Kultur, medier,

17

trossamfund och fritid

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Förslag till statsbudget för 2004

Kultur, medier, trossamfund och fritid

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut ....................................................................................		11
2	Lagförslag..............................................................................................................		15
	2.1	Förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift...............	15
3	Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.................................		17
	3.1	Omfattning............................................................................................	17
	3.2	Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet ..............................................	17
	3.3	Skatteavvikelser.....................................................................................	18
4	Politikområde 28 Kulturpolitik ...........................................................................		19
	4.1	Omfattning............................................................................................	19
	4.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	20
	4.3	Mål .........................................................................................................	21
	4.4	Politikens inriktning .............................................................................	21
	4.5	Insatser ..................................................................................................	29
	4.5.1	Insatser inom politikområdet...............................................................	29
	4.5.2	Insatser utanför politikområdet...........................................................	38
	4.6	Resultatbedömning...............................................................................	41
	4.7	Revisionens iakttagelser........................................................................	62
	4.8	Budgetförslag ........................................................................................	62
	4.8.1	28:1 Statens kulturråd...........................................................................	63

4.8.2 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt

	internationellt kulturutbyte och samarbete ........................................	63
4.8.3	28:3 Nationella uppdrag .......................................................................	64

4.8.4 28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av

kulturpolitiska medel............................................................................

65

4.8.5 28:5 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Svenska

rikskonserter och Dansens Hus...........................................................

65

4.8.6 28:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och

	lokala teater-, dans- och musikinstitutioner........................................	67
4.8.7	28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål .......................	68
4.8.8	28:8 Bidrag till biblioteksverksamhet ..................................................	69
4.8.9	28:9 Litteraturstöd ................................................................................	70
4.8.10	28:10 Stöd till kulturtidskrifter............................................................	70
4.8.11	28:11 Talboks- och punktskriftsbiblioteket........................................	71

3

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

4.8.12 28:12 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation

och litteratur ..........................................................................................

72

4.8.13 28:13 Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska

	språknämnden........................................................................................	73
4.8.14	28:14 Statens konstråd ..........................................................................	73
4.8.15 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön ................		74
4.8.16 28:16 Nämnden för hemslöjdsfrågor ...................................................		75
4.8.17 28:17 Främjande av hemslöjden............................................................		75
4.8.18 28:18 Bidrag till bild- och formområdet ..............................................		76
4.8.19	28:19 Konstnärsnämnden......................................................................	76
4.8.20 28:20 Ersättningar och bidrag till konstnärer ......................................		77
4.8.21 28:21 Riksarkivet och landsarkiven ......................................................		77
4.8.22 28:22 Bidrag till regional arkivverksamhet...........................................		78
4.8.23	28:23 Språk- och folkminnesinstitutet.................................................	79
4.8.24 28:24 Svenskt biografiskt lexikon.........................................................		79
4.8.25	28:25 Riksantikvarieämbetet.................................................................	80
4.8.26 28:26 Bidrag till kulturmiljövård...........................................................		81
4.8.27	28:27 Kyrkoantikvarisk ersättning .......................................................	82
4.8.28 28:28 Centrala museer: Myndigheter ...................................................		82
4.8.29 28:29 Centrala museer: Stiftelser..........................................................		84
4.8.30 28:30 Bidrag till regionala museer.........................................................		85
4.8.31 28:31 Bidrag till vissa museer................................................................		86
4.8.32 28:32 Stöd till icke-statliga kulturlokaler .............................................		86
4.8.33	28:33 Riksutställningar..........................................................................	87
4.8.34 28:34 Forum för levande historia .........................................................		87

4.8.35 28:35 Statliga utställningsgarantier och inköp av

vissa kulturföremål ................................................................................	88
4.8.36 28:36 Filmstöd .......................................................................................	88

4.8.37 28:37 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom

		kulturområdet........................................................................................	88
	4.8.38	28:38 Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund.................	89
	4.8.39	28:39 Stöd till trossamfund...................................................................	89
5	Politikområde 27 Mediepolitik.............................................................................		91
	5.1	Omfattning ............................................................................................	91
	5.2	Utgiftsutveckling...................................................................................	91
	5.3	Mål..........................................................................................................	92
	5.4	Politikens inriktning..............................................................................	92
	5.5	Insatser ...................................................................................................	94
	5.5.1	Insatser inom politikområdet ...............................................................	94
	5.6	Resultatbedömning................................................................................	95
	5.7	Revisionens iakttagelser ........................................................................	96
	5.8	Budgetförslag.........................................................................................	97
	5.8.1	27:1 Statens biografbyrå........................................................................	97
	5.8.2	27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland ...............	98

5.8.3 27:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska

	utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete................................	98
5.8.4	27:4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen ..............	99
5.8.5	Radio och TV i allmänhetens tjänst......................................................	99

4

			PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
6	Politikområde 29 Ungdomspolitik....................................................................		103
	6.1	Omfattning..........................................................................................	103
	6.2	Utgiftsutveckling ................................................................................	103
	6.3	Mål .......................................................................................................	104
	6.4	Politikens inriktning ...........................................................................	104
	6.4.1	Insatser inom politikområdet.............................................................	106
	6.4.2	Insatser utanför politikområdet.........................................................	108
	6.5	Resultatbedömning.............................................................................	110
	6.5.1	Resultat................................................................................................	110
	6.5.2	Analys och slutsatser ..........................................................................	113
	6.6	Revisionens iakttagelser......................................................................	115
	6.7	Budgetförslag ......................................................................................	115
	6.7.1	29:1 Ungdomsstyrelsen ......................................................................	115

6.7.2 29:2 Bidrag till nationell och internationell

		ungdomsverksamhet...........................................................................	116
7	Politikområde 30 Folkrörelsepolitik .................................................................		117
	7.1	Omfattning..........................................................................................	117
	7.2	Utgiftsutveckling ................................................................................	117
	7.3	Mål .......................................................................................................	118
	7.4	Politikens inriktning ...........................................................................	118
	7.5	Insatser ................................................................................................	122
	7.5.1	Insatser inom politikområdet.............................................................	122
	7.5.2	Insatser utanför politikområdet.........................................................	125
	7.6	Resultatbedömning.............................................................................	126
	7.6.1	Resultat................................................................................................	126
	7.6.2	Analys och slutsatser ..........................................................................	128
	7.7	Bidrag till idrottsrörelsen från AB Svenska Spel...............................	128
	7.8	Budgetförslag ......................................................................................	129
	7.8.1	30:1 Stöd till idrotten..........................................................................	129
	7.8.2	30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler ..........................................	129

7.8.3 30:3 Bidrag till kvinnoorganisa-tionernas centrala

		verksamhet...........................................................................................	130
	7.8.4	30:4 Stöd till friluftsorganisationer....................................................	130
8	Politikområde 25 Utbildningspolitik under utgiftsområde 17........................		131
	8.1	Budgetförslag ......................................................................................	131
	8.1.1	25:1 Bidrag till folkbildningen............................................................	131
	8.1.2	25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen.........	131
	8.1.3	25:3 Bidrag till kontakttolkutbildning...............................................	133
9	Politikområde 26 Forskningspolitik under utgiftsområde 17 .........................		135
	9.1	Budgetförslag ......................................................................................	135
	9.1.1	26:1 Statens ljud- och bildarkiv..........................................................	135
10	Politikområde 2 Finansiella system och tillsyn under
	utgiftsområde 17.................................................................................................		137
	10.1	Budgetförslag ......................................................................................	137
	10.1.1	2:1 Lotteriinspektionen ......................................................................	137

5

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabellförteckning

Anslagsbelopp....................................................................................................................			12
3.1	Utgiftsutvecklingen...................................................................................................		17
3.2	Härledning av ramnivån 2004–2006. Utgiftsområde 17 Kultur, medier,
		trossamfund och fritid..........................................................................................	18
3.3	Skatteavvikelser inom utgiftsområde 17 ..................................................................		18
4.1	Utgiftsutvecklingen inom politikområdet...............................................................		20
4.2	Redovisning av vissa mätbara prestationer ..............................................................		49
4.3	Antal besökare vid de centrala museerna 2000–2002..............................................		53
4.4	Regionalt utfall för Riksteatern, Riksutställningar och
		Svenska rikskonserter 2002 (procentuell fördelning).........................................	57
4.5	Procentuell fördelning av vissa bidrag 2002 ............................................................		59
4.6	Regionalt utfall för Stiftelsen framtidens kultur, Allmänna arvsfonden,
		Ungdomsstyrelsen och Boverket (procentuell fördelning) ...............................	60
4.7	Hyreskostnader m.m. för vissa kulturinstitutioner under 2000–2002...................		62
4.8	Anslagsutveckling......................................................................................................		63
4.9	Statliga utställningsgarantier.....................................................................................		63
4.10		Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 28:1 Statens kulturråd.....................	63
4.11		Anslagsutveckling....................................................................................................	63
4.12		Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 28:2 Bidrag till allmän
		kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte
		och samarbete........................................................................................................	64
4.13		Anslagsutveckling....................................................................................................	64
4.14		Anslagsutveckling....................................................................................................	65
4.15		Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 28:4 Försöksverksamhet
		med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel..................................	65
4.16		Anslagsutveckling....................................................................................................	65
4.17		Ekonomisk redovisning för 2002 ...........................................................................	66
4.18		Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 28:5 Bidrag till Operan,
		Dramaten, Riksteatern, Svenska rikskonserter och Dansens Hus ....................	67
4.19		Anslagsutveckling....................................................................................................	67
4.20		Anslagets fördelning 2003 ......................................................................................	67
4.21		Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 28:6 Bidrag till regional
		musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och
		musikinstitutioner.................................................................................................	68
4.22		Anslagsutveckling....................................................................................................	68
4.23		Anslagets fördelning 2003 ......................................................................................	68
4.24		Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 28:7 Bidrag till vissa
		teater-, dans- och musikändamål..........................................................................	69
4.25		Anslagsutveckling....................................................................................................	69
4.26		Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 28:8 Bidrag till
		biblioteksverksamhet............................................................................................	70
4.27		Anslagsutveckling....................................................................................................	70

6

	PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
4.28	Anslagsutveckling...................................................................................................	70
4.29	Anslagsutveckling...................................................................................................	71
4.30 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden ...........................................................		71
4.31	Härledning av anslagsnivå 2004–2006, för 28:11 Talboks- och
	punktskriftsbiblioteket ........................................................................................	72
4.32	Anslagsutveckling...................................................................................................	72
4.33	Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 28:12 Bidrag till Stiftelsen
	för lättläst nyhetsinformation och litteratur ......................................................	73
4.34	Anslagsutveckling...................................................................................................	73
4.35	Härledning av anslagsnivå 2004–2006, för 28:13 Bidrag till Svenska
	språknämnden och Sverigefinska språknämnden...............................................	73
4.36	Anslagsutveckling...................................................................................................	73
4.37	Härledning av anslagsnivå 2004–2006, för 28:14 Statens konstråd .....................	74
4.38	Anslagsutveckling...................................................................................................	74
4.39 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden ...........................................................		74
4.40	Anslagsutveckling...................................................................................................	75
4.41	Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 28:16 Nämnden för
	hemslöjdsfrågor ....................................................................................................	75
4.42	Anslagsutveckling...................................................................................................	75
4.43	Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 28:17 Främjande av
	hemslöjden............................................................................................................	76
4.44	Anslagsutveckling...................................................................................................	76
4.45	Anslagsutveckling...................................................................................................	76
4.46	Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 28:19 Konstnärsnämnden ..............	76
4.47	Anslagsutveckling...................................................................................................	77
4.48	Härledning av anslagsnivå 2004–2006, för 28:20 Ersättningar och
	bidrag till konstnärer............................................................................................	77
4.49	Anslagsutveckling...................................................................................................	77
4.50	Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 28:21 Riksarkivet och
	landsarkiven ..........................................................................................................	78
4.51	Anslagsutveckling...................................................................................................	78
4.52	Härledning av anslagsnivå 2004–2006, för 28:22 Bidrag till regional
	arkivverksamhet....................................................................................................	79
4.53	Anslagsutveckling...................................................................................................	79
4.54	Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 28:23 Språk- och
	folkminnesinstitutet.............................................................................................	79
4.55	Anslagsutveckling...................................................................................................	79
4.56	Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 28:24 Svenskt
	biografiskt lexikon................................................................................................	80
4.57	Anslagsutveckling...................................................................................................	80
4.58	Uppdragsverksamhet..............................................................................................	80
4.59	Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 28:25 Riksantikvarieämbetet .........	80
4.60	Anslagsutveckling...................................................................................................	81
4.61	Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser .....................................................	81
4.62	Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 28:26 Bidrag till
	kulturmiljövård.....................................................................................................	82
4.63	Anslagsutveckling...................................................................................................	82
4.64	Härledning av anslagsnivå 2004–2006, för 28:27 Kyrkoantikvarisk
	ersättning ..............................................................................................................	82
4.65	Anslagsutveckling...................................................................................................	82

7

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

4.66		Sammanställning över medelsfördelningen till Centrala museer:
		Myndigheter ..........................................................................................................	83
4.67		Sammanställning över avgiftsinkomsterna till Centrala museer:
		Myndigheter ..........................................................................................................	83
4.68		Budget för avgiftsbelagd verksamhet.....................................................................	83
4.69		Budget för avgiftsbelagd verksamhet.....................................................................	83
4.70		Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 28:28 Centrala museer:
		Myndigheter ..........................................................................................................	84
4.71		Anslagsutveckling....................................................................................................	84
4.72		Sammanställning över medelsfördelningen till Centrala museer:
		Stiftelser.................................................................................................................	84
4.73		Sammanställning över avgiftsinkomsterna till Centrala museer:
		Stiftelser.................................................................................................................	84
4.74		Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 29:29 Centrala museer:
		Stiftelser.................................................................................................................	85
4.75		Anslagsutveckling....................................................................................................	85
4.76		Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 28:30 Bidrag till
		regionala museer....................................................................................................	85
4.77		Anslagsutveckling....................................................................................................	86
4.78		Sammanställning över medelstilldelningen............................................................	86
4.79		Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 28:31 Bidrag till
		vissa museer...........................................................................................................	86
4.80		Anslagsutveckling....................................................................................................	86
4.81		Anslagsutveckling....................................................................................................	87
4.82		Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 28:33 Riksutställningar...................	87
4.83		Anslagsutveckling....................................................................................................	87
4.84		Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 28:34 Forum för
		levande historia......................................................................................................	88
4.85		Anslagsutveckling....................................................................................................	88
4.86		Anslagsutveckling....................................................................................................	88
4.87		Anslagsutveckling....................................................................................................	88
4.88		Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 28:37 Forsknings- och
		utvecklingsinsatser inom kulturområdet.............................................................	89
4.89		Anslagsutveckling....................................................................................................	89
4.90		Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 28:38 Samarbetsnämnden
		för statsbidrag till trossamfund............................................................................	89
4.91		Anslagsutveckling....................................................................................................	89
5.1	Utgiftsutveckling inom politikområdet...................................................................		91
5.2	Anslagsutveckling......................................................................................................		97
5.3	Budget för avgiftsbelagd verksamhet.......................................................................		97
5.4	Härledning av anslagsnivå 2004–2006, för 27:1 Statens biografbyrå .....................		97
5.5	Anslagsutveckling......................................................................................................		98
5.6	Härledning av anslagsnivå 2004–2006, för 27:2 Utbyte av TV-sändningar ...........		98
5.7	Anslagsutveckling......................................................................................................		98
5.8	Anslagsutveckling......................................................................................................		99
5.9	Härledning av anslagsnivå 2004–2006, för 27:4 Forskning och
		dokumentation om medieutvecklingen...............................................................	99
5.10		Medelstilldelning .....................................................................................................	99
5.11		Distributionskontots bedömda utveckling 2002–2005.......................................	100
6.1	Utgiftsutveckling inom politikområdet.................................................................		103
6.2	Anslagsutveckling....................................................................................................		115

8

	PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
6.3	Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 29:1 Ungdomsstyrelsen .................	115
6.4	Anslagsutveckling...................................................................................................	116
7.1	Utgiftsutvecklingen inom politikområdet ............................................................	117
7.2	Anslagsutveckling...................................................................................................	129
7.3	Härledning av anslagsnivå för 2004-2006, för 30:1 Stöd till idrotten..................	129
7.4	Anslagsutveckling...................................................................................................	129
7.5	Anslagsutveckling...................................................................................................	130
7.6	Anslagsutveckling...................................................................................................	130
8.1	Anslagsutveckling...................................................................................................	131
8.2	Härledning av anslagsnivå 2004–2006, för 25:1 Bidrag till folkbildningen.........	131
8.3	Anslagsutveckling...................................................................................................	131
8.4	Bemyndigande om ekonomiska åtaganden ...........................................................	132
8.5	Härledning av anslagsnivå 2004–2006, för 25:2 Bidrag till vissa
	handikappåtgärder inom folkbildningen...........................................................	133
8.6	Anslagsutveckling...................................................................................................	133
8.7	Härledning av anslagsnivå 2004–2006, för 25:3 Bidrag till
	kontakttollkutbildning.......................................................................................	133
9.1	Anslagsutveckling...................................................................................................	135
9.2	Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 26:1 Statens ljud- och
	bildarkiv ..............................................................................................................	135
10.1 Anslagsutveckling.................................................................................................		137
10.2 Offentligrättslig verksamhet................................................................................		137
10.3 Härledning av anslagsnivå 2004–2006, för 2:1 Lotteriinspektionen..................		138

9

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift (avsnitt 5.8.5),

2. godkänner regeringens förslag om att de ändrade riktlinjerna för statens stöd till produktion och utgivning av fonogram skall fortsätta att gälla, dock längst till ut- gången av 2004 (avsnitt 4.8.7),

3. bemyndigar regeringen att under 2004 för ramanslaget 28:11 Talboks- och punktskrifts- biblioteket beställa talböcker, punktskrifts- böcker och informationsmaterial som in- klusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 4 000 000 kronor under 2005 (avsnitt 4.8.11),

4. bemyndigar regeringen att under 2004 för ramanslaget 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön beställa konstverk som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 10 000 000 kronor under 2005–2007 (avsnitt 4.8.15),

5. bemyndigar regeringen att under 2004 för ramanslaget 28:26 Bidrag till kulturmiljö- vård besluta om bidrag som inklusive tidi- gare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 100 000 000 kronor under 2005–2007 (avsnitt 4.8.26),

6. godkänner regeringens förslag till medels- beräkning för 2004 för den avgiftsfinansie- rade verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB (inkl. Dövas TV), Sveriges Radio AB (inkl. Radio Sweden) och Sveri- ges Utbildningsradio AB (avsnitt 5.8.5),

7. godkänner regeringens förslag till medels- tilldelning för 2004 från rundradiokontot till statsbudgetens inkomstsida avseende Granskningsnämnden för radio och TV (avsnitt 5.8.5),

8. bemyndigar regeringen att för 2004 besluta om lån i Riksgäldskontoret för att täcka underskott på distributionskontot för finansiering av kostnader för TV-distribu- tion intill ett belopp av 1 059 000 000 kro- nor (avsnitt 5.8.5),

9. godkänner regeringens förslag om överfö- ring av medel till distributionskontot från rundradiokontot och förslag om överföring av medel från distributionskontot till Sveri- ges Television AB och Sveriges Utbild- ningsradio AB (avsnitt 5.8.5),

10. bemyndigar regeringen att för 2004 på marknadsmässiga villkor tillhandahålla en kredit hos Riksgäldskontoret i syfte att täcka eventuella tillfälliga likviditetsbehov på rundradiokontot intill ett belopp av 100 000 000 kronor (avsnitt 5.8.5),

11. godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2004 dels verkar för att bolagsstämman beslutar om ett stöd till idrotten i form av ett bidrag på 60 000 000 kronor, dels verkar för att stämman beslu- tar om ett bidrag på 200 000 000 kronor att fördelas till idrotten enligt de närmare an- visningar för bidraget som kan komma att beslutas av regeringen (avsnitt 7.7),

12. bemyndigar regeringen att under 2004 för det obetecknade anslaget 25:2 Bidrag till

11

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

vissa handikappåtgärder inom folkbildningen besluta om stöd för funktionshindrade vid folkhögskolor som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 11 000 000 kronor efter 2004 (avsnitt 8.1.2),

13. för 2004 anvisar anslagen under utgifts- område 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning:

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag		Anslagstyp
2:1	Lotteriinspektionen	ramanslag	41 653
25:1	Bidrag till folkbildningen	obetecknat anslag	2 601 172
25:2	Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen	obetecknat anslag	75 836
25:3	Bidrag till kontakttolkutbildning	obetecknat anslag	12 561
26:1	Statens ljud- och bildarkiv	ramanslag	41 800
27:1	Statens biografbyrå	ramanslag	10 015
27:2	Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland	obetecknat anslag	20 272
27:3	Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen		821
	och till europeiskt mediesamarbete	ramanslag
27:4	Forskning och dokumentation om medieutvecklingen	obetecknat anslag	1 735
28:1	Statens kulturråd	ramanslag	45 500
28:2	Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt		154 546
	internationellt kulturutbyte och samarbete	ramanslag
28:3	Nationella uppdrag	ramanslag	9 000
28:4	Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av		145 183
	kulturpolitiska medel	obetecknat anslag
28:5	Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Svenska rikskonserter		850 974
	och Dansens Hus	obetecknat anslag
28:6	Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala		722 905
	teater-, dans- och musikinstitutioner	obetecknat anslag
28:7	Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål	ramanslag	141 116
28:8	Bidrag till biblioteksverksamhet	obetecknat anslag	45 024
28:9	Litteraturstöd	ramanslag	100 917
28:10	Stöd till kulturtidskrifter	ramanslag	20 650
28:11	Talboks- och punktskriftsbiblioteket	ramanslag	67 433
28:12	Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur	obetecknat anslag	15 273
28:13	Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska		5 549
	språknämnden	obetecknat anslag
28:14	Statens konstråd	ramanslag	7 380
28:15	Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön	ramanslag	40 438
28:16	Nämnden för hemslöjdsfrågor	ramanslag	1 853
28:17	Främjande av hemslöjden	ramanslag	19 958
28:18	Bidrag till bild- och formområdet	ramanslag	29 708
28:19	Konstnärsnämnden	ramanslag	12 098
28:20	Ersättningar och bidrag till konstnärer	ramanslag	287 055
28:21	Riksarkivet och landsarkiven	ramanslag	292 438
28:22	Bidrag till regional arkivverksamhet	obetecknat anslag	5 153
28:23	Språk- och folkminnesinstitutet	ramanslag	29 972
28:24	Svenskt biografiskt lexikon	ramanslag	4 230
28:25	Riksantikvarieämbetet	ramanslag	186 502

12

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Anslag		Anslagstyp
28:26	Bidrag till kulturmiljövård	ramanslag	259 520
28:27	Kyrkoantikvarisk ersättning	ramanslag	150 000
28:28	Centrala museer: Myndigheter	ramanslag	789 621
28:29	Centrala museer: Stiftelser	obetecknat anslag	206 247
28:30	Bidrag till regionala museer	obetecknat anslag	139 055
28:31	Bidrag till vissa museer	obetecknat anslag	50 021
28:32	Stöd till icke-statliga kulturlokaler	ramanslag	10 000
28:33	Riksutställningar	ramanslag	44 629
28:34	Forum för levande historia	ramanslag	41 830
28:35	Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål	ramanslag	80
28:36	Filmstöd	ramanslag	234 738
28:37	Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet	ramanslag	34 623
28:38	Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund	ramanslag	3 590
28:39	Stöd till trossamfund	ramanslag	50 750
29:1	Ungdomsstyrelsen	ramanslag	18 975
29:2	Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet	ramanslag	87 889
30:1	Stöd till idrotten	ramanslag	448 240
30:2	Bidrag till allmänna samlingslokaler	ramanslag	29 000
30:3	Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet	obetecknat anslag	3 432
30:4	Stöd till friluftsorganisationer	obetecknat anslag	15 000
Summa			8 663 960

13

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

2 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV- avgift

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1989:41) om TV-avgift skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	7 §1
TV-avgiften är 1 812 kronor för	TV-avgiften är 1 872 kronor för
ett år. Den skall betalas i fyra poster	ett år. Den skall betalas i fyra poster
om 453 kronor.	om 468 kronor.

Varje post avser en avgiftsperiod om tre månader och skall betalas senast sista vardagen före avgiftsperiodens början.

För innehav av TV-mottagare under tiden före den första avgiftsperioden skall avgiften betalas med så stort belopp i förhållande till årsavgiften som motsvarar innehavstiden. Beloppet avrundas nedåt till jämt antal kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

1 Senaste lydelse 2002:1095.

15

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

3 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

3.1 Omfattning

Utgiftsområdet består av politikområdena Kul- turpolitik, Mediepolitik, Ungdomspolitik och

3.2 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet

Folkrörelsepolitik. Dessutom ingår delar av politikområdena Finansiella system och tillsyn, Forskningspolitik och Utbildningspolitik.

Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor

	Utfall	Anslag	Utgiftsprognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2002	2003 1	2003	anslag	anslag	anslag
				2004	2005	2006
Kulturpolitik	4 793	5 037	4 971	5 256	5 493	5 622
Mediepolitik 2	31	32	31	33	33	34
Ungdomspolitik	105	106	104	107	107	108
Folkrörelsepolitik	487	502	492	496	496	496
Forskningspolitik 3	40	40	40	42	43	43
Utbildningspolitik (Folkbildning) 4	2 602	2 621	2 556	2 690	2 742	2 774
Finansiella system och tillsyn 5	37	39	41	42	43	43
Totalt för utgiftsområde 17	8 095	8 378	8 236	8 664	8 957	9 120

1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

2 Delar av politikområdet Mediepolitik ingår i utgiftsområde 1. Dessa delar omfattar fem anslag, som för 2004 föreslås summera till ca 665 miljoner kronor. Sammanlagt omfattar förslag till anslag för 2004 inom kultur- och mediepolitiken 6,0 miljarder kronor.

3 Politikområdet beskrivs under utgiftsområde 16.

4 Politikområdet beskrivs under utgiftsområde 16.

5 Politikområdet beskrivs under utgiftsområde 2.

17

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 3.2 Härledning av ramnivån 2004–2006. Utgiftsom- råde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Miljoner kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års statsbudget	8 358	8 358	8 358
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning	232	380	490
Beslut	73	217	267
Överföring till/från andra
utgiftsområden	1	2	5
Ny ramnivå	8 664	8 957	9 120

mervärdesskatt, men fr.o.m. den 1 juli 1996 utgår mervärdesskatt med 6 procent för entrébiljetter till bioföreställningar och fr.o.m. den 1 januari 1997 för tillträde till bl.a. konserter och teater- föreställningar. Från och med den 1 januari 2002 är även mervärdesskatten för böcker och tid- skrifter 6 procent. Inom utgiftsområdet finns förutom de avvikelser som redovisas i tabellen nedan ett antal skatteavvikelser som inte kan uppskattas i pengar, bl.a. underskott i litterär verksamhet m.m. Regeringen har i bilaga 2 till 2003 års ekonomiska vårproposition (prop. 2002/03:100) redovisat skatteavvikelserna inom varje utgiftsområde.

3.3 Skatteavvikelser

Ett antal olika särregler i skattelagstiftningen, s.k. skatteavvikelser, berör verksamheter inom utgiftsområde 17. En skatteavvikelse innebär att det existerande skattesystemet sätts i relation till en jämförelsenorm. Den jämförelsenorm som har använts vid beräkningen av skatteavvikel- serna baserar sig i huvudsak på principen om en enhetlig beskattning av olika ekonomiska akti- viteter. För en närmare redogörelse av jämförel- senormer hänvisas till 2003 års ekonomiska vår- proposition.

Inom utgiftsområde 17 kan följande redovisas. Mervärdesskatt utgår t.ex. inte på TV-avgifter, lotterier eller idrottsevenemang som anordnas av en allmännyttig ideell förening, staten eller kommuner. Kulturevenemang med entréavgift och bioföreställningar var tidigare befriade från

Tabell 3.3 Skatteavvikelser inom utgiftsområde 17

Miljarder kronor netto

Namn på skatteavvikelsen	2003	2004
Utländska artister	0,05	0,05
Bidrag från Sveriges författarfond
och Konstnärsnämnden	0,00	0,00
Lotterier	3, 72	3,92
Transport i skidliftar	0,08	0,09
Böcker, tidskrifter m.m.	1,72	1,80
Biografföreställningar	0,25	0,26
Entréavgiftsbelagda
kulturevenemang	1,09	1,15
Kommersiell idrott	1,47	1,53
Upphovsrätter	0,08	0,09
Entré djurparker	0,02	0,02
Omsättning i ideella föreningar
(exkl. konserter, idrott och
utbildning)	0,06	0,06

18

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

4 Politikområde 28 Kulturpolitik

4.1 Omfattning

Kulturpolitik omfattar frågor om teater, dans och musik; bibliotek, litteratur, läsande och språket; bildkonst, arkitektur och form; film; konstnärernas villkor; arkiv; kulturmiljö; museer och utställningar; trossamfund; forskning inom kulturområdet samt konstområdesövergripande verksamhet. Genom 1996 års kulturpolitiska be- slut (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129) lades inriktningen för kulturpoliti- ken fast. Även insatser inom andra politikom- råden bidrar till att uppnå målen för den natio- nella kulturpolitiken, liksom insatser inom det kulturpolitiska området bidrar till att uppnå mål inom andra politikområden.

Inom politikområdet finns följande myndig- heter: Statens kulturråd, Talboks- och punkt- skriftsbiblioteket, Statens konstråd, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Konstnärsnämnden, Riks- arkivet och landsarkiven, Språk- och folkmin- nesinstitutet, Svenskt biografiskt lexikon, Riks- antikvarieämbetet, Statens historiska museer,

Nationalmuseum med Prins Eugens Walde- marsudde, Naturhistoriska riksmuseet, Statens museer för världskultur, Livrustkammaren, Sko- klosters slott och Hallwylska museet, Statens maritima museer, Arkitekturmuseet, Statens musiksamlingar, Statens försvarshistoriska mu- seer, Moderna museet, Riksutställningar samt Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossam- fund. Den nya myndigheten Forum för levande historia inrättades 2003. Vidare finns tre statliga bolag med verksamhet inom området: Operan, Dramaten och Voksenåsen – Norges national- gåva till Sverige. Dessutom finns ett stort antal andra institutioner med verksamhet inom områ- det, varav följande kan nämnas: Riksteatern, Svenska rikskonserter, Dansens Hus, Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur, Svenska språknämnden, Sverigefinska språk- nämnden, Nordiska museet, Skansen, Tekniska museet, Arbetets museum, Dansmuseifonden för Dansmuseet, Drottningholms teatermu- seum, Carl och Olga Milles Lidingöhem, Thielska galleriet, Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna samt Svenska Filminstitutet.

19

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

4.2	Utgiftsutveckling
Tabell 4.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet
Miljoner kronor
		Utfall	Anslag	Utgiftsprognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2002 1	2003 2	2003 1	anslag	anslag	anslag
					2004	2005	2006
Anslag inom utgiftsområde 17:
28:1 Statens kulturråd		40,1	43,0	42,0	45,5	46,6	47,3
28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling
samt internationellt kulturutbyte och samarbete		166,6	154,9	154,9	154,5	153,5	153,5
28:3 Nationella uppdrag		8,0	9,0	8,8	9,0	9,0	9,0
28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional
fördelning av kulturpolitiska medel		162,8	136,8	133,4	145,2	149,6	154,1
28:5 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern,
Svenska rikskonserter och Dansens Hus		806,8	822,5	802,0	851,0	867,0	880,8
28:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt
regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner		647,1	692,1	674,8	722,9	742,0	761,7
28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och
musikändamål		137,1	138,2	146,0	141,1	141,1	141,1
28:8 Bidrag till biblioteksverksamhet		40,4	43,1	42,1	45,0	46,4	47,8
28:9 Litteraturstöd		92,8	100,9	99,4	100,9	100,9	100,9
28:10 Stöd till kulturtidskrifter		20,4	20,7	20,8	20,7	20,7	20,7
28:11 Talboks- och punktskriftsbiblioteket		67,7	65,5	64,7	67,4	68,9	69,9
28:12 Bidrag till Stiftelsen för lättläst
nyhetsinformation och litteratur		14,4	14,9	14,6	15,3	15,6	15,7
28:13 Bidrag till Svenska språknämnden och
Sverigefinska språknämnden		4,8	5,2	5,0	5,5	5,7	5,7
28:14 Statens konstråd		6,1	6,5	6,9	7,4	7,6	7,7
28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma
miljön		40,2	40,4	39,5	40,4	40,4	40,4
28:16 Nämnden för hemslöjdsfrågor		1,5	1,8	1,8	1,9	1,9	1,9
28:17 Främjande av hemslöjden		18,5	19,1	18,8	20,0	20,4	20,6
28:18 Bidrag till bild- och formområdet		29,6	29,7	29,0	29,7	29,7	29,7
28:19 Konstnärsnämnden		10,5	11,3	11,0	12,1	12,4	12,6
28:20 Ersättningar och bidrag till konstnärer		263,7	275,0	268,6	287,1	292,7	296,0
28:21 Riksarkivet och landsarkiven		260,1	281,1	289,5	292,4	301,1	308,9
28:22 Bidrag till regional arkivverksamhet		4,8	4,9	4,8	5,2	5,3	5,3
28:23 Språk- och folkminnesinstitutet		26,3	29,4	28,7	30,0	29,2	29,7
28:24 Svenskt biografiskt lexikon		3,8	4,0	4,1	4,2	4,3	4,4
28:25 Riksantikvarieämbetet		159,3	179,2	178,7	186,5	194,8	198,1
28:26 Bidrag till kulturmiljövård		280,1	266,7	260,5	259,5	259,4	259,4
28:27 Kyrkoantikvarisk ersättning		50,0	100,0	97,5	150,0	200,0	250,0
28:28 Centrala museer: Myndigheter		671,9	737,7	735,5	789,6	893,1	906,6
28:29 Centrala museer: Stiftelser		195,3	202,4	197,3	206,2	210,3	212,6
28:30 Bidrag till regionala museer		137,4	143,6	140,0	139,1	143,5	147,6
28:31 Bidrag till vissa museer		39,2	53,9	52,7	50,0	56,6	57,2
28:32 Stöd till icke-statliga kulturlokaler		6,0	10,0	12,4	10,0	10,0	10,0
28:33 Riksutställningar		40,3	42,9	41,8	44,6	45,7	46,4
28:34 Forum för levande historia		–	30,0	29,0	41,8	42,8	43,4

20

			PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
	Utfall	Anslag	Utgiftsprognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2002 1	2003 2	2003 1	anslag	anslag	anslag
				2004	2005	2006
28:35 Statliga utställningsgarantier och inköp av
vissa kulturföremål	–	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1
28:36 Filmstöd	239,6	234,7	229,8	234,7	234,7	234,7
28:37 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom
kulturområdet	37,1	33,2	33,3	34,6	35,4	36,0
28:38 Samarbetsnämnden för statsbidrag till
trossamfund	2,5	3,3	3,3	3,6	3,7	3,7
28:39 Stöd till trossamfund	49,4	49,2	47,9	50,8	50,8	50,8
Äldre anslag 2002: 28:11 Stöd till bokhandeln	10,5	–	0,6	–	–	–
Totalt för politikområde Kulturpolitik	4 793,2	5 037,1	4 971,4	5 255,6	5 492,5	5 622,4

1 Inklusive ev. anslagssparande eller anslagskredit.

2 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

4.3 Mål

Riksdagen har beslutat om målen för en natio- nell kulturpolitik (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Målen är att värna yttrandefriheten och skapa reella förut- sättningar för alla att använda den; att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande; att främja kulturell mångfald, konstnärlig förny- else och kvalitet och därigenom motverka kom- mersialismens negativa verkningar; att ge kul- turen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället; att bevara och bruka kulturarvet; att främja bild- ningssträvandena samt att främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet.

Dessutom har riksdagen antagit mål för vissa verksamheter inom politikområdet, så t.ex. mål för den statliga arkivverksamheten, som har in- förts i 3 § arkivlagen (1990:782) (prop. 1989/90:72, bet. 1989/90:KrU29, rskr. 1989/90:307), mål för statens arbete med arki- tektur, formgivning och design (prop. 1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:225), mål för statens bidrag till tros- samfund, som har införts i 2 § lagen (1999:932) om stöd till trossamfund (prop. 1998/99:124, bet. 1999/2000:KU5, rskr. 1999/2000:45) samt mål för arbetet för kulturmiljön (prop. 1998/99:114, bet. 1999/2000:KrU7, rskr. 1999/2000:196).

4.4 Politikens inriktning

Fri entré

I budgetpropositionen för 2003 (prop. 2002/03:1 utg.omr. 17 avsnitt 4.4) föreslog regeringen att fri entré införs på flertalet statliga museer. Museerna är en del av det offentliga rummet och en del av vårt gemensamma kultur- arv som alla skall kunna ta del av. Genom sam- lingarna och arbetet kring dessa förmedlas djupa kunskaper om historien och därmed också om vår samtid. Med fri entré på de statliga museerna skapas även ett öppet icke-kommersiellt rum där allmänheten kan mötas, diskutera och fördjupa sina kunskaper om kulturarvet.

Förslaget avser fri entré på museernas bas- utställningar men skall även bidra till att möjlig- göra satsningar på bl.a. pedagogik. Reformen förbereds i nära dialog med berörda museer.

Genomförandet av reformen bör ske i två etapper. Den första etappen innebär att de tre museerna belägna på Skeppsholmen i Stockholm

– Moderna museet, Arkitekturmuseet och Östasiatiska museet – inför fri entré under 2004, när de öppnar efter slutförda ombyggnads- och renoveringsarbeten. I museernas lokaler genomförs för närvarande långtgående föränd- ringar som bl.a. förbättrar museernas möjligheter att ta emot fler besökare i samband med in- förandet av fri entré.

Den andra etappen av reformen innebär att övriga berörda institutioner inför fri entré fr.o.m. den 1 januari 2005.

21

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringen föreslår att 18 miljoner kronor fördelas till de tre museer som inför fri entré under 2004.

För 2005, när övriga berörda museer inför fri entré, kommer ytterligare 73 miljoner kronor att anvisas till reformen.

Kulturmiljö

Genom bidrag till kulturmiljövård genomförs vård, underhåll, kunskapsuppbyggnad och infor- mationsinsatser inom byggnadsvård, kulturland- skapsvård och fornvård i hela landet. Dessa insatser gör att en stor del av befolkningen kommer i direkt kontakt med det fysiska kultur- arvet. De senaste årens satsning på industrisam- hällets kulturarv, liksom arbetet inom ramen för storstadspolitiken på kulturmiljöområdet, har bl.a. tydliggjort vikten av en ökad förståelse också för samtidens kulturmiljövärden.

Regeringen vill även framhålla betydelsen av att förutsättningarna för fortsatt skydd av redan befintliga kulturreservat skyddade enligt miljö- balken kan öka.

För att möjliggöra ytterligare insatser inom kulturmiljöområdet föreslår regeringen fr.o.m. 2004 en förstärkning av anslaget 28:26 Bidrag till kulturmiljövård med 15 miljoner kronor.

Barnkultur

Barnens rätt och möjlighet till deltagande i det kulturella och konstnärliga livet har varit en prio- riterad fråga i den svenska kulturpolitiken allt sedan 1970-talet. Då tillsattes t.ex. en statlig barnkulturgrupp som i rapporten Barnen och kulturen (SOU 1979:41) utgick från att de kulturpolitiska målen också skulle gälla barnen. Under åren som följde ökade kulturutbudet för barn och även för ungdomar. Musikskolor inrättades i kommunerna och barnkultur blev föremål för forskning inom universitet och hög- skolor. Andra riktade insatser var bl.a. satsningar som Kultur i skolan, Dans i skolan och Bild- språket i skolan. Kulturrådet publicerade 1994 ett särskilt kulturprogram för barn och ungdom.

I 1996 års kulturproposition var målgruppen för flera av de statliga reformerna just barn och ungdomar. Som exempel på insatser som har gjorts med sikte på denna målgrupp kan nämnas det statliga stödet för inköp av litteratur till folk- och skolbibliotek för barn och unga, de natio- nella uppdragen, länskonstnärerna, inrättandet av regionala resurscentrum för film och video, sats- ningar på museipedagogik samt det nyligen in-

stiftade litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne.

För att ytterligare stärka barnkulturens ställning avser regeringen att tillsätta en särskild aktionsgrupp med uppdrag att bl.a. inleda ett särskilt modellsamarbete med ett antal kommuner samt pröva hur professionella konst- närer och kulturutövare kan få en större roll i bl.a. skolan.

Regeringen föreslår under utgiftsområde 2 avsnitt 17.6 att ett förändrat vinstdelningssystem baserat på AB Svenska Spels samlade överskott införs från den 1 januari 2004. Enligt regeringen bör en del av överskottet i likhet med tidigare öronmärkas för att förstärka barn- och ung- domsverksamheten inom bl.a. kulturområdet.

Folk- och skolbibliotek

Regeringen har under senare år prioriterat insatser för biblioteken. Genom inköpsstödet till folk- och skolbibliotek har kommunerna möjlighet att ansöka om statsbidrag för inköp av litteratur till barn och unga. Med distributions- stödet får biblioteken gratis tillgång till den litte- ratur som fått statligt utgivningsstöd. Kommu- ner har dessutom sedan 2001 möjlighet att utöka personalresurserna på skolbiblioteken genom att utnyttja statens stöd till personalförstärkning i skola och fritidshem. (Jfr avsnitt 4.5.2 Insatser utanför politikområdet, Utbildning och folk- bildning.)

Statens olika insatser har ökat tillgången till litteratur och service på folk- och skolbibliotek. Så som regeringen aviserade i 2003 års budget- proposition har Kulturdepartementet givit en ämnessakkunnig i uppdrag att närmare analysera de skillnader som finns mellan olika kommuner vad avser biblioteksverksamheten. Dessutom kommer KB-utredningen (dir. 2002:156), som bl.a. har i uppgift att belysa Kungl. bibliotekets förhållande till och samarbete med andra biblio- tek, t.ex. universitets-, folk- och länsbibliotek, att presentera sina överväganden under 2003. Resultatet av de båda översynerna kommer att bli ett viktigt underlag för regeringens fortsatt höga ambitioner på biblioteksområdet.

Kultur och hälsa

Ett positivt samband mellan kultur och hälsa stöds i aktuell forskning och har bl.a. förts fram i Nationella folkhälsokommitténs slutbetänkande Hälsa på lika villkor – nationella mål för folk- hälsan (SOU 2000:91). En av slutsatserna är att

22

deltagande i kulturlivet och god hälsa följs åt oberoende av tidigare kulturvanor. Sambandet mellan kultur och hälsa har även uppmärk- sammats i regeringens proposition Mål för folk- hälsan (prop. 2002/03:35). För att åstadkomma en önskad kraftsamling i folkhälsopolitiken har regeringen inrättat en nationell ledningsgrupp som bl.a. kommer att arbeta med det positiva sambandet mellan kultur och hälsa.

Mot bakgrund av den uttalade ambitionen på detta område är det viktigt att samla och för- djupa kunskapen om sambandet mellan kultur och hälsa. Regeringen har därför för avsikt att låta genomföra en sådan fördjupad analys.

Kultur på jobbet

Regeringen verkar för att kulturen skall bli ett naturligt inslag på arbetsplatser och i arbetslivet samt för att öka intresset att ta del av olika former av kultur och stimulera till eget skapande. Ett främjandearbete med arbetsplatsen som utgångspunkt ger möjlighet att väcka nya gruppers intresse för deltagande i kulturlivet. I skrivelsen om arkitektur, form och design (skr. 2002/03:129) konstaterar regeringen därtill att en genomtänkt gestaltning av arbetsmiljön kan vara av stort värde.

Regeringen ser positivt på det arbete som pågår med att sprida kultur i arbetslivet bl.a. för att göra nya grupper delaktiga.

Bild- och formkonstnärernas villkor

Regeringens insatser för konstnärer syftar bl.a. till att skapa förutsättningar för ett aktivt kulturliv som ger arbete och försörjning åt konstnärerna och rika kulturupplevelser för medborgarna. Fortfarande är det dock svårt för många etablerade konstnärer att försörja sig på sitt konstnärliga arbete. Regeringen avser att, som ett led i att förbättra villkoren för bild- och formkonstnärerna, följa upp utfallet av den statliga utställningsersättningen och stärka befintliga ersättnings- och stödformer med 9 miljoner kronor inom ramen för anslaget 28:20

Ersättningar och bidrag till konstnärer.

Kulturell mångfald

Sverige har utvecklats till ett land med stor kulturell mångfald.

De regionalt verksamma mångkulturkonsu- lenter som riksdagen fattade beslut om i sam- band med budgetpropositionen för 2002 har nu inlett sitt arbete och Statens kulturråd har an-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

tagit en handlingsplan i syfte att mångkultur skall genomsyra all verksamhet inom kultur- området. Hittills har sju mottagare av mång- kulturkonsulenttjänster utsetts: Stockholms läns landsting, Södermanlands läns landsting, Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Västmanlands läns landsting, Jämtlands läns museum och Västerbottens läns landsting.

Myndigheterna och vissa institutioner inom Kulturdepartementets ansvarsområde har sedan 2000 som mål att bl.a. främja en samhällsutveck- ling som kännetecknas av jämställdhet mellan kvinnor och män, respekt och tolerans och där etnisk, kulturell, språklig och religiös mångfald tillvaratas som en positiv kraft samt att bidra till minskad diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. För institutionerna på kulturarvsområdet gäller även att kulturarvets betydelse för en demokratisk samhällsutveckling skall beaktas. Institutionerna skall rapportera åtgärder som vidtagits i såväl det interna arbetet som den utåt- riktade verksamheten för att uppnå målet.

Regeringen avser att ge Mångkulturellt Centrum i Botkyrka i uppdrag att kartlägga och analysera de resultat som inrapporterats från de statliga kulturmyndigheterna och institutionerna och då särskilt den del som avser mångfald. Detta uppdrag samt Kulturrådets slutsatser kommer att utgöra en grund för ett mer lång- siktigt förändringsarbete och för förberedelserna av Mångkulturåret 2006, som syftar till att ytter- ligare lyfta fram och förstärka mångfalden inom kulturlivet.

Arkitektur, form och design

Sedan propositionen Framtidsformer – Hand- lingsprogram för arkitektur, formgivning och design (prop. 1997/98:117, bet. 1997/96:KrU, rskr. 1996/97:129) antogs av riksdagen 1997 är arkitektur, form och design ett av regeringen prioriterat område. Sex arkitektur- och form- politiska mål antogs, vilka spänner över flera politikområden. För att stärka samordningen av de tvärgående frågorna inom området har reger- ingen tillsatt en interdepartemental arbetsgrupp under ledning av Kulturdepartementet.

I maj 2003 lämnade regeringen en skrivelse (skr. 2002/03:129) om arkitektur, form och design till riksdagen. I skrivelsen redovisas de mål som regering och riksdag satt upp, vilka åtgärder som vidtagits samt vissa andra insatser som gjorts på området sedan mitten av 1990- talet. Vidare redovisar regeringen avsikten att

23

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

inrätta ett råd för arkitektur, form och design. Syftet är att rådet skall driva på arbetet inom området med utgångspunkt i handlings- programmet från 1997. Statskontoret kommer att få uppdraget att utvärdera de fastighetsför- valtande myndigheternas kvalitetsprogram med inriktning på arkitektur och gestaltningsfrågor. Vidare betonar regeringen kompetensbehovet i samband med offentlig upphandling och lokal- försörjning samt i den kommunala fysiska plane- ringen. Regeringen har i skrivelsen också aviserat att uppdrag kommer att lämnas till Arkitektur- museet, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Statens konstråd och Föreningen Svensk Form. Inom ramen för Konstnärsnämndens verksamhet kommer ett projekt i syfte att stärka konsthant- verkets möjligheter att verka internationellt initieras.

Regeringen har gett Stiftelsen Svensk Indu- stridesign i uppgift att tillsammans med Svensk Form (dnr N2003/989/NL) förbereda arbetet inför ett designår 2005.

Kultur över gränserna

Kulturlivet är för sin utveckling beroende av ett aktivt internationellt kunskaps- och erfarenhets- utbyte. Många ingår i detta utbyte, bl.a. konstnä- rer, anställda vid institutioner, frilansande pro- ducenter och kulturjournalister. Utvecklingen av de internationella kontakterna på kulturområdet har ökat starkt. Internationella kontakter ger möjlighet att, även inom konst- eller kulturfor- mer med få utövare och intressenter, utveckla en konstart eller institution i dialog med de absolut främsta aktörerna inom det egna området.

Stödet till internationell kulturverksamhet kommer i dag från flera håll. Regeringen beslu- tade i augusti 2002 att tillkalla en särskild utre- dare med uppdrag att göra en översyn av de statliga insatserna för internationell kultur- verksamhet. Utredaren skall bl.a. kartlägga hur den svenska internationella kulturverksamheten bedrivs för närvarande och analysera hur denna påverkas av faktorer och förändringar i Sverige och i omvärlden. Utredaren skall även lämna förslag till hur de svenska statliga insatserna skall utformas. Betänkandet skall överlämnas under 2003. Sedan april 2003 har samtliga kulturråd med placering vid beskickningar utomlands, med undantag för kulturrådet i Paris, numera Kultur- departementet som huvudman.

Jämställdhetsarbetet inom kulturområdet

Regeringen verkar på olika sätt för att genusper- spektivet skall få ett brett genomslag inom kultursektorns verksamheter som helhet samt integreras i all relevant verksamhet inom områ- dets institutioner.

Regeringen beslutade i juni 2001 att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att ta fram förslag till hur genusperspektivet kan få större genom- slagskraft i museernas verksamhet. Arbets- gruppen skall bl.a. överväga möjligheterna att etablera ett framtida resurscentrum för genus- frågor på museerna. Centrumet bör enligt direk- tiven ligga i anslutning till lämplig institution. Arbetet skall vara avslutat den 31 december 2003.

För att främja jämställdheten inom scen- konstområdet kommer en särskild arbetsgrupp att tillsättas under hösten 2003, med uppdrag att följa utvecklingen och ta till vara erfarenheter från hela scenkonstområdet samt föreslå lämp- liga åtgärder.

Sedan 2000 är ett av de övergripande målen för statens filmstöd att förbättra kvinnliga film- skapares villkor. Bakgrunden är att den manliga dominansen bland filmskapare som får stöd har varit mycket stor. Regeringen beslutade 2002, för att förtydliga jämställdhetsuppdraget, att ett mål för statens filmstöd skall vara att öka andelen kvinnor bland de filmskapare som får produktionsstöd. Svenska Filminstitutet har samtidigt fått i uppdrag att redovisa åtgärder som vidtas för att uppnå målet samt att redovisa andelen män och kvinnor som fått produktions- stöd och andra former av filmstöd. Under 2003 inleddes förhandlingar mellan staten och övriga parter i filmavtalet om ett nytt filmavtal fr.o.m. 2005. En viktig utgångspunkt för regeringen i dessa förhandlingar är att målet att förbättra kvinnliga filmskapares villkor tydligare skall avspeglas i avtalet.

Fria grupper

Staten har sedan 1997 kraftigt ökat insatserna för de fria teater-, dans- och musikgrupperna. År 2002 förstärktes det statliga stödet till de fria grupperna med 20 miljoner kronor, vilket gjorde det möjligt för Statens kulturråd att vid bidrags- givningen bl.a. ge ökat utrymme för att kunna

24

tillämpa rimliga arbetsvillkor. Samtidigt införde Kulturrådet treåriga bidrag i syfte att ge ett antal grupper möjlighet att mer långsiktigt planera sin verksamhet.

Regeringen ser mycket positivt på Kultur- rådets strävan att verka för förbättringar av de fria gruppernas villkor. Fortfarande är det dock enligt Kulturrådet svårt för flertalet grupper att klara avtalsenliga löner, pensionsåtaganden m.m. Regeringen vill i sammanhanget understryka vikten av att i dialog med grupperna analysera möjligheterna till förbättring av villkoren genom samordning, rådgivning m.m. Dialogen är sam- tidigt av största betydelse för fortsatt utveckling, långsiktighet och konstnärlig förnyelse inom området. Enligt regeringens mening är det också viktigt att Kulturrådet fortsätter att följa upp hur kommuner, landsting och regioner medverkar till att förbättra de fria gruppernas villkor.

Arrangerande musikföreningar

De arrangerande musikföreningarna spelar en viktig roll för att ett varierat musikutbud av god kvalitet skall kunna erbjudas på mindre orter runt om i landet. Det statliga stödet till de arran- gerande musikföreningarna har i det närmaste fördubblats under senare år och utgör därmed ett betydande komplement till de bidrag som kommuner och landsting lämnar. För att ytter- ligare öka spridningen av professionellt framförd levande musik inom olika genrer föreslår reger- ingen att arrangörsstödet förstärks med 2 miljo- ner kronor fr.o.m. 2004.

Samtida dans

Regeringens satsning på dansen som redovisades i budgetpropositionen för 2003 (prop. 2003/03:1) innebar bl.a. inrättandet av ett nytt nationellt uppdrag inom området samtida dans, riktade konstnärspolitiska insatser för de fria koreograferna och dansarna, inrättandet av ett arrangörs- och turnéstöd samt en ekonomisk förstärkning av Dansens Hus. Satsningen fort- skrider under 2004. För att förbättra förutsätt- ningarna att ta emot och turnera med dansföre- ställningar i hela landet förstärks det nyinrättade statliga arrangörs- och turnéstödet på dans- området fr.o.m. 2004 med ytterligare 2 miljoner kronor, vilket innebär en fördubbling av stödet. Bidraget till Dansens Hus förstärks med 1 mil- jon kronor fr.o.m. 2004.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regionala kulturinstitutioner

Huvudansvaret för de regionala och lokala kulturinstitutionerna vilar på huvudmännen, dvs. landsting, regioner och kommuner. Staten bidrar till verksamheten utifrån målen för den natio- nella kulturpolitiken, som bl.a. syftar till att främja ett rikt kulturutbud i hela landet, kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet. En grundstruktur av kulturinstitutioner är en förut- sättning för att den nationella kulturpolitiken skall vara framgångsrik och utvecklas. Staten har under lång tid medverkat till utbyggnaden av det regionala institutionsnätet, i samverkan med de regionala och kommunala huvudmännen.

Statens kulturråd har som mål att bidra till att utveckla samspelet mellan de statliga, regionala och lokala insatserna, i syfte att slå vakt om den nationella kulturpolitiken. Under senare år har Kulturrådet påbörjat ett arbete med att utveckla nya former för dialog och samverkan. Kultur- rådet konstaterar att det finns behov av löpande diskussioner med landsting och regioner om kulturfrågor och att rådet även behöver förstärka sin roll som samtalspart, inspiratör och mötes- plats för regionerna.

Regeringen delar Kulturrådets uppfattning att dialog och samverkan mellan nationell, regional och lokal nivå är nödvändig, bl.a. när det gäller att långsiktigt se över allvarliga strukturella problem vid kulturinstitutionerna i landet. Ett sådant exempel är den diskussion som Kultur- rådet har fört med Region Skåne och Malmö stad om problemen vid Malmö Opera och Musikteater. Kulturrådet har bl.a. med anledning av detta givit Region Skåne i uppdrag att i sam- råd med berörda kulturinstitutioners kommu- nala huvudmän redovisa en plan för hur behovet av ett brett utbud av teater-, opera- och musik- teater-, dans- och musikverksamhet skall tillgo- doses. Planen, som skall presenteras vid års- skiftet 2003/2004, kommer att utgöra underlag för fortsatta diskussioner om bl.a. Malmö Opera och Musikteaters roll och uppgifter i Skånes kulturliv.

Kulturrådet för även en diskussion med Malmö Opera och Musikteater om möjligheten att reservera medel ur institutionernas utveck- lingsbidrag under tre år för att utveckla sam- verkan med andra institutioner.

25

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Länsteaterverksamhet i Södermanlands län

Under senare år har regering och riksdag priori- terat fullföljandet av länsteaternätets utbyggnad och medverkat till att regionala teaterinstitutio- ner har kunna byggas upp i Jämtlands och Södermanlands län.

År 2003 är det tredje och sista försöksåret med länsteater i Södermanlands län, en verksam- het som bedrivits av Sörmlands Musik & Teater. Regeringen föreslår att länsteatern fr.o.m. 2004 införlivas i det permanenta statliga stödsystemet för regionala kulturinstitutioner. Mot den bak- grunden förordar regeringen att anslaget för regionala och lokala teater-, dans- och musik- institutioner ökar med 1,5 miljoner kronor.

Statens museer för världskultur

Förberedelserna inför öppnandet av det nya Världskulturmuseet i Göteborg fortskrider enligt planerna. Museibyggnaden skall därmed vara klar för inflyttning i april 2004 och själva invigningen av museet planeras till slutet av 2004 eller början av 2005. Parallellt med detta arbete fortsätter Statens museer för världskultur att utveckla verksamheterna vid Medelhavsmuseet, Etnografiska museet samt Östasiatiska museet.

För att stärka de tre museernas förutsätt- ningar att ytterligare utveckla sin verksamhet samt förbättra möjligheterna till en god lokalför- sörjning föreslår regeringen att anslaget till Statens museer för världskultur under 2004 för- stärks med 2 miljoner kronor.

Statens maritima museer

Regalskeppet Vasas skrov har drabbats av allvar- liga utfällningar av svavel. Statens maritima museer (tidigare Statens sjöhistoriska museer) har upprättat en bevarandeplan som redovisar såväl kommande konserveringsåtgärder som forskningsprojekt, i syfte att åtgärda bevarande- problemen.

För att skapa förutsättningar för ett fortsatt bevarandearbete på regalskeppet Vasa föreslår regeringen att anslaget till Statens maritima museer förstärks med 4,1 miljoner kronor för 2004.

Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna

Kulturarvs-IT initierades 1999 (prop. 1998/99:1) som en treårig försöksverksamhet med syfte att genom digitalisering öka tillgängligheten till samlingarna vid framför allt de centrala kultur- arvsinstitutionerna och de regionala museerna

och dessutom bereda arbete för personer med arbetshandikapp. Regeringen permanentade verksamheten Kulturarvs-IT den 1 januari 2003 (prop. 2002/03:1 utg.omr. 13). För att kunna permanenta Kulturarvs-IT, på de tre orterna Kiruna, Ulriksfors och Grängesberg, föreslås en ökning av bidraget till Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna med 2 miljoner kronor under 2004.

