Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön

Regeringens proposition 2003/04:2

Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön	Prop.
	2003/04:2

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 25 september 2003

Göran Persson

Lena Sommestad

(Miljödepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I denna proposition föreslås vissa ändringar i miljöbalken för genom- förandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG om upp- rättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens om- råde, det s.k. ramdirektivet för vatten.

I enlighet med direktivets krav föreslås att Sveriges landområden och kustvattenområden delas in i vattendistrikt, vilka består av ett eller flera avrinningsområden som följer vattnets naturliga flöden. Vidare föreslås regeringen få meddela de föreskrifter om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön som behövs.

I fråga om åtgärdsprogram, som är ett viktigt led i vattenarbetet enligt direktivet, föreslås en anpassning av reglerna i 5 kap. miljöbalken. De föreslagna ändringarna innebär bl.a. att allmänheten ges större möjlig- heter att påverka programmens innehåll samt att myndigheters och kom- muners ansvar för att programmen fullföljs blir tydligare. Regeringen föreslås dessutom få möjlighet att föreskriva kompletterande bestäm- melser om åtgärdsprogram.

Ramdirektivet för vatten gör det nödvändigt att meddela andra slags miljökvalitetsnormer än sådana som i dag specificeras i 5 kap. miljö- balken. Därför föreslås kompletteringar i beskrivningen av vad miljö- kvalitetsnormer kan avse. Detta kommer också att underlätta genom- förandet av andra direktiv på miljöområdet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 22 december 2003.

Innehållsförteckning			Prop. 2003/04:2
1	Förslag till riksdagsbeslut..................................................................		3
2	Förslag till lag om ändring i miljöbalken ..........................................		4
3	Ärendet och dess beredning.............................................................		11
4	Det svenska miljöarbetet med vatten...............................................		12
	4.1	Inledning................................................................................	12
	4.2	Miljömålsarbetet....................................................................	13
5	Ramdirektivet för vatten..................................................................		16
	5.1	Bakgrund och syfte................................................................	16
	5.2	Vattenplanering .....................................................................	19
6	Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram ......................................		21
	6.1	Innebörden av termen miljökvalitetsnorm.............................	21
	6.2	Åtgärdsprogram.....................................................................	23
7	Vattendistrikt, vattenmyndighet och vattenmiljöförvaltning ..........		25
	7.1	Vattendistrikt .........................................................................	25
	7.2	Vattenmyndighet ...................................................................	27
	7.3	Vattenmiljöförvaltning ..........................................................	27

7.4Övrigt arbete med genomförandet av ramdirektivet för

		vatten .....................................................................................	28
8	Straff för brott mot EG-förordningen om handel med vilda djur
	och växter ........................................................................................		29
	8.1	Gällande regler ......................................................................	29
	8.2	Förtydligande.........................................................................	29
9	Konsekvenser ..................................................................................		30
10	Författningskommentarer ................................................................		32
Bilaga 1		Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG).................................	36
Bilaga 2		Sammanfattning av Miljöbalkskommitténs betänkande .....	110
Bilaga 3		Miljöbalkskommitténs lagförslag........................................	114
Bilaga 4		Sammanfattning av betänkandet från Utredningen svensk
		vattenadministration ............................................................	123
Bilaga 5		Lagförslagen från Utredningen svensk vatten-
		administration......................................................................	127
Bilaga 6		Förteckning över remissinstanser avseende betänkandena
		Bestämmelser om miljökvalitet (SOU 2002:107) och
		Klart som vatten (SOU 2002:105).......................................	129
Bilaga 7		Lagrådsremissens lagförslag ...............................................	131
Bilaga 8		Lagrådets yttrande ...............................................................	138

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 september 2003...139

Rättsdatablad..........................................................................................

140

Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 2003/04:2

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken.

Prop. 2003/04:2

2 Förslag till lag om ändring i miljöbalken

Härigenom föreskrivs1 i fråga om miljöbalken

dels att rubrikerna närmast före 5 kap. 7 och 8 §§ skall utgå,

dels att 5 kap. 2 och 4–8 §§, 6 kap. 11 §, 29 kap. 8 § samt rubriken till 5 kap. skall ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 5 kap. 5 § skall sättas närmast före 5 kap. 4 §,

dels att det i balken skall införas två nya paragrafer, 5 kap. 10 och 11 §§, samt närmast före 5 kap. 10 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
5 kap. Miljökvalitetsnormer	5 kap. Miljökvalitetsnormer och
	miljökvalitetsförvaltning
	2 §

Miljökvalitetsnormer skall ange de föroreningsnivåer eller störnings- nivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter.

Miljökvalitetsnormernas nivåer får inte överskridas eller under- skridas efter en viss angiven tid- punkt och de skall ange

1.högsta eller lägsta förekomst

imark, yt- och grundvatten, luft eller miljön i övrigt av kemiska produkter eller biotekniska organ- ismer,

2.högsta nivå för buller, skak- ning, ljus, strålning eller annan sådan störning, eller

3.högsta eller lägsta nivå eller värde för vattenstånd eller flöde i vattensystem, vattendrag, grund- vatten eller delar av dem.

Miljökvalitetsnormer kan också ange högsta eller lägsta förekomst

iyt- och grundvatten av organis- mer som kan tjäna till ledning för bedömning av tillståndet i miljön.

Miljökvalitetsnormer skall ange

1.föroreningsnivåer eller stör- ningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägen- heter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter och som inte får överskridas eller underskridas efter en viss angiven tidpunkt eller under en eller flera angivna tidsperioder,

2.föroreningsnivåer eller stör- ningsnivåer som skall eftersträvas eller som inte bör överskridas eller underskridas efter en viss an- given tidpunkt eller under en eller flera angivna tidsperioder,

3.högsta eller lägsta förekomst

iyt- och grundvatten av organis- mer som kan tjäna till ledning för bedömning av tillståndet i miljön, eller

4.de krav i övrigt på kvaliteten på miljön som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.

Miljökvalitetsnormer skall vid behov omprövas.

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om
upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327,	4
22.12.2000, s. 1, Celex 32000L0060).	4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 2003/04:2

4 §2

Verksamhet skall bedrivas så att miljökvalitetsnormer inte över- träds.

Bestämmelser om att tillstånd inte får beviljas för verksamhet som medverkar till att en miljö- kvalitetsnorm överträds finns i 16 kap. 5 §. Bestämmelser om att tillstånd eller villkor för ett till- stånd får omprövas, om verksam- heten med någon betydelse med- verkar till att en miljökvalitets- norm överträds, finns i 24 kap. 5 § första stycket 2.

Om det behövs för att en miljö- kvalitetsnorm skall kunna upp- fyllas, skall regeringen eller den eller de myndigheter eller kommu- ner som regeringen bestämmer upprätta ett förslag till åtgärds- program.

Om en miljökvalitetsnorm för ett geografiskt område inte kan upp- fyllas därför att miljön påverkas av en verksamhet som ligger utan- för området, skall ett förslag till åtgärdsprogram upprättas för hela det område där störningar som påverkar möjligheten att uppfylla normen förekommer.

Myndigheter, kommuner, orga- nisationer, verksamhetsutövare, allmänheten och övriga som be- rörs av åtgärdsprogrammet skall genom kungörelse i ortstidning eller på annat sätt beredas tillfälle under minst två månader att lämna synpunkter på förslaget.

Efter samråd enligt tredje stycket skall den som upprättat förslaget i en särskild samman- ställning redovisa de synpunkter som lämnats och hur de har beaktats. Sammanställningen skall fogas till handlingarna i ärendet.

5 §

Ett åtgärdsprogram skall upp- rättas, om det behövs för att en miljökvalitetsnorm skall uppfyllas eller om kravet på det följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Regeringen skall i så- dana fall i samband med att före- skrifter enligt 1 § meddelas eller när behov uppkommer besluta ett sådant åtgärdsprogram eller be- sluta att en eller flera myndigheter

Ett åtgärdsprogram som avses i 4 § skall fastställas av regeringen eller den myndighet eller kommun som regeringen bestämmer. Om det behövs får regeringen bestäm- ma att ett åtgärdsprogram skall fastställas av flera myndigheter eller kommuner.

Ett åtgärdsprogram som skall fastställas av en kommun skall beslutas av kommunfullmäktige.

2 Senaste lydelse 2002:175.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 2003/04:2

eller kommuner skall upprätta så- dana åtgärdsprogram. Regeringen får överlåta till en myndighet att besluta om åtgärdsprogram som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.

Om en miljökvalitetsnorm för ett geografiskt område överträds där- för att miljön påverkas av en verk- samhet som ligger utanför området, skall regeringen eller den myndighet regeringen bestäm- mer upprätta ett åtgärdsprogram för hela det område där störningar som påverkar möjligheten att uppfylla normen förekommer.

Innan en myndighet eller kom- mun upprättar ett åtgärdsprogram skall den samråda med myndig- heter och kommuner som berörs samt med verksamhetsutövare som berörs i betydande omfattning. Ett åtgärdsprogram som upprättas av en kommun skall beslutas av kommunfullmäktige.

Åtgärdsprogrammet skall skickas till de myndigheter som regeringen bestämmer.

Med kommun avses i denna paragraf även kommunalförbund.

6 §3

Ett åtgärdsprogram får omfatta all verksamhet som kan påverka de föroreningsnivåer eller störnings- nivåer som avses i 2 § första stycket. I ett åtgärdsprogram skall anges

1.den miljökvalitetsnorm som skall uppfyllas,

2.de åtgärder som skall vidtas för att miljökvalitetsnormen skall vara uppfylld senast den tidpunkt som avses i 2 § andra stycket,

3.vilka myndigheter och kom- muner som skall se till att angivna åtgärder vidtas,

Ett åtgärdsprogram får omfatta all verksamhet och alla åtgärder som kan påverka möjligheten att upp- fylla föreskrivna miljökvalitets- normer.

I ett åtgärdsprogram skall anges

1.den miljökvalitetsnorm som skall uppfyllas,

2.de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormen skall kunna uppfyllas, vilka myndig- heter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna och när åtgär- derna behöver vara genomförda,

3 Senaste lydelse 2002:175.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 2003/04:2

4. när de skall vara genomförda, och

5. de uppgifter som i övrigt krävs till följd av Sveriges med- lemskap i den Europeiska unionen.

Ett åtgärdsprogram skall om- prövas vid behov, dock minst vart femte år.

3. de uppgifter som i övrigt behövs till följd av Sveriges med- lemskap i Europeiska unionen.

Ett åtgärdsprogram skall inne- hålla en analys av programmets konsekvenser från allmän och en- skild synpunkt.

Ett åtgärdsprogram skall om- prövas vid behov, dock minst vart sjätte år.

7 §

Regeringen får föreskriva att vissa åtgärdsprogram skall prövas av regeringen.

Regeringen får meddela ytter- ligare föreskrifter om hur åtgärds- program skall upprättas, vad sådana program skall innehålla och hur samråd skall ske.

8 §

Regeringen får upprätta sådana åtgärdsplaner som kan krävas till följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen eller besluta att en eller flera myndigheter eller kommuner eller kommunalförbund skall upprätta sådana åtgärds- planer.

Myndigheter och kommuner skall inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt ett åtgärdsprogram som fastställts enligt 5 §.

Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön

10 §

För förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön skall Sveriges land- områden och kustvattenområden delas in i vattendistrikt. Ett vatten- distrikt skall bestå av ett eller flera avrinningsområden tillsammans med tillhörande grundvatten och kustvatten.

Ett avrinningsområde utgörs av ett landområde från vilket all yt- vattenavrinning strömmar till havet genom ett enda utlopp eller

delta.

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse						Prop. 2003/04:2
		Grundvatten,		ytvatten,			kust-
		vatten och kustområden som inte i
		sin helhet kan hänföras till ett visst
		avrinningsområde			skall hänföras
		till det vattendistrikt som är när-
		mast eller lämpligast.
		Regeringen		meddelar			före-
		skrifter om indelningen i vatten-
		distrikt.
		11 §
		Regeringen	eller		den myndighet
		som regeringen			bestämmer		får
		meddela föreskrifter om förvalt-
		ningen av kvaliteten på vatten-
		miljön. Sådana		föreskrifter			kan
		gälla karakterisering av vatten-
		områden,	förvaltningsplaner				för
		vattendistrikt och			övervakning			av
		vattenmiljön.
	6 kap.
	11 §
Varje myndighet som skall till-		Varje myndighet som skall till-
lämpa denna balk skall se till att		lämpa denna balk skall se till att
sådana planer enligt plan- och		sådana planer enligt plan- och
bygglagen (1987:10) och	sådant	bygglagen	(1987:10) och			sådant
planeringsunderlag som	behövs	planeringsunderlag			som	behövs
för att belysa frågor om hushåll-		för att belysa frågor om hushåll-
ning med mark och vatten finns		ning med mark och vatten finns
tillgängliga i målet eller ärendet.		tillgängliga i målet eller ärendet.
		Myndigheten skall också se till att
		sådana beslutade åtgärdsprogram
		och förvaltningsplaner som avses i
		5 kap. och som har betydelse för
		prövningen	finns		tillgängliga			i

målet eller ärendet.

Om myndigheten begär det, är kommunen skyldig att tillhandahålla planer enligt plan- och bygglagen samt planeringsunderlaget till dessa.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 2003/04:2

29 kap.

8 §4

Till böter eller fängelse i högst två år döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot

1.föreskrift för totalförsvaret meddelad med stöd av 1 kap. 5 §, om överträdelse av den lagbestämmelse från vilken avvikelse har föreskrivits är straffbelagd,

2.i beslut om naturreservat eller kulturreservat angivna inskränkningar i rätten att använda mark enligt 7 kap. 5 § andra eller tredje stycket,

3.förbud att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder inom biotop- skyddsområde enligt 7 kap. 11 §,

4.föreskrifter som behövs för särskilt skydd för djur eller växter enligt 7 kap. 12 §,

5.förbud att inom strandskyddsområde uppföra ny byggnad eller vidta annan åtgärd i strid mot 7 kap. 16 §,

6.föreskrifter om försiktighetsmått inom miljöskyddsområde med- delade med stöd av 7 kap. 20 §,

7.föreskrifter om inskränkning inom vattenskyddsområde meddelade med stöd av 7 kap. 22 §,

8.interimistiskt förbud enligt 7 kap. 24 § första stycket,

9.föreskrifter om förbud till skydd för djur- och växtarter meddelade med stöd av 8 kap. 1 eller 2 §,

10.föreskrifter om förbud eller föreskrifter om särskilda villkor för att sätta ut djur- eller växtarter meddelade med stöd av 8 kap. 3 §,

11.föreskrifter meddelade med stöd av 8 kap. 4 § genom att ta sådan befattning med djur, växter, ägg, rom, bon eller produkter av djur eller växter som strider mot en sådan föreskrift eller mot ett villkor i beslut i enskilt fall,

12.föreskrifter eller beslut om förbud mot utsläpp av avloppsvatten m.m. meddelade med stöd av 9 kap. 4 §,

13.föreskrifter om försiktighetsmått vid miljöfarlig verksamhet med- delade med stöd av 9 kap. 5 §,

14.inskränkningar, villkor eller anmälningsskyldighet föreskrivna beträffande miljöriskområde enligt 10 kap. 12 §,

15.skyldighet att underhålla en vattenanläggning enligt 11 kap. 17 § första stycket eller 20 § första stycket eller 21 § första stycket,

16.förbud att påbörja en verksamhet enligt 12 kap. 6 § tredje stycket,

17.förbud till skydd för naturmiljön enligt 12 kap. 6 § fjärde stycket,

18.särskilda föreskrifter om utredning och försiktighetsmått vid gen- teknisk verksamhet meddelade med stöd av 13 kap. 8 eller 11 §,

19.förbud att sprida bekämpningsmedel från luftfartyg enligt 14 kap. 18 § andra stycket,

20.förbud att sprida bekämpningsmedel mot lövsly enligt 14 kap. 19 § första stycket,

21.föreskrifter som avser förbränning, handel, överlåtelse eller in- försel av bränslen meddelade med stöd av 14 kap. 21 §,

4 Senaste lydelse 2003:518.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 2003/04:2

22.föreskrifter i fråga om hantering, införsel eller utförsel av kemiska produkter eller biotekniska organismer meddelade med stöd av 14 kap. 24 §,

23.förbud att hantera, föra in eller föra ut kemisk produkt eller bio- teknisk organism enligt 14 kap. 25 §,

24. förbud mot dumpning eller förbränning av avfall enligt 15 kap.

31§,

25.skyldighet att göra anmälan eller lämna uppgifter enligt Europa- parlamentets och rådets förordning (EG) nr 304/2003 av den 28 januari 2003 om export och import av farliga kemikalier eller att lämna uppgifter enligt rådets förordning (EEG) nr 793/93 av den 23 mars 1993 om bedömning och kontroll av risker med existerande ämnen,

26.förbud eller skyldighet att lämna uppgifter enligt Europaparlamen- tets och rådets förordning (EG) nr 2037/2000 av den 29 juni 2000 om ämnen som bryter ned ozonskiktet, senast ändrad genom förordning (EG) nr 2039/2000,

27.bestämmelser om transport och därigenom transporterar avfall i strid mot rådets förordning (EEG) nr 259/93 av den 1 februari 1993 om övervakning och kontroll av avfallstransporter inom, till och från Europeiska gemenskapen, senast ändrad genom kommissionens för- ordning (EG) 2557/2001,


28. en	bestämmelse			eller	mot	28. bestämmelser i, eller villkor
villkor i beslut i enskilt fall som						i beslut i enskilt fall som med-
meddelats med stöd av rådets för-						delats med stöd av, rådets för-
ordning	(EG) nr		338/97 av		den	ordning	(EG) nr		338/97 av		den
9 december 1996 om skyddet av						9 december 1996 om skyddet av
arter av vilda djur och växter						arter av vilda djur och växter
genom kontroll av handeln med						genom kontroll av handeln med
dem5, senast ändrad genom kom-						dem7, senast ändrad genom kom-
missionens		förordning		(EG)	nr	missionens		förordning		(EG)	nr
2476/20016, såvitt avser import till						1497/20038, såvitt avser import till
Sverige, export och reexport från						Sverige, export och reexport från
Sverige,	handel		med	artificiellt		Sverige,	handel		med	artificiellt
förökade	växter,		transport		och	förökade	växter,		transport		och
transitering		eller	köp,	försäljning		transitering		eller	köp,	försäljning
och annan kommersiell åtgärd.						och annan kommersiell åtgärd.
För försök till			brott	mot första		stycket 24 döms till ansvar enligt

23 kap. brottsbalken.

Till ansvar enligt första eller andra stycket döms inte, om ansvar kan ådömas enligt 1 eller 2 §.

Denna lag träder i kraft den 22 december 2003.

5EGT L 61, 3.3.1997, s. 1 (Celex 31997R0338).

6EGT L 334, 18.12.2001, s. 3 (Celex 32001R2476).

7EGT L 61, 3.3.1997, s. 1 (Celex 31997R0338).

8 EUT L 215, 27.8.2003, s. 3 (Celex 32003R1497).

Prop. 2003/04:2

3 Ärendet och dess beredning

Europaparlamentet och rådet har antagit direktiv 2000/60/EG om upp- rättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens om- råde (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1, Celex 32000L0060), det så kallade ramdirektivet för vatten. Syftet med direktivet är att upprätta en ram för skyddet av såväl ytvatten som grundvatten. Senast den 22 december 2003 skall de nationella författningar som är nödvändiga för att genomföra direktivet träda i kraft. Direktivet återges i bilaga 1.

Regeringen gav den 29 mars 2001 (dir. 2001:25) Miljöbalkskommittén (M 1999:03) i uppdrag att lämna förslag till hur ramdirektivets bestämmelser om bl.a. miljömål, åtgärdsprogram och utsläpp till vatten skall genomföras i svensk lagstiftning (dir. 2001:25).

Den 11 oktober 2001 beslutade regeringen också att tillkalla en sär- skild utredare för att utarbeta förslag till ett sådant administrativt system för förvaltning av avrinningsdistrikt som behövs enligt ramdirektivet för vatten (dir. 2001:78). I uppdraget ingick att utarbeta förslag till bl.a. av- gränsning av avrinningsdistrikten samt myndighetsorganisation och for- mer för beslutsfattande. Utredaren bestämde att utredningen skulle be- nämnas Utredningen svensk vattenadministration (M 2001:01).

Miljöbalkskommittén överlämnade den 4 december 2002 delbetänkan- det Bestämmelser om miljökvalitet (SOU 2002:107). Samma dag över- lämnade Utredningen svensk vattenadministration betänkandet Klart som vatten (SOU 2002:105). En sammanfattning av Miljöbalkskommitténs betänkande finns i bilaga 2 och dess lagförslag återges i bilaga 3. En sammanfattning av betänkandet från Utredningen svensk vatten- administration finns i bilaga 4 och dess lagförslag återges i bilaga 5. Dessa betänkanden har remissbehandlats. En förteckning över remiss- instanserna finns i bilaga 6. Remissvaren och sammanställningar av dessa finns tillgängliga i Miljödepartementet (dnr M2002/3981/R).

Denna proposition behandlar de lagändringar som föreslås för att genomföra ramdirektivet. De administrativa förändringar som direktivet föranleder i form av att utpeka myndigheter och ge dem uppgifter kommer att göras inom ramen för regeringens förordningsarbete.

Propositionen innehåller också förslag om förtydligande av straff- bestämmelsen i 29 kap. 8 § första stycket 28 miljöbalken. Förslaget har föranletts av att Riksåklagaren och Världsnaturfonden har uppmärk- sammat regeringen på en otydlighet i bestämmelsen.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 22 maj 2003 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 7. Lagrådets yttrande återges i bi- laga 8. Med anledning av yttrandet, som behandlas närmare i avsnitt 7.1, har lagförslaget justerats. Därutöver har gjorts några ändringar av redaktionell natur.

Det svenska miljöarbetet med vatten

Prop. 2003/04:2

4.1 Inledning

Sverige har förhållandevis god tillgång på vatten av bra kvalitet. Detta
beror inte bara på naturliga förutsättningar och lågt befolkningstryck utan
också på ett långvarigt och framgångsrikt miljöarbete. Sålunda har ut-
släppen från punktkällor som reningsverk och industrier reducerats av-
sevärt sedan 1970-talet. Under 1900-talet genomfördes sjösänkningar
och vattenregleringar i syfte att utvinna odlingsbar mark och elektrisk
kraft. Dessa ingrepp gav initialt betydande effekter på vattenmiljön. En
stor del av denna påverkan är också kontinuerlig med negativa effekter
för bl.a. våtmarksmiljöer och vattenfauna. Vidare orsakar diffus påverkan
allvarliga miljöproblem. Med diffus påverkan avses bakgrundsbelastning
och påverkan från ett stort antal geografiskt spridda källor, exempelvis
utsläpp av näringsämnen från jordbruk och hushåll. Dessa problem berör
såväl inlandsvatten som kust och hav. Delar av södra Sverige har
kvalitetsproblem på grund av närsaltsöverskott i grund- och ytvatten,
trots att tillförseln av näringsämnen från jordbruket generellt sett har
minskat de senaste 15 åren. Vidare är försurning ett problem i delar av
landet. Nedfallet av sura ämnen har visserligen minskat, men det är på
vissa platser fortfarande större än vad miljön tål och återhämtningen
kommer att ta lång tid. Diffusa utsläpp av miljögifter skapar också pro-
blem, främst i urbana miljöer. I detta sammanhang kan nämnas bly i
bensin och pigment, som tidigare orsakade hälsorisker, och det pågående
arbetet med att hantera PCB i fogmassor, diffus spridning av metaller
från olika konstruktioner och spridning av polyaromatiska kolväten från
slitage av däck.
Riksdagen har genom beslut 1999 och 2001 om nationella miljö-
kvalitetsmål, delmål och åtgärdsstrategier (se nedan) etablerat en för-
bättrad struktur för det miljöpolitiska arbetet, vilket inneburit en för-
stärkning. Denna struktur omfattar även vattenfrågorna.
Miljöbalken, som trädde i kraft den 1 januari 1999, är ett centralt
instrument i miljöpolitiken. Lagstiftningen skall verka för att de miljö-
politiska målen säkerställs. Miljömålen ger ledning vid tillämpningen av
miljöbalken.
EU:s ramdirektiv för vatten antogs 2000. Syftet med direktivet är att
upprätta en ram för skyddet av både ytvatten och grundvatten. Direktivet
avser inte enbart vattenkvaliteten utan vattenmiljön i sin helhet och inne-
bär en utveckling och samordning av vattenarbetet såväl i Sverige som i
hela EU. Direktivet beskrivs i avsnitt 5. Genomförandet av direktivet
medför att ett antal svenska författningar behöver ändras. Såväl
direktivets krav på insatser som problemen i svenska vatten gör det enligt
regeringens mening nödvändigt att anpassa den myndighetsorganisation
som arbetar med vattenfrågor.
Ramdirektivet för vatten innehåller mål för vattenkvaliteten, som i det
kommande arbetet skall ges ett konkret innehåll, men är också ett
väsentligt verktyg i genomförandet av den nationella politiken på vatten-
området.	12
	12

4.2

Miljömålsarbetet

Prop. 2003/04:2

Målet för miljöpolitiken är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta.

Riksdagen fattade i april 1999 beslut om en ny struktur i arbetet med miljömål och fastställde 15 nationella miljökvalitetsmål (prop. 1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183). Riksdagen antog i november 2001, i syfte att förstärka miljömålsarbetet, regeringens pro- position 2000/01:130, Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier (bet. 2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:36).

Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet skall sikta mot. I delmål anges att en viss miljökvalitet skall vara uppnådd eller att förändringar skall vara genomförda vid en viss tidpunkt så att miljökvalitetsmålen skall kunna uppnås inom en generation. De av riksdagen fastställda delmålen avser i de flesta fall läget 2010.

Regeringen har utsett ansvariga myndigheter för uppföljning och ut- värdering av de 15 miljökvalitetsmålen. Myndigheterna skall bl.a. ge en samlad redovisning av måluppfyllelsen, föreslå kompletterande insatser och i övrigt verka för att miljökvalitetsmålen nås.

Länsstyrelserna har det övergripande ansvaret för regionalt mål- och uppföljningsarbete. Arbetet utförs i en sektorsövergripande process i dialog med kommuner, näringsliv och andra aktörer. Länsstyrelserna an- svarar vidare för att samarbetet med övriga regionala myndigheter och andra regionala organ utvecklas.

Kommunerna har ett övergripande ansvar för lokala anpassningar av de nationella målen. De har viktiga uppgifter i arbetet för att uppnå miljökvalitetsmålen, dels genom sitt myndighetsarbete och åtgärder i den egna verksamheten, dels genom att lokala mål och åtgärdsstrategier samt kommunal samhällsplanering kan ge ramar och underlag för miljöarbetet på lokal nivå. För bl.a. miljökvalitetsmålet Ingen övergödning har den kommunala hanteringen av avloppsfrågor väsentlig betydelse. För miljö- kvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag och Grundvatten av god kvalitet är det av stor betydelse att kommunerna arbetar med skydds- områden för vattentäkter. Kommunerna har vidare en viktig roll för flera av målen genom att de i sin planering ger underlag för en långsiktig hushållning med mark och vatten. Den kommunala översiktsplanen kan spela en viktig roll i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen. Översikts- planeringen är sektorssamordnande och genomförs i en reglerad process som skall garantera medborgarna insyn och inflytande.

Ett särskilt miljömålsråd har inrättats. Det ansvarar för en samlad upp- följning och rapportering av miljömålsarbetet till regeringen. Baserat på detta underlag rapporterar regeringen varje år översiktligt till riksdagen hur arbetet med att nå miljökvalitetsmålen fortskrider, senast i prop. 2003/04:1 med förslag till statsbudget för 2004, utgiftsområde 20. Vart fjärde år utförs en fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen för att klarlägga om mål eller styrmedel behöver korrigeras.

För att de tre miljökvalitetsmålen Giftfri miljö, Ingen övergödning och

Hav i balans samt levande kust och skärgård skall kunna nås till 2020 tillsatte regeringen den 14 juli 2002 en havsmiljökommission som en

komplettering av miljömålsarbetet (dir. 2002:102). Kommissionen har i

betänkandet Havet – tid för en ny strategi (SOU 2003:72) föreslagit en rad nya åtgärder, bl.a. att alla länder skall ta sitt fulla ansvar genom en förstärkt regional förvaltning av Östersjön, att Helsingforskonventionen revideras och att Sverige utarbetar en nationell marin strategi. Be- tänkandet, som remissbehandlas under hösten 2003, kommer att utgöra ett betydelsefullt underlag för regeringens fortsatta arbete med havs- miljöfrågorna.

Flera av miljökvalitetsmålen har betydelse för vattenmiljön. Ram- direktivet för vatten framhålls särskilt när det gäller miljökvalitetsmålen

Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och Hav i balans samt levande kust och skärgård. Dessutom har ramdirektivet betydelse för miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Giftfri miljö och Myllrande våtmarker. Nedan beskrivs de fyra först- nämnda miljökvalitetsmålen och de delmål som är av särskilt intresse i sammanhanget.

Ingen övergödning

Miljökvalitetsmålet Ingen övergödning är att halterna av gödande ämnen i mark och vatten inte skall ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.

Ett delmål är att det senast 2009 skall finnas åtgärdsprogram som anger hur en sådan god ekologisk status som avses i ramdirektivet för vatten skall nås för sjöar och vattendrag samt för kustvatten. Andra delmål innebär att de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten, de svenska vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav samt utsläppen av ammoniak i Sverige skall be- gränsas.

Miljökvalitetsmålet innebär enligt propositionen 2000/01:130 bl.a. att sjöar och vattendrag samt svenska kustvatten skall ha god ekologisk status. När det gäller att nå målet om minskad kvävebelastning på havet är det av största vikt att ta fram regionala mål och åtgärdsprogram baserade på de faktiska behoven av kvävereduktion i kustområdena. Sådana mål och åtgärdsprogram följer av ramdirektivet för vatten.

Levande sjöar och vattendrag

Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag är att sjöar och vatten- drag skall vara ekologiskt hållbara och att deras variationsrika livsmiljöer bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljö- värden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningarna för friluftsliv värnas.

Ett delmål är att det senast 2005 skall finnas åtgärdsprogram för sär- skilt värdefulla natur- och kulturmiljöer i eller i anslutning till sjöar och vattendrag som behöver ett långsiktigt skydd. Minst hälften av dessa skall senast 2010 ha ett långsiktigt skydd. Ett annat delmål är att det senast 2005 skall finnas åtgärdsprogram för restaurering av Sveriges skyddsvärda vattendrag eller sådana vattendrag som efter åtgärder har

Prop. 2003/04:2

förutsättningar att bli skyddsvärda. Vad gäller miljöanpassning av vatten- Prop. 2003/04:2 kraften har regeringen tidigare sagt att utgångspunkten bör vara att

nuvarande produktionskapacitet bibehålls (prop. 2000/01:130 s. 98). Ett tredje delmål är att det senast 2009 skall ha upprättats vatten- försörjningsplaner med vattenskyddsområden och skyddsbestämmelser för alla allmänna och större enskilda ytvattentäkter. Ytterligare ett delmål är att det senast 2009 skall finnas åtgärdsprogram som anger hur en sådan god ytvattenstatus som avses i ramdirektivet för vatten skall uppnås.

Enligt propositionen 2000/01:130 innebär ramdirektivet för vatten att goda förutsättningar skapas för att genomföra de flesta av de åtgärder som är nödvändiga för att förebygga en försämring av statusen i alla ytvattenförekomster.

Grundvatten av god kvalitet

Miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet är att grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.

Ett delmål är att grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning senast 2010 skall ha ett lång- siktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet. Ett annat delmål är att efter 2010 skall användningen av mark och vatten inte medföra sådana ändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur- och växtlivet i angränsande ekosystem. Ett tredje delmål är att alla vatten- förekomster som används för uttag av dricksvatten och som ger mer än tio kubikmeter per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer per år senast 2010 skall uppfylla gällande svenska normer för dricks- vatten av god kvalitet med avseende på föroreningar orsakade av mänsk- lig verksamhet. Ett fjärde delmål är att det senast 2009 skall finnas åtgärdsprogram som anger hur en sådan god grundvattenstatus som avses i ramdirektivet för vatten skall uppnås.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård är att Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt hållbar produktions- förmåga och att den biologiska mångfalden skall bevaras. Kust och skär- gård skall ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård skall bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Sär- skilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar.

Ett delmål är att skyddsvärda marina miljöer och kust- och skärgårds- områden med höga natur- och kulturvärden skall få ett långsiktigt skydd. Ett annat delmål är att det senast 2009 skall finnas åtgärdsprogram så att en sådan god ytvattenstatus som avses i ramdirektivet för vatten kan uppnås.

Detta miljökvalitetsmål inriktas på att i ett generationsperspektiv nå

fram till att gynnsam bevarandestatus upprätthålls för livsmiljöer för

hotade, sällsynta och hänsynskrävande arter samt för naturligt före- Prop. 2003/04:2 kommande biotoper med bevarandevärde. Ramdirektivet för vatten är av

primär betydelse för kust- och havsmiljön.

5 Ramdirektivet för vatten

5.1	Bakgrund och syfte
Insikten om de gränsöverskridande problem som förorening av vatten
orsakar har medfört att EG antagit ett förhållandevis stort antal direktiv
på vattenområdet. I dessa anges exempelvis gränsvärden för utsläpp och
regler för skyddade områden. Flera av direktiven är inriktade på särskilda
avgränsade områden, t.ex. dricksvatten, badvatten eller avloppsvatten.
Med tanke på det stora antalet delvis överlappande direktiv på vatten-
området behövdes ett direktiv som tog ett helhetsgrepp och behandlade
förvaltningen av all vattenmiljökvalitet. Efter ett omfattande arbete antog
sålunda Europaparlamentet och rådet i december 2000 ett direktiv om
upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens
område, det s.k. ramdirektivet för vatten. Ramdirektivet är ett ramverk
för all vattenplanering och vattenvård inom EU. Ramdirektivet omfattar
både ytvatten (sjöar och vattendrag, vatten i övergångszon och kust-
vatten) och grundvatten. Direktivet avser inte enbart vattenkvalitet utan
hela vattenmiljön. Detta innebär en ambitionshöjning när det gäller
vattenarbetet såväl för svensk del som för EU i dess helhet.
Ramdirektivet syftar sammanfattningsvis till att
- skydda och förbättra tillståndet i vattnens ekosystem samt hindra
	ytterligare försämringar,
- eftersträva ett ökat skydd för och en förbättring av vattenmiljön, bl.a.
	genom att utsläpp och spill av vissa ämnen minskar eller upphör,
- säkerställa att föroreningen av grundvatten gradvis minskar och att
	ytterligare förorening förhindras,
- främja en hållbar vattenanvändning samt
- bidra till att mildra effekterna av översvämning och torka.
Kvalitetsmål
I ramdirektivet anges miljömål för ytvatten och grundvatten. Centrala be-
grepp i direktivet är god ytvattenstatus och god grundvattenstatus. Allt
vatten skall klassificeras enligt vissa definitioner i direktivet. Utifrån
dessa resultat bestäms miljömålen för respektive vatten.
I fråga om ytvatten skall medlemsstaterna skydda, förbättra och åter-
ställa alla ytvattenförekomster för att uppnå målet god ytvattenstatus. För
ytvatten som är konstgjorda eller kraftigt modifierade i fysiskt avseende,
exempelvis kanaler eller reglerade älvar, skall medlemsstaterna skydda
och förbättra vattnet i syfte att uppnå en god kemisk ytvattenstatus och
en god ekologisk potential. Det sistnämnda innebär lindrigare krav på
skydd och förbättring. Nya miljökvalitetsnormer kommer efter hand att		16

tas fram beträffande förekomsten av vissa utvalda kemiska ämnen i Prop. 2003/04:2 vatten.

Enligt direktivet är det mycket viktigt att hänsyn tas till ekologiska faktorer. Under de närmaste åren skall kvalitetskrav för ytvatten ut- arbetas med sikte på bl.a. hydromorfologiska förhållanden (exempelvis vattenflöde, vattendragens djup och bredd samt förhållandena i strand- zoner) och biologiska förhållanden (exempelvis förekomsten av vatten- växter och fisk).

För grundvatten skall målet god grundvattenstatus gälla, varvid både kvalitativa och kvantitativa faktorer skall beaktas. Medlemsstaterna har en allmän skyldighet att förhindra varje betydande tendens till ökning av koncentrationen av föroreningar i grundvatten. Kommissionen utarbetar för närvarande ett förslag till direktiv om grundvatten, ett s.k. dotter- direktiv till ramdirektivet.

Vad som skall uppnås är specificerat i ramdirektivet och gemensamt för medlemsstaterna. Samtidigt måste varje medlemsstat ta fram normer och annat underlag som behövs för att genomföra direktivet.

Direktivets miljömål skall ha uppnåtts senast den 22 december 2015, men under vissa omständigheter kan denna tidpunkt senareläggas.

Åtgärder

Medlemsstaterna har stor frihet att utforma de åtgärder som behövs för att nå målen.

Enligt direktivet krävs att ett kombinerat tillvägagångssätt används. Det innebär att man i fråga om föroreningskällor, såväl punktkällor som diffusa källor, måste iaktta både utsläppsnormer som utgår från bästa till- gängliga teknik och miljökvalitetsnormer som utgår från gränser för vad miljön och människors hälsa bedöms tåla.

Direktivet innehåller regler om karakterisering av vattnen och om den övervakning som skall ske.

Enligt direktivet skall medlemsstaterna genomföra en rad åtgärder. Dessa är framför allt följande.

-Medlemsstaterna skall urskilja avrinningsområden och dela in dessa i avrinningsdistrikt. Flera avrinningsområden kan ingå i ett distrikt.

-Utgångspunkten för den geografiska avgränsningen av avrinnings- distrikten skall vara vattnets flöden och inte befintliga administrativa gränser.

-För varje distrikt skall det utses lämplig behörig myndighet med uppgift att tillämpa direktivets bestämmelser och samordna vatten- förvaltningen så att miljömålen uppnås.

-För vissa ämnen, framför allt miljögifter, kommer gemensamma miljökvalitetsnormer att fastställas, medan det i fråga om övriga relevanta kemiska ämnen och biologiska faktorer lämnas åt varje medlemsstat att i enlighet med vissa i direktivet givna gemensamma definitioner fastställa miljökvalitetsnormer inklusive miljömål.

-Medlemsstaterna skall se till att prispolitiken för vatten stimulerar en effektiv användning av vattenresurserna och att den därigenom bidrar till att de miljömål som anges i direktivet uppfylls samt att olika verksamheter bidrar till kostnadstäckningen av vattentjänster.

Medlemsstaterna skall dock inte anses ha överträtt direktivet om de i Prop. 2003/04:2 enlighet med fastslagen praxis beslutar att inte tillämpa bestäm-

melserna för prispolitiken för viss vattenanvändningsverksamhet och detta inte äventyrar syftena och möjligheten att nå målen. I detta sammanhang kan erinras om regeringens tidigare uttalanden om an- vändning av vatten för kraftproduktion i dir. 2001:78.

-För varje avrinningsdistrikt skall upprättas åtgärdsprogram för att uppnå direktivets mål för vattenkvaliteten.

-För varje avrinningsdistrikt skall förvaltningsplaner upprättas.

Tidsplan för åtgärderna

Genomförandet av ramdirektivet delas in i olika faser. Senast den 22 december 2003 skall den svenska lagstiftning som behövs ha antagits och trätt i kraft. Vid samma tidpunkt skall de ansvariga myndigheter som krävs för genomförandet vara utsedda. Senast den 22 december 2004 skall det finnas en analys av avrinningsdistriktens karakteristika och konsekvenserna av mänsklig verksamhet för tillståndet i ytvattnet och grundvattnet, preliminära miljömål vara satta samt en ekonomisk analys av vattenanvändningen vara klar. Vidare skall program för övervakning av vattnets tillstånd i varje distrikt vara färdiga senast 2006. De första åtgärdsprogrammen och förvaltningsplanerna skall fastställas senast den 22 december 2009 och skall därefter ses över vart sjätte år. Vidare skall det senast 2010 finnas en prispolitik för vatten som motsvarar direktivets krav. Åtgärdsprogrammen skall tillämpas senast 2012.

De nämnda årtalen anger när något senast skall ha gjorts, vilket inne- bär att exempelvis ett åtgärdsprogram helt eller delvis kan antas tidigare än 2009. Den angivna tidtabellen är alltså inget skäl att dröja med att undersöka och åtgärda angelägna problem.

Ramdirektivets betydelse för miljöarbetet för vatten

Direktivets krav på kartläggning och övervakning är utformade utifrån den generella situationen inom EU-länderna. Då Sverige har hundra- tusentals sjöar och vattendrag som i de flesta fall har god kvalitet kan arbetet med kartläggning, analys och övervakning bli relativt resurs- krävande. Det är därför nödvändigt att anpassa insatserna efter varje avrinningsområdes faktiska behov, vilket innebär att stor omsorg måste ägnas allokeringen av tillgängliga resurser.

Miljönyttan med direktivet ligger bl.a. i att avrinningsområdena be- döms som helheter och att åtgärder därigenom lättare kan sättas in där de gör störst nytta. Vidare kommer arbetet med kartläggning, analyser, mål och åtgärdsprogram att medföra att regionala och lokala resurser sam- ordnas på ett sätt som annars vore svårt att åstadkomma. Kombinationen av helhetstänkande i avrinningsområden, konkreta, regionalt och lokalt förankrade mål för vattenförekomster samt åtgärdsprogram med utgångs- punkt i naturvetenskapliga och ekonomiska fakta innebär ett betydelse- fullt framsteg i vattenmiljöarbetet. Kraven på att intressenter och allmän- het skall kunna delta i processen gör att åtgärdsprogrammen kan för-

ankras bland dem som berörs och att genomförandet underlättas. Rätt an-

vänd kommer ramdirektivets metod för vattenarbete att medföra att Prop. 2003/04:2 takten ökar när det gäller att genomföra nödvändiga förbättringar.

Genomförandet av ramdirektivet förbättrar vidare förutsättningarna för att framgångsrikt vidta flera av de åtgärder som behövs för att nå miljö- kvalitetsmålen för vatten. Det är viktigt att arbetet med att genomföra ramdirektivet och att nå miljökvalitetsmålen sker samordnat.

Det bör också betonas att ramdirektivet kan antas leda till förbättringar av vattenkvaliteten i Östersjön och Västerhavet därför att flera andra länder som ligger inom tillrinningsområdena också omfattas av direk- tivets krav.

5.2Vattenplanering

Ramdirektivet för vatten förutsätter en vattenplanering som omfattar flera steg. Till de viktigaste stegen i denna planering hör följande.

Ett första steg är att undersöka och beskriva vattendistriktet. I arbetet skall bl.a. ingå en kartläggning av vattenförekomsternas lokalisering, storlek, djup och geologi samt fastställande av referensförhållanden för olika typer av ytvattenförekomster. En inventering skall göras av be- tydande påverkan och effekter på yt- och grundvattnets tillstånd orsakade av mänsklig verksamhet som föroreningar från punktkällor och diffusa källor samt vattenuttag. Vidare skall en ekonomisk analys av vatten- användningen göras. Den inledande kartläggningen behöver inte nöd- vändigtvis syfta till att vara heltäckande i detalj. Så länge direktivets minimikrav inte underskrids kan ambitionen i stället vara att göra en översiktlig kartläggning som avgränsar problem- eller riskområden, där sedan analysen fördjupas. Likartade vattenförekomster behöver inte be- skrivas individuellt utan kan sammanföras i grupper.

Ett andra steg är att bedöma om en vattenförekomst skall anses vara konstgjord eller kraftigt modifierad, såsom t.ex. en reglerad älv, vilket medför ett lägre krav på ekologisk kvalitet. Det krävs i sådana fall att medlemsstaten skall se till att vattnet har god ekologisk potential. Vidare skall avgöras om det finns anledning att tillämpa de undantags- bestämmelser i direktivet som gör det möjligt att ställa lägre krav än som följer av god ekologisk status eller god ekologisk potential.

Ett tredje steg är att fastställa miljömål för vattendistrikten. Miljömålen kommer att utgöra miljökvalitetsnormer (jfr avsnitt 6.1). Miljömålen är olika för ytvatten och grundvatten. De nya regler om vattenkvalitet som finns i ramdirektivet har ett komplicerat innehåll som ännu inte har fått sin slutliga form. Detta betyder att det ännu inte kan utläsas vilken fak- tisk ambitionsnivå för vattenarbetet som direktivet kommer att leda till. Både nationellt och på gemenskapsnivå pågår arbete med att precisera de ekologiska och andra krav som skall gälla för vattenresurserna.

Den analys och beskrivning av vattendistrikten som inledningsvis skall göras kommer att leda fram till beslut om miljömål för olika vatten- förekomster. Den övervakning som skall utföras inom distrikten kommer att ske mot bakgrund av krav som följer av miljömålen. Arbetet ut- mynnar i fastställandet av de åtgärdsprogram som behövs för att uppnå miljömålen.

