 % jämfört med året innan, trots att alltmer av det nya offentliga trycket finns på riksdagens webbplats. Bibliotekets flitigaste låntagare är studenter, men många lån förmedlas också till Regeringskansliet, myndigheter, domstolar, press, advokatbyråer och allmänhet. Låntagarna klarar i allt större utsträckning att själva registrera omlån och annan låneadministration via bibliotekets datasystem. De frågor per e-post som kräver faktasvar av kunniga bibliotekarier ökade också under året.

32

IN F O R M A T I O N 200 3/04 :R S2

Boklån och informationssökning, allmänheten    
  2003 2002 2001 2000
Antal besökare 69 513 70 408 66 443 72 772
Antal besökare på webben 47 531 47 957 47 000 40 000
Antal lånetransaktioner, externa        
användare 23 546 18 967 19 629 18 878
Antal e-postförfrågningar, exter-        
na användare 2 371 2 069 1 768 1 614

Källa: Riksdagsbiblioteket

TV-sändningar. Två TV-överföringar kan sedan slutet av året göras samtidigt till Kaknästornet. Därifrån kan sedan alla TV-bolag ta emot och sända riksdagens TV-produktion. Produktionen omfattar alla kammardebatter och de flesta offentliga utfrågningar.

Överföringarna kommer genom ett samarbete med Regeringskansliet att öka ytterligare under våren 2004. Riksdagen och Regeringskansliet kommer då tillsammans att ha tillgång till fyra gemensamma överföringar till Kaknästornet.

SVT sände som andra år alla frågestunder och dessutom flera större debatter. SVT:s digitalkanal 24 Direkt kom i gång med sin verksamhet och sände totalt 371,5 timmar från riksdagen, varav huvuddelen gällde debatter i kammaren. Omkring en fjärdedel av tiden utgjordes av sändningar från utskottens offentliga utfrågningar.

Visningar. Antalet besökare på visningar av riksdagen 2003 minskade med drygt 8 % jämfört med valåret 2002, men var fler än 2001. En enkät till besökande elever i grundskolan och på gymnasiet under året gav vid handen att två av tre besökare ansåg att visningen var bra eller mycket bra. Dessförinnan fick deltagare i riksdagens sommarvisningar besvara en enkät där 88 % 2002 och 81 % 2001 svarade att visningen var bra eller mycket bra.

33

20 03/04 :R S2 IN F O R M A T I O N

  Besökare, deltagare i kurser      
    2003 2002 2001
  Antalet besökare i infocentrum 30 864 41 353 44 014
  varav besökare på politikerträffar och      
  kafésammankomster 730 589 1 185
  Antal besökare på visningar (exkl.      
  ledamotsgrupper) 28 886 31 521 27 665
  Antal besökande elever på skolvisningar      
  besök 16 548 18 906 16 342
  Antal deltagare i lärar-, journalist- och      
  informatörskurser 258 345 390
  Antal besökare på allmänhetens läktare 69 876 52 041 50 187
  Totalt antal besökare i riksdagen 146 432 144 166 138 598
         
  Källa: Informationsenheten och bevakningsenheten    
  Visningar      
    2003 2002 2001
  Bokningsgrad av planerade skolbesök 63 % 72 % 67 %

Källa: Informationsenheten

Publikationer. Som vanligt året efter ett val producerades Fakta om folkvalda – en presentation av riksdagens ledamöter med bild och biografiska artiklar.

En rad publikationer kom under 2003 ut i nya och uppdaterade versioner. Antalet distribuerade studiehäften om riksdagen halverades jämfört med valåret 2002. Val ökar efterfrågan på tryckt material. Folkomröstningen om euron medförde exempelvis att studiehäftet ”Det här är EU” distribuerades i 50 000 exemplar. Borgarståndsprotokollen från 1746–47 lämnades till tryckning.

Kurser. Under året ordnades särskilda kurser för vidareinformatörer som bibliotekarier, lärare, journalister och informatörer. Då 2002 var ett valår kunde endast en journalistkurs hållas mot normalt två. En ny satsning under 2003 var kursen ”EU på biblioteket” som riktade sig till bibliotekarier.

Regional information. En medveten satsning har gjorts för att sprida information om riksdagen över hela landet. Sedan 2001 finns annonser om riksdagen i ett fyrtiotal dagstidningar. Av riksdagens lärarkurser genomfördes en i Örebro och en i Göteborg. För andra gången fick gymnasieskolor som ligger minst 50 mil från Stockholm tävla över ämnet

34

IN F O R M A T I O N 200 3/04 :R S2

Vardagsdemokrati. De tre vinnande klasserna belönades med en resa till Stockholm och ett heldagsbesök i riksdagen.

För att ytterligare förstärka den regionala informationen planerade riksdagen tillsammans med stadsbiblioteken i Göteborg, Malmö och Sundsvall att inrätta riksdagshörnor på dessa bibliotek med information om riksdagens arbete. Invigningen sker i februari 2004.

35

20 03/04 :R S2

Internationell verksamhet

Riksdagsförvaltningen skall göra det möjligt för riksdagen att aktivt möta de krav som det internationella samarbetet och internationella åtaganden medför.

Under år 2003 har riksdagens talman Björn von Sydow varit värd för en rad internationella besök och själv lett utrikes delegationsresor till flera länder. Riksdagens ledamöter och tjänstemän har också aktivt medverkat i det internationella parlamentariska arbetet. Riksdagens internationella kansli (RIK) har under året biträtt riksdagsledamöterna i deras arbete dels inom de internationella delegationerna, dels i särskilda uppdrag. Riksdagsledamöter och tjänstemän från andra enheter i riksdagen har också medverkat i det parlamentariska samarbetet, bl.a. för att stödja och utveckla demokratin.

Talmannens resor. Talmannen har under 2003 besökt Polen, Estland, Finland, Åland, Ungern, Lettland, Ryssland och Tyskland, i flertalet fall tillsammans med riksdagsdelegationer. Härutöver har talmannen deltagit i EU-talmansmöte i Aten, nordiskt talmansmöte på Island, nordiskbaltiskt talmansmöte i Palanga (Litauen) och ratificeringskonferens i Budapest.

