Budgetpropositionen för 2004 Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Kommunikationer 22

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Förslag till statsbudget för 2004

Kommunikationer

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut ....................................................................................		11
2	Kommunikationer ................................................................................................		15
	2.1	Omfattning ............................................................................................	15
	2.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	15
	2.3	Skatteavvikelser .....................................................................................	16
3	Transportpolitik....................................................................................................		19
	3.1	Omfattning ............................................................................................	19
	3.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	20
	3.3	Politikens inriktning .............................................................................	21
	3.4	Mål och resultat .....................................................................................	21
	3.5	Revisionens iakttagelser ........................................................................	23
4	Vägar	.....................................................................................................................	25
	4.1	Omfattning ............................................................................................	25
	4.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	25
	4.3	Politikens inriktning .............................................................................	26
	4.4 ..................................................................................................	Insatser	26
	4.4.1 .....................................................	Insatser inom verksamhetsområdet	26
	4.4.2 .................................................	Insatser utanför verksamhetsområdet	31
	4.5 ...............................................................................	Resultatbedömning	31
	4.5.1 .........................................................................................................	Mål	31
	4.5.2 ..................................................................................................	Resultat	32
	4.5.3 ........................................................................	Revisionens iakttagelser	35
	4.5.4 ............................................................................	Analys och slutsatser	35
	4.6 ........................................................................................	Budgetförslag	36
	4.6.1 ...........................................................	36:1 Vägverket: Administration	36
	4.6.2 .........................................................	36:2 Väghållning och statsbidrag	37
5	Järnvägar................................................................................................................		47
	5.1 ............................................................................................	Omfattning	47
	5.2 ..................................................................................	Utgiftsutveckling	48
	5.3 .............................................................................	Politikens inriktning	48
	5.4 ..................................................................................................	Insatser	49
	5.4.1 .....................................................	Insatser inom verksamhetsområdet	49
	5.4.2 .................................................	Insatser utanför verksamhetsområdet	52

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

5.5	Resultatbedömning................................................................................	53
5.5.1	Mål..........................................................................................................	53
5.5.2	Resultat...................................................................................................	53
5.5.3	Revisionens iakttagelser ........................................................................	57
5.5.4	Analys och slutsatser.............................................................................	57
5.6	Budgetförslag.........................................................................................	57
5.6.1	36:3 Banverket: Administration............................................................	57
5.6.2	36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter..............................	58
5.6.3	Bemyndigande om ekonomiska åtaganden..........................................	65
5.7	Statens järnvägar ....................................................................................	66
5.7.1	Omfattning ............................................................................................	66
5.7.2	Mål och resultat .....................................................................................	66
5.7.3	Finansiella befogenheter m.m...............................................................	66

5.7.4Ersättning till Statens järnvägar för kostnader i samband med

	utdelning från AB Swedcarrier m.m.....................................................	67
5.8	Transeuropeiska Nätverk (TEN) .........................................................	67

5.8.136:5 Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska

		nätverk ....................................................................................................	69
6	Sjöfart	.....................................................................................................................	71
	6.1	Omfattning ............................................................................................	71
	6.2	Utgiftsutvecklingen ...............................................................................	71
	6.3 ..............................................................................	Politikens inriktning	72
	6.4 ...................................................................................................	Insatser	73
	6.5 .....................................................................................	Mål och resultat	74
	6.6 .........................................................................................	Budgetförslag	80
	6.6.1 ...........................................................	Sjöfartsverkets ekonomiska mål	80
	6.6.2 .......................................................................	Finansiella befogenheter	81
	6.6.3 ......................................................	Investeringsplan för Sjöfartsverket	81
	6.6.4 . .......................................	36:6 Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m	83
	6.6.5 ...............................................	36:7 Ersättning till viss kanaltrafik m.m	83
	6.6.6 ..............................................................................	36:8 Sjöfartsregistret	83
	6.6.7 ..................................................	36:9 Rederinämnden: Administration	84

6.6.8Handelsflottans kultur- och fritidsråds verksamhet för åren 2004–

		2006 ........................................................................................................	84
7	Luftfart	..................................................................................................................	87
	7.1	Omfattning ............................................................................................	87
	7.2	Utgiftsutveckling ...................................................................................	87
	7.3	Politikens inriktning ..............................................................................	88
	7.4 ...................................................................................................	Insatser	89
	7.5 ..................................................................	Mål och resultatbedömning	89
	7.5.1 ...................................................	Luftfartsverkets ekonomiska resultat	91
	7.6 .........................................................................................	Budgetförslag	92
	7.6.1 .........................................................	Luftfartsverkets ekonomiska mål	92
	7.6.2 .......................................................................	Finansiella befogenheter	93
	7.6.3 .........................................................	Luftfartsverkets investeringsplan	94
	7.6.4 ......................................	36:10 Driftbidrag till kommunala flygplatser	94
	7.6.5 .........................................................	En uppdelning av Luftfartsverket	96
8	Interregional .....................................................................kollektiv persontrafik		99
	8.1 ............................................................................................	Omfattning	99

		PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22
	8.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	99
	8.3	Politikens inriktning .............................................................................	99
	8.4	Mål och resultat...................................................................................	100
	8.5	Insatser ................................................................................................	101
	8.6	Revisionens iakttagelser......................................................................	103
	8.7	Budgetförslag ......................................................................................	104
	8.7.1	36:11 Rikstrafiken: Administration ...................................................	104
	8.7.2	36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling..............................................	105
9	Forskning och analys..........................................................................................		107
	9.1	Omfattning..........................................................................................	107
	9.2	Utgiftsutveckling ................................................................................	107
	9.3	Politikens inriktning ...........................................................................	108
	9.4	Mål och resultat...................................................................................	108
	9.5	Analys och slutsatser ..........................................................................	109
	9.6	Budgetförslag ......................................................................................	110
	9.6.1	36:13 Viss internationell verksamhet.................................................	110
	9.6.2	36:14 Statens väg- och transportforskningsinstitut..........................	110
	9.6.3	36:15 Statens institut för kommunikationsanalys.............................	111
	9.6.4	Statens haverikommission ..................................................................	112
10	Politikområde IT, elektronisk kommunikation och post ................................		113
	10.1	Omfattning..........................................................................................	113
	10.2	Utgiftsutveckling ................................................................................	114
	10.3	Mål .......................................................................................................	114
	10.4	Politikens inriktning ...........................................................................	115
	10.5	Insatser ................................................................................................	117
	10.5.1	Insatser inom politikområdet.............................................................	117
	10.5.2	Insatser utanför politikområdet.........................................................	124
	10.6	Resultatbedömning.............................................................................	125
	10.6.1	Resultat................................................................................................	125
	10.6.2	Analys och slutsatser ..........................................................................	134

10.7Förslag till omdisponering av medel inom IT-infrastruktur-

satsningen ............................................................................................

135

10.8Gemensamt radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet 136

10.9	Revisionens iakttagelser......................................................................	137
10.10	Budgetförslag ......................................................................................	137
10.10.1	37:1 Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa
	myndighetsuppgifter...........................................................................	137
10.10.2	37:2 Upphandling av samhällsåtaganden...........................................	138
10.10.3	37:3 Ersättning till Posten AB (publ) för grundläggande
	kassaservice..........................................................................................	139
10.10.4	37:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst
	enligt avtal............................................................................................	140
10.10.5	37:5 Informationsteknik: Telekommunikation m.m........................	140
10.10.6	37:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet1 ......	141
10.10.7	37:7 IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m.1 ....................... 143

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabellförteckning

Anslagsbelopp....................................................................................................................			13
2.1	Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet...................................................................		15
2.2	Härledning av ramnivån 2004-2006. Utgiftsområde 22 Kommunikationer..........		16
2.3	Skatteavvikelser, netto...............................................................................................		17
3.1	Utgiftsutveckling inom politikområdet...................................................................		20
3.2	Härledning av ramnivån 2004-2006. Politikområde 36 Transportpolitik ..............		20
3.3	Samlad bedömning av måluppfyllelsen av transportpolitiken ................................		22
4.1	Utgiftsutveckling ......................................................................................................		26
4.2	Uppföljning av åtgärder i nationell väghållningsplan (exkl.
		storstadsöverenskommelsen)...............................................................................	28
4.3	Uppföljning av åtgärder i regionala planer (exkl. länsjärnvägar)............................		28
4.4	Uppföljning av länsfördelning i regional plan (exkl. länsjärnvägar) ......................		29
4.5	Uppföljning av kostnader samt redovisning av kalkylerad samhällsnytta för
		objekt större än 50 miljoner kronor som öppnats för trafik under 2002..........	30
4.6	Riktade trafiksäkerhetsåtgärder på det statliga vägnätet 2002................................		30
4.7	Bedömda trafiksäkerhetseffekter 2002 ....................................................................		30
4.8	Sammanställning av resultat för 2002 års delmål i regleringsbrevet.......................		32
4.9	Sammanställning av resultat för 2002 års delmål i regleringsbrevet.......................		33
4.10		Anslagsutveckling....................................................................................................	36
4.11		Härledning av anslagsnviå 2004-2006 ....................................................................	37
4.12		Anslagsutveckling....................................................................................................	37
4.13		Anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag............................................................	40
4.14		Härledning av anslagsnivå 2004-2006 för 36:2 Väghållning och statsbidrag.......	40
4.15		Beräknad nettoupplåning för vägar 2003-2011......................................................	41
4.16		Beräknad låneskuld för vägar 2002–2011...............................................................	42
4.17		Anslagsbehov för räntor och återbetalning av lån för vägar 2002-2011...............	43
4.18		Intäkter som Vägverket disponerar........................................................................	43
4.19		Intäkter som Vägverket inte disponerar ................................................................	44
4.20		Investeringsplan.......................................................................................................	44
4.21		Beställningsbemyndiganden om ekonomiska åtaganden......................................	45
5.1	Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet.........................................................		48
5.2	Uppföljning av åtgärder i stomnätsplanen 1998-2002 respektive 2002 .................		51
5.3	Uppföljning av länsfördelning i regional plan 1998-2002.......................................		52
5.4	Uppfyllelse av målen i 2002 års regleringsbrev........................................................		53
5.5	Anslagsutveckling......................................................................................................		57
5.6	Härledning av anslagsnivån 2004-2006, för 36:3 Banverket: Administration .......		58
5.7	Anslagsutveckling......................................................................................................		58
5.8	Fördelning av anslaget på anslagsposter ..................................................................		60
5.9	Härledning av anslagsnivån 2004-2006, för 36:4 Banverket: Banhållning och
		sektorsuppgifter ....................................................................................................	61
5.10		Ändamål och belopp för lån upptagna i Riksgäldskontoret .................................	61
5.11		Beräknad nettoupplåning för Banverket och vissa järnvägsprojekt 2003-2011...	62

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

5.12		Beräknad låneskuld för Banverket och vissa järnvägsprojekt 2002–2011 ...........	63
5.13		Anslagsbehov för räntor och återbetalning av lån för järnvägar m.m.
		2002-2011..............................................................................................................	63
5.14		Uppdrags- och avgiftsintäkter m.m.......................................................................	64
5.15		Banverkets investeringsplan...................................................................................	65
5.16 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden ...........................................................			65
5.17		Anslagsutveckling...................................................................................................	67
5.18		Beviljat TEN-stöd 2002..........................................................................................	68
5.19		Projekt som ingår i MIP 2001 – 2006....................................................................	68
5.20 Utanför MIP-programmet ansökta TEN-stöd 2003............................................			68
5.21		Anslagsutveckling...................................................................................................	69
5.22		Balans mellan beviljade, ianspråktagna och återstående bidrag, 2003 .................	69
6.1	Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet ........................................................		72
6.2	Antal allvarliga olyckor samt omkomna och skadade i svenska farvatten med
		svenska och utländska fartyg ...............................................................................	76
6.3	Antal allvarliga olyckor samt omkomna och skadade med svenska fartyg i
		samtliga farvatten .................................................................................................	76
6.4	Ekonomisk utveckling..............................................................................................		80
6.5	Investeringsplan........................................................................................................		82
6.6	Anslagsutveckling.....................................................................................................		83
6.7	Anslagsutveckling.....................................................................................................		83
6.8	Anslagsutveckling.....................................................................................................		83
6.9	Härledning av anslagsnivå 2004-2006, för anslag 36:8 Sjöfartsregistret................		84
6.10		Anslagsutveckling...................................................................................................	84
6.11		Härledning av anslagsnivå 2004-2006, för anslag 36:9 Rederinämnden:
		Administration .....................................................................................................	84
7.1	Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet ........................................................		87
7.2	Ekonomisk utveckling..............................................................................................		93
7.3	Investeringsplan........................................................................................................		94
7.4	Anslagsutveckling.....................................................................................................		94
7.5	Härledning av nivån 2004-2006 för anslaget 36:10 Driftbidrag till kommunala
		flygplatser..............................................................................................................	96
8.1	Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet ........................................................		99
8.2	Anslagsutveckling...................................................................................................		104
8.3	Härledning av anslagsnivån 2004-2006, för anslag 36:11 Rikstrafiken:
		Administration ...................................................................................................	105
8.4	Anslagsutveckling...................................................................................................		105
8.5	Härledning av anslagsnivån 2004-2006, för anslag 36:12 Rikstrafiken:
		Trafikupphandling ..............................................................................................	106
8.6	Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser .......................................................		106
9.1	Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet ......................................................		107
9.2	Anslagsutveckling...................................................................................................		110
9.3	Anslagsutveckling...................................................................................................		111
9.4	Härledning av anslagsnivån 2004-2006, för anslag 36:14 Statens väg- och
		transportforskningsinstitut................................................................................	111
9.5	Anslagsutveckling...................................................................................................		111
9.6	Härledning av anslagsnivå 2004-2006, för anslag 36:15 Statens institut för
		kommunikationsforskning ................................................................................	112
10.1		Utgiftsutveckling inom politikområdet ..............................................................	114
10.2		Utbetalning och kreditering.................................................................................	125
10.3		Utnyttjande av statligt stöd till IT-infrastruktur-program och nät...................	126

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

10.4	Konkurrensutsättning av utbyggnaden................................................................		126
10.5	Fördelning av anläggningsuppdrag.......................................................................		126
10.6	Intäkter från Internetanslutning från slutkund 1999-2002 ................................		127
10.7	Användare av Internetbanker ...............................................................................		129
10.8	Anslagsutveckling..................................................................................................		137
10.9	Offentligrättslig verksamhet ................................................................................		138
10.10		Härledning av anslagsnivån 2004-2006 för 37:1 Post- och telestyrelsen:
		Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter.....................................	138
10.11		Anslagsutveckling................................................................................................	138
10.12 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden........................................................			139
10.13		Härledning av anslagsnivå för 2004-2006 för 37:2 Upphandling av
		samhällsåtaganden...............................................................................................	139
10.14		Anslagsutveckling................................................................................................	139
10.15		Anslagsutveckling................................................................................................	140
10.16		Anslagsutveckling................................................................................................	140
10.17		Härledning av anslagsnivå 2004-2006 för 37:5 Informationsteknik:
		Telekommunikation m.m. ..................................................................................	141
10.18		Anslagsutveckling................................................................................................	141
10.19		Investeringsplan...................................................................................................	141
10.20 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden........................................................			142
10.21		Finansiering .........................................................................................................	142
10.22		Härledning av anslagsnivå 2004-2006 för 37:6 Gemensam
		radiokommunikation för skydd och säkerhet...................................................	143
10.23		Anslagsutveckling................................................................................................	143
10.24		Härledning av anslagsnivå 2004-2006 för 37:7 IT-infrastruktur: Regionala
		transportnät m.m. ...............................................................................................	143

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Diagramförteckning
7.1 Statliga medel till luftfarten 2002, fördelning av driftbidrag och
	upphandlad trafik .................................................................................................	96
7.2 Statliga medel till luftfarten 2003, fördelning av driftbidrag och
	upphandlad trafik .................................................................................................	96
10.1	Antalet kunder med Internetanslutning .............................................................	128
10.2	Intäkter för fast telefoni och mobila teletjänster från slutkund 1994-2002......	129

10.3Kostnad för fasttelefonitjänster 2002 med hänsyn tagen till köpkraftsparitet. 130

10.4Kostnad för genomsnittlig förbrukning av mobiltelefonitjänster 2002 med

hänsyn tagen till köpkraftsparitet .....................................................................

131

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.godkänner att regeringen för 2004 får be- sluta om en låneram i Riksgäldskontoret på högst 1 410 000 000 kronor för genomfö- rande av prioriterade vägprojekt (avsnitt 4.6.2),

2.godkänner att de återstående amortering- arna som skulle ha betalats 2004 och 2005 avseende de lånefinansierade vägprojekten väg E18/20 delen Örebro–Arboga, väg E4 delen Stora Åby–Väderstad, väg E22 delen Söderåkra–Hossmo samt väg E4 trafikplats Hallunda inte betalas under 2004 och 2005 utan senareläggs till 2005 och 2006 (avsnitt 4.6.2),

3.bemyndigar regeringen att under 2004 för ramanslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag ingå ekonomiska förpliktelser som inklu- sive tidigare gjorda åtaganden medför ut- gifter på högst 37 600 000 000 kronor efter 2004 (avsnitt 4.6.2),

4.godkänner att regeringen för 2004 får be- sluta om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 11 900 000 000 kronor för Banverket för investeringar i eldrifts- och teleanläggningar, telenätsutrustning, pro- jekteringslager, rörelsekapital samt för vissa investeringar i Stockholmsområdet 1983, enligt avtal mellan staten och Stockholms läns landsting (avsnitt 5.6.2),

5.godkänner att regeringen för 2004 får be- sluta om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 1 591 000 000 kronor för ge-

nomförande av prioriterade järnvägsprojekt (avsnitt 5.6.2),

6.godkänner att regeringen får för 2004 be- sluta om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 15 000 000 000 kronor för Botni- abanan AB för den första, den andra och den tredje utbyggnadsetappen av Botniaba- nan mellan Nyland och Umeå (avsnitt 5.6.2),

7.bemyndigar regeringen att under 2004 för ramanslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter ingå ekonomiska för- pliktelser som inklusive tidigare gjorda åta-

ganden medför utgifter	på högst
14 500 000 000 kronor efter	2004 (avsnitt
5.6.3),

8.bemyndigar regeringen att under 2004 för Botniabanan ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 25 000 000 000 kronor efter år 2004 (avsnitt 5.6.3),

9.bemyndigar regeringen att ge Statens järnvägar, samt de verksamheter som nu- mera bedrivs i aktiebolag, finansiella befo- genheter 2004 i enlighet med vad reger- ingen förordar (avsnitt 5.7.3)

10.godkänner de ekonomiska målen för Sjö- fartsverket och bemyndigar regeringen att fastställa utdelning och skattemotsvarighet för Sjöfartsverket i enlighet med vad rege- ringen förordar (avsnitt 6.6.1),

11.bemyndigar regeringen att för 2004 ge Sjö- fartsverket finansiella befogenheter i enlig-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

het med vad regeringen förordar (avsnitt 6.6.2),

12.godkänner förslaget till investeringsplan för Sjöfartsverket för 2004 – 2006 (avsnitt 6.6.3),

13.godkänner att 19 500 000 kronor av infly- tande farledsavgifter 2004 får lämnas i bi- drag till Handelsflottans kultur- och fritids- råd (avsnitt 6.6.8),

14.godkänner de ekonomiska målen för Luft- fartsverket och bemyndigar regeringen att fastställa utdelning och skattemotsvarighet för Luftfartsverket i enlighet med vad rege- ringen förordar (avsnitt 7.6.1),

15.bemyndigar regeringen att för 2004 ge Luftfartsverket finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordar (av- snitt 7.6.2),

16.godkänner förslaget till investeringsplan för Luftfartsverket för 2004 – 2006 (avsnitt 7.6.3),

17.godkänner att en uppdelning av Luft- fartsverket sker och bemyndigar regeringen att genomföra ombildningen i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 7.6.5),

18.bemyndigar regeringen att under 2004 för ramanslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupp-

handling ingå ekonomiska förpliktelser un- der 2005 – 2010 som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 3 950 000 kronor (avsnitt 8.7.2),

19.godkänner vad regeringen förordar om Sta- tens haverikommission (avsnitt 9.6.4),

20.bemyndigar regeringen att under 2004 för ramanslaget 37:2 Upphandling av samhälls- åtaganden ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 210 000 000 kro- nor under 2005 – 2008 (avsnitt 10.10.2),

21.godkänner förslaget till investeringsplan för ett gemensamt radiokommunikationssy- stem för 2004 – 2009 (avsnitt 10.10.6),

22.bemyndigar regeringen att under 2004 för ramanslaget 37:6 Gemensam radiokommu- nikation för skydd och säkerhet ingå ekono- miska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 2 126 000 000 kronor under åren 2005 – 2009 (avsnitt 10.10.6),

23.för budgetåret 2004 anvisar anslagen under utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt följande uppställning:

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag		Anslagstyp

36:1	Vägverket: Administration	ramanslag	1 030 202

36:2	Väghållning och statsbidrag	ramanslag	15 564 276

36:3	Banverket: Administration	ramanslag	773 146

36:4	Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter	ramanslag	8 484 123

36:5	Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nät-	ramanslag	200 000
	verk

36:6	Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m.	obetecknat anslag	71 000

36:7	Ersättning till viss kanaltrafik m.m.	obetecknat anslag	62 660

36:8	Sjöfartsregistret	ramanslag	4 524

36:9	Rederinämnden: Administration	ramanslag	2 599

36:10	Driftbidrag till kommunala flygplatser	obetecknat anslag	81 100
36:11	Rikstrafiken: Administration	ramanslag	19 435

36:12	Rikstrafiken: Trafikupphandling	ramanslag	793 000

36:13	Viss internationell verksamhet	ramanslag	2 500

36:14	Statens väg- och transportforskningsinstitut	ramanslag	34 276

36:15	Statens institut för kommunikationsanalys	ramanslag	52 727

37:1	Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa myn-	ramanslag	6 710
	dighetsuppgifter

37:2	Upphandling av samhällsåtaganden	ramanslag	153 484

37:3	Ersättning till Posten AB (publ) för grundläggande kassaser-	ramanslag	400 000
	vice
37:4	Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst	ramanslag	144 000
	enligt avtal

37:5	Informationsteknik: Telekommunikation m.m.	ramanslag	13 250

37:6	Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet	ramanslag	192 000

37:7	IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m.	ramanslag	450 000
Summa			28 535 012

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

2 Kommunikationer

2.1Omfattning

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Transportpolitik och politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post.

2.2	Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet
Miljoner kronor
				Utgifts-	Förslag	Beräknat	Beräknat
		Utfall	Anslag	prognos	anslag	anslag	anslag
		2002	20031	2003	2004	2005	2006
Politikområde Transportpolitik		23 617	24 624	23 720	27 176	28 732	29 206

Politikområde IT, elektronisk kommunikation och post		744	737	765	1 359	975	932

Totalt för utgiftsområde 22 Kommunikationer		24 361	25 361	24 485	28 535	29 707	30 137

1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

Utgifterna för 2002 för utgiftsområde 22 Kommunikationer uppgick sammanlagt till 24 361 miljoner kronor, vilket är mindre än en halv procent lägre än anvisade medel. Skillnaden förklaras främst av att utgifterna på anslaget 36:5

Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk (TEN) inom politikområdet Transportpolitik understeg tilldelat anslag. Jämfört med 2001 var utgifterna något lägre vilket bl.a. förklaras av avvecklingen av äldreanslaget Bidrag till sjöfarten som var avsett för det stöd som föregick det nuvarande sjöfartsstödet.

Riksdagen beslutade med anledning av tilläggsbudget i samband med 2003 års ekonomiska vårproposition (prop. 2002/03:100, bet. 2002/03:FiU21, rskr. 2002/03:235) om en


neddragning		inom	utgiftsområdet		om
500 miljoner		kronor	för 2003. Neddragningen
berör	verksamhetsområdena			Vägar	och

Järnvägar inom politikområdet Transportpolitik. För 2003 prognostiseras de totala utgifterna inom utgiftsområdet uppgå till 24 485 miljoner kronor, vilket innebär att utgifterna är lägre än anvisat anslag för budgetåret. Jämfört med 2002 beräknas utgifterna öka bl.a. beroende på regeringens ambitionshöjning för transportpolitiken och utbyggnaden av IT-

infrastrukturen.

Regeringens förslag till anslag 2004 för utgiftsområdet innebär en höjning av anslagsnivån med 3 174 miljoner kronor jämfört med 2003. Anslag inom politikområdet Transportpolitik svarar för huvuddelen av

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

nivåhöjningen och innebär ett fullföljande av den inriktning på infrastrukturen som aviserades av regeringen i propositionen Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem (prop. 2001/02:20). Jämfört med infrastrukturpropositionen innebär förslaget en minskning med 1 000 miljoner kronor för 2004, vilket aviserades i 2003 års ekonomiska vårproposition.

Politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post föreslås öka 2004 bl.a. på grund av att anslaget 37:7 IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m. flyttas från utgiftsområde 19 Regional utveckling till utgiftsområde 22 Kommunikationer. Vidare föreslås en höjning av anslaget 37:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet, som uppfördes på statsbudgeten genom riksdagens beslut om tilläggsbudget i samband med 2003 års ekonomiska vårproposition. Anslaget avser att delvis finansiera utbyggnad, driftsbidrag och förvaltning av ett gemensamt radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet.

Tabell 2.2 redovisar förändringen jämfört med statsbudgeten för 2003 fördelat på olika komponenter. Den pris- och löneomräkning som görs årligen av anslagen för förvaltningsändamål för att kompensera myndigheterna för pris- och löneökningar utgör en del av den föreslagna anslagshöjningen.

Under 2005 beräknas anslagsnivån öka ytterligare för utgiftsområdet. Anslagsnivån höjs för politikområdet Transportpolitik med anledning av den tidigare nämnda satsningen på infrastrukturområdet. För politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post beräknas anslagen minska beroende på att det statliga stödet till kommuner och länsstyrelser för anläggande av ortssammanbindande telenät m.m. upphör fr.o.m. 2005.

Från och med 2004 skall i princip all årlig revision avgiftsbeläggas (Avgifter vid Riksrevisionen, prop. 2002/03:63, bet. 2002/03:FiU27, rskr. 2002/03:189). Avgifter och ersättningar tillförs statskassan och redovisas mot inkomsttitel. För anslagsfinansierade myndigheter som under 2003 inte erlägger någon avgift för årlig revision medför föreslagen nyordning en tillkommande kostnad. En kostnad som myndigheterna föreslås kompenseras för genom en nivåhöjning av anslagen från och med nästa år.

Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2004-2006. Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Miljoner kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års
statsbudget1	25 858	25 858	25 858

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning	535	1 058	1 485

Beslut	1 772	2 421	2 425

Överföring till/från andra
utgiftsområden	369	369	369

Ny ramnivå	28 535	29 707	30 137

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2.3Skatteavvikelser

Samhällets stöd inom utgiftsområde 22 Kommunikationer redovisas huvudsakligen som anslag på statsbudgetens utgiftssida.

Vid sidan av dessa stöd finns även stöd på statsbudgetens inkomstsida i form av olika särregler i skattelagstiftningen som leder till bortfall av skatteinkomster, s.k. skatteavvikelser. I likhet med vad som gäller för statens olika utgifter är varje skatteavvikelse ett uttryck för en politisk vilja. De kan t.ex. syfta till att påverka den disponibla inkomsten för vissa hushåll, kostnaderna för vissa företag eller priserna på vissa typer av varor eller tjänster.

I nedanstående tabell redovisas skatteavvikelser direkt hänförbara till utgiftsområdet. Beräkningarna har gjorts enligt utgiftsekvivalentmetoden, vilket innebär att de nettoberäknade skatteavvikelserna är lika stora som de skattefria transfereringar som fullt ut kompenserar den skattskyldige om skatteavvikelsen tas bort.

Tabell 2.3 Skatteavvikelser, netto

Miljarder kronor

	2003	2004
Internationell personbefordran	0,07	0,07

Personbefordran	2,90	3,02

Energiskatt på dieselbränsle i motordrivna	7,12	7,25
fordon

Energiskattebefrielse för elförbrukning vid	0,93	0,95
bandrift

Energiskattebefrielse för bränsleförbrukning vid	0,08	0,09
bandrift

Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes	0,64	0,71
sjöfart

Koldioxidskattebefrielse för bandrift	0,05	0,05

Koldioxidskattebefrielse för inrikes yrkesmässig	0,41	0,44
sjöfart

Sjöfartsstöd	1,30	1,30

Skattereduktion för anslutning till bredband	0,01	0,01

Summa	13,51	13,89

Internationell personbefordran

Som export räknas transport till eller från utlandet. Detta innebär att en resa från ort i Sverige till en ort i utlandet i sin helhet är frikallad från skatteplikt. Skattebefrielsen gäller luft, vatten- och landtransporter. Beloppen i tabell 2.3 avser inrikes del av utrikes buss- och tågtransporter.

Personbefordran

Den 1 januari 2001 sänktes skattesatsen från 12 till 6 procent.

Energiskatt på dieselbränsle i motordrivna fordon

Skattesatsen för dieselolja i miljöklass 1 jämförs med skattesatsen för bensin i miljöklass 1, vilken utgör normen på hela transportområdet. I praktiken utgörs nästan all bensin- och dieseloljeanvändning av miljöklass 1. År 2003 är skattesatsen för bensin i den främsta miljöklassen 34 öre/kWh medan dieselolja i den främsta miljöklassen beskattas med 10 öre/kWh.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Energiskattebefrielse för elförbrukning vid bandrift

Befrielsen gäller elförbrukning för järnväg och tunnelbana. Skatteavvikelsen uppgår till 34 öre/kWh.

Energiskattebefrielse för bränsleförbrukning vid bandrift

Befrielsen gäller bränsleförbrukning i dieseldrivna järnvägsfordon. Skatteavvikelsen uppgår till 34 öre/kWh.

Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes sjöfart

Skatteavvikelsen uppgår till 34 öre/kWh.

Koldioxidskattebefrielse för bandrift

Befrielsen gäller bränsleförbrukning för järnväg. Skattebefrielse föreligger för såväl energi- som koldioxidskatt.

Koldioxidskattebefrielse för inrikes yrkesmässig sjöfart

Skattebefrielse föreligger för såväl energi- som för koldioxidskatt.

Sjöfartsstöd

Stödet ges till last- och passagerarfartyg i internationell trafik i form av att arbetsgivarens skattekonto krediteras ett belopp motsvarande skatteavdrag och arbetsgivaravgifter på sjöinkomst. Krediteringen utgör en skatteavvikelse.

Skattereduktion för anslutning till bredband

Skattereduktionen utgår för anslutning till bredband som tas i bruk under perioden fr.o.m. den 1 januari 2001 t.o.m. den 31 december 2005.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

3 Transportpolitik

3.1Omfattning

Politikområde Transportpolitik omfattar väg- och banhållning, vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart, och luftfart. I politikområdet ingår också viss sektorsforskning och upphandling av kollektiv- trafik. Politikområdet består av sex verksamhetsområden: Väg, Järnväg, Sjöfart, Luftfart, Interregional kollektiv persontrafik samt Forskning och analys. De myndigheter, affärsverk och större bolag som verkar inom politikområdet är: Vägverket, Banverket,

affärsverket Statens järnvägar, Sjöfartsverket, Handelsflottans kultur- och fritidsråd, Rederinämnden, Luftfartsverket, Rikstrafiken, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Statens haverikommission, Statens institut för kommunikationsanalys, Verket för innovationssystem, länsstyrelserna, Kustbevakningen, AB Svensk Bilprovning och SAS Sverige AB. Därtill finns även ett antal mindre bolag inom bl.a. väg- och järnvägsområdena.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

3.2	Utgiftsutveckling

Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet
Miljoner kronor
		Utfall	Anslag	Utgifts-	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2002	20031	prognos	anslag	anslag	anslag
				2003	2004	2005	2006
36:1 Vägverket: Administration		1 009,3	1 010,6	979,7	1 030,2	1 043,9	1 051,1

36:2 Väghållning och statsbidrag		13 421,5	14 515,4	13 999,8	15 564,3	16 719,0	17 005,4

36:3 Banverket: Administration		742,5	754,2	759,1	773,1	790,5	802,5

36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter		7 031,5	6 980,0	6 649,4	8 484,1	8 852,6	9 018,8

36:5 Från EG-budgeten finansierade stöd till		91,1	200,0	139,0	200,0	200,0	200,0
Transeuropeiska nätverk (TEN)

36:6 Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m.		71,0	71,0	69,2	71,0	71,0	71,0

36:7 Ersättning till viss kanaltrafik m.m.		70,9	62,7	61,1	62,7	62,7	62,7

36:8 Sjöfartsregistret		-	4,4	4,3	4,5	4,6	4,7

36:9 Rederinämnden: Administration		1,5	3,0	2,4	2,6	2,7	2,7

36:10 Driftbidrag till kommunala flygplatser		98,4	94,9	92,5	81,1	81,1	81,1

36:11 Rikstrafiken: Administration		10,7	11,3	11,3	19,4	19,9	20,2

36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling		717,3	790,0	831,3	793,0	793,0	793,0

36:13 Viss internationell verksamhet		6,7	7,5	7,3	2,5	2,5	2,5

36:14 Statens väg- och transportforskningsinstitut		32,6	33,2	32,5	34,3	35,0	35,6

36:15 Statens institut för kommunikationsanalys		48,9	48,7	48,4	52,7	53,6	54,4

Ersättning till Statens Järnvägar i samband med		86,5	37,0	32,9	0	0	0
utdelning från AB Swedcarrier m.m.

Bidrag till sjöfarten		177,1	0	0	0	0	0

Totalt för politikområde Transportpolitik		23 617,3	24 623,9	23 720,2	27 175,6	28 732,0	29 205,6

1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

År 2002 uppgick de totala utgifterna inom politikområdet till 23 617 miljoner kronor, vilket är 115 miljoner kronor, eller en halv procent, lägre än anvisade medel. Huvudskälet till den lägre förbrukningen är att utgifterna på anslaget 36:5 Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk (TEN) understeg tilldelat anslag. Jämfört med 2001 var utgifterna inom politikområdet för 2002 något lägre, knappt en procent, främst på grund av avvecklingen av äldreanslaget Bidrag till sjöfarten som var avsett för det stöd som föregick det nuvarande sjöfartsstödet.

Prognosen för 2003 avseende de totala utgifterna uppgår till 23 720 miljoner kronor, vilket är ett lägre belopp än vad som anvisats för budgetåret. Totalt för politikområdet bedöms utgifterna för 2003 understiga anvisade medel med drygt tre procent.

Tabell 3.2 Härledning av ramnivån 2004-2006. Politikområde 36 Transportpolitik

Miljoner kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års statsbudget	25 124	25 124	25 124

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning	535	1 057	1 484

Beslut	1 598	2 632	2 679

Överföring till/från andra
utgiftsområden	-81	-81	-81

Ny ramnivå	27 176	28 732	29 206

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Regeringens förslag till anslag 2004 för politikområdet Transportpolitik är högre än anvisade anslag 2003. I tabell 3.2 redovisas förändringen jämfört med statsbudgeten för 2003 uppdelat på olika komponenter.

Faktorer som påverkar anslagsnivån är bl.a. den pris- och löneomräkning som sker på årsbasis av anslagen för förvaltningsändamål.

Vidare bidrar den ambitionshöjning inom politikområdet som aviserades av regeringen i propositionen Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem (prop. 2001/02:20) till att anslagsnivån föreslås höjas. Ökningen kan främst hänföras till verksamhetsområdena Väg och Järnväg för genomförandet av den s.k. närtidssatsningen i enlighet med infrastrukturpropositionen. I den ekonomiska vårpropositionen för 2003 justerades anslagen för infrastruktursatsningen ned som en besparingsåtgärd. För att dämpa effekterna av besparingen föreslår regeringen i denna proposition att amorteringarna på vissa lån förskjuts ett år.

För 2005 beräknas anslagen inom politikområdet öka ytterligare bl.a. med hänvisning till verksamhetsområdena Väg och Järnväg.

3.3Politikens inriktning

Ett väl fungerande transportsystem är avgörande för den ekonomiska och sociala utvecklingen, och en förutsättning för fortsatt välfärd och tillväxt i hela landet.

Transportsystemet ska erbjuda medborgarna och näringslivet i alla delar av landet en god, miljövänlig och säker infrastruktur som är samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar. Transportsystemet är en grundläggande del av landets baskapital, som måste utvecklas och förvaltas på ett framsynt sätt.

Utbudet av väg- och järnvägstransporter, sjöfart och flyg skapar ökade valmöjligheter för människors boende, arbete, utbildning och fritid. Landets alla regioner ska ha möjlighet att utvecklas, men förutsättningarna och behoven varierar kraftigt. Flexibla och väl fungerande arbetsmarknader är en viktig förutsättning för ekonomisk tillväxt. Transportsystemet ska bidra till att öka rörligheten på arbetsmarknaden.

Behoven av snabba och säkra transporter fortsätter att öka. Därför har regeringen lagt fast en långsiktig infrastrukturplan för perioden 2004–2015. Planen innebär ökade resurser till underhåll av befintligt väg- och järnvägsnät samt investeringar i ny infrastruktur för sammanlagt

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

364 miljarder kronor. Kollektivtrafiken ska byggas ut så att restiderna kan förkortas och arbetsmarknader utvidgas.

3.4Mål och resultat

Mål

Målet för transportpolitiken skall vara att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet (prop. 1997/98:56, bet. 1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266 och prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr. 2001/02:126).

Delmålen inom transportpolitiken är att inom ramen för en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning bidra till:

•Ett tillgängligt transportsystem, där transportsystemet utformas så att medborgarna och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses.

•En hög transportkvalitet, där transport- systemets utformning och funktion medger en hög transportkvalitet för medborgarna och näringslivet.

•En säker trafik, där det långsiktiga målet för trafiksäkerheten skall vara att ingen dödas eller allvarligt skadas till följd av trafikolyckor inom transportsystemet. Transportsystemets utformning och funktion skall anpassas till de krav som följer av detta.

•En god miljö, där transportsystemets utformning och funktion anpassas till krav på god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur- och kulturmiljö skyddas mot skador och en god hushållning med mark, vatten, energi och andra naturresurser främjas.

•En positiv regional utveckling, där transportsystemet främjar en positiv regional utveckling genom att dels utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet att utvecklas, dels motverka nackdelar av långa transportavstånd.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

•Ett jämställt transportsystem, där transportsystemet är utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män skall ges samma möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värderingar skall tillmätas samma vikt.

Resultat

För att möjliggöra en kontinuerlig uppföljning av utvecklingen mot de långsiktiga målen för transportpolitiken har regeringen preciserat ett antal etappmål för några av delmålen. Nedanstående tabell sammanfattar måluppfyllelsen av dessa och utvecklingen mot de långsiktiga delmålen. En mer detaljerad och analyserande beskrivning av måluppfyllelsen återfinns i kapitlen om de verksamhetsområden som finns inom politikområdet.

Tabell 3.3 Samlad bedömning av måluppfyllelsen av transportpolitiken

Delmål	Utveckling mot	Finns etappmål?	Uppfylls etappmål med	Kommentar till utveckling i
	långsiktigt delmål under		dagens beslut?	förhållande till delmålet
	2002 (Bedömning 2001)			under 2002

Tillgänglighet	Ja (Osäkert)	Ja, tillsammans med	-	Oförändrad tillgänglighet
		regional utveckling
		- för funktionshindrades	Nej	Tillgängligheten för
		tillgänglighet	Nej	Tillgängligheten för
		tillgänglighet		funktionshindrade har ökat.
				funktionshindrade har ökat.

Jämställdhet	Osäkert (Ingen bedömning	Nej	-	Stora kunskapsbrister.
	för 2001)			Mansdominans i beslutande
				organ

Transportkvalitet	Ja (Ja)	Ja	Nej	Kvaliteten på vägarna är
				fortsatt hög, men ökande
				lastbilstrafik är ett problem.
				Förseningar i järnvägs- och
				flygtrafiken

Trafiksäkerhet	Nej (Vägar: nej	Ja	Nej	Osäker minskning av antalet
	Övriga trafikslag: osäkert)			dödade i vägtrafikolyckor
	Övriga trafikslag: osäkert)

Miljö
Klimatpåverkan (CO2)	Nej (Nej)	Ja	Nej	Ökade utsläpp från
				vägtrafiken, Minskade utsläpp
				från flyg. Brister i
				utsläppsstatistik
Luftföroreningar	Ja? (Ja)	Ja	Ja, sannolikt	Brister i utsläppsstatistik
(S, NOx, VOC)
Buller	Nej (Ja)	Ja	Nej	För långsam förbättring i
				befintlig bebyggelse jämfört
				med riktvärden
Kretsloppsanpassning	Osäkert (Osäkert)	Nej	-	Långsam förbättring
Påverkan på natur- och	Osäkert (Osäkert)	Nej	-	Svårbedömt
kulturmiljö

Regional utveckling	Osäkert (Osäkert)	Ja, tillsammans med	-	Se tillgänglighet
		tillgänglighet

Tillgänglighet och positiv regional utveckling

Det är svårt att följa utvecklingen av tillgängligheten i transportsystemet, eftersom förbättrad tillgänglighet ofta tas ut i ökad arbetsmarknad eller annan ökad valfrihet, vilket leder till ökat resande.

När det gäller utvecklingen kan man konstatera att restiderna i vägnätet och järnvägsnätet i stort är oförändrade, men flera snabbtåg har lett till minskade restider i vissa relationer. Tillgängligheten, mätt i vistelsetid, har försämrats för flyget i år igen. Med vistelsetid

avses hur lång tid det är möjligt att vistas på destinationsorten vid ett dagsbesök.

Tillgängligheten för funktionshindrade har ökat, både fysiskt i kollektivtrafiksystemet och som ett ökat medvetande och kunnande. Under året har flera uppdrag för att få till stånd ökad tillgänglighet avslutats.

Jämställdhet

För att möjliggöra en bedömning av jämställdhetsmålet inom transportsektorn behövs bättre kunskap om innebörden av delmålet om ett jämställt transportsystems olika delar samt att mått och indikatorer tas fram på hur utvecklingen ser ut inom respektive trafikslag.

De uppgifter som finns visar att kvinnor och män har olika resmönster och resbehov, men även att beteendet i transportsystemet skiljer mellan könen. Representationen i styrelser och arbetsgrupper m.m. domineras av män.

Transportkvalitet

Kvaliteten på vägarna är fortsatt hög även om lastbilstrafiken ökar, vilket leder till ökat slitage. Etappmålen om ökad tillåten axellast och lastprofil på järnväg bedöms uppnås. Förseningarna inom järnvägstrafiken har minskat men är fortfarande större än 1998. Flygtrafiken dras fortfarande med förseningar om än små i ett internationellt perspektiv.

En säker trafik

Antalet dödade i vägtrafiken har minskat något samtidigt som antalet svårt skadade har ökat kraftigt. Utvecklingen inom vägtrafikområdet närmar sig alltför sakta etappmålet som inte bedöms kunna uppnås i nuvarande takt. För övriga transportslag befinner sig utfallet så nära målen att etappmålen kan bedömas uppnås.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

En god miljö

Etappmålet för koldioxidutsläpp är att dessa år 2010 bör ha stabiliserats på 1990 års nivå. Ökad vägtrafik har dock inneburit att utvecklingen inte går i denna riktning. Även antalet människor utsatta för trafikbullerstörningar har ökat.

På övriga områden går utvecklingen åt rätt håll. Etappmålen för luftföroreningar har redan nåtts i några fall och kommer troligtvis att nås i andra. Även arbetet med att kretsloppsanpassa transportsystemet går åt rätt håll.

3.5Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket (RRV) har granskat affärsverket Statens järnvägars årsredovisning, underliggande redovisning och ledningens förvaltning för räkenskapsåret 2002. RRV anger att det av förvaltningsberättelsen framgår att affärsverket har betydande fordringar på SJ AB och att det finns risk för att SJ AB inte kan fullfölja sina åtaganden. På grund av osäkerheten beträffande denna fordran har RRV varken kunnat tillstyrka eller avstyrka att resultaträkningen och balansräkningen fastställs. Regeringen har till riksdagen i april 2003 överlämnat propositionen Åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ AB (prop. 2002/03:86). Regeringen föreslog bl.a. ett kapitaltillskott om högst 1 855 miljoner kronor. Genom de av regeringen föreslagna och riksdagen beslutade åtgärderna för att stärka SJ AB:s finansiella ställning elimineras, enligt regeringens bedömning, i allt väsentligt de risker som affärsverket påtalat i sin årsredovisning och RRV i revisionsberättelsen. Mot bakgrund av detta fastställde regeringen den 18 juni 2003 affärsverket Statens järnvägars årsbokslut avseende 2002.

För övriga myndigheter inom politikområdet har RRV i allt väsentligt funnit årsredovisningarna rättvisande.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

4 Vägar

4.1Omfattning

Verksamhetsområdet Väg omfattar väghållning och vägtrafik. Verksamheten syftar till att säker- ställa en samhällsekonomiskt effektiv och lång- siktigt hållbar transportförsörjning för medbor- garna och näringslivet i hela landet. Statens företrädare på central nivå för frågor inom väg- området är Vägverket.

Vägverket förvaltar statens vägar. Vägverket har dessutom ett samlat ansvar, sektorsansvar, för hela vägtransportsystemet. Sektorsansvaret omfattar miljöpåverkan, trafiksäkerhet, tillgäng- lighet, framkomlighet och effektivitet samt frå- gor som rör körkort och registerhållning, väg- informatik, fordon, kollektivtrafik, handikapp– anpassning, yrkestrafik och tillämpad samhälls– motiverad forsknings-, utvecklings- och demon– strationsverksamhet inom vägtransportsystemet.

Den sammanlagda verksamhetsvolymen in- klusive externa intäkter och lånefinansierad verksamhet uppgick 2002 till ca 22 miljarder kronor för Vägverket.

Vägverket har under 2003 direkt och indirekt innehaft flera bolag som bedriver verksamhet som faller inom verkets uppgifter. Svensk- Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB) ägs av staten och förvaltas till vardera 50 procent av Vägverket och Banverket. Bolagets uppgift är att förvalta de svenska intressena i det hälftenägda Øresundsbro Konsortiet, och att svara för ge- nomförandet av väg- och järnvägsanslutningarna på den svenska sidan av Öresundsförbindelsen. Ägare till Øresundsbro Konsortiet är den svenska och danska staten. SweRoad AB expor- terar konsulttjänster inom framför allt områdena vägadministration, vägunderhåll och trafiksäker- het. Verksamheten bedrivs i flera länder i Afrika,

Mellanöstern, Södra Asien samt Östeuropa. Konsulttjänsterna kundfinansieras eller finansie- ras genom internationellt bistånd.

4.2Utgiftsutveckling

Vid utgången av 2002 var anslagsförbrukningen för hela verksamhetsområdet Väg 14 498 miljo- ner kronor. Det innebär att anslaget underskreds med ca 127 miljoner kronor.

Utgiftsprognosen för verksamhetsområde Väg 2003 är ca 15 020 miljoner kronor vilket är ca 580 miljoner kronor mindre än anslagen.

För Vägverkets administrationsanslag beräk- nas utgiftsprognosen underskrida det budgete- rade anslaget med 30 miljoner kronor. Det in- gående anslagsöverskridandet var 2003 ca 3 miljoner kronor.

I 2003 års ekonomiska vårproposition (prop. 2002/03:100) aviserade regeringen besparingar inom anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag motsvarande 408 miljoner kronor för 2003 och 817 miljoner kronor för 2004.

För anslaget Väghållning och statsbidrag be- räknas utgiftsprognosen 2003 underskrida ansla- get med ca 520 miljoner kronor. Det ingående anslagssparandet var ca 130 miljoner kronor.

Regeringens förslag till anslag 2004 är högre än anvisade anslag 2003. Anslagen för verksam- hetsområde Väg beräknas öka ytterligare 2005 jämfört med beslutade anslag för 2003 för att bättre möta kraven på en tillfredsställande väg- hållning enligt infrastrukturpropositionens in- riktning (prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr. 2001/02:126).

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 4.1 Utgiftsutveckling

Miljoner kronor (löpande priser)

	Utfall	Anslag	Utgifts-	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2002	20031	prognos	anslag	anslag	anslag
			2003	2004	2005	2006

36:1 Vägverket: Administration	1 009,3	1 010,6	979,7	1 030,2	1 043,9	1 051,1

36:2 Väghållning och statsbidrag	13 421,5	14 515,4	13 999,8	15 564,3	16 719,0	17 005,4

36:5 Från EG-budgeten finansierade stöd till	67,5	75	38,1	75	75	75
Transeuropeiska nätverk 2

Summa	14 498,3	15 601,0	15 017,6	16 669,5	17 837,9	18 131,5

1Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

2Avser den del av anslaget som finansierar vägar.

4.3Politikens inriktning

Ett väl fungerande vägtransportsystem är en viktig förutsättning för att tillgodose människors behov av att bo och bedriva näringsverksamhet i hela landet. Det är angeläget att utveckla ett framtida transportsystem som möter Sveriges växande behov av snabba, effektiva säkra och miljövänliga transporter.

Under de senaste 10–15 åren har stora insatser gjorts för att utveckla och modernisera vägnätet i landet. Uppgiften att sköta det befintliga väg- nätet har inte getts samma prioritet. Som en följd av detta har otillfredsställdheten med väg- standarden ökat samtidigt som det finns stora problem med vägavstängningar under tjälloss- ningsperioden. Det är därför viktigt att skilja på åtgärder som i första hand bevarar och säker- ställer befintliga vägar och åtgärder som utveck- lar och moderniserar vägnätet. Samtidigt är det väsentligt att vägnätet utvecklas och modernise- ras för att klara förändringar i efterfrågan på re- sor och transporter och för att klara miljö- och säkerhetskrav.

Med anledning av infrastrukturpropositionen (prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr. 2001/02:126) och i planeringsdirektiven till Vägverket har följande beslutats. Uppgiften att bevara och säkerställa befintliga vägar är priorite- rad under den kommande planeringsperioden. Planeringsperioden förlängs från tio år till tolv år. Skälet för detta är framför allt det uttalade behovet av en längre framförhållning gällande den fysiska planeringen. En utökad satsning på drift och underhåll skall genomföras i syfte att bidra till en hög transportkvalitet och god till- gänglighet.

För att ytterligare uppnå hög transportkvalitet och regional utveckling kommer en satsning på åtgärder som innefattar tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion att genomföras. Syftet med sats-

ningarna är att varaktigt höja vägens funktiona- litet till nybyggnadsstandard.

Omställningen till ett långsiktigt hållbart transportsystem är utgångspunkten för utveck- ling och modernisering av vägtransportsystemet. Regeringen föreslog därför i infrastrukturpropo- sitionen en höjning av investeringsanslaget för den kommande planeringsperioden. Den totala planeringsramen för 2004–2015 motsvarar 39 miljarder kronor. Vägledande för prioritering av åtgärder för att utveckla och modernisera vägtransportsystemet skall vara samhällsekono- misk lönsamhet. För att uppnå de transportpoli- tiska målen skall vid prioritering av åtgärder de mest samhällsekonomiskt lönsamma åtgärderna väljas. Nollvisionen är central i ett långsiktigt hållbart transportsystem.

4.4Insatser

Vägverket har flera roller: väghållare, myndighet, sektorsansvarig och producent. Nedan redovisas de stora insatser som präglat 2002 års verksamhet. Sådana insatser återfinns framför allt inom Vägverkets roller som väghållare och sektorsansvarig.

4.4.1Insatser inom verksamhetsområdet

Investeringar och underhåll

Investeringarna i vägnätet 2002 var ca 8,2 mil- jarder kronor. Nya byggstarter har präglat 2002. Över 80 procent av de nystartade projekten är vägar som tillhör de mest olycksdrabbade i lan- det. Insatser har speciellt inriktats mot E4 och E6 som är två av de större vägarna i landet och att ta igen försenade byggprojekt. På det övriga vägnätet har tonvikten av genomförda åtgärder

varit på bärighet och trafiksäkerhet. 280 km mötesfri landsväg har färdigställts under året. Denna vägtyp introducerades 1998 och sedan dess har knappt 800 km väg byggts om på detta sätt.

Yttillståndet på de belagda högtrafikerade vägarna, i form av ojämnheter i längsled i vägen, har förbättrats. Orsaken till skador i längsled (svackor i vägen) påverkas av exempelvis tjäl- lossningen. Däremot är ojämnheterna högre på vägar med mindre än 2 000 fordon per dygn. Tillståndet har successivt blivit allt mer lika mellan skogslänen och övriga landet för båda kategorierna.

På högtrafikerade vägar beror skador i tvärled (spårdjup) huvudsakligen på deformation orsa- kad av tung trafik och dubbdäcksslitage. I skogslänen har andelen vägar med mer än 2 000 fordon per dygn och med spårdjup över 15 mm minskat det senaste decenniet från över 10 procent och ligger nu på 5 procent. I övriga län har andelen legat ungefär på 5 procent under hela denna period. Antalet km väg under 2002 med mer än 2 000 fordon per dygn och med ett spårdjup över 15 mm var i skogslänen 200 (183) km och i övriga län 652 (683) km.

Under 2002 har antalet km grusväg kunnat minskas jämfört med 2001 och antalet km har minskat kontinuerligt sedan 1996. Under året har ca 260 km blivit belagda. Andelen grusvägar är 21 procent vilket motsvarar 20 700 km av den totala väglängden.

Andelen av det statliga vägnätet med högsta bärighetsklass (bärighetsklass 1, vilket tillåter tung trafik med axeltryck 11 ton eller boggie- tryck på 18 ton och bruttovikt på 60 ton) har ökat kontinuerligt sedan 1996. År 2001 hade 92,2 procent av det statliga vägnätet denna bärighetsklass och 2002 hade denna andel ökat till 92,6 procent. Andelen statliga vägar med högsta bärighetsklass i skogslänen har också ökat kontinuerligt sedan 1996 och ökade från 88,8 procent 2001 till 88,9 procent 2002. Totalt har högsta tillåtna bärighet ökat med 389 km.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Antalet dygnskilometer, dvs. antalet km väg multiplicerat med antalet dygn, på det statliga vägnätet som varit avstängt för tung trafik på grund av tjällossning 2002 har minskat med 17 procent jämfört med 2001. Tjällossningsperi- oden 2002 var inte så svår som det föregående året. Antalet km väg som har varit avstängd för tung trafik på grund av tjällossning under 2002 är 13 634 km. Det understiger den genomsnitts- nivå på ca 15 000 km som gällt under senare de- len av 1990-talet (under den första hälften av 1990-talet låg nivån i stället på ca 20 000 km väg avstängd för tjällossning årligen).

Uppföljning av investeringar

Årets verksamhet i nationell plan har inriktats dels på att fullfölja de investeringar som pågick vid årets ingång, dels påbörja ett antal angelägna objekt som försenats jämfört med gällande lång- siktig plan. Det som har prioriterats är utbygg- nad av väg 45 i skogslänen samt investeringar in- riktade på trafiksäkerhet. Totalt för åtgärds– kategorierna, enligt tabellen nedan, uppvisar Vägverket ett ackumulerat utfall som un- derskrider väghållningsplanen (-1 457 miljoner kronor). Det är framför allt de åtgärder som har flera syften som uppvisar ett underskridande jämfört med plan. Målet för perioden 1998-2002 var att 3,8 miljarder kronor av anslaget till nationell plan skulle avsättas för fysiska trafiksäkerhetsåtgärder. Till och med 2002 har 3,3 miljarder kronor avsatts. Regeringen räknar med fortsatta kraftiga sats–ningar inom området de närmaste åren.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 4.2 Uppföljning av åtgärder i nationell väghållningsplan (exkl. storstadsöverenskommelsen)

		Åtgärdskategorier i nationell plan
	Flera syften	Fysiska trafik–	Riktade	Väg–	Övriga	Summa
		säkerhetsåtgärder	åtgärder	informatik	åtgärder
Volym verksamhet 2002, mnkr	1 091	1 190	9	88	166	2 544
Volym verksamhet 1998–2002, mnkr	9 367	3 313	102	248	763	13 793
Andel verksamhet av total i % 1998–2002	67,9	24,0	0,7	1,8	5,5	100

Plan 1998–2002	10 450	3 750	250	425	375	15 250
Andel plan i % av total	68,5	24,6	1,6	2,8	2,5	100

Differens i mnkr verksamhet – plan 1998-2002	-1 083	-437	-148	-177	388	-1 457
Differens i % av verksamhet – plan 1998–2002	-10	-12	-59	-42	103	-10

Enligt tabellen nedan är fördelningen av det ackumulerade utfallet per åtgärdskategori väl i nivå med den planerade fördelningen. Tabellen visar att särskilt stora satsningar har genomförts på bärighet och rekonstruktion vilket också har bidragit till att det ackumulerade utfallet är högre än den planerade ramen för bärighet och rekon- struktion.

Tabell 4.3 Uppföljning av åtgärder i regionala planer (exkl. länsjärnvägar)

			Åtgärdskategorier i regionala planer
	Flera syften	Bärighet,	Trafik-	Miljö	Väg-	Bidrag	Summa
		Rekonstruktion	säkerhet		informatik	Kommuner
Volym verksamhet 2002, mnkr	632	2 118	234	93	2	600	3 679
Volym verksamhet 1998–2002, mnkr	3 700	4 556	1 176	484	26	2 047	11 989
Andel verksamhet av total i % 1998–2002	30,9	38,0	9,8	4,0	0,2	17,1	100

Summa plan 1998–2007	8 222	8 795	2 784	1 804	105	3 968	25 678
Andel plan i % av total	32	34	11	7	0	16	100

Enligt infrastrukturpropositionen skall lika stor andel av respektive länsplan vara genomförd när en ny plan träder i kraft 2004. Utfallet nedan visar att det återstår en del omfördelningar det kommande året för att uppnå målet.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 4.4 Uppföljning av länsfördelning i regional plan (exkl. länsjärnvägar)

Kostnader i miljoner kronor

	Utfall	Utfall	Plan	Utfall 98-02 av plan	Exkl. bärighet
	2002	1998–2002	1998–2007	98-2007 %	och tjälsäkring %
Stockholm	300	1 107	2 884	38	35

Uppsala	57	326	857	38	30

Södermanland	68	368	817	45	41

Östergötland	131	451	1 048	45	45

Jönköping	99	414	930	45	47

Kronoberg	50	248	649	38	40

Kalmar	71	281	527	53	58

Gotland	11	52	138	38	37

Blekinge	23	147	376	39	38

Skåne	157	928	1 979	47	48

Halland	78	237	549	43	44

Västra Götaland	393	1 436	3 434	42	44

Värmland	92	486	977	50	56

Örebro	67	294	786	37	33

Västmanland	67	289	741	39	46

Dalarna	157	687	1 776	39	35

Gävleborg	102	458	1 153	40	48

Västernorrland	96	572	1 723	33	57

Jämtland	105	440	997	44	70

Västerbotten	133	704	1 772	40	58

Norrbotten	126	662	1 563	42	65

Summa	2 383	10 587	25 676	41	45

Under året har sju projekt, överstigande 50 miljoner kronor vardera, öppnats för trafik. De representerar tillsammans en investeringsvolym på knappt 700 miljoner kronor. Samtliga sju pro- jekt finns med i gällande långsiktiga planer. Jämfört med planerna är kostnadsökningen för projekten 20 procent i prisnivå 2002. För sex av projekten finns samhällsekonomiska kalkyler och fem av dessa visar en positiv nettonuvärdes- kvot. Utfallet för respektive objekt redovisas i nedanstående tabell.