Statens musiksamlingar

Statens musiksamlingars ekonomi har under ett antal år varit ytterst ansträngd. Myndigheten har löpande vidtagit åtgärder för att komma till rätta med sitt underskott. För 2003 bedöms myndig- heten ytterligare kunna förbättra sitt ekono- miska läge.

För att Statens musiksamlingar skall ha möjlighet att fortsätta vidta nödvändiga ekono- miska åtgärder och samtidigt kunna möta kom- mande kostnadsökningar föreslår regeringen att myndighetens anslag förstärks 2004 med 1,9 mil- joner kronor.

Stiftelsen Strindbergsmuseet

Stiftelsen Strindbergsmuseet saknar magasin- eringsmöjligheter för såväl arkivmaterial som föremål. Regeringen föreslår att bidraget till Stiftelsen Strindbergsmuseet höjs med 50 000 kronor fr.o.m. 2004 för att ge museet möjlighet att magasinera sina föremål.

Strindbergsteatern

Strindbergs Intima Teater vid Norra Bantorget i Stockholm återinvigdes i januari 2003. Verksam- heten kommer att bedrivas i Strindbergs anda med egna föreställningar och i samverkan med institutioner, fria teatergrupper m.fl. Stiftelsen Strindbergsmuseet är huvudman för teatern och Stockholms stad har lämnat stöd till uppbyggna- den av teatern. Regeringen tilldelade teatern ett tillfälligt bidrag på 1 miljon kronor för 2003, i syfte att ge teatern möjlighet att utveckla verk- samheten med teaterföreställningar, annan scenisk verksamhet och samverkan med Strind- bergsmuseet. För att fortsätta den påbörjade verksamheten bör Strindbergsteatern beviljas ett engångsstöd för 2004. Stödet beräknas till 1 miljon kronor.

Bebyggelseutredning

Regeringen beslutade i juni 2002 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att se över vissa frågor som rör bebyggelseskydd och skydd för

26

lösöre (dir. 2002:96, dir. 2003:16). Uppdraget vad gäller kyrkstäder avses att redovisas den 17 september 2003. Uppdraget skall i övrigt redovi- sas senast den 1 september 2004.

Uppdragsarkeologi

Utgångspunkten för den uppdragsarkeologiska verksamheten är att arkeologiska utredningar och undersökningar skall vara av vetenskapligt god kvalitet och genomföras till en kostnad som inte är högre än vad som är motiverat med hänsyn till omständigheterna.

Regeringen avser att under hösten 2003 besluta om direktiv för en särskild utredare med uppdrag att se över vissa frågor som rör den uppdragsarkeologiska verksamheten. I upp- draget skall ingå bl.a. att analysera förutsättning- arna för den verksamhet som bedrivs av Riks- antikvarieämbetets avdelning för arkeologiska undersökningar (UV) och lämna förslag beträf- fande framtida organisation, med utgångs- punkten att UV skall skiljas från Riksantikvarie- ämbetet.

Tillsynen över statens konst

Enligt förordningen (1990:195) om vård av statens konst delar Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde och Moderna Museet på ansvaret för tillsynen av den konst som tillhör staten och som finns hos statliga myndigheter. Samtidigt ansvarar Statens konstråd för inköp och utplacering av konstverk.

Berörda myndigheter anser att det finns för- delar med att samla ansvaret för tillsynen av den konst som är utplacerad på de statliga myndig- heterna. Regeringen delar denna uppfattning. Därför bör uppgiften övergå till Statens konstråd fr.o.m. den 1 januari 2004.

För att finansiera kostnaderna för tillsyns- verksamheten föreslår regeringen att Statens konstråds anslag förstärks med 500 000 kronor fr.o.m. 2004. Finansiering sker genom en minsk- ning av anslaget 28:28 Centrala museer: Myndig- heter.

Kyrkoantikvarisk ersättning

I enlighet med riksdagens beslut 1999 om kyrko- antikvarisk ersättning erhåller Svenska kyrkan fr.o.m. 2002 en viss ersättning av staten för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kultur- minnena (prop. 1998/99:38, bet. 1998/99:KU18, rskr. 1998/99:176). Ersättningen, som avser

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventa- rier och begravningsplatser, fördelas av Svenska kyrkan efter samråd med myndigheter inom kulturmiljöområdet. År 2004 uppgår ersätt- ningen till 150 miljoner kronor.

Trossamfund

Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossam- fund (SST) har i sin verksamhet omfattande kontakter med olika trossamfund. Regeringen gav i november 2002, i enlighet med vad som aviserades i regeringens skrivelse Integrations- politik för 2000-talet (skr. 2001/02:129), SST i uppdrag att fördjupa dialogen med trossam- funden kring frågor som rör kvinnors och barns rättigheter. Arbetet skall bedrivas långsiktigt. Uppdraget skall redovisas den 31 december 2003.

Industrisamhällets kulturarv

Den industriella epokens kulturarv karaktärise- ras av det komplexa och storskaliga, av tvär- vetenskapliga perspektiv och en samtid med tydliga inslag av snabba förändringar. Industri- samhällets kulturarv är en helhet som speglar konsekvenserna av industrialismen som tidsepok och blir därför levande samtidshistoria. Arbetet med industrisamhällets kulturarv är ett relativt nytt insatsområde och en viktig del i den löpande verksamhet som bedrivs av bl.a. myndigheterna på kulturmiljöområdet. Den sär- skilda satsningen på industrisamhällets kulturarv under 1999–2001 har bidragit till att skapa goda förutsättningar för det fortsatta arbetet kring dessa frågor.

I syfte att ge förutsättningar för fortsatta insatser för bevarande, gestaltande och brukande av industrisamhällets kulturarv har regeringen avsatt totalt 7 miljoner kronor för perioden 2002–2004, varav 1,7 miljoner kronor för 2004. Dessutom fördelar Riksantikvarieämbetet 4 mil- joner kronor årligen i bidrag till arbetslivs- museer.

Riksarkivet och landsarkiven

I samband med att ansvaret för folkbokföringen överfördes från Svenska kyrkan till de lokala skattemyndigheterna den 1 juli 1991 beslutade regeringen att folkbokföringsmaterialet från tiden dessförinnan skall föras över från pastors- ämbetena till landsarkiven. Arbetet med över- föring av materialet påbörjades 1992 och beräknas vara avslutat 2012. För mottagande,

27

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

bevarande och tillhandahållande av materialet föreslås en förstärkning av anslaget till Riks- arkivet och landsarkiven med 2 miljoner kronor fr.o.m. 2004.

Riksarkivet erbjuder inom ramen för verk- samheten Svensk museitjänst förvaring, före- målsvård och andra näraliggande tjänster till bl.a. de statliga museerna. För kostnader i samband med överföringen av verksamheten Svensk museitjänst till Riksarkivet föreslås en ökning av anslaget med 2 miljoner kronor.

Arkivutredning

I september 2002 redovisades betänkandet Arkiv för alla – nu och i framtiden (SOU 2002:78). I betänkandet lämnas förslag rörande bl.a. det statliga arkivväsendets organisation och finansie- ring, samverkan mellan statlig och kommunal arkivhantering samt enskilda arkiv. Ett över- gripande syfte med utredningsarbetet var att föreslå åtgärder som underlättar för nya grupper i samhället att använda arkiven och som för- bättrar arkivens tillgänglighet. Betänkandet har remissbehandlats och regeringen avser att åter- komma till riksdagen i de aktuella frågorna.

Samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer

Under senare år har samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer (ABM-samverkan) ökat. Det rör sig om samverkan i övergripande frågor av principiell betydelse, i första hand på central nivå, samt samverkan genom konkreta projekt på framför allt regional och lokal nivå.

Statens kulturråd, Riksarkivet och Kungl. biblioteket gjorde 2002 på regeringens uppdrag en kartläggning och utvärdering av vidtagna åtgärder inom ABM-området. Rapporten har remissbehandlats. Regeringen avser att åter- komma till riksdagen i denna fråga.

Språk- och folkminnesinstitutet

Det vetenskapliga arbetet utgör grunden för Språk- och folkminnesinstitutets verksamhet. Merparten av arbetet sker i projektform, där flera av projekten är långsiktiga och resurs- krävande. För att vidmakthålla kompetensen vid bearbetning och bevarande av den värdefulla dokumentationen i myndighetens omfattande samlingar samt att möjliggöra tolkning och för- medling av innehållet föreslås att myndighetens anslag för 2004 förstärks med 1 450 000 kronor.

Språk

Samhällsutvecklingen medför att svenska språkets ställning förändras och därmed behoven av språkvårdsverksamhet. Engelskan har fått en allt vidare användning, Sverige har blivit ett mångspråkigt samhälle och kraven på en god förmåga att använda språket i såväl tal som skrift har ökat, bl.a. på grund av IT-utvecklingen. Kraven på språkvården har därmed ökat och för- ändrats. En parlamentarisk kommitté lämnade under våren 2002 sitt betänkande Mål i mun Förslag till handlingsprogram för svenska språket (SOU 2002:27). Betänkandet har remissbehandlats och regeringen avser att åter- komma till riksdagen i denna fråga.

Biblioteksersättningen

Biblioteksersättning lämnas till upphovsmän av litterära verk – författare, översättare, tecknare och fotografer – för användningen av deras böcker genom landets alla folk- och skolbiblio- tek. Ersättningen utgår dels som individuella, statistiskt beräknade ersättningar, direkt till för- fattare m.fl. för den utlåning som skett, dels i form av stipendier och bidrag. Ersättningarna, som fördelas av styrelsen för Sveriges författar- fond, har stor betydelse för många upphovsmäns försörjning under sammanhängande arbets- perioder.

Regeringen godkände den 28 augusti 2003 en överenskommelse med Sveriges Författar- förbund m.fl. om biblioteksersättningen för 2004. Enligt överenskommelsen skall grund- beloppet för hemlån av originalverk vara 115 öre 2004. Detta innebär en höjning med totalt 3 öre jämfört med nivån för 2003. Medelsberäkningen utgår från den senaste slutgiltigt fastställda biblioteksstatistiken från 2001. Den totala biblioteksersättningen för 2004 beräknas till när- mare 114 miljoner kronor. Överenskommelsen innebär även att en kartläggning av det faktiska läsandet på plats i biblioteken inleds under avtalsperioden.

Pensionsvillkor vid vissa teater-, dans- och musikinstitutioner

Arbetstagarna vid de 63 statsunderstödda teater-, dans- och musikinstitutionerna, har stat- lig pensionsrätt enligt förordningen (2003:56) om tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med icke-statlig anställ- ning. För den konstnärliga personalen gäller särskilda villkor om låg pensionsålder. Från

28

denna ålder kan de få en pension som löper fram till den lagstadgade pensionsåldern. Det är en sedan länge etablerad ordning som bygger på de fysiska och konstnärliga förutsättningar som gäller för t.ex. dansare och sångare. Möjligheten att upprätthålla den konstnärliga kvalitén minskar avsevärt med åldern.

De förändrade pensionsvillkor som trätt i kraft från årsskiftet 2002/03 har även påverkat pensionsvillkoren vid kulturinstitutionerna. Det gäller särskilt för den konstnärliga personalen med låg pensionsålder (prop. 2000/01:78, bet. 2000/01:AU10, rskr. 2000/01:211). Även om det inte skett några förändringar avseende pensionen som gäller för tiden före 65 års ålder, så medför de förändrade bestämmelserna att pensionen efter 65 års ålder blir sämre om man inte kan arbeta och ha förvärvsinkomster ända fram till dess. En arbetsgrupp i Regeringskansliet, där även företrädare för arbetsmarknadens parter ingått, har tidigare arbetat med frågan utan att någon lösning kunnat nås.

Regeringen anser att det finns anledning att fördjupa arbetet vad avser tänkbara pensions- lösningar, och samtidigt även diskutera möjlig- heterna till utbildning och karriärbreddning som syftar till fortsatt arbete, särskilt för de konst- närliga arbetstagarna med låg pensionsålder.

Mot denna bakgrund är det regeringens avsikt att bjuda in arbetsmarknadens parter till ett förutsättningslöst arbete för att hitta en skynd- sam och hållbar lösning av pensionsfrågan för personalen vid de statligt stödda teater-, dans- och musikinstitutionerna.

4.5 Insatser

4.5.1 Insatser inom politikområdet

Teater, dans och musik

De statliga insatserna syftar till att öka tillgäng- ligheten till teater, dans och musik, såväl geogra- fiskt som socialt, samtidigt som förutsättningar ges för fortsatt hög kvalitet i det konstnärliga utövandet. En viktig del av de kulturpolitiska insatserna är den infrastruktur av konstnärliga institutioner som med statligt stöd byggts upp på nationell, regional och lokal nivå. Operan och Dramaten är nationalscener för musikdramatik och talteater och har tillsammans med Rikstea- tern, Svenska rikskonserter och Dansens Hus

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

initierande, främjande och producerande upp- gifter av nationell betydelse. Regionala och lokala teater- och orkesterinstitutioner ger till- gång till professionell scenkonst och musik av hög kvalitet över hela landet. Genom länsmusi- ken samverkar staten och landstingen om att göra musik inom olika genrer tillgänglig för alla. Staten lämnar även ett betydande stöd till det fria teater-, dans- och musiklivet genom bidrag till bl.a. fria grupper, arrangörsföreningar och fono- gramproduktion.

Teater, dans och musik är det största insats- området inom den statliga kulturpolitiken. Insatserna uppgår 2003 till drygt 1,7 miljarder kronor. Härtill kommer konstnärspolitiska åt- gärder med inriktning på musik eller scenkonst. Stor betydelse har, förutom de bidrag och ersättningar som Konstnärsnämnden fördelar, stödet till TeaterAlliansen AB på 15 miljoner kronor och den lagstadgade kassettersättningen som under 2002 gav ca 71 miljoner kronor till dramatiker, skådespelare, musiker m.fl. Vidare får teatern, dansen och musiken del av konstom- rådesövergripande insatser i betydande omfatt- ning. Dit hör bl.a. vissa nationella uppdrag, stödet till samisk kultur, stödet till centrum- bildningar, stödet till centrala amatörorganisa- tioner, verksamheten med länskonstnärer och insatserna på det mångkulturella området.

Under perioden 1997–2003 har ca 137 miljo- ner kronor satsats på långsiktiga åtgärder och reformer inom teater-, dans- och musikområdet. Härtill kommer engångsinsatser under perioden på totalt ca 57 miljoner kronor.

Reformverksamheten under perioden 1997– 2003 omfattar bl.a. följande åtgärder inom om- rådet.

Dansen har tillförts medel för regional verk- samhet, för utökad verksamhet vid bl.a. Dansens Hus, för inrättandet av ett arrangörs- och turné- stöd samt för ett nationellt uppdrag på området samtida dans. Stödet till fria teater-, dans- och musikgrupper och bidragen till musiklivets arrangörsorganisationer har i det närmaste för- dubblats. En ny regional musikteaterinstitution (Norrlands Musik- och Dansteater), två dansin- stitutioner (Skånes Dansteater och Norrdans) samt tre musikinstitutioner (Göteborgsmusiken, Musica Vitae i Växjö och Norrbottens kammar- orkester) har införlivats i det regionala stöd- systemet. Stöden till länsteaterverksamheterna i Jämtland och i Södermanlands län har, med det

29

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

förslag som lämnas i denna proposition, perma- nentats.

Särskilda insatser har gjorts för att förstärka folkmusikens och folkdansens ställning i landet. Eric Sahlström-institutet i Tobo, Uppland har tilldelats ett årligt verksamhetsstöd och Riks- konserter har fått möjlighet att inrätta en scen för folk- och världsmusik och dans i det s.k. Stallet på Nybrokajen 11 i Stockholm.

Under 1998 och 1999 avsattes en viss del av de regionala institutionernas årliga verksamhetsstöd till riktade utvecklingsinsatser i syfte att öka till- gängligheten. Från och med 2000 har denna av- sättning permanentats. Sedan 1999 får de regio- nala institutionerna också ett särskilt stöd för projektsamverkan med tonsättare.

Tillfälliga stöd har under 1998 och 1999 lämnats till både centrala och regionala kulturin- stitutioner med akuta ekonomiska problem, däribland Malmö Musikteater. Särskilda insatser har vidare gjorts för vissa mindre teatrar eller liknande av nationellt intresse, såsom Drott- ningholms slottsteater, Vadstena-akademien och Dalhalla.

Teater-, dans- och musikinstitutioner som omfattas av det statliga pensionssystemet har hittills haft starkt subventionerade premier. Från och med 2001 synliggörs statens verkliga kost- nad för de anställdas pensioner genom att insti- tutionerna tillförts närmare 100 miljoner kronor i kompensation för höjda pensionspremier.

Nationalscenerna har under perioden varit föremål för vissa insatser av såväl tillfällig som permanent karaktär. Både Operan och Dramaten hyr s.k. ändamålsfastigheter som 2002 gick från marknadsbaserade till kostnadsbaserade hyror. Operan har bl.a. beretts möjlighet att förvärva Vasateatern som andrascen och har även fått en förstärkning av sitt allmänna driftsstöd. Drama- ten, som utökat sin verksamhet till Elverket, har också fått ett ökat driftsstöd samt vissa en- gångsmedel med anledning av bl.a. Lilla scenens ombyggnad. Dramaten och Operan har även fått särskilt stöd för att nå publik utanför Stock- holmsområdet.

Litteraturen, läsandet och språket

Statens insatser på litteraturområdet koncentre- ras på att stimulera en varierad utgivning av kva- litetslitteratur samt på att öka tillgången till och intresset för litteratur i hela landet. Folk- och skolbibliotek, förlag och bokhandel får därför årligen del av statsbidrag i olika former. Till läns-

bibliotek utgår verksamhetsbidrag för att stödja folkbiblioteken med kompletterande medieför- sörjning och utvecklingsverksamhet. Lånecen- traler och depåbibliotek finansieras helt av staten. Kommuner har möjlighet att ansöka om statsbidrag för inköp av litteratur till barn och unga samt för sina biblioteks prenumerationer på kulturtidskrifter. För att främja tillgången till biblioteksservice vid folkbiblioteken för de vuxenstuderande finns även särskilda statliga medel avsatta sedan 2002. Skolverket har reger- ingens uppdrag att stödja och stimulera arbetet med språkutveckling med inriktning på att för- bättra läs- och skrivmiljöerna i skolan. Under 2001 träffade Kulturrådet och Skolverket en överenskommelse om ett långsiktigt samarbete i frågor som rör bibliotekets roll i utbildningen i syfte att bl.a. förbättra det lokala, regionala och nationella samarbetet mellan bibliotek och utbildning.

Utgivningsstöd utgår till förlag och de en- skilda titlar som beviljas stöd, ca 800 titlar per år, distribueras av staten till samtliga huvudbiblio- tek. Till bokhandeln utgår bidrag för att bredda den enskilda bokhandelns sortiment. Särskilda medel för läsfrämjande insatser utgår till skolor, bibliotek och ideella organisationer. Statligt stöd utgår vidare till verksamheten med En bok för alla. Under 2002 beslutade regering och riksdag även om att instifta ett årligt internationellt litte- raturpris till Astrid Lindgrens minne. Produk- tions- och utvecklingsstöd utgår också till kulturtidskrifter.

Ett betydande statligt stöd går till Talboks- och punktskriftsbiblioteket och LL-stiftelsen, vilket gör det möjligt för funktionshindrade att ta del av litteratur, tidskrifter och nyheter. Svenska språknämnden och Sverigefinska språk- nämnden erhåller bidrag för framför allt språk- vårdande verksamhet. Insatser för språket görs dock inom flera politikområden.

Under 2003 uppgick insatserna på området till drygt 250 miljoner kronor. Den totala ökningen sedan 1997 uppgår till sammanlagt 73 miljoner kronor. Till detta kommer verksamhetsbidrag till olika bibliotek och arkiv, bidrag till folkbibliote- kens verksamhetsutveckling, arbetsplatsbibliotek och övriga bidrag inom litteratur och biblioteks- området som ryms under konstområdesövergri- pande verksamhet.

De reformer som infördes under perioden 1997–2003 omfattar framför allt införandet av en bibliotekslag, ett stöd till kommuner för inköp

30

av litteratur till folk- och skolbibliotek, ett permanent stöd till läsfrämjande verksamhet, ett distributionsstöd och instiftandet av ett littera- turpris. Vidare har stöden till En bok för alla AB, till Talboks- och punktskriftsbiblioteket och LL- stiftelsen förstärkts under perioden.

Den 1 januari 2002 sänktes mervärdesskatten på böcker och tidskrifter m.m. från 25 procent till 6 procent, (prop. 2001/02:45, bet. 2001/02:SkU12, rskr. 2001/02:122). Den kassa- mässiga effekten på statsbudgeten av skatte- sänkningen är för närvarande beräknad till drygt 1 miljard kronor. Insatsen syftar till att öka läsandet i alla grupper. Om åtgärden skall bli kulturpolitisk effektiv förutsätter den dock att förlag, bokhandel, bokklubbar, varuhus och andra aktörer på marknaden långsiktigt engage- rar sig för att de prissänkande effekterna av en skattesänkning skall bli bestående. Regeringen beslutade därför i januari 2002 att tillkalla en kommission med uppdrag att följa och granska prisutvecklingen på böcker, tidskrifter m.m. efter den 1 januari 2002. Bokpriskommissionen (Ku 2002:01), vari ingår företrädare bl.a. för för- lag, tidskrifter, bokhandel, bibliotek, författare och läsare, skall verka för att den sänkta mer- värdesskatten får fullt och bestående genomslag i det pris som konsumenterna betalar för böcker, tidskrifter m.m. Därutöver är det ett mål för kommissionens arbete att läsandet skall öka i alla grupper. Kommissionen skall slutligt redovisa sitt uppdrag den 28 februari 2005. Under upp- dragets löptid skall delrapporter regelbundet lämnas. Kommissionen redovisade rapporter i januari resp. augusti 2003.

Bildkonst

De statliga insatserna på bildkonstområdet är inriktade på att göra den samtida bildkonsten tillgänglig för så många som möjligt samtidigt som förutsättningar ges för hög kvalitet i det konstnärliga arbetet. Statliga insatser för den offentliga konsten görs främst genom Statens konstråd. Vidare omfattar insatserna på bild- och formområdet – förutom de direkta stöden till konstnärerna – anslag till de statliga konstmuse- erna, Riksutställningar, Nämnden för hem- slöjdsfrågor, de regionala museerna samt till vissa andra museer och utställare i hela landet. Staten lämnar årligen stöd till bl.a. konstfrämjande organisationer, Akademien för de fria konsterna samt till konsthantverkskooperativ och kollek- tivverkstäder. Tillfälliga bidrag lämnas även till

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

olika konstprojekt. I arbetet för att öka intresset för bildkonst i regionerna spelar dessutom konstkonsulenterna en viktig roll.

Inom ramen för anslagen till Statens konstråd, Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön och Bidrag till bild- och formområdet har staten fördelat drygt 76,5 miljoner kronor under 2003. Detta innebär en ökning med ca 14 miljo- ner kronor under perioden 1997–2003. Till detta kommer reformer och engångssatsningar på konstmuseiområdet samt bidrag och ersättning- ar till bild- och formkonstnärer.

I det följande beskrivs reformverksamheten på området under perioden 1997–2003.

Sedan 1997 har Konstrådet ett vidgat uppdrag att, utöver ansvaret att förvärva konst till statliga lokaler, även verka för att konst blir ett naturligt och framträdande inslag i hela samhällsmiljön. För sitt vidgade uppdrag har Konstrådet under åren tillförts nya medel och disponerar 2003 totalt 36,5 miljoner kronor för detta ändamål.

Förutom stöd till de konstfrämjande organi- sationerna fördelar Statens kulturråd sedan 1999 även ett särskilt bidrag till vissa fristående ut- ställningsarrangörer. Det nya stödet har för- stärkts och uppgår till drygt 6,8 miljoner kronor 2003. Sedan 1999 finns även ett stöd på 2 miljo- ner kronor för utrustning till konstnärers kollektivverkstäder.

För att bredda de konstnärliga uttrycksfor- merna och därtill höja kvaliteten i utställningarna har Folkrörelsernas konstfrämjande och vissa andra icke-statliga utställningsarrangörer fått möjlighet att fördela en statligt finansierad ut- ställningsersättning till bild- och formkonstnärer i samband med utställningar. Sedan 1997 har er- sättningen successivt förstärkts och uppgår 2003 till 8 miljoner kronor. Som ett komplement till utställningsersättningen infördes på försök även ett nytt stöd till arrangerande konstföreningar 2001.

Ytterligare reformer med anknytning till bild- och formområdet redovisas under verksamhets- områdena Museer och utställningar, Arkitektur, form och design, Konstnärernas villkor samt Konstområdesövergripande verksamhet.

Arkitektur, form och design

De statliga insatserna inom området är inriktade på att främja en god utveckling inom svensk arkitektur, form och design. Utgångspunkten för det statliga engagemanget på området är pro- positionen Framtidsformer – Handlingsprogram

31

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

för arkitektur, formgivning och design (prop.					samverkan med Svensk Form förbereda ett
1997/98:117	bet.	1996/97:KrU1,		rskr.	designår 2005.
1996/97:129). I den nationella handlingsplanen					I maj 2003 lämnade regeringen en skrivelse
för handikappolitiken		(prop.	1999/2000:79)		(skr. 2002/03:129) om arkitektur, form och
speglas också statens insatser vad gäller tillgäng-					design till riksdagen.
lighet inom arkitektur, formgivning och design.					Arbetet med att stärka tillgänglighets- och
Inom ramen för anslagen till Arkitektur-					användaraspekterna inom arkitektur, form och
museet och Bidrag till vissa museer, anslagspos-					design fortgår.
terna Svenska Form samt Röhsska museet, och					Film
hemslöjdsfrågor har regeringen fördelat 56,4
miljoner kronor under 2003. Det innebär en för-					Statens insatser på området syftar till att främja
stärkning under 1997–2003 med 25,4 miljoner					produktion, distribution och visning av värdefull
kronor. Statens insatser inom form- och design-					film samt att bevara och tillgängliggöra filmarvet.
området sker bl.a. även inom ramen för anslagen					Genom Stiftelsen Svenska Filminstitutet för-
till Nationalmuseum i Stockholm och andra					delas stöd till dessa verksamheter, liksom till
musei- och utställningsinstitutioner inom områ-					internationell lansering av svensk film. Insatser
det runt om i landet.					som främjar ett brett utbud av film i hela landet
Arkitekturmuseet har till uppgift att vara					samt insatser riktade till barn och ungdomar är
drivande i arbetet med att genomföra intentio-					särskilt prioriterade. En annan viktig kulturpoli-
nerna i det nationella handlingsprogrammet för					tisk ambition är att förbättra kvinnliga filmska-
arkitektur, formgivning och design.					pares villkor. Genom Konstnärsnämnden för-
Röhsska museet har sedan 1997 ett nätverks-					delas även stöd till produktion av kortfilm.
ansvar inom form- och konsthantverksområdet.					Den 1 januari 2000 trädde gällande filmavtal i
Nämnden för hemslöjdsfrågor tar initiativ					kraft (prop. 1998/99:131), vilket innebar en
till, planerar, samordnar och gör insatser för att					kraftig förstärkning av stöd till filmpolitiskt
främja hemslöjden i hela landet.					viktiga områden. Avtalet gäller t.o.m. 31 decem-
Vidare finns särskilda näringslivsfrämjande					ber 2004. Flera parter ökade i samband med det
insatser och utbildningar vid universitet och					nya avtalet sina direkta bidrag. Staten står för det
högskolor i konst och design samt utbildningar					största bidraget. När avtalet trädde i kraft var
vid s.k. kompletterande skolor. Dessutom					detta bidrag drygt 200 miljoner kronor per år.
lämnas stipendier till bl.a. formgivare och konst-					Därtill kommer bidrag från Sveriges Television
hantverkare.					och TV4 samt från filmproducenterna. Från bio-
Föreningen Svensk Form har under perioden					graferna tillgodogör sig Filminstitutet enligt
2002–2004 ett nationellt uppdrag inom form-					avtalet 10 procent av biljettintäkterna, vilket
området. Genom uppdraget har föreningen i					2002 motsvarade drygt 123 miljoner kronor.
uppgift att öka allmänhetens kunskap om form					Från och med 2002 har staten ytterligare ökat
och design genom utställningar, föreläsningar					sitt bidrag genom att tillföra ett extra tillskott på
och seminarier. Sedan 2002 har Svensk Form					sammanlagt 80 miljoner kronor till filmavtalet
dessutom i uppdrag att ansvara för verksamheten					under 2002–2004. Det extra tillskottet går till
vid en Mötesplats för form och design i Stock-					svensk filmproduktion och fördelas över tiden
holm. Mötesplatsen skall fungera som ett					med 30 miljoner kronor 2002 och 25 miljoner
utställnings- och kunskapscentrum samt stimu-					kronor vardera 2003 och 2004. Enligt en över-
lera till forskning och dokumentation inom					enskommelse som träffades mellan staten och
området. Vidare skall mötesplatsen samverka					övriga parter i filmavtalet i december 2002 till-
och stimulera till regionala initiativ på området.					förs det publikrelaterade stödet hälften av de
På uppdrag av regeringen har Svensk Form					extra medlen, medan andra hälften tillfaller för-
och Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID)					handsstöden till värdefull film. De extra medlen
utarbetat ett förslag till nationellt program för					till förhandsstöd – 40 miljoner kronor under tre
design – Design som utvecklingskraft inom					år – fördelas så att 20 miljoner kronor tillförs
näringsliv och offentlig sektor. I januari 2003 be-					stöd till långfilm medan stöden till barn- och
slutade regeringen att fördela 20 miljoner kronor					ungdomsfilm respektive kort- och dokumentär-
i bidrag till första året av designprogrammet.					film får vardera 10 miljoner kronor.
Inom ramen	för detta bidrag		skall	SVID i

32

Intäkterna från filmavtalet var drygt 415 mil- joner kronor under 2002.

Sedan 2002 anvisas 5 miljoner kronor i statliga medel vid sidan av filmavtalet för etableringen av en filmvårdscentral i Grängesberg. Därutöver har regeringen (Näringsdepartementet) i okto- ber 2001 beslutat att avsätta 5 miljoner kronor engångsvis för investeringar i samband med uppbyggandet av filmvårdscentralen. Huvudman för verksamheten i Grängesberg är Svenska Filminstitutet.

En organisationskommitté med uppdrag att närmare utreda arbetsformerna vid filmvårds- centralen i Grängesberg överlämnade sin rapport i slutet av april 2002. Filminstitutet har därefter vidtagit ett antal åtgärder som har sin grund i rapporten. Bygget av en nitratfilmskasematt i Grängesberg påbörjades under 2002 och slutför- des i mitten av innevarande år. Filminstitutet har anställt och utbildat personal vid filmvårdscen- tralen och införskaffat filmteknisk utrustning. Under 2002 har dessutom fyra län (Norrbotten, Skåne, Värmland och Dalarna) tilldelats medel av Statens kulturråd för att inventera sina bestånd av icke-fiktiv film. Sedan slutet av våren 2003 deponeras filmer i Grängesberg och arbetet med att ta hand om och registrera filmerna har på- börjats.

Filmvårdscentralen i Grängesberg har varit den hittillsvarande beteckningen för den verk- samhet som nu byggs upp på orten. Svenska Filminstitutet har i en skrivelse till Kulturdepar- tementet i februari 2003 tillkännagivit att man ändrat beteckning för verksamheten och i fort- sättningen ämnar benämna den filmarkivet i Grängesberg. Beteckningen filmarkiv är väl eta- blerad internationellt och inbegriper alla de upp- gifter som enligt angivna riktlinjer skall ingå i verksamheten, dvs. inte enbart insamling och vård av film på filmbas, utan även bevarande och tillgängliggörande av materialet för forskning och allmänhet.

Konstnärernas villkor

Statens insatser för konstnärerna handlar i första hand om att skapa förutsättningar för ett vitalt kulturliv som ger arbete och försörjning åt konstnärerna. Att öka intresset för och efter- frågan på konstnärliga verk och prestationer är därför en huvudlinje i konstnärspolitiken. Att bättre tillvarata konstnärernas kunnande inom alla delar av samhällslivet är en annan viktig mål- sättning. Vidare är upphovsrättsliga skydd och

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

ersättningsformer av grundläggande betydelse för konstnärers försörjningsmöjligheter. Inom andra politikområden bör rimlig hänsyn till konstnärers speciella villkor tas och utgöra en del av den sammanhållna konstnärspolitiken. För att uppnå målsättningen om arbete och försörjning genom det konstnärliga arbetet, krävs även kompletterande bidrags- och ersättningssystem inom kulturpolitiken.

Sammantaget uppgår bidrag och ersättningar till konstnärer 2003 till drygt 275 miljoner kronor. Till detta kommer direkt eller indirekt verkande insatser inom ramen för anslagen till andra verksamhetsområden inom kulturpoliti- ken, t.ex. insatser med syfte att förbättra konst- närernas situation på arbetsmarknaden.

Under perioden 1997–2003 har totalt 152 miljoner kronor satsats på nivåhöjande reform- verksamhet. Inom området har bl.a. följande reformer för att förbättra konstnärernas villkor genomförts under perioden.

Genom den individuella visningsersättningen som infördes 1997 får bildkonstnärer ersättning för att deras verk som finns i offentlig ägo visas för allmänheten. Regeringen har även satsat stora resurser på det internationella utbytet, bl.a. genom att möjliggöra för Konstnärsnämnden att inrätta ett internationellt ateljécentrum (IASPIS

– International Artists’ Studio Program in Sweden). Sedan 1997 finns ett särskilt dramati- kerstöd för att stimulera till nyproduktion av svensk dramatik. Vidare har insatser genomförts inom andra verksamhetsområden med direkt eller indirekt verkan för konstnärerna. Exempel på sådana insatser är stödet till vissa utställare av bildkonst, förstärkning av bidragen till fria teater-, dans- och musikgrupper, stöd till fono- gramutgivning och satsningar på kollektivverk- städer. Tillsammans med styrelsen för Sveriges författarfond har Konstnärsnämnden beslutat om innehavare av inkomstgarantier. Inkomst- garantier kan beviljas konstnärer som står för konstnärlig verksamhet av hög kvalitet och har stor betydelse för svenskt kulturliv. Garantin kan maximalt utgå med 5 basbelopp årligen men reduceras i förhållande till innehavarens egna inkomster. Antalet mottagare av inkomstgaran- tier är 157.

Samordnade insatser inom ramen för kultur- och arbetsmarknadspolitiken inleddes på försök 1999 och permanentades fr.o.m. 2001. Genom förstärkta stöd till olika konstnärliga centrum- bildningar har arbetsförmedlingsverksamheten

33

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

för konstnärer kunnat utvecklas och intensifie- ras. Genom TeaterAlliansen har för närvarande närmare 100 frilansande skådespelare garanterats en anställning under perioder då de inte har anställning hos andra arbetsgivare inom teater- området. Avsikten är att förbättra villkoren för de yrkesverksamma scenkonstnärerna genom tryggare anställningsformer och ökad konstnär- lig frihet. Samtidigt eftersträvas en avlastning av arbetslöshetsförsäkringen och en utveckling av förmedlingsverksamheten.

På det upphovsrättsliga området har regler införts som möjliggör ersättningar till konstnä- rer och rättighetsinnehavare i form av s.k. kassettersättning och vidareförsäljning av bild- konst (droit de suite).

Under 2003 har villkoren på dansområdet förbättrats. Inom ramen för de direkta stöden till dansare och koreografer har bidragsgivningen förstärkts med 3 miljoner kronor.

Arkiv

Den statliga verksamheten på arkivområdet syftar bl.a. till att öka möjligheterna att ta del av allmänna handlingar och annat arkivmaterial, till att tydliggöra och förstärka arkivens betydelse som källa till information och kunskap om sam- hället och dess utveckling samt till metod- och kunskapsutveckling inom arkivområdet.

Inom ramen för anslagen till Riksarkivet och landsarkiven, bidrag till regional arkivverksam- het, Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI) och Svenskt biografiskt lexikon har staten fördelat ca 316 miljoner kronor till arkivområdet under 2003. Under 1997–2003 har anslagen till Riks- arkivet och landsarkiven, bidrag till regional arkivverksamhet och SOFI förstärkts med totalt 10,1 miljoner kronor. Av detta belopp avser 4,9 miljoner kronor Riksarkivet och landsarkiven, 2,4 miljoner kronor Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, 2,2 miljoner kronor bidrag till regional arkivverksamhet och 650 000 kronor SOFI.

Kulturmiljö

De statliga insatserna på kulturmiljöområdet syftar till att bevara, bruka och levandegöra kulturarvet och göra det tillgängligt för alla. Inom ramen för anslagen till Riksantikvarie- ämbetet (RAÄ) och bidrag till kulturmiljövård fördelar staten årligen ca 445 miljoner kronor till kulturmiljöområdet. Dessutom har bidraget till

regionala museer en stor betydelse för det regio- nala kulturmiljöarbetet.

Under 1997–2003 har anslaget till RAÄ för- stärkts med totalt 31,7 miljoner kronor och bidraget till kulturmiljövård med totalt 42,4 miljoner kronor.

Regeringen beslutade i juni 2002 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att se över vissa frågor som rör bebyggelseskydd och skydd för lösöre (dir. 2002:96 och dir. 2003:16). Uppdra- get skall vad gäller kyrkstäder avses att redovisas den 17 september 2003. Uppdraget skall i övrigt redovisas senast den 1 september 2004.

I samverkan med RAÄ har länen arbetat intensivt med att säkerställa miljöer som kultur- reservat. Sedan skyddsformen inrättades har tio kulturreservat bildats och totalt ett femtiotal miljöer är nu under utredning. Bland dessa före- kommer såväl agrara som bruks-, gruv- och samiska miljöer.

Inom projektet Agenda kulturarv har funnits möjlighet att avsätta medel ur anslaget 28:26

Bidrag till kulturmiljövård. Bidrag får lämnas till verksamhet som syftar till att lyfta fram kultur- arvets betydelse och roll i samhällsutvecklingen m.m. Hittills gjorda insatser har inneburit ett aktivt arbete på alla nivåer i länen samt hos RAÄ i syfte att utveckla och förnya kulturmiljöarbe- tet.

Samarbetsformerna inom kultur- och natur- miljösektorerna har utvecklats och fördjupats nationellt såväl som regionalt. Detta har stimule- rats och påskyndats genom arbetet med exem- pelvis Agenda kulturarv, Natura 2000, Miljö- och landsbygdsprogram, Lokala investerings- program (LIP), regionala tillväxtprogram och EG:s strukturfondsprogram.

Inom ramen för arbetet med miljökvalitets- målen (prop. 2000/01:130) medverkar de flesta län i olika tvärsektoriella grupper för att till de nationella delmålen precisera och formulera egna regionala miljökvalitetsmål.

Industrisamhällets och hela det moderna sam- hällets kulturarv är idag en stor och viktig del av hela kulturmiljösektorns arbete. Under perioden 1999–2001 initierade och genomförde reger- ingen en särskild satsning på industrisamhällets kulturarv. Bland annat anvisades 24,5 miljoner kronor, vilket möjliggjorde omkring 50 olika projekt på nationell, regional och lokal nivå runt om i landet. Vidare inrättades ett särskilt bidrag till arbetslivsmuseer, som permanentades fr.o.m. 2003. De insatser som genomfördes inom ramen

34

för den särskilda satsningen har skapat goda förutsättningar för det fortsatta arbetet med frågor kring industrisamhällets kulturarv. Som en del i den nationella storstadspolitiken och inom ramen för det fortsatta storstadsarbetet skall RAÄ verka för att stärka och ta tillvara storstädernas kulturmiljövärden. Arbetet med hela det industriella och det moderna samhällets kulturarv är fortsatt prioriterat.

Kyrkoantikvarisk ersättning

Från och med 2002 utgår en viss statlig ersätt- ning till Svenska kyrkan för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena (kyrko- antikvarisk ersättning). Innevarande år uppgår ersättningen till 100 miljoner kronor, vilka har fördelats till åtgärder avseende kyrkliga kultur- minnen runt om i landet.

I anslutning till stat-kyrkareformen, som trädde i kraft den 1 januari 2000, inrättades dels en central samrådsgrupp, dels en regional sam- rådsgrupp i varje stift för frågor som rör de kyrkliga kulturvärdena. Inom ramen för sam- rådsgrupperna, som består av representanter för kulturmiljösektorn och Svenska kyrkan, sker en fortlöpande dialog och utbyte av kunskap och erfarenheter i kyrkoantikvariska frågor.

Museer och utställningar

De statliga insatserna inom musei- och utställ- ningsområdet syftar till att bevara kulturarvet och göra det tillgängligt, att utveckla och för- medla kunskap om kulturarvet och därmed ge perspektiv på samhällsutvecklingen.

Statens insatser inom musei- och utställnings- området sker främst inom ramen för anslagen till de centrala museerna, till Riksutställningar och till de regionala museerna. Vidare ges bidrag till ett antal andra museer och institutioner inom området. Genom dessa medel samt systemet med statliga utställningsgarantier och stödet till icke-statliga kulturlokaler främjas musei- och utställningsverksamhet i hela landet. Under perioden 1997–2003 har anslagen inom musei- och utställningsområdet förstärkts med drygt 300 miljoner kronor. År 2003 uppgår det sam- lade statliga stödet till musei- och utställnings- sektorn till ca 1,2 miljarder kronor.

Regeringen har på olika sätt uppmärksammat de museer som går under benämningen arbets- livsmuseer, dvs. ofta små museer som drivs helt eller delvis ideellt och många gånger är inrymda i

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

lokalerna till en tidigare arbetsplats. Bland annat har Stiftelsen Arbetets museum fått ekonomiskt stöd för att vidareutveckla sitt redan påbörjade arbete att vara en stödresurs för arbetslivsmuseer runt om i landet.

Statens historiska museer fick under 2002 sär- skilda medel för att ytterligare pröva förutsätt- ningarna för fri entré. Myndigheten införde under våren 2002 fri entré till alla utställningar samt övrig verksamhet vid de båda museerna Historiska museet och Kungl. Myntkabinettet – Sveriges ekonomiska museum. En slutrapport jämte en utvärdering av försöket lämnades till regeringen i februari 2003. Den visar bl.a. att besöksantalet ökade med ca 150 procent jämfört med samma period föregående år. Ökningen omfattade alla grupper, även s.k. museiovana besökare.

Naturhistoriska riksmuseet tilldelades 3,4 miljoner kronor i anslagshöjning fr.o.m. 2003 i syfte att genomföra ytterligare satsningar på att föra ut kunskap om komplexa naturvetenskap- liga och naturhistoriska samband. Därutöver till- delades myndigheten 1,6 miljoner kronor för 2003 i syfte att säkra bevarandeförhållandena för samlingarna.

Anslaget till Statens museer för världskultur höjdes med 29,1 miljoner kronor fr.o.m. 2003 för att ge rimliga ekonomiska förutsättningar för myndigheten i samband med uppbyggandet av det nya Världskulturmuseet i Göteborg. Förbe- redelserna inför museets öppnande fortskrider enligt planerna och byggnaden beräknas vara klar för inflyttning våren 2004. Museets invigning planeras äga rum i slutet av samma år eller i början av 2005. Östasiatiska museet är för när- varande stängt för ombyggnad och renovering. Syftet är att dels öka tillgängligheten, dels för- bättra arbetsmiljön vid museet. Återinvigning planeras till hösten 2004, då museet även kommer att införa fri entré.

Moderna museet och Arkitekturmuseet beräknas, efter en tids stängning, kunna återin- viga sina respektive ordinarie lokaler under februari 2004. Även dessa museer kommer då att erbjuda fri entré.

Statens maritima museer anvisades 2003 ett engångsbelopp om 1 miljon kronor i syfte att stärka samarbetet mellan Marinmuseum och de regionala och lokala aktörerna i Karlskrona. Regeringen beslutade i maj 2003 att tilldela Sta- tens maritima museer ett extra bidrag om 4,7

35

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

miljoner kronor för bevarandearbetet med skeppet Vasa.

Stiftelsen föremålsvård i Kiruna fick i sam- band med regeringens ekonomiska vårproposi- tion 2003 en ökning av anslaget med 5,2 miljoner kronor. Medlen används till att konsolidera verksamheten samt möjliggöra nödvändiga inve- steringar.

Regeringen, Nobelstiftelsen och Stockholms stad har efter diskussioner enats om att verk- samheten vid Nobelmuseet skall permanentas. Regeringen har länge varit engagerad i skapandet av ett Nobelmuseum. Nobelmuseet i Stockholm anvisades fr.o.m. 2003 ett anslag om sammanlagt 10 miljoner kronor.

Regeringen höjde fr.o.m. 2003 bidraget till Sveriges teatermuseum med 500 000 kronor. Bidragshöjningen syftade till att möta ökade verksamhetskostnader. För att ytterligare för- stärka verksamheten vid museet fördelade regeringen även 500 000 kronor i samband med 2003 års ekonomiska vårproposition.

Forum för levande historia

Den 1 juni 2003 inrättades den nya myndigheten Forum för levande historia. Myndighetens upp- drag är att främja arbete med demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i Förintelsen. Forumet skall ha som övergripande mål att stärka människors vilja att aktivt verka för alla människors lika värde.

Forum för levande historia har sin bas i Gamla stan i Stockholm, men verksamheten är spridd och förankrad i hela landet. Forumet skall bedriva utåtriktad verksamhet med inriktning på kunskap, kultur och utbildning och med särskilt fokus på att nå barn, unga och vuxna i dessas närområde.

Forum för levande historia har även i uppdrag att främja högtidlighållandet av den 27 januari som en svensk minnesdag över Förintelsen. Vidare skall Forum för levande historia vara Sveriges representant i the Task Force for Inter- national Cooperation on Holocaust Education, Remembrance and Research, ett internationellt samarbete på svenskt initiativ. Tretton länder deltar i dag i samarbetet.

Levande historia inleddes som en informa- tionsinsats 1997 på initiativ av statsminister Göran Persson. Med stöd i en enig riksdag påbörjades en bred diskussion om alla människors lika värde byggd på kunskap om vad som skedde under andra världskrigets Förintelse.

Riksdagen beslutade godkänna regeringens förslag i budgetpropositionen för 2002 att inrätta en ny myndighet, Forum för levande historia, i Stockholm 2003 (prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:KrU1, rskr. 2001/02:72). Från decem- ber 2001 till den 31 maj 2003 har en organisa- tionskommitté och sedermera en särskild utred- ning arbetat med att förbereda och genomföra etableringen av ett Forum för levande historia. Den 31 oktober 2002 utsåg regeringen en över- intendent för myndigheten Forum för levande historia. Samtidigt beslutades också om instruk- tion för myndigheten.

Ett stort antal verksamheter har tagit form sedan Levande historia först initierades. Utbildningar, seminarier, utställningar m.m. har genomförts på olika platser runt om i landet. Boken …om detta må ni berätta… publicerades 1998 och har sedan dess översatts till drygt tio olika språk, inklusive punktskrift, och tryckts i över en miljon exemplar. En ny hemsida med övergripande information om myndighetens arbete m.m. finns sedan försommaren 2003.

Den första inplanerade utställningen är turne- rande och invigs i Karlskrona i november. Den kallas Gränser och är ett samarbete med Riksut- ställningar. Ett aktuellt projekt är ett samarbete med Brottsförebyggande rådet där ungdomars attityder, utsatthet och delaktighet med fokus på rasism, antisemitism, homofobi och islamofobi undersöks.

Trossamfund

Vårt samhälle präglas i allt högre grad av religiös mångfald, vilket bl.a. är en följd av de senaste årtiondenas migration och ökade internationali- sering. En av utgångspunkterna för stat-kyrka- reformen, som trädde i kraft den 1 januari 2000, var att öka likställigheten mellan olika trossam- fund.

Statligt stöd till trossamfund lämnas i form av statsbidrag och avgiftshjälp. För närvarande omfattas 19 trossamfund och två samverkans- organ av statsbidragssystemet och sju trossam- fund har beviljats avgiftshjälp. År 2003 utgår totalt 54 miljoner kronor till området, varav ca 3 miljoner kronor till Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund och 51 miljoner kronor till stöd till trossamfund.

Regeringen tillsatte 2000 ett särskilt råd, Regeringens råd för kontakt med trossamfun- den, där kulturministern är ordförande. Rådet består av sammanlagt 17 representanter för

36

staten och trossamfunden. Inom ramen för rådets verksamhet skall övergripande frågor av gemensamt intresse för staten och trossamfun- den diskuteras. Syftet är att rådet skall vara ett forum för fortlöpande kontakter och utbyte av kunskap och erfarenheter. Rådet sammanträder 3–4 gånger per år.

Forskning inom kulturområdet

Staten ger stöd till verksamhetsforskning och utvecklingsarbete inom kultursektorn. Medlen används för projekt inom Statens kulturråds, ansvarsmuseernas, Riksarkivets, Riksantikvarie- ämbetets och Språk- och folkminnesinstitutets ansvarsområden. Vidare används medel för grundforskning inom naturvetenskap vid Natur- historiska riksmuseet.

Statens stöd till forsknings- och utvecklings- insatser inom kulturområdet uppgår 2003 till ca 33 miljoner kronor.

I propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3) betonades behovet av kun- skapsuppbyggnad och forskning inom musei- området. Mot bakgrund av detta förstärkte regeringen 2001 anslagen till de regionala museerna, Statens historiska museer samt Nordiska museet med 15 miljoner kronor årli- gen under tre år för en museipedagogisk satsning som bl.a. innefattar insatser för erfarenhetsut- byte, metodutveckling och forskning.

Konstområdesövergripande verksamhet

Verksamheten omfattar myndigheten Statens kulturråd samt bidrag till allmän kulturverksam- het, utvecklingsverksamhet och internationellt kulturutbyte. Dessutom ingår bidrag till verk- samheter som får särskilda nationella uppdrag, bidrag till länskonstnärer, bidrag till nationella minoriteter, bidrag till regionala konsulenter för mångkultur, kultur i arbetslivet samt försöks- verksamheten med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel. Insatserna på det konst- områdesövergripande området uppgår 2003 till drygt 343 miljoner kronor.

Under perioden 1997–2003 har det konstom- rådesövergripande området förstärkts med totalt ca 50 miljoner kronor. Under 1997 och 1998 an- visades dessutom totalt drygt 148 miljoner kro- nor för att bidra till genomförandet av Kultur- året 1998. Reformverksamheten under perioden 1997–2003 omfattar bl.a. följande åtgärder inom området.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Nio tidsbegränsade nationella uppdrag har getts till vissa institutioner eller verksamheter som står för utveckling och förnyelse inom en konstriktning eller verksamhetsform. Syftet är att ta tillvara kunnande och idéer från hela landet för att bidra till utveckling och förnyelse inom olika delar av kulturområdet. Varje institution som getts ett nationellt uppdrag har tilldelats ett årligt bidrag under tre år. För detta ändamål av- sattes 9 miljoner kronor 2003. De nio nationella uppdragen är inom områdena barn- och ung- domsteater, regional filmverksamhet, ungdoms- kultur, musik, samtidskonst, museiverksamhet, formgivning och design, barnkulturforskning samt samtida dans. Innehavare av dessa uppdrag är för närvarande i ovan nämnd ordning Dala- teatern, Film i Värmland, Drömmarnas Hus i Malmö, Eric Ericsons Kammarkör, Baltic Art Center (BAC) i Visby, Jämtlands läns museum, Föreningen Svensk Form, Regionteatern Blekinge-Kronoberg och Dansnät Sverige hos Dansens Hus.

Ett stöd till verksamhet med s.k. länskonstnä- rer har inrättats för att sprida, stimulera och öka kunskapen om konst och kultur samt att höja kvaliteten inom amatörkulturen. Inom sina respektive konstområden arbetar länskonstnä- rerna särskilt med att engagera barn och ungdo- mar för att öka deras möjligheter till kulturupplevelser och eget skapande. För läns- konstnärsverksamheten avsattes 6,7 miljoner kronor 2003 till sammanlagt 27 heltidstjänster.

Ett särskilt stöd för att öka tillgängligheten till kulturlivet för funktionshindrade inrättades 1999. Stödet för detta ändamål uppgick till 9,5 miljoner kronor 2003.

Sedan 2002 fördelas 3 miljoner kronor för regionala konsulenter för mångkultur. Konsu- lenterna skall på olika sätt driva på arbetet med mångkultur, även inom existerande kulturinsti- tutioner på statlig, regional och lokal nivå. Hittills har sju mottagare av statsbidrag för mångkulturkonsulenter utsetts.

Ett särskilt stöd i syfte att främja de nationella minoriteternas språk och kultur inrättades 2002 och för ändamålet avsattes 7 miljoner kronor. Stödet inrymmer allmänt kulturstöd med inrikt- ning mot bl.a. barn och unga. För att möjliggöra satsningen på en samisk teater förstärktes bidra- get till samisk kultur med 4 miljoner kronor 1999, vilket innebär att det totala bidraget till samisk kultur 2003 uppgår till ca 14,5 miljoner

37

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

kronor. Sedan 1999 erhåller Kurdiska biblioteket ett årligt verksamhetsbidrag på 1 miljon kronor.

Den 1 januari 2000 permanentades Kulturnät Sverige inom Statens kulturråd. Ett nationellt Internetbaserat kulturnätverk utgör ett viktigt instrument i arbetet för att uppnå de kulturpoli- tiska målen. Uppdraget är att tillhandahålla en webbplats som skall fungera som den gemen- samma ingångssidan till hela det svenska kultur- utbudet. Barn och ungdomar ägnas särskild uppmärksamhet och en hög användbarhet för personer med funktionshinder eftersträvas.

ungefär hälften fördelades till studieförbunden och hälften till folkhögskolorna. Inom studie- cirkelverksamheten hade kurserna i estetiska ämnen ungefär 1 miljon deltagare, vilket utgör 40 procent av det totala antalet deltagare i studiecirklar. Under 2002 arrangerade studieför- bunden även drygt 214 000 kulturprogram med ca 15,6 miljoner deltagare.

Regeringen tillkallade 2001 en särskild utre- dare med uppgift att utvärdera folkbildningen (dir. 2001:74). Enligt direktiven bör utredningen belysa vilken roll och betydelse folkbildningen har för kulturen och i vilken utsträckning folk- bildningen bidrar till att de kulturpolitiska målen

4.5.2 Insatser utanför politikområdet nås. Utredningen skall under hösten 2003

Utbildning och folkbildning

Inom ramen för statens stöd till personalför- stärkning i skola och fritidshem har kommuner- na sedan 2001 möjlighet att utöka personalresur- serna på skolbiblioteken. För 2004 avsätts 3,5 miljarder kronor och det är regeringens avsikt att stödet stegvis skall höjas med 1 miljard per år tills nivån 5 miljarder är nådd. Totalt beräknas att ca 15 000 nya lärare och andra specialister skall kunna anställas, i syfte att öka måluppfyllelsen i läroplaner och andra styrdokument.

Myndigheten för skolutveckling fortsätter sitt arbete inom projektet Språkrum att stödja sko- lors och förskolors arbete med språkutveckling med inriktning på förbättrade läs- och skriv- miljöer. Språkrum samarbetar med kommuner, läsrörelsen, lärarstudenter, rektorer, biblioteka- rier m.fl. Ett utvecklings- och forskningsprojekt kommer att redovisas i slutet av 2003 där pro- blemområden identifieras och förslag på fortsatt insatser inom området behandlas.

Regeringen avser att fortsatt stödja arbetet med kultur och estetik i skolan, vilket ytterst berör frågor som yttrandefrihet, bildning och demokrati. Ett uppdrag med fortsatta insatser kommer att avse ett utvecklingsarbete med lärarutbildningar och rektorsutbildningar. Det behövs även nya mötesplatser för att lärare, lärarutbildare, kulturpedagoger, kulturarbetare m.fl. skall få tillfällen att utbyta erfarenheter och skapa nätverk samt reflektera över sambandet mellan kultur, bildning och demokrati.

Statens bidrag till folkbildningen skall bl.a. syfta till att bredda kulturintresset i samhället, öka delaktigheten i kulturlivet samt främja kulturupplevelser och eget skapande. År 2002 fick folkbildningen 2,5 miljarder kronor, varav

presentera ett antal delbetänkanden i form av rapporter från fem av utredningen initierade forskningsprojekt. Ett slutbetänkande, med ut- redningens samlade analys, skall lämnas senast 15 mars 2004. Folkbildningens resultat redovisas under utgiftsområde 16 Utbildning och univer- sitetsforskning. Förutom folkbildningen kan nämnas att de konstnärliga utbildningarna, framför allt på högskolenivå, innebär viktig stimulans till det lokala och nationella konstlivet.

Upphovsrätt

Upphovsrätten är av väsentlig betydelse för konstnärers möjlighet att leva av sitt arbete. Upphovsrättsliga ersättningar ökar konstnärers möjlighet till försörjning och stimulerar därmed konstnärligt skapande. Upphovsrätten ger en grundläggande rätt för en konstnär att, som upphovsman till sitt verk, bestämma hur och på vilket sätt verket skall komma andra till del, samt en rätt att få ersättning när verket nyttjas. Utgångspunkten är alltså att upphovsmannen har en ensamrätt till sitt verk. Mot upphovs- männens individuella intressen står emellertid vissa behov som allmänheten och samhället har av att kunna utnyttja verk, t.ex. för att tillgodose ett allmänt informationsintresse. För att åstad- komma en rimlig balans mellan dessa olika intressen har i lagstiftningen gjorts vissa in- skränkningar i upphovsmännens ensamrätt. Inskränkningar av upphovsmännens rättigheter kan i många fall vara kännbara för konstnären ur ekonomisk synpunkt. Staten kompenserar en del av det ekonomiska bortfallet genom offentlig- rättsliga insatser. Exempel på detta är biblioteks- ersättningen på ordområdet, visningsersättning- en på bildkonstområdet och talboksersättningen. Genom EG-direktivet 2001/29/EG om upp-

38

hovsrätten i informationssamhället har en över- syn av stora delar av den upphovsrättsliga lag- stiftningen aktualiserats. I det pågående genom- förandearbetet är det en grundläggande princip att balansen upprätthålls mellan upphovs- männens rätt till ersättning för nyttjanden och kontroll över sina verk, och användarnas intresse av tillgänglighet och information.