Ramdirektivets miljömål och de nationella miljökvalitetsmål som be- Prop. 2003/04:2
skrivits i avsnitt 4 är av olika karaktär och har olika tidsgränser. Många
länsstyrelser har utvecklat regionala miljömål med utgångspunkt i de
nationella miljökvalitetsmålen och delmålen. När miljömålen för ett av-
rinningsområde fastställs bör såväl de mål som följer av ramdirektivet
som de regionala miljömålen beaktas. Ramdirektivet kan ses som ett
verktyg och ett stöd i arbetet att nå miljökvalitetsmålen. I den mån de
olika målen inte är helt förenliga måste dock de regionala miljömålen an-
passas till de miljömål som följer av ramdirektivet, eftersom de sist-
nämnda bygger på bindande gemenskapsrätt och författningsregleras.
Några större praktiska svårigheter torde det dock inte innebära att sam-
ordna de olika målen. Det kan tilläggas att även regionala och lokala
prioriteringar kan beaktas när miljömålen för vattendistriktet bestäms,
om de inte strider mot vad som gäller enligt ramdirektivet eller de
nationella miljökvalitetsmålen.
Ett fjärde steg är att upprätta åtgärdsprogram för varje vattendistrikt.
Sådana får också upprättas för avrinningsområden. Att upprätta åtgärds-
program blir en central uppgift för den myndighet som utpekas som
vattenmyndighet i enlighet med ramdirektivet. Direktivet innehåller om-
fattande och delvis detaljerade regler om vilka åtgärder som skall eller
kan ingå i ett åtgärdsprogram. Vissa grundläggande åtgärder är obliga-
toriska. Antingen anges det direkt i programmet att de obligatoriska åt-
gärder som direktivet räknar upp skall genomföras eller också görs en
hänvisning till att motsvarande åtgärder genomförs till följd av nationell
lagstiftning. Flera av de obligatoriska åtgärderna enligt direktivet följer
redan av svensk lagstiftning. I den mån obligatoriska åtgärder inte är till-
räckliga för att nå målen skall kompletterande åtgärder anges. Åtgärder
som rör ytvatten och grundvatten som tillhör samma ekologiska, hydro-
logiska och hydrogeologiska system bör samordnas för hela avrinnings-
distriktet. Att regeringen föreslås kunna meddela nödvändiga föreskrifter
framgår nedan (jfr avsnitt 6.2). Genom åtgärdsprogrammen får vatten-
arbetet ett instrument för att utforma effektiva åtgärder optimerade efter
behoven i hela avrinningsområdet och med hänsyn tagen till regionala
och lokala behov och värderingar.
Ett femte steg är att för varje vattendistrikt upprätta program för över-
vakning av tillståndet i vattenmiljön. Tre typer av övervakning skall
finnas: kontrollerande, operativ och undersökande. Den kontrollerande
övervakningen syftar till att ge en generell beskrivning av det ekologiska
och kemiska tillståndet i våra vatten. Operativ övervakning genomförs
för att fastställa tillståndet för de vatten som bedöms ligga i riskzonen
och för att följa de förändringar som åtgärdsprogrammen resulterar i.
Slutligen används undersökande övervakning för att fastställa källan till
förorening när denna är okänd. Genom övervakningen kommer effek-
terna av åtgärdsprogrammen att kunna följas upp och behovet av för-
ändringar av programmen att belysas.
Ett sjätte steg är att fastställa en förvaltningsplan för varje vatten-
distrikt. Genom förvaltningsplanen skapas något som kan liknas vid en
verksamhetsplan i ett långsiktigt perspektiv. I denna plan skall informa-
tionen om vattenområdena och vattenplaneringen sammanfattas. Ett vik-
tigt moment i ramdirektivet gäller krav på information till och samråd
med allmänheten vid arbetet med förvaltningsplanerna.	20
	20

Ramdirektivet anger en modell för vattenarbetet med karakterisering, Prop. 2003/04:2 fastställande av miljömål, upprättande av åtgärdsprogram och förvalt-

ningsplaner samt övervakning som skall upprepas med högst sex års intervall. Det är dock viktigt att arbetet anpassas till förutsättningarna i varje avrinningsområde. Planeringscykeln illustreras nedan.

Övervakning	Undersökning och
	karakterisering
	Förvaltningsplan

Åtgärdsprogram

Miljömål

6 Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

6.1Innebörden av termen miljökvalitetsnorm

Regeringens förslag: Beskrivningen i 5 kap. 2 § miljöbalken av vad som skall anges i miljökvalitetsnormer kompletteras. Miljökvalitets- normerna skall kunna avse olika typer av regler för hur miljön skall eller bör vara beskaffad eller normer i övrigt av betydelse för bedöm- ningen av tillståndet i miljön. Det blir möjligt att införa miljökvalitets- normer som innebär etappvis skärpta krav. Bestämmelserna i 5 kap. 4 § miljöbalken om hur miljökvalitetsnormer skall beaktas utgår.

Miljöbalkskommitténs förslag har en annan lagteknisk utformning
men överensstämmer i sak med regeringens förslag. Kommittén föreslog
att den nuvarande beskrivningen av innehållet i en miljökvalitetsnorm
skulle behållas, men att beskrivningen i 5 kap. 2 § miljöbalken skulle
flyttas till förordningar. Vidare föreslog kommittén att det i stället för en
komplettering av beskrivningen av miljökvalitetsnormer skulle införas ett
nytt uttryck, bestämmelser om miljökvalitet, som skulle omfatta olika
typer av regler om miljöns beskaffenhet och kunna anpassas till de
miljökrav som följer av medlemskapet i Europeiska unionen. I fråga om
att nuvarande 5 kap. 4 §	miljöbalken skall upphöra att	gälla
överensstämmer kommitténs förslag med regeringens.
Remissinstanserna: De remissinstanser som har behandlat förslaget
har i stort sett varit positiva till att 5 kap. miljöbalken utvidgas till att
behandla olika slags bestämmelser om miljökvalitet och att sådana
bestämmelser detaljregleras	i förordningar. Förslaget att helt ta	bort	21

bestämmelserna i 5 kap. 2 § miljöbalken och placera samtliga beskriv- Prop. 2003/04:2
ningar av miljökvalitetsbestämmelser i olika förordningar har däremot
mött kritik. Förslaget att nuvarande 5 kap. 4 § miljöbalken skall upphöra
att gälla har tillstyrkts av remissinstanserna, förutom Naturvårdsverket
som anfört att om bestämmelsen utgår bör rättsverkan av miljö-
kvalitetsnormer framgå av andra bestämmelser i balksystemet.
Skälen för regeringens förslag: Regler om miljökvalitet förekommer
i ett stort antal EG-direktiv och uttrycks med flera olika termer. Någon
enhetlig terminologi förekommer inte, varför t.ex. miljökvalitetsnorm i
ramdirektivet för vatten definieras som koncentration av ett visst
förorenande ämne som inte bör överskridas (riktvärde) medan det s.k.
IPPC-direktivet (96/61/EG) med miljökvalitetsnorm avser krav som skall
vara uppfyllt vid en viss tidpunkt (gränsvärde). Det förekommer också att
det som i 5 kap. 2 § miljöbalken beskrivs som miljökvalitetsnormer
uttrycks i andra termer i olika direktiv. Mot denna bakgrund framstår
beskrivningen av miljökvalitetsnormer i 5 kap. 2 § miljöbalken som
alltför snäv för att kunna omfatta de olika typer av bestämmelser om
miljökvalitet som behövs t.ex. på grund av medlemskapet i Europeiska
unionen.
Bestämmelserna om miljökvalitet i direktiven har oftast en sådan
detaljeringsgrad att de är olämpliga att genomföra i lag. Regeringen har
därför i 5 kap. 1 § miljöbalken bemyndigats att meddela de föreskrifter
som behövs i fråga om kvaliteten på miljön. Dessa föreskrifter benämns
miljökvalitetsnormer. Som bemyndigandet är formulerat skulle det kunna
användas för andra typer av bestämmelser än de som omfattas av be-
skrivningen av miljökvalitetsnormer i 5 kap. 2 § miljöbalken. Den
flexibilitet som behövs för att genomföra olika typer av normer finns
alltså redan i bemyndigandet och begränsas endast av beskrivningen.
Miljöbalkskommittén har föreslagit att 5 kap. miljöbalken anpassas till
behovet av flexibilitet genom att ett nytt samlingsbegrepp, bestämmelser
om miljökvalitet, införs för de föreskrifter som bemyndigandet i 5 kap.
1 § miljöbalken avser. Kommittén har också föreslagit att termen miljö-
kvalitetsnorm även fortsättningsvis reserveras för bindande gränsvärden,
men att beskrivningen i 5 kap. 2 § miljöbalken flyttas till de förordningar
som tas fram för att införa respektive norm. Kommittén har motiverat sitt
förslag med att ordet miljökvalitetsnorm fått en vedertagen betydelse i
svensk rätt som motsvarar beskrivningen i 5 kap. 2 § miljöbalken, näm-
ligen ett bindande gränsvärde.
Enligt regeringens mening finns det inget språkligt hinder mot att låta
termen miljökvalitetsnorm omfatta även andra slags normer än vad som
är fallet för närvarande, då ”miljökvalitetsnorm” är synonymt med ”be-
stämmelse om miljökvalitet”. Termen ”miljökvalitetsnorm” är dessutom
lämplig i en samlande funktion eftersom den är lättanvänd och väl be-
skriver sin innebörd. Att förbehålla termen ”miljökvalitetsnorm” till en-
bart vissa slag av normer om miljökvalitet skulle inte bidra till ökad
tydlighet. Någon utbredd och etablerad uppfattning om innebörden av
termen miljökvalitetsnorm som motsäger en förändring föreligger inte.
Det förhållandet att det i olika direktiv finns divergerande definitioner av
termen, liksom att det i den nuvarande lydelsen av 5 kap. 2 § tredje
stycket miljöbalken finns en alternativ beskrivning som inte kan be-
tecknas som ett bindande gränsvärde, talar tvärtom mot en uppfattning	22
	22

som innebär att den nuvarande beskrivningen av ”miljökvalitetsnorm” är Prop. 2003/04:2 alltför inarbetad för att kunna förändras.

Om 5 kap. 2 § miljöbalken utgår, kommer beskrivningen av termen miljökvalitetsnorm endast att framgå av de förordningar som regeringen inför. Detta skulle innebära en icke önskvärd otydlighet om vad miljö- kvalitetsnormer är avsedda att användas till. Därför bör en beskrivning av miljökvalitetsnormer behållas i 5 kap. 2 § miljöbalken. Den flexibilitet som krävs vid användandet av miljökvalitetsnormer utesluter inte att termen ges en huvudsaklig beskrivning i miljöbalken. Eftersom detalj- bestämmelserna måste ges i förordningar är det dock viktigt att beskriv- ningarna inte blir för snäva och att utrymme lämnas för de ytterligare krav som kan följa av medlemskapet i Europeiska unionen. Det finns också pedagogiska fördelar med att ha kvar beskrivningarna i det att miljöbalkens normsystem blir mer överskådligt och sammanhängande. Genom att behålla termen miljökvalitetsnorm och en beskrivning av den i 5 kap. 1 och 2 §§ miljöbalken kan dessutom ett flertal följdändringar undvikas, liksom det lagtekniska problem som hänvisningarna till sådana normer i exempelvis 5 kap. 3 § miljöbalken annars skulle innebära.

Innebörden av den nuvarande 5 kap. 4 § miljöbalken framstår som något oklar. Enligt Miljöbalkskommittén är en möjlig tolkning av be- stämmelsen att hela ansvaret för att en miljökvalitetsnorm överträds läggs på en enskild verksamhetsutövare. En sådan tolkning är inte rimlig. Enligt miljöbalkens systematik skall miljökvalitetsnormerna beaktas av de myndigheter som har att meddela tillstånd och föreskrifter rörande driften av en verksamhet, varvid kraven på enskilda utformas med stöd av balkens materiella regler och efter en samlad bedömning av föro- reningssituationen. Miljöbalkens övriga bestämmelser tryggar således att miljökvalitetsnormerna beaktas, varför det inte finns något egentligt behov av paragrafens första stycke. Sålunda, och då paragrafens andra stycke endast innehåller en hänvisning, kan hela bestämmelsen utgå. Paragrafen föreslås i stället få ett annat innehåll (se avsnitt 6.2 nedan).

6.2Åtgärdsprogram

Regeringens förslag: Innan ett åtgärdsprogram fastställs skall samt- liga som berörs av det beredas tillfälle att lämna synpunkter på ett förslag till program. Synpunkterna skall sammanställas och redovisas av den som upprättar åtgärdsprogrammet. Ett åtgärdsprogram skall innehålla en analys av konsekvenserna från allmän och enskild syn- punkt. Omprövning av ett åtgärdsprogram skall ske minst vart sjätte år i stället för minst vart femte år. Regeringen bemyndigas att meddela ytterligare föreskrifter om hur åtgärdsprogram skall upprättas och vad de skall innehålla. Myndigheters och kommuners skyldighet att vidta åtgärder som behövs enligt ett åtgärdsprogram tydliggörs. I den mån det behövs skall åtgärdsprogram och förvaltningsplaner vara en del av beslutsunderlaget när myndigheter tillämpar miljöbalken.

Miljöbalkskommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Jämfört med kommitténs förslag har vissa just-

eringar gjorts som följer dels av de föreslagna kompletteringarna av vad

miljökvalitetsnormer kan avse, dels av att kommitténs förslag om ett sär- Prop. 2003/04:2
skilt förfarande för åtgärdsprogram för vattendistrikt i regeringens för-
slag har ersatts med ett bemyndigande.
Remissinstanserna: I den mån remissinstanserna har berört förslagen
har de varit positiva till dem. Vissa remissinstanser har haft synpunkter
rörande åtgärdsprogrammens räckvidd, men i den frågan har inte Miljö-
balkskommittén lämnat några förslag och inte heller regeringen tar upp
saken.
Skälen för regeringens förslag: I 5 kap. miljöbalken finns regler om
när ett åtgärdsprogram skall upprättas för att en miljökvalitetsnorm skall
uppfyllas och hur myndigheter skall förfara när ett sådant program tas
fram. Regeringen föreslår ingen ändring avseende åtgärdsprogrammens
funktion som strategiska planeringsdokument för myndigheter och
kommuner. För att betona programmens betydelse för uppfyllandet av
miljökvalitetsnormer föreslås dock en ny bestämmelse i 5 kap. 8 § miljö-
balken som anger myndigheters och kommuners skyldighet att vidta de
åtgärder som ankommer på dem enligt ett fastställt åtgärdsprogram.
Detta innebär inte några nya förpliktelser för myndigheter och kom-
muner, utan är ett tydliggörande av vad som redan gäller (jfr prop.
1997/98:45 del 1 s. 260 f). Liksom tidigare bör gälla att åtgärdsprogram-
men inte är direkt bindande för enskilda och inte kan anses vara sådan
myndighetsutövning mot enskild som kan överklagas (jfr prop.
1997/98:45 del 1 s. 271).
Inte heller vad gäller åtgärdsprogrammens förhållande till kommunal
planläggning enligt plan- och bygglagen (1987:10) är bestämmelsen
avsedd att innebära någon förändring av vad som gäller i dag. I detta
avseende har dock regeringen för avsikt att överväga frågan ytterligare
och vid behov återkomma med förslag.
Åtgärdsprogrammen kommer att få betydelse för olika beslut som
fattas av myndigheter med stöd av miljöbalken. Det är därför viktigt att
ett program som innebär att en viss åtgärd skall vidtas finns med i
myndighetens beslutsunderlag. Detsamma gäller för de förvaltnings-
planer som upprättas för vattendistrikt. Av denna anledning föreslås ett
tillägg i 6 kap. 11 § miljöbalken, som innebär att aktuella åtgärdsprogram
och förvaltningsplaner skall finnas tillgängliga i mål eller ärenden där
myndigheter tillämpar miljöbalken.
Åtgärdsprogram kan komma att omfatta påverkan från flera olika
samhällssektorer och företeelser och innebära att åtgärder av skiftande
slag skall vidtas. Konsekvenserna för de aktörer som berörs kan vara
mycket olika och svåra att överblicka. Eftersom åtgärdsprogrammen inte
kan överklagas är det viktigt att alla tänkbara konsekvenser av
programmen, särskilt för enskilda personer och företag, övervägs nog-
grant och görs tillgängliga för dem som berörs. Därför föreslås en ny
bestämmelse i 5 kap. 6 § tredje stycket miljöbalken som innebär att varje
åtgärdsprogram skall innehålla en analys av konsekvenserna från allmän
och enskild synpunkt.
I ramdirektivet för vatten finns detaljerade bestämmelser för hur en
myndighet skall förfara när förvaltningsplaner för vattendistrikt
utarbetas. Syftet är att säkra allmänhetens och berörda parters deltagande
och att samråd sker. Krav ställs därför bl.a. på upprättande av förslag och
kungörande av förslagen. Det är angeläget att ett liknande förfarande	24
	24

tillämpas också i fråga om åtgärdsprogram, som ju mera påtagligt kan Prop. 2003/04:2 komma att påverka olika aktörer. Någon anledning att särskilja vatten-

frågorna i detta hänseende finns inte heller, varför regeringen föreslår att en ny bestämmelse införs i 5 kap. 4 § miljöbalken med en allmän bestämmelse om samrådsförfarande inför beslutandet av ett åtgärds- program. De befintliga bestämmelserna om samråd i 5 kap. 5 § tredje stycket miljöbalken, som inte alls är lika långtgående, kan utgå.

Regeringen bör också, genom en bestämmelse i 5 kap. 7 § andra stycket miljöbalken, bemyndigas att meddela ytterligare föreskrifter om hur åtgärdsprogram skall upprättas, vad de skall innehålla och om sam- råd. Regeringen avser att med stöd av detta bemyndigande exempelvis utfärda riktlinjer för hur konsekvensanalyser skall göras.

De åtgärdsprogram som omfattas av ramdirektivet för vatten skall enligt direktivet omprövas vart sjätte år. Eftersom dessa åtgärdsprogram kommer att bli omfattande, är det i normalfallet inte rimligt att de skall behöva förnyas oftare än så. Enligt den nuvarande bestämmelsen i 5 kap. 6 § tredje stycket miljöbalken skall omprövning av åtgärdsprogram ske minst vart femte år. Bestämmelsen bör ändras så att det blir möjligt att anpassa omprövningen till det intervall som följer av direktivet.

7Vattendistrikt, vattenmyndighet och vattenmiljöförvaltning

7.1		Vattendistrikt

	Regeringens förslag: Sveriges landområden och kustvattenområden
	delas in i vattendistrikt i enlighet med ramdirektivet för vatten.
	Utredningens förslag: Förslaget från Utredningen svensk vatten-
administration överensstämmer i sak med regeringens förslag.
	Remissinstanserna har i huvudsak inte haft några synpunkter på de
föreslagna principerna för indelningen.
	Skälen för regeringens förslag: Målet att uppnå god vattenstatus bör
enligt ramdirektivet för vatten eftersträvas för varje avrinningsområde.
Åtgärder som avser ytvatten och grundvatten som tillhör samma ekolo-
giska, hydrologiska och hydrogeologiska system bör samordnas. Enligt
direktivet skall medlemsstaten fastställa vilka avrinningsområden som
ligger inom dess nationella territorium och hänföra dem till avrinnings-
distrikt – i den svenska lagstiftningen bör dock huvudsakligen den
enklare termen vattendistrikt användas i stället för avrinningsdistrikt.
Enligt direktivet skall vattendistriktet utgöras av ett eller flera avrinnings-
områden tillsammans med deras tillhörande grund- och kustvatten.
	Vattnets naturliga flöde skall enligt direktivet utgöra grunden för den
geografiska avgränsningen av vattendistrikten. Ett avrinningsområde
består av ett landområde från vilket allt ytvatten strömmar, genom en
följd av åar, floder eller sjöar, till havet genom ett enda utlopp eller ett
enda delta. I de allra flesta fall följer grundvattnet vattendelarna för yt-			25

vatten, varför den indelning av riket i vattendistrikt med tillhörande grundvatten som behöver göras inte utgör något problem. Det kan dock finnas fall då grundvattnet inte helt följer ett avrinningsområde eller då det är oklart vilket avrinningsområde ytvatten skall hänföras till (t.ex. vid bifurkationer). I sådana fall skall vattnet hänföras till det närmaste eller det lämpligaste vattendistriktet. Också kustvattenområdet, som sträcker sig intill en nautisk mil utanför den baslinje som avses i lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium, skall fördelas på närmaste eller lämpligaste vattendistrikt. I varje vattendistrikt måste därtill ingå de landområden vid kusten där vattenavrinning sker till havet utan att samlas i ett enda utlopp eller delta. Sådana kustområden bör hänföras till närmaste eller lämpligaste distrikt.

Sverige har 119 huvudavrinningsområden, dvs. avrinningsområden med en areal om minst 200 kvadratkilometer uppströms mynningen i havet. Antalet delavrinningsområden är ca 10 700 med en genomsnittlig storlek av 44 kvadratkilometer. Uppdelningen i delavrinningsområden baseras på naturliga avgränsningspunkter i vattendragen, t.ex. sjöutlopp eller punkter där två vattendrag flyter samman. Varje sjö större än en kvadratkilometer betraktas tillsammans med sitt lokala tillrinnings- område som ett eget delavrinningsområde.

I fråga om antalet vattendistrikt har Utredningen svensk vatten- administration föreslagit en indelning av riket som baseras på avrinnings- områdenas sammanhang med de stora havsbassängerna, dvs. Botten- viken, Bottenhavet, Egentliga Östersjön och Västerhavet (Kattegatt och Skagerrak). Då emellertid distriktet Egentliga Östersjön skulle bli alltför stort och svårhanterligt har utredaren föreslagit att detta delas i en nordlig och en sydlig del, vilket skulle innebära fem vattendistrikt totalt.

Eftersom vattendistrikten representerar en helt ny princip för administrativ indelning av riket bör grunderna för indelningen meddelas i lag. Den nya bestämmelse som föreslås i 5 kap. 10 § första–tredje styckena miljöbalken är utformad mot bakgrund av motsvarande definitioner i ramdirektivet för vatten.

Åtgärder som avser ytvatten och grundvatten som tillhör samma eko- logiska, hydrologiska och hydrogeologiska system bör samordnas. En indelning av Sverige i vattendistrikt lägger grunden för ett ändamåls- enligt och effektivt framtida vattenarbete. En struktur för vattenarbetet baserad på denna indelning är en vidareutveckling av miljöarbetet där miljöproblemen och naturens förhållanden får väga tyngre än befintliga administrativa gränser. Avgränsningen av vattendistrikten är dock inte en renodlat geografisk fråga, utan har nära samband med regeringens ut- pekande av myndigheter med ansvar för förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön (se nedan). Indelningen förutsätter således en mängd över- väganden av såväl organisatorisk som finansiell art med hög detalje- ringsgrad. I lagrådsremissen föreslogs ett uttrycklig bemyndigande för regeringen att dela in riket i vattendistrikt. Lagrådet har dock påpekat att något sådant bemyndigande inte krävs, eftersom den typen av föreskrifter faller inom området för regeringens restkompetens, och därför inte heller bör finnas. På Lagrådets inrådan har därför det tidigare föreslagna be- myndigandet i 5 kap. 11 § första stycket miljöbalken ersatts med den in- formationsregel som nu föreslås i 5 kap. 10 § fjärde stycket miljöbalken.

Prop. 2003/04:2

I ramdirektivet för vatten behandlas också frågor om internationella Prop. 2003/04:2 avrinningsdistrikt. Det föreskrivs bl.a. att medlemsstaterna skall se till att

ett gränsöverskridande avrinningsområde hänförs till ett internationellt avrinningsdistrikt, att varje medlemsstat säkerställer att ramdirektivets bestämmelser tillämpas inom den del av det internationella distriktet som ligger på dess territorium och att medlemsstaterna ser till att de åtgärds- program m.m. som krävs för att uppnå miljömålen samordnas för hela det internationella avrinningsdistriktet. I syfte att genomföra direktivet i dessa delar har regeringen kontakt med regeringarna i Finland respektive Norge och för diskussioner om hur ett samarbete skall utformas.

7.2Vattenmyndighet

För varje vattendistrikt skall det finnas en ansvarig myndighet för för- valtningen av kvaliteten på vattenmiljön (vattenmyndighet). Det är regeringen som utser sådan myndighet. Regeringen kan peka ut be- fintliga myndigheter eller bilda nya. Det är också möjligt att dela upp- gifterna i ett vattendistrikt mellan flera myndigheter. En enda myndighet kan ha samma uppgift i flera vattendistrikt. Regeringen har således stor frihet att utforma det administrativa genomförandet av ramdirektivet för vatten.

En av utgångspunkterna för det svenska miljövårdsarbetet är ett integrerat arbetssätt. Ett miljöarbete med denna inriktning ger möjlig- heter att beakta skilda miljöfrågors ömsesidiga beroende och påverkan. På så sätt kan målkonflikter i miljöarbetet lättare identifieras och av- vägningar mellan olika mål komma till stånd. Frågor som rör luft, mark och vatten måste kunna bedömas i ett sammanhang då förändringar i dessa miljöer oundvikligen påverkar varandra. Regeringen anser att en viktig förutsättning för att nå de nationella miljökvalitetsmålen är att arbetet med att genomföra ramdirektivet för vatten infogas i övrigt miljö- arbete. Miljöfrågor för vatten kan inte ses separat utan är en del av hel- heten i svenskt miljöarbete.

Den myndighetsstruktur som i dag hanterar miljöfrågor är väl inarbe- tad och en naturlig utgångspunkt för det fortsatta arbetet med att genomföra ramdirektivet för vatten. Det arbete som utförs av centrala myndigheter, länsstyrelser, miljödomstolar, kommuner, vattenvårds- förbund och flera andra bör fortsätta.

7.3Vattenmiljöförvaltning

Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som reger- ingen bestämmer får föreskriva om den förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön som skall utföras av ansvarig myndighet (vattenmyndig- het) enligt ramdirektivet för vatten. Bestämmelsen i 5 kap. 8 § miljö- balken om att regeringen får upprätta åtgärdsplaner utgår.

Miljöbalkskommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har haft några in- Prop. 2003/04:2 vändningar mot förslaget i den del det avser ett bemyndigande till

regeringen.

Skälen för regeringens förslag: Vattenmyndigheten skall ha ansvar för tillämpningen av ramdirektivet för vatten inom respektive vatten- distrikt. Även andra uppgifter med anknytning till vattenområdet bör kunna anförtros en sådan myndighet. Den sammanfattande beteckningen för dessa uppgifter är förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Med kvalitet avses här beskaffenhet, vilket innebär att det är vattenmiljöns till- stånd i ett vidare perspektiv som åsyftas. Att förvalta denna kvalitet inne- bär att bevara och förbättra den – vi förvaltar ju miljön, inte bara för oss själva utan för kommande generationer.

Samtliga steg i vattenplaneringen (se avsnitt 5.2) är ingående reglerade i ramdirektivet och det fordras detaljerade bestämmelser för att genomföra dem på ett korrekt sätt. Vad gäller miljömålen i ramdirektivet och åtgärdsprogrammen bör övergripande bestämmelser finnas i lag med bemyndigande för regeringen att meddela de ytterligare föreskrifter som behövs (jfr avsnitt 6). I övrigt bör regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att genomföra direktivet i dessa av- seenden. Detta eftersom det huvudsakligen rör sig om förvaltnings- åtgärder och tekniska krav. En bestämmelse med detta innehåll föreslås i 5 kap. 11 § miljöbalken.

Bestämmelsen i nuvarande 5 kap. 8 § miljöbalken angående åtgärds- planer, som infördes med ramdirektivet för vatten i åtanke, fyller på grund av vad som nu föreslås ingen funktion och bör därför utgå.

7.4 Övrigt arbete med genomförandet av ramdirektivet för vatten

Lagändringarna behöver följas upp med bestämmelser från regeringen i
förordningsform samt myndighetsföreskrifter och allmänna råd.
Regeringen gav den 20 december 2001 Naturvårdsverket i uppdrag att
ta fram underlag för genomförandet av ramdirektivet för vatten.
Uppdraget, som skall slutredovisas vid utgången av 2003, avser bl.a.
informationsbehov, former för informationshantering och rapportering,
övervakning av ytvattenförekomster samt underlag när det gäller
karakterisering av ytvattenförekomster, påverkan på vatten av mänsklig
verksamhet och utförandet av ekonomiska analyser av vattenanvändning.
Vidare skall verket utarbeta riktlinjer för att t.ex. fastställa s.k. typ-
specifika referensförhållanden för ytvattenförekomster. En av de mest
centrala uppgifterna är att komplettera och anpassa befintliga be-
dömningsgrunder för sjöar och vattendrag samt kust och hav till ram-
direktivets behov och därigenom ge underlag för att fastställa miljömål.
Verket skall också ta fram underlag för tillämpningen av direktivets
bestämmelser om åtgärdsprogram och förvaltningsplaner. Naturvårds-
verket samarbetar när det gäller detta uppdrag med bl.a. Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut, Sveriges Lantbruksuniversitet,
Statistiska centralbyrån, Lantmäteriverket och Räddningsverket. För
grundvatten bedrivs i tillämpliga delar motsvarande arbete hos Sveriges
geologiska undersökning. I ett samarbete med bl.a. de övriga medlems-	28
	28

staterna i EU, kandidatländerna och kommissionen utarbetas informella, Prop. 2003/04:2 icke bindande vägledningsdokument för tillämpningen av ramdirektivet.

Dessa dokument kommer att bli till hjälp i det beskrivna nationella myndighetsarbetet.

Vidare arbetar Naturvårdsverket med att, i samråd med Sveriges geo- logiska undersökning och Boverket, utveckla en handbok för vatten. Syftet är att utveckla ett samlat arbete med att nå berörda nationella miljökvalitetsmål och delmål, att genomföra ramdirektivet för vatten samt att ta fram en nationell plan för integrerad vattenförvaltning och effektiv vattenhantering senast 2005 i enlighet med slutsatserna från världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg 2002.

Regeringen gav den 6 september 2001 Statens va-nämnd i uppdrag att granska om bestämmelserna om avgifter och taxor i lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar (va-lagen) uppfyller de krav som ställs i ramdirektivet för vatten. Va-nämndens granskning visar att va-lagens regler om avgifter och taxor i väsentliga delar motsvarar dessa krav. Om några förtydliganden skulle behövas är det inte nödvändigt att genomföra dem nu. Dessutom har va-lagsutredningen (M 2002:02) i uppdrag att göra en fullständig översyn av va-lagen m.m. och skall redo- visa sitt uppdrag till regeringen senast den 1 juni 2004. Först därefter avser regeringen att i mån av behov återkomma med kompletterande lagförslag.

8Straff för brott mot EG-förordningen om handel med vilda djur och växter

8.1Gällande regler

Bestämmelsen i 29 kap. 8 § första stycket 28 miljöbalken är en bestämmelse om straff för brott mot rådets förordning (EG) nr 338/97 av den 9 december 1996 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem (EGT L 61, 3.3.1997, s. 1, Celex 31997R0338), senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1497/2003 (EUT L 215, 27.8.2003, s. 3, Celex 32003R1497). Be- stämmelsen är också en bestämmelse om straff för den som bryter mot villkor i beslut som i det enskilda fallet har meddelats med stöd av EG- förordningen.

8.2Förtydligande

Regeringens förslag: Straffbestämmelsen i 29 kap. 8 § första stycket 28 miljöbalken förtydligas så att det inte kan råda någon tvekan om att den gäller för brott mot bestämmelser i rådets förordning (EG) nr 338/97.

Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 16 i rådets förordning Prop. 2003/04:2 (EG) nr 338/97 av den 9 december 1996 om skyddet av arter av vilda

djur och växter genom kontroll av handeln med dem, senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1497/2003, skall det i Sverige finnas bestämmelser om sanktioner för den som bryter mot EG-för- ordningen. En sådan bestämmelse har därför tagits in i 29 kap. 8 § första stycket 28 miljöbalken. Det har kommit till regeringens kännedom att det råder olika meningar om hur bestämmelsen skall tolkas. Enligt en tolkning skulle bestämmelsen innebära enbart en föreskrift om straff för brott mot bestämmelser eller villkor som meddelats med stöd av EG- förordningen. Med den tolkningen skulle alltså antas att lagstiftaren inte avsett att brott mot EG-förordningen som sådan skulle sanktioneras. För att undvika otydligheter som kan leda till olika tolkningar bör det klart framgå av bestämmelsen att den omfattar brott mot bestämmelser i EG- förordningen. Det bör göras genom en redaktionell ändring i texten.

9	Konsekvenser
Allmänt
I propositionen 2000/01:130, Svenska miljömål – delmål och åtgärds-
strategier, framhålls betydelsen av ramdirektivet för vatten för att nå flera
av miljökvalitetsmålen. När det gäller Ingen övergödning, Levande sjöar
och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet samt Hav i balans samt
levande kust och skärgård ingår det som delmål att åtgärdsprogram
enligt ramdirektivet skall finnas. Konsekvenserna av förslagen behandlas
bl.a. på sidorna 237, 241 f. och 244 f. i propositionen. De bedömningar
som regeringen redovisar där är väsentligen giltiga även vad gäller
insatser för att nå ramdirektivets mål och konsekvenserna av dessa.
	Ramdirektivet liksom flera av de nationella miljökvalitetsmålen och
delmålen kräver insatser till skydd för vatten. Detta har den ovärderliga
fördelen för samhället att den långsiktiga försörjningen med rent vatten
kan säkras.
	De åtgärdsprogram som utarbetas för att nå de mål som följer av ram-
direktivet kan komma att kräva insatser som inte också samtidigt behövs
för att nå de nationella miljökvalitetsmålen och delmålen. Vilken om-
fattning dessa insatser får och vilka kostnaderna blir kan inte bedömas nu
utan först under arbetet med åtgärdsprogrammen. Med det helhets-
perspektiv på avrinningsområdena som direktivet kräver förbättras dock
möjligheterna att sätta in kostnadseffektiva åtgärder där de är mest an-
gelägna och gör mest nytta. Genom arbetet med analyser och åtgärds-
program blir det möjligt att samordna lokala och regionala resurser på ett
sätt som vore svårt att få till stånd utan direktivets arbetssätt.
Konsekvenser av lagförslagen
För att ramdirektivet för vatten skall kunna genomföras är det nödvändigt
med en särskild administrativ indelning av Sveriges land- och kustvatten-		30

områden. Sverige skall indelas i vattendistrikt och för förvaltningen av Prop. 2003/04:2 kvaliteten på vattenmiljön i ett sådant skall en vattenmyndighet utses. För

att en vattenmyndighet skall kunna fullgöra sina uppgifter behövs bestämmelser i en rad olika frågor, t.ex. om karakterisering, miljömål för vattendistrikt, förvaltningsplaner och övervakning. De nu föreslagna be- stämmelserna innebär att regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter i dessa frågor. Bemyndigandet i sig medför inte några omedelbara kon- sekvenser.

Det viktigaste redskapet för att nå miljömålen i ramdirektivet för vatten är åtgärdsprogrammet. Bestämmelser om sådana program finns redan i 5 kap. miljöbalken och de nu föreslagna ändringarna innebär i sig inga nya åligganden för myndigheter, kommuner eller enskilda. De miljömål för vattendistrikt som direktivet föreskriver, och som skall upp- nås genom åtgärdsprogram, kan naturligtvis få olika konsekvenser, men dessa är för närvarande svåra att bedöma. Åtgärdsprogrammen föreslås dock innehålla en analys av dess konsekvenser från allmän och enskild synpunkt. Förslagen innebär vidare att åtgärdsprogrammen skall föregås av ett brett samrådsförfarande med stora möjligheter för såväl allmänheten som berörda myndigheter, kommuner och andra aktörer att påverka programmens innehåll. Detta samråd, liksom de föreslagna konsekvensanalyserna, torde leda till en bättre överblick vad gäller kostnader och nytta och bidra till ett hållbart utnyttjande av vatten- resurserna. Regeringen bemyndigas enligt förslaget att få komplettera bestämmelserna om åtgärdsprogram, men inte heller detta innebär några omedelbara konsekvenser.

Förslaget beträffande miljökvalitetsnormer innebär att termen ges en vidare innebörd. Förslaget innebär dock inte att några nya regleringar in- förs utan att redan existerande bestämmelser sammanförs terminologiskt. Den hittills vanligaste formen av miljökvalitetsnormer, normer om gräns- värden, kommer att finnas kvar. Den mer exakta utformningen och innebörden av olika miljökvalitetsnormer kommer även fortsättningsvis att föreskrivas av regeringen med stöd av bemyndigandet i 5 kap. 1 § miljöbalken. Förslaget innebär också att regeringen ges möjlighet att anpassa miljökvalitetsnormer till de krav som följer av medlemskapet i Europeiska unionen. Ett exempel på det sistnämnda torde bli de miljömål för vattendistrikt som följer av ramdirektivet för vatten. Inte heller i denna del innebär förslaget några omedelbara konsekvenser. Det kan dock förutses att de nya miljökvalitetsnormerna och den därpå följande utökade användningen av åtgärdsprogram kommer att leda till ytterligare arbetsuppgifter för de myndigheter och kommuner som har att vidta de aktuella åtgärderna. Den närmare omfattningen av dessa, liksom konsekvenserna för de verksamhetsutövare som påverkar kvaliteten på vattenmiljön, kan inte förutses innan miljökvalitetsnormerna är fastlagda. Det är vidare angeläget att kommuner, näringsliv, organisationer och allmänhet deltar i utarbetandet av miljömål, åtgärdsprogram och förvaltningsplaner. Denna möjlighet till inflytande kräver insatser av de berörda men omfattningen, som de avgör själva, kan inte beräknas i detta sammanhang.

Författningskommentarer

Prop. 2003/04:2

5 kap. 2 §

Paragrafen formuleras om för att möjliggöra en mer flexibel användning av de miljökvalitetsnormer som regeringen i 1 § har bemyndigats att föreskriva om. Den nuvarande lydelsen är i huvudsak inriktad på normer om gränsvärden, dvs. normer om att vissa värden inte får överskridas eller underskridas efter en viss tidpunkt och som kan vara kopplade till bestämmelser om påföljd. Denna form av miljökvalitetsnormer finns kvar och beskrivs i den nya lydelsen på ett mera översiktligt sätt i första stycket 1. Genom ett tillägg som gör det möjligt att föreskriva att de nivåer som avses inte får överskridas eller underskridas under en eller flera tidsperioder möjliggörs etappvis skärpta krav. Tillägget innebär också en anpassning till sådana utsläppsgränsvärden som förekommer i IPPC-direktivet (96/61/EG). I första stycket 2 beskrivs normer om något som vanligen benämns riktvärden, dvs. normer om att vissa värden inte bör överskridas eller underskridas och som kan ha samband med en skyldighet att vidta åtgärder. Även sådana normer kan vid behov möjliggöra etappvis skärpta krav. Den nu gällande paragrafens tredje stycke överförs oförändrat till första stycket 3. Genom första stycket 4 ges regeringen möjlighet att anpassa miljökvalitetsnormer efter andra krav som följer av EU-medlemskapet. Ett exempel på detta är de miljömål för vattendistrikt som följer av ramdirektivet för vatten och som har beskrivits ovan (se avsnitt 5).

Beskrivningen av miljökvalitetsnormer i paragrafen är av nödvändig- het översiktlig. Normernas innehåll, som ju ofta följer av olika direktiv på miljöområdet, måste dock variera mellan olika områden och vara detaljerat. Den exakta beskrivningen och innebörden av olika miljökvalitetsnormer, kommer därför att liksom tidigare finnas i de föreskrifter som meddelas med stöd av 1 §.

5 kap. 4 §

Paragrafen får nytt innehåll. I paragrafen anges när ett åtgärdsprogram skall tas fram och hur det skall göras.

Ett förslag till åtgärdsprogram skall alltid upprättas av regeringen eller den myndighet eller kommun som regeringen utser. Förslaget skall inne- hålla allt som enligt 6 § skall ingå i åtgärdsprogrammet, inklusive en konsekvensanalys. Bestämmelserna om samordning då en verksamhet påverkar ett större område flyttas från nuvarande 5 §. Samordning skall föregå upprättandet av ett förslag till åtgärdsprogram.

Sedan ett förslag upprättats skall samråd genomföras med utgångs- punkt i förslaget. Samråd skall ske även med allmänheten.

Reglerna om samråd är allmänt hållna. Det innebär att regeringen eller den myndighet som upprättar förslaget till åtgärdsprogram har stor frihet att anpassa formerna för samrådet till hur omfattande och komplext åtgärdsprogrammet är. I många fall torde det vara nödvändigt att genom kungörelse i ortstidning bereda allmänheten tillfälle att lämna synpunkter

på förslaget till åtgärdsprogram. Om samrådskretsen är liten, bör samma

information kunna sändas per post i stället. Berörda myndigheter, kom- Prop. 2003/04:2 muner och verksamhetsutövare bör regelmässigt underrättas per post.

Undantag i sistnämnda avseende kan övervägas endast om kostnaderna skulle bli orimligt höga. Den som lämnar synpunkter skall själv kunna välja formen för detta. Om det behövs för vissa typer av åtgärdsprogram kan regeringen, med stöd av 7 § andra stycket, meddela särskilda före- skrifter om samrådet, t.ex. längre tid för att lämna synpunkter på för- slaget.

5 kap. 5 §

Paragrafens nuvarande regler om hur den myndighet eller kommun som tar fram ett åtgärdsprogram skall förfara ersätts av de nya bestäm- melserna i 4 §. De nuvarande hänvisningarna till krav som följer av medlemskapet i Europeiska unionen tas bort. Med den utökade innebörd av miljökvalitetsnorm som följer av 2 §, och då särskilt möjligheten till anpassning i första stycket 4, kommer ett åtgärdsprogram alltid att för- anledas av att en sådan norm behöver uppfyllas. Vidare anges det att ett åtgärdsprogram skall fastställas i stället för att upprättas. Skälet till det är att ordet ”upprättas” används i 4 §, enligt vilken det alltid skall upprättas ett förslag till åtgärdsprogram. Reglerna blir tydligare om man skiljer mellan att upprätta ett förslag till åtgärdsprogram och själva beslutet att fastställa åtgärdsprogrammet, särskilt som det kan vara olika instanser som upprättar respektive fastställer ett program. Övriga ändringar är redaktionella.

5 kap. 6 §

De ändringar som görs är en följd av att beskrivningen av termen miljö- kvalitetsnorm kompletteras. Genom en ny bestämmelse i andra stycket föreskrivs det att ett åtgärdsprograms konsekvenser från allmän och en- skild synpunkt skall analyseras. Omfattningen och inriktningen av sådana konsekvensanalyser får anpassas efter omständigheterna i de konkreta fallen, men de skall vara så uttömmande som krävs för dess syfte samt innefatta ekonomiska konsekvenser och miljökonsekvenser. Kostnader och nytta skall i möjligaste mån kvantifieras. Generellt bör det vara av stor vikt att analysera konsekvenserna för de verksamhetsutövare som kan komma att beröras av åtgärderna i programmet. Det är inte nöd- vändigt att konsekvensanalysen utförs av samma instans som upprättar eller beslutar åtgärdsprogrammet i övrigt. Regeringen får föreskriva närmare bestämmelser om konsekvensanalysens utförande och utform- ning med stöd av 7 § andra stycket.

5 kap. 7 §
Andra stycket är nytt och innehåller ett bemyndigande för regeringen att
meddela kompletterande föreskrifter om åtgärdsprogram. Sådana före-
skrifter torde främst vara av formell natur och kan exempelvis behövas
för att uppfylla krav på åtgärdsprograms utformning som följer av olika
direktiv. Ett annat exempel på föreskrifter som kan behövas är sådana	33
	33

som följer av ramdirektivets krav på samordning med myndigheter i Prop. 2003/04:2 grannländer innan ett åtgärdsprogram fastställs för ett internationellt

vattendistrikt.

5 kap. 8 §

Den nuvarande bestämmelsen i 4 § utgår och ersätts av denna nya bestämmelse som tydliggör myndigheters och kommuners ansvar i fråga om genomförandet av åtgärdsprogram.

Innebörden av den nya bestämmelsen är i hög grad beroende av hur åtgärdsprogrammet utformas i enskilda delar. Bestämmelsen som sådan innebär att myndigheter och kommuner, inom sina respektive kompe- tensområden, skall vidta de åtgärder som behövs enligt programmet. Det kan vara fråga om vitt skilda åtgärder, t.ex. att intensifiera tillsynen, an- söka om omprövning av villkor eller utfärda föreskrifter. Myndigheter och kommuner får använda de verktyg som de redan förfogar över inom ramen för miljöbalken. De som bedriver den miljöstörande verksamheten svarar sedan för genomförandet av de praktiska åtgärderna i enlighet med myndigheters och kommuners anvisningar i t.ex. förelägganden och tillståndsbeslut. Om en kommun faktiskt ansvarar för en verksamhet, blir det kommunen som får genomföra de praktiska åtgärderna, t.ex. om det kommunala reningsverket behöver byggas ut med ytterligare reningssteg.

