Figur 4.4 Viktiga näringslivsvägar i Västernorrland Prop. 2003/04:95

15

Figur 4.5 Viktiga näringslivsvägar i Gävleborg Prop. 2003/04:95

16

Figur 4.6 Viktiga näringslivsvägar i Dalarna Prop. 2003/04:95

17

Figur 4.7 Viktiga näringslivsvägar i Värmland Prop. 2003/04:95

18

Figur 4.8 Viktiga näringslivsvägar i Dalsland Prop. 2003/04:95

4.3Sektorsuppgifter

Regeringens bedömning: Strategierna för sektorsuppgifter innebär en ur transportpolitiskt perspektiv god avvägning mellan olika typer av åtgärder.

Skälen för regeringens bedömning

Vägverket

Vägverkets sektorsuppgifter kommer i stor utsträckning att genomföras i samverkan med andra aktörer. Samarbete kommer att ske med såväl offentliga som privata aktörer och t.ex. utgöras av forskning och utveckling, demonstrationsprojekt, expertstöd, kommunikation och påverkansaktiviteter. Bland de program, projekt och andra aktiviteter som avses genomföras återfinns bland annat.

–Drift av en nationell vägdatabas.

–Nya lösningar i tätortsmiljö; beteendepåverkan, demonstra– tionsprojekt.

19

– Ökad rörlighet och säkerhet för barn, äldre och funktionshind- Prop. 2003/04:95 rade.

–Program för hållbart resande.

–Kvalitetssäkring av transporter.

–Sparsam körning.

–Arbete inom Euro NCAP (program för nybilsbedömning).

–Kunskap, beteende och övervakning för ökad trafiksäkerhet. I detta ingår lokala dialoger, trafikövervakning, förhindra onykter körning, förebyggande åtgärder kring alkohol riktade mot ungdomar samt kvalitetssäkring av transporter och tekniska stödsystem.

–Strategi för alternativa drivmedel.

–IVSS, branschgemensamt utvecklingsprogram för kom– mersialisering av trafiksäkerhetslösningar.

–EMFO, branschgemensamt forskningsprogram för utsläpp av luftföroreningar och buller från fordon.

–FoU-program.

–Löpande stöd till kommunerna i deras planeringsarbete.

Banverket

Banverkets sektorsuppgifter kommer i stor utsträckning att genomföras i samverkan med andra aktörer. Samarbete kommer att ske med såväl offentliga som privata aktörer och omfatta samordning, forskning och utveckling, uppföljning, påverkan, stöd till regeringen, kompetensförsörjning och beredskap.

Sektorns vision, som varit vägledande vid framtagandet av planen, består av följande huvudstrategier.

–Stärka järnvägens roll på transportmarknaden.

–Förbättra järnvägens prestanda.

–Minska järnvägens produktionskostnader.

–Vårda och utveckla sektorns resurser.

–Utveckla roller, kulturer och regelverk.

Prioriteringarna i Sektorsprogram för järnvägen 2002 är en viktig utgångspunkt för planen. Tre områden har identifierats som mycket viktiga för järnvägens konkurrenskraft: punktlighet, kapacitet och tilldelning av tåglägen. Strävan efter ökad punktlighet är särskilt utpekad. En viktig uppgift för Banverket är därför att tillsammans med övriga aktörer inom järnvägssektorn fortsätta arbetet med att minska störningar som beror på operatörerna.

Sektorsansvaret innefattar också att säkerställa barns säkerhet och tillgänglighet till järnvägstransporter liksom att göra järnvägstransporter tillgängliga för funktionshindrade.

Regeringens beslut

Regeringen anser att strategierna för sektorsuppgifter innebär en ur transportpolitiskt perspektiv god avvägning mellan olika typer av åtgärder. Regeringen har därför fastställt strategierna.

20

5 Utveckla och modernisera transportsystemet Prop. 2003/04:95

Regeringens förslag: Den ekonomiska planeringsramen för perioden 2004–2015 för investeringar i järnvägar skall vara 107,7 miljarder kronor och för investeringar i nationella stamvägar 42,1 miljarder kronor.

Skälen för regeringens förslag

Riksdagens beslut med anledning av infrastrukturpropositionen

Riksdagen har beslutat (prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr. 2001/02:126) att den långsiktiga planeringsramen för att utveckla och modernisera transportsystemet skall vara 169 miljarder kronor. Enligt beslutet skulle 100 miljarder kronor användas för järnvägar och 69 miljarder kronor för vägar, varav 39 miljarder kronor för nationella väginvesteringar och 30 miljarder kronor för regional transportinfrastruktur. I beslutet pekade riksdagen ut fyra järnvägsprojekt som skulle ingå i planeringsramarna: Tunnel genom Hallandsås, Botniabanan, Citytunneln i Malmö samt ökad spårkapacitet genom centrala Stockholm (under förutsättning att regional medfinansiering kunde erhållas).