Samarbetet mellan parlamenten i Europeiska unionen. Talmannen leder på uppdrag av EU:s talmanskonferens en arbetsgrupp som skall ta fram förslag om former för det interparlamentariska samarbetet i unionen. Riksdagsdirektören leder ett arbete med att förbättra det elektroniska utbytet av information mellan parlamenten.

Ledamöternas internationella arbete. RIK har under året biträtt riksdagens ledamöter i deras arbete inom de internationella delegationerna. Arbetet har skett huvudsakligen inför och under sessionerna i Nordiska rådet, Interparlamentariska unionen (IPU), VEU:s församling samt i Europarådets, OSSE:s och Natos parlamentariska församlingar. Under 2003 har arbetet varit intensivt, till viss del beroende på förändringar i arbetet, vilket exempelvis varit fallet med IPU. Arbetet har också ökat därför att svenska ledamöter i delegationerna till dessa församlingar fått viktiga poster eller specialuppdrag som krävt extra insatser av både dem själva och av riksdagsförvaltningen. Flera exempel på sådana specialuppdrag finns bland OSSE-delegationens och Europarådsdelegationens ledamöter.

Andra områden där ledamöterna medverkat aktivt under året är inom det arktiska samarbetet och inom Östersjösamarbetet. De har också varit valobservatörer, bl.a. i Georgien och Ryssland. RIK har medverkat i förberedelserna för dessa åtaganden. Flertalet av riksdagens utskott har dessutom under året besökt EU-institutionerna i Bryssel. Under 2003 avslutade EU:s framtidskonvent sitt arbete. De ledamöter, ordinarie såväl

36

IN F O R M A T I O N 200 3/04 :R S2

som ersättare, som företrätt riksdagen i konventet har biträtts av en sekretariatsgrupp.

Besöksutbyte. RIK har handlagt en rad uppgifter med anledning av det internationella besöksutbytet på parlamentariker- och tjänstemannanivå. Besök har t.ex. ägt rum från parlamenten i Ukraina, Kroatien, Polen, Kirgizistan, Ryssland, Tyskland, Tadzjikistan, Thailand, Japan, Ungern och Sydafrika. Flera besök har också förekommit från Europaparlamentet. Vidare har ett antal studiebesök från andra utländska myndigheter och organisationer ägt rum i riksdagen genom RIK:s försorg. Besöksutbytet mellan utskott i de nordiska länderna har som vanligt varit aktivt.

Demokratiseminarium. Under året har ett särskilt demokratiseminarium arrangerats för parlamentsledamöter från Västra Balkan. Riksdagen var vidare tillsammans med kommissionären vid Östersjöstaternas råd (CBSS) värd för ett seminarium om god samhällsstyrning med deltagande från många parlament i Östersjöregionen.

Samarbetet med Vietnam. Under 2003 inleddes en ny fas i samarbetet mellan riksdagen och den vietnamesiska nationalförsamlingen. Ett nytt fyraårigt avtal tecknades om parlamentariskt samarbete finansierat av Sida, främst med inriktning på de folkvalda. Liksom tidigare ligger fokus på områdena parlamentets kontrollmakt samt information och kunskapsuppbyggnad.

IT-stöd i Strasbourg. Den svenska delegationen i Europarådet har på plats i Strasbourg fått IT-stöd från riksdagsförvaltningen, som också undersökt hur man i Strasbourg skall kunna få en säkrare och snabbare uppkoppling mot Internet.

Uppdrag från IPU och andra internationella organisationer. Riksdagsförvaltningen har medverkat i uppdrag att ge Sri Lankas och Pakistans parlament stöd i arbetet med att bl.a. modernisera sin IT-, biblioteks- och utredningsverksamhet. Uppdragen fick förvaltningen genom IPU i samarbete med FN.

Utredningsuppdrag. Ett fytiotal parlament och internationella organisationer har fått hjälp av riksdagens utredningstjänst med över 140 omfattande utredningar om svenska förhållanden.

COSAC-möten arrangeras varje halvår i EU:s ordförandelands parlament. I dessa möten deltar ledamöter från de EU-ansvariga organen i EU- ländernas parlament. Arbetet inom COSAC intensifierades för att effektivisera och stärka det parlamentariska samarbetet i EU-frågor. Under riksmötet hölls två ordinarie COSAC-möten och ett extra möte.

Webbplats och publikationer. Antalet besök på de engelska sidorna på riksdagens webbplats ökade med över 50 % mot året innan. Intresset för folkomröstningen om euron har bidragit till den stora ökningen. Pressmeddelanden, debatter och annat i riksdagsarbetet som anses särskilt intressant för en internationell publik har översatts till engelska.

37

20 03/04 :R S2 IN F O R M A T I O N

Talmansbesök under 2003 som talman Björn von Sydow varit värd för:

David Steel, Skottlands talman

Sylvia Heal, Storbritanniens vice talman

Nino Burjanadze, Georgiens talman

Pat Cox, Europaparlamentets talman

Pavol Hrusovsky, Slovakiens talman

Paavo Lipponen, Finlands talman

Jørgen Kosmo, Norges talman

Jose de Venecia Jr, Filippinernas talman

Francisco Guterres, Östtimors talman

Andra utländska företrädare som talmannen tagit emot:

Arnold Rüütel, Estlands president

Noëlle Lenoir, Frankrikes Europaminister

Guiliano Armato, vice ordförande i EU-konventet

Joaquim Chissano, Moçambiques president

Valéry Giscard d’Estaing, ordförande i EU-konventet

Johannes Rau, Tysklands president

Dimitrij Rupl, Sloveniens utrikesminister

Vu Khoan, Vietnams vice premiärminister

Algirdas Brazauskas, Litauens premiärminister

Abdullah II, Jordaniens kung

Anton Rop, Sloveniens premiärminister

Nambar Enkhbayar, Mongoliets premiärminister

Abdullah Gül, Turkiets utrikesminister

Günter Verheugen, EU-kommissionär

Ilinka Mitreva, Makedoniens utrikesminister

Bland övriga besökare som tagits emot i riksdagen:

Stjepan Mesic, Kroatiens president

Theo-Ben Gurirab, Namibias premiärminister

Mircea Geoana, Rumäniens utrikesminister

Václav Klaus, Tjeckiens president

38

IN F O R M A T I O N 200 3/04 :R S2

Speciella uppdrag för svenska delegater 2003 inom OSSE:s parlamentariska församling

Tone Tingsgård (s)

Göran Lennmarker (m)

Urban Ahlin (s)

vicepresident i OSSE:s parlamentariska församling presidentens speciella representant för genusfrågor ordförande i ad hoc-kommittén om Abchazien medlem i ad hoc-kommittén om Moldova ordförande i utskottet om politik och säkerhet presidentens särskilda representant för Nagorno- Karabach-konflikten

ordförande i socialdemokratiska gruppen i OSSE:s parlamentariska församling

medlem i ad hoc-kommittén om öppenhet och ansvarighet i OSSE

medlem i ad hoc-kommittén om Vitryssland

inom Europarådsdelegationen

Göran Magnusson (s) Mats Einarsson (v)

vicepresident

1:e vice ordförande i utskottet för migrations-, flykting- och befolkningsfrågor ordförande i Group of the Unified European Left (UEL) sedan juni 2003

39

Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.

Finansiell information

Resultaträkning (tkr)

  Not 2003 2002
Verksamhetens intäkter      
Intäkter av anslag   984 839 946 655
Intäkter av avgifter och andra ersättningar 1 58 792 56 820
Intäkter av bidrag   523 153
Finansiella intäkter 2 807 3 496
Summa   1 044 961 1 007 124
Verksamhetens kostnader      
Kostnader för personal och ledamöter 3 -700 450 -652 123
Kostnader för lokaler   -12 137 -9 778
Övriga driftkostnader   -325 711 -317 997
Finansiella kostnader 2 -2 871 -4 440
Avskrivningar och nedskrivningar   -67 308 -87 188
Summa   -1 108 477 -1 071 526
Verksamhetsutfall   -63 516 -64 402
Transfereringar      
Medel som erhållits från statsbudgeten för      
finansiering av bidrag   276 445 274 151
Lämnade bidrag 4 -276 445 -274 151
Saldo      
Årets kapitalförändring 5 -63 516 -64 402

40

FI N A N S I E L L I N F O R M A T I O N Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.

Balansräkning

  Not 2003-12-31 2002-12-31
TILLGÅNGAR      
Immateriella anläggningstillgångar      
Balanserade utgifter för utveckling   35 200 32 355
Summa immateriella anläggningstillgångar 6 35 200 32 355
Materiella anläggningstillgångar      
Byggnader, mark och annan fast egendom   1 004 099 1 014 407
Förbättringsutgifter på annans fastighet   4 041 4 929
Maskiner, inventarier, installationer m.m.   107 141 107 567
Pågående nyanläggningar   13 098 10 023
Summa materiella anläggningstillgångar 7 1 128 379 1 136 926
Finansiella anläggningstillgångar      
Andra långfristiga värdepappersinnehav   2 159 2 159
Summa finansiella anläggningstillgångar 8 2 159 2 159
Varulager m.m.      
Varulager och förråd   1 389 1 421
Förskott till leverantörer   - 1 406
Summa varulager m.m.   1 389 2 827
Fordringar      
Kundfordringar   2 041 1 644
Fordringar hos andra myndigheter 9 13 868 12 337
Övriga fordringar   86 149
Summa fordringar   15 995 14 130
Periodavgränsningsposter      
Förutbetalda kostnader   28 516 30 808
Upplupna bidragsintäkter   28 -
Övriga upplupna intäkter   230 480
Summa periodavgränsningsposter 10 28 774 31 288
Avräkning med statsverket 11 -42 890 -29 494

41

Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på

dokumentegenskap. FI N A NS I E L L I N F O R M A TI O N

  Not 2003-12-31 2002-12-31
Kassa och bank      
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 12 66 052 80 331
Kassa, postgiro och bank   30 30
Summa kassa och bank   66 082 80 361
Summa tillgångar   1 235 088 1 270 551
SKULDER      
Myndighetskapital      
Balanserad kapitalförändring 13 1 055 196 1 119 598
Kapitalförändring enligt resultaträkningen 5 -63 516 -64 402
Summa myndighetskapital   991 680 1 055 196
Avsättningar      
Avsättningar för pensioner och liknande      
förpliktelser 14 1 217 518
Summa avsättningar   1 217 518
Skulder m.m.      
Lån i Riksgäldskontoret 15 102 416 81 546
Skulder till andra myndigheter 16 17 787 18 123
Leverantörsskulder 17 56 141 57 740
Övriga skulder 18 13 878 14 383
Summa skulder m.m.   190 222 171 792
Periodavgränsningsposter      
Upplupna kostnader   41 268 31 666
Övriga förutbetalda intäkter   10 701 11 379
Summa periodavgränsningsposter 19 51 969 43 045
Summa kapital och skulder   1 235 088 1 270 551
       
Ställda Panter   Inga Inga
Ansvarsförbindelser   Inga Inga

42

FI N A N S I E L L I N F O R M A T I O N Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.