Förslag till lagstiftningsändringar med anled- ning av EG-direktivet har utarbetats, Ds 2003:35, och remissbehandlas för närvarande.

Arbetsmarknadspolitik

Kulturarbetare har en arbetsmarknad som delvis präglas av andra förhållanden än de som råder inom många andra yrken. I propositionen En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring (prop. 1999/2000:139) uttalar regeringen att rimlig hänsyn bör tas till de särskilda behov som kan gälla för grupper med projektanställningar och andra tillfälliga anställningar och osäkra anställningsförhållanden eller andra speciella förhållanden, liksom till villkor som gäller för personer som har upprepade perioder av arbets- löshet. Detta gäller bl.a. kulturarbetsmarknaden. Regeringens syn på kulturarbetsmarknadens sär- skilda villkor återspeglas även i de särskilda avgränsningskriterier för arbetsmarknadspoli- tiska åtgärder på kulturarbetsmarknaden som fastställts av regeringen. Avseende åtgärder inom ramen för aktivitetsgarantin är det regeringens bedömning att aktivitetsgarantin inte skall riktas till konstnärer som är etablerade på den konst- närliga arbetsmarknaden.

Inom Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har en omstrukturering inletts från 1 januari 2003 för att utveckla verksamheten inom Arbetsförmed- lingen Kultur med målsättningen att uppnå en mer sammanhållen och enhetlig verksamhet över hela landet. Utvecklingsarbetet bedrivs i nära samråd med AMS kulturarbetsdelegation.

Hållbar utveckling

Kulturens betydelse för hållbar utveckling har genom arbetet inom EU fått genomslag i den globala processen utifrån världstoppmötet i Johannesburg den 26 augusti–4 september 2002.

Regeringen har i skrivelsen Nationell strategi för hållbar utveckling (skr. 2001/02:172) for- mulerat en nationell strategi för hållbar utveck- ling. Strategin omfattar alla dimensioner av håll- bar utveckling: ekologiska, sociala – inklusive kulturella – och ekonomiska. Inom ramen för

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

arbetet med regeringens satsning på hållbar utveckling har kulturarvsaspekter fått en större tyngd och integrerats alltmer i andra samhälls- sektorer, bl.a. inom miljö- och jordbruks- politiken och i samarbetet mellan Riksantik- varieämbetet och ansvarsmyndigheter inom olika sektorer. Detta har inte minst tagit sig uttryck i flera samarbetsprojekt, såsom t.ex. arbetet med de nationella miljömålen, miljö- stöden i Landsbygdsprogrammet samt utveck- lingen av miljökonsekvensbeskrivningar i det infrastrukturella samhällsbyggandet.

Miljö- och jordbrukspolitik

Mot bakgrund av regeringens proposition Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130) har kulturmiljösektorn genom Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och läns- styrelserna utvecklat kulturmiljöarbetet. Arbetet gäller främst kunskapsuppbyggnad och strategi- och programutveckling och rör insatser för god bebyggd miljö, levande sjöar och vattendrag, hav i balans, levande kust och skärgård, ett rikt odlingslandskap, levande skogar samt storslagen fjällmiljö.

RAÄ utvecklar och fördjupar tillsammans med Naturvårdsverket samarbetet mellan kultur- miljö- och naturmiljösektorerna på både centralt och regionalt plan för att uppnå en gemensam syn på landskapsfrågorna. RAÄ samverkar vidare med Skogsstyrelsen gällande naturvårds- frågor och insatser kring skogens natur- och kulturmiljövärden.

Inom energiområdet har RAÄ i samarbete med länsstyrelserna utrett förutsättningarna från kulturmiljösynpunkt för storskalig utbyggnad av vindkraftsanläggningar i havs- och fjällområden.

Inom projektet CAP:s miljöeffekter genom- för RAÄ, Jordbruksverket och Naturvårds- verket en uppföljning av jordbrukets direktstöd och utvärdering av miljöersättningar inom miljö och landsbygdsprogrammet. RAÄ ingår också i expertgruppen för det pågående arbetet med halvtidsutvärderingen av miljö och landsbygds- programmet för Sverige 2001–2006.

Regional utvecklingspolitik

Målet för politiken är väl fungerande och håll- bara lokala arbetsmarknadsregioner med en god servicenivå i alla delar av landet. Grunden för det fortsatta arbetet är de regionala tillväxtpro- grammen. De centrala kulturinstitutionerna Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet och Statens

39

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

kulturråd arbetar inom sina respektive områden med att bidra till att målet uppnås, bl.a. genom det s.k. samordningsuppdraget.

Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet och Statens kulturråd har tillsammans med Stiftelsen Svenska Filminstitutet även i uppdrag att årligen redovisa antalet svenska projekt med kulturan- knytning som beviljats stöd via EG:s struktur- fonder och gemenskapsinitiativ samt hur mycket medel som utbetalats. Den senaste rapporten visar att EU under 2002 bidrog med sammanlagt 543 miljoner kronor till sådana projekt. Sam- tidigt uppgick den svenska offentliga finansie- ringen till 487 miljoner kronor.

Storstadspolitik

Utöver de kulturinsatser som görs inom ramen för kulturpolitiken fördelas storstadspolitikens medel till kulturverksamhet genom de lokala utvecklingsavtalen.

Enligt en rapport som Mångkulturellt centrum i Botkyrka gjort på regeringens uppdrag har ca 32 procent av de ekonomiska insatserna gått till projekt som inrymmer kultur i större eller mindre omfattning. Rapporten visar bl.a. att kultur är en stor och viktig del av storstadsarbe- tet och att de boende i stor utsträckning deltar i kulturaktiviteter.

Inom storstadspolitiken har översiktliga inventeringar av efterkrigstidens bebyggelse genomförts. Kunskapsunderlaget bidrar bl.a. till större förståelse och engagemang i lokalt kulturmiljöarbete.

Både Riksantikvarieämbetet och Statens kul- turråd fortsätter sina samarbeten med de tre storstadslänen inom ramen för ordinarie verk- samhet.

Regeringen kommer även fortsättningsvis att följa samarbetet mellan kulturinstitutionerna och de kommuner som omfattas av storstads- satsningen. Storstadspolitikens framtida inrikt- ning har förtydligats via skrivning i den ekono- miska vårpropositionen. De erfarenheter som uppnåtts skall tas till vara och omvandlas till ordinarie strukturer. Regeringen lägger därför stor vikt vid att kulturmyndigheter och institu- tioner strävar efter att utveckla samverkan med kommuner, andra myndigheter och aktörer i övriga samhällssektorer som omfattas av stor- stadspolitiken.

Språket

Inom näringspolitiken utgår stöd till Terminolo- gicentrum (TNC). Syftet är att åstadkomma en lämplig teknisk terminologi för svenska förhål- landen. Språkvårdande insatser görs av flera myndigheter och stöd till detta ges i dag av Klar- språksgruppen. Stöd till språkteknologisk forsk- ning lämnas inom ramen för forskningspoliti- ken. Insatser för minoritetsspråken och teckenspråket görs bl.a. inom ramen för mino- ritetspolitiken och handikappolitiken.

Handikappolitik

Regeringen har med anledning av propositionen Från patient till medborgare – en nationell hand- lingsplan för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79), lämnat förslag till åtgärder som syftar till att öka tillgängligheten för funktions- hindrade inom kulturlivet. Mot denna bakgrund har Statens kulturråd och Riksantikvarieämbetet fått ett särskilt sektorsansvar för handikappfrå- gor inom sina respektive verksamhetsområden.

Europeiska unionen

Det löpande EU-arbetet på kulturområdet domineras av Kultur 2000-programmet respek- tive MEDIA-programmet.

Kultur 2000-programmet omfattar alla konst- och kulturområden utom de audiovisuella medi- erna film, tv och video. Programmet löper under perioden 2000–2004 och den totala budgeten är 167 miljoner euro.

Under 2002 tilldelades projekt med svensk huvudorganisatör ca 2 miljoner euro ur pro- grammet. Därutöver tilldelades ca 4,5 miljoner euro till projekt med svenska medorganisatörer.

MEDIA-programmet ger stöd till den euro- peiska audiovisuella industrin i syfte att stärka dess konkurrenskraft och öka spridningen av europeiska verk. Programmet löper under perio- den 2001–2005 och har en totalbudget på 400 miljoner euro. Sverige har under 2002 erhållit ca 2,8 miljoner euro i stöd från programmet.

EU fördelar även medel från strukturfonderna till projekt med kulturanknytning. Under 2002 har EU inom olika insatsområden bidragit med totalt ca 543 miljoner kronor till svenska projekt med kulturanknytning.

EU bidrar även till vård av det svenska odlingslandskapet. Stödet utgår till värdefulla natur- och kulturmiljöer i och i anslutning till åkermark samt till biologisk mångfald och kul- turhistoriska värden i betesmarker och slåtter-

40

ängar. Dessutom utgår stöd till natur- och kul- turvärden i renskötselområdet. År 2002 utbetalades ca 156 miljoner kronor till hävd av värdefulla natur- och kulturmiljöer medan ca 625 miljoner kronor utbetalades för skötsel av betesmarker och slåtterängar.

Nordiska ministerrådet

Totalt omfattade budgeten för det nordiska kultursamarbetet 2002 drygt 180 miljoner kro- nor. De största budgetposterna är de två fon- derna som delar ut stöd till projekt: Nordiska kulturfonden och Nordisk film- och TV-fond. Under 2002 fördelade Nordiska kulturfonden bidrag till 239 projekt. Nordisk film- och TV- fond bidrog bl.a. med stöd till produktion av 24 långfilmer.

Under 2002 fördelades medel från kultur- ministrarnas särskilda medel för strategiska sats- ningar till projekt på temat det mångkulturella samhället i Norden. Denna satsning fortsätter 2003, därutöver ges även medel till projekt för främjande av digital innehållsproduktion. Under det svenska ordförandeskapet i Nordiska minis- terrådet under 2003 prioriteras särskilt de mång- kulturella aspekterna av kultur- och mediesam- arbetet och arbetet med en analys av kultursamarbetet som ett led i revideringen av handlingsplanen Nordiskt kultursamarbete vid årtusendeskiftet. Kulturdepartementet är en av arrangörerna bakom konferensen Involvera.nu om ungas integration och inflytande i ett mång- kulturellt Norden som äger rum i oktober. Vi- dare prioriteras designfrågorna, framför allt genom den stora utställning av nordisk design som öppnas i Berlin i november.

Unesco

Regeringen beslutade den 10 oktober 2002 att ratificera 1970 års konvention om åtgärder för att förbjuda och förhindra olovlig införsel, utför- sel och överlåtande av äganderätt till kulturegen- dom.

Som en uppföljning av den stora Unesco- konferensen The Power of Culture i Stockholm 1998, för vilken den svenska regeringen stod värd, anordnade Svenska unescorådet den 11–14 maj 2003 ett expertmöte i Solna under temat Cultural Policies for Development. I mötet del- tog representanter för ett hundratal länder.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

INCP

Det informella nätverket INCP (Informal Net- work on Cultural Policy) är ett internationellt forum genom vilket nationella kulturministrar kan utbyta erfarenheter och åsikter om aktuella kulturpolitiska frågor. Nätverket som i dag om- fattar ca 50 länder har framför allt renodlat dis- kussioner om betydelsen av kulturell mångfald och identitet för social och ekonomisk utveck- ling. Man har vidare arbetat med utvecklandet av en internationell konvention för kulturell mångfald.

I oktober 2002 hölls det femte INCP-minis- termötet i Sydafrika. Ett resultat av mötet var bl.a. att nätverket skulle arbeta för att Unesco skall ta över det fortsatta arbetet med en inter- nationell konvention. Frågan om en internatio- nell konvention för kulturell mångfald behand- lades vid Unescos styrelsemöte i april 2003. Unescos generalkonferens kommer att ta ställ- ning i frågan vid sitt möte i oktober 2003.

Europarådet

Arbetet på kultur- och utbildningsområdet sker inom de fyra styrkommittéerna för utbildning, högre utbildning, kultur och kulturarvsfrågor. På kulturarvsområdet antogs i början av 2002 ett arbetsprogram för styrkommittén för perioden 2002–2004. Arbetet innebär en uppföljning av konventioner gällande bl.a. arkitekturfrågor, arkeologifrågor och landskapsfrågor.

Riksantikvarieämbetet har under perioden bl.a. deltagit i Europarådets projekt HEREIN vars övergripande syfte är att öka och underlätta kontakter mellan kulturarvsinstitutioner i hela Europa. Genom projektets Internetportal till- gängliggörs aktuell information som kulturmil- jölagstiftning, policydokument och uppgifter om administration och organisation inom kul- turarvsområdet.

Inom kulturområdet prioriteras för de kom- mande åren ett projekt om dialog mellan kul- turer och konfliktförebyggande åtgärder.

4.6 Resultatbedömning

Teater, dans och musik

Teater- och konsertbesöken har ökat kontinuer- ligt under de senaste decennierna. Enligt den senaste statistiken över kulturvanorna i Sverige går ca 40 procent av befolkningen på teater

41

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

minst en gång under ett år och ca 46 procent besöker en konsert. Många av teater-, dans- och musikinstitutionerna gör särskilda satsningar på att nå nya publikgrupper, inte minst barn och ungdomar. Andra institutioner och fria grupper inriktar sig på att lyfta fram konstnärliga uttryck från andra kulturer än den traditionellt väster- ländska.

Tack vare en väl utbyggd institutionell infra- struktur finns förutsättningar att nå ut med ett varierat och kvalitativt utbud av teater och musik till landets alla delar. Det regionala nätet av tea- ter-, dans- och musikinstitutioner fick en för- stärkt ekonomisk bas 2002, då området tillfördes 20 miljoner kronor i reformmedel. Statens kul- turråd har vid bidragsgivningen 2002 prioriterat förstärkningar av musikteaterinstitutionerna samt de minsta länsteatrarna i Halland och på Gotland.

Ett rikt urval av scenkonst och musik året runt är dock huvudsakligen förbehållet invånarna i storstadsområdena och länens huvudorter. Turnéverksamhet är därför ett viktigt komple- ment. En stor del av de fria grupperna turnerar regelbundet, särskilt de grupper som spelar för barn och ungdomar. Enligt den senaste statisti- ken spelas nästan hälften av de statsstödda teatergruppernas föreställningar på turné utanför hemkommunen. Regeringen har sedan 1997 successivt ökat stödet till de fria grupperna, som 2002 uppgick till ca 100 miljoner kronor (inklu- sive de arrangerande musikföreningarna). Sam- manlagt fördelades ca 80,5 miljoner kronor till de fria teater-, dans- och musikgrupperna under 2002, varav teatergrupperna stod för ca 52 miljo- ner kronor. Statens kulturråd har i sin bedöm- ning av ansökningarna strävat efter en tydligare relation mellan den planerade verksamheten och beviljat bidrag. Detta också för att bidra till rim- ligare anställningsvillkor. Samtidigt har vissa grupper beviljats treåriga produktionsstöd, i syfte att ge grupperna bättre förutsättningar för långsiktig planering.

Staten har ansvar för att nationalscenerna och övriga riksinstitutioner ges realistiska förutsätt- ningar att fullgöra sina breda uppdrag. National- scenerna redovisar en fortsatt positiv publikut- veckling och höga beläggningsgrader. Operan har under 2002 vidtagit åtgärder för att förbättra sitt ekonomiska resultat. De engångsmedel som anvisades Operan och Dramaten för 2002 för riktade insatser i syfte att nå en publik utanför Stockholmsområdet resulterade för Operans del

i ett samarbete mellan Operan, Rikskonserter och Folkparkerna, och för Dramatens del med utökade satsningar för barn och unga och hem- sidan. Riksteatern turnerade delar av Södra Tea- terns internationella gästspel inom landet. Riks- konserter erhöll för 2002 extra anslag för riktade regionala insatser och utveckling av den mång- kulturella musiken. Regeringen ser positivt på att antalet konserter i bl.a. Norrbotten ökat samt att Rikskonserter bedriver ett riktat aktivt arran- görsarbete för den mångkulturella musiken vilket resulterat i ett utökat antal konserter.

De nationella kulturpolitiska målen förutsät- ter även ett hållbart nätverk av regionala och lokala kulturinstitutioner. De regionala och kommunala huvudmännen har det avgörande inflytandet över verksamhetens omfattning och inriktning och därmed också det ekonomiska ansvaret för regionens institutioner. Staten har dock under lång tid medverkat till uppbyggna- den av det regionala institutionsnätet och ger ett omfattande årligt verksamhetsstöd.

Genom prioriterade satsningar har dansen under de senaste åren fått en allt starkare posi- tion inom kulturlivet, trots att konstarten lider av avsaknaden av en fast regional struktur. År 2002 innebar dock ett särskilt uppsving för konstarten. Stödet till de fria dansgrupperna för- stärktes och Statens kulturråd genomförde en lyckad seminarieserie med benämningen Dans- lyssning. Denna låg sedan till grund för den av Kulturdepartementet och Kulturrådet arrange- rade danshearingen i september 2002. Det fram- kom då att man på dansområdet inte självklart bör eftersträva samma typ av infrastruktur som t.ex. teaterområdet. I syfte att öka spridningen av danskonst i hela landet, fördjupa samverkan mellan regionala institutioner och organisationer samt förbättra de fria koreografernas och dansarnas arbetsmarknad har statens insatser på dansområdet förstärkts fr.o.m. 2003 och följs upp av ytterligare satsningar i årets budgetpro- position.

Statens insatser på musikområdet är främst av generell karaktär. Genom att olika musikgenrer utövas i skilda miljöer och under skilda förut- sättningar omfattas de dock i varierande grad av det statliga stödet. Den s.k. klassiska musiken har av tradition en stark ställning inom de offentligstödda musikinstitutionerna, medan andra musikformer främst tillhör det fria musik- livet. Det är regeringens bedömning att de

42

senaste årens satsning på arrangörsföreningarna har gynnat bredden och mångfalden i musiklivet.

Den svenska scenkonsten har genomgått både förändring och utveckling under senare år. Genom den institutionella utbyggnaden, de fria gruppernas och de lokala arrangörernas verk- samhet har antalet besökande ökat inom hela teater-, dans- och musikområdet. Sammantaget bedömer regeringen att den statliga bidragsgiv- ningen på teater-, dans- och musikområdet har haft stor betydelse för utvecklingen, sett i för- hållande till de kulturpolitiska målen för verk- samheten.

Litteraturen, läsandet och språket

Läsvaneundersökningar visar att bok- och tid- skriftsläsning har stor utbredning i befolkningen. En undersökning från SOM-institutet visar dock att andelen bokläsare i Sverige inte ökat under 2002, efter det att mervärdeskatten på böcker sänkts från 25 till 6 procent, men att befintliga läsare har ökat sitt läsande. Framförallt har spo- radiska läsare övergått till att läsa oftare.

Av Svenska Förläggareföreningens bransch- statistik för 2002 framgår också att medlemsför- lagens försäljning av böcker är fortsatt mycket hög. Ökningen mellan 2001 och 2002 var nära 14 procent, vilket innebär totalt 35,6 miljoner sålda böcker under 2002. Antalet nya titlar och nya upplagor ökade dessutom något under 2002. Även originalutgivningen av barn- och ung- domslitteraturen har ökat. Branschstatistiken visar därutöver att bokklubbarnas försäljning mattats och att förlagens försäljning till bokhan- deln spelar en allt större roll. Förlagens försälj- ning till biblioteken uppvisar dock en fortsatt svag utveckling, som enligt branschen kan för- klaras med att en växande del av bibliotekens inköp sker från bokhandeln.

Av Bokpriskommissionens tredje delrapport i augusti 2003 (SOU 2003:76) framgår att mer- värdesskattesänkningen har lett till billigare böcker och tidskrifter. Enligt Statistiska central- byråns (SCB) mätningar har bokpriserna gene- rellt sjunkit med 8,1 ± 2,3 procent och priserna på tidskrifter har sjunkit med 8,8 ± 0,9 procent mellan 2001 och 2003. Förutsatt att branschen har en genomsnittlig kostnadsökning, som mot- svarar konsumentprisindex generellt samt en oförändrad marginal skall prissänkningen vara 11 procent för böcker och 12,1 procent för tid- skrifter. När det gäller olika litteraturkategorier noteras att prissänkningen fått bättre genomslag

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

för skönlitteratur och barnlitteratur men sämre för facklitteratur. Även prissänkningen för olika tidskriftskategorier varierar. Bokpriskommissio- nens bedömning av SCB:s mätresultat vad avser böcker är försiktig med hänvisning till framför- allt vissa osäkerhetstal och titelurval. SCB under- stryker även att prisförändringen för hela perio- den skall ses som preliminär då helårsuppgifter för 2003 ännu inte finns tillgängliga.

Regeringen fäster fortsatt stor vikt vid att en sänkt mervärdesskatt får fullt och bestående genomslag i det pris som konsumenterna betalar för böcker och tidskrifter. Bokpriskommissio- nens arbete med att verka för detta och följa utvecklingen är därför av stor betydelse. Ett mål för kommissionens arbete är att läsandet skall öka i alla grupper, vilket också är ett uttalat litteraturpolitiskt syfte med den sänkta mer- värdesskatten på böcker och tidskrifter. Bok- priskommissionens bedömning är att försälj- ningsökningen är en indikation på att läsningen i samhället har påverkats av en sänkt mervärdes- skatt, men att de undersökningar som gjorts hit- tills inte visar att bokläsandet har breddats till nya grupper. Bokpriskommissionen skall enligt sina direktiv slutligt redovisa sitt uppdrag i februari 2005.

Riksdagen har givit regeringen till känna att samtliga stödformer inom anslaget Litteratur- stöd utvärderas så att det tydligt framgår om målsättningen med stöden har uppfyllts (bet. 2002/03:KrU1, rskr. 2002/03:57).

Regeringen kan i det sammanhanget konsta- tera att Statens kulturråd på eget initiativ genomfört flera utvärderingar av de statliga stöden på litteraturområdet och att det kan finnas anledning att analysera dessa närmare. Det gäller t.ex. en utvärdering av det utvidgade stödet för utgivning och distribution av litteratur som infördes 1999. Regeringen avser att genomföra en sådan fördjupad analys av Kulturrådets rapporter och kommer vid behov även att låta genomföra särskilda utvärderingar för att kunna bedöma om målsättningen med stöden inom anslaget Litteraturstöd har uppfyllts. Därefter avser regeringen att återkomma till riksdagen med en redovisning.

Under 2002 kunde 42 procent av förlagens bidragsansökningar om stöd till utgivning och distribution bifallas. Inköpsstöd till folk- och skolbibliotek utgick till 271 kommuner under 2002.

43

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Staten ger årliga bidrag till den regionala bib- lioteksverksamheten för en kompletterande medieförsörjning, rådgivning, information, fort- bildning och specialtjänster i syfte att främja utvecklingen av kommunbiblioteken i regionen. Bidrag till utvecklingsprojekt som syftar till strategiskt utvecklingsarbete för att stärka folk- bibliotekens ställning och att förändra och för- nya bibliotekens olika verksamheter har priorite- rats under 2002. Kulturrådet har också under 2002 tagit initiativ till ett nätverk på nationell nivå med berörda myndigheter i syfte att ut- veckla samarbete och därigenom främja till- gången till biblioteksservice vid folkbiblioteken för de vuxenstuderande.

Regeringen bedömer att länsbiblioteken har en fortsatt mycket viktig uppgift när det gäller att stödja de lokala folkbibliotekens utveckling av särskilda områden, t.ex. barn och unga, funk- tionshindrade och mångkulturella miljöer. Läns- och regionbiblioteken har också en viktig upp- gift för olika samverkansformer på regional nivå när det gäller att öka utbudet och kunskapen om Internettjänster, upphandla databaslicenser, finna nya former för att förenkla och förbättra informations- och medieförsörjningen m.m. Av Kulturrådets årsredovisning m.fl. skrivelser framgår att flera initiativ till samverkan under senare år tagits av t.ex. länsbiblioteken på grund av framför allt utvecklingen av ny teknik och ett ökat antal vuxna studerande.

Statligt bidrag utgår till En bok för alla AB för utgivning av kvalitetsböcker till lågt pris. Utgiv- ningens inriktning är skönlitteratur för vuxna, barn och ungdomar. En omfattande ombuds- verksamhet har byggts upp på arbetsplatser och inom föreningslivet. Under 2002 uppgick antalet bokombud till ca 3 000 personer. I syfte att för- bättra tillgången till barn- och ungdomslitteratur förstärktes anslaget till En bok för alla fr.o.m. 2001 och utgivningen har därefter uppgått till 30 titlar för barn och ungdom och 20 titlar för vuxna. Det låga priset, titelbredden, utgivningens kvalitet och det etablerade varumärket samverkar med en väl fungerande läsfrämjande verksamhet som visar på positiva resultat. Regeringens bedömning är att avtalet mellan staten och En bok för alla AB bör omförhandlas för perioden 1 januari 2004 t.o.m. 31 december 2006 med oför- ändrad inriktning.

Utlåningen av DAISY-talböcker från Tal- boks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) har under 2002 ökat med 110 procent och utgör i

dagsläget 22 procent av TPB:s totala utlåning av talböcker. Likaså har antalet punktskriftslånta- gare i likhet med tidigare år ökat. Försäljningen, förslagen till förvärv samt aktiviteten hos utskrivningstjänsterna på punktskrift har varit fortsatt hög.

När det gäller lättlästa böcker har försälj- ningen till bokhandel och bibliotek ökat under året. Upplagan för nyhetstidningen 8 SIDOR ökade och tidningen fortsätter att möta mycket positivt gensvar från målgrupperna.

Talboks- och punktskriftsbiblioteket och Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur medverkar till att funktionshindrade kan ta del av litteratur, tidskrifter och nyheter.

Syftet med statens stöd till kulturtidskrifter och prenumerationsstöd till folkbiblioteken är att garantera en kulturellt värdefull mångfald i utbudet och öka tillgängligheten. Statistiska undersökningar visar att tidskriftsläsandet har ökat och att det finns tecken på att antalet kulturtidskrifter blir fler, trots, i vissa avseende, fördyrad distribution och minskat antal biblio- teksprenumerationer. Med utgångspunkt i kul- turtidskriftskatalogen, www.tidskrift.nu, finns för närvarande ca 530 tidskrifter varav ett 80-tal utgörs av webbtidskrifter. Jämfört med före- gående år är det en ökning med 60 tidskrifter. Regeringen anser att det statliga stödet till kul- turtidskrifterna med stor sannolikhet har medverkat till ökad bredd och tillgänglighet. De relativt små statsbidragen är en förutsättning för många kulturtidskrifters existens. Väsentligt för kulturtidskrifternas positiva utveckling är också de statliga insatserna i form av kulturtidskrifts- kataloger och olika utvecklingsprojekt. Ett fort- satt problem för kulturtidskrifterna är bl.a. att finna fungerande distributionsformer. Tid- skriftsverkstäderna har dock utvecklat sin kom- petens när det gäller distribution och mark- nadsföring. Kulturrådet ger också Nätverkstan Ekonomitjänst och www.tidskriftsbutiken.nu i Skåne bidrag i syfte att nya distributions- och marknadsföringsåtgärder prövas. När det gäller kulturtidskrifternas möjlighet till produktion och distribution avser regeringen att fortsätta den dialog med kulturtidskrifterna som påbör- jats.

Totalt inkom 249 ansökningar om produk- tions- och utvecklingsstöd under 2002. Det är en ökning med 15 procent jämfört med tidigare år. Drygt 62 procent av ansökningarna om produk-

44

tionsstöd och 56 procent av ansökningarna om utvecklingsstöd bifölls under 2002.

Ett internationellt litteraturpris till Astrid Lindgrens minne instiftades av staten under 2002. Priset är ett årligt internationellt barn- och ungdomslitteraturpris på 5 miljoner kronor som bl.a. kan utgå till författare och illustratörer. I juni 2003 delades det första litteraturpriset ut vid en för allmänheten öppen ceremoni på Skansen.

Verksamheterna vid Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden bedrivs i enlig- het med de syften som staten har med bidrags- givningen. Nämnderna har stor betydelse för att en aktiv språkvård och språkforskning bedrivs. Regeringen avser att under 2004 återkomma till riksdagen med förslag på åtgärder i syfte att öka förutsättningarna för en långsiktig språkpolitik.

Bildkonst

Utvecklingen inom samtidskonstområdet är stark och genom den statliga bidragsgivningen får utställningslivet i landet ett viktigt stöd och fler människor ges möjlighet att ta del av utbu- det.

Enligt den senaste kulturvaneundersökningen har besöken på konstutställningar och konst- museer ökat under 1980- och 90-talen. 35 pro- cent av alla män och 42 procent av kvinnorna besöker en konstutställning någon gång per år. Samtidigt har konstens tillgänglighet ökat på många orter och i många miljöer över hela landet. Under de senaste åren har även riktade insatser utförts för att öka och förbättra till- gängligheten till föremåls- och arkivsamlingar inom området.

I arbetet med att skapa en arena för samtids- konst har ett antal regionala museer under 2002 använt det statliga stödet till museipedagogiskt utvecklingsarbete inom området bildkonst. Alla regioner med länskonstnärer har genomfört länskonstnärsmöten, där diskussioner förts om den regionala strukturen för konsten.

För att öka tillgängligheten inom området främst med barn- och ungdomsinriktade priori- teringar har särskilda insatser inom bildkonst- pedagogiken utförts under 2002 framför allt utifrån verksamheten på museer och konsthallar.

Konstmuseer och konsthallar är företrädesvis lokaliserade till landets större städer. Detta får till följd att storstadsbor oftare går på konstut- ställningar än personer bosatta i mindre orter men även sociala skillnader är påtagliga när det gäller tillgängligheten på bildkonstområdet. För-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

hållandet utjämnas något av den kontakt med bildkonsten som möjliggörs genom den omfat- tande utställningsverksamheten inom de konst- främjande organisationerna på arbetsplatser, privata gallerier och i föreningslivet över hela landet, även om detta arbete bedrivs med betyd- ligt mindre resurser.

Genom statens inköp av bildkonst berikas den offentliga miljön i vid mening. Konstinköpen har också stor ekonomisk betydelse för såväl konst- närer som gallerier och andra försäljningsställen. Det stöd till konstinköp som fördelas till Folkets hus och parker, bygdegårdar och nykter- hetsorganisationernas samlingslokaler berör många. Förutom miljontals besökare i landets omkring 2 400 föreningshus och folkparker, be- rörs även de många yrkesverksamma konstnärer som inbjuds att delta i inköpsutställningarna.

Statens konstråds verksamhet styrs till stor del av nybyggandet i landet. Det statliga byggan- det har de senaste åren främst varit inriktat på universitet och högskolor, där en rad konstpro- jekt också genomförts. Genom samverkan med bl.a. kommunerna bidrar Konstrådet till att sprida samtidskonst till icke-statliga miljöer med stor offentlighet, t.ex. bostadsområden, skolor och trafikmiljöer. Konstrådets mål att sprida kvalificerade uppdrag till många konstnärer ger ökade försörjningsmöjligheter för konstnärer i hela landet. Dessutom gör Konstrådet rena konstinköp. Under 2002 förvärvade Konstrådet konst samt fördelade uppdrag till konstnärer för 40 672 000 kronor.

Statens kulturråd har vid bidragsfördelningen på bild- och formområdet 2002 lagt särskild vikt vid verksamheter som främjar konstnärernas villkor och möten med publiken. I synnerhet prioriteras verksamheter som når olika publik- kategorier och ger ökade möjligheter att se bild- konst över hela landet, liksom verksamheter som utvecklar olika metoder och samverkansformer eller innebär erfarenhetsutbyte nationellt och internationellt.

Regeringens samlade bedömning är att statens insatser för bildkonsten har haft stor betydelse för utvecklingen inom området. Trots avsakna- den av en central struktur på bild- och formom- rådet bidrar insatserna till att göra den samtida bildkonsten tillgänglig för så många som möjligt, samtidigt som förutsättningar ges för hög kvali- tet i det konstnärliga arbetet. Fortfarande är behovet av utställningslokaler för olika former av bild- och formkonst stort, i synnerhet för den

45

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

nyskapande och oetablerade konsten i landet. Av särskild vikt för bild- och formområdets utveck- ling är även det konstfrämjande arbetet att göra inbrytningar i nya publikgrupper.

Arkitektur, form och design

Arkitekturåret 2001 har etablerat arkitekturen och förstärkt dess position som ett angeläget kunskapsområde såväl bland allmänheten som inom statliga myndigheter, kommuner, organi- sationer och företag.

Regeringen bedömer att det nationella hand- lingsprogrammet för arkitektur, formgivning och design (prop. 1997/98:117) bl.a. har bidragit till att öka kunskapen om vikten av god arki- tektur.

På grund av miljöproblem i de nya museiloka- lerna stängde Arkitekturmuseet sin publika verksamhet på Skeppsholmen under hösten 2001. Under februari 2004 beräknas museet kunna återinviga sina ordinarie lokaler.

Musei- och utställningsinstitutioner inom form och design har genom sina verksamheter lyft fram området både nationellt och interna- tionellt. Mötesplatsen för form och design i Stockholm, vid Föreningen Svensk Form, har etablerat sig som ett utställnings- och kunskaps- centrum genom bl.a. utställningar och semina- rier. Vidare har Svensk Form fortsatt uppbyg- gandet av ett bibliotek och bildarkiv inom området.

Nämnden för hemslöjdsfrågor har fortsatt stärka intresset för, kunskapen om och utövan- det av hemslöjd genom satsningar på bl.a. barn- och ungdomsarbetet, den mångkulturella slöjden, material-, teknik- och formfrågor. Under de senaste åren har nämnden uppmärk- sammat ett ökat intresse för hemslöjd i hela landet, särskilt bland barn och ungdomar, vilket man sökt ta tillvara och vidareutveckla genom insatser särskilt riktade till dessa grupper. Hem- slöjdens forskningsanknytning har också för- stärkts genom ett aktivt arbete med seminarier och kurser. Nämnden har medverkat till en gynnsam utveckling på området arkitektur, form och design, bl.a. genom samarbeten med före- trädare för Föreningen Svensk Form på regional nivå.

I maj 2003 lämnade regeringen en skrivelse (skr. 2002/03:129) om arkitektur, form och design till riksdagen. I denna lämnas en redogö- relse för de mål som regering och riksdag satt upp för arkitektur, formgivning och design, vilka

åtgärder regeringen vidtagit för att uppnå målen samt insatser som gjorts på området sedan mitten av 1990-talet.

Sammantaget är det regeringens bedömning att de statliga insatserna på arkitektur, form och design bidrar till att främja, stärka och utveckla intresset för området.

Film

2000 års filmavtal gäller under perioden 1 januari 2000–31 december 2004. Alla stöd som handhas av Svenska Filminstitutet ryms i filmavtalet med undantag av stödet till filmarkivet för icke-fiktiv film i Grängesberg. Detta statliga stöd infördes fr.o.m. 2002 vid sidan av filmavtalet.

De senaste årens ökning av biobesöken i Sverige fortsatte även under 2002. Det totala antalet biobesök steg med 2 procent till ca 18,3 miljoner, vilket är den högsta besökssiffran sedan 1988/89. Samtidigt som intresset varit högt för utländska filmer som Sagan om ringen har biopubliken i Sverige under senare år i mycket stor utsträckning sett inhemsk film. Svensk filmproduktion har haft en dynamisk utveckling. Under 2002 minskade dock publi- kandelen för svensk film från 24 procent året dessförinnan till 17 procent. Tillbakagången hänger samman med att produktionen av svensk film minskade under delar av 2001 och 2002. Därmed blev antalet svenska filmer på repertoa- ren lägre 2002 än tidigare år. Sedan slutet av 2002 har dock svensk filmproduktion åter ökat. Det extra tillskott på sammanlagt 80 miljoner kronor som staten tillfört svensk filmproduktion under 2002–2004 har sannolikt bidragit till denna posi- tiva utveckling.

Under 2002 fördelade Svenska Filminstitutet stöd om sammanlagt 18,7 miljoner kronor till 17 regionala resurscentrum för film och video, tre regionala filmproduktionscentrum samt initie- ring av regional filmverksamhet i ytterligare tre län, för tillfället finansierad genom medel från Framtidens Kultur. Totalt genererade dessa insatser en motprestation från landsting och kommuner om ca 55,9 miljoner kronor.

Av de regionala filmproduktionscentrumen är Film i Väst det i särklass mest framgångsrika, med 17 samproducerade långfilmer under 2002. Filmpool Nord har förutom att producera lång- film även satsat på att utveckla dokumentärfil- men i regionen och genomfört ett novellfilms- projekt. Film i Skåne, som är det senast

46

etablerade produktionscentrumet, samproduce- rade två långfilmer under 2002.

Skolbio bedrevs läsåret 2001/02 i 166 av Sveriges 289 kommuner. Antalet har varit rela- tivt stabilt sedan läsåret 1998/99, då skolbio bedrevs i 164 kommuner. Samtidigt bedrivs skolbioverksamheten i allt fler kommuner utan ekonomiskt stöd från Filminstitutet, vars bidrag är tidsbegränsat. Läsåret 2001/02 var antalet 108, att jämföra med 77 läsåret 1998/99. För Film- institutet har detta inneburit att man ökat sin fokusering på att hjälpa kommuner och skolor att utveckla och stärka arbetet med film i skolan, t.ex. genom att förmedla kontakter med lärarut- bildningar.

Sedan 2000 fördelar Filminstitutet ett stöd till spridning av kort- och dokumentärfilm. Liksom föregående år har antalet ansökningar varit mycket högt under 2002. Stödet fördelas för- utom till biografdistribution även till distribu- tion på VHS och DVD samt webbaserad distri- bution.

I syfte att öka tillgängligheten för syn- och hörselskadade till svensk film fördelas sedan 2000 medel till syntolkning och textning. Andelen syntolkningsprojekt har ökat kraftigt under 2002. Stödet till textning på svenska av svensk film på bio utnyttjas dock inte alltid i önskvärd utsträckning av filmbranschen. Film- institutet och organisationer för döva och hörselskadade håller en kontinuerlig kontakt med filmdistributörer för att så många svenska biograffilmer som möjligt skall textas.

Filminstitutets filmarkiv i Stockholm har det nationella ansvaret att bevara film på filmbas, i huvudsak professionell spelfilm och dokumen- tärfilm avsedd för offentlig visning. Arkivets verksamhet inbegriper även restaurering av svensk film. Medan i stort sett all långfilm från nitratperioden nu är omkopierad är antalet kort- filmer från samma period fortfarande betydande. Skälet till detta är att nya nitratfilmer strömmar in till arkivet i ungefär samma takt som filmerna restaureras.

Cinematekets uppgift är att tillgängliggöra filmarvet genom att på biograf visa klassiker och retrospektiver samt ny kvalitetsfilm som inte fått svensk biografdistribution. Genom en målmed- veten satsning på kvalitet när det gäller såväl filmurval som kopior och projektion har Cine- mateket under de senaste åren ökat sin publik. Antalet besök under 2002 var ca 71 000.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Under 2002 mottog Filminstitutet en stor donation från Ingmar Bergman, med bl.a. foto- grafier, teckningar, skisser, anteckningar och manuskript. Det omfattande arkivmaterialet registreras och katalogiseras och kommer att göras tillgängligt för forskning.

Filminstitutet arbetar också internationellt för att sprida svensk film och filmkultur. År 2002 var mycket framgångsrikt för svensk kort- och dokumentärfilm internationellt. Bland annat var svenska kortfilmer uttagna till tävlan vid samtliga stora internationella filmfestivaler.

Konstnärsnämndens bidrag har stor betydelse för svensk kortfilm, inte minst när det gäller de unga filmarna. Under 2002 beviljades 29 bidrag.

Regeringens samlade bedömning är att insat- serna inom filmområdet har varit framgångsrika.

Konstnärernas villkor

Konstnärsnämndens undersökningar visar att de olika konstnärspolitiska bidragen och ersättning- arna är av avgörande betydelse för många konst- närers försörjnings- och arbetsmöjligheter. De olika stödformerna leder till att mottagarnas möjligheter att arbeta med sitt konstnärliga skapande ökar samtidigt som beroendet av annat arbete vid sidan om den konstnärliga verksam- heten minskar. Utan dessa stöd skulle många professionella konstnärers arbetsmöjligheter för- sämras betydligt, t.o.m. omöjliggöras. Stipendi- erna, särskilt arbetsstipendierna, ger möjlighet till konstnärlig utveckling och koncentration något som i sin tur leder till ökade arbetsmöjlig- heter i framtiden.

Satsningen på det internationella utbytet, bl.a. inom ramen för IASPIS (International Artists’ Studio Program in Sweden), fortsätter att visa positiva resultat. De internationella stipendierna leder ofta till att svenska konstnärers verk säljs utomlands. Dessutom skapas kontakter som är av betydelse för framtida arbetsmöjligheter.

Den statliga utställningsersättningen ger bild- konstnärer en rätt till ersättning när verk som ägs av konstnären disponeras för utställningar vid ett antal statliga institutioner. Villkoren för ersättningen regleras i ett avtal mellan svenska staten och berörda bildkonstorganisationer. Bildkonstnärernas organisationer har riktat kritik mot bristande efterlevnad av avtalet om statlig utställningsersättning. Enligt regeringens bedömning är det viktigt att avtalet följs av berörda institutioner. Regeringen avser att följa

47

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

upp detta och kommer bl.a. att ställa krav på återrapportering från berörda institutioner.

Enligt Konstnärsnämndens omvärldsanalys har konstnärernas villkor inte påverkats av några väsentliga omvärldsförändringar de senaste åren. De pressade ekonomiska, sociala och arbetsmäs- siga villkoren kvarstår. Tecknen på en hårdnande arbetsmarknad för konstnärsgrupperna, inte minst bildkonstnärer, har blivit allt fler.

Bildkonstområdet saknar en tydlig infra- struktur. Det innebär även att den marknad som bildkonstnärer arbetar i är komplex och svårde- finierad. I regeringens målsättning att öka konstnärers möjligheter att leva av sitt konst- närsskap utgör en djupare kunskap om hur bild- konstnärernas arbetsmarknad är beskaffad en viktig förutsättning. Statens kulturråd har under 2003 inlett ett arbete för att kartlägga och analy- sera de arenor där bild- och formkonst visas och den betydelse de har både för områdets utveck- ling. Regeringen förutsätter att resultatet av utredningen kommer att bidra till en ökad kun- skap om och utveckling av bildkonstnärernas arbetsmarknad.

Arbetstillfällen av mer fast karaktär finns endast i begränsad omfattning och då främst för konstnärsgrupper som scenartister och vissa musikerkategorier. Även för dessa har dock an- ställningsmöjligheterna under senare år minskat.

De gällande trygghetssystemen är betydelse- fulla för konstnärsgrupperna. Regeringen gav i november 2001 en särskild utredare i uppdrag att kartlägga hur gällande trygghetssystem inom bl.a. socialförsäkringsområdet förhåller sig till konstnärlig verksamhet.

I februari 2003 redovisades betänkandet Konstnärerna och trygghetssystemen (SOU 2003:21). I betänkandet tydliggörs och analyse- ras ett flertal problem som uppstår i mötet mellan konstnärliga yrkesutövares särskilda vill- kor och de olika trygghetssystemen. Kart- läggningen omfattar bl.a. socialförsäkrings- system, bostadsbidrag, pensionsvillkor, arbets- marknad och stipendiesystem.

Regeringen bedömer att de statliga stöden och ersättningarna ger många yrkesverksamma konstnärer ekonomisk grundtrygghet och möj- lighet att försörja sig på sitt konstnärliga arbete. Fortfarande är det dock svårt för många etable- rade konstnärer att försörja sig på sitt konstnär- liga arbete. Därför är det viktigt att utveckla konstnärernas arbetsmarknad – t.ex. i skolor och på arbetsplatser.

I arbetet med att vidga och utveckla konstnä- rernas arbetsmarknad har även de arbetsmark- nadspolitiska insatserna inom ramen för Arbetsförmedlingen Kultur en viktig funktion. Sedan tidigare utgör inrättandet av det statliga stödet till TeaterAlliansen AB ett gott exempel där kultur- och arbetsmarknadspolitik kunnat samverka.

Arkiv

Arkiven är en viktig del av vårt kulturarv och en betydelsefull källa till kunskap och information om vårt samhälle och dess utveckling samt människors villkor genom tiderna. Tillgång till arkivmaterialet är viktig såväl från demokratisk utgångspunkt som för ökat engagemang för kulturarvet.

Regeringen bedömer att de statliga insatserna på hela arkivområdet har gett goda resultat i för- hållande till de uppställda målen. Genom insat- serna förbättras medborgarnas möjligheter att ta del av allmänna handlingar och annat arkivmate- rial och därmed också möjligheterna till insyn och till ökad kunskap på olika områden.

Riksarkivet och landsarkiven

Det arkivmaterial som förvaras hos Riksarkivet och landsarkiven (arkivmyndigheterna) är om- fattande. Det rör sig bl.a. om ca 546 000 hyll- meter pappershandlingar från i första hand stat- liga myndigheter. Den årliga tillväxten är stor, under 2002 levererades ca 26 000 hyllmeter pappershandlingar och ca 216 000 kartor och ritningar, vilket innebär ett kontinuerligt behov av utökade arkivlokaler. Under senare år har bl.a. omstruktureringar inom statlig förvaltning inne- burit en ökning av leveranser av material som fortfarande är aktuellt och som i förhållandevis stor utsträckning efterfrågas av såväl förvalt- ningen som forskningen (jfr det ökade antalet besvarade, skriftliga förfrågningar, tabell 4.2).

Arkivmyndigheterna gör omfattande insatser för att öka tillgängligheten till och överblicken över arkivmaterialet, inte minst genom att ta till vara de möjligheter som den nya tekniken ger. Den nya tekniken innebär vidare att man kan nå nya grupper av användare samtidigt som risken för slitage på originalhandlingar minskar. Hem- sidorna utvecklas fortlöpande. Antalet aktiva besök på arkivmyndigheternas hemsidor ökar sedan flera år. För 2002 var ökningen 38 procent jämfört med föregående år.

48

Den nya tekniken medför också nya villkor för att bevara, vårda och tillhandahålla material. Detta förutsätter kontinuerliga forsknings- och utvecklingsinsatser samt ny och ökad kompetens hos dem som hanterar arkiven. Riksarkivet deltar också aktivt i det internationella samarbetet i dessa frågor.

Sammantaget bidrar det arbete som arkiv- myndigheterna bedriver för att förbättra hanteringen av arkivmaterial – traditionella lika- väl som elektroniska handlingar – till en höjd kvalitet på arkivhanteringen och bättre struktu- rerade arkiv hos bl.a. arkivbildande myndigheter. Härigenom skapas förutsättningar för att offentlighetsprincipen skall fungera på ett till- fredsställande sätt, vilket är av grundläggande betydelse från demokratisk utgångspunkt. Sam- tidigt bidrar insatserna till att kulturarvet kan bevaras för framtiden. Det är dock viktigt att det arbete som arkivmyndigheterna driver kring de frågeställningar som den nya tekniken ger upphov till fortsätter.

Arkivmyndigheterna har under året genom- fört ett stort antal utställningar, föreläsningar, konferenser och andra arrangemang runt om i landet samt olika forskningsprojekt, där exem- pelvis aktuella händelser och historiska skeenden har lyfts fram och belysts med utgångspunkt i arkiven. Insatserna har många gånger gjorts i samverkan med andra myndigheter, folkrörelse- och företagsarkiv, museer samt olika lokala och regionala organisationer. Landsarkiven driver projekt med anknytning till regionala förhållan- den. Särskilda satsningar görs för att sprida kännedom om hur arkivmaterial kan användas i skolarbetet och hur olika samarbetsformer mellan arkiv och skola kan utvecklas. Den utåtriktade verksamheten bidrar till att tydlig- göra arkivens värde när det gäller att bygga upp och sprida kunskap samt till att lyfta fram den betydelse som arkiven har för såväl utbildnings- relaterad forskning som hembygds- och släkt- forskning. Det allmänna intresset och förståelsen för arkiven som informationskälla ökar. Detta innebär ständigt ökade krav och förväntningar på insatser från arkivmyndigheternas sida, inte minst när det gäller tillgänglighet till arkivmate- rialet.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 4.2 Redovisning av vissa mätbara prestationer

Verksamhet	2000	2001	2002
Antal forskarbesök	106 827	108 729	97 296
Antal träffar på
hemsidor	11 836 278	16 173 525	28 999 662
Antal mikrokort
tillgängliga för
forskning	4 077 211	4 342 214	3 505 234
Besvarande av
skriftliga
förfrågningar,
antal ärenden	22 523	39 517	96 441

Sammantaget svarar Riksarkivet och landsarki- ven för en omfattande verksamhet som har gett goda resultat. Genom verksamheten skapas för- utsättningar för insyn i den offentliga förvalt- ningen samt för att tillgodose behovet av infor- mation för rättsskipningen, förvaltningen och forskningens behov. Arkivens betydelse för samhället och som del av kulturarvet stärks. Landsarkivens verksamhet tydliggör arkivens värde för den regionala utvecklingen och identi- teten.

Enskilda arkiv

Riksarkivet fördelar bidrag till enskilda arkiv- institutioner i hela landet. Regeringen bedömer att härigenom främjas bevarandet och tillgäng- liggörandet av arkivmaterial hos bl.a. regionala folkrörelsearkiv samt olika förenings- och näringslivsarkiv.

Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI)

Som en följd av allmänhetens och forskarsam- hällets ökade användning av Internet har antalet besökare vid SOFI:s arkiv och bibliotek minskat. Vid SOFI:s arkiv i Lund, Göteborg och Umeå är en stor del av registren utlagda på Internet och SOFI använder Internet i hög utsträckning för att nå ut till nya målgrupper. En ökad del av samlingarna kan bevaras mer tillförlitligt i ett längre perspektiv genom digitalisering.

Svenskt biografiskt lexikon

Publikationen Svenskt biografiskt lexikon utgör ett betydande hjälpmedel för bl.a. forskare och

49

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

den är ett viktigt bidrag till den vetenskapliga kunskapsuppbyggnaden. En stor användarkate- gori är person- och släktforskare. Genom de utförliga käll- och litteraturförteckningar som åtföljer varje personartikel underlättas tillgäng- ligheten till material i arkiv och bibliotek för brukarna. Sedan ett par år ges lexikonet också ut på CD-romskiva för ökad tillgänglighet.

Kulturmiljö

Det finns ett fortsatt stort allmänt intresse för historia och kulturmiljöfrågor. För Riksantikva- rieämbetets (RAÄ) del yttrar sig det ökande intresset bland annat genom en kraftigt ökad försäljning av ämbetets böcker under 2002 jäm- fört med året innan samt en markant höjning av antalet besök på webbplatsen (63 procent fler än året innan). RAÄ förvaltar också fyra beman- nade besöksmål, Glimmingehus, Eketorps borg, Birka och Gamla Uppsala. Pedagogiska metoder och handledningar för lärare, utarbetade av RAÄ och vissa regionala museer med kulturmiljön som bas, har blivit alltmer eftertraktade av skolan. Det publika arbetet har prioriterats på flera olika sätt av RAÄ. Tillgängliggörandet av register och arkiv har exempelvis fortsatt och digitaliseringen av fornminnesregistret når nu sin slutfas.

Inom vården av det materiella kulturarvet har olika yrkesgrupper, som konservatorer, kemis- ter, ingenjörer och byggnadsvårdare, samverkat för att vidareutveckla bevarandemetoderna. RAÄ har under året arbetat för att förmedla de uppnådda resultaten till yrkesmän och till all- mänheten.

Inom andra samhällssektorer har kulturmiljö- värden blivit allt mer synliggjorda och hänsyn till kulturmiljön tas i större utsträckning. Det gäller exempelvis vid nysatsningar inom infrastruktur, inom byggsektorn och i miljömålsarbetet. Sam- verkan över sektorsgränserna, utökade sam- arbeten med t.ex. Naturvårdsverket, Vägverket och Sjöfartsverket, har bidragit till positiva effekter för kulturmiljöarbetet.

Projektet Agenda kulturarv har inneburit ökad samverkan mellan de olika aktörerna inom kulturarvssektorn. Agenda kulturarv syftar bland annat till att uppnå större effektivitet i målupp- fyllelsen för kulturmiljön genom att utveckla arbetsformerna och till att förstärka kulturarvets ställning i samhället. För 2002 fanns möjlighet att utnyttja totalt 10 miljoner kronor för pro- jektet. Exempelvis gavs bidrag till undersök-

ningar om allmänhetens uppfattning av vad kulturarv är i Värmland och på Gotland, ung- domars k-märkning i Västmanland och synlig- görandet av romers och resandes kulturarv i Malmö. Genom projektet kommer en pro- gramförklaring för kulturmiljövården att redo- visas i december 2003 och arbetet kommer där- efter att slutredovisas.

Genom bidraget till kulturmiljövård, RAÄ:s, länsstyrelsernas och de regionala museernas arbete samt genom bidrag till arbetslivsmuseerna stöds kulturmiljöarbetet såväl nationellt och regionalt som lokalt och positiva effekter ges spridning över hela landet. Bidraget till kultur- miljövård (anslaget 28:26) har under 2002 huvudsakligen använts till vård av skyddade och hotade byggnader. Respektive läns särpräglade kulturmiljöer har särskilt prioriterats, t.ex. samiskt kulturarv i Norrbotten, fäbodsmiljöer i Dalarna och frikyrkorörelsens byggnader i Jön- köpings län.

Insatserna för fornminnesvård har ökat kraf- tigt. I samtliga län har någon form av forn- minnesvård bedrivits. Projektet Skog och histo- ria har under 2002 utökats och omfattar nu alla landets län. Skog och historia är ett samarbete mellan RAÄ och landets skogsvårdsstyrelser, vars primära syfte är att öka kunskapen om och engagemanget för skogens kulturminnen. Det utökade samarbetet om tillvaratagandet av skogens kulturvärden har inneburit att fornläm- ningar fått en större uppmärksamhet bland skogsföretag, skogsägare, kommuner och all- mänhet och att större hänsyn tas till kulturvär- den vid olika typer av markpåverkan.

RAÄ:s avdelning för arkeologiska utgräv- ningar (UV) är nu ekonomiskt i balans, men är på grund av uppdragsfinansiering fortsatt kon- junkturkänslig genom variationen av omfatt- ningen av infrastrukturförändringar mellan olika år.

I det internationella arbetet har Östersjö- regionen varit särskilt prioriterat. RAÄ har där varit aktivt genom att vara ordförande och ansvara för sekretariatet för den s.k. Monitoring group on Cultural Heritage in the Baltic Sea States. Betydelsen av samarbete över nations- gränserna har förtydligats genom att ett flerårigt samarbete med Sida inletts. Utbildnings- programmet Africa 2009 vänder sig till verk- samma inom kulturmiljö i ett 40-tal länder söder om Sahara. RAÄ deltar vidare i Europarådets Steering Committee för kulturarvsfrågor och har

50

där bl.a. medverkat till att utveckla en internetportal som skall öka kontakterna mellan Europas kulturarvsinstitutioner. Tillsammans med Statens kulturråd har RAÄ också medverkat i genomförandet av EU:s ramprogram för kultur, Kultur 2000 samt infor- merat den svenska kultursektorn om EU:s stödmöjligheter.

I de kommuner och stadsdelar som omfattas av regeringens nationella storstadspolitik har RAÄ:s arbete med att stärka kunskapen kring områdenas kulturmiljövärden visat sig värdefullt i syfte att omvärdera förorten m.m. RAÄ och Integrationsverket har gjort en gemensam studie kring bilden i media av rekordårens bostadsom- råden och bebyggelse. En rapport publicerades under 2002 med titeln Miljonprogram och media

– föreställningar om förorten och dess invånare. Kunskapen kring hela det moderna samhällets kulturarv har generellt stärkts genom de senaste årens erfarenheter inom kulturmiljösektorn av arbetet med industrisamhällets och storstads-

miljöernas kulturarv.

Regeringen ser positivt på utvecklingen av kulturmiljöarbetet med det moderna kulturarvet och den ökade fokuseringen på olika gruppers kulturarv. Regeringens bedömning är att de statliga insatserna på kulturmiljöområdet har betydelse för att öka förståelsen, delaktigheten och det egna ansvarstagandet för kulturmiljön hos befolkningen i hela landet. Därigenom kan viktiga delar av kulturarvet bevaras och brukas och kulturell mångfald främjas och stärkas.

Kulturarv och solidaritet

I takt med den snabba samhällsförändring som Sverige genomgått ställs också kulturarvssektorn inför stora utmaningar. Kulturarvet är i dag gränslöst och internationell samverkan är i än högre grad en förutsättning för att museerna skall kunna bedriva utställningsverksamhet och förhålla sig till sina samlingar i enlighet med principer om mänskliga rättigheter och demo- krati. Kulturdepartementet kommer mot denna bakgrund inleda en dialog med de statliga muse- erna om deras samlingar.

Som tidigare nämnts beslutade regeringen 2002 att ratificera 1970 års Unescokonvention om åtgärder för att förbjuda och förhindra olovlig införsel och utförsel av vissa kultur- föremål samt överlåtelse av äganderätten till kulturegendom. Anslutningen till 1970 års

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Unescokonvention är ett led i arbetet med att motverka den illegala handeln av kulturföremål.

Inom det särskilda FN-organet Unidroit (International Institute for the Unification of Private Law) antogs 1995 en konvention om återlämnande av stulna och olovligt exporterade kulturföremål. Konventionen innehåller detalje- rade regler om återlämnande av kulturföremål. Enligt regeringens bedömning bör Sverige snarast ansluta sig till denna konvention. I detta syfte avser regeringen att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att föreslå den lagstiftning som krävs för en svensk anslutning till Uni- droitkonventionen.

Inom ramen för arbetet i ICOM (the Inter- national Council of Museums) och Museum 2000 sker en av de största satsningarna inom svensk museiutveckling. Arbetet syftar till att stärka museernas roll som aktörer i en demokra- tisk samhällsutveckling. På temat Bridging Cultures kommer en regional konferens att genomföras i Öresundsregionen. Målet är att skapa förutsättningar för museernas föränd- ringsarbete genom att lyfta fram metoder och arbetssätt samt att främja nya former av interna- tionellt museisamarbete.