De åtgärder som kan bli följden av åtgärdsprogrammet för enskilda verksamhetsutövare, t.ex. ny eller förbättrad reningsutrustning efter om- prövning av villkoren i ett tillstånd, måste således alltid bedömas enligt de gällande materiella reglerna, såsom de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. Det faktiska resultatet av en åtgärd kommer därför att framgå först efter att myndigheten eller kommunen har gjort denna bedömning.

I förhållande till kommunal planläggning innebär bestämmelsen att ett åtgärdsprogram inte direkt kan tvinga fram antagande, ändring eller upp- hävande av en plan enligt plan- och bygglagen (1987:10). Ett åtgärdsprogram kan däremot föranleda en kommun att ta initiativ till en planändring.

5 kap. 10 §

Genom paragrafen, och i rubriken som föregår den, introduceras ut- trycket förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Med detta avses fram- för allt alla de åtgärder som vidtas för att de krav som ramdirektivet för vatten ställer skall uppfyllas, men även andra åtgärder inriktade på vattenmiljökvalitet som behövs av de skäl som anges i 1 §. Kvaliteten på vattenmiljön skall i detta sammanhang ges en vid innebörd och även innefatta exempelvis kvantitativa förhållanden.

I paragrafen beskrivs hur Sverige skall delas in i vattendistrikt. Bestämmelsen följer de definitioner av avrinningsdistrikt och avrinnings- område som finns i ramdirektivet för vatten, men har en ordalydelse som anpassats för svensk författningstext. Någon avvikelse från direktivet är inte avsedd, utan omskrivningen har gjorts för att uppnå ökad tydlighet.

Vad som skall indelas är hela Sveriges landområde samt de havs- områden som enligt direktivets definition är kustvatten. Det sistnämnda

innebär allt vatten längs våra kuster som finns innanför baslinjen och Prop. 2003/04:2 inom en nautisk mil bortom baslinjen.

Vattendistrikten består till största delen av avrinningsområden, vilka avgränsas utifrån vattnets naturliga flöden. För grundvatten som inte helt följer ett sådant område och kustvattenområden får fördelningen på vattendistrikt, i enlighet med direktivet, göras utifrån närhet eller lämplighet. För att vattendistrikten skall täcka hela landytan finns en motsvarande bestämmelse för sådana kustområden som inte nämns i direktivet, dvs. de landområden som ligger mellan avrinningsområdenas utlopp och från vilka inget vatten strömmar till något sådant utlopp. Någon ledning vad gäller bifurkationer – förbindelser mellan två olika floder – ges inte heller i direktivet, varför bestämmelsen även omfattar sådant ytvatten som inte kan hänföras till ett visst avrinningsområde.

Av fjärde stycket framgår att regeringen har kvar sin möjlighet att före- skriva om vattendistrikten i övrigt.

5 kap. 11 §

Av paragrafen framgår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön. Exemplen anknyter till de uppgifter som följer av ramdirektivet för vatten, men bestämmelsen innebär en generell möjlighet att anpassa regelverket även till det som i övrigt behövs för förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön. Med stöd av bestämmelsen kan exempelvis förordnas om rapporteringsskyldighet, register över skyddade områden eller internationella vattendistrikt. Att regeringen får meddela föreskrifter om åtgärdsprogram framgår av 5 kap. 7 § andra stycket

De förvaltningsplaner som nämns i andra stycket är desamma som i nuvarande 8 § benämns åtgärdsplaner. Denna typ av planer behöver inte regleras i lag, varför den nuvarande 8 § utgår.

6 kap. 11 §

I första stycket görs ett tillägg som innebär att myndigheter som tillämpar balken i olika sammanhang skall, när det behövs, hämta in sådana beslutade åtgärdsprogram och förvaltningsplaner som avses i 5 kap. Om exempelvis uppfyllandet av miljömål för vattendistrikt kan äventyras genom att en ändring av en befintlig verksamhet tillåts, bör den till- ståndsprövande myndigheten hämta in dessa handlingar för att få ett bättre beslutsunderlag. Eftersom dessa handlingar är offentliga fordras inget tillägg i andra stycket om skyldighet att lämna ut dem.

29 kap. 8 §

Med den föreslagna ändringen framgår tydligt att straffbestämmelsen omfattar brott mot bestämmelser i EG-förordningen.

Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG)

I denna bilaga återges Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1, Celex 32000L0060) i dess lydelse enligt Europa- parlamentets och rådets beslut nr 2455/2001/EG av den 20 november 2001 om upprättande av en lista över prioriterade ämnen på vatten- politikens område och om ändring av direktiv 2000/60/EG (EGT L 331, 15.12.2001, s. 1, Celex 32001D2455).

Prop. 2003/04:2

Bilaga 1

22.12.2000	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	L 327/1

(Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk)

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2000/60/EG

av den 23 oktober 2000

om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (3),

i enlighet med det förfarande som anges i artikel 251 i fördra- get (4), mot bakgrund av det gemensamma utkast som godkän- des av förlikningskommittén den 18 juli 2000, och

av följande skäl:

(1)Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.

(2)I slutsatserna från ministerseminariet om gemenskapens vattenpolitik i Frankfurt 1988 betonas behovet av en gemenskapslagstiftning som omfattar ekologisk kvalitet. I sin resolution av den 28 juni 1988 (5) anmodade rådet kommissionen att lägga fram förslag för att förbättra den ekologiska kvaliteten hos gemenskapens ytvattenre- surser.

(1) EGT C 184, 17.6.1997, s. 20, EGT C 16, 20.1.1998, s. 14 och EGT C 108, 7.4.1998, s. 94.

(2) EGT C 355, 21.11.1997, s. 83. (3) EGT C 180, 11.6.1998, s. 38.

(4) Europaparlamentets yttrande av den 11 februari 1999 (EGT C 150, 28.5.1999, s. 419), bekräftat den 16 september 1999, rådets gemensamma ståndpunkt av den 22 oktober 1999 (EGT C 343, 30.11.1999, s. 1) och Europaparlamentets beslut av den 16 februari 2000 (ännu ej offentliggjort i EGT). Europaparlamentets beslut av den 7 september 2000 och rådets beslut av den 14 sep- tember 2000.

(5) EGT C 209, 9.8.1988, s. 3.

(3)I förklaringen från det ministerseminarium om grund- vatten som hölls i Haag 1991 uppmärksammades beho- vet av åtgärder för att undvika en försämring av sötvat- tenkvaliteten och sötvattenkvantiteten på sikt, och ett åtgärdsprogram för en ekologiskt hållbar förvaltning och skydd av sötvattenresurserna, som skulle genomföras före utgången av år 2000, efterlystes. Rådet efterlyste i sina resolutioner av den 25 februari 1992 (6) och den 20 februari 1995 (7) ett åtgärdsprogram för grundvatten och en översyn av rådets direktiv 80/68/EEG av den 17 december 1979 om skydd för grundvatten mot förorening genom vissa farliga ämnen (8)

(4)Trycket på vattenresurserna i gemenskapen ökar ständigt på grund av den allt större efterfrågan på tillräckliga mängder vatten av god kvalitet för alla syften. Europe- iska miljöbyrån lade den 10 november 1995 i sin rap- port ”Environment in the European Union – 1995” fram en uppdaterad rapport om miljötillståndet, vilken bekräftade behovet av åtgärder för att skydda gemenska- pens vattenresurser i såväl kvalitativt som kvantitativt hänseende.

(5)Rådet begärde i sina slutsatser av den 18 december 1995 bland annat att ett nytt ramdirektiv med de grund- läggande principerna för en hållbar vattenpolitik i Euro- peiska unionen skulle utarbetas och uppmanade kom- missionen att lägga fram ett förslag i detta syfte.

(6)Kommissionen antog den 21 februari 1996 ett medde- lande till Europaparlamentet och rådet om Europeiska gemenskapens vattenpolitik, i vilket principerna för gemenskapens vattenpolitik fastställdes.

(7)Kommissionens lade den 9 september 1996 fram ett förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ett

(6) EGT C 59, 6.3.1992, s. 2. (7) EGT C 49, 28.2.1995, s. 1.

(8) EGT L 20, 26.1.1980, s. 43. Direktivet ändrat genom direktiv 91/692/EEG (EGT L 377, 31.12.1991, s. 48).

L 327/2	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	22.12.2000

handlingsprogram för integrerat skydd och förvaltning av grundvattenmiljön (1). I sitt förslag pekade kommis- sionen på behovet av att fastställa förfaranden för regle- ring av sötvattenuttag och övervakning av sötvattenkva- litet och sötvattenkvantiteten.

(8)Kommissionen beslutade den 29 maj 1995 om ett med- delande till Europaparlamentet och rådet om försiktigt nyttjande och bevarande av våtmarker, där våtmarkernas viktiga funktion för skyddet av vattenresurserna erkän- des.

(9)Det är nödvändigt att utarbeta en integrerad gemen- skapspolitik för vatten.

(10)Kommissionen anmodades av rådet den 25 juni 1996, av Regionkommittén den 19 september 1996, av Eko- nomiska och sociala kommittén den 26 september 1996 och av Europaparlamentet den 23 oktober 1996 att lägga fram ett förslag till rådets direktiv om upprättande av en ram för en europeisk vattenpolitik.

(11)Gemenskapens miljöpolitik skall, på det sätt som anges i artikel 174 i fördraget, bidra till att uppnå de mål som består i att bevara, skydda och förbättra miljön och i att utnyttja naturresurserna varsamt och rationellt. Den skall bygga på försiktighetsprincipen och på principerna att förebyggande åtgärder bör vidtas, att miljöförstöring företrädesvis bör hejdas vid källan och att förorenaren skall betala.

(12)I enlighet med artikel 174 i fördraget skall gemenskapen när den utarbetar sin miljöpolitik beakta tillgängliga vetenskapliga och tekniska data, miljöförhållanden i gemenskapens olika regioner samt den ekonomiska och sociala utvecklingen i gemenskapen som helhet och den balanserade utvecklingen i dess regioner samt de poten- tiella fördelar och kostnader som är förenade med att åtgärder vidtas eller inte vidtas.

(13)Olika omständigheter och behov inom gemenskapen kräver särskilda lösningar. Dessa olikheter bör beaktas vid planering och genomförande av åtgärder som syftar till att säkerställa skydd för och en hållbar användning av vatten inom avrinningsområdets ram. Beslut bör fat- tas så nära de platser där vattnet påverkas eller används som möjligt. Åtgärder som ligger inom medlemsstater- nas ansvarsområde bör prioriteras genom utarbetande av åtgärdsprogram som är anpassade till regionala och lokala förhållanden.

(1) EGT C 355, 25.11.1996, s. 1.

(14)Om detta direktiv skall bli framgångsrikt krävs nära samarbete och samverkan på gemenskapsnivå, medlems- statsnivå och lokal nivå. Det krävs också information till allmänheten, inbegripet användarna, och att samråd sker med dem samt att de är delaktiga.

(15)Vattenförsörjningen är en tjänst i allmänhetens intresse enligt kommissionens meddelande ”Tjänster i allmänhe- tens intresse i Europa” (2).

(16)Det är nödvändigt att ytterligare integrera skyddet och den hållbara förvaltningen av vattenresurserna med andra av gemenskapens politikområden, exempelvis energi, transport, jordbruk, fiskeri, regional politik och turism. Detta direktiv bör ligga till grund för en fortsatt dialog och för utvecklingen av strategier för ytterligare integration av olika politikområden. Detta direktiv kan också utgöra ett viktigt bidrag till andra områden där medlemsstaterna samarbetar, till exempel det europeiska projektet för fysisk utveckling (European Spatial Deve- lopment Perspective).

(17)En effektiv och sammanhängande vattenpolitik måste beakta sårbarheten hos akvatiska ekosystem som är belägna nära kusten och floddeltan eller i bukter eller hav som är relativt inneslutet, eftersom deras balans starkt påverkas av kvaliteten på det inlandsvatten som flyter in i dem. Skyddet av vattenstatusen inom avrin- ningsområden kommer att ge ekonomiska fördelar genom att bidra till skyddet av fiskbestånd, inbegripet kustnära fiskbestånd.

(18)Gemenskapens vattenpolitik kräver en klar och tydlig, effektiv och enhetlig rättslig ram. Gemenskapen bör fast- ställa gemensamma principer och en allmän ram för åtgärderna. Detta direktiv bör tillhandahålla en sådan ram och samordna och integrera och, på längre sikt, ytterligare utveckla de allmänna principerna och struk- turerna för skydd och hållbar användning av vattenre- surserna i gemenskapen i enlighet med subsidiaritets- principen.

(19)Detta direktiv syftar till att bevara och förbättra vatten- miljön i gemenskapen. Detta mål avser först och främst kvaliteten hos det berörda vattnet. Kvantitetsreglering är en extra åtgärd för att garantera god vattenkvalitet och därför bör åtgärder med avseende på kvantiteten som främjar målet att säkerställa en god kvalitet också fast- ställas.

(2) EGT C 281, 26.9.1996, s. 3.

22.12.2000	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	L 327/3

(20)Den kvantitativa statusen hos en grundvattenförekomst kan påverka den ekologiska kvaliteten hos ytvatten och terrestra ekosystem som är förbundna med den grund- vattenförekomsten.

(21)Gemenskapen och medlemsstaterna är parter i olika internationella avtal som innehåller viktiga skyldigheter när det gäller att skydda marina vatten mot förore- ningar, särskilt konventionen om skydd av Östersjö- områdets marina miljö, som undertecknades i Helsing- fors den 9 april 1992 och godkändes genom rådets beslut 94/157/EG (1), konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten, som undertecknades i Paris den 22 septemebr 1992 och godkändes genom rådets beslut 98/249/EG (2) och konventionen om skydd för Medelhavet mot förorening, som undertecknades i Barcelona den 16 februari 1976 och godkändes genom rådets beslut 77/586/EEG (3) samt dess protokoll om skydd av Medelhavet mot förorening från landbaserade källor, som undertecknades i Aten den 17 maj 1980 och godkändes genom rådets beslut 83/101/EEG (4). Detta direktiv bör bidra till att göra det möjligt för gemenskapen och medlemsstaterna att uppfylla dessa skyldigheter.

(22)Detta direktiv bör bidra till en successiv minskning av utsläppen av farliga ämnen till vatten.

(23)Gemensamma principer behövs för att samordna med- lemsstaternas insatser för att förbättra skyddet av gemenskapens vattenresurser både när det gäller kvan- titet och kvalitet, främja en hållbar vattenanvändning, bidra till regleringen av gränsöverskridande vattenpro- blem, skydda akvatiska ekosystem och sådana terrestra ekosystem och våtmarker som är direkt beroende av dem samt skydda och utveckla de potentiella använd- ningsområdena för gemenskapens vattenresurser.

(24)God vattenkvalitet kommer att bidra till att säkerställa försörjningen av dricksvatten till befolkningen.

(25)Gemensamma definitioner av vattenstatusen vad gäller kvalitet och – när detta är motiverat från miljöskydds- synpunkt – kvantitet bör fastställas. Miljömål bör ställas upp för att säkerställa att en god yt- och grundvattensta- tus uppnås i hela gemenskapen och att försämring av vattnets status förhindras på gemenskapsnivå.

(1) EGT L 73, 16.3.1994, s. 19. (2) EGT L 104, 3.4.1998, s. 1. (3) EGT L 240, 19.9.1977, s. 1. (4) EGT L 67, 12.3.1983, s. 1.

(26)Medlemsstaterna bör sträva efter att uppnå åtminstone god vattenstatus genom att fastställa och genomföra nödvändiga åtgärder inom integrerade åtgärdsprogram, med beaktande av befintliga gemenskapskrav. Där en god vattenstatus redan föreligger, bör denna upprätthål- las. När det gäller grundvatten bör, utöver kraven avse- ende god vattenstatuts, varje betydande och ihållande ökning av koncentrationen av förorenande ämnen iden- tifieras och motverkas.

(27)Det slutgiltiga målet med detta direktiv är att uppnå att all förorening av prioriterade farliga ämnen upphör full- ständigt och att bidra till att uppnå koncentrationer i den marina miljön som ligger nära bakgrundsnivåer av naturligt förekommande ämnen.

(28)Yt- och grundvattenresurser är i princip förnybara natur- resurser. Uppgiften att säkerställa en god grundvattensta- tus kräver åtgärder på ett tidigt stadium och en stabil och långsiktig planering av skyddsåtgärder med tanke på den naturliga tidsåtgången för grundvattnets bildning och förnyelse. I tidsplanerna för åtgärder som syftar till att uppnå en god grundvattenstatus måste denna tids- åtgång beaktas och varje betydande och ihållande ökning av koncentrationen av något förorenande ämne måste motverkas.

(29)Medlemsstaterna får i sina ansträngningar för att uppnå de mål som ställs upp i detta direktiv och när de faststäl- ler ett åtgärdsprogram för detta ändamål genomföra åtgärdsprogrammet successivt så att kostnaderna för genomförandet sprids ut.

(30)För att säkerställa ett fullständigt och konsekvent genomförande av detta direktiv bör eventuella förläng- ningar av tidsplanen göras på grundval av lämpliga, klara och tydliga kriterier och motiveras av medlemssta- terna i deras förvaltningsplaner för avrinningsdistrikten.

(31)I fall där en vattenförekomst påverkas i sådan utsträck- ning av mänsklig verksamhet eller där dess naturliga till- stånd är sådant att det kan vara omöjligt eller orimligt dyrt att uppnå en god status, kan mindre stränga miljö- mål ställas upp på grundval av lämpliga, klara och tydliga kriterier, och alla genomförbara åtgärder bör vid- tas för att hindra varje ytterligare försämring av vatten- statusen.

(32)Det kan finnas skäl att under vissa förutsättningar göra undantag från kravet att hindra ytterligare försämring

L 327/4	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	22.12.2000

eller att uppnå god status om detta inte är möjligt på grund av oförutsedda eller exceptionella omständigheter, särskilt översvämningar eller torka eller om det är av utomordentligt stor betydelse från allmän synpunkt, nya ändringar i en ytvattenförekomsts fysiska karakteristika eller nivåförändringar hos grundvattenförekomster, under förutsättning att alla genomförbara åtgärder har vidtagits för att lindra de negativa konsekvenserna för vattenförekomstens status.

(33)Målet att uppnå god vattenstatus bör eftersträvas för varje avrinningsområde så att åtgärder som avser ytvat- ten och grundvatten som tillhör samma ekologiska, hydrologiska och hydrogeologiska system samordnas.

(34)Ur miljöskyddssynpunkt behövs det en ökad integrering

av de kvalitativa och kvantitativa aspekterna av både yt- och grundvattenresurserna som tar hänsyn till de naturliga vattenflödesförhållandena i den hydrologiska cykeln.

(35)Inom sådana avrinningsområden där vattenanvänd- ningen kan få gränsöverskridande effekter, bör kraven att nå de miljömål som har uppställts genom detta direktiv, och särskilt alla åtgärdsprogram, samordnas för hela avrinningsdistriktet. När det gäller avrinningsområ- den som sträcker sig utanför gemenskapens gränser bör medlemsstaterna eftersträva en lämplig samordning med relevanta icke-medlemsstater. Detta direktiv skall bidra till genomförandet av gemenskapens förpliktelser enligt internationella konventioner om skydd av vatten och om vattenförvaltning, i synnerhet Förenta nationernas konvention om skydd för och användning av gränsöver- skridande vattendrag och internationella sjöar, som god- känts genom rådets beslut nr 95/308/EG (1) och senare överenskommelser om dess tillämpning.

(36)Det är nödvändigt att analysera avrinningsområdets karakteristika och konsekvenserna av mänsklig verksam- het samt att göra en ekonomisk analys av vattenanvänd- ningen. Utvecklingen av vattenstatusen bör övervakas av medlemsstaterna på en systematisk och jämförbar grund inom hela gemenskapen. Denna information är nödvän- dig för att skapa en god grund för medlemsstaterna att utarbeta åtgärdsprogram för att uppnå de mål som fast- ställs enligt detta direktiv.

(37)Medlemsstaterna bör fastställa vilka vattenresurser som används för uttag av dricksvatten och se till att bestäm- melserna i rådets direktiv 80/778/EEG av den 15 juli

(1) EGT L 186, 5.8.1995, s. 42.

1980 om kvaliteten på vatten avsett att användas som dricksvatten (2) följs.

(38)Användning av ekonomiska styrmedel från medlemssta- ternas sida kan vara en lämplig del av ett åtgärdspro- gram. Principen om kostnadstäckning för vattentjänster inberäknat miljö- och resurskostnader i samband med skada och negativa konsekvenser för vattenmiljön bör beaktas, i synnerhet i enlighet med principen att förore- naren betalar. För detta ändamål krävs en ekonomisk analys av vattentjänsterna som grundar sig på långsik- tiga prognoser beträffande tillgång och efterfrågan på vatten i avrinningsdistriktet.

(39)Det finns ett behov av att förebygga eller minska kon- sekvenserna av oavsiktliga föroreningar av vatten. Åtgärdsprogrammet bör omfatta åtgärder med detta syfte.

(40)I fråga om förebyggande och reglering av föroreningar bör gemenskapens vattenpolitik utgå från ett kombinerat tillvägagångssätt och använda reglering av föroreningar vid källan genom att fastställa gränsvärden för utsläpp och miljökvalitetsnormer.

(41)När det gäller vattenkvantitet bör övergripande principer fastställas för reglering av uttag och uppdämning för att säkerställa en hållbar miljö i de påverkade vattensys- temen.

(42)Gemensamma miljökvalitetsnormer och värden för utsläppsgränser för vissa grupper eller familjer av förore- nande ämnen bör i form av minimikrav föreskrivas i gemenskapslagstiftningen. Bestämmelser för antagande av sådana normer på gemenskapsnivå bör antas.

(43)Föroreningar genom utsläpp eller spill av prioriterade farliga ämnen måste upphöra eller stegvis elimineras. Europaparlamentet och rådet bör efter förslag från kom- missionen besluta vilka ämnen som skall prioriteras och vilka särskilda åtgärder som skall vidtas mot vattenföro- reningar som orsakas av dessa ämnen. Rådet bör härvid beakta alla betydande källor och fastställa en kostnads- effektiv och rimlig nivå på och kombination av regle- ringar.

(44)Vid fastställandet av prioriterade farliga ämnen bör försiktighetsprincipen beaktas, i synnerhet genom användning av fastställda potentiella negativa effekter av produkten och en vetenskaplig bedömning av risken som stöd.

(2) EGT L 229, 30.8.1998, s. 11. Direktivet senast ändrat genom direktiv 98/83/EG (EGT L 330, 5.12.1998, s. 32).

22.12.2000	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	L 327/5

(45)Medlemsstaterna bör meddela föreskrifter för att elimi- nera förorening av ytvatten genom de prioriterade ämnena och för att progressivt minska förorening genom andra ämnen som annars skulle hindra medlems- staterna från att uppnå målen för ytvattenförekoms- terna.

(46)För att säkerställa allmänhetens, inbegripet vattenanvän- darnas, deltagande i utarbetande och uppdatering av för- valtningsplanerna för avrinningsdistrikt är det nödvän- digt att tillhandahålla riktig information om planerade åtgärder och att rapportera om framsteg vid åtgärdernas genomförande för att allmänheten skall kunna delta innan slutliga beslut om nödvändiga åtgärder fattas.

(47)I syfte att utarbeta lämpliga gemenskapsstrategier för att undanröja hinder för en förbättrad vattenstatus bör detta direktiv tillhandahålla mekanismer för att hantera sådana hinder som inte omfattas av gemenskapens vattenlag- stiftning.

(48)Kommissionen bör årligen lägga fram en uppdaterad plan över initiativ som den avser att föreslå inom vatten- området.

(49)Tekniska specifikationer bör fastställas som en del av detta direktiv för att säkerställa ett enhetligt tillväga- gångssätt inom gemenskapen. Kriterierna för utvärdering av vattenstatus utgör ett viktigt steg framåt. Anpassning av vissa tekniska aspekter till den tekniska utvecklingen och till standardiseringen av övervaknings-, insamlings- och analysmetoder bör ske med hjälp av ett kommitté- förfarande. För att främja en grundläggande förståelse och en konsekvent tillämpning av kriterierna för karak- terisering av avrinningsdistrikten och utvärdering av vat- tenstatusen får kommissionen anta riktlinjer för tillämp- ningen av dessa kriterier.

(50)De åtgärder som krävs för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogen- heter (1).

(51)Genomförandet av detta direktiv bör medföra en skydds- nivå för vattenresurser som är åtminstone likvärdig med den som tillhandahålls i vissa tidigare rättsakter, vilka därför bör upphävas när de relevanta bestämmelserna i detta direktiv har genomförts fullt ut.

(1) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(52)Bestämmelserna i detta direktiv övertar den ram för reglering av föroreningar genom farliga ämnen som inrättades genom direktiv 76/464/EEG (2). Det direktivet bör därför upphävas när de relevanta bestämmelserna i detta direktiv har genomförts fullt ut.

(53)Det bör tillses att befintlig miljölagstiftning om skydd av vatten genomförs och verkställs fullt ut. Det är nödvän- digt att säkerställa en riktig tillämpning av bestämmel- serna om genomförandet av detta direktiv i hela gemen- skapen genom lämpliga påföljder enligt medlemsstater- nas lagstiftning. Dessa påföljder bör vara effektiva, pro- portionella och avskräckande.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

Syftet med detta direktiv är att upprätta en ram för skyddet av inlandsytvatten, vatten i övergångszon, kustvatten och grund- vatten, för att

a)hindra ytterligare försämringar och skydda och förbättra statusen hos akvatiska ekosystem och, såvitt avser deras vattenbehov, även terrestra ekosystem och våtmarker som är direkt beroende av akvatiska ekosystem,

b)främja en hållbar vattenanvändning baserad på ett långsik- tigt skydd av tillgängliga vattenresurser, och

c)eftersträva ökat skydd och förbättring av vattenmiljön bland annat genom särskilda åtgärder för en gradvis minsk- ning av utsläpp och spill av prioriterade ämnen samt genom att utsläpp och spill av prioriterade farliga ämnen upphör eller stegvis elimineras,

d)säkerställa en gradvis minskning av förorening av grund- vattnet och förhindra ytterligare förorening, och

e)bidra till att mildra effekterna av översvämning och torka

(2) EGT L 129, 18.5.1976, s. 23. Direktivet ändrat genom direktiv 91/692/EEG (EGT L 377, 31.12.1991, s. 48).

L 327/6	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	22.12.2000

och därigenom bidra till

—tillräcklig tillgång på ytvatten och grundvatten av god kva- litet som behövs för en hållbar, balanserad och rättvis vat- tenanvändning,

—en betydande minskning av förorening av grundvattnet,

—skydd för territoriella och marina vatten,

—uppfyllande av målen för relevanta internationella överens- kommelser, inbegripet sådana som syftar till att förebygga och eliminera förorening av den marina miljön, genom gemenskapsåtgärder enligt artikel 16.3 för att utsläpp och spill av prioriterade farliga ämnen upphör eller gradvis eli- mineras, med det slutgiltiga målet att uppnå koncentratio- ner i den marina miljön som ligger nära bakgrundsnivåerna för naturligt förekommande ämnen och nära noll för av människan framställda syntetiska ämnen.

Artikel 2

Definitioner

I detta direktiv tillämpas följande definitioner:

1)ytvatten: inlandsvatten utom grundvatten; vatten i över- gångszon och kustvatten utom när det gäller kemisk sta- tus då det även skall inbegripa territorialvatten.

2)grundvatten: allt vatten som finns under markytan i den mättade zonen och som står i direkt kontakt med marken eller underliggande jordlager.

3)inlandsvatten: allt stillastående eller strömmande vatten på markytan och allt grundvatten på landsidan av den bas- linje från vilken territorialvattnets bredd mäts.

4)flod: en förekomst av inlandsvatten som till största delen strömmar på markytan men som kan strömma under jor- den en del av sitt lopp.

5)sjö: en förekomst av stillastående inlandsytvatten.

6)vatten i övergångszon: förekomst av ytvatten i närheten av flodutlopp som delvis är av salthaltig karaktär till följd av närheten till kustvatten men som på ett väsentligt sätt påverkas av sötvattenströmmar.

7)kustvatten: ytvatten som finns innanför den linje på vilken varje punkt befinner sig på ett avstånd av en sjömil från närmaste punkt på den baslinje från vilken bredden av territorialvattnet mäts och som, när det är lämpligt, sträcker sig till den yttre gränsen för vatten i övergångs- zon.

8)konstgjord vattenförekomst: en ytvattenförekomst som skapats genom mänsklig verksamhet.

9)kraftigt modifierad vattenförekomst: en ytvattenförekomst som till följd av fysiska förändringar genom mänsklig verksamhet på ett väsentligt sätt har ändrat karaktär, enligt vad som anges av medlemsstaten i enlighet med föreskrifterna i bilaga II.

10)ytvattenförekomst: en avgränsad och betydande ytvattenföre- komst som till exempel en sjö, ett magasin, en å, flod eller kanal, ett vatten i övergångszon eller en kustvattensträcka.

11)akvifer: ett eller flera lager under ytan, av berggrund eller andra geologiska skikt med tillräcklig porositet och genomsläpplighet för att medge antingen en betydande ström av grundvatten eller uttag av betydande mängder grundvatten.

12)grundvattenförekomst: en avgränsad volym grundvatten i en eller flera akviferer.

13)avrinningsområde: landområde från vilket all ytvattenavrin- ning strömmar genom en sekvens av åar, floder och, möj- ligen, sjöar till havet vid ett enda flodutlopp, eller vid en enda flodmynning eller ett enda delta.

14)delavrinningsområde: landområde från vilket all ytvatten- avrinning strömmar genom en serie åar, floder och, möjli- gen, sjöar till en viss punkt i ett vattendrag (normalt en sjö eller ett flodtillopp).

15)avrinningsdistrikt: land- och havsområde som utgörs av ett eller flera angränsande avrinningsområden tillsammans med deras förbundna grund- och kustvatten, som enligt artikel 3.1 identifieras som huvudenheten för förvaltning av avrinningsområden.

16)behörig myndighet: en eller flera myndigheter som identifie- ras enligt artikel 3.2 eller 3.3.

17)ytvattenstatus: allmän benämning på statusen hos en ytvat- tenförekomst som bestäms av dess ekologiska status eller dess kemiska status, beroende på vilkendera som är sämst.

22.12.2000	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	L 327/7

18)god ytvattenstatus: den status som uppnås av en ytvattenfö- rekomst när både dess ekologiska status och dess kemiska status åtminstone är ”god”.

19)grundvattenstatus: allmän benämning på statusen hos en grundvattenförekomst, som bestäms av dess kvantitativa status eller dess kemiska status, beroende på vilkendera som är sämst.

20)god grundvattenstatus: den status som uppnås av en grund- vattenförekomst när både dess kvantitativa status och dess kemiska status åtminstone är ”god”.

21)ekologisk status: ett uttryck för kvaliteten på strukturen och funktionen hos akvatiska ekosystem som är förbundna med ytvatten, klassificerad i enlighet med bilaga V.

22)god ekologisk status: status hos en ytvattenförekomst, klas- sificerad i enlighet med bilaga V.

23)god ekologisk potential: status hos en kraftigt modifierad eller konstgjord vattenförekomst, klassificerad i enlighet med de relevanta bestämmelserna i bilaga V.

24)god kemisk ytvattenstatus: den kemiska status som krävs för att uppfylla miljömålen för ytvatten enligt artikel 4.1 a, det vill säga den kemiska status som uppnås hos en ytvat- tenförekomst i vilken koncentrationerna av förorenande ämnen inte överskrider de miljökvalitetsnormer som fast- ställs i bilaga IX och enligt artikel 16.7 och enligt annan relevant gemenskapslagstiftning, där miljökvalitetsnormer på gemenskapsnivå fastställs.

25)god kemisk grundvattenstatus: den kemiska status hos en grundvattenförekomst som uppfyller alla krav som defi- nieras i tabell 2.3.2 i bilaga V.

26)kvantitativ status: ett uttryck för i vilken grad en grundvat- tenförekomst är påverkad av direkta och indirekta uttag.

27)tillgänglig grundvattenresurs: det långsiktiga årsgenomsnittet för den totala grundvattenbildningen minus det långsiktiga årliga flöde som krävs för att uppnå de ekologiska kva- litetsmålen för förbundna ytvatten som anges i artikel 4, för att undvika en betydande minskning i den ekologiska statusen hos sådant vatten och för att undvika betydande skada på terrestra ekosystem.

28)god kvantitativ status: den status som definieras i tabell 2.1.2 i bilaga V.

29)farliga ämnen: ämnen eller grupper av ämnen som är tox- iska, beständiga och har benägenhet för bioackumulering, samt andra ämnen eller grupper av ämnen som ger upp- hov till motsvarande farhågor.

30)prioriterade ämnen: ämnen som fastställts enligt artikel 16.2 och som förtecknas i bilaga X. Bland dessa ämnen finns ”prioriterade farliga ämnen” med vilket menas ämnen som fastställts i enlighet med artikel 16.3 och 16.6 och för vilka åtgärder måste vidtas i enlighet med artikel 16.1 och 16.8.

31)förorenande ämnen: varje ämne som kan orsaka förorening, särskilt de som förtecknas i bilaga VIII.

32)direkt utsläpp i grundvattnet: utsläpp av föroreningar i grundvattnet utan att de filtreras genom markytan eller underliggande jordlager.

33)förorening: direkt eller indirekt tillförsel genom mänsklig verksamhet av ämnen eller värme till luft, vatten eller mark, som kan skada människors hälsa eller kvaliteten på akvatiska ekosystem eller på terrestra ekosystem som är direkt beroende av akvatiska ekosystem, som medför skada på materiell egendom eller försämrar eller hindrar möjligheterna att utnyttja de fördelar naturen erbjuder eller annan legitim användning av miljön.

34)miljömål: de mål som fastställs i artikel 4.

35)miljökvalitetsnormer: koncentrationen av ett visst förore- nande ämne eller en viss grupp av förorenande ämnen i vatten, sediment eller biota, som, för att skydda männi- skors hälsa och miljön, inte bör överskridas.

36)kombinerat tillvägagångssätt: reglering av utsläpp till ytvattnet i enlighet med det tillvägagångssätt som anges i artikel 10.

37)dricksvatten: samma betydelse som i direktiv 80/778/EEG, ändrat genom direktiv 98/83/EG.

38)vattentjänster: alla tjänster som tillhandahåller hushåll, myndigheter eller någon slags ekonomisk verksamhet

a)uttag, uppdämning, lagring, rening och distribution av ytvatten eller grundvatten,

L 327/8	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	22.12.2000

b)insamling och rening av avloppsvatten som senare släpps ut till ytvatten.

39)vattenanvändning: vattentjänster samt all annan verksamhet som enligt artikel 5 och bilaga II anges ha en väsentlig effekt på vattenstatusen.

Detta begrepp gäller för artikel 1 och för den ekonomiska analys som utförs enligt artikel 5 och bilaga III.b.

40)gränsvärden för utsläpp: massa, uttryckt i vissa specifika parametrar, i koncentration och/eller i utsläppsnivå, som inte får överskridas under en eller flera tidsperioder. Gränsvärden för utsläpp får också bestämmas för vissa grupper, familjer eller kategorier av ämnen, i synnerhet för dem som anges i artikel 16.

Gränsvärden för utsläpp när det gäller ämnen skall nor- malt gälla vid den punkt där utsläppen lämnar anlägg- ningen, utan hänsyn till utspädning när de bestäms. När det gäller indirekta utsläpp till vatten får hänsyn tas till effekten av en reningsanläggning för avloppsvatten när de berörda anläggningarnas gränsvärden för utsläpp bestäms förutsatt att en likvärdig nivå garanteras för skydd av mil- jön som helhet och att detta inte leder till högre nivåer av förorening i miljön.

41)utsläppsreglering: reglering som kräver särskilda gränser för utsläppen, t.ex. ett gränsvärde för utsläpp, eller på annat sätt anger gränser eller villkor för effekter, art eller andra karakteristika hos ett utsläpp eller driftsförhållanden som påverkar utsläpp. Användning av uttrycket ”utsläppsregle- ring” i detta direktiv får, såvitt avser bestämmelserna i något annat direktiv, inte förstås som en omtolkning av de bestämmelserna i något avseende.

Artikel 3

Samordning av administrativa arrangemang inom avrinningsdistrikt

1. Medlemsstaterna skall identifiera de enskilda avrinnings- områden som ligger inom deras nationella territorium och skall för detta direktivs ändamål hänföra dem till enskilda avrin- ningsdistrikt. Mindre avrinningsområden kan kombineras med större avrinningsområden eller förenas med angränsande mindre områden för att bilda enskilda avrinningsdistrikt där detta är lämpligt. I de fall grundvatten inte helt följer ett visst avrinningsområde, skall de identifieras och hänföras till det närmaste eller det lämpligaste avrinningsdistriktet. Kustvatten skall identifieras och hänföras till det/de närmaste eller lämpli- gaste avrinningsdistriktet/-distrikten.

2.Medlemsstaterna skall säkerställa lämpliga administrativa arrangemang – vilket innefattar att de skall identifiera lämplig behörig myndighet – för tillämpningen av bestämmelserna i detta direktiv inom varje avrinningsdistrikt som ligger på deras territorium.

3.Medlemsstaterna skall se till att ett avrinningsområde som täcker mer än en medlemsstats territorium hänförs till ett internationellt avrinningsdistrikt. Om de berörda medlemssta- terna begär det, skall kommissionen vidta åtgärder för att det skall bli lättare att hänföra avrinningsområden till sådana inter- nationella avrinningsdistrikt.

Varje medlemsstat skall säkerställa lämpliga administrativa arrangemang – vilket innefattar att de skall identifiera lämplig behörig myndighet – för tillämpningen av bestämmelserna i detta direktiv inom den del av varje internationellt avrinnings- distrikt som ligger på dess territorium.

4.Medlemsstaterna skall se till att detta direktivs krav för att uppnå miljömålen enligt artikel 4, och i synnerhet alla åtgärdsprogram, samordnas för hela avrinningsdistriktet. När det gäller internationella avrinningsdistrikt skall de berörda medlemsstaterna tillsammans sköta denna samordning och får för detta ändamål använda befintliga strukturer som internatio- nella avtal givit upphov till. Om de berörda medlemsstaterna begär det, skall kommissionen vidta åtgärder för att det skall bli lättare att upprätta åtgärdsprogrammen.

5.I de fall ett avrinningsdistrikt sträcker sig utanför gemen- skapens territorium skall den berörda medlemsstaten eller de berörda medlemsstaterna sträva efter att på lämpligt sätt åstad- komma samordning med relevanta icke-medlemsstater för att uppnå direktivets mål i hela avrinningsdistriktet. Medlemssta- terna skall se till att bestämmelserna i detta direktiv tillämpas på deras territorier.

6.Medlemsstaterna får utse ett befintligt nationellt eller internationellt organ till behörig myndighet för detta direktivs ändamål.

7.Medlemsstaterna skall utse den behöriga myndigheten senast vid den tidpunkt som anges i artikel 24.

8.Senast sex månader efter den tidpunkt som anges i artikel

24skall medlemsstaterna till kommissionen överlämna en för- teckning över sina behöriga myndigheter och de behöriga myndigheterna för alla de internationella organ de deltar i. För varje behörig myndighet skall den information som anges i bilaga I överlämnas.

9.Medlemsstaterna skall informera kommissionen om alla förändringar av den information som har överlämnats enligt punkt 8, inom tre månader efter det att förändringen har blivit gällande.

22.12.2000	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	L 327/9

Artikel 4

Miljömål

1. Vid genomförande av de åtgärdsprogram som anges i förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt skall medlemssta- terna

a) n ä r d e t g ä l l e r y t v a t t e n

i)genomföra alla åtgärder som är nödvändiga för att förebygga en försämring av statusen i alla ytvattenföre- komster, om inte annat följer av tillämpningen av punkterna 6 och 7 och utan att det påverkar tillämp- ningen av punkt 8,

ii)skydda, förbättra och återställa alla ytvattenförekomster om inte annat följer av tillämpningen av punkt iii när det gäller konstgjorda och kraftigt modifierade vatten- förekomster i syfte att uppnå en god ytvattenstatus senast 15 år efter detta direktivs ikraftträdande i enlig- het med bestämmelserna i bilaga V, om inte annat följer av tillämpningen av de förlängningar som beslu- tats i enlighet med punkt 4 och av tillämpningen av punkterna 5, 6 och 7 och utan att det påverkar tillämpningen av punkt 8,

iii)skydda och förbättra alla konstgjorda och kraftigt modifierade vattenförekomster i syfte att uppnå en god ekologisk potential och en god kemisk ytvattenstatus senast 15 år efter detta direktivs ikraftträdande i enlig- het med bestämmelserna i bilaga V, om inte annat föl- jer av tillämpningen av de förlängningar som beslutats i enlighet med punkt 4 och av tillämpningen av punk- terna 5, 6 och 7 och utan att det påverkar tillämp- ningen av punkt 8,

iv)genomföra nödvändiga åtgärder i enlighet med artikel 16.1 och 16.8, i syfte att gradvis minska förorening från prioriterade ämnen och för att utsläpp och spill av prioriterade farliga ämnen skall upphöra eller stegvis elimineras,

utan att det påverkar de relevanta internationella avtal som avses i artikel 1 för de berörda parterna,

b) n ä r d e t g ä l l e r g r u n d v a t t e n

i)genomföra de åtgärder som är nödvändiga för att före- bygga eller begränsa att föroreningar kommer ut i grundvattnet samt att förebygga en försämring av statusen i alla grundvattenförekomster, om inte annat följer av tillämpningen av punkterna 6 och 7 och utan att det påverkar tillämpningen av punkt 8 i denna artikel och om inte annat följer av tillämpningen av artikel 11.3 j,

ii)skydda, förbättra och återställa alla grundvattenföre- komster, säkerställa en balans mellan uttag och grund- vattenbildning i syfte att uppnå en god grundvattensta- tus senast 15 år efter detta direktivs ikraftträdande, i enlighet med bestämmelserna i bilaga V, om inte annat följer av tillämpningen av de förlängningar som beslu- tats i enlighet med punkt 4, och av tillämpningen av punkterna 5, 6 och 7 och utan att det påverkar till- lämpningen av punkt 8 i denna artikel och om inte annat följer av tillämpningen av artikel 11.3 j,

iii)genomföra de åtgärder som är nödvändiga för att mot- verka varje eventuell betydande tendens till ökning av koncentrationen av alla föroreningar som orsakas av mänsklig verksamhet för att gradvis minska förore- ningen av grundvattnet,

åtgärder för att motverka sådana tendenser skall genomföras i enlighet med artikel 17.2, 17.4 och 17.5 varvid hänsyn skall tas till tillämpliga standarder i den relevanta gemenskapslagstiftningen, om inte annat föl- jer av tillämpningen av punkterna 6 och 7 och utan att det påverkar tillämpningen av punkt 8,

c)n ä r d e t g ä l l e r s k y d d a d e o m r å d e n

åstadkomma överensstämmelse med alla normer och mål senast 15 år efter tidpunkten för detta direktivs ikraftträ- dande, om inte annat anges i den gemenskapslagstiftning enligt vilken de enskilda skyddade områdena har fastställts.

2.Om fler än ett av målen enligt punkt 1 avser en viss vat- tenförekomst, skall det strängaste målet gälla.

3.Medlemsstaterna får definiera en ytvattenförekomst som konstgjord eller kraftigt modifierad när

a)de förändringar i förekomstens hydromorfologiska egen- skaper som vore nödvändiga för att uppnå en god ekolo- gisk status skulle få en betydande negativ inverkan på

i)miljön i stort,

ii)sjöfart, inklusive hamnanläggningar, eller rekreation,

iii)verksamheter för vilka vatten lagras, t.ex. dricksvatten- försörjning, kraftproduktion eller bevattning,

iv)vattenreglering, skydd mot översvämning, markdräne- ring, eller

v)andra, lika viktiga, hållbara mänskliga utvecklingsverk- samheter,

L 327/10	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	22.12.2000

b)de nyttiga mål som skall uppnås genom de konstgjorda eller förändrade egenskaperna hos vattenförekomsten på grund av teknisk genomförbarhet eller oproportionerligt höga kostnader inte rimligen kan uppnås på något annat sätt som utgör ett bättre alternativ för miljön.

En sådan definition samt skälen för den skall särskilt omnämnas i de förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt som krävs enligt artikel 13 samt ses över vart sjätte år.