Under 2002 har 102 projekt med invester- ingskostnad mellan 5 och 50 miljoner kronor färdigställts. De representerar en investerings- volym på ca 1,7 miljarder kronor. Flertalet har trafiksäkerhets- och bärighetsinriktning och är relativt små. Den genomsnittliga fördyringen jämfört med planerna är 26 procent i prisnivå 2002. Kostnadsökningen förklaras främst av allt för optimistiska plankostnader för 20 bärighets- projekt, där erforderliga åtgärder är svåra att be- stämma i planeringsskedet.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 4.5 Uppföljning av kostnader samt redovisning av kalkylerad samhällsnytta för objekt större än 50 miljoner kronor som öppnats för trafik under 2002

Miljoner kronor

Väg	Vägtyp	Sträcka	Längd	Kostnad	Budget	Plan	NNV1	Restid2	Dödade3
			km	slutlig					skadade
E18	Fyrfältsväg	Rosenkälla-Gillinge delen Tpl	2,2	61,2	52,4	43,2	-2	-37	0,43
		Gillinge

E4	13 meters	Antnäs-Gäddvik	13	74,1	72	68	0,35	1,6	0,7

225	13 meters	Saltsjöbron i Södertälje	1,5	176	180	163		11	2,1

35	9 meters	Gamleby-Överum	10,9	132	124	121	0,19	23,6	0,2

160	9 meters	St Höga-Nösnäs	5	81,6	78,3	55	0,2	7	0,75

230	9 meters	Västerleden	2,8	63,8	61,8	57	3,2	53,9	0,6

45	9 meters	Lit-Häggenås	8	84,5	79,2	55	0,42	13,5	0,2

1NNV – Nettonuvärdeskvot, mått på samhällsekonomisk lönsamhet.

2Minskad restid i tusen timmar/år.

3Minskat antal dödade och skadade.

Trafiksäkerheten

Trafiksäkerhetsaspekter beaktas alltid i samband med åtgärder på det statliga vägnätet. De ingår därmed alltid som en del av beslutsunderlaget. Av investeringarna 2002 gjordes 21 procent, ca 1 704 miljoner kronor, primärt av trafiksäker- hetsskäl enligt nedanstående tabell.

Tabell 4.6 Riktade trafiksäkerhetsåtgärder på det statliga vägnätet 2002

Miljoner kronor

Sidoområdesåtgärder	51
Vägutbyggnad	113

Korsningsåtgärder	515

Åtgärder för oskyddade	309

Separering av körriktningar	618

Övrigt	98

Summa	1 704

De sammanlagda bedömda trafiksäkerhets- effekterna av åtgärder under 2002 redovisas i tabellen nedan. Genom åtgärder i vägtransport- systemet beräknas totalt antal dödade minskas med 15 personer och antalet svårt skadade mins- kas med 75 personer. De riktade trafiksäker- hetsåtgärderna utgör en delmängd av Vägverkets åtgärder och bedöms minska antalet dödade i vägtrafiken med tio personer och antalet svårt skadade med 45 personer.

Tabell 4.7 Bedömda trafiksäkerhetseffekter 2002

	Dödade	Svårt
		skadade
Nybyggnation på statliga vägnätet	5	30

Riktade trafiksäkerhetssatsningar	10	45

Totalt	15	75

Vägverket har under 2002 haft som mål att genomföra Vägverkets del av regeringens 11- punktsprogram för ökad trafiksäkerhet. För att genomföra kostnadseffektiva trafiksäkerhetsåt- gärder på hela det statliga vägnätet där flest svåra olyckor sker har Vägverket upprättat en lista över vägar med hög olycksbelastning. Denna lista anger knappt 400 mil väg. Av den särskilda riktade trafiksäkerhetssatsningen på samman- taget 391 miljoner kronor har 95 procent an- vänts för att åtgärda dessa vägar. En av de åtgär- der Vägverket genomfört under 2002 är att fortsätta skapa mötesfri landsväg genom att sätta upp mitträcken. Denna typ av åtgärd introduce- rades 1998 och har sedan dess byggts ut på ca 800 km väg varav 280 km 2002. Resultatet av mitträcke är mycket positiv. Antalet allvarliga olyckor på dessa sträckor har varit betydligt färre än innan mitträcke sattes upp. En fortsatt ut- byggnad av mitträcke kommer att ske de när- maste åren. Vägverket beräknar att ca 1 800 km väg kommer att omfattas av denna åtgärd efter 2007 års utgång.

Vägverket bedriver ett arbete tillsammans med kommunerna för att åstadkomma en god trafiksäkerhet på det kommunala vägnätet ge- nom trafiknätsanalyser, åtgärdsprogram och

ekonomiska bidrag. Sedan några år tillbaka be- drivs en del av arbetet med en säker trafikmiljö i tätort inom projektet Trafikbanken, som är en databas med goda exempel på demonstrations- och utvecklingsprojekt. Projektet är ett samar- bete mellan Vägverket och Svenska Kommun- förbundet och skall visa på möjligheter att ge- nom fysisk ombyggnad skapa trafiksäkerhet, en god miljö i vid bemärkelse och tillgänglighet för alla.

Försöken med sänkta hastighetsgränser vin- tertid och automatisk hastighetsövervakning har fortsatt. Även under 2002 har polisen med stöd av Vägverket bedrivit försöksverksamhet med automatisk hastighetsövervakning. Övervak- ningen har kombinerats med omfattande infor- mation. Åtgärderna ger positiva effekter på de vägsträckor där övervakningen finns och ut- byggnad pågår i de flesta delar av Sverige.

För att verka för användandet av ny teknik i trafiksäkerhetssyfte har Vägverket agerat inom en rad områden. I ett demonstrationsprojekt från 2001 utrustades ca 300 taxibilar, bussar och lastbilar med alkolås. Försöken har varit fram- gångsrika. Flera åkerier har också tagit egna ini- tiativ för att införa alkolås i sina fordon. Projek- tet ISA (Intelligent Stöd för Anpassning av hastighet) är ett storskaligt fältförsök med has- tighetsanpassningssystem som pågått i fyra kommuner: Umeå, Borlänge, Lidköping och Lund. Försöken har utvärderats och resultaten är mycket positiva såväl när det gäller trafiksäker- heten som attityden till tekniken.

4.4.2Insatser utanför verksamhetsområdet

I budgetpropositionen för 2000 (prop. 1999/2000:1) slog regeringen fast att 11-punkt- sprogrammet för ökad trafiksäkerhet är en viktig utgångspunkt för det fortsatta trafiksäkerhetsar- betet. En viktig del av programmet är att alla parter som kan påverka trafiksäkerheten tar sin del av ansvaret för en ökad trafiksäkerhet.

Målet för polisens trafikövervakning är att skapa säkerhet och trygghet i trafiken. Under 2002 har polisen prioriterat hastighetsövervak- ning, bekämpning av trafiknykterhetsbrott samt övervakning av bilbältesanvändning.

Kommunerna spelar en viktig roll i trafik- säkerhetsarbetet. De är ansvariga både för kom- muninvånarnas hälsa och säkerhet och som väg-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

hållare för det kommunala väg- och gatunätet. De allra flesta kommuner har i dag trafiksäker- hetsprogram, som beskriver de lokala problemen och inom vilka problemområden som kommu- nen koncentrerar sina insatser. Svenska Kom- munförbundet har under 2002 bl.a. tagit fram en skrift som på ett överskådligt sätt beskriver trafikolyckor från uppkomst till kostnader som de orsakar.

Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF) har nollvisionen som utgångs- punkt för sin verksamhet. Grundförutsättningen i nollvisionen är att ansvaret i vägtrafiken delas mellan trafikanterna och dem som utformar vägtransportsystemet. NTF har koncentrerat sin verksamhet på granskning av farliga vägar, olika stöd till kommuner, äldre oskyddade trafikanter och säker cykling.

Länsstyrelserna ansvarar bl.a. för tillståndsgiv- ning för den yrkesmässiga trafiken, körkorts- administration, frågor som rör lokala trafikföre- skrifter, överlastavgifter, hastighetsbestäm– melser, miljöfarliga transporter samt upprättande och fastställande av länsplaner för regional transportinfrastruktur. Länsstyrelserna skall se till att utvecklingen inom kommunika– tionssektorn på regional och lokal nivå sker i överensstämmelse med de av riksdag och regering beslutade transportpolitiska målen. Från 2003 är det möjligt för de län som väljer att bilda kommunala samverkansorgan, i enlighet med riksdagens beslut med anledning av propositionen Regional samverkan och statlig länsförvaltning (prop. 2001/02:7, bet. 2001/02:KU7, rskr. 2001/02:138), att ta över an- svaret för länsplanen från länsstyrelsen.

4.5Resultatbedömning

4.5.1Mål

I avsnitt 5.5.2 redogörs för de transportpolitiska delmålen. I regleringsbrevet till Vägverket bryts dessa ned till specifika verksamhetsmål och re- sultatindikationer för verksamhetsområdet Väg.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

4.5.2Resultat

Vid bedömning av måluppfyllelsen granskas, förutom själva måluppfyllelsen, även de åter- rapporteringskrav som angavs i regleringsbrevet.

Vägverket har inom vissa områden haft svårt att leva upp till såväl själva måluppfyllelsen som återrapporteringskraven. Inom främst delmålet tillgängligt transportsystem har såväl målupp- fyllelsen som återrapporteringen varit otillräck- lig. Vägverket har i stället varit mer framgångsrik

inom delmålet en god miljö jämfört med övriga delmål. Utvecklingen inom delmålen säker trafik och hög transportkvalitet är positiv. Det är första året myndigheten rapporterar om det nya delmålet om ett jämställt transportsystem. Väg- verket har tagit till sig uppgiften genom att be- lysa och kartlägga jämställdhetsperspektivet inom vägtransportsystemet. Nedan redovisas hur Vägverket uppfyllt de mål som satts upp för verksamhetsåret 2002.

Tabell 4.8 Sammanställning av resultat för 2002 års delmål i regleringsbrevet

	Uppfyllt	Delvis	Ej
		uppfyllt	uppfyllt
Tillgängligt transportsystem

Tillgängligheten för medborgare och näringsliv skall successivt förbättras mellan glesbygd och centralorter			X
samt mellan regioner och omvärlden

Tillgänglighet inom storstadsområden och mellan tätortsområden skall öka			X

Andelen funktionshindrade som kan utnyttja vägtransportsystemet, inklusive kollektivtrafik, skall öka		X
fortlöpande. Senast 2010 bör kollektivtrafiken kunna användas av de flesta funktionshindrade

Andelen barn som på egen hand kan utnyttja vägtransportsystemet skall öka fortlöpande			X

Andelen gående och resande med cykel och buss sammantaget skall öka fortlöpande, särskilt i tätorter			X

Hög transportkvalitet

Vägverket skall genom sina samlade åtgärder under 2002 förbättra tillståndet på det statliga vägnätet, jämfört	X
med 2001

Restriktionerna på det statliga vägnätet skall minska	X

Säker trafik

Kostnadseffektiva trafiksäkerhetsåtgärder skall genomföras på det statliga vägnätet så att antalet dödade		X
minskas. Åtgärder som särskilt syftar till att förbättra barns trafiksäkerhet skall prioriteras

God miljö

Vägverkets samlade åtgärder skall leda till en minskning av utsläppen av koldioxid från vägtransportsektorn	X

Vägverket skall under 2002 åtgärda vägtrafikbullret för boende som utsätts för ljudnivåer överstigande 65 dBA			X
utomhus. Antalet bullerstörda boende skall minska såväl längs det statliga vägnätet som utmed kommunernas
vägnät där åtgärder skall utföras med hjälp av statliga bidrag

Användningen av naturgrus i den statliga väghållningen skall minska fortlöpande anpassat till regionala	X
förutsättningar

Antalet stora vattentäkter som påverkas av vägsalt skall minska	X

Övriga mål och återrapportering

Verksamhetsgren Myndighetsutövning

Fastställda serviceåtaganden till medborgare och näringsliv skall uppfyllas		X

Vägverket skall successivt minska kötiderna för kunskapsprov och körprov så att kötiderna från och med den			X
1 juli 2002 är högst tre veckor vid första och andra provtillfället för respektive prov. I övriga fall skall kötiden
endast i undantagsfall överstiga sex veckor

À-priserna för serviceåtagandena skall trendmässigt minska		X

Verksamhetsgren Statlig väghållning

Produktiviteten för drift- och underhållsverksamheten skall öka	X

Planeringsunderlag för tillåtlighetsprövning av arbetsplaner enligt 17 kap. miljöbalken och arbetsplaner skall		X
ha en så god kvalitet att prövningsmyndighetens behov av kompletteringar minskas

Verksamhetsgren Produktion

Vägverket skall bedriva en egenregiverksamhet med en lönsamhet som är jämförbar med branschen i övrigt	x

Vägverket har också som statens företrädare på central nivå ett samlat ansvar, s.k. sektorsansvar, för hela vägtransportsystemets utveckling. Vägverkets måluppfyllelse mot de transportpoli- tiska målen redovisas i nedanstående tabell. Kolumnen ”Förändring 2002” visar måluppfyl- lelse jämfört med föregående år medan kolumnen ”Måluppfyllelse” visar hur troligt det är att de långsiktiga målen kommer att uppnås.

Tabell 4.9 Sammanställning av resultat för 2002 års delmål i regleringsbrevet

	Förändring	Måluppfyllelse
	2002
TILLGÄNGLIGHET

Allmän bedömning av tillgänglig-	Osäker	Osäkert om
het	förändring	målet kommer
		att nås

TRANSPORTKVALITET

Kvaliteten i det svenska vägtrans-	Säker för-	Målet kommer
portsystemet skall successivt	bättring	att nås
förbättras

REGIONAL UTVECKLING

Allmänt främja en positiv utveck-	Osäker	Osäkert om
ling	förändring	målet kommer
		att nås

JÄMSTÄLLT TRANSPORTSYSTEM	Osäker	Målet kommer
	förändring	att nås

TRAFIKSÄKERHET

Antal dödade	Osäker	Målet kommer
	förändring	inte att nås

Antal svårt skadade	Säker	Målet kommer
	förändring	inte att nås

MILJÖ

Koldioxidutsläpp	Säker	Målet kommer
(klimatpåverkande)	försämring	inte att nås

Svaveldioxidutsläpp (försurande)	Säker	Målet kommer
	förbättring	att nås

Kväveoxider (gödande och	Säker	Målet kommer
försurande)	förbättring	att nås

Flyktiga organiska ämnen	Säker	Målet kommer
	förbättring	att nås

Hälsoeffekter av luftföroreningar	Säker	Målet kommer
	förbättring	inte att nås

Buller vid bostäder	Säker	Målet kommer
	försämring	inte att nås

Kretsloppsanpassning	Osäker	Osäkert om
	förändring	målet kommer
		att nås

Natur- och kulturmiljö	Osäker	Osäkert om
	förändring	målet kommer
		att nås

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Ett tillgängligt transportsystem

Målet är ett tillgängligt transportsystem, där vägtransportsystemet utformas så att medbor- garna och näringslivets grundläggande trans- portbehov kan tillgodoses. Regeringen bedömer sammanfattningsvis att de insatser som gjorts inte varit tillräckliga för att verka i riktning mot att målet uppnås. Tillgängligheten har under de senaste åren inte förbättrats i någon påtaglig omfattning. Dessutom saknas inom vissa delar av målet om tillgänglighet mått och konsekventa mätmetoder över tidsperioder.

En hög transportkvalitet

Målet är att vägtransportsystemets utformning och funktion medger en hög transportkvalitet för medborgarna och näringslivet. Regeringen bedömer att insatserna motsvarar de krav som ställs för att uppnå målet.

Av det statliga vägnätet i såväl skogslänen som övriga landet har andelen belagd väg ökat något jämfört med föregående år. För 2002 är andelen belagd väg i skogslänen 68,2 procent (68,0) medan motsvarande andel i övriga landet är 87,0 (86,7). Ungefär en femtedel (ca 20 000 km) av det totala statliga vägnätet är grusvägar. Under året har 264 km blivit belagda.

Vägnätets ytstandard har förbättrats något så- väl i längsled (svackor i vägen) som i tvärled (spårdjup) under 2002. Däremot har andelen ojämnheter i längsled varit fortsatt hög på vägar med mindre trafik än 2 000 fordon per dygn.

Som mått på vägars bärighet används dels an- del väg med högsta tillåten bärighet, bärighets- klass 1 (BK1: bruttovikt upp till 60 ton), dels bärighetsnedsättning, såväl tid som längd. Längden väg som normalt upplåts för BK1 har ökat med 389 kilometer under året. Det har dock inte skett någon utjämning mellan för- hållandena i skogslänen och övriga landet. I sammanhanget skall nämnas att under 2002 har tjällossningen inte varit så svår som året innan och inte heller har några dramatiska avvikelser orsakade av extrema vädersituationer förekom- mit.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

En positiv regional utveckling

Målet är en positiv regional utveckling, där väg- transportsystemet främjar en positiv regional ut- veckling genom att dels utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet att ut- vecklas, dels motverka nackdelar av långa trans- portavstånd. Regeringen bedömer att målet del- vis har uppfyllts. Det långsiktiga målet innebär en utjämning av regionala skillnader. Några sepa- rata mål för regional utveckling finns inte. Till- gänglighet med bil till arbete och regionala funktioner har under 2002 förbättrats något i mellersta och södra Sverige. Någon generell ut- jämning av regionala skillnader har inte uppnåtts.

Ett jämställt transportsystem

Målet är ett jämställt vägtransportsystem, som är utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män skall ha samma möjligheter att påverka transportsyste- mets tillkomst, utformning och förvaltning, och deras värderingar skall tillmätas samma vikt. Regeringen bedömer målet som delvis uppfyllt.

Några separata mål för ett jämställt transport- system 2002 finns inte. Däremot har initiativ ta- gits för att verka för delmålet som sådant. Forskningsresurser har använts för att analysera vilka konsekvenser jämställdhetsperspektivet bör få för vägtransportsystemets utformning. En ut- gångspunkt har varit att studera samtliga trans- portsätt inom vägtransportsystemet. Kvinnor utsätter sig för mindre risker och har en mer po- sitiv attityd till trafiksäkerhet än män.

I samband med organisationsförändringen inom myndigheten har andelen kvinnliga chefer ökat väsentligt från januari 2003. Genom att öka andelen kvinnor i positioner med möjlighet att påverka beslut kan befintlig kompetens tas till- vara på ett bättre sätt.

En säker trafik

Målet är en säker trafik, där det långsiktiga målet för trafiksäkerheten skall vara att ingen dödas eller allvarligt skadas till följd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet. Vägtransportsyste- mets utformning och funktion skall anpassas till de krav som följer av detta. Regeringen bedömer att målet delvis har uppfyllts.

Under 2002 dödades 532 personer jämfört med 554 personer året innan. Utvecklingen närmar sig svagt etappmålet 2007 om högst 270 dödade, men är långt ifrån den takt som krävs för att målet skall uppnås. Däremot har antalet svårt skadade ökat kraftigt under 2002. Delvis beror detta på ett ökat trafikarbete, men sannolikt har även polisrapporteringen för– ändrats på grund av ett nytt inrappor– teringssystem, STRADA. I ett EU-perspektiv är Sverige tillsammans med Storbritannien och Nederländerna de länder som uppvisar lägst antal dödade per 100 000 invånare. Under sista kvartalet 2002 och det första halvåret 2003 ligger dödstalen på en betydligt lägre nivå än tidigare. Det är dock för tidigt att dra några långtgående slutsatser av denna utveckling.

En god miljö

Målet är en god miljö, där vägtransportsystemets utformning och funktion anpassas till krav på god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur- och kulturmiljö skyddas mot skador samt att en god hushållning med mark, vatten, energi och andra naturresurser främjas. Vägtransportsyste- mets utformning skall bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen nås. Regeringen bedömer att Vägverket har varit mer framgångsrik inom delmålet en god miljö jämfört med övriga delmål.

Koldioxidutsläppen från vägtrafiken ökade under 2002 (2 procent) och möjligheten att nå etappmålet till 2010 blir allt mera avlägsen. Or- saken är framför allt en ökning av transportar- betet och en utveckling mot allt tyngre bilar. Vägverkets åtgärder har bidragit till en minskning av koldioxidutsläppen från vägtrafiken, jämfört med om åtgärderna inte vidtagits. Utvecklingen av ökade koldioxid– utsläpp är dock oroande ur miljösynpunkt och ställer stora krav på infrastrukturplanering och ekonomiska styrmedel om regeringens miljömål ska kunna uppnås. Miljökvalitetsnormerna för kväveoxider och partiklar överskrids på ett antal statliga och kommunala vägar. Utsläppen av cancerframkallande ämnen har minskat med 38 procent jämfört med 1998. Bullersituationen är i stort sett oförändrad. Etappmålet kommer inte att nås och det behövs en kraftig ökning av insatserna, framför allt på det kommunala vägnätet för att nå målet. Användningen av

naturgrus minskar. År 2002 var användningen 2,5 (4) miljoner ton. Upprivna beläggnings- massor återvinns i stor omfattning. Äldre beläggningsmassor kan ibland innehålla stenkolstjära (klassas i vissa fall som farligt avfall). Vägverket har därför utarbetat re- kommendationer för hur sådana beläggnings- massor skall hanteras.

Mål kopplade till flera verksamhetsområden

Förutom de sex delmålen har myndigheten mål som är kopplade till flera verksamhetsområden. Fokus för målen är serviceåtaganden till med- borgare, produktivitet och effektivitet i verk- samheten. Regeringen bedömer att målet delvis har uppfyllts.

Inom den avgiftsfinansierade verksamheten har myndigheten fastställt två serviceåtaganden. Myndigheten har inte lyckats minska kötiderna för kunskapsprov och körprov så att kötiderna från och med den 1 juli 2002 är högst tre veckor vid första och andra provtillfället för respektive prov. I övriga fall skulle kötiden endast i undan- tagsfall överstiga sex veckor. Medelvärdet för körprov i hela landet är 30 dagar 2002. För kun- skapsprovet är motsvarande siffra 23 dagar 2002. Antalet körprov och kunskapsprov under året var 198 200 respektive 224 400, vilket är en ök- ning av antalet körprov med 19 000 och antalet kunskapsprov med 27 900 jämfört med 2001. Efterfrågan på körkortsprov har ökat under året. Antalet omprov har ökat vilket bl.a. lett till långa väntetider.

À-priserna för serviceåtagandena har delvis minskats. Eftersom det även förekommit ök- ningar bedöms målet som delvis uppfyllt.

Produktiviteten för drift- och underhållsverk- samheten bedöms sammanfattningsvis ha ökat. Kostnaderna för drift och underhåll har sjunkit och kostnaderna för färjetransporter på det stat- liga vägnätet har sjunkit marginellt. Nedlagda kostnader för drift och underhåll av grusvägar har visserligen ökat men bedöms ge en längre varaktighet och därmed en lägre totalkostnad.

Lönsamheten för produktionsverksamheten bedöms vara i paritet med branschen i övrigt. En grov jämförelse visar att både Vägverket Pro- duktion och Vägverket Konsult ligger i linje med konkurrenterna.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

4.5.3Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket (RRV) har genomfört revi- sion för myndighetens verksamhetsår 2002. RRV bedömer att årsredovisningen i allt väsent- ligt är rättvisande.

Sedan budgetåret 1994/95 fastställer Ekono- mistyrningsverket (ESV) ekonomiadministrativa värden (EA-värden) för bl.a. myndigheter under regeringen. EA-värderingen är ett instrument för regeringen att följa upp myndigheternas ekono- miadministrativa standard. Värderingen är upp- lagd, så att det på en mängd olika ekonomiadmi- nistrativa områden ställs frågor om vissa specifika kriterier är uppfyllda. Vägverket har av ESV för 2002 erhållit EA-värde BA vilket mot- svarar omdömet tillfredsställande.

4.5.4Analys och slutsatser

Vägtrafiken förväntas öka under den kommande tioårsperioden och kommer även fortsättnings- vis ha en dominerande ställning. Ökade in- komster leder till ett ökat bilinnehav och struk- turomvandlingen i näringslivet leder till att allt mer högförädlat gods produceras och konsume- ras, vilket ökar efterfrågan på lastbilstransporter. Denna utveckling är dock oroande ur miljösynpunkt och ställer stora krav på infrastrukturplanering och ekonomiska styrmedel om regeringens miljömål ska kunna uppnås.

Det var ett flertal byggstarter 2002 medan 2003 och 2004 i stället präglas av investeringar i pågående projekt. Färdigställande av vägar och trafikökning leder till ökade behov av underhållsåtgärder. Uppgiften att bevara och säkerställa vägar har hög prioritet framöver. För att förbättra möjligheten att nå delmålet om en hög transportkvalitet planerar regeringen att avsätta medel till tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion i form av en egen delpost i Vägverkets regleringsbrev.

Antalet omkomna i trafiken har minskat men inte alls i önskad omfattning för att nå det långsiktiga målet om högst 270 dödade 2007. Trenden är dock positiv och den fortsätter att vara så även första halvåret 2003. En viktig orsak till att antalet omkomna inte minskar i önskad omfattning, trots de stora satsningarna på ökad trafiksäkerhet på det statliga vägnätet, är den starka trafiktillväxten även under 2002. Risken

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

att dödas eller skadas allvarligt i en trafikolycka har visserligen minskat men de faktiska talen minskar inte i samma omfattning.

För att effektivisera trafiksäkerhetsarbetet har regeringen tagit initiativ till en nationell samling för ökad trafiksäkerhet. Under året har pro- blemområden identifierats som har bäring på tra- fikanternas beteende. Regeringen har också under året infört en vägtrafikinspektion i Vägverkets organisation. Inspektionens beman– ning beräknas till ca 15–20 personer. Inspektionen är oberoende i förhållande till Vägverkets övriga organisation. Regeringen har utsett inspektionens chef som ett led för att säkerställa dess självständiga roll. Huvudupp- giften för inspektionen är att främja och utvär- dera arbetet med att skapa ett säkert vägtransportsystem.

Produktiviteten för drift och underhåll har ökat under 2002. Dock visar kartellavslöjandena under 2002 att det finns anledning att kontinuerligt ifrågasätta kostnadsbilden. Vägverket har vidtagit såväl organisatoriska åtgärder som översyn av upphandlingsrutiner.

Som ett led att förbättra uppföljningen av drift- och underhållsstrategierna har regeringen initierat en utredning vars huvudsyfte är att i en invärderingsstudie testa en modell för vägarnas och järnvägarnas tillstånd. Ett begränsat urval av vägar inom en region eller sträckning skall invärderas.

I Vägverkets myndighetsutövning ingår bl.a. att genomföra av förarprov. Väntetiderna för förarprov är fortfarande långa samtidigt som efterfrågan ökat. Det är stora variationer i väntetider för förarprov i landet. Väntetiderna är som regel längst i storstadsregionerna. Vägverket har fortsatt rekryteringen av nya trafikin– spektörer i framför allt storstadsområdena för att möta den ökade efterfrågan.

4.6Budgetförslag

4.6.136:1 Vägverket: Administration

Tabell 4.10 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	1 009 252	sparande	-2 809
2003	Anslag	1 010 555	Utgifts-	979 672
2003	Anslag	1 010 555	prognos	979 672
2004	Förslag	1 030 202

2005	Beräknat	1 043 909	1

2006	Beräknat	1 051 133	2

1Motsvarar 1 020 427 tkr i 2004 års prisnivå.

2Motsvarar 1 010 811 tkr i 2004 års prisnivå.

Från anslaget finansieras kostnader för ledning, vägtrafikinspektion, ekonomiadministration, personaladministration, planering och uppfölj- ning av verksamheten, internt expertstöd samt intern utveckling. Vägtrafikinspektionen beräk- nas finansieras med 20 miljoner kronor. Vidare beräknas transportpolitiska utredningar samt öv- riga kostnader finansieras med högst 10 miljoner kronor som inte är direkt hänförliga till Vägver- kets produkter och tjänster men som belastar anslaget.

Regeringens överväganden

Kostnaden för administration exklusive resultat- enheter har minskat med 48 miljoner kronor i nominella tal sedan 1999. För 2002 ökade kost- naden med 28 miljoner kronor i nominella tal jämfört med 2001. Kostnadsutvecklingen 2002 beror delvis på FoU inom administration och organisationsförändring på huvudkontoret.

Under 2002 har ett antal aktiviteter genom- förts som har till syfte att finna mer effektiva rutiner i sättet att arbeta. Exempel på sådana ak- tiviteter är samarbetsprojekt mellan Vägverkets regioner, rationaliseringsåtgärder i form av ge- mensamma utbildningar och gemensamt mark- nadsföringsmaterial inom Vägverket. Eftersom det finns en förskjutning i tid mellan åtgärder och resultat bedömer regeringen att det finns fortsatta förutsättningar att minska administra- tionsanslaget 2004–2006 motsvarande ca 10 miljoner kronor årligen till förmån för den verk- samhet som finansieras med anslaget 36:2 Väg- hållning och statsbidrag. Regeringens förslag till anslagstilldelning förutsätter att Vägverket även 2004–2006 kan fortsätta att reducera verkets administrativa kostnader.

Tabell 4.11 Härledning av anslagsnviå 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års	1 010 555	1 010 555	1 010 555
statsbudget 1
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	30 078	54 025	71 590

Beslut	0	0	0

Överföring till/från andra	-10 431	-20 671	-31 012
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	1 030 202	1 043 909	1 051 133

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

4.6.236:2 Väghållning och statsbidrag

Tabell 4.12 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2002	Utfall	13 421 518		sparande	130 113
2003	Anslag	14 515 449	1	Utgifts-	13 999 758
2003	Anslag	14 515 449	1	prognos	13 999 758
2004	Förslag	15 564 276

2005	Beräknat	16 718 965	2

2006	Beräknat	17 005 415	3

1Inklusive av riksdagen beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag till tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

2Motsvarar 16 374 431 tkr i 2004 års prisnivå.

3Motsvarar 16 384 066 tkr i 2004 års prisnivå.

Anslaget bekostar

-sektorsuppgifter (samlande, stödjande och pådrivande insatser inom trafiksäkerhet och miljö, kollektivtrafik, handikappfrågor, fordon, yrkesmässig trafik, väginformatik, sektors-FoU samt bidrag till ideella organi- sationer som utför sektorsuppgifter),

-myndighetsutövning (trafikregister, utar– betande och tillämpning av föreskrifter, m.m.),

-statlig väghållning (vägplanering, byg– gande, drift, underhåll och fysiska tra- fiksäkerhetsåtgärder, gång- och cykelvägar på det statliga vägnätet, räntor och amorte- ring på upptagna lån för byggande av broar som ersätter färjor, tidigarelagda väginve- steringar och anläggningstillgångar samt kostnader för ränta och amorteringar av upptagna lån),

-bidrag (de statsbidrag som Vägverket administrerar till kollektivtrafik inklusive

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

handikappanpassningsbidrag och särskilda bidrag till storstädernas trafiksystem, en- skilda vägar samt bidrag till gång- och cykelbehov, planskilda passager m.m. för att minska konfliktpunkter mellan skyddade och oskyddade trafikanter, för- bättring av miljö och trafiksäkerhet på kommunala vägar, kompensation för kommunerna för lokal och regional buss- trafik).

Vägverket får använda anslaget för att finan- siellt stödja utvecklings- och demonstrations- projekt som är av principiell eller strategisk be- tydelse för vägtransportsystemets långsiktigt hållbara utveckling, för informationsverksamhet inom ramen för Vägverkets sektorsansvar samt för åtgärder som är av betydande samhällsin- tresse även då annan huvudman finns. Vägverket får också använda medel under anslaget för att finansiera merkostnader som uppstår för polisen vid kvalitetskontroll av trafiken och liknande uppgifter.

Vägverket ingår i samverkansområdet Trans- porter inom Civilt Totalförsvar. Samverkansom- rådet redovisas under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet.

Regeringens överväganden

Det totala anslaget till statlig väghållning och statsbidrag under 2003 var ca 14 500 miljoner kronor. Av riksdagen anvisade medel för budgetåret 2003 har av regeringen fördelats på anslags- och delposter enligt nedanstående tabell. I följande tabell redovisas också det beräknade utfallet per anslagspost.

Överväganden för 2004

Nedanstående överväganden för 2004 är i enlig- het med det beslut som riksdagen fattade med anledning av infrastrukturpropositionen (prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr. 2001/02:126) och 2003 års ekonomiska vårpro- position (prop. 2002/03:100, bet. 2002/03:FiU21, rskr. 2002/03:235) om en bespa- ring på 817 miljoner kronor. I infrastrukturpro- positionen aviserade regeringen en nivåhöjning med ca 1 400 miljoner kronor för 2004 i den s.k. närtidssatsningen. På grund av rådande ekono- miska läge beslutades med anledning av 2003 års ekonomiska vårproposition att endast 480

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

miljoner kronor skall tillföras anslaget. Den riktade trafiksäkerhetssatsningen, det s.k. 11- punktsprogrammet, skall fullföljas genom prioritering av riktade trafiksäkerhetsåtgärder på vägar med hög olycksbelastning. Samtidigt är det mycket angeläget att övriga investeringsinsatser inom gällande planer, eller som regering eller riksdag beslutat om på annat sätt, kan slutföras. För att möjliggöra sådana investeringsinsatser samt en ökad satsning för bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion föreslår regeringen att lån motsvarande 1 410 miljoner kronor tas upp i Riksgäldskontoret 2004. Förslaget är i enlighet med den i infrastrukturpropositionen beskrivna närtidssatsningen.

För myndighetsutövning bedömer regeringen att anslagsposten bör justeras nedåt med anled- ning av överföring till annat anslag. Medel för fordons- och förarkontroller (37 miljoner kronor) överförs till polisorganisationens anslag inom utgiftsområde 4. Medel till fordons- och förarkontroller kommer att erhålla en egen an- slagspost med separata mål och återrapporte- ringskrav i polisorganisationens regleringsbrev. För sektorsuppgiften bedömer regeringen att anslagsposten bör justeras nedåt med anledning av överföring till annan anslagspost som avser samverkansprogrammet för utveckling av mer miljöanpassade fordon (20 miljoner kronor). Mer om posten beskrivs nedan.

För investeringar och förbättringsåtgärder på stamvägar är regeringens uppfattning att medel först och främst måste ställas till förfogande för riktade trafiksäkerhetsåtgärder och åtgärder med hög samhällsekonomisk lönsamhet. Inga bygg- starter av större vägobjekt är inplanerade 2004. Regeringen bedömer att anslagsnivån bör mot- svara infrastrukturpropositionens nivå för att fullfölja pågående vägutbyggnadsprojekt, riktade trafiksäkerhetsåtgärder och miljösatsningar.

När det gäller väginvesteringar i regional plan bedömer regeringen att anslaget bör uppgå till den nivå som anges i infrastrukturpropositionen. Den regionala planen möjliggör endast byggstart av något större objekt. Det är angeläget att det regionala vägnätet är pålitligt, säkert och medger effektiva transporter. Satsningar på ökad bärig- het, tjälsäkring och rekonstruktion av det regio- nala vägnätet planeras utgöra en separat post för att synliggöra vikten av insatserna.

För ökad bärighet, tjälsäkring och rekon- struktion bedömer regeringen att nivån bör vara fortsatt hög för att säkerställa och bevara väg-

nätet. Genom att skapa en separat post vill re- geringen tydliggöra vikten av insatser inom om- rådet för ökad bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion. Nivån är i paritet med vad som beslutades med anledning av infrastrukturpropo- sitionen.

Regeringen bedömer att den särskilda sats- ningen på investeringar i fysiska trafiksäkerhets- åtgärder på hela det statliga vägnätet skall fort- sätta.

Drift och underhåll av vägar bidrar till en hög transportkvalitet och god tillgänglighet och re- geringens bedömning är att medel för drift och underhåll bör ligga på den nivå som anges i infrastrukturpropositionen. För räntor och amorteringar bedömer regeringen, för att lindra effekterna av besparingen på 817 miljoner kronor, det nödvändigt att genomföra en för- skjutning av amorteringsplanen avseende de lånefinansierade vägprojekten väg E18/20 delen Örebro–Arboga, väg E4 delen Stora Åby– Väderstad, väg E22 delen Söderåkra–Hossmo samt väg E4 trafikplats Hallunda. Förskjut- ningen från 2004–2005 till 2005–2006 innebär att motsvarande 666 miljoner kronor från räntor och amorteringar kan användas för att lindra effekterna av besparingen som först och främst skulle drabba investeringsanslagen.

För drift och byggande av enskilda vägar be- dömer regeringen att föregående års ökning av posten är i paritet med den nivå som krävs för att säkerställa nuvarande bidragsprocent till det statsbidragsberättigade enskilda vägnätet. Regeringen uppdrog våren 2003 åt Vägverket att utveckla den ekonomiska styrningen av bidraget till drift och byggande av det enskilda vägnätet. Utgångspunkten för uppdraget var att upprätta och kvalitetssäkra det beslutsunderlag som krävs för att regeringen skall kunna bedöma kostnads- utvecklingen och anslagsbehovet för det statsbi- dragsberättigade enskilda vägnätet. Uppdraget redovisas till regeringen hösten 2003. Regeringen bedömer att nivån kommer att vara oförändrad jämfört med 2003.

För det särskilda statsbidraget till storstäder- nas trafiksystem bedömer regeringen att posten kan sänkas med 100 miljoner kronor jämfört med föregående år med hänvisning till att out- nyttjade medel från 2003 kan nyttjas under 2004.

När det gäller bidrag i regionala planer be- dömer regeringen att nivån kan sänkas med 140 miljoner kronor jämfört med föregående år med hänvisning till preliminära bedömningar av läns-

planerna 2004–2015. Bidrag i regionala planer innehåller bidrag till kommuner för investering för bättre miljö och trafiksäkerhetssatsningar inom det kommunala vägnätet liksom bl.a. bi- drag till gång- och cykelbanor.

En ny anslagspost inrättas för Verket för in- novationssystem. Medelstilldelningen är i enlig- het med det samverkansprogram som det beslu- tades om med anledning av budgetpropositionen för 2000 (prop. 1999/2000:1). Samverkanspro- grammet avser utveckling av mer miljöanpassade fordon. I enlighet med budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1) skall insatserna finan- sieras med sammanlagt 55 miljoner kronor från Vägverkets anslag 2003–2005.

Förslag och beräkningar 2004–2006

Mot bakgrund av de överväganden som redo- visats ovan föreslår regeringen att riksdagen för 2004 anvisar ett anslag för väghållning och stats- bidrag på 15 564 miljoner kronor.

Det beräknade anslaget för 2005 är 16 719 miljoner kronor och 17 005 miljoner kronor för 2006. Nivåerna för 2005 och 2006 är indexberäknade utifrån 2004 års nivå utan besparingen på 817 miljoner kronor. De slutliga anslagsnivåerna för 2005 och 2006 återkommer regeringen till i 2004 års vårproposition och allra senast i budgetpropositionen för 2005. Fördel- ningen på anslagspost- och delpostnivå för 2005 och 2006 är en bedömning utifrån de förutsätt- ningar som är tillgängliga. Av tabell 5.15 framgår en preliminär fördelning på olika anslagsposter för 2004–2006. Det ankommer dock på reger- ingen att slutligt besluta om medlens fördelning på poster.

För 2004 beräknar regeringen följande fördel- ning på anslagsposter. Beräkningarna är i jämfö- relse med föregående års nivåer. För sektorsupp- giften beräknas en sänkt anslagsnivå till 524 miljoner kronor. För myndighetsutövning be- räknas en oförändrad anslagsnivå vilket motsva- rar 246 miljoner kronor. Anslagsposten statlig väghållning innefattar investeringar (inklusive tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion), drift och underhåll, räntor och amorteringar. Posten beräknas till 13 705 miljoner kronor för att finansiera de behov som uppstår för drift och underhåll samt investeringar. Delposten in- vesteringar i nationell plan beräknas sänkas till 2 338 miljoner kronor. Delposten investeringar i regional plan beräknas av regeringen till 2 093 miljoner kronor efter att anslaget för miljöåtgär-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

der förts över till nationell plan samt att tjälsäk- ring, bärighet och rekonstruktion har omförde- lats och bildat en egen delpost. Nivån är högre än föregående år. För investeringar i fysiska tra- fiksäkerhetsåtgärder bedömer regeringen att satsningen skall fortsätta som planerat för perio- den 2002–2004. Delposten beräknas till 437 miljoner kronor vilket är en oförändrad nivå. Delposten drift och underhåll beräknar reger- ingen höja till 6 593 miljoner kronor. För räntor och amorteringar beräknas behovet till 827 miljoner kronor med hänvisning till förslaget om senareläggning av amorteringar. Nivån är högre än föregående år.

Posten bidrag innefattar drift och underhåll av enskilda vägar, storstadsöverenskommelsen samt bidrag i regionala planer. Det totala anslaget för bidrag beräknas till 1 050 miljoner kronor. Del- posten drift och byggande av enskilda vägar be- räknas bli oförändrad och motsvarar 657 miljo- ner kronor. Det särskilda bidraget till storstädernas trafiksystem beräknas under 2004 minskas till 36 miljoner kronor. Delposten bi- drag i regionala planer omfattar statsbidrag till kollektivtrafikanläggningar, bidrag till förbätt- ring av miljö och säkerhet samt bidrag till ökad tillgänglighet till kollektivtrafik. Regeringen be- dömer ett minskat behov av medel med ut- gångspunkt i föreslagna länstransportplaner för 2004–2015 till 357 miljoner kronor.

Anslagsposten till Rikspolisstyrelsens dispo- sition beräknas till 17 miljoner kronor. Anslags- posten till Verket för innovationssystem beräk- nas till 20 miljoner kronor.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 4.13 Anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag

Miljoner kronor

	Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2002	2003	2003	Anslag	2005	2006
				2004
Sektorsuppgiften	524	514	544	524	530	556

Myndighetsutövningen	241	278	302	246	251	256

Investeringar i nationell plan	1 454	2 451	2 187	2 338	2 730	2 785

Investeringar i regionala planer	2 722	2 644	2 722	2 093	1 435	1 581

Bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion				1 417	1 245	1 533

Investeringar i fysiska trafiksäkerhetsåtgärder	385	428	401	437

Drift och underhåll	6 176	6 394	6 020	6 593	7 308	7 397

Räntor och återbetalning av lån för vägar	296	294	424	827	2 132	1 803

Drift och byggande av enskilda vägar	570	636	620	657	670	684

Storstadsöverenskommelsen	485	405	297	36	37	37

Bidrag i regionala planer	550	424	436	357	364	371

Till Regeringskansliets disposition	2	2	2	2	2	2

Till Rikspolisens disposition	17	17	17	17	0	0

Till Lantmäteriverkets disposition		8	8

Till Verket för innovationssystem		20	20	20	15	0

Summa	13 422	14 515	14 000	15 564	16 719	17 005

Anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag för 2003 har beräknats enligt nedanstående tabell.

Tabell 4.14 Härledning av anslagsnivå 2004-2006 för 36:2 Väghållning och statsbidrag

Miljoner kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års statsbudget 1	14 923	14 923	14 923

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	315	636	893
Beslut	478	1 305	1 326

Överföring till/från andra anslag	-152	-145	-137

Övrigt	0	0	0

Ny ramnivå	15 564	16 719	17 005

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002 (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Lån som tas upp av Vägverket

Vägverket har tagit upp lån för att finansiera an- läggningstillgångar, broar som ersätter färjor och vissa specifika vägprojekt. När det gäller anlägg- ningstillgångar skall dessa enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten finansieras med lån eller krediter i Riksgäldskontoret. Vägverkets omsättningstillgångar finansieras med verkets

räntekontokredit. Vid utgången av 2002 var Vägverkets skuld för anläggningstillgångar 1 076 miljoner kronor, för broar 201 miljoner kronor, för specifika vägobjekt 3 044 miljoner kronor, kapitaltäckningsgaranti för SVEDAB 91 miljo- ner kronor och för de s.k. storstadspaketen 8 139 miljoner kronor.

Regeringen bedömer att lånen för anlägg- ningstillgångar kommer att öka något 2004 på grund av nyinvestering i färjor.

Vägverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för byggande av broar som ersätter färjor på statens vägnät utan att öka Vägverkets anslags- förbrukning. För att betala lånekostnaderna för sådana objekt får Vägverket använda inbesparade driftmedel från färjetrafiken. Regeringen bedö- mer att Vägverkets skuld för broar som har er- satt färjor kommer att vara ca 88 miljoner kronor vid utgången av 2011.

Riksdagen beslutade 1987 att utbyggnaden av motorvägen mellan Stenungsund och Ljungskile på väg E6 skulle finansieras med lån i Riksgälds- kontoret. Skulden uppgick vid utgången av 2002 till 842 miljoner kronor. Objektet har sedan länge öppnats för trafik och skulden beräknas komma att minska med ca 30 miljoner kronor om året, vilket gör att den 2011 beräknas till 581 miljoner kronor.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Riksdagen beslutade 1996 att fyra vägobjekt fick tidigareläggas genom att Vägverket fick ta upp lån i Riksgäldskontoret och sedan återbetala dessa när anslagsmedel finns tillgängliga i ordina- rie väghållningsplan. De fyra vägobjekten är E18/20 delen Örebro–Arboga, E4 delen Stora Åby–Väderstad, E22 Söderåkra–Hossmo samt E4 trafikplats Hallunda. Vid utgången av 2002 var skulden för dessa projekt 948 miljoner kronor. Riksdagen beslutade 2001 att de plane- rade amorteringarna gällande dessa lån 2002 och 2003 förskjuts i två år till 2004–2005 för att där- igenom skapa ett större anslagsutrymme 2002 och 2003 för en satsning på bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion. Lånen beräknas vara åter- betalda 2006. Samtidigt är det mycket angeläget att övriga investeringsinsatser inom gällande pla- ner, eller som regering eller riksdag beslutat om på annat sätt, kan slutföras. För att möjliggöra sådana investeringsinsatser samt en ökad sats- ning för bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion föreslår regeringen att lån motsvarande 1 410 miljoner kronor tas upp i Riksgäldskontoret 2004. Förslaget är i enlighet med närtidssats- ningen i den av riksdagen beslutade infrastruk- turpropositionen (prop. 2001/02:20).

Regeringen har 2002 undertecknat ett avtal med den norska regeringen om byggandet av Svinesundsbron. Ambitionen är att bron skall vara klar och öppnad för trafik 2005. Under

byggtiden kommer Vägverket att ta upp lån i Riksgäldskontoret. Lånet kommer att återbetalas med de vägavgifter som trafikanterna kommer att betala för att passera såväl den nya som den gamla bron. Lånen kommer att återbetalas under 20 år, i första hand med framtida vägavgifter och i andra hand med medel från anslaget 36:2

Väghållning och statsbidrag. Den totala låneramen för Svinesundsbron beräknas till 785 miljoner kronor. Nettoupplåningen beräknas minska först efter 2006. 115 miljoner kronor avser en delfinansiering av väg E6 på etappen Hogdal– Nordby.

Inom ramen för de s.k. storstadspaketen har vissa väginvesteringar i Stockholm och Göteborg lånefinansierats. Vid utgången av 2002 var 4 111 miljoner kronor upplånade för Södra länken, 1 960 miljoner kronor för övriga vägprojekt i Stockholm samt 2 068 miljoner kronor för Göteborgspaketet.

Många investeringsprojekt har inte kunnat genomföras i takt med gällande planer. Reger- ingen föreslår därför att ett antal investerings- projekt får finansieras med lån i Riksgäldskonto- ret under 2004. Satsningen är i enlighet med avsnittet om närtidssatsningen i infrastruktur- propositionen. I tabellen nedan redovisas netto- upplåningen med utgångspunkt från nu fattade beslut och förslag om anslag för amortering.

Tabell 4.15 Beräknad nettoupplåning för vägar 2003-2011

Miljoner kronor

Objekt	Skuld	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	Skuld
	2002-12-31										2011-12-31
Vägverkets anlägg-	1 076	174	175	150	32	32	32	33	33	33	1 770
ningstillgångar

Broinvesteringar	201	-11	-13	-13	-13	-13	-13	-13	-13	-11	88

Väg E6	842	-29	-29	-29	-29	-29	-29	-29	-29	-29	581

Fyra vägobjekt (E4, E18/20,	948	0	0	-666	-282						0
E22)

Kapitaltillskott för SVEDAB	91	5	5	5	6	6	6	7	7	7	145
2001

E6 Svinesundsförbindelsen	154	366	235	145	-10	-14	-18	-23	-27	-33	775
(inkl. Hogdal–Nordby)

Investering i närtid	1 100	1 295	1 410	-346	-346	-346	-346	-346	-346	-346	1 383

Summa lån hos	4 412	1 800	1 783	-754	-642	-364	-368	-371	-375	-379	4 742
Riksgäldskontoret

Södra länken	4 111	1 416	441	8	-107	-101	-116	-132	-153	-175	5 192

Övriga Stockholmsprojekt	1 960	62	44	54	-20	-25	-31	-25	-31	-37	1 951

Göteborgspaketet	2 068	779	1 025	465	31	-58	-65	-69	-82	-94	4 000

Totalt	12 551	4 057	3 293	-227	-738	-548	-580	-597	-641	-685	15 885

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Av tabellen nedan redovisas Vägverkets acku- mulerade skuld 2002–2011, vilken är en kon- sekvens av den nettoupplåning som anges ovan.

Tabell 4.16 Beräknad låneskuld för vägar 2002–2011

Miljoner kronor

Objekt	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld
	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011
Vägverkets anläggningstillgångar	1 076	1 250	1 425	1 575	1 607	1 639	1 671	1 704	1 737	1 770

Broinvesteringar	201	190	177	164	151	138	125	112	99	88

Väg E6	842	813	784	755	726	697	668	639	610	581

Fyra vägobjekt (E4, E18/E20, E22)	948	948	948	282	0	0	0	0	0	0

Kapitaltillskott för SVEDAB 2001	91	96	101	106	112	118	124	131	138	145

E6 Svinesundsförbindelsen (inkl.	154	520	755	900	890	876	858	835	808	775
Hogdal–Nordby)

Investering i närtid	1 100	2 395	3 805	3 459	3 113	2 767	2 421	2 075	1 729	1 383

Summa lån hos	4 412	6 212	7 995	7 241	6 599	6 235	5 867	5 496	5 121	4 742
Riksgäldskontoret

Södra länken	4 111	5 527	5 968	5 976	5 869	5 768	5 652	5 520	5 267	5 192

Övriga Stockholmsprojekt	1 960	2 022	2 066	2 120	2 100	2 075	2 044	2 019	1 988	1 951

Göteborgspaketet	2 068	2 847	3 872	4 337	4 368	4 310	4 245	4 176	4 094	4 000

Totalt	12 551	16 608	19 901	19 674	18 936	18 388	17 808	17 211	16 570	15 885

De lån som Vägverket har i Riksgäldskontoret samt övriga lån skall återbetalas genom att Väg- verkets anslag belastas med kostnader för räntor och amorteringar. Det enda undantaget utgörs av lånen för nya Svinesundsförbindelsen som återbetalas med avgifter. I nedanstående tabell redovisas det årliga anslagsbehovet 2002–2011 för räntor och amortering av dessa lån. Byggan- det av Öresundsbron finansierades med statligt garanterade lån. Den nya modellen för hantering av statliga garantier innebär att alla garantier som staten ställer ut skall prissättas utifrån statens ekonomiska risk och övriga kostnader för åta- gandet. Riksgäldskontoret (RGK) är den myn- dighet som hanterar dessa garantiavgifter. För 2002 och 2003 har RGK gjort en preliminär be- räkning av garantiavgiften för Öresundsbropro- jektet. Den preliminära garantiavgiften, inklusive en administrativ avgift, för 2002 och 2003 uppgår till 200 miljoner kronor per år. RGK har nu genomfört nya beräkningar och föreslår mot den bakgrunden att avgiften sätts till 170 miljoner kronor under fem år från och med 2004. Eftersom avgifterna som tagits ut för 2002 och 2003 har varit för höga, föreslås en reducering av avgiften med 30 miljoner kronor för 2004 och 2005. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att garantiavgiften skall vara 140 miljoner kronor

för 2004. Avgiften finansieras med hälften var- dera från anslaget 36:2 Vägverket: Väghållning och statsbidrag respektive 36:3 Banverket: Ban- hållning och sektorsuppgifter. För Södra länken, övriga Stockholmsprojekt och Göteborgspaketet redovisas den anslagsbelastning som krävs för att ränta och amortering i form av annuitet för pro- jekten skall vara återbetalda 25 år efter det att de tas i bruk. Återbetalningstiden är i enlighet med riksdagens beslut (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:TU1, rskr. 2000/01:80). För Övriga lån i tabellen nedan redovisade regeringen i 1998 års ekonomiska vårproposition (prop. 1997/98:150) sin avsikt att beträffande anslagen 36:2 Väghåll- ning och statsbidrag samt 36:4 Banhållning inom utgiftsområde 22 redovisa i vilken utsträckning som framtida anslagsutrymme intecknas av re- dan fattade beslut. För Vägverkets verksamhet görs det i tabellen nedan.

För 2004 beräknas 827 miljoner kronor användas för räntor och amorteringar vilket motsvarar 5 procent av anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag. För 2005 och 2006 är motsvarande procentandel beräknad till 13 respektive 11.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 4.17 Anslagsbehov för räntor och återbetalning av lån för vägar 2002-2011

Miljoner kronor

	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011
Lån i Riksgäldskontoret

Räntor	120	190	262	273	228	204	183	163	142	121

Amorteringar	29	29	29	1 041	657	375	375	375	375	375

Summa anslagsbelastning	149	219	291	1 314	885	579	558	538	517	496
Riksgäldslån

Övriga lån

Södra länken			348	378	450	438	447	455	468	480

Övriga Stockholmsprojekt	139	116	118	119	139	142	147	139	143	147

Göteborgspaketet	14			251	259	303	306	307	315	322

Riskavgift Öresundsbron		100	70	70	85	85	85	85	85	85

Total anslagsbelastning	302	435	827	2 132	1 818	1 547	1 543	1 524	1 528	1 530

Förutom ovanstående lån får Vägverket tidiga- relägga byggandet av allmänna vägar där för- skottering (lån) sker från kommuner eller en- skilda. Den bokförda förskotteringsskulden var 2002 ca 460 miljoner kronor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Vägverket bedriver uppdrags-, uthyrnings- och försäljningsverksamhet som är förenlig med ver- kets uppgifter i övrigt. Utgångspunkten för uppdrags- och försäljningsverksamheten är att den bedrivs på företagsekonomisk grund, skild från Vägverkets övriga delar och utan subventio- ner från dessa. I uppdragsverksamheten ingår att administrera stödsystem för andra aktörer inom sektorn. Huvudregeln för denna verksamhet är att full kostnadstäckning skall uppnås i upp- dragsverksamheten. Vägverket beslutar själv – efter samråd med ESV om prissättningen för uppdragsverksamheten. Vägverkets uppdrags- verksamhet omfattar följande tjänster.

-Försäljning av informationsuttag ur vägtra- fikregistret.

-Administration av felparkeringsavgifter.

-Försäljning av personliga skyltar.

-Försäljning av informationsuttag ur den nationella vägdatabasen.

-Försäljning av bygg- och anläggningsarbe- ten (Vägverket Produktion).

-Försäljning av konsulttjänster (Vägverket Konsult).

-Försäljning av vägfärjetjänster (Vägverket Färjerederiet).

-Tillhandahållande av fordon vid förarprov.

-Försäljning av utbildning (Vägsektorns ut- bildningscentrum VUC).

-Försäljning av trafikdata.

I tabellen nedan framgår kostnader och intäkter för den avgiftsbelagda verksamheten i Vägverket.

Tabell 4.18 Intäkter som Vägverket disponerar

Tusental kronor (löpande priser)

	2004	2005
Vägverket Produktion, Konsult,
Färjerederi och VUC

Intäkter	2 022 400	1 759 600

Kostnader efter finansnetto	2 001 300	1 722 100

Resultat efter finansnetto	21 300	37 500

Kostnadstäckning i %	101	102

Övriga avgifter

Intäkter	96 100	96 100

Kostnader	74 800	75 900

Resultat	21 300	20 200

Kostnadstäckning i %	128	127

Offentligrättsliga avgifter

Intäkter	675 100	725 100

Kostnader	635 300	688 600

Resultat	39 800	36 500

Kostnadstäckning i %	106	105

Stora delar av myndighetsutövningen finansieras via avgifter: registerhållning, registreringsskyltar, körkortstillverkning och prov inom yrkestrafik- och körkortsområdet.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

De offentligrättsliga avgifter som Vägverket inte disponerar är ansökningsavgifter för främst transportdispenser. De redovisas nedan.

Tabell 4.19 Intäkter som Vägverket inte disponerar

Tusental kronor (löpande priser)

	2004	2005
Offentligrättsliga avgifter

Avgifter	14 000	14 000

Kostnader	14 000	14 000

Resultat	0	0

Kostnadstäckning i %	100	100

Investeringsplan

Vägverkets investeringsvolym bestäms av anvi- sade anslag, de lån Vägverket tar upp och de till-

skott som erhålls via externa bidrag. Investering- arna omfattar i princip de investeringar som fastställts av regeringen i nationell väghållnings- plan och av länsstyrelserna i de regionala planerna. Därutöver omfattar Vägverkets investeringar broar som ersätter färjor, tidigarelagda vägprojekt och andra särskilt godkända vägprojekt som helt eller delvis finansieras med lån och/eller externa bidrag. Vägverket beräknar att under 2004 genomföra investeringar för 9 979 miljoner kronor.

Tabell 4.20 Investeringsplan

Miljoner kronor

	Total kostnad	Utfall	Prognos	Beräknat	Beräknat	Beräknat
		2002	2003	2004	2005	2006

Investering i nationell plan	16 454	2 634	3 920	4 307	2 913	2 680

Investering i regional plan	10 839	2 788	3 202	1 964	1 377	1 508

Tjälsäkring, bärighet, re-	4 195			1 417	1 245	1 533
konstruktion

Utökade trafiksäkerhets–	1 234	385	412	437
satsningar

Stockholms- och	6 585	2 601	1 906	1 414	566	98
Göteborgsprojekten

Investeringar i	2 096	336	440	440	440	440
anläggningstillgångar

Summa investeringar	41 403	8 744	9 880	9 979	6 541	6 259

Anslag	27 693	4 560	5 452	6 372	5 410	5 899

Lån	12 741	3 994	3 845	3 321	1 097	484

Externa bidrag och för-	969	190	583	286	34	-124
skottering

Summa finansiering	41 403	8 744	9 880	9 979	6 541	6 259

Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser

Den verksamhet som Vägverket bedriver inne- bär ofta att Vägverket ingår långsiktiga avtal med externa parter om ekonomiska förpliktelser för flera år framåt i tiden. Det gäller såväl avtal om investeringar som avtal gällande drift och under- håll av vägnätet. Drift- och underhållsverksam- heten har till följd av statsmakternas önskemål om konkurrensutsättning kommit att bli regle- rad i fleråriga entreprenörsavtal. Vägverket har

även regeringens uppdrag att lämna bidrag till olika ändamål. Vägverket sluter även fleråriga FoU-avtal. Med hänsyn till det anförda bör re- geringen ges bemyndigande att ingå sådana eko- nomiska förpliktelser. Detta bemyndigande bör avse all upphandlad verksamhet och bidrag där fleråriga avtal sluts, som inte faller under 13 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten, oavsett om avtalen avser Vägverkets interna resultatenheter eller externa leverantörer. Regeringen föreslår att bemyndigandet avser det totalbelopp som

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

regeringen får ha bundit upp i avtal vid budget- årets utgång. Beräkningarna omfattar dock inte framtida räntekostnader på upptagna lån. Den föreslagna omfattningen för bemyndigandet för 2004 framgår av tabellen nedan.

Tabell 4.21 Beställningsbemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Miljoner kronor

	Utfall	Prognos	Budget	Beräknat	Beräknat
	2002	2003	2004	2005	2006-

Utestående förpliktelser vid årets början	19 144	19 564	31 923	-	-

Nya förpliktelser	419	17 264	11 951	-	-

Infriade förpliktelser*	-	-4 904	-6 322	-6 512	-31 040

Utestående förpliktelser vid årets slut	19 563	31 923	37 552	-	-

Bemyndiganderam	28 500	33 900	37 600	-	-

* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

5 Järnvägar

5.1Omfattning

Verksamhetsområdet Järnvägar omfattar järn- vägsinfrastruktur och järnvägstrafik. Verksam- heten syftar till att säkerställa en samhällseko- nomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.