Kyrkoantikvarisk ersättning

Svenska kyrkan är ansvarig för den största sam- manhållna delen av vårt kulturarv. Det rör sig om ett kulturarv som har byggts upp under närmare ett årtusende och som har formats i kontinuerlig växelverkan med andra delar av samhället. Genom kyrkans historiska ställning har det kyrkliga kulturarvet kommit att både av- spegla och utgöra en väsentlig del av landets historia. Svenska kyrkan får fr.o.m. 2002 en viss ersättning av staten för kulturhistoriskt motive- rade kostnader i samband med vård och under- håll av de kyrkliga kulturminnena, s.k. kyrko- antikvarisk ersättning.

Fördelningen av kyrkoantikvarisk ersättning sker av Svenska kyrkan efter samråd med kulturmiljösektorns myndigheter. Medlen, som under 2002 uppgick till 50 miljoner kronor, har använts med målsättningen att ge största möjliga bevarandeeffekt för kulturarvet. Insatser för inventering och långsiktiga vårdande insatser har prioriterats. Sammanlagt har 170 projekt jämnt fördelade över landet beviljats medel under 2002.

En central samrådsgrupp för det kyrkliga kulturarvet, bestående av representanter från kyrkan och de antikvariska myndigheterna, har

51

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

inrättats. Regionala samrådsgrupper har likaså inrättats. Dessa arbetar med frågor som rör den kyrkoantikvariska ersättningen, men även med bland annat vård- och underhållsplanering.

Museer och utställningar

Under 2002 hade de centrala museerna drygt 4,9 miljoner besök (se tabell 4.3), vilket innebär en marginell förändring jämfört med 2001. Flera av institutionerna uppvisar dock en betydande ökning i antalet besök.

Statens historiska museers höga besökssiffror beror främst på Historiska museets lyckosamma försöksverksamhet med fri entré.

Även Arbetets museum, som för ett antal år sedan införde fri entré, uppvisade en ökning av antalet besökare.

Nationalmuseum med Prins Eugens Walde- marsuddes kraftiga ökning under året kan bl.a. tillskrivas den uppmärksammade utställningen Impressionismen och Norden.

Moderna museet och Arkitekturmuseet har på grund av mögelskador i de ordinarie lokalerna på Skeppsholmen i Stockholm bedrivit verksam- het i tillfälliga och betydligt mindre lokaler, vilket förklarar de lägre besökssiffrorna. Sam- tidigt visar Moderna museet upp goda besökssiffror i resten av landet i och med myn- dighetens regionala satsning c/o Moderna Museet. Museet blev genom denna verksamhet utsett till Årets museum 2003 av Svenska museiföreningen.

Flertalet av de centrala museerna har arbetat med att vidareutveckla den pedagogiska verk- samheten riktad mot främst barn och ungdom. Bland annat har Arkitekturmuseet genomfört ett pedagogiskt inriktat IT-samarbete med deltagare från ett flertal europeiska länder.

Även Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet bedriver en uppskattad pedagogisk verksamhet som riktar sig mot barn och ungdom. Bland annat firade Livrustkamma- rens populära Riddarklubb 10-årsjubileum under 2002.

Statens museer för världskultur har fortsatt förberedelserna inför öppnandet av det nya Världskulturmuseet i Göteborg. Samtidigt fort- skrider förnyelsearbetet på Östasiatiska museet. Museet återinvigs under hösten 2004 då museet kommer att erbjuda fri entré. På Etnografiska

museet och Medelhavsmuseet sker en kontinu- erlig utveckling av både program- och utställ- ningsverksamhet, bl.a. med ökad inriktning på barn- och ungdom.

De skador som för en tid sedan upptäcktes på regalskeppet Vasa har varit centrala i Statens maritima museers (tidigare Statens sjöhistoriska museer) verksamhet under året. Myndigheten har bl.a. tagit initiativ till en omfattande bevaran- deplan av skeppet.

När det gäller verksamheten för bevarande kan även Stiftelsen Nordiska museets arbete nämnas. Efter flera år av olika problem med bl.a. skadedjursangrepp på delar av samlingarna, har museet startat ett omfattande arbete i syfte att komma tillrätta med problemen. Ett resultat av detta projekt är att även tillgängligheten till sam- lingarna ökar.

Stiftelsen Skansen genomförde under 2002 ett resultatrikt arbete med mögelsanering av sina kulturfastigheter. Även den publika verksamhe- ten har på många sätt fungerat väl.

Naturhistoriska riksmuseet har fortsatt arbe- tet med att effektivisera sitt lokalutnyttjande i enlighet med den särskilda översyn av museets lokaler och verksamhet som Regeringskansliet genomförde 2002. Syftet med översynen var bl.a. att på ett överskådligt sätt belysa myndighetens lokalfrågor. Museet har nu koncentrerat sin verksamhet till lokalerna i Frescati och under året har åtgärder vidtagits för att åstadkomma en förbättring av förvaringen för de historiskt intressanta botaniska samlingarna, inte minst Linnés samlingar. Arbetet omfattar även förbätt- ring av personalens arbetsmiljö. Projektering av ombyggnaden av det s.k. Botanhuset pågår. Regeringen gör bedömningen att arbetet utvecklas i positiv riktning och i enlighet med den ovan nämnda översynen. Naturhistoriska riksmuseet har med hjälp av en extern interna- tionell expertgrupp genomfört en översyn av museets forskningsverksamhet. Expertgruppens rapport ligger till grund för kommande kvali- tetshöjande åtgärder inom forskningsverksam- heten.

Boverket har genom anslaget Stöd till icke- statliga kulturlokaler främjat tillgången till ända- målsenliga icke-statligt ägda och förvaltade kulturlokaler. Exempelvis har bidraget betalats ut till länsmuseer, övriga museer och teatrar.

52

Tabell 4.3 Antal besökare vid de centrala museerna 2000– 2002

Museum	2000	2001	2002
Statens historiska
museer	135 000	155 000	203 000
Nationalmuseum med
Prins Eugens
Waldemarsudde	424 000	436 000	516 000
Naturhistoriska
riksmuseet	822 000	718 000	773 000
Statens museer för
världskultur	170 000	167 000	162 000
Livrustkammaren,
Skoklosters slott och
Hallwylska museet	195 000	175 000	202 000
Statens maritima
museer (f.d. Statens
sjöhistoriska museer)	940 000	915 000	870 000
Arkitekturmuseet	79 000	59 000	27 000
Statens
musiksamlingar
(Musikmuseet)	29 000	30 000	29 000
Statens försvars-
historiska museer	97 000	103 000	89 000
Moderna museet	265 000	268 000	135 000
Stiftelsen Nordiska
museet	208 000	191 000	174 000
Stiftelsen Skansen	1 357 000	1 342 000	1 333 000
Stiftelsen Tekniska
museet	188 000	188 000	189 000
Stiftelsen Arbetets
museum	179 000	202 000	217 000
Summa	5 087 000	4 949 000	4 919 000

Trossamfund

Den religiösa mångfalden i vårt samhälle liksom intresset för etiska och existentiella frågor inne- bär ett ökat intresse av och förväntningar på insatser från trossamfunden.

Trossamfunden kan genom sin verksamhet bidra till att öka förståelsen och respekten för olika trosriktningar och är därmed av stor bety- delse i integrationsprocessen. Detta understry- ker vikten av kontakter och samverkan mellan olika trossamfund och också av trossamfundens medverkan inom olika samhällsområden.

Samarbetsnämnden för statsbidrag till tros- samfund (SST) medverkar i ökad omfattning i olika sammanhang i frågor som rör trossamfund och har fortlöpande kontakter med såväl tros- samfunden som andra myndigheter och olika organisationer. Regeringen gav i november 2002 SST i uppdrag att fördjupa dialogen med tros- samfunden kring frågor som rör kvinnors och

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

barns rättigheter. SST skall utveckla sina kon- takter med olika trossamfund och samarbets- organ och bistå dem i deras arbete att öka med- vetenheten och sprida kunskap om det svenska samhället och de grundläggande värderingar som samhället vilar på.

Statens stöd till trossamfund bidrar till att främja den religiösa mångfalden.

Det antal personer som betjänas av de stats- bidragsberättigade samfunden uppgick vid in- gången av 2002 till ca 852 600.

Forum för levande historia

Forum för levande historia inrättades som myn- dighet den 1 juni 2003. Dessförinnan har infor- mationsinsatsen Levande historia pågått sedan 1997 (se avsnittet Insatser). Utredningen om Forum för levande historia (Ku2002:05) med uppdrag att bl.a. genomföra etableringen av myndigheten Forum för levande historia har nu lämnat sin slutredovisning till regeringen.

Utåtriktad verksamhet har varit tongivande för såväl utredningen som myndigheten. Utbild- ningsinsatser, seminarier, nyhetsbrev, hemsidor och informations- och diskussionsmaterial har varit de huvudsakliga länkarna mellan Levande historia och allmänheten. Myndigheten har fort- satt och vidareutvecklat viss tidigare verksamhet och initierat viss ny verksamhet.

En utgångspunkt och ett viktigt mål för verk- samheten är att nå barn och ungdom samt vuxna i deras närhet. En viktig målgrupp har därför varit lärare. Utbildningsseminarier med en rad olika teman, exempelvis Hur man kan undervisa kring Förintelsen, Terrorn under Sovjettiden och Att jämföra folkmord, har under 2003 hållits på ett tiotal orter runt om i landet.

Forum för levande historia har i uppdrag att främja högtidlighållandet av den 27 januari som en svensk minnesdag över Förintelsen. Utred- ningen hade samma uppdrag och producerade i detta syfte bl.a. en tidning som distribuerades till skolor och andra intresserade.

Under 2000 inleddes ett arbete med att dokumentera svenska minnen av Förintelsen. Ett hundratal flyktingar, flyktingmottagare, diplomater m.fl. har sedan dess intervjuats. I samband med 2003 års minnesdag av Förintelsen publicerades som slutresultat av projektet en bok baserad på dessa intervjuer, De glömmer det aldrig.

Distribution av boken ...om detta må ni berätta... sker kontinuerligt och intresset för den

53

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

är fortsatt stort. Senast har boken översatts till ryska och lettiska, med särskilda kapitel anpas- sade till deras situationer. Ett liknande samarbete planeras nu även med Litauen. Forum för le- vande historia samarbetar med flera andra länder i frågor som rör utbildning, forskning och minneshållande av Förintelsen.

Regeringen bedömer att insatserna genom Forum för levande historia och dess föregångare bidrar till att motverka antidemokratiska ström- ningar i samhället på ett effektivt sätt.

Forskning inom kulturområdet

Flera av myndigheterna som bedriver sektors- forskning ansvarar för långsiktiga forsknings- projekt där frågor om demokrati, värderingar och förhållningssätt i samhället lyfts fram. Dessa övergripande frågor förutsätter i hög grad ett samarbete mellan universitetsforskning och sektorsforskning. De myndigheter som erhåller särskilda medel för forsknings- och utveck- lingsinsatser inom kulturområdet har alla i olika omfattning ett etablerat samarbete med univer- sitet, högskolor och andra myndigheter. EU:s femte ramprogram har även medfört ökade nationella och internationella kontakter.

De myndigheter som får sektorsforsknings- medel har ansvar för att det forsknings- och utvecklingsarbete som behövs för den egna verk- samhetens kunskapsförsörjning genomförs. Myndigheterna har även ett ansvar för att för- medla ny kunskap både till verksamma inom kultursektorn och till allmänheten.

Statens kulturråd bedriver endast i mycket begränsad omfattning en egen forskningsverk- samhet. Däremot fördelar rådet bidrag till eller är beställare av kulturpolitiskt relevant forskning. Statens kulturråd fördelar även medel för forsk- ning och utveckling vid ansvarsmuseerna, dvs. Statens historiska museer, Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde, Moderna museet, Naturhistoriska riksmuseet, Statens museer för världskultur och Stiftelsen Nordiska museet. Den forskning som bedrivs vid dessa museer är av stor strategisk betydelse för att bygga upp ny kunskap och stärka museernas verksamhet, bl.a. när det gäller att definiera och förmedla kultur- arvet.

Riksarkivet är en kunskapsorganisation och kunskapsuppbyggnaden hänger nära samman med verkets genomförandeuppdrag. Centrala områden är därvid bl.a. frågor som rör bevarande och tillgängliggörande av arkivmaterial, inte

minst med utgångspunkt i de nya förutsättningar som användning av ny teknik innebär. Riks- arkivet medverkar även i det internationella arbetet kring dessa frågor.

Riksarkivet genomför ofta sina forsknings- projekt i samverkan med andra myndigheter, universitet och högskolor. Riksarkivet har även fortsatt arbetet med att utveckla ämnet arkiv- kunskap på universitetsnivå.

Riksantikvarieämbetet initierar och genomför forskningsverksamhet såväl inom organisationen som genom externt stöd. Tyngdpunkten i Riks- antikvarieämbetets forskning ligger dels på att förbättra kulturmiljövårdens kunskapsuppbygg- nad inom det kulturhistoriska fältet, dels på det antikvarisk-tekniska området. Riksantikvarie- ämbetet har under året samarbetat med en rad olika myndigheter och institutioner i olika forskningsprojekt. Huvudsakligen är forsk- ningen indelad inom temaområdena kulturarvet i samhället, kulturhistorisk kunskap samt vård och konservering.

Språk- och folkminnesinstitutet bedriver forskningsverksamhet i en rad olika projekt inom bl.a. dialekt-, ortnamns- och personnamns- områden. Institutet samarbetar i första hand med universitet och högskolor, men även med andra institutioner. Resultaten av kunskaps- uppbygganden har överförts till forskare, allmänheten, massmedia m.fl. i form av tryckta skrifter, vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar, föredrag m.m.

Naturhistoriska riksmuseet har en särställning bland museerna genom sin omfattande forsk- ningsverksamhet. Museet bedriver grundforsk- ning och tillämpad forskning inom zoologi, botanik, paleontologi och geologi samt i studier av interaktionen mellan människan och natu- ren/miljön. Kvaliteten på forskningen kan sägas vara säkrad genom regelbunden publicering i vetenskapliga tidskrifter nationellt och interna- tionellt samt genom kvalitetsgranskningar vid externfinansierade projekt. Genom medverkan vid olika samarbetsprojekt med andra natur- vetenskapliga organ och i undervisning bidrar museets forskare till utvecklingen av forskar- samhället i stort, samtidigt som den egna forsk- ningen utvecklas. I ett internationellt perspektiv håller museet en mycket hög kvalitet på sin forskning inom alla museets representerade ämnesområden.

54

Konstområdesövergripande verksamhet

För att ta till vara kunnande och idéer från hela landet och för att bidra till utveckling och för- nyelse inom olika delar av kulturområdet inrät- tade regeringen 1997 sex tidsbegränsade natio- nella uppdrag. Antalet har sedan utökats till nio nationella uppdrag inom områdena barn- och ungdomsteater, regional filmverksamhet, ung- domskultur, musik, samtidskonst, musei- verksamhet, formgivning och design, barn- kulturforskning samt samtida dans. Innehavarna av de nationella uppdragen har till övervägande del fullgjort sina uppdrag och regeringen bedömer att de nationella uppdragen på ett betydelsefullt sätt medverkar till att de nationella kulturpolitiska målen uppfylls. I sammanhanget är det dock viktigt att betona att institutioner eller verksamheter som får nationella uppdrag förutsätts, genom det medelstillskott som följer uppdraget, få ökade möjligheter att bidra till utveckling och förnyelse inom sitt område och att avsikten inte är att det nationella uppdraget och medelstillskottet skall avse den ordinarie verksamheten.

Länskonstnärernas arbete består i att sprida, stimulera och öka kunskapen om konst och kultur. Under 2002 har bidrag utgått till 27 hel- tidstjänster. Systemet med länskonstnärer inför- des 1997 och har redan utvecklats till en omfat- tande, strategisk, struktur- och nätverks- byggande verksamhet. Regeringen bedömer att verksamheten fyller sitt syfte. Särskilt kan nämnas den tillgång länskonstnärerna är för skolans och respektive konstområdets aktörer för att skapa fler möjligheter för barn och ungdomar att möta ett professionellt kulturliv och utveckla sitt eget skapande.

De projekt som beviljats stöd under 2002 i syfte att främja funktionshindrades deltagande i kulturlivet har en god spridning över landet och inom de olika konstområdena och innefattar både projekt som ökar tillgängligheten till den producerade kulturen såväl som möjlighet till eget skapand inom bild, dans, teater och musik. En tredjedel av projekten har specialinriktning mot barn och ungdomar med funktionshinder. Regeringen bedömer att bidragsgivningen fyller sitt syfte.

Samtliga de projekt som under 2002 beviljades bidrag inom ramen för stödet till kultur i arbets- livet har medvetet arbetat med att öka intresset för att ta del av olika former av kultur och att stimulera till eget skapande. Flera projekt har

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

handlat om kultur och hälsa. Ett exempel är LO- facken i Motala som har påbörjat ett treårigt projekt som visar kulturens roll i ett förebyg- gande hälsoarbete. Ett annat exempel är SKTF i Västerbotten som driver projektet Fakta, faddrar och fördjupning med personalen på tre sjukhus inom landstinget. Regeringen bedömer att bi- draget till kultur i arbetslivet har haft betydelse för att främja en bred kulturverksamhet med arbetsplatsen och arbetsgemenskapen som centrum. Regeringen ser även positivt på de initiativ som tagits ute i landet för att synliggöra kulturens betydelse för människors välbefin- nande och som blivit möjliga tack vare bidrags- givningen.

Sammanfattningsvis bedömer regeringen att Statens kulturråds verksamhet stämmer väl över- ens med uppsatta mål. Bidragsgivningen har haft stor betydelse för kulturlivets utveckling, fram- för allt för verksamheter på regional och lokal nivå samt inom organisationslivet. Viktiga kulturprojekt har genomförts med hjälp av statliga bidrag och en betydelsefull kultur- verksamhet utanför kulturinstitutionerna har kunnat fortleva i betydande utsträckning. Även de statliga insatserna för att stärka det internatio- nella kulturutbytet har haft positiv effekt.

Sponsring

Regeringen har beslutat om villkor för spons- ringssamarbeten i kulturinstitutionernas regler- ingsbrev samt ålagt berörda institutioner att åter- rapportera samarbetets art och omfattning. Av dessa redovisningar för 2002 framgår det att sponsringen utgjorde en mycket liten del av finansieringen. Av museerna var det t.ex. bara fyra stycken som hade sponsringsintäkter som uppgick till mer än en procent av de totala intäkterna. Regeringen avser att även i fortsätt- ningen följa frågan.

Regional fördelning av statens stöd till kultur

Kulturpolitiken skall främja ett rikt kulturutbud i hela landet och skapa möjligheter för alla att uppleva kultur och ägna sig åt eget skapande oberoende av var de bor. Medlen för att uppnå detta mål är flera. Förutom de satsningar som görs av stat, landsting och kommuner har t.ex. radio och TV i allmänhetens tjänst en viktig roll, liksom informationstekniken.

Som ett komplement till statens insatser för bl.a. nationalscenerna och de centrala museerna ger staten stöd till regionala och lokala kultur-

55

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

institutioner. Statens bidrag till regionala teater-, dans- och musikinstitutioner, länsmusikverk- samhet, regional biblioteksverksamhet, regionala museer, regional arkivverksamhet och läns- konstnärer syftar bl.a. till att möjliggöra en mångsidig kulturverksamhet av hög kvalitet, att ge varje medborgare en god tillgång till scen- konst, musik, böcker och information, att stödja museerna i deras uppgift att samla in, bearbeta och förmedla kunskap om regionernas kulturarv, dess konstutveckling samt om samhället och miljön i övrigt samt att sprida, stimulera och öka kunskapen om konst och kultur, inte minst bland barn och ungdomar.

På riksdagens begäran lämnar regeringen varje år en redovisning och analys av utvecklingen av den regionala fördelningen av statens stöd till kultur.

Statens kulturråd har regeringens uppdrag att bl.a. kartlägga och analysera det regionala utfallet av myndighetens verksamhet samt att samman- ställa och analysera motsvarande redovisningar från vissa andra myndigheter och institutioner inom Kulturdepartementets ansvarsområde. Kulturrådet har till regeringen redovisat utfallet för 2002.

Myndigheterna och de centrala institutionerna inom kulturområdet har alla ett nationellt ansvar inom sina respektive områden. För flera av dessa är det endast en del av verksamheten som har regionalt mätbara inslag och det regionala insla- get varierar dessutom starkt i sina praktiska ut- tryck. Regeringen delar in statens insatser i olika kategorier.

Den första kategorin avser nationella verksam- heter där publiken och användarna, oavsett hemort, har samma tillgång till kulturutbudet, men där regionen där verksamheten är lokalise- rad kan ha vissa fördelar, t.ex. i fråga om syssel- sättningstillfällen. Exempel på sådana insatser är stöd till litteraturutgivning, tidskriftstöd, bidrag till språkvård samt verksamheten vid ett flertal myndigheter vilka huvudsakligen är lokaliserade till Stockholms län.

Den andra kategorin avser nationella verksam- heter där publiken och användarna på den aktu- ella orten har bättre tillgång till kulturutbudet än i landet i övrigt. Exempel på sådana verksam- heter är de centrala museerna, arkiven och natio- nalscenerna. Flertalet av dessa institutioner har dock verksamheter i flera län, såsom Riksarkivet och landsarkiven, Språk- och folkminnesinsti- tutet samt vissa museer.

Av Riksarkivets redovisning av det regionala utfallet av verksamheten framgår att arkiv- myndigheterna genom landsarkivorganisationen och Svensk Arkivinformation (SVAR) har en god spridning i landet. Ungefär hälften av de kostnader som finansieras av förvaltningsansla- get avser verksamhet i andra delar av landet än Stockholms län. Mellan 1998 och 2002 har kost- nadsandelen för Stockholms län minskat från drygt 55 procent till ca 48 procent. Drygt 63 procent av forskarbesöken görs i andra län än Stockholms.

Av Dramatens och Operans föreställningar äger ca 2 procent rum utanför Stockholms län. Nationalscenernas möjligheter att turnera be- gränsas av deras uppdrag att hålla en stor reper- toar av material- och personalkrävande produk- tioner. Nationalscenernas utbud görs också tillgängligt för en bred publik i hela landet bl.a. genom att deras föreställningar sänds i radio och TV.

Den tredje kategorin avser regionala och lokala uppgifter och verksamheter som kulturpolitiskt huvudsakligen är motiverade för kulturlivet i en region eller centrala insatser som till stor del för- brukas regionalt och lokalt inom en kulturinsti- tution, kommun eller annan organisation. Exempel på detta är bidrag till regionala och lokala kulturinstitutioner samt verksamheten vid Riksutställningar, Rikskonserter och Rikstea- tern.

Riksutställningar redovisar för 2002 högsta antalet bokningar i Västra Götalands, Stock- holms, Skåne och Västmanlands län. Västra Götalands län hade även det högsta antalet vis- ningsdagar, följt av Västmanlands län, Stockholms län och Östergötlands län. Hallands län hade däremot ingen bokning av Riksutställ- ningar under 2002. Riksutställningar provade under 2002 nya strategier för att nå nya arran- görs- och publikgrupper, dels genom uppsö- kande verksamhet i två pilotområden (Torneda- len och Mälardalen) under turnéläggningen, dels genom stärkt omvärldsanalys och nätverksarbete i städernas förortsområden.

Rikskonserter redovisar att 48 procent av statsbidraget gick till regional verksamhet, vilket är en ökning med 2 procent jämfört med 2001. Flest antal konserter hölls, liksom föregående år, i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län.

Riksteaterns publik utanför Stockholms län har ökat med 50 000 under 2002. Av de 2300 föreställningar som arrangerades av Riksteatern i

56

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Sverige under 2002 står Stockholms län som mottagare av drygt 35 procent. Södra Teatern, som har regeringens uppdrag att vara en arena för mångkulturell scenkonst, är mottagare för

merparten av dessa. En särskilt positiv publik- trend kan också noteras i Örebro län, Jönkö- pings län, Skåne län och Gävleborgs län.

Tabell 4.4 Regionalt utfall för Riksteatern, Riksutställningar och Svenska rikskonserter 2002 (procentuell fördelning)

Län		Riksteatern		Riksutställningar		Svenska rikskonserter
	Folkmängd	Andel av	Andel av totalt antal	Andel av bokningar av	Andel av	Andel av totala
	i %	föreställningar i	besökande i Sverige	turnerande	visningsdagar för	antalet konserter i
		Sverige		utställningar	turnerande	Sverige
					utställningar
Stockholm *	20,7	35,5*	41,2*	9,3	9,5	17,7
Uppsala	3,3	1,2	1,0	2,3	2,0	3,5
Södermanland	2,9	2,7	3,0	6,2	5,9	5,7
Östergötland	4,6	3,0	3,2	6,2	9,0	3,3
Jönköping	3,7	2,2	2,3	3,9	4,5	5,4
Kronoberg	2,0	1,3	1,0	3,1	2,1	2,8
Kalmar	2,6	3,1	2,4	1,6	0,5	1,2
Gotland	0,6	0,8	0,4	1,6	2,0	1,6
Blekinge	1,7	1,9	1,6	3,9	4,5	3,6
Skåne	12,8	7,7	6,9	8,5	4,4	9,4
Halland	3,1	2,1	2,2	0,0	0,0	1,6
Västra
Götaland	16,9	7,4	6,7	14,0	15,0	12,3
Värmland	3,1	1,3	1,9	0,8	0,6	2,8
Örebro	3,1	1,9	3,7	1,6	0,9	1,7
Västmanland	2,9	2,9	1,5	8,5	9,8	4,7
Dalarna	3,1	3,4	3,4	7,0	6,7	3,3
Gävleborg	3,1	6,4	4,6	3,9	3,1	3,1
Västernorrland	2,7	4,1	3,3	6,2	8,7	3,5
Jämtland	1,4	1,6	1,7	3,1	1,3	1,6
Västerbotten	2,9	5,5	5,4	2,3	3,3	6,6
Norrbotten	2,8	4,2	2,7	6,2	6,2	4,9
Riket totalt	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0
Summa		2 372 föreställningar	471 049 besökare	129 bokningar	3 691 dagar	577 konserter

Källa: Statens kulturråd

* Inkl. Södra Teatern, som har regeringens uppdrag att vara en arena för mångkulturell scenkonst.

57

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Sammanlagt uppgick de bidrag som Statens kulturråd fördelade under 2002 till 1,4 miljar- der kronor (inkl. medel som fördelats av respektive regionsförbund i de tre län där regional försöksverksamhet pågått). Av dessa var ca 82 procent regionala, bl.a. bidrag till regionala och lokala kulturinstitutioner.

Vad gäller Statens kulturråds regionala bi- drag gick de största bidragssummorna till Västra Götalands, Skåne och Stockholms län. Omräknat till kronor per invånare fick Got- lands län det största bidraget (ca 277 kronor per invånare). Därefter följde Västerbottens län (233 kronor per invånare), Jämtlands län (ca 171 kronor per invånare), Kronobergs län (ca 171 kronor per invånare), samt Västra Götalands län (ca 164 kronor per invånare). Det lägsta beloppet noterades för Stockholms län (ca 58 kronor per invånare).

Under 2002 utbetalade Riksantikvarie- ämbetet (RAÄ) 268 miljoner kronor i bidrag till kulturmiljövård. Största bidragsmottagare var Gävleborgs län, med en andel på drygt 12 procent. Därefter följde Västra Götalands och Stockholms län. Omräknat till kronor per in- vånare fick Gotlands (ca 244 kronor), Gävle- borgs (ca 117 kronor) och Jämtlands län mest medel (ca 77 kronor per invånare). Det stora bidraget till Gävleborgs län förklaras med kostnaden för sanering av det tidigare fängel- set i Gävle, vilket har lösts in av staten. Det relativt höga bidraget till Gotlands län beror på ett särskilt bidrag till vård av kyrkor, på vården av ett stort antal medeltida byggnader och på att drygt 2 miljoner kronor betalades för fyndinlösen av den så kallade Spillingskatten.

Stiftelsen Svenska Filminstitutets stöd till visning och distribution (bl.a. stödet till regio- nala resurscentrum, biografer och lokal film- kulturell verksamhet för barn och ungdom) fördelas över hela landet. År 2002 fick 20 län stöd till regionala resurscentrum för film. Det har varit en stark tillväxt under perioden 1997– 2002, som i huvudsak beror på utbyggnaden av regionala resurscentrum till i princip full täck- ning av hela landet.

Konstnärsnämnden fördelade nära 95 mil- joner kronor i stipendier och bidrag till konst- närer 2002. Merparten av antalet stipendier och av bidragsbeloppen gick till mottagare i storstadslänen, där stora konstnärsgrupper återfinns. En förklaring till koncentrationen av konstnärer i storstadslänen är att det i dessa områden finns såväl utbildningar som arbets- tillfällen för gruppen. Konstnärerna har dock många gånger sitt ursprung i alla delar av lan- det. Den länsvisa fördelningen har varit unge- fär densamma under perioden 1997–2002. Sammantaget har ca 87 procent av stipendierna och bidragen under perioden gått till konstnä- rer med adress i något av de tre storstadslänen.

Den regionala spridningen av Nämnden för hemslöjdsfrågors insatser är god. De 48 läns- hemslöjdskonsulenterna är fördelade på samt- liga län, två i varje län förutom Skåne som har fyra och Västra Götaland som har sex konsu- lenter.

I tabellen nedan redovisas den regionala fördelningen av Statens kulturråds och Riks- antikvarieämbetets bidrag. Dessutom redovi- sas den regionala fördelningen av Konstnärs- nämndens bidrag och stipendier, bokhandels- stödet, stöd till visning och distribution av film samt stödet till trossamfunden. Som referens anges i tabellen nedan de olika länens andel av rikets totala folkmängd.

58

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 4.5 Procentuell fördelning av vissa bidrag 2002

Län	Folkmängd (%)	Bidrag från	Utbetalningar	Bidrag och	Bokhandelsstödet	Stöd till visning	Stöd till
	(8 946 304)	Kulturrådet	från RAÄ	stipendier från		och distribution	trossamfund
				Konstnärsnämnden		av film
Stockholm	20,7	10,5	7,3	62,7	9,4	5,8	26,8
Uppsala	3,3	3,0	2,8	1,4	1,6	2,1	2,5
Södermanland	2,9	1,9	4,2	0,6	3,1	2,8	2,5
Östergötland	4,6	5,5	3,7	0,6	7,4	1,1	4,1
Jönköping	3,7	2,6	4,4	0,2	1,4	2,0	5,3
Kronoberg	2,0	3,0	2,8	0,2	1,6	3,6	1,3
Kalmar *	2,6	2,1	4,8	0,8	1,9	3,1	2,3
Gotland *	0,6	1,6	5,2	0,6	0,6	2,1	1,0
Blekinge	1,7	1,3	3,0	0,1	0,9	0,4	1,4
Skåne *	12,8	13,3	4,6	12,4	20,2	10,2	10,9
Halland	3,1	2,1	4,5	1,1	0,7	1,5	1,1
Västra Götaland	16,9	24,1	10,5	13,9	16,3	19,2	17,7
Värmland	3,1	3,6	2,3	0,6	2,9	6,5	2,6
Örebro	3,1	2,8	4,4	0,5	4,8	3,4	4,9
Västmanland	2,9	2,5	4,4	0,7	1,5	3,0	2,2
Dalarna	3,1	2,5	3,8	0,7	6,6	5,7	2,1
Gävleborg	3,1	3,1	12,1	0,4	7,5	1,4	2,0
Västernorrland	2,7	3,7	4,2	0,8	7,6	5,1	2,1
Jämtland	1,4	2,1	3,7	0,2	1,6	3,7	1,0
Västerbotten	2,9	5,8	3,1	0,9	0,0	6,8	4,3
Norrbotten	2,8	3,0	4,3	0,6	2,6	10,7	1,8
Riket totalt	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0
Summa tkr		1 023 985	268 144	94 904	8 998	27 966	45 255

* Län med regional försöksverksamhet. Bidragsmedel som fördelats av Kulturrådet via regionförbunden ingår. Källa: Statens kulturråd

En jämförelse mellan länen vad avser andel av rikets folkmängd och andel av Kulturrådets regionala bidrag visar att det för tre län finns en avvikelse som är större än två procent- enheter. Detta gäller Stockholms län, vars an- del av folkmängden är betydligt större än an- delen av bidragen från Kulturrådet, och Västra Götalands och Västerbottens län, där andel av folkmängden är mindre än bidragsandelen. För RAÄ:s utbetalningar kan konstateras att Stockholms, Skåne och Västra Götalands län har en lägre andel av utbetalningarna jämfört med andelen av folkmängden. Det motsatta gäller Gävleborgs, Gotlands, Jämtlands och Kalmars län. Även för RAÄ:s del gäller det en avvikelse som är större än två procentenheter.

En stor konstnärsgrupp återfinns i storstä- derna, vilket också återspeglas i Konstnärs- nämndens bidragsgivning. Fördelningen av stödet till trossamfunden har under perioden 1997–2002 väl följt folkmängdens fördelning, men stödandelen till Stockholms, Jönköpings, Gotlands, Skåne, Västra Götalands, Örebros och Västerbottens län är större än befolk- ningsandelen.

Insatser för kulturen görs även inom andra politikområden än Kulturpolitik. Statens kul- turråd redovisar att drygt 65 procent av bi- dragsbeloppet från Stiftelsen Framtidens kul- tur gick till län utanför Stockholm. Samtliga län utom Blekinge och Jämtlands län fick del i de nästan 38 miljoner kronor som delades ut i

59

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

projektbidrag. Allmänna arvsfonden fördelade under året ca 16 miljoner kronor i direkta bidrag till kulturverksamhet. Beloppet förde- lades på 10 län och mer än hälften av medlen gick till Stockholms län. Ungdomsstyrelsens bidrag till ungdomars kulturverksamhet uppgick till nästan 5,5 miljoner kronor och

fördelades på 15 län. När det gäller statens stöd till icke-statliga kulturlokaler och till allmänna samlingslokaler erhöll Västra Götalands, Värmlands Västerbottens, och Dalarnas län de högsta beloppen från Boverket.

Tabell 4.6 Regionalt utfall för Stiftelsen framtidens kultur, Allmänna arvsfonden, Ungdomsstyrelsen och Boverket

(procentuell fördelning)

Län	Folkmängd (%)	Stiftelsen Framtidens	Allmänna	Ungdomsstyrelsen	Boverket
	(8 946 304)	kultur	arvsfonden
Stockholm	20,7	34,5	53,2	20,5	3,4
Uppsala	3,3	0,6	0,5	3,8	0
Södermanland	2,9	1,8	0	1,2	2,3
Östergötland	4,6	9,2	0	0	0,3
Jönköping	3,7	4,5	1,2	1,2	0,7
Kronoberg	2,0	0,2	0	5,7	5,2
Kalmar	2,6	2,9	0	0	1,3
Gotland	0,6	2,6	0	3,9	0,1
Blekinge	1,7	0	0,6	0	0
Skåne	12,8	13,8	24,9	8,1	12,1
Halland	3,1	1,4	0	0,5	4,6
Västra Götaland	16,9	13,8	8,0	1,7	23,6
Värmland	3,1	2,4	0	5,4	13,0
Örebro	3,1	1,3	0	7,8	3,2
Västmanland	2,9	3,8	0,6	11,0	0,5
Dalarna	3,1	0,3	0	0	4,1
Gävleborg	3,1	1,0	8,7	3,1	0,4
Västernorrland	2,7	0,3	0	6,2	5,1
Jämtland	1,4	0	1,1	3,9	0,8
Västerbotten	2,9	1,6	1,1	16,2	18,2
Norrbotten	2,8	4,1	0	0	1,4
Riket totalt	100,0	100	100	100	100
Summa tkr		37 955	16 040	5 417	35 000

Källa: Statens kulturråd

60

EU-stöd till kultur och projekt med kulturan- knytning fördelas av flera instanser. En stor del av dessa medel fördelas genom EG: s struktur- fonder till svenska projekt med kulturanknyt- ning. År 2002 fattades beslut om 557 projekt med kulturanknytning och det totala stödet från EG:s strukturfonder uppgick till 527 miljoner kronor.

Regeringens samlade bedömning av det regio- nala utfallet av statens insatser för kultur 2002 är att de flesta nationellt inriktade verksamheter inom kategorierna 1 och 2 visserligen geografiskt är belägna i Stockholms län men att den verk- samhet som bedrivs kommer hela landet till godo. De regionalt inriktade verksamheterna inom kategori 3 har en relativt god spridning, särskilt vad gäller myndigheternas bidragsgiv- ning. Som tidigare nämnts går dock Konstnärs- nämndens bidragsgivning i stor utsträckning till storstadslänen, där stora konstnärsgrupper åter- finns. Även Riksteatern och Rikskonserter redo- visar liksom föregående år en relativt omfattande verksamhet i Stockholm.

Regeringens slutsats är att en god regional spridning är en fortsatt viktig del av målen för en nationell kulturpolitik och därmed en viktig ut- gångspunkt för den långsiktiga kulturpolitiken. Årets regionala analys föranleder inte några för- ändringar i principerna för fördelningen av stö- det till regional och lokal kultur. Staten har under de senaste decennierna medverkat till att bygga upp en regional infrastruktur inom kul- turområdet. Insatser bör dock fortlöpande göras

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

för att ytterligare sprida de statliga kultursats- ningarna i landet. Regeringen kommer även i fortsättningen i den löpande mål- och resultatdi- alogen med myndigheter och institutioner inom det kulturpolitiska ansvarsområdet att på olika sätt ta upp frågor om hur den regionala sprid- ningen kan utvecklas.

Redovisning av vissa kulturinstitutioners hyres- kostnader

Riksdagen beslöt under våren 1999 att begära en redovisning i kommande budgetpropositioner av hur stor andel av föregående års bidrag till olika institutioner som använts till att betala hyres- kostnader (bet. 1998/99:KrU6, rskr. 1998/99:188). Kulturutskottet anförde i betän- kandet att det är viktigt att bidragen till verk- samheten vid olika kulturinstitutioner kan jäm- föras med varandra och att det kan utläsas hur stor del av bidragen som är avsatta till den fak- tiska verksamheten vid institutionerna respektive till hyreskostnader.

Regeringen beslutade i september 2002 om direktiv till en parlamentarisk kommitté med uppgift att utreda frågor om hyressättning av ändamålslokaler inom bl.a. kulturområdet (dir. 2002:116).

Av tabellen nedan framgår hyreskostnader m.m. för ett antal kulturinstitutioner under 2000–2002.

61

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 4.7 Hyreskostnader m.m. för vissa kulturinstitutioner under 2000–2002

Institution	Hyreskostnad inkl. uppvärmning				Anslag		Hyreskostnad inkl.			Förändring i
		och el					uppvärmning och el, andel av			procentenheter
								anslag
	2000	2001	2002	2000	2001	2002	2000	2001	2002	2000–2002
Riksteatern	18 600	18 400	18 550	226 049	229 069	233 460	8,2%	8,0%	7,9%	- 0,3%
Operan	49 561	52 495	49 272	292 485	296 393	308 215	16,9%	17,7%	16,0%	- 1,0%
Dramaten	29 345	31 954	27 867	162 532	169 673	182 402	18,1%	18,8%	15,3%	- 2,8%
Dansens hus	10 305	9 204	9 794	17 652	17 888	18 196	58,4%	51,5%	53,8%	- 4,6%
Rikskonserter	7 325	7 689	8 775	59 460	60 655	64 538	12,3%	12,7%	13,6%	1,3%
Riksarkivet och
landsarkiven	84 278	85 785	93 496	246 431	253 411	265 049	34,2%	33,9%	35,3%	1,1%
Språk- och
folkminnesinstitutet	4 256	4 342	4 403	26 153	24 506	26 610	16,3%	17,7%	16,5%	0,3%
Riksantikvarieämbetet	25 991	25 426	27 575	166 817	156 724	165 587	15,6%	16,2%	16,7%	1,1%
Statens historiska museer	23 237	23 042	20 556	63 010	68 814	69 010	36,9%	33,5%	29,8%	- 7,1%
Nationalmuseum med Prins
Eugens Waldemarsudde	29 819	30 489	28 619	65 275	65 151	66 902	45,7%	46,8%	42,8%	- 2,9%
Naturhistoriska riksmuseet	48 067	49 920	47 302	112 983	117 007	124 945	42,5%	42,7%	37,9%	- 4,7%
Statens museer för
världskultur	24 079	27 295	25 116	87 814	88 355	94 938	27,4%	30,9%	26,5%	- 1,0%
Livrustkammaren,
Skoklosters Slott och
Hallwyska museet	10 710	10 833	10 886	29 490	29 977	31 367	36,3%	36,1%	35,0%	- 1,3%
Statens maritima museer	48 852	56 317	49 003	82 767	85 028	86 700	59,0%	66,2%	56,5%	- 2,5%
Arkitekturmuseet	11 500	9 829	11 820	27 563	29 034	29 586	41,7%	33,9%	40,0%	- 1,8%
Statens musiksamlingar	11 047	11 285	12 593	35 679	36 963	38 084	31,0%	30,5%	33,1%	2,1%
Statens försvarshistoriska
museer	22 507	23 097	23 700	51 584	52 775	53 086	43,6%	43,8%	44,6%	1,0%
Moderna museet	43 049	42 597	44 465	91 218	90 841	95 506	47,2%	46,9%	46,6%	- 0,6%
Nordiska museet	24 264	24 542	25 997	87 291	92 743	94 270	27,8%	26,5%	27,6%	- 0,2%
Tekniska museet	20 510	20 956	21 429	38 743	39 785	40 091	52,9%	52,7%	53,5%	0,5%
Arbetets museum	1 478	1 498	1 732	11 114	11 341	11 535	13,3%	13,2%	15,0%	1,7%
Dansmuseet	3 061	3 625	3 751	7 962	8 237	8 354	44,5%	41,6%	44,9%	0,4%
Drottningsholms
teatermuseum	1 838	5 782	2 399	5 441	5 844	5 959	33,8%	98,9%	40,3%	6,5%
Thielska galleriet	1 053	1 046	1 079	2 404	2 418	2 458	43,8%	43,3%	43,9%	0,1%

4.7

Revisionens iakttagelser

4.8

Budgetförslag

Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) har för verksamhetsåret 2002 av Riksrevisionsverket fått en revisionsberättelse med invändning. Anledningen är att TPB i syfte att undvika ett överskridande av anslaget 15:25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål, felaktigt belastat sitt förvaltningsanslag med utgifter om ca 1,3 miljoner kronor avseende talböcker.

Från och med 2004 skall i princip all årlig revi- sion avgiftsbeläggas (Avgifter vid Riksrevisio- nen, prop. 2002/03:63, bet. 2002/03:FiU27, rskr. 2002/03:189). Avgifter och ersättningar tillförs statskassan och redovisas mot inkomsttitel. För anslagsfinansierade myndigheter som under 2003 inte erlägger någon avgift för årlig revision medför föreslagen nyordning en tillkommande

62

kostnad. En kostnad som myndigheterna före- slås kompenseras för genom en nivåhöjning av anslagen fr.o.m. nästa år.

4.8.1 28:1 Statens kulturråd

Tabell 4.8 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	40 144	kredit	522
2003	Anslag	42 994	Utgifts-	42 042
			prognos
2004	Förslag	45 500
2005	Beräknat	46 558	1
2006	Beräknat	47 325	1

1 Motsvarar 45 500 tkr i 2004 års prisnivå.

Statens kulturråd är en central förvaltningsmyn- dighet inom kulturområdet. Enligt förordningen (1988:676) med instruktion för Statens kultur- råd skall myndigheten följa utvecklingen och ge ett samlat underlag för den statliga kulturpoliti- ken samt bistå regeringen med genomförandet av denna. I den uppgiften ligger en skyldighet att verka för samordning av och effektivitet i de statliga åtgärderna och därigenom främja ut- vecklingen av kulturverksamheten. Statens kulturråd handlägger ärenden som rör teater, dans, musik, konst, museer, utställningar, litte- ratur, folkbibliotek, folkbildning och folkrörel- ser i den mån sådana ärenden inte ankommer på någon annan myndighet. Sedan 2002 har Statens kulturråd i uppdrag att årligen dela ut ett inter- nationellt litteraturpris till Astrid Lindgrens minne. Statens kulturråd har ett sektorsansvar för handikappfrågor med anknytning till sitt verksamhetsområde. Vidare är Statens kulturråd statistikansvarig myndighet för kulturstatistiken enligt förordningen (2001:100) om den officiella statistiken.

Myndighetens avgiftsinkomster uppgick under 2002 till 1 855 000 kronor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Statliga utställningsgarantier

Statens kulturråd hanterar verksamheten med statliga utställningsgarantier enligt förordningen (1998:200) om statliga utställningsgarantier. Verksamheten finansieras med avgifter och eventuella överskott redovisas på statsbudgetens

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

inkomstsida under inkomsttitel 2511 Expedi- tions- och ansökningsavgifter.

Tabell 4.9 Statliga utställningsgarantier

Tusental kronor

	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
	inkomsttitel	som får		(intäkt-
	(som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras
Utfall 2002	0	690	690	0
Prognos 2003	0	1 000	1 000	0
Budget 2004	0	1 000	1 000	0

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att anslaget för 2004 anvisas 45 500 000 kronor.

Tabell 4.10 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 28:1 Statens kulturråd

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års
statsbudget 1	42 994	42 994	42 994
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 462	2 496	3 245
Revisionskostnader 3	1 044	1 068	1 086
Förslag/beräknat anslag	45 500	46 558	47 325

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002 (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3 Se avsnitt 4.8.

4.8.2 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete

Tabell 4.11 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	166 625	sparande	3 846
2003	Anslag	154 935	Utgifts-	154 908
			prognos
2004	Förslag	154 546
2005	Beräknat	153 546
2006	Beräknat	153 546

Under detta anslag beräknas medel för bidrag till en rad skilda ändamål på kulturområdet. Medel beräknas bl.a. för bidrag till länskonstnärer, bidrag till organisationer med mångkulturell

63

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

inriktning, bidrag för att främja funktionshind- rades deltagande i kulturlivet samt bidrag till nationella minoriteters språk och kultur. Inom anslaget beräknas också medel för kulturinsatser i arbetslivet, bidrag till länsbildningsförbund m.fl. för kultur- och föreläsningsverksamhet, bidrag till samisk kultur, bidrag till Svenska institutet, bidrag till centrala amatörorganisatio- ner, centrumbildningar och lokalhållande organisationer för kulturverksamhet. Dessutom beräknas medel till Statens kulturråds disposi- tion för tillfälliga insatser av utvecklingskaraktär eller insatser som på annat sätt är kulturpolitiskt angelägna.

Svenska statens bidrag till Voksenåsen – Norges nationalgåva till Sverige och Hana- holmens Kulturcentrum för Sverige och Finland finns också uppförda under anslaget.

För bidragsgivningen gäller förordningen (1984:326) om statsbidrag till kulturella ända- mål, förordningen (1991:975) om statsbidrag till ideella föreningars kulturprogram, förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kultur- verksamhet och sametingslagen (1992:1433).

Regeringens överväganden

Under anslaget har fördelats 1,5 miljoner kronor för försöksverksamhet med länsteater i Södermanland. Regeringen föreslår under ansla- get 28:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner att verksamheten permanentas fr.o.m. 2004. Medlen bör beräknas under nämn- da anslag. Detta anslag minskas därför med 1,5 miljoner kronor. Under anslaget beräknas till- fälliga stöd till Strindbergsteatern och Drott- ningholms slottsteater på vardera 1 miljon kronor.

För 2003 anvisades engångsanvisningar på 2 miljoner kronor, varav 600 000 kronor finansie- rades inom anslaget. Anslaget minskas med res- terande 1,4 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att anslaget för 2004 anvi- sas 154 546 000 kronor.

Tabell 4.12 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års
statsbudget 1	154 935	154 935	154 935
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 511	1 511	1 511
Överföring från andra anslag	1 000
Engångsanvisningar 2003	- 1 400	- 1 400	- 1 400
Överföring till andra anslag	- 1500	- 1 500	- 1 500
Förslag/beräknat anslag	154 546	153 546	153 546

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002 (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

4.8.3 28:3 Nationella uppdrag

Tabell 4.13 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2002	Utfall	8 000
2003	Anslag		Utgifts-
		9 000	prognos	8 775
2004	Förslag	9 000
2005	Beräknat	9 000
2006	Beräknat	9 000

Under anslaget beräknas medel för tidsbegrän- sade nationella uppdrag inom områdena barn- och ungdomsteater, regional filmverksamhet, ungdomskultur, musik, samtidskonst, musei- verksamhet, form och design, barnkulturforsk- ning samt samtida dans. Under treårsperioden 2001–2003 är Regionteatern Blekinge Kronoberg innehavare av det nationella uppdraget inom området barnkulturforskning. Under perioden 2002–2004 är Föreningen Svensk Form inneha- vare av det nationella uppdraget inom området form och design.

Inom de sex övriga områdena är i nämnd ordning Dalateatern, Film i Värmland, Dröm- marnas Hus, Eric Ericsons kammarkör, Baltic Art Center (BAC) i Visby, Jämtlands läns museum och Dansnät Sverige hos Dansens Hus innehavare av nationella uppdrag under treårs- perioden 2003–2005.

64

Regeringens överväganden

Det nationella uppdraget inom området barn- kulturforskning löper ut 2003. Regionteatern Blekinge-Kronoberg som varit innehavare har haft i uppdrag att inom ramen för det nationella uppdraget samla nya erfarenheter och bygga upp bredare kunskaper om den konstnärliga proces- sens roll och teaterns betydelse för unga männi- skor och deras eget kreativa skapande samt att dela med sig av sina erfarenheter. Regeringen bedömer att regionteatern Blekinge-Kronoberg har fullgjort sitt nationella uppdrag.

Inför en ny treårsperiod är det regeringens avsikt att detta nationella uppdrag i högre grad skall inriktas på pedagogikens roll för att öka barns och ungdomars tillgänglighet till det professionella kulturlivet. Det ankommer på regeringen att utse mottagare av uppdraget för perioden 2004–2006.

Regeringen föreslår att anslaget för 2004 anvi- sas 9 miljoner kronor.

4.8.4 28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel

Tabell 4.14 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2002	Utfall	162 815
2003	Anslag	136 845	Utgifts-	133 424
			prognos
2004	Förslag	145 183
2005	Beräknat	149 567	1
2006	Beräknat	154 129	1

1 Motsvarar 145 183 tkr i 2004 års prisnivå.

Enligt lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning genom- förs under tiden den 1 januari 1997–31 december 2006 en försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning i Skåne län. Det regionala självstyrelseorganet i Skåne län har från Statens kulturråd övertagit befogenheten att besluta om fördelningen av statsbidrag till regional kultur- verksamhet under tiden den 1 juli 1998–31 de- cember 2006. Under anslaget beräknas medel för denna försöksverksamhet. För verksamheten gäller förordningen (1998:305) om försöksverk- samhet med ändrad fördelning av statsbidrag till regional kulturverksamhet.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Under anslaget fördelar Region Skåne statligt verksamhetsstöd till kulturinstitutioner i Skåne. I samband med förstärkningen av anslagen till regionala teater-, dans- och musikinstitutioner samt regionala museer 2002 höjdes verksam- hetsbidragen till Malmö Opera och Musikteater, Skånes Dansteater, Regionmuseet i Skåne, Kulturen i Lund och Malmö museer. Medlen har fördelats av Statens kulturråd, men bör i fort- sättningen beräknas under detta anslag, varför totalt 2 358 000 kronor bör överföras från ansla- gen 28:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner och 28:30 Bidrag till regionala museer.

Regeringen föreslår att anslaget för 2004 anvi- sas 145 183 000 kronor.

Tabell 4.15 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års
statsbudget 1	136 845	136 845	136 845
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	5 980	10 293	14 781
Överföring från andra
anslag	2 358	2 429	2 503
Förslag/beräknat anslag	145 183	149 567	154 129

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002 (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

4.8.5 28:5 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Svenska rikskonserter och Dansens Hus

Tabell 4.16 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2002	Utfall	806 811
2003	Anslag		Utgifts-
		822 534	prognos	801 971
2004	Förslag	850 974
2005	Beräknat	866 999	1
2006	Beräknat	880 800	1

1 Motsvarar 850 974 tkr i 2004 års prisnivå.

65

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Från detta anslag beräknas medel för bidrag till fem riksinstitutioner på teater-, dans- och musikområdet, nämligen Operan, Dramaten, Riksteatern, Svenska rikskonserter och Dansens Hus. Operan och Dramaten är nationalscener för opera och balett respektive talteater. National- scenerna drivs genom två av staten helägda aktiebolag, Kungliga Operan AB och Kungliga Dramatiska Teatern AB. Riksteatern bedriver turnerande teaterverksamhet och är organiserad som en ideell förening med lokala och regionala arrangörsföreningar samt en central enhet med producerande, förmedlande och främjande upp- gifter. Svenska rikskonserter är en av staten bildad stiftelse med uppgift att främja utvecklingen av musiklivet i hela landet genom kompletterande musikproduktion, service till musiklivet och pre- sentation av svensk musik i utlandet. Dansens Hus är en stiftelse, bildad av de institutioner som har större fasta dansensembler samt Dans- centrum och Dansmuseet. Stiftelsen har till ändamål att främja och utveckla den samtida dansen, främst genom att ta emot svenska och utländska dansgästspel. Verksamheten samfinan- sieras med Stockholms stad.

Tabell 4.17 Ekonomisk redovisning för 2002

Tusental kronor

	Anslag	Avgifts-	Bidrag	Summa
		inkomster och		inkomster
		finansiella
		intäkter
Operan	308 215	54 957	4 222	367 394
Dramaten	182 402	40 990	18 837	242 229
Riksteatern	233 460	52 483	3 026	288 969
Svenska
rikskonserter	64 538	24 054	16 425	105 017
Dansens Hus	18 196	5 516	7 839	31 551
Summa	806 811	178 000	50 349	1 035 160

Regeringens överväganden

Som komplement till den resultatbedömning som regeringen har gjort för politikområdet kan följande resultatinformation lämnas.

Operan

Publiktillströmningen har varit god under 2002 och Operans totala publik ökar för tredje året i rad. Beläggningen vid föreställningar på Operans stora scen var alltjämt hög – för opera 80 procent och för balett 78 procent. Antalet produktioner av musikdramatiska verk har minskat under 2002

från 29 till 22. Även antalet balettproduktioner minskade från 21 till 14 medan antalet konserter ökade under 2002. Operan och dess artister medverkade i föreställningen Slave to the rhythm som ingick i firandet av Stockholm 750 år och gavs på Gustav Adolfs torg.

Efter ett redovisat underskott på 12,7 miljoner kronor för 2001, har Operan under 2002 arbetat med åtgärder för att förbättra resultatet. För 2002 redovisar Operan ett överskott på 300 000 kronor. Ekonomin är dock mycket sårbar på grund av höga fasta kostnader och ett lågt eget kapital vilket kan drabba verksamheten.

Bidraget till Operan har pris- och löneomräk- nats med 11 672 000 kronor.

Dramaten

Dramatens goda publiktillströmning har fortsatt under 2002 med 296 368 besökare på teaterns sex scener. Den genomsnittliga beläggningen vid förra årets föreställningar var 89 procent och cirka en fjärdedel av Dramatens publik var besö- kare från övriga delar av landet. Ett datoriserat styrsystem installerades under sommaren 2002 på Stora scenen och sommarspelet förlades därför till Elverket med föreställningen Romeo och Julia i ett samarbete med Cirkus Cirkör. Dramaten genomförde sex gästspel under 2002 och en turné i Sverige.

Dramatens bidrag från staten uppgick under 2002 till 182 miljoner kronor. Övriga intäkter som huvudsakligen bestod av biljettintäkter steg med 4 miljoner kronor till 59 miljoner kronor. Dramatens resultat för 2002 blev 700 000 kronor.

Bidraget till Dramaten har pris- och löneom- räknats med 6 312 000 kronor.

Riksteatern

Riksteaterns publikutveckling är fortsatt god med nära en halv miljon besökare 2002 vilket motsvarar en ökning med 20 procent under de senaste tre åren. Publiken utanför Stockholms län har ökat med 50 000 under 2002. De verk- samhetsgrenar som ökar är främst Riks Drama, Riks Gästspel och Jam. Nytt för 2002 är att Södra Teatern påbörjat en turnéverksamhet av internationella gästspel i Sverige.

Ett resultat av Riksteaterns satsningar på främjande verksamheter under de senaste åren är att Riksteatern nu åter är en växande folkrörelse.

För 2002 redovisar Riksteatern ett underskott på 4 miljoner kronor, vilket minskar det egna

66

kapitalet till 23 miljoner kronor varav 18 miljo- ner kronor är ändamålsbestämda medel och 5 miljoner kronor utgör Riksteaterns produk- tionsreserv.

Bidraget till Riksteatern har pris- och löneom- räknats med 6 757 000 kronor.

Svenska rikskonserter

Svenska rikskonserter fortsätter att arbeta för bredd, mångfald och regional spridning. Det långsiktiga publikarbetet har resulterat i en fort- satt publikökning under 2002. Det nyinrättade Körcentrum står för en stor del av både publik- och produktionsökningen. Som prioriterat fokus för verksamheten under 2002 lyfter Rikskon- serter fram barn- och ungdomssatsningar, arbe- tet med nutida musik och kompositionsbeställ- ningar. Litauen har prioriterats i den internationella delen av verksamheten under 2002.

Rikskonserters skivbolag Caprice har fortsatt att prioritera inspelningar med unga och relativt oetablerade artister främst inom konstmusik- området.

Svenska rikskonserters bokslut 2002 visar ett överskott på 45 000 kronor. Det egna kapitalet uppgår därmed till 2,5 miljoner kronor.

Bidraget till Rikskonserter har pris- och löne- omräknats med 2 161 000 kronor.

Dansens Hus

Dansens Hus redovisar ytterligare ett rikt publikår med fler produktioner än tidigare och fortsatt hög beläggning (77 procent) på Stora scenen. Projekteringsarbetet för Dansnät Sverige inleddes under 2002.

Dansens Hus resultat för 2002 blev 500 000 kronor.

I enlighet med regeringens fortsatta satsning på dansen som redovisades i budgetpropositio- nen för 2003 (prop. 2002/03:1) och för att säker- ställa en fortsatt hög nivå på verksamheten vid Dansens Hus föreslår regeringen en förstärkning av anslaget med 1 miljon kronor.

Bidraget till Dansens Hus har pris- och löne- omräknats med 539 000 kronor.