4 De tidsfrister som fastställs enligt punkt 1 kan förlängas i syfte att stegvis nå målen för vattenförekomster, under förutsättning att ingen ytterligare försämring av en påverkad vattenförekomsts status äger rum, när samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Medlemsstaterna konstaterar att alla nödvändiga förbätt- ringar av statusen hos vattenförekomsterna inte rimligen kan åstadkommas inom de tidsramar som fastställs i den punkten av åtminstone ett av följande skäl:

i)Omfattningen av de erforderliga förbättringarna kan av tekniska skäl endast åstadkommas stegvis på ett sätt som spränger tidsramarna.

ii)Att slutföra förbättringarna inom tidsramarna skulle bli oproportionerligt kostsamt.

iii)Naturliga förhållanden omöjliggör tillräckligt snabb förbättring av vattenförekomstens status.

b)Förlängningen av tidsfristen, och skälen till detta, anges sär- skilt och förklaras i den förvaltningsplan för avrinnings- distriktet som krävs enligt artikel 13.

c)Förlängningarna är begränsade till högst två ytterligare uppdateringar av förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet utom i fall där de naturliga förhållandena är sådana att målen inte kan nås inom denna period.

d)En sammanfattning av de åtgärder som krävs enligt artikel 11 och som anses nödvändiga för att progressivt höja vattenförekomsternas status till den nivå som krävs inom den förlängda tidsfristen, anledningarna till varje betydande försening med genomförandet av dessa åtgärder och den förväntade tidtabellen för deras genomförande återges i för- valtningsplanen för avrinningsdistriktet. En översyn av genomförandet av dessa åtgärder och en sammanfattning

av eventuella tilläggsåtgärder skall tas med i uppdaterade versioner av förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet.

5. Medlemsstaterna får inrikta sig på att uppnå mindre stränga miljömål än de som krävs enligt punkt 1 för särskilda vattenförekomster när dessa är så påverkade av mänsklig verk- samhet, i enlighet med artikel 5.1, eller när deras naturliga till- stånd är sådant att uppnåendet av dessa mål skulle vara omöj- ligt eller oproportionerligt dyrt och om samtliga följande vill- kor är uppfyllda:

a)De miljömässiga och samhällsekonomiska behov som sådan mänsklig verksamhet fyller kan inte tillgodoses på något annat sätt som skulle vara ett bättre alternativ för miljön utan att medföra oproportionerliga kostnader.

b)Medlemsstaterna ser till

—att bästa möjliga ekologiska och kemiska status uppnås för ytvatten med beaktande av de inverkningar som inte rimligtvis hade kunnat undvikas på grund av den mänskliga verksamhetens eller föroreningens karaktär,

—att grundvattnets status som gott vatten förändras så lite som möjligt med beaktande av de inverkningar som inte rimligtvis hade kunnat undvikas på grund av den mänskliga verksamhetens eller föroreningens karaktär.

c)Ingen fortsatt försämring av den påverkade vattenföre- komstens status inträffar.

d)Uppställandet av mindre stränga miljömål, och skälen till detta, anges särskilt i den förvaltningsplan för avrinnings- distriktet som krävs enligt artikel 13 och dessa mål ses över vart sjätte år.

6. Tillfällig försämring av vattenförekomsternas status utgör ingen överträdelse av detta direktivs krav om försämringen är ett resultat av omständigheter som orsakas av naturliga skäl eller force majeure och som är exceptionella eller som inte rimligtvis hade kunnat förutses, särskilt extrem översvämning och utdragen torka, eller som är ett resultat av omständigheter till följd av olyckor som inte rimligtvis kunnat förutses, när samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Alla genomförbara åtgärder vidtas för att förebygga ytterli- gare statusförsämring och för att inte äventyra uppnåendet av detta direktivs mål i andra vattenförekomster som inte påverkas av dessa omständigheter.

22.12.2000	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	L 327/11

b)Förutsättningarna för att sådana omständigheter som är exceptionella eller som rimligtvis inte hade kunnat förutses skall kunna förklaras föreligga, inbegripet antagande av lämpliga indikatorer, anges i förvaltningsplanen för avrin- ningsdistriktet.

c)De åtgärder som skall vidtas under sådana exceptionella omständigheter finns upptagna i åtgärdsprogrammet och kommer inte att äventyra återställandet av vattenförekoms- tens kvalitet när dessa omständigheter inte längre förelig- ger.

d)Effekterna av omständigheter som är exceptionella eller som rimligtvis inte hade kunnat förutses ses över årligen och, med förbehåll för de skäl som anges i punkt 4 a, alla genomförbara åtgärder vidtas i syfte att återställa vattenfö- rekomsten till dess status före effekterna av dessa omstän- digheter så snart detta rimligen kan genomföras.

e)En sammanfattning av effekterna av omständigheterna och av de åtgärder som vidtas eller skall vidtas i enlighet med punkterna a och d skall tas med i nästa uppdaterade ver- sion av förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet.

c)Skälen för dessa modifieringar eller förändringar är ett all- mänintresse av större vikt, och/eller fördelarna för miljön och samhället med att uppnå målen enligt punkt 1 upp- väger inte fördelarna med de nya modifieringarna eller för- ändringarna för människors hälsa, för vidmakthållandet av människors säkerhet eller för en hållbar utveckling.

d)De nyttiga mål som dessa modifieringar eller förändringar av vattenförekomsten skall medföra kan, av tekniska skäl eller på grund av orimliga kostnader, inte uppnås på något annat sätt som skulle vara ett betydligt bättre alternativ för miljön.

8.Vid tillämpning av punkterna 3, 4, 5, 6 och 7 skall en medlemsstat se till att tillämpningen inte permanent hindrar eller äventyrar uppnåendet av detta direktivs mål i andra vat- tenförekomster inom samma avrinningsdistrikt och att den är förenlig med genomförandet av gemenskapens övriga miljö- lagstiftning.

9.Åtgärder måste vidtas för att se till att tillämpningen av de nya bestämmelserna, däribland tillämpningen av punkterna 3, 4, 5, 6 och 7, säkerställer åtminstone samma skyddsnivå som den befintliga gemenskapslagstiftningen.

7. Medlemsstaterna gör sig inte skyldiga till överträdelse av detta direktiv i följande fall:

—om god grundvattenstatus, god ekologisk status eller, i förekommande fall, god ekologisk potential inte uppnås eller försämring av statusen hos en yt- eller grundvattenfö- rekomst inte förebyggs, och detta är en följd av nya modi- fieringar i en ytvattenförekomsts fysiska karakteristika eller förändringar i nivån hos grundvattenförekomster, eller

—om en försämring från hög status till god status hos en ytvattenförekomst inte förebyggs och detta är en följd av nya hållbara mänskliga utvecklingsverksamheter,

och om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Alla genomförbara åtgärder vidtas för att mildra de nega- tiva konsekvenserna för vattenförekomstens status.

b)Skälen för ändringarna anges särskilt och förklaras i den förvaltningsplan för avrinningsdistriktet som krävs enligt artikel 13 och målen ses över vart sjätte år.

Artikel 5

Avrinningsdistriktets karakteristika, översyn av miljökonsekvenserna av mänsklig verksamhet och ekonomisk analys av vattenanvändning

1. Varje medlemsstat skall se till att det för varje avrinnings- distrikt eller för den del av ett avrinningsdistrikt som ligger på dess territorium, utförs

—en analys av dess karakteristika,

—en översyn av konsekvenserna av mänsklig verksamhet för ytvattnets och grundvattnets status, och

—en ekonomisk analys av vattenanvändningen

enligt de tekniska specifikationerna i bilagorna II och III, och att dessa är avslutade senast fyra år efter tidpunkten för detta direktivs ikraftträdande.

2. De analyser och översyner som anges i punkt 1 skall ses över och om nödvändigt uppdateras senast 13 år efter tidpunk- ten för detta direktivs ikraftträdande och vart sjätte år därefter.

L 327/12	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	22.12.2000

Artikel 6

1.Medlemsstaterna skall se till att det upprättas ett eller flera register över alla områden inom varje avrinningsdistrikt som har förklarats kräva särskilt skydd enligt viss gemenskaps- lagstiftning för skyddet av deras yt- och grundvatten eller för bevarandet av livsmiljöer och arter som är direkt beroende av vatten. De skall se till att registren färdigställs senast fyra år efter tidpunkten för detta direktivs ikraftträdande.

2.Registret eller registren skall omfatta alla vattenförekoms- ter som identifierats enligt artikel 7.1 och alla skyddade områ- den som omfattas av bilaga IV.

3.För varje avrinningsdistrikt skall registret eller registren över skyddade områden ses över regelbundet och hållas upp- daterade.

Artikel 7

Vatten som används för uttag av dricksvatten

1. Medlemsstaterna skall för varje avrinningsdistrikt identi- fiera

—alla vattenförekomster som används för uttag av vatten

som är avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m3 per dag i genomsnitt eller betjänar mer än femtio personer, och

—de vattenförekomster som är avsedda för sådan framtida användning.

Medlemsstaterna skall i enlighet med bilaga V övervaka sådana vattenförekomster som enligt bilaga V ger mer än 100 m3 per dag i genomsnitt.

2.I fråga om de vattenförekomster som identifieras enligt punkt 1, skall medlemsstaterna se till att uppfylla målen i arti- kel 4 i enlighet med detta direktivs krav för ytvattenförekoms- ter, inklusive de kvalitetsnormer som fastställs på gemenskaps- nivå enligt artikel 16 och dessutom se till att det resulterande vattnet enligt det vattenreningssystem som används och i enlig- het med gemenskapslagstiftningen uppfyller kraven i direktiv 80/778/EEG, ändrat genom direktiv 98/83/EG.

3.Medlemsstaterna skall säkerställa erforderligt skydd för de identifierade vattenförekomsterna i syfte att undvika försämring

av deras kvalitet för att minska den nivå av vattenrening som krävs för framställning av dricksvatten. Medlemsstaterna får upprätta säkerhetszoner för dessa vattenförekomster.

Artikel 8

Övervakning av ytvattenstatus, grundvattenstatus och skyddade områden

1.Medlemsstaterna skall se till att det upprättas program för övervakning av vattenstatusen för att upprätta en samman- hållen och heltäckande översikt över vattenstatusen inom varje avrinningsdistrikt enligt följande:

—För ytvatten skall dessa program omfatta

i)volym och nivå eller flödeshastighet i den mån det är relevant för den ekologiska och kemiska statusen och den ekologiska potentialen, och

ii)den ekologiska och kemiska statusen och den ekolo- giska potentialen.

—För grundvatten skall dessa program omfatta övervakning av kemisk och kvantitativ status.

—För skyddade områden skall de ovannämnda programmen kompletteras med specifikationerna i den gemenskapslag- stiftning enligt vilken de enskilda skyddade områdena upp- rättades.

2.Dessa program skall vara operationella senast sex år efter tidpunkten för detta direktivs ikraftträdande, om inte annat anges i den berörda lagstiftningen. Övervakningen skall stämma överens med kraven i bilaga V.

3.Tekniska specifikationer och standardmetoder för analys och övervakning av vattenstatusen skall fastställas enligt för- farandet i artikel 21.

Artikel 9

Täckning av kostnaderna för vattentjänster

1. Medlemsstaterna skall beakta principen om kostnadstäck- ning för vattentjänster inberäknat miljö- och resurskostnader, med beaktande av den ekonomiska analys som utförs enligt bilaga III och i enlighet framförallt med principen att förorena- ren betalar.

22.12.2000	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	L 327/13

Medlemsstaterna skall senast 2010 se till att:

—prispolitiken för vatten ger vattenförbrukarna tillräckliga incitament till effektiv användning av vattenresurserna och att den därigenom bidrar till miljömålen i detta direktiv,

—de olika vattenanvändningsverksamheterna, uppdelade på åtminstone industri, hushåll och jordbruk adekvat bidrar till kostnadstäckningen för vattentjänster, med utgångs- punkt i den ekonomiska analys som utförts enligt bilaga III och med beaktande av principen om att förorenaren betalar.

Medlemsstaterna kan härvid beakta kostnadstäckningens sociala, miljömässiga och ekonomiska effekter liksom geogra- fiska och klimatiska förhållanden i den eller de regioner som påverkas.

2.Medlemsstaterna skall i förvaltningsplanerna för avrin- ningsdistrikten rapportera om de planerade praktiska åtgärder för att genomföra punkt 1, vilka kommer att bidra till att mil- jömålen i detta direktiv uppnås samt om de olika vatten- användningsverksamheternas bidrag till en kostnadstäckning för vattentjänster.

3.Inget i denna artikel hindrar finansiering av särskilda förebyggande eller avhjälpande åtgärder för att nå detta direk- tivs mål.

4.Medlemsstaterna skall inte anses ha överträtt detta direk- tiv om de i enlighet med fastslagen praxis beslutar att inte till- lämpa bestämmelserna i punkt 1 andra stycket och i samma syfte de relevanta bestämmelserna i punkt 2 för en viss vatten- användningsverksamhet, såvida detta inte äventyrar syftena och möjligheten att uppnå målen för detta direktiv. Medlemssta- terna skall rapportera skälen till varför de inte fullt ut tillämpar punkt 1 andra stycket i förvaltningsplanerna för avrinnings- distrikten

Artikel 10

a)utsläppsregleringar som grundas på bästa tillgängliga teknik eller

b)relevanta gränsvärden för utsläpp eller,

c)i fall av diffusa konsekvenser, regleringarna inklusive, när det är lämpligt, bästa miljöpraxis,

enligt

—rådets direktiv 96/61/EG av den 24 september 1996 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föro- reningar (1),

—rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten för tätbebyggelse (2),

—rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbru- ket (3),

—de direktiv som har antagits i enlighet med artikel 16 i detta direktiv,

—de direktiv som förtecknas i bilaga IX,

—all annan relevant gemenskapslagstiftning

senast tolv år efter tidpunkten för detta direktivs ikraftträdande, om inte annat anges i den berörda lagstiftningen.

3. Om ett kvalitetsmål eller en kvalitetsnorm, oavsett om det/den har upprättats i enlighet med detta direktiv, i enlighet med de direktiv som förtecknas i bilaga IX eller i enlighet med någon annan gemenskapslagstiftning, uppställer strängare vill- kor än de som skulle bli resultatet vid tillämpning av punkt 2, skall strängare utsläppsregleringar fastställas.

Artikel 11

Åtgärdsprogram

Kombinerat tillvägagångssätt för punktkällor och diffusa källor

1.Medlemsstaterna skall se till att alla utsläpp som avses i punkt 2 till ytvatten regleras i enlighet med det kombinerade tillvägagångssätt som framgår av denna artikel.

2.Medlemsstaterna skall säkerställa upprättande och/eller genomförande av

1. Varje medlemsstat skall för varje avrinningsdistrikt eller för den del av ett internationellt avrinningsdistrikt som ligger på dess territorium se till att ett åtgärdsprogram upprättas och därvid beakta resultaten av de analyser som krävs enligt artikel 5 för att uppnå de mål som fastställs enligt artikel 4. Sådana åtgärdsprogram kan hänvisa till åtgärder till följd av lagstift- ning som antagits på nationell nivå och som omfattar hela

(1) EGT L 257, 10.10.1996, s. 26.

(2) EGT L 135, 30.5.1991, s. 40. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 98/15/EG (EGT L 67, 7.3.1998, s. 29).

(3) EGT L 375, 31.12.1991, s. 1.

L 327/14	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	22.12.2000

medlemsstatens territorium. När det är lämpligt kan en med- lemsstat besluta om åtgärder för alla avrinningsdistrikt och/eller de delar av internationella avrinningsdistrikt som ligger på dess territorium.

2.Varje åtgärdsprogram skall inbegripa de ”grundläggande” åtgärder som anges i punkt 3, samt vid behov ”komplette- rande” åtgärder.

3.Med ”grundläggande” åtgärder avses de minimikrav som skall uppfyllas och de skall bestå av följande:

a)De åtgärder som krävs för att genomföra gemenskapslag- stiftningen för skydd av vatten, inklusive de åtgärder som krävs enligt den lagstiftning som anges i artikel 10 och i bilaga VI, del A.

b)Åtgärder som anses lämpliga för de syften som anges i artikel 9.

c)Åtgärder för att främja en effektiv och hållbar vatten- användning för att undvika att uppnåendet av de mål som anges i artikel 4 äventyras.

d)Åtgärder för att uppfylla kraven i artikel 7, däribland åtgär- der för att skydda vattenkvaliteten för att minska den nivå av vattenrening som krävs för framställning av dricksvat- ten.

e)Reglering av uttag av sött ytvatten och grundvatten, samt uppdämning av sött ytvatten, inklusive ett eller flera regis- ter över vattenuttag och ett krav på förhandsprövning för uttag och uppdämning. Dessa regleringar skall regelbundet ses över och, när så är nödvändigt, uppdateras. Medlems- staterna kan från dessa regleringar undanta uttag och upp- dämning som inte har några betydande konsekvenser för vattnets status.

f)Regleringar, inklusive ett krav på förhandsprövning för konstgjord påfyllning eller förstärkning av grundvattenföre- komster. Vattnet som används kan hämtas från vilket ytvat- ten eller grundvatten som helst, förutsatt att användningen av källan inte äventyrar uppnåendet av de miljömål som fastställts för källan eller den påfyllda eller förstärkta grund- vattenförekomsten. Dessa regleringar skall regelbundet ses över och, när så är nödvändigt, uppdateras.

g)När det gäller utsläpp från punktkällor som kan ge upphov till föroreningar, ett krav på förhandsreglering, till exempel ett förbud mot att förorenande ämnen släpps ut i vattnet, eller ett krav på förhandsprövning eller registrering som baseras på allmänna bindande regler, där utsläppsregle-

ringar för de berörda förorenande ämnena fastställs, inbe- gripet regleringar i enlighet med artikel 10 och 16. Dessa regleringar skall regelbundet ses över och, när så är nöd- vändigt, uppdateras.

h)När det gäller diffusa källor som kan ge upphov till förore- ningar, åtgärder för att hindra eller reglera utsläpp av föro- renande ämnen. Regleringarna kan vara i form av ett krav på förhandsreglering, till exempel ett förbud mot att föro- renande ämnen släpps ut i vattnet, eller ett krav på för- handsprövning eller registrering på grundval av allmänna bindande regler där ett sådant krav inte annars föreskrivs i gemenskapslagstiftningen. Dessa regleringar skall regelbun- det ses över och, när så är nödvändigt, uppdateras.

i)När det gäller alla andra betydande negativa konsekvenser för den vattenstatus som identifieras enligt artikel 5 och bilaga II, särskilt åtgärder för att se till att vattenförekoms- ternas hydromorfologiska förhållanden är förenliga med uppnåendet av den ekologiska status som krävs eller god ekologisk potential för vattenförekomster som betecknas som konstgjorda eller kraftigt modifierade. Regleringar för detta ändamål kan vara i form av ett krav på förhandspröv- ning eller registrering på grundval av allmänna bindande regler där ett sådant krav inte annars föreskrivs i gemen- skapslagstiftningen. Dessa regleringar skall regelbundet ses över och, när så är nödvändigt, uppdateras.

j)Ett förbud mot direkta utsläpp av förorenande ämnen till grundvatten om inte annat följer av följande bestämmelser:

Medlemsstaterna får tillåta återföring till samma akvifer av vatten som använts för geotermiska ändamål.

De får också, med angivande av villkoren härför, tillåta

—injektering av vatten som innehåller ämnen som är ett resultat av utforskning och utvinning av kolväten eller av gruvverksamhet och injektering av vatten av tek- niska skäl i geologiska formationer ur vilka kolväten eller andra ämnen har utvunnits eller i geologiska for- mationer som av naturliga skäl är permanent olämpliga för andra ändamål. Dessa injekteringar får inte inne- hålla andra ämnen än sådana ämnen som är ett resultat av ovannämnda verksamheter,

—återföring av grundvatten som pumpats upp ur gruvor och stenbrott eller i samband med uppförande eller underhåll av konstruktionsarbeten,

22.12.2000	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	L 327/15

—injektering av naturgas och gasol (LPG) för lagrings- ändamål i geologiska formationer som av naturliga skäl är permanent olämpliga för andra ändamål,

—injektering av naturgas eller gasol (LPG) för lagrings- ändamål i andra geologiska formationer där en tryggad gasförsörjning är av utomordentligt stor betydelse, och där injekteringen är sådan att alla nuvarande eller fram- tida risker för en försämring av kvaliteten på motta- gande grundvatten hindras,

—konstruktions- och byggnadsarbeten och liknande verk- samheter på eller i marken som kommer i kontakt med grundvatten. För dessa ändamål får medlemsstaterna bestämma att sådana verksamheter skall behandlas som tillåtna under förutsättning att de utförs i enlighet med allmänna bindande regler som medlemsstaterna har utarbetat med avseende på sådana verksamheter,

—utsläpp av små mängder av ämnen för vetenskapliga ändamål, för karakterisering, skydd eller förbättring av grundvattenförekomster, dock högst den mängd som är absolut nödvändig för dessa ändamål,

förutsatt att dessa utsläpp inte äventyrar uppnåendet av de miljömål som fastställts för den grundvattenförekomsten.

k)I enlighet med åtgärder som vidtas enligt artikel 16, åtgär- der för att eliminera förorening av ytvatten genom de ämnen som specificeras i den lista över prioriterade ämnen som beslutas enligt artikel 16.2 och för att progressivt minska förorening genom andra ämnen som annars skulle kunna hindra medlemsstaterna från att uppnå de mål för ytvattenförekomster som anges i artikel 4.

l)Alla åtgärder som krävs för att hindra betydande spill av förorenande ämnen från tekniska installationer, och för att hindra och/eller minska konsekvenserna av oavsiktliga föroreningsincidenter exempelvis på grund av översväm- ning, bl.a. genom system för att upptäcka eller varna för sådana händelser, inkusive i händelse av olyckor som inte rimligtvis kunnat förutses, alla lämpliga åtgärder för att minska risken för akvatiska ekosystem.

4.Med ”kompletterande” åtgärder avses åtgärder som utfor- mas och genomförs utöver de grundläggande åtgärderna för att nå mål som ställs upp enligt artikel 4. Bilaga VI del B innehål- ler en icke-uttömmande förteckning över sådana åtgärder.

Medlemsstaterna får också besluta om ytterligare komplette- rande åtgärder som syftar till ytterligare skydd eller förbätt- ringar av vatten som omfattas av detta direktiv, inbegripet genomförande av sådana relevanta internationella avtal som avses i artikel 1.

5. När övervakningsdata eller andra data indikerar att det är osannolikt att de mål för vattenförekomsten som ställs upp enligt artikel 4 kommer att nås, skall medlemsstaten se till att

—orsakerna till det eventuella misslyckandet undersöks,

—relevanta tillstånd och godkännanden granskas och ses över vid behov,

—övervakningsprogrammen ses över och ändras vid behov, och

—ytterligare åtgärder som kan vara nödvändiga för att nå dessa mål beslutas, bland annat, då så är lämpligt, faststäl- lande av strängare miljökvalitetsnormer i enlighet med förfarandena i bilaga V.

När dessa orsaker är ett resultat av omständigheter som orsa- kats av naturliga skäl eller force majeure och som är exceptio- nella eller inte rimligtvis kunnat förutses, särskilt extrem över- svämning och utdragen torka, kan medlemsstaten bestämma att ytterligare åtgärder inte är genomförbara, om inte annat föreskrivs i artikel 4.5.

6.Vid genomförandet av åtgärder enligt punkt 3 skall med- lemsstaterna vidta alla lämpliga åtgärder för att föroreningen av marina vatten inte skall öka. Utan hinder av befintlig lag- stiftning får tillämpningen av åtgärder som vidtas enligt punkt 3 inte på några villkor, varken direkt eller indirekt, leda till ökad förorening av ytvatten. Detta krav skall inte gälla om det skulle leda till ökad förorening av miljön som helhet.

7.Åtgärdsprogrammen skall inrättas senast nio år efter tid- punkten för detta direktivs ikraftträdande och alla åtgärder skall vara operationella senast tolv år efter tidpunkten för detta direktivs ikraftträdande.

8.Åtgärdsprogrammen skall ses över, och om nödvändigt uppdateras, senast 15 år efter tidpunkten för detta direktivs ikraftträdande och vart sjätte år därefter. Alla nya eller revide- rade åtgärder som fastställs enligt ett uppdaterat program skall vara operationella inom tre år efter deras fastställande.

L 327/16	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	22.12.2000

Artikel 12

Frågor som inte kan hanteras på medlemsstatsnivå

1.Om en medlemsstat identifierar en fråga som har kon- sekvenser för förvaltningen av dess vatten, men som inte kan lösas av medlemsstaten själv, får medlemsstaten underrätta kommissionen och varje annan berörd medlemsstat om frågan och lämna rekommendationer om hur frågan kan lösas.

2.Kommissionen skall svara på alla rapporter eller rekom- mendationer från medlemsstaterna inom en sexmånaders- period.

Artikel 13

Förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt

1.Medlemsstaterna skall se till att det för alla avrinnings- distrikt som i sin helhet finns på dess territorium utarbetas förvaltningsplaner för avrinningsdistrikten.

2.Om ett internationellt avrinningsdistrikt i sin helhet ligger inom gemenskapen, skall medlemsstaterna säkerställa samord- ning i syfte att utarbeta en enda internationell förvaltningsplan för avrinningsdistriktet. Om en sådan internationell förvalt- ningsplan inte utarbetas, skall medlemsstaterna utarbeta förvalt- ningsplaner som omfattar åtminstone de delar av det interna- tionella avrinningsdistriktet som befinner sig på deras territo- rium för att uppnå målen i detta direktiv.

3.Om ett internationellt avrinningsdistrikt sträcker sig utan- för gemenskapens gränser, skall medlemsstaterna eftersträva att utarbeta en enda förvaltningsplan för avrinningsdistriktet, och om detta inte är möjligt skall planen åtminstone omfatta den del av det internationella avrinningsdistriktet som ligger på den berörda medlemsstatens territorium.

4.Förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt skall innehålla den information som anges i bilaga VII.

5.Förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt kan kompletteras med mer detaljerade program och förvaltningsplaner för del- avrinningsområde, sektor, fråga eller vattentyp som beaktar särskilda aspekter på vattenförvaltningen. Genomförande av dessa åtgärder skall inte frita medlemsstaterna från någon av deras skyldigheter enligt återstoden av detta direktiv.

6.Förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt skall offentliggö- ras senast nio år efter tidpunkten för detta direktivs ikraftträ- dande.

7.Förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt skall ses över och uppdateras senast 15 år efter tidpunkten för detta direktivs ikraftträdande och vart sjätte år därefter.

Artikel 14

Information till och samråd med allmänheten

1. Medlemsstaterna skall uppmuntra aktiv medverkan från samtliga berörda parter i genomförandet av detta direktiv, särskilt när det gäller att utarbeta, se över och uppdatera för- valtningsplanerna för avrinningsdistrikten. Medlemsstaterna skall för varje avrinningsdistrikt offentliggöra följande, som skall göras tillgängligt för kommentarer från allmänheten, däribland användarna:

a)En tidtabell och ett arbetsprogram för utarbetandet av planen samt en redogörelse för vilka samråd som skall genomföras, minst tre år före början av den period som planen avser.

b)En interimsöversikt över väsentliga vattenförvaltningsfrågor i avrinningsområdet minst två år före början av den period som planen avser.

c)Kopior av utkast till förvaltningsplanen för avrinnings- distriktet minst ett år före början av den period som planen avser.

På begäran skall underlag och information som har använts vid utarbetande av utkastet till förvaltningsplanen för avrinnings- distriktet göras tillgängliga.

2.För att möjliggöra ett aktivt deltagande och samråd skall medlemsstaterna anslå en tid av minst sex månader för skrift- liga kommentarer till dessa handlingar.

3.Punkterna 1 och 2 skall i motsvarande grad gälla för uppdaterade förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt.

22.12.2000	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	L 327/17

Artikel 15

Rapportering

1.Medlemsstaterna skall sända kopior av förvaltningspla- nerna för avrinningsdistrikt och alla senare uppdateringar till kommissionen och till alla andra berörda medlemsstater inom tre månader efter offentliggörandet

a)för avrinningsdistrikt som helt och hållet är belägna på en medlemsstats territorium, alla förvaltningsplaner för avrin- ningsdistrikt som omfattar det nationella territoriet och som offentliggjorts i enlighet med artikel 13,

b)vad gäller internationella avrinningsdistrikt, minst den del av förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt som täcker medlemsstatens territorium.

2.Medlemsstaterna skall lämna sammanfattande rapporter

—de analyser som krävs enligt artikel 5, och

—de övervakningsprogram som utarbetas enligt artikel 8

vilka utarbetas med avseende på den första förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet inom tre månader efter deras slut- förande.

3. Medlemsstaterna skall inom tre år efter offentliggörandet av varje förvaltningsplan för ett avrinningsdistrikt eller upp- datering enligt artikel 13, lägga fram en interimsrapport med en beskrivning av hur långt genomförandet av det planerade åtgärdsprogrammet har framskridit.

Artikel 16

Strategier mot förorening av vatten

1. Europaparlamentet och rådet skall besluta om särskilda åtgärder mot förorening av vatten genom enskilda förorenande ämnen eller grupper av förorenande ämnen som innebär en betydande risk för eller som via vattenmiljön utgör en sådan risk, inbegripet sådana risker för vatten som används för uttag av dricksvatten. Åtgärderna skall med avseende på dessa föro- renande ämnen syfta till en gradvis minskning och med avse- ende på prioriterade farliga ämnen, enligt artikel 2.30, syfta till att utsläpp och spill upphör eller stegvis elimineras. Dessa åtgärder skall beslutas på grundval av de förslag som läggs fram av kommissionen i enlighet med de förfaranden som fast- ställs i fördraget.

2. Kommissionen skall senast den 31 december 1999 lägga fram ett förslag med en lista över prioriterade ämnen som valts ut bland dem som innebär en betydande risk för eller via vat- tenmiljön utgör en sådan risk. Ämnena skall prioriteras med avseende på åtgärder som skall vidtas på grundval av den risk för eller via vattenmiljön som identifieras genom

a)riskbedömningar som utförs i enlighet med rådets förord- ning (EEG) nr 793/93 (1), rådets direktiv 91/414/EEG (2) och Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG (3) eller

b)målinriktad riskbaserad bedömning (enligt metoden i för- ordning (EEG) nr 793/93) som endast inriktas på akvatisk ekotoxicitet och humantoxicitet via vattenmiljön.

Om det är nödvändigt för att kunna följa det tidsschema som fastställs i punkt 4 skall ämnena prioriteras med avseende på åtgärder som skall vidtas på grundval av den risk för eller via vattenmiljön som identifieras genom ett förenklat riskbaserat bedömningsförfarande som bygger på vetenskapliga principer med särskild hänsyn till

—belägg för det berörda ämnets inneboende risk och i synnerhet dess akvatiska toxicitet och humantoxicitet via akvatiska exponeringsvägar,

—genom övervakning erhållna belägg för en utbredd kontaminering av miljön, och

—andra styrkta faktorer som kan indikera en möjlig utbredd kontaminering av miljön, till exempel produktions- eller användningsmängden av det berörda ämnet samt använd- ningsmönstret.

3.I kommissionens förslag skall också de prioriterade farliga ämnena fastställas. Härvid skall kommissionen ta hänsyn till det val av ämnen som ger upphov till oro vilket har gjorts i relevant gemenskapslagstiftning om farliga ämnen eller i rele- vanta internationella avtal.

4.Kommissionen skall se över den antagna listan över prioriterade ämnen senast fyra år efter tidpunkten för detta direktivs ikraftträdande och minst vart fjärde år därefter samt lägga fram förslag när så är lämpligt.

(1) EGT L 84, 5.4.1993, s. 1.

(2) EGT L 230, 19.8.1991, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 98/47/EG (EGT L 191, 7.7.1998, s. 50).

(3) EGT L 123, 24.4.1998, s. 1.

L 327/18	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	22.12.2000

5.Kommissionen skall när den utarbetar sitt förslag beakta rekommendationer från Vetenskapliga kommittén för toxicitet, ekotoxicitet och miljö, medlemsstaterna, Europaparlamentet, Europeiska miljöbyrån, gemenskapens forskningsprogram, internationella organisationer som gemenskapen är part i, europeiska näringslivsorganisationer inbegripet sådana som företräder små och medelstora företag, europeiska miljöorgani- sationer samt annan relevant information som kommer till dess kännedom.

6.Kommissionen skall för de prioriterade ämnena lägga fram förslag om reglering för

—att gradvis minska utsläpp och spill av de berörda ämnena, och i synnerhet

—att utsläpp och spill av de ämnen som fastställs i enlighet med punkt 3 upphör eller stegvis elimineras, inklusive en lämplig tidsplan för detta. Tidsplanen skall inte sträcka sig längre än 20 år efter det att dessa förslag antas av Europa- parlamentet och rådet i enlighet med bestämmelserna i denna artikel.

Kommissionen skall därvid fastställa en kostnadseffektiv och proportionell nivå på och kombinationen av produkt- och pro- cessreglering för både punktkällor och diffusa källor och beakta de gränsvärden för utsläpp för processreglering som gäller i hela gemenskapen. När så är lämpligt kan åtgärder på gemen- skapsnivå för processreglering utformas sektor för sektor. När produktregleringen omfattar en översyn av de relevanta till- stånd som har utfärdats enligt direktiv 91/414/EEG samt direk- tiv 98/8/EG, skall en sådan översyn genomföras i enlighet med bestämmelserna i de direktiven. I varje förslag till reglering skall anges hur dessa skall revideras, uppdateras samt hur deras effektivitet skall bedömas.

7.Kommissionen skall lägga fram förslag om kvalitetsnor- mer för koncentrationen av de prioriterade ämnena i ytvatten, sediment eller biota.

8.Kommissionen skall lägga fram förslag i enlighet med punkterna 6 och 7, åtminstone med avseende på utsläppsregle- ringar för punktkällor och om miljökvalitetsnormer, inom två år från det att ämnet i fråga förts upp på listan över priorite- rade ämnen. För ämnen som är upptagna på den första listan över prioriterade ämnen skall medlemsstaterna, när det saknas överenskommelse på gemenskapsnivå, sex år efter tidpunkten för detta direktivs ikraftträdande fastställa miljökvalitetsnormer för dessa ämnen för alla ytvatten som är påverkade av utsläpp av dessa ämnen och reglering av huvudkällorna för sådana utsläpp vilka bland annat grundar sig på överväganden av alla tekniska möjligheter till minskning. För ämnen som därefter förs upp på listan över prioriterade ämnen skall medlemssta- terna när det saknas överenskommelse på gemenskapsnivå vidta sådana åtgärder fem år efter den dag då ämnet förts upp på listan.

9.Kommissionen får utarbeta strategier mot förorening av vatten genom andra förorenande ämnen eller grupper av ämnen, inbegripet varje förorening som inträffar till följd av olyckor.

10.När kommissionen utarbetar sina förslag enligt punk- terna 6 och 7 skall den också göra en översyn av alla direktiv som förtecknas i bilaga IX. Den skall inom tidsfristen i punkt 8 föreslå en översyn av regleringarna i bilaga IX för alla ämnen på listan över prioriterade ämnen och skall föreslå lämpliga åtgärder inklusive eventuellt avskaffande av regleringarna enligt bilaga IX för alla andra ämnen.

Alla regleringar i bilaga IX för vilka översyn föreslås skall avskaffas senast den dag då dessa ändringar träder i kraft.

11. Kommissionen skall föreslå en lista över prioriterade ämnen, vilken omnämns i punkt 2 och 3 och vilken när den antas av Europaparlamentet och rådet, skall bli bilaga X till detta direktiv. Översynen av listan över prioriterade ämnen vilken omnämns i punkt 4 skall ske enligt samma förfarande.

Artikel 17

Strategier för att hindra och reglera förorening av grundvatten

1.Europaparlamentet och rådet skall besluta om särskilda åtgärder för att hindra och reglera förorening av grundvatten. Dessa åtgärder skall syfta till att målet om god kemisk grund- vattenstatus uppnås i enlighet med artikel 4.1 b och skall beslutas på grundval av det förslag som inom två år efter detta direktivs ikraftträdande läggs fram av kommissionen i enlighet med de förfaranden som fastställs i fördraget.

2.När kommissionen föreslår åtgärder skall den ta hänsyn till den analys som utförs i enlighet med artikel 5 och bilaga II. Dessa åtgärder skall föreslås tidigare om data finns tillgängliga och skall omfatta

a)kriterier för bedömning av god kemisk grundvattenstatus i enlighet med avsnitt 2.2 i bilaga II samt avsnitten 2.3.2 och 2.4.5 i bilaga V,

b)kriterier för identifiering av betydande och ihållande upp- åtgående trender och för fastställande av utgångspunkter för att motverka trender, vilka skall användas i enlighet med avsnitt 2.4.4 i bilaga V.

3.De åtgärder som beslutas enligt punkt 1 skall ingå i de åtgärdsprogram som krävs enligt artikel 11.

22.12.2000	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	L 327/19

4.Om kriterier enligt punkt 2 saknas på gemenskapsnivå skall medlemsstaterna fastställa lämpliga kriterier senast fem år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.

5.Om kriterier enligt punkt 4 saknas på nationell nivå skall utgångspunkten för att motverka trender ligga på högst

75procent av nivån på de kvalitetsstandarder som fastställts i den befintliga gemenskapslagstiftning som gäller för grundvat- ten.

Artikel 18

Kommissionens rapport

1.Kommissionen skall offentliggöra en rapport om detta direktivs genomförande senast tolv år efter tidpunkten för detta direktivs ikraftträdande och vart sjätte år därefter och över- lämna den till Europaparlamentet och rådet.

2.Rapporten skall innefatta följande:

a)En översyn av hur direktivets genomförande fortskrider.

b)En översyn av yt- och grundvattenstatusen i gemenskapen samordnat med Europeiska miljöbyrån.

c)En översikt över de förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt som har lagts fram i enlighet med artikel 15, inklusive för- slag till förbättringar av framtida planer.

d)En sammanfattning av svaret på var och en av de rapporter eller rekommendationer till kommissionen som framförts av medlemsstaterna i enlighet med artikel 12.

e)En sammanfattning av de förslag, regleringsåtgärder och strategier som har utarbetats enligt artikel 16.

f)En sammanfatttning av svaren på Europaparlamentets och rådets kommentarer till tidigare genomföranderapporter.

3.Kommissionen skall även offentliggöra en rapport om hur genomförandet fortskrider på grundval av medlemsstater- nas sammanfattande rapporter i enlighet med artikel 15.2 samt överlämna den till Europaparlamentet och medlemsstaterna senast två år efter de tidpunkter som avses i artiklarna 5 och 8.

4.Kommissionen skall inom tre år efter offentliggörandet av varje rapport, i enlighet med punkt 1, offentliggöra en inte- rimsrapport som på grundval av medlemsstaternas interimsrap- porter enligt artikel 15.3 redogör för hur genomförandet fort- skrider. Den skall överlämnas till Europaparlamentet och rådet.

5.Kommissionen skall, när det är lämpligt och i överens- stämmelse med rapporteringscykeln, sammankalla en konferens med berörda parter från var och en av medlemsstaterna om gemenskapens vattenpolitik, för att de skall kunna ge synpunk- ter på kommissionens rapporter om genomförandet och för att utbyta erfarenheter.

Deltagarna skall omfatta företrädare för de berörda myndighe- terna, Europaparlamentet, icke-statliga organisationer, parterna på arbetsmarknaden och inom näringslivet, konsumentorgani- sationer, akademiker och andra experter.

Artikel 19

Planer för framtida åtgärder från gemenskapens sida

1.En gång per år skall kommissionen i informationssyfte för den kommitté som avses i artikel 21 lägga fram en vägle- dande plan över åtgärder som har konsekvenser för vattenlag- stiftningen och som den avser att föreslå inom den närmaste framtiden, inklusive sådana som härrör från de förslag, regle- ringsåtgärder och strategier som har utarbetats enligt artikel

16.Detta skall ske första gången senast två år efter tidpunkten för detta direktivs ikraftträdande.

2.Kommissionen kommer att se över detta direktiv senast

19år efter tidpunkten för detta direktivs ikraftträdande och föreslå nödvändiga ändringar.

Artikel 20

Tekniska anpassningar av direktivet

1.Bilagorna I och III och avsnitt av 1.3.6 i bilaga V får i enlighet med de förfaranden som fastställs i artikel 21 anpassas till vetenskapliga och tekniska framsteg, med beaktande av de perioder för översyn och uppdatering av förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt som avses i artikel 13. När det är nöd- vändigt får kommissionen anta riktlinjer för genomförandet av bilagorna II och V i enlighet med de förfaranden som anges i artikel 20.

2.För överföring och behandling av data, inklusive statis- tiska och kartografiska data, kan tekniska format med avseende på punkt 1 antas i enlighet med de förfaranden som fastställs i artikel 21.

L 327/20	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	22.12.2000

Artikel 21

Föreskrivande kommitté

1.Kommissionen skall biträdas av en kommitté (nedan kallad kommittén).

2.När det hänvisas till denna artikel skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/ EG tillämpas, med beaktande av bestäm- melserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

3.Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 22

Upphävanden och övergångsbestämmelser

1. Följande rättsakter skall upphävas med verkan sju år efter tidpunkten för detta direktivs ikraftträdande:

—Direktiv 75/440/EEG av den 16 juni 1975 om den kvalitet som krävs på det ytvatten som är avsett för framställning av dricksvatten i medlemsstaterna (1).

—Rådets beslut 77/795/EEG av den 12 december 1977 om ett gemensamt förfarande för utbyte av information om kvaliteten på sött ytvatten inom gemenskapen (2).

—Rådets direktiv 79/869/EEG av den 9 oktober 1979 om mätmetoder samt provtagnings- och analysfrekvenser avse- ende ytvatten för dricksvattenframställning i medlemssta- terna (3).

2. Följande rättsakter skall upphävas med verkan 13 år efter tidpunkten för detta direktivs ikraftträdande:

—Rådets direktiv 78/659/EEG av den 18 juli 1978 om kvaliteten på sådant sötvatten som behöver skyddas eller förbättras för att upprätthålla fiskbestånden (4).

(1) EGT L 194, 25.7.1975, s. 26. Direktivet senast ändrat genom direktiv 91/692/EEG.

(2) EGT L 334, 24.12.1977, s. 29. Beslutet senast ändrat genom 1994 års anslutningsakt.

(3) EGT L 271, 29.10.1979, s. 44. Direktivet senast ändrat genom 1994 års anslutningsakt.

(4) EGT L 222, 14.8.1978, s. 1. Direktivet senast ändrat genom 1994 års anslutningsakt.

—Rådets direktiv 79/923/EEG av den 30 oktober 1979 om kvalitetskrav för skaldjursvatten (5).

—Rådets direktiv 80/68/EEG av den 17 december 1979 om skydd för grundvatten mot förorening genom vissa farliga ämnen.

—Direktiv 76/464/EEG med undantag för artikel 6, som skall upphävas med verkan från och med tidpunkten för detta direktivs ikraftträdande.

3.Följande övergångsbestämmelser skall tillämpas för direk- tiv 76/464/EEG:

a) Den lista över	prioriterade	ämnen	som	antas enligt
artikel 16 i detta	direktiv skall	ersätta	listan	över priorite-

rade ämnen i kommissionens meddelande till rådet av den 22 juni 1982.

b)Med avseende på artikel 7 i direktiv 76/464/EEG får med- lemsstaterna tillämpa principerna för identifiering av föro- reningsproblem och av de ämnen som orsakar dem, fast- ställande av kvalitetsnormer, och antagande av åtgärder enligt detta direktiv.

4.Miljömålen i artikel 4 och de miljökvalitetsnormer som fastställs i bilaga IX och enligt artikel 16.7 samt av medlemssta- terna enligt bilaga V i fråga om ämnen som inte finns upp- tagna i listan över prioriterade ämnen och enligt artikel 16.8 med avseende på prioriterade ämnen för vilka gemenskapsnor- mer inte har fastställts, skall betraktas som miljökvalitetsnor- mer med avseende på artikel 2.7 och artikel 10 i direktiv 96/61/EG.

5.När ett ämne på den lista över prioriterade ämnen som antas enligt artikel 16 inte finns upptaget i bilaga VIII till detta direktiv eller i bilaga III till direktiv 96/61/EG skall det läggas till i de bilagorna.

6.När det gäller ytvattenförekomster skall miljömål som fastställs i enlighet med den första avrinningsområdesvisa för- valtningsplan som krävs enligt detta direktiv åtminstone inne- bära att kvalitetsnormer, som är minst lika stränga som de som krävs för att genomföra direktiv 76/464/EEG, blir gällande.

Artikel 23

Påföljder

Medlemsstaterna skall bestämma vilka påföljder som skall till- lämpas i fall av överträdelse av de nationella bestämmelser som antas till följd av detta direktiv. De påföljder som föreskrivs skall vara effektiva, proportionella och avskräckande.

(5) EGT L 281, 10.11.1979, s. 47. Direktivet ändrat genom direktiv 91/692/EEG.

22.12.2000	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	L 327/21

Artikel 24

Genomförande

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra för- fattningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 22 december 2003. De skall omedelbart underrätta kom- missionen om detta.

När en medlemsstat beslutar om dessa föreskrifter skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv fastställa.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna tex- terna till centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv. Kom- missionen skall underrätta övriga medlemsstater om detta.

Artikel 25

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i

Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 26

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Luxemburg den 23 oktober 2000.