Banverket är central förvaltningsmyndighet med ett samlat ansvar, sektorsansvar, för hela järnvägstransportsystemet i Sverige. Sektorsan- svaret omfattar även tunnelbane- och spårvägs- system. Banverket skall inom ramen för sitt sektorsansvar vara samlande, stödjande och på- drivande i förhållande till övriga berörda parter. Banverket ansvarar för banhållningen, vilket in- nefattar att driva, underhålla och utveckla statens spåranläggningar samt att svara för den operativa trafikledningen. Banverkets ansvar innebär också att handha säkerhetsfrågor för spårtrafik, leda och följa utvecklingen inom järnvägssektorn samt ansvara för tillsyn och fördelning av bidrag till trafikhuvudmän. Verket skall också främja en miljöanpassad järnvägstrafik samt initiera, pla- nera och stödja samhällsmotiverad forskning och utveckling inom sitt område. Banverket får be- driva uppdragsverksamhet. Järnvägsinspektionen beslutar om säkerhetsnormer, utövar tillsyn, ut- färdar tillstånd enligt järnvägssäkerhetslagen (1990:1157) samt undersöker vissa olyckor. Tågtrafikledningen beslutar i frågor om trafike- ringsrätt, banfördelning och tilldelning av tåg- lägen m.m. Trafikledningsrådet är en nämnd för frågor om banfördelning och trafikledning. Rådet är rådgivande åt direktören för Tågtrafik- ledningen. Affärsverket Statens järnvägar förvaltar egendom och ansvarar för verksamhet som in- gick i Statens järnvägars verksamhet vid ut-

gången av 2000, men som inte fördes över till aktiebolag då. Denna verksamhet beskrivs i av- snitt 5.7.

Den sammanlagda verksamhetsvolymen in- klusive externa intäkter och lånefinansierad verksamhet uppgick 2002 till ca 11,2 miljarder kronor för Banverket.

Kopplat till verksamhetsområdet är tre av staten helägda aktiebolag Svensk-Danska Bro- förbindelsen AB (SVEDAB), A-Banan Projekt AB (A-Banan) och Tunnelpersonalen i Malmö AB. Banverket förvaltar själv eller tillsammans med andra intressenter aktier i dessa bolag. Akti- erna i Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB) förvaltas av Banverket och Vägver- ket med 50 procent vardera. Bolagets uppgift är att förvalta de svenska intressena i det hälften- ägda Øresundsbro Konsortiet som svarar för kust- till kustförbindelsen samt att förvalta väg- och järnvägsanslutningarna på den svenska sidan av Öresundsförbindelsen. Finansieringen av kust- till kustförbindelsen sker med lån som ga- ranteras av både den svenska och danska staten.

För byggande av Citytunneln i Malmö svarar Banverket, som också äger samtliga aktier i Tun- nelpersonalen i Malmö AB. Statens del av finan- sieringen inryms i planeringsramen för järn- vägsinvesteringar (prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr. 2001/02:126). Järnvägen planeras att vara klar 2007.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

banan och den del av anläggningen som byggts för intercitytrafik samt följa återbetalningen av det statliga villkorslånet. Arlandabanan har an- lagts av ett konsortium bestående av Alstom, John Mowlem Construction och NCC. Kon- sortiet har bildat ett särskilt bolag, A-Train AB, för att genomföra och driva anläggningen. Vid

färdigställandet överlämnades anläggningen till A-Banan Projekt AB som i sin tur hyr ut den till A-Train AB. A-Train AB har som ersättning fått ensamrätt att fram till 2040 bedriva flygpendel- trafik mellan Stockholms central och Arlanda flygplats. A-Train AB bedriver trafiken under namnet Arlanda Express.

5.2 Utgiftsutveckling

Tabell 5.1 Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet

Miljoner kronor

	Utfall	Anslag	Utgifts-	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2002	2003 1	prognos	anslag	anslag	anslag
			2003	2004	2005	2006

36:3 Banverket: Administration	742	754	759	773	790	802

36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter	7 032	6 980	6 649	8 484	8 853	9 019

36:5 Från EG-budgeten finansierade stöd till	19	100	81	100	100	100
Transeuropeiska nätverk2
Ersättning till affärsverket Statens järnvägar i	86	37	33	0	0	0
samband med utdelning från AB Swedcarrier

Summa	7 879	7 871	7 522	9 357	9 743	9 921

1inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2004.

2Avser den del av anslaget som finansierar järnvägar.

Vid utgången av 2002 var anslagsförbrukningen för hela verksamhetsområdet 7 879 miljoner kronor. Anslagen uppgick till 7 787 miljoner kronor. Det innebär att anslagen överskreds med 92 miljoner kronor. Det fanns vid detta års in- gång ett anslagssparande om 249 miljoner kro- nor. Sammantaget underskred alltså anslagsför- brukningen de totalt tillgängliga medlen med 175 miljoner kronor. Underskridandet härrör sig främst till 36:5 Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk samt till Ersätt- ning till affärsverket Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier m.m.

Utgiftsprognosen för 2003 är ca 7 522 miljo- ner kronor vilket är ca 350 miljoner kronor lägre än tillgängliga anslag.

Med anledning av förslagen i 2003 års ekono- miska vårproposition (prop. 2002/03:100) be- slutade riksdagen om besparingar inom anslaget 36:3 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter med 275 miljoner kronor. Dessa har fördelats med 92 miljoner kronor för 2003 och 183 miljo- ner kronor 2004. Sammanfattningsvis innebär det att anslaget för 2004 ligger på en högre nivå än 2003, men når inte upp till den nivå som an- gavs i infrastrukturpropositionen (prop. 2001/02:20). För 2005 och 2006 har regeringen

för avsikt att ge området infrastruktur särskilt hög prioritet och de slutliga anslagsnivåerna återkommer regeringen till i 2004 års ekono- miska vårproposition eller allra senast i budget- propositionen för 2005.

5.3Politikens inriktning

Väl fungerande järnvägstransporter är en viktig förutsättning för att tillgodose näringslivets be- hov av långväga transporter och för effektiv och konkurrenskraftig kollektivtrafik i hela landet. Ett välutvecklat järnvägssystem innebär snabba, säkra och miljövänliga transporter med hög ka- pacitet och tillförlitlighet. De senaste femton årens järnvägspolitik har inneburit att flera vik- tiga steg tagits mot en konkurrensutsatt järn- vägsmarknad. Marknaden för inrikes godstrafik är nästan helt öppnad. För att ha rätt att bedriva godstrafik i Sverige måste järnvägsföretagen ha sitt säte i Sverige, men även utländska företag har visst tillträde till marknaden. Det gäller järn- vägsföretag som bedriver internationell kombi- trafik eller som ingår i internationella samman- slutningar av järnvägsföretag. Persontrafiken på

statens spåranläggningar organiseras i dag av ett antal olika verksamhetsutövare. SJ AB bedriver persontrafik med ensamrätt på interregionala linjer. Om SJ AB väljer att inte trafikera en olön- sam linje kan regeringen göra bedömningen att det finns transportpolitiskt motiverade skäl att upprätthålla trafiken. I sådant fall upphandlas trafiken i konkurrens av den statliga myndig- heten Rikstrafiken. För den regionala persontra- fiken ansvarar länstrafikansvariga genom trafik- huvudmännen i länen, som antingen bedriver trafiken i egen regi eller upphandlar den i kon- kurrens.

Person- och godsmarknaderna domineras av SJ AB respektive Green Cargo AB, som båda bildades vid bolagiseringen av affärsverket Sta- tens järnvägar, men det finns också flera nya aktörer. Vid bolagiseringen av affärsverket bilda- des dessutom flera statligt ägda bolag som till- handahåller järnvägsrelaterade tjänster, exempel- vis Euromaint AB som utför underhåll av vagnmateriel och Jernhusen AB som förvaltar en stor del av stationerna. Att marknaden utvecklas mot mer konkurrens är en önskvärd utveckling som förväntas leda till en effektivare produktion av järnvägstjänster och en bättre kundorienter- ing. Regeringen bedömer att järnvägsmarknaden har en stor potential att fortsätta utvecklas, både vad gäller innehållet i och kvaliteten på de tjänster som produceras. Flera av trafikhuvud- männen samarbetar i nya storregionala trafik- upplägg som delvis konkurrerar med den interregionala trafik som SJ AB bedriver. Sats- ningar på regionaltågstrafik bidrar till att för- bättra samverkan mellan olika arbetsmarknads- regioner. För individen innebär det valmöj– ligheter när det gäller arbete och boende. För arbetsgivarna innebär det förbättrade möjligheter att rekrytera arbetskraft. Den utveckling vi ser i Sverige stöds även av den politik som drivs på den Europeiska gemenskapens nivå. Regeringens arbete med att genomföra EG-direktiven i det s.k. första järnvägspaketet pågår. Inriktningen är att lägga fram ett förslag på en ny samlad lag för järnvägssektorns funktioner under våren 2004. Regeringen planerar att samtidigt inrätta en ny myndighet, vars uppgift skall vara att utöva tillsyn över både säkerhetsfrågor och kon- kurrensfrågor. Kommissionen har under våren 2003 lagt fram det s.k. andra järnvägspaketet som innehåller förslag till ett nytt säkerhetsdi- rektiv och åtgärder som syftar till att vidga marknadstillträdet i trafikutövarledet m.m.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Rådet antog den 25 juni 2003 en gemensam ståndpunkt. Den andra läsningen återstår vilket kan leda till förlikning under hösten. Kommis- sionen har även sänt ut signaler om ett tredje järnvägspaket som skall syfta till bättre trans- portkvalitet för gods och internationella passage- rartransporter. Sveriges hållning är att aktivt stödja dessa förslag som syftar till harmonisering och öppning av järnvägsmarknaden.

Parallellt med utvecklingen av järnvägssektorn har den svenska järnvägsinfrastrukturen moder- niserats och upprustats i syfte att tillgodose medborgarnas behov av kollektivtrafik och näringslivets behov av långväga transporter. En viktig uppgift för regeringen under hösten 2003 är att granska och fastställa de förslag till långsiktiga infrastrukturplaner som Vägverket, Banverket och länen redovisat till regeringen i augusti 2003. Den totala planeringsramen för järnvägsinvesteringar åren 2004–2015 är 101,5 miljarder kronor. Ramen för drift och underhåll är 38 miljarder kronor och ramen för sektors- uppgifter är 2 miljarder kronor. Den ambitions- nivå som beslutades med anledning av infra- strukturpropositionen (prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr. 2001/02:126) ligger fast.

5.4Insatser

5.4.1Insatser inom verksamhetsområdet

Under 2002 inriktades arbetet på att öka det förebyggande underhållet i syfte att förbättra punktligheten och att minska förseningarna. Järnvägstrafiken ökar, men tack vare ett om- fattande och fortlöpande säkerhetsarbete är tra- fiksäkerheten god. I miljöarbetet har buller- skyddsåtgärder varit prioriterade under året.

Punktlighet

Efter de stora förseningar i tågtrafiken som upp- stod kring årsskiftet 2001/2002 utarbetade Ban- verket och sektorns övriga aktörer ett åtgärds- program, den s.k. Vinterutredningen, för att komma till rätta med kvalitetsbristerna i verk- samheten.

Banverket har, i samråd med övriga aktörer, redovisat hur åtgärdsprogrammet genomförts och åtagandena uppfyllts. I syfte att förbättra punktligheten har Banverket satsat 150 miljoner kronor på förebyggande underhåll i form av åt-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

gärder på växlar, signalsystem, kontaktledningar och spår. Snöröjningen har tilldelats mer resur- ser. Styrning och prioritering av snöröjningsåt- gärder har förbättrats. Under 2002 minskade förseningarna med 10,25 procent.

Banhållningen

Banverkets drift- och underhållsverksamhet har under året omfattat drift, avhjälpande underhåll, förebyggande underhåll och reinvesteringar. Under 2002 uppgick kostnaderna för drift och underhåll till totalt 3 718 miljoner kronor vilket är en höjning med ca 362 miljoner kronor jäm- fört med 2001, vilket motsvarar en ökning med 11 procent. Det beror främst på en medveten satsning på förebyggande underhåll samt ökade kostnader för utbyte av felaktiga sliprar. Kostna- derna för det avhjälpande underhållet minskade under 2002.

Under 2002 har 3 219 miljoner kronor inve- sterats i åtgärder enligt stomnätsplanen för peri- oden 1998–2007. Det är en ökning med 558 miljoner kronor, eller 21 procent, jämfört med 2001. Denna ökning har möjliggjorts bl.a. ge- nom de lån som Banverket har bemyndigats att ta upp i Riksgäldskontoret och som är en del av den s.k. närtidssatsningen.

Uppföljning av investeringsplanerna

Inom ramen för anvisade medel har Banverket haft i uppdrag att genomföra åtgärder i enlighet med stomnätsplanen för perioden 1998–2007. Regeringen bedömer att målet är uppnått. I stomnätsplanen ingår investeringar för totalt 36 miljarder kronor, varav hela 57 procent (20,4 miljarder kronor) under de första fyra åren. Om man i stället antar att man hade planerat för en jämn takt i genomförandet av planen ligger genomförda investeringar på rätt nivå. Med en jämn nivå på planen skulle alltså investeringar om 17,3 miljarder kronor ha varit genomförda t.o.m. 2002. Faktiskt utfall var 17,1 miljarder kronor, differensen är därmed endast 1 procent. Jämförelsen visar också att 47,5 procent av planen är genomförd då halva tiden för att genomföra den har gått. En uppföljning av genomförandet av stomnätsplanen per stråk framgår av tabellen 5.2.

Nedan redogörs närmare för läget i de fyra investeringsprojekt som särskilt pekats ut av re- gering och riksdag i infrastrukturpropositionen.

Citytunneln i Malmö

Banverket, affärsverket Statens järnvägar, Malmö kommun och Region Skåne ingick i augusti 2001 ett reviderat projektavtal avseende planering, byggande, finansiering och driftsättande av en ny tågtunnel under Malmö. Banverket är ensam projektägare för Citytunneln sedan den 1 januari 2002. Den 6 mars 2003 beviljade regeringen projektet tillåtlighet enligt miljöbalken. Banver- ket utarbetar järnvägsplaner som förväntas fast- ställas under hösten 2003. Under hösten 2003 genomför miljödomstolen förhandlingar i sam- band med villkorsprövning av projektet.

Hallandsås

Kommunen har beviljat Banverket bygglov för huvudtunnlarna under våren 2003. Banverket har ansökt om en vattendom för byggskedet. För- handlingar i Miljööverdomstolen har påbörjats.

Citybanan

Banverket har under sommaren 2003 ställt ut järnvägsutredningen med miljökonsekvensbe- skrivning för Citybanan i Stockholm. Banverket planerar att under 2004 ansöka om tillåtlighet enligt miljöbalken hos regeringen.

Botniabanan

Regeringen beslutade den 6 mars 2003 om tillåt- lighet enligt miljöbalken för den sista etappen, Nordmaling–Umeå. Därmed har hela projektet tillåtlighetsprövats av regeringen. Nio järnvägs- planer har vunnit laga kraft och arbetena har på- börjats på delarna mellan Nyland och Husum.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 5.2 Uppföljning av åtgärder i stomnätsplanen 1998-2002 respektive 2002

Miljoner kronor

	Kostnad enligt	Utfall	Diff. %	Kostnad enligt	Utfall	Diff. %
	plan	1998–2002	1998-2002	plan 2002	2002	2002
	1998-2002
Västra stambanan	612	248	-59	93	88	-5

Södra stambanan	1 377	580	-58	284	300	6

Västkustbanan	6 265	3 989	-36	60	382	537

Kust till kustbanan	478	209	-56	105	30	-71

Ostkustbanan	1 184	910	-23	330	169	-49

Dalabanan	59	44	-25	10	0	-

Stambanan genom Övre Norrland	366	348	-5	27	16	-41

Norra stambanan	738	622	-16	86	6	-93

Godsstråket genom Bergslagen	1 581	752	-52	254	88	-65

Bergslagsbanan	419	486	16	37	89	141

Norge/Vänernbanan	966	534	-45	105	193	84

Värmlandsbanan/Jönköpingsbanan och	183	307	68	12	21	75
Älvsborgsbanan

Skånebanan och Godsstråket genom Skåne	397	265	-33	86	142	65

Mälarbanan, Svealandsbanan, Sala–Oxelösund	2 625	2 274	-13	187	212	13
och Nynäsbanan

Mittbanan, Malmbanan, Haparandabanan	1 037	1 128	9	72	107	49

Stockholm, Göteborg, Malmö och	2 999	1 472	-51	985	377	-62
rangerbangårdar

Länsjärnvägar (Ådalsbanan)	600	0	-	400	0	-

Övrigt	2 045	2 923	-29	357	999	180

Totalt	23 931	17 091	-29	3 490	3 219	-8

Jämförelse med jämn nivå	17 280	17 091	-1	-	-	-

Inom ramen för anvisade medel skall Banverket genomföra åtgärder i enlighet med länsplanerna för regional transportinfrastruktur. En lika stor andel av respektive länsplan skall vara genomförd när en ny plan träder i kraft. Regeringen be- dömer att målet inte kommer att uppnås. Under perioden 1998–2002 ingick nyinvesteringar för totalt 2 227 miljoner kronor i länsplanerna. An- visade medel för nyinvesteringar under perioden var 1 691 miljoner kronor. Investeringarna i länsplanerna har uppgått till 1 607 miljoner kro- nor vilket motsvarar 72 procent av vad som pla- nerats för perioden 1998–2002. Det är framför allt ett antal bullerskyddsåtgärder och mindre projekt som inte genomförts som planerat. Or- sakerna till detta står att finna i att det varit svårt för Banverket att samordna planer, resurser och beslut. En uppföljning av genomförandet per län framgår av tabell 5.3.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 5.3 Uppföljning av länsfördelning i regional plan 1998-2002

Län	Antal objekt i plan	Prognos genomförda/	Belopp enl. plan	Utfall förbrukade medel	Andel av plan,
		påbörjade objekt	mnkr	mnkr	%
Stockholm	5	4	51	29	57

Uppsala	2	3	24	20	83

Södermanland	3	2	31	38	123

Östergötland	7	6	104	52	50

Jönköping	7	8	217	135	62

Kronoberg	3	1	36	10	28

Kalmar	11	9	60	47	78

Blekinge	4	4	34	58	171

Skåne	9	9	381	291	76

Halland	7	4	73	31	42

Västra Götaland	19	16	430	323	75

Värmland	12	7	109	90	83

Örebro	7	7	35	24	69

Västmanland	10	6	39	22	56

Dalarna	14	12	143	91	64

Gävleborg	5	8	51	47	92

Västernorrland	16	14	76	63	83

Jämtland	4	2	13	6	46

Västerbotten	19	13	195	140	72

Norrbotten	11	11	125	90	72

Summa	175	146	2 227	1 607	72

Järnvägsutredningen

Regeringen tillkallade hösten 2001 en särskild utredare för att, med utgångspunkt i konsu- mentintresset, göra en bred översyn av organisa- tion och lagstiftning inom järnvägssektorn. I ett första delbetänkande har utredaren bl.a. lämnat förslag på hur EG-direktiven i det första järn- vägspaketet skall genomföras i svensk lagstift- ning. Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen i denna fråga i början av 2004. Ut- redningen har i ett tilläggsdirektiv fått i uppdrag att föreslå vilka av AB Jernhusens stationer och terminaler som skall anses utgöra nyckelfunk- tioner i transportsystemet och vilken inriktning den framtida förvaltningen av dessa skall ha. Vidare skall utredaren föreslå en lämplig form för att främja godstransporter på järnväg där så- dana inte bedömts vara möjliga att upprätthålla på kommersiella grunder. Slutbetänkandet skall lämnas senast den 14 november 2003.

Affärsverket Statens järnvägar

Affärsverket Statens järnvägars uppdrag under 2002 var att verksamheten skulle bedrivas kost- nadseffektivt och inriktas mot att på ett affärs- mässigt sätt avveckla sina åtaganden snabbt och effektivt. Vid årsskiftet 2002/2003 fördes samt- liga fastigheter över från affärsverket till Banver- ket. Detsamma gällde för affärsverket Statens järnvägars åtaganden avseende Citytunneln i Malmö. Huvudmannaskapet för Sveriges Järn- vägsmuseum i Gävle är från den 1 juli 2003 också överfört till Banverket.

5.4.2Insatser utanför verksamhetsområdet

Nya EG-direktiv under utarbetande

Kommissionen har under våren 2003 lagt fram det s.k. andra järnvägspaketet som innehåller förslag till ett nytt säkerhetsdirektiv och åtgärder som syftar till att vidga marknadstillträdet i tra-

fikutövarledet m.m. Rådet antog den 25 juni 2003 en gemensam ståndpunkt. Den andra läs- ningen återstår vilket kan leda till förlikning un- der hösten. Kommissionen har även sänt ut sig- naler om ett tredje järnvägspaket som skall syfta till bättre transportkvalitet för gods och interna- tionella passagerartransporter. Sveriges hållning är att aktivt stödja dessa förslag som syftar till harmonisering och öppning av järnvägsmarkna- den.

Vinterutredningen

Järnvägssektorn gjorde i Vinterutredningen ett gemensamt åtagande. Det var att:

- tågförseningarna skall minska med 10 procent under 2002,

-informationen till resenärerna före, under och efter resan skall märkbart förbättras,

-snöröjning och andra vinteråtgärder skall i fortsättningen fungera avsevärt bättre än tidigare,

-resenären har alltid en garanti att snarast bli

transporterad till färdbiljettens slutstation oavsett störningar.

Operatörerna har avsatt 40 miljoner kronor till förbättrat underhåll av fordon. Förbättringar av anläggningar för trafikinformation, väntsalar m.m. har vidtagits. Man planerar att genomföra en kundundersökning under vintern 2003 för att bedöma effekten av åtgärderna. Trafikutövarna har bl.a. förbättrat kapaciteten för avisning och hjulsvarvning. Operatörernas resegaranti innebär att alternativa transporter ställs till förfogande för att nå slutstationen vilket uppges fungera väl.

5.5Resultatbedömning

5.5.1Mål

I avsnitt 3.4 redogörs för det övergripande transportpolitiska målet och för delmålen. I regleringsbrevet till Banverket bryts dessa ned i specifika verksamhetsmål för verksamhetsom- rådet Järnväg och resultatindikatorer anges.

5.5.2Resultat

Merparten av de mål som regeringen satt upp för Banverket för 2002 bedöms nås helt eller delvis. Transportarbetet på järnväg ökar. Trafiksäker-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

heten är fortsatt god. Satsningen på drift och underhåll har gett resultat. Störningarna har minskat och punktligheten har förbättrats. Bullermålet för 2004 bedöms dock inte kunna uppnås förrän 2005. För målen om regional ut- veckling respektive jämställdhet behövs fortsatt utveckling av resultatmåtten. Målen för myndig- hetens interna effektivitet uppnåddes inte vad gäller resultatenheterna och tågklareringen.

Av tabellen nedan framgår den bedömning Banverket gjort av måluppfyllelsen.

Tabell 5.4 Uppfyllelse av målen i 2002 års regleringsbrev

Ett tillgängligt transportsystem

Transportarbetet på järnväg skall öka jämfört med	Uppfyllt
2001.

Banverket skall verka för att förutsättningarna för	Uppfyllt
utnyttjandet av statens spåranläggningar förbättras.

Andelen funktionshindrade och andra grupper med	Uppfyllt
särskilda behov som kan nyttja järnvägssystemet skall
öka.


En hög transportkvalitet

Tågförseningar på stom- och länsjärnvägsnätet skall	Uppfyllt
minska jämfört med 2001.

Antalet störningstillfällen för godstrafik på de mest	Delvis
drabbade järnvägssträckorna skall minst halveras till	uppfyllt
2007.

Till 2007 skall högsta tillåtna axellast ökas från 22,5	Uppfyllt
ton till 25 ton på järnvägssträckor med omfattande
inrikes systemtransporter.

Till 2007 skall lastprofilen ökas på de sträckor som kan	Uppfyllt
komma i fråga för 25 tons axellast.

Effektiviteten avseende underhållet av det statliga	Uppfyllt
järnvägsnätet skall öka. Banans tillstånd skall
motiveras av aktuell trafik.


En säker trafik

Antalet dödade och skadade inom järnvägs–	Uppfyllt
transportsystemet skall minska. Särskilt bör åtgärder
som syftar till barns säkerhet prioriteras.

Verka för en trafiksäker spårtrafik där ingen dödas eller	Uppfyllt
skadas allvarligt. En del i detta är att stimulera
användning av tekniska lösningar som främjar
säkerheten.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

En god miljö

Energianvändningen per utfört transportarbete på	Uppfyllt
statens spåranläggningar skall minska.

Negativ miljöpåverkan av banhållning skall minska	Uppfyllt
jämfört med påverkan 2001.

År 2004 skall det inte finnas några bostadslägenheter	Delvis
som utsätts för buller, orsakat av järnvägstrafik,	uppfyllt
överstigande 55 dBA (mätt som ett maxvärde i sovrum
nattetid) vid fler än fem tillfällen per natt.

Miljöfarligt material skall inte införas i infra–	Uppfyllt
strukturen, användandet av icke förnyelsebara material
skall minimeras och material skall återanvändas.

Nya transportanläggningar skall lokaliseras så att de	Uppfyllt
fungerar i samklang med sin omgivning och utformas
med hänsyn till regionala och lokala natur- och
kulturvärden.


En positiv regional utveckling

Tillgängligheten mellan regioner och inom	Uppfyllt
storstadsområden skall förbättras.

Banverket skall inom ramen för anvisade medel	Delvis
genomföra åtgärder på statens spåranläggningar i	uppfyllt
enlighet med stomnätsplanen och länsplanen för
regional transportinfrastruktur. Banverkets
genomförande av länsplanerna för regional
transportinfrastruktur skall ske på ett sådant sätt att
en lika stor andel av respektive länsplan är genomförd
när en ny plan träder i kraft.


Övriga mål

Externa uppdrag inom Banverkets resultatenheter skall	Ej
i genomsnitt generera minst 5 procents	uppfyllt
rörelsemarginal.

Produktiviteten skall öka inom Banverkets	Delvis
resultatenheter.	uppfyllt

Kostnaden för fjärrtågklarering och tågklarering per	Ej
tågkilometer skall minska jämfört med kostnaden 2001.	uppfyllt

Planeringsunderlag för tillåtlighetsprövning och	Uppfyllt
järnvägsplaner om byggande av järnväg skall ha en så
god kvalitet att prövningsmyndighetens behov av
kompletteringar minskar.

Ett tillgängligt transportsystem

Målet är ett tillgängligt transportsystem, där järnvägstransportsystemet utformas så att med- borgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses. De verksam- hetsmål som regeringen satt upp för Banverket fokuserar dels på att utnyttjandet av hela järn- vägstransportsystemet skall öka, dels på att an- delen personer med funktionshinder och med särskilda behov som kan nyttja järnvägen skall öka. Regeringen bedömer sammanfattningsvis

att de insatser som gjorts verkat i riktning mot att målet uppnås.

Persontransportarbetet ökade återigen och ligger nu på den rekordhöga nivån 9,1 miljarder personkilometer (+ 4 procent). Persontrafiken på järnväg ökade sin andel av transportarbetet något. Trafikökningen förklaras av ökad dispo- nibel inkomst och ökad privat konsumtion, men även av ett förbättrat utbud av interregional snabbtågstrafik och regional trafik.

Andelen invånare som hade tillgång till järn- vägsstation på gång- eller cykelavstånd från bo- staden var 40 procent, dvs. oförändrat jämfört med 2001. Ett flertal stationer har byggts om under året i syfte att öka tillgängligheten till tåget. En första studie visar att ca 70 procent av de funktionshindrade kan använda järnvägstrans- portsystemet utan besvär, 20 procent med vissa besvär och 10 procent inte alls.

Godstransportarbetet ligger på samma nivå – 19 miljarder tonkilometer – som 2001, vilket är något lägre än rekordåret 2000. Förklaringen är främst den dåliga konjunkturen. Godstranspor- terna på järnväg behöll dock sin andel av det to- tala transportarbetet.

På järnvägssträckor med omfattande inrikes systemtransporter skall högsta tillåtna axellast öka till 25 ton samt lastprofilen öka. Andelen bana som tillåter 25 tons axellast och största lastprofil ökade med 2,9 respektive 0,1 procent till totalt 21,1 respektive 14,6 procent av järn- vägsnätet. Dubbelspår har delvis byggts ut på olika banor. En ny mötesstation har anlagts. Ka- pacitetsutnyttjandet har ökat mellan 2001 och 2002. Kapacitetsbegränsningar råder för stor- stadsområdena, Västra stambanan, Södra stam- banan, Ostkustbanan, Västkustbanan, Mälar- banan, Svealandsbanan, Göteborg–Trollhättan, Örebro–Mjölby, Falun–Borlänge och Boden– Luleå. Definitionen på kapacitetsbegränsning är att efterfrågan på tåglägen inte kan uppfyllas på grund av bristande infrastrukturkapacitet.

En hög transportkvalitet

Målet är en hög transportkvalitet, där järnvägs- transportsystemets utformning och funktion medger en hög transportkvalitet för medbor- garna och näringslivet. De verksamhetsmål som regeringen satt upp för Banverket syftar till att minska tågförseningarna i allmänhet och att minska störningstillfällena för godstrafik i syn-

nerhet. Vidare skall förutsättningarna för gods- trafiken förbättras genom att lastprofilen och de tillåtna axellasterna ökas. Effektiviteten avseende banunderhållet skall öka.

Punktligheten för persontrafiken har ökat med 2 procentenheter till 92 procent (mest för snabbtåg). Antalet inställda persontåg minskade. För godstrafiken har punktligheten ökat med 4 procentenheter till 75 procent. Antalet tågför- seningstimmar minskade med 7 procent.

En omfördelning av investeringsmedel till drift och underhåll om 200 miljoner kronor har möjliggjort ett stort antal förebyggande under- hållsinsatser. Detta har givit resultat i form av förbättrad spårlägeskvalitet (K-tal), färre hastig- hetsnedsättningar och färre tågstörningstimmar orsakade av fel i infrastrukturen.

En säker trafik

Målet är en säker trafik, där ingen dödas eller all- varligt skadas inom spårbunden trafik. Den spårbundna trafikens utformning och funktion skall anpassas till de krav som följer av detta. Re- geringen konstaterar att det faktum att säker- heten har hög prioritet i järnvägssektorn resulte- rar i en god trafiksäkerhet. Samtidigt finns det utrymme för fortsatta förbättringar.

Det totala antalet dödade och allvarligt ska- dade inom järnvägstransportsystemet var 38 per- soner 2002, jämfört med 40 personer 2001. Av dessa dödades nio personer i plankorsnings- olyckor. Vidare var fem av de dödade och allvar- ligt skadade barn. Ingen resenär dödades. I spår- trafiken dödades eller skadades allvarligt 128 personer jämfört med 146 personer 2001 och 133 personer 2000. Två olyckor med farligt gods inträffade.

En god miljö

Målet är en god miljö, där järnvägstransport- systemets utformning och funktion anpassas till krav på god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur- och kulturmiljö skyddas mot skador. En god hushållning med mark, vatten, energi och andra naturresurser skall främjas.

Regeringen bedömer liksom föregående år att miljömålet kommer att nås i den del som rör energianvändning, medan målet för buller inte kommer att nås 2004.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Energianvändningen minskade med 4 procent jämfört med 2001, men ökade något jämfört med 2000. Banverket har identifierat 470 kon- fliktpunkter mellan vattentäkter och järnväg. Banverkets bedömning är att risken för skada på vattentäkt är så liten att det inte är kostnads- effektivt att vidta några åtgärder. Av de 14 fas- tigheter som utsätts för höga vibrationsnivåer har två åtgärdats under året. Antalet bullerutsatta bostadslägenheter ökade under året, delvis på grund av att tidigare inventeringar underskattat behovet av bullerspridningen. Antalet åtgärdade bostadslägenheter var 4 075, 2 790 respektive 1 927 för åren 2002, 2001 respektive 2000. Ban- verket bedömer att målet kommer att vara upp- nått 2005.

Målet är att inte införa miljöfarligt material i infrastrukturen. Genom användande av im- pregnerade träsliprar tillfördes 747 ton kreosot, nästan dubbelt så mycket som 2000 och 2001. Under året tillfördes 178 500 träsliprar, men to- talt sett minskade antalet sliprar som impregne- rats med kreosot med 51 100. Skälet är att be- tongsliprar inte kan användas när en äldre bana skall rustas upp och enstaka sliprar måste bytas. Vid ny- eller ombyggnation används betongslip- rar.

Genom områden av riksintresse är 7,5 kilome- ter järnväg under byggande. För att minska järn- vägens barriäreffekter har gång- och koportar byggts.

En positiv regional utveckling

Målet är en positiv regional utveckling, där järn- vägstransportsystemet främjar en positiv regio- nal utveckling genom att dels utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet att ut- vecklas, dels motverka nackdelar av stora trans- portavstånd. Regeringen bedömer att målet del- vis har uppfyllts.

Arbetet har inriktats på att bygga upp kun- skap om ämnesområdet regional utveckling. Mått utvecklas tillsammans med Vägverket. Ban- verket är en av de myndigheter som fått i upp- drag att identifiera potentiella områden för sam- ordning av olika politikområden. Ett sta– tionsmiljöprojekt syftar till att utveckla statio- nerna till resenärsvänliga noder. Förändringar i restider och turtäthet påverkar tillgängligheten mellan regioner. En viss trafikökning mellan de tre största städerna har skett under året. Jämfört

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

med 1997 är dock ökningen avsevärd. På sträckan Stockholm–Västerås har restiden för- kortats från 59 till ca 50 minuter. Länsinvester- ingarna har inte genomförts i planerad omfatt- ning, bl.a. beroende på att de måste samordnas med investeringar i stomnätet vilka i flera fall blivit försenade. Stora satsningar har gjorts i Blekinge och Gävleborg.

Ett jämställt transportsystem

Målet är ett jämställt transportsystem, där järn- vägstransportsystemet är utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbe- hov. Kvinnor och män skall ges samma möjligheter att påverka transportsystemets till- komst, utformning och förvaltning och deras värderingar skall tillmätas samma vikt. Reger- ingen har inte satt upp några verksamhetsmål för detta nya transportpolitiska delmål för 2002. Under 2002 har dock Banverket i en förstudie formulerat förslag på hur jämställdhetsmålet kan integreras i verksamheten. Ett samarbete med Vägverket och Sjöfartsverket har inletts. Banver- ket har bistått SIKA med rapporten Etappmål för ett jämställt transportsystem. En rapport om både barns säkerhet och jämställdhet i järnvägs- transportsystemet har publicerats under året. Fyra huvudområden har identifierats:

-Utveckla kunskap om jämställdhet ur ett järnvägsperspektiv.

-Skapa tryggare resmiljöer.

-Integrera jämställdhet i planeringen.

-Skapa förutsättningar för jämnare könsför- delning i järnvägssektorn.

Myndighetsspecifika mål

Inre effektivitet

Förutom de sex transportpolitiska delmålen har myndigheten mål som är kopplade till flera verk- samhetsområden. Fokus för målen är produkti- vitet och effektivitet i verksamheten.

Resultatenheternas totala externa intäkter ligger på samma nivå (664 miljoner kronor) som föregående år. Rörelsemarginalen var negativ (- 1,4 procent) vilket kan hänföras till Banverket Produktion och Banverket Telenät. Övriga re- sultatenheter uppfyller målet om 5 procent rörelsemarginal. Produktiviteten mäts genom ett

antal nyckeltal. Någon tydlig trend är svår att utläsa.

Kostnaden för fjärrtågklareringen ökade med 6 procent. Skälet är framför allt löneökningar, men även att investeringar i fjärrblockering inte kommit till stånd i planerad omfattning. Kost- naden för tågklarering per tågkilometer var oför- ändrad. Målet uppnåddes inte.

Planeringsunderlaget för tillåtlighetspröv- ningar och järnvägsplaner är svårbedömt. Inga tillåtlighetsprövningar har lämnats till regeringen under året. Elva järnvägsplaner har fastställts av Banverket, i samtliga fall har förtydligande upp- gifter begärts från den sökande. En utbildning i järnvägsplaneprocessen har genomförts.

Miljöledningssystem

Regeringen har uppdragit åt Banverket att rapportera om utvecklingen av verkets miljöled- ningssystem. Banverket har sedan 1999 arbetat med att införa miljöledningssystem. Uppbygg- naden av miljöledningssystem skall vara slutförd under 2003. En ny miljöpolicy gäller i Banverket sedan den 1 januari 2002. Övergripande miljömål har upprättats av Banverket för perioden 2002– 2004. Dessa revideras årligen. Banverket har re- dovisat måluppfyllelsen och genomförda åtgär- der 2002. Under året har bl.a. tolv interna miljö- revisioner genomförts.

Kompetensförsörjning

Banverket redovisar årligen mål och insatser för att säkra den långsiktiga kompetensförsörj- ningen. Enligt Banverket kommer det att uppstå en stor brist på anläggningsarbetare inom det kommande decenniet som en konsekvens av stora pensionsavgångar och av att tillskottet av bl.a. gymnasieutbildade är litet. Även hos tåg- operatörer och aktörer inom drift och underhåll finns en brist på arbetskraft. Detta är främst en följd av den ökade konkurrensen inom järnvägs- sektorn. Tillsammans har sektorns aktörer for- mulerat mål för kompetensförsörjningen inom järnvägssektorn. Banverket har under året ge- nomfört en rad insatser. Exempelvis har Ban- skolan i samarbete med Lunds Tekniska Hög- skola startat ett program för järnvägsingenjörer. Banverket har också tagit fram ett lednings- system för kompetensförsörjningen. Sjukfrån- varon uppgick till 5,65 procent, vilket var en marginell ökning jämfört med 2001. Banverket har, i syfte att minska sjukfrånvaron, gjort en kartläggning av långtidssjukskrivningarna som utgör underlag för planering av åtgärder. En

föreskrift och en handbok för rehabilitering har också tagits fram under året.

5.5.3Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket (RRV) har granskat Ban- verkets årsredovisning för 2002 och bedömer att den i allt väsentligt är rättvisande. RRV har läm- nat några rekommendationer till Banverkets styrelse i sin revisionsrapport. Dessa avser bl.a. att bonusprogrammet inom BV Produktion noga bör utvärderas innan beslut om en fortsätt- ning tas. Vidare bör Banverket överväga huru- vida anbud skall lämnas på högriskprojekt. RRV har även granskat Banverkets delårsrapport för första halvåret 2003. RRV anser att det inte framkommit något som tyder på att delårsrap- porten inte uppfyller fastställda krav. I Ekono- mistyrningsverkets ekonomiadministrativa vär- dering för 2002 har Banverket erhållit EA- omdömet BB, dvs. Tillfredsställande. Omdömet är oförändrat jämfört med 2001.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

synsätt avspeglas också i förslaget till Framtids- plan för järnvägen som Banverket förelagt reger- ingen. Vid sidan av investeringar innehåller pla- nen även en drift- och underhållsstrategi för perioden 2004–2015.

Till järnvägstransporternas goda egenskaper hör att de klarar stora godsvolymer över längre avstånd. De är även ett konkurrenskraftigt alter- nativ för regionala och interregionala resor. Det kan dock konstateras att kapacitetsbrist råder på flera banor. Under perioden 2002–2004 inriktas arbetet främst på att fullfölja påbörjade järnvägs- projekt. I samband med medelstilldelningen från 2005 och framåt avser regeringen att ge området infrastruktur särskilt hög prioritet. Ett flertal större investeringsprojekt kommer att drivas parallellt. Det kommer att ställa högre krav på Banverkets förmåga att leda och styra projekten så att de kan fullföljas inom givna ekonomiska ramar och samtidigt uppfylla de krav som bl.a. miljön och trafiksäkerheten ställer.

5.5.4Analys och slutsatser

Persontransporterna på järnvägen fortsätter att öka och även marknadsandelen av det totala transportarbetet har ökat. Godstransporterna var däremot oförändrade under året och behöll sin marknadsandel. Antalet tåg och kapacitetsut- nyttjandet har ökat. Trafiksäkerheten är fortsatt god.

Genom den prioritering som givits åt drift underhåll har anläggningarnas kvalitet förbätt- rats. Det har sin tur bidragit till att den negativa trenden för tågförseningar har brutits och att punktligheten har förbättrats. Banverket och tågoperatörerna har tillsammans bedrivit ett omfattande arbete att kartlägga brister och före- slå åtgärder rörande punktlighet, resenärers trygghet, trafikinformation osv. Det är ännu för tidigt att dra några slutsatser om sektorns gemensamma åtaganden i samband med vinter- utredningen kommer att ge resultat vid svåra vinterförhållanden. Man kan ändå konstatera att kunden hamnat mer i fokus än tidigare och att arbetet bidragit till en bättre samverkan inom sektorn. Drift och underhåll skall vara prioriterat även i framtiden. Behovet av att genomföra nyin- vesteringar får inte gå ut över uppgiften att be- vara och säkerställa befintliga järnvägar. Detta

5.6Budgetförslag

5.6.136:3 Banverket: Administration

Tabell 5.5 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2002	Utfall	742 458		sparande	36 694
2003	Anslag	754 161	1	Utgifts-	759 146
2003	Anslag	754 161	1	prognos	759 146
2004	Förslag	773 146

2005	Beräknat	790 465	2

2006	Beräknat	802 453	3

1Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

2Motsvarar 773 146 tkr i 2004 års prisnivå.

3Motsvarar 773 147 tkr i 2004 års prisnivå.

Från anslaget 36:3 Banverket: Administration finansieras kostnader för ledning, ekonomi- administration, personaladministration, plane- ring och uppföljning av verksamheten, internt expertstöd samt intern utveckling. Vidare finan- sieras från anslaget transportpolitiska utred- ningar med högst 10 miljoner kronor samt öv- riga kostnader som inte är direkt hänförliga till Banverkets produkter och tjänster.

Vid utgången av 2002 fanns ett totalt anslags- sparande om 36 694 000 kronor på anslaget.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Regeringens överväganden

Banverkets verksamhetsvolym bedöms öka till följd av ökade investeringar, därmed ökar den verksamhet som skall administreras. Inom Ban- verket bedrivs dock ett kontinuerligt arbete med att effektivisera verksamheten. Regeringen be- dömer därför att anslaget för administration kan vara oförändrat under perioden 2004–2006.

Tabell 5.6 Härledning av anslagsnivån 2004-2006, för 36:3 Banverket: Administration

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat för 2003 i 2003 års	754 161	754 161	754 161
statsbudget

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning1	21 135	38 502	50 523
Beslut

Överföring till andra anslag	-2 150	-2 198	-2 231

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	773 146	790 465	802 453

1Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

5.6.236:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter

Tabell 5.7 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2002	Utfall	7 031 507		sparande	-25 249
2003	Anslag	6 979 972	1	Utgifts-	6 649 401
2003	Anslag	6 979 972	1	prognos	6 649 401
2004	Förslag	8 484 123

2005	Beräknat	8 852 603	2

2006	Beräknat	9 018 841	2

1Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004

2Motsvarar 8 663 208 tkr i 2004 års prisnivå.

Anslaget finansierar myndighetsutövning (Järn- vägsinspektionen samt tidtabellsläggning och banupplåtelse), bidrag till Inlandsbanan och er- sättning till Øresundsbro Konsortiet, bidrag till anläggningar i anslutning till det kapillära bannätet, sektorsuppgifter, investeringar i natio- nella stomjärnvägar och regionala järnvägsin- vesteringar, drift och underhåll av statliga järn- vägar, inklusive operativ trafikledning samt räntor och amortering på lån för järnvägsända- mål upptagna i Riksgäldskontoret. Anslaget finansierar även utgifter för garantier enligt

garantiförordningen (1997:1006). Vidare kan anslaget finansiera kostnader för att täcka för- luster vid eventuellt infriande av kapitaltäck- ningsgarantin till SVEDAB och garantiavgift för Øresundsbro Konsortiets statliga lånegarantier.

Regeringens överväganden

Anslaget för 2004 är beräknat till 8 484 miljoner kronor och omfattar den besparing om 183 miljoner kronor som beslutades i anledning av 2003 års ekonomiska vårproposition. Nivån för åren 2005 och 2006 motsvarar nivån för 2004 uppräknat med index och exklusive nämnda be- sparing. Anslaget för 2005 är beräknat till 8 853 miljoner kronor och för 2006 till 9 019 miljoner kronor. En preliminär fördelning på anslags- poster och delposter för 2004–2006 har gjorts mot bakgrund av den nu tillgängliga informatio- nen och framgår av tabell 5.8. Det ankommer dock på regeringen att besluta om medlens slut- liga fördelning på poster.

Drift och underhåll

Uppgiften att bevara och säkerställa järnvägsan- läggningarna är prioriterad. Nivån på drift och underhåll av järnvägsnätet har en direkt koppling till möjligheten att genomföra effektiva, tillför- litliga och säkra transporter på järnvägar. Under tidigare år har anläggningarnas kvalitet försäm- rats vilket bidragit till en ökning av tågförsening- arna. Regeringen har därför under 2002 fördelat mer medel till drift, underhåll och trafikledning på bekostnad av investeringsmedlen. Den sats- ning som Banverket gjort på förebyggande un- derhåll har under 2002 visat sig ge resultat i form av förbättrad punktlighet och mindre störnings- känslighet. Det felavhjälpande underhållet har också minskat. Banverket beräknar att behovet för att byta ut felaktiga sliprar uppgår till ca 300 miljoner kronor per år under perioden. För 2004 föreslår regeringen mot denna bakgrund en något höjd nivå på anslagsposten till drift och underhåll jämfört med 2003. Det innebär att an- slagsposten ligger något över den nivå som be- räknades i infrastrukturpropositionen.

Investeringar

I infrastrukturpropositionen aviserade reger- ingen en nivåhöjning med ca 1 400 miljoner kro- nor för 2004 i den s.k. närtidssatsningen. På grund av rådande ekonomiska läge beslutades med anledning av 2003 års ekonomiska vårpro-

position att endast 1 115 miljoner kronor skall tillföras anslagsposten för investeringar i järnvä- gar 2004. Närtidssatsningen omfattar även en möjlighet för Banverket att ta upp lån i Riks- gäldskontoret om 865, 1 713 respektive 1 591 miljoner kronor för finansiering av investeringar 2002–2004. Banverket har utnyttjat sina lånemöjligheter.

Statistik

Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA, har anmält att utökade statistikuppgifter på grund av nya regleringar inom EU innebär ett utökat medelsbehov om 2,6 miljoner kronor 2004. En mycket stor del av denna statistikpro- duktion är reglerad av förordningar inom EU och berör järnvägar. Regeringen bedömer att det inte är möjligt att göra omprioriteringar inom ramen för SIKA:s anslag. Regeringen föreslår därför att SIKA:s anslag tillförs 2 150 000 kronor och att finansiering sker inom ramen för anslaget 36:3 Banverket: Administration.

Regeringens bedömning av anslagets fördelning på poster 2004

För 2004 beräknar regeringen nedanstående för- delning på anslagsposter.

Anslagsposten 1 Myndighetsutövning delas in i delposterna 1.1 Järnvägsinspektionen respek- tive 1.2 Fastställelse av tågplan och järnvägsplan. Järnvägsinspektionens verksamhet med anled- ning av föreslagna och beslutade nya EG-direktiv på järnvägsområdet kommer att öka. För 2004 bör anslagsnivån för Järnvägsinspektionens verk- samhet höjas jämfört med 2003. Delposten 1.1 beräknas till 32 miljoner kronor för 2004. Del- posten 1.2 finansierar Tågtrafikledningens verk- samhet och Banverkets fastställelse av järnvägs- planer enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg. Delposten 1.2 omfattar även den myn- dighetsutövning i form av beslut och utfärdande av föreskrifter i samband med Banverkets nya ansvar för bidragsgivning i enlighet med den ändring i förordningen (1988:1017) om statsbi- drag till regionala kollektivtrafikanläggningar m.m. Ändringen innebär att Banverket från och med 2004 ansvarar för bidragsgivning avseende byggande av spåranläggningar för regional kol- lektivtrafik, byggande av stationer, terminaler, vänthallar m.m. samt investeringar i rullande materiel för regional kollektiv persontrafik på järnväg, tunnelbana och spårväg. Delposten 1.2 beräknas till 7 miljoner kronor. Anslagspost 1

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

beräknas därmed totalt till 39 miljoner kronor för 2004.

Anslagsposten 2 Bidrag till Inlandsbanan och Øresundsbro Konsortiet finansierar dels bidrag till drift och underhåll på Inlandsbanan, dels Banverkets kostnader för trafikavgifter enligt avtalet om Öresundsförbindelsen. Bidraget till Inlandsbanan för drift- och underhållsåtgärder bör ligga på oförändrad nivå, dvs. 73 miljoner kronor. För 2004 bör dessutom 4 miljoner kronor avsättas för reinvesteringsåtgärder. Kost- naden för trafikavgifter för Öresundsförbindel- sen beräknas till 270 miljoner kronor. An– slagsposten 2 beräknas därmed totalt till 347 miljoner kronor för 2004.

Anslagsposten 3 Sektorsuppgifter beräknas till 194 miljoner kronor för 2004 vilket är i nivå med det som beräknades i infrastrukturproposi- tionen. Banverkets sektorsansvar har i enlighet med förslaget i infrastrukturpropositionen ut- ökats till att omfatta även tunnelbane- och spår- vägssystem. Det sektorsprogram som Banverket utarbetat tillsammans med sektorns aktörer ställer större krav på Banverket i dess roll som sektorsansvarig.

Anslagsposten 4 Banhållning omfattar in- vesteringar, drift, underhåll och trafikledning samt räntor och återbetalning av lån.

Anslagsposten 4.1 Investeringar i nationell plan beräknas till 3 288 miljoner kronor. Den s.k. närtidssatsningen 2002–2004 skall fullföljas på den lägre nivå som beslutades genom 2003 års ekonomiska vårproposition. Regeringen anser att ca 1 procent av anslagsposten även under 2004 får användas till bidrag till investeringar i anslutning till det kapillära bannätet i samverkan med externa intressenter. Banverket får också finansiera bidrag till kollektivtrafikanläggningar från posten.

Anslagsposten 4.3 Drift, underhåll och tra- fikledning beräknas till 3 459 miljoner kronor. En fortsatt satsning på drift, underhåll och rein- vesteringar är nödvändig för att kunna upprätt- hålla en god standard på järnvägsnätet och för att kunna minska problemen med tågtrafikens bris- tande punktlighet. Det omfattande arbetet med utbyte av felaktiga sliprar fortgår.

Anslagsposten 4.4 Räntor och återbetalning av lån beräknas till 1 087 miljoner kronor. En närmare redovisning av beräknad nettoupplåning, beräknad låneskuld och anslagsbehov för räntor och återbetalning av lån görs nedan i avsnitt Lån inom Banverket.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Anslagsposten 4.5 Riskavgift för ÖSK beräk- nas till 70 miljoner kronor. Byggandet av Öresundsbron finansierades med statligt garanterade lån. Den nya modellen för hantering av statliga garantier innebär att alla garantier som staten ställer ut skall prissättas utifrån statens ekonomiska risk och övriga kostnader för åtagandet. Riksgäldskontoret (RGK) är den myndighet som hanterar dessa garantiavgifter. För 2002 och 2003 har RGK gjort en preliminär beräkning av garantiavgiften för Öresunds– broprojektet. Den preliminära garantiavgiften, inklusive en administrativ avgift, för 2002 och 2003 uppgår till 200 miljoner kronor per år. RGK har nu genomfört nya beräkningar och föreslår mot den bakgrunden att avgiften sätts till 170 miljoner kronor per år under fem år fr.o.m. 2004, inklusive en administrativ avgift. Eftersom avgifterna som tagits ut för 2002 och

2003 varit för höga, föreslås en reducering av avgiften med 30 miljoner kronor för 2004 och 2005. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att garantiavgiften skall vara 140 miljoner kronor för 2004. Avgiften finansieras med hälften vardera från anslagen 36:2 Vägverket: Väghållning och statsbidrag respektive 36:3 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter.

Tabell 5.8 Fördelning av anslaget på anslagsposter

Miljoner kronor

			Utfall	Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
			2001	2002	2003	2003	2004	2005	2006
1.	Myndighetsutövning1		49	51	33	33	39	42	45
1.1		Järnvägsinspektionen	24	25	29	30	32	34	37

1.2		Fastställelse av tågplan och järnvägsplan	25	26	4	3	7	8	8

2.	Bidrag till Inlandsbanan och Öresundsbro		303	305	324	324	347	376	406
Konsortiet

3.	Sektorsuppgifter		131	142	168	169	194	203	218

4.	Banhållning		5 939	6 533	6 455	6 123	7 904	8 232	8 350

4.1		Investeringar i nationell plan	2 531	2 152	1 708	1 587	3 288	2 718	2 479

4.2		Investeringar i regional plan	346	500	312	366	-	-	-

4.3		Drift, underhåll och trafikledning2	2 220	3 038	3 500	3 300	3 459	3 771	4 004

4.4		Räntor och återbetalning av lån	842	843	835	770	1 087	1 673	1 782

4.5		Riskavgift ÖSK	-	-	100	100	70	70	85

5.	Trafikledning		408	-	-	-	-	-	-

Summa			6 830	7 032	6 980	6 649	8 484	8 853	9 019

1År 2001 omfattade anslagsposten delposterna 1.1 Järnvägsinspektionen respektive 1.2 Tidtabellsläggning och banupplåtelse.

2År 2001 omfattade anslagsposten endast drift och underhåll, medan trafikledning låg under anslagsposten 5.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Anslaget 36:4 Banhållning och sektorsuppgifter för 2004 har beräknats enligt nedanstående tabell.

Tabell 5.9 Härledning av anslagsnivån 2004-2006, för 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års	7 063 972	7 063 972	7 063 972
statsbudget

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning1	165 578	323 630	462 358
Beslut	1 114 573	1 321 940	1 346 764

Överföring från andra	140 000	143 061	145 747
anslag

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	8 484 123	8 852 603	9 018 841

1Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Lån inom Banverket

Riksdagen har begärt en redovisning av i vilken utsträckning som statsbudgeten är intecknad för att betala framtida räntor och amortering på lån m.m. Inom Banverket finns lån upptagna för att finansiera Banverkets investeringar i vissa järn- vägsprojekt som ingår i gällande planer (närtids- satsningen), eldrifts- och teleanläggningar, tele- nätsutrustning, projekteringslager rörelsekapital, samt för statens andel av vissa investeringar i Stockholmsområdet i enlighet med avtal från 1983 mellan Statens järnvägar, Stockholms läns landsting och staten. Låneramen för dessa ändamål föreslås uppgå till 11 900 miljoner kronor. När det gäller omsättningstillgångar (rörelsekapital) och anläggningstillgångar skall dessa enligt lagen om statsbudgeten finansieras med lån eller krediter i Riksgäldskontoret. För anläggningstillgångar föreslås en låneram om 900 miljoner kronor.

Den låneram för en närtidssatsning som be- slutades med anledning av infrastruktur– propositionen var 1 713 miljoner kronor för 2003. Banverket har redovisat vilka projekt man finansierar med denna låneram. För 2004 föreslås låneramen för närtidssatsningen utökas med 1 591 miljoner kronor.

Banverket hade vid utgången av 2002 upptagit lån på 9 236 miljoner kronor i Riksgäldskonto- ret, varav 1 439 miljoner kronor finansieras med myndighets- och rörelsekapital. Under 2002 upptogs lån på 2 668 miljoner kronor och lån på

1 750 miljoner kronor har amorterats. Ränte- kostnaderna inklusive avgifter uppgick i genom- snitt till 5,10 procent vilket är något lägre jäm- fört med 2001 då kostnaden i genomsnitt uppgick till 5,65 procent. Av tabell 5.10 framgår ändamål och belopp för dessa lån.

Tabell 5.10 Ändamål och belopp för lån upptagna i Riks- gäldskontoret

Miljoner kronor

Ändamål	Lånebelopp
Övriga krediter, varav

Eldriftsanläggningar	4 185

Vissa investeringar i Stockholmsområdet 1983	2 484

Teleanläggningar	1 429

Projekteringslager	605

Närtidssatsningen	865

Anläggningstillgångar	1 015

Kapitaltillskott SVEDAB avseende 2001	91

Summa	10 674

Av tabell 5.11 nedan framgår Banverkets beräk- nade nettoupplåning samt nettoupplåningen för järnvägsprojekt som hanteras utanför Banverket för perioden 2003–2011.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 5.11 Beräknad nettoupplåning för Banverket och vissa järnvägsprojekt 2003-2011

Miljoner kronor

	Skuld	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	Skuld
	2002-12-31									2011-12-31
Eldriftsanläggningar	4 185	255	333	403	418	488	149	61	72	6 371

Vissa investeringar i	2 484	-128	-128	-128	-128	-128	-128	-128	-128	1 332
Stockholmsområdet

Teleanläggningar	1 429	-42	-29	-35	-18	-20	12	23	-16	1 257

Matarledningar	215	-15	-15	-16	-16	-16	-16	-17	-17	71

Projekteringslager	605	-173	-432	0	0	0	0	0	0	0

Kapitaltillskott till	91	5	6	6	7	7	7	8	8	153
SVEDAB 2001

Närtidssatsningen	865	1 713	1 591	-379	-379	-379	-379	-379	-379	1 516

Summa nettoupplåning	9 874	1 615	1 326	-149	-116	-48	-355	-432	-460	10 700

Anläggningstillgångar	1 015	62	93	54	54	-21	-18	-16	-13	1 198

Summa inkl.	10 889	1 677	1 419	-95	-62	-69	-373	-448	-473	11 898
anläggningstillgångar

Villkorslån	1 000	0	0	0	0	0	0	0	0	1 000
Arlandabanan

Totalsumma	11 889	1 677	1 419	-95	-62	-69	-373	-448	-473	12 898

Botniabanan	1 809	1 360	2 783	2 835	2 626	2 000	1 464	-595	-595	13 092

I tabell 5.12 nedan redovisas Banverkets acku- mulerade skuld samt skulden för järnvägsprojekt som hanteras utanför Banverket för perioden 2002–2011. Skulden är en konsekvens av den nettoupplåning som anges ovan.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 5.12 Beräknad låneskuld för Banverket och vissa järnvägsprojekt 2002–2011

Miljoner kronor

Objekt	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld
	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011
Eldriftsanläggningar	4 185	4 440	4 773	5 177	5 595	6 083	6 232	6 293	6 365	6 371

Vissa investeringar i	2 484	2 356	2 228	2 100	1 972	1 844	1 716	1 588	1 460	1 332
Stockholmsområdet

Teleanläggningar	1 429	1 387	1 358	1 323	1 305	1 286	1 298	1 321	1 305	1 257

Matarledningar	215	200	185	169	154	138	121	105	88	71

Projekteringslager	605	432	0	0	0	0	0	0	0	0

Kapitaltillskott till	91	96	102	108	115	122	129	137	145	153
SVEDAB 2001

Närtidssatsningen	865	2 578	4 169	3 790	3 411	3 032	2 653	2 274	1 895	1 516

Summa Banverkets lån	9 874	11 489	12 815	12 667	12 552	12 505	12 149	11 718	11 258	10 700
hos Riksgäldskontoret

Anläggningstillgångar	1 105	1 077	1 170	1 224	1 278	1 256	1 238	1 222	1 209	1 198

Summa inkl. anlägg-	10 979	12 566	13 985	13 891	13 830	13 761	13 387	12 940	12 467	11898
ningstillgångar

Villkorslån	1 000	1 000	1 000	1 000	1 000	1 000	1 000	1 000	1 000	1 000
Arlandabanan

Total summa	11 979	13 566	14 985	14 891	14 830	14 761	14 387	13 940	13 467	12 898

Avgår statskapital och	-1 039	-1 039	-1 039	-1 039	-1 039	-1 039	-1 039	-1 039	-1 039	-1 039
rörelsekapital

Botniabanan	1 809	3 169	5 952	8 787	11 413	13 413	14 877	14 282	13 687	13 092

De lån som Banverket har tagit upp i Riksgälds- kontoret skall återbetalas genom att Banverkets anslag belastas med kostnader för räntor och återbetalning av lån. I nedanstående tabell redo- visas det årliga anslagsbehovet 2002–2011 för räntor och amortering av dessa lån. Räntan är i denna tabell beräknad till 5 procent.