Sammantaget föreslår regeringen att anslaget för 2004 anvisas 850 974 000 kronor.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 4.18 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 28:5 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Svenska rikskonserter och Dansens Hus

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års
statsbudget 1	822 534	822 534	822 534
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	27 440	43 446	57 231
Dansens Hus	1 000	1 019	1 035
Förslag/beräknat anslag	850 974	866 999	880 800

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002 (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

4.8.6 28:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner

Tabell 4.19 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2002	Utfall	647 149
2003	Anslag		Utgifts-	674 777
		692 079	prognos
2004	Förslag	722 905
2005	Beräknat	741 982	1
2006	Beräknat	761 708	1

1 Motsvarar 722 905 tkr i 2004 års prisnivå.

Bidrag till regional musikverksamhet samt regi- onala och lokala teater-, dans- och musikinstitu- tioner lämnas enligt förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet.

Under anslaget får Statens kulturråd dispo- nera medel för administration. För 2003 får högst 500 000 kronor disponeras.

Tabell 4.20 Anslagets fördelning 2003

Tusental kronor

Länsmusikverksamhet	215 378
Teater-, dans- och musikinstitutioner	461 148
Utvecklingsbidrag	13 482
Samarbete med tonsättare	2 071
Summa	692 079

67

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

För permanentningen av Södermanlands läns- teater bör 1,5 miljoner kronor föras över från an- slaget 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete.

Från och med 2004 införlivas Marionettea- tern i Stockholms stadsteater. Marionetteaterns verksamhetsbidrag på 1 140 000 kronor under anslaget 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål bör därför i fortsättningen beräk- nas under detta anslag.

Ökningen av anslaget med 20 miljoner kronor 2002 innebar bl.a. att verksamhetsbidra- gen till Malmö Opera och Musikteater samt Skånes Dansteater förstärktes. Dessa medel bör i fortsättningen beräknas under 28:4 Försöks- verksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel, vilket innebär att detta anslag minskas med 2 058 000 kronor.

Regeringen föreslår att anslaget för 2004 anvisas 722 905 000 kronor.

Tabell 4.21 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 28:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års
statsbudget 1	692 079	692 079	692 079
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	30 244	49 306	69 016
Överföring från andra anslag	2 640	2 708	2 781
Överföring till andra anslag	- 2 058	- 2 111	- 2 168
Förslag/beräknat anslag	722 905	741 982	761 708

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002 (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

4.8.7 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål

Tabell 4.22 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	137 092	sparande	11 215
2003	Anslag		Utgifts-
		138 215	prognos	145 975
2004	Förslag	141 116
2005	Beräknat	141 116
2006	Beräknat	141 116

Under detta anslag beräknas medel för bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper samt arran- gerande musikföreningar, stöd till produktion och distribution av fonogram, bidrag till viss teaterverksamhet av nationellt intresse såsom Drottningholms slottsteater, Ulriksdals slotts- teater (Confidencen), Internationella Vadstena- akademien, Dalhalla och Orionteatern, bidrag till Musikaliska Akademien för lokalhyra och viss administration, bidrag till skådebaneverksamhet samt bidrag till verksamheten vid Eric Sahl- ström-institutet. Från anslaget lämnas även sär- skilda bidrag till Musikaliska Akademien och Svenska tonsättares internationella musikbyrå (STIM–Svensk Musik) för notutgivning, infor- mation m.m.

För bidragsgivningen gäller förordningen (1974:452) om statsbidrag till teater-, dans- och musikverksamhet i mindre ensembler och fria grupper, förordningen (1982:505) om stats- bidrag för framställning och utgivning av fono- gram och förordningen (1984:326) om stats- bidrag till kulturella ändamål.

Under anslaget får Statens kulturråd dispo- nera medel för administration. För 2003 får högst 1 350 000 kronor disponeras.

Tabell 4.23 Anslagets fördelning 2003

Tusental kronor

Fria grupper samt arrangerande musikföreningar	101 356
Fonogram och musikalier	10 218
Viss teaterverksamhet	15 085
Musikaliska Akademien	4 774
Skådebanor	5 282
Eric Sahlström-institutet	1 500
Summa	138 215

Regeringens överväganden

Marionetteatern kommer fr.o.m. 2004 att inför- livas i Stockholms stadsteater. Detta innebär att Marionetteaterns verksamhetsbidrag på 1 140 000 kronor bör överföras till samma anslag som stadsteatern, dvs. 28:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner. I likhet med tidigare år tilldelas Drottningholmsteatern, utöver sitt ordinarie verksamhetsbidrag, ett extra stöd på 1 miljon kronor för 2004. Bidraget beräknas under anslaget 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,

68

utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete.

I enlighet med regeringens bedömning under inledningen till politikområdet beräknas 2 miljo- ner kronor för arrangörs- och turnéstöd på dansområdet, liksom en ökning av stödet till arrangerande musikföreningar med 2 miljoner kronor för 2004.

Regeringen föreslår att anslaget för 2004 anvi- sas sammanlagt 141 116 000 kronor.

Stöd till produktion och utgivning av fonogram

Regeringens förslag: De ändrade riktlinjerna för statens stöd till produktion och utgivning av fonogram skall fortsätta att gälla, dock längst till utgången av 2004.

Med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 2000/01:1, utg.omr. 17, s. 65) har regeringen medgivit att Statens kulturråd prövar alternativa former av fonogramstöd under 2001–2003. Bak- grunden till försöksverksamheten har bl.a. varit svårigheterna i distributionen och marknads- föringen av konstnärligt och kulturpolitiskt värdefulla skivor. De nya stödformerna har varit ett försök att tillgodose små och medelstora bolags behov, och ett sätt att uppmuntra s.k. smala produktioner i en tid av hård konkurrens. Utöver det ordinarie produktionsbidraget har det differentierade fonogramstödet omfattat ett artist- och upphovsmannastöd, ett marknads- föringsstöd och ett verksamhetsstöd.

Under försöksperioden har kritik framförts mot fonogramstödets nya utformning. Kritiken har t.ex. gällt ökade möjligheter för stora skiv- bolag att erhålla stöd, liksom tillämpningen av bidragsreglerna när det gäller artist- och upp- hovsmannastödet. Från upphovsmannagruppen har kritik riktats mot att bidraget minskat till STIM – Svensk Musik för notutgivning, interna- tionell kontaktförmedling m.m. inom ramen för det totala stödet till fonogram och musikalier. Enligt regeringens bedömning är det viktigt att dessa frågor finns med i de fortsatta övervägan- dena av det framtida statliga fonogramstödet.

Försöksverksamheten skall nu avslutas och utvärderas. Regeringen har sedan 2002 uppdragit åt Kulturrådet att löpande analysera effekterna av fonogramutgivningen inom olika genrer, dels

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

av försöksverksamheten med fonogramstöd i friare former, dels av den fr.o.m. 2001 gällande lägre nivån på det totala fonogramstödet. Kulturrådet avser att redovisa en slutgiltig utvär- dering senast den 1 mars 2004. I avvaktan på Kulturrådets utvärdering bör de ändrade riktlin- jerna för fonogramstödet fortsätta att gälla, dock längst till utgången av 2004. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan.

Tabell 4.24 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års
statsbudget 1	138 215	138 215	138 215
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	41	41	41
Arrangerande musikföreningar	2 000	2 000	2 000
Arrangörs- och turnéstöd
på dansområdet	2 000	2 000	2 000
Överföring till andra anslag	- 1 140	- 1 140	- 1 140
Förslag/beräknat anslag	141 116	141 116	141 116

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002 (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

4.8.8 28:8 Bidrag till biblioteksverksamhet

Tabell 4.25 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2002	Utfall	40 433
2003	Anslag		Utgifts-
		43 139	prognos	42 061
2004	Förslag	45 024
2005	Beräknat	46 379	1
2006	Beräknat	47 783	1

1 Motsvarar 45 024 tkr i 2004 års prisnivå.

Bidrag till regional biblioteksverksamhet lämnas enligt förordningen (1996:1608) om statsbidrag till folkbibliotek och förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet. Bibliotekslagen (1996:1596) innehåller bestäm- melser om det allmänna biblioteksväsendet.

Under anslaget beräknas dessutom bidrag till tre lånecentraler, en invandrarlånecentral samt ett depåbibliotek. Den statliga invandrarlåne- centralen utgör även bas för det Internationella biblioteket som bildades i Stockholm under 2000 och som inrymmer böcker på mer än 100 språk.

69

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Bidraget till den regionala biblioteksverksam- heten avser i första hand fjärrlån och utveck- lingsverksamhet.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att anslaget för 2004 anvisas 45 024 000 kronor.

Tabell 4.26 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 28:8 Bidrag till biblioteksverksamhet

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års
statsbudget 1	43 139	43 139	43 139
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 885	3 240	4 644
Förslag/Beräknat anslag	45 024	46 379	47 783

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002 (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

4.8.9 28:9 Litteraturstöd

Tabell 4.27 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	92 847	sparande	1 053
2003	Anslag		Utgifts-	99 447
		100 917	prognos
2004	Förslag	100 917
2005	Beräknat	100 917
2006	Beräknat	100 917

Under detta anslag beräknas medel för stöd till utgivning och distribution av litteratur enligt förordningen (1998:1469) om statligt litteratur- stöd, stöd för inköp av litteratur till folk- och skolbibliotek enligt förordningen (1996:1608) om statsbidrag till folkbibliotek, stöd till läs- främjande insatser enligt förordningen (1998:1386) om statsbidrag till läsfrämjande insatser, stöd till En bok för alla AB för utgiv- ning och spridning av kvalitetslitteratur till låg- pris enligt avtal mellan staten och bolaget, stöd till Expertkommittén för översättning av finsk facklitteratur till svenska samt sortimentsstöd enligt förordningen (1985:525) om statligt stöd till bokhandel. I enlighet med förordningen (2002:1091) om litteraturpriset till Astrid Lind-

grens minne utdelas sedan 2003 årligen ett inter- nationellt litteraturpris.

Inom ramen för anslaget utgår även medel för utgivning av klassisk litteratur för skolans behov, utgivning av August Strindbergs samlade verk, till Svenska Vitterhetssamfundet, till Samfundet De Nio och till stöd för författarverkstäder. Dessutom utgår medel för utgivning av en barn- bokskatalog inom ramen för de läsfrämjande insatserna.

Under anslaget får Statens kulturråd dispo- nera medel för administration. Under 2003 disponerade rådet 500 000 kronor för administ- ration.

Regeringens överväganden

Nuvarande avtal mellan staten och En bok för alla AB löper ut den 31 december 2003. För riksdagens information kan meddelas att reger- ingen, med förbehåll för riksdagens godkän- nande av anslagstilldelning, under hösten 2003 avser att omförhandla avtalet mellan staten och En bok för alla AB för tiden 1 januari 2004–31 december 2006 i enlighet med regeringens bedömning under avsnittet 4.6 Resultatbedöm- ning.

Regeringen föreslår att anslaget för 2004 anvi- sas 100 917 000 kronor.

4.8.10 28:10 Stöd till kulturtidskrifter

Tabell 4.28 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	20 393	sparande	694
2003	Anslag		Utgifts-	20 828
		20 650	prognos
2004	Förslag	20 650
2005	Beräknat	20 650
2006	Beräknat	20 650

Under detta anslag beräknas medel för produk- tionsstöd, utvecklingsstöd och prenumerations- stöd till biblioteken enligt förordningen (1993:567) om statligt stöd till kulturtidskrifter och enligt förordningen (1996:1608) om stats- bidrag till folkbiblioteken. Inom utvecklings- stödet utgår även verksamhetsbidrag till tid- skriftsverkstäder.

70

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att anslaget för 2004 anvisas 20 650 000 kronor.

4.8.11 28:11 Talboks- och punktskriftsbiblioteket

Tabell 4.29 Anslagsutveckling

Tusental kronor

		67 730	Anslags-	894
2002	Utfall		sparande
2003	Anslag		Utgifts-
		65 462	prognos	64 719
2004	Förslag	67 433
2005	Beräknat	68 922	1
2006	Beräknat	69 941	1

1 Motsvarar 67 433 tkr i 2004 års prisnivå.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Biblioteket skall särskilt framställa och låna ut talböcker och punktskriftsböcker, sälja punkt- skriftsböcker samt ge upplysningar och råd till främst folkbibliotek. Biblioteket har vidare en central utskrivningstjänst för dövblinda och syn- skadade punktskriftsläsare samt svarar för fram- ställning av studielitteratur för högskolestude- rande med synskador eller andra läs- och skrivsvårigheter. Medlen för studielitteraturverk- samheten anvisas under utgiftsområde 15 Studie- stöd, anslaget 25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål. Till biblioteket är knuten en punkt- skriftsnämnd som skall främja och utveckla punktskriften för synskadade.

Myndighetens intäkter uppgick under 2002 till 1 517 000 kronor och utgörs av avgifter, andra ersättningar och bidrag.

Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) är en statlig myndighet som i samverkan med andra bibliotek skall tillgodose synskadades och andra läshandikappades behov av litteratur. För TPB gäller förordningen (1988:341) med instruktion för Talboks- och punktskriftsbiblioteket samt förordningen (1985:391) om talboks- och punktskriftsbibliotekets punktskriftsnämnd.

Tabell 4.30 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

2002 utfall

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att göra beställningar av talböcker, punktskriftsböcker och informationsmaterial som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på högst 4 miljoner kronor under 2005.

2003	2004	2005	2006
prognos	beräknat	beräknat	beräknat

Utestående åtaganden vid årets början	1 925	2 475	3 500	3 800
Nya åtaganden	2 475	3 500	3 800
Infriade åtaganden *	1 925	2 475	3 500
Utestående åtaganden vid årets slut	2 475	3 500	3 800
Erhållet/föreslaget bemyndigande	4 000	4 000	4 000

* Utgiftsutfall till följd av ingångna åtaganden.

71

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens bedömning med anledning av revisionens iakttagelser

Talboks- och punktskriftsbiblioteket har för verksamhetsåret 2002 av Riksrevisionsverket fått en revisionsberättelse med invändning. Anled- ningen är att TPB i syfte att undvika ett över- skridande av anslaget 15:25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål, felaktigt belastat sitt förvaltningsanslag med utgifter på ca 1,3 miljo- ner kronor för talböcker. TPB har i en särskild skrivelse gett en förklaring till den uppkomna situationen. Regeringen avser inte att vidta ytterligare åtgärder med anledning av invänd- ningen i revisionsberättelsen.

Regeringens överväganden

Som komplement till den resultatbedömning som regeringen har gjort för politikområdet lämnas följande resultatinformation.

Från och med 2001 produceras samtliga tal- bokstitlar i DAISY-format. Under 2002 förvär- vade TPB talböcker motsvarande 30 procent av den tryckta produktionen 2001. Det samman- lagda antalet förvärvade talbokstitlar för 2002 var 3 301 titlar och TPB:s totala talboksbestånd uppgick därmed till 75 907 titlar. Utlåningen av DAISY-böcker utgjorde ca 22 procent av den totala talboksutlåningen.

Produktionen och försäljningen av punkt- skriftsböcker har legat på en jämn nivå de senaste åren. Punktskriftsutlåningen har minskat något under 2002 men antalet registrerade lånta- gare har liksom tidigare år fortsatt att öka, från 800 till 864.

Regeringen föreslår att anslaget för 2004 anvi- sas 67 433 000 kronor.

Tabell 4.31 Härledning av anslagsnivå 2004–2006, för 28:11 Talboks- och punktskriftsbiblioteket

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års
statsbudget 1	65 462	65 462	65 462
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 781	3 266	4 282
Revisionskostnader 3	190	194	197
Förslag/beräknat anslag	67 433	68 922	69 941

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002 (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3 Se avsnitt 4.8.

4.8.12 28:12 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur

Tabell 4.32 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2002	Utfall	14 433
2003	Anslag		Utgifts-
		14 937	prognos	14 564
2004	Förslag	15 273
2005	Beräknat	15 571	1
2006	Beräknat	15 747	1

1 Motsvarar 15 273 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget beräknas medel för bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (LL-stiftelsen/Centrum för lättläst). Enligt stadgarna har stiftelsen till ändamål att äga och ge ut en nyhetstidning för begåvningshandi- kappade samt att ge ut lättlästa böcker (LL- böcker). Verksamheten skall bedrivas utan vinst- syfte och inom ramen för det avtal som träffas mellan staten och stiftelsen. Nu gällande avtal avser perioden 1 januari 2003–31 december 2005.

De egna intäkterna från försäljning m.m. upp- gick 2002 till ca 14,5 miljoner kronor. Av en total omsättning på närmare 29 miljoner kronor innebär det en självfinansieringsgrad på 50 pro- cent.

Regeringens överväganden

Som komplement till den resultatbedömning som regeringen har gjort för politikområdet lämnas följande resultatinformation.

Nyhetstidningen 8 SIDOR hade under 2002 en genomsnittlig upplaga på 12 300 exemplar, en ökning med ca 500 exemplar. Undersökningar visar att nyhetstidningen varje vecka läses av omkring 120 000 personer. Även Internetver- sionen av tidningen når allt fler läsare. LL-stiftel- sens bokutgivning spänner över ett brett fält och omfattade totalt 30 titlar under 2002. Bokför- säljningen ökade med ca 14 procent jämfört med föregående år.

Regeringen föreslår att anslaget för 2004 anvi- sas 15 273 000 kronor.

72

Tabell 4.33 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 28:12 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års
statsbudget 1	14 937	14 937	14 937
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	336	634	810
Förslag/beräknat anslag	15 273	15 571	15 747

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002 (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 4.35 Härledning av anslagsnivå 2004–2006, för 28:13 Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års statsbudget 1	5 152	5 152	5 152
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	397	504	578
Förslag/beräknat anslag	5 549	5 656	5 730

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002 (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

4.8.13 28:13 Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden

Tabell 4.34 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2002	Utfall	4 825
2003	Anslag		Utgifts-
		5 152	prognos	5 023
2004	Förslag	5 549
2005	Beräknat	5 656	1
2006	Beräknat	5 730	1

1 Motsvarar 5 549 tkr i 2004 års prisnivå.

Under detta anslag beräknas medel för bidrag till Svenska språknämndens och Sverigefinska språknämndens verksamheter.

Syftet med statens bidrag till Svenska språk- nämnden är att nämnden skall följa utvecklingen av det svenska språket i tal och skrift och med denna kunskap som utgångspunkt ge råd till språkanvändarna i syfte att främja gott språk- bruk. Det är också angeläget att den nordiska språkgemenskapen stärks. Sverigefinska språk- nämnden skall vårda och utveckla finska språket i Sverige.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att anslaget för 2004 anvisas 5 549 000 kronor.

4.8.14 28:14 Statens konstråd

Tabell 4.36 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	6 057	sparande	595
2003	Anslag		Utgifts-
		6 504	prognos	6 936
2004	Förslag	7 380
2005	Beräknat	7 554	1
2006	Beräknat	7 679	1

1 Motsvarar 7 380 tkr i 2004 års prisnivå.

Statens konstråd har enligt förordningen (1996:1597) med instruktion för Statens konst- råd till uppgift att verka för att konsten blir ett naturligt och framträdande inslag i samhälls- miljön genom att förvärva god samtidskonst till statens byggnader och andra lokaler för statlig verksamhet, medverka till att konst tillförs även andra gemensamma miljöer än sådana som brukas av staten och sprida kunskap om konstens betydelse för en god samhällsmiljö. Vid konstsatsningar i offentliga miljöer som inte brukas av staten, skall Statens konstråd prioritera fast konst till bostadsområden samt skolor och andra miljöer för barn och ungdomar. Kvalifice- rade uppdrag skall spridas till många konstnärer.

Myndighetens avgiftsinkomster uppgick 2002 till 742 000 kronor.

73

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Regeringen anser, i enlighet med regeringens redovisning under avsnittet 4.4 Politikens inrikt- ning, att ansvaret för tillsynen av statens konst enligt förordningen (1990:195) om vård av statens konst bör övergå från Moderna museet och Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde till Statens konstråd fr.o.m. den 1 januari 2004.

För att finansiera kostnaderna för tillsyns- verksamheten föreslår regeringen att Statens konstråds anslag förstärks med 500 000 kronor fr.o.m. 2004. Finansiering sker genom en minsk- ning av anslaget 28:28 Centrala museer: Myndig- heter.

Regeringen föreslår att anslaget för 2004 anvi- sas 7 380 000 kronor.

Tabell 4.37 Härledning av anslagsnivå 2004–2006, för 28:14 Statens konstråd

4.8.15 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

Tabell 4.38 Anslagsutveckling

Tusental kronor

		40 211	Anslags-	63
2002	Utfall		sparande
2003	Anslag		Utgifts-
		40 438	prognos	39 490
2004	Förslag	40 438
2005	Beräknat	40 438
2006	Beräknat	40 438

Under anslaget beräknas medel för konstförvärv beslutade av Statens konstråd. Vidare beräknas medel som fördelas av Statens kulturråd till folkparkerna och vissa samlingslokalhållande organisationer för konstinköp.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor
	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års
statsbudget 1	6 504	6 504	6 504
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	206	364	478
Överföring från andra anslag	500	512	520
Revisionskostnader 3	170	174	177
Förslag/beräknat anslag	7 380	7 554	7 679

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002 (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3 Se avsnitt 4.8.

Tabell 4.39 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

2002 utfall

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004 för ramanslaget 28:15

Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön beställa konstverk som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 10 miljoner kronor under 2005–2007.

2003	2004	2005	2006
prognos	beräknat	beräknat	beräknat

Utestående åtaganden vid årets början	5 115	2 728	2 778	2 778
Nya åtaganden *	6 657	5 000	5 000
Infriade åtaganden	9 044	5 000	5 000	5 000
Utestående åtaganden vid årets slut	2 728	2 778	2 778
Erhållet/föreslaget bemyndigande	15 000	10 000	10 000

* Utgiftsutfall till följd av ingångna åtaganden.

74

Regeringens överväganden

Statens konstråd har sedan 1997 till uppdrag att, utöver att förvärva konst till statliga lokaler, verka för att konst blir ett naturligt och fram- trädande inslag i hela samhällsmiljön.

Regeringen föreslår att anslaget anvisas 40 438 000 kronor för 2004.

4.8.16 28:16 Nämnden för hemslöjdsfrågor

Tabell 4.40 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	1 544	sparande	34
2003	Anslag	1 782	Utgifts-	1 771
			prognos
2004	Förslag	1 853
2005	Beräknat	1 899	1
2006	Beräknat	1 933	1

1 Motsvarar 1 853 tkr i 2004 års prisnivå.

Nämnden för hemslöjdsfrågor skall enligt för- ordningen (1988:315) med instruktion för Nämnden för hemslöjdsfrågor ta initiativ till, planera, samordna och göra insatser för att främja hemslöjd i den mån sådana uppgifter inte ankommer på annan statlig myndighet. Nämn- den skall inom sitt verksamhetsområde fördela statligt stöd till hemslöjdsfrämjande verksamhet. Vidare samordnar nämnden hemslöjdskonsu- lentverksamheten och prövar frågan om huvud- mannaskap för konsulenterna. Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) svarar för nämndens medelsförvaltning och personaladmi- nistration.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att anslaget för 2004 anvisas 1 853 000 kronor.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 4.41 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 28:16 Nämnden för hemslöjdsfrågor

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års
statsbudget 1	1 782	1 782	1 782
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	71	117	151
Förslag/beräknat anslag	1 853	1 899	1 933

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002 (bet.2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

4.8.17 28:17 Främjande av hemslöjden

Tabell 4.42 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	18 543	sparande	581
2003	Anslag	19 122	Utgifts-	18 754
			prognos
2004	Förslag	19 958
2005	Beräknat	20 352	1
2006	Beräknat	20 588	1

1 Motsvarar 19 958 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget beräknas medel för bidrag till hemslöjdskonsulenternas verksamhet, Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund och pro- jekt inom hemslöjdsområdet. Anslaget dispone- ras av Nämnden för hemslöjdsfrågor.

Hemslöjdskonsulentverksamheten bestod under 2002 av två hemslöjdskonsulenter i varje län, med undantag för Skåne län som hade fyra och Västra Götalands län med sex länshem- slöjdskonsulenter. Antalet rikskonsulenter var fem, en rikskonsulent i hemslöjd för barn och ungdom, en spetskonsulent och tre sameslöjds- konsulenter.

Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksför- bund är en ideell förening som har till uppgift att främja den svenska hemslöjden och dess utveck- ling samt fungera som centralt organ för landets hemslöjdsföreningar.

75

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att anslaget för 2004 anvisas 19 958 000 kronor.

Tabell 4.43 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 28:17 Främjande av hemslöjden

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års
statsbudget 1	19 122	19 122	19 122
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	836	1 230	1 466
Förslag/beräknat anslag	19 958	20 352	20 588

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002 (bet.2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

4.8.18 28:18 Bidrag till bild- och formområdet

Tabell 4.44 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	29 634	sparande	298
2003	Anslag		Utgifts-
		29 708	prognos	28 965
2004	Förslag	29 708
2005	Beräknat	29 708
2006	Beräknat	29 708

Bidrag till bild- och formområdet lämnas enligt förordningen (1984:326) om statsbidrag till kulturella ändamål, förordningen (1998:1368) om statsbidrag till vissa utställare inom bild- och formområdet, förordningen (1982:502) om statsbidrag till konsthantverkskooperativ samt förordningen (1998:1370) om statligt utrust- ningsbidrag till kollektivverkstäder.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att anslaget för 2004 anvisas 29 708 000 kronor.

4.8.19 28:19 Konstnärsnämnden

Tabell 4.45 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	10 513	sparande	552
2003	Anslag		Utgifts-
		11 256	prognos	10 975
2004	Förslag	12 098
2005	Beräknat	12 382	1
2006	Beräknat	12 586	1

1 Motsvarar 12 098 tkr i 2004 års prisnivå.

Konstnärsnämnden har enligt förordning (1997:1153) med instruktion för Konstnärs- nämnden till uppgift att besluta om statliga ersättningar och bidrag till bild-, form-, ton-, scen- och filmkonstnärer samt att främja inter- nationellt konstnärsutbyte. Nämnden skall vidare hålla sig underrättad om konstnärernas ekonomiska och sociala förhållanden. Syftet med verksamheten är att genom fördelning av ersätt- ningar och bidrag verka för att förbättra konst- närernas villkor. Konstnärsnämnden har även att fördela stöd till produktion av kortfilm under anslaget 28:36 Filmstöd.

Myndighetens avgiftsinkomster uppgick under 2002 till 2 476 000 kronor.

Regeringen har beslutat om indragning med 230 000 kronor av anslagssparandet.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att anslaget för 2004 anvisas 12 098 000 kronor.

Tabell 4.46 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 28:19 Konstnärsnämnden

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års
statsbudget 1	11 256	11 256	11 256
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	390	663	860
Revisionskostnader 3	452	463	470
Förslag/beräknat anslag	12 098	12 382	12 586

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002 (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3 Se avsnitt 4.8.

76

4.8.20 28:20 Ersättningar och bidrag till konstnärer

Tabell 4.47 Anslagsutveckling

Tusental kronor

		263 715	Anslags-	15 781
2002	Utfall		sparande
2003	Anslag		Utgifts-
		275 036	prognos	268 624

2004	Förslag	287 055	1
2005	Beräknat	292 676	2
2006	Beräknat	296 042	2

1 4 000 tkr avser statlig ålderspensionsavgift för 2004 varav - 5 530 tkr avser regleringsbelopp för 2001.

2 Motsvarar 287 055 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget anvisas bl.a. medel för ersättning till bild- och formkonstnärer för att deras verk i offentliga institutioners ägo visas för allmänhe- ten eller används på annat allmännyttigt sätt (visningsersättning). Anvisade medel fördelas efter beslut av styrelsen för Sveriges bild- konstnärsfond. Verksamheten regleras i förord- ningen (1997:1153) med instruktion för Konst- närsnämnden samt i förordningen (1982:600) om Sveriges bildkonstnärsfond.

Vidare fördelas en del av visningsersättningen individuellt. Den individuella visningsersätt- ningen fördelas på basis av det offentliga inne- havet av konstnärens verk i enlighet med krite- rier vilka fastställts av upphovsrättsorganisa- tionen Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS). Fördelningen av ersättningen regleras i förord- ningen (1996:1605) om individuell visnings- ersättning.

Biblioteksersättning lämnas i enlighet med förordningen (1962:652) om Sveriges författar- fond.

Vidare lämnas bidrag enligt förordningen (1976:528) om bidrag till konstnärer. Bidragen har formen av exempelvis konstnärsbidrag, projektbidrag, stöd till internationellt kulturut- byte och långtidsstipendier. Styrelsen för Sveri- ges författarfond fördelar bidragen till författare, översättare, kulturjournalister och dramatiker och Konstnärsnämnden fördelar bidrag till övriga konstnärer.

De som enligt lagen (1992:318) om överläm- nande av förvaltningsuppgifter inom Kulturde- partementets verksamhetsområde fördelar bi- drag under anslaget disponerar medel för admi- nistration under anslaget.

Regeringen har beslutat om indragning med 2 347 000 kronor av anslagssparandet.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Regeringen anser att en fortsatt utbyggnad av den individuella visningsersättningen är ett viktigt led för att stärka bildkonstnärernas inkomstsituation. Samtidigt är stödformer för bl.a. arbetsstipendier och konstnärsbidrag av stor betydelse för många bild- och formkonstnärers försörjnings- och arbetsmöjligheter. Genom att stärka Bildkonstnärsfondens möjlighet till bidragsgivning kan mottagargruppen breddas. Enligt regeringen är det viktigt att fler bild- och formkonstnärer ges möjligheter att under en tid fullt ut ägna sig åt sin konstnärliga verksamhet.

Mot den bakgrunden avser regeringen att inom ramen för anslaget förstärka bidragen riktade mot bild- och formkonstnärer med 4 miljoner kronor samt öka den individuella vis- ningsersättningen med 5 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att anslaget för 2004 anvi- sas 287 055 000 kronor.

Tabell 4.48 Härledning av anslagsnivå 2004–2006, för 28:20 Ersättningar och bidrag till konstnärer

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års
statsbudget 1	275 036	275 036	275 036
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	12 019	17 640	21 006
Förslag/beräknat anslag	287 055	292 676	296 042

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002 (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

4.8.21 28:21 Riksarkivet och landsarkiven

Tabell 4.49 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2002	Utfall	260 116		sparande	11 173
2003	Anslag	281 098	1	Utgifts-	289 487
				prognos
2004	Förslag	292 438
2005	Beräknat	301 134	2
2006	Beräknat	308 935	3

1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget.

2 Motsvarar 294 393 tkr i 2004 års prisnivå.

3 Motsvarar 297 280 tkr i 2004 års prisnivå.

77

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Riksarkivet och landsarkiven är statliga arkiv- myndigheter med det särskilda ansvar för den statliga arkivverksamheten och för arkivvården i landet som framgår av arkivlagen (1990:782), arkivförordningen (1991:446) och förordningen (1995:679) med instruktion för Riksarkivet och landsarkiven. Riksarkivet, som är chefsmyndig- het för landsarkiven, är central förvaltningsmyn- dighet för arkivfrågor och har det högsta överin- seendet över den offentliga arkivverksamheten. Landsarkiven, som finns i Göteborg, Härnösand, Lund, Uppsala, Vadstena, Visby och Östersund, är arkivmyndigheter inom sina respektive distrikt. Stockholms stadsarkiv och Värmlands- arkiv har funktion som landsarkiv inom Stock- holms respektive Värmlands län.

Inom Riksarkivet finns bl.a. Krigsarkivet och Svensk arkivinformation (SVAR) samt en enhet för museitjänster. Krigsarkivet fullgör uppgiften som arkivmyndighet för de myndigheter som lyder under Försvarsdepartementet. SVAR är en delvis avgiftsfinansierad verksamhet som arbetar med att bearbeta och sprida arkivinformation. SVAR riktar sig framför allt till allmänheten, i första hand släktforskarna. Verksamheten, vilken främst är förlagd till Västernorrlands län, bygger till viss del på arbetsmarknadsprojekt. Vid de olika arbetsplatserna sysselsätts 119 personer, varav 69 personer är anställda med lönebidrag. Svensk museitjänst erbjuder förvaring, föremåls- vård och andra näraliggande tjänster till bl.a. de statliga museerna.

Vid Riksarkivet finns en nämnd för heraldisk verksamhet och en nämnd för enskilda arkiv.

Myndigheternas avgiftsinkomster uppgick under 2002 till ca 58 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

För kostnader i samband med överföringen av Svensk museitjänst till Riksarkivet föreslås en ökning av anslaget med 2 miljoner kronor. 500 000 kronor finansieras genom ompriorite- ringar inom utgiftsområdet.

För mottagande, bevarande och tillhanda- hållande av folkbokföringsmaterial föreslås en ökning av anslaget med 2 miljoner kronor genom en överföring från utgiftsområde 3. För 2005 och 2006 beräknas ytterligare överföring med 2 respektive 3 miljoner kronor.

För leveranser av arkivmaterial tillförs anslaget ca 2,2 miljoner kronor från berörda myndighe- ter.

Regeringen föreslår att anslaget för 2004 anvi- sas 292 438 000 kronor.

Tabell 4.50 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 28:21 Riksarkivet och landsarkiven

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års
statsbudget 1	278 454	278 454	278 454
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	7 124	13 662	18 320
Överföringar från
andra anslag	6 210	8 353	11 486
Revisionskostnader 3	650	665	675
Förslag/beräknat anslag	292 438	301 134	308 935

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002 (bet.2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3 Se avsnitt 4.8.

4.8.22 28:22 Bidrag till regional arkivverksamhet

Tabell 4.51 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2002	Utfall	4 799
2003	Anslag	4 937	Utgifts-	4 814
			prognos
2004	Förslag	5 153
2005	Beräknat	5 253	1
2006	Beräknat	5 313	1

1 Motsvarar 5 153 kr i 2004 års prisnivå.

Bidrag till regional arkivverksamhet lämnas enligt förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet. Medel under detta anslag fördelas av Riksarkivet genom Nämnden för enskilda arkiv. Syftet med bidraget är att främja den regionala arkivverksamheten och att bättre integrera folkrörelsearkiven i den regionala kulturpolitiken.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att anslaget för 2004 anvisas 5 153 000 kronor.

78

Tabell 4.52 Härledning av anslagsnivå 2004–2006, för 28:22 Bidrag till regional arkivverksamhet

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års
statsbudget 1	4 937	4 937	4 937
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	216	316	376
Förslag/beräknat anslag	5 153	5 253	5 313

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002 (bet.2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

4.8.23 28:23 Språk- och folkminnesinstitutet

Tabell 4.53 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	26 293	sparande	609
2003	Anslag	29 414	Utgifts-
			prognos	28 665
2004	Förslag	29 972
2005	Beräknat	29 200	1
2006	Beräknat	29 698	1

1 Motsvarar 28 522 tkr i 2004 års prisnivå.

Myndigheten har enligt förordningen (1993:654) med instruktion för Språk- och folkminnes- institutet (SOFI) till uppgift att samla in, bevara, vetenskapligt bearbeta och ge ut material om dialekter, folkminnen, folkmusik, ortnamn och personnamn. Vidare skall institutet avge yttran- den i ärenden om fastställande av ortnamn och granska förslag till namn på allmänna kartor samt yttra sig i fråga om personnamn. SOFI:s verksamhet bedrivs i Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå.

Regeringens överväganden

För att kunna säkerställa den fortsatta utveck- lingen inom de delar av det immateriella kultur- arvet som SOFI förvaltar, föreslår regeringen att anslaget under 2004 tillförs 1 450 000 kronor.

Regeringen föreslår att anslaget för 2004 anvi- sas 29 972 000 kronor.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 4.54 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 28:23 Språk- och folkminnesinstitutet

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års
statsbudget 1	29 414	29 414	29 414
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 023	1 746	2 277
Beslut	1 450
Engångsanvisning upphör	- 2 044	- 2 092	- 2 127
Revisionskostnader 3	129	132	134
Förslag/beräknat anslag	29 972	29 200	29 698

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002 (bet.2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisar i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3 Se avsnitt 4.8.

4.8.24 28:24 Svenskt biografiskt lexikon

Tabell 4.55 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	3 757	sparande	224
2003	Anslag	4 048	Utgifts-	4 065
			prognos
2004	Förslag	4 230
2005	Beräknat	4 331	1
2006	Beräknat	4 407	1

1 Motsvarar 4 230 tkr i 2004 års prisnivå.

Myndigheten har enligt förordningen (1988:630) med instruktion för Svenskt biografiskt lexikon (SBL) till uppgift att fortsätta och slutföra ut- givandet av verket Svenskt biografiskt lexikon. Med gällande vetenskaplig kvalitet skall minst ett band ges ut vartannat år, dvs. 2,5 häften per år. Slutmålet är att lexikonet skall vara färdigt 2015.

Regeringen har beslutat om indragning med 106 000 kronor av anslagssparandet.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att anslaget för 2004 anvisas 4 230 000 kronor.

79

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 4.56 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 28:24 Svenskt biografiskt lexikon

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års
statsbudget 1	4 048	4 048	4 048
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	140	240	315
Revisionskostnader 3	42	43	44
Förslag/beräknat anslag	4 230	4 331	4 407

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002 (bet.2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisar i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3 Se avsnitt 4.8.

4.8.25 28:25 Riksantikvarieämbetet

Tabell 4.57 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	159 321	sparande	5 964
2003	Anslag	179 245	Utgifts-	178 652
			prognos
2004	Förslag	186 502
2005	Beräknat	194 808	1
2006	Beräknat	198 139	1

1 Motsvarar 190 280 tkr i 2004 års prisnivå.

Riksantikvarieämbetet (RAÄ) är central förvalt- ningsmyndighet för frågor om kulturmiljön och kulturarvet. Enligt förordningen (1997:1171) med instruktion för Riksantikvarieämbetet skall RAÄ bl.a. värna om kulturvärdena i bebyggelsen och i landskapet, bevaka kulturmiljöintresset vid samhällsplanering och byggande samt verka för att hoten mot kulturmiljön möts.

Till RAÄ:s uppgifter hör vidare att leda och delta i arbetet med att bygga upp kunskapen och bedriva informations- och rådgivningsverksam- het om kulturmiljöer, kulturminnen och kulturföremål. RAÄ skall också medverka i det internationella arbetet samt följa det regionala kulturmiljöarbetet och biträda länsstyrelserna och de regionala museerna i dessa frågor. Andra uppgifter är att utföra arkeologiska undersök- ningar och svara för konservering samt vård av kulturminnen och kulturföremål. Dessutom skall RAÄ ha ett specialbibliotek för forskning och utveckling inom området.

Myndighetens avgiftsinkomster uppgick under 2002 till ca 200 miljoner kronor, varav ca 170 miljoner kronor avser arkeologisk uppdrags- verksamhet. Förutom dessa inkomster rör det

sig framför allt om entré- och försäljnings- inkomster samt inkomster från konserverings- verksamhet.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Den arkeologiska uppdragsverksamheten inom RAÄ innefattar undersökningar och utredningar som föranleds av lagen (1988:950) om kultur- minnen m.m. och som utförs av RAÄ:s avdel- ning för arkeologiska undersökningar (UV) mot avgift.

Sedan verksamheten organiserades om 1998 har en stabil organisationsstorlek uppnåtts med anpassning till en mindre volym, vilket lett till ökad omsättning och lägre fasta kostnader.

Tabell 4.58 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(Intäkt -
			kostnad)
Utfall 2002	174 540	154 733	19 807
Prognos 2003	154 687	150 614	4 073
Budget 2004	110 000	110 000	0

Regeringens överväganden

För 2004 föreslås en minskning av anslaget med 5 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att anslaget för 2004 anvi- sas 186 502 000 kronor.

Tabell 4.59 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 28:25 Riksantikvarieämbetet

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års
statsbudget 1	179 245	179 245	179 245
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	11 557	16 097	19 437
Omprioritering	- 5 000	- 51	- 52
Ansvar för miljömålsfrågor		- 1 200	- 1 220
Revisionskostnader 3	700	717	728
Förslag/beräknat anslag	186 502	194 808	198 139

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002 (bet.2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3 Se avsnitt 4.8.

80

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

4.8.26 28:26 Bidrag till kulturmiljövård

Tabell 4.60 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2002	Utfall	280 133		sparande	94
2003	Anslag	266 745	1	Utgifts-	260 451
				prognos
2004	Förslag	259 520
2005	Beräknat	259 359
2006	Beräknat	259 359

1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget.

Bidrag till kulturmiljövård lämnas enligt förord- ningen (1993:379) om bidrag till kulturmiljö- vård. Bidragsbestämmelserna innebär i korthet att bidrag lämnas för att bevara och tillgänglig- göra kulturmiljön. Inom ramen för anslaget

Tabell 4.61 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser

Tusental kronor

2002 utfall

utgår även medel för att täcka vissa arkeologiska undersökningskostnader och för att täcka kostnader för att tillvarata fornfynd. Dessutom utgår medel för att täcka bidrag till ombyggnad, renovering och underhåll av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse.

Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004 för ramanslaget 28:26

Bidrag till kulturmiljövård besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 100 miljoner kronor under 2005–2007.

2003	2004	2005	2006
prognos	beräknat	beräknat	beräknat

Utestående förpliktelser vid årets början	63 900	93 000	100 000
Nya förpliktelser	78 900	76 000	70 000
Infriade förpliktelser *	49 900	69 000	70 000
Utestående förpliktelser vid årets slut	93 000	100 000	100 000
Erhållen/föreslagen bemyndiganderam	100 000	100 000	100 000

* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser

81

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

För att möjliggöra ytterligare insatser inom kulturmiljöområdet (se avsnitt 4.4 Politikens inriktning) föreslår regeringen att anslaget till- förs 15 miljoner kronor fr.o.m. 2004.

Regeringen föreslår att anslaget för 2004 anvi- sas 259 520 000 kronor.

Tabell 4.62 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 28:26 Bidrag till kulturmiljövård

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års
statsbudget 1	251 745	251 745	251 745
Förändring till följd av:
Beslut	15 000	15 000	15 000
Engångsinsats	- 7 225	- 7 386	- 7 386
Förslag/beräknat anslag	259 520	259 359	259 359

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002 (bet.2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

År 2004 uppgår ersättningen i enlighet med riksdagens beslut 1999 till 150 miljoner kronor (prop. 1998/99:38, bet. 1998/99:KU18, rskr. 1998/99:176).

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att anslaget för 2004 anvisas 150 000 000 kronor.

Tabell 4.64 Härledning av anslagsnivå 2004–2006, för 28:27 Kyrkoantikvarisk ersättning

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års
statsbudget 1	100 000	100 000	100 000
Förändring till följd av:
Beslut	50 000	100 000	150 000
Förslag/beräknat anslag	150 000	200 000	250 000

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002 (bet.2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

4.8.27 28:27 Kyrkoantikvarisk ersättning

Tabell 4.63 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2002	Utfall	50 000	Reserva-	-
			tion
2003	Anslag	100 000	Utgifts-	97 500
			prognos
2004	Förslag	150 000	1
2005	Beräknat	200 000
2006	Beräknat	250 000

1 Anslaget var tidigare ett reservationsanslag. Fr.o.m. budgetåret 2004 förs anslaget upp som ett ramanslag. Behållningen på reservationsanslaget vid utgången av 2003 förs upp som anslagssparande på ramanslaget.

Från och med 2002 får Svenska kyrkan en viss ersättning av staten för kulturhistoriskt motive- rade kostnader i samband med vård och under- håll av de kyrkliga kulturminnena (kyrkoantik- varisk ersättning). Bakgrunden till ersättningen är att bevarandet av de kyrkliga kulturvärdena är en angelägenhet för hela samhället och svenska folket samt att det inte är rimligt att den totala kostnaden för detta allmänintresse bärs endast av Svenska kyrkans medlemmar (prop. 1995/96:80). Ersättningen, som avser kyrko- byggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser, skall fördelas av Svenska kyrkan efter samråd med myndigheter inom kulturmiljöområdet, se 4 kap. 16 § lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.

4.8.28 28:28 Centrala museer: Myndigheter

Tabell 4.65 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2002	Utfall	671 937		sparande	55 402
2003	Anslag	737 727	1	Utgifts-	735 544
				prognos
2004	Förslag	789 621
2005	Beräknat	893 117	2
2006	Beräknat	906 644	2

1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudgeten.

2 Motsvarar 873 636 tkr i 2004 års prisnivå.

Följande centrala museer är myndigheter: Statens historiska museer, Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde, Naturhistoriska riksmuseet, Statens museer för världskultur, Liv- rustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet, Statens maritima museer, Arkitektur- museet, Statens musiksamlingar, Statens för- svarshistoriska museer samt Moderna museet. De specifika uppgifterna framgår av instruktio- nen för varje myndighet. Statens historiska museum, Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet, Statens museer för världskultur och Moderna museet har vart och ett inom sina verk- samhetsområden uppgiften att vara ansvars- museum.

82

Regeringen har beslutat om indragning med 1 364 000 kronor av anslagssparandet.

Tabell 4.66 Sammanställning över medelsfördelningen till Centrala museer: Myndigheter

Tusental kronor

	2003	2004
Statens historiska museer	71 068	71 527
Nationalmuseum
med Prins Eugens Waldemarsudde	68 608	70 370
Naturhistoriska riksmuseet	125 720	128 535
Statens museer för världskultur	128 666	135 962
Livrustkammaren, Skoklosters slott
och Hallwylska museet	32 400	33 517
Statens maritima museer	94 121	99 924
Arkitekturmuseet	30 310	35 297
Statens musiksamlingar	38 938	41 789
Statens försvarshistoriska museer	50 148	59 817
Moderna museet	97 748	112 883
Summa	737 727	789 621

Utöver den avgiftsfinansierade verksamheten vid Vasamuseet och Cosmonova, som redovisas sär- skilt, uppgick de centrala museimyndigheternas avgiftsinkomster 2002 till 144 miljoner kronor.

Tabell 4.67 Sammanställning över avgiftsinkomsterna 1 till Centrala museer: Myndigheter

Tusental kronor

	2001	2002
Statens historiska museer	12 732	11 244
Nationalmuseum
med Prins Eugens Waldemarsudde	56 256	57 508
Naturhistoriska riksmuseet 2	17 715	24 847
Statens museer för världskultur	8 505	8 500
Livrustkammaren, Skoklosters slott
och Hallwylska museet	12 093	14 486
Statens maritima museer 3	9 162	8 318
Arkitekturmuseet	5 741	396
Statens musiksamlingar	2 872	2 385
Statens försvarshistoriska museer	7 603	7 839
Moderna museet	29 734	8 923
Summa	162 413	144 446

1 I myndigheternas avgiftsinkomster ingår bl.a. entré- och visningsinkomster samt inkomster av försäljning, ev. sponsring och lokaluthyrning m.m.

2 Intäkterna för Cosmonovas verksamhet redovisas i tabell 4.71

3 Intäkterna för Vasamuseets verksamhet redovisas i tabell 4.72

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Cosmonova

Tabell 4.68 Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(Intäkt –
			kostnad)
Utfall 2002	28 237	31 539	- 3 302
Prognos 2003	28 200	31 216	- 3 016
Budget 2004	28 200	31 072	- 2 872

Vasamuseet

Tabell 4.69 Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(Intäkt –
			kostnad)
Utfall 2002	52 608	52 608	0
Prognos 2003	52 850	52 850	0
Budget 2004	46 750	46 750	0

Regeringens överväganden

För 2004 föreslår regeringen att Moderna museet tillförs 13 miljoner kronor, Arkitektur- museet 4 miljoner kronor och Statens museer för världskultur (Östasiatiska museet) 1 miljon kronor i syfte att införa fri entré på respektive museum. Moderna museets och Arkitektur- museets huvudbyggnader återöppnar i mitten av februari och Östasiatiska museet öppnar i sep- tember. För 2005, när övriga berörda museer inför fri entré, kommer ytterligare 73 miljoner kronor att anvisas till reformen.

Vidare föreslår regeringen att Statens museer för världskulturs anslag för 2004 förstärks med 2 miljoner kronor. Ökningen syftar till att stärka myndighetens förutsättningar att utveckla verk- samheten vid Östasiatiska museet, Medelhavs- museet och Etnografiska museet och samtidigt kunna förbättra möjligheterna till en god lokal- försörjning.

Regeringen föreslår att Statens maritima museer tillförs 4,1 miljoner kronor under 2004 i syfte att delfinansiera och genomföra bevaran- deprogrammet av skeppet Vasa.

För att stabilisera ekonomin och samtidigt ge Statens musiksamlingar möjlighet att möta kommande kostnadsökningar föreslår reger-

83

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

ingen att myndighetens anslag 2004 förstärks med 1,9 miljoner kronor.

Statens historiska museer har under 2001– 2003 tillförts 2,5 miljoner kronor per år för museipedagogiskt utvecklingsarbete. I avvaktan på en utvärdering av verksamheten föreslås att myndighetens anslag minskas med 2,5 miljoner kronor.

Regeringen anser, i enlighet med regeringens redovisning under avsnittet 4.4 Politikens inrikt- ning, att ansvaret för tillsynen av statens konst enligt förordningen (1990:195) om vård av statens konst bör övergå från Moderna museet och Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde till Statens konstråd fr.o.m. den 1 januari 2004. Finansiering sker genom en minskning av anslagen till Moderna museet och Nationalmuseum med Prins Eugens Walde- marsudde med 450 000 kronor respektive 50 000 kronor.

För kostnader i samband med överföringen av Svensk museitjänst till Riksarkivet föreslås en minskning av anslaget med 394 000 kronor .

Regeringen föreslår att anslaget för 2004 anvi- sas 789 621 000 kronor.

Tabell 4.70 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 28:28 Centrala museer: Myndigheter

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års
statsbudget 1	744 627	744 627	744 627
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	21 315	38 393	50 255
Fri entré m.m.	18 000	120 645	122 569
Statens maritima museer	4 100	- 4 191	- 4 349
Statens museer
för världskultur	2 000	- 2 045	- 2 076
Statens musiksamlingar	1 900	- 1 942	- 1 972
Statens historiska museer	- 2 500	- 2 556	- 2 595
Överföring till andra anslag	- 894	- 914	- 927
Engångssatsningar:
Naturhistoriska riksmuseet	- 1 636	- 1 672	- 1 698
Statens maritima museer	- 1 023	- 1 045	- 1 062
Revisionskostnader 3	3 732	3 817	3 872
Förslag/beräknat anslag	789 621	893 117	906 644

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002 (bet.2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3 Se avsnitt 4.8.

4.8.29 28:29 Centrala museer: Stiftelser

Tabell 4.71 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2002	Utfall	195 304
2003	Anslag	202 357	Utgifts-	197 298
			prognos
2004	Förslag	206 247
2005	Beräknat	210 268	1
2006	Beräknat	212 644	1

1 Motsvarar 206 247 tkr i 2004 års prisnivå.

Följande centrala museer är stiftelser: Nordiska museet, Skansen, Tekniska museet och Arbetets museum. För Nordiska museet, Skansen och Tekniska museet gäller stadgar som har fast- ställts av regeringen. För Arbetets museum gäller stadgar som har fastställts av dess huvud- män. Nordiska museet har inom sitt verksam- hetsområde uppgiften att vara ansvarsmuseum.

Tabell 4.72 Sammanställning över medelsfördelningen till Centrala museer: Stiftelser

Tusental kronor

	2003	2004
Nordiska museet	96 979	97 613
Skansen	50 743	52 394
Tekniska museet	41 831	43 056
Arbetets museum	12 804	13 184
Summa	202 357	206 247

Avgiftsinkomsterna för de centrala museerna (stiftelser) uppgick 2002 till 102 miljoner kronor.

Tabell 4.73 Sammanställning över avgiftsinkomsterna 1 till Centrala museer: Stiftelser

Tusental kronor

	2001	2002
Nordiska museet	19 979	20 677
Skansen	67 155	71 471
Tekniska museet	6 009	7 096
Arbetets museum	2 476	3 082
Summa	95 619	102 326

1 I stiftelsernas avgiftsinkomster ingår bl.a. entré- och visningsinkomster samt inkomster av försäljning, ev. sponsring och lokaluthyrning m.m.

Regeringens överväganden

Nordiska museet har under 2001–2003 tilldelats 2,5 miljoner kronor per år för museipedagogiskt utvecklingsarbete. I avvaktan på en utvärdering

84

av verksamheten föreslås en minskning av stiftel- sens anslag med 2,5 miljoner kronor.

För kostnader i samband med överföringen av Svensk museitjänst till Riksarkivet föreslås en minskning av anslaget med 106 000 kronor.

Regeringen föreslår att anslaget för 2004 anvi- sas 206 247 000 kronor.

Tabell 4.74 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 29:29 Centrala museer: Stiftelser

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års
statsbudget 1	202 357	202 357	202 357
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	6 496	10 568	12 974
Överföring till andra anslag	- 106	- 108	- 109
Beslut	- 2 500	- 2 549	- 2 578
Förslag/beräknat anslag	206 247	210 268	212 644

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002 (bet.2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

4.8.30 28:30 Bidrag till regionala museer

Tabell 4.75 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2002	Utfall	137 350
2003	Anslag	143 581	Utgifts-	139 991
			prognos
2004	Förslag	139 055
2005	Beräknat	143 548	1
2006	Beräknat	147 579	1

1 Motsvarar 139 554 tkr i 2004 års prisnivå.

Bidrag till regionala museer lämnas enligt för- ordningen (1996:1598) om statsbidrag till regio- nal kulturverksamhet. Bidraget syftar till att stödja museerna i deras uppgift att samla in, be- arbeta och förmedla kunskaper om regionens kulturarv, dess konstutveckling samt om sam- hället och miljön i övrigt. Statsbidraget skall ge museerna möjlighet att ta ansvar för sin del av det regionala kulturmiljöarbetet.

Enligt de riktlinjer för bidragen till regionala kulturinstitutioner som riksdagen har godkänt (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129) skall en viss del av stödet avsättas till riktade tidsbegränsade bidrag.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Under anslaget anvisas även medel för kost- nader för lönebidragsanställda vid de regionala museerna.

Regeringens överväganden

Som komplement till den resultatbedömning som regeringen har gjort för politikområdet lämnas följande resultatinformation.

Under 2002 användes det riktade tidsbegrän- sade utvecklingsbidraget till de regionala muse- erna för i första hand dels riktade insatser för att samla in, bevara och tillgängliggöra icke-fiktiv film, dels insatser med anknytning till industri- samhällets kulturarv samt till insatser rörande fotografi som kulturarv och konstnärligt ut- tryck.

Det nationella uppdraget inom museiområdet har för 2003–2005 tilldelats Jämtlands läns museum (se anslaget 28:3 Nationella uppdrag).

Verksamhetsbidragen till Regionmuseet i Skåne, Kulturen i Lund och Malmö museer har ökats i samband med ramförstärkningen 2002. Dessa medel bör i fortsättningen beräknas under anslaget 28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel, varför detta anslag minskas med 300 000 kronor.

De regionala museerna har under 2001–2003 anvisats 10 miljoner kronor per år för musei- pedagogiskt utvecklingsarbete. I avvaktan på en utvärdering av verksamheten föreslås en minsk- ning av anslaget med 10 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att anslaget för 2004 anvi- sas 139 055 000 kronor.

Tabell 4.76 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 28:30 Bidrag till regionala museer

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års
statsbudget 1	143 581	143 581	143 581
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	6 274	10 562	14 891
Beslut	- 10 000	- 10 286	- 10 575
Överföring till andra anslag	- 800	- 309	- 318
Förslag/beräknat anslag	139 055	143 548	147 579

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002 (bet.2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

85

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

4.8.31 28:31 Bidrag till vissa museer

Tabell 4.77 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2002	Utfall	39 215
2003	Anslag	53 876	1	Utgifts-	52 671
				prognos
2004	Förslag	50 021
2005	Beräknat	56 575	2
2006	Beräknat	57 214	2

1 Inklusive av riksdagen beslutade anslag på tilläggsbudget.

2 Motsvarar 55 493 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget beräknas medel för bidrag till ett antal museer och andra institutioner, de flesta med viss formell anknytning till staten.

Regeringen har fastställt stadgar för stiftel- serna Dansmuseifonden (Dansmuseet), Drott- ningholms teatermuseum, Carl och Olga Milles Lidingöhem (Millesgården), Thielska galleriet och Föremålsvård i Kiruna. Av de övriga står stiftelserna Strindbergsmuseet och Rooseum delvis under kommunalt huvudmannaskap, medan stiftelserna Judiska museet, Röhsska museet, Bildmuseet och Zornsamlingarna har bildats av organisationer och andra intressenter.

Tabell 4.78 Sammanställning över medelstilldelningen

Tusental kronor

	2003	2004
Dansmuseet	8 652	8 902
Drottningholms teatermuseum	7 186 1	6 952
Millesgården	2 160	2 238
Thielska galleriet	2 545	2 632
Föremålsvård i Kiruna	16 699 1	13 835
Nobelmuseet	5 000	5 000
Svensk Form	5 000	5 250
Röhsska museet	1 012	1 012
Rooseum	2 050	2 050
Strindbergsmuseet	537	587
Judiska museet	608	608
Bildmuseet	750	750
Zornsamlingarna	205	205
Till regeringens disposition	1 500
Summa	53 876	50 021

1 Inklusive av riksdagen beslutade anslag på tilläggsbudget.

Regeringens överväganden

I början av 2000 etablerade Stiftelsen Föremåls- vård i Kiruna den första etappen av försöksverk- samheten Kulturarvs-IT. Regeringen permanen- tade verksamheten i januari 2003 (prop. 2002/03:1 utgiftsområde 13). För att kom- pensera kostnadsökningar till följd av perma- nentningen samt säkerställa en fortsatt upp- byggnad av verksamheten föreslår regeringen att bidraget till Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna höjs med 2 miljoner kronor under 2004.

Stiftelsen Strindbergsmuseet har till ändamål att belysa August Strindbergs liv och verk genom utställningar och dokumentation samt viss forskning. För att säkerställa museets samlingar genom ändamålsenliga föremålsmaga- sin föreslår regeringen att Stiftelsen Strindbergs- museets bidrag höjs med 50 000 kronor fr.o.m. 2004.

Regeringen föreslår att anslaget för 2004 anvi- sas 50 021 000 kronor.