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
N. FONTAINE	J. GLAVANY
Ordförande	Ordförande

L 327/22	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	22.12.2000

BILAGA I

INFORMATION SOM KRÄVS FÖR FÖRTECKNINGEN ÖVER BEHÖRIGA MYNDIGHETER

I enlighet med artikel 3.8 skall medlemsstaterna tillhandahålla följande information om alla behöriga myndigheter inom vart och ett av sina avrinningsdistrikt, samt den del av varje internationellt avrinningsdistrikt som är belägen på deras territorier.

i) D e n b e h ö r i g a m y n d i g h e t e n s n a m n o c h a d r e s s – Officiellt namn och adress för den myndighet som anges i artikel 3.2.

ii)A v r i n n i n g s d i s t r i k t e t s g e o g r a f i s k a u t s t r ä c k n i n g – Namnen på de viktigaste floderna inom avrinnings- distriktet, tillsammans med en detaljerad beskrivning av avrinningsdistriktets gränser. Denna information bör i så stor utsträckning som möjligt vara tillgänglig för införande i ett geografiskt informationssystem (GIS) och/eller i kommissionens geografiska informationssystem (GISCO).

iii)	B e h ö r i g m y n d i g h e t s r ä t t s l i g a s t ä l l n i n g – En beskrivning av behörig myndighets rättsliga ställning och,
	där detta är relevant, en sammanfattning eller ett exemplar av dess stadgar, den handling genom vilken myndighe-
	ten upprättats eller motsvarande rättsliga dokument.
iv)	A n s v a r – En beskrivning av varje behörig myndighets rättsliga och administrativa ansvar och av dess roll inom
	varje avrinningsdistrikt.
v)	M e d l e m s k a p – I de fall den behöriga myndigheten agerar som samordnande organ för andra behöriga myndig-
	heter krävs en förteckning över dessa organ tillsammans med en sammanfattning av de institutionella förbindelser
	som upprättas för att sköta samordningen.
vi)	I n t e r n a t i o n e l l a f ö r b i n d e l s e r – I de fall ett avrinningsdistrikt sträcker sig över fler än en medlemsstats
	territorium eller inkluderar en icke-medlemsstats territorium, krävs en sammanfattning av de institutionella förbin-
	delser som upprättas för att sköta samordningen.

22.12.2000	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	L 327/23

BILAGA II

1.YTVATTEN

1.1Karakterisering av typ av ytvattenförekomster

Medlemsstaterna skall fastställa ytvattenförekomsternas lokalisering och gränser och genomföra en första karakterisering av alla sådana förekomster i enlighet med följande metod. För denna första karakterisering får medlemsstaterna sammanföra ytvattenförekomsterna i grupper.

i)Det skall fastställas till vilken av följande ytvattenkategorier – floder, sjöar, vatten i övergångszon eller kustvatten – ytvattenförekomsterna inom avrinningsdistriktet hör, eller om förekomsten utgörs av en konst- gjord eller en kraftigt modifierad ytvattenförekomst.

ii)För varje ytvattenkategori skall de relevanta ytvattenförekomsterna inom avrinningsdistriktet differentieras efter typ. Dessa typer är de som definieras med användning av antingen ”system A” eller ”system B” enligt avsnitt 1.2.

iii)Om system A används skall ytvattenförekomsterna inom avrinningsdistriktet först delas in i tillämpliga ekoregioner i enlighet med de geografiska områden som fastställs i avsnitt 1.2 nedan och som framgår av den relevanta kartan i bilaga XI. Vattenförekomsterna inom varje ekoregion skall sedan differentieras efter typ av ytvattenförekomst i enlighet med de deskriptorer som anges i tabellerna för system A.

iv)Om system B används måste medlemsstaterna uppnå minst samma differentieringsnivå som skulle ha uppnåtts med användning av system A. Ytvattenförekomsterna inom avrinningsdistriktet skall följaktligen differentieras efter typ med användning av värdena för de obligatoriska deskriptorerna och de tilläggs- deskriptorer, eller den kombination av deskriptorer, som erfordras för att säkerställa att de typspecifika biologiska referensförhållandena kan härledas på ett tillförlitligt sätt.

v)När det gäller konstgjorda och kraftigt modifierade ytvattenförekomster skall differentiering företas i enlig- het med deskriptorerna för den ytvattenkategori som mest liknar den aktuella kraftigt modifierade eller konstgjorda vattenförekomsten.

vi)Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna en eller flera kartor (i GIS-format) över den geografiska lokaliseringen av typer som överensstämmer med den differentieringsnivå som erfordras enligt system A.

1.2Ekoregioner och typer av ytvattenförekomster

1.2.1 F l o d e r

System A

Fast typologi	Deskriptorer

Ekoregion	De ekoregioner som framgår av karta A i bilaga XI

Typ	Höjdtypologi
	hög: > 800 m
	medelhög: 200 – 800 m
	lågland: < 200 m
	Storlekstypologi baserad på tillrinningsområdet
	Liten: 10 – 100 km2
	Medelstor: > 100 – 1 000 km2
	Stor: >1 000 – 10 000 km2
	Mycket stor: > 10 000 km2
	Geologi
	Kalkhaltig
	Kiselhaltig
	Organisk

L 327/24	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning		22.12.2000

	System B

	Alternativ karakterisering		Fysikaliska och kemiska faktorer som bestämmer karakteristika för floden eller del av
	Alternativ karakterisering		floden och följaktligen den biologiska populationens struktur och sammansättning


	Obligatoriska faktorer		höjd
			breddgrad
			längdgrad
			geologi
			storlek

	Tilläggsfaktorer		avstånd från flodens källa
			flödesenergi (funktion av flöde och fallhöjd)
			vattnets medelbredd
			vattnets medeldjup
			vattnets medelfallhöjd
			huvudflodbäddens förlopp och form
			vattenförings-(flödes)kategori
			dalgångsprofil
			transport av fasta partiklar
			syraneutraliserande förmåga (ANC)
			substratets genomsnittliga sammansättning
			klorid
			lufttemperaturintervall
			medellufttemperatur
			nederbörd

1.2.2 S j ö a r

System A

Fast typologi	Deskriptorer

Ekoregion	De ekoregioner som framgår av karta A i bilaga XI

Typ	Höjdtypologi
	hög: > 800 m
	medelhög: 200 – 800 m
	lågland : < 200 m
	Djuptypologi baserad på medeldjupet
	< 3 m
	3 – 15 m
	> 15 m
	Storlekstypologi baserad på ytan
	0,5 – 1 km2
	1 – 10 km2
	10 – 100 km2
	> 100 km2
	Geologi
	Kalkhaltig
	Kiselhaltig
	Organisk

22.12.2000		SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning		L 327/25

	System B

		Alternativ karakterisering		Fysikaliska och kemiska faktorer som bestämmer sjöns karakteristika och följaktligen den
		Alternativ karakterisering		biologiska populationens struktur och sammansättning
				biologiska populationens struktur och sammansättning

	Obligatoriska faktorer			höjd
				breddgrad
				längdgrad
				djup
				geologi
				storlek

	Tilläggsfaktorer			vattnets medeldjup
				sjöns form
				uppehållstid
				medellufttemperatur
				lufttemperaturintervall
				blandningskarakteristik (t.ex. monomiktisk, dimiktisk, polymiktisk)
				syraneutraliserande förmåga (ANC)
				bakgrundsnäringsstatus
				substratets genomsnittliga sammansättning
				vattenståndsvariation

1.2.3V a t t e n i ö v e r g å n g s z o n

System A

Fast typologi	Deskriptorer

Ekoregion	Följande regioner enligt karta B i bilaga XI
	Östersjön
	Barents hav
	Norska havet
	Nordsjön
	Nordatlanten
	Medelhavet

Typ	Baserad på årsmedelsalthalt
	< 0,5‰: sötvatten
	0,5 – < 5 ‰: oligohalin
	5 – < 18 ‰: mesohalin
	18 – < 30 ‰: polyhalin
	30 – < 40 ‰: euhalin
	Baserad på medeltidvattenhöjd
	< 2 m: liten tidvattennivåskillnad
	2 – 4 m: mediär tidvattennivåskillnad
	> 4 m: stor tidvattennivåskillnad

L 327/26	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning		22.12.2000

	System B

	Alternativ karakterisering		Fysikaliska och kemiska faktorer som bestämmer karakteristika för vatten i övergångszon
	Alternativ karakterisering		och följaktligen den biologiska populationens struktur och sammansättning


	Obligatoriska faktorer		latitud
			longitud
			tidvattenintervall
			salthalt

	Tilläggsfaktorer		djup
			strömningshastighet
			vågexponering
			uppehållstid
			medelvattentemperatur
			blandningskarakteristik
			turbiditet
			substratets genomsnittliga sammansättning
			form
			vattentemperaturintervall

1.2.4 K u s t v a t t e n

System A

Fast typologi	Deskriptorer

Ekoregion	Följande enligt karta B i bilaga XI
	Östersjön
	Barents hav
	Norska havet
	Nordsjön
	Nordatlanten
	Medelhavet

Typ	Baserad på årsmedelsalthalt
	< 0,5‰: sötvatten
	0,5 – < 5 ‰: oligohalin
	5 – < 18 ‰: mesohalin
	18 – < 30 ‰: polyhalin
	30 – < 40 ‰: euhalin
	Baserad på medeldjup
	grunt vatten: < 30 m
	medeldjupt: 30 – 200 m
	djupt: > 200 m

22.12.2000		SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning		L 327/27

	System B

		Alternativ karakterisering		Fysikaliska och kemiska faktorer som bestämmer kustvattnets karakteristika och
		Alternativ karakterisering		följaktligen den biologiska populationens struktur och sammansättning


	Obligatoriska faktorer			breddgrad
				längdgrad
				tidvattenintervall
				salthalt

	Tilläggsfaktorer			strömhastighet
				vågexponering
				medelvattentemperatur
				blandningskarakteristik
				turbiditet
				uppehållstid (slutna vikar)
				substratets genomsnittliga sammansättning
				vattentemperaturintervall

1.3Fastställande av de typspecifika referensförhållandena för typer av ytvattenförekomster

i)För varje typ av ytvattenförekomst som har karakteriserats i enlighet med avsnitt 1.1 skall typspecifika hydromorfologiska och fysikalisk-kemiska förhållanden fastställas som anger värdena för de hydromorfolo- giska och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna enligt avsnitt 1.1 i bilaga V för denna typ av ytvatten- förekomst vid hög ekologisk status enligt definitionen i relevant tabell i avsnitt 1.2 i bilaga V. Typspecifika biologiska referensförhållanden skall fastställas som anger värdena för de biologiska kvalitetsfaktorer som anges i avsnitt 1.1 i bilaga V för denna typ av ytvattenförekomst vid hög ekologisk status enligt aktuell tabell i avsnitt 1.2 i bilaga V.

ii)När de förfaranden som anges i detta avsnitt tillämpas på kraftigt modifierade eller konstgjorda ytvatten- förekomster skall hänvisningar till hög ekologisk status tolkas som hänvisningar till maximal ekologisk potential som den definieras i tabell 1.2.5 i bilaga V. Värdena för maximal ekologisk potential för en vattenförekomst skall ses över vart sjätte år.

iii)De typspecifika förhållandena enligt punkterna i och ii och typspecifika biologiska referensförhållanden kan antingen vara volymbaserade, eller grundas på modellberäkningar, eller härledas genom att en kombination av dessa två metoder används. Där det inte är möjligt att använda dessa metoder får medlemsstaterna använda expertbedömningar för att fastställa sådana förhållanden. När hög ekologisk status med avseende på koncentrationerna av särskilda syntetiska förorenande ämnen fastställs skall detektionsnivåerna vara de som kan uppnås med den teknik som är tillgänglig vid den tidpunkt de typspecifika förhållandena skall fastställas.

iv)När det gäller volymbaserade typspecifika biologiska referensförhållanden skall medlemsstaterna upprätta ett nät av referensstationer för varje typ av ytvattenförekomst. Nätet skall innehålla ett så stort antal statio- ner med hög status att en tillräcklig konfidensnivå för värdena för referensförhållandena kan uppnås med hänsyn till variationen hos värdena för de kvalitetsfaktorer som svarar mot hög ekologisk status för den aktuella typen av ytvattenförekomst och den teknik för modellberäkning som tillämpas enligt punkt v.

v)Typspecifika biologiska referensförhållanden baserade på modellberäkningar kan härledas genom att använda antingen predikativa modeller eller metoder som utgår från historiska data. I metoderna skall historiska, paleologiska och andra tillgängliga data användas och en tillfredsställande konfidensnivå för värdena för referensförhållandena skall uppnås för att säkerställa att de förhållanden som sålunda härleds är konsekventa och gäller för varje typ av ytvattenförekomst.

L 327/28	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	22.12.2000

vi)Där det för en typ av ytvattenförekomst inte är möjligt att fastställa tillförlitliga typspecifika referensförhål- landen för en kvalitetsfaktor beroende på den, inte bara på grund av årstidsvariationer, stora naturliga varia- tionen i denna faktor, får denna faktor undantas från bedömningen av ekologisk status för denna typ av ytvattenförekomst. Medlemsstaterna skall i så fall i förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet ange skälen till att denna faktor undantagits.

1.4Fastställande av påverkan

Medlemsstaterna skall samla in och bevara information om typ och omfattning av den betydande antropogena påverkan som ytvattenförekomsterna i varje avrinningsdistrikt kan komma att utsättas för, i synnerhet:

Uppskattning och identifiering av betydande förorening från punktkällor särskilt genom ämnen som förtecknas i bilaga VIII från tätorts-, industri-, jordbruks- och andra anläggningar och verksamheter, bland annat på grund- val av uppgifter som har samlats in i enlighet med

i)artiklarna 15 och 17 i direktiv 91/271/EEG,

ii)artiklarna 9 och 15 i direktiv 96/61/EG (1),

och, när det gäller den första förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet,

iii)artikel 11 i direktiv 76/464/EEG, och

iv)direktiv 75/440/EEG, 76/160/EEG (2), 78/659/EEG och 79/923/EEG (3).

Uppskattning och identifiering av betydande förorening från diffusa källor särskilt genom ämnen som förteck- nas i bilaga VIII från tätorts-, industri,-, jordbruks- och andra anläggningar och verksamheter, bland annat på grundval av uppgifter som har samlats in i enlighet med

i)artiklarna 3, 5 och 6 i direktiv 91/676/EEG (4),

ii)artiklarna 7 och 17 i direktiv 91/414/EEG,

iii)direktiv 98/8/EG,

och, när det gäller den första förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet,

iv) direktiv 75/440/EEG, 76/160/EEG, 76/464/EEG, 78/659/EEG och 79/923/EEG.

Uppskattning och identifiering av betydande vattenuttag för användning i tätorter, industrier, jordbruk och för andra användningsområden, inbegripet årstidsvariationer och total årlig efterfrågan, samt vattenförluster i distri- butionssystemen.

Uppskattning och identifiering av konsekvenserna av betydande flödesreglering, inbegripet överföring och avled- ning av vatten, på totala flödeskarakteristika och vattenbalanser.

Identifiering av betydande morfologiska förändringar av vattenförekomster.

Uppskattning och identifiering av andra betydande antropogena effekter på ytvattenstatusen.

Uppskattning av markanvändningsmönster, inbegripet identifiering av de viktigaste tätorts-, industri- och jordbruksområdena och, i tillämpliga fall fiskeriverksamhet och skogar.

1.5Bedömning av miljökonsekvenser

Medlemsstaterna skall genomföra en bedömning av hur känslig ytvattenförekomsternas status är för den påverkan som har angivits ovan.

(1) EGT L 135, 30.5.1991, s. 40. Direktivet senast ändrat genom direktiv 98/15/EG (EGT L 67, 7.3.1998, s. 29). (2) EGT L 31, 5.2.1976, s. 1. Direktivet senast ändrat genom 1994 års anslutningsakt.

(3) EGT L 281, 10.11.1979, s. 47. Direktivet senast ändrat genom direktiv 91/692/EEG (EGT L 377, 31.12.1991, s. 48). (4) EGT L 375, 31.12.1991, s. 1.

22.12.2000	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	L 327/29

Medlemsstaterna skall använda den information som samlats in enligt ovan, och all annan relevant information inbegripet befintliga miljöövervakningsdata, för att genomföra en bedömning av sannolikheten att ytvattenföre- komster inom avrinningsdistriktet inte kommer att uppfylla de miljökvalitetsmål som enligt artikel 4 ställs upp för förekomsterna. Medlemsstaterna får använda modelleringsteknik som hjälp vid en sådan bedömning.

För de förekomster där det finns risk för att kvalitetsmål avseende miljön inte kommer att uppfyllas skall där så är lämpligt en ytterligare karakterisering genomföras för att optimera utformningen av både de övervaknings- program som krävs enligt artikel 8 och de åtgärdsprogram som krävs enligt artikel 11.

2.GRUNDVATTEN

2.1Första karakterisering

Medlemsstaterna skall genomföra en första karakterisering av alla grundvattenförekomster för att bedöma deras användning och i vad mån det finns risk för att de inte uppfyller målen för varje grundvattenförekomst enligt artikel 4. Vid denna första karakterisering får medlemsstaterna sammanföra grundvattenförekomsterna i grupper. I denna analys kan befintliga hydrologiska, geologiska, pedologiska markanvändnings-, utsläpps-, uttags- och andra data användas, men den skall identifiera

—grundvattenförekomstens/-förekomsternas lokalisering och gränser,

—den påverkan som varje grundvattenförekomst kan komma att utsättas för, däri inbegripet

—diffusa föroreningskällor,

—punktkällor för föroreningar,

—uttag,

—konstgjord infiltration,

—den allmänna karaktären hos överliggande skikt i det tillrinningsområde från vilket grundvattenbildningen sker,

—de grundvattenförekomster som har direkt beroende ytvattenekosystem eller terrestra ekosystem.

2.2Ytterligare karakterisering

Efter denna första karakterisering skall medlemsstaterna genomföra en ytterligare karakterisering av de grundvattenförekomster eller grupper av förekomster som identifierats vara utsatta för risker för att göra en mer noggrann bedömning av vad dessa risker innebär och att fastställa sådana åtgärder som krävs enligt artikel 11. Denna karakterisering skall därför innefatta relevanta uppgifter om konsekvenserna av mänsklig verksamhet och, om det är relevant, uppgifter om

—geologiska karakteristika för grundvattenförekomsten inbegripet utsträckning och typ av geologiska enheter,

—hydrogeologiska karakteristika för grundvattenförekomsten inbegripet hydraulisk konduktivitet, porositet och inneslutning,

—karakteristika för de ytliga avlagringarna och jordarna i det tillrinningsområde från vilket grundvattenbild- ningen sker, inbegripet tjocklek, porositet, hydraulisk konduktivitet och absorptionsegenskaper för dessa avlagringar och jordar,

—stratifieringskarakteristika för grundvattnet inom grundvattenförekomsten,

—en inventering av de förbundna ytsystem, inbegripet terrestra ekosystem och ytvattenförekomster, som grundvattenförekomsten är dynamiskt förbunden med,

L 327/30	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	22.12.2000

—uppskattningar av riktningar och vattenutbytesgrad mellan grundvattenförekomsten och de därmed förbundna ytsystemen, och

—tillräckliga uppgifter för att beräkna det långfristiga årsgenomsnittet för den totala grundvattenbildningen,

—karakterisering av grundvattnets kemiska sammansättning, inbegripet angivande av bidragen från mänsklig verksamhet. Medlemsstaterna får använda typologier för karakterisering av grundvatten när de upprättar de naturliga bakgrundsnivåerna för dessa grundvattenförekomster.

2.3Översyn av de konsekvenser som mänsklig verksamhet har för grundvattnet

För sådana grundvattenförekomster som överskrider gränsen mellan två eller flera medlemsstater, eller för vilka det vid den första karakteriseringen enligt punkt 2.1 ovan fastställdes att det finns risk för att de inte uppfyller de mål som fastställts för varje förekomst enligt artikel 4, skall, om det är relevant, följande information samlas in och bevaras för varje grundvattenförekomst:

a)Lokaliseringen av punkter i grundvattenförekomsten som används för uttag av vatten med undantag av

—punkter för uttag av vatten som ger mindre än 10 m3 per dag i genomsnitt, eller

—punkter för uttag av vatten avsett som dricksvatten och som ger mindre än 10 m3 per dag i genom- snitt eller betjänar mindre än 50 personer.

b)Det genomsnittliga uttaget per år från sådana punkter.

c)Den kemiska sammansättningen hos det vatten som tas ut från grundvattenförekomsten.

d)Lokalisering av punkter i grundvattenförekomsten dit vatten tillförs direkt.

e)Storleken på tillflödet vid sådana punkter.

f)Den kemiska sammansättningen av det vatten som tillförs grundvattenförekomsten.

g)Markanvändningen i det eller de tillrinningsområden som grundvattenbildningen sker ifrån, inbegripet föroreningar och antropogena förändringar i tillflödeskarakteristika, till exempel avledning av regnvatten och avrinning genom marktätning, konstgjord infiltration, uppdämning eller dränering.

2.4Översyn av förändringarnas konsekvenser för grundvattennivån

Medlemsstaterna skall även fastställa för vilka grundvattenförekomster det enligt artikel 4 kan fastställas mindre stränga mål efter det att följande effekter på förekomstens status har beaktats:

i)Ytvatten och därmed sammanhängande terrestra ekosystem.

ii)Vattenreglering, skydd mot översvämningar och markdränering.

iii)Mänsklig utveckling.

2.5Översyn av konsekvenserna av föroreningar på grundvattenkvaliteten

Medlemsstaterna skall fastställa för vilka grundvattenförekomster det enligt artikel 4.5 skall uppställas mindre stränga mål, där grundvattenförekomsten som en konsekvens av mänsklig verksamhet, enligt artikel 5.1, är så förorenad att det är omöjligt eller orimligt dyrt att uppnå god kemisk grundvattenstatus.

22.12.2000	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	L 327/31

BILAGA III

EKONOMISK ANALYS

Den ekonomiska analysen skall innehålla tillräcklig och tillräckligt detaljerad information (med beaktande av kostnaden för att samla in de relevanta uppgifterna) för att det skall vara möjligt att göra

a)de relevanta beräkningarna för att i enlighet med artikel 9 beakta principen om täckning av kostnaderna för vat- tentjänster med hänsyn till långsiktiga försörjnings- och behovsprognoser avseende vattnet i avrinningsdistriktet och, om nödvändigt

—uppskattningar av de volymer, priser och kostnader som är förenade med vattentjänster, och

—uppskattningar av relevanta investeringar, däri inbegripet prognoser för sådana investeringar,

b)bedömningar av den mest kostnadseffektiva kombination av åtgärder när det gäller vattenanvändningen som skall ingå i det åtgärdsprogram som avses i artikel 11, på grundval av uppskattningar av de potentiella kostnaderna för sådana åtgärder.

L 327/32	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	22.12.2000

BILAGA IV

SKYDDADE OMRÅDEN

1.Det register över skyddade områden som krävs enligt artikel 6 skall omfatta följande typer av skyddade områden:

i)Områden som enligt artikel 7 fastställts för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten.

ii)Områden som har fastställts för skydd av ekonomiskt betydelsefulla vattenlevande djur- eller växtarter.

iii)Vattenförekomster som fastställts som rekreationsvatten, inklusive områden som fastställts som badvatten enligt direktiv 76/160/EEG.

iv)Områden som är känsliga för näringsämnen, inklusive områden som fastställts som sårbara enligt direktiv 91/676/EEG och områden som fastställts som känsliga områden enligt direktiv 91/271/EEG.

v)Områden som har fastställts för skydd av livsmiljöer eller arter där bevarandet eller förbättrandet av vattnets status är en viktig faktor för deras skydd, inklusive relevanta Natura 2000 områden som fastställts enligt direk- tiv 92/43/EEG (1) och direktiv 79/409/EEG (2).

2.I den sammanfattning av registret som skall ingå i förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet skall ingå kartor, som visar var varje skyddat område är beläget, och en beskrivning av den gemenskapslagstiftning, den nationella eller den lokala lagstiftning i enlighet med vilken de blivit förklarade som sådana.

(1) EGT L 206, 22.7.1992, s. 7. Direktivet senast ändrat genom direktiv 97/62/EG (EGT L 305, 8.11.1997, s. 42). (2) EGT L 103, 25.4.1979, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 97/49/EG (EGT L 223, 13.8.1997, s. 9).

22.12.2000	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	L 327/33

BILAGA V

1.YTVATTENSTATUS

1.1Kvalitetsfaktorer för klassificeringen av ekologisk status

1.1.1F l o d e r

1.1.2S j ö a r

1.1.3V a t t e n i ö v e r g å n g s z o n

1.1.4K u s t v a t t e n

1.1.5K o n s t g j o r d a e l l e r k r a f t i g t m o d i f i e r a d e v a t t e n f ö r e k o m s t e r

1.2Normativa definitioner för klassificering av ekologisk status

1.2.1	D e f i n i t i o n	a v	h ö g ,	g o d	o c h	m å t t l i g e k o l o g i s k		s t a t u s	i	f l o d e r
1.2.2	D e f i n i t i o n	a v	h ö g ,	g o d	o c h	m å t t l i g e k o l o g i s k		s t a t u s	i	s j ö a r
1.2.3	D e f i n i t i o n	a v	h ö g ,	g o d	o c h	m å t t l i g	e k o l o g i s k	s t a t u s	i	v a t t e n i ö v e r g å n g s z o n
1.2.4	D e f i n i t i o n	a v	h ö g ,	g o d	o c h	m å t t l i g	e k o l o g i s k	s t a t u s	i	k u s t v a t t e n

1.2.5	D e f i n i t i o n	a v m a x i m a l , g o d o c h	m å t t l i g e k o l o g i s k p o t e n t i a l f ö r k o n s t g j o r d a e l l e r
	k r a f t i g t m o d i f i e r a d e v a t t e n f ö r e k o m s t e r
1.2.6	F ö r f a r a n d e	f ö r m e d l e m s s t a t e r n a s	f a s t s t ä l l a n d e a v k e m i s k a m i l j ö - k v a l i t e t s n o r m e r

1.3Övervakning av ekologisk status och kemisk status för ytvatten

1.3.1U t f o r m n i n g a v d e n k o n t r o l l e r a n d e ö v e r v a k n i n g e n

1.3.2U t f o r m n i n g a v d e n o p e r a t i v a ö v e r v a k n i n g e n

1.3.3U t f o r m n i n g a v d e n u n d e r s ö k a n d e ö v e r v a k n i n g e n

1.3.4Ö v e r v a k n i n g s f r e k v e n s

1.3.5T i l l ä g g s k r a v p å ö v e r v a k n i n g a v s k y d d a d e o m r å d e n

1.3.6N o r m e r f ö r ö v e r v a k n i n g a v k v a l i t e t s f a k t o r e r

1.4Klassificering och redovisning av ekologisk status

1.4.1J ä m f ö r b a r h e t f ö r b i o l o g i s k a ö v e r v a k n i n g s r e s u l t a t

1.4.2	R e d o v i s n i n g	a v	ö v e r v a k n i n g s r e s u l t a t	o c h	k l a s s i f i c e r i n g	a v	e k o l o g i s k s t a t u s o c h e k o -
	l o g i s k p o t e n t i a l
1.4.3	R e d o v i s n i n g	a v	ö v e r v a k n i n g s r e s u l t a t	o c h	k l a s s i f i c e r i n g	a v	k e m i s k s t a t u s

2.GRUNDVATTEN

2.1Grundvattnets kvantitativa status

2.1.1P a r a m e t e r f ö r k l a s s i f i c e r i n g a v k v a n t i t a t i v s t a t u s

2.1.2D e f i n i t i o n a v k v a n t i t a t i v s t a t u s

2.2Övervakning av grundvattnets kvantitativa status

2.2.1N ä t f ö r ö v e r v a k n i n g a v g r u n d v a t t e n n i v å n

2.2.2T ä t h e t m e l l a n ö v e r v a k n i n g s s t a t i o n e r n a

2.2.3Ö v e r v a k n i n g s f r e k v e n s

2.2.4T o l k n i n g o c h r e d o v i s n i n g a v g r u n d v a t t n e t s k v a n t i t a t i v a s t a t u s

L 327/34	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	22.12.2000

2.3Grundvattnets kemiska status

2.3.1P a r a m e t r a r f ö r b e s t ä m n i n g a v g r u n d v a t t n e t s k e m i s k a s t a t u s

2.3.2 D e f i n i t i o n a v g o d k e m i s k s t a t u s h o s g r u n d v a t t n e t

2.4Övervakning av grundvattnets kemiska status

2.4.1N ä t e t f ö r ö v e r v a k n i n g a v g r u n d v a t t n e t

2.4.2K o n t r o l l e r a n d e ö v e r v a k n i n g

2.4.3O p e r a t i v ö v e r v a k n i n g

2.4.4I d e n t i f i e r i n g a v t e n d e n s e r f ö r f ö r o r e n a n d e ä m n e n

2.4.5 T o l k n i n g o c h r e d o v i s n i n g a v g r u n d v a t t n e t s k e m i s k a s t a t u s

2.5Redovisning av grundvattnets status

1.YTVATTENSTATUS

1.1Kvalitetsfaktorer för klassificeringen av ekologisk status

1.1.1F l o d e r

Biologiska faktorer

Sammansättning och förekomst av vattenväxter Sammansättning och förekomst av bentiska evertebrater Sammansättning, förekomst och åldersstruktur hos fiskfaunan

Hydromorfologiska faktorer som stöd för de biologiska faktorerna

Hydrologisk regim

kvantitet och dynamik för vattenflöde

förbindelser med grundvattenförekomster

Flodens kontinuitet

Morfologiska förhållanden

variation i floddjup och flodbredd

flodbäddens struktur och substrat

strandzonens struktur

Kemiska och fysikalisk-kemiska faktorer som stöd för de biologiska faktorerna

Allmänt

Vattentemperatur

Syreförhållanden

Salthalt

Försurningsstatus

Näringsförhållanden

22.12.2000	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	L 327/35

Särskilda förorenande ämnen

Förorening från alla de prioriterade ämnen för vilka det har visats att de släpps ut i vattenförekomsten.

Förorening från andra ämnen för vilka det har visats att de släpps ut i betydande mängder i vattenföre- komsten.

1.1.2S j ö a r

Biologiska faktorer

Sammansättning, förekomst och biomassa hos fytoplankton Sammansättning och förekomst av andra vattenväxter Sammansättning och förekomst av bentiska evertebrater Sammansättning, förekomst och åldersstruktur hos fiskfaunan

Hydromorfologiska faktorer som stöd för de biologiska faktorerna

Hydrologisk regim

vattenflödesvolym och vattenflödesdynamik uppehållstid

förbindelser med grundvattenförekomster Morfologiska förhållanden

variation i sjövattendjup

sjöbäddens volym, struktur och substrat sjöstrandens struktur

Kemiska och fysikalisk-kemiska faktorer som stöd för de biologiska faktorerna

Allmänt

Siktdjup

Vattentemperatur

Syreförhållanden

Salthalt

Försurningsstatus

Näringsförhållanden

Särskilda förorenande ämnen

Förorening från alla de prioriterade ämnen för vilka det har visats att de släpps ut i vattenförekomsten.

Förorening från andra ämnen för vilka det har visats att de släpps ut i betydande mängder i vattenföre- komsten.

1.1.3V a t t e n i ö v e r g å n g s z o n

Biologiska faktorer

L 327/36	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	22.12.2000

Hydromorfologiska faktorer som stöd för de biologiska faktorerna

Morfologiska förhållanden djupvariation

bäddens volym, struktur och substrat tidvattenzonens struktur

Tidvattenmönster

sötvattenflöde

vågexponering

Kemiska och fysikalisk-kemiska faktorer som stöd för de biologiska faktorerna

Allmänt

Siktdjup

Vattentemperatur

Syreförhållanden

Salthalt

Näringsförhållanden

Särskilda förorenande ämnen

Förorening från alla prioriterade ämnen för vilka det har visats att de släpps ut i vattenförekomsten.

Förorening från andra ämnen för vilka det har visats att de släpps ut i betydande mängder i vattenföre- komsten.

1.1.4K u s t v a t t e n

Biologiska faktorer

Sammansättning, förekomst och biomassa hos fytoplankton Sammansättning och förekomst av andra vattenväxter Sammansättning och förekomst av bentiska evertebrater

Hydromorfologiska faktorer till grund för de biologiska faktorerna

Morfologiska förhållanden djupvariation

kustbäddens struktur och substrat tidvattenzonens struktur

Tidvattenmönster

de dominerande strömmarnas riktning vågexponering

22.12.2000	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	L 327/37

Kemiska och fysikalisk-kemiska faktorer till grund för de biologiska faktorerna

Allmänt

Siktdjup

Vattentemperatur

Syreförhållanden

Salthalt

Näringsförhållanden

Särskilda förorenande ämnen

Förorening från alla prioriterade ämnen för vilka det har visats att de släpps ut i vattenförekomsten.

Förorening från andra ämnen för vilka det har visats att de släpps ut i betydande mängder i vattenföre- komsten.

1.1.5K o n s t g j o r d a e l l e r k r a f t i g t m o d i f i e r a d e v a t t e n f ö r e k o m s t e r

För konstgjorda eller kraftigt modifierade vattenförekomster skall de kvalitetsfaktorer tillämpas som skall tilläm- pas för den av de ovan nämnda fyra naturliga grundvattenkategorierna som närmast liknar den konstgjorda eller kraftigt modifierade vattenförekomsten i fråga.

1.2Normativa definitioner för klassificeringen av ekologisk status

Tabell 1.2 Allmän definition för floder, sjöar, vatten i övergångszon och kustvatten

Följande text ger en allmän definition av ekologisk kvalitet. Vid klassificeringen skall de värden för kvalitetsfaktorer när det gäller ekologisk status för varje grundvattenkategori användas som framgår av tabel- lerna 1.2.1–1.2.4 nedan.

Faktorer	Hög status	God status	Måttlig status

Allmänt	Det finns inga eller endast mycket små av människor	Värdena för ytvattenförekomstens biologiska kvalitetsfak-	Värdena för ytvattenförekomstens biologiska kvalitetsfakto-
	framkallade förändringar av ytvattenförekomstens värden	torer uppvisar små av mänsklig verksamhet framkallade	rer avviker i måttlig omfattning från de värden som nor-
	för de fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kva-	störningar, men avviker endast i liten omfattning från de	malt gäller för ytvattenförekomsten vid opåverkade förhål-
	litetsfaktorerna, jämfört med de värden som normalt gäl-	värden som normalt gäller för ytvattenförekomsten vid	landen. Värdena visar på måttliga av mänsklig verksamhet
	ler för denna typ av förekomst vid opåverkade förhållan-	opåverkade förhållanden.	framkallade störningar och är avsevärt mer påverkade än
	den.		vid förhållanden med god status.
	Värdena för ytvattenförekomstens biologiska kvalitetsfak-
	torer avspeglar de värden som normalt är förknippade
	med denna typ vid opåverkade förhållanden och upp-
	visar inga eller mycket små tecken på störningar.
	Dessa är de typspecifika förhållandena och samhällena.

Vatten med status under måttlig skall klassificeras som otillfredsställande eller dåliga.

Vatten som uppvisar tecken på större förändringar av värdena för de biologiska kvalitetsfaktorerna för typen av ytvattenförekomst i fråga, och i vilka de relevanta biologiska samhällena avviker väsentligt från dem som normalt är förknippade med denna typ av ytvattenförekomst vid opåverkade förhållanden, skall klassificeras som otillfredsställande.

Vatten som uppvisar tecken på allvarliga förändringar av värdena för de biologiska kvalitetsfaktorerna för typen av ytvattenförekomst i fråga, och i vilka de relevanta biologiska samhällen som normalt är för- knippade med denna typ av ytvattenförekomst vid opåverkade förhållanden saknas, skall klassificeras som dåliga.

327/38 L

tidning officiella gemenskapernas Europeiska

2000.12.22

1.2.1D e f i n i t i o n a v h ö g , g o d o c h m å t t l i g e k o l o g i s k s t a t u s i f l o d e r

Biologiska kvalitetsfaktorer

Faktorer

Hög status

God status

Måttlig status

Fytoplankton

Artsammansättning av fytoplankton motsvarar helt eller

Det finns lätta förändringar i artsammansättning och

Artsammansättningen av fytoplankton skiljer sig måttligt

nästan helt opåverkade förhållanden.

förekomst av fytoplankton jämfört med de typspecifika

från sammansättningen i typspecifika samhällen.

Den genomsnittliga förekomsten av fytoplankton stäm-

samhällena. Sådana

förändringar tyder inte

på någon

Förekomsten är måttligt påverkad

och kan förorsaka en

accelererande tillväxt

av alger som

orsakar

oönskade

mer helt överens med de typspecifika fysikalisk-kemiska

betydande oönskad påverkan på

värdena för andra bio-

störningar av vattenförekomstens organismbalans eller av

förhållandena och förändrar inte väsentligt de typspeci-

logiska och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer.

vattnets eller sedimentens fysikalisk-kemiska kvalitet.

fika siktdjupsförhållandena.

En lätt ökning av frekvensen för och intensiteten av den

En måttlig ökning

frekvensen

för och intensiteten av

Planktonblomning inträffar med den frekvens och inten-

planktonblomning

kan

förekomma. Ihållande blomningar

typspecifika planktonblomningen kan förekomma.

sitet som stämmer överens med de typspecifika fysika-

kan inträffa under sommarmånaderna.

lisk-kemiska förhållandena.

Makrofyter och

Artsammansättning och förekomst motsvarar helt eller

Det finns lätta förändringar i artsammansättning och

Det finns måttliga förändringar i artsammansättningen av

fytobentos

nästan helt opåverkade förhållanden.

förekomst av makrofyter och fytobentos i förhållande till

makrofyter och fytobentos i förhållande till de typspecifika

Inga förändringar i den genomsnittliga förekomsten av

typspecifika

samhällena. Sådana

förändringar

tyder

samhällena och den är väsentligt mer påverkad än vad som

inte

på någon

accelererande tillväxt

av fytobentos

eller

är fallet vid god status.

makrofyter och fytobentos kan upptäckas.

högre former av växtliv som orsakar oönskade störningar

Måttliga förändringar av den genomsnittliga förekomsten

av vattenförekomstens organismbalans eller av vattnets

av makrofyter och fytobentos kan påvisas.

eller sedimentens fysikalisk-kemiska kvalitet.

Det fytobentiska samhället har inte till följd av mänsklig

Det fytobentiska samhället kan till följd av mänsklig verk-

samhet ha påverkats och i vissa områden flyttats av flockar

verksamhet påverkats negativt av flockar eller mattor av

och mattor av bakterier.

bakterier.

Bentiska evertebrater

Artsammansättning och förekomst motsvarar helt eller

Det finns lätta förändringar i artsammansättning och

Artsammansättning och förekomst av evertebrater skiljer

nästan helt opåverkade förhållanden.

förekomst av evertebrater i förhållande till de typspecifika

sig måttligt från de typspecifika förhållandena.

Förhållandet mellan arter som är känsliga för påverkan

samhällena.

Viktiga grupper av arter i det typspecifika samhället sak-

och arter som inte är känsliga för påverkan uppvisar inga

Förhållandet mellan arter som är känsliga för påverkan

nas.

tecken på förändring jämfört med opåverkade förhållan-

och arter som inte är känsliga för påverkan uppvisar en

Förhållandet mellan arter som är känsliga för påverkan och

den.

lätt förändring jämfört med opåverkade förhållanden.

arter som inte är känsliga för påverkan, samt graden av

Graden av mångfald av evertebrater uppvisar inga tecken

Mångfalden av evertebrater uppvisar vissa tecken på för-

mångfald, är väsentligt lägre än det typspecifika värdet och

på förändring jämfört med opåverkade förhållanden.

ändring jämfört med typspecifika värden.

väsentligt lägre än vid god status.

SV 2000.12.22

tidning officiella gemenskapernas Europeiska

327/39 L

Faktorer	Hög status		God status		Måttlig status

Fiskfauna	Artsammansättning och förekomst motsvarar helt eller	Det finns sådana lätta förändringar i arternas samman-			Det finns sådana måttliga förändringar i fiskarternas sam-
	nästan helt opåverkade förhållanden.	sättning och förekomst i förhållande till de typspecifika			mansättning och förekomst i förhållande till de typspecifika
	Alla typspecifika arter som är känsliga för påverkan före-	samhällena som kan hänföras till av människor framkal-			samhällena som kan hänföras till av människor framkallad
		lad påverkan på de fysikalisk-kemiska och hydromorfolo-			påverkan på de fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska
	kommer.
		giska kvalitetsfaktorerna.			kvalitetsfaktorerna.

	Fisksamhällenas åldersstruktur uppvisar få tecken på av	Fisksamhällenas	åldersstruktur	uppvisar tecken på stör-	Fisksamhällenas åldersstruktur	uppvisar betydande tecken
	människor framkallade störningar och den tyder inte på
		ningar som kan	hänföras till	av människor framkallad	på av människor framkallade	störningar i en omfattning
	brister i någon särskild arts fortplantning eller utveckling.
		påverkan på de fysikalisk-kemiska och hydromorfolo-			som gör att en måttlig andel av de typspecifika arterna sak-

		giska kvalitetsfaktorerna och åldersstrukturen tyder i			nas eller förekommer i mycket begränsad omfattning.
		vissa fall på brister i en särskild arts fortplantning eller
		utveckling av en omfattning som gör att vissa åldersgrup-
		per kan saknas.

Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer

Faktorer	Hög status	God status	Måttlig status

Hydrologisk regim	Flödesvolym och flödesdynamik, samt den förbindelse	Förhållanden som gör att de värden för biologiska kva-	Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
	med grundvattnet som blir följden, motsvarar helt eller	litetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.	faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
	nästan helt opåverkade förhållanden.

Kontinuitet	Flodens kontinuitet är inte påverkad av människors verk-	Förhållanden som gör att de värden för biologiska kva-	Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
	samhet och den tillåter att vattenlevande organismer obe-	litetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås	faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
	hindrat kan vandra och sedimenttransport ske.

Morfologiska	Strömningsmönster, variation i djup och bredd, flödes-	Förhållanden som gör att de värden för biologiska kva-	Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
förhållanden	hastigheter, substratförhållanden samt strandzonens	litetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.	faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
	struktur och förhållanden motsvarar helt eller nästan helt
	opåverkade förhållanden.

327/40 L

tidning officiella gemenskapernas Europeiska

2000.12.22

Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer (1)

	Faktorer	Hög status		God status				Måttlig status

Allmänna		Värdena för de fysikalisk-kemiska faktorerna motsvarar	Värdena för temperatur, syrebalans, pH, surhetsneutrali-					Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
förhållanden		helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.	serande förmåga och salthalt ligger inte utanför det inter-					faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
		Koncentrationen av näringsämnen ligger i det intervall	vall som har fastställts för att det typspecifika				ekosys-
			temets funktion skall säkerställas och de biologiska kva-
		som normalt gäller vid opåverkade förhållanden.
			litetsfaktorer som har angivits ovan skall uppnås.

		Nivåerna för salthalt, pH, syrebalans, surhetsneutralise-	Koncentrationerna av näringsämnen överstiger				inte de
		rande förmåga och temperatur uppvisar inga tecken på
			nivåer som har	fastställts	för	att ekosystemets	funktion
		av människor framkallad påverkan och ligger inom det
			skall säkerställas	och att	de	biologiska kvalitetsfaktorer
		intervall som normalt råder vid opåverkade förhållanden.
			som har angivits ovan skall uppnås.


Särskilda syntetiska		Koncentrationer nära noll och åtminstone lägre än grän-	Koncentrationer som inte överstiger de normer som upp-					Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
förorenande ämnen		sen för upptäckt vid användning av den mest avancerade	rättats i enlighet med det förfarande som beskrivs i					faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
		analysteknik som är i allmänt bruk.	avsnitt 1.2.6, utan att detta påverkar tillämpningen av
			direktiv 91/414/EEG och direktiv 98/8/EG. (< eqs)

Särskilda icke-syntetiska		Koncentrationerna ligger inom det intervall som normalt	Koncentrationer som inte överstiger de normer som upp-					Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
förorenande ämnen		gäller vid opåverkade förhållanden (bakgrundsnivåer =	rättats i enlighet med det förfarande som beskrivs i					faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
		bgl).	avsnitt 1.2.6 (2), utan att detta påverkar tillämpningen av
			direktiv 91/414/EEG och direktiv 98/8/EG. (< eqs)

(1)	Följande förkortningar används: bgl = bakgrundsnivå, eqs = miljökvalitetsnorm.
(2)	Tillämpningen av de normer som härletts i enlighet med detta protokoll skall inte erfordra att koncentrationen av förorenande ämnen minskas så att den underskrider bakgrundsnivåerna (eqs>bgl).