Dessutom reserverades 4,5 miljarder kronor för bidrag till regionala spårfordon, varav 3 miljarder kronor från planeringsramen för järnvägar och 1,5 miljarder kronor från planeringsramen för regional transportinfrastruktur.

Vägledande för prioritering av åtgärder skulle vara samhällsekonomisk lönsamhet för föreslagna åtgärder, där hänsyn också skulle tas till hur mycket åtgärderna bidrar till uppfyllelse av de transportpolitiska målen.

Regeringens planeringsdirektiv

Regeringen beslutade den 14 mars 2002 om planeringsdirektiv till Vägverket, Banverket och länen. Direktiven innebär i korthet att den nationella väghållningsplanen skulle innefatta följande åtgärder:

–E 18 mellan Hån och Töcksfors i Värmlands län,

–Norra Länken i Stockholms län, under förutsättning att regional medfinansiering med 25 % kan erhållas,

–E 18 mellan Adolfsberg och Lekhyttan i Örebro län.

Den nationella banhållningsplanen skulle innefatta följande åtgärder:

–järnvägstunneln genom Hallandsås,

–utbyggnaden av Botniabanan till ett belopp av 15 miljarder kronor,

–Banverkets andel av finansieringen av Citytunneln i Malmö,

–Banverkets andel av ökad spårkapacitet genom centrala Stockholm,

–elektrifiering av Blekinge Kustbana.

Banverket fick i uppdrag att planera bidrag för investeringar i rullande materiel för regional kollektiv persontrafik på järnväg, tunnelbana och spårväg, upp till ett belopp av 4,5 miljarder kronor. Planeringsramen för järnvägsinvesteringar, inklusive statsbidrag till rullande materiel blir därmed 101,5 miljarder kronor.

21

Länen fick i uppdrag att planera åtgärder inom en preliminär plane- Prop. 2003/04:95 ringsram samt att även redovisa åtgärder för nivåer som låg 50 % över

och 50 % under den preliminära.

Länsplanen för Stockholms län skulle innefatta följande åtgärder:

–Norrortsleden,

–Södertörnsleden,

–Riksväg 73 Älgviken–Fors.

Länsplanen i Västra Götalands län skulle innefatta följande åtgärd:

–ny förbindelse mellan E 6 och E 20 norr om Tingstadstunneln i Göteborg inkl. förbindelse över Göta Älv, under förutsättning

att regional medfinansiering kan erhållas.

Länsplanen i Dalarnas län skulle innefatta följande åtgärder under de första åren av planperioden:

–Riksväg 50 Gruvan–Tallen,

–Riksväg 50 Ornäs–Tallen.

I länens uppgift ingick att tillse att berörda parter, som deltagit i processen kring framtagandet av regionala tillväxtprogram, skulle ges möjlighet att medverka i processen att ta fram länsplaner för regional transportinfrastruktur.

Regeringens tilläggsdirektiv

Inför slutredovisningen av långsiktsplanerna den 4 augusti 2003 fick Vägverket och Banverket i uppdrag att anpassa den årliga fördelningen av planeringsramarna till de beräkningar som gjorts i 2003 års ekonomiska vårproposition (prop. 2002/03:100). Beräkningarna innebar att den anslagshöjning som är nödvändig för att finansiera planeringsramarna i infrastrukturpropositionen, endast i mindre utsträckning genomförs åren 2004, 2005 och 2006. Möjligheterna att därefter höja anslagen för att uppnå planeringsramarna är beroende av hur det statsfinansiella läget utvecklas.

Vägverket och Banverket skulle även beakta det europeiska perspektivet i sina prioriteringar.

Regeringens beslut

Regeringen beslutade den 19 februari 2004 att fastställa den nationella väghållningsplanen och den nationella banhållningsplanen. Regeringen har vid en samlad bedömning av Vägverkets och Banverkets planförslag funnit att flera viktiga och ur transportpolitisk utgångspunkt väl motiverade förslag till investeringar inte kunnat inrymmas i den planeringsram som riksdagen anvisat. Planeringsramen för nationella väginvesteringar bör därför utökas med 3,1 miljarder kronor till sammantaget 42,1 miljarder kronor. Planeringsramen för järnvägsinvesteringar bör utökas med 6,2 miljarder kronor till sammantaget 107,7 miljarder kronor. Öhrlings PWC har på regeringens uppdrag granskat det samhällsekonomiska beslutsunderlaget hos Vägverket och Banverket. Öhrlings PWC drar i sin granskning slutsatsen att den samhällsekonomiska modell som tillämpas hos Vägverket och Banverket inte möjliggör prioritering mellan väg- och banprojekt. Orsaken är att tillämpningen av modellen

22

inte är tillräckligt harmoniserad mellan verken. Öhrling PWC:s slutsats Prop. 2003/04:95 innebär i sin förlängning att det faktum att vägprojekten i denna plane-

ringsomgång uppvisar en bättre samhällsekonomisk lönsamhet än banprojekten inte kan tas till intäkt för att ramen för väginvesteringar borde öka mer än ramen för järnvägsinvesteringar.