Tabell 4.79 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 28:31 Bidrag till vissa museer

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års
statsbudget 1	48 176	48 176	48 176
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 295	2 260	2 830
Föremålsvård i Kiruna	2 000
Strindbergsmuseet	50	51	52
Till regeringens disposition	-1 500	6 088	6 156
Förslag/beräknat anslag	50 021	56 575	57 214

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002 (bet.2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

4.8.32 28:32 Stöd till icke-statliga kulturlokaler

Tabell 4.80 Anslagsutveckling

Tusental kronor

		6 000	Anslags-	10 410
2002	Utfall		sparande
2003	Anslag		Utgifts-
		10 000	prognos	12 360
2004	Förslag	10 000
2005	Beräknat	10 000
2006	Beräknat	10 000

86

Under detta anslag beräknas stöd till icke-stat- liga kulturlokaler för ny- eller ombyggnad inklu- sive handikappanpassning av musei-, teater- och konsertlokaler som tillhör någon annan än staten. Bidraget används enligt förordningen (1990:573) om stöd till vissa icke-statliga kultur- lokaler. Beslut om bidrag fattas av Boverkets samlingslokalsdelegation efter samråd med Statens kulturråd.

Regeringens överväganden

Som komplement till den resultatbedömning som regeringen har gjort för politikområdet kan följande resultatinformation lämnas. Boverkets redovisning visar att fem ansökningar beviljades bidrag under 2002. Anslaget på 10 miljoner kro- nor fördelades på två länsmuseer, två övriga museer och en teaterlokal.

Åtgärderna avser främst om- och tillbyggna- der som syftar till att göra lokalerna mer ända- målsenliga och användbara för ny och utökad verksamhet. Stödet bedöms även vara väsentligt i ett lokalt och regionalt utvecklingsperspektiv.

Regeringen föreslår att anslaget för 2004 anvi- sas 10 miljoner kronor.

4.8.33 28:33 Riksutställningar

Tabell 4.81 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	40 319	sparande	407
2003	Anslag		Utgifts-
		42 896	prognos	41 824
2004	Förslag	44 629
2005	Beräknat	45 650	1
2006	Beräknat	46 370	1

1 Motsvarar 44 629 tkr i 2004 års prisnivå.

Riksutställningar har enligt förordningen (1997:1170) med instruktion för Riksutställ- ningar till uppgift att främja utställnings- och konstbildningsverksamheten genom att för- medla och anordna utställningar, biträda med rådgivning och annan service samt i övrigt utveckla och förnya utställningen som medium för kunskapsförmedling, debatt och upplevelse.

Riksutställningars avgiftsinkomster uppgick under 2002 till 3 982 000 kronor.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Som komplement till den resultatbedömning regeringen har gjort för politikområdet lämnas följande resultatinformation.

Under året har Riksutställningar turnerat med 28 utställningar varav 10 nyproducerade. Utställ- ningarna har visats på 137 platser. Antalet ut- ställningar producerade för barn och ungdom har ökat med 20 procent jämfört med föregåen- de år. De flesta av de nya produktionerna har skapats i samarbete med andra institutioner eller organisationer.

Regeringen föreslår att anslaget för 2004 anvi- sas 44 629 000 kronor.

Tabell 4.82 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 28:33 Riksutställningar

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års
statsbudget 1	42 896	42 896	42 896
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 286	2 297	3 010
Revisionskostnader 3	447	457	464
Förslag/beräknat anslag	44 629	45 650	46 370

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002 (bet.2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3 Se avsnitt 4.8.

4.8.34 28:34 Forum för levande historia

Tabell 4.83 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2003	Anslag	30 000	1	Utgifts-	29 000
				prognos
2004	Förslag	41 830
2005	Beräknat	42 759	2
2006	Beräknat	43 401	2

1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget.

2 Motsvarar 41 830 tkr i 2004 års prisnivå.

Forum för levande historia skall arbeta med frågor som rör demokrati, tolerans och mänsk- liga rättigheter med utgångspunkt i Förintelsen. Verksamheten skall syfta till att stärka männi- skors vilja att aktivt verka för alla människors lika värde. Genom förmedling och kunskaps- uppbyggnad skall verksamheten med stöd i forskning bedrivas i form av kulturverksamhet, seminarier, föreläsningar och debatt m.m.

87

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att anslaget för 2004 anvisas 41 830 000 kronor.

Tabell 4.84 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 28:34 Forum för levande historia

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års
statsbudget 1	40 000	40 000	40 000
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 416	2 336	2 972
Revisionskostnader 3	414	423	429
Förslag/beräknat anslag	41 830	42 759	43 401

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002 (bet.2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3 Se avsnitt 4.8.

4.8.35 28:35 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål

Tabell 4.85 Anslagsutveckling

Tusental kronor

		0	Anslags-	83
2002	Utfall		sparande
2003	Anslag		Utgifts-
		80	prognos	78
2004	Förslag	80
2005	Beräknat	80
2006	Beräknat	80

Under anslaget beräknas medel för inköp av kulturföremål som har sådant konstnärligt, historiskt eller vetenskapligt värde att det är av synnerlig vikt att de införlivas med offentliga samlingar.

Enligt förordningen (1998:200) om statliga utställningsgarantier kan den som anordnar en tillfällig utställning som skall visas i Sverige under vissa förutsättningar få en statlig utställ- ningsgaranti. Utställningsgaranti får också lämnas för svenska kulturmanifestationer utom- lands. Statens kulturråd prövar ansökningarna om utställningsgarantier.

Regeringen har beslutat att dra in 81 000 kro- nor av anslagssparandet.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att anslaget för 2004 anvisas 80 000 kronor.

4.8.36 28:36 Filmstöd

Tabell 4.86 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	239 624	sparande	968
2003	Anslag		Utgifts-
		234 738	prognos	229 837
2004	Förslag	234 738
2005	Beräknat	234 738
2006	Beräknat	234 738

Under anslaget beräknas medel för statens stöd till svensk filmproduktion m.m. enligt 2000 års filmavtal. Syftet med stödet är att främja värde- full svensk filmproduktion, att främja spridning och visning av värdefull film, att främja bevaran- det och tillgängliggörandet av filmer och mate- rial av kulturhistoriskt intresse liksom att verka för internationellt samarbete i dessa avseenden samt att förbättra kvinnliga filmskapares villkor. Under anslaget beräknas även medel för ett filmarkiv för film på filmbas i Grängesberg samt för Konstnärsnämndens filmstöd.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att anslaget för 2004 anvisas 234 738 000 kronor.

4.8.37 28:37 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet

Tabell 4.87 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	37 134	sparande	966
2003	Anslag		Utgifts-
		33 173	prognos	33 270
2004	Förslag	34 623
2005	Beräknat	35 426	1
2006	Beräknat	36 005	1

1 Motsvarar 34 623 tkr i 2004 års prisnivå.

88

Under anslaget beräknas medel för forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. Medlen används för projekt inom Statens kultur- råds, ansvarsmuseernas, Riksarkivets, Riksantik- varieämbetets och Språk- och folkminnesinsti- tutets ansvarsområden. Vidare beräknas under anslaget del av kostnaderna för grundforskning inom naturvetenskap vid Naturhistoriska riks- museet.

Regeringen har beslutat om indragning med 39 000 kronor av anslagssparandet.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att anslaget för 2004 anvisas 34 623 000 kronor.

Tabell 4.88 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 28:37 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års
statsbudget 1	33 173	33 173	33 173
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 450	2 253	2 832
Förslag/beräknat anslag	34 623	35 426	36 005

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002 (bet.2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

4.8.38 28:38 Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund

Tabell 4.89 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2002	Utfall		Anslags-
		2 470	sparande	145
2003	Anslag		Utgifts-
		3 312	prognos	3 305
2004	Förslag	3 590
2005	Beräknat	3 673	1
2006	Beräknat	3 731	1

1 Motsvarar 3 590 tkr i 2004 års prisnivå.

Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossam- fund har enligt förordningen (1999:975) med instruktion för Samarbetsnämnden för statsbi- drag till trossamfund till uppgift att pröva frågor om statsbidrag enligt lagen (1999:932) om stöd till trossamfund och förordningen (1999:974) om statsbidrag till trossamfund.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringen har beslutat om indragning med 69 000 kronor av anslagssparandet.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att anslaget för 2004 anvisas 3 590 000 kronor.

Tabell 4.90 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 28:38 Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års
statsbudget 1	3 312	3 312	3 312
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	114	193	249
Revisionskostnader 3	164	168	170
Förslag/beräknat anslag	3 590	3 673	3 731

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002 (bet.2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3 Se avsnitt 4.8.

4.8.39 28:39 Stöd till trossamfund

Tabell 4.91 Anslagsutveckling

Tusental kronor

		49 421		Anslags-	1 135
2002	Utfall			sparande
2003	Anslag		1	Utgifts-
		49 183		prognos	47 914
2004	Förslag	50 750
2005	Beräknat	50 750
2006	Beräknat	50 750

1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget.

Under detta anslag beräknas medel för stöd till trossamfund enligt förordningen (1999:974) om statsbidrag till trossamfund.

Målet för det statliga stödet till trossamfund är att bidra till att skapa förutsättningar för tros- samfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg, se 2 § lagen (1999:932) om stöd till trossamfund. Förutsätt- ningarna för att ett trossamfund skall få statligt stöd är att det bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som sam- hället vilar på och att samfundet är stabilt och har egen livskraft. Statligt stöd till trossamfund kan lämnas i form av statsbidrag och avgiftshjälp till registrerade trossamfund.

89

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att anslaget för 2004 anvisas 50 750 000 kronor.

90

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

5 Politikområde 27 Mediepolitik

5.1 Omfattning

Politikområdet mediepolitik omfattar dagspress, radio och television samt skydd av barn och ungdom från skadligt innehåll i massmedierna.

Till området hör Presstödsnämnden, Taltid- ningsnämnden, Radio- och TV-verket, Gransk- ningsnämnden för radio och TV, Statens bio- grafbyrå samt Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB.

5.2	Utgiftsutveckling
Tabell 5.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet
Miljoner kronor
		Utfall	Anslag	Utgifts-	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2002 1	2003 2	prognos	anslag	anslag	anslag
				2003 1	2004	2005	2006
Anslag inom utgiftsområde 17:
27:1 Statens biografbyrå		9,4	9,6	9,6	10,0	10,2	10,4
27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och
Finland		19,3	19,8	19,3	20,3	20,6	21,0
27:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska
utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete		0,7	0,8	0,9	0,8	0,8	0,8
27:4 Forskning och dokumentation om medieutveck-
lingen		1,6	1,7	1,6	1,7	1,8	1,8
Totalt utgiftsområde 17:		31,0	31,9	31,5	32,8	33,5	34,1
Anslag inom utgiftsområde 1:
27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden		6,3	5,9	5,5	6,2	6,4	6,5
27:2 Presstöd		486,2	509,0	526,0	509,0	510,0	510,0
27:3 Stöd till radio- och kassettidningar		122,9	127,3	137,2	127,3	127,3	127,3
27:4 Radio- och TV-verket		11,7	13,0	12,9	12,6	11,8	12,0
27:5 Granskningsnämnden för radio och TV		8,8	9,1	9,6	9,6	9,8	10,0
Totalt utgiftsområde 1:		635,9	664,3	691,2	664,7	665,3	665,8
Totalt för politikområde 27 Mediepolitik		667,0	696,2	722,6	697,6	698,8	699,8

1 Inklusive ev. anslagssparande eller anslagskredit.

2 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

91

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

5.3 Mål

Riksdagen har beslutat om målet för mediepoli- tiken (prop. 2000/01:1, utg.omr. 17, bet. 2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59). Målet är att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadliga inslag i massmedierna.

5.4 Politikens inriktning

Radio och TV i allmänhetens tjänst

Regering och riksdag har slagit fast att radio och TV i allmänhetens tjänst, med uppgift att ge alla tillgång till ett allsidigt och oberoende program- utbud av hög kvalitet och fritt från reklam- budskap, har en central roll att spela i det svenska samhället och utgör en nödvändig mot- vikt till den kommersiellt finansierade radion och televisionen.

I riksdagens beslut om riktlinjer för de tre programföretagen Sveriges Television AB (SVT), Sveriges Radio AB (SR) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) för perioden 2002– 2005 (prop. 2000/01:94, bet. 2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268), anges att det i god tid före utgången av avtalsperioden skall tillsättas en parlamentarisk kommitté med uppdrag att göra en samlad översyn av public service-uppdraget och företagens förutsättningar. Kommittén beräknas kunna inleda sitt arbete under hösten 2003.

Parallellt med den parlamentariska kommittén avser regeringen under hösten tillsätta en sär- skild utredare med uppgift att utreda vissa finan- siella frågor av betydelse för programföretagen. Avsikten är att utredaren bl.a. skall ta fram ett förslag till en direktfinansieringsmodell samt i samband med denna överväga möjligheten och lämpligheten att införa skatteplikt enligt mer- värdesskattelagen på programföretagens verk- samhet. För närvarande är verksamheten undan- tagen mervärdesskatt vilket innebär att företagen

– i enlighet med vad som normalt gäller för undantagen verksamhet – inte har rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt. Denna blir i stället en kostnad i verksamheten. Ett införande av skatteplikt enligt mervärdesskattelagen skulle eventuellt kunna ge positiva effekter för

verksamheten inom radio och TV i allmänhetens tjänst.

Digitala TV-sändningar

Digitala TV-sändningar förekommer via mark- nätet, via satellit och hos flera av de större kabel- TV-företagen.

Riksdagens beslut den 28 maj 2003 med an- ledning av regeringens proposition Digitala TV- sändningar innebär att den marksända televisio- nen skall övergå till digital teknik och att de analoga marksändningarna skall ha upphört den 1 februari 2008 (prop. 2002/03:72, bet. 2002/03:KU33, rskr. 2002/03:196). När det gäller utbyggnad av de digitala sändarnäten, de digitala TV-sändningarnas tillgänglighet och riktlinjer för tillståndsgivning har riksdagen till- kännagett att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som utgör ett erforderligt underlag för att på nytt bedöma frågan om ut- byggnad av det digitala marknätet och därmed sammanhängande frågor. Regeringen avser att så snart som möjligt återkomma till riksdagen i dessa frågor.

Digital radio

Frågor om digital ljudradio utreds för när- varande. I april 2002 lämnade en särskild ut- redare delbetänkandet Digital radio. Kartlägg- ning och analys (SOU 2002:38). I juni 2002 be- slutade regeringen att utredningen skall fortsätta sitt arbete i form av en parlamentarisk kommitté. Delbetänkandet är en utgångspunkt för kom- mitténs arbete. Kommittén skall redovisa sitt uppdrag senast den 31 december 2003.

Dagspressen

Regeringen avser att tillsätta en pressutredning. Dagspressen har genomgått stora förändringar under de senaste åren och dess villkor har för- ändrats. Det dagliga tidningsläsandet har fortfa- rande en mycket stark ställning bland svenska mediekonsumenter, trots ökad konkurrens från nya medier och ny teknik. Strukturförändringar inom tidningsbranschen gör dock att många tid- ningar runt om i landet har stora problem att överleva. Med anledning av detta har en rad sam- arbeten mellan första- och andratidningar på konkurrensorter inletts. Det finns skäl att analy- sera konsekvenserna av dessa nya samarbetsfor- mer och dess påverkan på mångfalden. Vidare bör förutsättningarna för att etablera nya tid-

92

ningar undersökas. Även villkoren för elektro- niskt distribuerade tidningar behöver utredas. När det gäller invandrar- och minoritetstid- ningar har Presstödsnämnden gjort den första stora sammanställningen av utbudet i hela landet (Minoriteternas medier, september 2002). I överensstämmelse med målen för integrations- och minoritetspolitiken finns det anledning att vidare studera detta område.

Taltidningar

Ersättningen till tidningsföretag som ger ut ra- dio- och kassettidningar bidrar till att göra inne- hållet i dagspressen tillgängligt för synskadade och andra funktionshindrade som inte kan hålla i eller bläddra i en tidning eller som är afatiker eller dyslektiker.

Med hänsyn till de snabba tekniska för- ändringarna på taltidningsområdet följer re- geringen kontinuerligt frågan om hur taltid- ningar kan distribueras och tas emot i framtiden.

Ägarkoncentration i medierna

I enlighet med målet för regeringens mediepoli- tik skall ett brett ägande eftersträvas för att mot- verka sådan ägar- och maktkoncentration inom massmedierna som kan skada ett fritt och brett meningsutbyte och en fri och allsidig upplys- ning. Mångfalden i medierna kan minska och den fria opinionsbildningen försvåras om en- skilda ägare eller grupper av ägare får en domine- rande ställning i företag som kontrollerar mass- medier med stor genomslagskraft.

Regeringen arbetar kontinuerligt med att stärka mångfalden på medieområdet. Stora sats- ningar har gjorts på en radio och TV i allmän- hetens tjänst för att skapa en stark motvikt till de kommersiella alternativen. Mångfald och lokal förankring betonas i regelverket för sändnings- tillstånd för kommersiell lokalradio. Presstödet syftar i sin helhet till att stärka mångfalden på dagspressområdet.

I syfte att få ett konkurrensrättsligt perspektiv på frågan om ägarkoncentration i medierna har regeringen gett Konkurrensverket i uppdrag att kartlägga och analysera förhållandena på medie- marknaden. Uppdraget skall redovisas senast den 3 november 2003.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Skadligt medieinnehåll

En del av det mediepolitiska målet är att mot- verka skadliga inslag i massmedierna.

Rådet mot skadliga våldsskildringar (Vålds- skildringsrådet) har arbetat med att samordna verksamhet mot skadliga våldsskildringar sedan 1990. Regeringen beslutade i juni 2003 om tilläggsdirektiv till rådet (dir. 2003:75). Tilläggs- direktiven, som bl.a. tar sin utgångspunkt i mediesektorns förändring, innebär att rådets uppdrag blir mer aktivt, utåtriktat och resultat- inriktat. Uppdraget omfattar numera också alla rörliga bildmedier, exempelvis film, TV, video, dvd, datorspel, TV-spel och Internet. Verksam- heten syftar till att minska risken för skadlig mediepåverkan på barn och unga. Rådet skall ägna våldsskildringar och pornografi särskild uppmärksamhet samt ha ett tydligt genus- perspektiv på sitt arbete. Rådet skall även delta i arbetet med att bekämpa förekomsten av olagligt innehåll i medierna. I samband med beslutet om tilläggsdirektiv har också rådets sammansättning förändrats. Rådets framtida organisationsform kommer att ses över i särskild ordning.

Sedan hösten 2002 deltar Våldsskildringsrådet i SAFT (Safety, Awareness, Facts and Tools), ett informations- och utbildningsprojekt för en säk- rare användning av Internet bland barn och ung- domar. Projektet finansieras genom EU:s hand- lingsplan mot olagligt och skadligt innehåll på Internet och involverar fem länder. Syftet är att öka medvetenheten om både fördelar och faror med Internet när det gäller barn och ungdomar.

Lokal icke-kommersiell radio och TV

Närradio och lokal-TV möjliggör för olika in- tressen och åsikter att göra sig hörda i sam- hällsdebatten. Dessa medier är därför viktiga för demokrati, yttrandefrihet och mångfald, föreningsliv och integration.

Regeringen har tagit flera initiativ i syfte att få en bättre insikt om under vilka villkor icke- kommersiell radio och TV verkar.

Presstödsnämnden har haft i uppdrag att kartlägga och analysera situationen för medier som riktar sig till invandrare och nationella mi- noriteter. Uppdraget omfattade såväl tryckta medier som radio och TV. Uppdraget redo- visades i oktober 2002.

93

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Radio- och TV-verket har haft i uppdrag att genomföra en hearing om framtiden för icke- kommersiell lokal-TV. Av redovisningen från hearingen, som ägde rum i maj 2002, framgår bl.a. att det finns ett önskemål om ett ökat erfarenhetsutbyte mellan olika kabelsändar- företag.

Mot denna bakgrund gav regeringen i decem- ber 2002 Riksförbundet Öppna kanaler i Sverige ett tvåårigt uppdrag att ansvara för att bl.a. ut- bildningsinsatser och ett ökat erfarenhetsutbyte kommer till stånd inom området icke- kommersiell lokal-TV. Insatserna skall bl.a. syfta till att utveckla folkrörelsernas möjligheter att använda TV-mediet som ett forum för kommu- nikation, lokal kultur och debatt. För 2003 för- delades en miljon kronor för uppdraget. För 2004 föreslås samma belopp.

Med utgångspunkt i vad som i övrigt fram- kom vid hearingen om lokal-TV har regeringen genom tilläggsdirektiv (dir. 2003:30) till Radio- och TV-lagsutredningen (Ku 2000:01) gett ut- redningen i uppdrag att bl.a. analysera hur de lokala icke-kommersiella TV-sändningarna på- verkas av digitaliseringen och om förutsätt- ningarna för sådana sändningar kan förbättras genom lagstiftning. Uppdraget skall redovisas före utgången av 2004.

Under senare år har det framkommit att vissa föreningar som får sändningstillstånd för när- radio har för avsikt att sända program utan eller med begränsad anknytning till det lokala före- ningslivet. Det har funnits farhågor för att en sådan utveckling skall leda närradion bort från att vara en lokal föreningsradio med utrymme för olika åsikter. Mot denna bakgrund gav re- geringen i december 2001 Radio- och TV-verket i uppdrag att bedöma hur närradion i dag upp- fyller syftet att vara en lokal föreningsradio utan kommersiella intressen. Uppdraget redovisades i maj 2002. I december 2002 fick Radio- och TV- verket i uppdrag att göra en uppföljning av den tidigare rapporten. Verket redovisade det sist- nämnda uppdraget i april 2003. I rapporten före- slås bl.a. ett skärpt krav på lokal förankring som ett villkor för att få sända närradio. Radio- och TV-verkets senaste rapport har remitterats.

En samlad analys av framtidsförutsättningarna för lokal icke-kommersiell radio och TV har på- börjats inom Regeringskansliet.

5.5 Insatser

5.5.1 Insatser inom politikområdet

Radio och TV i allmänhetens tjänst

De nuvarande sändningstillstånden för de tre public service-företagen Sveriges Television AB (SVT), Sveriges Radio AB (SR) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) började gälla den 1 januari 2002. Tillstånden gäller till utgången av 2005. På ett antal punkter har uppdraget förtyd- ligats och förstärkts. Det gäller exempelvis krav på produktion utanför Stockholm och krav på ett fördjupat kulturansvar med ökat samarbete med kulturinstitutioner och fria producenter. Företagens uppdrag att öka tillgängligheten för funktionshindrade och språkliga minoriteter har också skärpts.

Under den nya tillståndsperioden tillförs de tre programföretagen ökade resurser. Över- gången till digital marksänd television medför särskilda krav på televisionen i allmänhetens tjänst. För att utjämna kostnaderna över tiden för SVT och UR har under en övergångsperiod ett särskilt distributionskonto inrättats för kost- nader för TV-distribution.

SVT, SR och UR föreslås för 2004 utöver den ordinarie medelstilldelningen tilldelas 200 mil- joner kronor i särskilda medel för ersättning för upparbetade kostnader. Samma förstärkning be- räknas för 2005.

Digitala TV-sändningar

Efter beslut av riksdagen våren 1997 (prop. 1996/97:67, bet. 1996/97:KrU17, rskr. 1996/97:178) meddelade regeringen de första tillstånden till TV-sändningar med digital teknik i juni 1998.

Den parlamentariska Digital-TV-kommittén (Ku 1997:06) som hade till uppgift att följa och utvärdera de markbundna digitala TV-sänd- ningarna under den första utbyggnadsetappen lämnade den 13 november 2001 slutbetänkandet Digital TV – modernisering av marknätet (SOU 2001:79). Kommittén föreslog att utbyggnaden av de digitala marksändningarna skulle fullföljas och att de analoga sändningarna skulle läggas ned efter en övergångsperiod.

94

På grundval av Digital-TV-kommitténs för- slag lade regeringen i mars 2003 fram propo- sitionen Digitala TV-sändningar (prop. 2002/03:72). Riksdagen biföll förslaget att de digitala TV-sändningarna skall byggas ut samt lade fast den tidpunkt då de analoga TV-sänd- ningarna skall ha upphört till den 1 februari 2008. I vissa andra frågor begärde riksdagen att regeringen skall återkomma med förslag.

Regeringen har den 18 juni 2003 beslutat ut- lysa ytterligare sändningstillstånd för digital marksänd TV.

Vidare har regeringen den 21 augusti 2003 be- slutat om tilläggsdirektiv till Radio- och TV- lagsutredningen (Ku 2000:01) med innebörden att utredningen före utgången av februari 2004 skall redovisa sina överväganden om bl.a. frågan om ett fristående operatörsföretag för de digitala TV-sändningarna (dir. 2003:100).

Koncessionsavgiften på TV-området

Regeringen fattade den 14 mars 2002 beslut om direktiv avseende en översyn av reglerna för koncessionsavgift på televisionens område (dir. 2002:44). Uppdraget redovisades den 16 maj 2003 i betänkandet Koncessionsavgift på televi- sionens område (SOU 2003:47). Betänkandet har remitterats.

Dagspressen

Presstödet uppgår under 2003 till ca 509 miljo- ner kronor. För taltidningsverksamheten förde- las ca 127 miljoner kronor.

Tidningsföretagens kostnader för utdelning av dagstidningar på lördagar i framför allt gles- bygds- och landsbygdsområden har ökat kraftigt under senare år. Därför infördes den 1 januari 2002 ett särskilt distributionsstöd för sådan ut- delning (prop. 2001/02:1, utg.omr. 1, bet. 2001/02:KU1, rskr. 2001/02:55). Presstöds- nämnden har fått i uppdrag att utvärdera stödet. Uppdraget skall redovisas i oktober 2003 respek- tive juni 2004.

Regeringen följer noga utvecklingen avseende distributionskostnader för dagspressen.

Ett tillfälligt utvecklingsstöd inrättades under 2002 att gälla under en treårsperiod med ett år- ligt stöd om högst 15 miljoner kronor. Stödet skall möjliggöra investeringar inom den drifts-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

stödsberättigade dagspressen för att dessa tid- ningar långsiktigt skall kunna behålla sin ställ- ning på marknaden.

5.6 Resultatbedömning

Radio och TV i allmänhetens tjänst

Under 2002 gällde nya anslagsvillkor för SVT, SR och UR. I de nya villkoren ingår ett krav på programföretagen att minska TV-avgiftsskolket och därigenom öka intäkterna till rundradio- kontot med minst 25 miljoner kronor per år. Företagen har för 2002 redovisat att resultatet överträffat kravet och att inkomsterna ökat med 33 miljoner kronor.

Villkoren i de nya sändningstillstånden har skärpts när det gäller uppdraget för språkliga minoriteter och funktionshindrade. Program- företagen får sinsemellan fördela ansvaret för olika språk respektive för olika kategorier av funktionshindrade. För SR har kravet på utom- ståendes medverkan och på insatser för barn och ungdom ökat och för UR har utbildningsupp- draget ytterligare betonats.

Den tidigare trenden med minskande tittar- andel för SVT vände under året och SVT1 blev den största kanalen uttryckt i tittartid. Den samlade sändningstiden för det rikssända ut- budet ökade med drygt 1 000 timmar med en tydlig ökning inom kategorin kultur/humaniora. Vad avser det skärpta kravet på tillgänglighet för funktionshindrade anger företaget att textningen av program på svenska ökade med nära 30 pro- cent.

SR redovisar för 2002 att satsningarna på barn och ungdom ökat liksom satsningen på mino- ritets- och invandrarspråk. Ljudkvaliteten har förbättrats och funktionshindrades situation har belysts i ökande grad. Utomståendes medverkan och samarbetet med kulturinstitutioner ökade likaså.

UR har i enlighet med tillståndsvillkoren ökat sin andel utbildningsprogram i förhållande till folkbildningsprogram.

I juni 2003 slöts ett avtal mellan SVT och UR om att gemensamt starta och driva en digital TV- kanal, Kunskapskanalen. Kanalen beräknas in- leda sändningar i september 2004. Avsikten är att kanalen primärt skall rikta sig till äldre ton- åringar och vuxna och sända måndag till torsdag

95

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

samt söndag sammanlagt ca 25 timmar per vecka.

Digitala TV-sändningar

Räckvidden för de digitala marksändningarna har ökat successivt. Sedan september 2002 är fyra sändarnät för marksänd digital TV utbyggda till 90 procents hushållstäckning. Ett femte sändar- nät med 50 procents räckvidd är klart att tas i bruk.

För närvarande har tolv programföretag till- stånd att sända i det digitala marknätet. Boxer TV-Access AB, som säljer abonnemang i det digitala marknätet, uppgav att företaget hade 170 000 abonnenter vid halvårsskiftet 2003.

Om alla distributionsformer räknas in hade, enligt publikmätningsföretaget MMS, drygt 23 procent av befolkningen i åldrarna 3–99 år till- gång till digital TV-mottagning i hemmet i april 2003.

I början av 2003 startade SVT sin fjärde digi- tala programkanal, Barnkanalen. Den sänds lik- som SVT:s övriga tre digitala kanaler, SVT1, SVT2 och 24, okrypterad i det digitala mark- nätet, vilket innebär att det inte krävs abonne- mang eller programkort för att kunna se sänd- ningarna.

Dagspressen

Under 2002 beviljades 71 tidningar driftsstöd. Av dessa var 51 lågfrekventa och 20 hög- eller medelfrekventa tidningar.

De höjningar av drifts- respektive distribu- tionsstödet som genomfördes den 1 januari 2001 är de kraftigaste sedan stöden fick sin nuvarande utformning. Presstödsnämnden konstaterar i en uppföljningsrapport att höjningen av drifts- stödet gjordes vid en tidpunkt som var väl vald ur konjunktursynpunkt. Annonsvolymen hade vid denna tidpunkt minskat med nära tio pro- cent för dagstidningsbranschen som helhet. Vi- dare bedöms höjningen ha bidragit till att ett antal stödtidningar kunnat leva vidare. Vad gäller distributionsstödet konstaterar Presstöds- nämnden att höjningen var viktig som stimu- lansåtgärd för att hålla samman den gemen- samma distributionen.

Ersättning till tidningsföretag som ger ut ra- dio- och kassettidningar bidrar till att syn- skadade och vissa andra grupper med särskilda behov får tillgång till innehållet i dagstidningar. Vid utgången av 2002 gavs sammanlagt 89 dags- tidningar ut som taltidningar (RATS-tidningar,

dvs. radiosända talsyntestidningar för syn- skadade, radiotidningar respektive kassettid- ningar). Mer än hälften av alla dagstidningar ges i dag ut som taltidningar och utgivningen täcker hela landet.

Taltidningsnämnden har fått i uppdrag att följa upp den nya ersättningsmodellen för taltid- ningsutgivning som innebär att ersättningen för taltidningar baseras på en schablonmodell i stäl- let för, som tidigare, en nettokostnadsprincip. Taltidningsnämnden har vid tre rapporterings- tillfällen kunnat konstatera att det för närvarande inte föreligger någon risk för nedläggning av tal- tidningar till följd av den nya ersättningsmo- dellen. Inget har heller framkommit som tyder på att taltidningarnas kvalitet har försämrats. Nämndens slutsats i den senaste rapporten är att schablonerna inte behöver höjas. Mot bakgrund av det mycket varierande ekonomiska utfallet bland taltidningarna avser nämnden dock att även för 2003 göra en uppföljning av utveck- lingen.

Regeringen gör bedömningen att presstödet har stor betydelse för att bevara mångfalden på dagstidningsmarknaden och en god spridning av dagstidningar. Regeringen gör också bedöm- ningen att stödet till radio- och kassettidningar är viktigt för att fortsatt garantera utgivningen av taltidningar. Det är därför angeläget med fort- satta insatser på dessa områden.

Uppföljning av medieutvecklingen

Flera aktörer arbetar aktivt med information om utvecklingen inom medieområdet. Det gäller Radio- och TV-verkets arbete med att följa ut- vecklingen inom medierna och publicera statistik m.m. Vidare gäller det de utbudsstudier som publiceras av Granskningsnämnden för radio och TV, liksom Nordicoms arbete med medie- statistik och spridning av information och kun- skap om medier och kommunikation utifrån den forskning som bedrivs på området. Europeiska Audiovisuella Observatoriet arbetar med jäm- förbar europeisk statistik på det audiovisuella området och bör ges fortsatt svenskt stöd.

5.7 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte haft några invänd- ningar i revisionsberättelserna avseende myndig- heterna inom politikområdet.

96

5.8 Budgetförslag

5.8.1 27:1 Statens biografbyrå

Tabell 5.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	9 408	sparande	261
2003	Anslag	9 603	Utgifts-	9 610
			prognos
2004	Förslag	10 015
2005	Beräknat	10 244	1
2006	Beräknat	10 408	1

1 Motsvarar 10 015 tkr i 2004 års prisnivå.

Statens biografbyrå skall granska filmer och videogram som är avsedda att visas vid allmän sammankomst eller offentlig tillställning. På be- gäran förhandsgranskas även filmer och video- gram för enskilt bruk. Biografbyrån fastställer åldersgränser för de filmer som granskats. Vidare kan byrån besluta om att klipp görs i filmer samt om visningsförbud.

Biografbyrån utövar tillsyn över videogram- marknaden och efterlevnaden av bestämmelserna i brottsbalken om olaga våldsskildring och otil- låten utlämning av teknisk upptagning när det gäller rörliga bilder. Biografbyrån skall enligt brottsbalken yttra sig till Justitiekanslern (JK) i åtalsärenden som rör olaga våldsskildring samt ge medgivande till åtal som rör otillåten utläm- ning av teknisk upptagning.

Tabell 5.3 Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tusental kronor

Offentligrättslig	Intäkter till	Kostnader	Resultat (In-
verksamhet	inkomsttitel		täkt- kostnad)
	(som inte får
	disponeras)
Utfall 2002	9 425	8 654	771
Prognos 2003	9 200	8 970	230
Budget 2004	9 200	9 170	30

För granskning av filmer och videogram tar Bio- grafbyrån ut avgifter som skall motsvara kost- naden för granskningsverksamheten. Intäkterna

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttitel 2522. Avgifter för granskning av filmer och videogram. Biografbyrån får inte dis- ponera intäkterna.

Regeringens överväganden

Riksdagens kulturutskott har i sitt betänkande 2002/03:KrU1 framhållit att man inför kom- mande redovisningar av regeringens dialog med Biografbyrån om målformuleringarna för myndigheten och deras tillämpning skulle väl- komna en bedömning av möjligheterna att följa upp de fastställda målen och en mera utförlig angivelse av vilka konkreta resultat mål- och re- sultatdialogerna utmynnat i.

För riksdagens information kan därför föl- jande nämnas. Mål- och resultatdialoger förs kontinuerligt med Biografbyrån. Den dialog som fördes med byrån inför utformningen av re- gleringsbrevet för 2003 resulterade bl.a. i föränd- rade verksamhetsmål för verksamhetsgrenarna Granskning av filmer och Tillsyn och i ändrade återrapporteringskrav för verksamhetsgrenen Tillsyn. I regleringsbrevet för 2003 har också verksamhetsgrenen Yttranden i åtalsärenden in- förlivats i grenen Tillsyn. Ett syfte med föränd- ringarna är att de skall förbättra möjligheterna att följa upp målen.

Regeringen föreslår att anslaget för 2004 an- visas 10 015 000 kronor.

Tabell 5.4 Härledning av anslagsnivå 2004–2006, för 27:1 Statens biografbyrå

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års stats-
budget 1	9 603	9 603	9 603
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	313	540	702
Revisionskostnader 3	99	101	103
Förslag/beräknat anslag	10 015	10 244	10 408

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002 (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3 Se avsnitt 4.8.

97

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

5.8.2 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland

Tabell 5.5 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2002	Utfall	19 262
2003	Anslag	19 816	Utgifts-	19 321
			prognos
2004	Förslag	20 272
2005	Beräknat	20 645	1
2006	Beräknat	21 035	1

1 Motsvarar 20 272 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget anvisas medel för de kostnader Teracom AB har för rundradiosändningar i Stor- stockholmsområdet av finländska TV-program, de kostnader Sveriges Television AB har för till- handahållande och överföring av en svensk pro- gramkanal till Finland, de kostnader Comhem AB har för tillhandahållande av den finska pro- gramkanalen till kabelnät på ett antal orter i Sve- rige samt Sverigefinska Riksförbundets kostna- der i samband med utsändning av den finska programkanalen i Sverige. De sistnämnda kost- naderna baserar sig på överenskommelser mellan riksförbundet och förhandlingsorganisationen Copyswede som företräder vissa rättighets- havarorganisationer.

Det svensk-finska televisionsutbytet bedrivs enligt en princip om ömsesidighet. Finland an- svarar för kostnaderna för utsändningen av en svensk programkanal i Finland och för över- föringen av en finsk programkanal till Sverige. På motsvarande sätt ansvarar Sverige för kostna- derna för utsändningen av en finsk programkanal i Sverige och för överföringen av en svensk pro- gramkanal till Finland.

Utsändningen av finska TV-program i Sverige sker med stöd av radio- och TV-lagen (1996:844). Regeringen har den 19 december 2002 meddelat Sverigefinska Riksförbundet till- stånd att bedriva sådana sändningar under 2003.

Regeringens överväganden

Som ett komplement till den resultatbedömning som regeringen har gjort för politikområdet Mediepolitik kan följande resultatinformation lämnas. Finlands-TV har under 2002 distri- buerats till 26 orter i Sverige enligt avtal mellan

staten och Comhem AB. På dessa orter finns ca 1,3 miljoner kabelanslutna hushåll vilket mot- svarar över 2,3 miljoner möjliga tittare. Rund- radiosändningarna i Stockholmsområdet be- räknas täcka ca 700 000 hushåll.

Regeringen föreslår att anslaget för 2004 an- visas 20 272 000 kronor.

Tabell 5.6 Härledning av anslagsnivå 2004–2006, för 27:2 Utbyte av TV-sändningar

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års stats-
budget 1	19 816	19 816	19 816
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	456	829	1 219
Förslag/beräknat anslag	20 272	20 645	21 035

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002 (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

5.8.3 27:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete

Tabell 5.7 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	738	sparande	109
2003	Anslag	821	Utgifts-	909
			prognos
2004	Förslag	821
2005	Beräknat	821
2006	Beräknat	821

Under anslaget anvisas medel för svensk med- verkan i Europeiska Audiovisuella Observatoriet och Audiovisuella Eureka. Det europeiska sam- arbetsorganet Audiovisuella Eureka lades ner den 30 juni 2003. Avgiften 2003 till organisa- tionerna uppgår till ca 500 000 kronor. Re- geringen har beslutat att använda återstående medel för 2003 för en konferens inom EPRA (European Platform of Regulatory Authorities) under 2004.

Europeiska Audiovisuella Observatoriet är ett forsknings- och statistikinstitut som samlar in och distribuerar information om den europeiska film-, TV- och videoindustrin. Observatoriet driver dessutom ett utvecklingsarbete i syfte att skapa jämförbar europeisk statistik på det audio- visuella området.

98

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att anslaget för 2004 anvisas 821 000 kronor. Mot bakgrund av att Audio- visuella Eureka har lagts ner, och med anledning av de överväganden som redovisats under ut- giftsområde 1, anslaget 27:5 Gransknings- nämnden för radio och TV, avser regeringen att använda 400 000 kronor årligen av anslaget till att förstärka Granskningsnämnden för radio och TV under perioden 2004–2006.

5.8.4 27:4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen

Tabell 5.8 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2002	Utfall	1 615
2003	Anslag	1 662	Utgifts-	1 620
			prognos
2004	Förslag	1 735
2005	Beräknat	1 775	1
2006	Beräknat	1 804	1

1 Motsvarar 1 735 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget anvisas medel för stöd till Nor- diskt Informationscenter för Medie- och Kom- munikationsforskning (Nordicom) vid Göte- borgs universitet för information om forsk- ningsresultat och utarbetande av mediestatistik m.m.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att anslaget för 2004 anvisas 1 735 000 kronor.

Tabell 5.9 Härledning av anslagsnivå 2004–2006, för 27:4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års stats-
budget 1	1 662	1 662	1 662
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	73	113	142
Förslag/beräknat anslag	1 735	1 775	1 804

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002 (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

5.8.5 Radio och TV i allmänhetens tjänst

Verksamheten i Sveriges Radio AB (SR), Sveri- ges Television AB (SVT) och Sveriges Utbild- ningsradio AB (UR) (inklusive dotterbolagen) har i huvudsak finansierats med TV-avgiftsmedel som riksdagen anvisar från rundradiorörelsens resultatkonto (rundradiokontot). Även Gransk- ningsnämnden för radio och TV finansieras del- vis med TV-avgiftsmedel.

De tre programföretagen lämnade i februari 2003 redovisningar för hur public service-upp- draget uppfyllts. Redovisningarna gäller verk- samhetsåret 2002 och utgår från sändnings- tillstånd, anslagsvillkor och i förekommande fall företagens egna måldokument. Syftet med redo- visningarna är bl.a. att ge staten underlag inför kommande tillståndsperioder och att skärpa företagens uppmärksamhet på hur uppdraget uppfyllts. Ett annat syfte är att ge allmänheten information om hur TV-avgiftsmedlen används och på så sätt stimulera till offentlig debatt.

SVT och UR har i 2002 års public service- redovisningar strävat efter att ytterligare förtyd- liga och förenkla redovisningarna i enlighet med påpekanden från Granskningsnämnden för radio och TV som bedömt redovisningarna för perio- den 1997–2001. Nämnden bedömer att för- ändringarna utgör en betydande förbättring och anser att programföretagens redovisningar sammanfattningsvis är väl genomförda trots att vissa brister fortfarande kvarstår.

Medelsberäkning för 2004

Tabell 5.10 Medelstilldelning

Miljoner kronor

Sveriges Television	3 407,9	57,73 %
Sveriges Radio	2 214,8	37,52 %
Sveriges Utbildningsradio	280,4	4,75 %
Totalt	5 903,1	100 %

För 2004 föreslås att de tre public service-före- tagen tilldelas 5 903,1 miljoner kronor från rund- radiokontot. Av den samlade medelstilldel- ningen utgör 200 miljoner kronor reformmedel. Den ordinarie medelstilldelningen har i enlighet med riksdagens beslut räknats upp med 2 pro- cent i förhållande till 2003.

Fördelningsnyckeln ändrades senast genom riksdagens beslut om riktlinjer för en radio och

99

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

TV i allmänhetens tjänst och om medelstill- delning för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten för 2002 (prop. 2000/01:94, bet. 2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268). Nyckeln bör behållas oförändrad även för 2004. Re- geringen föreslår därför att de samlade medlen för 2004 fördelas med 3 407,9 miljoner kronor (57,73 %) till SVT, med 2 214,8 miljoner kronor (37,52 %) till SR och med 280,4 miljoner kronor (4,75 %) till UR.

Som framgår nedan föreslår regeringen att SVT och UR, utöver medlen från rundradio- kontot, tilldelas medel från distributionskontot för finansiering av kostnader för TV-distribu- tion.

Enligt riksdagens beslut om nya riktlinjer för public service-företagen är en förutsättning för att den årliga prisuppräkningen skall betalas fullt ut att TV-avgiftsskolket minskas med 25 miljo- ner kronor per år. Om skolket minskar med ett lägre belopp skall prisuppräkningen reduceras med skillnaden mellan 25 miljoner kronor och detta belopp. En eventuell justering görs när av- giftsintäkterna för 2003 är kända. Programföre- tagen har till regeringen redovisat att för 2002 har skolket minskats med 33 miljoner kronor.

Granskningsnämnden för radio och TV skall enligt riksdagens beslut finansieras delvis över statsbudgeten, delvis med medel från rundradio- kontot som anvisas till statsbudgetens inkomst- sida. Regeringens förslag till medelstilldelning till Granskningsnämnden lämnas under utgifts- område 1 anslaget 27:5. Nämndens totala anslag för 2004 föreslås uppgå till 9 568 000 kronor. Regeringen föreslår att 6 397 000 kronor skall anvisas från rundradiokontot till statsbudgetens inkomstsida.

Distributionskonto för finansiering av kostnader för TV-distribution

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2004 besluta om lån i Riksgäldskontoret i syfte att täcka underskott på distributionskontot intill ett belopp av 1 059 miljoner kronor. Till distributionskontot skall för 2004 föras 266,46 miljoner kronor från rundradiokontot. Från distributionskontot skall för 2004 anvisas högst 535 miljoner kronor för distributionskostnader till Sveriges Television AB och högst 23 miljoner kronor till Sveriges Utbildningsradio AB.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har beslutat att inrätta ett särskilt distributionskonto för finansiering av kostnader för TV-distribution (prop. 2000/01:94, bet. 2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268). Bakgrunden är att distributions- kostnaderna för televisionen i allmänhetens tjänst under tillståndsperioden kommer att vara höga på grund av att distributionen sker parallellt med både äldre analog och ny digital sändnings- teknik. Till distributionskontot förs medel från rundradiokontot som motsvarar kostnaderna för SVT:s och UR:s analoga distribution. Från distributionskontot förs medel till program- företagen som motsvarar kostnaderna för TV- distribution via både analoga och digitala mark- sändningar för SVT och UR. Det successivt ökande underskottet på distributionskontot som uppkommer under uppbyggnadsskedet täcks genom lån i Riksgäldskontoret. När TV-sänd- ningarna i det analoga marknätet upphör skall betalningarna från rundradiokontot till distri- butionskontot fortsätta till dess att underskottet är återbetalt. För att lånemodellen skall vara i balans krävs att återbetalning av lånet inleds i god tid innan räntekostnaderna för lånet över- stiger det överskott som uppstår vid av- vecklingen av det analoga marknätet.

Tabell 5.11 redovisar den bedömning av distri- butionskontots utveckling som gjordes vid in- gången av tillståndsperioden. Utfallet för 2002 ligger väl i linje med den bedömningen och re- sultatet uppgick vid utgången av året till minus 332,2 miljoner kronor.

Tabell 5.11 Distributionskontots bedömda utveckling 2002–2005

Miljoner kronor

	2002	2003	2004	2005
Medel från rundradio-
kontot	160	163,2	266,46	421,79
Medel till SVT och UR	485	523,2	556,46	591,79
Årligt underskott	325	360	290	170
Beräknad ränta (5 %)	8	26	43	57
Utgående skuld	333	719	1 052	1 279

Mot denna bakgrund föreslås att riksdagen be- myndigar regeringen att besluta om lån i Riks- gäldskontoret för att finansiera underskottet på distributionskontot för 2004. Regeringen be- dömer att det ackumulerade underskottet för 2004 kommer att uppgå till högst 1 059 miljoner kronor. För att låneutrymmet skall täcka en eventuellt högre räntenivå än 5 procent är det av

100

regeringen föreslagna beloppet något högre än det som anges i tabellen.

Regeringen föreslår även att 266,46 miljoner kronor förs från rundradiokontot till distri- butionskontot. Vidare föreslås att SVT anvisas högst 535 miljoner kronor och UR högst 23 miljoner kronor från distributionskontot för 2004. Beloppen kan komma att justeras nedåt beroende på de avtal om distribution som skall slutas mellan SVT och UR och Teracom.

TV-avgiften och rundradiokontot

Regeringens förslag: TV-avgiften höjs med 60 kronor per helår fr.o.m. den 1 januari 2004.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagens be- slut om nya riktlinjer för de tre radio- och TV- företagen i allmänhetens tjänst (prop. 2000/01:94, bet. 2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268) innebar att det särskilda kompen- sationsindexet för public service-företagen – SR- index – togs bort. Från och med 2003 sker en årlig uppräkning av företagens ordinarie medels- tilldelning med 2 procent.

Antalet registrerade TV-avgifter hos radio- tjänst i Kiruna AB (RIKAB) uppgick 2002 till i genomsnitt 3 383 000 stycken. Betalnings- effektiviteten definierad som det totala antalet inbetalningar i förhållande till fakturerade TV- avgifter var 97,4 procent under 2002. Rund- radiokontots resultat för 2002 uppgår till minus 89,4 miljoner kronor vilket innebär en förbätt- ring med 284 miljoner kronor jämfört med 2001. Det ackumulerade resultatet för rundradio- kontot uppgick vid utgången av 2002 till minus 346,4 miljoner kronor.

Regeringen angav i propositionen Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002–2005 att re- geringen räknar med att TV-avgiften kommer att behöva höjas även under de kommande åren för att rundradiokontot skall komma i balans under tillståndsperioden. Regeringen föreslår att TV- avgiften höjs med 60 kronor till 1 872 kronor per helår fr.o.m. den 1 januari 2004. Den av re- geringen föreslagna höjningen av TV-avgiften med 60 kronor innebär en nödvändig förstärk- ning av rundradiokontot för att förbättra kon-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

tots resultat. Regeringens förslag om TV-av- giften förutsätter en ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift. Den föreslagna höjningen är av sådant slag att regeringen inte ansett det nöd- vändigt att, utöver kontakter med SVT, inhämta ytterligare upplysningar i ärendet. Förslag till lag om sådan ändring redovisas under avsnitt 2 Lagförslag. Lagförslaget berör i och för sig ett sådant ämne som avses i 8 kap. 18 § regerings- formen. Eftersom det endast är fråga om en ändring av beloppets storlek anser regeringen att lagändringen inte är av sådan beskaffenhet att Lagrådets yttrande behöver inhämtas.

Kredit hos Riksgäldskontoret

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2004 på marknadsmässiga villkor tillhanda- hålla en kredit hos Riksgäldskontoret i syfte att täcka eventuella tillfälliga likviditetsbehov på rundradiokontot intill ett belopp av 100 miljoner kronor.

Skälen för regeringens förslag: Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) förvaltar rundradiomedlen, dvs. de medel som uppbärs enligt lagen (1989:41) om TV-avgift. RIKAB ansvarar för likviditetsplanering och utbetalningar från rund- radiorörelsens resultatkonto (rundradiokontot) hos Riksgäldskontoret. RIKAB skall också re- dovisa medelsförvaltning och upplåning samt bedömningar som kan ligga till grund för stats- makternas beslut om de ekonomiska villkoren för rundradiorörelsen. Om ingen behållning finns på rundradiokontot har staten genom Riksgäldskontoret tidigare på marknadsmässiga villkor tillhandahållit en kredit. En sådan situa- tion kan uppkomma t.ex. när influtna TV-av- gifter vid ett årsskifte tillfälligt inte räcker till de av riksdagen beslutade medelsanvisningarna. För att staten skall kunna tillhandahålla en kredit krävs riksdagens bemyndigande. Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar re- geringen att under 2004 på marknadsmässiga villkor tillhandahålla en kredit om högst 100 miljoner kronor hos Riksgäldskontoret i syfte att täcka rundradiorörelsens eventuella tillfälliga likviditetsbehov.

101

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

6 Politikområde 29 Ungdomspolitik

6.1 Omfattning

Den svenska ungdomspolitiken är sektorsöver- gripande och omfattar alla de samhälleliga beslut och åtgärder som påverkar villkoren för ung- domar. Ambitionen är att skapa ett helhets- perspektiv utifrån den enskilde unges situation och att underlätta samverkan mellan olika sekto- rer som har betydelse för utvecklingen av ung- domars villkor. Ungdomspolitiken berör och be-

rörs av en lång rad politikområden. Ungdoms- politiken har också åtskilliga beröringspunkter med barnpolitiken särskilt vad avser frågor om inflytande och delaktighet. Utvecklingen av ungdomars villkor följs upp av Ungdomsstyrel- sen. Inom det ungdomspolitiska området finns anslagen Ungdomsstyrelsen och Bidrag till natio- nell och internationell ungdomsverksamhet.

6.2	Utgiftsutveckling
Tabell 6.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet
Miljoner kronor
		Utfall	Anslag	Utgiftsprognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2002	2003	2003	anslag	anslag	anslag
					2004	2005	2006
29:1 Ungdomsstyrelsen		16,8	18,2	18,0	19,0	19,4	19,7
29:2 Bidrag till nationell och internationell
ungdomsverksamhet		88,3	87,9	86,4	87,9	87,9	87,9
Totalt för Politikområde 29		105,2	106,1	104,4	106,9	107,3	107,6

103

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

6.3 Mål

Riksdagen beslutade hösten 1999 om följande mål för den nationella ungdomspolitiken (prop. 1998/99:115, bet. 1999/2000KrU4, rskr. 1999/2000:53). Ungdomar skall ha goda förut- sättningar att leva ett självständigt liv, ungdomar skall ha verklig möjlighet till inflytande och del- aktighet och ungdomars engagemang, inflytande och kritiska tänkande skall tas till vara som en resurs. I syfte att systematisera och konkretisera uppföljning och analys av utvecklingen av ung- domars villkor och ungdomspolitiken beslutar regeringen om delmål kopplade till en rad olika politikområden. Ungdomsstyrelsen lämnar år- ligen en redovisning av hur de ungdomspolitiska delmålen uppnås. Ungdomsstyrelsen har också till uppgift att återkommande, vart fjärde år, till regeringen redovisa en fördjupad analys av hur ungdomspolitiken utvecklas. Denna analys skall ligga till grund för regeringens redovisning till riksdagen.

6.4 Politikens inriktning

Ungdomstiden har ett egenvärde som en period i livet som präglas av livslust/positiv drivkraft och utveckling. Ungdomstiden är även en tid som i hög grad präglar individens fortsatta levnad. Det är först under ungdomstiden som individen ges möjlighet till egna ställningstaganden och beslut som påverkar livet i stort.

Den nationella ungdomspolitiken syftar till att utifrån ett helhetsperspektiv belysa den enskilde ungdomens situation samt att tvärsektoriellt arbeta för att förbättra ungdomars levnads- villkor. Regeringen kommer under våren 2004 att till riksdagen lämna en redovisning med syf- tet att förbättra det ungdomspolitiska styr- systemet och få ett bättre underlag för priorite- ringar inom ungdomspolitiken.

Den tidsperiod som ungdomstiden omfattar har successivt förlängts. Ungdomstiden kan ses som tiden från att puberteten infaller till dess att man etablerar sig på arbetsmarknaden, bildar familj m.m. Denna livsfas har flyttat nedåt i åld- rarna genom att barn i dag jämfört med för några decennier sedan blir fysiskt vuxna snabbare och också har en betydligt mer omfattande kunskap om omvärlden genom massmedia, som TV och Internet m.m. Samtidigt förlängs ungdomstiden

genom att betydligt flera studerar vidare på hög- skola och universitet samtidigt som många ung- domar har svårt att få en fast anställning.

Den demografiska utvecklingen kommer framledes att ställa stora krav på den offentliga sektorn. Vid årsskiftet 2002/2003 fanns 1 290 130 ungdomar i åldrarna 13–24 år. Bland dessa var 660 661 unga män och 629 469 unga kvinnor. Ungdomsgruppen kommer successivt att öka under detta decennium för att vara som störst vid årsskiftet 2009/10, varefter antalet ungdomar kommer att minska. Ökningen under perioden 2002–2010 i denna åldersgrupp beräk- nas enligt aktuella prognoser från Statistiska Centralbyrån att uppgå till 145 900 ungdomar eller cirka 11 procent. Denna ökning av ung- domsgruppen påverkar i hög grad statens och kommunernas planering, bl.a. dimensioneringen av utbildning, fritidsaktiviteter, bostäder m.m.

Ungdomar skall ha goda förutsättningar att leva ett självständigt liv

För att detta mål skall uppnås är det viktigt att unga människor kan studera eller få jobb, ordna ett eget boende samt ha en meningsfull fritid. Dessutom är en god hälsa av stor betydelse.

Att ha gått ut gymnasiet med slutbetyg har utvecklats till att bli en inträdesbiljett för för- värvsarbete och etablering i vuxenlivet. Reger- ingen ser det som ytterst angeläget att höja an- delen elever som går ut gymnasiet med slutbetyg och att det utvecklas alternativa studie- och praktikformer för att ge alla möjlighet att få del av gymnasieutbildning.

Samhället måste i högre grad ta till vara alla unga människors kompetens inom olika områ- den. Av denna anledning har Allmänna arvs- fonden inför 2004 prioriterat projekt som syftar till att finna nya metoder att öka ungdomars tillträde till arbetsmarknaden. Inom ramen för dessa projekt prioriteras särskilt ungdomar från socioekonomiskt utsatta miljöer, ungdomar med utländsk bakgrund samt ungdomar i glesbygd.

Antalet arbetslösa ungdomar har ökat under det senaste året. Under samma period har också antalet ungdomar som går på olika arbetsmark- nadsprogram minskat. Dessutom tyder rappor- ter från kommunerna på att det har skett en viss minskning av antalet platser inom den kommu- nala vuxenutbildningen, bl.a. beroende på att kunskapslyftet, som särskilt projekt, har upp- hört. Vidare har antalet ungdomar som varken studerar, arbetar eller är anmälda på arbetsför-

104

medlingen ökat. Regeringen ser med oro på denna utveckling och avser att vidta ytterligare åtgärder för att ungdomars sysselsättning skall öka. Regeringen har tillsatt en särskilt utredare som dels skall kartlägga gruppen ungdomar i åldern 16–24 år som inte studerar och inte heller återfinns inom arbetskraften eller har någon annan känd sysselsättning, dels analysera sam- hällets insatser för att stödja dessa ungdomar (dir. 2003:19). Uppdraget slutredovisas i oktober 2003, varefter regeringen avser att återkomma med förslag på området.

Antalet kommuner där ungdomar har svårig- heter att finna ett rimligt boende har ökat under senare år. Det är viktigt att på olika sätt främja byggandet av små och billiga bostäder liksom att söka nya lösningar för ungas boende.

Regeringen prioriterar insatser som syftar till att stärka ungas hälsa. Det är regeringens strävan att minska alkoholkonsumtionen bland ung- domar liksom användningen av tobak. Vidare är strävan att färre ungdomar skall pröva narkotika. Fetma bland barn och ungdomar har på senare år vuxit till ett folkhälsoproblem. Insatser som syftar till att förbättra ungdomars matvanor och motionsvanor prioriteras därför också. Skolan är i dessa sammanhang en av de viktiga aktörerna.

Olika rapporter har visat att fler unga upp- lever psykisk ohälsa. Resurser har tillförts kom- munerna för att möjliggöra en ökad satsning på skolhälsovården. Regeringen bereder för närva- rande Folkhälsoinstitutets förslag om kvalitativa studier av den psykiska hälsan hos unga homo- och bisexuella personer samt transpersoner.