SV 2000.12.22

tidning officiella gemenskapernas Europeiska

327/41 L

1.2.2D e f i n i t i o n a v h ö g , g o d o c h m å t t l i g e k o l o g i s k s t a t u s i s j ö a r

Biologiska kvalitetsfaktorer

Faktorer

Hög status

God status

Måttlig status

Fytoplankton	Artsammansättning och förekomst av fytoplankton mot-		Det finns lätta förändringar i artsammansättning och			Artsammansättning och förekomst av plankton skiljer sig
	svarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.		förekomst av plankton i förhållande till de typspecifika			måttligt från sammansättningen i typspecifika samhällen.
	Den genomsnittliga förekomsten av	fytoplanktonbio-	samhällena. Sådana	förändringar tyder inte	på någon	Biomassan är måttligt påverkad och kan förorsaka en bety-
			accelererande tillväxt	av alger som orsakar	oönskade
	massa överensstämmer helt med de typspecifika fysika-					dande oönskad påverkan på andra biologiska och fysika-
			störningar av vattenförekomstens organismbalans eller av
	lisk-kemiska förhållandena och förändrar inte väsentligt					lisk-kemiska kvalitetsfaktorers värden och på vattnets eller
			vattnets eller sedimentens fysikalisk-kemiska kvalitet.
	de typspecifika siktdjupsförhållandena.					sedimentens fysikalisk-kemiska kvalitet.
			En lätt ökning av frekvensen för och intensiteten av den
	Planktonblomning inträffar med den frekvens och inten-					En måttlig ökning av frekvensen för och intensiteten av
			typspecifika planktonblomningen kan förekomma.
	sitet som stämmer överens med de typspecifika fysika-					planktonblomning kan förekomma. Ihållande blomningar

	lisk-kemiska förhållandena.					kan inträffa under sommarmånaderna.

Makrofyter och	Artsammansättning och förekomst motsvarar helt eller		Det finns lätta förändringar i sammansättning och före-			Det finns måttliga förändringar i artsammansättningen av
fytobentos	nästan helt opåverkade förhållanden.		komst av makrofyter och fytobentos i förhållande till			makrofyter och fytobentos i förhållande till de typspecifika
	Inga förändringar i den genomsnittliga	förekomsten av	typspecifika samhällen. Sådana förändringar tyder inte på			samhällena och den är väsentligt mer påverkad än vad som
			någon accelererande tillväxt av fytobentos eller högre for-			kan iakttas vid god kvalitet.
	makrofyter och fytobentos kan upptäckas.
			mer av växtliv som orsakar oönskade störningar av vat-			Måttliga förändringar av den genomsnittliga förekomsten

			tenförekomstens organismbalans eller av vattnets eller
						av makrofyter och fytobentos kan påvisas.
			sedimentens fysikalisk-kemiska kvalitet.

			Det fytobentiska samhället har inte till följd av mänsklig			Det fytobentiska samhället kan till följd av mänsklig verk-
						samhet ha påverkats och i vissa områden flyttats av flockar
			verksamhet påverkats negativt av flockar eller mattor av
						och mattor av bakterier.
			bakterier.


Bentiska evertebrater	Artsammansättning och förekomst motsvarar helt eller		Det finns lätta förändringar i artsammansättning och			Artsammansättning och förekomst av evertebrater skiljer
	nästan helt opåverkade förhållanden.		förekomst av evertebrater i förhållande till de typspecifika			sig måttligt från typspecifika förhållanden.
	Förhållandet mellan arter som är känsliga för påverkan		samhällena.			Viktiga grupper av arter i det typspecifika samhället sak-

	och arter som inte är känsliga för påverkan uppvisar		Förhållandet mellan arter som är känsliga för påverkan			nas.
	ingen förändring jämfört med opåverkade förhållanden.		och arter som inte	är känsliga för påverkan uppvisar		Förhållandet mellan arter som är känsliga för påverkan och
			vissa tecken på förändring jämfört med opåverkade för-
	Graden av mångfald av evertebrater uppvisar inga tecken					arter som inte är känsliga för påverkan, samt graden av
			hållanden.
	på förändring jämfört med opåverkade förhållanden.					mångfald, är väsentligt lägre än det typspecifika värdet och

			Mångfalden av evertebrater uppvisar vissa tecken på för-			väsentligt lägre än vid god status.
			ändring jämfört med opåverkade förhållanden.

327/42 L

tidning officiella gemenskapernas Europeiska

2000.12.22

Faktorer

Hög status

God status

Måttlig status

Fiskfauna	Artsammansättning och förekomst motsvarar helt eller	Det finns sådana lätta förändringar i artsammansättning								Det finns sådana måttliga förändringar i fiskarternas sam-
	nästan helt opåverkade förhållanden.	och förekomst i förhållande till de typspecifika samhäl-								mansättning och förekomst i förhållande till de typspecifika
	Alla typspecifika arter som är känsliga för påverkan före-	lena som	kan hänföras till			av	människor		framkallad	samhällena som kan hänföras till av människor framkallad
		påverkan	på	de	fysikalisk-kemiska och			hydromorfolo-		påverkan på de fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska
	kommer.
		giska kvalitetsfaktorerna.								kvalitetsfaktorerna.

	Fisksamhällenas åldersstruktur uppvisar få tecken på av	Fisksamhällenas åldersstruktur				uppvisar		tecken på stör-		Fisksamhällenas åldersstruktur uppvisar betydande tecken
	människor framkallade störningar och den tyder inte på
		ningar som		kan	tillskrivas	av	människor		framkallad	på störningar, som kan tillskrivas av människor framkallad
	brister i någon särskild arts fortplantning eller utveckling.
		påverkan på de fysikalisk-kemiska och hydromorfolo-								påverkan på de fysikalisk-kemiska eller hydromorfologiska

		giska kvalitetsfaktorerna och åldersstrukturen tyder i								kvalitetsfaktorerna av en omfattning som gör att en måttlig
		vissa fall på brister i en särskild arts fortplantning eller								andel av de typspecifika arterna saknas eller förekommer i
		utveckling av en omfattning som gör att vissa åldersgrup-								mycket begränsad utsträckning.
		per kan saknas.

Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer

Faktorer	Hög status	God status	Måttlig status

Hydrologisk regim	Flödesvolym, flödesdynamik, nivå och uppehållstid samt	Förhållanden som gör att de värden för biologiska kva-	Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
	den förbindelse med grundvattnet som blir följden, mot-	litetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.	faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
	svarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.

Morfologiska kvalitets-	Variationer i sjödjup, substralförhållanden samt strand-	Förhållanden som gör att de värden för biologiska kva-	Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
faktorer	zonens struktur och förhållanden motsvarar helt eller	litetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås	faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
	nästan helt opåverkade förhållanden.

SV 2000.12.22

tidning officiella gemenskapernas Europeiska

327/43 L

Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer (1)

Faktorer

Hög status

God status

Måttlig status

Allmänna		Värdena för de fysikalisk-kemiska faktorerna motsvarar	Värdena för temperatur, syrebalans, pH, surhetsneutrali-		Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
förhållanden		helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.	serande förmåga, siktdjup och salthalt ligger inte utanför		faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
		Koncentrationen av näringsämnen ligger i det intervall	det intervall som har fastställts för att ekosystemets funk-
		Koncentrationen av näringsämnen ligger i det intervall	tion skall säkerställas och de biologiska kvalitetsfaktorer
		som normalt gäller vid opåverkade förhållanden.	tion skall säkerställas och de biologiska kvalitetsfaktorer
		som normalt gäller vid opåverkade förhållanden.	som har angivits ovan skall uppnås.
			som har angivits ovan skall uppnås.
		Nivåerna för salthalt, pH, syrebalans, surhetsneutralise-	Koncentrationerna av näringsämnen överstiger	inte de
		rande förmåga, siktdjup och temperatur uppvisar inga	Koncentrationerna av näringsämnen överstiger	inte de
		rande förmåga, siktdjup och temperatur uppvisar inga	nivåer som har fastställts för att ekosystemets	funktion
		tecken på av människor framkallad påverkan och ligger	nivåer som har fastställts för att ekosystemets	funktion
		tecken på av människor framkallad påverkan och ligger	skall säkerställas och de biologiska kvalitetsfaktorer som
		inom det intervall som normalt råder vid opåverkade	skall säkerställas och de biologiska kvalitetsfaktorer som
		inom det intervall som normalt råder vid opåverkade	har angivits ovan skall uppnås.
		förhållanden.	har angivits ovan skall uppnås.
		förhållanden.

Särskilda syntetiska		Koncentrationer nära noll och åtminstone lägre än grän-	Koncentrationer som inte överstiger de normer som upp-		Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
förorenande ämnen		sen för upptäckt vid användning av den avancerade ana-	rättats i enlighet med det förfarande som beskrivs i		faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
		lysteknik som är i allmänt bruk.	avsnitt 1.2.6, utan att detta påverkar tillämpningen av
			direktiv 91/414/EEG och direktiv 98/8/EG. (< eqs)

Särskilda icke-syntetiska		Koncentrationerna ligger inom det intervall som normalt	Koncentrationer som inte överstiger de normer som upp-		Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
förorenande ämnen		gäller vid opåverkade förhållanden (bakgrundsnivåer =	rättats i enlighet med det förfarande som beskrivs i		faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
		bgl).	avsnitt 1.2.6 (2), utan att detta påverkar tillämpningen av
			direktiv 91/414/EEG och direktiv 98/8/EG. (< eqs)

(1)	Följande förkortningar används: bgl = bakgrundsnivå, eqs = miljökvalitetsnorm.
(2)	Tillämpningen av de normer som härletts i enlighet med detta protokoll skall inte erfordra att koncentrationen av förorenande ämnen minskas så att den underskrider bakgrundsnivåerna (eqs > bgl).

327/44 L

tidning officiella gemenskapernas Europeiska

2000.12.22

1.2.3D e f i n i t i o n a v h ö g , g o d o c h m å t t l i g e k o l o g i s k s t a t u s i v a t t e n i ö v e r g å n g s z o n

Biologiska kvalitetsfaktorer

Faktorer

Hög status

God status

Måttlig status

Fytoplankton	Artsammansättning och förekomst av fytoplankton över-	Det finns lätta förändringar i artsammansättning och	Artsammansättning och förekomst av fytoplankton skiljer
	ensstämmer med opåverkade förhållanden.	förekomst av fytoplankton.	sig måttligt från sammansättningen i typspecifika förhållan-
			den.
	Den genomsnittliga förekomsten av fytoplankton-	Biomassan uppvisar lätta förändringar jämfört med typ-	Biomassan är måttligt påverkad och kan förorsaka en bety-
	biomassa överensstämmer med typspecifika fysikalisk-	specifika förhållanden. Sådana förändringar tyder inte på	Biomassan är måttligt påverkad och kan förorsaka en bety-
	kemiska förhållanden och förändrar inte väsentligt de	någon accelererande tillväxt av alger som orsakar oöns-	dande oönskad påverkan på andra biologiska kvalitetsfakto-
	typspecifika siktdjupsförhållandena.	kade störningar av vattenförekomstens organismbalans	rers värden.
		eller av vattnets fysikalisk-kemiska kvalitet.
	Planktonblomning inträffar med den frekvens och inten-		En måttlig ökning av frekvensen för och intensiteten av
	sitet som stämmer överens med typspecifika fysikalisk-	En lätt ökning av frekvensen för och intensiteten av den	planktonblomning kan förekomma. Ihållande blomningar
	kemiska förhållanden.	typspecifika planktonblomningen kan förekomma.	kan inträffa under sommarmånaderna.

Makroalger	Artsammansättning av makroalger överensstämmer med	Det finns lätta förändringar i artsammansättning och	Artsammansättningen av makroalger skiljer sig måttligt
	opåverkade förhållanden.	förekomst av makroalger i förhållande till de typspecifika	från typspecifika förhållanden och den uppvisar väsentligt
		samhällena. Sådana förändringar tyder inte på någon	större skevheter än vid god kvalitet.
	Inga förändringar genom människors verksamhet av mat-	accelererande tillväxt av fytobentos eller högre former av
	tan av makroalger kan upptäckas.	växtliv som orsakar oönskade störningar av vattenföre-	Måttliga förändringar av den genomsnittliga förekomsten
		komstens organismbalans eller av vattnets fysikalisk-ke-	av makroalger kan påvisas och de kan orsaka oönskade
		miska kvalitet.	störningar av vattenförekomstens organismbalans.

Gömfröiga växter	Artsammansättning motsvarar helt eller nästan helt opå-	Det finns lätta förändringar i artsammansättningen av	Artsammansättningen av gömfröiga växter skiljer sig mått-
	verkade förhållanden.	gömfröiga växter jämfört med de typspecifika samhälle-	ligt från sammansättningen i typspecifika samhällen och
		na.	den uppvisar väsentligt större skevheter än vid god kvalitet.
	Inga förändringar genom människors verksamhet av
	förekomsten av gömfröiga växter kan upptäckas.	Förekomsten av gömfröiga växter uppvisar vissa tecken	Förekomsten av gömfröiga växter uppvisar måttliga skev-
		på störningar.	heter.

SV 2000.12.22

tidning officiella gemenskapernas Europeiska

327/45 L

Faktorer

Hög status

God status

Måttlig status

Bentiska evertebrater	Artsammansättning och förekomst av bentiska evertebra-	Graden av mångfald och förekomsten av evertebrater lig-	Graden av mångfald och förekomsten av evertebrater ligger
	ter ligger inom ett intervall som normalt råder vid opå-	ger endast något utanför det intervall som råder vid typ-	måttligt utanför det intervall som råder vid typspecifika
	verkade förhållanden.	specifika förhållanden.	förhållanden.
	Alla arter som är känsliga för påverkan och som förknip-	De flesta av de typspecifika samhällenas känsliga arter	Arter som tyder på föroreningar förekommer.
	pas med opåverkade förhållanden förekommer.	förekommer.
			Många av de känsliga arterna i de typspecifika samhällena
			saknas.

Fiskfauna	Artsammansättning och förekomst motsvarar opåverkade	Förekomsten av arter som är känsliga för påverkan upp-	En måttlig andel av de typspecifika arterna som är känsliga
	förhållanden.	visar vissa tecken på skevheter jämfört med typspecifika	för påverkan beroende på av människor framkallad påver-
		förhållanden som kan hänföras till av människor fram-	kan på de fysikalisk-kemiska eller hydromorfologiska kva-
		kallad påverkan på de fysikalisk-kemiska eller hydromor-	litetsfaktorerna.
		fologiska kvalitetsfaktorerna.

Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer

Faktorer

Hög status

God status

Måttlig status

Tidvattenmönster	Mönstret för sötvattenflöde motsvarar helt eller nästan	Förhållanden som gör	att	de	värden	för	biologiska kva-	Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
	helt opåverkade förhållanden.	litetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.						faktorer som har angivits ovan kan uppnås.

Morfologiska	Variationer i djup, substratförhållanden samt tidvattenzo-	Förhållanden som gör	att	de	värden	för	biologiska kva-	Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
förhållanden	nens struktur och förhållanden motsvarar helt eller näs-	litetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.						faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
	tan helt opåverkade förhållanden.

327/46 L

tidning officiella gemenskapernas Europeiska

2000.12.22

Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer (1)

Faktorer

Hög status

God status

Måttlig status

Allmänna		De fysikalisk-kemiska faktorerna motsvarar helt eller näs-	Värdena för temperatur, syresättningsförhållanden och	Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
förhållanden		tan helt opåverkade förhållanden.	siktdjup ligger inte utanför det intervall som har fast-	faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
			ställts för att ekosystemets funktion skall säkerställas och
		Koncentrationen av näringsämnen ligger inom det inter-	de biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan
		vall som normalt gäller vid opåverkade förhållanden.	skall uppnås.
		Temperatur, syrebalans och siktdjup uppvisar inga tecken	Koncentrationerna av näringsämnen överstiger inte de
		på av människor framkallad påverkan och ligger inom	nivåer som har fastställts för att det typspecifika ekosys-
		det intervall som normalt råder vid opåverkade	temets funktion skall säkerställas och att de biologiska
		förhållanden.	kvalitetsfaktorer som har angivits ovan skall uppnås.

Särskilda syntetiska		Koncentrationer nära noll och åtminstone lägre än grän-	Koncentrationer som inte överstiger de normer som upp-	Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
förorenande ämnen		sen för upptäckt vid användning av den mest avancerade	rättats i enlighet med det förfarande som beskrivs i	faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
		analysteknik som är i allmänt bruk.	avsnitt 1.2.6, utan att detta påverkar tillämpningen av
			direktiv 91/414/EEG och direktiv 98/8/EG. (< eqs)

Särskilda icke-syntetiska		Koncentrationerna ligger inom det intervall som normalt	Koncentrationer som inte överstiger de normer som upp-	Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
förorenande ämnen		gäller vid opåverkade förhållanden (bakgrundsnivåer =	rättats i enlighet med det förfarande som beskrivs i	faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
		bgl).	avsnitt 1.2.6 (2), utan att detta påverkar tillämpningen av
			direktiv 91/414/EEG och direktiv 98/8/EG. (< eqs)

(1)	Följande förkortningar används: bgl = bakgrundsnivå, eqs = miljökvalitetsnorm.
(2)	Tillämpningen av de normer som härletts i enlighet med detta protokoll skall inte erfordra att koncentrationen av förorenande ämnen minskas så att den underskrider bakgrundsnivåerna (eqs > bgl).

SV 2000.12.22

tidning officiella gemenskapernas Europeiska

327/47 L

1.2.4D e f i n i t i o n a v h ö g , g o d o c h m å t t l i g e k o l o g i s k s t a t u s i k u s t v a t t e n

Biologiska kvalitetsfaktorer

Faktorer	Hög status	God status	Måttlig status

Fytoplankton	Artsammansättning och förekomst av fytoplankton över-	Det finns vissa tecken på störningar i artsammansätt-	Sammansättningen och förekomsten av planktonarter upp-
	ensstämmer med opåverkade förhållanden.	ningen och förekomsten av fytoplankton.	visar tecken på måttlig störning.
	Den genomsnittliga biomassan av fytoplankton stämmer	Biomassan uppvisar lätta förändringar jämfört med typ-	Biomassan av alger ligger väsentligt utanför det intervall
	överens med typspecifika fysikalisk-kemiska förhållanden	specifika förhållanden. Sådana förändringar tyder inte på	som råder vid typspecifika förhållanden och är sådan att
	och förändrar inte väsentligt de typspecifika siktdjupsför-	någon accelererande tillväxt av alger som orsakar oöns-	den kan påverka andra biologiska kvalitetsfaktorer.
	hållandena.	kade störningar av vattenförekomstens organismbalans
		eller av vattnets kvalitet.	En måttlig ökning av frekvensen för och intensiteten av
	Planktonblomning inträffar med en frekvens och intensi-		planktonblomning kan förekomma. Ihållande blomningar
	tet som stämmer överens med de typspecifika fysikalisk-	En lätt ökning av frekvensen för och intensiteten av den	kan inträffa under sommarmånaderna.
	kemiska förhållandena.	typspecifika planktonblomningen kan förekomma.

Makroalger och	Alla arter av makroalger och gömfröiga växter som är	De flesta arter av makroalger och gömfröiga växter som	Ett måttligt antal av de arter av makroalger och gömfröiga
gömfröiga växter	känsliga för påverkan och som förknippas med opåver-	är känsliga för påverkan och som förknippas med opå-	växter som är känsliga för påverkan och som förknippas
	kade förhållanden förekommer.	verkade förhållanden förekommer.	med opåverkade förhållanden saknas.
	Omfattning av mattan av makroalger och förekomst av	Omfattningen av mattan av makroalger och förekomsten	Mattan av makroalger och förekomsten av gömfröiga väx-
	gömfröiga växter överensstämmer med opåverkade	av gömfröiga växter uppvisar vissa tecken på störning.	ter uppvisar måttliga störningar och kan orsaka en oöns-
	förhållanden.		kad störning av vattenförekomstens organismbalans.

Bentiska evertebrater	Graden av mångfald och förekomst av bentiska ever-	Graden av mångfald och förekomsten av evertebrater lig-	Graden av mångfald och förekomsten av evertebrater ligger
	tebrater ligger inom det intervall som normalt råder vid	ger endast något utanför det intervall som råder vid typ-	måttligt utanför det intervall som råder vid typspecifika
	opåverkade förhållanden.	specifika förhållanden.	förhållanden.
	Alla arter som är känsliga för påverkan och förknippas	De flesta av de typspecifika samhällenas känsliga arter	Arter som tyder på förorening förekommer.
	med opåverkade förhållanden förekommer.	förekommer.
			Många av de typspecifika samhällenas känsliga arter sak-
			nas.

327/48 L

tidning officiella gemenskapernas Europeiska

2000.12.22

Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer

Faktorer	Hög status	God status	Måttlig status

Tidvattenmönster	Mönstret för sötvattenflöde och de dominerande ström-	Förhållanden som gör att de värden för biologiska kva-	Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
	marnas riktning och hastighet motsvarar helt eller nästan	litetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.	faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
	helt opåverkade förhållanden.

Morfologiska	Variationer i djup, substratförhållanden samt tidvattenzo-	Förhållanden som gör att de värden för biologiska kva-	Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
förhållanden	nens struktur och förhållanden motsvarar helt eller näs-	litetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.	faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
	tan helt opåverkade förhållanden.

Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer (1)

Faktorer		Hög status			God status		Måttlig status

Allmänna förhållanden	De fysikalisk-kemiska faktorerna motsvarar helt eller näs-				Värdena för temperatur, syresättningsförhållanden och		Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
	tan helt opåverkade förhållanden.				siktdjup ligger inte utanför det intervall som har fast-		faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
	Koncentrationen av näringsämnen ligger inom det inter-				ställts för att ekosystemets funktion skall säkerställas och
					att de biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan
	vall som normalt råder vid opåverkade förhållanden.
					skall uppnås.

	Temperatur, syrebalans och siktdjup uppvisar inga tecken				Koncentrationerna av näringsämnen överstiger	inte de
	på	av människor framkallad påverkan	och	ligger inom
					nivåer som har fastställts för att ekosystemets	funktion
	det	intervall som normalt råder	vid	opåverkade
					skall säkerställas och de biologiska kvalitetsfaktorer som
	förhållanden.
					har angivits ovan skall uppnås.


Särskilda syntetiska	Koncentrationer nära noll och åtminstone lägre än grän-				Koncentrationer som inte överstiger de normer som upp-		Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
förorenande ämnen	sen för upptäckt vid användning av den mest avancerade				rättats i enlighet med det förfarande som beskrivs i		faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
	analysteknik som är i allmänt bruk.				avsnitt 1.2.6, utan att detta påverkar tillämpningen av
					direktiv 91/414/EEG och direktiv 98/8/EG. (< eqs)

Särskilda icke-syntetiska	Koncentrationerna ligger inom det intervall som normalt				Koncentrationer som inte överstiger de normer som upp-		Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
förorenande ämnen	råder vid opåverkade förhållanden (bakgrundsnivåer =				rättats i enlighet med det förfarande som beskrivs i		faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
	bgl).				avsnitt 1.2.6 (2), utan att detta påverkar tillämpningen av
					direktiv 91/414/EEG och direktiv 98/8/EG. (< eqs)

(1) Följande förkortningar används: bgl = bakgrundsnivå, eqs = miljökvalitetsnorm.

(2) Tillämpning av de normer som härletts i enlighet med detta protokoll skall inte erfordra att koncentrationen av förorenande ämnen minskas så att den underskrider bakgrundsnivåerna.

SV 2000.12.22

tidning officiella gemenskapernas Europeiska

327/49 L

1.2.5 D e f i n i t i o n a v m a x i m a l , g o d o c h m å t t l i g e k o l o g i s k p o t e n t i a l f ö r k r a f t i g t m o d i f i e r a d e e l l e r k o n s t g j o r d a v a t t e n f ö r e k o m s t e r

Faktorer

Maximal ekologisk potential

God ekologisk potential

Måttlig ekologisk potential

Biologiska	Värdena för de relevanta biologiska kvalitetsfaktorerna	Värdena för de relevanta biologiska kvalitetsfaktorerna	Värdena för de relevanta biologiska kvalitetsfaktorerna
kvalitetsfaktorer	återspeglar så långt det är möjligt de värden som gäller	uppvisar lätta förändringar jämfört med de värden som	uppvisar måttliga förändringar jämfört med de värden som
	för den närmast jämförbara typen av ytvattenförekomst,	föreligger vid maximal ekologisk potential.	föreligger vid maximal ekologisk potential.
	givet de fysikaliska förhållanden som beror på vattenföre-
	komstens konstgjorda eller kraftigt förändrade karakteris-		Dessa värden är väsentligt mer påverkade än de som före-
	tika.		Dessa värden är väsentligt mer påverkade än de som före-
	tika.		ligger vid god kvalitet.
			ligger vid god kvalitet.

Hydromorfologiska fak-	De hydromorfologiska förhållandena överensstämmer	Förhållanden som gör att de värden för biologiska kva-	Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
torer	med att den enda påverkan på ytvattenförekomsten är	litetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.	faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
	den som härrör från vattenförekomstens konstgjorda
	eller kraftigt förändrade karakteristika efter det att alla
	lindrande åtgärder har vidtagits så att det säkerställs att
	förhållandena i praktiken ligger närmast ett ekologiskt
	oförändrat tillstånd, särskilt i fråga om migrerande fauna
	och lämpliga lek- och fortplantningsplatser.

Fysikalisk-kemiska fak-
torer

Allmänna förhållanden	De fysikalisk-kemiska faktorerna motsvarar helt eller näs-	Värdena för de fysikalisk-kemiska faktorerna ligger inom	Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
	tan helt de opåverkade förhållanden som råder för den	de intervall som har fastställts för att ekosystemets funk-	faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
	typ av ytvattenförekomst som är närmast jämförbar med	tion skall säkerställas och för att de biologiska kvalitets-
	den berörda konstgjorda eller kraftigt modifierade före-	faktorer som har angivits ovan skall uppnås.
	komsten.
		Värdena för temperatur och pH ligger inte utanför de
	Koncentrationen av näringsämnen ligger inom det inter-	intervall som har fastställts för att ekosystemets funktion
	vall som normalt råder vid sådana opåverkade förhållan-	skall säkerställas och för att de biologiska kvalitetsfakto-
	den.	rer som har angivits ovan skall uppnås.
	Värdena för temperatur, syrebalans och pH motsvarar	Koncentrationerna av näringsämnen överstiger inte de
	dem som vid opåverkade förhållanden råder för den typ	nivåer som har fastställts för att ekosystemets funktion
	av ytvattenförekomst som är närmast jämförbar med den	skall säkerställas och för att de biologiska kvalitetsfakto-
	berörda konstgjorda eller kraftigt modifierade förekomsten.	rer som har angivits ovan skall uppnås.

327/50 L

tidning officiella gemenskapernas Europeiska

2000.12.22

Faktorer	Maximal ekologisk potential	God ekologisk potential	Måttlig ekologisk potential	.22
Faktorer	Maximal ekologisk potential	God ekologisk potential	Måttlig ekologisk potential	2000.12

Särskilda syntetiska	Koncentrationer nära noll och åtminstone lägre än grän-	Koncentrationer som inte överstiger de normer som upp-	Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
Särskilda syntetiska	Koncentrationer nära noll och åtminstone lägre än grän-	Koncentrationer som inte överstiger de normer som upp-
förorenande ämnen	sen för upptäckt vid användning av den mest avancerade	rättats i enlighet med det förfarande som beskrivs i	faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
	analysteknik som är i allmänt bruk.	avsnitt 1.2.6, utan att detta påverkar tillämpningen av
		direktiv 91/414/EEG och direktiv 98/8/EG. (< eqs)
		direktiv 91/414/EEG och direktiv 98/8/EG. (< eqs)			SV
					SV

Särskilda icke-syntetiska	Koncentrationerna ligger inom det intervall som vid opå-	Koncentrationer som inte överstiger de normer som upp-	Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
Särskilda icke-syntetiska	Koncentrationerna ligger inom det intervall som vid opå-	Koncentrationer som inte överstiger de normer som upp-
förorenande ämnen	verkade förhållanden normalt råder för den typ av ytvat-	rättats i enlighet med det förfarande som beskrivs i	faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
	tenförekomst som är närmast jämförbar med den	avsnitt 1.2.6 (1) utan att detta påverkar tillämpningen av
	berörda konstgjorda eller kraftigt modifierade förekoms-	direktiv 91/414/EEG och direktiv 98/8/EG. (< eqs)
	ten (bakgrundsnivåer = bgl).
					tidning officiella gemenskapernas Europeiska
(1) Tillämpning av de normer som härletts i enlighet med detta protokoll skall inte erfordra att koncentrationen av förorenande ämnen minskas så att den underskrider bakgrundsnivåerna.

327/51 L

L 327/52	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	22.12.2000

1.2.6F ö r f a r a n d e f ö r m e d l e m s s t a t e r n a s f a s t s t ä l l a n d e a v k e m i s k a m i l j ö k v a l i t e t s n o r m e r

Medlemsstaternas arbete med att ta fram miljökvalitetsnormer för de förorenande ämnen som anges i punk- terna 1–9 i bilaga VIII till skydd för vattenlevande biota skall ske enligt nedanstående bestämmelser. Normer kan fastställas för vatten, sediment eller biota.

Om möjligt skall både akuta och kroniska data inhämtas för nedanstående artsammansättningar, som är rele- vanta för den berörda vattenförekomsttypen, samt för övriga akvatiska artsammansättningar där uppgifter finns att tillgå. Grunduppsättningen för artsammansättningar är:

—Alger och/eller makrofyter.

—Daphnia eller organismer som är representativa för saltvatten.

—Fisk.

Fastställande av miljökvalitetsnormer

Följande förfarande skall tillämpas vid fastställandet av en högsta årsmedelkoncentration:

i)Medlemsstaterna skall fastställa lämpliga säkerhetsfaktorer i varje fall i överensstämmelse med de tillgäng- liga uppgifternas beskaffenhet och kvalitet och enligt de riktlinjer som anges i avsnitt 3.3.1 i del II av den tekniska handledningen till stöd för kommissionens direktiv 93/67/EEG om riskbedömning för nya anmälda ämnen samt kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 om riskbedömning för existerande ämnen samt med hänsyn till säkerhetsfaktorerna i nedanstående tabell:

	Säkerhetsfaktor

Minst en akut L(E)C50 från var och en av de tre näringsnivåerna i grund-	1 000
uppsättningen	1 000

En kronisk NOEC (antingen fisk eller daphnia eller en organism som är repre-
sentativ för saltvatten)	100

Två kroniska NOEC från arter som representerar två näringsnivåer (fisk och/el-
ler daphnia eller en organism som är representativ för saltvatten och/eller
alger)	50

Kroniska NOEC från minst tre arter (normalt fisk, daphnia eller en organism
som är representativ för saltvatten och alger) som representerar tre
näringsnivåer	10

Andra fall, däribland fältdata eller modellekosystem, som medger beräkning
och tillämpning av mer exakta säkerhetsfaktorer	Bedöms från fall till fall

ii)Om data beträffande persistens och bioackumulerbarhet finns tillgängliga, skall dessa beaktas vid beräk- ningen av miljökvalitetsnormens slutliga värde.

iii)Den på detta sätt beräknade normen bör jämföras med eventuella belägg från fältstudier. Om avvikelser framträder skall beräkningen ses över så att en mer exakt säkerhetsfaktor kan beräknas.

iv)Den beräknade normen skall granskas av utomstående experter och bli föremål för samråd med allmänhe- ten i medlemsstaten så att en mer exakt säkerhetsfaktor kan beräknas.

22.12.2000	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	L 327/53

1.3Övervakning av ekologisk status och kemisk status för ytvatten

Nätet för ytvattenövervakning skall upprättas i enlighet med kraven i artikel 8. Övervakningsnätet skall utfor- mas så att det ger en sammanhängande och heltäckande översikt över den ekologiska och den kemiska statusen inom varje avrinningsområde, och det skall tillåta en klassificering av vattenförekomster i fem klasser i överens- stämmelse med de normativa definitionerna i avsnitt 1.2. Medlemsstaterna skall i förvaltningsplanen för avrin- ningsdistriktet tillhandahålla en eller flera kartor som visar nätet för ytvattenövervakning.

På grundval av den karakterisering och bedömning av miljöpåverkan som skall göras enligt artikel 5 och bilaga II skall medlemsstaterna för varje period som en förvaltningsplan för avrinningsdistrikt gäller för utarbeta ett program för kontrollerande övervakning och ett program för operativ övervakning. I en del fall kan medlems- staterna också behöva utarbeta program för undersökande övervakning.

Medlemsstaterna skall övervaka parametrar som indikerar statusen för varje relevant kvalitetsfaktor. I valet av parametrar för biologiska kvalitetsfaktorer skall medlemsstaterna fastställa den lämpliga nivå för artsammansätt- ningar som krävs för att uppnå adekvat tillförlitlighet och noggrannhet i klassificeringen av kvalitetsfaktorerna. Förvaltningsplanen skall innehålla uppskattningar av konfidens- och noggrannhetsnivån för de resultat som erhålls genom övervakningsprogrammen.

1.3.1U t f o r m n i n g a v d e n k o n t r o l l e r a n d e ö v e r v a k n i n g e n

Mål

Medlemsstaterna skall inrätta program för kontrollerande övervakning för att inhämta uppgifter i syfte att

—komplettera och bekräfta det förfarande för bedömning av miljöpåverkan som anges i bilaga II,

—kunna utforma effektiva och ändamålsenliga övervakningsprogram i framtiden,

—bedöma de långsiktiga förändringarna i naturliga förhållanden,

—bedöma de långsiktiga förändringar som orsakas av omfattande mänsklig verksamhet.

Resultaten av sådan övervakning skall ses över och utnyttjas, tillsammans med den bedömning av miljöpåver- kan som anges i bilaga II, för att avgöra vilka krav som bör ställas på övervakningsprogrammen i befintliga och framtida förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt.

Val av övervakningspunkter

Kontrollerande övervakning skall användas för ett så stort antal ytvattenförekomster att en bedömning kan göras av den allmänna ytvattenstatusen i varje avrinningsområde eller delavrinningsområde inom avrinnings- distriktet. Vid valet av vattenförekomster skall medlemsstaterna där det är lämpligt säkerställa att övervakningen genomförs vid punkter där

—vattenflödeshastigheten är betydande inom hela avrinningsdistriktet; inbegripet punkter i stora floder där tillrinningsområdet är större än 2 500 km2,

—där vattenvolymen inom avrinningsdistriktet, även stora sjöar och vattenmagasin, är betydande,

—betydande vattenförekomster överskrider en medlemsstats gränser,

—de stationer identifieras enligt beslutet om informationsutbyte (77/795/EEG), och

vid andra stationer som är nödvändiga för att uppskatta den föroreningsmängd som förs över medlemsstater- nas gränser, och som förs ut i havsmiljön.

L 327/54	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	22.12.2000

Val av kvalitetsfaktorer

Kontrollerande övervakning skall för varje övervakningsstation ske under en period av ett år inom förvaltnings- planens tidsram när det gäller

—parametrar som indikerar samtliga biologiska kvalitetsfaktorer,

—parametrar som indikerar samtliga hydromorfologiska kvalitetsfaktorer,

—parametrar som indikerar samtliga allmänna fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer, prioriterade förorenande ämnen som släpps ut i avrinningsområdet eller delavrinningsområdet, och

—andra förorenande ämnen som släpps ut i betydande mängder i avrinningsområdet eller delavrinnings- området.

Såvida inte tidigare kontrollerande övervakning visat att förekomsten ifråga har uppnått god status och det inte finns något tecken enligt översynen av konsekvenserna av mänsklig verksamhet i enlighet med bilaga II på att konsekvenserna för vattenförekomsten har förändrats. I dessa fall skall kontrollerande övervakning utföras för var tredje förvaltningsplan för avrinningsdistrikten.

1.3.2U t f o r m n i n g a v d e n o p e r a t i v a ö v e r v a k n i n g e n

Operativ övervakning skall genomföras för att

—fastställa statusen för de vattenförekomster som bedöms ligga i riskzonen för att inte uppfylla miljömålen, och

—bedöma de förändringar av statusen för dessa vattenförekomster som åtgärdsprogrammen resulterar i.

Programmet kan ändras under den period förvaltningsplanen för avrinningsdistrikten gäller på grundval av uppgifter som har inhämtats som en del av kraven i bilaga II eller i denna bilaga, framför allt om syftet är att minska övervakningsfrekvensen när konsekvenserna inte anses betydande eller den aktuella påverkan har försvunnit.

Val av övervakningsstationer

Operativ övervakning skall utföras för alla de vattenförekomster som, på grundval av antingen en bedömning av miljöpåverkan enligt bilaga II eller kontrollerande övervakning, har bedömts ligga i riskzonen för att inte uppfylla miljömålen enligt artikel 4 och för de vattenförekomster i vilka prioriterade ämnen släpps ut. Övervak- ningspunkter skall, när det gäller prioriterade ämnen, väljas i enlighet med den lagstiftning i vilken de relevanta miljökvalitetsnormerna fastställs. I övriga fall skall, även när det gäller prioriterade ämnen för vilka särskilda riktlinjer saknas, övervakningspunkterna väljas enligt följande:

—När det gäller vattenförekomster som riskerar att utsättas för betydande påverkan från punktkällor: tillräck- ligt antal övervakningspunkter inom varje vattenförekomst för att kunna bedöma omfattningen och effek- terna av påverkan från punktkällorna. Om en vattenförekomst utsätts för påverkan från ett antal punktkäl- lor kan övervakningspunkterna väljas så att den totala omfattningen och de sammanlagda konsekvenserna av denna påverkan kan bedömas.

—När det gäller vattenförekomster som riskerar att utsättas för betydande påverkan från en diffus källa: till- räckligt antal övervakningspunkter bland ett urval av vattenförekomster för att kunna bedöma omfatt- ningen och konsekvenserna av påverkan från diffusa källor. De utvalda vattenförekomsterna skall vara representativa för de relativa risker för påverkan från diffusa källor som finns, och för den relativa risken att inte uppnå god ytvattenstatus.

—När det gäller vattenförekomster som riskerar att utsättas för betydande hydromorfologisk påverkan: till- räckligt antal övervakningspunkter bland ett urval av vattenförekomster för att kunna bedöma omfatt- ningen och konsekvenserna av den hydromorfologiska påverkan. Valet av vattenförekomster skall spegla de totala effekterna av den hydromorfologiska påverkan som samtliga vattenförekomster utsätts för.

22.12.2000	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	L 327/55

Val av kvalitetsfaktorer

För att kunna bedöma omfattningen av den påverkan som ytvattenförekomster utsätts för skall medlemssta- terna övervaka de kvalitetsfaktorer som återspeglar den påverkan som vattenförekomsten eller vattenförekoms- terna utsätts för. För att bedöma konsekvenserna av denna påverkan skall medlemsstaterna i relevanta delar övervaka

—parametrar för den biologiska kvalitetsfaktor, eller de biologiska kvalitetsfaktorerna, som är mest känslig(-a) för den påverkan som vattenförekomsterna utsätts för,

—alla prioriterade förorenande ämnen som släpps ut, samt andra förorenande ämnen som släpps ut i bety- dande mängd, eller

—parametrar som indikerar den hydromorfologiska kvalitetsfaktor som är mest känslig för den påverkan som har konstaterats.

1.3.3U t f o r m n i n g a v d e n u n d e r s ö k a n d e ö v e r v a k n i n g e n

Mål

Undersökande övervakning skall genomföras

—när orsaken till överskridandena är okänd,

—när den kontrollerande övervakningen visar att de mål som fastställts enligt artikel 4 för en viss vattenföre- komst troligtvis inte kommer att uppnås, och operativ övervakning inte redan har inletts, i syfte att fast- ställa orsakerna till att en eller flera vattenförekomster inte uppnår miljömålen, eller

—för att fastställa omfattningen och konsekvenserna av oavsiktliga föroreningsincidenter.

Denna övervakning skall ligga till grund för inrättande av ett åtgärdsprogram som syftar till att nå miljömålen och särskilda åtgärder som är nödvändiga för att komma till rätta med effekterna av oavsiktliga föroreningsinci- denter.

1.3.4Ö v e r v a k n i n g s f r e k v e n s

När det gäller perioden med kontrollerande övervakning bör de frekvenser för övervakningen av parametrar för fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer som anges nedan tillämpas om inte större intervall skulle vara motive- rade på grundval av teknisk kunskap och expertutlåtande. Övervakning av biologiska eller hydromorfologiska kvalitetsfaktorer skall ske minst en gång under perioden med kontrollerande övervakning.

När det gäller operativ övervakning skall frekvensen för den övervakning som krävs för en parameter vilken som helst fastställas av medlemsstaten så att tillräckliga data föreligger för en tillförlitlig bedömning av statusen för den relevanta kvalitetsfaktorn. Som en riktlinje gäller att övervakningsintervallen inte bör överstiga dem som anges i tabellen nedan såvida inte större intervall är motiverat på grundval av teknisk kunskap och expert- utlåtande.

Övervakningsfrekvenserna skall väljas så att en godtagbar konfidensnivå och noggrannhet uppnås. Den kon- fidensnivå och noggrannhet som uppnås med övervakningssystemet skall anges i förvaltningsplanen för avrin- ningsdistriktet.

Övervakningsfrekvenserna skall väljas med hänsyn till parametrarnas föränderlighet på grund av både naturliga och mänskliga förhållanden. Tidpunkten för övervakningen skall väljas så att inverkan av årstidsvariationer på resultatet blir så liten som möjligt, och på så sätt säkerställa att resultaten återspeglar förändringar i vattenföre-

L 327/56	SV			Europeiska gemenskapernas officiella tidning				22.12.2000

		komsten som beror på förändringar orsakade av mänsklig påverkan. Om så krävs för att nå detta mål skall
		ytterligare övervakning ske under olika årstider under ett och samma år.

			Kvalitetsfaktor		Floder	Sjöar	Vatten i	Kustvatten
			Kvalitetsfaktor		Floder	Sjöar	övergångszon	Kustvatten
							övergångszon

		Biologiska

		Fytoplankton			6 månader	6 månader	6 månader	6 månader

		Andra vattenväxter			3 år	3 år	3 år	3 år

		Makroinvertebrater			3 år	3 år	3 år	3 år

		Fisk			3 år	3 år	3 år

		Hydromorfologiska

		Kontinuitet			6 år

		Hydrologi			kontinuerligt	1 månad

		Morfologi			6 år	6 år	6 år	6 år

		Fysikalisk-kemiska

		Temperaturförhållanden			3 månader	3 månader	3 månader	3 månader

		Syresättning			3 månader	3 månader	3 månader	3 månader

		Salthalt			3 månader	3 månader	3 månader

		Näringsstatus			3 månader	3 månader	3 månader	3 månader

		Försurningsstatus			3 månader	3 månader

		Andra förorenande ämnen			3 månader	3 månader	3 månader	3 månader

		Prioriterade ämnen			1 månad	1 månad	1 månad	1 månad

1.3.5 T i l l ä g g s k r a v f ö r ö v e r v a k n i n g e n a v s k y d d a d e o m r å d e n

De övervakningsprogram som krävs enligt ovan skall kompletteras för att uppfylla följande kriterier:

Punkter där uttag av dricksvatten sker

De ytvattenförekomster som anges i artikel 7 och som ger mer än 100 m3 per dag i genomsnitt skall väljas ut som övervakningsstationer och skall underställas sådan ytterligare övervakning som är nödvändig för att upp- fylla kraven i den artikeln. Dessa vattenförekomster skall övervakas med avseende på alla prioriterade ämnen som släpps ut och alla andra ämnen som släpps ut i betydande mängd, vilka kan påverka vattenförekomstens status och vilka regleras enligt bestämmelserna i direktivet om dricksvatten. Övervakning skall ske enligt den frekvens som anges nedan.

Antal förbrukare	Frekvens

< 10 000	4 ggr/år

10 000–30 000	8 ggr/år

> 30 000	12 ggr/år

22.12.2000	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	L 327/57

Livsmiljöer och artskyddsområden

Vattenförekomster som utgör sådana områden skall omfattas av det program för operativ övervakning som anges ovan, enligt vilket de på grundval av miljökonsekvensbedömningen och den kontrollerande övervak- ningen skall identifieras som vattenförekomster som riskerar att inte uppfylla miljömålen enligt artikel 4. Över- vakning skall genomföras för att bedöma omfattningen och konsekvenserna av all relevant betydande påverkan på dessa vattenförekomster och, vid behov, för att bedöma vilka förändringar i dessa vattenförekomsters status som åtgärdsprogrammen medför. Övervakningen skall fortsätta till dess att områdena uppfyller de vattenrelate- rade kraven i den lagstiftning enligt vilken de identifierats och målen enligt artikel 4.

1.3.6S t a n d a r d e r f ö r ö v e r v a k n i n g a v k v a l i t e t s f a k t o r e r

De metoder som används för övervakningen av typparametrar skall överensstämma med de internationella standarder som anges nedan eller med andra nationella eller internationella standarder varigenom det säkerställs att data av motsvarande vetenskapliga kvalitet och jämförbarhet finns att tillgå.