Anslagsredovisning (tkr)

  Ingå-   Årets Indrag- Totalt Utgifter Utgående
  ende   tilldeln ning/för- disp.   över-
  över-   enl an- delade belopp   förings-
  förings- slags- anslags-     belopp
  belopp   direktiv belopp      
Anslag 1:90:2,              
ramanslag 42 624   619 558 - 662 182 633 479 28 703
Riksdagens le-              
damöter och              
partier m.m.              
Anslag 1:90:3,              
ramanslag Not 20 -6 433   514 398 - 507 965 487 755 20 210
Riksdagens för-              
valtningskostna-              
der              
Anslagspost 1 -6 433   464 398 - 457 965 458 115 -150
Anslagspost 2 -   50 000 - 50 000 29 640 20 360
Anslag 1:90:6,              
ramanslag Not 21 5 363   145 200 -1 121 149 442 139 724 9 718
Stöd till politiska              
partier              
Anslag 2:90:2,              
ramanslag Not 24 -   520 - 520 - 520
Riksdagens revi-              
sorer              
Anslagspost 2 -   520 - 520 - 520
Riksdagsförvalt-              
ningens disposit-              
ion              
Anslag 2:90:3,              
ramanslag -   1 000 - 1 000 326 674
Riksdagens revi-              
sorer: Avveckl-              
ingskostnader              
Summa totalt 41 554 1 280 676 -1 121 1 321 109 1 261 284 59 825

43

Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på

dokumentegenskap. FI N A NS I E L L I N F O R M A TI O N

Finansiella villkor:  
Anslagskredit  
Anslag 1:90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 61 956
Anslag 1:90:3 Riksdagens förvaltningskostnader  
Anslagspost 1 46 440
Anslagspost 2 5 000
Anslag 1:90:6 Stöd till politiska partier 7 260
Anslag 2:90:2 Riksdagens revisorer -
Anslag 2:90:3 Riksdagens revisorer: Avvecklingskostnader -

Redovisning mot inkomsttitel

Riksdagsförvaltningen redovisar inte mot någon inkomsttitel.

Redovisning mot bemyndiganden i årsredovisningen 2003 (tkr)

  År -1 År 0 År 1 År 2 År 3-
  Utfall Prognos Beräkn. Beräkn. Beräkn.
Ingående åtagan-          
den - - - - -
+ Nya åtaganden - - - - -
- Infriade åtaganden - - - - -
Utestående åtagan-          
den vid årets slut - - - - -
Tilldelad/föreslagen          
bemyndiganderam 25 000 - - - -

Bemyndigandet har inte utnyttjats.

44

FI N A N S I E L L I N F O R M A T I O N Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.

Finansieringsanalys

  2003   2002    
Drift         Not
Kostnader   -1 039 798   -983 273 22
Finansiering av drift          
Intäkter av anslag 984 839   946 655    
Intäkter av avgifter och andra          
ersättningar 58 580   56 134   23
Intäkter av bidrag 523   153    
Övriga intäkter 807   3 496    
Summa medel som tillförts för          
finansiering av drift   1 044 749   1 006 438  
Ökning (-)/minskning (+) av          
lager   1 438   363  
Ökning (-)/minskning (+) av          
kortfristiga fordringar   649   -10 917  
Ökning (+)/minskning (-) av          
kortfristiga skulder   6 140   4 990  
Kassaflöde från/till drift   13 178   17 601  
Investeringar          
Investeringar i finansiella till-          
gångar          
Investeringar i materiella till-          
gångar -56 155   -41 813    
Investeringar i immateriella          
tillgångar -6 663   -11 004    
Summa investeringsutgifter -62 818 -62 818 -52 817 -52 817  
Finansiering av investeringar          
Lån från Riksgäldskontoret 36 670   27 050    
– amorteringar -15 800   -9 163    
Andra långfristiga lån          
– amorteringar -   -21    
Försäljning av anläggningstill-          
gångar 752   986    
Summa medel som tillförts för          
finansiering av investeringar   21 622   18 853  

45

Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på

dokumentegenskap. FI N A NS I E L L I N F O R M A TI O N

Förändring av kortfristiga ford-        
ringar och skulder 343 343 -9 954 -9 954
Kassaflöde från/till investeringar   -40 853   -43 918
Transfereringsverksamhet        
Lämnade bidrag -276 445   -274 151  
Utbetalningar i transfereringsverk-        
samhet   -276 445   -274 151
Finansiering av transfereringsverk-        
samhet        
Medel från statsbudgeten 276 445     274 151
S:a medel som erhållits för finansie-        
ring av transfereringsverksamhet   276 445    
Kassaflöde från/till transfereringar   0   0
         
Förändring av likvida medel   -27 675   -26 317
Specifikation av förändring av        
likvida medel        
Likvida medel vid årets början   50 867   77 184
Ökning (+)/minskning (-) av kassa        
och postgiro   0   0
Ökning (+)/minskning (-) av tillgo-        
dohavande RGK   -14 279   -65 527
Ökning (+/-)/minskning (-/+) av        
avräkning med statsverket   -13 396   39 210
Summa förändring av likvida        
medel   -27 675   -26 316
Likvida medel vid årets slut   23 192   50 867

46

FI N A N S I E L L I N F O R M A T I O N Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.

Sammanställning över väsentliga uppgifter (tkr)

  2003 2002 2001 2000 1999
Låneram hos Riksgäldskonto-          
ret 350 000 192 800 92 800 71 300 28 600
Kontokredit hos Riksgälds-          
kontoret 164 814 103 981 100 030 94 500 91 000
Beviljad anslagskredit * 120 656 110 771 74 064 69 850 97 995
Utnyttjad anslagskredit under          
året - 6 433 - - -
Anslagssparande          
Ramanslag          
Riksdagens ledamöter, partier          
m.m. 28 703 42 624 44 757 37 684 43 821
Riksdagsförvaltningen 20 210 -6 433 35 370 69 893 81 543
Riksdagens revisorer 520 - - - -
Summa anslagssparande 49 433 36 191 80 127 107 577 125 364
Anslagssparande Stöd till          
politiska partier 9 718 5 363 3 824 8 578 3 331
Ränteintäkter på räntekonto 761 3 332 3 953 4 183 4 353
Driftkostnad per årsarbets-          
kraft** 836 819 802 794 771
Årets kapitalförändring -63 516 -64 402 -23 803 -22 257 28 208
Balanserad kapitalförändring 1 055 196 1 119 598 1 143 401 1 165 658 1 137 448

47

Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på

dokumentegenskap. FI N A NS I E L L I N F O R M A TI O N

(antal) 2003 2002 2001 2000 1999
Medelantal kvinnor under året 363 368 361 355 356
Medelantal män under året 261 249 241 243 244
         
Medeltal anställda under året 624 618 602 598 600
         
Antal årsarbetskrafter 553 548 527 526 527
         

*År 2003 ingår anslagen 1:90:2, 1:90:3. Anslagen 2:90:2 och 2:90:3 har ingen anslagskredit.