Enligt avtalet om byggande av Botniabanan (prop. 1997/98:62, bet. 1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266) skall Banverket betala hyra för an- läggningen när den färdigställts och öppnats för trafik. Anslagsbehovet för denna hyra, som bl.a. inkluderar Botniabanan AB:s kostnader för ränta och amortering, framgår av nedanstående tabell.

Tabell 5.13 Anslagsbehov för räntor och återbetalning av lån för järnvägar m.m. 2002-2011

Miljoner kronor

		2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011
Lån i Riksgäldskontoret

räntor		482	556	585	579	574	564	545	522	497	468

amorteringar		693	962	920	935	953	961	967	967	960	952

Summa Banverkets		1 175	1 518	1 505	1 514	1 527	1 525	1 512	1 489	1 457	1 420
anslagsbelastning
Riksgäldslån

Villkorslån		60	60	60	60	60	60	60	60	60	60
Arlandabanan

Riskavgift Öresundsbron		100	100	70	70	85	85	85	85	85	85

Hyra för Botniabanan		0	0	0	0	0	0	0	1 339	1 309	1 279

Total anslagsbelastning		1 335	1 678	1 635	1 644	1 672	1 670	1 657	2 973	2 911	2 844

För 2004	beräknas	1 665	miljoner kronor			motsvarar	ca	20 procent	av	anslaget	36:3
användas	för räntor	och amorteringar			vilket	Banhållning och		sektorsuppgifter. För 2005 och

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

2006 är motsvarande andel beräknad till ca 19 procent.

Botniabanan

Byggandet av Botniabanan och upprustning av Ådalsbanan mellan Sundsvall och Umeå är av väsentlig regionalpolitisk betydelse. Riksdagen har lämnat regeringen bemyndiganden att god- känna ett avtal om byggandet av Botniabanan mellan staten, Kramfors kommun, Örnsköldsviks kommun, Nordmalings kom- mun, Umeå kommun, Västernorrlands läns landsting och Västerbottens läns landsting (prop. 1997/98:62, bet. 1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266). För ändamålet har ett bolag, Botniabanan AB, bildats. Botniabanan kostnads- beräknades i avtalet till 8 200 miljoner kronor i prisnivå 1 januari 1997. Kostnaderna för utbygg- naden har efter avtalets ingång beräknats bli ca 1 500 miljoner kronor högre i prisnivå 1 januari 2001. Utbyggnaden skall finansieras genom lån i Riksgäldskontoret som skall återbetalas på högst 25 år. Under återbetalningstiden skall Banverket årligen erlägga hyra för Botniabanan till Botnia- banan AB. När hyrestiden löpt ut skall Banver- ket överta Botniabanan till en kostnad av 1 miljon kronor.

En utförlig redogörelse för organisation, pla- nering och finansiering av Botniabanan har läm- nats i budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/02:1). Regeringen beslutade den 12 juni 2003 om tillåtlighet enligt miljöbalken för Botniabanans avslutande etapp 3, delen Nordmaling–Umeå.

Riksdagen har för närvarande bemyndigat re- geringen att ta upp lån inom en låneram på 12 050 miljoner kronor för Botniabanan. Denna bör utvidgas så att den täcker finansieringen av hela Botniabanan mellan Nyland och Umeå. Regeringen bör därför bemyndigas att låta Riksgäldskontoret låna ut högst 15 000 miljoner kronor till Botniabanan AB för utbyggnaden av Botniabanan på hela sträckan Nyland–Umeå. Av den föreslagna låneramen avser 10 900 miljoner kronor produktionskostnader och 4 100 miljo- ner kronor finansiella kostnader och indexupp- räkning. Kostnadsberäkningen är gjord innan regeringen beslutade om tillåtlighet enligt miljö- balken för den avslutande etappen mellan Nordmaling och Umeå. Under hösten 2003 fär- digställs en ny kostnadsberäkning för Botnia-

banan baserad på att alla tillåtlighetsbeslut har fattats. Det kan bli aktuellt för regeringen att återkomma till riksdagen i frågan om Botnia- banans finansiering. Sammanfattningsvis föreslår regeringen att regeringen får besluta om en låne- ram i Riksgäldskontoret om högst 15 000 miljo- ner kronor för Botniabanan AB för den första, den andra och den tredje utbyggnadsetappen av Botniabanan mellan Nyland och Umeå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Banverket får enligt förordningen (1998:1827) om avgifter för statens spåranläggningar ta ut avgifter av operatörerna för trafik på statens spåranläggningar. Banverket bedriver extern uppdragsverksamhet som genererar intäkter. Banavgifterna och resultatet från uppdragsverk- samheten används för att finansiera banhållning och trafikantinformation.

Resultatet för uppdragsverksamheten 2002 var -37 miljoner kronor och beräknas till -34 miljo- ner kronor. För 2004 beräknas resultatenheterna generera intäkter om 1 443 miljoner kronor och ha kostnader om 1 429 miljoner kronor, dvs. ett resultat på 24 miljoner kronor. För 2004 beräk- nas intäkterna av banavgifterna uppgå till 490 miljoner kronor. Vidare erhåller Banverket anslagsmedel från utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet för uppgifter kopplade till samverkansområdet Transporter.

Av tabell 5.14 framgår vilka avgifts- och upp- dragsintäkter samt anslagsintäkter från annat utgiftsområde som Banverket beräknar för åren 2003–2005.

Tabell 5.14 Uppdrags- och avgiftsintäkter m.m.

Tusental kronor (löpande priser)

	Utfall	Prognos	Budget	Beräknat
	2002	2003	2004	2005
Banverkets
resultatenheter
Intäkter		1 435	1 443	1 459
Kostnader		1 469	1 419	1 452

Resultat	-37	-34	24	7

Offentligrättsliga
avgifter och anslag
Banavgifter	480	485	490	469
Anslag 6:21 Civilt	-	29	29	33
försvar, post 2

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Investeringsplan

Banverkets investeringsverksamhet omfattar de investeringar som fastställts av regeringen i stomnätsplanen för perioden 1998-2007 och av länsstyrelserna i de regionala planerna. Regeringen har för avsikt att under hösten 2003 fastställa nya investeringsplaner för perioden 2004–2015. Dessa investeringar finansieras i

huvudsak med anslag och i vissa fall med lån i Riksgäldskontoret. Därutöver gör Banverket investeringar i el- och teleanläggningar som finansieras med lån. Banverket beräknar att under 2004 genomföra nedanstående in– vesteringar för 5,6 miljarder kronor (se tabell 5.15)

Tabell 5.15 Banverkets investeringsplan

Miljoner kronor

	Totalt	Utfall	Prognos	Budget	Beräknat	Beräknat
		2002	2003	2004	2005	2006
Investeringar i järnvägar enligt nationell	12 317	2 152	1 680	3 288	2 718	2 479
plan

Investeringar i järnvägar enligt regionala	959	500	459	-	-	-
planer

Tidigarelagda järnvägsinvesteringar	4 169	865	1 713	1 591	-	-

El- och teleinvesteringar	3 725	659	749	706	782	829

Summa investeringar	21 170	4 176	4 601	5 585	3 500	3 308

Finansiering

Anslag	13 276	2 652	2 139	3 288	2 718	2 479

Lån	7 894	1 524	2 462	2 297	782	829

Summa finansiering	21 170	4 176	4 601	5 585	3 500	3 308

5.6.3Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Den verksamhet som Banverket bedriver innebär att Banverket ingår långsiktiga avtal innebärande ekonomiska förpliktelser för flera år framåt i ti- den. Detta gäller både avtal om investeringar och avtal rörande drift och underhåll. Banverket har också regeringens uppdrag att lämna bidrag för olika ändamål. För att kunna planera sin verk- samhet måste bidragstagaren normalt veta i för- väg att bidraget kommer att betalas ut. Rege- ringen bör därför ges ett bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser. Bemyndigandet bör avse all upphandlad verksamhet och alla bidrag där fleråriga avtal sluts och som inte faller under 13 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten, detta oavsett om avtalen avser Banverkets interna resultatenheter eller externa leverantörer. För dessa ändamål begär regeringen ett bemyndi- gande om 14 500 miljoner kronor. Botniabanan AB har fått rätt att ta upp lån i Riksgäldskonto- ret för att finansiera utbyggnaden av Botniaba- nan. När banan är färdigställd skall Botniabanan AB hyra ut den till Banverket. Hyreskostnaden kommer att belasta Banverkets anslag. Hyres- kostnaden skall motsvara räntekostnaden på hela

den återstående skulden och det aktuella årets amortering på lånen. Regeringen begär därför ett bemyndigande för byggandet av Botniabanan 25 000 miljoner kronor. Bemyndigandet avser dels produktionskostnaden om ca 15 000 miljo- ner kronor och dels den totala räntekostnaden under amorteringstiden om ca 10 000 miljoner kronor. Den föreslagna omfattningen av be- myndigandena för 2004 framgår av tabellen nedan.

Tabell 5.16 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Miljoner kronor

	Utfall	Prognos	Budget	Beräknat	Beräknat
	2002	2003	2004	2005	2006–
Utestående	10 133	10 040	13 677	14 413	-
åtaganden
vid årets slut

Nya åtagan-	3 188	7 173	4 589	-	-
den

Infriade åta-	-3 281	-3 536	-3 853	-7 477	-26 190
ganden

Utestående	10 040	13 677	14 413	-	-
åtaganden
vid årets slut

Bemyndi-	-	13 700	14 500	-	-
ganderam

Botniabanan	-	-	25 000	-	-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

5.7Statens järnvägar

5.7.1Omfattning

Statens järnvägar är ett affärsverk som förvaltar den egendom och ansvarar för den verksamhet som före utgången av 2000 ingick i Statens järn- vägars verksamhet och som inte överfördes till aktiebolag vid årsskiftet 2000/2001 eller som därefter avvecklats eller förts över till myndig- heter eller aktiebolag. Det har främst gällt leasing- och leaseholdåtaganden, fastigheter, per- sonal, järnvägsmuseum samt åtaganden avseende Citytunneln i Malmö.

Verksamheten inriktades under 2002 främst mot att successivt avveckla verksamheten eller föra över den till andra huvudmän.

denna fordran har RRV varken kunnat tillstyrka eller avstyrka att resultaträkningen och balans- räkningen fastställs. Regeringen har till riksdagen i april 2003 överlämnat propositionen Åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ AB (prop. 2002/03:86). Regeringen föreslog bl.a. ett kapitaltillskott om högst 1 855 miljoner kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2002/03:NU13, rskr. 2002/03:243). Genom de av regeringen föreslagna och riksda- gen beslutade åtgärderna för att stärka SJ AB:s finansiella ställning elimineras, enligt regeringens bedömning, i allt väsentligt de risker som affärs- verket påtalat i sin årsredovisning och RRV i revisionsberättelsen. Mot bakgrund av detta fastställde regeringen den 18 juni 2003 affärsver- ket Statens järnvägars årsbokslut avseende 2002.

5.7.2 Mål och resultat

5.7.3 Finansiella befogenheter m.m.

Statens järnvägars uppdrag under 2002 var att verksamheten skulle bedrivas kostnadseffektivt och inriktas mot att avveckla åtagandena affärs- mässigt på ett snabbt och effektivt sätt.

Under 2002 avvecklades ytterligare personal som fanns kvar i affärsverket efter bolagise- ringen. Vid ingången av 2001 uppgick personalen till 1 211 personer och vid slutet av 2002 till 172. Vid årsskiftet 2002/2003 fördes samtliga fastig- heter över till Banverket. Detsamma gällde Sta- tens järnvägars åtaganden avseende Citytunneln i Malmö. Under 2002 utreddes frågan om fram- tida huvudman för Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle. Regeringen föreslog i förslaget till tilläggsbudget våren 2003 (prop. 2002/03:100) att Banverket övertar huvudmannaskapet för järnvägsmuseet från den 1 juli 2003. Riksdagen har bifallit regeringens förslag (bet. 2002/03:FiU21, rskr. 2002/03:235) och museet är nu överfört till Banverket.

Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket (RRV) har granskat affärs- verket Statens järnvägars årsredovisning, under- liggande redovisning och ledningens förvaltning för räkenskapsåret 2002. RRV anger att det av förvaltningsberättelsen framgår att affärsverket har betydande fordringar på SJ AB och att det finns risk för att SJ AB inte kan fullfölja sina åta- ganden. På grund av osäkerheten beträffande

Statens järnvägars investeringar har i stor ut- sträckning finansierats genom leasing- och leaseholdtransaktioner. Det totala betalningsåta- gandet för samtliga räntebärande leasingkontrakt i affärsverket uppgick vid slutet av 2002 till 9 791 (9 558) miljoner kronor.

För affärsverket Statens järnvägar och de verksamheter som numera drivs i bolag uppgick låneramen i och utanför Riksgäldskontoret un- der 2002 totalt till 16 000 miljoner kronor och den var utnyttjad med cirka 14 000 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Uppdraget för Statens järnvägar är att förvalta den egendom och ansvara för den verksamhet som före utgången av 2000 ingick i Statens järn- vägars verksamhet och som inte överfördes till aktiebolag vid årsskiftet 2000/2001 eller som därefter avvecklats eller förts över till myndig- heter eller aktiebolag. Personalen kommer att minska ytterligare under 2003 till cirka 110 per- soner.

I propositionen 2002/2003:86 Åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ AB föreslog regeringen bl. a. att SJ AB:s åtagande att förse Rikstrafiken med fordon tas bort på så sätt att fordon som används i av staten upphandlad tra- fik överlämnas till affärsverket Statens järnvägar, som hyr ut fordonen till Rikstrafikens operatö-

rer. Riksdagen har beslutat i enlighet med detta (bet. 2002/03:NU13, rskr. 2002/03:243). Beslu- tet innebär att Statens järnvägars roll, åtminstone temporärt, kommer att öka när det gäller järn- vägsmateriel. Leasing- och leaseholdåtagandena förvaltas tills vidare av affärsverket som avveck- las helt tidigast 2006.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att riksdagen bemyndigar regeringen att ge affärs- verket Statens järnvägar finansiella befogenheter för 2004 i enlighet med vad som förordas i det följande:

–teckna underuthyrningsavtal avseende leasingkontrakt,

–placera medel enligt gällande finanspolicy.

Enligt riksdagsbeslut har Statens järnvägars hittillsvarande behov av medel täckts genom egen finansiering och upplåning på kapitalmark- naden, däribland hos Riksgäldskontoret. Riksda- gen har tidigare årligen godkänt en finansie- ringsplan för Statens järnvägar. Efter omvandlingen till aktiebolag har regeringen an- sett att långsiktig upplåning för de nya bolagen i princip helt bör ske på den öppna kreditmarkna- den. Med tanke på den komplexa bolagiserings- processen har regeringen dock konstaterat att en omedelbar upplåning på den öppna kreditmark- naden skulle innebära en finansiell belastning och en ökad risk för det eller de nya aktiebola- gen. Utlåning från Riksgäldskontoret till andra än affärsverk och statliga myndigheter kräver riksdagens godkännande.

Riksdagen har i budgetpropositionen för 2001 godkänt en låneram om totalt 16 000 miljoner kronor för affärsverket Statens järnvägar och de nya SJ-bolagens totala upplåning i och utanför Riksgäldskontoret under treårsperioden 2001– 2003 och i samband därmed bemyndigat rege- ringen att besluta om hur denna skall fördelas. Låneramen var i augusti 2003 utnyttjad för leasing- och leaseholdåtaganden på 9 791 miljo- ner kronor och för lån i Riksgäldskontoret på 4 280 miljoner kronor dvs. till totalt 14 071 mil- joner kronor. Riksdagen har genom beslutet av- seende prop. 2002/2003:86 Åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ AB godkänt att SJ AB:s låneram i Riksgäldskontoret uppgår till 2 000 miljoner kronor 2004–2007. Med tanke på den komplexa bolagiseringsprocessen och att omstruktureringsarbetet har tagit längre tid än beräknat även för övriga nybildade bolag har re- geringen konstaterat att bolagen haft svårigheter att finansiera sig på den öppna kreditmarknaden.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Regeringen föreslår därför att övriga bolag, dvs. Euromaint, Green Cargo, Jernhusen och Swedcarrier får en låneram i Riksgäldskontoret 2004 som uppgår till totalt 6 550 miljoner kro- nor. Regeringen föreslår vidare att den får riks- dagens bemyndigande att fördela ramen mellan bolagen. Affärsverket Statens järnvägar föreslås få en låneram i Riksgäldskontoret på 1 700 miljo- ner kronor och en låneram för sina leasing- och leaseholdåtaganden på 10 000 miljoner kronor.

Staten ansvarar för de leasing- och leaseholdåtaganden avseende järnvägsmateriel som förvaltas av affärsverket Statens järnvägar och där materielen för närvarande hyrs av SJ AB, Green Cargo AB och Scandlines AB. Till följd av riksdagens beslut att stärka den finansiella ställ- ningen i SJ AB kommer uthyrning att ske från Statens järnvägar till ytterligare ett antal tågope- ratörer. Statens järnvägar skall för statens åta- gande betala en riskavspeglande avgift som fast- ställs av Riksgäldskontoret. För att täcka affärs- verkets kostnader för denna tas en avgift ut av respektive berört bolag.

5.7.4Ersättning till Statens järnvägar för kostnader i samband med utdelning från AB Swedcarrier m.m.

Tabell 5.17 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2002	Utfall	86 487		sparande	96 153
2003	Anslag	37 000	1	Utgifts-	32 875
2003	Anslag	37 000	1	prognos	32 875
2004	Förslag	0

2005	Beräknat	0

2006	Beräknat	0

1 Inklusive av riksdagen redan beslutad minskning med 8 000 tkr på tilläggsbud- get i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2003.

5.8Transeuropeiska Nätverk (TEN)

Sveriges medlemskap i Europeiska unionen in- nebär att Sverige har möjlighet att söka finansi- ellt stöd till projekt som ingår i det s.k. trans- europeiska nätet för infrastruktur för transporter och telekommunikation, TEN.

TEN-stöd kan sökas för såväl planeringsun- derlag som för genomförande av infrastruktur- projekt. Stöd beviljas i princip endast om ge- nomförandet av projekten stöter på

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

finansieringssvårigheter och får inte överstiga 10 procent av den totala investeringskostnaden.

Europeiska kommissionen beslutar om varje enskild studie eller projekt som skall tilldelas TEN-stöd. När en studie eller ett projekt bevil- jas stöd betalas mellan 33 procent och 50 procent av bidraget ut. Resterande summa betalas ut efter att studien eller projektet slutre- dovisas till Europeiska kommissionen.

Inför perioden 2001–2006 har Europeiska kommissionen utarbetat ett nytt system för budgetfördelning för Transeuropeiska Nätverk, s.k. Multiannual Indicative Programme, MIP. Den fleråriga MIP innebär att det på nationell nivå blir mer överblickbart hur stort stödet blir till de aktuella projekten under hela femårsperio- den. Av EU:s TEN-budget fördelas årligen 75 procent på projekt som ingår i detta program. Resterande 25 procent fördelas på andra projekt.

Bland de järnvägsprojekt som beviljats TEN- bidrag kan nämnas uppgradering av sträckan Stockholm–Malmö och dubbelspår Malmö– Göteborg. De vägprojekt som fått beviljat stöd är E6 och E18. Öresundsförbindelsen samt väg- och luftinformatikprojektet VIKING är också projekt som har fått beviljat stöd. Bidrag till sjö- farten har gått bl.a. till Göteborgs och Trelle- borgs hamn. Luftfartsverket har bl.a. erhållit bidrag för studier i samband med byggande av bana 3 på Arlanda flygplats.

De projekt Sverige har fått beviljat bidrag för 2001 är:

Tabell 5.18 Beviljat TEN-stöd 2002

	Belopp i miljoner
	euro
Citytunneln	4,0

Södra och Västra stambanorna	2,0

Väg E6 i Bohuslän, utbyggnad till motorväg	2,9

VIKING trafikledning och trafikinformatik, fas 4	1,6

NUP Fas 2	5,0

Summa	15,5

Följande projekt ingår i det femåriga MIP-pro- grammet:

Tabell 5.19 Projekt som ingår i MIP 2001 – 2006

	Totalt belopp i
	miljoner euro för
	hela perioden
	2001 – 2006
Citytunneln	33,0

Södra och Västra stambanorna	8,0

Väg E6 i Bohuslän, utbyggnad till motorväg	16,0

VIKING trafikledning och trafikinformatik	33,0

NUP Fas 2	20,9

Summa	110,9

Europeiska kommissionen har under 2003 på- börjat en halvtidsöversyn av MIP-programmet 2001–2006. Översynen innebär en bedömning av storleken på bidrag under de återstående åren 2004–2006. I samband med översynen har med- lemsländerna haft möjlighet att ansöka om dels ändrade bidragsbelopp för redan beviljade MIP- projekt, dels ansöka om att nya projekt skall tas med i flerårsprogrammet MIP. Sverige har an- sökt om höjt bidrag med 18,6 miljoner euro för väg E6 i Bohuslän och med 13,5 miljoner euro för VIKING. Därutöver har Sverige ansökt om att två nya projekt skall inkluderas i MIP-pro- grammet under 2004–2006. Det är järnvägsför- bättringar inom Nordiska triangeln med ett bi- drag om 26,9 miljoner euro och flygled- ningssystemet NUP Fas 3 med ett bidrag om 35 miljoner euro.

De projekt som inte ingår i MIP:en och som Sverige under 2003 har ansökt om TEN-bidrag för är:

Tabell 5.20 Utanför MIP-programmet ansökta TEN-stöd 2003

	Belopp i miljoner
	euro
Botniabanan	8,7

Botniabanan, ERTNS	4,7

Västkustbanan och Nordlänken	14,4

Haparandabanan, spårviddsväxling	1,2

Väg E4 Örkelljunga-Skånes Fagerhult	4,8

Malmö hamn	3,0

Summa	36,7

Inom TEN-nätverket finns av Essenrådet 1994 särskilt prioriterade projekt. I Sverige finns två av dessa projekt. Det är Öresundsförbindelsen och den Nordiska Triangeln. Öresundsförbin- delsen har avslutats den 1 juli 2000 i och med att

den fasta förbindelsen invigdes. Projektet den Nordiska Triangeln är en multimodal transport- korridor med syfte att förbättra kommunikatio- nerna mellan de nordiska huvudstäderna Köpen- hamn, Oslo, Stockholm och Helsingfors. I den ingår järnvägsprojekten Södra stambanan, Väst- kustbanan, Vänernlänken, Västra stambanan och Citytunneln. De vägprojekt som ingår är E4, E6 och E18. Även Arlanda flygplats och Göteborgs hamn ingår som delar i den Nordiska Triangeln.

Europeiska kommissionen arbetar för närva- rande med en revidering av riktlinjerna för TEN inklusive en ny lista för särskilt prioriterade projekt. Regeringen har i revideringsarbetet framfört att systemet med kartor som visar TEN-nätverket skall behållas och att över tre gränsöverskridande projekt skall tas upp på den nya listan över särskilt prioriterade projekt. De tre projekten är Nordiska Triangeln, en fast för- bindelse över Fehmarn-Bält mellan Danmark och Tyskland samt en uppgradering av Hapa- randabanan. I en särskild rapport framtagen av en högnivågrupp som underlag för kommissio- nens revideringsarbete har Nordiska Triangeln och Fehmarn-Bält tagits med som prioriterade projekt.

Europeiska kommissionen utarbetar regel- bundet en genomföranderapport för TEN. En- ligt riktlinjerna för TEN skall kommissionen vartannat år avrapportera till Europaparlamentet, rådet, ekonomiska och sociala kommittén och regionalkommittén om hur genomförandet fullföljts. Den senaste rapporten lämnades i juli 2002.

Regeringens övervägande

EU-stödet till Sverige har underlättat finansie- ringen av projekten som är både nationellt och internationellt viktiga för infrastrukturen.

Regeringen anser att det är särskilt viktigt att trafikverken aktivt deltar i sökandet av bidrag från TEN-budgeten och även slutredovisar bi- dragsprojekt så att beslutade bidrag betalas ut. Trafikverkens aktivitet för att erhålla bidrag från TEN-budgeten skall koncentreras till projekt som underlättar ett uppfyllande av de transport- politiska målen.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

5.8.136:5 Från EG-budgeten finansiera- de stöd till Transeuropeiska nätverk

Tabell 5.21 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	91 082	sparande	300 938
2003	Anslag	200 000	Utgifts-	139 000
2003	Anslag	200 000	prognos	139 000
2004	Förslag	200 000

2005	Beräknat	200 000

2006	Beräknat	200 000

Anslaget finansierar bidrag som Europeiska kommissionen beviljat projekt som ingår i det transeuropeiska nätverket för transporter. Av anslagssparandet för 2002 på 300 938 000 kronor har regeringen beslutat om en indragning på 100 938 000 kronor.

TEN-bidragen bruttoredovisas på statsbud- geten. Det innebär att bidraget från EU betalas in på statsbudgetens inkomstsida. Sedan utbeta- las beviljade bidrag från statsbudgetens utgifts- sida till de aktuella projekten. Utbetalningarna kan dock inte överstiga det belopp som av EU inbetalats till statsbudgeten.

Vägverket, Banverket, Luftfartsverket och Sjöfartsverket disponerar anslagsposter under anslaget. I denna proposition redovisas dessa under verksamhetsområdena Väg, Järnväg, Luftfart och Sjöfart.

Regeringens övervägande

Målsättningen har under flera år varit att söka och erhålla TEN-bidrag om sammanlagt 200 miljoner kronor årligen. Under 2002 beviljades inga TEN-bidrag för nationella projekt utanför MIP. Samtidigt har de fem svenska MIP-pro- jekten en viss tyngdpunkt på bidragsutbetalning under perioden 2004–2006. Det förklarar det låga utfallet under 2002 och också prognosen för 2003. Inför 2004 bedöms betydligt större bidrag kunna betalas ut från EU:s TEN-budget varför det är angeläget att behålla anslagsnivån 200 miljoner kronor. Det ankommer på regeringen att slutligen besluta om fördelning på anslags- poster.

Tabell 5.22 Balans mellan beviljade, ianspråktagna och återstående bidrag, 2003

	Belopp i miljoner
	euro
Beviljade men inte utbetalade 1 januari 2003	23,6

Till 1 augusti beviljade medel för 2003	3,9

Till 1 augusti utbetalade bidrag	7,1

Återstår att utbetala från EU	20,4

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

6 Sjöfart

6.1Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar sjöfartsnäring, den sjöfartsinfrastruktur som inte faller under hamnarnas ansvar och sjösäkerhetsarbete. Ansvarig sektorsmyndighet inom verksamhets- området är Sjöfartsverket. Andra myndigheter som verkar inom området är Rederinämnden, Kustbevakningen och Handelsflottans kultur- och fritidsråd (HKF).

Sjöfartsverket har till uppgift att utöva tillsyn över sjösäkerheten och ha samordningsansvaret för sjösäkerhetsarbetet. Vidare skall Sjöfartsverket på ett företagsekonomiskt sätt och inom ramen för en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning ansvara för att sjöfarten har tillgång till farleder med god framkomlighet och hög säkerhet året runt på samtliga svenska hamnar av betydelse. Verksamheten skall huvudsakligen bedrivas med inriktning på handelssjöfarten. Fritidsbåtstrafikens, fiskets och marinens intressen skall beaktas. Sjöfartsverket är även ansvarig myndighet för sjöräddningen i Sverige.

Sjöfartsverket ingår i samverkansområdena Transporter och Skydd, undsättning och vård. Samverkansområdena redovisas under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet.

HKF:s uppgift är att planlägga, samordna och genomföra kultur- och fritidsverksamhet för sjöfolk. Målet är att såväl svenskt som utländskt sjöfolk skall få tillgång till kultur- och fritids- aktiviteter, som med variation och kvalitet rimligt överensstämmer med samhällets ordinarie utbud. Verksamhetsutbudet skall så långt möjligt kompensera för den service som sjöfolket går miste om på grund av tjänstgöring till sjöss.

Rederinämnden skall medverka till att den svenska handelsflottan får rimliga konkurrens- villkor, som leder till en hög transportkvalitet för näringslivet. Rederinämnden administrerar sjöfartsstödet.

Kustbevakningen svarar för sjötrafik- övervakning riktad mot såväl handelssjöfarten som fritidsbåtstrafiken på svenskt territorial- vatten och i viss utsträckning på internationellt vatten. Myndigheten bedriver vidare sjösäkerhetstillsyn i enlighet med den överenskommelse som finns mellan Sjöfartsverket och Kustbevakningen. Målet för Kustbevakningens verksamhet är att antalet allvarliga olyckor samt sjöfartens negativa miljöpåverkan skall minska.

6.2Utgiftsutvecklingen

I nedanstående tabell redovisas utgiftsutveck- lingen för den anslagsfinansierade delen av sta- tens verksamhet inom verksamhetsområdet.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 6.1 Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet

Miljoner kronor

	Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2002	20031	2003	anslag	anslag	anslag
				2004	2005	2006

36:5 Från EG-budgeten finansierade stöd till	4,3	5,0	0,9	5,0	5,0	5,0
Transeuropeiska nätverk2

36:6 Ersättning för fritidsbåtsändamål	71,0	71,0	69,2	71,0	71,0	71,0

36:7 Ersättning till viss kanaltrafik m.m.	70,9	62,7	61,1	62,7	62,7	62,7

36:8 Sjöfartsregistret	-	4,4	4,3	4,5	4,6	4,7

36:9 Rederinämnden: Administration	1,5	3,0	2,4	2,6	2,7	2,7

Bidrag till sjöfarten3	177,1	-	-	-	-	-

Totalt för verksamhetsområde Sjöfart4	324,8	146,1	137,9	145,8	146,0	146,1

1Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

2Avser endast den del av TEN-anslaget som kan disponeras av Sjöfartsverket.

3Anslaget har upphört 2003.

4Kustbevakningens beräknade utgifter redovisas under utgiftsområde 6, Försvar samt beredskap mot sårbarhet, anslag 7:1 KBV.

Det sker i princip ingen förändring av utgiftsnivån inom verksamhetsområdet för 2004 jämfört med 2003. Vad avser utfallet för 2002 överensstämmer förbrukningen i stort med de anslagsmedel som tilldelats verksamhetsområdet under 2002. Anslaget 2002 36:8 Bidrag till sjöfarten har upphört fr.o.m. 2003.

6.3Politikens inriktning

Sjöfartsmarknaden består av ett antal delmarknader globalt och regionalt med varierande konkurrensvillkor och strategiska förutsättningar. Sveriges geografiska läge och stora beroende av utrikeshandel ger sjöfarten en viktig roll i det svenska transportsystemet. Över 90 procent av all export och import räknat i transporterad vikt går på lastfartyg eller färjor i något skede i transportskedjan. Efter nedgången under 2001 har en svag ökning kunnat noteras för sjöfarten räknat i total godsvolym på framför allt Sydkusten och Bottenviken. Västkusten, som står för den största delen av sjötransporterna mätt i ton, visar också en positiv utveckling men på grund av minskade volymer av oljeprodukter blir totalresultatet en nedgång för 2002. EU-utvidgningen, en fortsatt positiv utveckling i Östersjöområdet samt en fortsatt liberalisering av handeln är faktorer som

talar för ökade sjöfartsvolymer i ett längre perspektiv. För vissa svenska hamnar kan den ökade utrikeshandeln vara av stor regional betydelse. Snabbast växer färje- och ro-ro-trafik i regionala system och containertrafiken i ett integrerat globalt system och denna utveckling förväntas fortsätta. Vidare fortsätter utvecklingen med en ökad koncentration av intermodala godsflöden till ett begränsat antal hamnar. Både farleds- och hamnsystemen har god kapacitet och generellt goda förutsättningar att klara betydande volymökningar utan större nyinvesteringar. Ökad närsjöfart medverkar till att lätta på kapacitetstrycket för landtransporterna i Europa, vilket ger säkerhets- och miljövinster för samhället. Sjöfartens infrastruktur i direkt mening består av farledssystemet och hamnarna, men lika viktigt är behovet av goda anslutningar till hamnarna i form av vägar och järnvägar för att effektiva transportkedjor skall kunna uppnås. Det är av stor vikt att dessa anslutningar beaktas i infrastrukturplaneringen.

Den effektivitetsutveckling som pågår ställer allt högre krav på att omlastningen sker snabbt och detta gäller inte bara mellan fartygen utan även till järnväg och lastbil. Regeringen har under 2002 tillkallat en kommitté kallad Godstransportdelegationen 2002 med uppdraget att lämna förslag till åtgärder från statens sida för att främja samverkan mellan trafikslagen. Ett första delbetänkande har lämnats under våren

2003 och slutbetänkandet lämnas under sommaren 2004. Arbetet med att utveckla de intermodala transporterna drivs även från EU och visas bl.a. i det förslag till direktiv som EU- kommissionen lämnat om en ny standard för containers. Syftet med direktivet är att finna en enhetlig standard för lastenheter som kan användas av alla transportslagen.

Den svenska handelsflottan kan, genom det sjöfartsstöd som infördes den 1 oktober 2001, konkurrera på likvärdiga villkor gentemot sina konkurrenter. Det är viktigt att både bibehålla och utveckla en livskraftig svensk sjöfartsnäring, inte minst ur ett säkerhets- och miljöperspektiv.

Händelserna den 11 september 2001 i USA har lett till att ett omfattande arbete med skyddet mot brottsliga handlingar (security) inletts inom sjöfartsnäringen. Den Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) har utvecklat ett regelverk som i ett förslag till EG-förordning föreslås bli gällande rätt i EU.

6.4Insatser

Vänersjöfarten

Under 2002 tillsatte regeringen en särskild förhandlingsman för Vänersjöfarten vars uppgift var att överväga åtgärder och lägga förslag i syfte att nedbringa kostnaderna för Vänersjöfarten. Arbetet resulterade i en överenskommelse om Vänersjöfarten som presenterades den 30 september 2002. Bakom överenskommelsen står de flesta kommunerna runt Vänern, Västra Götalandsregionen, Region Värmland, Göteborgs Hamn AB, Vänerhamn AB, Vänerns Seglationsstyrelse, Sjöfartsverket, olika närings- livsintressenter samt statens förhandlingsman.

I överenskommelsen föreslås en rad åtgärder som sammantaget skall sänka Vänersjöfartens kostnader och öka dess effektivitet. Huvuddragen i överenskommelsen är att Vänerhamn AB skall sänka verksamhetens kostnader med 20 procent fram till juli 2005, att Göteborgs Hamn verkar för att passageavgifterna avskaffas för in- och utgående sjöfart till Vänern, och att Vänerns Seglationsstyrelses verksamhet överförs till Sjöfartsverket. Den senare åtgärden beräknas kunna sänka kostnaderna för verksamheten inom sjötrafikområdet med 2–3 miljoner kronor. Vidare skall en treårig provverksamhet prövas

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

med vidgat lotsdispensförfarande för sjötrafiken på Göta älv. Enligt överenskommelsen skall det nuvarande Vänerrådet ombildas till ett Näringslivsråd för Vänerregionen och för att främja sjöfartens utveckling inom regionen skall Västra Götalandsregionen tillsammans med Region Värmland tillskjuta ett engångsbelopp om 9 miljoner kronor. Sjöfartsverket har fått i uppdrag att följa genomförandet av överenskommelsen och skall senast den 1 september 2003 lämna en rapport till regeringen och parterna om resultatet.

Fritidsbåtsregistret

Frågorna om registrering av fritidsbåtar och om obligatorisk ansvarsförsäkring för ägare av fritidsbåtar behandlades senast i budget- propositionen för 2003. Där uttalades bl.a. att regeringen avsåg att utreda de närmare förutsättningarna för en obligatorisk ansvars- försäkring och hur ett allmänt fritidsbåtsregister bör vara utformat.

Regeringen gav därför i januari 2003 Sjöfartsverket i uppdrag att bl.a. närmare utreda de tekniska, juridiska, administrativa och ekonomiska förutsättningarna för ett fritidsbåts- register. Sjöfartsverket skall vidare undersöka i vilken omfattning fritidsbåtar omfattas av ansvarsförsäkring, hur olika försäkringsformer fördelar sig på olika båttyper och förekomsten av olyckor där person- eller sakskada drabbar annan än båtens ägare eller förare. I uppdraget ingår också att belysa nyttan med ett fritidsbåtsregister ur ett sjösäkerhets- och ordningsperspektiv. Uppdraget skall redovisas senast den 15 oktober 2003.

Översyn av avgifter

I juli redovisade Regeringskansliet sjöfarts- avgiftsutredningen ”Nya farledsavgifter” (Ds 2003:41). Utredningens analys av sjöfartens avgiftsrelevanta marginalkostnader visar att färjornas avgifter endast täcker en mindre del av de miljökostnader de orsakar. Kryssningsfartyg, som i dag är undantagna farledsavgift, täcker inte heller sina kostnader. Annan, särskilt lågfrekvent trafik, tycks däremot betala mer än vad som är motiverat ur ett marginalkostnadsperspektiv. Förslaget innebär därför en omfördelning av

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

avgifter så att färjor och kryssningsfartyg betalar mer, medan andra fartygstyper i motsvarande grad betalar mindre. Främst i syfte att åstadkomma ett mer flexibelt och dynamiskt avgiftssystem föreslås vidare att den fartygsrelaterade farledsavgiften sänks. Utredningen föreslår att denna del av avgiften dock skall belasta fler anlöp samt att anlöpstaken skall räknas per kalendermånad i stället för det nuvarande systemet där det räknas per kalenderår. Det föreslås en begränsning av rabattmöjligheterna och att de rabatter som ändå kommer att finnas tydligt måste redovisas. Utredningen har remitterats och svaren från remissomgången kommer att behandlas under hösten. Därefter avser regeringen att fatta beslut i frågan.

6.5Mål och resultat

Med utgångspunkt i de transportpolitiska del- målen har regeringen i regleringsbrev fastställt verksamhetsmålen för Sjöfartsverket, Kust- bevakningen, Rederinämnden respektive HKF. För Sjöfartsverket har det även fastställts eko- nomiska mål. Resultatet för 2002 i förhållande till dessa mål framgår av den följande redovis- ningen. Analys och slutsatser följer efter resultatredovisningen av myndigheternas verksamhet.

Resultat Sjöfartsverket

Tillgänglighet

Verksamhetsmål: Ett tillgängligt transportsystem, där sjötransportsystemet utformas så att med- borgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses.

Sjöfarten skall kunna bedrivas året runt i svenska farvatten och på samtliga svenska ham- nar av betydelse.

Resultat: Isvintern 2001/02 var ganska lindrig och ett förhållandevis begränsat antal assistanser och bogseringar av isbrytare behövde genomföras. Målet att sjöfart skall kunna bedrivas året runt på samtliga svenska hamnar av betydelse har uppfyllts. Detta mål har uppnåtts varje år sedan början av 1970-talet.

Arbetet med att uppnå målet att svenska farvatten skall vara sjömätta i enlighet med

internationellt antagen standard (IHO S-44) fortskrider. Cirka 8 procent av svenska farvatten är i dag sjömätta enligt denna standard.

Sjöfartsverket deltar i ett utvecklingsprojekt tillsammans med Rikstrafiken som syftar till att förbättra tillgängligheten i transportsystemet för funktionshindrade och andra med särskilda behov.

Transportkvalitet

Verksamhetsmål: En hög transportkvalitet, där sjötransportsystemet skall medge hög trans- portkvalitet för näringslivet.

Resultat: Under året har Sjöfartsverket tillhandahållit sina tjänster inom de tidsgränser som verket har satt upp som mål. Vidare har verket under 2002 arbetat med att ISO-certifiera sin produktionsverksamhet, något som resulterat i att man fått den godkänd under 2003. Verket arbetar även med att ta fram mått på transportkvalitet. Enligt studier av kundnöjdheten har verket uppnått betyget 3,8 på en femgradig skala avseende förmågan att leverera mot kundbehov. Vid frågan om förmågan att leverera inom överenskommen tid fick verket betyget 4,4. Lägst betyg fick verket avseende kundens upplevda värde för pengarna där betyget blev 2,8.

Digitaliseringen av sjökorten fortgår. Med dessa sjökort skapas nya möjligheter att utveckla sjöfarten i riktning mot ett långsiktigt hållbart transportsystem. Genom att kombinera och bearbeta denna information med annan information, som t.ex. väder, strömmar och erosionsobservationer kan viktig information erhållas för trafikplanerings- och miljövårdsarbetet. Kombineras det digitaliserade sjökortet med det automatiska identifieringssystemet (AIS) erhålls även en förhöjd säkerhetsnivå för sjöfarten.

Regional utveckling

Verksamhetsmål: En positiv regional utveckling, där sjötransportsystemet bidrar till att utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet att utvecklas och motverka nackdelar av stora transportavstånd.

Resultat: Sjöfartsverket har delat in den svenska kusten i sju sjötrafikområden och har

anställd personal i dessa områden. De och andra delar av Sjöfartsverket arbetar för att sjöfart skall kunna bedrivas året runt på samtliga hamnar av betydelse. Under 2002 har en svag ökning kunnat noteras för sjöfarten på framför allt Sydkusten och Bottenviken. Västkusten, som står för den största delen av sjötransporterna mätt i ton, visar dock en fortsatt vikande tendens.

Miljö

Verksamhetsmål: En god miljö, där sjötrans- portsystemet anpassas till krav på god och häl- sosam livsmiljö för alla och där en god hus- hållning med naturresurser främjas.

Resultat: Utöver ovanstående verksamhetsmål omfattas även Sjöfartsverkets verksamhet av de nationella miljökvalitetsmål som riksdagen antagit och då särskilt målen om en giftfri miljö, frisk luft, levande sjöar och vattendrag och hav i balans samt levande kust och skärgård. Målsättningen är att till nästa generation överlämna ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. I syfte att uppnå dessa mål och verksamhetsmålet har Sjöfartsverket inom internationella fora bedrivit ett aktivt arbete för att tillvarata svenska intressen om att minska sjöfartens miljöpåverkan.

Efter de senaste årens allvarliga olyckor med oljetankfartyg har det internationella engagemanget med att minska miljöriskerna med denna fartygstyp ökat markant. Detta har också återspeglat sig i Sjöfartsverkets internationella miljöengagemang. Inom ramen för det regionala samarbetet i Helsingforskommissionen, HELCOM, har verket bl.a. deltagit i arbetet med att följa upp handlingsprogrammet i 2001 års ministerdeklaration om ökad sjösäkerhet. En fråga i detta program som haft särskilt stor aktualitet under det senaste året är om hela eller delar av Östersjön bör klassas som ett särskilt känsligt havsområde (PSSA) inom ramen för IMO:s riktlinjer. Vid HELCOM:s ministermöte i Bremen i juni var dock Ryssland inte berett att sluta upp bakom en ansökan om en sådan klassning. Sverige har därför, tillsammans med Finland, inbjudit samtliga intresserade parter till fortsatt samverkan i syfte att inkomma med en PSSA-ansökan till IMO inför dess miljökommittémöte i mars 2004. Sjöfartsverket har fått i uppdrag att leda det fortsatta arbetet

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

och samordna en gemensam ansökan till IMO från intresserade östersjöstater. Ett första arbetsmöte skall hållas i Stockholm i september 2003. Om Östersjöländerna under hösten inte lyckas enas kring en gemensam ansökan har regeringen för avsikt att gå vidare med en nationell ansökan. Regeringen anser att det är angeläget att åtgärder för att skydda Östersjön kommer till stånd inom en snar framtid

Inom Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) deltar verket bl.a. i havsmiljöskyddskommitténs arbete med att tidigarelägga utfasningen av enkelskrovs tankfartyg och förbereda internationella konventioner om att göra barlastvatten- hanteringen mer miljövänlig och minska luftföroreningar från sjöfarten.

Sjöfartsverket har vidare deltagit i arbetet inom ramen för det regionala forumet Nordsjökonferensen, som verkar för att minska negativ miljöpåverkan i Nordsjön. Sjöfartsverket har där representerat Sverige i en arbetsgrupp för sjöfartsfrågor.

Sjöfartsverket har i samarbete med Kustbevakningen under 2002 genomfört ett utbildningsprojekt i Ryssland i syfte att öka kompetensen hos rysk personal samt utbyta erfarenheter för att stärka den ryska oljebekämpningskapaciteten i S:t Petersburg och Kaliningradregionen.

Sedan den 1 januari 1998 har Sverige miljödifferentierade farledsavgifter. Det finns även hamnar som valt att miljödifferentiera sina avgifter. Sjöfartsverket differentierar farleds- avgifterna med avseende på svavelhalten i fartygsbränsle och på minskningen av kväveoxidutsläpp. Åtgärderna har hittills uppskattningsvis resulterat i en reduktion med omkring 50 000 ton svaveldioxid (12 procent) och 27 000 ton kväveoxider (30 procent) per år inom Östersjö- och Nordsjöområdet. För att erhålla lägre avgifter måste fartygsägaren anmäla att fartyget uppfyller kraven för att få svavel- och kväveoxidrabatt.

Sjösäkerhet

Verksamhetsmål: En säker sjöfart, där ingen dödas eller allvarligt skadas. Sjötransport- systemet skall anpassas till de krav som följer av detta.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Resultat: Sjösäkerheten påverkas främst genom det tillsynsansvar som åligger Sjöfartsinspektionen. Sjösäkerheten kan mätas som dels säkerhet i svenska farvatten för all sjöfart oavsett fartygens nationalitet, dels säkerhet för svenska fartyg oberoende av farvatten. Genom flaggstatsansvaret har Sjöfartsinspektionen betydligt större möjligheter att påverka fartygssäkerheten på svenska fartyg än de fartyg som inspektionen inspekterar vid hamnstatskontroller.

Antalet allvarliga olyckor inom sjöfartsnäringen i svenska farvatten har sedan 1990 varierat med mellan 5 och 22 allvarliga olyckor per år och sedan 1997 har olyckorna varit färre än 10 per år. En olycka bedöms enligt Sjöfartsverkets definition som allvarlig om någon omkommit eller skadats svårt till följd av olyckan.

I det transportpolitiska beslutet formulerades målet att under perioden 1998–2007 halvera antalet allvarliga olyckor inom handelssjöfarten och för fiske- och fritidsbåtar. Vidare skall inga allvarliga olyckor ske inom kategorin färje- och passagerarsjöfart.

En redovisning av antalet omkomna de två åren 1998 och 2002 ger resultatet i nedanstående tabell. En studie över tiden visar dock att antalet olyckor varierar starkt mellan åren vilket gör det problematiskt att redovisa enskilda år. Det är dock positivt att det finns en tendens att antalet allvarliga olyckor för svenska fartyg minskar i alla sjötrafikkategorier sedan 1998. Något bekymrande är att olyckorna med fritidsbåtar inte visar samma tendens utan ligger kvar på ungefär samma nivå som tidigare.

Tabell 6.2 Antal allvarliga olyckor samt omkomna och ska- dade i svenska farvatten med svenska och utländska fartyg

		1998			2002
Trafik-	Allvar-	Döda	Skad	Allvar-	Döda	Skad-
kategori	liga		ade	liga		ade
	olyckor			olyckor

Handels-	5	0	0	4	3	0
sjöfarten

Fiskefartyg	2	4	4	4	0	0

Fritids-	36	42	42	43	46	-
båtar

Färje- och	2	0	0	0	0	0
passagerar
sjöfart

Tabell 6.3 Antal allvarliga olyckor samt omkomna och ska- dade med svenska fartyg i samtliga farvatten

		1998			2002
Trafik-	Allvar-	Döda	Skada-	Allvar-	Döda	Skada-
kategori	liga		de	liga		de
	olyckor			olyckor

Handels-	5	0	2	1	0	0
sjöfarten

Fiskefartyg	3	0	4	1	0	1

Färje- och	1	0	1	0	0	0
passagerar
sjöfart

Enligt det samförståndsavtal (Paris–MOU) om hamnkontroll som undertecknades i Paris 1982 och som undertecknats av 20 flaggstater, har Sverige åtagit sig att utföra kontroller på 25 procent av de utländska fartyg som kommer till Sverige. Under 2002 har 769 (658) kontroller genomförts, vilket motsvarar 27 (23,1) procent. Motsvarande siffror för hela Paris–MOU området var totalt 19 766 (18 681) kontroller vilket gav ett snitt på 28,9 (27,3) procent. Den statistik som förs för uppföljning av samförståndsavtalet omfattar hamnstats- kontroller av fartyg från 106 flaggstater.

De ca 400 svenska fartygen med en bruttodräktighet om minst 100 brutto- registerton har i en internationell jämförelse klarat sig relativt väl vid dessa kontroller. Under 2002 (2001) genomfördes 306 (258) hamnstatskontroller av fartygen och av dem belades 6 (5) med nyttjandeförbud medan 127 (101) hade en eller flera anmärkningar. En sammanvägning av resultatet från nyttjande- förbudsstatistiken från de tre senaste åren av sekretariatet för Paris-MOU ger att endast Storbritannien har ett bättre resultat än Sverige. Detta bör ses som ett tecken på att Sverige ligger långt framme sett i ett internationellt perspektiv vad gäller sjösäkerhet.

Sjöfartsverket har uppfyllt det uppställda sjöräddningsmålet. Enligt det skall ett fartyg ha anlänt till olyckplatsen inom tre timmar efter larm om olyckan inträffat på svenskt territorialhav och inom sex timmar om olyckan inträffat på internationellt vatten som ingår i överenskommen svensk sjöräddningsregion. Detta mål gäller dygnet runt.

Jämställdhet

Verksamhetsmål: Ett jämställt sjötransport- system, där sjötransportsystemet är utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män skall ges samma möjligheter att påverka sjötransport- systemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värdering skall tillmätas samma vikt.

Resultat: Målet är nytt och under året bedrev Sjöfartsverket tillsammans med SIKA ett arbete för att finna ett lämpligt etappmål. I en kartläggning som Sjöfartsverket gjort av könsfördelningen inom sjöfolket framgår att kvinnorna är kraftigt underrepresenterade. Bland befattningsgrupperna var det endast inom gruppen ekonomipersonal som en jämn könsfördelning uppnåddes. I de övriga grupperna varierade kvinnornas andel mellan 0,6 procent och 9,5 procent. Om tendensen från utbildningen av sjöbefäl håller i sig lär könsfördelningen bli något jämnare med tiden. Utvecklingen går dock långsamt vilket visas av att kvinnorna endast utgjorde 10 procent av eleverna i utbildningen.

Sjöfartsverkets ekonomiska resultat

Verksamhetsmål: Målet för räntabiliteten under perioden 2000–2002 är 7 procent på eget kapital (resultat efter skattemotsvarighet). Det långsik- tiga målet för soliditeten är att den skall uppgå till lägst 30 procent. Som restriktion för prishöj- ningar av farledsavgifterna gäller att avgifterna får öka med högst nettoprisindex räknat fr.o.m. 1995.

Resultat: De ekonomiska målen har delvis uppnåtts under 2002. Verksamheten har visat en vinst på ca 25,4 miljoner kronor, vilket är en resultatförbättring med 70,3 miljoner kronor. Räntabiliteten på justerat eget kapital för året ligger på 2,3 procent och med resultaten för de två föregående åren klarar inte Sjöfartsverket målet om 7 procent under en rullande treårsperiod. För den kommande treårsperioden har kravet sänkts till 3,5 procent då detta mål bättre överensstämmer med vad som kan uppnås med de investeringar som pågår i dag. Soliditetsmålet om lägst 30 procent har uppnåtts.

Kostnaderna fördelade sig på verksamhetsgre- narna sektor- och myndighetsverksamheten med 155,3 (147,8) miljoner kronor och för

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

produktionsverksamheten med 1 243,7 (1 213,8) miljoner kronor. Kassaflödet före investeringar var positivt 40,6 miljoner kronor (33,2 miljoner kronor) för att därefter bli negativt efter investeringarna –68,5 miljoner kronor (-87 miljoner kronor). De risker som finns avseende det redovisade resultatet är hur utfallet blir i de tvister som Sjöfartsverket är involverade i. De tvister som är aktuella är tvisten med Skattemyndigheten i Linköping om avdrag för mervärdesskatt. Ärendet befinner sig hos kammarrätten och går det Sjöfartsverket emot uppstår en skatteskuld om 477 miljoner kronor och en årlig kostnadsökning om ca 70 miljoner kronor. Vidare har problemet med det mögelskadade huvudkontoret bl.a. inneburit att förhandlingar inletts om den slutliga hyresnivån mellan Sjöfartsverket och fastighetsägaren Stenvalvets fastighets AB.

Resultat Kustbevakningen

Verksamhetsmål: Målet är att antalet allvarliga olyckor samt sjöfartens negativa miljöpåverkan skall minska. Kustbevakningen har även uppdra- get att samordna de civila behoven av sjööver- vakning och sjöinformation samt förmedla informationen till berörda myndigheter. Vidare är myndigheten ålagd en ständig beredskap för miljöräddningstjänst, vilket utgör en beredskap som kan utnyttjas även för sjöräddning.

Resultat: Kustbevakningens medverkan vid tillsyn av fartyg är reglerad i en särskild överens- kommelse mellan Sjöfartsverket och Kustbevak- ningen. Verksamheten omfattar bl.a. tillsyn av fartyg i form av inspektion avseende bemanning på svenska fartyg, säkring av last i lastbärare samt kontroll av transporter med farligt gods. Vad gäller sjötrafikövervakningen är Kustbevak- ningens roll att övervaka att såväl fritidsbåts- trafiken som yrkessjöfarten följer gällande regler.

Under 2002 har tillsynen av säkerheten på mindre svenska fartyg, samt lastsäkring och farligt gods på lastbärare i ro-ro trafik prioriterats inom sjösäkerhetsområdet, i enlighet med överenskommelsen mellan Kustbevak- ningen och Sjöfartsverket. Kontrollen av farligt gods och lastsäkring har utförts av särskilt utbildade inspektörer i hamnar och i internationell trafik. Totalt har ca 6 000 last- bärare kontrollerats.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Inom ramen för regeringens uppdrag till Kustbevakningen att i samråd med Sjöfartsverket utveckla ett system för riskanalys- baserad tillsyn har en förstudie genomförts. Arbetet med detta beräknas fortgå under 2003 och enligt regeringens bedömning bör det på sikt kunna bidra till en effektivare inspektionsverksamhet. Inom ramen för sjötrafikövervakningen har 13 200 kontroller genomförts vilket är en ökning jämfört med 2001, då 11 400 kontroller genomfördes.

Myndigheterna har vidare under året gemensamt genomfört ett utbildningsprogram avseende tillsyn av bemanningskontroll.

Beträffande sjötrafikövervakningen har över- vakning och kontroll av fart- och nykterhetskontroller för fritidsbåtstrafiken i skärgårdsområdena nära storstadsområdena haft hög prioritet. Fortsatt anskaffning av laserhastighetsmätare har bidragit till en effektivisering av fart- och nykterhets- kontrollerna till sjöss. Tillsynen enligt sjöfyllerilagstiftningen har också förbättrats, som en följd av den effektiviserade sjötrafikövervakningen. När det gäller yrkessjöfarten har sjötrafikövervakningen inriktats mot det mindre tonnaget i närtrafik.

Vidare har Kustbevakningen genomfört ca 285 sjöräddningsoperationer, vilket motsvarar ca en fjärdedel av det totala antal sjöräddningsinsat- ser som genomfördes i svenska vatten under 2002. Målet för verksamheten har enligt regeringen uppnåtts. Arbetet med att ta fram en gemensam målformulering för sjösäkerhetsarbetet bör fortsätta.

Resultat Handelsflottans kultur- och fritidsråd

Verksamhetsmål: Handelsflottans kultur- och fritidsråd (HKF) skall så effektivt som möjligt erbjuda sjömän ett meningsfullt och attraktivt fritids- och kulturliv. HKF skall medverka till att såväl svenskt som utländskt sjöfolk får tillgång till kultur- och fritidsaktiviteter, som med avseende på variation och kvalitet, rimligt överensstämmer med samhällets ordinarie utbud. Verksamhetsutbudet skall så långt möjligt kompensera för den service som sjöfolket går miste om på grund av tjänstgöring till sjöss. Målet är att en större del av målgruppen än föregående år tar del av i HKF:s aktiviteter.

Resultat: Ett stort antal sjömän har tagit del av HKF:s utbud som till största delen tillhandahålls kostnadsfritt. I de fall HKF inhämtat synpunkter på tjänsterna har mottagarna ansett sig ha behov av dessa tjänster. Sjömännen får tillgång till nyheter och samhällsinformation genom inspelade TV-program med samhällsinformation och tidningar som överlämnas till fartygen när de angör en hamn där HKF är etablerat. TV-programmen skall i stort spegla TV-utbudet i Sveriges Television (SVT). De inspelade TV-programmen innehåller inte nyhetsprogram eller idrottsreferat, då dessa skulle vara inaktuella när kassetterna kommer ombord. Den nyhetsrapporteringen sker främst genom nyhetsbulletinen SAX-presset som distribueras dagligen till fartygen. Utveckling pågår för att använda modern satellitbaserad teknologi för att överföra denna information. Vidare erbjuds sjöfolket ett kulturutbud som motsvarar det som finns i kommunala bibliotek och välsorterade videobutiker. Avseende fritidsaktiviteter har verksamheten främst erbjudit klubbverksamhet, utflykter och diverse motionsaktiviteter exempelvis i form av de traditionella idrotterna fotboll, friidrott, löpning och simning. Fler har utnyttjat tjänsterna än föregående år. Sammantaget bedömer regeringen att verksamhetsmålen för HKF:s verksamhet i huvudsak har uppnåtts.

Resultat Rederinämnden

Verksamhetsmål: Rederinämnden skall medverka till att tillförsäkra den svenska handelsflottan rimliga konkurrensvillkor, som leder till en hög transportkvalitet för näringslivet.

Resultat: Det nya sjöfartsstödet som började tillämpas den 1 oktober 2001 innebär att antalet stödberättigade fartyg kommer att öka. Enligt nämndens redovisning och utvärdering av effekterna av bidraget för 2001 har de svenska rederiernas ekonomiska situation förbättrats och konkurrensförmågan stärkts genom det statliga bidraget. Rederinämnden får därmed anses ha uppnått målet för sin verksamhet.

Analys och slutsatser

De verksamhetsmål som formulerats inom verk- samhetsområdet Sjöfart har uppfyllts.

Tillgänglighet

Tillgängligheten är god året runt till samtliga svenska hamnar av betydelse. Omvärldsfaktorer som t.ex. teknik- och marknadsutveckling ställer dock krav på förmåga att anpassa infrastrukturen till det behov som finns. Investeringarna i ny teknik som det automatiska identifieringssyste- met (AIS) och i farlederna in till Göteborgs hamn visar att det kontinuerligt pågår en utveckling av infrastrukturen inom verksam- hetsområdet. Regeringen ser dock att det finns behov av ett uppföljningssystem i form av mått och indikatorer för hur god tillgängligheten är och har i regleringsbrevet för 2003 gett Sjöfarts- verket i uppdrag att med bistånd av SIKA utveckla detta. Uppdraget omfattar även upp- följningssystem som avser delmålen en hög transportkvalitet och en positiv regional utveck- ling.