Det är också viktigt med brottsförebyggande insatser för att förhindra att unga hamnar i kriminalitet. Det är under uppväxtåren som de grundläggande värderingarna om vad som är rätt och fel etableras. Skolan är därför en viktig plats för det brottförebyggande arbetet och för att stärka barns och ungdomars band till det demo- kratiska samhället.

Fritiden har en ökad betydelse för ungas liv och identitetsskapande. I takt med att ung- domstiden förlängts har unga mer fritid och fri- tidssysselsättningarna fyller många olika funk- tioner. Fritiden har t.ex. blivit en allt viktigare arena för att tillägna sig kompetenser och för- mågor som efterfrågas i arbetslivet. Det är vik- tigt att möjliggöra för ungdomar att ägna sig åt en meningsfull fritidssysselsättning och att ta till vara de förslag till fritidssysselsättning som ung- domar själva har. Regeringen ser det också som

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

viktigt att stimulera ungdomars aktiva delta- gande i föreningslivet. Det internationella ung- domsutbytet ger många ungdomar, i och utanför föreningslivet, möjlighet till att utvecklas genom kontakterna med nya kulturer och synsätt. Det är viktigt att denna form av icke formellt lärande också når ungdomar som inte vanligtvis deltar i internationella sammanhang.

Ungdomar skall ha verklig möjlighet till inflytande och delaktighet

Att ungdomars möjligheter till inflytande och delaktighet bör stärkas är en viktig utgångspunkt för politiken på såväl kommunal som nationell nivå. Regeringen avser att fortsätta stödja olika former av inflytandeprojekt för ungdomar och att bevaka att fler ungdomar utses till styrelser och kommittéer. En viktig utgångspunkt är att olika ungdomsgrupper skall ges samma möjlig- heter till inflytande och delaktighet.

Det finns starka skäl, bl.a. utifrån den demo- grafiska utvecklingen, att i högre grad utgå från ungdomars behov och intressen i samhällsplane- ringen, t.ex. vad gäller utformningen av bostäder, fritidsaktiviteter och skolans inne- och utemiljö. Ungdomar bör också ges möjligheter att delta i och aktivt påverka samhällsplaneringen.

Ungdomars engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande skall tas till vara som en resurs

En annan viktig utgångspunkt för ungdomspoli- tiken är att ta till vara engagemang, skapande förmåga och kritiskt tänkande från ungdomar med olika kulturell och socioekonomisk bak- grund. I uppföljningen av ungdomspolitiken är det därför angeläget att bevaka hur de ungdoms- politiska målen uppnås för flickor respektive pojkar, storstads- respektive glesbygdsung- domar, ungdomar med olika etnisk och kulturell bakgrund samt ungdomar med olika sexuell läggning.

Internationellt samarbete

Sverige har under de senaste åren aktivt medver- kat till att utveckla det internationella samarbetet på ungdomsområdet såväl inom EU som inom Europarådet, Norden, och Östersjö- och Barentsområdena. En viktig inriktning för de kommande åren blir att samordna insatserna inom Sveriges närområde för att befästa de fram- steg som uppnåtts.

Sverige prioriterar inom EU-samarbetet, i en- lighet med EG-kommissionens vitbok Nya in-

105

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

satser för Europas ungdom (KOM 2001 681 slutlig), fyra områden. Dessa är ungdomars in- flytande och delaktighet, information, volontär- tjänst och bättre kunskap om unga. Samarbetet på de prioriterade områdena bygger på den öppna samordningsmetoden. Dessutom är det av särskilt intresse att främja det sektorsövergri- pande arbetssättet inom ungdomspolitiken lik- som arbetet med självständighetsfrågor.

6.4.1 Insatser inom politikområdet

Styrning och uppföljning av ungdomspolitiken

Riksdagen fattade i december 1999 beslut om en nationell ungdomspolitik som bygger på tre övergripande mål för ungdomspolitiken samt en sammanhållen målstruktur för denna (prop. 1998/99:115, bet. 1999/2000:KrU4, rskr. 1999/2000:53). Därmed fastställdes en ny sek- torsövergripande och målstyrd ungdomspolitik.

I syfte att systematisera uppföljning och ana- lys av utvecklingen av ungdomspolitiken och ungdomars levnadsvillkor beslutar regeringen om delmål för ungdomspolitiken. Ungdomssty- relsen redovisar årligen till regeringen en sam- manställning över hur ungdomars levnadsvillkor utvecklats i relation till mål och delmål utifrån de rapporter som myndigheten samlat in från olika berörda myndigheter.

Ungdomsstyrelsen skall enligt målstyrnings- modellen för ungdomspolitiken vart fjärde år genomföra en mera grundlig studie av utveck- lingen av ungdomspolitiken och ungdomars lev- nadsvillkor.

I december 2002 beslutade regeringen om 32 delmål kopplade till en rad olika politikområden, vilka utgjorde utgångspunkt för den fördjupade analys av den nationella ungdomspolitiken som Ungdomsstyrelsen lämnade våren 2003. Då redovisade Ungdomsstyrelsen till regeringen en fördjupad analys av den nationella ungdoms- politiken (Ung 2003-Fördjupad analys av den nationella ungdomspolitiken, Ungdomsstyrel- sens skrifter 2003:6), vilken omfattar åren 2001– 2003. Den fördjupade analysen består dels av de berörda myndigheternas underlag i form av bl.a. resultatuppföljning av enskilda delmål, dels av Ungdomsstyrelsens samlade analys av ung- domspolitiken. I den fördjupade analysen före- slås en ny modell för styrning, uppföljning och analys av ungdomspolitiken med syftet att för- bättra målstyrningssystemets ändamålsenlighet.

Den fördjupade analysen utgör underlag för regeringens redovisning om den framtida ung- domspolitiken, som skall lämnas till riksdagen våren 2004. I syfte att bredda underlaget beslu- tade regeringen i mars 2003 att uppdra åt Stats- kontoret att göra en studie av hur målstyrnings- systemet fungerar som styrmedel i förhållande till de nationella målen för ungdomspolitiken. Uppdraget skall redovisas senast den 31 oktober 2003.

Ungdomsstyrelsen fick i regleringsbrevet för 2001 uppdraget att under 2002 genomföra en attityd- och värderingsstudie bland ungdomar om hur dagens unga har det och hur de ser på samhället och sin egen framtid. Ungdomsstyrel- sen redovisade i april 2003 denna attityd- och värderingsundersökning (De kallar oss unga, Ungdomsstyrelsens skrifter 2003:1), vilken är den tredje undersökningen av denna typ. De andra undersökningarna genomfördes 1993 och 1997 och utgör också underlag för jämförelser över tid av ungdomsgruppens attityder och vär- deringar. Undersökningar av denna typ som ger en belysning av ungdomars syn på tillvaron och deras uppfattning rörande bl.a. arbete, familj, fritid och framtid, utgör ett viktigt komplement till den belysning av utvecklingen av ungdomars levnadsvillkor som sker genom Ungdomsstyrel- sens uppföljning av ungdomspolitikens mål och delmål.

Ungdomsstyrelsen initierade 2001 ett pilot- projekt, Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP), med syftet att stimulera uppföljning av ungdomspolitik i kommunerna. Myndigheten har tillsammans med nio kommuner utvecklat generella ungdomspolitiska verktyg. Utgångs- punkten är att främja sektorsövergripande och kunskapsbaserad ungdomspolitik i kommu- nerna. Projektets första fas avslutas i september 2003. Under 2002 tog Ungdomsstyrelsen fram tre enkäter som kommunerna kan använda för kartläggningar av ungdomars situation. Enkä- terna riktar sig till ungdomar i årskurs 7–9, ung- domar i gymnasieskolan samt ungdomar i åldern 19–24 år.

I syfte att stimulera kommunernas planering och genomförande av en genomtänkt ungdoms- politik utser Ungdomsstyrelsen årligen Årets ungdomskommun. År 2002 fick Botkyrka kommun denna utmärkelse, vilket offentliggjor- des i samband med Ungdomsstyrelsens riks- konferens hösten 2002.

106

Självständighetsmålet

Regeringen har uppmärksammat att den ung- domsgrupp som varken arbetar, studerar eller söker arbete har ökat i omfattning sedan början av 90-talet. Regeringen har därför tillsatt en ut- redning för att kartlägga gruppen ungdomar i åldern 16–24 år som inte studerar, arbetar, söker arbete eller har någon annan känd sysselsättning. I uppdraget ingår också att analysera samhällets insatser för att stödja de ungdomar inom den kartlagda gruppen som är i behov av särskilt stöd för att utbilda sig eller etablera sig på arbets- marknaden och vid behov lämna förslag på kon- kreta åtgärder. Vidare skall förslag till förbätt- ringar lämnas när det gäller statistik och annan kunskapsinhämtning på området. Utredaren skall slutredovisa uppdraget senast den 31 okto- ber 2003.

Antalet långtidsarbetslösa ungdomar ökar. Regeringen anser det nödvändigt att kvaliteten i insatserna för arbetslösa ungdomar utvecklas och att ansvarsfördelningen tydliggörs. Arbets- marknadsstyrelsen har åtagit sig att under sep- tember 2003 lämna förslag om hur antalet lång- tidsarbetslösa ungdomar skall halveras inom ett år. I budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/02:1) aviserades att det kommunala ung- domsprogrammet och ungdomsgarantin skulle omprövas under 2002 med intentionen att av- veckla båda programmen den 1 januari 2003. I den senaste utvärderingen av ungdomsgarantin baserad på data från 1997–1998 framkommer inga bevis för att åtgärden förbättrade ungdo- marnas utsikter på arbetsmarknaden. Arbets- marknadspolitikens inriktning för ungdomar måste emellertid beakta förändringar i gymnasie- skolan. Gymnasiekommittén redovisade sitt slutbetänkande i januari 2003. Under våren 2004 kommer regeringen att lämna en proposition om gymnasieskolan och i samband med denna är det regeringens avsikt att ta ställning till ungdoms- programmens framtid.

Att unga har tillgång till olika typer av meningsfull fritidssysselsättning ger viktiga möj- ligheter till personlig utveckling och är viktigt för den psykiska hälsan. Ungdomsstyrelsen är ett viktigt kunskapscentrum för kommunernas arbete med utveckling av en modern fritidspoli- tik för unga. Regeringen strävar efter att genom statsbidraget till ungdomsorganisationerna enga- gera fler ungdomar i föreningslivet. Ett aktivt deltagande i föreningslivet har positiva effekter inte bara på den psykosociala utvecklingen utan

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

innebär också möjligheter till icke-formellt lärande samt för inflytande och delaktighet. Även deltagande i internationellt ungdoms- utbyte har positiva effekter på den personliga ut- vecklingen. EU-programmet Ungdom, som administreras av Ungdomsstyrelsen, erbjuder möjligheter till ungdomsutbyte. Regeringen verkar för att fler ungdomar som vanligtvis inte deltar i internationella sammanhang skall delta i EU-programmet Ungdom. Detta program genomförs under åren 2000–2006. EU:s med- lemsstater lämnar under 2003 nationella rappor- ter som ligger till grund för den rapport om pro- grammens effekter och resultat som Europeiska kommissionen kommer att arbeta fram. Rap- porten kommer att utgöra underlag inför det förslag till fortsatt program som kommissionen förväntas lägga fram.

Inflytandemålet

Ungdomsstyrelsen prioriterade under 2001 och 2002 särskilt frågor kring ungdomars inflytande och delaktighet inför riksdagsvalet 2002 och det parallella skolvalet. Ungdomsstyrelsen var initia- tivtagare och koordinator för projektet Skolval 2002, vilket bedrevs i samarbete med Skolverket och Valmyndigheten. Projektet bestod dels av en internetbaserad demokratikampanj riktad mot elever och lärare, dels av ett arrangemang av skolval på landets samtliga högstadie- och gym- nasieskolor inklusive sammanställning och redo- visning av resultaten. Valet i skolorna arrangera- des av Sveriges elevråd, SVEA. Målet med projektet var att öka intresset för demokrati- frågor bland eleverna. Parallellt med Skolvals- projektet samverkade Ungdomsstyrelsen och Skolverket med Aftonbladet i projektet Ungt Val. Myndigheternas roll var framförallt att fungera som informationsspridare. Inför riks- dagsvalet genomförde Valmyndigheten en rad insatser som riktades till förstagångsväljare, som gav information om när, var och hur röstandet skulle gå till. Vykort skickades till första- gångsväljare och en broschyr fanns på landets biografer.

Ungdomsstyrelsen har dessutom fortsatt att bedriva ett aktivt utvecklingsarbete för att öka ungdomars inflytande i kommunernas verksam- het.

Resursmålet

Regeringen anser att ungdomars kompetens och synpunkter i olika samhällsfrågor bör tas till vara

107

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

i betydligt större utsträckning. Regeringen anser därför att det är angeläget att få in fler ungdomar i de statliga myndighetsstyrelserna och i statliga kommittéer. I en statssekreterarskrivelse våren 2003 uppmärksammades samtliga departement om vikten av att bereda plats för ungdomars del- aktighet i beslutsprocessen och att öka sina an- strängningar för att öka antalet ungdomar i de statliga styrelserna och kommittéerna.

Regeringen följer regelbundet upp ålders- sammansättningen i statliga styrelser, nämnder och kommittéer och analyserar utvecklingen under det senaste året.

Ungdomsstyrelsen strävar efter att i all sin verksamhet ta till vara ungas engagemang som en resurs. I Ungdomsstyrelsens rikskonferens 2002 deltog olika ungdomsorgan, bl.a. Karlstads ung- domsfullmäktige och föreningen Communicare, i planering och genomförande av olika aktivite- ter. Vidare var Skolval 2002 ett samarbete mellan Ungdomsstyrelsen, Skolverket, Valmyndighe- ten, Sveriges elevråd, SVEA och inledningsvis även Elevorganisationen.

6.4.2 Insatser utanför politikområdet

Självständighetsmålet

Att ha fullföljt gymnasieskolan är en av de vikti- gaste förutsättningarna för ungas etablering i arbetslivet. Gymnasiekommittén 2000 redovi- sade i december 2002 sitt slutbetänkande Åtta vägar till kunskap – En ny struktur för gymnasieskolan (SOU 2002:120), i vilket före- slås en ny gymnasieskola, som skall ge fler elever möjlighet att slutföra sin gymnasieutbildning med uppfyllda kunskapsmål. En proposition planeras till våren 2004.

Ett särskilt statsbidrag har inrättats för att öka personaltätheten i skola och fritidshem med syftet att öka kvaliteten i dessa verksamheter. För läsåret 2001/02 avsattes 1 miljard kronor för detta ändamål och stödet skall höjas med 1 mil- jard kronor per läsår till dess att nivån 5 miljarder kronor per läsår har uppnåtts. Detta möjliggör att cirka 15 000 nya lärare och andra specialister skall kunna anställas.

I den utvecklingsplan för skolan som presen- terades våren 2002 Utbildning för kunskap och jämlikhet (skr. 2001/02:188) har regeringen främst satsat på att få till stånd ett förstärkt och systematiskt kvalitetsarbete i skolan.

I februari 2003 presenterade regeringen ett åt- gärdspaket som skall leda till daglig fysisk akti- vitet för alla barn. Åtgärdsprogrammet består av att daglig fysisk aktivitet för alla barn skrivs in i läroplanen, ett uppdrag till Skolverket att följa upp denna ändring i skolplanen, inrättande av Nationellt centrum för främjande av fysisk akti- vitet hos barn och ungdom vid Örebro univer- sitet samt ett utökat samarbete mellan skolor och lokala idrottsföreningar.

I februari 2003 överlämnade regeringen till riksdagen propositionen Stärkt skydd för barn i utsatta situationer m.m. (prop. 2002/03:53) i vilken bl.a. föreslogs att det skulle införas en gemensam skyldighet för polisen, hälso- och sjukvården, förskolan, skolan och skolbarns- omsorgen att på socialtjänstens initiativ sam- verka kring barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa.

Brottsförebyggande rådet arbetar med att ta fram kunskap om åtgärder för att minska brott av och mot ungdomar. Bl.a. har myndigheten ut- arbetat en lärarhandledning för årskurs 6–9 om frågor som har att göra med brott och straff, rätt och fel, etik och moral.

Vidare beslutade regeringen i juni 2003 om direktiv till en parlamentarisk kommitté som skall arbeta fram ett underlag till en nationell handlingsplan för den sociala barn- och ung- domsvården (dir. 2003:276). Syftet är bl.a. att den sociala barn- och ungdomsvården i högre grad skall kunna möta de behov som finns.

Rådet mot skadliga våldsskildringar (Vålds- skildringsrådet, U 1990:3) har fått en tydligare inriktning på barns och ungas mediesituation genom regeringens tilläggsdirektiv som utfärda- des i juni 2003 (dir. 2003:75).

För att främja byggande av mindre hyres- lägenheter och studentbostäder har en särskild investeringsstimulans införts (prop. 2002/03:98, bet. 2002/03:BoU9, rskr. 2002/03:215). Inve- steringsstimulans kan lämnas för hyres- och stu- dentbostäder vars uthyrningsbara lägenhetsarea inte överstiger 70 kvadratmeter. Syftet med de vidtagna åtgärderna är främst att främja byg- gande av mindre hyresbostäder i tillväxtregioner med bostadsbrist samt studentbostäder på orter med eller i anslutning till universitet eller hög- skola. Investeringsstimulans lämnas med ett belopp som i praktiken motsvarar en moms- sänkning till 6 procent.

Bidrag enligt det tidigare gällande tillfälliga in- vesteringsbidraget för anordnande av nya stu-

108

dentbostäder hade vid utgången av juli 2003 beviljats för 14 700 studentbostäder. Bidrags- givningen upphörde i samband med att inve- steringsstimulansen för att främja visst bo- stadsbyggande infördes den 15 augusti 2003. Det nya stödet har ersatt det tillfälliga investerings- stödet för anordnande av studentbostäder.

År 2002 fick länsstyrelserna i de tre storstads- länen regeringens uppdrag att kartlägga behovet av skyddat boende för flickor och unga kvinnor som hotas av sina familjer. Det är kommunernas ansvar att lösa frågan om skyddat boende, men för att stimulera snabba insatser på området har regeringen avsatt 20 miljoner kronor för 2003 för detta ändamål. Merparten av medlen riktas till länsstyrelserna i de tre storstadslänen där ett stort behov har konstaterats. Även behovet av skyddat boende för pojkar och unga män upp- märksammas.

Riksdagen antog i februari 2001 en nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador (prop. 2000/01:20, 2000/01:SoU8, rskr. 2000/01:144). Därefter beslutade regeringen att tillsätta Kommittén om genomförande av den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador (Alkoholkommittén, S 2001:2). Handlingsplanen tar sikte på bl.a. 18–25-åring- arna, som bedöms vara en nyckelgrupp, när det gäller konsumtionsmönster och skadeverkningar av alkohol. Det är den åldersgrupp som dricker mest, berusar sig oftast och har den mest liberala synen på alkohol. Alkoholkommittén har under året gjort flera insatser särskilt riktade till ålders- gruppen unga vuxna. Bl.a. har man gett ut skrif- ten ”Studenters alkoholvanor är allvarliga ova- nor”, som ger idéer om hur universitet och högskolor kan förebygga skadeverkningar av alkohol.

Utredningen om begränsning av alkoholbran- schens sponsring inom idrotten m.m. redovisade i juni 2003 betänkandet Alkoholbranschens idrottssponsring och alkohol vid ungdomseve- nemang m.m. (SOU 2003:65). Även utred- ningen alkoholreklam i tryckta skrifter redo- visade sitt betänkande Alkoholreklam i tryckta skrifter i ett folkhälsoperspektiv (SOU 2003:69), där skyddet för barn och unga tas i särskilt beaktande.

Regeringen beslutade i januari 2002 om direk- tiv för den nationella narkotikasamordnaren (dir. 2002:6). Enligt direktiven skall narkotikasam- ordnaren dels genomföra och följa upp den narkotikahandlingsplan som regeringen redovi-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

sat (prop. 2001/02:91), dels samordna narkotikainsatserna på nationell nivå. Narkotika- samordningen, Mobilisering mot narkotika, an- ordnade sommaren 2003 en kampanj som var riktad till unga vuxna på festivaler och klubbar. Syftet med kampanjen var att stärka dem som redan har en negativ inställning till narkotika och att försöka påverka dem som ännu inte tagit ställning till att välja en drogfri väg. Kampanjen inleddes på Hultsfredsfestivalen den 12–14 juni och avslutades i Umeå den 15 augusti.

I juni 2003 fattade regeringen beslut om en nationell handlingsplan mot kvinnlig köns- stympning (S2003/5513/ST), som syftar till att könsstympning av flickor som bor i Sverige skall upphöra och att de flickor och kvinnor i Sverige som redan är könsstympade skall få adekvat stöd. För att samla de kunskaper som finns om det förebyggande arbetet mot kvinnlig köns- stympning samt för att bidra till erfarenhetsut- byte anordnade Socialdepartementet i maj 2002 en nationell konferens med brett deltagande från berörda folkgrupper, yrkesgrupper samt inter- nationella medverkande.

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att utreda frågeställningar som rör flickor som medvetet skadar sig själva. Vidare avser reger- ingen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att kart- lägga och fördjupa kunskapen om flickors situa- tion för att bättre kunna uppmärksamma flickors psykiska hälsa, i synnerhet avseende Adhd/damp. Uppdraget skall slutredovisas senast den 31 december 2004.

Inflytandemålet

Inom Utbildningsdepartementet har våren 2003 tillsatts en intern arbetsgrupp som skall lägga förslag till hur elev- och föräldrainflytandet i förskola, skola och vuxenutbildning skall kunna öka. Arbetsgruppen skall bl.a. lämna förslag på tydligare reglering av elevers rättigheter till in- flytande samt skolans och vuxenutbildningens skyldighet att ge möjligheter att öka det reella inflytandet. Arbetsgruppen skall redovisa upp- draget under hösten 2003. I avvaktan på arbets- guppens redovisning har regeringen beslutat att förlänga försöksverksamheten med lokala styrel- ser med elev- respektive föräldramajoritet fram till den 30 juni 2007 (SFS 2003:93 och 94).

Regeringen har våren 2003 uppdragit åt Myn- digheten för skolutveckling att utarbeta riktlinjer för skolans möjligheter att samverka med poli- tiska partier, deras ungdomsförbund och andra

109

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

organisationer utifrån den demokratiska värde- grund som skall prägla skolans arbete.

Studenternas rätt till inflytande över sin ut- bildning har stärkts dels genom att högskolans ansvar att tillgodose kraven på studentinflytande har tydliggjorts, dels genom att studenterna har getts rätt att vara representerade i alla beslutande och beredande organ inom högskolan av bety- delse för utbildningen och studenternas situa- tion.

Under hösten 2002 påbörjades regeringens arbete med att genomföra återkommande folk- rörelseforum för dialog mellan regeringen och företrädare för folkrörelser, föreningar och andra medborgarsammanslutningar. Syftet med folk- rörelseforum är att utveckla folkrörelsers och liknande sammanslutningars förutsättningar och möjligheter att delta i den politiska processen. Sammanslutningar som organiserar personer med utländsk bakgrund liksom ungas organisa- tioner, såväl nya som redan etablerade, skall sär- skilt uppmärksammas. Under våren har tre tematiska möten hållits och i november 2003 kommer en större konferens att hållas.

Regeringen har utökat resurserna till idrotts- rörelsen för barn och ungdomar inom idrotten. Resurstillskottet tillförs under förutsättning att idrottsrörelsen öppnar dörrarna för fler, håller tillbaka avgifterna, satsar mer på flickors idrottande, deltar i kampen mot droger och vidgar samarbetet med skolorna. Idrottsrörelsen har även givits möjligheter att genomföra för- djupade insatser för att stärka unga idrottsledare.

Projekt som får stöd genom Allmänna arvsfonden

Regeringen har ställt särskilda medel ur All- männa arvsfonden till Ungdomsstyrelsens för- fogande för stöd för olika utvecklingsprojekt. Ungdomsstyrelsen ger bl.a. stöd för projekt för att stärka flickors villkor, utveckling av ungdo- mars möjlighet till organisering, för ungdoms- samarbete i Barents- och Östersjöregionen samt för att bryta ungdomars utanförskap på arbets- marknaden.

Förstärkning av det statliga bidraget till ungdoms- organisationerna

En viktig förstärkning av det statliga bidraget till ungdomsorganisationerna utgörs av de medel som tillförs från AB Svenska Spels värdeauto- matspel. Av AB Svenska Spels överskott från dessa spelautomater har Ungdomsstyrelsen under 2002 fått cirka 86 miljoner kronor, vilka

till större del fördelades mellan barn- och ung- domsorganisationernas lokala verksamheter. Under 2003 kommer Ungdomsstyrelsen att få cirka 143 miljoner kronor av överskottet från AB Svenska Spels värdeautomatspel. Den större delen av dessa medel kommer i december 2003 att fördelas mellan ungdomsorganisationerna för deras lokala verksamheter. Regeringen föreslår att ett vinstdelningssystem införs, som skall baseras på det totala överskottet från AB Svenska Spel (se utgiftsområde 2, Politikområde Tillsyn av spelmarknaden). Systemet, som avses börja gälla den 1 januari 2004, skall ersätta den nuvarande fördelningen av överskottet från spel på värdeautomater till Riksidrottsförbundet och Ungdomsstyrelsen. Det är regeringens bedöm- ning att föreningslivet kan tillföras ett stabilare och mer långsiktigt tillskott om ett bredare pro- duktsortiment ligger till grund för systemet.

Ungdomsforskning

Det är av stort värde för utvecklingen av ung- domspolitiken att ha tillgång till aktuell och mångfacetterad kunskap om ungdomsgruppen och dess levnadsvillkor. I regleringsbrevet för 2003 fick Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap uppdraget att utvärdera svensk ungdomsforskning under 1995 t.o.m. 2001. Ut- värderingen som redovisades för regeringen våren 2003 visade att svensk ungdomsforskning överlag har en god kvalitet men att stora varia- tioner förekommer. Svensk ungdomsforskning skulle berikas av utökade internationella kon- takter samt mer användning av komparativa per- spektiv. I utvärderingen konstaterades också att det behövs mer forskning om ungas ekonomiska och materiella resurser, deltagande i föreningsliv och politik, relationer till familj och kompisar samt ungdomars liv i skolan och möjligheter på arbetsmarknaden.

6.5 Resultatbedömning

6.5.1 Resultat

Självständighetsmålet

Under de senaste åren har andelen elever som slutat grundskolan utan gymnasiebehörighet minskat något. I kommunala grundskolor ökade andelen elever som slutade skolan med gymna- siebehörighet från 89,2 procent våren 1998 till

110

89,5 procent våren 2002 och 89,7 procent våren

2003. Flickor har i högre grad gymnasiebehörig- het än pojkar och elever med utländsk bakgrund har gymnasiebehörighet i lägre grad än elever med svensk bakgrund. Ju högre utbildning för- äldrarna har desto bättre betyg har eleven.

Allt fler elever går på specialutformade och individuella program – 10 procent av eleverna läsåret 2001/2002 jämfört med två procent läs- året 1996/97. Andelen elever på individuella pro- gram är relativt konstant – 7,2 procent läsåret 2002/03 att jämföra med 7,3 procent läsåret 2001/02 och 7,0 procent de två föregående åren. Ungefär en tredjedel av eleverna på individuella program går vidare till ett nationellt eller special- utformat program.

Andelen elever som lämnar gymnasieskolan med slutbetyg har sjunkit under de senaste åren. Andelen elever som fick slutbetyg inom fyra år efter gymnasiestarten uppgick till 72,5 procent av nybörjarna hösten 1998. Motsvarande andel var 76 procent av de som började gymnasiesko- lan 1996.

År 2002 hade 59 procent av tjugoåringarna grundläggande behörighet till universitet och högskola. Under perioden 1997 till 2002 har an- delen tjugoåringar med grundläggande hög- skolebehörighet minskat med tio procentenhe- ter, vilket främst beror på att andelen tjugoåringar som fullföljer en gymnasieutbild- ning har minskat under perioden. Kraven för högskolebehörighet förändrades också i sam- band med införandet av det programindelade gymnasiet 1994.

Arbetslösheten bland ungdomar har ökat under det senaste året. Enligt Statistiska central- byråns (SCB) arbetskraftsundersökning var det genomsnittliga antalet arbetslösa ungdomar 40 858 under 2002, vilket är en ökning med 7 procent jämfört med 2001. Under första halvåret 2003 uppgick det genomsnittliga antalet arbets- lösa ungdomar till 44 183 vilket är en ökning med 10 procent jämfört med samma period under 2002. Det genomsnittliga antalet ung- domar i konjunkturberoende program ökade mellan 2001 och 2002 från 16 600 till 18 200 per- soner. Men under det första halvåret 2003 drogs antalet platser i konjunkturberoende program ned, vilket medförde att antalet ungdomar i pro- gram minskade med 19 procent på ett år. Under första halvåret 2003 deltog genomsnittligt 3 062 i kommunala ungdomsprogram och 4 596 i ung- domsgarantin.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Bostadsbristen ökar i storstäderna och på högskoleorterna. Angående antalet kommuner med brist på bostäder så har Boverket i enlighet med sin bostadsmarknadsenkät för 2003 (janu- ari) lämnat uppgift om att 114 kommuner har brist på lägenheter för ungdomar. År 1999 var det 97 kommuner som ansåg sig ha brist på bo- städer för ungdomar. I storstäderna samman- faller bristen på bostäder som unga efterfrågar med en allmän bostadsbrist medan övriga kom- muner utmärks av brist på bostäder som unga efterfrågar. År 2001 uppgick antalet ungdomar i åldern 20–27 år som bodde kvar i föräldrahem- met till 157 000 eller 18 procent av denna ålders- grupp (enligt Undersökningarna av levnadsför- hållanden, ULF, som SCB genomför).

Tobaksrökningen har under de senaste åren minskat något bland ungdomar samtidigt som snusandet har ökat. Totalt 34 procent av eleverna i årskurs 9 nyttjade tobak i form av snusning eller rökning 2002.

Den beräknade totalkonsumtionen av alkohol bland ungdomar ökade under 1990-talet och är åter i nivå med den som gällde under slutet av 1970-talet, efter att ha minskat under 80-talet. Såväl bland yngre som äldre ungdomar uppger pojkarna att de dricker ungefär dubbelt så mycket alkohol som flickorna gör, med en ten- dens till ett ökat gap mellan pojkar och flickor under de senaste åren. Av eleverna i årskurs 9 hade 14 procent av flickorna och 24 procent av pojkarna uppgett att de intensivkonsumerar alkohol minst en gång i månaden.

Skolundersökningarna i årskurs 9 visar att an- delen 16-åringar som någon gång prövat narko- tika ökade kontinuerligt under större delen av 1990-talet för att 2001 uppgå till närmare 10 pro- cent. 2002 hade andelen sjunkit till 8 procent. Bland äldre ungdomar är narkotikaerfarenheter vanligare och det gäller särskilt bland män. Av de mönstrande har 18 procent någon gång prövat narkotika.

Skolan har under 90-talet utvecklats till en allt mer stressig arbetsplats för såväl lärare som elever. Under 2000 ansåg sig 29 procent av eleverna i årskurs 7–9 uppleva stress i skolan jämfört med 20 procent 1997. Bland elever i gymnasieskolan upplevde 41 procent stress år 2000 jämfört med 31 procent 1997.

Majoriteten av ungdomsgruppen 16–24 år bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som gott. Andelen som inte trivs så bra med livet har dock ökat och var 2001 3 procent bland pojkarna och

111

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

18 procent bland flickorna i 15-årsåldern. Insti- tutet för social forskning genomför levnadsnivå- undersökningar. I 2000 års undersökning inter- vjuades drygt 5 000 personer om sina lev- nadsvillkor, bl.a. om hälsa. Undersökningen visar att särskilt unga kvinnor oftare har nervösa besvär och betydligt oftare är deprimerade.

De ungdomar som deltar i ungdomsutbyte och andra internationella projekt får erfarenheter som de kan ha nytta av i framtida utbildning eller arbete. Ungdomsstyrelsen fördelar bidrag för ungdomsutbyte inom ramen för EU- programmet Ungdom. Ungdomsutbytet har minskat något under det senaste året. Under 2002 uppgick antalet nationellt beviljade projekt till 287 jämfört med 363 under 2001. Totalt del- tog 1 417 svenska ungdomar i programmet Ungdom 2002 jämfört med 2 093 under 2001. Dessutom deltog 1 472 utländska ungdomar i programmet. Ungdomsstyrelsen har aktivt arbetat med en tydligare profilering mot priori- terade målgrupper, vilket lett till fler inklude- ringsprojekt, men färre projekt totalt. De beviljade projekten innefattade 2002 fler ung- domar som vanligtvis inte deltar i internationella sammanhang jämfört med tidigare år, t.ex. in- kluderade 48 procent av ungdomsutbytena ung- domar som vanligtvis inte deltar i internationella sammanhang.

Inflytandemålet

Ungdomar skall ha verklig möjlighet till infly- tande och delaktighet såväl vad gäller den gene- rella samhällsutvecklingen som beslut som rör ungdomarnas egna liv och verksamhet.

Undersökningen Rätten att komma till tals, som Barnombudsmannen genomförde 2002 bland 2 000 barn i Sverige, visar att drygt 30 pro- cent av barnen inte är nöjda med sitt inflytande i skolan och minst nöjda är eleverna i årskurs 8 och 9.

Skolverket har i samarbete med Ungdoms- styrelsen genomfört den svenska delen av under- sökningen Ung i demokratin (Unga med- borgare, Ungdomsstyrelsens skrifter 2003:2), vilken genomförts i en rad olika länder och visar elevernas uppfattning om möjligheterna att på- verka på olika områden. Svenska ungdomar som grupp är traditionella i sin syn på vilka aktiviteter som är effektiva för att påverka i politiken. Att rösta när det är val (73 procent), påverka genom medier (72 procent) och arbeta inom politiska partier (64 procent) är de sätt som 18-åringar

bedömer som de mest effektiva metoderna. De avviker sålunda inte från befolkningen i stort i någon större omfattning men det finns däremot en stor variation inom ungdomsgruppen.

Ungdomsstyrelsen har bedrivit ett aktivt ut- vecklingsarbete för att öka ungdomars inflytande i kommunernas verksamhet. Många av kommu- nerna har inrättat inflytandeforum för ungdomar som skall fungera som ett forum för kontinuer- lig dialog mellan ungdomar och beslutsfattare i kommunen. Ungdomsstyrelsen genomförde 2002 en enkätundersökning för att kartlägga omfattningen av inflytandeforum. Undersök- ningen visade att antalet inflytandeforum ökat sedan 2001. Under 2002 uppgick antalet infly- tandeforum till 165 jämfört med 136 under 2001 och 102 under 1998. Av landets 289 kommuner har 52 ett kommunövergripande mål- och stra- tegidokument för det ungdomspolitiska arbetet i kommunen.

Ungdomsstyrelsen genomförde i slutet av 2002 en enkätundersökning i kommunerna om mötesplatser för unga. Med mötesplats avses i detta sammanhang lokal med helt eller delvis offentligt finansierad öppen fritidsverksamhet men inte fritidsanläggning. Totalt 221 kommu- ner besvarade enkäten som visade att det totalt fanns 1 276 mötesplatser för yngre ungdomar (skolår 7–9) och 544 mötesplatser för äldre ung- domar (gymnasieelever och äldre). Av mötes- platserna för yngre ungdomar var 71 procent kommunalt drivna medan detta gällde för 77 procent av mötesplatserna för äldre ungdomar. I mer glesbefolkade kommuner finns fler mötes- platser per ungdom för både yngre och äldre ungdomar. Stockholm och Södertälje har få mötesplatser jämfört med Göteborg och Malmö.

Ungdomars engagemang i föreningslivet stimuleras av det statsbidrag som Ungdoms- styrelsen årligen fördelar till ungdomsorganisa- tionerna. År 2002 delade Ungdomsstyrelsen ut grundbidrag till 64 ungdomsorganisationer samt särskilt bidrag till 55 ungdomsorganisationer. De grundbidragsberättigade ungdomsorganisatio- nerna redovisade inför bidragsåret 2002 totalt 553 789 medlemmar i åldern 7–25 år. Inför bidragsåret 2001 var motsvarande antal 546 638 medlemmar. Under 2001–2002 har 21 ung- domsorganisationer för första gången sökt och fått stöd av Ungdomsstyrelsen för sin reguljära verksamhet, vilket är en avsevärd ökning jämfört med tidigare år. Flera av dessa ungdomsorgani- sationer är helt nybildade.

112

På regeringens uppdrag har Statistiska cen- tralbyrån genomfört en undersökning om för- ändringarna i föreningsdeltagandet under perio- den 1992–2000. Undersökningen, som över- lämnades under våren 2003, visar bl.a. att särskilt de ungas föreningsengagemang har försvagats under 1990-talet. Det är i synnerhet ungdomar med lägre socioekonomisk status som inte attra- heras av det traditionella föreningslivet.

Valdeltagandet bland förstagångsväljarna har minskat. I 2002 års riksdagsval deltog 70 procent av förstagångsväljarna vilket är en minskning med 4 procent sedan 1998 och en minskning med 11 procent sedan 1994. Bland första- gångsväljarna i riksdagsvalet 2002 röstade 73 procent av kvinnorna och 68 procent av männen.

I skolvalet 2002 röstade dock dubbelt så många som i skolvalet 1998. Valdeltagandet i skolvalet uppgick till närmare 90 procent på de skolor som deltog i skolvalet.

Mitthögskolan genomförde under våren 2003 en utvärdering av regeringens utvecklingsarbete Tid för demokrati. Utvärderingen visar bl.a. att flertalet av de projekt som fått bidrag för att på olika sätt stimulera ungas engagemang och del- tagande i den politiska processen och särskilt i val har fått stort genomslag. Resultaten visar att de unga som deltagit i projekten har ökat sin kunskap och sitt intresse för demokratifrågor.

Resursmålet

Den resurs som ungdomar utgör tas alltför lite till vara på olika samhällsområden. En genom- gång av ålderssammansättningen i beslutande- organ visar att unga är kraftigt underrepresente- rade. Andelen unga ledamöter i åldern 20–30 år utgjorde i början av 2002 endast 1,2 procent av ledamöterna i statliga kommittéer samt 1,2 pro- cent av ledamöterna i myndighetsstyrelserna. Utvecklingen av andelen unga ledamöter i styrel- serna har ökat marginellt sedan 1996 medan an- delen unga ledamöter i kommittéerna har minskat sedan 1996, då andelen ledamöter under 30 år uppgick till 2,9 procent.

De yngsta medborgarna har en dålig repre- sentation bland de kommunala förtroendevalda. Andelen unga under 30 år bland kommunfull- mäktige minskade vid 2002 års val med en pro- centenhet och uppgår för närvarande till 5,5 pro- cent. De förtroendevalda blir allt äldre. Andelen under 30 år har varit relativt konstant sedan 1991 års val, samtidigt som förtroendevalda i åldern

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

30–49 år minskat betydligt från 49 procent 1991 till 37 procent 2002.

Mellan åren 2000 och 2001 minskade antalet nystartade företag med 8 procent. Nyföretagan- det bland personer som var 30 år eller yngre minskade i högre grad från 9 200 under 2000 till 7 750 under 2001, vilket utgör en minskning med 15 procent. Minskningen var större bland unga män än bland unga kvinnor.

6.5.2 Analys och slutsatser

Styrning och uppföljning av ungdomspolitikens ut- veckling

Den nationella och den kommunala ungdoms- politikens uppföljning samordnas av Ungdoms- styrelsen. De tre övergripande målen och de 32 delmål som regeringen beslutat om har utgjort utgångspunkten för såväl styrning som uppfölj- ning och utvärdering.

Under våren 2003 presenterade Ungdomssty- relsen den första fördjupade analysen av ungas levnadsförhållanden (Ungdomsstyrelsens skrif- ter 2003:6) med utgångspunkt i målen för den nationella ungdomspolitiken.

Ungdomsstyrelsen anser att det finns brister i det nuvarande systemet för styrning, uppföljning och analys av ungdomspolitiken. Dels är syste- mets relation till den sektorsspecifika mål- och resultatstyrningen oklar, dels är vissa delmål svåra att följa upp. Regeringen anser att det är viktigt att den framtida målstyrningsprocessen för ungdomspolitiken i högre grad än den nuva- rande fokuserar på effekterna av olika åtgärder. Utifrån en ökad kunskap om effekterna av olika åtgärder kan det genereras idéer och förslag till nya eller förändrade insatser. Regeringen avser att återkomma med förslag i denna riktning till riksdagen i samband med redovisningen av ung- domspolitikens utveckling.

I syfte att få till stånd ett erfarenhetsutbyte mellan regering och ungdomar kommer under hösten att anordnas tre dialogforum med inrikt- ning på olika teman.

Olika ungdomsgrupper

Uppföljningarna av utvecklingen av ungdomars levnadsförhållanden visar att ungdomar generellt sett har det relativt bra, men att det finns tydliga skillnader mellan olika ungdomsgrupper. Av uppföljningen framgår att ungdomar med utom- europeisk bakgrund har svårare än andra ung-

113

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

domar när det gäller att lyckas i skolan och att etablera sig på arbetsmarknaden. Den sociala bakgrunden har även betydelse för risken att ut- sättas för brott och olyckshändelser liksom för uppkomsten av psykisk ohälsa.

Undersökningar tyder på att homo- och bi- sexuella ungdomar har en sämre psykisk hälsa än heterosexuella ungdomar. Regeringen gav 2002 Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att undersöka och analysera hälsosituationen för homo- och bisexuella personer samt transpersoner. I en del- rapport som överlämnades till regeringen i maj 2003 föreslås att en omfattande studie genom- förs av dessa gruppers hälsosituation och att en kvalitativ studie genomförs som särskilt belyser hälsan hos unga homo- och bisexuella personer samt transpersoner. Regeringen bereder för när- varande myndighetens förslag med avsikt att ge Folkhälsoinstitutet ett fortsatt uppdrag.

Självständighetsmålet

Antalet ungdomar som har svårigheter att gå igenom grundskola och gymnasium har ökat under de senaste åren. Fler former av stöd till de ungdomar som har svårigheter i skolan bör ut- formas och inrättas. De åtgärder och det kvali- tetsutvecklingsprogram som ingår i 2002 års ut- vecklingsplan Utbildning för kunskap och jämlikhet (skr. 2001/02:188) utgör enligt reger- ingens syn viktiga redskap för en bättre utveck- ling. Det är likaså viktigt att personalförstärk- ningsprogrammet kan genomföras på ett framgångsrikt sätt. När det gäller gymnasiesko- lans utveckling avser regeringen att återkomma i en proposition våren 2004.

Antalet ungdomar som varken studerar eller förvärvsarbetar eller har någon annan känd sysselsättning har ökat under de senaste åren. Regeringen anser att samhället på olika sätt måste utöka stödet och finna flera flexibla for- mer för stöd till de grupper som befinner sig i denna situation. I utredningen om samhällets in- satser för att stödja ungdomar som varken stu- derar, arbetar eller söker arbete (dir. 2003:19) in- går att analysera samhällets insatser på såväl statlig som kommunal nivå för att stödja de ungdomar som kan anses ha behov av särskilt stöd för att kunna studera eller etablera sig på arbetsmarknaden. Utredaren skall också vid behov lämna förslag på åtgärder som kan för- bättra stödet för de ungdomar som inte för ett tillräckligt stöd i dag.

Ungdomars bostadssituation är otillfredsstäl- lande löst i drygt en tredjedel av landets kom- muner. Stimulansåtgärder har vidtagits för att främja byggandet av mindre och billigare bostä- der och studentbostäder. Det kan även finnas anledning att på andra sätt uppmärksamma frågan kring ungas boende. Idéer och förslag till nya och alternativa boendeformer bör stimuleras och spridas.

Inflytandemålet

Ungdomars inflytande i kommunerna har getts bättre förutsättningar genom ett ökat antal in- flytandeforum. Det finns anledning att följa denna utveckling och även uppmärksamma hur inflytandeforum fungerar och vilka frågor ung- domar har inflytande över.

Trots en positiv utveckling under senare år upplever ungdomar att deras inflytande i skolans verksamhet fortfarande är begränsat. Skolverkets undersökning Ung i demokratin visar att detta särskilt gäller för elever i grundskolan. Myndig- heten för skolutveckling liksom skolorna bör intensifiera och förnya sitt arbete med att öka elevernas inflytande i skolverksamheten.

Regeringen fäster stor vikt vid det utveck- lingsarbete som pågår med syftet att skolorna skall öka samarbetet med de politiska organisa- tionerna. Det är viktigt att arbetet leder till flera konkreta insatser.

Ungdomars inflytande bör och behöver tas till vara inom en rad olika samhällsområden. Det är inte minst viktigt att ta till vara ungdomars syn- punkter och förslag när det gäller utformningen av skolans miljö och boendemiljön, vad avser både yttre och inre miljö.

Det är en positiv utveckling att antalet ung- domsorganisationer som får bidrag för reguljär verksamhet har ökat och att flera nya organisa- tioner tillkommit under de senaste åren. Att delta i föreningsliv ger en bra grund för att ut- veckla demokratiska färdigheter och kan inne- bära ett intresse för att delta i politiska samman- hang. Framväxten av nya ungdomsorga- nisationer stimuleras av att Ungdomsstyrelsen fördelar bidrag, från de medel som tillförs från AB Svenska Spels överskott av värdeauto- matspelet, till utveckling av nya verksamhets- former och nya organisationer.

Bristen på mötesplatser för unga främst i stor- städerna utgör ett hinder för utvecklingen av ungdomars inflytande och möjligheter till krea- tiva sysselsättningar.

114

Resursmålet

Det finns skäl för att mer systematiskt överväga och planera för hur ungdomars kunskaper och erfarenheter kan tas till vara på olika samhälls- områden.

Regeringen har noterat att antalet unga leda- möter i kommittéer och myndighetsstyrelser inte har ökat trots att detta har satts som mål. Regeringen följer utvecklingen på detta område och avser att återkomma med förslag till åtgärder för att förbättra denna utveckling.

6.6 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte haft några invänd- ningar i sin revisionsberättelse för Ungdoms- styrelsen 2002.

6.7 Budgetförslag

6.7.1 29:1 Ungdomsstyrelsen

Tabell 6.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	16 795	kredit	44
2003	Anslag	18 171	Utgifts-	17 946
			prognos
2004	Förslag	18 975
2005	Beräknat	19 413	1
2006	Beräknat	19 726	1

1 Motsvarar 18 762 tkr i 2004 års prisnivå.

Ungdomsstyrelsen är en central myndighet inom ungdomsområdet med uppgift att verka för att målen för den nationella ungdomspoliti- ken uppnås, vilket slogs fast genom riksdagens beslut om den nya nationella ungdomspolitiken hösten 1999 (prop. 1998/99:114, bet. 1999/2000:KrU4, rskr. 1999/2000:53).

Regeringens överväganden

Regeringen bedömer att Ungdomsstyrelsen genom ett gott samarbete med olika myndighe- ter har lyckats genomföra en samlad uppföljning

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

av ungdomspolitiken. Myndigheten har också genom en väl förberedd och genomförd försöks- verksamhet och ett gott samarbete med ett antal kommuner lyckats med att bygga grunden för ett system för lokal uppföljning av ungdomspo- litiken (LUPP). En rapport om försöksverk- samheten lämnas hösten 2003.

Regeringen anser att Ungdomsstyrelsen har god förmåga att genomföra de uppdrag som myndigheten har fått av regeringen. Under 2002 och 2003 har myndigheten bedrivit ett intensivt arbete dels i form av analys och avrapportering av den omfattande attityd- och värderingsstudie som myndigheten genomfört, dels den fördju- pade analys av ungdomspolitikens utveckling som myndigheten genomfört. De båda rappor- terna utgör ett viktigt underlag för den redovisning rörande den framtida ungdoms- politiken, som regeringen avser att lämna till riksdagen våren 2004. Rapporterna utgör här- utöver en rik källa till samlad kunskap om ungdomars levnadsförhållanden och har därmed ett intresse för alla som arbetar med frågor som mer eller mindre berör ungdomars villkor.

Myndigheten har vidare på ett framgångsrikt sätt arbetat med olika internationella frågor såväl inom ramen för EU-samarbetet som inom det nordiska samarbetet och Östersjö- och Barents- samarbetet.

Anslaget 29:1 Ungdomsstyrelsen anvisas 18 975 000 kronor för 2004.

Tabell 6.3 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 29:1 Ungdomsstyrelsen

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års statsbudget 1	18 171	18 171	18 171
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	591	1 024	1 334
Revisionskostnader 3	213	218	221
Förslag/beräknat anslag	18 975	19 413	19 726

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3 Se avsnitt 4.8.

115

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

6.7.2 29:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet

Tabell 6.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	88 264	sparande	779
2003	Anslag	87 889	Utgifts-
			prognos	86 402
2004	Förslag	87 889
2005	Beräknat	87 889	2
2006	Beräknat	87 889	3

Anslaget disponeras för statsbidrag till ung- domsorganisationer enligt förordningen (2001:1060) om statsbidrag till ungdomsorgani- sationerna samt även för visst övrigt stöd till nationell och internationell ungdomsverksam- het. Fram till utgången av 2003 tillämpas förordningen (1994:641) om statsbidrag till ungdomsorganisationer.

Regeringens överväganden

Under 2001 genomförde en arbetsgrupp inom Regeringskansliet en översyn av bidragssystemet för statsbidrag till ungdomsorganisationerna med utgångspunkt i förslag från Ungdoms- styrelsen. Regeringen fattade i december 2001 beslut om en ny förordning (2001:1060) om statsbidrag till ungdomsorganisationer, vilken tillämpas första gången bidragsåret 2004.

Anslaget 29:2 har minskats med totalt 8,5 miljoner kronor sedan 1999. Dels har totalt 3,5 miljoner kronor successivt förts över till anslaget

29:1 Ungdomsstyrelsen. Dels fördes 2001 4 mil- joner kronor över till anslaget 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler. En ytterligare ned- dragning av anslaget om 1 miljon kronor gjordes vidare 2003. Ungdomsstyrelsen har sedan 2001 disponerat 4 miljoner kronor av anslaget 30:2

Bidrag till allmänna samlingslokaler, vilka har fördelats till samlingslokalorganisationerna för utredningsarbete och informationsinsatser som avser ungdomars nyttjande av samlingslokaler för olika verksamheter.

Regeringen ger Landsrådet för Sveriges ung- domsorganisationer (LSU) stöd för nationell och internationell verksamhet. LSU har i dag 84 medlemsorganisationer. Regeringen ger även Centrum för Internationellt Ungdomsutbyte (CIU) stöd för information om ungdomsutbyte. Hösten 2001 genomfördes en utvärdering av LSU:s och CIU:s verksamheter som visade att verksamheterna har ett stort värde för ung- domsorganisationer respektive ungdomar och att verksamheterna utförs enligt intentionerna. Utvärderingen visade också att det finns behov av en utökad basfinansiering av dessa verk- samheter.

Ungdomsstyrelsen stödjer utvecklingen av en sektorsövergripande kommunal ungdomspolitik genom samverkan med kommunerna i ett aktivt utvecklingsarbete. För att stimulera utvecklingen av en sektorsövergripande och kunskapsbaserad kommunal ungdomspolitik bör stödet till kom- munal utvecklingsverksamhet förstärkas.

Regeringen föreslår att anslaget för 2004 anvi- sas 87 889 000 kronor.

116

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

7 Politikområde 30 Folkrörelsepolitik

7.1 Omfattning

Folkrörelsepolitiken omfattar generella frågor som rör människors möjligheter att organisera sig i folkrörelser, föreningar och liknande sammanslutningar samt villkoren och förut- sättningarna för dessa sammanslutningar. Dess- utom omfattar politikområdet regeringens och dess förvaltningsmyndigheters dialog och sam- verkan med föreningslivet samt statistik, forskning och övrig kunskapsbildning om folkrörelser och föreningslivet i övrigt.

Idrottspolitiken utgör en specifik del av folkrörelsepolitiken. Idrottspolitiken inrymmer verksamheter som främjar idrott och motion och som samtidigt bidrar till en förbättrad folkhälsa.

Folkrörelsepolitiken omfattar vidare anslagen för stöd till idrotten, allmänna samlingslokaler, kvinnoorganisationer och friluftsorganisationer. Därutöver berörs anslag inom ett antal andra politikområden.

7.2	Utgiftsutveckling
Tabell 7.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet
Miljoner kronor
		Utfall	Anslag	Utgifts-	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2002	2003 1	prognos	anslag	anslag	anslag
				2003	2004	2005	2006
30:1 Stöd till idrotten		450,9	454,7	443,9	448,2	448,2	448,2
30:2 Stöd till allmänna samlingslokaler		17,1	29,0	29,3	29,0	29,0	29,0
30:3 Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala
verksamhet		4,9	3,4	3,3	3,4	3,4	3,4
30:4 Stöd till friluftsorganisationer		14,5	15,0	15,1	15,0	15,0	15,0
Totalt för politikområde Folkrörelse		487,4	502,1	491,6	495,6	495,6	495,6

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2003 i samband med den ekonomiska vårpropositionen och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

117

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

7.3 Mål

Målet för folkrörelsepolitiken är att människor skall ha bästa möjliga förutsättningar att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och föreningar.

7.4 Politikens inriktning

Inledning

Folkrörelsepolitiken är inriktad på att dels stimulera och stödja människors organisering i föreningar och liknande sammanslutningar, dels bidra till goda förutsättningar för dessa föreningar att verka och bedriva verksamhet. Inom folkrörelsepolitiken hanteras generella frågor som rör alla typer av folkrörelser och ideella föreningar, såsom den statliga bidragsgivningen till föreningslivet. Folkrörelse- politiken är på så sätt också ett komplement till ett stort antal andra politikområden – t.ex. demokrati-, integrations-, jämställdhets-, storstads-, folkhälso- och kulturpolitiken – som hanterar specifika frågor som rör olika typer av föreningar inom respektive område.

Ett av syftena med folkrörelsepolitiken är att skapa ett samlat synsätt och agerande från statens sida när det gäller såväl relationer till folkrörelser och föreningar av olika slag som villkor och förutsättningar för föreningslivets verksamhet.

Ett annat syfte är att synliggöra och lyfta fram den betydelse föreningslivet har för den demokratiska infrastrukturen i vårt samhälle. Föreningslivet skapar och utvecklar särskilda förutsättningar för den representativa demo- kratin bl.a. genom att medlemmarna får träna sig i och blir vana vid att gemensamt argumentera, värdera och fatta beslut. Sektorn organiserar också en mångfald av politiska, ekonomiska och sociala intressen. Dessutom spelar föreningslivet en viktig roll som mötesplats och alternativ arena för samtal och möten mellan människor som gått samman för att tillgodose gemensamma intressen och behov. Ett föreningsliv präglat av vitalitet och mångfald som ger medborgarna möjligheter till inflytande, delaktighet och deltagande utgör en bas för demokratins funktion. Genom en aktiv folkrörelsepolitik vill regeringen således bidra till att utveckla och fördjupa demokratin.

Politiken syftar också till att stödja och stärka den sociala ekonomin i samhället. Med social ekonomi avses organiserad verksamhet som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Sådan verksamhet bedrivs i första hand i föreningar, stiftelser och kooperativ. Verksamheterna har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinst- intresse, som främsta drivkraft. Grundläggande för större delen av verksamheterna inom den sociala ekonomin är människors vilja till ideella insatser. Folkrörelsepolitiken har därmed en stor betydelse för hur förutsättningarna för aktörerna inom den sociala ekonomin formas.

Det övergripande målet för folkrörelse- politiken delas in i fyra huvudområden;

- generella frågor rörande villkor och för- utsättningar för folkrörelser och ideella föreningar,

- generella frågor rörande bidrag till folk- rörelser och ideella föreningar,

- regeringens och dess förvaltningsmyndig- heters dialog med föreningslivet, samt

- statistik, forskning och övrig kunskaps- bildning om föreningslivet och dess verk- samhet.

Samordning av folkrörelsepolitiken

Som tidigare nämnts behandlas frågor som rör den ideella sektorn och dess olika verksamheter inom i stort sett samtliga politikområden. I syfte att samordna regeringens folkrörelsepolitik tillsattes i september 2001 en interdepartemental arbetsgrupp. I arbetsgruppen ingår represent- anter från samtliga departement. Gruppens uppgifter har två huvudsakliga inriktningar; dels att utgöra forum för samråd i frågor som rör föreningslivet och den sociala ekonomin och på så sätt förbättra den gemensamma kunskaps- basen om dessa frågor i statsförvaltningen, dels följa upp vissa gemensamma insatser på området.

Arbetsgruppen har kunnat konstatera att det föreligger behov av att se över folkrörelse- politiken och de olika insatser som görs riktade mot föreningslivet och den sociala ekonomin. Regeringen har därför för avsikt att under 2004 låta se över den statliga folkrörelsepolitiken.

118

Folkrörelsepolitiken som ett redskap för att nå mål inom andra politikområden

Folkrörelsepolitiken är alltså ett komplement till ett stort antal politikområden som hanterar specifika frågor som rör den ideella sektorn. Därtill kan olika insatser inom folkrörelse- politiken även vara ett verkningsfullt redskap för att nå politiskt prioriterade mål inom andra områden.

Ett exempel på en sådan insats är det samverkansprojekt som påbörjades våren 2003 mellan regeringen, Svenska Kommunförbundet och föreningslivet. Projektet handlar om att finna former för att genom föreningslivet stödja nyanlända invandrares etablering i samhället. Det handlar bland annat om hur föreningslivet kan bidra till en tidig kontakt för att stödja språkinlärning och möjligheten att skaffa nya bekantskaper utifrån ett gemensamt intresse eller engagemang. Därigenom skapas möjligheter till kontaktytor mellan nyanlända invandrare och föreningar utifrån de deltagandes gemensamma intressen och behov. På detta sätt kan möten mellan människor – oavsett nationalitet eller etniskt ursprung – främjas under jämlika villkor.

Samverkansprojektets första fas består i stöd till ett antal pilotprojekt. Några av dessa pilot- projekt planeras att genomföras inom storstads- regionerna. Samverkansprojektet är således även ett redskap i regeringens storstadspolitik, där ett av målen handlar om att bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen och därmed verka för jämlika och jämställda levnadsvillkor för storstädernas invånare. I detta arbete kan idrottsrörelsen utgöra en värdefull resurs genom sin verksamhet som attraherar många människor.