**Med driftkostnad avses personalkostnader, övriga driftkostnader enligt resultaträkningen samt lokal- och fastighetskostnader exklusive avskrivningar.

48

FI N A N S I E L L I N F O R M A T I O N Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.

Noter (tkr)

Redovisnings- och värderingsprinciper

Allmänt

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag. Vissa undantag är beslutade av riksdagsstyrelsen 2001-06-13 (RFS 2001:9).

Fordringar har tagits upp med de belopp som beräknas inflyta.

Varulager har värderats till det lägsta beloppet av anskaffningskostnaden eller verkligt värde.

Skulder har tagits upp med sina nominella belopp.

Anläggningstillgångar

Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk med en anskaffningskostnad på minst 10 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre har bokförts som anläggningstillgångar.

Anläggningstillgångarna skrivs av månadsvis linjärt över den ekonomiska

livslängden.    
Följande avskrivningstider tillämpas.    
Persondatorer med tillbehör m.m.   3 år
Bilar, kontorsinventarier, immateriella anläggningstillgångar 5 år
Datanät   10 år
Byggnader   50 år
Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2003 2002
Intäkter av hyror 30 043 29 126
Intäkter av försäljningsverksamhet 20 544 19 753
Övrigt 8 205 7 941
Summa 58 792 56 820
Not 2 Finansiella intäkter och kostnader 2003 2002
Finansiella intäkter    
Ränteintäkter från Riksgäldskontoret 760 3 332
Övrigt 47 164
Summa 807 3 496

49

Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på

dokumentegenskap. FI N A NS I E L L I N F O R M A TI O N

Finansiella kostnader    
Räntekostnader Riksgäldskontoret 2 728 4 369
Övrigt 143 71
Summa 2 871 4 440
Not 3 Kostnader för personal och ledamöter 2003 2002
Ersättning till ledamöter inklusive arbetsgivaravgif-    
ter 401 444 365 415
Lön till personal inklusive arbetsgivaravgifter 295 265 262 605
Övriga kostnader för ledamöter och personal 3 741 24 103
Summa 700 450 652 123
varav lönekostnader, exklusive sociala avgifter 423 577 396 026
Not 4 Lämnade bidrag 2003 2002
Stöd till politiska partier 139 724 139 861
Stöd till partigrupperna i riksdagen 121 971 120 049
Nordiska rådet 12 763 12 609
IPU 788 731
OSSE 718 690
Övrigt 481 211
Summa 276 445 274 151
Not 5 Årets kapitalförändring 2003 2002
Anslagsfinansierade anläggningstillgångar 1 025 6 895
Amorteringar 15 800 9 184
Avskrivningar och nedskrivningar -67 308 -87 188
Förändring av periodiseringar -13 033 6 707
Summa -63 516 -64 402

50

FI N A N S I E L L I N F O R M A T I O N Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.

Not 6 Immateriella anläggningstillgångar 2003 2002

För ärendehandläggningssystemet URIS tillämpas 10 års avskrivningstid. Den ekonomiska livslängden har bedömts till 10 år.

Pågående arbeten 12 401 5 738
IB Anskaffningar 32 521 22 034
Årets anskaffningar - 10 487
Tidigare års avskrivningar -5 904 -1 696
Årets avskrivningar -3 818 -4 208
Bokfört värde 22 799 26 617
Summa 35 200 32 355
Not 7 Materiella anläggningstillgångar 2003 2002
Byggnader och mark    
IB Anskaffningar 1 367 675 1 367 675
Årets anskaffningar 15 200 -
Tidigare års avskrivningar -353 268 -310 562
Årets avskrivningar -25 508 -42 707
Bokfört värde 1 004 099 1 014 407
Taxeringsvärden 201 705 189 808

Flertalet av fastigheterna är taxerade som specialenhet allmän byggnad, vilket innebär att de ej åsatts något taxeringsvärde.

Förbättringsutgifter på annans fastighet    
IB Anskaffningar 5 938 4 529
Årets anskaffningar 37 1 409
Tidigare års avskrivningar -1 009 -321
Årets avskrivningar -925 -688
Bokfört värde 4 041 4 929

51

Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på

dokumentegenskap. FI N A NS I E L L I N F O R M A TI O N

Maskiner, inventarier, installationer m.m.    
IB Anskaffningar 292 260 277 134
Årets anskaffningar 37 843 46 141
Utrangeringar -23 850 -31 015
Tidigare års avskrivningar -184 693 -176 008
Årets avskrivningar -37 057 -38 072
Korrigeringar av tidigare års avskrivningar 22 638 29 387
Bokfört värde 107 141 107 567
Pågående nyanläggningar    
IB Anskaffningar 10 023 18 899
Årets anskaffningar 3 075 8 772
Avslutade - -14 422
Årets nedskrivningar (ej aktiverbara tillgångar) - -3 226
Bokfört värde 13 098 10 023
Summa bokfört värde materiella anläggnings- 1 128 379 1 136 926
tillgångar    
Not 8 Finansiella anläggningstillgångar 2003 2002
Andelar i bostadsrättsföreningar, bokfört värde 2 159 2 159
uppskattat marknadsvärde 31 284 31 284
Not 9 Fordringar hos andra myndigheter 2003 2002
Mervärdesskattefordran 11 435 9 826
Övrigt 2 433 2 811
Summa 13 868 12 337
Not 10 Periodavgränsningsposter 2003 2002
Årskort flyg 8 374 8 065
SJ årskort 2003 10 277 11 417
Övrigt 10 123 11 806
Summa 28 774 31 288

52

FI N A N S I E L L I N F O R M A T I O N Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.