Provtagning av makroinvertebrater

ISO 5667-3:1995	Water Quality–Sampling–Part 3: Guidance on the preservation and handling of
	samples
EN 27828:1994	Water Quality–Methods for biological sampling–Guidance on hand net sampling
	of benthic macroinvertebrates
EN 28265:1994	Water Quality–Methods for biological sampling–Guidance on the design and use
	of quantitative samplers for benthic macroinvertebrates on stony substrata in
	shallow waters
EN ISO 9391:1995	Water Quality–Sampling in deep waters for macroinvertebrates–Guidance on the
	use of colonization, qualitative and quantitative samplers
EN ISO 8689-1:1999	Biological Classification of Rivers Part I: Guidance on the Interpretation of Bio-
	logical Quality Data from Surveys of Benthic Macroinvertebrates in Running
	Waters
EN ISO 8689-2:1999	Biological Classification of Rivers Part II: Guidance on the Presentation of Bio-
	logical Quality Data from Surveys of Benthic Macroinvertebrates in Running
	Waters

Provtagning av makrofyter

Relevanta CEN/ISO-standarder när dessa har utarbetats

Provtagning av fisk

Relevanta CEN/ISO-standarder när dessa har utarbetats

Provtagning av kiselalger

Relevanta CEN/ISO-standarder när dessa har utarbetats

Standarder för fysikalisk-kemiska parametrar

Alla relevanta CEN/ISO-standarder

Standarder för hydromorfologiska parametrar

Alla relevanta CEN/ISO-standarder

L 327/58	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	22.12.2000

1.4Klassificering och redovisning av ekologisk status

1.4.1 J ä m f ö r b a r h e t f ö r b i o l o g i s k a ö v e r v a k n i n g s r e s u l t a t

i)Medlemsstaterna skall upprätta övervakningssystem i syfte att beräkna värdena för de biologiska kvalitets- faktorer som fastställts för varje ytvattenkategori eller för kraftigt modifierade eller konstgjorda ytvatten- förekomster. Vid tillämpningen av nedanstående förfarande på kraftigt modifierade eller konstgjorda vat- tenförekomster bör hänvisningar till ekologisk status tolkas som hänvisningar till ekologisk potential. I sådana system kan man använda sig av särskilda arter eller grupper av arter som är representativa för den totala kvalitetsfaktorn.

ii)För att säkerställa att dessa övervakningssystem är jämförbara skall resultaten av medlemsstaternas sys- temverksamhet redovisas i form av ekologiska kvalitetskvoter för klassificering av ekologisk status. Dessa kvoter skall motsvara förhållandet mellan värdena för de biologiska parametrar som har iakttagits för en viss ytvattenförekomst och värdena för dessa parametrar under de referensförhållanden som är tillämpliga på denna vattenförekomst. Kvoten skall uttryckas som ett numeriskt värde mellan 0 och 1, där hög ekologisk status motsvaras av värden nära ett (1) och dålig ekologisk status motsvaras av värden nära noll

(0).

iii)Varje medlemsstat skall för varje ytvattenkategori dela in skalan för de ekologiska kvalitetskvoterna i över- vakningssystemet i fem klasser, från hög till dålig ekologisk status, enligt definitionen i avsnitt 1.2, genom att tilldela varje klassgräns ett numeriskt värde. Värdet för gränsen mellan hög och god status, samt vär- det för gränsen mellan god och måttlig status, skall fastställas med hjälp av det interkalibreringsförfarande som beskrivs nedan.

iv)Kommissionen skall underlätta detta interkalibreringsförfarande för att säkerställa att klassgränserna fast- ställs i överensstämmelse med de normativa definitionerna i avsnitt 1.2 och att klasserna är jämförbara medlemsstaterna emellan.

v)Som en del av detta förfarande skall kommissionen underlätta det informationsutbyte mellan medlemssta- terna som gör det möjligt att identifiera ett antal övervakningsstationer i varje ekoregion i gemenskapen; dessa stationer kommer att bilda ett interkalibreringsnät. Nätet skall utgöras av ett urval av övervaknings- stationer som valts bland de typer av ytvattenförekomster som finns inom varje ekoregion. För varje typ av ytvattenförekomst som valts skall det i nätverket finnas minst två stationer som motsvarar gränsen mellan de normerande definitionerna hög och god status samt minst två stationer som motsvarar gränsen mellan de normerande definitionerna av god och måttlig status. Övervakningsstationerna skall väljas efter ett expertutlåtande som har sin grund i gemensamma inspektioner och annan tillgänglig information.

vi)Varje övervakningssystem i medlemsstaterna skall tillämpas på de stationer i interkalibreringsnätet som både ligger i ekoregionen och som utgörs av en sådan typ av ytvattenförekomst för vilken systemet skall tillämpas enligt kraven i detta direktiv. Resultatet av denna tillämpning skall användas för att fastställa de numeriska värdena för de klassgränser som är relevanta i varje medlemsstats övervakningssystem.

vii)Kommissionen skall inom tre år efter tidpunkten för detta direktivs ikraftträdande utarbeta ett utkast till register över de stationer som skall utgöra interkalibreringsnätet, vilket kan anpassas i enlighet med de förfaranden som föreskrivs i artikel 21. Det slutgiltiga registret över övervakningsstationer skall fastställas senast fyra år efter tidpunkten för detta direktivs ikraftträdande och det skall offentliggöras av kommissio- nen.

viii)Kommissionen och medlemsstaterna skall slutföra interkalibreringen senast 18 månader efter tidpunkten för offentliggörande av det slutgiltiga registret.

ix)Resultaten av interkalibreringen och de värden som har fastställts för klassificeringarna i medlemsstaternas övervakningssystem skall offentliggöras av kommissionen senast sex månader efter det att interkalibre- ringen har slutförts.

1.4.2 R e d o v i s n i n g a v ö v e r v a k n i n g s r e s u l t a t o c h k l a s s i f i c e r i n g a v e k o l o g i s k s t a t u s o c h e k o l o g i s k p o t e n t i a l

i)När det gäller ytvattenkategorier skall klassificeringen av ekologisk status för vattenförekomsten anges som det lägsta av värdena för resultaten av den biologiska och fysikalisk-kemiska övervakningen avseende de relevanta kvalitetsfaktorerna vilka har klassificerats enligt första kolumnen i nedanstående tabell. Medlems- staterna skall för varje avrinningsdistrikt tillhandahålla en karta som visar klassificeringen av ekologisk sta-

22.12.2000	SV		Europeiska gemenskapernas officiella tidning		L 327/59

		tus för varje vattenförekomst; färgkodad enligt andra kolumnen i nedanstående tabell för att visa klassifice-
		ringen av vattenförekomstens ekologiska status.

			Klassificering av ekologisk status	Färgkod

			Hög	Blå

			God	Grön

			Måttlig	Gul

			Otillfredsställande	Orange

			Dålig	Röd

ii)När det gäller kraftigt modifierade och konstgjorda vattenförekomster skall klassificeringen av ekologisk potential för vattenförekomsten anges som det lägsta av värdena för resultaten av den biologiska och fysi- kalisk-kemiska övervakningen avseende de relevanta kvalitetsfaktorer vilka har klassificerats enligt första kolumnen i nedanstående tabell. Medlemsstaterna skall för varje avrinningsdistrikt tillhandahålla en karta som visar klassificeringen av ekologisk potential för varje vattenförekomst; färgkodad enligt andra kolum- nen i nedanstående tabell när det gäller konstgjorda vattenförekomster och enligt tredje kolumnen i samma tabell när det gäller kraftigt modifierade vattenförekomster.

Klassificering av ekologisk	Färgkod
Klassificering av ekologisk
potential	Konstgjorda vattenförekomster	Kraftigt modifierade vattenförekomster
	Konstgjorda vattenförekomster	Kraftigt modifierade vattenförekomster

God och däröver	Lika breda gröna och ljusgrå	Lika breda gröna och mörkgrå
	ränder	ränder

Måttlig	Lika breda gula och ljusgrå	Lika breda gula och mörkgrå rän-
	ränder	der

Otillfredsställande	Lika breda orange och ljusgrå	Lika breda orange och mörkgrå
	ränder	ränder

Dålig	Lika breda röda och ljusgrå	Lika breda röda och mörkgrå
	ränder	ränder

iii)Medlemsstaterna skall också ange, med hjälp av en svart prick på kartan, vilka av de vattenförekomster där god status eller god ekologisk potential inte har kunnat uppnås p.g.a. icke-överensstämmelse med en eller flera av de miljökvalitetsnormer som har fastställts för vattenförekomsten i fråga med avseende på särskilda syntetiska eller icke-syntetiska förorenande ämnen (enligt den ordning för miljökvalitet som har fastställts av medlemsstaten i fråga).

1.4.3 R e d o v i s n i n g a v ö v e r v a k n i n g s r e s u l t a t o c h k l a s s i f i c e r i n g a v k e m i s k s t a t u s

En vattenförekomst som uppfyller alla de miljökvalitetsnormer som avses i bilaga IX, i artikel 16 och i annan relevant gemenskapslagstiftning där miljökvalitetsnormer fastställs, skall registreras med klassificeringen god kemisk status. Om vattenförekomsten inte uppfyller normerna skall det registreras att den inte uppnår god kemisk status.

Medlemsstaterna skall för varje avrinningsdistrikt tillhandahålla en karta som visar den kemiska statusen för varje vattenförekomst; kartan skall vara färgkodad enligt andra kolumnen i nedanstående tabell för att illustrera klassificeringen av vattenförekomstens kemiska status.

Klassificering av kemisk status	Färgkod

God	Blå

Uppnår ej god kemisk status	Röd

L 327/60	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	22.12.2000

2.GRUNDVATTEN

2.1Grundvattnets kvantitativa status

2.1.1P a r a m e t e r f ö r k l a s s i f i c e r i n g a v k v a n t i t a t i v s t a t u s

System för grundvattennivån

2.1.2D e f i n i t i o n a v k v a n t i t a t i v s t a t u s

Faktorer	God status

Grundvattennivå	Grundvattennivån i grundvattenförekomsten är sådan att den tillgängliga
	grundvattenresursen inte överskrids av den långsiktiga genomsnittliga uttags-
	nivån per år.
	Grundvattennivån är följaktligen inte utsatt för sådan mänsklig påverkan som
	kan leda till
	— att de ekologiska miljömålen i artikel 4 inte kan uppnås vad beträffar för-
	bundna ytvattenresurser,
	— till någon som helst betydande sänkning av status hos sådana vatten,
	— till någon som helst betydande skada på anslutna terrestra ekosystem som
	är direkt beroende av grundvattenförekomsten,
	och förändringar i strömningsriktningen till följd av nivåförändringar kan upp-
	stå tillfälligt eller varaktigt inom ett begränsat område men sådana omsväng-
	ningar medför inte intrusion av saltvatten eller annan intrusion och utgör inte
	en indikation på en konsekvent och klar utvecklingstendens till följd av mänsk-
	lig påverkan när det gäller flödesriktningar som kan leda till sådana intrusioner.

2.2Övervakning av grundvattnets kvantitativa status

2.2.1N ä t f ö r ö v e r v a k n i n g a v g r u n d v a t t e n n i v å n

Nätet för övervakning av grundvattnet skall upprättas i enlighet med kraven i artiklarna 7 och 8. Övervak- ningsnätet skall utformas så att det ger en tillförlitlig bedömning av den kvantitativa statusen för alla grundvat- tenförekomster eller grupper av förekomster inklusive bedömning av den tillgängliga grundvattenresursen. Medlemsstaterna skall tillhandahålla en karta eller kartor som visar nätet för övervakning av grundvattnet i för- valtningsplanen för avrinningsdistriktet.

2.2.2T ä t h e t m e l l a n ö v e r v a k n i n g s s t a t i o n e r n a

Nätet skall innehålla tillräckligt representativa övervakningspunkter för att uppskatta grundvattennivån i varje grundvattenförekomst eller grupp av förekomster under hänsynstagande till kort- och långsiktiga variationer i fråga om grundvattenbildning och särskilt följande:

—I fråga om grundvattenförekomster som riskerar att inte kunna uppnå miljömålen i artikel 4, se till att övervakningspunkterna ligger tillräckligt tätt för en bedömning av uttagens och utsläppens inverkan på grundvattennivån.

—I fråga om grundvattenförekomster inom vilka grundvattnet sträcker sig över en medlemsstats gränslinje, se till att det finns tillräckligt många övervakningspunkter för att uppskatta grundvattenflödets riktning och hastighet över medlemsstatens gränslinje.

2.2.3Ö v e r v a k n i n g s f r e k v e n s

Observationsfrekvensen skall vara tillräcklig för bedömningar av den kvantitativa statusen hos varje grundvat- tenförekomst eller grupp av förekomster under hänsynstagande till kort- och långsiktiga variationer i fråga om grundvattenbildning och särskilt följande:

22.12.2000	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	L 327/61

—I fråga om grundvattenförekomster som riskerar att inte kunna uppnå miljömålen i artikel 4, se till att mätningarna görs tillräckligt ofta för en bedömning av uttagens och utsläppens inverkan på grundvatten- nivån.

—I fråga om grundvattenförekomster inom vilka grundvattnet sträcker sig över en medlemsstats gränslinje, se till att mätningarna görs tillräckligt ofta för en bedömning av grundvattenflödets riktning och hastighet över medlemsstatens gränslinje.

2.2.4 T o l k n i n g o c h r e d o v i s n i n g a v g r u n d v a t t n e t s k v a n t i t a t i v a s t a t u s

De resultat som kommer fram genom övervakningsnätet för en grundvattenförekomst eller grupp av förekoms- ter skall användas för att bedöma kvantitativ status hos denna förekomst eller de förekomsterna. Om inte annat följer av avsnitt 2.5 skall medlemsstaterna tillhandahålla en karta över den bedömning av grundvattnets kvan- titativa status detta resulterar i, med följande färgkoder:

God status – grön

Otillfredsställande status – röd

2.3Grundvattnets kemiska status

2.3.1P a r a m e t r a r f ö r b e s t ä m n i n g a v g r u n d v a t t n e t s k e m i s k a s t a t u s Konduktivitet

Koncentrationer av förorenande ämnen

2.3.2D e f i n i t i o n a v g o d k e m i s k s t a t u s h o s g r u n d v a t t n e t

Faktorer

God status

Allmänt	Den kemiska sammansättningen av grundvattenförekomsten är sådan att kon-
	centrationen av förorenande ämnen
	— inte uppvisar effekter av intrusion av saltvatten eller annat intrusion enligt
	specifikation nedan,
	— inte överstiger de kvalitetsnormer som är tillämpliga enligt annan relevant
	gemenskapslagstiftning enligt artikel 17,
	— inte är sådan att den skulle leda till att miljömålen enligt artikel 4 beträf-
	fande anslutna ytvatten inte uppnås eller till någon betydande sänkning av
	den ekologiska eller kemiska kvaliteten hos sådana förekomster eller till
	någon betydande skada på terrestra ekosystem som är direkt beroende av
	grundvattenförekomsten.

Konduktivitet	Förändringar i konduktiviteten påvisar inte intrusion av saltvatten eller annan
	intrusion i grundvattenförekomsten.

2.4Övervakning av grundvattnets kemiska status

2.4.1N ä t e t f ö r ö v e r v a k n i n g a v g r u n d v a t t n e t

Nätet för övervakning av grundvattnet skall upprättas i enlighet med kraven i artiklarna 7 och 8. Nätet för övervakning skall utformas så att det ger en heltäckande översikt över grundvattnets kemiska status inom varje avrinningsområde och så att långsiktiga uppåtgående tendenser när det gäller föroreningar som är förorsakade av människor upptäcks.

L 327/62	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	22.12.2000

På grundval av den karakterisering och konsekvensbedömning som genomförs i enlighet med artikel 5 och bilaga II skall medlemsstaterna för varje period förvaltningsplanen för avrinningsområdet är tillämplig upprätta ett program för kontrollerande övervakning. Resultaten av detta program skall användas för att upprätta ett operativt övervakningsprogram som skall tillämpas för planens återstående period.

Uppskattningar av konfidensnivån och noggrannheten i resultaten från övervakningsprogrammen skall göras i planen.

2.4.2K o n t r o l l e r a n d e ö v e r v a k n i n g

Mål

Kontrollerande övervakning skall ske för att

—komplettera och validera konsekvensbedömningsförfarandet,

—tillhandahålla upplysningar som används för bedömning av de långsiktiga tendenserna både till följd av förändringar i de naturliga förhållandena och genom mänsklig verksamhet.

Urval av övervakningsstationer

Tillräckligt antal övervakningsstationer skall väljas ut för

—förekomster som har bedömts vara i riskzonen efter karakteriseringsprogrammet enligt bilaga II,

—förekomster som korsar en medlemsstats gräns.

Urval av parametrar

Följande uppsättning grundparametrar skall övervakas i alla utvalda grundvattenförekomster:

—syrehalt

—pH-värde

—konduktivitet

—nitrat

—ammonium

Förekomster som enligt bilaga II identifieras såsom fall där det finns betydande risk att de inte uppnår god sta- tus skall också övervakas när det gäller sådana parametrar som utgör indikation på konsekvenserna av sådan påverkan.

Gränsöverskridande vattenförekomster skall också övervakas när det gäller sådana parametrar som är relevanta för att skydda alla de användningar som grundvattenflödet har.

2.4.3O p e r a t i v ö v e r v a k n i n g

Mål

Operativ övervakning skall ske under perioderna mellan de kontrollerande övervakningsprogrammen för att

—fastställa kemisk status för alla grundvattenförekomster eller grupper av förekomster som bedöms vara i riskzonen,

—fastställa förekomsten av eventuella långsiktiga uppåtgående tendenser för koncentrationen av varje typ av förorenande ämnen på grund av mänsklig verksamhet.

22.12.2000	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	L 327/63

Urval av övervakningsstationer

Operativ övervakning skall ske för alla grundvattenförekomster eller grupper av förekomster som på grundval av både den konsekvensbedömning som genomförts i enlighet med bilaga II och kontrollerande övervakning identifieras som att de riskerar att inte uppfylla målen i artikel 4. Urvalet av övervakningsstationer skall också återspegla en bedömning av i vilken mån övervakningsdata från den stationen är representativa för kvaliteten på grundvattenförekomsten eller grundvattenförekomsterna i fråga.

Övervakningsfrekvens

Operativ övervakning skall ske tillräckligt ofta under perioderna mellan de kontrollerande övervakningspro- grammen för att konsekvenserna av påverkan i fråga skall kunna upptäckas, dock minst en gång per år.

2.4.4I d e n t i f i e r i n g a v u t v e c k l i n g s t e n d e n s e r f ö r f ö r o r e n a n d e ä m n e n

Medlemsstaterna skall använda data från både kontrollerande och operativ övervakning vid identifiering av långsiktiga av människan orsakade uppåtgående tendenser i koncentrationen av förorenande ämnen och omsvängningar av sådana tendenser. Det år eller den period som beräkningen av tendensidentifieringen skall baseras på skall anges. Beräkningen av tendenser skall ske för en förekomst eller vid behov en grupp av grund- vattenförekomster. En omsvängning skall påvisas statistiskt och konfidensnivån för identifieringen skall anges.

2.4.5 T o l k n i n g o c h r e d o v i s n i n g a v g r u n d v a t t n e t s k e m i s k a s t a t u s

Vid bedömningen av status skall resultaten från individuella övervakningspunkter inom en grundvattenföre- komst läggas samman för hela förekomsten. Utan att det påverkar tillämpningen av de berörda direktiven skall, för att god status skall uppnås för en grundvattenförekomst för de kemiska parametrar för vilka miljökvalitets- normer fastställts i gemenskapslagstiftningen,

—medelvärdet av resultaten av övervakningen på varje punkt i grundvattenförekomsten eller gruppen av förekomster beräknas, och

—dessa medelvärden i enlighet med artikel 17 användas för att visa att god kemisk grundvattenstatus efter- levs.

Om inte annat följer av avsnitt 2.5 skall medlemsstaterna tillhandahålla en karta över grundvattnets kemiska status, med följande färgkoder:

God status – grön

Otillfredsställande status – röd

Medlemsstaterna skall också med en svart prick på kartan markera de grundvattenförekomster som företer en betydande och ihållande uppåtgående tendens i fråga om koncentrationer av förorenande ämnen till följd av mänsklig verksamhet. En omsvängning i denna tendens skall markeras med en blå prick på kartan.

Dessa kartor skall föras in i förvaltningsplanen för avrinningsområdet.

2.5Redovisning av grundvattnets status

Medlemsstaterna skall se till att det i förvaltningsplanen för avrinningsområdet finns en karta som för varje grundvattenförekomst eller grupp av grundvattenförekomster visar både kvantitativ status och kemisk status för denna förekomst eller grupp av förekomster, med färgkodning i enlighet med kraven i avsnitten 2.2.4 och 2.4.5. Medlemsstaterna kan välja att inte återge separata kartor i avsnitten 2.2.4 och 2.4.5, men måste i så fall också se till att det finns en anvisning i enlighet med kraven i 2.4.5 på den karta som krävs i detta avsnitt av de förekomster för vilka det föreligger en betydande och ihållande uppåtgående tendens i fråga om koncentra- tion av varje typ av förorenande ämnen eller en omsvängning av en sådan tendens.

L 327/64	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	22.12.2000

BILAGA VI

FÖRTECKNING ÖVER ÅTGÄRDER SOM SKALL INKLUDERAS I ÅTGÄRDSPROGRAMMEN

DEL A

Åtgärder som krävs enligt följande direktiv:

i)Badvattendirektivet (76/160/EEG).

ii)Direktivet om vilda fåglar (79/409/EEG) (1).

iii)Dricksvattendirektivet (80/778/EEG), ändrat genom direktiv 98/83/EG.

iv)Direktivet om risker för storolyckor (Sevesodirektivet) (96/82/EG) (2).

v)Direktivet om miljökonsekvensbedömningar (85/337/EEG) (3).

vi)Direktivet om avloppsslam (86/278/EEG) (4).

vii)Direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (91/271/EEG).

viii)Direktivet om växtskyddsmedel (91/414/EEG).

ix)Nitratdirektivet (91/676/EEG).

x)Direktivet om livsmiljö (92/43/EEG) (5).

xi)Direktivet om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (96/61/EG).

DEL B

Följande är en icke-uttömmande förteckning över kompletterande åtgärder som medlemsstaterna inom varje avrinnings- distrikt kan välja att anta som en del av det åtgärdsprogram som krävs enligt artikel 11.4:

i)Lagstiftning.

ii)Administrativa styrmedel.

iii)Ekonomiska eller fiskala styrmedel.

iv)Framförhandlade miljööverenskommelser.

v)Utsläppsreglering.

vi)Uppförandekodexar.

vii)Återskapande och återställande av våtmarksområden.

viii)Uttagsreglering.

ix)Åtgärder för hantering av efterfrågan, bland annat främjande av anpassad jordbruksproduktion som till exempel odling av grödor som kräver små vattenmängder inom områden som påverkas av torka.

x)Effektivitets- och återanvändningsåtgärder, bland annat främjande av vatteneffektiv teknik inom industrin och vattenbesparande bevattningsmetoder.

(1) EGT L 103, 25.4.1979, s. 1. (2) EGT L 10, 14.1.1997, s. 13.

(3) EGT L 175, 5.7.1985, s. 40. Direktivet ändrat genom direktiv 97/11/EG (EGT L 73, 14.3.1997, s. 5). (4) EGT L 181, 8.7.1986, s. 6.

(5) EGT L 206, 22.7.1992, s. 7.

22.12.2000	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	L 327/65

xi)Byggnadsprojekt.

xii)Avsaltningsanläggningar.

xiii)Projekt för återställande.

xiv)Konstgjord infiltration av akviferer.

xv)Utbildningsprojekt.

xvi)Forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprojekt.

xvii)Andra relevanta åtgärder.

L 327/66	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	22.12.2000

BILAGA VII

FÖRVALTNINGSPLANER FÖR AVRINNINGSDISTRIKT

A. Förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt skall bestå av följande:

1.En allmän beskrivning av avrinningsdistriktets karakteristika som krävs enligt artikel 5 och bilaga II. Denna skall innefatta följande:

1.1För ytvatten

—kartläggning av vattenförekomsternas lokalisering och gränser,

—kartläggning av ekoregioner och typer av ytvattenförekomster inom avrinningsområdet,

—identifiering av referensförhållanden för typer av ytvattenförekomster.

1.2För grundvatten

—kartläggning av grundvattenförekomsternas lokalisering och gränser.

2.En sammanfattning av betydande påverkan och effekter på ytvattnets och grundvattnets status orsakade av mänsklig verksamhet, bl.a.

—uppskattning av föroreningar från punktkällor,

—uppskattning av föroreningar från diffusa källor, inbegripet en sammanfattning av markanvändning,

—uppskattning av påverkan på vattnets kvantitativa status, inbegripet uttag,

—analys av andra konsekvenser som mänsklig verksamhet har för vattnets status.

3.Identifiering och kartläggning av skyddade områden som krävs enligt artikel 6 och bilaga IV.

4.En karta över de nätverk för övervakning som upprättats för de syften som anges i artikel 8 och bilaga V, och en redovisning i kartform över resultaten av de övervakningsprogram som genomförts i enlighet med dessa bestämmelser när det gäller statusen hos

4.1ytvatten (ekologisk och kemisk),

4.2grundvatten (kemisk och kvantitativ),

4.3skyddade områden.

5.En förteckning över miljömål som fastställts enligt artikel 4 för ytvatten, grundvatten och skyddade områ- den, i synnerhet inbegripet identifiering av exempel då artikel 4.4–7 har kommit till användning, och den tillhörande information som krävs enligt den artikeln.

6.En sammanfattning av den ekonomiska analys över vattenanvändningen som krävs enligt artikel 5 och bilaga III.

7.En sammanfattning av det eller de åtgärdsprogram som antagits enligt artikel 11 inbegripet på vilket sätt de i artikel 4 fastställda målen därmed avses att uppnås.

7.1En sammanfattning av de åtgärder som krävs för att genomföra gemenskapslagstiftningen för vattenskydd.

7.2En rapport om praktiska åtgärder som vidtagits för att tillämpa principen om återvinning av kostnaderna för vattenanvändning i enlighet med artikel 9.

7.3En sammanfattning av de åtgärder som vidtagits för att uppfylla kraven i artikel 7.

7.4En sammanfattning av regleringar för uttag och uppdämning av vatten, inklusive hänvisning till register och identifiering av de fall där undantag har gjorts enligt artikel 11.3 e.

7.5En sammanfattning av de regleringar som antagits för punktkälleutsläpp och annan verksamhet som inver- kar på vattenstatusen i enlighet med bestämmelserna i artikel 11.3 g och 11.3 i.

7.6En identifiering av de fall där direkta utsläpp till grundvattnet har tillåtits i enlighet med bestämmelserna i artikel 11.3 j.

22.12.2000	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	L 327/67

7.7En sammanfattning av de åtgärder som vidtagits i enlighet med artikel 16 om prioriterade ämnen.

7.8En sammanfattning av de åtgärder som vidtagits för att hindra eller minska konsekvenserna av oavsiktliga föroreningsincidenter.

7.9En sammanfattning av de åtgärder som vidtagits enligt artikel 11.5 för vattenförekomster för vilka det är osannolikt att målen i artikel 4 kommer att uppnås.

7.10Uppgifter om kompletterande åtgärder som identifieras som nödvändiga för att uppfylla de miljömål som upprättats.

7.11Uppgifter om de åtgärder som vidtagits för att undvika ökad förorening av marina vatten i enlighet med artikel 11.6.

8.Ett register över alla mer detaljerade program och förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt som handlar om särskilda delavrinningsområden, sektorer, frågor eller vattentyper, tillsammans med en sammanfattning av deras innehåll.

9.En sammanfattning av de åtgärder för information till allmänheten och samråd som har vidtagits, resultaten härav och de ändringar i planen som gjorts till följd av detta.

10.En förteckning över behöriga myndigheter i enlighet med bilaga I.

11.Kontaktpunkter och förfaranden för att få sådant underlag och sådan information som avses i artikel 14.1, i synnerhet detaljer om regleringar som beslutats i enlighet med artikel 11.3 g och 11.3 i och om faktiska övervakningsdata som samlats in i enlighet med artikel 8 och bilaga V.

B.Den första uppdateringen av förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet och alla efterföljande uppdateringar skall också inkludera:

1.En sammanfattning av alla ändringar eller uppdateringar sedan offentliggörandet av den föregående versionen av förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet, inklusive en sammanfattning av de revideringar som skall genomföras enligt artikel 4.4 och artiklarna 5–7.

2.En bedömning av framstegen för uppnåendet av miljömålen, inklusive en redovisning av resultaten av övervak- ningen under perioden för föregående plan i form av en karta, och en förklaring till varför ett eller flera miljö- mål inte har uppnåtts.

3.En sammanfattning av, och en förklaring till, varje åtgärd som planerades i den tidigare versionen av förvalt- ningsplanen för avrinningsdistriktet och som inte har vidtagits.

4.En sammanfattning av varje ytterligare övergångsåtgärd som i enlighet med artikel 11.5 antagits sedan offent- liggörandet av den föregående versionen av förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet.

L 327/68	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	22.12.2000

BILAGA VIII

ORIENTERANDE FÖRTECKNING ÖVER HUVUDSAKLIGA FÖRORENANDE ÄMNEN

1.Organiska halogenföreningar och ämnen som kan bilda sådana föreningar i akvatisk miljö.

2.Organiska fosforföreningar.

3.Organiska tennföreningar.

4.Ämnen och beredningar eller nedbrytningsprodukter av dessa för vilka det har påvisats att de har cancerogena eller mutagena egenskaper eller sådana egenskaper som i eller via vattenmiljön kan påverka steroidogena funktio- ner, sköldkörtelns funktioner, fortplantningen eller andra endokrina funktioner.

5.Svårnedbrytbara kolväten och svårnedbrytbara och bioackumulerbara organiska, toxiska ämnen.

6.Cyanider.

7.Metaller och deras föreningar.

8.Arsenik och dess föreningar.

9.Biocider och växtskyddsmedel.

10.Uppslammade ämnen.

11.Ämnen som bidrar till eutrofiering (i synnerhet nitrater och fosfater).

12.Syretärande ämnen (mätbara med hjälp av parametrar som till exempel BOD och COD).

22.12.2000	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	L 327/69

BILAGA IX

GRÄNSVÄRDEN FÖR UTSLÄPP OCH MILJÖKVALITETSNORMER

De gränsvärden och kvalitetsmål som fastställts enligt dotterdirektiven till direktiv 76/464/EEG skall betraktas som gränsvärden för utsläpp och miljökvalitetsnormer i detta direktiv. Dessa har fastställts i följande direktiv:

i)Direktivet om gränsvärden och kvalitetsmål för kvicksilverutsläpp från klor-alkaliindustrin (82/176/EEG) (1).

ii)Direktivet om gränsvärden och kvalitetsmål för kadmiumutsläpp (83/513/EEG) (2).

iii)Direktivet om gränsvärden och kvalitetsmål för kvicksilverutsläpp från andra källor än klor-alkaliindustrin (84/156/EEG) (3).

iv)Direktivet om gränsvärden och kvalitetsmål för utsläpp av hexaklorcyklohexan (84/491/EEG) (4).

v)Direktivet om gränsvärden och kvalitetsmål för utsläpp av vissa farliga ämnen (86/280/EEG) (5).

(1) EGT L 81, 27.3.1982, s. 29. (2) EGT L 291, 24.10.1983, s. 1. (3) EGT L 74, 17.3.1984, s. 49. (4) EGT L 274, 17.10.1984, s. 11. (5) EGT L 181, 4.7.1986, s. 16.

L 331/4	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	15.12.2001

BILAGA

”BILAGA X

LISTA ÖVER PRIORITERADE ÄMNEN INOM OMRÅDET FÖR VATTENPOLITIK (*)

	CAS-nummer (1)	EU-nummer (2)	Det prioriterade ämnets namn	Identifierat som prioriterat
	CAS-nummer (1)	EU-nummer (2)	Det prioriterade ämnets namn	farligt ämne
				farligt ämne

(1)	15972-60-8	240-110-8	Alaklor

(2)	120-12-7	204-371-1	Antracen	(X) (***)

(3)	1912-24-9	217-617-8	Atrazin	(X) (***)

(4)	71-43-2	200-753-7	Bensen

(5)	Ingen uppgift	Ingen uppgift	Bromerade difenyletrar (**)	X (****)

(6)	7440-43-9	231-152-8	Kadmium och kadmiumföreningar	X

(7)	85535-84-8	287-476-5	C10-13-kloralkaner (**)	X

(8)	470-90-6	207-432-0	Klorfenvinfos

(9)	2921-88-2	220-864-4	Klorpyrifos	(X) (***)

(10)	107-06-2	203-458-1	1,2-Dikloretan

(11)	75-09-2	200-838-9	Diklormetan

(12)	117-81-7	204-211-0	Di(2-etylhexyl)ftalat (DEHP)	(X) (***)

(13)	330-54-1	206-354-4	Diuron	(X) (***)

(14)	115-29-7	204-079-4	Endosulfan	(X) (***)

	959-98-8	Ingen uppgift	(alfa-endosulfan)

(15)	206-44-0	205-912-4	(Fluoranten) (*****)

(16)	118-74-1	204-273-9	Hexaklorbensen	X

(17)	87-68-3	201-765-5	Hexaklorbutadien	X

(18)	608-73-1	210-158-9	Hexaklorcyklohexan	X

	58-89-9	200-401-2	(gamma-isomer, lindan)

(19)	34123-59-6	251-835-4	Isoproturon	(X) (***)

(20)	7439-92-1	231-100-4	Bly och blyföreningar	(X) (***)

(21)	7439-97-6	231-106-7	Kvicksilver och kvicksilverföreningar	X

(22)	91-20-3	202-049-5	Naftalen	(X) (***)

(23)	7440-02-0	231-111-4	Nickel och nickelföreningar

15.12.2001		SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning		L 331/5


	CAS-nummer (1)		EU-nummer (2)	Det prioriterade ämnets namn	Identifierat som prioriterat
	CAS-nummer (1)		EU-nummer (2)	Det prioriterade ämnets namn	farligt ämne
					farligt ämne

(24)	25154-52-3		246-672-0	Nonylfenoler	X

	104-40-5		203-199-4	(4-(para)-nonylfenol)

(25)	1806-26-4		217-302-5	Oktylfenol	(X) (***)

	140-66-9		Ingen uppgift	(para-tert-oktylfenol)

(26)	608-93-5		210-172-5	Pentaklorbensen	X

(27)	87-86-5		201-778-6	Pentaklorfenol	(X) (***)

(28)	Ingen uppgift		Ingen uppgift	Polyaromatiska kolväten	X

	50-32-8		200-028-5	(Benso(a)pyren),

	205-99-2		205-911-9	(Benso(b)fluoranten)

	191-24-2		205-883-8	(Benso(g,h,i)perylen)

	207-08-9		205-916-6	(Benso(k)fluoranten)

	193-39-5		205-893-2	(Indeno(1,2,3-cd)pyren)

(29)	122-34-9		204-535-2	Simazin	(X) (***)

(30)	688-73-3		211-704-4	Tributyltennföreningar	X

	36643-28-4		Ingen uppgift	(Tributyltennkatjon)

(31)	12002-48-1		234-413-4	Triklorbensen	(X) (***)

	120-82-1		204-428-0	(1,2,4-triklorbensen)

(32)	67-66-3		200-663-8	Triklormetan (kloroform)

(33)	1582-09-8		216-428-8	Trifluralin	(X) (***)

(*)Om grupper av ämnen har valts ut, anges typiska enskilda representanter som indikatorer (inom parentes och utan nummer). Fastställandet av regleringar kommer att

riktas in på dessa enskilda ämnen utan att detta hindrar att andra enskilda representanter inbegrips om detta är lämpligt.

(**)Dessa grupper av ämnen inbegriper normalt ett stort antal enskilda föreningar. För närvarande kan inte någon lämplig indikator anges.

(***)Dessa prioriterade ämnen är föremål för en översyn som syftar till att fastställa möjliga prioriterade farliga ämnen. Kommissionen kommer att framlägga ett förslag till slutlig klassificering senast 12 månader efter det att listan antagits. Den tidsplan som fastställts i artikel 16 i direktiv 2000/60/EG för kommissionens förslag till

	kontroller påverkas inte av denna översyn.
(****)	Endast pentabromdifenyleter (CAS-nummer 32534-81-9).
(*****)	Fluoranten finns på listan som en indikator på andra, farligare polycykliska aromatiska kolväten.
(1)	CAS: Chemical Abstract Services.
(2)	EU-nummer: Euroepan Inventory of Existing Commercial Chemical Substances (EINECS) eller European List of Notified Chemical Substances (ELINCS).”

22.12.2000		SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning				L 327/71

					BILAGA XI
					KARTA A
				System A: Ekoregioner för floder och sjöar
1.	Iberisk-makaronesiska regionen			10.	Karpaterna	19.	Island
2.	Pyrenéerna			11.	Ungerska lågländerna	20.	Boreala högländerna
3.	Italien, Korsika och Malta			12.	Pontiska regionen	21.	Tundran
4.	Alperna			13.	Västra slätten	22.	Fennoskandiska skölden
5.	Dinariska västra Balkan			14.	Centralslätten	23.	Tajgan
6.	Grekiska västra Balkan			15.	Baltiska regionen	24.	Kaukasus
7.	Östra Balkan			16.	Östra slätten	25.	Kaspiska sänkan
8.	Västra högländerna			17.	Irland och Nordirland
9.	Centrala högländerna			18.	Storbritannien

L 327/72	SV	Europeiska gemenskapernas officiella tidning	22.12.2000

KARTA B

System A: Ekoregioner för vatten i övergångszoner och kustvatten

1.	Atlanten	4.	Nordsjön
2.	Norska havet	5.	Österjön
3.	Barents hav	6.	Medelhavet

Sammanfattning av Miljöbalkskommitténs betänkande

Prop. 2003/04:2

Bilaga 2

Här återges den sammanfattning som Miljöbalkskommittén gjorde i sitt betänkande Bestämmelser om miljökvalitet (SOU 2002:107).

Miljöbalkskommitténs övergripande uppdrag är att utvärdera tillämp- ningen av miljöbalken och lämna förslag till nödvändiga reformer. I detta delbetänkande behandlas de särskilda delar av vårt uppdrag som dels gäller EG:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) och dels miljö- kvalitetsnormer.

Vi skall lämna förslag till hur de delar av ramdirektivet för vatten som gäller miljömål, åtgärdsprogram och utsläpp till vatten skall genomföras i svensk lagstiftning. Vi skall också lämna sådana förslag till ändringar av systemet med miljökvalitetsnormer som kan bidra till att föreskrifterna i 5 kap. miljöbalken fungerar som ett instrument för att minska miljö- belastningen till nivåer som naturen långsiktigt tål. I dessa delar redovisar vi nu dels slutliga förslag till nya och ändrade regler som vi anser bör införas så snart som möjligt, dels vissa principförslag som vi avser att behandla ytterligare inför vårt slutbetänkande vid utgången av år 2003.

Genomförandet av ramdirektivet för vatten i Sverige är föremål för flera utredningar. Det är en uppgift för Naturvårdsverket och SGU att ta fram underlag för ett nationellt regelverk om miljökvaliteten i enskilda vattenförekomster. Samtidigt som vi lämnar detta delbetänkande, lämnar Utredningen svensk vattenadministration sitt betänkande Klart som vatten (SOU 2002:105) som innehåller förslag till den organisation med vattenmyndigheter som ramdirektivet kräver. Gemensamt med Utred- ningen svensk vattenadministration redovisar vi i kapitel 5 i vårt betänkande några viktiga principiella utgångspunkter för arbetet med genomförandet av ramdirektivet för vatten och en bild av hur vi tror att den vattenplanering som följer av direktivet kommer att gestalta sig i praktiken i Sverige.

Våra övergripande ställningstaganden

Svenskt miljövårdsarbete har hittills främst varit inriktat mot störnings- källorna. Det arbetet har varit effektivt för att minska påverkan från stora punktkällor, men är mindre effektivt eller helt verkningslöst när det gäller många mindre källor och diffus påverkan. Det finns därmed ett behov av att utveckla arbetsmetoder som i stället inriktas mot förhållandena i miljön och den miljökvalitet som är önskvärd att nå. Det arbetet är påbörjat genom de regler om miljökvalitetsnormer som infördes då miljöbalken trädde i kraft och genom det pågående arbetet med de 15 nationella miljökvalitetsmål som riksdagen fattat beslut om. Erfarenheterna är dock än så länge begränsade, och det finns brister i utformningen och osäkerheter i tillämpningen av reglerna om miljö- kvalitetsnormer.

110

Ramdirektivet för vatten ställer krav på ett kombinerat tillväga- Prop. 2003/04:2 gångssätt som innebär både reglering av individuella störningskällor och Bilaga 2

regler som utgår från vilken kvalitet miljön skall ha. Direktivet gäller dock enbart vattenfrågor. Den svenska miljöbalken är integrerad så att samma bestämmelser gäller oavsett om det är fråga om utsläpp till vatten, luft eller andra störningar. En viktig utgångspunkt för vårt arbete är att även det regelsystem som tar sin utgångspunkt i miljökvaliteten måste utformas så att det så långt möjligt kan tillämpas lika för både vattenkvalitet, luftkvalitet och andra omgivningsförhållanden. Vi vill förhindra att det skapas särlösningar för vatten.

Genomförandet av ramdirektivet för vatten är en process som kommer att vara långt utdragen i tiden. Miljömålen skall i princip vara nådda senast den 22 december 2015. Med hänsyn till detta, samt till de begränsade erfarenheter som än så länge finns av tillämpningen av bestämmelser om miljökvalitet överhuvudtaget i Sverige, anser vi att de förslag vi lämnar bör vara inriktade på de grundläggande byggstenar som behövs för ett fungerande system. Samtidigt ställer dock ramdirektivet krav på delvis mycket detaljerade bestämmelser.

Åtgärdsprogrammets ställning är viktig för hur regelsystemet skall byggas upp. Vi anser att åtgärdsprogrammet skall utgöra ett strategiskt planeringsdokument. Det kan omfatta åtgärder av många olika slag som inte enbart behöver grundas på miljöbalken. Åtgärdsprogrammet kommer som regel inte att vara direkt bindande för dem som påverkar miljökvaliteten, utan kommer att behöva omsättas till olika slag av beslut med stöd av bestämmelser utanför åtgärdsprogrammet. Myndigheter och kommuner kommer att vara bundna att fullgöra de uppgifter som följer av ett åtgärdsprogram, men inte att nå de resultat som bedöms möjliga i programmet.

Genomförandet av ramdirektivet är en omfattande arbetsuppgift där ett flertal utredningar, myndigheter och andra deltar på lokal, nationell och gemenskaplig nivå. Det kommer att fortgå under lång tid, och konse- kvenserna för svensk del kan ännu inte förutses fullt ut. Vi föreslår att regeringen, med underlag från de vattenmyndigheter som kommer att inrättas, rapporterar sina erfarenheter av genomförandets olika steg till riksdagen med en första rapportering våren 2005.

Slutliga förslag

Våra förslag innebär att 5 kap. miljöbalken, som nu gäller enbart miljö- kvalitetsnormer, utvidgas till att gälla även andra typer av bestämmelser om miljökvalitet som exempelvis riktvärden för miljökvalitet. Hur de olika bestämmelserna skall definieras får fastställas i förordningen för varje enskild bestämmelse. En typ av bestämmelse om miljökvalitet som omfattas av 5 kap. blir de miljömål som följer av ramdirektivet för vatten som på detta sätt författningsregleras och kallas miljömål för vattendistrikt. Våra förslag påverkar inte den rättsliga statusen av de 15 nationella miljökvalitetsmålen som inte heller i fortsättningen kommer att vara författningsreglerade.

Ett särskilt avsnitt i vårt förslag till utvidgat 5 kap. behandlar förvalt-

ning av vattendistrikt. Där anges att det normalt är vattenmyndigheten

111

som fastställer åtgärdsprogram och förvaltningsplaner för vatten- Prop. 2003/04:2 distrikten. I vissa fall kan regeringen fastställa åtgärdsprogrammet, till Bilaga 2 exempel när det rör andra betydande samhällsintressen än miljöintresset.

Vi föreslår också regler för den process som skall tillämpas när åtgärdsprogram och förvaltningsplaner skall tas fram. Processen har likheter med den som gäller för framtagande av planer enligt plan- och bygglagen och ställer bland annat krav på samråd med myndigheter, kommuner, organisationer, allmänheten och dem som i övrigt berörs.

Vi föreslår också ändringar av de regler som gäller övriga typer av bestämmelser om miljökvalitet i 5 kap., utöver miljömålen för vattendistrikt. Även i fortsättningen bör reglerna vara allmänt hållna så att de kan anpassas till omfattningen och karaktären av de åtgärder som behövs för att klara bestämmelserna om miljökvalitet. Reglerna om åtgärdsprogram bör utformas på ungefär samma sätt som reglerna om åtgärdsprogram och förvaltningsplaner för vattendistrikt. Förslagen innebär bland annat att det tydligt framgår vem som ansvarar för fastställelse respektive upprättande av förslag till åtgärdsprogram och hur processen för framtagandet skall gå till.

Vi föreslår att regeringen bemyndigas att i en förordning meddela mer detaljerade bestämmelser om vattendistriktens förvaltning. Dessa bör gälla exempelvis karaktärisering och undersökning av vattenområden, de omfattande miljömålen och förutsättningarna att meddela undantag från dessa, tidsscheman för fastställande av förvaltningsplaner och åtgärds- program samt innehållet i planer och program. I de delar det följer av vårt uppdrag har vi lämnat förslag till bestämmelser som bör ingå i förordningen. Utredningen svensk vattenadministration har utgående från sitt uppdrag lämnat ytterligare förslag, men förslaget till förordning är ändå inte fullständigt, utan ytterligare bestämmelser kommer att behöva ingå.