Transportkvalitet

Kvaliteten avseende framkomlighet utan förse- ningar orsakad av infrastrukturen är god. Antalet fartyg som har försenats på grund av brister i Sjöfartsverkets resurser eller planering har varit försumbart.

Regional utveckling

Eftersom ca 90 procent av all export och import räknat i godsvolym utförs av sjöfarten i något led av transportkedjan har transportslaget en central roll i trafiksystemet och för tillväxten i landet. Det avgiftssystem för farledsavgifterna som Sjöfartsverket tillämpar i dag beaktar regionala effekter och motverkar därför nackdelarna av långa transportavstånd. För lotsavgifterna har en utveckling skett mot en mer kostnadsbaserad prissättning, men även här har regionalpolitiska hänsyn tagits när det gäller Vänern- och Mälarsjöfarten. I övrigt kan sägas att transportkostnaderna för sjötransporterna fallit

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

under en lång tid vilket minskar nackdelen med långa transportavstånd.

Miljö

Sedan införandet av miljödifferentierade farleds- och hamnavgifter har luftföroreningar från sjö- farten minskat. Åtgärderna har hittills uppskattningsvis resulterat i en reduktion med omkring 50 000 ton svaveldioxid och 27 000 ton kväveoxider per år inom Östersjö- och Nordsjöområdet.

Sjöfartsverkets aktiva deltagande i den Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) arbete för att främja utvecklingen av en säker och miljöanpassad sjöfart är betydelsefullt. Arbetet har givit positiva resultat under åren. Ett exempel är de nya gemenskapsregler som införts om att oljetankfartyg senast den 1 januari 2010 skall uppfylla kraven om dubbelskrov, vilket innebär en minskad risk för oljeutsläpp. Regeringen fäster stor vikt vid det pågående arbetet med att även påskynda utfasningen på ett internationellt plan inom IMO. Ett annat exempel på positiva resultat är den konvention som den 5 oktober 2001 antogs om kontroll av skadliga båtbottenfärger. För närvarande pågår arbete med att bl.a. ta fram krav för hantering av barlastvatten och minska utsläppen av luftföroreningar från fartyg.

Regeringens bedömning är att Sjöfartsverket utför ett förtjänstfullt arbete med att driva sjöfartens miljöfrågor såväl nationellt som internationellt och att detta arbete bidrar till att de nationella miljökvalitetsmålen uppnås särskilt inom områdena hav i balans och levande kust och skärgård, vatten, luft och kemikalier.

Sjösäkerhet

Tendensen är att antalet allvarliga olyckor avtar. Dock utgör den ökande trafiken av oljetransporter en växande risk för Östersjöns känsliga miljö, vilket innebär att arbetet med att PSSA-klassa Östersjön och påskynda utfasningen av enkelskrovsfartyg på ett internationellt plan är högt prioriterat för regeringen.

De svenska fartygen har i en internationell jämförelse klarat sig väl enligt den tillsyn som utförs enligt Paris–MoU. I jämförelse mellan

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

svenska fartyg och fartyg från andra flaggstater som är anslutna till Paris–MoU är det endast fartyg från Storbritannien som kommer före Sverige på den s.k. vita listan. Vidare har sjöräddningsarbetet fungerat väl och sjöräddningsmålet har uppnåtts.

Jämställdhet

Sjöfartsverket arbetar tillsammans med SIKA för att finna ett lämpligt etappmål. I en kartläggning som genomförts av könsfördelningen inom sjöfolket framgår att kvinnorna är kraftigt underrepresenterade, men att utvecklingen går i en långsam men positiv riktning.

Ekonomiska mål

Sjöfartsverkets ekonomiska mål har delvis uppnåtts och åtgärder har vidtagits för att för- bättra lönsamheten hos verket.

6.6Budgetförslag

6.6.1Sjöfartsverkets ekonomiska mål

Sjöfartsverket skall verka för att de transportpo- litiska målen uppnås. Detta skall ske på ett företagsekonomiskt sätt och inom ramen för en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning. Under perioden kommer verket att fortsätta med investeringar i tillgänglighets- och säkerhetshöjande åtgärder i farleder. Sjöfartsverket har ett räntabilitetskrav (som räknas på resultatet efter skattemotsvarighet) för perioden 2003–2005 om 3,5 procent. Vidare skall verket ha en soliditet om minst 30 procent. Som restriktion för prisökningar gäller att verkets farledsavgifter får öka med högst nettoprisindex räknat fr.o.m. 1995. Sjöfartsverket har i sin treårsplan hemställt om nivåer på anslagsmedel, vilka redovisas under respektive avsnitt nedan, utom den verksamhet som bedrivs inom samverkansområdena Transporter och Skydd, undsättning och vård som redovisas under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet.

I Sjöfartsverkets treårsplan presenterades följande prognos för den kommande treårsperioden.

Tabell 6.4 Ekonomisk utveckling

Miljoner kronor där ej annat anges

	Prognos	Prognos	Prognos	Prognos
	2003	2004	2005	2006
Resultat efter	27,9	29,0	29,4	29,7
skattemotsvarighet

Räntabilitet på eget	3,5	3,5	3,5	3,5
kapital efter skatte-
motsvarighet (%)

Soliditet (%)	31,6	35,2	34,7	34,2

Beräknad	10,8	11,3	11,4	11,6
skattemotsvarighet

Beräknad utdelning	9,3	10	10	10

Mervärdesskattetvist

Regeringen har i de tre senaste årens budgetpropositioner informerat om att Sjöfartsverket har en tvist med skattemyndigheten. Anledningen är att skattemyndigheten efter en skatterevision beslutat att sätta ned avdraget för ingående mer- värdesskatt med 61,8 miljoner kronor för beskattningsåret 1997 och med 75,8 miljoner kronor för beskattningsåret 1998. Skattemyn- digheten anser att uttag av farledsavgifter är en del av verkets myndighetsutövning och att det därför inte kan göras avdrag för ingående mer- värdesskatt enligt mervärdesskattelagen. Läns- rätten dömde i målet till Sjöfartsverkets fördel, men domen har överklagats till kammarrätten. Förlorar Sjöfartsverket i kammarrätten uppgår den totala skulden till staten till 477 miljoner kronor. I denna summa ingår den ingående mer- värdesskatten för åren 1999–2002 som redovisats på samma sätt som den omtvistade redovis- ningen. Ett för Sjöfartsverket negativt domslut kommer att ge en årlig merkostnad på ca 80 miljoner kronor. För att finansiera denna extra kostnad skulle Sjöfartsverket behöva höja farledsavgifterna med ca 15 procent. Sjöfartsver- ket har inte reserverat några medel för en even- tuell förlust. Vidare kan en förlust innebära att andra investeringar, såsom farlederna i Göteborg, fördyras med ett belopp motsvarande den ingående mervärdesskatten, dvs. med 125 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Med tanke på att verket genomför en sam- hällsekonomisk viktig investering i farlederna in till Göteborgs hamn, vilket under en period kommer att ge högre kostnader och en sämre resultatutveckling för verket, är räntabilitetskravet om 3,5 procent rimligt. Regeringen anser därför att räntabilitetskravet om 3,5 procent (som räknas på resultatet efter skattemotsvarighet) även fortsättningsvis skall gälla, men med skillnaden att det bör gälla över en konjunkturcykel i stället för en treårsperiod. Skälet till denna förändring är att en konjunkturcykel är mer ändamålsenligt då verkets huvudintäkter är helt beroende av konjunkturutvecklingen. Det långsiktiga målet för nivån på räntabiliteten är att den skall vara företagsekonomiskt motiverad och därför avser regeringen att noggrant följa lönsamhets- utvecklingen hos Sjöfartsverket.

Regeringen föreslår vidare att det långsiktiga målet för soliditeten på lägst 30 procent skall kvarstå och att farledsavgifterna får öka med högst nettoprisindex räknat fr.o.m. 1995. Beträffande utdelningskravet anser regeringen att detta bör vara en tredjedel av vinsten, räknat som resultatet efter skattemotsvarighet.

Utdelning och skattemotsvarighet bör även fortsättningsvis fastställas slutligt av regeringen årligen i samband med bokslutet. Beträffande Sjöfartsverkets avdrag för den ingående momsen avser regeringen, innan något ställningstagande görs, att avvakta utfallet av rättsprocessen.

6.6.2 Finansiella befogenheter

Sjöfartsverkets kapitalförsörjning

Sjöfartsverkets investeringar finansieras för närvarande helt med egna medel. Verket har därutöver ett bemyndigande att ta upp lån inom en total ram av 350 miljoner kronor. Sjöfartsverket har i treårsplanen hemställt om ett bemyndigande att få uppta lång- och kortfristiga lån inom en total ram på 350 miljoner kronor. Vidare har verket hemställt om att få sätta in kassamässigt överskott på räntebärande konto i Riksgäldskontoret eller affärsbank.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att Sjöfartsverket bemyndigas att uppta lång- och kortfristiga lån inom en total ram av 350 miljoner kronor inom eller utanför Riksgäldskontoret under 2004. Vidare föreslår regeringen att Sjöfartsverket får sätta in kassamässigt överskott på räntebärande konto i Riksgäldskontoret eller affärsbank.

6.6.3Investeringsplan för Sjöfartsverket

Sjöfartsverkets bedömning av investeringsbeho- ven fördelade på olika verksamhetsgrenar under perioden 2004–2006 räknade i prisläge per den

1 juni 2003 framgår av nedanstående tabell. Som information redovisas också beslutad inve- steringsbudget för 2002. Investeringarna uppgår totalt för perioden till 526,3 miljoner kronor. Detta är en ökning jämfört med förra årets investeringsplan med 57,5 miljoner kronor för perioden 2003–2005.

Under rubriken Farleder/utmärkning redovi- sas investeringar i nya och förbättrade farleder, nybyggnad, ombyggnad och återanskaffning av fyrar, annan fast utmärkning, radionavigerings- system samt el- och teleteknisk materiel och utrustning. Vidare ingår flytande utmärkning i form av bojar och större prickar samt investe- ringar i kanaler. För byggnadsteknisk återan- skaffning av fyrar beräknas 2 miljoner kronor per år under perioden för att bl.a. tillgodose behovet av isskydd. Under planperioden slutförs arbetet med ombyggnader av fyrar vilket syftar till att tillsyn endast skall behöva utföras en gång per år. För den flytande utmärkningen har beräknats ca 1,5 miljoner kronor per år för återanskaffning av bojar och bottenförankringar och följer inriktningen med investeringar i standardiserade stålbojar samt utveckling av radarbojar och prickar av plast. För sjökartläggning är viss del av investeringsbehoven återanskaffning medan tyngdpunkten ligger på ny teknisk utrustning avseende sjömätning och nya system avseende sjökortsproduktion. På sjömätningssidan kan nämnas ny SideScanSonar-utrustning, ny multibeam till fartyget Jacob Hägg samt utbyte av samtliga GPS-mottagare. De tyngsta posterna avseende sjökortsproduktion är systemen för sjökort och publikationer samt distributionssystem för digitala produkter. Det

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

totala investeringsbeloppet för sjömätning och sjökortsframställning under perioden uppgår till drygt 22 miljoner kronor.

För investeringar i farleder till Göteborgs hamn tas upp 191 miljoner kronor under åren 2004 och 2005. Detta motsvarar etapp 1 och 2 i projektet Säkra farleder till Göteborg. För att vidmakthålla nuvarande standard i Trollhätte kanal under de närmaste 30 åren anser Sjöfartsverket att investeringar (betongförstärk- ningar m.m.) på totalt 500 miljoner kronor behöver göras. För åren 2004–2006 har tagits upp 30 miljoner kronor per år. Investeringar i Södertälje kanal beräknas till 28 miljoner kronor och avser dammskydd samt utbyte av ledverk. Några av verkets mindre arbetsfartyg är ålderstigna och har begränsade sjöegenskaper samt erbjuder mindre goda bostads- och arbetsförhållanden. Sjöfartsverket beräknar därför att det behövs nyanskaffningar av tre farledsfartyg under perioden till en utgift om 50 miljoner kronor.

Tabell 6.5 Investeringsplan

Miljoner kronor

Totala utgifter under perioden 2004-2006

En betydande del av investeringarna i lotsningsverksamheten utgörs av återanskaffning av lotsbåtar. Lotsbåtsflottan förnyas med hänsyn tagen till ålder och gångtid och för perioden planerar Sjöfartsverket att till en utgift om 82,5 miljoner kronor anskaffa åtta båtar. Investeringarna omfattar också förnyelse av lokaler och hamnanläggningar samt utrustning på lotsstationer, bl.a. till följd av anpassning till en rationellare organisation inom sjötrafikområdena. För sjöräddning har tagits upp investeringar om sammanlagt 0,9 miljoner kronor för nyanskaffning av helikopterflottar. Sjöfartsverket har beräknat att under perioden 2004-2006 genomföra investeringar i sin IT- miljö med upp till 15 miljoner kronor och för teknisk service m.m. om 4,5 miljoner kronor.

Utfall	Prognos	Beräknat	Beräknat	Beräknat
2002	2003	2004	2005	2006

Farleder/utmärkning	401,9	98,6	357,3	259,6	87,8	54,6
Lotsning	103,9	23,3	47,2	36,6	34,3	33,0

Sjöräddning	0,9	-	0,2	0,3	0,3	0,3

Isbrytning	-	-	-	-	-	-

Fartyg	-	2,1	5,6	-	-	-

Utrustning för administration	15,0	1,3	5,2	5,0	5,0	5,0

Utrustning för teknisk service	3,9	-	11,2	1,3	1,3	1,3

Övrigt	0,6	0,9	3,0	0,6	-	-

Summa investeringar	526,2	126,2	429,7	303,4	128,7	94,2

Lån	-	-	-	-	-	-

Egen finansiering	526,2	126,2	429,7	303,4	128,7	94,2

Summa finansiering	526,2	126,2	429,7	303,4	128,7	94,2

Regeringens överväganden

Investeringsplan

Regeringen har ingen erinran mot investerings- planens nivå eller inriktning och föreslår att inve- steringsplanen i tabell 6.5 godkänns.

6.6.436:6 Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m.

Tabell 6.6 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	71 000	sparande	0

2003	Anslag	71 000	Utgifts-	69 225
2003	Anslag	71 000	prognos	69 225
2004	Förslag	71 000

2005	Beräknat	71 000

2006	Beräknat	71 000

Anslaget är avsett att finansiera tjänster inom Sjöfartsverkets ansvarsområde, bl.a. för fritids- båtssektorn, som inte finansieras via handelssjö- farten. Från anslaget betalas Sjöfartsverkets kostnader för informationsinsatser för att för- bättra sjösäkerheten och för att minska miljöpå- verkan, främst avseende fritidsbåtslivet. Vidare ingår vissa kostnader för sjöräddning, farleds- verksamhet, bemanning av fyrar av regionalpoli- tiska skäl samt vissa övriga kostnader för fritids- båtstrafiken och yrkesfisket m.m., vilka inte skall belasta handelssjöfarten. Anslaget får även användas till utredningar med anknytning till fritidsbåtsverksamheten. Sjöfartsverket har i tre- årsplanen för 2004–2006 hemställt att anslaget 36:6 Ersättningen för fritidsbåtsändamål m.m. anvisas medel om 138,6 miljoner kronor för att täcka kostnaderna för verksamheten.

Regeringens överväganden

Regeringen är från tillgänglighets- och sjösäker- hetssynpunkt angelägen om att infrastrukturen som används av skärgårdsbor och fritids- båtsägare även i fortsättningen håller en god standard. För 2000 gjordes därför en uppjustering av anslaget med 17 miljoner kronor och 2001 ytterligare en uppjustering med 10 miljoner kronor. Med dessa uppjusteringar är anslaget 36:6 Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m. totalt på 71 miljoner kronor. Anslaget täcker inte de kostnader som Sjöfartsverket har i dag för verksamheten utan underskottet täcks med intäkter från handelssjöfartens farledsavgifter. Regeringen anser dock att det inte finns något utrymme för ytterligare en höjning av anslaget utan föreslår att anslaget kvarstår oförändrat.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

6.6.536:7 Ersättning till viss kanaltrafik m.m.

Tabell 6.7 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	70 860	sparande	0

2003	Anslag	62 660	Utgifts-	61 093
2003	Anslag	62 660	prognos	61 093
2004	Förslag	62 660

2005	Beräknat	62 660

2006	Beräknat	62 660

Under anslaget utgår bidrag till täckande av underskott för drift av Trollhätte och Säffle kanaler m.m. Anslaget får användas för utredningar med anknytning till kanaltrafiken. Sjöfartsverket har i treårsplanen för 2004–2006 hemställt att anslaget 36:7 Ersättning till viss kanaltrafik m.m. anvisas medel om 70,7 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Regeringen anser att det inte finns något utrymme för ytterligare en höjning av anslaget utan föreslår att anslaget kvarstår oförändrat.

6.6.636:8 Sjöfartsregistret

Tabell 6.8 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2002	Utfall	-		sparande	-

2003	Anslag	4 369	1	Utgifts-	4 260
2003	Anslag	4 369	1	prognos	4 260
2004	Förslag	4 524

2005	Beräknat	4 632	2

2006	Beräknat	4 711	3

1Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

2Motsvarar 4 524 tkr i 2004 års prisnivå.

3Motsvarar 4 524 tkr i 2004 års prisnivå.

Anslaget disponeras av Sjöfartsverket och skall användas för driften av sjöfartsregistret.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår inte någon förändring av anslaget.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 6.9 Härledning av anslagsnivå 2004-2006, för anslag 36:8 Sjöfartsregistret

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års	4 369	4369	4369
statsbudget 1

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 2	155	263	342
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	4 524	4 632	4 711

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002 (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

6.6.736:9 Rederinämnden: Administration

Tabell 6.10 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2002	Utfall	1 480		sparande	1 320

2003	Anslag	3 047	1	Utgifts-	2 424
2003	Anslag	3 047	1	prognos	2 424
2004	Förslag	2 599

2005	Beräknat	2 651	2

2006	Beräknat	2 682	3

1Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

2Motsvarar 2 599 tkr i 2004 års prisnivå.

3Motsvarar 2 599 tkr i 2004 års prisnivå.

Anslaget används för Rederinämndens kostna- der för administration, arvoden m.m.

Regeringens överväganden

Det nu gällande sjöfartsstödet administreras av Rederinämnden. Rederinämnden har i sin anslagsframställning begärt 2,5 miljoner kronor i anslag för administration, arvoden m.m. för budgetåret 2004. Nämnden beräknar att kostna- derna för administration kommer att uppgå till 3,4 miljoner kronor. Av dessa beräknar nämnden att ca 0,9 miljoner kronor kommer att finansieras genom nämndens avgifter för ärendehanteringen. Regeringen föreslår att anslaget sänks från nuvarande ca 3 miljoner kronor till 2,6 miljoner kronor och att 0,5 miljoner kronor överförs till anslag 36:11

Rikstrafiken: Administration. Anledningen till

sänkningen är att arbetsbelastningen har minskat sedan det gamla sjöfartsstödet slutadministrerats och Rederinämnden endast har att administrera det nya sjöfartsstödet. Verksamheten har intäkter från avgifterna för ärendehanteringen. Regeringen föreslår att Rederinämnden får disponera dessa avgiftsintäkter.

Tabell 6.11 Härledning av anslagsnivå 2004-2006, för anslag 36:9 Rederinämnden: Administration

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års	3 047	3 047	3 047
statsbudget 1
Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 2	52	114	151

Beslut	-	-

Överföring till/från andra	-500	-510	-516
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	2 599	2 651	2 682

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002 (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

6.6.8Handelsflottans kultur- och fritidsråds verksamhet för åren 2004–2006

Med utgångspunkt i att verksamheten skall fortsätta med bibehållen omfattning och inriktning hemställer HKF i budgetunderlaget för budgetåren 2004–2006 att bidraget från Sjöfartsverkets farledsavgifter på 18,5 miljoner kronor bibehålls under 2004, men ökas till 21,4 miljoner kronor för vart och ett av åren 2005 och 2006. De förklaringar som ges i budgetunderlaget för det ökade intäktsbehovet är att dagens verksamhet tar i anspråk medel från HKF:s balanserade kapitalförändring och att HKF under ett flertal år inte erhållit någon uppräkning av bidraget från Sjöfartsverket. HKF beräknar att de egna avgiftsintäkterna för 2004 kommer att uppgå till 5,5 miljoner kronor och kostnaderna till 27,4 miljoner kronor. För 2002 gav verksamheten avgiftsintäkter på 5,2 miljoner kronor och redovisade kostnader på 26,8 miljoner kronor. Underskottet för HKF:s verksamhet belastar HKF:s balanserade kapitalförändring, som inför budgetåret 2003 var 5,1 miljoner kronor.

HKF har i budgetunderlaget för 2003–2005 påtalat att det bör tas beslut om långsiktiga utgångspunkter för HKF:s verksamhet vad avser fortsatt inriktning, omfattning och finansiering.

Regeringens överväganden

Den inriktning och de ekonomiska förutsättningar som verksamheten har i dag innebär att staten inom några år måste tillskjuta nya medel för att finansiera verksamheten. Verksamheten har en inriktning som till stor del följer det som föreskrivs i ILO-konvention nr 163 om sjömäns välfärd till sjöss och i hamn (ratificerad av Sverige 1989). Hänsyn vid inriktningsbeslut måste därmed tas till en konvention som Sverige är bunden av till 2011. Enligt vad som framkommit i utredningar utför HKF en kostnadseffektiv verksamhet och några synergivinster torde inte erhållas om man införlivade verksamheten i t.ex. Sjöfartsverket. Verksamhetens huvudsakliga inriktning och organisatoriska form bör därför tillsvidare kvarstå. Utrymmet för att tillföra verksamheten nya ekonomiska resurser är begränsade och omvärlden har förändrats varför en översyn av verksamheten i syfte att anpassa den till dessa förutsättningar måste göras. Översynen bör utgå från kraven i ILO-konventionen och behandla hur dessa krav kan tillgodoses med de offentliga och privata tjänster som i dag tillhandahålls av andra än HKF. I de fall krav finns på tjänster som inte kan tillgodoses på detta sätt bör dessa tillhandahållas av HKF. Översynen bör även utgå från att inga nya ekonomiska resurser, utöver det som HKF har i dag, kommer att

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

tillföras verksamheten. Innan denna översyn är klar föreslår regeringen att kravet på kostnadstäckning skall öka och att avgifterna för tjänsterna därför skall täcka minst 25 procent av kostnaderna för hela verksamheten. Dessa avgifter skall i första hand tas ut på de delar av verksamheten där det finns ett alternativ för sjömännen och redarna på land, exempelvis avseende köp av tidskrifter och nyhetstjänster för företag. Regeringen bedömer att denna ändring inte påverkar det svenska konventionsåtagandet som säger att varje medlem åtar sig även att säkerställa att nödvändiga åtgärder vidtas för finansieringen av välfärdstjänster som tillhandahålls enligt bestämmelserna i konventionen. Denna förändring genomförs för att nyttjarnas prioritering av tjänsterna mot andra tjänster skall synliggöras. Den genomförs även för att utjämna de ekonomiska villkoren för sjömännen avseende välfärdstjänster med de som råder för andra yrkesgrupper som inte är utlandsstationerade men som ändå befinner sig långa tider utomlands för att utföra diverse tjänster för sina företag. Verksamheten visar i dag ett underskott och enligt det budgetunderlag som HKF lämnat kommer det att inom ett år behövas ca 3 miljoner kronor för att omfattningen av verksamheten skall kunna bibehållas. Regeringen föreslår, mot bakgrund av kravet på ökade avgiftsintäkter och att verksamheten genomfört ett rationaliseringsarbete, att bidraget till HKF ökas med 1 miljon kronor per år. Efter denna höjning kommer det årliga bidraget från Sjöfartsverket att uppgå till 19,5 miljoner kronor.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

7 Luftfart

7.1Omfattning

Verksamheten omfattar civil luftfart, statens flygplatssystem samt flygtrafiktjänster. Ansvarig myndighet inom verksamhetsområdet är affärs- verket Luftfartsverket. Luftfartsverket har i uppdrag att skapa förutsättningar för ett till- gängligt, säkert, effektivt, jämställt och miljöan- passat flyg som kan tillgodose privatpersoners och näringslivets behov av resor och godstrans- porter.

Luftfartsverkets huvuduppgifter är att främja utvecklingen av den civila luftfarten, ansvara för drift och utveckling av statens flygplatser för civil luftfart, att utfärda föreskrifter för och utöva tillsyn över flygsäkerheten för den civila luftfarten, att svara för skyddet av miljön mot

föroreningar från den civila luftfarten, att ansvara för flygtrafiktjänst i fred för civil och militär luftfart, att ombesörja beredskapsplanläggning för civila flygtransporter, att verka för att hänsyn tas till funktionshindrade personers behov inom den civila luftfarten samt att ha samordnings- ansvaret för trafiksäkerhetsarbetet inom luftfar- ten.

Luftfartsverket ingår i samverkansområdet Transporter och samverkansområdet Skydd, undsättning och vård. Samverkansområdena redovisas under utgiftsområdet 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet.

7.2Utgiftsutveckling

I nedanstående tabell redovisas utgiftsutveck- lingen för den anslagsfinansierade delen av sta- tens verksamhet inom verksamhetsområdet. Det bidrag till kommunala flygplatser som riksdagen beslutade om 1998 fördelades för första gången

Tabell 7.1 Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet

Miljoner kronor

	Utfall	Anslag	Utgifts-	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2002	20031	prognos	anslag	anslag	anslag
			2003	2004	2005	2006
36:5 Från EG-budgeten finansierade	3,7	20,0	19,5	20,0	20,0	20,0
stöd till Transeuropeiska nätverk2
36:10 Driftbidrag till kommunala flyg-	98,4	94,9	92,5	81,13	81,13	81,13
platser

Totalt för Verksamhetsområde Luftfart	102,1	114,9	112	101,1	101,1	101,1

1Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

2Avser endast den del av TEN-anslaget som kan disponeras av Luftfartsverket.

3Beräknat anslag är enligt nuvarande fördelningssystem.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

1999. Anslaget till kommunala flygplatser har fördelats under året. Luftfartsverket och Svenska Kommunförbundet har gemensamt slutfört ett utvärderingsarbete för att bl.a. belysa hur stor del av driftunderskottet hos respektive flygplats som täcks av driftbidraget.

7.3Politikens inriktning

Fram till och med 2000 kännetecknades verkets utveckling av expansion, stora investeringar och god tillväxt i både flygrörelser och passagerare. I likhet med flygindustrin i stort planerade Luft- fartsverket för en fortsatt ökning i efterfrågan. Under 2001 inträffade en dramatisk förändring i omvärlden, vilket bidrog till ett kraftigt trend- brott i passagerarvolym. Den negativa trenden förstärktes under 2002. Efterfrågan på flygresor fortsatte att minska samtidigt som det skedde en överströmning av passagerare till lågkostnads- bolag samt till billigare biljetter i det traditionella reguljärflyget. Den del av flygbranschen som minskat mest är charterresandet. Ytterligare faktorer som har påverkat flygresandet under 2003 är den allmänna osäkerheten i världen samt sjukdomen Sars. Minskning av passagerarvoly- mer med 5–10 procent under 2003 är realistisk. En genomgång av situationen för världens flyg- bolag förstärker den mörka bilden. I USA fort- sätter man ge stora statsstöd till flygbolagen medan EU och Sverige valt ett annat förhållningssätt. De stora navflygplatserna i Europa har klarat sig bättre än de regionala flyg- platserna i Europas utkanter, där Sverige och Finland haft den svagaste återhämtningen. Ökade krav på säkerhetsåtgärder leder dessutom till stora extrakostnader för luftfartsskydd vilket i slutänden drabbar resenärerna och därmed hämmar återhämtningen av resandet.

Under de närmaste åren minskar de årliga in- vesteringarna för Luftfartsverket från över 3 miljarder kronor 2001 till under 1 miljard kronor 2006. Det finns de närmaste åren kapacitet i flygplatssystemet för att ta hand om ett ökat antal passagerare utan att nya investeringar behöver göras. Bromma är den enda av Luftfartsverkets flygplatser som har visat en ökning av antalet passagerare under 2002. Efter regeringens beslut att tillåta trafik till EES- stater på Bromma flygplats har nya linjer startats.

Därutöver har flygplatser med stort inslag av lågkostnadsflyg haft väsentligt bättre utveckling än övriga flygplatser.

Konkurrensen mellan flygplatser om flyg- bolag och interkontinental trafik ökar. Inrikt- ningen av flygplatserna från att enbart vara infra- strukturhållare till kommersiella vinstgivande företag har präglat det senaste årtiondet. I många fall har utförsäljning av infrastruktur på stora och medelstora flygplatser skett. I Sverige ser vi nya ägarkonstellationer genom att Luftfartsver- ket har gått in och köpt delar av Västerås och Säve flygplatser.

Regeringen anser att det nuvarande Luftfarts- verket skall delas. Luftfartsverkets sammanhållna organisationsstruktur är olämplig eftersom de verksamheter som bedrivs, dvs. myndighets- respektive produktionsverksamheter, har olika uppgifter och förutsättningar. Den ena myndig- heten skall omfatta nuvarande Luftfartsinspek- tionen och avdelningen Luftfart och Samhälle samt övriga funktioner som har en myndighets- utövande uppgift utan direkt koppling till kom- mersiella uppgifter. Den andra omfattar det kvarvarande affärsverket som skall ta hand om nuvarande produktionsverksamhet, dvs. de stat- liga flygplatserna, flygtrafiktjänsten och annan verksamhet som har koppling till intäkter eller där konkurrens förekommer med andra aktörer på marknaden. Regeringen anser att affärs- verksformen tills vidare bör bibehållas för pro- duktionsverksamheten.

Flygsäkerhets-, miljö- och kapacitetsfrågorna har fortsatt hög prioritet och kräver såväl natio- nella som internationella åtgärder. Villkoren för svensk luftfart fastställs inom ramen för EU:s arbete men också i andra internationella organi- sationer, främst inom FN-organet för civil luft- fart ICAO, det europeiska samarbetsorganet ECAC och Eurocontrol. Europeiska gemenska- pen är i färd med att ansluta sig till Eurocontrol - konventionen och bli fullvärdig medlem av Eurocontrol. Det skandinaviska luftfartssamar- betet kommer att fortsätta framför allt mot bak- grund av den betydande roll som SAS även fortsättningsvis bedöms komma att ha för Danmarks, Norges och Sveriges flygtransportsy- stem.

7.4Insatser

Konkurrens inom inrikesflyget

Den 1 juli 1992 avreglerades den svenska inri- kesflygmarknaden. Luftfartsverket konstaterar emellertid i en utredning som redovisades till regeringen i november 2001 att avregleringen inte har givit den ökade konkurrens och där- med lägre biljettpriser som förväntats.

Konkurrensen är fortfarande bristfällig på de linjer där SAS, tillsammans med Skyways, har betydande marknadsandelar och konkurrens råder endast på ett fåtal inrikeslinjer.

Luftfartsverket konstaterade vidare att de inträdeshinder som hämmar en effektiv konkur- rens på inrikesflygmarknaden framför allt utgörs av flygbolagens bonusprogram och bristen på attraktiva ankomst- och avgångstider på vissa flygplatser.

Som en följd av Luftfartsverkets redovisning gav regeringen i juni 2002 Konkurrensverket i uppdrag att utreda de konkurrens- och konsu- mentmässiga effekterna av att begränsa flygbola- gens tillämpning av bonusprogram på den svenska inrikesflygmarknaden. Konkurrensver- ket har den 9 april 2003 redovisat uppdraget till regeringen. I slutsatserna avråder Konkurrens- verket regeringen från att vidtaga mer långt- gående åtgärder, såsom särlagstiftning, för att ytterligare begränsa tillämpningen av flygbola- gens bonusprogram. Utredningen remissbe- handlas under sommaren/hösten 2003.

Stockholmsberedningen

Stockholmsberedningen har, enligt kommitté- direktiv, till regeringen föreslagit insatser för att uppnå en tillräcklig flygplatskapacitet i Stockholm – Mälardalsregionen för en trettio- årsperiod där hänsyn också tas till ett väl funge- rande allmänflyg (SOU 2003:33). Trots flygets aktuella problem ser Stockholmsberedningen ett ökat behov av flygplatskapacitet i regionen. Öppnandet av Arlandas tredje rullbana i april 2003 har medfört att tillgången till attraktiva ankomst- och avgångstider vid flygplatsen har ökat. Beredningen konstaterar bl.a. att en fjärde rullbana på Arlanda kommer att behövas, sanno- likt omkring åren 2020–2025. Stockholms- beredningens delbetänkande remissbehandlas sommaren/hösten 2003.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

7.5Mål och resultatbedömning

Med utgångspunkt i de transportpolitiska del- målen har regeringen i regleringsbrev fastställt verksamhetsmålen för Luftfartsverket. För Luftfartsverket har det även fastställts ekono- miska mål. Resultatet för 2002 i förhållande till dessa mål framgår av den följande redovisningen. Analys och slutsatser följer efter resultatredovis- ningen av Luftfartsverkets verksamhet.

Säkerhet

Verksamhetsmål: En säker luftfart, där ingen dödas eller allvarligt skadas inom flygtransport- systemet, genom att flygtransportsystemets utformning och funktion anpassas till de krav som följer av detta. Målet är att flygsäkerhets- standarden skall vara lägst i nivå med den som finns i övriga välutvecklande luftfartsnationer.

Resultat: Under 2002 inträffade ingen dödsolycka i svensk reguljär luftfart. Antalet omkomna i flygolyckor under 2002 för reguljär- flyget i västvärlden var lägre än något år sedan 1946. För att flygsäkerhetsmålet för den tunga kommersiella luftfarten skall kunna uppnås för perioden 1998–2007 krävs att antalet haverier per år är färre än ett eller två till och med 2007. För privatflyget krävs att antalet haverier blir färre under resterande del av perioden.

Inom privatflyget inträffade 26 haverier, ett haveri med dödlig utgång där sammanlagt tre personer omkom. Trots det innebär detta att frekvensen för haverier med dödlig utgång inom privatflyget fortsatte att minska även 2002. Sam- tidigt krävs stora insatser från alla inblandade parter för att nå målet att halvera det totala antalet haverier inom privatflyget.

För bruksflyget inträffade tre haverier, inget med dödlig utgång. Haveriutvecklingen inom bruksflyget är fortfarande gynnsam. Utveck- lingen för haverier med dödlig utgång är god. Inga sådana haverier har inträffat sedan 1997, dvs. under en 5-årsperiod. Det krävs att antalet haverier är färre än tre per år för att säkerhets- målet skall uppnås, dvs. halvering av haverifre- kvensen till 2008, med nuvarande produktions- utveckling.

Efter den 11 september 2001 har regelsyste- met för luftfartsskyddet skärpts väsentligt, för att förhindra kapningar och terrorism. Ytter- ligare en skärpning infördes den 19 april 2003

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

som syftade till att framför allt förbättra skalskyddet för att förhindra obehöriga att ta sig in på flygplatserna. Kostnaderna för luftfartsskydd på flygplatserna har ökat kraftigt. Luftfartsverket investerar totalt ca 850 miljoner kronor under två år i åtgärder för ökat skydd.

Miljö

Verksamhetsmål: En god miljö, där flygtrans- portsystemets utformning och funktion anpas- sas till krav på god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur- och kulturmiljö skyddas mot skador samt att en god hushållning med mark, vatten, energi och andra naturresurser främjas.

Resultat: För luftföroreningar kräver målets infriande såväl nationella åtgärder som att miljö- frågorna drivs aktivt i det internationella arbetet. Inom ECAC och ICAO har Sverige genom Luftfartsverket verkat för skärpta regler när det gäller buller och utsläpp av luftföroreningar.

Sverige ligger långt framme jämfört med andra europeiska länder i fråga om att införa miljöled- ningssystem. Ett av Luftfartsverkets över- gripande miljömål för 2002 var att miljölednings- system, enligt kraven i standarden ISO 14001 skulle vara införda på samtliga enheter vid utgången av året. Vid utgången av 2002 har miljöledningssystem införts på 18 enheter av totalt 28. Miljöledningssystem kommer att göra det lättare för Luftfartsverket att leva upp till olika miljökrav och ta tillvara kunskap om miljö- påverkan.

Inom ICAO och EU pågår arbete med att be- gränsa flygets utsläpp av koldioxid. Totalt för hela Luftfartsverket minskade koldioxidutsläp- pet från egen verksamhet under 2002 med 5 pro- cent jämfört med 2001. Flygtrafikens koldioxid- utsläpp och luftföroreningar utgör ett allvarligt och svårbemästrat problem. Utsläpp av kväve- oxider och kolväten minskade båda med 18 ton, 14 procent respektive 43 procent. Luftfartsver- ket deltar aktivt och har lett ett arbete inom ECAC, som resulterat i en ECAC-rekommen- dation om klassificering avseende kväveoxider med syfte att få en harmonisering av utsläpps- relaterade landningsavgifter i Europa. Sverige och Schweiz samarbetar i införandet av detta system och är de första länder som infört ett sådant system.

De riktvärden för trafikbuller som anges i regeringens proposition (prop. 1996/97:53, bet.

1996/97:TU7, rskr. 1996/97:174) – Infrastruk- turinriktning för framtida transporter – bör normalt inte överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av infrastruktur.

Luftfartsverket har arbetat med att begränsa trafikbuller i permanent bebyggelse enligt stats- makternas mål och följer i stort upprättad tids- plan. Vid Karlstads, Skellefteå, Sundsvalls och Sturups flygplatser är både investeringar och fysiska åtgärder helt genomförda. Vid Arlanda skall även alla fritidshus i flygplatsens närhet utredas och eventuellt åtgärdas. Luftfartsverket har ett beräknings- och uppföljningssystem (BUS) för att förbättra kontroll- och uppfölj- ningsmöjligheterna av flygbuller. De flesta euro- peiska länder har liknande system.

Tillgänglighet

Verksamhetsmål: Ett tillgängligt transportsystem, där flygtransportsystemet utformas så att med- borgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses.

Resultat: Luftfartsverket har tagit fram mått som beskriver möjligheten att med flyg ta sig till och från de svenska flygplatserna. Tillgänglighe- ten och åtkomligheten med flyg inom Sverige har försämrats under 2002, bl.a. på grund av att trafiken på Skövde och Söderhamns flygplatser har lagts ner. Även tillgängligheten till Europa har försämrats.

Luftfartsverket har tillsammans med övriga trafikverk deltagit i projekt Hela Resan under ledning av Rikstrafiken med syftet att bl.a. utveckla en modell för att bedöma olika nivåer av tillgänglighet för funktionshindrade. Resultatet skall ligga till grund för en transportslagsöver- gripande strategi för hur transportsystemet skall bli tillgängligt för funktionshindrade senast 2010. Strategin redovisades den 31 mars 2003.

Luftfartsverket har enligt instruktionen ansvar för att verka för att hänsyn tas till funktions- hindrade resenärers särskilda behov i luftfarten.

Transportkvalitet

Verksamhetsmål: En hög transportkvalitet, där flygtransportsystemets utformning och funktion skall medge en hög transportkvalitet för med- borgarna och näringslivet.

Resultat: Luftfartsverket har tagit fram ett system för att rapportera förseningar och dess orsaker på Arlanda flygplats. Antalet försenade flygningar, antalet försenade passagerare och förseningens storlek kan med hjälp av DARSA (Delay Analysis Report at Swedish Airports) redovisas och analyseras månadsvis. Antalet för- senade flygningar, antalet försenade passagerare och förseningarnas storlek har minskat under 2002. Till stor del beror detta på den minskade flygtrafiken, men också genom att Luftfartsver- ket arbetar med punktlighetshöjande åtgärder på flygplatser och i flygtrafikledningen för att åstadkomma ytterligare förbättringar.

Regional utveckling

Verksamhetsmål: Flygtransportsystemet skall främja en positiv regional utveckling genom att dels utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet att utvecklas, dels motverka nackdelar av stora transportavstånd.

Resultat: Anslaget till kommunala flygplatser har fördelats under året. Anslaget är 106 miljo- ner kronor och Luftfartsverket bidrar med 11 miljoner kronor. Luftfartsverket och Svenska Kommunförbundet har arbetat med en gemen- sam utvärdering för att bl.a. belysa hur stor del av driftunderskottet hos respektive flygplats som täcks av driftbidraget. Detta arbete redovisades till regeringen i april 2003.

Med anledning av den regionalpolitiska propositionen som riksdagen beslutade om i slutet av 2001 uttryckte riksdagen att flygtrafi- ken på vissa destinationer skulle vara en statlig angelägenhet.

Regeringen införde allmän trafikplikt på tio inrikes flyglinjer under slutet av 2001 och upp- drog åt Rikstrafiken att upphandla trafiken. Det är väsentligt att alla delar av landet har en väl fungerande flygtrafik i avsaknad av alternativa resmöjligheter. En tillfredsställande flygtrafik är av stor vikt för kommunerna och för de företag som har verksamhet i dessa regioner.

Jämställdhet

Verksamhetsmål: Ett jämställt flygtransport- system, där flygtransportsystemet är utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män skall ges

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

samma möjligheter att påverka transportsyste- mets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värderingar skall tillmätas samma vikt.

Resultat: Sammantaget är kvinnors perspektiv dåligt företrädda vid planering, beslut och för- valtning av dagens transportsystem. De statliga trafikverkens ledningar domineras av män lik- som ledningarna för bransch- och intresseorga- nisationer. En genomgång av könsfördelningen i några svenska flygbolags styrelser visar att kvin- nor är klart underrepresenterade. I Luftfartsver- kets styrelse är fyra ledamöter av totalt nio leda- möter kvinnor. Luftfartsverket har för avsikt att kommande år genomföra studier för att bättre belysa skillnader mellan mäns och kvinnors res- mönster. Man har även för avsikt att ytterligare förbättra kunskapsunderlaget för att därmed skapa underlag för att utarbeta etappmål för delmålet ett jämställt transportsystem.

7.5.1Luftfartsverkets ekonomiska resultat

Verksamhetsmål: Det långsiktiga målet för ränta- bilitet är att resultatet efter skattemotsvarighet skall uppgå till 8 procent av eget kapital.

Det långsiktiga målet för soliditeten är att denna skall uppgå till lägst 25 procent.

Som restriktion för prishöjningar gäller att trafikavgifterna, exkl. undervägsavgifter, avgifter för luftfartsskydd och bulleravgifter i genom- snitt över åren får öka med högst nettoprisindex, mätt från och med 1993 års nivå.

Resultat: Luftfartsverkets resultat efter finan- siella poster uppgick för 2002 till 151 miljoner kronor, att jämföras med 2001 års resultat på 20 miljoner kronor. Räntabiliteten på eget kapital efter inkomstskatt och skattemotsvarighet var 3,6 procent (0,5 procent för 2001) att jämföras med det av regeringen och riksdagen uppsatta målet på 8 procent. Soliditeten var vid utgången av året 19 procent (19 procent) att jämföras med målet på lägst 25 procent. Staten har sänkt soli- ditetskravet till 20 procent för 2003 och 2004. Det långsiktiga målet på 25 procent kvarstår. Under våren 2003 togs Arlandas tredje bana i drift. Detta höjer verkets kapitalkostnad med 300 miljoner kronor. Luftfartsverket startade under 2001 ett åtgärdsprogram i syfte att ge resultatförbättringar på ca 1 000 miljoner kronor fram till 2006. Resultatförbättringsmål på 250 miljoner kronor för 2002 har uppnåtts.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Flygtrafiken har under året fortsatt att minska. Antalet passagerare på Luftfartsverkets flygplatser minskade med 8 procent till drygt 28 miljoner och antalet landningar med 7 procent. Lönsamhetsproblemen i flygbranschen är bety- dande, både internationellt och i Sverige. Flerta- let flygbolag förlorar pengar och detta ökar pres- sen på alla aktörer i branschen att förändra, effektivisera och minska kostnaderna.

De av statsmakterna uppställda ekonomiska målen kommer inte att uppnås de närmaste åren.

Avtalstvisten mellan SAS och Luftfartsverket

I samband med byggandet av terminal 2 på Arlanda 1992 ingick Luftfartsverket och SAS en skriftlig överenskommelse om fördelning av kostnadsansvaret. SAS bröt överenskommelsen vilket ledde till en tvist i domstol som Luftfarts- verket förlorade och som efter Högsta domsto- lens beslut att inte meddela prövningstillstånd vunnit laga kraft. Domen innebär att SAS befrias från betalningsansvaret för Terminal 2. Luft- fartsverket har sedan tingsrättens dom i decem- ber 1999 sammanlagt kostnadsfört ca 730 miljo- ner kronor.

A-Banan Projekt AB

A-Banan Projekt AB är ett helstatligt bolag vars aktier till lika delar förvaltas av Banverket och Luftfartsverket. Bolaget har till uppgift att bevaka statens rättigheter och skyldigheter enligt de s.k. Arlandabaneavtalen som reglerar byg- gande och finansiering av järnvägen till Arlanda flygplats. I projektet ingår vidare anskaffning av särskilt utformade tåg som nyttjas för flygpen- deltrafiken. A-Banan Projekt AB skall vidare övervaka driften av Arlandabanan och den del av anläggningen som byggts för intercitytrafik samt följa återbetalningen av det statliga villkorslån som lämnats för genomförande av projektet. Ränta på villkorslånet bekostas av Banverkets anslag och inte av Luftfartsverket. A-Banan Projekt AB har upphandlat ett konsortium bestående av Alstom, John Mowlem Construc- tion och NCC. Konsortiet har bildat ett särskilt bolag, A-Train AB, för att genomföra projektet samt driva anläggning och flygpendeltrafik. Vid färdigställandet överfördes anläggningen till A- Banan Projekt AB som i sin tur hyr ut den till A-

Train AB. A-Train AB har som ersättning fått rätt att fram till 2040 bedriva flygpendeltrafik mellan Stockholm Central och Arlanda flygplats. A-Train AB kommer under koncessionsperio- den att vara spårinnehavare på järnvägssträckan Rosersberg–Arlanda flygplats–Odensala samt ha rätt att bedriva persontrafik på sträckan Stockholm Central–Rosersberg. A-Train AB bedriver trafiken under namnet Arlanda Express. A-Banan Projekt AB kan enligt projektavtalen under vissa förutsättningar komma att överta tågsätten och därmed också återta trafikerings- rätten. Detta skulle kunna innebära ekonomiska konsekvenser för ägarna. Luftfartsverket kan då komma att hemställa om täckning av dessa kost- nader från staten.

Regeringens överväganden

Regeringen konstaterar att de verksamhetsmål som formulerats inom verksamhetsområdet Luftfart i huvudsak har uppfyllts. Luftfartsver- kets ekonomiska mål räntabilitet och soliditeten nådde dock inte de uppsatta målen och Luft- fartsverket kommer troligen inte att nå dessa mål de närmaste åren. Restriktionerna för prishöj- ningar har följts enligt de system som infördes 1993. Luftfartsverket påbörjade under 2002 en prisstudie som syftar till att se över det befintliga avgiftssystemet och vidareutveckla det för att bättre kunna anpassa det till nuvarande mark- nadsförutsättningar. Regeringen har för avsikt att i samband med uppdelningen genomföra en utvärdering av avgiftssystemet i syfte att anpassa avgifterna till den nya organisationen.

Luftfartsverket är inne i en period av kost- samma investeringar vilket bidrar till verkets svaga resultat. Investeringsbehovet har bl.a. upp- stått som en följd av den tidigare starka utveck- lingen på flygmarknaden.

7.6Budgetförslag

7.6.1Luftfartsverkets ekonomiska mål

Luftfartsverket skall bidra till att de transport- politiska målen uppnås på ett företagsekono- miskt sätt och inom ramen för en samhällseko- nomiskt effektiv och långsiktig hållbar trans- portförsörjning. Av Luftfartsverkets treårsplan

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

framgår att det ekonomiska resultatet efter skattemotsvarighet för perioden 2004–2006 bedöms bli 137, 252 respektive 341 miljoner kronor. Luftfartsverkets prognos för 2003 är ett nollresultat. Luftfartsverket har en låneram under planeringsperioden på 8 000 miljoner kronor.

Regeringens övervägande

Regeringen föreslår följande ekonomiska mål för Luftfartsverket under perioden 2004–2006: Målet för soliditet bör ligga på 20 procent under 2004. Det långsiktiga målet för soliditeten är att denna efter 2004 lägst skall uppgå till 25 procent. Avseende räntabilitetsmålet anser regeringen att det bör ligga fast på nuvarande nivå, dvs. 8 pro- cent av eget kapital efter skatt. Prisrestriktionen bör vara oförändrad för 2004. I samband med delning av Luftfartsverket bör en översyn av tra- fikavgifterna göras.

Beträffande utdelningskravet anser regeringen att det bör vara oförändrat, dvs. en tredjedel av vinsten, räknad som resultatet efter skattemot- svarighet. Utdelning och skattemotsvarighet bör även i fortsättningen fastställas slutligt av rege-

ringen årligen i samband med att bokslutet fast- ställs.

7.6.2Finansiella befogenheter

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003 låta Luftfartsverket få rätt att ta upp lån i och utanför Riksgäldskonto- ret inom en total ram på 8 000 miljoner kronor. Luftfartsverket får teckna aktier eller ge aktie- ägartillskott till LFV Holding AB inom en ram på 150 miljoner kronor. Luftfartsverket föreslås vidare få rätt att teckna borgensförbindelser för krediter till förmån för dotterbolaget LFV Holding AB inom en total ram på 60 miljoner kronor samt placera kassamässigt överskott i bank, i statsreglerade och hos motpart med kreditvärdighet motsvarande kategori K1 enligt Nordisk Ratings system eller motsvarande samt på räntebärande konto i Riksgäldskontoret. Luftfartsverket föreslås lämna likvid säkerhet vid utställandet av derivatinstrument. En ram även för utställandet av sådana säkerheter på 2 000 miljoner kronor bör fastställas för 2004.

Tabell 7.2 Ekonomisk utveckling

Miljoner kronor där ej annat anges

	Prognos 2003	Plan 2004	Plan 2005	Plan 2006
Resultat efter skattemot-	0	137,0	252,0	341,0
svarighet

Räntabilitet på eget kapi-	0	4,4	7,7	9,7
tal efter skattemotsvarig-
het (%)

Soliditet (%)	18,0	18,4	19,7	21,7

Beräknad skattemotsva-	0	65,0	74,0	101,0
righet

Beräknad utdelning	0	46,0	84,0	114,0

Jämfört med treårsplanen har prognosen 2003 justerats till ett nollresultat. Detta beror på den negativa trafikutvecklingen under året. Utvecklingen av trafikvolymen är emellertid mycket osäker, vilket förväntas påverka resultatet även för 2004-2006, (ej justerat i tabellen). Varje procentenhets förändring av trafikvolymen innebär ca 30– 40 miljoner kronor i resultatpåverkan på årsbasis.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

7.6.3Luftfartsverkets investeringsplan

Tabell 7.3 Investeringsplan

Miljoner kronor

	Total kostnad	Prognos	Plan	Plan	Plan
	under perioden	2003	2004	2005	2006

Terminalåtgärder Arlanda	1 410	810	475	125	-

Tredje banan	210	50	110	50	-

MATS inkl. CUP	510	85	325	100	-

Övriga projekt	3 270	755	690	925	900

Summa investeringar	5 400	1 700	1 600	1 200	900

Lån i RGK	860	860

Investeringsbidrag	95	30	30	20	15

Egna medel	4 445	810	1 570	1 180	885

Övrig finansiering	-	-	-	-

Summa finansiering	5 400	1 700	1600	1 200	900

Under den senaste femårsperioden har Luft- fartsverkets investeringar uppgått till 10,6 mil- jarder kronor. Luftfartsverket föreslår en inves- teringsnivå under perioden 2004–2006 på sammanlagt 3 700 miljoner kronor. De största investeringarna under planeringsperioden görs på Arlanda flygplats. Investeringsutgiften för hela MATS-projektet (Modernisering av flyg- trafikledningssystemet) är beräknad till 2 miljar- der kronor och beräknas vara avslutad 2005. Utbyggnaden av terminalområde Syd har skjutits på framtiden på grund av det svaga efter- frågeläget. Däremot kommer terminal Nord- projektet huvudsakligen bestående av Pir F och ny centralbyggnad att färdigställas. Investerings- utgifterna för projektet, som påbörjades 2000, beräknas totalt uppgå till knappt 6 miljarder kronor. Investeringarna inriktas på ersättnings- anskaffningar, åtgärder för att säkerställa flyg- säkerheten och åtgärder som skall leda till miljö- förbättringar. Utrymmet för kommersiella investeringar är mycket begränsat under plane- ringsperioden. Enbart sådana investeringar som visar mycket god lönsamhet kommer att genomföras. De stora investeringar som genomförs medför kraftigt ökade kapitalkostna- der. Totalt förväntas avskrivnings- och ränte- kostnader stiga med drygt 500 miljoner kronor till och med 2006. Av periodens investeringar bedöms ca tre fjärdedelar kunna finansieras med egna medel.

Regeringens överväganden

Regeringen konstaterar att Luftfartsverkets investeringar kommer att vara omfattande även under den kommande treårsperioden. Detta är en bidragande faktor till att soliditets- och räntabilitetsmålet inte kommer att nås de när- maste åren. Det stora investeringsbehovet är huvudsakligen en följd av den tidigare starka utvecklingen inom flyget. På grund av flygmark- nadens för närvarande svaga utveckling har dock Luftfartsverket skjutit på vissa större projekt. En huvudsaklig fortsättning på tidigare godkända investeringsplaner är emellertid nödvändig. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att inves- teringsplanen godkänns.

7.6.436:10 Driftbidrag till kommunala flygplatser

Tabell 7.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	98 356	sparande	0
2003	Anslag	94 900	Utgifts-	92 527
2003	Anslag	94 900	prognos	92 527
2004	Förslag	81 100

2005	Beräknat	81 100	1

2006	Beräknat	81 100	1

1 Beräknat anslag enligt nuvarande fördelningssystem.

I riksdagens transportpolitiska beslut 1998 (prop. 1997/98:56, bet. 1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266) sades att staten, inom ramen för en oförändrad rollfördelning, skulle ta ett större ekonomiskt ansvar än dittills för driften av luftfartens infrastruktur i avsikt att uppnå en tillfredsställande flygtrafikförsörjning. Anslaget infördes budgetåret 1999 i enlighet med det transportpolitiska beslutet. Bidragets totala nivå det första året var 115 miljoner kronor, varav 105 miljoner kronor betalades genom anslaget och 10 miljoner kronor direkt av Luftfartsverket i egenskap av sektorsmyn- dighet. En successiv nedtrappning av bidraget har sedan gjorts i relation till en årlig produk- tivitetsfaktor på 2 procent.

Bidraget är avsett att finansiera delar av drift- underskotten vid kommunala och privata flyg- platser. Flygplatser som omfattas av stödet är dels sådana som har en icke säsongsbunden regu- ljär passagerartrafik, dels flygplatser som har en sådan reguljär passagerartrafik som kan anses ha särskild betydelse för uppfyllandet av de trans- portpolitiska målen.

Utvärdering av det statliga driftbidraget

I det transportpolitiska beslutet sades att en grundlig utvärdering av det statliga driftbidra- get bör göras efter fem år och att denna även bör omfatta den fortsatta finansieringen. Luftfartsverket och Svenska Kommunförbun- det har gemensamt genomfört en sådan utvär- dering och har i en skrivelse till regeringen den 4 april 2003 redovisat resultatet av utvärde- ringen.

Utvärderingen drar slutsatsen att bidraget är nödvändigt för att säkerställa de transportpoli- tiska målen om tillgänglighet och regional utveckling. I många regioner med dålig alternativ transportförsörjning spelar flyget en avgörande roll för att nå dessa mål. Vad gäller bidrags- systemets principer har dessa i stort fungerat väl och i enlighet med riksdagens intentioner.

Utvärderingen visar på ett successivt ökande driftunderskott vid flygplatserna. Underskottet för 2002 har beräknats uppgå till 216 miljoner kronor. Stödet på 115 miljoner kronor 1999 byggde på en ambition att staten skulle täcka ca 75 procent av det samlade driftunderskottet vid de icke-statliga flygplatserna. Utredningen visar

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

på en underskottstäckning vid flygplatserna som i genomsnitt uppgår till ca 49 procent. Den årliga avtrappningen på 2 procent i stödbelopp har inte motsvarats av en faktisk produktivi- tetsförbättring på flygplatserna såsom eftersträ- vats. Detta förklaras med att kostnader för per- sonal och utrustning, t.ex. för räddningstjänsten, inte påverkas av att flygplanen, till följd av vikan- de trafikvolym, har färre passagerare i planen.

I övrigt föreslår utredningen ett antal änd- ringar av teknisk karaktär i modellen utan att frångå de grundläggande principerna som beslu- tats i det transportpolitiska beslutet 1998.

Regeringens överväganden

Regeringen gör bedömningen att den modell som använts i fem år i stort har fungerat enligt de ambitioner som slagits fast av riksdagen i det transportpolitiska beslutet 1998. Stödet spelar en viktig roll för att landet skall få en tillfredsstäl- lande transportförsörjning och särskilt gäller detta för de regioner där det saknas konkurrens- kraftiga alternativa transportsätt. Statens ansvar är att minska skillnaderna i utvecklingsförutsätt- ningar mellan olika delar av landet. Det är viktigt att det över landet finns tillräckligt goda trans- portmöjligheter så att människor kan bosätta sig efter eget val och inte tvingas flytta på grund av brister i transportsystemet.

Diagrammet här nedan ger en bild över det totala stödet för 2002 till luftfarten. Förutom trafiken mellan Östersund och Umeå har det tidigare inte funnits någon upphandlad trafik. Under 2002 upphandlade Rikstrafiken tio nya linjer. Det innebär att det finns tio flygplatser i särskilt utsatta regioner som har både driftbidrag och upphandlad trafik. De flygplatser som har upphandlad trafik har en kostnadstäckning på ca 76 procent av driftunderskottet jämfört med kostnadstäckningen för de övriga flygplatserna som ligger på ungefär 30 procent.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Diagram 7.1 Statliga medel till luftfarten 2002, fördelning av driftbidrag och upphandlad trafik

Statliga medel till luftfarten 2002

	90
kronor	80	Driftbidrag
		Driftbidrag
	70
	60	Upphandlad trafik*
	50
Miljoner	50	Totalt stöd
	40	Totalt stöd
	40
	30
	20
	10
	10
	0

12 flygplatser som enbart har	10 flygplatser som har både
driftbidrag	driftbidrag och upphandlad
	trafik

Flygplatser

*Den upphandlade trafiken avser perioden november till december.

Det totala stödet till luftfarten 2003 framgår av diagrammet här nedan. År 2003 är första året med upphandlad trafik mellan Stockholm/Arlanda och nio regionala flygplatser samt mellan Pajala–Luleå. Flyglinjer som upp- handlas är mellan Stockholm/Arlanda och res- pektive Arvidsjaur, Gällivare, Hagfors, Hemavan, Lycksele, Storuman, Sveg, Torsby och Vilhelmina. Upphandlingen motiveras av att alternativa resmöjligheter med rimliga restider saknas. Med upphandlingen säkerställs tillgängligheten och därmed främjas en positiv regional utveckling. (Se även kapitel 8 Interregional kollektiv persontrafik.)

Diagram 7.2 Statliga medel till luftfarten 2003, fördelning av driftbidrag och upphandlad trafik

Statliga medel till luftfarten 2003

	180
kronor	160	Driftbidrag
		Driftbidrag
	140
	120	Upphandlad trafik*

Miljoner	100	Totalt stöd
	80	Totalt stöd
	80
	60
	40
	20
	20
	0

12 flygplatser som enbart har	10 flygplatser som har både
driftbidrag	driftbidrag och upphandlad
	trafik

Flygplatser

* Avser beslutat för 2003

Som en del i en generell översyn av hur trans- portpolitiskt motiverade insatser genomförs har regeringen för avsikt att i ett större sammanhang

se över stödet till flygplatserna. I denna översyn kommer såväl nuvarande stöd till luftfartssek- torn som statens stöd till andra trafikslag att behandlas med syftet att åstadkomma långsiktigt hållbara förutsättningar för statligt stöd till transportsystemet. Vid denna översyn bör ett nytt stödsystem övervägas, men innan ett sådant arbete har genomförts bör nuvarande driftbidragssystem och dess finansiella ramar ligga fast enligt tidigare.