Not 11 Avräkning med statsverket 2003 2002
Ingående balans -29 494 -68 704
Avräknat mot statsbudgeten:    
Anslag 1 261 284 1 220 806
Avräknat mot statsverkets checkräkning:    
Anslagsmedel som tillförts räntekonto -1 134 956 -1 041 736
Transfereringar m.m. -139 724 -139 860
Utgående balans -42 890 -29 494
Not 12 Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 2003 2002
Av riksdagen beviljad kredit på räntekonto 163 396 103 981
Saldot på räntekontot består i huvudsak av anslagsme-    
del.    
Kortsiktigt likviditetsbehov 100 599 99 000
Not 13 Balanserad kapitalförändring 2003 2002
Ingående balans 1 119 598 1 143 401
Föregående års kapitalförändring -64 402 -23 803
Utgående balans 1 055 196 1 119 598
Not 14 Avsättningar för pensioner och liknande 2003 2002
förpliktelser    
Ingående avsättning 518 781
Årets pensionskostnad 430 -
Årets pensionsutbetalningar -316 -263
Årets avgångsvederlag 850 -
Årets utbetalning av avgångsvederlag -265 -
Utgående avsättning 1 217 518
Not 15 Lån i Riksgäldskontoret 2003 2002
Ingående balans 81 546 63 659
Under året upptagna lån 36 670 27 050
Årets amorteringar -15 800 -9 163
Utgående balans 102 416 81 546
Av riksdagen beviljad låneram (enl. anslagsdirektiv) 350 000 192 800

53

Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på

dokumentegenskap. FI N A NS I E L L I N F O R M A TI O N

Not 16 Skulder till andra myndigheter 2003 2002
Arbetsgivaravgift 11 276 11 937
Övrigt 6 511 6 186
Summa skulder till andra myndigheter 17 787 18 123
Not 17 Leverantörsskulder 2003 2002
Diners Club Sweden AB 7 252 5 651
Elanders Gotab AB 4 444 2 301
Netsecure 2 294 -
Take Care Marketing AB 2 280 -
Fortum Markets AB 2 075 -
Martinsson Informationssystem AB 1 803 3 338
Telia Sonera Sverige AB 1 701 -
Falck Security AB 1 607 -
Övrigt 32 685 46 450
Summa leverantörsskulder 56 141 57 740
Not 18 Övriga skulder 2003 2002
Personalens källskatt 13 877 14 383
Övrigt 1 0
Summa övriga skulder 13 878 14 383
Not 19 Periodavgränsningsposter 2003 2002
Semesterlöner 17 908 16 963
Arbetsgivaravgifter, KÅPAN, avtalspremier på se-    
mesterlöner 9 242 8 395
Hewlett Packard upplupen kostnad 7 510 -
Övrigt 17 309 17 687
Summa periodavgränsningsposter 51 969 43 045
Not 20 Anslag 1:90:3, Riksdagens förvaltningskost- 2003 2002
nader    
Årets tilldelning består av:    
Anslagsdirektiv 514 398 447 484
Fördelat till annan myndighet (Riksdagens ombuds- - -2 800
män – JO)    
Summa tilldelade medel 514 398 444 684

54

FI N A N S I E L L I N F O R M A T I O N Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.

Not 21 Anslag 1:90:6, Stöd till politiska partier 2003 2002
Årets tilldelning består av:    
Anslagsdirektiv 145 200 145 200
Indragning -1 121 -3 800
Summa tilldelade medel 144 079 141 400
Not 22 Kostnader 2003 2002
Verksamhetens kostnader enligt resultaträkningen -1 108 477 -1 071 526
avgår avskrivningar och nedskrivningar 67 308 87 188
avgår årets förändringar av avsättningar för 699 -263
pensioner    
avgår realisationsresultat 481 1 328
avgår kostnad, utbetald 2002 191 -
Summa -1 039 798 -983 273
Not 23 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2003 2002
Intäkter av avgifter enligt resultaträkningen 58 792 56 820
avgår realisationsvinster -212 -686
Summa 58 580 56 134

Not 24 Anslag 2:90:2 Riksdagens revisorer

Riksdagens revisorer (RR) har upphört och avlämnat bokslut per den 30 juni 2003 (Riksdagens revisorers redogörelse 2002/03:RR22). Riksdagsförvaltningen har dispositionsrätt till anslaget fr.o.m. den 3 september 2003. Under perioden den 1 juli–2 september 2003 har RR bokfört utgifter mot anslaget på sammanlagt 65 229,03 kr. Detta har redovisats av avvecklingsansvarige i särskild bokslutsrapport.

55

Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på

dokumentegenskap. FI N A NS I E L L I N F O R M A TI O N

Viss försäljningsverksamhet (tkr)

Enheten för riksdagstryck

Kostnader* 2003 2002
Löner** 1 462 1 328
Produktion 25 239 27 744
Distribution 2 871 2 432
Summa 29 572 31 504
Intäkter    
Prenumerationer 7 563 2 834
Lösnummer 5 009 5 132
Summa 12 572 7 966
Intäkter – Kostnader -17 000 -23 538

*Endast direkta kostnader

**Lönekostnaderna baseras på fyra heltidstjänster

En mer rättvisande periodisering av intäkterna har skett för år 2003 varför jämförbarheten med 2002 års intäkter ej är fullt rättvisande.

Tidningen Från Riksdag & Departement

Kostnader* 2003 2002
Löner 5 680 5 185
Tidningsproduktion 9 255 8 349
Övriga driftskostnader 1 363 718
Summa 16 298 14 252
Intäkter    
Prenumerationer 6 354 2 626
Annonser 1 238 1 199
Summa 7 592 3 825
Intäkter – Kostnader -8 706 -10 428
*Endast direkta kostnader    

En mer rättvisande periodisering av intäkterna har skett för år 2003 varför jämförbarheten med 2002 års intäkter ej är fullt rättvisande.

56

FI N A N S I E L L I N F O R M A T I O N Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.