5.1Järnvägsinvesteringar

Regeringens beslut om den nationella banhållningsplanen innebär en kraftfull satsning på förbättrad infrastruktur för järnvägen. Järnvägsnätet kommer att fortsätta att anpassas för högre hastigheter. Förutsättningarna för regional järnvägstrafik förbättras genom spårinvesteringar i befolkningstäta områden samt statsbidrag till spårfordon. Godstrafiken kan effektiviseras genom spårinvesteringar i de stora godstransportkorridorerna, ökad axellast och anpassad lastprofil samt förbättrade anslutningar till kombiterminaler och industriområden.

Åtgärder i den nordiska triangeln har getts särskilt hög prioritet eftersom de är angelägna för tillväxten i landet.

Tabell 5.1 Investeringar i den nationella banhållningsplanen

Bana Åtgärd Miljoner
    kronor
     
Västra stambanan Flens bangård 120
Västra stambanan Floda–Aspen 820
Västra stambanan Övriga uppgraderingar 235
Södra stambanan Mjölby bangårdsombyggnad 158
Södra stambanan Ostlänken etapp 1 2 400
Södra stambanan Flackarp–Arlöv 1 100
Södra stambanan 250km/h samt ERTMS 525
Södra stambanan Linköping, kapacitetsförstärkning 205
Södra stambanan Övriga uppgraderingar 320
Västkustbanan Hallandsås 5 230
Västkustbanan Dubbelspårsutbyggnader 420
Västkustbanan Förslöv–Ängelholm 430
Västkustbanan Falkenberg 960
Västkustbanan Varberg 1 245
Västkustbanan Ängelholm–Maria, etapp 1 360
Kust till kustbanan Fjärrblockering, bangårdsombyggnader 26
Kust till kustbanan Nybro bangård 95
Kust till kustbanan Emmaboda–Karlskrona 500
Kust till kustbanan Fjärrblockering, bangårdsombyggnader 455
Kust till kustbanan Mölnlycke–Rävlanda 1 100
Ostkustbanan Dubbelspårsutbyggnader 296
Ostkustbanan Uppsala resecentrum, bangårdsombyggnad 790
Ostkustbanan Dubbelspårsetapper Gävle–Uppsala 280
Ostkustbanan ERTMS Stockholm–Sundsvall 400
Ostkustbanan Knivsta, Märsta bangårdsombyggnader 200
Ostkustbanan Gävle/Kilafors–Sundsvall 1 260
Ostkustbanan Övriga uppgraderingar 40
Dalabanan Kapacitetsförstärkning 245
Stambanan genom övre Norrland Umeå, ny godsbangård 780
    23
Stambanan genom övre Norrland Kapacitetsförstärkning 315Prop. 2003/04:95
Stambanan genom övre Norrland Övriga uppgraderingar 235
Norra stambanan Hastighetsanpassning Gävle–Östersund 207
Norra stambanan Övriga uppgraderingar 180
Godsstråket genom Bergslagen Hallsberg rangerbangård 287
Godsstråket genom Bergslagen Mjölby–Motala 1 100
Godsstråket genom Bergslagen Hallsberg–Degerön 2 065
Godsstråket genom Bergslagen Hallsberg–Nässjö, förstärkt kraftförsörjning 290
Godsstråket genom Bergslagen Övriga uppgraderingar 600
Bergslagsbanan Fjärrblockering, mötesstationer 185
Bergslagsbanan Falun–Borlänge 210
Bergslagsbanan Övriga uppgraderingar 600
Norge/Vänernbanan Dubbelspår Trollhättan–Öxnered 644
Norge/Vänernbanan Dubbelspår Göteborg–Trollhättan 5 100
Norge/Vänernbanan Marieholm, triangelspår 290
Norge/Vänernbanan Övriga uppgraderingar 125
Värmlandsbanan Karlstad 330
Skånebanan Övriga uppgraderingar 160
Jönköpingsbanan Jönköping–Rocksjön 290
Jönköpingsbanan Övriga uppgraderingar 110
Älvsborgsbanan Övriga uppgraderingar 415
Mälarbanan Kolbäck, bangårdsombyggnad 235
Svealandsbanan Kapacitetsförstärkning 1 350
Svealandsbanan Södertälje–Eskilstuna, kraftförsörjning 100
Nynäsbanan Kapacitetsförstärkning 520
Nynäsbanan Övriga uppgraderingar 15
Mittbanan Övriga uppgraderingar 110