Tabell 7.5 Härledning av nivån 2004-2006 för anslaget 36:10 Driftbidrag till kommunala flygplatser

Miljoner kronor

	2004	2005	2006
Anvisat för 2003 i 2003 års	94,9	94,9	94,9
statsbudget

Överföring till anslag 3:3	-13,8	-13,8	-13,8
Tullverket

Förslag/beräknat anslag*	81,1	81,1	81,1

* Enligt nuvarande system.

7.6.5En uppdelning av Luftfartsverket

Ärendet och dess beredning

Sedan sin tillkomst 1945 har Luftfartsverket genomgått ett antal förändringar där den star- kaste drivfjädern för utvecklingen har legat i den starka trafiktillväxten. Luftfartsverket har fått vidgade uppgifter genom ansvar för miljöfrågor samt sektorsplanering inom den civila luftfarten. Internt inom verket har det kontinuerligt pågått ett förändringsarbete. Dåvarande Kommunika- tionsdepartementet gjorde under åren 1996– 1997 en översyn av Luftfartsverkets verksamhe- ter och roller. Översynen gjordes utifrån hypo- tesen att ökad tydlighet i mål och uppdragsbe- skrivning skulle skapa en ökad effektivitet samt att Luftfartsverkets dåvarande mål och struktur skulle leda till intressekonflikter. En viktig slut- sats av översynen var att sektors- och flygsäker- hetsverksamheterna borde vara åtskilda från infrastrukturhållandet och de kommersiella verksamheterna. Regeringen beslöt som en kon- sekvens av utredningen att omformulera Luft- fartsverkets dåvarande övergripande mål. För att tydliggöra rollerna och minimera intressekon- flikterna har Luftfartsverket sedan den 1 mars 1998 organiserat verksamheten i tre funktionella enheter med utgångspunkt i verkets tre roller: sektor, säkerhet och produktion. Näringsdepartementet genomförde under 1999

ytterligare en översyn av Luftfartsverkets verksamhetsstruktur. Det förslag som presente- rades efter översynen och som innebar en upp- delning av verksamheten genomfördes inte. Luftfartsverket har därefter under 2001 vidtagit ytterligare åtgärder för att förtydliga de interna rollerna genom att flygtrafiktjänstens reglering och myndighetsuppgifter avskilts från de producerande funktionerna inom verket.

I dag uppträder Luftfartsverket som ett affärs- verk där tredje man kan uppfatta verkets age- rande som ett resultat av en sammanvägning av verkets skilda roller och intressen. Den funktio- nella uppdelning som gjorts i de tre rollerna pro- duktion, sektor och säkerhet förändrar inte situationen.

Luftfartsverkets sammanhållna organisations- struktur är olämplig eftersom de verksamheter som bedrivs, dvs. myndighets- respektive pro- duktionsverksamheter, har olika syften och förutsättningar. I sin roll som myndighet är Luftfartsverket inte fristående till sin egen roll som marknadsaktör. Regeringen har antagit att detta skapar trovärdighets- och effektivitetspro- blem för verket både i sin roll som myndighet och som marknadsaktör. Mot denna bakgrund har regeringen internt låtit utreda möjligheten för att bryta ut myndighetsverksamheterna i en separat luftfartsmyndighet. En departements- promemoria har remissbehandlats under som- maren 2003.

En ny luftfartsmyndighet

Regeringens förslag: Regeringen föreslår en uppdelning av Luftfartsverket, där den nya myndigheten skall omfatta nuvarande Luftfartsinspektionen och avdelningen Luftfart och Samhälle samt övriga funktioner som är av klar myndighetskaraktär. Det kvarvarande affärsverket skall driva de statliga flygplatserna, flygtrafiktjänsten och annan verksamhet som har koppling till affärsverksamhet. Bildandet av en ny luftfartsmyndighet hindrar inte att regeringen i framtiden utreder om en trafikslagsövergripande inspektionsmyndighet bör bildas. I nuläget anser dock regeringen att det är viktigt att genomföra uppdelningen av Luftfartsverket med syftet att undanröja dagens situation där myndigheten kontrollerar sig själv. En ny myndighet kommer att innebära förbättrade möjligheter att aktivt utöva tillsyn

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

och översyn av Luftfartssektorns samtliga aktörer. En organisationskommitté bör tillsättas för att göra studier av bl.a. finansiering och organisationsstruktur. Även en författningsöversyn behöver företas eftersom en uppdelning kan komma att medföra konsekvenser i bl.a. luftfartslagen (1957:297) och luftfartsförordningen (1986:171). Genomförandet kan tidigast ske den 1 januari 2005. För Luftfartsverket, de anställda och externa intressenter är det av stor betydelse att riskdagen nu godkänner principen att Luftfartsverket uppdelas i två myndigheter, ett affärsdrivande verk och en luftfartsmyndighet. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner en uppdelning av Luftfartsverket och att regeringen bemyndigas genomföra ombildningen.

Remissinstanserna: Bland remissinstanserna råder det ett nästintill totalt stöd för förslaget om att Luftfartsverkets myndighetsroll och pro- duktionsroll separeras från varandra. Därigenom kan potentiella rollkonflikter undvikas och till- synsverksamhetens legitimitet stärkas, anser flera instanser. Hur uppdelningen bör se ut i detalj råder det något delade meningar om, men utredningens förslag stöds i stort.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser att den grundläggande rollkonflikten ligger i att Luftfartsverket bedriver både myndighets- och produktionsverksamhet. Myndighetsverk- samheterna styrs av samhälls- och transportpoli- tiska mål medan produktionsverksamheterna till stor del styrs av företagsekonomiska mål.

Ett grundläggande krav på en myndighet för att den skall vara trovärdig och oväldig i sin myndighetsroll är att den skall stå helt fristående från sektorns alla aktörer. Så är inte fallet med dagens organisation. Luftfartsverket är som tjänsteproducent part på en marknad med andra aktörer, t.ex. flygbolag, kommunala och privata flygplatser, samtidigt som man som myndighet ställer krav på aktörerna och kontrollerar dessa. Med en sådan ordning finns risken att myndigheten gynnar den egna verk- samheten och ser till egna intressen till förfång för ett strikt neutralt agerande i förhållande till hela luftfartssektorn. Regeringen anser att en separation av produktionsverksamheten från Luftfartsverkets sektors- och säkerhetsroller kommer att ge verksamheterna möjlighet att uppträda med större integritet i förhållande till brukarna, som köper tjänster från produk-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

tionsverksamheten och som samtidigt är bero- ende av tillsyn och myndighetsutövning. Rege- ringen menar även att en delning skulle minska de upplevda rollkonflikter som dagens organi- sation av Luftfartsverket skapar. En separat luftfartsmyndighet skulle vara oberoende i förhållande till olika flygplatshållare och ha större möjlighet att främja konkurrensen inom luftfarten än vad Luftfartsverket har i dag, då man själv är den största flygplatshållaren på marknaden.

Luftfartsverket drivs sedan 1947 som affärs- verk. Ett affärsverk kännetecknas av att verket utgör en självständig ekonomisk enhet i för- hållande till statsbudgeten samtidigt som det förmögenhetsmässigt utgör en del av staten. Regeringen har direktiv rätt mot verken som har lydnadsplikt i förhållande till regeringen. Ett affärsverk finansierar sin verksamhet med intäkter från de tjänster och produkter det tillhandahåller. Regeringen anser att affärs- verksformen bör bibehållas för Luftfartsverkets produktionsverksamhet.

Finansiering

Regeringens förslag: I dag finansieras myndig- hetsverksamheten dels genom avgifter som tas ut i samband med myndighetsutövningen och dels genom de resurser som affärsverksamheten bidrar med.

Finansieringen av reformen är tänkt att ske genom avgifter. Hur det slutliga avgiftssyste- met skall utformas bör vara en fråga för orga- nisationskommittén att utreda. Hur avgifterna

skall redovisas har regeringen för avsikt att återkomma till riksdagen med. Regeringen av- ser att i budgetpropositionen för 2005 redovisa den fullständiga ekonomiska bilden för refor- men. Uppdelningen kommer att innebära merkostnader, men dessa kan motiveras med att verksamheterna blir mer renodlade och i förlängningen effektivare. En utgångspunkt i den fortsatta utredningen av finansieringen av verksamheten är att uttaget från passagerare och flygbolag inte bör öka annat än för att betala de extra kostnader som uppkommer när den nya myndigheten behöver resursförstärka för att bl.a. utöva tillsyn av affärsverket och övriga aktörer. En följd av att myndighets- verksamheten bryts ut ur affärsverket är att vissa luftfartsavgifter kan sänkas i och med att avgifterna i dag även är satta för att täcka underskottet i myndighetsverksamheten. Intäkterna från en ny avgift bör därmed mot- svaras av en lika stor sänkning av Luftfartsverkets luftfartsavgifter, undantaget det som skall ersätta de ökade kostnaderna för den nya myndigheten.

Remissinstanserna: Den övervägande delen av remissinstanserna förespråkar en kostnads- neutral finansiering. Security- och undervägs- avgifterna har höjts kraftigt de senaste åren och branschen anser sig inte klara ytterligare avgifts- höjningar i dagens läge. Några instanser anser att den nya luftfartsmyndigheten bör finansieras via statsbudgeten utan att någon extra avgift tas ut av sektorn.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

8 Interregional kollektiv persontrafik

8.1Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar den interregio- nala kollektiva persontrafiken och ansvarig myn- dighet är Rikstrafiken. Myndighetens uppgift är att verka för utveckling och samordning av den interregionala kollektiva persontrafiken och att därigenom bidra till att de transportpolitiska målen uppnås. Rikstrafiken skall som en del i detta arbete svara för statens upphandling av transportpolitiskt motiverad interregional kol- lektiv persontrafik som inte upprätthålls i trafik- huvudmännens regi och där det saknas förut- sättningar för kommersiell drift.

8.2Utgiftsutveckling

Tabell 8.1 Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet

Miljoner kronor

	Utfall	Anslag	Utgiftsprognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2002	2003	2003	anslag	anslag	anslag
				2004	2005	2006

36:11 Rikstrafiken: Administration	10,7	11,3	11,3	19,41	19,91	20,21

36:12 Rikstrafikens Trafikupphandling	717,3	790,0	831,22	793,03	793,03	793,03
Totalt för verksamhetsområdet	728,0	801,3	842,5	812,4	812,9	813,2

1Inklusive överföring av utredningsverksamhet m.m. från anslag 36:12 och överföring av medel från anslag 36:9 Rederinämnden: Administration.

2Inklusive de ökade kostnaderna för genomförd korttidsupphandling av viss flygtrafik.

3Efter överföring av utredningsverksamhet m.m. till anslag 36:11.

Regeringen föreslår att utredningsverksamhet m.m. överförs från anslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling (se vidare avsnitt 8.7) samt att 500 000 kronor överförs från anslaget 36:9 Rede- rinämnden: Administration. Med dessa över- föringar kan de överskridanden som Rikstrafi- ken prognostiserat för kommande år undvikas.

8.3Politikens inriktning

Verksamhetsområdet omfattar den utveckling och samordning av trafiken som krävs för att skapa ett effektivare interregionalt kollektivt persontrafiksystem. Statens upphandling av

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

interregional kollektiv persontrafik är ett verktyg för denna utveckling och samordning.

Det är viktigt att det över hela landet finns tillräckligt goda transportmöjligheter så att människor inte tvingas flytta på grund av brister i transportsystemet. Transportsystemet skall utformas så att det svarar mot kvinnors och mäns transportbehov och där kvinnor och män ges samma möjligheter att påverka utvecklingen och utnyttjandet.

Det bör även finnas en rimlig valfrihet vid val av transportlösning för resor mellan olika regio- ner. Staten har här ett övergripande ansvar. Sam- tidigt bör dock den interregionala kollektivtrafi- ken så långt som möjligt drivas på kommersiella villkor och i ökad utsträckning samordnas med lokal och regional kollektivtrafik. En tillfreds- ställande interregional transportförsörjning i ett sammanhängande nätverk och transportutbud torde dock även fortsättningsvis kräva att sam- hället upphandlar sådan trafik som ger ett väsentligt bidrag till att åstadkomma en sådan transportförsörjning och till uppfyllandet av de transportpolitiska målen men som inte kan dri- vas på kommersiella grunder.

Genom myndigheten Rikstrafiken har staten genomfört ett stort antal upphandlingar av sådan transportpolitiskt motiverad kollektiv person- trafik. Flera av dessa upphandlingar har genom- förts i samverkan med trafikhuvudmännen bl.a. i syfte att förbättra samordningen mellan regional och interregional trafik.

Kollektivtrafiken är en del av samhällsservicen och det är viktigt att den blir tillgänglig för alla. Staten fördelar betydande belopp till trafik- huvudmännen för åtgärder i syfte att öka till- gängligheten för funktionshindrade. Därutöver bidrar staten till utbyggnad av lokal och regional infrastruktur för kollektivtrafik. Sedan början av åttiotalet har staten även avsatt särskilda medel till satsningar på forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprojekt inom kollektivtrafik- området. Under de senaste åren har medel också avsatts för samhällsbetalda resor.

Även om satsningar gjorts av såväl staten som trafikhuvudmännen har resandeutvecklingen inom kollektivtrafiken inte varit tillfredsstäl- lande. Regeringen ser allvarligt på att kollektiv- trafikresandet i många fall stagnerat och tillsatte under 2001 två utredningar, Kollektivtrafik- kommittén och Järnvägsutredningen, med upp- gift att föreslå åtgärder i syfte att utveckla kol- lektivtrafiken med utgångspunkt från ett

resenärsperspektiv. Kollektivtrafikkommittén har lämnat sitt slutbetänkande (se vidare avsnitt 8.5) och Järnvägsutredningen skall redovisa sitt slutbetänkande senast den 15 november 2003. Regeringen avser återkomma till riksdagen med anledning av dessa utredningar.

Regeringen har även för avsikt att initiera en generell översyn av hur transportpolitiskt moti- verade insatser genomförs. I denna översyn avses statens samlade insatser inom alla trafikslag att behandlas. Syftet är att åstadkomma långsiktigt hållbara förutsättningar för statens ansvar för transportpolitiskt motiverad trafik som inte kan drivas på kommersiella grunder. Vid denna över- syn bör ett nytt stödsystem övervägas.

8.4Mål och resultat

Målen inom verksamhetsområdet är:

•Ett tillgängligt transportsystem, där ett sam- verkande interregionalt kollektivt person- trafiksystem utformas så att medborgarnas grundläggande transportbehov kan tillgodo- ses.

•En positiv regional utveckling, där ett sam- verkande interregionalt kollektivt person- trafiksystem främjar en positiv regional utveckling genom att dels utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet att utvecklas, dels motverka nackde- lar av långa transportavstånd.

•En hög transportkvalitet, där ett samver- kande interregionalt kollektivt persontrafik- systems utformning och funktion skall medge en hög transportkvalitet.

•En säker trafik, där ingen dödas eller allvar- ligt skadas inom ett samverkande interregio- nalt kollektivt persontrafiksystem genom att dess utformning och funktion anpassas till de krav som följer av detta.

•En god miljö, där ett samverkande interregionalt kollektivt persontrafik- systems utformning och funktion anpassas till krav på god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur- och kulturmiljö skyddas mot skador och där en god hushållning med naturresurser främjas.

•Ett jämställt transportsystem, där transport- systemet är utformat så att det svarar mot kvinnors och mäns transportbehov och där kvinnor och män ges samma möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst,

100

utformning och förvaltning och deras värde- ring tillmäts samma vikt.

Resultat

Rikstrafiken startade sin verksamhet den 1 juli 1999. Regeringen bedömer att Rikstrafiken har utvecklats i alla sina uppdrag. Rikstrafiken har verkat för en bättre samordning av kollektivtra- fiken. Detta har skett bl.a. genom att myndig- heten har genomfört utvecklade och mer lång- siktiga upphandlingar av tåg-, buss- och flygtrafik. Upphandlingar som i flera fall genomförts i samverkan med trafikhuvudmän- nen.

Rikstrafiken har genomfört och avrapporterat det trafikslagsövergripande projektet Hela resan för ökad tillgänglighet till och med kollektivtra- fiken. Myndigheten har drivit krav på boknings- samarbete genom ett särskilt datagränssnitt, redovisat ett förslag till ett enda telefonnummer för upplysning om kollektivtrafiken och lanserat en Internetportal med övergripande information om hela trafiksektorn.

Regeringen bedömer att Rikstrafikens verk- samhet har varit inriktad mot de transportpoli- tiska målen och i allt väsentligt levt upp till krav som ställts på verksamheten.

Däremot har alla upphandlingar inte kunnat genomföras helt smärtfritt. Rikstrafikens mest uppmärksammade upphandling är de sex flyg- linjer där Danish Air Transport fick uppdraget att utföra trafiken och som efter en kort period sade upp avtalet.

8.5Insatser

Köp av interregional kollektiv persontrafik

Statens köp av interregional kollektiv persontra- fik syftar till att upprätthålla transportpolitiskt angelägen interregional trafik som inte kan bedrivas på kommersiella grunder. Statens upp- handlingar gjordes fram t.o.m. trafikåret 2000 av Delegationen för köp av viss kollektivtrafik. I och med Rikstrafikens bildande övergick ansva- ret till myndigheten och delegationen avveckla- des. Även om de upphandlingar som Rikstrafi- ken har genomfört i stor utsträckning baseras på tidigare upphandlad trafik så har statens upp-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

handlingar utvecklats i riktning mot upphand- lingar av ”paket” som omfattar både regional och interregional trafik. Dessa upphandlingar genomförs i samverkan med berörda trafik- huvudmän. Som exempel kan nämnas Tåg i Bergslagen och Västtåg. Tidigare omfattade sta- tens upphandlingar i princip bara tågtrafik. Efter att Rikstrafiken startat sin verksamhet har sta- tens trafikupphandlingar utvecklats så att alla trafikslag omfattas. Som exempel kan nämnas busstrafik längs Norrlandskusten och upphand- ling av 10 inrikes flyglinjer. Statens kostnader fördelas för 2002 på följande sätt mellan de olika trafikslagen:

– Tågtrafik		353 miljoner kronor
– Busstrafik		89 miljoner kronor
–	Färjetrafik	196 miljoner kronor
–	Flygtrafik	21 miljoner kronor

Allt sedan de transportpolitiska delmålen kom- pletterades med mål om ett jämställt transport- system har arbetet pågått med att ta fram underlag bl.a. för att kunna utveckla olika typer av mått för att kunna följa upp måluppfyllelse. Rikstrafiken har inlett arbetet med att utveckla sin resandestatistik så att relevanta uppgifter samlas in.

Analys och slutsatser

Rikstrafikens verksamhet har bidragit till att kollektivtrafiken utvecklats. Framför allt har upphandlingarna som genomförts i samverkan med trafikhuvudmännen inneburit bättre sam- ordning mellan regional och interregional trafik.

Däremot har alla upphandlingar inte kunnat genomföras helt smärtfritt. Rikstrafikens mest uppmärksammade upphandling är de sex flyg- linjer där Danish Air Transport (DAT) fick uppdraget att utföra trafiken. DAT sa i decem- ber 2002 upp avtalet med Rikstrafiken och DAT:s trafik upphörde i juni 2003. För att und- vika ett avbrott i trafiken tvingades Rikstrafiken att genomföra en kostsam korttidsupphandling i avvaktan på att en ny långsiktig upphandling kunde genomföras. Detta har fått till följd att Rikstrafikens ekonomi kommer att vara mycket ansträngd de närmaste åren.

Avsikten har sedan Rikstrafiken bildades varit att utvärdera verksamheten efter att myndighe- ten verkat några år. Regeringen har därför upp- dragit åt Statskontoret att utvärdera Rikstrafi-

101

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

kens verksamhet och organisation. Syftet är att klargöra om verksamheten bedrivs på ett opti- malt sätt, om organisationen är ändamålsenlig och styrs på ett effektivt sätt samt om myndig- heten har givits de rätta förutsättningarna för att fullgöra sitt uppdrag. Statskontoret skall redo- visa sitt uppdrag den 31 oktober 2003.

Stöd till Gotlandstrafiken

Antalet passagerare i Gotlandstrafiken har ökat under senare år och uppgick 2002 till nästan 1,4 miljoner passagerare. Godsvolymen har varierat något över tiden men visar för de senaste åren en positiv utveckling. Olika bedömningar pekar på en årlig tillväxt av trafikvolymen på mellan 2 och 4 procent. Trafiken har de senaste åren bedrivits med två konventionella färjor och en höghastig- hetsfärja samt under högsäsong med förstärk- ning av en godsfärja. Under 2003 kommer de konventionella färjorna att ersättas av två nya stora färjor som hastighetsmässigt kan jämställas med nuvarande höghastighetsfärja.

Under 2000 analyserade Sjöfartsverket och Rikstrafiken en separation av gods- och person- trafiken med fartyg till och från Gotland. Myn- digheterna redovisade i juni 2000 sitt uppdrag. Myndigheternas rapport redovisade ett antal olika alternativa trafiklösningar, utan att något slutligt ställningstagande gjordes. Alternativen byggde på två grundkoncept; ett tvåhamnsalter- nativ som i dag och ett enhamnsalternativ. Vidare framhölls att gotlandstillägget borde avvecklas på sikt men samtidigt förordades att det behålls tills man via förhandlingar med berörda parter kan uppnå en acceptabel avveck- lingslösning.

Mot denna bakgrund beslutade regeringen i december 2000 om direktiv för en förhandlad helhetslösning för Gotlandstrafiken. Uppdraget gick ut på att genom förhandlingar med berörda parter finna och förankra en acceptabel lösning. Utredningen lämnade sitt betänkande (SOU 2001:66) Garanterad transportstandard för Gotland till regeringen i augusti 2001. Förslagen i betänkandet har redovisats i budgetpropositio- nen för 2003.

Ett remissammanträde genomfördes där i princip alla var positiva till den föreslagna lösningen. Dock varnade åkeribranschen för ökade transportkostnader om förslaget

genomfördes innan de nya höghastighetsfärjorna satts i trafik.

Rikstrafiken och Destination Gotland teck- nade, efter regeringens godkännande, ett tilläggsavtal om trafiken vilket reglerar fartygser- sättningar och övriga justeringar som föranleds av att de nya höghastighetsfärjorna sätts i trafik. Trafikupplägget som regleras i tilläggsavtalet bygger till stor del på vad som föreslogs i betän- kandet Garanterad transportstandard för Gotland. Vidare avsattes medel till Länsstyrelsen i Gotlands län till ett samverkansprojekt för att pressa logistikkostnaderna i enlighet med vad som föreslogs i betänkandet.

Gotlandstillägget

Genom den statliga upphandlingen av färjetrafi- ken till och från Gotland subventioneras både person- och godstrafiken. Därutöver subventio- neras godstrafiken genom det s.k. gotlandstilläg- get. Riksdagen beslutade 1996 (prop. 1995/96:44, bet. 1995/96:TU7, rskr. 1995/96:99) att gotlandstillägget skulle avvecklas med en tredjedel/år över en treårsperiod samt att lagen (1979:1035) med bemyndigande om utjämning av taxor för vissa lastbilstransporter (taxeutjäm- ningslagen) skulle upphöra att gälla vid utgången av 1998. I avvaktan på en långsiktig lösning av frågan om transportstöd till och från Gotland har dock upphävandet av taxeutjämningslagen skjutits upp, genom riksdagsbeslut, år från år. Det var dock inte lämpligt att fortsätta göra änd- ringar i lagen eftersom detta skapar en komplice- rad författningsstruktur. En ny lag (2000:1377) med bemyndigande om utjämning av taxor för vissa lastbilstransporter ersatte därför 1979 års lag i avvaktan på att frågorna avseende formerna för ett stöd till transporterna till och från Gotland långsiktigt kan lösas. I direktiven till utredningen En förhandlad helhetslösning för Gotlandstrafiken var en av utgångspunkterna att gotlandstillägget skulle avvecklas, eftersom got- landstillägget inte är konkurrensneutralt och att man inte med säkerhet kan avgöra i vilken omfattning stödet kommer Gotland till godo.

I betänkandet Garanterad transportstandard för Gotland föreslogs bl.a. att Gotlandstillägget skulle slopas senast den 1 januari 2003 och för att kompensera de ökade kostnaderna skulle Rikstrafiken tillföras 29 miljoner kronor.

102

Regeringen anser det angeläget att kostna- derna för transporterna till och från Gotland hålls på en rimlig nivå för att inte hämma utvecklingen av näringsliv och turism.

I samband med regeringens beslut om tilläggsavtalet om Gotlandstrafiken fick Länssty- relsen i Gotlands län i uppdrag att genomföra ett samarbetsprojekt i syfte att stimulera samverkan mellan företag på Gotland i fråga om köp och uppläggning av transporter. Till projektet anslogs 1 miljon kronor. Projektet redovisades i början av 2003 och en upphandling av transpor- ter pågår.

Åkeribranschen varnade tidigt för att frakt- kostnaderna skulle komma att stiga mer än vad som kompenseras med den sänkning av längd- metertaxan som föreslogs i betänkandet Garan- terad transportstandard för Gotland. Därför valde regeringen att avvakta resultatet av att samarbetsprojektet skulle redovisas och utvärde- ras innan ett slutligt ställningstagande om got- landstillägget. Regeringen kan konstatera att en sänkning av längdmetertaxan till den nivå som föreslogs i betänkandet skulle bli väsentligt mycket dyrare än vad utredningen beräknade.

Avvecklingen av gotlandstillägget i dag skulle enligt approximativa bedömningar kosta ca 60 miljoner kronor. Rikstrafiken som ansvarar för Gotlandstrafiken kommer att ha en mycket ansträngd budgetsituation de närmaste åren och det finns ingen möjlighet att rymma dessa extra kostnader inom ramarna för tillgängliga anslagsmedel. Det finns heller inget finansiellt utrymme i statsbudgeten att utöka Rikstrafikens ramanslag med ytterligare medel. Utrymmet för omprioriteringar är också i princip obefintligt.

Regeringen stöder i allt väsentligt de förslag som redovisas i betänkandet Garanterad trans- portstandard för Gotland. Regeringen bedömer dock att det åtminstone under den kommande femårsperioden inte kommer att finnas utrymme att genomföra de förslag vad gäller sänkning av längdmetertaxan och avveckling av got- landstillägget som redovisas i betänkandet. Regeringen föreslår därför att dessa åtgärder skjuts på framtiden och att gotlandstillägget behålls tills vidare. Regeringens långsiktiga mål- sättning är dock även fortsatt att gotlandstilläg- get skall avvecklas när det ekonomiska utrymmet finns.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Utveckling av kollektivtrafiken

Regeringen beslöt den 17 maj 2001 att tillsätta en kommitté för utveckling av kollektivtrafiken. Tyngdpunkten i kommitténs arbete har legat på den lokala och regionala kollektivtrafikens område. Det utesluter dock inte att kommittén också tagit sig an vissa frågor som även berör den interregionala kollektivtrafiken. Kommittén redovisade i december 2001 ett delbetänkande (SOU 2001:106) Kollektivtrafik med människan i centrum. Kommittén har även redovisat sitt slutbetänkande (SOU 2003:67) till regeringen den 30 juni 2003. I slutbetänkandet redovisas bl.a. ett antal förslag till åtgärder för att få fler att åka kollektivt:

–Samordna informations- och biljettsystem.

–Förbättra konsumentskyddet.

–Förändra beskattningsregler.

–Utveckla formerna för konkurrens och upp- handling.

–Vidga trafikhuvudmännens ansvar och foku- sera på de transportpolitiska målen.

–Program för kompetensförsörjning samt forskning och utveckling.

Kommittén konstaterar vidare att kollektiv- trafiken kommer att drabbas av högre kostnader de närmaste åren. Ekonomin hos trafikhuvud- männen och dess ägare befaras dessutom för- sämras. Detta sammantaget medför risk för taxehöjningar och minskat utbud.

Kommitténs betänkande kommer att remiss- behandlas på sedvanligt sätt och regeringen avser därefter att återkomma till riksdagen med förslag till eventuella åtgärder.

8.6Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket (RRV) har konstaterat att Rikstrafikens årsredovisning har upprättats i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, regleringsbrev och övriga beslut för myndigheten. RRV har bedömt att Rikstrafikens årsredovisning i allt väsentligt är rättvisande.

Däremot lämnade RRV 2002 en invändning mot myndighetsledningens förvaltning gällande ”väsentliga brister” i tillämpningen av lagen om offentlig upphandling. RRV har 2003 redovisat en uppföljande rapport som visar på att Rikstrafiken har förbättrat sina rutiner men att

103

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

vissa brister fortfarande finns. Frågan har även behandlats vid mål- och resultatdialogen med myndigheten. Om Rikstrafiken beaktar de syn- punkter som framförts anser regeringen inte att det i nuläget och finns skäl för ytterligare åtgär- der.

8.7Budgetförslag

med hjälp av konsulter och med finansiering från anslaget för trafikupphandling.

Det skapar en situation där medlen inte alltid utnyttjas optimalt. Vissa av arbetsuppgifterna är kontinuerliga och att utnyttja konsulter som debiterar per uppdrag kan i många fall leda till onödigt höga kostnader. Regeringen har även kritiserat myndigheten för att i allt för stor utsträckning ha utnyttjat konsulter.

Regeringen delar myndighetens åsikt att per- sonalresurserna är knappa och att en personal-

8.7.136:11 Rikstrafiken: Administration förstärkning är önskvärd, bl.a. för att kunna

Tabell 8.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	10 710	sparande	1 333

2003	Anslag	11 319	Utgifts-	11 317
2003	Anslag	11 319	prognos	11 317

2004	Förslag	19 435	1

2005	Beräknat	19 874	2

2006	Beräknat	20 184	3

1Inkluderar överföring av utredningsverksamhet m.m. från anslag 36:12 Riks- trafiken: Trafikupphandling och överföring av 500 tkr från anslag 36:9 Rederi- nämnden: Administration.

2Motsvarar 19 435 tkr i 2004 års prisnivå. Inkluderar överföring av utrednings- verksamhet m.m. från anslag 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling och överfö- ring av 500 tkr från anslag 36:9 Rederinämnden: Administration.

3Motsvarar 19 435 tkr i 2004 års prisnivå. Inkluderar överföring av utrednings- verksamhet m.m. från anslag 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling och överfö- ring av 500 tkr från anslag 36:9 Rederinämnden: Administration

Med anslaget finansieras kostnader för ledning, ekonomiadministration, personaladministration och andra interna kostnader. Vidare finansieras med anslaget konsulttjänster samt utrednings- verksamhet och andra kostnader som går att hänföra till Rikstrafikens uppgifter, vilka tidigare finansierats via anslaget 36:12 Rikstrafiken: Tra- fikupphandlingar.

Regeringens överväganden

Rikstrafiken hävdar att personalresurserna är otillräckliga för den verksamhet man har upp- draget att genomföra och man har aviserat att ytterligare personal behöver anställas. För att klara verksamheten har myndigheten under de år man verkat anlitat konsulter för mellan 5 och 8 miljoner kronor per år. Riksdagen har beslutat att anslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphand- lingar även får användas för utredningar med anknytning till kollektiv persontrafik. En stor del av Rikstrafikens utredningsverksamhet samt en viss del av annan verksamhet, t.ex. juridisk kompetens i upphandlingsfrågor, sker därför

nedbringa det ganska omfattande utnyttjandet av konsultstöd. Regeringen anser dock att det inte finns något utrymme för en medelsförstärkning.

Däremot bedömer regeringen att myndighe- tens verksamhet skulle kunna bedrivas effekti- vare, både verksamhets- och kostnadsmässigt, om myndighetens utredningsverksamhet m.m. överförs till myndighetens administration för att därigenom kunna bli en mer integrerad del av myndighetens ”egna” verksamhet. Detta skulle leda till att verksamheten kan bedrivas på ett effektivare sätt, genom att man då skulle kunna välja att anlita konsulter för kortare uppdrag och att anställa personal för kontinuerliga uppgifter, som t.ex. juridisk kompetens.

Regeringen föreslår mot den bakgrunden att utredningsverksamheten m.m. som i dag finansieras via anslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandlingar fr.o.m. 2004 överförs till anslaget 36:11 Rikstrafiken: Administration.

Detta medför inget medelstillskott, utan bara att en verksamhet som ändå krävs flyttas till administrationsanslaget. I realiteten innebär det i stället att utrymmet för trafikupphandlingar ökar med 1miljon kronor, eftersom verksam- heten bedöms kunna bedrivas effektivare om utredningsverksamheten till större del kan ske internt utan att anlita konsulter.

Regeringen föreslår vidare att 500 000 kronor fr.o.m. 2004 överförs till anslaget 36:11 Rikstrafi- ken: Administration från anslaget 36:9 Rederi- nämnden: Administration.

104

Tabell 8.3 Härledning av anslagsnivån 2004-2006, för anslag 36:11 Rikstrafiken: Administration

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års statsbudget 1	11 319	11 319	11 319
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	363	627	813

Beslut	253	259	263

Överföring till/från andra anslag	7 500	7 670	7 789

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	19 435	19 874	20 184

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002 (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

8.7.236:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling

Tabell 8.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	717 325	sparande	92 632
2003	Anslag	790 000	Utgifts-	831 250
2003	Anslag	790 000	prognos	831 250

2004	Förslag	793 000	1

2005	Beräknat	793 000	1

2006	Beräknat	793 000	1

1 Efter överföring av utredningsverksamhet m.m. till anslag 36:11 Rikstrafiken: Administration.

Regeringens överväganden

Anslaget finansierar statens upphandling av transportpolitiskt motiverad interregional kol- lektiv persontrafik. Hittills har även andra kost- nader som gått att hänföra till Rikstrafikens uppgifter kunnat finansieras via anslaget. Ansla- get har även fått användas för utredningar med anknytning till kollektiv persontrafik.

Regeringen bedömer att myndighetens verk- samhet skulle kunna bedrivas effektivare, både verksamhets- och kostnadsmässigt, om myndig- hetens utredningsverksamhet m.m. överförs till myndighetens administration för att därigenom kunna bli en mer integrerad del av myndighetens ”egna” verksamhet. Detta skulle leda till att verksamheten kan bedrivas på ett effektivare sätt, genom att man då skulle kunna välja att anlita konsult för kortare uppdrag och att anställa personal för kontinuerliga uppgifter, som t.ex. juridisk kompetens. Regeringen före-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

slår mot den bakgrunden att utredningsverk- samheten m.m. som i dag finansieras via anslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandlingar fr.o.m. 2004 överförs till anslaget 36:11 Rikstrafiken: Administration.

I realiteten innebär det att utrymmet för trafikupphandlingar ökar med 1miljon kronor, eftersom verksamheten bedöms kunna bedrivas effektivare om utredningsverksamheten till större del kan ske internt utan att anlita konsul- ter. Anslaget skall därmed heller inte längre belastas med kostnader som inte är direkt för- knippade med upphandlingsverksamheten.

Regeringen konstaterar att Kollektivtrafik- kommittén förespeglar ökade kostnader för kollektivtrafiken och försämrad ekonomi för trafikhuvudmännen och dess ägare de närmaste åren. Detta medför risk för taxehöjningar och neddragningar inom kollektivtrafiken. Om detta sker i glesbygdslän där ekonomin redan i dag är ansträngd kan glesbygdstrafiken komma att drabbas särskilt hårt. Regeringen bedömer att det är angeläget att kollektivtrafiken i glesbygd kan bibehållas. Därför föreslår regeringen att, i avvaktan på att Kollektivtrafikkommitténs betänkande behandlas, skall ett särskilt stöd om 10 miljoner kronor utgå för glesbygdstrafiken i de fyra nordligaste länen. Anslaget 36:12 Riks- trafiken: Trafikupphandling, utökas med 10 mil- joner kronor och Rikstrafiken fördelar stödet till de berörda trafikhuvudmännen.

Rikstrafiken bör få sluta upp till fem år långa trafikeringsavtal. Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004, i fråga om ramanslaget 36:12 Rikstrafiken: Tra- fikupphandling, ingå ekonomiska förpliktelser som omfattar högst fem år under perioden 2004–2010 och som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, innebär utgifter på högst 3 950 000 kronor.

105

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 8.5 Härledning av anslagsnivån 2004-2006, för anslag 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års stats-	790 000	790 000	790 000
budget 1

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2
Beslut	10 000	10 000	10 000

Överföring till andra anslag	-7 000	- 7 000	-7 000

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	793 000	793 000	793 000

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002(bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Tabell 8.6 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2002	2003	2004	2005	2006 –

Utestående förpliktelser vid årets början	2 186 300	3 324 699	2 968 444	2 554 444

Nya förpliktelser	1 851 450	498 745	401 000

Infriade förpliktelser*	713 051	855 000	815 000	783 000	783 000

Utestående förpliktelser vid årets slut	3 324 699	2 968 444	2 554 444

Erhållen/föreslagen bemyndiganderam	3 700 000	3 950 000	3 950 000

* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.

106

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

9 Forskning och analys

9.1Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar forskning och analys inom transport- och kommunikationsom- rådet. Ansvariga myndigheter inom området är Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Statens institut för kommunikationsana- lys (SIKA) samt Statens haverikommission (SHK).

VTI utför kvalificerad tillämpad forskning och utveckling på uppdrag av myndigheter och andra beställare. VTI:s verksamhet syftar till att genom forskning och utveckling bidra till att uppfylla de transportpolitiska målen. VTI skall även granska trafikverkens miljörapporter och de be- räkningsmodeller som använts för dessa.

SIKA är statistikansvarig myndighet för offi- ciell statistik inom samhällsområdet transporter och kommunikationer. Till detta räknas väg- transporter, flygverksamhet, järnvägstransporter,

sjöfart samt statistik om post- och televerksam- het. Myndigheten samordnar även infrastruktur- planeringen och bidrar med analyser inom politikområdets hela bredd.

SHK utreder från samhällssynpunkt allvarliga olyckor inom luftfarten, sjöfarten, järnvägstrafi- ken samt inom annan verksamhet i enlighet med lagen (1990:712) om undersökning av olyckor. SHK skall följa den internationella utvecklingen på de olika områden som omfattas av kommis- sionens verksamhet samt samarbeta med berörda säkerhetsmyndigheter i deras olycksförebyg- gande verksamhet.

I verksamhetsområdet ingår slutligen anslaget 36:13 Viss internationell verksamhet. Anslaget disponeras av Regeringskansliet för kostnader för bl.a. medlemsavgifter och resor förenade med Sveriges deltagande i internationella organi- sationer m.m.

9.2	Utgiftsutveckling

Tabell 9.1 Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet
Miljoner kronor
		Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2002	2003 1	2003	anslag	anslag	anslag
					2004	2005	2006
36:13 Viss internationell verksamhet		6,7	7,5	7,3	2,5	2,5	2,5

36:14 Statens väg- och		32,6	33,2	32,5	34,3	35,0	35,6
transportforskningsinstitut

36:15 Statens institut för kommunikationsanalys		48,9	48,7	48,4	52,7	53,6	54,4

Totalt för verksamhetsområde Forskning och		88,2	89,4	88,2	89,5	91,1	92,5
analys

1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

107

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Utgiftsutvecklingen under perioden påverkas dels av sänkningen av anslaget 36:13 Viss internationell verksamhet med 5 miljoner kronor, dels höjningen av anslaget 36:14 Statens institut för kommunikationsanalys med 2,15 miljoner kronor.

9.3Politikens inriktning

En transportpolitik som säkerställer en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för män och kvinnor och näringslivet i hela landet kräver insatser inom en rad områden. Den fysiska infrastrukturen måste utvecklas, infrastruktur- avgifter måste ges en effektiv utformning, regelverk behöver anpassas, målstyrningen behöver utvecklas ytterligare och innovationsklimatet inom sektorn behöver förbättras också genom andra insatser. Såväl samverkan som konkurrens inom och mellan transportslagen är viktiga drivkrafter för ett effektivt och hållbart transportsystem.

I ett delbetänkande av Godstransport- delegationen analyseras bl.a. forskningsbehov i denna delsektor (SOU 2003:39). Mot bakgrund av den betydelse för samhälle, industri och handel som godstransporterna har ser delegationen verksamheten som underförsörjd med forskningsmedel. Endast ca 5 procent av den statliga finansieringen av transportforskning uppskattas gå till godstransportforskning. Delegationen poängterar behovet av att utveckla logistikens innovationssystem och pekar ut fem viktiga temaområden för forskning inom området: Omvärld, näringslivets effektivitet, struktur för logistik- och godsflöden, transport- produktionens teknik- och hjälpsystem samt analysverktyg.

I kollektivtrafikkommitténs slutbetänkande (SOU 2003:67) behandlas också behovet av forskning, utveckling och demonstration inom området. Kommittén uttrycker oro för finansieringen inom området och framhåller betydelsen av att göra en kraftsamling kring ett begränsat antal forskningsmiljöer. Två huvudområden, där kunskapsbehov föreligger, pekas ut: Kollektivtrafikens samhällsnytta och kundrelaterade kunskaper.

Godstransportdelegationens och Kollektiv- trafikkommitténs betänkanden utgör underlag för arbetet med en kommande forskningspolitisk proposition.

Fortsatt forsknings- och analysarbete krävs för att konkretisera transportpolitikens mål, liksom för att ytterligare förbättra målstyrning och måluppföljning. Det är också viktigt att den förestående storsatsningen på transportinfrastruktur följs av utveckling av moderna verktyg bl.a. i form av goda prognos- och planeringsmetoder. Vidare krävs fortlöpande analyser av prissättning av infrastrukturanvändning. Förmågan att utveckla och nyttiggöra innovationer är viktigt för att de transportpolitiska målen skall nås men också för att åstadkomma ekonomisk tillväxt i allmänhet. Innovationsperspektivet är en viktig del vid analysen av de områden som nämnts ovan, men åtgärder krävs också inom transportforskning, teknisk utveckling och utbildning. Innovationsfrågorna berör många olika politikområden och ställer krav på fördjupat samarbete över sektorsgränser.

9.4Mål och resultat

Målet för verksamhetsområdet är att producera det analysarbete och den forskning som behövs för att uppfylla de mål som regering och riksdag har lagt fast för transport- och kommunikationssektorns utveckling. Målet är vidare att producera relevant statistik inom nämnda sektorer.

Ovanstående mål skall uppfyllas främst genom den verksamhet som bedrivs av de inom området ansvariga myndigheterna. Nedan följer en resultatbedömning av myndigheternas verksamheter.

Statens väg- och transportforskningsinstitut

Den samlade bedömningen är att måluppfyllelsen har varit god. VTI har under 2002 granskat trafikverkens miljörapporter och gjort en översikt av emissionsberäkningar för järnväg, sjöfart och flyg. Övriga mål enligt regleringsbrevet har huvudsakligen uppfyllts.

108

Statens institut för kommunikationsanalys

En samlad bedömning av SIKA:s verksamhet under 2002 visar att måluppfyllelsen varit god. SIKA har under 2002 genomfört bl.a. fördjupade analyser av hushållens kommunikationsmönster och användning av informationsteknik i arbetet, påbörjat arbete med underlag för att vidareutveckla de transportpolitiska målen med koncentration på delmålen tillgänglighet, transportkvalitet och positiv regional utveckling samt ge- nomfört en reviderad prognos för utveck- lingen för persontransporter. Vidare har SIKA genomfört en utredning av hur effekter av hur olika åtgärder i transportsystemet kan redovisas med avseende på kvinnor, män och barn. SIKA har även givit ut en ny årsbok om transporter och kommunikationer i början av 2002.

Statens haverikommission

Statens haverikommission skall fastställa olycksorsaken i varje undersökning som rör flygolyckor, sjöolyckor, olyckor med spårbunden trafik, olyckor i militär verksamhet och andra allvarliga olyckor och om möjligt ge sådana synpunkter och rekommendationer att framtida olyckor förebyggs. Haverikommissionen har kunnat fastställa olycksorsaken i samtliga genomförda undersökningar och har i de flesta fall kunnat lämna rekommendationer till till- synsmyndigheterna. Haverikommissionen har därmed bidragit till det långsiktiga målet om en säker trafik. Måluppfyllelse i förhållande till uppställda verksamhetsmål bedömer regeringen vara tillfredsställande vad gäller utförda prestationer. Målet för handläggningstider har inte myndigheten kunnat uppfylla under året. Myndigheten anger att skälet till detta är den stora personal- omsättningen vid myndigheten. I slutet av året var dock handläggningstiderna i fas med fast- ställda mål.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

9.5Analys och slutsatser

Regeringens samlade bedömning är att målen för verksamhetsområdet har uppfyllts. De ansvariga myndigheterna har genom den verksamhet de bedrivit under det gångna året medverkat till att förbättra möjligheterna att uppnå de transportpolitiska mål som regeringen eftersträvar. Forsknings- och analysarbetet inom transportområdet bidrar till uppfyllandet av samtliga sex transportpolitiska delmål. Av de enskilda forskningsprojekten som bedrivs hos VTI kan de flesta sägas vara relaterade till delmålen om en säker trafik samt en god miljö. Eftersom forskningen är behovsstyrd är det emellertid inte upp till VTI att styra forskningen i en viss riktning. Denna uppgift ligger bl.a. på VINNOVA, i egenskap av fördelare av statliga forskningsmedel.

SIKA har med sin verksamhet bl.a. ökat kunskapen om företags användning av informationsteknologi och genomfört en andra uppföljning av riksdagens beslutade transportpolitiska mål.

Statens haverikommission har med sin verksamhet främst bidragit till att uppfylla det transportpolitiska delmålet om en säker trafik, dvs. att ingen dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom transportsystemet. Myndigheten har gjort detta genom att lämna synpunkter och rekommendationer till tillsynsmyndigheterna. Myndigheterna har i de flesta fall hörsammat Haverikommissionens rekommendationer. Många av dessa kan också tillämpas utanför transportsektorn. Myndigheten har därigenom främjat säkerheten också inom andra områden. För den spårbundna trafiken kommer inom kort ett EU-direktiv om säkerheten inom järnvägstrafiken att träda i kraft, det s.k. säkerhetsdirektivet. Direktivet kommer att medföra att myndigheten skall utreda även sådana olyckor och tillbud som Järnvägsinspektionen för närvarande utreder.

109

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

9.6Budgetförslag

9.6.136:13 Viss internationell verksamhet

Tabell 9.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	6 701	sparande	1 024
2003	Anslag	7 500	Utgifts-
2003	Anslag	7 500	prognos	7 312
2004	Förslag	2 500

2005	Beräknat	2 500

2006	Beräknat	2 500

Anslaget disponeras av Regeringskansliet för kostnader för bl.a. medlemsavgifter om ca 2 miljoner kronor och resor förenade med Sveriges deltagande i internationella organisationer m.m. Detta gäller främst internationella luftfartsförhandlingar, FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE), Internationella järnvägsfördragen (COTIF, OCTI m.m.), internationellt samarbete vad gäller sjöfarten (IMO m.m.), luftfarten (ICAO m.m.) samt EU.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår en sänkning av anslaget med 5 miljoner kronor.

9.6.236:14 Statens väg- och transportforskningsinstitut

VTI:s verksamhet har påverkats av omvärldsförändringar de senaste åren. Bland annat upphörde Kommunikationsforsknings- beredningen (KFB) den 1 januari 2001 och gick upp i VINNOVA.

Mot bakgrund av dessa omvärlds- förändringar tillsattes en projektgrupp inom Regeringskansliet för att se över VTI:s framtida roll i den svenska transportpolitiken och föreslå en lösning på VTI:s finansiering.

Projektgruppens rapport (Ds 2003:21) Översyn av Statens väg- och transportforskningsinstituts (VTI) roll och finansiering har remissbehandlats. Huvuddelen av de remissinstanser som yttrat sig över förslagen har i stort sett tillstyrkt dessa. När det gäller projektgruppens förslag

om VTI:s finansiering har dock Kungliga Tekniska Högskolan, Linköpings Universitet, Luleå tekniska universitet, VTI, SIKA och Svenska Kommunförbundet ansett att VTI bör tillföras ökade resurser i form av höjt grundanslag eller att statsmakterna bör ta ett ökat ansvar för finansieringen av VTI.

Slutsatsen av projektgruppens arbete blev att VTI behövs främst som forskningsutförare för den offentliga infrastrukturverksamheten. Vidare ansåg projektgruppen att den beställar- utförarmodell som används för VTI är bra och bör behållas. Frågan om en annan verksamhetsform för VTI har också behandlats i rapporten och slutsatsen blev att det inte fanns några skäl att ändra nuvarande verksamhetsform. Även remissinstanserna har ansett att VTI behövs. Några remissinstanser har dock ansett att verksamhetsformen bör omprövas och skälet är risken för ojämlika konkurrensvillkor mellan offentliga och privata aktörer på marknaden.

Regeringen delar uppfattningen att VTI behövs. VTI är den största samlade resursen för transportforskningen i Sverige och har bredd och kontinuitet på verksamheten. VTI bör enligt regeringens mening liksom tidigare huvudsakligen vara ett institut för tillämpad transportforskning. Regeringen delar projektgruppens bedömning att den beställar- och utförarmodell som finns säkerställer att den forskning som beställs också behövs. För närvarande bereds en fråga inom regeringskansliet om att införa en konfliktlösningsregel i konkurrenslagen. Inriktningen är att kunna presentera ett förslag till lagregel som har uppslutning både från offentlig och privat sektor. Regeringen finner mot denna bakgrund och att verksamhetsformen i övrigt är ändamålsenlig inte skäl att ändra VTI:s nuvarande verksamhetsform.

I ovannämnda rapport föreslogs inte någon ny finansieringsform av VTI utan det förordades fortsatt finansiering med ett grundanslag och uppdragsintäkter. Inte heller bedömdes att en höjning av anslaget kunde genomföras. Projektgruppen ansåg att det fortsättningsvis torde finnas goda finansieringsmöjligheter för den forskning VTI bedriver med hänsyn till att det vid tidpunkten för gruppens rapport pågick diskussioner mellan forskningsfinansiärerna

110

om transportforskningen. Ett stort antal remissinstanser har dock ansett att VTI:s grundanslag bör höjas och har därvid bl.a. hänvisat till förutsättningarna för att beställar- utförarmodellen skall fungera inte verkar finnas längre.

Regeringen bedömer att en höjning av VTI:s anslag för närvarande inte är möjlig utan anser att nuvarande anslagsnivå, justerat med pris- och löneomräkning, skall vara oförändrad. VTI:s anslag skall bl.a. täcka kostnader för kompetensutveckling, lokaler, särskild utrustning och administration. VTI har i uppdrag att granska och kommentera trafikverkens miljörapporter och de beräkningsmodeller och underlag som använts. Vidare skall VTI för transportsektorn tillhandahålla uppdaterade sammanställningar avseende beräkningsmodeller och underlag för beskrivning av energianvändning och avgasemissioner. Anslaget skall täcka kostnaderna för dessa uppdrag. Regeringen anser att användningsområdet för anslaget bör utökas så att anslaget också kan användas till FoU och medfinansiering av VTI:s deltagande i EU-projekt.

Regeringen har för avsikt att genom en ändring av VTI:s instruktion utöka den nuvarande möjligheten att anställa professorer till högst fem tjänster. Bakgrunden till detta förslag är att VTI behöver utöka sitt samarbete med universitet och högskolor för att på ett bättre sätt än för närvarande kunna fungera som en rekryteringsbas för transportsektorn och näringslivet när det gäller kvalificerad personal.

Anslagsutvecklingen för verksamheten följer enligt nedanstående tabell.

Tabell 9.3 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2002	Utfall	32 575		sparande	117

2003	Anslag	33 245	1	Utgifts-	32 531
2003	Anslag	33 245	1	prognos	32 531

2004	Förslag	34 276

2005	Beräknat	35 032	2

2006	Beräknat	35 556	3

1Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

2Motsvarar 34 276 tkr i 2004 års prisnivå.

3Motsvarar 34 276 tkr i 2004 års prisnivå.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår inte någon förändring av anslaget.

Regeringen föreslår att användningsområdet för anslaget utökas så att anslaget också kan användas till forskning och medfinansiering av VTI:s deltagande i EU-projekt.

Tabell 9.4 Härledning av anslagsnivån 2004-2006, för anslag 36:14 Statens väg- och transportforskningsinstitut

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års statsbudget 1	33 245	33 245	33 245
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	980	1 735	2 258

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt	51	52	53

Förslag/beräknat anslag	34 276	35 032	35 556

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002 (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.6.336:15 Statens institut för kommunikationsanalys

Tabell 9.5 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2002	Utfall	48 877		sparande	394

2003	Anslag	48 742	1	Utgifts-	48 381
2003	Anslag	48 742	1	prognos	48 381

2004	Förslag	52 727

2005	Beräknat	53 648	2

2006	Beräknat	54 385	3

1Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

2Motsvarar 52 531 tkr i 2004 års prisnivå.

3Motsvarar 52 531 tkr i 2004 års prisnivå.

Anslaget används till statistik inom samhällsområdet transporter och kommunikationer samt till myndighetens förvaltningskostnader.

Regeringens överväganden

SIKA har anmält ett ökat medelsbehov för främst ökade statistikuppgifter på 2,6 miljoner kronor för 2004, på ytterligare 0,9 miljoner kronor för 2005 och på ytterligare 1,2 miljoner

111

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

kronor för 2006. Det ökade medelsbehovet för statistikuppgifter under 2004 uppkommer av ett nytt gemensamt system för statistik om flygtrafik inom Europeiska unionen. Ökade kostnader för statistikproduktion från 2004 och framåt uppkommer av nya regleringar inom EU angående statistik om televerksamhet och statistik om informationssamhället. I dagsläget är en mycket stor del av institutets statistikproduktion reglerad av förordningar inom EU och möjligheter till omprioriteringar är mycket liten. Regeringen föreslår därför en ökning av anslaget till SIKA för 2004 med 2,15 miljoner kronor till följd av de ökade kostnaderna för statistikproduktion. Den höjningen tillsammans med en tidigare beslutad höjning om 0,45 miljoner kronor bidrar till att täcka de ökade kostnaderna för statistikproduktion under 2004.

Från och med 2004 skall i princip all årlig revision avgiftsbeläggas (Avgifter vid Riksrevisionen, prop. 2002/03:63, bet. 2002/03:FiU27, rskr. 2002/03:189). Avgifter och ersättningar tillförs statskassan och redovisas mot inkomsttitel. För anslagsfinansierade myndigheter som under 2003 inte erlägger någon avgift för årlig revision medför föreslagen nyordning en tillkommande kostnad. En kostnad som myndigheterna, däribland SIKA, föreslås kompenseras för genom en nivåhöjning av anslagen från och med nästa år.

Tabell 9.6 Härledning av anslagsnivå 2004-2006, för anslag 36:15 Statens institut för kommunikationsforskning

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års	48 742	48 742	48 742
statsbudget 1
Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 2	1 193	2 255	2 955
Beslut	192	242	275

Överföring till/från andra anslag	2 600	2 410	2 413

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	52 727	53 648	54 385

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002 (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.6.4Statens haverikommission

Haverikommissionen disponerar inget eget anslag. Regeringen beslutar om en ram för myndighetens förvaltningskostnader. För 2003 har ramen fastställts till 13,53 miljoner kronor. Haverikommissionen begär i sitt budgetunderlag för 2004–2006 att ramen höjs till 14 miljoner kronor. Myndigheten anger att förvaltningskostnaderna kommer att öka till följd av ökade lönekostnader. Kostnaderna för utbildningssatsningar för personalen kommer också enligt myndigheten att öka. Förvaltningskostnaderna skall enligt 2003 års regleringsbrev betalas av de fem nedanstående myndigheterna enligt följande om inte annat överenskommes mellan myndigheterna:

Luftfartsverket	60 %
Sjöfartsverket	10 %
Banverket	5 %
Försvarsmakten	10 %
Statens räddningsverk	15 %

De särskilda utredningskostnaderna, föranledda av enskilda undersökningar, skall betalas av berörda myndigheter enligt följande:

Luftfartsverket för civila luftfartsärenden, Sjöfartsverket för civila sjöfartsärenden, Banverket för järnvägsrelaterade ärenden, Försvarsmakten för militära ärenden och Statens räddningsverk för övriga ärenden.

Regeringens överväganden

Regeringen anser att förvaltningskostnaderna för budgetåret 2004 får uppgå till högst 14 miljoner kronor. Regeringen avser att i 2004 års regleringsbrev för Haverikommissionen fastställa fördelningen av förvaltningskostnaderna de fem betalande myndigheternas andelar enligt ovan.

112

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

10 Politikområde IT, elektronisk kommunikation och post

10.1Omfattning

Politikområdet omfattar elektronisk kommuni- kation, informationsteknik (IT) och postkom- munikation, grundläggande kassaservice samt alarmeringsfunktionen 112.

De åtgärder som vidtas inom politikområdet syftar till att skapa en effektiv, säker och till- gänglig infrastruktur och därtill hörande sam- hällstjänster.

Post- och telestyrelsen (PTS) är sektors- och tillsynsmyndighet inom områdena elektronisk kommunikation och post. Myndighetens uppgift är bl.a. att meddela tillstånd och utöva tillsyn över operatörerna på marknaderna för elektro- nisk kommunikation och post samt att inom ramen för sitt sektorsansvar följa utvecklingen inom dessa områden.

Bolagen Posten AB (publ) och SOS Alarm AB är verksamma inom området.

Politikområdet omfattar även den statliga satsningen på IT-infrastruktur med hög överfö- ringskapacitet och övriga åtgärder som syftar till att Sverige som första land ska bli ett informa- tionssamhälle för alla. Denna inriktning redo- visades i propositionen Ett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86, bet. 1999/2000:TU9, rskr. 1999/2000:256), i fort- sättningen benämnd IT-propositionen.

Inom politikområdet återfinns även anslaget för investering i ett gemensamt radiokommuni- kationssystem för skydd och säkerhet, en fråga för vilken Näringsdepartementet har samord- ningsansvaret.

113

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

10.2Utgiftsutveckling

Tabell 10.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet

Miljoner kronor

	Utfall	Anslag	Utgifts-	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2002	20031	prognos	anslag	anslag	anslag
			2003	2004	2005	2006
37:1 Post- och telestyrelsen: Förvalt-
ningskostnader för vissa myndighets-
uppgifter	12,8	11,9	22,1	6,7	14,9	15,1

37:2 Upphandling av samhälls-
åtaganden	131,7	145,5	143,2	153,5	122,5	130,5

37:3 Ersättning till Posten AB (publ)
för grundläggande kassaservice	400,0	400,0	400,0	400,0	400,0	400,0

37:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige
AB för alarmeringstjänst enligt avtal	150,0	150,0	150,0	144,0	144,0	144,0

37:5 Informationsteknik: Telekommuni-
kation m.m.	49,4	22,5	42,7	13,2	23,2	23,2

37:6 Gemensam radiokommunikation
för skydd och säkerhet	-	7,4	7,4	192,0	270,0	219,0

37:7 IT-infrastruktur: Regionala
transportnät m.m.2	168,7	446,0	488,8	450,0	0	0

Totalt för politikområde IT, elektronisk
kommunikation och post	912,6	1 183,3	1 254,1	1 359,4	974,6	931,8

1Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

2Anslaget är t.o.m. 2003 uppfört under utgiftsområde 19 Regional utveckling.