Infocentrum

Kostnader 2003 2002
Löner* 753 713
Extern information m.m. 799 592
Summa 1 552 1 375
Intäkter    
Försäljning offentligt tryck o.d. 119 171
Försäljning souvenirer 354 442
Summa 473 613
Intäkter – Kostnader -1 079 -762

*Lönekostnaderna inklusive sociala avgifter baseras på två årstjänster. Extern information m.m., exklusive inköpskostnader, är beräknade utifrån antagandet att 30 % av Infocentrums verksamhet kan hänföras till försäljningsverksamhet.

57

Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.

Riksdagsstyrelsens ledamöters uppdrag som styrelse- eller rådsledamöter i andra statliga myndigheter och uppdrag som styrelseledamöter i aktiebolag samt ersättningar utbetalade av riksdagsförvaltningen

Björn von Sydow (s), ordförande

Ersättning: 1 319 308 kr

Britt Bohlin Olsson (s), ledamot

Ersättning: 721 830 kr

Carin Lundberg (s), ledamot

Övriga uppdrag: Riksbanksfullmäktige, ersättare.

VF Intressenter AB, ledamot. VF Vänner AB, ledamot. Ersättning: 673 546 kr

Mikael Odenberg (m), ledamot

Övriga uppdrag: Insättningsgarantinämnden, ledamot.

Granskningsnämnden för radio och TV, ledamot.

Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde, vice ordf.

Karla Borättskonsult AB, ledamot. Ersättning: 675 852 kr

Bo Könberg (fp), ledamot

Ersättning: 648 755 kr

Göran Magnusson (s), ledamot

Övrigt uppdrag: Polisstyrelsen i Västmanland, ordf.

Ersättning: 754 032 kr

Lennart Nilsson (s), ledamot

Övriga uppdrag: Riksbanksfullmäktige, ledamot.

Västra Götalands allmänna försäkringskassa, ledamot.

Ersättning: 701 433 kr

Stefan Attefall (kd), ledamot

Övrigt uppdrag: Karolinska Institutet, ledamot.

Ersättning: 583 689 kr

Lars Bäckström (v), ledamot

Övrigt uppdrag: Riksskatteverket, ledamot.

Ersättning: 674 850 kr

Leif Jakobsson (s), ledamot

Övrigt uppdrag: SABO AB, suppleant.

Ersättning: 703 173 kr

Nils Fredrik Aurelius (m), ledamot Övriga uppdrag: Länsstyrelsen i Kalmar, ledamot.

SPAR-nämnden, vice ordf. Ersättning: 613 977 kr

Anita Johansson (s), suppleant

Övriga uppdrag: Insättningsgarantinämnden, ordf.

Vin & Sprit AB, ledamot. Ersättning: 593 932 kr

Margareta Israelsson (s), suppleant

Övriga uppdrag: Mälardalens högskola, ledamot.

Socialstyrelsen, ledamot.

Statens institutionsstyrelse, ledamot. Ersättning:576 651 kr

Beatrice Ask (m), suppleant

Övriga uppdrag: Trygg-Hansa Försäkrings AB, ledamot.

Rikspolisstyrelsen, ledamot. Ersättning: 579 853 kr

Jarl Lander (s), suppleant

Övrigt uppdrag: Banverket, ledamot.

Ersättning: 597 499 kr

Christer Skoog (s), suppleant

Övriga uppdrag: Statens försvarshistoriska museer, ledamot.

Fiskeriverket, ledamot.

Styrelsen för psykologiskt försvar, ledamot. AB Sölvesborgs skeppsmäkleri- och speditionskontor, ledamot.

Sölvesborgs stuveri & hamn AB, ledamot. Ersättning: 589 506 kr

Maria Larsson (kd), suppleant

Övriga uppdrag: Högskolan i Jönköping, ledamot.

Länsstyrelsen Jönköpings län, ledamot. AMS, ledamot.

Ersättning: 597 657 kr

Berit Jóhannesson (v), suppleant

Ersättning: 597 719 kr

Kristina Zakrisson (s), suppleant

Övriga uppdrag: Arbetsmiljöverket, ledamot. Lantmäteriet, ledamot.

Ersättning: 672 772 kr

Tomas Högström (m), suppleant

Övrigt uppdrag: Migrationsverket, ledamot.

Ersättning: 594 067 kr

Anders Forsberg, riksdagsdirektör

Ersättning: 984 666 kr

Med ersättning menas skattepliktiga arvoden och andra förmåner som betalats ut under räkenskapsåret.

Anmärkning: I ersättningarna ingår kostnadsersättning, logiersättning som utbetalas som kostnadsersättning och resebidrag.

58

Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.

Bilaga till årsredovisningen 2003

Redogörelse för behandlingen under 2003 av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen och riksdagsförvaltningen

Riksmötet 2000/01

Riksdagsskrivelsen är ställd till riksdagsförvaltningen.

1. nr 116 Riksdagen och den statliga revisionen

Riksdagsstyrelsens förslag 1999/2000:RS1, motionerna 2000/01:K1, 2000/01:K2 och 2000/01:K324, 1999/2000:K314, 1999/2000:K315, 1999/2000:K316, 1999/2000:K317, 1999/2000:K337, 1999/2000:K342, 1999/2000:K343, 1999/2000:K349 och 1999/2000:Fi510, bet. 2000/2001: KU8.

Riksdagen uppdrog åt riksdagsstyrelsen att efter utredning återkomma till riksdagen med förslag som i enlighet med vad konstitutionsutskottet anfört tillgodoser riksdagens eget behov av revisionsliknande insatser.

Riksdagsstyrelsen uppdrog den 21 februari 2001 (prot. 2000/01:6) åt Riksdagskommittén att utreda och lämna förslag som i enlighet med vad konstitutionsutskottet anfört i betänkande 2000/01:KU8 tillgodoser riksdagens eget behov av revisionsliknande insatser. Riksdagsstyrelsen uppdrog också åt Riksdagskommittén att följa revisionsfrågans fortsatta hantering.

Riksdagskommittén har utrett frågan och föreslagit att riksdagsstyrelsen skall få uppgiften att fördela särskilt avsatta medel och göra den i sammanhanget nödvändiga samordningen och prioriteringen. I budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/04:1 Bilaga 30, bet. 2003/04:KU1) föreslogs att riksdagsförvaltningens anslag 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader skulle ökas med 1 miljon kronor fr.o.m. 2004. Riksdagen biföll förslaget (rskr. 2003/04:63).