Ett annat exempel avser jämställdhetsmålet. Riksdagen och regeringen har slagit fast att jämställdhet är ett politisk prioriterat mål och skall genomsyra hela samhället. Mot bakgrund av bl.a. detta mål skall det undersökas vilka krav avseende jämställdhet som ställs generellt på folkrörelser och föreningar för att de skall få statliga bidrag. Undersökningen skall utföras inom ramen för den översyn av det statliga stödet till kvinnoorganisationer som regeringen beslutade den 8 maj 2003. Utifrån slutsatserna i denna undersökning skall utredaren lämna förslag på hur frågan om krav avseende jämställdhet i den statliga bidragsgivningen till folkrörelser och föreningar skall behandlas fortsättningsvis.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Ytterligare ett exempel är idrottsrörelsens och friluftsorganisationernas roll och insatser när det gäller att bidra till en god folkhälsa och att de nationella folkhälsomålen uppnås.

Villkor och förutsättningar

En uppgift inom politikområdet är att medverka till att lagstiftning och finansiella villkor för folkrörelserna och föreningslivet i övrigt utformas på ett ändamålsenligt sätt. Detta kräver att regeringen har kunskap om den ideella sektorn och dess behov samt om vad det är som stimulerar respektive försvårar människors organisering i folkrörelser och det övriga föreningslivet. Folkrörelsepolitiken är därför i denna del i huvudsak inriktad på olika åtgärder för att öka kunskapen om och förståelsen för den ideella sektorn. I detta sammanhang är den kontinuerliga dialogen mellan föreningslivet och regeringen en värdefull kunskapskälla. Under innevarande år genomförs därför ett s.k. folk- rörelseforum för sådan dialog med syfte att öka regeringens kunskap om folkrörelsernas förut- sättningar och villkor. Därtill har regeringen för avsikt att som ett led i denna kunskaps- inhämtning låta en särskild utredare kartlägga ideella föreningars rättsliga villkor.

En förutsättning för människors organisering är att det måste vara praktiskt möjligt för dem att sluta sig samman och mötas i lokala föreningar och grupper. Regeringen stödjer därför sedan 1942 genom ett särskilt bidrag tillkomst respektive ombyggnad av s.k. allmänna samlingslokaler. En särskild utredare undersöker och analyserar för närvarande frågor som rör allmänna samlingslokaler och det statliga stödet för sådana lokaler. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 31 december 2003. Därefter kommer utredarens förslag beredas på sedvanligt sätt.

En annan uppgift inom denna del av politiken är att bevaka föreningslivets villkor för och möjligheter till självfinansiering samt tillgång till externt kapital.

Bidragsgivning

Folkrörelsepolitiken omfattar generella frågor kring bidrag till folkrörelser och föreningar. Med det avses frågor som rör dels statliga bidragsprinciper och bidragssystem samt utvecklingen av dessa, dels uppföljning och utvärdering av olika typer av statsbidrag. Grundläggande värden för folkrörelsepolitiken är föreningarnas självständighet och oberoende,

119

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

såväl gentemot den offentliga sektorn som gentemot det privata näringslivet. Samtidigt är det viktigt att säkerställa att skattemedel används på ett ändamålsenligt sätt. En viktig uppgift inom denna del av folkrörelsepolitiken är att finna vägar för att kunna kombinera statens behov av kontroll med föreningarnas behov av integritet och självständighet.

En annan väsentlig fråga handlar om att inhämta kunskap om föreningarnas inställning till och behov av de olika typer av bidrag som i dag lämnas, t.ex. organisationsbidrag, verksam- hetsbidrag och projektbidrag. Frågan om bidragsgivarnas val av bidragsform är en av de frågor som Statskontoret undersöker inom ramen för den bidragstudie som myndigheten för närvarande gör på uppdrag av regeringen.

Dialog

Regeringen anser att folkrörelser, föreningar och liknande sammanslutningar är betydelsefulla företrädare för olika medborgargrupper och intressen i samhället. Ett starkt och mångfaldigt föreningsliv utgör själva kittet i ett demokratiskt samhälle. Dessutom har de lokala föreningarna en stor betydelse för förnyelse och vitalisering av det politiska systemet. En bred dialog och samverkan med sådana föreningar och samman- slutningar är därför väsentlig för demokratin. Därtill är en sådan dialog viktig för det lokala utvecklingsarbete som bedrivs inom storstads- politiken i utsatta stadsdelar.

Regeringen samråder i dag i stor utsträckning

– i mer eller mindre formaliserade forum – med folkrörelser och andra typer av föreningar. Dessa forum behandlar dock inte de generella frågor som rör hela den ideella sektorn. I stället hanterar respektive forum mer specifika frågor inom respektive politikområde. Regeringen har därför inrättat ett forum, folkrörelseforum, för övergripande frågor rörande sektorns villkor och förutsättningar att driva verksamhet samt sektorns möjligheter att utgöra en samlad samhällsröst i för demokratin viktiga frågor.

En arbetskommitté för såväl förberedelsen som genomförandet av forumets olika delar har bildats. I den ingår företrädare för Regerings- kansliet, Svenska Kommunförbundet, förenings- livet och kooperationen. Arbetskommitténs uppgift är även att följa upp de insatser som görs inom ramen för forumet och ge förslag till i vilken form dialogen skall föras 2004.

Statistik och annan kunskapsbildning

En viktig uppgift inom politikområdet är att bidra till en ökad kunskap om föreningslivet och dess verksamheter. Det avser kunskap om dels föreningarnas och folkrörelsernas samhällsroll och betydelse för den demokratiska infra- strukturen, dels föreningslivets sammansättning, omfattning och verksamhetsinriktning. Det handlar om att inhämta sådan kunskap genom både dialog med företrädare för föreningslivet och särskilda studier. Ett exempel på en sådan studie är den som Statistiska centralbyrån (SCB) redovisade i en rapport om förenings- engagemanget i Sverige som överlämnandes till regeringen den 26 mars 2003. SCB har under 2000 inom ramen för Undersökningarna om levnadsförhållanden (ULF) genomfört en särskild kartläggning av människors engagemang i ideella och ekonomiska föreningar. En liknande kartläggning genomfördes 1992. I rapporten görs jämförelser mellan resultaten från de båda kartläggningarna.

Rapporten visar bl.a. att medlemsantalet sjunkit mellan åren 1992–2000 inom i stort sett samtliga typer av föreningar. Emellertid har SCB samtidigt funnit att trots svikande medlems- siffror har människors engagemang inte minskat. Detta skulle enligt SCB kunna tyda på att det traditionella föreningslivet inte längre är en lika självklar kanal för människors engagemang som tidigare och att människor i stället till viss del väljer andra kanaler för sitt engagemang och andra organisationsformer. Det finns i dag ingen samlad kunskap om dessa alternativa organisa- tionsformer. Regeringen avser därför att inhämta sådan kunskap samt undersöka om det finns möjlighet att främja och på olika sätt stödja människors alternativa sätt att organisera sig för att kunna tillgodose gemensamma intressen och behov. I detta sammanhang bör nämnas att översynen av stödet till kvinnoorganisationerna kan ses som en pilotstudie. Inom ramen för översynen skall det nämligen bl.a. undersökas vilka förutsättningar det finns att bredda stödet till kvinnoorganisationerna så att andra typer av sammanslutningar än de traditionella förening- arna skall kunna ges möjlighet att ta del av det.

De undersökningar som SCB:s rapport baseras på har haft medlemskapet som utgångspunkt. Således har de som ingått i undersökningarna fått svara på frågor om i vilken utsträckning man är medlem i någon förening och i så fall i vilken förening och om

120

man innehar förtroendeuppdrag m.m. För att kunna få en mer komplett och samlad bild av det ideella engagemanget i sin helhet bör denna studie komplettas med en undersökning som utgår från människors ideella insatser i stället för medlemskap. Regeringen har därför för avsikt att låta genomföra en sådan undersökning under 2004.

En annan viktig uppgift inom denna del av folkrörelsepolitiken är att möjliggöra en spridning i statsförvaltningen och i samhället i övrigt av den inhämtade kunskap, och annan information, om föreningslivet. Det kan bl.a. ske genom användandet av den nya informations- tekniken, som skapar möjligheter för föreningar och folkrörelser både att lämna och ta del av betydelsefull information samt att kunna delta i diskussioner och problemformuleringar före beslut i folkvalda församlingar.

Idrottspolitiken

Målen för idrottspolitiken är att ge alla människor möjlighet att motionera och idrotta för att främja en god folkhälsa, att stödja en fri och självständig idrottsrörelse för alla samt att ge människor positiva upplevelser av idrott som underhållning.

En god folkhälsa är en betydelsefull komponent för välfärden i vårt samhälle. Det är viktigt att barn och ungdomar tidigt skapar sig motionsvanor som varar hela livet. Vidare är det väsentligt att äldre människors och funktions- hindrades behov av motion uppmärksammas. Det är hela samhällets ansvar och intresse att möjligheter skapas för alla människor att utöva motion och idrott regelbundet. Förutsättningar måste finnas för alla som så önskar att bedriva olika former av idrott och motion utifrån intresse och fysisk förmåga.

Staten, kommunerna och idrottsrörelsen måste tillsammans pröva nya former för att bryta den utveckling som innebär att många människor i olika åldrar inte motionerar i tillräcklig omfattning, vilket på sikt leder till sämre hälsa. Ett nära samarbete är här särskilt viktigt för att nå framgång i det lokala utvecklingsarbete som bedrivs inom storstads- politiken i utsatta stadsdelar. Regeringen anser vidare att det är av stor vikt att i samhälls- planeringen, i skolans arbete och i andra

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

sammanhang uppmuntra och ge möjligheter till människors motion och idrott.

Den svenska folkrörelseidrotten med dess många lokala föreningar och omfattande ideella engagemang har lagt grunden för idrottens utveckling i vårt land. För de flesta människor och för samhället i sin helhet är idrotten värdefull genom att skapa sunda motionsvanor, bidra till en god folkhälsa, demokratisk delaktighet samt vara en vardaglig mötesplats för personer med olika etnisk och kulturell bakgrund. En fri och självständig idrottsrörelse, som bygger på ideellt engagemang och som bedriver en bred verksamhet, bör därför även i framtiden ges ett aktivt stöd.

Stödet bör vara inriktat på sådan verksamhet som främjar bredd- och motionsidrott, värnar om god etik och ger lika möjligheter för kvinnor och män med olika social bakgrund och ekonomiska förutsättningar. Flickor måste ges lika möjligheter som pojkar att delta utifrån sina intressen och förutsättningar. Syftet skall också vara att främja demokratisk delaktighet, aktivt eftersträva integration och god tillgänglighet för funktionshindrade samt en god folkhälsa.

Den svenska idrottsrörelsen gör betydande insatser för att bekämpa dopningen inom idrotten. Även internationellt har Sverige gått i spetsen för ett aktivt samarbete i kampen mot dopning. Sverige är f.n. ordförandeland inom IADA (the International Anti-Doping Arrangement) och deltar i övervakningsgruppen för Antidopnings-konventionen samt bidrar målinriktat till att utveckla Världsantidopnings- byrån (WADA). Dessa insatser är viktiga också för att möjliggöra för svenska idrottsutövare att kunna tävla på lika villkor internationellt.

Underhållningsidrotten har sitt värde främst genom att den skapar förströelse och glädje för många idrottsintresserade människor i vårt land. Elitidrottsutövare är bra förebilder för många unga människor och kan därigenom inspirera dem till att börja idrotta.

Frågan om ett statligt stöd till ett Riks- idrottsmuseum har aktualiserats. Detta mot bakgrund av den betydelse som idrotten sedan länge har i samhället. Regeringen anser att ett Riksidrottsmuseum bidrar positivt till att öka idrottens betydelse i samhällets fortsatta ut- veckling. Regeringen avser att inom anslaget reservera medel till ett bidrag för ett Riksidrotts- museum.

121

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Friluftspolitiken

I skrivelsen En samlad naturvårdspolitik som lämnades till riksdagen i mars 2002 (skr. 2001/02:173) underströk regeringen att frilufts- livet har stor betydelse för folkhälsan, bidrar till livskvalitet samt ger en social och kulturell dimension till naturvården.

Friluftsliv är en av de vanligaste formerna för fysisk aktivitet. Forskning visar att närmiljön har en avgörande betydelse för om man är fysiskt aktiv, vistas ute och bedriver friluftsliv. Friluftslivet har stor betydelse när det gäller möjligheterna att nå det nationella folkhälso- målet om ökad fysisk aktivitet. Frilufts- organisationernas verksamhet är mot denna bakgrund mycket värdefull för samhället. Precis som när det gäller idrotten har samhället ett ansvar för att skapa goda förutsättningar för friluftsorganisationerna och deras verksamhet, inte minst när det gäller barn och ungdomar.

7.5 Insatser

7.5.1 Insatser inom politikområdet

Utredning om stöd till kvinnoorganisationer

Regeringen beslutade den 8 maj 2003 att en särskild utredare skall utvärdera och analysera stödet till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet samt föreslå förändringar för att anpassa bidraget till hur samhället och kvinno- organisationerna har utvecklats sedan bidraget inrättades. Utredaren skall analysera stödet ur ett folkrörelseperspektiv och utvärdera vilken betydelse stödet har för kvinnors vilja och möjligheter till egen organisering och de demokratiska förtjänsterna av detta. Utredaren skall även undersöka vilka krav avseende jämställdhet som ställs generellt på folkrörelser och föreningar för att de skall få statliga bidrag.

Utredaren skall redovisa uppdraget senast den 31 maj 2004.

Folkrörelseforum

Regeringen har tagit initiativ till att skapa ett folkrörelseforum för dialog mellan regeringen och föreningslivet. Det forum som genomförs under 2003 består av en serie tematiska seminarier och en tvådagarskonferens. Seminari- erna handlar om de faktorer som stimulerar

respektive hindrar människors organisering i olika typer av folkrörelser, föreningar och andra sammanslutningar. De behandlar bl.a. ämnen som rör ideella sektorns möjligheter att finansiera sin verksamhet samt den lagstiftning som påverkar sektorn. Vid den avslutande konferensen i november 2003 kommer de frågor och ev. slutsatser som framkommit vid dessa seminarier att behandlas och vidareutvecklas. Forumet utgör en viktig del i regeringens kontinuerliga dialog med föreningslivet och olika aktörer inom den sociala ekonomin.

Utredning om allmänna samlingslokaler

Regeringen beslutade i april 2002 att en särskild utredare skall undersöka och analysera frågor som rör allmänna samlingslokaler. Inom ramen för uppdraget ingår att undersöka vilken betydelse de allmänna samlingslokalerna och det stöd som utgår för dessa lokaler har för närsamhället, särskilt när det gäller invånarnas inflytande och deltagande i samhällslivet och i de politiska processerna. I denna del ingår att undersöka vilken betydelse samlingslokalerna har för invånarnas möjligheter att utöva de grundlagsfästa mötes-, yttrande- och förenings- friheterna. Utredaren skall även utreda effekt- erna av det statliga stöd som lämnas för allmänna samlingslokaler. Uppdraget skall redovisas senast den 31 december 2003.

Bidragstudie

Regeringen beslutade den 18 juni 2003 att ge Statskontoret i uppdrag att se över bidrags- givningen till ideella föreningar. I uppdraget ingår att kartlägga den statliga, landstings- kommunala och kommunala bidragsgivningen till föreningslivet. Dessutom skall Statskontoret undersöka om det finns behov av vissa gemensamma bidragsprinciper när det gäller den statliga bidragsgivningen. Uppdraget skall redovisas den 30 april 2004.

Folkrörelseforskning

Regeringen beslutade den 19 december 2002 att ge Vetenskapsrådet i uppdrag att göra en kartläggning av forskningen om demokrati, offentlig förvaltning och folkrörelser. Uppdraget skall redovisas den 31 oktober 2003.

122

Idrottspolitiken

Ökad satsning på barn och ungdomar

Regeringen beslutade i maj 2003 om närmare anvisningar till Sveriges Riksidrottsförbund för bidraget om 100 miljoner kronor som AB Svenska Spels bolagsstämma fattat beslut om. Bidraget är inledningen av den ökade satsningen på idrottsrörelsens barn- och ungdomsverk- samhet (även kallad ”Handslaget” mellan staten, kommunerna och idrottsrörelsen). Bidraget har som ändamål att stötta och uppmuntra idrotts- föreningar och specialidrottsförbund att öppna dörrarna för fler, hålla tillbaka avgifterna, satsa mer på flickors idrottande, delta i kampen mot droger och intensifiera samarbetet med skolorna.

Åtgärder skall bland annat vidtas för att erbjuda barn och ungdomar, som i dag inte deltar i idrottsverksamhet, lustfyllda och hälso- främjande aktiviteter utan krav på resultat. Vidare skall förutsättningar skapas för att flickor skall kunna utöva idrott på det sätt de själva önskar. Idrottsföreningar skall uppmuntras att i nära samarbete med skolorna utveckla metoder som lockar alla elever till fysisk aktivitet i olika former.

Riksidrottsförbundet disponerar högst 15 miljoner kronor av bidraget för förbundens ökade insatser för att inspirera fler att idrotta. Riksidrottsförbundet disponerar vidare minst 10 miljoner kronor av bidraget för insatser till speciellt prioriterade områden som exempelvis: insatser på flyktingförläggningar, verksamhet för funktionshindrade, etablering av näridrotts- platser i storstadsområden i samverkan mellan föreningar och kommuner eller andra intress- enter och stöd till förbund som vill pröva nya verksamhetsformer för att nå ungdomar som rör sig för lite.

Disposition av medel från överskott av värdeautomatspel

Regeringen har i maj 2003 medgivit att Riksidrottsförbundet av överskottet från AB Svenska Spels värdeautomater får disponera högst 15 miljoner kronor för fortsatt stöd till lokalt utvecklingsarbete av idrottsverksamhet i samarbete med SISU Idrottsutbildarna, högst 22 miljoner kronor för en nationell utbildning av ledare för barn- och ungdomsidrott och till fortsatta insatser för unga idrottsledare i sam- arbete med SISU Idrottsutbildarna, högst 0,8 miljoner kronor för projektet ”idrotts-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

resurser på lika villkor” och högst 11,5 miljoner kronor till lokala idrottsanläggningar för barn- och ungdomsverksamhet.

Europeiska året för utbildning genom idrott 2004

Regeringen gav i maj 2003 Riksidrottsförbundet i uppdrag att vara nationellt samordningsorgan för det av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd beslutade Europeiska året för utbildning genom idrott 2004 (nr 291/2003/EG). Riksidrottsförbundet skall ko- ordinera detta arbete med de insatser som förbundet gör med stöd av de särskilda medel som förbundet disponerar för ”Handslaget”.

Regeringen pekade särskilt på att Riksidrotts- förbundet vid genomförandet av uppdraget skall ta hänsyn till den av regeringen beslutade nationella handlingsplanen mot rasism, främ- lingsfientlighet, homofobi och diskriminering. Uppdraget skall genomföras i nära samarbete med Myndigheten för skolutveckling.

Idrottsresurser på lika villkor

Regeringen gav i juni 2000 Riksidrottsförbundet i uppdrag att, i samverkan med Svenska Kommunförbundet, leda ett planerat treårigt projekt vars övergripande syfte skall vara att verka för att en rättvis fördelning sker av samhällets resurser för idrottsverksamhet. Under 2002 har arbetet främst inriktats mot två studier omfattande idrott och integration samt funktionshindrade personers möjlighet att utöva fysisk aktivitet. Under 2003 har en utveckling påbörjats av metoder som underlättar diskuss- ioner bland idrottens beslutsfattare och anställda vad gäller frågor som rör hur makt och resurser fördelas mellan flickor och pojkar, kvinnor och män.

Lokal idrottsutveckling med stöd ur Allmänna arvsfonden

För att främja utveckling och förnyelse av idrottsverksamhet, främst på lokal nivå, har regeringen beslutat att avsätta totalt 60 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden under åren 1999 till 2002. Satsningen har vänt sig till förenings- livets idrottsverksamhet för barn, ungdomar och funktionshindrade. Särskilt prioriterade områden har varit integration och jämställdhet. Inom satsningen har stöd beviljats för sammanlagt 207 projekt. I sin slutrapport ”Lokal idrotts- utveckling med stöd ur Allmänna arvsfonden” (Ds 2002:43) betonar den arbetsgrupp, som tillsattes i syfte att bistå Arvsfondsdelegationen i

123

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

beredningen av dessa projekt, behovet av fortsatta insatser inom flera områden. Bland dessa kan främst nämnas ledarutveckling, sam- arbete mellan idrottsföreningar och skolan, idrott för personer med funktionshinder samt delaktighet och mångfald. En utvärdering av satsningen visar att de positiva effekterna är många och i vissa fall omfattande. Även negativa erfarenheter har framkommit som felaktiga fokuseringar, brist på ledare samt konflikter mellan projekten och övrig verksamhet. I utvärderingen föreslås följande övergripande aspekter uppmärksammas och diskuteras vid en fortsatt utveckling av verksamhet inom området:

- Idrottsrörelsen kan på olika sätt bidra till en positiv samhällsutveckling.

- Projekten bör dokumenteras, erfarenheter förmedlas och utnyttjas vid framtagning av läromedel.

- Samverkan bör sökas mellan verksamhets- utvecklingen inom idrotten å ena sidan och utbildning och forskning inom idrotts- vetenskap å andra sidan.

- Arvsfondssatsningen bör slutligt följas upp efter 3–5 år.

Talangsatsning inom svensk idrott

Regeringen har årligen sedan 1999 betalat ut bidrag till en talangsatsning inom svensk idrott. År 2001 inledde regeringen en motsvarande satsning på svensk handikappidrott. Båda satsningarna är avsedda att sträcka sig t.o.m. 2005. Regeringen har inlett samtal med idrotts- rörelsen och näringslivet om förutsättningarna för en fortsatt satsning efter 2005.

Utredning om professionell boxning och andra kampidrotter

Regeringen beslutade i oktober 2001 att en särskild utredare skulle analysera de frågor som hänger samman med professionell boxning och andra kampidrotter. Frågorna skulle belysas allsidigt med tonvikt på de medicinska aspekterna. Även dess sociala funktion och möjligheter att bidra till integration och anpassning i samhället var viktiga frågor som utredaren skulle överväga. I uppdraget ingick att se över lagen (1969:612) om förbud mot professionell boxning och bedöma om den fyller sitt syfte eller om dess inriktning och omfattning bör förändras i något avseende. Även frågan om det över huvud taget finns behov av ett fortsatt

förbud mot professionell boxning skulle analys- eras. Utredaren redovisade i mars 2003 sitt arbete i betänkandet Kampidrott i fokus (SOU 2003:24).

Utredaren föreslår att det införs en reglering med krav på tillstånd för offentliga tillställningar som innehåller tävling eller uppvisning i kampidrotter där slag eller sparkar riktade mot huvudet är tillåtna. Denna reglering föreslås ersätta lagen om förbud mot professionell boxning.

Den föreslagna regleringen innebär att det blir förbjudet, att utan tillstånd, anordna en offentlig tillställning med tävling eller uppvisning i kampidrotter där det ingår slag eller sparkar mot deltagares huvud. Det blir däremot inte förbjudet att delta i en sådan tillställning. Utredarens förslag har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Riksidrottsförbundets studie av ideella ledare

Riksidrottsförbundet har under våren 2003 genomfört en begränsad intervjuundersökning av de förtroendevalda idrottsledarna. Resultatet av undersökningen visar att många ledare uppfattar sina uppgifter som betungande och fortsätter sitt arbete främst på grund av att det är svårt att finna ersättare. En slutsats är att det är svårare att rekrytera nya styrelseledamöter än aktivitetsledare.

Friluftspolitiken

Regeringen har sedan skrivelsen En samlad naturvårdspolitik (skr. 2001/02:173) present- erades gett Naturvårdsverket ett särskilt ansvar för friluftsfrågor. Regeringen har vidare inrättat ett särskilt Friluftsråd knutet till Naturvårds- verket. Statens stöd till friluftsorganisationer kommer fr.o.m. 2004 att fördelas av Frilufts- rådet. Under 2004 avser regeringen att starta en särskild satsning på kommunal och lokal naturvård (se Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård). Grundtanken är att stimulera lokal och kommunal naturvård till att genom naturvårdsprojekt bidra till att nå de naturvårds- anknutna miljökvalitets- och delmålen. Även projekt som handlar om att förbättra förut- sättningar för friluftsliv ryms inom ramen för denna satsning.

124

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

7.5.2 Insatser utanför politikområdet ramen för utvärderingen skall det göras en

Som tidigare nämnts stödjer regeringen olika slag av föreningar och folkrörelser även inom andra politikområden, t.ex. genom att lämna olika bidrag. Ett stort antal statliga myndigheter samt några s.k. paraplyorganisationer som till- delats vissa myndighetsfunktioner, t.ex. Riks- idrottsförbundet, hanterar dessa bidrag. Här kan nämnas att det för närvarande genomförs bidragsöversyner inom en rad politikområden, t.ex. vad gäller statsbidragen till etniska organisationer.

Därutöver är kommunerna viktiga som finansiärer av verksamhet i folkrörelser och föreningar. Ett betydande stöd ges också genom kommunernas lokalsubventioner.

Vid AB Svenska Spels bolagsstämma 2003 fattades beslut om ett bidrag till idrotten på 160 miljoner kronor varav regeringen har beslutat om närmare anvisningar för 100 miljoner kronor. Vid samma tillfälle fattades beslut om att ca 607 miljoner kronor av överskottet från det värdeautomatspel som AB Svenska Spel har koncession på att driva skall betalas ut för idrottsrörelsens lokala barn- och ungdoms- verksamhet via Riksidrottsförbundet och ca 143 miljoner kronor till ungdomsorganisationerna via Ungdomsstyrelsen. Totalt har 749 miljoner kronor av överskottet från värdeautomatspelet betalats ut till det lokala föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet.

Därutöver anslås årligen över statsbudgeten cirka 90 miljoner kronor för nationell och internationell ungdomsverksamhet, varav en stor del av summan disponeras för statsbidrag till ungdomsorganisationer. Härigenom kan bl.a. ungdomars intresse för demokratifrågor samt jämlikhet mellan olika ungdomsgrupper främjas.

Ett exempel på ett annat politikområde inom vilket det hanteras frågor rörande den ideella sektorn är politikområdet Demokrati. Med syfte att öka kunskapen om demokrati och demokratins funktionssätt genomförs en rad insatser inom nämnda politikområde i vilka föreningslivet är en viktig aktör.

Ett ytterligare exempel på ett politikområde där det hanteras frågor rörande den ideella sektorn är utbildningspolitiken, där det årligen avsätts drygt 2,5 miljarder kronor för folk- bildningsverksamhet i folkhögskolor och studie- förbund. För närvarande pågår en statlig utvärdering av folkbildningen, SUFO 2. Inom

samlad bedömning av i vad mån statens syften med statsbidraget till folkbildningen har infriats. För att bredda beslutsunderlaget inför en kommande folkbildningsproposition har sär- skilda medel ställts till Folkbildningsrådets förfogande för att rådet tillsammans med berörda aktörer skall formulera sin egen syn på folkbildningens roll och uppgifter. Som ett komplement till SUFO 2 och Folkbildnings- rådets uppdrag har en utredare utsetts för att belysa folkbildningen i ickedeltagarens per- spektiv. Utredaren skall analysera frågan om folkbildningens inriktning, verksamhetsformer och organisation kan bedömas svara väl mot människors villkor i dagens och – om möjligt – morgondagens samhälle. Samtliga uppdrag skall redovisas våren 2004.

Inom detta politikområde har regeringen dessutom i februari 2003 presenterat ett åtgärdspaket som skall leda till daglig fysisk aktivitet för alla barn. Åtgärdsprogrammet består av att daglig fysisk aktivitet för alla barn skrivs in i läroplanen, ett uppdrag till Skolverket att följa upp denna ändring i skolplanen, inrättande av ett nationellt resurscentrum för idrott och hälsa vid Örebro universitet samt ett utökat samarbete mellan skolor och lokala idrottsföreningar.

Inom politikområdet Folkhälsa har utredning- en om begränsning av alkoholbranschens sponsring inom idrotten m.m. i juni 2003 redovisat betänkandet Alkoholbranschens idrottssponsring och alkohol vid ungdoms- evenemang m.m. (SOU 2003:65).

Idrotten kan spela en betydelsefull roll vid genomförandet av EU:s strukturfonder. Växt- kraft Mål 3 är ett av programmen inom europeiska socialfonden och syftar till att stärka individens ställning på arbetsmarknaden. Genom att satsa på förnyelse och kompetensutveckling inom hela arbetsmarknaden för såväl sysselsatta som arbetslösa skall programmet bidra till tillväxt. Inom programområdet kan idrotten i kombination med kompetensutveckling utgöra ett värdefullt incitament för individerna och kan skapa många möjligheter till projekt.

Avslutningsvis bör det nämnas att ett stärkt samarbete med enskilda organisationer är en förutsättning för att de utvecklingspolitiska målen skall uppnås. Det civila samhällets organisationer spelar en betydande roll inom det internationella utvecklingssamarbetet och kan bidra till att minska fattigdomen genom bl.a.

125

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

opinionsbildning, ekonomisk och social verk- samhet samt genom att bidra till demokrati- sering. Genom stöd, främst via Sida, till svenska, inhemska och internationella enskilda organisa- tioner vill regeringen bidra till utvecklingen av väl fungerande organisationer och organisations- former i utvecklingsländerna.

7.6 Resultatbedömning

7.6.1 Resultat

Inledning

Det huvudsakliga syftet med de statliga insatserna inom politikområdet är att dessa skall bidra till att underlätta för människor som vill organisera sig i folkrörelser, föreningar och liknande sammanslutningar. Inom politik- området har det därför initierats ett långsiktigt arbete med att skaffa kunskap om vad det är som främjar respektive hindrar människors organis- ering. Olika studier på området visar att det nordiska föreningslivet har en lång tradition som arena för en mångfald av aktiviteter, allt ifrån hobbyaktiviteter till opionsbildning inom t.ex. politiska intresseområden. Genom en hög anslutningsgrad och stark demokratisk organis- ering skiljer sig föreningslivet i de nordiska länderna från andra länders.

Det finns alltså ett rikt föreningsliv i Sverige som erbjuder en mängd verksamheter och aktiviteter samt fungerar som en alternativ arena för möten och samtal mellan människor. Det handlar om såväl traditionella folkrörelser som föreningar som uppstår kring en specifik fråga eller aktivitet. Förutom att dessa folkrörelser och föreningar är folkbildande och i stor ut- sträckning bidrar till en demokratisk skolning så erbjuder de möjlighet till gemenskap. Det vill säga en möjlighet att gemensamt med andra antingen engagera sig för något som upplevs som intressant och betydelsefullt och för att t.ex. kunna utöva en idrottsaktivitet eller hobby tillsammans. Därtill erbjuder dessa föreningar människor en möjlighet att tillsammans med andra kunna utgöra en samlad röst i samhället, i för dem väsentliga frågor.

Föreningsengagemang

De olika studier som regeringen initierat inom ramen för folkrörelsepolitiken har bl.a. lett till en

ökad kunskap om medborgarnas engagemang i föreningslivet. En viktig studie i detta samman- hang är den tidigare nämnda rapporten från Statistiska centralbyrån (SCB) om förenings- engagemanget i Sverige. Enligt rapporten är uppskattningsvis ca 90 procent av Sveriges befolkning med i någon förening. Trenden är dock neråtgående när det gäller deltagande i de traditionella föreningarna. Nedgången av medlemsantalet är dock allmän och gäller nästan alla föreningar. Den varierar dock en aning mellan olika föreningstyper. Gemensamt för de organisationer som har större nedgång är att de tillhör den traditionella folkrörelsesfären, dvs. politiska partier och intresseorganisationer. Ett fåtal föreningstyper har dock ökat sitt medlemsantal under perioden 1992–2000. Dessa är lokala aktionsgrupper, pensionärsföreningar och föreningar tillhörande Svenska kyrkan.

Den kanske viktigaste trenden gäller en allt svagare återväxt av deltagandet i yngre åldrar. Skillnaderna mellan olika åldersgrupper har förändrats avsevärt under 1990-talet. För åldrarna under 35 år är det en tydlig minskning av deltagandet. Endast för gruppen äldre än 60 år syns en ökning av deltagandet. Deltagandet är störst i medelåldern och minst i unga år.

Beträffande skillnader mellan kvinnors och mäns föreningsdeltagande visar rapporten från SCB att dessa är relativt begränsade när det gäller i vilken utsträckning som kvinnor respektive män deltar. Det finns dock en intressant variation mellan könen som gäller typen av deltagande, liksom utvecklingen av deltagandet. Obetydligt fler män är medlemmar i någon förening, men när män deltar så sker det oftare på högre nivå. Män deltar oftare än kvinnor aktivt i föreningens verksamhet, de har oftare förtroendeuppdrag och fler män talar på möten och påverkar beslut.

Vid en jämförelse av graden av deltagande, dvs. i vilken utsträckning som man är medlem i någon förening, mellan personer från olika socioekonomiska grupper påvisades inga större skillnader. Däremot har SCB funnit skillnader när det gäller intensiteten i deltagandet. Arbetarnas deltagande stannar oftare vid passivt medlemskap, medan tjänstemännens deltagande ofta också innebär aktivitet och inflytande. Exempelvis har högre tjänstemän dubbelt så ofta förtroendeuppdrag, har talat på möten respektive individuellt påverkat besluten, jämfört med arbetare som inte är facklärda. Dominansen

126

är dessutom ännu starkare inom vissa enskilda föreningstyper, t.ex. kulturföreningar och ordenssällskap.

Således har medlemsantalet inom förenings- livet under de senaste åren minskat. Trots detta är det endast 10 procent av den vuxna befolkningen som inte är medlem i någon förening. Vid en jämförelse av anslutningsgraden i andra länder ligger Sverige och övriga Norden fortfarande i täten.

Föreningslivets betydelse för demokratin

SCB:s rapport visar vidare att föreningslivet generellt sett verkar spela en större roll för det politiska kapitalet än andra sociala nätverk. Ju aktivare medborgaren är i föreningslivet desto större är medborgarengagemanget, även sedan hänsyn tagits till klass, kön och ålder. Det är först och främst intensiteten i deltagandet som förklarar skillnaderna i medborgarengagemanget och det politiska kapitalet, därefter antalet medlemskap och föreningens politiska orienter- ing. SCB har alltså funnit signifikanta samband mellan engagemanget i föreningslivet och politiskt kapital, oavsett typ av förening. I rapporten ges således belägg för att förenings- livet även framgent kommer att spela en väsentlig roll för demokratin.

Idrottspolitiken

Målen för idrottspolitiken är att ge möjligheter till alla människor att motionera och idrotta för att främja en god folkhälsa, att stödja en fri och självständig idrottsrörelse samt att ge människor positiva upplevelser av idrott som underhållning.

Antalet medlemmar i åldern 7–70 år inom idrottsrörelsen uppskattas till 3,3 miljoner. 2,3 miljoner är aktiva medlemmar varav kvinnorna utgör 44 procent. Inom ridsport, konståkning och gymnastik överstiger andelen kvinnor 80 procent. Antalet elitidrottare uppskattas till ca 7 000 personer. Antalet ledare i åldern 7–70 år är ca 700 000 varav 34 procent är kvinnor.

Riksidrottsförbundet har i samarbete med SCB under perioden oktober–december 2002 undersökt svenska folkets tävlings- och motionsvanor. Målgrupp var alla i Sverige mantalskrivna personer mellan 7 och 70 år. Undersökningen visar att den i särklass populäraste motionsformen för alla, mätt i minst en aktivitet per månad, är promenader. Därefter

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

följer gymnastik, cykling och simning för kvinnorna respektive löpning/joggning, styrke- träning och cykling för männen. De nu nämnda aktiviteterna dominerar även i åldersgrupperna 7–14 år och 15–29 år så när som att fotboll är den vanligaste aktiviteten för de yngsta näst efter promenader.

Statens stöd till lokal barn- och ungdoms- verksamhet inom idrotten uppgick 2002 till 450 miljoner kronor och skapade förutsättningar för barn och ungdomar att delta i 6,7 miljoner sammankomster med nära 58 miljoner deltagar- tillfällen. Deltagartillfällena fördelades mellan 60,6 procent pojkar och 39,4 procent flickor. 47 procent av deltagarna var i åldern 7–12 år, 36 procent 13–16 år samt 17 procent 17–20 år. I åldern 13–20 år tränar och/eller tävlar 56 procent av pojkarna och 45 procent av flickorna.

Under 2002 har idrottens eget antidopnings- arbete förstärkts. Antalet provtagningar uppgick till 3 215 tester varav 67 procent utanför tävling. Under hösten 2002 lanserade Riksidrottsför- bundet antidopningskampanjen Rena Vinnare.

Syftet med de riksrekryterande idrotts- gymnasierna (RIG) är att möjliggöra och underlätta kombinationen utbildning och elit- idrott, att erbjuda eleverna kvantitativt och kvalitativt bra träning i en positiv och stimuler- ande idrottsmiljö samt att förbereda eleverna för en framtida elitkarriär. RIG-verksamheten under perioden 2002–2005 omfattar 61 gymnasier i 49 kommuner, ca 140 tränare och 1 323 elever. 36 specialidrottsförbund är berörda.

Riksidrottsförbundets projekt Unga ledare syftar till att under 2001–2003 genomföra insatser, som skall engagera och stärka ung- domars vilja och förmåga att åta sig ledaruppdrag inom idrotten. Målgruppen är ungdomar i åldern 16 till 25 år. De idrottsdistrikt som omfattar målområden 1 och 2 för EG:s strukturfonder ges viss prioritet. Möjligheterna att uppmuntra unga kvinnors engagemang är också en fokuserad uppgift. Verksamheten genomförs som ett samlat nationellt projekt. Allt arbete inom Unga ledare utgår från följande två inriktningar:

- Rekrytera unga ledare till olika idrotts- uppdrag

- Öka ungdomars möjlighet till inflytande

och delaktighet.

Utifrån detta huvudsyfte har alla 21 distriktsförbund och 40 specialidrottsförbund format olika projekt. Sammanlagt pågår 180 delprojekt runt om i landet. Under hösten 2002

127

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

har 4 540 ungdomar mellan 16 och 25 år varit engagerade i Unga ledare-projekt varav 2 150 var flickor.

Riksidrottsförbundet gav i juni 2002 SISU Idrottsutbildarna i uppdrag att genomföra ett program för utveckling av ledare för barn- och ungdomsidrott under 2002–2004. Syftet med satsningen är att utveckla och genomföra kompetensutveckling av ledare inom all barn- och ungdomsidrott.

Under 2002 har 156 föreningar fått bidrag för investeringar i föreningsägda anläggningar. Normalt beviljas 25 procent av investerings- kostnaden upp till 400 000 kronor för en om/nybyggnad.

7.6.2 Analys och slutsatser

Målet för folkrörelsepolitiken är att människor skall ha bästa möjliga förutsättningar att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och föreningar. Således är en stor del av insatserna inom detta område inriktade på att inhämta kunskap om dels den ideella sektorns förut- sättningar, villkor och behov, dels vad det är som främjar respektive hindrar människors organis- ering. Regeringen bedömer att kunskapen om detta har ökat genom den samordning som sker av generella frågor om föreningslivet. Detta innebär även ökade möjligheter när det gäller att nå det för politikområdet uppsatta målet.

Den svenska demokratin har rötter i föreningslivet och föreningslivet kommer även framgent utgöra en viktig grund för demokratins funktioner. Ett vitalt och mångfaldigt förenings- liv har en väsentlig roll i ett demokratiskt samhälle och utgör basen i den demokratiska infrastrukturen. Dessutom spelar föreningslivet en viktig roll som mötesplats och arena för människor som vill tillgodose gemensamma intressen och behov.

Föreningslivets betydelse när det gäller att möjliggöra medborgarnas inflytande, delaktighet och deltagande i de politiska processerna och i samhällslivet i övrigt kan inte underskattas. De statliga insatserna på området är betydelsefulla för människors möjligheter att delta i och bilda olika slag av föreningar och sammanslutningar. Regeringens slutsats är att det är angeläget att driva en aktiv folkrörelsepolitik och att denna under 2004 bör ha den inriktning som redovisats i det föregående. Därtill anser regeringen att den

breda folkrörelseidrotten även i framtiden kommer att vara en värdefull resurs för att möjliggöra för alla medborgare, oavsett ålder och kön, att utöva motion och idrott. Frilufts- organisationerna har på motsvarande sätt en viktig roll när det gäller att ge människor natur- och kulturupplevelser och motion och därmed ökad livskvalitet och god hälsa.

Regeringen anser att överskottet från AB Svenska Spels värdeautomater har givit idrottsföreningarna förbättrade möjligheter att utveckla barn- och ungdomsverksamheten, genomföra ökade satsningar på ledarutbildning samt öka stödet till lokala föreningsägda anläggningar för barn- och ungdomsidrott. Regeringen avser därför att inom ramen för den pågående satsningen ”Handslaget” ytterligare stärka idrottens barn- och ungdomsverksamhet genom att låta en större del av AB Svenska Spels överskott fortsatt komma idrottsrörelsen tillgodo.

7.7 Bidrag till idrottsrörelsen från AB Svenska Spel

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2004 dels verkar för att bolagsstämman beslutar om ett stöd till idrotten i form av ett bidrag på 60 miljoner kronor, dels verkar för att stämman beslutar om ett bidrag på 200 miljoner kronor att fördelas till idrotten enligt de närmare anvisningar för bidraget som kan komma att beslutas av regeringen.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolags- stämma 2004 dels verkar för att bolagsstämman beslutar om ett stöd till idrotten i form av ett bidrag på 60 miljoner kronor, dels verkar för att stämman beslutar om ett bidrag på 200 miljoner kronor att fördelas till idrottsrörelsen enligt de närmare anvisningar för bidraget som kan komma att beslutas av regeringen. En förutsättning för att 200 miljoner kronor tillförs idrotten är att idrottsrörelsen fortsätter och intensifierar sitt arbete för att nå nya grupper av främst barn och ungdomar, att hålla tillbaka avgifterna, att förbättra möjligheterna för

128

flickors deltagande, att motverka droger samt att vidareutveckla samarbetet med skolorna.

7.8 Budgetförslag

7.8.1 30:1 Stöd till idrotten

Tabell 7.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-	4 505
2002	Utfall	450 919	sparande
2003	Anslag	454 740	Utgifts-
			prognos	443 944
2004	Förslag	448 240
2005	Beräknat	448 240
2006	Beräknat	448 240

Anslaget disponeras för stöd till idrotten huvudsakligen enligt förordningen (1999:1177) om statsbidrag till idrottsverksamhet för sådan verksamhet som avses i lagen (1995:361) om överlämnande av förvaltningsuppgifter till Sveriges Riksidrottsförbund.

Regeringen har beslutat om indragning med 3 919 000 kronor av anslagssparandet under 2003.

Regeringens överväganden

Statens samlade stöd till idrotten har ökat under de senaste åren. År 2002 fick idrotten sammanlagt 878 miljoner kronor i form av statsanslag, bidrag från AB Svenska Spel samt del av överskottet från AB Svenska Spels värde- automatspel. Under 2003 har stödet uppgått till 1 222 miljoner kronor. Ökningen har i första hand tillfallit idrottens barn- och ungdoms- verksamhet som därmed har fått ett väsentligt ökat statligt stöd. Regeringen föreslår att anslaget för 2004 anvisas 448 240 000 kronor, vilket är en minskning med 7 000 000 kronor jämfört med 2003 till följd av överföring om 3 000 000 kronor till anslaget 10:5 Ombuds- mannen mot enisk diskriminering (DO) utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar samt överföring om 4 000 000 kronor till anslaget 23:7 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) utgiftsområde 14 Arbetsliv. För 2005 och 2006 beräknas anslaget uppgå till oförändrad nivå i förhållande till 2004.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 7.3 Härledning av anslagsnivå för 2004-2006, för 30:1 Stöd till idrotten

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års statsbudget 1	455 240	455 240	455 240
Förändring till följd av:
Överföring till/från andra anslag	-7000	-7000	-7000
Förslag/beräknat anslag	448 240	448 240	448 240

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:KrU1). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

7.8.2 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler

Tabell 7.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	17 059	sparande	33 674
2003	Anslag	29 000	Utgifts-
			prognos	29 274
2004	Förslag	29 000
2005	Beräknat	29 000
2006	Beräknat	29 000

Enligt förordningen (1996:1593) om bidrag till allmänna samlingslokaler får bidrag lämnas för köp, ny- eller ombyggnad och standardhöjande reparationer av allmänna samlingslokaler samt för handikappanpassning som utförs utan sam- band med andra bidragsberättigande åtgärder. Boverket har meddelat föreskrifter för verk- ställigheten av förordningen.

Boverkets samlingslokaldelegation fördelar de medel som är tillgängliga.

För närvarande undersöker en särskild ut- redare frågor som rör allmänna samlingslokaler. Uppdraget skall redovisas senast den 31 december 2003.

Regeringens överväganden

År 2002 har bidrag sökts för 136 projekt och beviljats för 66 projekt. Ur anslaget för 2003 har bidrag beviljats för 92 projekt av 170 ansökningar. Tillgängliga anslagsmedel har fördelats mellan de sökande så att de skall ge så stort utbyte som är möjligt i form av upprustade eller nya lokaler.

I den ovan nämnda utredningen ingår att undersöka effekterna av detta bidrag och i vilken utsträckning målen för bidraget uppnås. Regeringen avvaktar därför med att redovisa

129

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

bidragets funktion och betydelse till dess att utredaren redovisat sitt uppdrag.

Regeringen anser vidare att Ungdoms- styrelsen bör få fortsatt uppdrag att fördela bidrag för informationsinsatser och utrednings- arbete avseende ungdomars nyttjande av samlingslokaler.

Regeringen föreslår att anslaget för 2004 anvisas 29 000 000 kronor.

7.8.3 30:3 Bidrag till kvinnoorganisa- tionernas centrala verksamhet

Tabell 7.5 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	4 932	sparande	0
2003	Anslag	3 432	Utgifts-	3 346
			prognos
2004	Förslag	3 432
2005	Beräknat	3 432
2006	Beräknat	3 432

Anslaget disponeras för statsbidrag till kvinno- organisationer enligt förordningen (1982:865) om statsbidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet. Ansökningar om bidrag enligt förordningen prövas av regeringen.

Regeringen har beslutat att en särskild utredare skall analysera och utvärdera detta bidrag samt föreslå förändringar för att anpassa bidraget till hur samhället och kvinno- organisationerna har utvecklats sedan bidraget inrättades. Uppdraget skall redovisas senast den 31 maj 2004.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att anslaget för 2004 anvisas 3 432 000 kronor.

7.8.4 30:4 Stöd till friluftsorganisationer

Tabell 7.6 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	14 535	sparande	465
2003	Anslag	15 000	Utgifts-	15 090
			prognos
2004	Förslag	15 000
2005	Beräknat	15 000
2006	Beräknat	15 000

Anslaget disponeras för statsbidrag till fri- luftsorganisationer. Fr.o.m. år 2004 fördelas dessa medel av det Friluftsråd som regeringen under år 2003 inrättat vid Naturvårdsverket. Ansökningar om bidrag prövas enligt för- ordningen (2003:133) om statsbidrag till friluftsorganisationer.

Under 2003 har organisationsbidrag lämnats till Friluftsfrämjandet, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, Svenska Livräddningssäll- skapet, Svenska Pistolskytteförbundet, Svenska Båtunionen, Cykelfrämjandet, FRISAM och Svenska Naturskyddsföreningen.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att anslaget för 2004 anvisas 15 000 000 kronor.

130

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

8 Politikområde 25 Utbildningspolitik

under utgiftsområde 17

8.1 Budgetförslag

8.1.1 25:1 Bidrag till folkbildningen

Tabell 8.1 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	2 522 556	sparande	0
2003	Anslag	2 519 631	Utgifts-	2 456 640
			prognos
2004	Förslag	2 601 172
2005	Beräknat	2 651 895	1
2006	Beräknat	2 681 860	2

1 Motsvarar 2 601 172 tkr i 2004 års prisnivå.

2 Motsvarar 2 601 172 tkr i 2004 års prisnivå.

Statsbidrag utbetalas till Folkbildningsrådet (FBR) som ett samlat finansiellt stöd till folk- bildningen. Enligt förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen lämnar Folkbild- ningsrådet statsbidrag till folkhögskolor och studieförbund. Folkbildningsrådet beslutar vilka studieförbund och folkhögskolor som skall till- delas statsbidrag samt fördelar tillgängliga medel till dem.

Från anslaget utbetalas även medel till Nor- diska folkhögskolan i Genève.

Regeringens överväganden

Regeringen har under utgiftsområde 16, Utbild- ning och universitetsforskning, kapitel 7 Vuxnas lärande, redovisat sin syn på vuxenutbildningen och folkbildningens verksamhet och utveckling.

För 2004 beräknar regeringen medel motsva- rande cirka 7 000 årsstudieplatser i folkhögsko-

lan inom ramen för den särskilda satsningen på vuxenutbildning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett obetecknat anslag om 2 601 172 000 kronor för 2004.

Tabell 8.2 Härledning av anslagsnivå 2004–2006, för25:1 Bidrag till folkbildningen

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års
statsbudget 1	2 519 631	2 519 631	2 519 631
Förändring till följd av:
Pris- och
löneomräkning 2	81 541	132 264	162 229
Förslag/beräknat anslag	2 601 172	2 651 895	2 681 860

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

8.1.2 25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen

Tabell 8.3 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-	0
2002	Utfall	69 677	sparande
2003	Anslag	76 933	Utgifts-	75 009
			prognos
2004	Förslag	75 836
2005	Beräknat	80 287	1
2006	Beräknat	81 681	2

1 Motsvarar 78 436 tkr i 2004 års prisnivå.

2 Motsvarar 78 436 tkr i 2004 års prisnivå.

131

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Anslaget får belastas med utgifter för vissa handikappåtgärder inom folkbildningen. Statens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus) disponerar medlen. De övergripande målen för denna verksamhet är att förbättra förutsättning- arna för utbildning och studier för i första hand unga och vuxna personer med funktionshinder. Medlen får också användas för att administrera och utveckla olika stöd som behövs i och om- kring studiesituationen.

Vidare får anslaget belastas med utgifter för statsbidrag till folkhögskoleförlagd tecken- språksutbildning, tolkutbildning för döva, döv- blinda och vuxendöva samt teckenspråkslärarut- bildning. Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) vid Stockholms universitet ansvarar för fördel- ningen av dessa medel. Utbildningar skall plane- ras i samverkan med berörda handikapporgani- sationer.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tabell 8.4 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	2002	2003	2004	2005	2006 –
	utfall	prognos	beräknat	beräknat	beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början	9 200	9 803	10 000	11 000
Nya förpliktelser	9 803	10 000	11 000
Infriade förpliktelser *	9 200	9 803	10 000	11 000
Utestående förpliktelser vid årets slut	9 803	10 000	11 000
Erhållen/föreslagen bemyndiganderam	10 000	10 000	11 000

* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.

132

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004, i fråga om det obe- tecknade anslaget 25:2 Bidrag till vissa handi- kappåtgärder inom folkbildningen besluta om stöd för funktionshindrade vid folkhögskolor som innebär utgifter på högst 11 000 000 kronor efter 2004.

Regeringens överväganden

Enligt Sisus årsredovisning för 2002 förbrukades samtliga medel för vissa handikappåtgärder inom folkbildningen.

Utgiftsprognosen för 2003 visar att medlen till utbildning av teckenspråkstolkar inte kom- mer att utnyttjas fullt ut. Behovet av utbildade tolkar är dock stort och TÖI har vidtagit åtgär- den för att öka rekryteringen till utbildningarna. Dessa åtgärder bedöms ge full effekt 2005.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 2 600 000 kronor av detta anslag under 2004 förs till anslaget 25:3 Bidrag till kontakt- tolkutbildning och att riksdagen anvisar ett obetecknat anslag om 75 836 000 kronor för 2004.

Tabell 8.5 Härledning av anslagsnivå 2004–2006, för 25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års
statsbudget 1	76 933	76 933	76 933
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 503	3 348	4 742
Överföring till/från andra
anslag	- 2 600	6	6
Förslag/beräknat anslag	75 836	80 287	81 681

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

8.1.3 25:3 Bidrag till kontakttolkutbildning

Tabell 8.6 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2002	Utfall	9 416		sparande	0
2003	Anslag	9 612	1	Utgifts-	9 373
				prognos
2004	Förslag	12 561
2005	Beräknat	10 210	2
2006	Beräknat	10 404	3

1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget.

2 Motsvarar 9 961 tkr i 2004 års prisnivå.

3 Motsvarar 9 961 tkr i 2004 års prisnivå.

Anslaget får belastas med utgifter för statsbidrag för kontakttolkutbildning. Anslaget disponeras av Stockholms universitet som utbetalar medlen till studieförbund och folkhögskolor enligt sär- skilt beslut av Tolk- och översättarinstitutet (TÖI). TÖI fördelar medlen enligt förordningen (1991:976) om statsbidrag till kontakttolkut- bildning.

Regeringens överväganden

Efterfrågan på kontakttolksutbildning har ökat bl.a. på grund av det ökande antalet asylsökande.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 2 600 000 kronor under 2004 förs från anslaget 25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen till förevarande anslag och att riksdagen anvisar ett obetecknat anslag om 12 561 000 kronor för 2004.

Tabell 8.7 Härledning av anslagsnivå 2004–2006, för 25:3 Bidrag till kontakttollkutbildning

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års
statsbudget 1	9 544	9 544	9 544
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	417	669	863
Överföring till/från andra
anslag	2 600	- 3	- 3
Förslag/beräknat anslag	12 561	10 210	10 404

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

133

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

9 Politikområde 26 Forskningspolitik under utgiftsområde 17

9.1

Budgetförslag

Regeringens överväganden

9.1.1 26:1 Statens ljud- och bildarkiv Myndighetens resursförstärkning i den senaste

Tabell 9.1 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2002	Utfall	39 890		sparande	1 146
2003	Anslag	40 397	1	Utgifts-	40 139
				prognos
2004	Förslag	41 800
2005	Beräknat	42 757	2
2006	Beräknat	43 440	2

1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget.

2 Motsvarar 41 800 tkr i 2004 års prisnivå.

Statens ljud- och bildarkiv (SLBA) skall genom att samla in, bevara och tillhandahålla offentlig- gjorda ljudupptagningar och rörliga bilder möj- liggöra forskning om svensk kultur och sam- hälle. Myndighetens uppgifter baseras på lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument. Arkivets samlingar är, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, normalt endast tillgängliga för utbildnings- och forskningsändamål.

forskningspolitiska propositionen har möjlig- gjort ett visst förändringsarbete i takt med den informationstekniska utvecklingen. Teknikut- vecklingen på området ställer fortlöpande nya krav på förvärv, bevarande och tillhandahållande av materialet. Under 2003 påbörjades en översyn av SLBA:s verksamhet och arbetsformer. Regeringen avvaktar utredningens resultat innan den tar ställning till hur långsiktigt insamlande, bevarande och tillhandahållande av ljud- och bildupptagningar skall hanteras.

Regeringen föreslår att anslaget anvisas 41 800 000 kronor för 2004.

Tabell 9.2 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 26:1 Statens ljud- och bildarkiv

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års statsbudget 1	40 112	40 112	40 112
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 603	2 558	3 240
Beslut 3	85	87	88
Förslag/beräknat anslag	41 800	42 757	43 440

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3 I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen med 85 000 kronor.

135

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

10 Politikområde 2 Finansiella system och tillsyn under utgiftsområde 17

10.1 Budgetförslag

10.1.1 2:1 Lotteriinspektionen

Tabell 10.1 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	36 669	sparande	2 398
2003	Anslag	38 811	Utgifts-
			prognos	40 701
2004	Förslag	41 653
2005	Beräknat	42 595	1
2006	Beräknat	43 256	1

1 Motsvarar 41 653 tkr i 2004 års prisnivå.

Lotteriinspektionen (LI) är central förvaltnings- myndighet för frågor som rör spel och lotterier som anordnas för allmänheten. Under 2003 finansieras LI:s verksamhet från anslaget 2:1 Lotteriinspektionen med 38, 8 miljoner kronor.

Tabell 10.2 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet	(Som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)
Utfall 2002	29 494	218	37 154	- 7 442
Prognos 2003	29 640	100	42 200
Budget 2004	28 100	100	45 600

Regeringens överväganden

Verksamhetens kostnader täcks under 2003 en- dast delvis med avgifter. Drygt 29 miljoner kro- nor redovisas mot särskild inkomsttitel (2536) enligt myndighetens prognos för 2003. Målet är emellertid att det skall råda balans mellan in- täkter och kostnader. Lotteriinspektionen har därför uppdragits att ta fram ett förslag till för- fattningsändringar i syfte att uppnå full kost- nadstäckning för myndighetens verksamhet genom avgifter. Myndigheten lämnade den 30 maj 2003 ett förslag till ny förordning om finan- siering av Lotteriinspektionens verksamhet. Genom de förslagna ändringarna kommer Lotte- riinspektionen att fullt ut kunna finansiera merparten av sina kostnader med avgifter.

Lotteriinspektionen har under senare år fått utökade uppgifter, bl.a. kontrollen och tillsynen av kasinoverksamheten enligt Kasinolagen (1999:355) och tillståndsgivningen för lotterier som anordnas eller förmedlas via Internet m.m. Dessa uppgifter har under 2002 och 2003 finan- sierats genom engångsbelopp. För att myndig- heten skall kunna planera sin verksamhet och för att möjliggöra en effektiv kontroll och tillsyn i framtiden anser regeringen att Lotteriinspektio- nens anslag måste finansieras långsiktigt och att anslaget skall höjas till 41 653 000 kronor i 2004 års prisnivå. Den långsiktiga anslagshöjningen säkerställer att myndighetens verksamhet kan upprätthållas på en långsiktigt hållbar nivå.

137

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 10.3 Härledning av anslagsnivå 2004–2006, för 2:1 Lotteriinspektionen

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års statsbudget 1	38 811	38 811	38 811
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 193	2 098	2 733
Beslut	1 312	1 342	1 363
Revisionskostnader 3	337	344	349
Förslag/beräknat anslag	41 653	42 595	43 256

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3 Se avsnitt 4.8.

138