Utgifterna inom politikområdet beräknas ligga på ungefär samma nivå under åren 2003 till 2005 för att därefter minska under 2006. Under åren t.o.m. 2005 pågår den satsning som görs avse- ende statligt stöd till kommuner och läns- styrelser för anläggande av bl.a. ortssamman- bindande telenät. Det förändrade marknadsläget inom området har tidigare bidragit till att riks- dagen beslutat att förlänga stödperioden med ett år till utgången av 2005. Marknadsläget har vidare medfört att ett stort anslagssparande upp- kommit på anslaget. Regeringen bedömer att antalet ansökningar om stöd kommer att öka under den återstående stödperioden. Flertalet kommuner har nu färdigställt sina program och börjat ansöka om stöd. I och med detta förväntas även utfallet att öka. I och med att stödperioden upphör fr.o.m. 2006 minskar utgifterna för politikområdet.

Den beräknade utgiftsökningen från 2004 kan hänföras till att medel för investering i ett gemensamt radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet föreslås anvisas under poli- tikområdet.

10.3Mål

Målet för politiken för elektronisk kommunika- tion samt IT- och postpolitiken är att alla skall ha tillgång till en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar infrastruktur och därtill hörande samhällstjänster.

Riksdagen har preciserat detta övergripande mål i det IT-politiska målet, i målen för sektorn elektronisk kommunikation och i det postpoli- tiska målet. Därutöver ska det finnas en grund- läggande kassaservice och nödalarmering i hela landet.

Med anledning av riksdagens beslut om pro- positionen Lag om elektronisk kommunikation, m.m. (prop. 2002/03:110) byts den tidigare be- teckningen på politikområdet, ”IT, tele och post”, ut mot ”IT, elektronisk kommunikation och post”.

Målet för IT-politiken

Sverige skall som första land bli ett informa- tionssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86, bet. 1999/2000:TU9, rskr. 1999/2000:256).

Målen för sektorn elektronisk kommunikation

Enskilda och myndigheter skall få tillgång till effektiva och säkra elektroniska kommunika-

114

tioner. De elektroniska kommunikationerna skall ge största möjliga utbyte när det gäller ur- valet av överföringstjänster samt deras pris och kvalitet. Sverige skall i ett internationellt perspektiv ligga i framkant i dessa avseenden. De elektroniska kommunikationerna skall vara håll- bara, användbara och tillgodose framtidens be- hov.

De främsta medlen för att uppnå detta skall vara att skapa förutsättningar för en effektiv konkurrens utan snedvridningar och begräns- ningar samt att främja internationell harmonise- ring. Staten skall ha ett ansvar på områden där allmänna intressen inte enbart kan tillgodoses av marknaden (prop. 2002/03:110, bet. 2002/03:TU6, rskr. 2002/03:228).

Det postpolitiska målet

Det skall finnas en posttjänst av god kvalitet i hela landet som innebär att alla kan ta emot brev och andra adresserade försändelser som väger högst tjugo kilogram. Det skall finnas en möjlig- het för alla att få sådana försändelser befordrade till rimliga priser samt försäkrade och kvitterade av mottagaren. Dessutom skall enstaka försän- delser befordras till enhetliga priser (prop. 1997/98:127, bet. 1997/98:TU13, rskr. 1997/98:304).

Målet för den grundläggande kassaservicen

Alla i hela landet skall ha möjlighet att verkställa och ta emot betalningar till enhetliga priser (prop. 2001/02:34, bet. 2001/02:TU01, rskr. 2001/02:125).

10.4Politikens inriktning

Informationsteknik (IT)

De svenska ambitionerna för IT-politiken är höga och regeringens IT-politiska mål är tydligt: Sverige ska som första land bli ett informations- samhälle för alla. IT-utvecklingen kommer fort- satt att ha avgörande betydelse för såväl den ekonomiska tillväxten som förändringen av samhället i stort. Det är därför angeläget att Sverige befäster sin ställning som IT-nation och genom en framsynt politik flyttar fram positio- nerna ytterligare. Det är viktigt för näringslivets utveckling och konkurrenskraft och för männi- skors livskvalitet och delaktighet i samhälls- utvecklingen. För att informationssamhället skall kunna gälla alla krävs fortsatta och fördjupade

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

insatser. Genom positiv IT-utveckling och nya initiativ till användning kan tillväxt främjas både för IT-industrin och för näringslivet i övrigt som blir alltmer beroende av IT i sin verksamhet, sina produkter och tjänster. Därmed stärks även Sveriges anseende och roll i det internationella samarbetet. Mot bakgrund av ovanstående har regeringen skapat en ny struktur för det kom- mande IT-arbetet i syfte att uppnå ökad till- gänglighet till informationssamhällets teknik och tjänster, ökad tillit samt ökad kompetens. Arbetet ska bland annat drivas på genom en IT- politisk strategigrupp och en Delegation för offentliga e-tjänster. Många politikområden kan dra nytta av IT-utvecklingen. IT-politikens in- riktning är att främja tillväxt, sysselsättning, regional utveckling, demokrati och rättvisa, livs- kvalitet, jämställdhet och mångfald, effektiv offentlig förvaltning samt ett hållbart samhälle. Arbetet involverar därmed hela regeringen. IT- politiken bygger dock på att det i första hand är marknaden som skall vara drivande. Den offent- liga sektorns roller i sammanhanget är i huvud- sak att vara reglerare, upphandlare och före- döme. Offentliga medel kan därutöver komma ifråga om det finns ett samhällsintresse att gripa in där marknaden inte klarar uppgiften, t.ex. när det gäller infrastrukturutbyggnaden i lands- och glesbygd.

Inom EU har medlemsländerna antagit en resolution om genomförande av handlingsplanen e-Europa 2005 i syfte att driva på utvecklingen mot ett informationssamhälle för alla. Hand- lingsplanen omfattar e-förvaltning, e-lärande, e- hälsovård, en dynamisk miljö för e-företag, en säker informationsinfrastruktur samt bredband. En styrgrupp för e-Europa 2005 bestående av representanter från medlemsländerna och externa experter kommer att inrättas. Styrgruppen skall bl.a. fungera som ett forum för strategisk diskussion och erfarenhetsutbyte samt ge råd till hur genomförandet av handlingsplanen kan förbättras.

Europeiska unionens råd antog i maj 2003 en gemensam ståndpunkt avseende kommissionens förslag till rådets beslut om antagande av ett fler- årigt program (2003–2005) för övervakning av handlingsplanen e-Europa 2005, spridning av goda arbetsmetoder och förbättrad nät- och informationssäkerhet (Modinis).

För närvarande förbereds ett världstoppmöte om informationssamhället under Kofi Annans beskydd. Det främsta målet för toppmötet är att

115

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

bygga ett öppet samhälle där alla människor i alla länder får tillgång till information och kunskap. Toppmötet skall samla regeringar, näringsliv och det civila samhället, för att gemensamt arbeta för att minska digitala klyftor och lägga grunden för ett informationssamhälle som omfattar alla.

Regeringens politik inom området informa- tionsteknik syftar till att fullfölja den fastställda inriktningen.

Ökad tillgänglighet till informationsteknik är ett av regeringens tre prioriterade områden, jämte tillit och kompetens. I IT-propositionen formulerades målsättningen att alla hushåll och företag i alla delar av Sverige inom de närmaste åren bör få tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Detta skall i första hand ske i marknadens regi. Staten har dock ett över- gripande ansvar för att denna infrastruktur finns tillgänglig i hela landet. Konkurrens, låga priser och en snabb utveckling främjas av att ett stort antal operatörer och IT-företag har möjlighet att nyttja näten. Konkurrensneutralitet och mång- fald på näten skall främjas genom statliga insatser och regler.

Utbyggnaden av IT-infrastrukturen har på- verkats av det förändrade marknadsläget. Regeringen följer därför noga hur utbyggnaden och utnyttjandet av de statliga stöden till IT- infrastruktur fortlöper. Det finns dock under 2003 en positiv trend såtillvida att antalet påbör- jade och avslutade upphandlingar samt utnytt- jandet av de statliga stöden ökat.

För att förbättra situationen för kommunernas bredbandsutbyggnad föreslås i denna proposition att en del av de medel som tidigare reserverats för skattereduktion för höga anslutningskostnader i stället kan utnyttjas av kommunerna för att anlägga IT-infrastruktur.

Tillit till den nya tekniken är viktigt för att uppnå en ökad användning. Regeringens insatser på informationssäkerhetsområdet inriktas på att öka förtroendet för den nya tekniken genom att bidra till bättre generella förutsättningar för informationssäkerhetsarbetet. Tillitsfrågan är i hög utsträckning internationell, varför Sverige tar aktiv del i det internationella arbetet inom området. Regeringen agerar för att främja och utveckla användningen av Internet. Regeringen prioriterar särskilt frågan om ett säkrare Inter- net. Internet har kommit att bli en betydelsefull bärare av många viktiga tjänster såsom e-post, Internetbanker och e-förvaltning. E-handelns utveckling som ett effektivt affärsverktyg är

beroende av en stabil infrastruktur. Det är därför viktigt att Internet organiseras och förvaltas på ett väl fungerande och tillförlitligt sätt. Den politiska inriktningen är att bedriva en Internet- politik för innovation, tillväxt och tillit.

Frågor som rör IT-incidentrapportering har tidigare (bl.a. i budgetpropositioner) redovisats under prioriteringen Skydd mot informations- operationer (från IT-propositionen). Frågan om rikscentralen för IT-incidentrapportering (Sveriges IT-incidentcentrum, Sitic) redovisas i följande avsnitt. För frågor om informations- operationer hänvisas till utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet.

I IT-propositionen angavs IT-kompetens som ett av regeringens prioriterade områden. För att Sverige skall vara ett informationssamhälle för alla behöver alla ha förutsättningar och förmåga att använda informationstekniken. Det har också stor betydelse för både näringslivets konkur- renskraft och den offentliga sektorns utveckling. Uppbyggnaden av IT-kompetens är ett resultat av utbildningsinsatser på flera nivåer, och av att IT används praktiskt i arbetslivet och i vardagen. Regeringen stimulerar till en ökad IT-kompetens genom insatser såväl i grund- och högskole- utbildning som i IT-utbildning för arbetsliv och näringsliv.

Elektronisk kommunikation

Riksdagen tog den 5 juni 2003 beslut om lag om elektronisk kommunikation (prop. 2002/03:110, bet 2002/03:TU6, rskr. 2002/03:228). Den nya lagen utgår ifrån EG-reglering vars övergripande målsättning är att åstadkomma ett harmoniserat regelverk för elektroniska kommunikationsnät och elektroniska kommunikationstjänster samt tillhörande installationer och tjänster. Bakgrun- den till den nya regleringen är utvecklingen inom området som innebär att olika infrastrukturer och tekniker för överföring av kommunikation sammansmälter. Detta har skapat behov av en samordnad och teknikneutral lagstiftning. Marknadens utveckling har också medfört en önskan om en mer flexibel reglering. En bärande tanke bakom det nya regelverket är att konkur- rensfrämjande särlagstiftning endast skall använ- das om behov föreligger. Den nya lagen trädde i kraft den 25 juli 2003 och ersätter telelagen (1993:597) och lagen (1993:599) om radio- kommunikation.

Målet för telepolitiken ersattes samtidigt med mål för sektorn elektronisk kommunikation.

116

Post

Regeringens insatser på området är inriktade på att skapa förutsättningar för en väl fungerande postmarknad med effektiva posttjänster, till- gängliga för alla till en servicenivå som motsvarar användarnas behov.

Det finns ett behov av att se över postlags- stiftningen och liberaliseringen av postmark- naden för att utvärdera om marknaden utvecklas i önskvärd riktning. Regeringen avser därför fatta beslut om att tillsätta en särskild utredare som bl.a. ska analysera effekterna av liberalise- ringen och utvärdera nuvarande lagstiftning i förhållande till postmarknadens utveckling.

Grundläggande kassaservice

Regeringens insatser på området syftar till att säkerställa att alla i hela landet kan verkställa och ta emot betalningar till enhetliga priser.

Med anledning av den minskade efterfrågan på manuella kassaservicetransaktioner och de ökade kostnaderna som en följd av detta finns ett behov av att utreda den nuvarande ordningen av den grundläggande kassaservicen. Regeringen avser därför fatta beslut om att tillsätta en sär- skild utredare som bl.a. ska se över regleringen av den grundläggande kassaservicen.

10.5Insatser

10.5.1 Insatser inom politikområdet

Informationsteknik (IT)

Inför riksdagens beslut om propositionen 1999/2000:86 Ett informationssamhälle för alla framhöll trafikutskottet (bet. 1999/2000:TU9) nödvändigheten av att regeringen lämnar infor- mation som möjliggör för utskottet att bedriva ett effektivt uppföljningsarbete. I reglerings- brevet för 2002 fick därför Institutet för tillväxt- politiska studier (ITPS) i uppdrag att utarbeta ett förslag till utvärdering av IT-utvecklingen och IT-politikens effekter med avseende på målet om ett informationssamhälle för alla. Grundat på detta förslag lämnade regeringen i november 2002 ett utvärderingsuppdrag till ITPS, bestående av fyra olika delar: samman- ställning av indikatorer, data och statistik (för att belysa i vilken utsträckning målet om att Sverige som första land skall bli ett informations- samhälle uppfylls), genomgång av de IT-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

politiska instrumenten (under rubrikerna till- gänglighet, kompetens och tillit), översikt över IT:s olika användningsområden samt, slutligen, en analys av svensk IT-politik i ett internationellt perspektiv. Uppdraget skall redovisas under hösten 2003.

Tillgänglighet

I IT-propositionen redovisades de åtgärder regeringen avsåg att vidta för att förbättra till- gängligheten till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet i gles- och landsbygd. I det följande redovisas de insatser regeringen vidtagit sedan förra budgetpropositionens avlämnande.

Affärsverket svenska kraftnät fick i augusti 2000 regeringens uppdrag att, tillsammans med andra optonätsägare, ansluta alla landets kommunhuvudorter till ett öppet nationellt optiskt stomnät. I detta nät skulle nätkapaciteten i form av svartfiber sedan upplåtas. Utbygg- naden skulle ske på kommersiella villkor och vara färdigställd senast i december 2002. Efter riksdagens behandling (prop. 2002/03:1, bet. 2002/03TU:1, rskr. 2002/03:69) beslutade regeringen i februari 2003 om ett särskilt stöd om 400 miljoner kronor till kommuner för att upphandla och anlägga stomnätsanslutningar, som ett komplement till Svenska kraftnäts ut- byggnad. Stödet skall användas av kommuner för att upphandla en anslutning i form av svartfiber till ett stomnät som tillhandahålls på skäliga och icke-diskriminerande villkor. Regeringen beslu- tade samtidigt att ge Affärsverket svenska kraft- nät ett reviderat uppdrag där affärsverket ges möjlighet att delta i upphandlingar som andra aktörer på marknaden och även rätt att tillhan- dahålla kapacitet. Svenska kraftnät har ansvar för att varje år rapportera till regeringen hur många kommuner som anslutits.

Utredningen IT-stomnät till vissa kommuner skall enligt direktiven (dir. 2002:72) ge en samlad bild av hur den statliga infrastrukturen, i första hand Banverkets, Svenska kraftnäts och Vägver- kets infrastruktur, har använts och kan användas för utbyggnaden av nät för elektronisk kommu- nikation. Utredningen avlämnade sitt slutbetän- kande den 3 september 2003.

Länsstyrelser och regionala självstyrelseorgan har ålagts en rad nya uppgifter i samband med IT-infrastrukturutbyggnaden. För att underlätta och stödja detta arbete har regeringen i januari 2003 beslutat om ytterligare medel till projektet Länssamverkan Bredband, som omfattar före-

117

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

trädare för länsstyrelserna och de regionala själv- styrelseorganen. Syftet med projektet är att främja bland annat samverkan och underlätta arbetet med IT-infrastrukturfrågorna för dessa organ. Regeringen har dessutom i reglerings- brevet för 2003 uppdragit åt Post-och tele- styrelsen (PTS) att inom sitt verksamhets- område bistå länsstyrelserna (eller motsvarande) och kommunerna i deras arbete med tillämp- ningen av förordningarna om stöd.

Behovet av en väl utbyggd IT-infrastruktur uppmärksammas i allt större omfattning inter- nationellt. Eftersom Sverige är ett av få länder som vidtagit åtgärder för att stimulera utbygg- naden uppmärksammas ofta den svenska bred- bandspolitiken i det internationella arbetet. Bredbandsutbyggnaden uppmärksammas bland annat inom ramen för handlingsplanen e- Europa, där ett antal mål inom området satts upp. I ett beslut av Europeiska rådet i mars 2003 uppmanas dessutom samtliga medlemsstater att före utgången av 2003 ha utarbetat en bred- bandsstrategi. Vidare skall under hösten 2003 presenteras en bredbandsstrategi från OECD och en gemensam nordisk infrastrukturstudie utarbetad av Nordiska ministerrådet.

Medel har lämnats till ett forskningsprojekt vid institutionen för tema teknik och social förändring vid Linköpings universitet. Detta forskningsprojekt belyser bl.a. kommunernas ekonomiska satsningar på bredbandsutbygg- naden, hur analys och avsikter skiljer sig mellan olika typer av kommuner i olika delar av landet, hur stort risktagande olika kommuner är beredda att ta och hur styrande statsbidrags- reglerna är i förhållande till nyttan för närings- livet i enskilda kommuner, dvs. i korthet hur staten påverkar kommunernas bredbandspolitik baserat på ett djupare studium av ett tiotal kommuner. Uppdraget skall redovisas under hösten 2003.

Tillit

Regeringen fortsätter arbetet med tillit enligt den ansvarsfördelning som tidigare har redovi- sats i propositionen Samhällets säkerhet och beredskap (prop. 2001/02:158, bet. 2001/02:FöU10, rskr. 2001/02:261).

PTS fick i maj 2002 i uppdrag av regeringen att inrätta en rikscentral för IT-incidentrapporte- ring. Sedan den 1 januari 2003 är Sveriges IT- incidentcentrum (Sitic) i drift. Centrumet har som främsta uppgift att stödja samhället i arbetet

med skydd mot IT-incidenter genom att inrätta ett system för informationsutbyte om IT-inci- denter mellan samhällets organisationer och Sitic. Sitic skall snabbt kunna sprida information i samhället om nya problem som kan störa IT- system. Att lämna information och råd om före- byggande åtgärder ingår också i uppdraget. Slut- ligen skall Sitic sammanställa och ge ut statistik som underlag för kontinuerliga förbättringar i det förebyggande arbetet. PTS skall redovisa vilka resultat som har uppnåtts senast den 31 december 2004.

Tidigare utredningar har påvisat att det finns ett behov av information om säkerhetsaspekter vid Internetanvändning. För att åtgärda delar av denna brist har regeringen uppdragit åt PTS att sammanställa information om säkerhet vid Internetanvändning. Informationen skall vända sig till hushåll, små och medelstora företag och organisationer samt små och medelstora myn- digheter. Informationen skall bland annat be- handla teknisk information, risker, sårbarhet, skador och hur dessa kan lindras, möjligheter och risker med e-transaktioner. Senast den 31 december 2003 skall informationen finnas till- gänglig. En utvärdering av uppdraget skall genomföras av PTS och redovisas i samband med årsredovisningen för 2003.

Den 5 juni 2003 kom EU:s teleministrar över- ens om en allmän inriktning avseende rådets och Europaparlamentets förordning om den europe- iska nät- och informationssäkerhetsbyrån. Enligt förslaget skall byrån starta sitt arbete den 1 janu- ari 2004. Byrån skall bli ett expert- och kompe- tenscentrum för informationssäkerhetsfrågor.

Det finns ännu inte någon utfärdare av certifi- kat för kvalificerade elektroniska signaturer i Sverige. Den årliga avgiften för den som utfärdar certifikat för kvalificerade elektroniska signatu- rer till allmänheten har sänkts under 2003 och får nu uppgå till högst 5 000 kronor. Detta är en betydligt lägre avgift än tidigare.

I regleringsbrevet för 2003 har PTS fått i upp- drag att beskriva och analysera användningen av elektronisk identifiering med angränsande områden, som t.ex. autentisering och oavvislig- het. Rapporteringen skall innehålla en beskriv- ning av marknaden och dess aktörer, användningens utbredning bland företag och konsumenter samt en redogörelse för eventuella hinder mot en ökad användning av elektronisk identifiering. Även en jämförande beskrivning av användningen inom EU bör inkluderas i

118

rapporteringen. Uppdraget skall redovisas i sam- band med årsredovisningen för 2003 samt i en delrapport senast den 1 oktober 2003.

PTS har i regleringsbrevet för 2003 även fått i uppdrag att analysera Europeiska kommissio- nens kommande översyn av genomförandet av EG-direktiv om ett gemenskapsramverk för elektroniska signaturer (1999/93/EG) samt att utvärdera behovet av svenska åtgärder. PTS skall även bredda arbetet i referensgruppen för kvalifi- cerade elektroniska signaturer till att utgöra ett kontinuerligt diskussionsforum även för annan elektronisk identifiering med angränsande om- råden, som t.ex. autentisering och oavvislighet. Arbetet skall redovisas i samband med årsredo- visningen för 2003.

IT-användning

Statistiska centralbyrån (SCB) genomför på regeringens uppdrag två undersökningar av företags respektive individers IT-användning. Uppdragen skall redovisas i december 2003. Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) lämnade i januari 2003 en publikation med befintlig IT-statistik och har fått regeringens uppdrag att sammanställa ytterligare en publikation senast i februari 2004. I 2003 års regleringsbrev har ett antal myndigheter givits i uppdrag att rapportera statistik om IT-utveck- lingen inom sina verksamhetsområden.

IT-kommissionen har i rapporten 3/2002 Breddtjänster – ett nytt skede I IT-politiken presenterat ett handlingsprogram för hur olika slag av information i samhället ska kunna använ- das i samverkan och för många användare och ändamål. Kommissionen pekar på att de stora, systematiska och ordnade informationsresurser som redan finns i det allmännas regi i ökad utsträckning bör kunna göras digitalt tillgängliga för breda användargrupper med ett väl utbyggt bredbandsnät. En sådan tjänsteutbyggnad (s.k. breddtjänster) bör samtidigt hantera de risker som ett öppnare och intensivare informations- utbyte innebär, bland annat skyddet av den personliga integriteten. Europeiska kommissio- nen har lämnat förslag till ett direktiv om

vidareutnyttjande och		kommersialisering	av
handlingar från	den	offentliga sektorn
(KOM (2002) 207).	Förslaget väntas		vara

färdigförhandlat under 2003. Direktivet kommer beaktas i den strategi som regeringen arbetar med för att underlätta tillgängligheten till den elektroniska samhällsinformationen.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Under 2002 har IT-kommissionen även avgivit rapporter om bl.a. kvinnors användning av Internet, utvärdering av arbetsmarknadseffekter till följd av persondatorer, IT i domstols- processer, nätbaserad distansutbildning, före- tagshemligheter i digitala miljöer, personupp- gifter, e-demokrati och språkteknologi.

I IT-kommissionens slutbetänkande, Digitala tjänster – hur då? En IT-politik för resultat och nytta (SOU 2003:55), sammanfattar IT-kom- missionen sitt arbete med en lägesbeskrivning och analys av utvecklingsförutsättningarna i dag. Det innehåller också förslag till regeringen om konkreta insatser på olika områden. Förutom utveckling av breddtjänster lyfts behovet av kompetensförsörjning särskilt fram som en vik- tig fråga. Betänkandet har remitterats.

IT-kommissionens uppdrag upphörde den 30 maj 2003.

För det fortsatta arbetet med IT-politiken beslutade regeringen den 18 juni 2003 att tillsätta en IT-politisk strategigrupp och en delegation för utveckling av offentliga e-tjänster. Den IT- politiska strategigruppen finns inom Närings- departementet och har som uppdrag att främja informationssamhällets fortsatta utveckling i Sverige. Syftet är att bidra till att det IT-politiska målet uppnås och därmed bidra till en hållbar tillväxt och nytta för medborgaren. Delegatio- nen för utveckling av offentliga e-tjänster sorte- rar under Finansdepartementet och dess syfte är att vara pådrivande i utvecklingen och använd- ningen av elektroniska tjänster i offentlig sektor. Delegationen skall därvid bl.a. pröva nya vägar för att öka samverkan mellan staten, kommuner och landsting samt mellan offentlig sektor och andra aktörer.

På Internationella teleunionen ITU:s full- maktskonferens 1998 togs initiativ till att anordna ett världstoppmöte om informations- samhället, World Summit on Information Society (WSIS). År 2001 antog ITU:s råd och FN:s generalförsamling resolutioner som stödde att toppmöten skall hållas i december 2003 i Genève och i Tunisien under 2005. Målet är att komma fram till en gemensam vision av infor- mationssamhället, sammanfattade i en politisk deklaration och konkretiserade i en handlings- plan. Företrädare för Sveriges regering, närings- liv och civila samhälle har deltagit i ett regionalt och tre globala förberedande möten.

119

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

E-handel

PTS har enligt uppdrag i regleringsbrevet för 2002 i februari inkommit med rapporten E- handel – fem förutsättningar, där bredband, säkerhetsinfrastruktur, betaltjänster, fysisk leve- rans samt tillit och säkerhetsmedvetenhet särskilt studerats. Rapporten bereds för närva- rande inom Regeringskansliet.

PTS har fått i uppdrag att analysera situatio- nen kring elektroniska betalningslösningar som erbjuds till företag och konsumenter för betal- ning av varor och tjänster via trådbunden eller trådlös elektronisk kommunikation. Rapporte- ringen bör innehålla en redogörelse för eventu- ella hinder mot en ökad användning av elektro- niska betalningslösningar. Uppdraget skall redovisas i samband med årsredovisningen för 2003 och i en delrapport hösten 2003.

Offentlig e-handel har av bl.a. PTS identifie- rats som en viktig faktor för e-handelns utbred- ning i stort. Regeringen har därför gett Stats- kontoret i uppdrag att arbeta för en ökad användning av offentlig e-handel. Uppdraget skall genomföras under perioden 2003–2006 och avrapporteras årligen under åren 2004–2007.

I juni 2003 antog konkurrenskraftsrådet i EU slutsatser kring e-affärer. Medlemsstaterna upp- manas i dessa att se över sina strategier för främjandet av e-affärer, särskilt för små och medelstora företag, i syfte att underlätta deras anpassning till det ständigt föränderliga klimatet för e-affärer. Vikten av kvantitativa och kvalita- tiva mål för politiken kring e-affärer lyfts fram, specifikt inom områdena IT-kompetens, användning av bredband, gränsöverskridande elektroniska transaktioner, deltagande i elektro- niska handelsplatser och elektronisk offentlig upphandling. Ett stödnätverk för europeiska e- affärer för små och medelstora företag initiera- des i början av 2003 med syfte att utgöra ett diskussionsforum för ovan nämnda frågeställ- ningar samt att utbyta erfarenheter mellan olika regioner i Europa. Sverige representeras i detta nätverk av Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) och Gemenskapen för elektroniska affärer (GEA).

Internet

Regeringen följer kontinuerligt utvecklingen på Internetmarknaden, såväl nationellt som inter- nationellt.

Under 2002 beslutades inom EU att en ny toppdomän på Internet för EU skulle inrättas

(.eu) (773/2002/EG). Under senvåren 2003 har en administrativt ansvarig för toppdomänen ut- setts och arbetet med att besluta regler för regi- strering av domännamn har inletts. Enligt upp- gifter från kommissionen bör toppdomänen kunna vara i drift före utgången av 2003.

I juni 2003 överlämnade utredningen om elektronisk kommunikation (dir. 2001:32) sitt slutbetänkande Toppdomän för Sverige (SOU 2003:59). Utredningen föreslår att en lag om nationell toppdomän för Sverige införs. Försla- get syftar till att säkerställa att administrationen av toppdomänen utförs på ett robust, säkert och effektivt sätt i allmänhetens intresse. Lagförsla- get anger vilka skyldigheter som skall förknippas med administrationen av en nationell topp- domän samt övergripande regler om tilldelning av domännamn och regler för utövande av tillsyn över administratören av en nationell toppdomän. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.

I regleringsbrevet för 2003 gav regeringen PTS i uppdrag att analysera den nya lagstift- ningen om elektronisk kommunikations konse- kvenser för Internetoperatörer och i övrigt för funktioner av betydelse på Internetmarknaden. Uppdraget skall redovisas senast den 1 oktober 2003.

Regeringens politik för att förbättra förut- sättningarna för oberoende drift av Internet i Sverige fortsätter. PTS har i rapporten Är Inter- net i Sverige robust? redovisat regeringens upp- drag att genomföra försöksverksamhet för att undersöka om Internet i Sverige kan fungera oberoende av funktioner utomlands. PTS har i samarbete med bl.a. Internetoperatörer genom- fört praktiska prov och övningar. PTS bedöm- ning är att Internet är en mycket betydelsefull om än inte samhällskritisk tjänst och att beroen- det av Internettjänster ökar. Internet i Sverige kan, ur ett användarperspektiv, inte fungera mer än under en begränsad tid, utan tillgång till de viktiga delar av domännamnssystemet som finns eller kontrolleras utomlands. Regeringen har även gett myndigheten i uppdrag att i samarbete med Internetoperatörer och andra intressenter kartlägga vilka informationsbehov som finns för användare vid störningar i Internettrafiken. Uppdraget skall redovisas senast den 1 oktober 2003.

PTS har på regeringens uppdrag genomfört en översyn av olika organisatoriska alternativ för den internationella förvaltningen av Internet.

120

Rapporten bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Regeringen har inom ramen för EU-arbetet medverkat till en förlängning av handlingsplanen mot olagligt och skadligt innehåll på Internet (KOM (2002) 152). Handlingsplanen löper till och med utgången av 2004. Medel från hand- lingsplanen har bl.a. tilldelats SAFT (Safety, Awareness, Facts and Tools) ett informations- och utbildningsprojekt där Våldskildringsrådet (U 1990:03) deltar. Projektet, som syftar till att öka medvetenheten om både fördelar och faror med Internet när det gäller barn och ungdomar genomförs i samarbete med företrädare för Internetbranschen och involverar fem länder.

Sveriges ordförandeskap i Nordiska minister- rådet – aktiviteter på IT-området

Sverige är ordförande för Nordiska minister- rådet under 2003. Inom ramen för Nordiska ministerrådet för informationsteknik har Sverige tagit initiativ till att det under året startats ett projekt kring informationssäkerhet; Digitala signaturers interoperabilitet i Norden. Projektets övergripande mål är att hitta en lösning för att kunna acceptera elektroniska signaturer mellan myndigheter i de nordiska och baltiska länderna. Inom projektet försöker man därför inlednings- vis identifiera en lämplig tjänst där kvalificerad elektronisk identifiering är nödvändig. Projektet leds av Statskontoret. Sverige avser också att slutföra arbetet med en gemensam nordisk e- handelsstrategi som genomförs av arbetsgruppen för e-handel och andra IT-frågor under ämbets- mannakommittén för näringsfrågor respektive konsumentfrågor. Strategin kommer att behandla frågor såsom självreglering, konsu- menthandel, betalningslösningar samt små och medelstora företags situation inom e-handels- området.

Elektronisk kommunikation

Under 2001 och 2002 beslutade Europa- parlamentet och rådet om ett nytt regelverk för elektronisk kommunikation i syfte att moderni- sera gemenskapens gällande lagstiftning på området. En utredning om elektronisk kommu- nikation (dir. 2001:32) tillsattes i juli 2001 och ett delbetänkande med förslag till hur de nya EG-rättsakterna skall genomföras lämnades i juli 2002, Lag om elektronisk kommunikation (SOU 2002:60). Utredningen överlämnade där- efter i januari 2003 delbetänkandet Myndighets-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

frågor m.m. (SOU 2002:109) med förslag till förändringar som är påkallade i myndighets- strukturen på området.

Regeringen överlämnade i mars 2003 proposi- tionen Lag om elektronisk kommunikation, m.m. (prop. 2002/03:110). Riksdagen beslutade i juni 2003 lag (2003:389) om elektronisk kom- munikation med flera lagar i enlighet med regeringens förslag. Dessa trädde i kraft den 25 juli 2003. Regeringen har vidare i förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation fast- ställt att PTS är tillsynsmyndighet enligt lagen om elektronisk kommunikation. Ett flertal för- ordningar har justerats för att harmonisera med införandet av lagen om elektronisk kommunika- tion.

Den nya lagen utgår från en allmän plikt att anmäla kommersiellt tillhandahållande av all- männa kommunikationsnät och allmänt till- gängliga elektroniska kommunikationstjänster, vilket innebär en utvidgning av anmälnings- plikten enligt telelagen. Till exempel omfattas vissa Internetoperatörer och de som tillhanda- håller rundradionät av den nya anmälnings- plikten. Tillståndsplikt föreligger alltjämt för användning av radiosändare och numera även för nummer ur en nationell nummerplan. Däremot har kravet på teletillstånd upphört. Antalet till- stånd som beviljas i ett frekvensutrymme skall kunna begränsas om det är nödvändigt för att garantera en effektiv användning av radio- frekvenser. I sådana fall skall i många fall till- stånd beviljas efter allmän inbjudan till ansökan. Urvalsalternativen kan vara jämförande urvals- förfarande (s.k. skönhetstävling), anbuds- förfarande där det pris sökanden är villig att be- tala för tillståndet skall vara utslagsgivande (auktion) eller en kombination av dessa. Det är möjligt att överlåta tillstånd att använda radio- sändare eller nummer (s.k. andrahandshandel).

Den nya lagen innebär bl.a. att den myndighet som regeringen bestämmer fortlöpande skall fastställa produkt- och tjänstemarknader, särskilt geografiska marknader, som har sådana särdrag att det kan vara motiverat att införa skyldigheter enligt lagen. De marknader som fastställts skall fortlöpande analyseras. För varje marknad skall det tas ställning till om det råder effektiv konkurrens. Marknadsanalyserna skall utföras utifrån konkurrensrättsliga principer och med hjälp av konkurrensrättslig metodik. Om det inte råder effektiv konkurrens, skall företag med betydande inflytande på marknaden identifieras

121

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

och åläggas en eller flera skyldigheter ur en	tionell tillgång till Internet med beaktande av vad
särskild katalog. Denna innefattar bl.a. sam-	som är tekniskt och ekonomiskt genomförbart.
trafikskyldighet och skyldighet att lämna andra	Uppdraget skall redovisas senast den 15 januari
former av tillträde samt priskontroll gentemot	2004.
slutkund.	Den nationella utbyggnaden av UMTS, i
När det gäller de samhällsomfattande tjäns-	dagligt tal ofta kallat 3G, fortsätter alltjämt. PTS
terna, dvs. det grundutbud av tjänster som skall	gjorde under januari 2002 mätningar över
finnas tillgängliga för alla användare till ett över-	UMTS-operatörernas geografiskt begränsade nät
komligt pris och på lika villkor i hela landet,	som sattes i drift den 1 januari 2002. Därutöver
innebär inte den nya lagen några större föränd-	har	myndigheten kvartalsvisa möten	med
ringar jämfört med tidigare reglering på	operatörerna där uppgifter begärs in och där
teleområdet. Konsumentskyddet stärks dock i	frågor om den pågående utbyggnaden diskute-
den nya lagen, liksom fysiska och juridiska per-	ras. Med ledning av mätningarna har PTS
soners integritet vid behandling av personupp-	bedömt att alla fyra UMTS-tillståndshavare hit-
gifter inom sektorn för elektronisk kommuni-	tills uppfyller kraven enligt tillståndsvillkoren,
kation. Bland annat skall en operatör som har att	att de skall ha fungerande nätkapacitet i någon
tillhandahålla samhällsomfattande tjänster på	del av landet. PTS kommer härnäst att göra en
begäran avgiftsfritt spärra vissa typer av utgående	kontrollmätning i början av 2004. Täckning skall
samtal eller nummer. En sådan operatör skall	då finnas för 8 860 000 personer av Sveriges
även kunna åläggas att tillhandahålla möjlighet	befolkning. Befolkningstäckningen är baserad på
för konsumenter till kreditspärr.	operatörernas egna utfästelser om täckning som
Regeringen uppdrog i november 2002 till PTS	låg till grund för urvalet av tillståndshavare.
att efter samråd med Konkurrensverket	PTS har i regleringsbrevet för 2003 fått i upp-
genomföra marknadsanalyser som skall ligga till	drag att beskriva och analysera utvecklingen av
grund för övergången till det nya regelverket. I	utbyggnaden av den tredje generationens mobila
frågor som rör massmedieområdet skulle även	system samt förutsättningarna för framväxten av
samråd med Radio- och TV-verket föregå analy-	nya tjänstemarknader för mobil kommunikation.
serna. Uppdraget har redovisats dels i en del-	I detta ligger att identifiera hinder, både avse-
rapport den 1 april 2003 som särskilt anger hur	ende etablerandet av infrastruktur och utveck-
samarbetet med Konkurrensverket bedrivits,	ling av mobila innehållstjänster, samt att föreslå
dels i en slutrapport den 1 juli. Arbetet med	och vidta åtgärder där det är påkallat. Uppdraget
dessa analyser har resulterat i två konsultativa	skall redovisas till regeringen senast den 2 januari
dokument som myndigheten sedermera har	2004 och delrapport redovisades den 30 juli
remitterat.	2003.
På uppdrag av regeringen har PTS i maj 2003	Samtliga fyra tillståndshavare för UMTS har
redovisat i rapporten Konkurrensen i accessnätet	vänt sig till PTS under året med förfrågningar
vilka åtgärder myndigheten vidtagit för att verka	om lättnad i tillståndsvillkoren, främst vad gäller
för att Europaparlamentets och rådets förord-	förlängning av tiden för utbyggnaden. En bidra-
ning (EG) nr 2887/2000 om tillträde till access-	gande orsak till förseningar uppges vara svårig-
nät får avsedd effekt och leder till en bättre kon-	heter i vissa kommuner att erhålla bygglov för
kurrenssituation på denna marknad. PTS har	master. Myndigheten bedömde i samtliga fall att
under början av 2003 inlett en förnyad tillsyn på	det finns en risk att operatörerna inte kommer
området. Ett initiativ för att kartlägga upplevda	att kunna uppfylla kraven på täckning den 31 de-
problemområden har påbörjats och utifrån	cember 2003 om 8 860 000 personer av Sveriges
denna information kommer PTS att fokusera	befolkning. Den vanligaste orsaken till att
den fortsatta tillsynen på de mest kritiska pro-	kommuner skjuter upp beslut om bygglov för
blemen.	3G-master är att operatörerna inte samordnar
Regeringen uppdrog i juli 2003 till PTS att	sina bygglovsansökningar. Det framgår av en
kartlägga tillgången till Internet på den svenska	Temo-undersökning som gjorts på uppdrag av
marknaden genom anslutning till det allmänna	PTS. Av de tillfrågade kommunerna svarade 56
telefonnätet till en fast anslutningspunkt. PTS	procent att det var mycket vanligt eller vanligt
skall härvid bedöma och motivera vilka hastig-	att bygglovsärenden skjuts upp på grund av att
heter som kan anses vara acceptabla för en funk-	kommunerna ställer krav på mastdelning		som

122

operatörerna inte lever upp till. PTS bedömde dock att det inte fanns några skäl att ge operatö- rerna någon generell förlängning av tiden för utbyggnaden. En av operatörerna, Orange Sve- rige AB, har i slutet av 2002 meddelat myndigheten att bolaget inte kommer att bygga något nät i Sverige.

2002 års ledningsrättsutredning (Ju 2002:03) överlämnade i oktober 2002 delbetänkandet Ledningsrätt för elektroniska kommunikations- nät (SOU 2002:83). En del av dessa förslag är avsedda att underlätta utbyggnaden av UMTS. Betänkandet bereds för närvarande i Regerings- kansliet.

Internationella teleunionens (ITU) fullmäkti- gekonferens ägde rum i Marocko i september och oktober 2002. Prioriterade frågor för Sverige vid denna konferens rörde bl.a. ITU:s ekonomi och ändringar i både ITU:s konstitution och konvention. Konferensen fattade beslut om åt- gärder i dessa frågor.

Den snabba tekniska utvecklingen och den ökade betydelsen av radiospektrum avspeglas i de allt mer omfattande dagordningarna för ITU:s världsradiokonferenser (WRC). Under juni och juli 2003 hölls WRC-2003 där för Sverige prioriterade frågor var radio-LAN i 5 GHz-bandet, Terrestrial Wireless Interactive Multimedia (konvergens mellan mobilt, fast och rundradio), IMT-2000 och den fortsatta utveck- lingen, fasta satellittjänster, rundradiosatelliter, Galileo och förenklade procedurer för satellit- notifieringar. Resultatet från konferensen blev bra ur svensk synvinkel och arbetet att genom- föra konferensbesluten fortsätter inom Europa.

Det av Telenordia Access återlämnade till- ståndet för fast yttäckande radioaccess (FWA) i 27 GHz-bandet tilldelades i november 2002 Broadnet AS. Utöver det nationella tillståndet i 27 GHz-bandet fördelade PTS i februari 2003 21 stycken länsbaserade tillstånd i 3,5 GHz-bandet och nio tillstånd i 10,5 GHz-bandet. I maj 2003 fördelades ytterligare ett regionalt tillstånd i 10,5 GHz-bandet.

I juni 2003 fattade regeringen beslut om ratifi- cering av den ändrade konventionen om inrät- tandet av ett europeiskt radiokommunikations- kontor (ERO) till att avse ett europeiskt kommunikationskontor (ECO).

Post

PTS redovisade till regeringen i mars 2003 den egeninitierade rapporten Nio år med postlag-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

stiftningen – en utvärdering. Regeringen mottog även PTS rapport Granskning av Postens pris- sättning av Posttidningspriser den 27 mars 2003.

Regeringen avser att under hösten 2003 fatta beslut om att tillsätta en särskild utredare som bl.a. skall analysera effekterna av liberaliseringen och utvärdera nuvarande lagstiftning i förhål- lande till postmarknadens utveckling.

Arbetet inom EU med att ändra postdirekti- vet 97/67/EG för att ytterligare öka konkurren- sen inom postsektorn avslutades under 2002 genom att direktivet 2002/39/EG beslutades. Regeringen har under 2002 fortlöpande deltagit i arbetet med direktivet och framfört svenska ståndpunkter för att uppnå en så snabb och långtgående liberalisering som möjligt av den europeiska postmarknaden. Direktivet, som inte innebär några ändringar i regleringen av den redan liberaliserade svenska postmarknaden, skall vara genomfört i medlemsstaterna den 31 december 2002.

Regeringen deltog tillsammans med PTS under november 2002 i postdirektivets genom- förandekommitté för tillämpning av lagstift- ningen om gemensamma regler för utvecklingen av gemenskapens inre marknad för posttjänster och för förbättring av kvalitén av tjänsterna.

Regeringen förbereder under 2002 och 2003 deltagandet i Världspostkongressen 2004 (UPU).

PTS har under 2002 utfärdat nya tillståndsvill- kor för samtliga privata postoperatörer och till- syn har utövats över samtliga postoperatörer med tillstånd. Utövandet av tillsyn har skett dels genom generella åtgärder som omfattar samtliga tillståndshavare, dels genom åtgärder riktade mot enskilda tillståndshavare. Dessutom har PTS handlagt obeställbara brev under året.

PTS har också genom upphandling tillhanda- hållit posttjänster för personer med funktions- hinder. Exempel på sådana tjänster är befordran av blindskriftsförsändelser och utsträckt post- service via lantbrevbärare för äldre och funk- tionshindrade.

Grundläggande kassaservice

Statens ansvar för en grundläggande kassaservice regleras fr.o.m. den 1 januari 2002 i lag (2001:1276) om grundläggande kassaservice (kassaservicelagen). Enligt 1§ kassaservicelagen är det statliga ansvaret oförändrat. Av nämnda lag samt 11 kap. vallagen (1997:157) framgår att det är Posten som skall tillhandahålla denna ser-

123

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

vice. Posten erhåller en årlig ersättning om 400 miljoner kronor från staten för att tillhandahålla en grundläggande kassaservice till den del alter- nativ saknas och det inte är kommersiellt moti- verat att bedriva verksamhet.

PTS fick i regleringsbrevet för 2003 i uppdrag av regeringen att beskriva den grundläggande kassaservicen i landet samt utreda om Posten tillhandahåller en kassaservice som motsvarar samhällets behov. PTS skall redovisa uppdraget den 1 oktober 2003. PTS har genom upphand- ling under året säkrat äldre och funktionshindra- des tillgång till en grundläggande kassaservice via lantbrevbärare.

Regeringen avser att under hösten 2003 fatta beslut om att tillsätta en särskild utredare som bl.a. ska se över regleringen av den grundläg- gande kassaservicen.

10.5.2 Insatser utanför politikområdet

Tillit till informationsteknik

Tillitsfrågorna berörs även inom politikområ- dena Totalförsvar samt Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar inom utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet.

Kompetens inom informationsteknik

I IT-propositionen föreslog regeringen åtgärder för att öka IT-kompetensen. I det följande redo- visas de insatser som regeringen vidtagit utanför politikområdet.

Den 1 mars 2003 inrättades Myndigheten för skolutveckling. Myndigheten har nationellt ansvar för att utveckla IT-användningen i skolan. I uppdraget ingår att ta tillvara, utveckla och sprida erfarenheter från den särskilda satsningen på IT i skolan (ITiS). Universitet och högskolor startade våren 2002 en samverkan kring IT-stödd distandutbildning under benämningen Sveriges nätuniversitet. För att stödja och främja utveck- lingen av samverkan inrättades Myndigheten för Sveriges nätuniversitet den 1 mars 2002. Målet är att öka tillgänglighet och omfattning av IT-stödd distansutbildning inom högre utbildning.

Regeringen beslutade den 23 januari 2003 att inrätta en matematikdelegation. Delegationen skall utarbeta en handlingsplan för öka intresset för matematik samt utveckla matematikunder- visningen. Den skall också öka intresset för fort-

satta studier inom områden som matematik, naturvetenskap och teknik.

För att stimulera universitet och högskolor att ge IT-stödd distansutbildning inom ramen för Sveriges nätuniversitet har regeringen fördelat 211 miljoner kronor 2002 och 159 miljoner kronor 2003. Sammanlagt 31 universitet och högskolor får del av medlen.

NUTEK genomför på regeringens uppdrag en satsning som riktar sig till företag inom stöd- område A för att ge dem bredare kunskaper om IT och öka deras IT-användning. Under perio- den 2002–2004 har 50 miljoner kronor avsatts för programmet.

Post- och telestyrelsens sektorsansvar på miljöområdet

PTS har i en rapport av den 27 maj 2002, PTS sektorsansvar – Miljöfrågor, redovisat vilka förutsättningar som finns för att integrera ett särskilt miljöansvar i myndighetens verksamhet. Rapporten innehåller en redogörelse för gällande rätt och en genomgång av vilka myndigheter som, i författningar eller på annat sätt, har getts ett ansvar för miljöfrågor. Regeringen har behandlat frågan om PTS sektorsansvar på miljöområdet i proposition Lag om elektronisk kommunikation, m.m. (prop. 2002/03:110).

PTS har, liksom många andra myndigheter, under 2002 även fått regeringens uppdrag att införa ett miljöledningssystem. PTS har därför under 2002 bedrivit ett arbete med miljöutred- ning, miljöpolicy och anvisningar för miljöan- passad upphandling.

Post- och telestyrelsens sektorsansvar inom samverkansområde teknisk infrastruktur

PTS har på regeringens uppdrag redovisat en strategi för åren 2003 t.o.m. 2005 för hur arbetet med åtgärder för att minska konsekvenserna av svåra påfrestningar på samhället i fred och med att öka beredskapen inför höjd beredskap och krig skall bedrivas vad gäller elektronisk kommunikation. Regeringen redovisar under utgiftsområdet 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet de överväganden som görs för inrikt- ningen av verksamheten inom samverkans- området.

Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet

Behovet av ett gemensamt radiokommunika- tionssystem för samhällsviktiga användare såsom polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård har

124

diskuterats under lång tid. Ett sådant system omfattar användare inom flera politikområden, samt utanför den statliga sektorn, där varje enskild användare ansvarar för att verksamhetens behov av god radiokommunikation för skydd och säkerhet tillgodoses. Inom Regeringskansliet har Näringsdepartementet ett samordnande ansvar för frågan om ett gemensamt radiokom- munikationssystem för skydd och säkerhet. Detta ansvar innefattar att samordna fortlöpande information till riksdagen om genomförandet av systemet samt att i övrigt samordna departe- mentens arbete med systemet.

I avsnitt 10.8 återkommer regeringen till en närmare beskrivning av förutsättningarna och i avsnitt 10.10.6 återkommer regeringen med för- slag till finansiering av ett system för gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet.

10.6Resultatbedömning

10.6.1 Resultat

Informationsteknik (IT)

Tillgänglighet

De i IT-propositionen föreslagna satsningarna på utbyggnad av IT-infrastruktur med hög överfö- ringskapacitet för ökad tillgänglighet fortgår. Trafikutskottet pekade i sitt betänkande (bet. 1999:2000:TU9) särskilt på betydelsen av att den fortsatta utbyggnaden av IT-infrastrukturen följs upp och redovisas för riksdagen. Det gällde såväl hur snabbt utbyggnaden sker som kostnaderna för denna. En sådan redovisning gjordes i budgetpropositionen för 2003. Post- och telesty- relsen (PTS) har i uppdrag att följa utvecklingen och användningen av stöden. Nedan följer en redovisning av vad som skett inom området sedan förra budgetpropositionen.

Möjligheten att ansöka om skattereduktion för höga anslutningskostnader har utnyttjats i begränsad omfattning. Totala antalet beviljade ansökningar under 2002 uppgick till 1 500 vilket motsvarade 10,2 miljoner kronor. Under 2003 har hittills 2 600 ansökningar beviljats vilket motsvarar 7,3 miljoner kronor. Ytterligare ansökningar förväntas inkomma under året.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 10.2 Utbetalning och kreditering

Miljoner kronor

	Ortssamman-	Områdesnät
	bindande nät
2001	49	31

2002	168	37

T.o.m. juli 2003	203	92

Summa	420	159

Som framgår av tabellen ovan uppgår utfallet av skattereduktionen för stöd till områdesnät till 159 miljoner kronor för perioden 2001 t.o.m. juli 2003. Under samma period har medel för stöd till ortssammanbindande nät utbetalats med 420 miljoner kronor.

De statliga stöden regleras i lagen (2000:1335) om kreditering på skattekonto av stöd till kom- muner för anläggande av telenät, i förordning- arna (2000:1469) om stöd till kommuner för an- läggande av lokala telenät, (2001:350) om stöd till kommuner för anläggande av ortssamman- bindande telenät m.m., (2001:349) om stöd till kommuner för upprättande av IT-infrastruktur- program och i förordningen (2003:62)om stöd till kommuner för anläggande av anslutning till rikstäckande stomnät. Lagen 2000:1335 samt förordningarna 2000:1469 och 2003:62 belastar statens inkomstsida genom kreditering på kom- munernas skattekonton. Förordningarna 2001:349 och 2001:350 belastar statens utgifts- sida genom utbetalning av stöd till kommunerna.

Länsstyrelserna redovisar, i en rapport baserad på enkäter, att ansökningarna hos länsstyrelserna (per den 30 juni 2003) uppgår till totalt cirka 960 miljoner kronor och att totalt 807 miljoner kro- nor hittills har beviljats i stöd. Utfallet förväntas därför öka.

PTS redovisar i rapporten IT-infrastruktur i Sverige 2003 att antal kilometer nät av fiber och radio har ökat till 175 000 kilometer. Detta är en ökning med knappt tio procent från januari 2002 till januari 2003.

I rapporten konstateras också att andelen tät- orter, där det finns ett områdesnät i någon del av tätorten, utgör drygt hälften av samtliga Sveriges 1 936 tätorter. Det är endast sex kommuner som helt saknar områdesnät. Antalet tätorter som saknar anslutningspunkt till det ortssamman- bindande nätet uppgår till cirka 150 stycken.

Länsstyrelsernas enkät visar att under 2003 kommer i stort sett samtliga kommuner att ha beslutat om IT-infrastrukturprogram. Enkäten visar att det är 283 kommuner som ämnar ta

125

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

fram ett IT-infrastrukturprogram, vilket är tretton fler än de 270 kommuner som är berättigade till stöd. 249 kommuner har i augusti 2003 ett färdigställt IT-infrastrukturprogram. Under hösten kommer ytterligare 28 kommuner att färdigställa sina program.

Tabell 10.3 Utnyttjande av statligt stöd till IT-infrastruktur- program och nät

Procent

	IT-infra-	Ortssamman-	Områdesnät
	struktur-	bindande nät
	program
Beviljat	66	28	18

Ansökt	6	7	5

Planerat
ansöka	13	38	35

Avstår	3	7	18

Ej berättigad1	-	4	3
Ej svarat	12	16	21

Summa	100	100	100

1 Att antalet kommuner som inte är berättigade till stöd har minskat jfr redovisningen i BP03 beror på svarsfrekvensen.

Länsstyrelsernas enkät visar också att en majo- ritet av kommunerna kommer att ha genomfört eller påbörjat genomförandet av konkurrens- utsättning av utbyggnaden. Man kan också se en uppåtgående trend avseende antalet upphand- lingar och utnyttjande av stöden till nätutbygg- nad.

Tabell 10.4 Konkurrensutsättning av utbyggnaden

Antal kommuner

	Ortssamman-	Områdesnät
	bindande nät
Klara	136	115

Påbörjat	78	38

Avser påbörja under 2003	26	21

Summa	240	174

I stort sett alla kommuner som kan få statligt bredbandstöd har för avsikt att söka detta stöd. Enkäten visar alltså att stödberättigade kommu- ner kommer att konkurrensutsätta uppdraget att anlägga bredbandsnät under 2003, i den mån de inte redan har gjort det.

Av tabellen nedan framgår hur anläggnings- uppdragen fördelats.

Tabell 10.5 Fördelning av anläggningsuppdrag

Procent

	Ortssamman-	Områdesnät
	bindande nät
Privata (inkl. TeliaSonera)	41	37

Statliga bolag	17	21

Kommunala bolag	24	22

Kommunen själv eller i
samverkan med privat bolag	12	12

Statliga bolag i samverkan
med privata bolag	4	4

Övriga	1	4

Summa	100	100

Enligt de tillämpliga stödförordningarna skall kommunernas medfinansiering uppgå till fem procent av stödunderlaget. Länsstyrelsernas enkät visar dock att av de 100 avtal som slutits har majoriteten (59 procent) av kommunerna gått in med en högre medfinansiering för att få till stånd en utbyggnad i enlighet med program- met. Enligt enkätsvaren torde detta bero främst på den svaga marknaden, som inte har kunnat finansiera utbyggnaden i den omfattning som ursprungligen var avsett.

Affärsverket svenska kraftnät redovisade i mars 2003 att 215 av landets 290 kommuner har anslutits till stomnätet. Det är dock för tidigt att bedöma effekten av de under året beslutade stöden till stomnätsanslutningar.

Tillit

Den av regeringen aviserade rikscentralen för IT- incidentrapportering är sedan årsskiftet 2002/2003 i drift. Sveriges IT-incidentcentrum (Sitic) har startat samarbetet med flera myndig- heter och andra intressenter om rapportering. Sitic deltar även i det internationella samarbetet, främst inom Europa.

Informationssäkerhetsfrågorna är starkt bero- ende av internationell samordning. Under det svenska ordförandeskapet i EU tog Sverige upp dessa frågor på EU:s dagordning. Under det svenska ordförandeskapet antogs en resolution om informations- och nätsäkerhet och under det belgiska ordförandeskapet följdes denna upp med en resolution om en gemensam inställning och särskilda åtgärder på området för nät- och informationssäkerhet. Inom EU har arbetet fortsatt med säkerhet inom handlingsplanen e- Europa 2005 och genom uppföljning av resolu- tionerna om nät- och informationssäkerhet, bl.a.

126

med arbetet med förordningen för den europe- iska nät och informationssäkerhetsbyrån.

Sverige deltog aktivt i arbetet med att utforma OECD:s nya riktlinjer om informationssäkerhet som publicerades under 2002. Riktlinjerna har kommit till användning i Sverige och internatio- nellt.

Säkerhetsfrågor, med tonvikt på Internet, har även det senaste året diskuterats i den mellan- statliga rådgivande kommittén Governmental Advisory Committee (GAC) till Internetsamar- betsorganisationen Internet Corporation for Assigned Names and Numbers (ICANN).

Kompetens

Av stor betydelse för den grundläggande IT- kompetensen är tillgången till datorer och Internet. Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) hade 71 procent av befolkningen i åldrarna 16–74 år tillgång till stationär dator 2002, och 19 procent hade tillgång till bärbar dator i hemmet. Enligt Eurobarometern från juni 2002 har Nederländerna, Danmark och Sverige högst datorpenetration i Europa. Tre fjärdedelar av Sveriges befolkning använde datorer under 2002, i hemmet, arbetet eller i skolan. Kvinnor och män använder dator i ungefär samma utsträck- ning. Användningen av Internet var också om- fattande, 71 procent använde Internet under 2002. Ungefär 60 procent använder Internet hemma, resterande tio procent enbart på arbets- platsen, i skolan eller på annan plats. Så gott som alla ungdomar i åldern 16–24 år använder Inter- net, 97 procent. Andelen i gruppen 65–74 år var 20 procent. Ungefär en tredjedel av Sveriges befolkning använder Internet varje dag. Det är vanligare att män använder Internet dagligen (42 procent) än att kvinnor gör det (30 procent).

Svenska arbetsgivare genomför också perso- nalutbildningar med IT-inriktning. Drygt 350 000 personer deltog i sådana utbildningar under första halvåret 2002 enligt SCB. Detta motsvarade cirka åtta procent av samtliga perso- nalutbildningar.

Inom Verket för näringslivsutvecklings (NUTEK) program för att höja IT-kompeten- sen i småföretag har 80 projekt medfinansierats med nästan 30 miljoner kronor. Programmet, som avslutas under 2003, har nått sammanlagt 15 000 företag. Spridningen har varit god sett till geografi, bransch och typ av insats. Inriktningen på projekten varierar från elektronisk handel och säkerhet till branschspecifika insatser.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Antalet platser till IT-ubildningar har ökat under de senaste åren. Jämfört med läsåret 97/98 har antalet platser ökat med 59 procent enligt Högskoleverket. Samtidigt har antalet sökande minskat med 40 procent. Inför läsåret 01/02 var antalet sökande knappt 10 000 personer till drygt 9 000 platser, och knappt 8 400 studenter blev antagna. Datautbildningar har på två år sett en minskning av antalet sökande med över 30 procent.

Internetanslutning

Marknaden för Internetanslutning befinner sig enligt PTS i en period av stor förändring som tydligt är förknippad med övergången från upp- ringd anslutning till fast anslutning. Konkurren- sen på marknaden för Internetanslutning har fram till nu varit relativt god, men i och med en stegvis övergång till fast anslutning, har frågan om kontrollen över accessnäten (nätet närmast abonnenten) fått starkt ökad betydelse. Som en konsekvens är konkurrensen på marknaden för Internetanslutning med högre överförings- kapacitet sämre än för uppringd Internetanslut- ning. PTS bedömer att det finns ett hundratal leverantörer av Internetanslutning. Antalet leve- rantörer som erbjuder anslutning med högre överföringskapacitet är fler än dem som erbjuder uppringt Internet.

Tabell 10.6 Intäkter från Internetanslutning från slutkund 1999-2002

Miljoner kronor

	1999	2000	2001	2002
Privatkund	1 652	2 240	2 773	3 662

Företagskund	904	1 307	1 844	1 841

Totalt	2 556	3 548	4 617	5 504

Ovanstående tabell visar att intäkterna av Inter- netanslutning från slutkund ökar. Ökningen mellan 2001 och 2002 kan helt hänföras till privatkundssidan.