Skrivelsen är slutbehandlad.

59

Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på

dokumentegenskap. BI L A GA T I L L Å R S R E D O V I S N I N GE N 2003

Riksmötet 2001/02

Skrivelsen är ställd till riksdagsstyrelsen.

2. nr 168 Bevarande av det historiska bruksområdet vid Tumba bruk

Riksbankens förslag (förs. 2001/02:RB3) om en överföring av det historiska bruksområdet vid Tumba Bruk till en kulturstiftelse, betänkande 2001/02:FiU15 Bevarande av det historiska bruksområdet vid Tumba bruk, förslag till riksdagsbeslut 2. Budgetlagens tillämpning på riksdagsområdet.

Övrigt:

Riksdagen gav riksdagsstyrelsen som sin mening till känna vad finansutskottet anfört om en översyn av budgetlagens anpassning till riksdagsområdet. Denna översyn har inletts inom riksdagsförvaltningen.

Riksmötet 2002/03

Skrivelserna nr 23, 119, 129, 199 och 242 är ställda till Riksdagsstyrelsen och nr 182 till Europarådets svenska delegation.

3. nr 23 Riksrevisionen

Proposition 2001/02:190 Riksrevisionen, motion 2002/03:K2, betänkande 2002/03:KU12.

Ärendet bereddes under 2003. Genomförda lagändringar redovisas under punkt 7.

Skrivelsen är slutbehandlad.

4. nr 119 Folkomröstning om införande av euron

Proposition 2002/03:46 Folkomröstning om införande av euron, motionerna 2002/03:Fi6 samt 2002/03:Fi7 yrkandena 1 och 2, betänkande 2002/03:FiU24.

Genomförd lag: SFS 2003:83.

Skrivelsen är slutbehandlad.

60

B I L A GA T I L L Å R S R E D O V I S N I N GEN 2 003 Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.

5. nr 129 Moderniserad riksdagsordning

Riksdagsstyrelsens förslag 2002/03:RS1 Moderniserad riksdagsordning, motion 2002/03:K4, betänkande 2002/03:KU15 Moderniserad riksdagsordning

Genomförda lagar:

SFS 2003:180 Lag (2003:180) om ändring i riksdagsordningen, SFS 2003:181 Lag (2003:181) om ändring i lagen (2002:1021) om ändring i riksdagsordningen.

Skrivelsen är slutbehandlad.

6. nr 182 Europarådet

Skrivelse 2002/03:81 Redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté m.m. andra halvåret 2001 och under år 2002 samt redogörelserna till riksdagen 2001/02:ER1 respektive 2002/03:ER1 från Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling, motioner 2002/03:U2 och 2002/03:U4, betänkande 2002/03:UU11 Verksamheten inom Europarådet andra halvåret 2001 och under år 2002.

Skrivelsen är slutbehandlad.

7. nr 199 Riksrevisionens föreskriftsrätt

Riksdagsstyrelsens förslag 2002/03:RS3 Riksrevisionens föreskriftsrätt, proposition 2001/02:190 om arvode till ledamöter och suppleanter i styrelsen i Riksrevisionen, betänkande 2002/03:KU34 Riksrevisionens föreskriftsrätt m.m.

Genomförda lagändringar:

SFS 2003:353 Lag (2003:353) om ändring i lagen (1982:1255) om författningssamlingar för riksdagsförvaltningen och Riksbanken, SFS 2003:354 Lag (2003:354) om ändring i lagen (2003:184) om ändring i lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ, SFS 2003:355 Lag (2003:355) om ändring i lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ, SFS 2003:356 Lag (2003:356) om ändring i lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter, SFS 2003:357 Lag (2003:357) om ändring i lagen (2002:1038) om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen, SFS 2003:358 Lag

(2003:358) om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen samt SFS 2003:359 Lag (2003:359) om ändring i lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen och Riksbanken.

Skrivelsen är slutbehandlad.

61

Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på

dokumentegenskap. BI L A GA T I L L Å R S R E D O V I S N I N GE N 2003

8. nr 242 Namnet på utgiftsområde 19

Proposition 2002/03:100, betänkande 2002/03:KU22 Ändring i riksdagsordningen.

Genomförda lagändringar:

SFS 2003:471 Lag (2003:471) om ändring i lagen (2003:181) om ändring i lagen (2002:1021) om ändring i riksdagsordningen, SFS 2003:472 Lag (2003:472) om ändring i lagen (2002:1021) om ändring i riksdagsordningen samt SFS 2003:473 Lag (2003:473) om ändring i riksdagsordningen.

Skrivelsen är slutbehandlad.

Riksmötet 2003/04

Skrivelsen nr 7 är ställd till Nordiska rådets svenska delegation och nr 63 och 77 till riksdagsstyrelsen.

9. nr 7 Nordiskt samarbete

Skrivelse 2002/03:90 Nordiskt samarbete 2002, redogörelse 2002/03:NR1, betänkande 2003/04:UU6 Norden.

Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen och redogörelsen till handlingarna.

Skrivelsen är slutbehandlad.

10. nr 63 Utgiftsområde 1

Proposition 2003/04:1 utgiftsområde 1, betänkande 2003/04:KU1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

Genomförd lagändring:

SFS 2003:1055 Lag (2003:1055) om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen.

Skrivelsen är slutbehandlad.

11. nr 77 Riksdagens arbetsformer

Motioner från den allmänna motionstiden 2003, betänkande 2003/04:KU5

Riksdagens arbetsformer.

Genomförda lagändringar:

SFS 2003:1057 Lag (2003:1057) om ändring i riksdagsordningen, SFS 2003:1056 Lag (2003:1056) om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen.

Skrivelsen är slutbehandlad.

62

B I L A GA T I L L Å R S R E D O V I S N I N GEN 2 003 Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.

Elanders Gotab, Stockholm 2004 63