Malmbanan Kapacitetsförstärkning 210
Stockholm Mälartunneln 8 156
Stockholm Årstabron 548
Stockholm Plattformsanpassning 260
Stockholm Södra infarten 290
Stockholm Förstärkt kraftförsörjning 490
Stockholm Norra infarten 320
Stockholm Alvik–Solna, snabbspårväg 470
Stockholm Slussen–Hammarby Sjöstad, snabbspårväg 680
Stockholm Stockholm–Sörentorp 315
Stockholm Roslagsbanan, planskild korsning 40
Stockholm Övriga uppgraderingar 85
Göteborg Hamnbanan, elektrifiering 55
Göteborg Breddning av midjan, signalställverk 580
Göteborg Godstågsviadukten 295
Göteborg Kapacitet bangården 820
Göteborg Spårvägar 75
Göteborg Sävenäs rangerbangård, ny infart 50
Malmö Citytunneln 7 000
Malmö Fyrspår Malmö–Arlöv 585
Malmö Personbangård 590
Godsstråket genom Skåne Fjärrblockering, kapacitetsförstärkning 945
Godsstråket genom Skåne Trelleborgs bangård 120
Haparandabanan Nytt enkelspår och upprustning 2 670
Botniabanan Nyland–Umeå 13 200
Botniabanan Kraftförsörjning, resecentrum 405
Norrbotniabanan Etapp 1 3 000
    24
Ådalsbanan   Uppgradering 3 588Prop. 2003/04:95
Ådalsbanan   resecentrum Härnösand, Kramfors 68
Ådalsbanan   STAX 25 Nyland - Långsele 364
Ådalsbanan   Planskildheter Sundsvall 330
Piteåbanan   Övriga uppgraderingar 72
Västerdalsbanan   Kapacitetsförstärkning 30
Södertälje hamn–Södertälje Dubbelspår 315
centrum      
Stångådalsbanan/Tjustbanan Hastighetshöjande åtgärder 250
Bohusbanan   Fjärrblockering 220
Nässjö/Jönköping–Värnamo– Fjärrblockering 120
Halmstad      
Blekinge kustbana   Elektrifiering 710
Malmö–Staffanstorp–Dalby Utbyggnad 100
Övriga banor   Trafikstyrningssystem 655
Inlandsbanan   Bärighet, trafikstyrning, drift 610
Statsbidrag till regionala spårfordon   4 500
Sanering av förorenad mark   400
Buller, etapp 2     500
Plankorsningssäkerhet   270
Forskning, utveckling och demonstration 800
Anpassning av stationer för funktionshindrade m.m. 800
Marknadsåtgärder     700
Anslutning till kombiterminaler och industriområden 1 100
Bärighet och lastprofil   1 752
Godstågssatsning     400
Utbyte av el- och teleanläggningar   3 460
Detektorer     175
MobiSIR, etapp 5     225
Teleinvesteringar, övrigt   1 550
Tidigareläggningar 2002–2004   2 580
Övrigt     1 780
Summa     107 741

Den granskning av kostnadsunderlaget som regeringen låtit genomföra visar att det finns risk för kostnadsökningar i projekten. Kostnadsökningar innebär att andra projekt riskerar att försenas på grund av brist på medel. De kan även betyda att regeringens beslut om prioriteringar, som grundar sig på en jämförelse av de effekter ett projekt har i förhållande till kostnaderna, utgår från ett felaktigt beslutsunderlag. Regeringen har därför beslutat att en kostnadsökning på minst 10 % för något objekt i förhållande till den kostnadsuppgift som finns i Banverkets planförslag, innebär att objektet skall omprövas och planen revideras.

De största investeringarna redovisas på kartorna på följande sidor.

25

Figur 5.1 Investeringar i Nordiska triangeln Prop. 2003/04:95

Figur 5.2 Investeringar i Sydsverige

26

Figur 5.3 Investeringar i sydöstra Sverige Prop. 2003/04:95

Figur 5.4 Investeringar i Västsverige

27

Figur 5.5 Investeringar i Mälardalen Prop. 2003/04:95

Figur 5.6 Investeringar i Bergslagen

28

Figur 5.7 Investeringar i Södra Norrland Prop. 2003/04:95

Figur 5.8 Investeringar i norra Norrland

29