127

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Diagram 10.1 Antalet kunder med Internetanslutning

3500000
3000000	Privat		Företag
	Privat		Företag
2500000
2000000
1500000
1000000
500000
0
1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002

Källa: Post- och telestyrelsen

Under 2002 ökade det totala antalet kunder med Internetanslutning med tretton procent till 3 187 000 kunder. Tillväxten i antalet kunder fortsätter att vara förhållandevis stark, även om den är lägre än under tidigare perioder. Av dessa beräknades 74 procent vara uppkopplade via uppringd Internetanslutning med modem per den sista december 2002.

PTS beräknar att 66 procent av alla svenska hushåll hade Internetanslutning vid utgången av 2002. Antalet privata kunder som var uppkopp- lade till Internet via någon form av anslutning med högre överföringskapacitet uppgick till 654 000, vilket motsvarar 15 procent av samtliga hushåll. Jämfört med sista december ett år tidi- gare har penetrationen ökat med 54 procent.

De största Internetleverantörerna under 2002 var precis som under 2001 TeliaSonera AB, Tele 2 AB, Telenordia AB och Spray Network AB som tillsammans har 82 procent av kunderna för Internetaccess.

Sverige är världsledande på att använda IT en- ligt analysföretaget IDC. IDC tar fram ett index som bl.a. omfattar infrastruktur, IT-kompetens och IT-investeringar. Sverige toppar 2003 listan för fjärde året i rad.

När det gäller utvecklingen inom Europa har EU-kommissionen följt upp den förra hand- lingsplanen e-Europa 2002. Rapporten visar att antalet hushåll med anslutning till Internet har stigit till över 40 procent. Mer än 90 procent av skolorna och 90 procent av företagen har numera anslutning till Internet enligt rapporten. Av rapporten framgår att Sverige ligger långt fram inom de flesta områden som omfattas av handlingsplanen, jämfört med övriga länder inom EU. Enligt slutsatserna har de över- gripande målen i handlingsplanen uppfyllts, men det finns fortfarande områden där fortsatt arbete

behövs. Det gäller bl.a. säkerhet och användning av IT och e-handel bland småföretag.

E-handel

E-handel till konsument (B2C) utgör 22 procent av den totala e-handeln i Sverige enligt SCB. Detta är en något större andel än förra året. Enligt Svensk Handel skedde 1,7 procent av detaljhandeln över Internet tredje kvartalet 2002, vilket är en ökning med tretton procent jämfört med samma tid året innan. Hälften av alla Inter- netanvändare har e-handlat för privat bruk någon gång under det senaste halvåret, enligt en studie från PTS. Att använda Internet för köp och försäljning av varor och tjänster är enligt SCB vanligast i åldersgruppen 25–44 år och mer vanligt bland män, (60 procent) än bland kvin- nor (40 procent). Kvinnor handlar i genomsnitt för lägre belopp än män. Det är vanligare att Internetanvändare med bredbandsanslutning i hemmet e-handlar, jämfört med dem som har uppringd Internetanslutning. De produkter och tjänster som handlas mest på nätet är film och musik, därefter resor och logi. Matvaror handlas i mycket liten utsträckning på Internet. Försälj- ning av digitala produkter, som t.ex. program, digitala böcker eller tidskrifter är inte heller sär- skilt vanligt via Internet enligt SCB. Män köper främst filmer och musik medan kvinnor handlar kläder och sportartiklar.

Användningen av elektroniska betalnings- tjänster är enligt PTS ännu inte särskilt utbredd, vilket kan bero på att nya beteenden och utnytt- jandet av nya funktioner krävs. Enligt Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) har knappt 40 procent av konsumenterna betalat med kontokort vid köp eller beställning av varor eller tjänster för privat bruk. Det är fler män än kvinnor som uppger sitt konto- eller kredit- kortsnummer vid betalning över Internet. Endast fyra procent av företagen erbjuder möj- ligheten att ta emot elektroniska betalningar för varor eller tjänster via en webbplats.

Av den totala e-handeln sker 78 procent mellan företag (B2B), en något lägre andel än förra året. Enligt Svenskt Näringsliv dominerar företag med fler än 500 anställda användningen av elektroniska affärer. Företag med en till 50 anställda har inte riktigt kommit igång med användningen av elektroniska affärer, enligt Gemenskapen för elektroniska affärer (GEA). Enligt OECD-statistik från 2001 ligger Sverige på en fjärde plats efter Danmark, Japan och Fin-

128

land avseende andel företag med 10 eller fler anställda som använder Internet för inköp och försäljning. Gällande försäljning, leverans och betalning över Internet 2000 finns Sverige på tredje plats efter Danmark och Norge. Fortfa- rande sker e-handel till övervägande del inom landet.

Tabell 10.7 Användare av Internetbanker

Antal

	Dec 2001	Juli 2002	Dec 2002
Privat	3 650 000	3 813 000	4 092 000

Företag	250 000	292 000	303 000

Totalt	3 900 000	4 105 000	4 395 000

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Diagram 10.2 Intäkter för fast telefoni och mobila teletjänster från slutkund 1994-2002

Miljoner kronor

30 000

Mobila teletjänster

25 000	Fast telefoni
	Fast telefoni
20 000
15 000
10 000
5 000
0
1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002
Källa: Post- och telestyrelsen

Som framgår av tabellen ovan ökar användningen av banktjänster över Internet stadigt. En enkät- undersökning genomförd av Svenska Bankföre- ningen visar att det totalt finns cirka 4,4 miljoner Internetbankskunder i Sverige. Ökningen är störst bland företagskunder.

Elektronisk kommunikation

Två företeelser har inverkat på den svenska tele- marknaden mer än andra under 2002. Den första är att förvalsreformen kompletterades i februari med att den som ringer lokalsamtal inte längre behöver slå ett riktnummer för att använda sin förvalsoperatör. Genom denna ändring har vill- koren nu blivit mer jämlika mellan operatörerna och konkurrensen har kunnat stärkas för del- tjänsten nationell telefoni. Den andra är att till- växten i antalet kunder till Internetanslutning med högre överföringskapacitet fortsätter att vara stark, även om den inte var lika stor som under föregående år.

Sammantaget omsatte fast telefoni och mobila teletjänster 43,1 miljarder kronor under 2002. Om även marknaden för Internetanslutning räknas in, uppnås en årsomsättning på 46,5 miljarder kronor, vilket betyder en ökning på 3,5 procent jämfört med 2001. De mobila teletjäns- ternas andel av marknaden har sedan 1994 ökat från 18 till 40 procent. TeliaSonera behåller sin position som den största operatören men bola- gets andel för den totala marknaden för fast telefoni och mobila teletjänster fortsätter att sjunka, från 96 procent 1994 till 64 procent 2002.

Diagrammet ovan visar en marknadstillväxt där mobila teletjänster utgör en allt större andel av den totala intäktsmarknaden.

Marknadsvärdet för fast telefoni uppgick under 2002 till 25,8 miljarder kronor, vilket är tre procent lägre jämfört med året innan. Intäkterna från abonnemang utgör 8,4 miljarder kronor, vilket motsvarar 32,5 procent av det totala marknadsvärdet för fast telefoni. Antalet PSTN- abonnemang (vanliga abonnemang på fasta telefonnätet) fortsätter att minska. Vid slutet av 2002 fanns det drygt 5,6 miljoner PSTN-abon- nemang. Bara en bråkdel av dessa, mindre än en promille, tillhandahålls av en annan operatör än TeliaSonera. Under slutet av 2002 lanserade några operatörer abonnemang för IP-telefoni i bredbandsnät. Kunden ges därmed möjlighet att säga upp sitt ordinarie fasttelefoniabonnemang hos TeliaSonera.

Under 2002 ökade antalet förvalskunder med åtta procent till 1 535 000. Av dessa var 1 375 000 privata vilket innebär att en tredjedel av samtliga privatkunder av fast telefoni valt en alternativ operatör till TeliaSonera som förval- soperatör. Införandet av förval för lokalsamtal har påverkat de alternativa operatörernas mark- nadsandelar av omsättningen för nationella samtal. TeliaSoneras marknadsandel av trafik- intäkterna minskade således från 64 procent 2001 till 57 procent 2002.

Marknadsvärdet för nationella samtal uppgick under 2002 till 7,9 miljarder kronor, vilket är 8,5 procent lägre än under 2001. Denna nedgång kan hänföras till lägre intäkter från både uppringd anslutning till Internet och från vanliga telefon- samtal. De lägre intäkterna beror på minskad trafik till följd av att allt fler Internetanvändare går över till någon form av fast uppkoppling

129

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

samt sannolikt det ökade användandet av mobiltelefoner.

Diagram 10.3 Kostnad för fasttelefonitjänster 2002 med hänsyn tagen till köpkraftsparitet

Sverige=100

180

160

140

Fast avg.

Trafik

120

100

Sverige

GBR

Norge

Tyskla

Finl

Källa: OECD

Diagrammet ovan visar att kostnaderna för en s.k. korg av fasttelefonitjänster för ett svenskt hushåll är bland de absolut lägsta i OECD.

Marknaden för mobila teletjänster fortsatte att utgöra en betydande del av den totala tele- marknaden. Emellertid kännetecknas mobil- marknaden alltjämt av konkurrensproblem. Tre nätägande operatörer på GSM-marknaden dominerar och i princip kontrollerar mobil- marknaden. Ett tiotal nya tjänstetillhandahållare har etablerat sig under de senaste tre åren, men mycket pekar på att deras position gentemot de nätägande operatörerna är relativt svag. Förut- sättningarna för prissänkningar på mobiltelefoni bedöms därför i nuläget som små.

Tillväxttalen för mobilabonnemang har nu stabiliserat sig på en nivå runt tio procent. Under året ökade antalet abonnemang med sammanlagt elva procent och var 7 949 000 per den sista december 2002. Av dessa är 82 procent abonne- mang som innehas av privatkunder. Penetratio- nen för mobiltelefonabonnemang är mycket hög i Sverige sett ur ett internationellt perspektiv. Det totala antalet abonnemang som andel av hela befolkningen motsvarade då 89 procent. Det kan jämföras mot 81 procent året innan. En försvå- rande omständighet när man skall beräkna penetrationen på ett korrekt sätt är dock att det inte är ovanligt att samma person har mer än ett abonnemang. Intresset för att använda kontant- kort istället för eller ihop med kontraktsabon- nemang fortsatte att öka, något som lett till att 55 procent av samtliga GSM-abonnemang för närvarande utgörs av kontantkort. Antalet NMT-abonnemang minskar kontinuerligt, men

inte lika snabbt som tidigare. År 2002 minskade antalet abonnemang med fem procent. Sista december 2002 fanns det 137 000 NMT-abon- nemang hos TeliaSonera, som är den enda operatören för denna tjänst.

TeliaSonera är Sveriges största mobiloperatör, med en marknadsandel på drygt 45 procent av samtliga abonnemang. Därmed förlorade TeliaSonera under 2002 tre procentenheters marknadsandel till sina konkurrenter. Tele2 är näst största mobiloperatör och har tillsammans med dotterbolaget Optimal Telecom 38 procent av abonnemangen vilket är en liten ökning. Vodafone behöll sin marknadsandel på 15 pro- cent under 2002.

De nya tillhandahållarna av mobila teletjänster är fortfarande små. De har en marknadsandel på två procent av det totala antalet abonnemang, vilket motsvarar 153 000 abonnemang. Det är en liten ökning i förhållande till 2001. Även om tjänstetillhandahållarna trots allt attraherat kunder till sina GSM-abonnemang under 2002, är inte själva ökningen av antalet abonnemang mycket högre än under 2001. Det skulle krävas en större tillväxt bland tjänsttillhandahållarna för att skapa goda förutsättningar för ökad konkur- rens.

Såvitt PTS erfarit är samtliga avtal som teck- nats mellan mobilnätsoperatörerna och tjänste- tillhandahållarna av sådant slag att mobilnäts- operatörerna åtar sig att bygga ut nätkapaciteten efter de behov som finns. Vissa tjänstetillhanda- hållare har emellertid nekats nätkapacitet i mobilnät, vilket i sin tur föranlett PTS att inleda tillsyn på området.

Omsättningen för mobila teletjänster ökade med drygt sex procent från 16,2 miljarder kronor under 2001 till 17,3 miljarder kronor under 2002. Den genomsnittliga intäkten per mobilkund visar en neråtgående trend. Även under 2002 sjönk denna från 203 kronor per månad under 2001 till 193 kronor under 2002. Av de totala intäkterna härrör 54 procent från privatkunder, en andel som ökar. Det ökade användandet av kontantkort har påverkat utvecklingen av genomsnittsintäkterna. Skillna- den i genomsnittlig intäkt mellan ett kontraktsabonnemang och kontantkort är mar- kant. Medan den är 346 kronor per månad för ett kontraktsabonnemang är den 57 kronor per månad för kontantkort.

130

Diagram 10.4 Kostnad för genomsnittlig förbrukning av mobiltelefonitjänster 2002 med hänsyn tagen till

köpkraftsparitet

Sverige=100

140

120

100

Källa: OECD

Diagrammet ovan visar att kostnaderna för en medelförbrukares korg av mobiltelefonitjänster i Sverige är något lägre än genomsnittet inom OECD.

SMS-marknaden som tidigare har stått för en närmast explosionsartad tillväxt fortsätter vis- serligen att växa, men i en lägre takt än tidigare. Under 2002 skickades 1,32 miljarder textmed- delanden vilket är en ökning med 30 procent sedan 2001. Av den totala genomsnittliga intäk- ten per kund och månad står SMS för närmare åtta procent.

I Norge sänds nästan fyra gånger så många SMS per kund som i Sverige och den största bakomliggande orsaken torde vara lägre priser. En GSM-kund i Norge sände i genomsnitt cirka 57 SMS per månad, en kund i Danmark cirka 40, medan antalet i Sverige är cirka 15. Priset för att skicka ett SMS i Sverige varierar i dag från strax under en krona till 1,50 kronor medan det i både Danmark och Norge ligger under en krona. PTS har tidigare konstaterat att de fortsatt höga pri- serna pekar på brister i marknadens funktions- sätt och att det finns utrymme för en ökad pris- konkurrens. Detta menar regeringen fortfarande vara en giltig slutsats då prisnivåerna i princip legat stilla sedan i början av år 2000.

Marknaden för GPRS-tjänster (General Packet Radio Service) tog inte fart vare sig under 2001 eller 2002. GPRS möjliggör mer avance- rade, ofta kapacitetskrävande, tjänster, som base- ras på GSM-systemet. Den sista december 2002 fanns det 105 000 abonnenter som hade använt en GPRS-tjänst minst en gång under det fjärde kvartalet 2002. Detta måste betecknas som en relativt modest utveckling för denna teknik. Under första kvartalet 2003 var nästan samtliga

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

av sålda nya telefoner möjliga att använda för GPRS eller WAP (Wireless Application Proto- col). Trots detta användes endast 15 procent av telefonerna för GPRS-tjänster. En orsak kan vara att kunderna inte är tillräckligt medvetna om vilka tjänster som finns att tillgå samt att det upplevs som tekniskt komplicerat med inställ- ningar för telefonen. GPRS menar många är ett mellansteg mellan den andra generationens mobiltelefoni och UMTS, den tredje generatio- nens.

Antalet operatörer som tillhandahåller nätka- pacitet på marknaden har fortsatt att öka även under 2002. Vid årsskiftet fanns det 237 företag anmälda och åtta med tillstånd för att tillhanda- hålla nätkapacitet. I begreppet inbegrips allt från oförädlad nätkapacitet till hyrda förbindelser av- sedda för slutanvändare. Marknaden för nätka- pacitet till operatör omsatte 3,93 miljarder kro- nor under 2002, vilket är i paritet med omsättningen under 2001. Cirka 80 procent utgörs av försäljning av hyrda förbindelser. Res- ten utgörs av svart fiber och annan oförädlad nätkapacitet. Marknaden för nätkapacitet och nätverkstjänster till slutkund motsvarar 4,25 miljarder kronor, vilket också motsvarar samma nivå som året innan. Den viktigaste tjänsten, sett i ett ekonomiskt perspektiv, fortsätter att vara hyrda förbindelser även om omsättningen för denna marknad uppskattas ha minskat med tio procent till 1,82 miljarder kronor under 2002. Omsättningen för IP-VPN (Internet Protocol- Virtual Private Network) som används främst för datakommunikation, men även kan användas till överföring av rösttrafik och video, ökade från 206 miljoner kronor under 2001 till omkring 688 miljoner kronor under 2002.

PTS skall enligt sin instruktion årligen redo- visa arten och omfattningen av de klagomål från allmänheten som framförts till teleoperatörer och till myndigheten.

Cirka 1 400 klagomål inkom till PTS från feb- ruari till december 2002. Av dessa klagomål gällde 1 045 fast telefoni, 108 mobiltelefoni och 218 Internet. Flertalet klagomål (526 klagomål) rörde fall där kunder ansåg att de anslutits till en förvalsoperatör mot sin vilja. De operatörer som fick flest antal klagomål vad gäller förval under sista kvartalet 2002 var Glocalnet och Tele2, med 41 respektive 38 klagomål.

Konsumentverket har under 2002 fått in cirka 900 skriftliga ärenden som rör telefoni eller Internet jämfört med 580 ärenden för 2001. Det

131

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

enskilt största problemet har rört oväntat höga teleräkningar som grundar sig på att konsumen- tens eller abonnentens telefonnummer varit uppkopplat eller ringt till en betaltjänst. Även PTS har noterat en ökning av klagomål till följd av s.k. modemkidnappningar där konsumentens modem ringer upp ett väsentligt dyrare betal- tjänstenummer utan att konsumenten nödvän- digtvis märker detta.

Allmänna reklamationsnämnden har under 2002 haft 504 ärenden som rör köp av mobil- telefoner och 43 ärenden som rör köp av vanlig telefon. Dessutom har 84 ärenden gällt ”tjänst mobiltelefon” som bl.a. omfattar ärenden som rör reparationer av mobiltelefoner, köp av tele- fonkort och telefonräkningar.

PTS redovisar också arten och omfattningen av de klagomål som inkommer till teleoperatö- rerna. Under 2002 har PTS valt att inhämta information från TeliaSonera (inkl. Telia Mobile), Tele2 (inkl. Tele2 Mobile och Comviq) och Vodafone. Klagomålen för mobil teletjänst har minskat från 864 klagomål 2001 till 846 kla- gomål 2002. För telefonitjänst är klagomålen 40 683 stycken. Då TeliaSonera infört ett nytt statistiksystem för telefonitjänst och de olika operatörerna definierar klagomål olika går det inte att jämföra med tidigare år.

Post

Utvecklingen på den svenska marknaden har både vad gäller antalet postoperatörer och voly- men försändelser sjunkit något under 2002 jämfört med tidigare år. Antalet postoperatörer uppgick vid årsskiftet 2002/2003 till 35 post- företag. PTS bedömning är emellertid att alla nuvarande tillståndshavare, med enstaka undan- tag, bedriver någon form av verksamhet.

Posten AB (publ) (Posten) har fortfarande en särställning på den svenska postmarknaden p.g.a. sin dominans samt åläggandet att tillhandahålla en samhällsomfattande posttjänst.

Utvecklingen under 2002 visar att av Posten distribuerade volymer brev har minskat med cirka 1,5 procent under året. CityMail Sweden AB (CityMail) har däremot ökat sin volym med 5,7 procent. Posten har 93,87 procent av brev- marknaden och CityMail 5,61 procent medan övriga tillståndshavare tillsammans har 0,5 pro- cent av den totala brevmarknaden.

CityMail utgör i praktiken den enda konkur- renten till Posten på delmarknaden för sänd- ningar. Av den totala brevmarknaden utgörs

mindre än 35 procent av enstaka brev medan 65 procent består av sändningar. PTS bedömning är att CityMails andel av den totala marknaden för sändningar under 2002 är ungefär 8–9 procent.

Posten är den enda aktören på marknaden som har ett rikstäckande distributionsnät och som därmed erbjuder postservice i hela landet. Avseende riksdistribution av enstaka brev före- ligger i princip ingen konkurrens. Däremot råder en viss konkurrens avseende lokalbreven, vilka utgör cirka 15 procent av all post. Konkurrensen kommer dels från ett flertal förhållandevis små postföretag som endast erbjuder lokal service, dels från ett antal större lokalpostföretag som bedriver verksamhet inom flera angränsande orter.

PTS har i sin rapport Nio år med postlag- stiftningen – en utvärdering, gjort bedömningen att det finns ett behov av att se över den nuva- rande postlagstiftningen när det gäller bl.a. kon- kurrenssituationen på marknaden. PTS har i sin granskningsrapport av Posttidningar även gjort bedömningen att Postens prishöjning av tjänsten Posttidningar A under 2003 inte är rimlig och inte heller är kostnadsbaserad.

Posten har fr.o.m. den 1 januari 2003 höjt portot för enstaka brev. Portot för ett 20- gramsbrev höjdes från 5 kronor till 5,50 kronor och denna höjning fick motsvarande genomslag i viktklasserna upp till två kilogram, således om- fattande de prisreglerade viktklasserna upp till 500 gram. PTS har granskat den genomförda prishöjningen och konstaterat att den skett i enlighet med gällande regler.

På delmarknaden för sändningar gör PTS i sin rapport Service och Konkurrens 2003 bedöm- ningen att prisnivån generellt sett över åren har sjunkit samtidigt som servicenivån och kvalite- ten på tjänsterna har höjts. Prisutvecklingen har fortfarande varit mest gynnsam för kunder som använder tjänsten Ekonomibrev i allmänhet och sändningar till Stockholmsområdet i synnerhet, dvs. för de tjänster där Posten haft konkurrens från CityMail.

Enligt tillståndsvillkoren skall Posten tillhan- dahålla postservice till alla hushåll, företag och organisationer fem dagar i veckan. Ett antal av- lägset belägna hushåll har inte daglig postutdel- ning utan får sin post två till fyra dagar i veckan med postväska. Antalet hushåll med begränsad postservice uppgick 2002 till 1 187 hushåll enligt PTS.

132

Enligt kvalitetskravet på övernattbefordrade brev inom ramen för den samhällsomfattande posttjänsten skall 85 procent av de brev som lämnats in för befordran övernatt komma fram i tid och 97 procent skall komma fram inom tre arbetsdagar. Mätningar utförda av IBM Business Consulting Services avseende 2002 visar att 95,3 procent av de försändelser som lämnats in för övernattbefordran kom fram över natt och 99,8 procent inom tre arbetsdagar. Motsvarande siff- ror för 2001 var 95,2 procent respektive 99,8 procent.

I övrigt är PTS bedömning att Posten inte har vidtagit några åtgärder beträffande brevdistribu- tionen som har gett generella effekter på service- nivån, utan den anses vara minst lika hög som förra året.

De till PTS insända klagomålen har varit mycket få under 2002. Postoperatörerna skall enligt sina tillståndsvillkor utforma rutiner för klagomålshanteringen. Antalet klagomål och hur de har hanterats skall årligen redovisas till PTS.

Postoperatörernas klagomålshantering skiljer sig åt från operatör till operatör i förhållande till verksamhetens omfattning och utdelningsområ- dets storlek. De privata postoperatörernas klagomålsvolymer under 2002 har varit mycket små.

Grundläggande kassaservice

Posten AB:s (publ) (Posten) dotterbolag Svensk Kassaservice AB tillhandahåller i dag kassaservice i hela landet. Det agerar ombud för ett antal banker och tillhandahåller kassatjänster i lant- brevbäringen och har även särskilda kassaservi- cekontor. Detta sker i normalfallet fem dagar i veckan, till alla fasta hushåll, företag och organi- sationer.

Under 2002 har ett antal avlägset belägna hus- håll emellertid inte haft tillgång till daglig kassa- service. Vid årsskiftet 2002/2003 uppgick antalet hushåll med tillgång till kassaservice två till fyra dagar i veckan till 1 187. Detta är en ökning med 68 hushåll jämfört med föregående år.

Det totala antalet kassatransaktioner har minskat kraftigt under de senaste 15 åren och fortsätter att sjunka med cirka 15–20 procent årligen. Den dominerande orsaken till detta är att hushåll och företag väljer andra, billigare och bekvämare former för sina transaktioner. Bank- giro, postgiro, telefonbank och Internet står för en växande del av alla betaltjänster.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Antalet kassatransaktioner som utförs via lant- brevbärare har sjunkit med två tredjedelar under de senaste 15 åren. Antalet kassatransaktioner per avlämningsställe skiftar över landet. I glest befolkade områden görs det fler transaktioner per avlämningsställe än i mer tätbefolkade regioner. Genomsnittet för hela landet ligger för närvarande runt en transaktion i månaden per avlämningsställe.

De förändringar som har genomförts i servi- cenätet under 2002, då kassaservicen har skiljts ut från övrig verksamhet och drivs i dotterbola- get Svensk Kassaservice, har inte påverkat rikstäckningen av kassaservicen. Visserligen påverkar t.ex. en indragning eller flyttning av ett kontor tillgängligheten till kassaservicen för de närmast berörda med åtföljande olägenheter. PTS gör emellertid bedömningen att de alterna- tiva serviceställen som invånarna i städerna hän- visas till finns inom ett sådant avstånd att kassa- servicen betraktas som tillgänglig. På landsbygden ersätts indragna serviceställen med lantbrevbäring vilket för flertalet berörda enligt PTS får betraktas som en förbättring från servi- cesynpunkt.

PTS har liksom tidigare år låtit göra en tele- fonenkät för att närmare undersöka allmänhe- tens vanor när det gäller att utföra sina kassa- tjänster. Den genomfördes i januari 2003 och omfattade ett riksrepresentativt urval av 1 019 svenskar i åldern 16 år och uppåt.

Undersökningen visar att 43 procent av de tillfrågade går till Svensk Kassaservice eller Posten åtminstone en gång om året för att uträtta ett kassaärende medan 57 procent aldrig går till Posten av denna anledning. Liksom tidi- gare år kan det konstateras en klar ökning av antalet tillfrågade som aldrig går till Svensk Kassaservice eller Posten för att uträtta kassa- ärenden.

PTS gör i sin rapport Service och Konkurrens 2003 en försiktig bedömning. De menar att de förändringar som Posten genomfört till följd av den påtagligt sjunkande efterfrågan på kassa- tjänster, mätt i såväl antalet transaktioner som antalet besök vid Svensk Kassaservice service- ställen, sannolikt inte har påverkat tillgänglig- heten över lag och att servicenivån på kassa- tjänsterna fortsatt uppfyller de uppställda kraven.

Under 2003 har Posten fattat ett beslut om att vidta åtgärder för att uppnå ett nollresultat i kassaserviceverksamheten 2005 med anledningen

133

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

av underskottet i verksamheten. De åtgärder som vidtas är bl.a. stängningar av kontor, perso- nalneddragningar, prishöjningar och omför- handlade avtal om höjd ersättning från banker. Dessa åtgärder är enligt Posten endast en kort- siktig lösning och kostnaderna kommer trots allt att öka i ett längre perspektiv.

10.6.2 Analys och slutsatser

Informationsteknik (IT)

Tillgänglighet, tillit och kompetens ger tillsam- mans goda förutsättningar för en bred använd- ning av informationsteknik i samhället. Inom alla dessa områden har insatser pågått under lång tid vilket skapat grunden till Sveriges ställning som en ledande IT-nation. Målet att Sverige som första land skall bli ett informationssamhälle för alla uttalades av riksdagen i juni 2000. Som regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2003 är Sverige på god väg att uppnå detta mål med avseende på möjligheten för den enskilde att på ett relativt enkelt sätt utnyttja Internet via telefonnätet. Mer kvalificerade användningar av informationssamhällets tjänster vilka kräver sär- skild utbildning och utrustning, är dock ännu inte allmänt tillgängliga för den enskilde. Reger- ingens bedömning är att det ännu är för tidigt att med säkerhet säga om de åtgärder som vidtagits bidragit till att målet ett informationssamhälle för alla är på väg att uppnås. De utvärderingar, den mer systematiska statistiksammanställning och den forskningsbevakning som inletts avses dock efter hand kunna ge underlag för en sådan bedömning. Regeringens bedömning är alltjämt att de åtgärder som vidtas inom ramen för IT- politiken och utbyggnaden av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet kommer att med- verka till att informationsteknikens möjligheter utnyttjas på ett aktivt sätt. De problem som regeringen tidigare pekat på när det gäller ned- gången i investeringstakten kvarstår dock fortfa- rande. Eftersom IT-politiken bygger på samverkan med marknadskrafterna får detta påtagliga effekter.

Tillgänglighet

I Sverige är tillgängligheten till informations- tekniken hög. Mer än två tredjedelar av de som arbetar i Sverige i dag kan använda dator och Internet på arbetet. Nästan alla hushåll har till- gång till telefoni och tre fjärdedelar av hushållen

har mobiltelefon. Det skapar bra förutsättningar för att den elektroniska handeln skall kunna öka. Även bredbandspenetrationen är fortsatt hög och under 2002 ökade penetrationen med 54 procent.

Den, vid sidan om utbildningssektorns insat- ser och personaldatorreformen, ekonomiskt mest omfattande insatsen inom IT-politiken är det stöd till IT-infrastruktur med hög överfö- ringskapacitet som föreslogs i IT-propositionen. Den sista förordningen i detta stödprogram beslutades av regeringen den 20 februari 2003. Effekten av detta stödprogram, som riktas till kommunerna, är det ännu för tidigt att kunna säkert utvärdera. Man kan dock se en positiv trend avseende antalet upphandlingar och även avseende användandet av stöden till kommuner. Detsamma gäller antalet ansökningar om skatte- reduktion för höga anslutningskostnader. Beträffande skattereduktionen för höga anslut- ningskostnader finns det ett samband mellan utbyggnadsläget i kommunen och antalet ansökningar. Vartefter IT-infrastrukturen byggs ut i kommunerna bör därför antalet ansökningar om skattereduktion öka.

Tillit

Det är fortfarande för tidigt att bedöma hur den nya ansvarsfördelningen i Sverige för informa- tionssäkerhetsfrågorna har påverkat området som helhet. Regeringen framhåller dock fortfa- rande att ansvarsprincipen är vägledande och det avgörande informationssäkerhetsarbetet måste utföras av IT-användarna själva.

Sveriges IT-incidentcentrum vid PTS har fått en god start och samarbetar redan med flera myndigheter och andra intressenter. PTS har lämnat in ett förslag om ändring i sekretesslagen för att ytterligare kunna underlätta och utveckla verksamheten. Sitic har redan och kommer fort- sättningsvis bidra till bl.a. det arbete om ett robust Internet i Sverige som PTS har fått i upp- drag att genomföra.

Sverige kan inte på egen hand säkerställa en tillförlitlig drift av Internet. Politiken för ett robust Internet syftar därför till att, tillsammans med andra Internetintressenter, vidta de åtgärder som är möjliga i Sverige. Politiken syftar också till att ta fram information och underlag för bedömning av Internets robusthet i andra avseenden.

134

Kompetens

I Sverige är användningen av datorer och Inter- net i vardags- och arbetslivet utbredd, vilket tyder på att befolkningens grundläggande IT- kompetens är hög. För att främja näringslivets konkurrenskraft och den offentliga sektorns utveckling bör behovet av IT-specialister fort- sätta att uppmärksammas.

Elektronisk kommunikation

Regeringen bedömer att den utveckling som skett under föregående år och de åtgärder som PTS vidtagit medverkat till att uppfylla de poli- tiska målen. Många insatser syftar till att främja konkurrensen på de olika delmarknaderna vilket är ett viktigt medel för att uppnå målen. På den svenska marknaden finns ett mycket stort antal operatörer som erbjuder tjänster. TeliaSoneras marknadsandelar fortsätter att minska och konsumenterna utnyttjar de möjligheter som införts att välja andra operatörer.

Genom den nya lagen om elektronisk kom- munikation som trädde i kraft i juli 2003 har ett framtidsanpassat ramverk etablerats. Regeringen bedömer att denna nya reglering kommer att ytterligare bidra till en positiv utveckling på marknaden för elektronisk kommunikation, till gagn för såväl näringsliv som konsumenter.

Regeringen förväntar sig att konkurrensen på marknaden för abonnemang fortsätter att öka genom tillämpningen av den nya lagen och PTS fortsatta tillsyn på området. Vidare fortsätter utvecklingen och nyttjandet av andra typer av accessnät.

Regeringen bedömer att de åtgärder som vid- tagits av PTS med syfte att skapa tillgänglighet för personer med funktionshinder till teletjäns- ter i allt väsentligt medverkat till att underlätta för dessa personer att utnyttja olika teletjänster.

Regeringens bedömning är att de nationella såväl som de regionala tillstånden för fast yttäck- ande radioaccess som utdelats kommer att för- bättra konkurrensen för anslutning till Internet och möjliggöra en ökad regional mångfald.

Post

Regeringens bedömning är att de åtgärder som vidtagits på postområdet under året har bidragit till att upprätthålla en marknad med en funge- rande postdistribution i landet som har medfört att alla har haft tillgång till postservice enligt de mål som uppställts i postlagen.

Vidare anser regeringen att de åtgärder som vidtagits av PTS med syfte att skapa tillgänglig-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

het till posttjänster för personer med funktions- hinder har bidragit till att underlätta för dessa personer att utnyttja posttjänsterna och att kommunicera med omvärlden.

Grundläggande kassaservice

Regeringen bedömer att Posten har uppfyllt åtagandena enligt åliggandet i kassaservicelagen. Därigenom har en god grundläggande kassaser- vice upprätthållits i hela landet. Ersättningen som har utgått till Posten under året har bidragit till att trygga tillgången till denna kassaservice.

Regeringens bedömning är att de åtgärder som PTS vidtagit i syfte att underlätta för perso- ner med funktionshinder att utnyttja kassa- tjänster har bidragit till att upprätthålla tillgäng- ligheten för dessa personer.

10.7Förslag till omdisponering av medel inom IT-infrastruktur- satsningen

Regeringens förslag: Medel om 250 miljoner kro- nor för 2004 och 250 miljoner kronor för 2005 som avsatts för skattereduktion för höga anslut- ningskostnader enligt lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslut- ningar för tele- och datakommunikation om- disponeras till att användas av kommunerna för att anlägga IT-infrastruktur med hög över- föringskapacitet.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen beslutade 2000 om lagen (2000:1335) om kredi- tering på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av lokala telenät. Enligt denna avsåg stödet åtgärder som har utförts under perioden 1 juli 2000 till 31 december 2004. De närmare vill- koren för stödet framgår av förordningen (2000:1469) om stöd till kommuner för anläg- gande av lokala telenät. Utformningen av stöden baseras på förslagen i Bredbandsutredningens betänkande Kommunstöd till lokal IT-infra- struktur (SOU 2000:68).

Bredbandsutredningen lämnade i sitt slutbe- tänkande IT-infrastruktur för stad och land (SOU 2000:11) förslag till stöd till kommuner för anläggande av det ortssammanbindande nätet. Betänkandet remissbehandlades varefter regeringen inrättade stödet genom förordningen

135

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

(2001:350) om stöd till kommuner för anläg- gande av ortssammanbindande telenät m.m. Även detta stöd avsåg åtgärder som utförts under tiden fram till den 31 december 2004 (utgångstidpunkten är dock i detta fall den 1 januari 2001).

När regeringen redovisade sina förslag i IT- propositionen avsågs stödet till kommuner för anläggande av telenät omfatta tiden fram till utgången av 2004. Sedan propositionen i mars 2000 förelades riksdagen förändrades emellertid förutsättningarna för en snabb bredbands- utbyggnad. Framförallt sjönk marknadsaktörer- nas intresse väsentligt. Riksdagen beslutade därför att ändra lagen (2000:1335) om kredite- ring på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av lokala telenät så att stödet avsåg perioden 1 juli 2000 till 31 december 2005 (prop. 2001/02:1, utg.omr. 22, bet. 2001/02:TU1, rskr. 2001/02:125).

Regeringen ändrade också tidsperioden i för- ordningen (2001:350) om stöd till kommuner för anläggande av ortssammanbindande telenät m.m. De båda nätdelarnas utbyggnad samordnas eller sammanfaller normalt. Kommunernas planering av utbyggnaden underlättas därför om regelverket för de olika delarna av nätet överens- stämmer så långt möjligt. Förlängningen av tids- perioden för dessa stöd innebar inte någon för- ändring av den beräknade ekonomiska ramen.

Riksdagen har därefter breddat möjligheten till stöd genom kreditering av skattekonto till att avse även anslutning till allmänt tillgängligt stomnät (prop. 2002/03:1, bet. 2002/03:TU1, rskr. 2002/03:69), vilket bl.a. innebar att lagens namn ändrades till lag om kreditering på skatte- konto av stöd till kommuner för anläggande av telenät.

Genom lagen (2000:1380) om skattereduk- tion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation kan fysiska och juri- diska personer få skattereduktion för höga anslutningskostnader. Riksdagen har förlängt möjligheten till skattereduktion genom att ändra lagen på så sätt att reduktionen ges även vid debiteringen av slutlig skatt på grund av 2004 års taxering (prop. 2002/03:1, bet. 2002/03:FiU1, rskr. 2002/03:24).

I IT-propositionen beräknades en total ram om 3,2 miljarder kronor för stöden till områdes- nät och skattereduktionen för höga anslutnings- kostnader. Av dessa har 1 200 miljoner kronor fördelats till kommunerna för stöd till områdes-

nät och 400 miljoner kronor omfördelats till ett stöd till kommuner för stomnätsanslutningar. Återstående 1 600 miljoner kronor har reserve- rats för skattereduktionen för höga anslutnings- kostnader. Denna har hittills utnyttjats i begrän- sad omfattning. Totala utfallet hittills för 2002 och 2003 uppgår till 17,5 miljoner kronor. Fler- talet ansökningar och förfrågningar om reduk- tionen kommer från sökanden i Norrlandslänen, där man på grund av klimatet endast kan anlägga bredband under en relativt kort säsong. Vartefter stöden till områdesnät börjar utnyttjas kommer en ökad utbyggnad i kommunerna att ske. Sannolikt medför detta att ansökningarna om skattereduktion kommer att öka.

För att förbättra situationen för kommuner- nas bredbandsutbyggnad bör en viss del av de outnyttjade medlen från skattereduktionen för höga anslutningskostnader i stället kunna dispo- neras av kommunerna för att anlägga IT-infra- struktur. I syfte att stimulera en fortsatt bred- bandsutbyggnad föreslår därför regeringen att 250 miljoner för 2004 och 250 miljoner för 2005 av de 1 600 miljoner kronor som avsatts för skattereduktionen för höga anslutnings- kostnader omdisponeras till stöd till kommuner för utbyggnad av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet.

Regeringen föreslår vidare på annan plats i denna budgetproposition att möjligheten för en- skilda att söka skattereduktion för höga anslut- ningskostnader förlängs till utgången av 2005.

10.8Gemensamt radiokommuni- kationssystem för skydd och säkerhet

Behovet av ett gemensamt radiokommunika- tionssystem för samhällsviktiga användare såsom polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård har diskuterats under lång tid. Riksdagen har i till- kännagivanden till regeringen pekat på vikten av att ett gemensamt radiokommunikationssystem som bidrar till medborgarnas trygghet kommer till stånd (rskr. 2000/01:209, rskr. 2001/02:87). Regeringen har tidigare informerat riksdagen om det betydande utredningsarbete som krävs för att ge beslutsunderlag för regeringen ställnings- tagande i denna komplicerade fråga. I betänkan- det Trygga medborgare – säker kommunikation (SOU 2003:10) föreslås att ett gemensamt

136

kommunikationssystem upphandlas. Betänkan- det har remissbehandlats.

Den 22 maj 2003 beslutade regeringen att ge Försvarets materielverk (FMV) i uppdrag att i samverkan med utredningen Radiokommunika- tion för effektiv ledning (RAKEL, dir. 2002:78) genomföra en upphandling av ett gemensamt radiokommunikationssystem. Regeringens beslut innebär bl.a. att goda kommunikations- möjligheter med liknande användargrupper i länder i vårt närområdet skall eftersträvas. Upp- handlingen av det gemensamma radiokommuni- kationssystemet inleddes i början av juni genom annonsering i Europeiska gemenskapernas offi- ciella tidning. Enligt den tidplan som Försvarets materielverk och RAKEL upprättat bör upp- handlingen kunna avslutas genom avtalsteck- nande runt årsskiftet 2003/2004. Utbyggnaden av det gemensamma systemet planeras ske successivt över landet under flera etapper. Den första etappen av införandet av systemet omfat- tar Skåne län, Blekinge län och Kalmar län där systemet enligt tidplanen skall vara i drift den 1 januari 2005. Riksdagen har genom beslut om tilläggsbudget 1 för 2003 (prop. 2002/03:100, bet. 2002/03:FiU21, rskr. 2002/03:235) beslutat att ett nytt ramanslag 37:6 Gemensam radio- kommunikation för skydd och säkerhet på 7 350 000 kronor anvisas under utgiftsområde 22 Kommunikationer för att möjliggöra inledandet av en upphandling av ett gemensamt radiokom- munikationssystem under 2003. Regeringen återkommer i avsnitt 10.10.6 med förslag till riksdagen om att anvisa medel under anslaget 37:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet för delfinansiering av utbyggnad, driftsbidrag och förvaltning av systemet. Vidare föreslås att riksdagen godkänner investerings- plan och bemyndigande om ekonomiska åtagan- den för investeringen.

Den 28 maj 2003 överlämnade RAKEL ett förslag till förvaltningsorganisation för det gemensamma radiokommunikationssystemet till regeringen (dnr N2003/4356/IT FoU). RAKEL föreslår att en ny statlig myndighet bildas med uppgift att under utbyggnadsperioden svara för utbyggnaden, ägande och berörda leverantörs- avtal, förvaltning och utveckling av det gemen- samma systemet samt tillhandahålla tjänster till användarna. Myndigheten bör enligt förslaget bildas senast den 1 januari 2004. När utbyggna- den av det gemensamma systemet är slutförd, vilket planeras inträffa 2009, bör myndigheten

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

kunna integreras i annan befintlig myndighet. Personalbehovet beräknas till cirka tjugo perso- ner under uppbyggnadsfasen 2004–2009 och till cirka tio personer därefter. Förslaget till förvalt- ningsorganisation har remissbehandlats och bereds för närvarande inom regeringskansliet. Regeringen avser att ta ställning till organisa- tionsfrågan under hösten 2003.

10.9Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte haft några invänd- ningar i revisionsberättelsen för 2002 avseende myndigheten inom politikområdet.

10.10 Budgetförslag

10.10.137:1 Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter

Tabell 10.8 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	12 789	sparande	18 715

2003	Anslag	11 941	Utgifts-	22 129
2003	Anslag	11 941	prognos	22 129

2004	Förslag	6 710

2005	Beräknat	14 863	1

2006	Beräknat	15 099	2

1Motsvarar 14 531 tkr i 2004 års prisnivå.

2Motsvarar 14 531 tkr i 2004 års prisnivå.

Anslaget avser finansiering av Post- och telesty- relsens (PTS) förvaltningskostnader i samband med upphandling av samhällsåtaganden och åtgärder avseende försvar samt beredskap mot sårbarhet avseende elektroniska kommunikatio- ner m.m. De samhällsåtaganden som upphandlas (handikapp och försvar samt beredskap mot sår- barhet till viss del) anslagsfinansieras. PTS verk- samhet är i övrigt till största delen avgiftsfinansi- erad. Anslaget skall vidare finansiera befarade kundförluster för PTS, vilka härrör från den anslagsfinansierade verksamheten t.o.m. 1999, samt uppgiften att följa utvecklingen av kassa- servicen och bevaka att denna motsvarar sam- hällets behov. PTS verksamhet vad gäller kvalifi- cerade elektroniska signaturer finansieras från anslaget. Dessutom finansieras vissa projekt och uppdrag, vilka syftar till att förverkliga delar av

137

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

den IT-politiska inriktningen avseende tillit och delar av IT-propositionens handlingsprogram som beskrivs i regeringens proposition (1999/2000:86) Ett informationssamhälle för alla.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 10.9 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet	(Som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)

Utfall 2002	-	210 070	202 724	7 346

Prognos 2003	-	216 600	226 800	-10 200

Budget 2004	-	241 000	247 000	-6 000

Post- och telestyrelsen får fr.o.m. budgetåret 2000 disponera de avgifter som myndigheten tar ut av operatörer inom sitt verksamhetsområde. Regeringen bedömer att myndigheten kommer att uppfylla målet om långsiktig kostnadstäck- ning. I och med införandet av det nya regelver- ket för elektronisk kommunikation den 25 juli 2003 förändras delvis grunden för avgiftsuttaget.

Avgiftsinkomsterna för 2004 beräknas öka med 24,4 miljoner kronor jämfört med 2003. Det ökade avgiftsuttaget är framför allt hänför- ligt till det nya regelverket för elektronisk kom- munikation.

Regeringens överväganden

Anslaget föreslås minskas engångsvis med åtta miljoner kronor för 2004 för att bidra till finan- sieringen av ett gemensamt radiokommunika- tionssystem för skydd och säkerhet. Regeringen avser att låta PTS disponera anslagssparande med motsvarande belopp.

En förstärkning av anslaget med en och en halv miljoner kronor föreslås fr.o.m. 2004 för att finansiera PTS verksamhet inom området kvali- ficerade elektroniska signaturer.

Från och med 2004 skall i princip all årlig revi- sion avgiftsbeläggas (Avgifter vid Riksrevisio- nen, prop. 2002/03:63, bet. 2002/03:FiU27, rskr. 2002/03:189). Avgifter och ersättningar tillförs statskassan och redovisas mot inkomsttitel. För anslagsfinansierade myndigheter som under 2003 inte erlägger någon avgift för årlig revision medför föreslagen nyordning en tillkommande

kostnad. En kostnad som myndigheterna före- slås kompenseras för genom en nivåhöjning av anslagen från och med nästa år.

Tabell 10.10 Härledning av anslagsnivån 2004-2006 för 37:1 Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års statsbudget 1	11 941	11 941	11 941

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	874	1 167	1 375
Beslut	-7 605	221	225

Överföring till/från andra anslag	1 500	1 534	1 559

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	6 710	14 863	15 099

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.10.237:2 Upphandling av samhällsåtaganden

Tabell 10.11 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-	82 664
2002	Utfall	131 735		sparande	82 664

2003	Anslag	145 484	1	Utgifts-	143 163
2003	Anslag	145 484	1	prognos	143 163

2004	Förslag	153 484

2005	Beräknat	122 484

2006	Beräknat	130 484

1 Inklusive av riksdagen redan beslutad minskning med 8 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2003.

Från anslaget finansieras upphandling av verk- samheter med syfte att trygga funktionshindra- des behov av effektiva elektroniska kommunika- tioner, posttjänster samt grundläggande kassaservice. Dessutom finansieras viss utred- nings- och uppföljningsverksamhet från ansla- get. Den faktor som i huvudsak styr utgifterna under anslaget är antalet funktionshindrade som är i behov av dessa tjänster. Av anslagssparandet från 2002 på 82 664 000 kronor har regeringen beslutat om indragning av 21 059 000 kronor.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

För att möjliggöra att det för verksamheten kan göras ekonomiska åtaganden som främst avser flerårigt avtalstecknande vid upphandling före-

138

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

slår regeringen ett bemyndigande om ekono- miska åtaganden även för 2004.

Tabell 10.12 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	2002	2003	2004	2005	2006 –
	utfall	prognos	budget	beräknat	beräknat

Utestående förpliktelser vid årets början	242 604	182 770	123 528	205 528

Nya förpliktelser	66 436	80 000	227 000

Infriade förpliktelser*	126 270	139 242	145 000	150 000	55 528

Utestående förpliktelser vid årets slut	182 770	123 528	205 528

Erhållen/föreslagen bemyndiganderam	200 000	200 000	210 000

* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.

Regeringens överväganden

Regeringen bedömer att nuvarande inriktning av upphandlingen inom ramen för anslaget täcker behovet för personer med funktionshinder.

För 2005 och 2006 beräknas en minskning av anslaget med 31 respektive 23 miljoner kronor för att bidra till finansieringen av ett gemensamt radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet.

Tabell 10.13 Härledning av anslagsnivå för 2004-2006 för 37:2 Upphandling av samhällsåtaganden

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års statsbudget 1	153 484	153 484	153 484

Förändring till följd av:
Beslut		-31 000	-23 000

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	153 484	122 484	130 484

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

10.10.337:3 Ersättning till Posten AB (publ) för grundläggande kassaservice

Tabell 10.14 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	400 000	sparande	0
2003	Anslag	400 000	Utgifts-	400 000
2003	Anslag	400 000	prognos	400 000
2004	Förslag	400 000

2005	Beräknat	400 000

2006	Beräknat	400 000

Anslaget avser ersättning till Posten AB (publ) för tillhandahållande av grundläggande kassaser- vice till den del alternativ saknas och det inte är kommersiellt motiverat att bedriva verksamhet.

Staten ansvarar för att det skall finnas en grundläggande kassaservice i hela landet som innebär att alla har möjlighet att verkställa och ta emot betalningar till enhetliga priser. Statens ansvar för en grundläggande kassaservice regleras fr.o.m. den 1 januari 2002 i en särskild lag, lagen (2001:1276) om grundläggande kassaservice. Enligt 1§ nämnda lag är det statliga ansvaret oförändrat.

Regeringens överväganden

Regeringens bedömning är att statens ansvar för en grundläggande kassaservice säkerställs genom den verksamhet som Posten bedriver. Detta styrks också av att PTS, som har till uppdrag att följa utvecklingen av kassaservicen, gör bedöm- ningen att rikstäckningen samt en acceptabel servicenivå har upprätthållits under 2002.

139

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

10.10.437:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal

Tabell 10.15 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2002	Utfall	150 000		sparande	0

2003	Anslag	150 000	1	Utgifts-	150 000
2003	Anslag	150 000	1	prognos	150 000

2004	Förslag	144 000

2005	Beräknat	144 000

2006	Beräknat	144 000

1 Inklusive förslag om ökning med 6 000 tkr på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

10.10.537:5 Informationsteknik: Telekommunikation m.m.

Tabell 10.16 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2002	Utfall	49 374		sparande	30 310

2003	Anslag	22 500	1	Utgifts-	42 684
2003	Anslag	22 500	1	prognos	42 684

2004	Förslag	13 250

2005	Beräknat	23 250

2006	Beräknat	23 250

1 Inklusive förslag om minskning med 2 500 tkr på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

Regeringen har i juni 1994 tecknat ett alarme- ringsavtal med SOS Alarm Sverige AB i syfte att säkerställa en effektiv SOS-tjänst och tillgodose behovet av alarmeringstjänster för den statliga räddningstjänsten. Ersättningen från staten till bolaget fastställs årligen i och med riksdagens beslut om statsbudgeten. Staten äger 50 procent av SOS Alarm Sverige AB. Övriga ägare är För- enade Kommunföretag AB och Landstings- förbundet med 25 procent vardera.

Regeringens överväganden

Regeringen bedömer att SOS Alarm Sverige AB har fullgjort sina skyldigheter enligt avtalet. Anslaget för 2003 föreslås på tilläggsbudget i samband med denna proposition ökas med sex miljoner kronor. Det ökade medelsbehovet för 2003 är, liksom för tidigare år, hänförligt till dels resurskrävande insatser för att nedbringa det fortsatt, inte minst från mobiltelefoner, stora antalet felringningar till nödnumret 112, dels kostnadsökningar för vidarekoppling, löner m.m. samt därutöver för att i samarbete med teleoperatörer påbörja efterlevandet av de bestämmelser om positioneringsbestämning av mobiltelefonisamtal i nödsituationer som följer av EG-reglering.

Från anslaget finansieras insatser bl.a. i form av utredningar och projekt som bidrar till att för- verkliga regeringens IT-politik, liksom olika utvärderingar av IT-politiken. Den IT-politiska strategigrupp, som tillsattes av regeringen i juni 2003, finansieras från anslaget.

Regeringens överväganden

Regeringen bedömer att de utredningar och projekt som genomförts under året bidragit till att förverkliga regeringens IT-politik.

Anslaget för 2003 föreslås på tilläggsbudget i samband med denna proposition minskas med två och en halv miljon kronor för att bidra till finansieringen av det ökade medelsbehovet för SOS Alarm samt för Radio- och TV-verket .

Anslaget föreslås minskas engångsvis med tio miljoner kronor för 2004 för att bidra till finansieringen av ett gemensamt radiokommu- nikationssystem för skydd och säkerhet. Reger- ingen avser att låta anslagssparande disponeras under anslaget med motsvarande belopp.

Vidare föreslås en minskning av anslaget med 1,5 miljoner kronor fr.o.m. 2004 för att finansi- era PTS verksamhet inom området kvalificerade elektroniska signaturer.

Med anledning av riksdagens beslut om pro- positionen Lag om elektronisk kommunikation m.m. (prop. 2002/03:110) föreslås en minskning av anslaget med en kvarts miljon kronor för att finansiera Radio- och TV-verkets ökade utgifter till följd av denna proposition.

140

Tabell 10.17 Härledning av anslagsnivå 2004-2006 för 37:5 Informationsteknik: Telekommunikation m.m.

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års statsbudget 1	25 000	25 000	25 000
Förändring till följd av:
Beslut	-10 000

Överföring till/från andra anslag	-1 750	-1 750	-1 750

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	13 250	23 250	23 250

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

10.10.637:6 Gemensam radio-

kommunikation för skydd och säkerhet1

Tabell 10.18 Anslagsutveckling

Tusental kronor

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Anslaget avser att delvis finansiera utbyggnad, driftsbidrag och förvaltning av ett gemensamt radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet.

Investeringsplan

Infrastrukturen för radiokommunikations- systemet finansieras av staten. Den första etap- pen 2004–2006 finansieras helt med anslag, den andra etappen 2007–2009 finansieras med lån i Riksgäldskontoret.

				Anslags-
2002	Utfall	-		sparande

2003	Anslag	7 350	2	Utgifts-	7 350
2003	Anslag	7 350	2	prognos	7 350
2004	Förslag	192 000

2005	Beräknat	270 000

2006	Beräknat	219 000

1Anslaget uppfördes på statsbudgeten i och med riksdagens beslut om tilläggsbudget i samband med 2003 års ekonomiska vårproposition.

2Inklusive av riksdagen redan beslutad ökning med 7 350 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2003.

Tabell 10.19 Investeringsplan

Miljoner kronor

	Totalt	Anskaffat	Budget	Beräknat	Beräknat	Beräknat	Beräknat	Beräknat
		t.o.m. 2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009
Anskaffning infrastruktur	2 280	0	154	277	183	676	492	498

Summa investeringar	2 280	0	154	277	183	676	492	498

Anslag	614	0	154	277	183	0	0	0

Lån	1 666	0	0	0	0	676	492	498

Summa finansiering	2 280	0	154	277	183	676	492	498

141

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

För att möjliggöra att avtal tecknas för anskaff- ning av infrastrukturen föreslår regeringen ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden för verksamheten för 2004.

Tabell 10.20 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	2002	2003	2004	2005	2006 –
	utfall	prognos	budget	beräknat	beräknat

Utestående förpliktelser vid årets början	-	-	0	2 126 000	1 849 000

Nya förpliktelser	-	-	2 280 000	0	0

Infriade förpliktelser*	-	-	154 000	277 000	1 849 000

Utestående förpliktelser vid årets slut	-	-	2 126 000

Erhållen/föreslagen bemyndiganderam	-	-	2 126 000

* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.

	Regeringens överväganden
	Regeringens överväganden	Tabell 10.21 Finansiering
		Tabell 10.21 Finansiering
		Tusental kronor

Regeringen bedömer att anskaffningen av infra- strukturen samt driftsbidraget till användarna delvis bör finansieras genom anslag.

För 2004 föreslås att 192 miljoner kronor anvisas för ändamålet. För 2005 och 2006 beräk- nas 270 respektive 219 miljoner kronor. Av tabellen nedan framgår hur systemet föreslås anslagsfinansieras under 2004–2006.

Anslag 1	2004	2005	2006	Summa
3 3:3 Tullverket	3 000	5 000	3 000	11 000

4 4:1 Polis-
organisationen	36 000	62 000	45 000	143 000

6 6:2 Materiel,
anläggningar samt
forskning och
teknikutveckling	5 000	5 000	5 000	15 000

6 6:5 Civilt försvar	75 000	75 000	75 000	225 0002

22 37:1 Post- och
telestyrelsen:
Förvaltningskostnad
er för vissa myndig-
hetsuppgifter	8 000	0	0	8 000

22 37:2 Upphand-
ling av samhälls-
åtaganden	0	31 000	23 000	54 000

22 37:5 Informa-
tionsteknik: Tele-
kommunikation
m.m.	10 000	0	0	10 000

25 48:1 Generellt
statsbidrag till
kommuner och
landsting	55 000	92 000	68 000	215 000

Summa	192 000	270 000	219 000	681 000

1De första en eller två siffrorna framför anslagsnamnet anger utgiftsområdes- tillhörighet.

2För 2007 finansieras ytterligare 35 mnkr från anslaget.

142

Tabell 10.22 Härledning av anslagsnivå 2004-2006 för 37:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års statsbudget 1	0	0	0

Förändring till följd av:
Beslut	192 000	270 000	219 000

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	192 000	270 000	219 000

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

10.10.737:7 IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m.1

Tabell 10.23 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2002	Utfall	168 724		sparande	881 785
2003	Anslag	446 000	2	Utgifts-	488 750
2003	Anslag	446 000	2	prognos	488 750
2004	Förslag	450 000

2005	Beräknat	0

2006	Beräknat	0

1Anslaget är t.o.m. 2003 uppfört under utgiftsområde 19 Regional utveckling.

2Inklusive förslag om minskning med 4 000 tkr på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

Anslaget inrättades budgetåret 2000. Under detta anslag avsätts under perioden 2000 till 2004 sammanlagt 2 000 miljoner kronor.

Anslaget avser främst att täcka utgifter för det statliga stödet till kommuner och länsstyrelser för anläggande av ortssammanbindande telenät m.m.

Som regeringen tidigare har redovisat för riksdagen bedöms en del av anslaget behöva tas i anspråk för administrativa kostnader innefat- tande information, kompetensstöd och uppfölj- ning. En del av anslaget behövs därför för sådana kostnader vid berörda myndigheter, kommuner och organisationer. Kommunernas administra- tiva kostnader avser framtagande av IT-infra- strukturprogram vilka är en förutsättning för utbyggnaden.

Anslaget skall vidare täcka en del av de admi- nistrativa kostnader för verksamhet som Riks-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

skatteverket och Skattemyndigheterna bedriver med stöd av lagen (2000:1380) om skattereduk- tion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation.

De statliga stödet regleras i förordningen (2001:350) om stöd till kommuner för anläg- gande av ortssammanbindande telenät m.m. och förordningen (2001:349) om stöd till kommuner för upprättande av IT-infrastrukturprogram.

För budgetåret 2002 blev utfallet 168,5 miljo- ner kronor, 81,5 miljoner kronor lägre än vad som anvisats för året. Det sammanlagda anslags- sparandet uppgick till knappt 882 miljoner kronor. Detta anslagssparande har, tillsammans med innevarande års anslag, utfördelats till läns- styrelserna och till Verket för näringslivsutveck- ling. Under 2003 kommer flertalet av kommu- nerna att ha färdigställt sina kommunala IT- infrastrukturprogram och ett flertal upphand- lingar pågår och har avslutats. Utifrån utfallet för första halvåret 2003 och från en enkätundersök- ning från länsstyrelserna kan en uppåtgående trend ses. Utfallet förväntas öka under återsto- den av stödperioden.

Regeringens överväganden

Perioden för stöden till lokala och ortssamman- bindande telenät har tidigare förlängts med ett år till utgången av 2005. Förlängningen av dessa stöd innebär dock inte någon förändring av den beräknade ekonomiska ramen.

Tabell 10.24 Härledning av anslagsnivå 2004-2006 för 37:7 IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m.

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års statsbudget 1	450 000	450 000	450 000
Förändring till följd av:
Beslut		-450 000	-450 000

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	450 000	0	0

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

143