Principförslag

En fråga av central betydelse, både när det gäller att nå ramdirektivets miljömål för vattendistrikt och andra bestämmelser om miljökvalitet, är hur bestämmelser om miljökvalitet skall kopplas till dagens system med individuell prövning.

Vi har i ett tidigare delbetänkande lämnat ett principförslag som innebär att de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken grupperas i block. Vi bygger nu vidare på detta förslag och föreslår att det skapas tre block av bestämmelser. Blocken skall innehålla hänsynsregler, regler om val av plats respektive miljökvalitetsregler och vart och ett av dem måste uppfyllas före en slutavvägning. Miljökvalitetsreglerna i 2 kap. skulle få sin verkan i de fall det finns bestämmelser om miljökvalitet enligt 5 kap. och dessa inte klaras eller riskerar att inte klaras. De skulle göra det möjligt att ställa krav som går utöver vad som följer av hänsynsreglerna och reglerna om val av plats när miljökvaliteten inte är godtagbar.

Det återstår en rad överväganden innan slutliga förslag på bestämmelser av detta slag i 2 kap. kan lämnas. De förslag vi lämnar i denna del är därför principförslag som vi avser att bearbeta vidare till

vårt slutbetänkande. Principförslagen innebär att det i de fall en

112

bestämmelse om miljökvalitet inte klaras, skall göras åtskillnad på vad	Prop. 2003/04:2
som skall gälla om det finns respektive saknas åtgärdsprogram. Det är ett	Bilaga 2
kollektiv av påverkare av olika slag som bidrar till att en miljökvalitet
inte är godtagbar. Åtgärdsprogrammet är det instrument som fördelar
kravbördorna inom det kollektivet. När det finns ett åtgärdsprogram bör
det vara möjligt att ställa mer långtgående krav på enskilda verksamheter
än vad som följer av hänsynsreglerna och platsvalsreglerna. Kraven bör
dock inte kunna vara mer långtgående än vad som följer av
åtgärdsprogrammet.
Principförslagen till ändringar av 2 kap. har återverkningar på andra
bestämmelser som återfinns i miljöbalken, och som också åberopas i en
rad andra lagar. Också konsekvenserna för de andra lagarna måste över-
vägas innan slutliga förslag kan lämnas.
Plan- och bygglagen påverkas både av våra förslag i denna del och av
andra förslag som nu lämnas slutligt. Vilka förändringar som kan
behövas i plan- och bygglagen är alltså delvis beroende av den slutliga
utformningen av de principförslag vi lämnat beträffande 2 kap. och andra
bestämmelser i miljöbalken. Vi lämnar därför inga förslag till ändringar
nu, utan återkommer till denna fråga i vårt slutbetänkande sedan vi också
samrått med kommittén för översyn av plan- och bygglagen.
Vi konstaterar också att det finns oklarheter i hur den nuvarande
avvägningsregeln i 2 kap. 7 § skall tolkas. Vi avser att föreslå ett
förtydligande av den bestämmelsen samtidigt som vi lämnar slutliga
förslag till övriga delar av 2 kap.

113

Miljöbalkskommitténs lagförslag

Förslag till lag om ändring av miljöbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om miljöbalken dels att 5 kap. 2 och 8 §§ skall upphöra att gälla,

dels att rubriken till 5 kap. skall ha följande lydelse,

dels att 5 kap. 1, 4–6 och 9 §§, 6 kap. 7 och 13 §§, 7 kap. 19 §, 16 kap. 8 § och 24 kap. 5 § skall ha följande lydelse,

dels att det skall införas nya paragrafer, 5 kap. 5 a och 12–19 §§ och

6 kap. 11 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

5 kap. Bestämmelser om miljökvalitet

1 §

Regeringen får för vissa geo- grafiska områden eller för hela landet meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägen- heter för människors hälsa eller miljön (miljökvalitetsnormer).

Regeringen får överlåta till en myndighet att meddela miljö- kvalitetsnormer som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.

Regeringen får överlåta till en myndighet att meddela bestäm- melser om miljökvalitet som följer av Sveriges medlemskap i Euro- peiska unionen.

Vad bestämmelser om miljökvalitet skall ange

2 §

Miljökvalitetsnormernas nivåer får inte överskridas eller under- skridas efter en viss angiven

Prop. 2003/04:2

Bilaga 3

114

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

tidpunkt och de skall ange

1.högsta eller lägsta förekomst i mark, yt- och grundvatten, luft eller miljön i övrigt av kemiska produkter eller biotekniska orga- nismer,

2.högsta nivå för buller, skak- ning, ljus, strålning eller annan sådan störning, eller

3.högsta eller lägsta nivå eller värde för vattenstånd eller flöde i vattensystem, vattendrag, grund- vatten eller delar av dem.

Miljökvalitetsnormer kan också ange högsta eller lägsta förekomst

iyt- och grundvatten av organis- mer som kan tjäna till ledning för bedömning av tillståndet i miljön.

Miljökvalitetsnormer skall vid behov omprövas.

Prop. 2003/04:2

Bilaga 3

			4 §
Verksamhet skall bedrivas så att				Myndigheter	och kommuner skall
miljökvalitetsnormer		inte	över-	inom sina ansvarsområden fullgöra
träds.				de uppgifter som ankommer på
Bestämmelser om		att	tillstånd	dem enligt åtgärdsprogram fast-
inte får beviljas för verksamhet				ställda enligt 5 och 14 §§.
som medverkar till att en miljö-
kvalitetsnorm	överträds		finns i
16 kap. 5 §. Bestämmelser om att
tillstånd eller villkor för ett till-
stånd får omprövas, om verksam-
heten med någon betydelse med-
verkar till att en miljökvalitetsnorm
överträds, finns i 24 kap. 5 § första
stycket 2.
			5 §
Ett åtgärdsprogram skall upprättas				Ett åtgärdsprogram skall fastställas
om det behövs för att en				om det behövs för att en
miljökvalitetsnorm skall uppfyllas				bestämmelse om miljökvalitet skall
eller om kravet på det följer av				uppfyllas eller om kravet på det
Sveriges medlemskap i Europeiska				följer av Sveriges medlemskap i
unionen. Regeringen skall i sådana				Europeiska	unionen.	Regeringen
fall i samband med att föreskrifter				skall i sådana fall i samband med
enligt 1 § meddelas eller när behov				att föreskrifter enligt 1 § meddelas
uppkommer	besluta	ett	sådant	eller när	behov	uppkommer
åtgärdsprogram eller besluta att en				fastställa ett sådant åtgärdsprogram

115

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

eller flera

myndigheter

eller

eller besluta att en eller flera

kommuner skall

upprätta sådana

myndigheter eller kommuner skall

åtgärdsprogram.

Regeringen

får

fastställa

sådana

åtgärdsprogram.

överlåta till en myndighet att

Regeringen får överlåta till en

besluta

åtgärdsprogram

som

myndighet att fastställa åtgärds-

följer av Sveriges medlemskap i

program som följer av Sveriges

Europeiska unionen.

medlemskap i Europeiska unionen.

Om en miljökvalitetsnorm för ett

Om en bestämmelse om miljö-

geografiskt

område

överträds

kvalitet för ett geografiskt område

därför att miljön påverkas av en

överträds därför att miljön påverkas

verksamhet

som

ligger

utanför

av en verksamhet som ligger

området, skall regeringen eller den

utanför området,

skall

regeringen

myndighet regeringen bestämmer

eller

den

myndighet

regeringen

upprätta

ett

åtgärdsprogram

för

bestämmer fastställa ett åtgärds-

hela det område där störningar som

program för hela det område där

påverkar

möjligheten att

uppfylla

störningar som påverkar möjlig-

normen förekommer.

heten att uppfylla bestämmelsen om

Innan

myndighet

eller

miljökvalitet förekommer.

skall

kommun upprättar ett åtgärds-

Ett

åtgärdsprogram

som

program skall den samråda med

fastställas av en kommun skall

myndigheter

och

kommuner

som

beslutas av kommunfullmäktige.

berörs samt med verksamhets-

Åtgärdsprogrammet skall skickas

utövare som berörs i betydande

till de myndigheter som regeringen

omfattning.

Ett

åtgärdsprogram

bestämmer.

som upprättas av en kommun skall

Med kommun avses i denna

beslutas av kommunfullmäktige.

paragraf även kommunalförbund.

Åtgärdsprogrammet skall skickas

Bestämmelserna

första–femte

till de myndigheter som regeringen

stycket gäller inte för åtgärds-

bestämmer.

program för vattendistrikt.

Med kommun avses i denna

paragraf även kommunalförbund.

5 a §

Innan

ett

åtgärdsprogram

enligt

5 § fastställs, skall regeringen eller

den myndighet eller kommun som

regeringen bestämmer upprätta ett

förslag till åtgärdsprogram. Myn-

digheter,

kommuner,

organisa-

tioner,

verksamhetsutövare,

all-

mänheten och övriga som berörs av

åtgärdsprogrammet

skall genom

kungörelse i ortstidning eller på

annat sätt beredas tillfälle att

lämna

skriftliga

synpunkter på

förslaget till åtgärdsprogram under

minst två månader.

Efter samråd över förslaget till åtgärdsprogram skall myndigheten

Prop. 2003/04:2

Bilaga 3

116

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
		eller kommunen		sammanställa		de
		synpunkter	som		lämnats	och
		redovisa sina förslag med anled-
		ning av dem, däribland de änd-
		ringar som gjorts i förslaget till
		åtgärdsprogram,		i	ett utlåtande
		som skall fogas till handlingarna i
		ärendet.
		Bestämmelserna			i första	och
		andra stycket gäller inte för åt-
		gärdsprogram för vattendistrikt.
	6 §
Ett åtgärdsprogram får omfatta all		Ett åtgärdsprogram får omfatta all
verksamhet som kan påverka de		verksamhet och alla åtgärder som
föroreningsnivåer eller störnings-		kan påverka	de	föroreningsnivåer
nivåer som avses i 2 § första		eller störningsnivåer som före-
stycket.		skrivits i bestämmelser om miljö-
I ett åtgärdsprogram skall anges		kvalitet med stöd av 1 §.
1. den miljökvalitetsnorm	som	I ett åtgärdsprogram skall anges
skall uppfyllas,		1. den bestämmelse om miljö-
2. de åtgärder som skall vidtas		kvalitet som skall uppfyllas,
för att miljökvalitetsnormen	skall	2. de åtgärder som skall vidtas
vara uppfylld senast den tidpunkt		för att bestämmelsen om miljö-
som avses i 2 § andra stycket,		kvalitet skall vara uppfylld senast
		den tidpunkt som anges i före-
		skriften om miljökvalitet,

3.vilka myndigheter och kommuner som skall se till att angivna åtgärder vidtas,

4.när de skall vara genomförda, och

5.de uppgifter som i övrigt krävs till följd av Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen.

Ett åtgärdsprogram skall inne- hålla en analys av programmets konsekvenser utifrån allmän och enskild synpunkt.

Ett åtgärdsprogram skall omprövas vid behov, dock minst vart femte år.

Bestämmelserna i första–fjärde stycket gäller inte för åtgärds- program för vattendistrikt.

Prop. 2003/04:2

Bilaga 3

Åtgärdsplaner
	8 §
Regeringen får upprätta	sådana
åtgärdsplaner som kan krävas till
följd av Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen eller	besluta	117
		117

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

att en eller flera myndigheter eller kommuner eller kommunalförbund skall upprätta sådana åtgärds- planer.

9 §

Prop. 2003/04:2

Bilaga 3

Regeringen skall i samband med att					Regeringen skall i samband med att
föreskrifter	enligt	1 §	meddelas		föreskrifter	enligt	1 §	meddelas
även besluta vilka som är skyldiga					även besluta vilka som är skyldiga
att kontrollera att en miljö-					att kontrollera att bestämmelser om
kvalitetsnorm uppfylls.					miljökvalitet uppfylls.
Regeringen eller den myndighet					Regeringen eller den myndighet
som regeringen		bestämmer		får	som regeringen		bestämmer		får
meddela föreskrifter om provtag-					meddela föreskrifter om provtag-
ning och andra metoder för att					ning och andra metoder för att
kontrollera	att	miljökvalitets-			kontrollera	att bestämmelser			om
normerna	uppfylls		samt	hur	miljökvalitet	uppfylls		samt	hur
resultatet av sådana kontroller skall					resultatet av sådana kontroller skall
redovisas.					redovisas.

Förvaltning av vattendistrikt

12§

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela de föreskrifter om

1.karaktärisering, undersökning av miljöpåverkan och ekonomisk analys av vattenanvändning,

2.miljömål för vattendistrikt,

3.undantag från miljömål för vattendistrikt,

4.förvaltningsplaner och åt- gärdsprogram för vattendistrikt,

5.övervakning av vattenmiljön,

och

6.förvaltning av vattendistrikt i övrigt, som följer av Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen.

13§

I en förvaltningsplan för vatten- distrikt skall redovisas en samman- fattning av vattenförvaltningen och förhållandena i distriktet.

118

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse			Prop. 2003/04:2
	14 §			Bilaga 3
	14 §
	I ett åtgärdsprogram för vat-
	tendistrikt skall anges de åtgärder
	som skall vidtas för att uppfylla
	miljömål för	vattendistrikt.		Ett
	åtgärdsprogram	får	omfatta	all
	verksamhet och alla åtgärder som
	kan påverka vattnets kvalitet.
	Ett åtgärdsprogram skall inne-
	hålla en analys av programmets
	konsekvenser utifrån		allmän	och
	enskild synpunkt.

15 §

Innan förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för vattendistriktet fastställs skall vattenmyndigheten upprätta

1. en tidtabell och ett arbets- program för att utarbeta förvalt- ningsplaner och åtgärdsprogram samt en redogörelse för vilka samråd som planeras,

2. en preliminär översikt över väsentliga frågor som rör vatten- förvaltningen, och

3. förslag till förvaltningsplaner och åtgärdsprogram.

16 §

Vattenmyndigheten skall samråda med myndigheter, kommuner, orga- nisationer, verksamhetsutövare, allmänheten och övriga som berörs av en förvaltningsplan eller ett åtgärdsprogram.

Vattenmyndigheten skall genom kungörelse i ortstidning bereda de som omfattas av samrådet tillfälle att lämna skriftliga synpunkter på de handlingar som anges i 15 § under minst sex månader. Av kungörelsen skall framgå var handlingarna finns tillgängliga samt inom vilken tid, på vilket sätt och till vem synpunkter skall lämnas. Ett exemplar av hand-

lingarna skall alltid förvaras hos

119

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	vattenmyndigheten		och	berörda
	kommuner. För kungörandet gäller
	vad som är föreskrivet i lagen
	(1977:654) om kungörande i mål
	och ärenden hos myndighet m.m.
	17 §
	Efter samråd över förslagen till
	förvaltningsplaner		och	åtgärds-
	program skall	vattenmyndigheten
	sammanställa	de	synpunkter som
	lämnats och redovisa sina förslag
	med anledning av dem, däribland
	de ändringar som gjorts i förslagen
	till planer och program, i ett
	utlåtande som skall fogas till
	handlingarna i ärendet.
	18 §
	Vattenmyndigheten		skall	fastställa
	förvaltningsplaner		och	åtgärds-
	program för vattendistriktet.
	19 §

Prop. 2003/04:2

Bilaga 3

Vattenmyndigheten skall med eget yttrande överlämna till regeringen att fastställa ett åtgärdsprogram eller en del av ett program om

1.detta är nödvändigt för att uppfylla miljömålen för vatten- distriktet, eller

2.åtgärdsprogrammet rör ett annat allmänt intresse av synnerlig vikt än sådant som avses i 1 kap. 1 § miljöbalken.

6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag

En miljökonsekvensbeskrivning för en verksamhet eller åtgärd som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan skall innehålla de uppgifter som behövs för att uppfylla syftet enligt 3 §, däribland

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

2. en beskrivning av de åtgärder			2. en beskrivning av de åtgärder
som planeras för att skadliga			som planeras för att skadliga
verkningar skall undvikas, minskas			verkningar skall undvikas, minskas
eller avhjälpas, t.ex. hur det skall			eller avhjälpas, t.ex. hur det skall
undvikas	att verksamheten	eller	undvikas	att verksamheten		eller
åtgärden	medverkar till att	en	åtgärden	medverkar	till	att

120

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 2003/04:2

miljökvalitetsnorm

enligt

kap.

bestämmelser

miljökvalitet

Bilaga 3

överträds

enligt 5 kap. överträds,

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

11 a §

Varje myndighet som skall tillämpa

denna balk skall se till att sådana

åtgärdsprogram och förvaltnings-

planer enligt 5 kap. som behövs för

att

belysa

tillämpningen

bestämmelser

miljökvalitet

finns tillgängliga i målet eller

ärendet.

Om myndigheten begär det, är

vattenmyndigheten

eller

annan

myndighet

eller

kommun

som

upprättat åtgärdsprogram och för-

valtningsplaner enligt 5 kap. skyl-

dig att tillhandahålla dessa.

13 §

Regeringen får i ett visst fall besluta att en eller flera kommuner skall

redovisa till regeringen eller någon annan myndighet hur kommunen eller

kommunerna i sin planering enligt plan- och bygglagen (1987:10) avser

att

genomföra ett åtgärdsprogram

1. genomföra ett åtgärdsprogram

enligt 5 kap. 5 § eller på annat sätt

enligt 5 kap. eller på annat sätt

skapa

förutsättningar

för

att

skapa förutsättningar

för

att

miljökvalitetsnormer enligt

kap.

bestämmelser

miljökvalitet

uppfylls, och

enligt 5 kap. uppfylls, och

2. tillgodose ett intresse som rör hushållningen med mark och vatten

enligt 3 och 4 kap.

Statliga myndigheter skall anmäla till regeringen om det uppkommer

behov av en sådan redovisning.

7 kap. Skydd av områden

19 §

Ett större mark- eller vattenområde

får av regeringen förklaras som

miljöskyddsområde,

det krävs

miljöskyddsområde,

det

krävs

särskilda

föreskrifter

därför

att

särskilda

föreskrifter

därför

att

området eller en del av området är

utsatt för föroreningar eller annars

inte uppfyller en miljökvalitets-

inte uppfyller en bestämmelse om

norm.

miljökvalitet.

121

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse		Prop. 2003/04:2
				Bilaga 3
16 kap. Allmänt om prövningen
	8 §
Om två eller flera som bedriver		Om två eller flera som bedriver
eller avser att bedriva verksamhet		eller avser att bedriva verksamhet
kommer överens om att vidta åt-		kommer överens om att vidta åt-
gärder för att förebygga eller mot-		gärder för att förebygga eller mot-
verka olägenheter för	människors	verka	olägenheter för människors
hälsa och miljön, får villkor som		hälsa och miljön, får villkor som
avses i 2 § andra stycket omfatta		avses i 2 § andra stycket omfatta
två eller flera verksamheter. Som		två eller flera verksamheter. Som
förutsättning för detta gäller att		förutsättning för detta gäller att
möjligheterna att uppfylla miljö-		möjligheterna att uppfylla bestäm-
kvalitetsnormer enligt 5 kap. ökar		melser	om miljökvalitet	enligt
eller att fördelar från hälso- och		5 kap. ökar eller att fördelar från
miljösynpunkt uppnås	på något	hälso- och miljösynpunkt uppnås
annat sätt.		på något annat sätt.

Frågor enligt första stycket får avgöras genom gemensamt beslut om tillstånd som innehåller villkor för verksamheterna eller genom skilda beslut med gemensamma villkor.

24 kap. Tillstånds giltighet, omprövning m.m.

5 §

I fråga om miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamhet får tillstånds- myndigheten ompröva tillstånd såvitt avser bestämmelse om tillåten produktionsmängd eller annan liknande bestämmelse om verksamhetens omfattning, samt ändra eller upphäva villkor eller andra bestämmelser eller meddela nya sådana

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

2. om verksamheten med någon	2. om verksamheten med någon
betydelse medverkar till att en	betydelse medverkar till att bestäm-
miljökvalitetsnorm överträds,	melser om miljökvalitet överträds,

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

122

Sammanfattning av betänkandet från Utredningen svensk vattenadministration

Här återges den sammanfattning som Utredningen svensk vattenadmi- nistration gjorde i sitt betänkande Klart som vatten (SOU 2002:105).

Sverige och övriga medlemsstater i EU har genom ramdirektivet för vatten åtagit sig att väsentligt öka ambitionerna vad gäller att skydda våra vatten och ekosystemen i vatten.

Jag föreslår nu att

•Sverige delas in i fem vattendistrikt, med utgångspunkt från de geografiska områdenas samband med havsbassängerna Bottenviken, Bottenhavet, Norra Östersjön, Södra Östersjön och Västerhavet – naturen och miljön blir styrande, inte gamla administrativa gränser.

•Resurser och kompetens avseende vattenfrågor koncentreras, i syfte att uppnå hög kostnadseffektivitet och tydliga ansvarsgränser

•I vart och ett av de fem distrikten etableras en vattenmyndighet, som skall se till att miljömålen för vatten uppnås. Till en början knyts myndighetsansvaret till en av länsstyrelserna i varje distrikt.

•Vattenmyndigheterna skall ansvara för miljömål, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för vattendistriktet och se till att analyser och övervakning av vattendragen kommer till stånd.

•På den lokala nivån bildas lokala samverkansorgan genom kommu- nernas försorg, i princip baserade på landets huvudavrinnings- områden. I samverkansorganen kan också ingå organisationer, vattenvårdsförbund m.fl. Uppgiften är att driva det lokala vatten- vårdsarbetet.

•Vattenvårdssamfälligheter bör bildas där det behövs särskilda åtgär- der för att skydda vissa vattendrag eller grundvattenförekomster. För detta föreslås en ny lag.

•Avtal mellan vattenbrukare i syfte att åstadkomma förbättringar i vattenmiljöer skall kunna ges myndighetssanktion, för att åstad- komma mindre byråkrati och större rättssäkerhet.

•För att skapa nödvändiga resurser i miljömålsarbetet behövs ett fungerande avgiftssystem. Utredningen föreslår en principmodell för ett sådant avgiftssystem.

•Vattenmyndigheterna skall ha ett tillsynsansvar avseende beredskaps- åtgärder för vattenförsörjningen. En av myndigheterna skall ha ett nationellt samordningsansvar för sådan tillsyn.

Prop. 2003/04:2

Bilaga 4

EG:s ramdirektiv innebär högre ambitioner

Sverige kommer att höja ribban i arbetet för att skydda våra vatten. Det
är innebörden av det ramdirektiv för vatten som Europaparlamentet och
rådet antog i december 2000. Syftet är att skydda vattenkvaliteten och
ekosystemen i vattnen och att trygga den långsiktiga vattenförsörjningen
i unionen.
Ramdirektivet omfattar både ytvatten och grundvatten. ”God vatten-
status” skall uppnås till år 2015. Någon försämring av vattnet accepteras	123

inte. Centrala delar är att ta fram miljömål för vatten och åtgärdsprogram,	Prop. 2003/04:2
som skall vara klara år 2009. Myndigheter skall etableras, och de skall	Bilaga 4
grundas på vattnets avrinning och inte befintliga administrativa gränser.
EG-direktiv är bindande för medlemsstaten, vilket innebär att varje
medlemsstat är skyldig att se till att direktivet genomförs i den nationella
lagstiftningen.

Uppdraget – Utredningen svensk vattenadministration

Regeringen tillsatte i oktober 2001 en särskild utredare för att utarbeta förslag till organisation för genomförande av EG:s ramvattendirektiv i Sverige (Dir 2001:78). Utredningen har tagit namnet Utredningen svensk vattenadministration. I uppdraget har även ingått att analysera förutsätt- ningarna för vattenavgifter i Sverige, att föreslå former för miljö- samverkan kring vattenförekomster och att lämna förslag angående tillsynsansvaret för beredskapsåtgärder för vattenförsörjningen.

Miljöbalkskommittén har haft i uppdrag att föreslå hur ramvatten- direktivets materiella innehåll skall implementeras i svensk lagstiftning. Våra båda utredningar har haft ett nära samarbete och våra förslag är koordinerade.

Utredningsarbetet har bedrivits i en bred och öppen process. Tre hearingar har genomförts med vardera ett 80-tal deltagare.

Fem vattendistrikt …

Landet delas in i fem vattendistrikt. Avgränsningen utgår från avrinningsområdenas sammanhang med de stora havsbassängerna, dvs. Bottenviken, Bottenhavet, Norra Östersjön, södra Östersjön och Väster- havet (se karta i bilaga 2).

Vattenmyndigheternas inriktning på strategiska frågor, behovet av kompetens och möjligheterna att effektivisera vattenarbetet och begränsa behovet av nya resurser är några av skälen för ett begränsat antal distrikt.

På sikt ges möjlighet till samordning med en eventuell förändring av tillståndsprövningen enligt miljöbalken. Miljöbalkskommittén har före- slagit att den flyttas från miljödomstolarna till förvaltningsmyndighet och då kan den ske i myndigheter av samma antal, på samma orter och med samma geografiska områden som vattenmyndigheterna.

… och fem vattenmyndigheter

I vart och ett av de fem vattendistrikten etableras en vattenmyndighet.
Härigenom koncentreras resurser och kompetens, i syfte att uppnå hög
kostnadseffektivitet och tydliga ansvarsgränser.
Med hänsyn till den snäva tidplanen för myndighetsorganisationen,
klart december 2003, bör myndigheterna till en början knytas i form av
en delegation till en länsstyrelse i varje vattendistrikt.
Myndighetens styrelse (inledningsvis delegation) bör utses av reger-
ingen, som också bör utse styrelsens ordförande och myndighetschefen.
Styrelsen bör spegla olika delar av samhället – staten, kommunerna,	124
	124

näringslivet och miljövårdens organisationer. Myndigheten bör förutom	Prop. 2003/04:2
ett huvudkontor kunna ha områdeskontor på olika platser i vatten-	Bilaga 4
distriktet.

Myndighetens uppgifter – se till att miljömålen nås

Den grundläggande uppgiften för myndigheterna är att se till att miljö- målen för vatten uppnås. Dessa miljömål kommer att vara författnings- reglerade, och får därmed en särskild ställning gentemot övriga miljömål.

De viktigaste besluten för vattenmyndigheterna avser målen och åtgärdsprogrammet. Vattenarbetet skall dokumenteras i förvaltnings- planer. De skall spegla helheten – vattnets tillstånd, mål, åtgärder och övervakning – och blir viktiga dokument för dialogen med medborgare och organisationer. Som underlag för mål och åtgärdsprogram skall man ta fram en analys och karakteristik av vattnet. Vidare skall en över- vakning av vattnet etableras.

Genomförandet av åtgärdsprogrammet berör ett stort antal nationella och regionala myndigheter, kommuner, vattenvårdsförbund, företag m.fl. Myndigheter och kommuner skall genomföra beslutade åtgärdsprogram.

Lokala samverkansorgan bildas

Enligt ramdirektivet skall organisationen av vattenarbetet följa vattnets avrinning. Det innebär att Sveriges 119 huvudavrinningsområden (se karta i bilaga 3) bör vara utgångspunkt för det lokala arbetet.

Kommunerna bildar lokala samverkansorgan med bas i huvud- avrinningsområdena. Mindre huvudavrinningsområden kan kanske slås ihop och större kan delas. Hur många det blir – kanske 70–90 – får bli resultatet av en lokal och regional process. I samverkansorganen kan även ingå företag, vattenvårdsförbund, organisationer m.m.

Samverkansorganen bör medverka i att ta fram analyser, ge underlag för miljömål, ta fram åtgärdsförslag och vara aktiva i genomförandet. En förvaltningsplan skall tas fram för varje huvudavrinningsområde. En viktig del är att driva samråd. Vattenmyndigheten skall ha en rätt att i sista hand kunna besluta om bildande av samverkansorgan.

Bilda vattenvårdssamfälligheter

På den lokala nivån finns även en ”superlokal” dimension. Det kan
handla om åtgärder och samverkan för att skydda eller förbättra ett visst
vattenområde eller en grundvattenförekomst. Utredningen föreslår en ny
lag om vattenvårdssamfälligheter
På grundval av åtgärdsprogrammet för vattendistriktet skall samfällig-
heter kunna bildas för att genomföra vattenvårdande åtgärder. Eftersom
åtgärdsprogrammet är övergripande kan vattenmyndigheten behöva
specificera samverkansbehov m.m. Samfällighetens uppgift är att genom-
föra åtgärderna. Bildande sker genom förrättning. Innan åtgärdsprogram
finns kan samfälligheter bildas om behovet klarläggs genom beslut av
vattenmyndigheten.	125
	125

Avtal mellan vattenbrukare skall kunna användas mera i vattenvårds-	Prop. 2003/04:2
arbetet och den modellen författningsregleras. Avtal om åtgärder kan	Bilaga 4
upprättas t.ex. mellan jordbrukare och den ansvariga myndigheten kan
som ”motprestation” ge dispens från bestämmelser eller göra andra
åtaganden gentemot den samverkande gruppen. Överenskommelsen
bekräftas genom ett myndighetsbeslut.

En principmodell för avgiftssystem

För att skapa nödvändiga resurser för arbetet att nå målen för vatten- miljön behövs ett fungerande avgiftssystem. Utredningen föreslår en principmodell för ett sådant system.

Alla vattenanvändare som påverkar vattnet i fysikaliskt/kemiskt och/eller ekologiskt avseende skall ta ansvaret för sin påverkan – genom kompensatoriska åtgärder eller avgifter

Avgifter bör bekosta vattenvårdande aktiviteter. Vattenmyndigheternas planerande och myndighetsutövande verksamhet bör inte bekostas med avgifter utan finansieras skattevägen.

Befintliga avgifter bör inordnas i en sammanhängande modell där påverkan på vatten kopplas samman med avgiftsuttag. Där avgifter inte tas ut idag och kostnader uppkommer bör avgifter införas. I första hand bör prioriterade farliga ämnen ingå avgiftssystemet. Avgifterna kan behöva differentieras regionalt beroende på recipientens status.

Ett avgiftssystem bör införas i etapper, där steg 1 kan vara kväve och fosfor. Även diffusa utsläpp från jordbruk och skogsbruk bör ingå i modellen, men här krävs mer generella lösningar. Skatterna på handels- gödsel och bekämpningsmedel utreds av en annan statlig utredning.

Enligt ramdirektivet skall medlemsstaterna senast 2010 se till att pris- politiken för vatten ger vattenförbrukarna incitament till en effektiv användning av vattenresurserna. Principen skall vara att förorenaren betalar.

Tillsynsansvaret för beredskapsåtgärder

Beredskapsskyddet för vattnet har avgörande betydelse för samhället. Störningar kan uppstå genom t.ex. skador på vattentäkter och i distributionsnät och bortfall av elförsörjning.

För en effektiv hantering av beredskapsåtgärder måste ansvaret, som i dag ligger på flera händer, vara tydligt och samordningen fungera. Utredningen föreslår att de fem vattenmyndigheterna får ansvaret för den övergripande tillsynen av beredskapsåtgärder. Samverkan skall ske med berörda centrala myndigheter. Vattenmyndigheterna kompetens och helhetssyn inom vattenområdet utgör en styrka, även inom beredskaps- området. En av myndigheterna har ett nationellt ansvar för rapportering och samordning. Införandet av vattenmyndigheter ger även nya möjligheter att på regional nivå samordna tillsynen av beredskaps- åtgärder.

126

Lagförslagen från Utredningen svensk vattenadministration

Förslag till lag om ändring i miljöbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om miljöbalken att 5 kap. 10 § skall ha följande lydelse.

Prop. 2003/04:2

Bilaga 5

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 kap.

10 §

Sveriges land- och havsområden skall indelas i vattendistrikt. Ett vattendistrikt består av ett eller flera angränsande avrinnings- områden tillsammans med deras förbundna grund- och kustvatten. Ett avrinningsområde utgörs av ett landområde från vilket all ytvattenavrinning strömmar genom en sekvens av åar, floder och, möjligen, sjöar till havet vid ett enda flodutlopp, eller vid en enda flodmynning eller ett enda delta.

För varje vattendistrikt skall det finnas en myndighet som ansvarar för förvaltningen av distriktet (vattenmyndighet).

Regeringen får indela riket i vattendistrikt med tillhörande av- rinningsområden och utse vatten- myndigheter, som följer av Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen.

11 §

För varje huvudavrinningsområde skall finnas ett samverkansorgan med uppgift att medverka i vatten- förvaltningen. Efter bestämmande av vattenmyndigheten kan ett samverkansorgan omfatta mer än ett huvudavrinningsområde, eller del av ett huvudavrinningsområde.

Berörda kommuner skall ingå i

samverkansorganet. I samverkans-

127

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse	Prop. 2003/04:2
		Bilaga 5
	organet får även ingå juridisk
	person eller annan som väsentligt
	berörs av vattenförvaltningen.
	Vattenmyndigheten	får förordna
	om medverkan i	samverkans-

organet och i samband därmed besluta i vilken omfattning medver- kan skall ske.

128

Förteckning över remissinstanser avseende betänkandena Bestämmelser om miljökvalitet (SOU 2002:107) och Klart som vatten

(SOU 2002:105)

Svea hovrätt (Miljööverdomstolen), Stockholms tingsrätt (Miljödom- stolen), Växjö tingsrätt (Miljödomstolen), Vänersborgs tingsrätt (Miljö- domstolen), Östersunds tingsrätt (Miljödomstolen), Umeå tingsrätt (Miljödomstolen), Krisberedskapsmyndigheten, Kammarkollegiet, Stats- kontoret, Statistiska Centralbyrån, Försvarsmakten, Försvarets materiel- verk, Statens räddningsverk, Kustbevakningen, Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut, Riksrevisionsverket, Fortifikationsverket, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Uppsala län, Länsstyrelsen i Söder- manlands län, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Gotlands län, Länsstyrelsen i Blekinge län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Värmlands län, Länsstyrelsen i Örebro län, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Stockholms universitet, Kungl. Tekniska högskolan, Uppsala universitet, Linköpings universitet, Lunds uni- versitet, Högskolan i Kalmar, Göteborgs universitet, Luleå tekniska universitet, Statens jordbruksverk, Statens livsmedelsverk, Fiskeriverket, Sveriges lantbruksuniversitet, Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårds- forskning, Stockholm Environment Institut, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Lantmäteriverket, Statens va-nämnd, Boverket, Banverket, Vägverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Sveriges geolo- giska undersökning, Skogsstyrelsen, Affärsverket svenska kraftnät, Dammsäkerhetsrådet, Statens geotekniska institut, Statens energi- myndighet, Jernkontoret, Kommittén för översyn av plan- och bygglag- stiftningen (M2002:05), Havsmiljökommissionen (M2002:07), Arjeplogs kommun, Borlänge kommun, Borås kommun, Botkyrka kommun, Eskilstuna kommun, Flens kommun, Göteborgs stad, Hallstahammars kommun, Halmstads kommun, Helsingborgs kommun, Hultsfreds kommun, Härnösands kommun, Karlstads kommun, Katrineholms kommun, Kristianstads kommun, Linköpings kommun, Luleå kommun, Marks kommun, Nordmalings kommun, Nyköpings kommun, Ockelbo kommun, Skara kommun, Stockholms stad, Tibro kommun, Uppsala kommun, Örebro kommun, Örnsköldsviks kommun, Östersunds kommun, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Svenska Kommun- förbundet, Landstingsförbundet, Advokatfirman Åberg & Co AB, Alrutz´ Advokatbyrå, Bohuskustens vattenvårdsförbund, Föreningen Sveriges Skogsindustrier, Företagarnas Riksorganisation, Greenpeace, Göta älvs vattenvårdsförbund, Kemikontoret, Kävlingeåns vattenvårds- förbund, Lantbrukarnas riksförbund, Ljusnan-voxnans vattenvårds- förbund, LRF Skogsägarna, Mannheimer Swartling Advokatbyrå, Miljöförbundet Jordens vänner, Mälarens vattenvårdsförbund, Skogs-

Prop. 2003/04:2

Bilaga 6

129

och Träfacket, Skogsindustrierna, Sportfiskarna, Stockholm International	Prop. 2003/04:2
Water Institute, Svensk Energi, Svenska Gruvföreningen, Svenska Natur-	Bilaga 6
skyddsföreningen, Svenskt Näringsliv, Svenskt Vatten AB, Sveriges
Advokatsamfund, Sveriges Bergmaterielindustri, Sveriges Energi-
föreningars Riksorganisation, Sveriges Fiskares Riksförbund, Sveriges
Fiskevattenägareförbund, Sveriges Hembygdsförbund, Sveriges Sport-
fiske- och Fiskevårdsförbund, Sveriges Verkstadsindustrier, Sågverkens
Riksförbund, Vattenregleringsföretagen, Världsnaturfonden i Sverige.

130

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om ändring i miljöbalken

Prop. 2003/04:2

Bilaga 7

Härigenom föreskrivs i fråga om miljöbalken

dels att rubrikerna närmast före 5 kap. 7 och 8 §§ skall utgå,

dels att 5 kap. 2 och 4–8 §§, 6 kap. 11 §, 29 kap. 8 § samt rubriken till 5 kap. skall ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 5 kap. 5 § skall sättas närmast före 5 kap. 4 §,

dels att det i balken skall införas två nya paragrafer, 5 kap. 10 och 11 §§, samt närmast före 5 kap. 10 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	5 kap.
Miljökvalitetsnormer	Miljökvalitetsnormer och miljö-
	kvalitetsförvaltning
	2 §

Miljökvalitetsnormernas nivåer får inte överskridas eller under- skridas efter en viss angiven tid- punkt och de skall ange

1.högsta eller lägsta förekomst

imark, yt- och grundvatten, luft eller miljön i övrigt av kemiska produkter eller biotekniska organ- ismer,

2.högsta nivå för buller, skak- ning, ljus, strålning eller annan sådan störning, eller

3.högsta eller lägsta nivå eller värde för vattenstånd eller flöde i vattensystem, vattendrag, grund- vatten eller delar av dem.

Miljökvalitetsnormer kan också ange högsta eller lägsta förekomst

iyt- eller grundvatten av organis- mer som kan tjäna till ledning för bedömning av tillståndet i miljön.

Miljökvalitetsnormer skall ange

2.föroreningsnivåer eller stör- ningsnivåer som skall eftersträvas eller som inte bör överskridas eller underskridas efter en viss angiven tidpunkt eller under en eller flera angivna tidsperioder,

3.högsta eller lägsta förekomst

iyt- eller grundvatten av organis- mer som kan tjäna till ledning för bedömning av tillståndet i miljön, eller

4.de krav i övrigt på kvaliteten på miljön som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.

Miljökvalitetsnormer skall vid behov omprövas.

131

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse	Prop. 2003/04:2
	4 §9	Bilaga 7
	4 §9

Verksamhet skall bedrivas så att miljökvalitetsnormer inte över- träds.

Bestämmelser om att tillstånd inte får beviljas för verksamhet som medverkar till att en miljö- kvalitetsnorm överträds finns i 16 kap. 5 §. Bestämmelser om att tillstånd eller villkor för ett till- stånd får omprövas, om verk- samheten med någon betydelse medverkar till att en miljö- kvalitetsnorm överträds, finns i 24 kap. 5 § första stycket 2.

Myndigheter, kommuner, orga- nisationer, verksamhetsutövare, allmänheten och övriga som be- rörs av åtgärdsprogrammet skall genom kungörelse i ortstidning eller på annat sätt beredas tillfälle att under minst två månader lämna synpunkter på förslaget.

5 §

Ett åtgärdsprogram skall upprättas om det behövs för att en miljö- kvalitetsnorm skall uppfyllas eller om kravet på det följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Regeringen skall i sådana fall i samband med att föreskrifter enligt 1 § meddelas eller när behov uppkommer besluta ett så- dant åtgärdsprogram eller besluta att en eller flera myndigheter eller kommuner skall upprätta sådana

Ett åtgärdsprogram som skall fastställas av en kommun skall beslutas av kommunfullmäktige.

9 Senaste lydelse 2002:175.

132

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

åtgärdsprogram. Regeringen får överlåta till en myndighet att besluta om åtgärdsprogram som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.

Åtgärdsprogrammet skall skickas till de myndigheter som regeringen bestämmer.

Med kommun avses i denna paragraf även kommunalförbund.

6 §10

Ett åtgärdsprogram får omfatta all verksamhet som kan påverka de föroreningsnivåer eller störnings- nivåer som avses i 2 § första stycket.

I ett åtgärdsprogram skall anges

1.den miljökvalitetsnorm som skall uppfyllas,

2.de åtgärder som skall vidtas för att miljökvalitetsnormen skall vara uppfylld senast den tidpunkt som avses i 2 § andra stycket,

3.vilka myndigheter och kom- muner som skall se till att angivna åtgärder vidtas,

4.när de skall vara genomförda,

och

5.de uppgifter som i övrigt

Ett åtgärdsprogram får omfatta all verksamhet och alla åtgärder som kan påverka möjligheten att upp- fylla föreskrivna miljökvalitets- normer.

I ett åtgärdsprogram skall anges

1.den miljökvalitetsnorm som skall uppfyllas,

3.de uppgifter som i övrigt behövs till följd av Sveriges med- lemskap i Europeiska unionen.

10 Senaste lydelse 2002:175.

Prop. 2003/04:2

Bilaga 7

133

Nuvarande lydelse

krävs till följd av Sveriges med- lemskap i den Europeiska unionen.

Ett åtgärdsprogram skall om- prövas vid behov, dock minst vart femte år.

Regeringen får föreskriva att vissa åtgärdsprogram skall prövas av regeringen.

Föreslagen lydelse	Prop. 2003/04:2
Ett åtgärdsprogram	Bilaga 7
Ett åtgärdsprogram	skall inne-

hålla en analys av programmets konsekvenser från allmän och en- skild synpunkt.

Ett åtgärdsprogram skall om- prövas vid behov, dock minst vart sjätte år.

7 §

Regeringen får föreskriva att vissa åtgärdsprogram skall prövas av regeringen.

Regeringen får meddela ytter- ligare föreskrifter om hur åtgärds- program skall upprättas, vad sådana program skall innehålla och hur samråd skall ske.

8 §

Myndigheter och kommuner skall inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt ett åtgärdsprogram som fastställts enligt 5 §.

Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön

10 §

För förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön skall Sveriges land- områden och kustvattenområden delas in i vattendistrikt. Ett vattendistrikt skall bestå av ett eller flera avrinningsområden till- sammans med deras tillhörande grundvatten och kustvatten.

Ett avrinningsområde utgörs av ett landområde från vilket all yt- vattenavrinning strömmar till havet genom ett enda utlopp eller delta.

Grundvatten, ytvatten, kust- vatten och kustområden som inte i

sin helhet kan hänföras till ett visst	134

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse	Prop. 2003/04:2
	avrinningsområde skall	Bilaga 7
	avrinningsområde skall	hänföras

till det vattendistrikt som är när- mast eller lämpligast.

11 §

Regeringen får dela in riket i vattendistrikt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om förvalt- ningen av kvaliteten på vatten- miljön såsom karakterisering av vattenområden, förvaltningsplaner för vattendistrikt och övervakning av vattenmiljön.

6 kap.

11 §

Varje myndighet som skall till- lämpa denna balk skall se till att sådana planer enligt plan- och bygglagen (1987:10) och sådant planeringsunderlag som behövs för att belysa frågor om hushåll- ning med mark och vatten finns tillgängliga i målet eller ärendet.

Om myndigheten begär det, är kommunen skyldig att tillhanda- hålla planer enligt plan- och bygg- lagen samt planeringsunderlaget till dessa.

Myndigheten skall också se till att sådana beslutade åtgärdsprogram och förvaltningsplaner som avses i 5 kap. och som har betydelse för prövningen finns tillgängliga i målet eller ärendet.

Om myndigheten begär det, är kommunen skyldig att tillhanda- hålla planer enligt plan- och bygg- lagen samt planeringsunderlaget till dessa.

29 kap.

8 §11

Till böter eller fängelse i högst två år döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot

1. föreskrift för totalförsvaret meddelad med stöd av 1 kap. 5 §, om överträdelse av den lagbestämmelse från vilken avvikelse har föreskrivits är straffbelagd,

11 I dess lydelse enligt bet. 2002/03:MJU15.

135

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse	Prop. 2003/04:2
		Bilaga 7

2.i beslut om naturreservat eller kulturreservat angivna inskränkningar i rätten att använda mark enligt 7 kap. 5 § andra eller tredje stycket,

3.förbud att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder inom biotop- skyddsområde enligt 7 kap. 11 §,

4.föreskrifter som behövs för särskilt skydd för djur eller växter enligt 7 kap. 12 §,

5.förbud att inom strandskyddsområde uppföra ny byggnad eller vidta annan åtgärd i strid mot 7 kap. 16 §,

6.föreskrifter om försiktighetsmått inom miljöskyddsområde medde- lade med stöd av 7 kap. 20 §,