Budgetpropositionen för 2004 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utbildning och

universitetsforskning

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Förslag till statsbudget för 2004

Utbildning och universitetsforskning

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut ....................................................................................		19
2	Lagförslag..............................................................................................................		23
	2.1	Förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434)....................	23
3	Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ..................................		25
	3.1	Omfattning............................................................................................	25
	3.2	Utgiftsutvecklingen ..............................................................................	25
4	Utbildningspolitik................................................................................................		27
	4.1	Omfattning............................................................................................	27
	4.2	Utgiftsutvecklingen ..............................................................................	30
	4.3	Mål .........................................................................................................	32
	4.4	Politikens inriktning .............................................................................	33
	4.5	Insatser ..................................................................................................	49
	4.5.1	Insatser inom politikområdet...............................................................	49
	4.5.2	Insatser utanför politikområdet...........................................................	53
	4.6	Resultatbedömning för politikområdet Utbildning ...........................	53
	4.6.1	Resultat i internationell jämförelse......................................................	54
	4.6.2	Lärarna ...................................................................................................	55
	4.6.3	Läskunnighet.........................................................................................	55
	4.6.4	Utbildning och arbetsmarknad ............................................................	56
	4.6.5	Resultat i ett nationellt perspektiv.......................................................	60
	4.6.6	Analys och slutsatser ............................................................................	62
	4.7	Revisionens iakttagelser........................................................................	63
5	Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg ........................................................		65
	5.1	Insatser ..................................................................................................	65
	5.1.1	Kvalitetsarbete.......................................................................................	65
	5.1.2	Personalen i förskolan ..........................................................................	67
	5.1.3	Integration.............................................................................................	68

5.1.4Förskolan och skolbarnsomsorgen i ett internationellt

		perspektiv ..............................................................................................	69
	5.1.5	Skolbarnsomsorg...................................................................................	70
	5.2	Resultatbedömning...............................................................................	70
6	Barn- och ungdomsutbildning.............................................................................		73

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

	6.1	Insatser ...................................................................................................	73
	6.1.1	Förstärkt kvalitetsarbete .......................................................................	73
	6.1.2	Fristående skolor ...................................................................................	75
	6.1.3	Integration och utbildning....................................................................	75
	6.1.4	Personal i skolan ....................................................................................	77
	6.1.5	Hälsoarbetet i skolan.............................................................................	78
	6.1.6	Skolans värdegrund................................................................................	79
	6.1.7	Fysisk aktivitet.......................................................................................	80
	6.1.8	Naturvetenskap, teknik och matematik...............................................	82
	6.1.9	IT i skolan ..............................................................................................	83
	6.1.10	Kultur, läsning och språkutveckling.....................................................	83
	6.1.11	Yrkesutbildning på gymnasienivå.........................................................	84
	6.1.12	Programinriktat individuellt program ..................................................	86
	6.1.13	Särskilda utredningar inom skolområdet .............................................	86
	6.2	Resultatbedömning................................................................................	88
7	Vuxnas lärande.......................................................................................................		95
	7.1	Mål..........................................................................................................	95
	7.2	Omfattning ............................................................................................	95
	7.3	Insatser ...................................................................................................	95
	7.3.1	Kommunal vuxenutbildning .................................................................	95
	7.3.2	Kvalificerad yrkesutbildning.................................................................	96
	7.3.3	Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) ..................................	97
	7.3.4	Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) ................................	97
	7.3.5	Svenskundervisning för invandrare (sfi) ..............................................	97
	7.3.6	Folkbildningen.......................................................................................	97
	7.3.7	Kompletterande utbildningar................................................................	97
	7.3.8	Övriga insatser.......................................................................................	98
	7.4	Resultat.................................................................................................	100
	7.4.1	Kommunal vuxenutbildning ...............................................................	100
	7.4.2	Kvalificerad yrkesutbildning...............................................................	101
	7.4.3	Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) ................................	101
	7.4.4	Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) ..............................	101
	7.4.5	Svenskundervisning för invandrare (sfi) ............................................	101
	7.4.6	Folkbildningen.....................................................................................	102
	7.4.7	Kompletterande utbildningar..............................................................	103
	7.4.8	Övriga insatser.....................................................................................	103
	7.5	Analys och slutsatser...........................................................................	105
	7.5.1	Kommunal vuxenutbildning ...............................................................	105
	7.5.2	Kvalificerad yrkesutbildning...............................................................	105
	7.5.3	Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) ................................	105
	7.5.4	Svenskundervisning för invandrare (sfi) ............................................	105
	7.5.5	Folkbildningen.....................................................................................	106
	7.5.6	Kompletterande utbildningar..............................................................	106
	7.5.7	Övriga insatser.....................................................................................	107
	7.5.8	Fortsatt utveckling av vuxnas lärande ................................................	107
8	Högskoleverksamhet ..........................................................................................		113
	8.1	Insatser .................................................................................................	113
	8.1.1	Grundläggande högskoleutbildning ...................................................	113
	8.1.2	Forskning och forskarutbildning........................................................	118

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

	8.1.3	Nytt avtal om samarbete om grundutbildning av läkare m.m..........	120
	8.2	Resultatbedömning.............................................................................	121
	8.2.1	Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning ....................	121
	8.2.2	Examinationsmål.................................................................................	123
	8.2.3	Utbildningsuppdragen........................................................................	125
	8.2.4	Rekrytering till grundutbildningen....................................................	128
	8.2.5	Samverkan med det omgivande samhället .........................................	130
	8.2.6	Internationellt samarbete inom högre utbildning.............................	131
	8.2.7	Jämställdhet.........................................................................................	133
	8.2.8	Redovisning av miljöledningsarbetet.................................................	134
	8.2.9	Redovisning av kompetensförsörjning ..............................................	135
	8.2.10	Nyckeltal .............................................................................................	136
	8.3	Särskilda frågor....................................................................................	138
	8.3.1	Anslagsberäkningar.............................................................................	138
	8.3.2	Ersättningsbelopp ...............................................................................	140
	8.3.3	Studenter med funktionshinder .........................................................	140
	8.3.4	Försöksverksamhet i högskolan.........................................................	140
9	Studiestödsverksamhet.......................................................................................		143
	9.1	Mål .......................................................................................................	143
	9.2	Omfattning..........................................................................................	143
	9.3	Insatser ................................................................................................	143
	9.3.1	Insatser inom verksamhetsområdet...................................................	143
	9.3.2	Insatser inom andra verksamhetsområden........................................	145
	9.4	Resultatbedömning.............................................................................	146
	9.4.1	Resultat................................................................................................	146
	9.4.2	Analys och slutsatser ..........................................................................	149
10	Budgetförslag......................................................................................................		155
	10.1	Anslag ..................................................................................................	155
	10.1.1	25:1 Statens skolverk ..........................................................................	155
	10.1.2	25:2 Myndigheten för skolutveckling1...............................................	156
	10.1.3	25:3 Utveckling av skolväsende och barnomsorg .............................	157
	10.1.4	25:4 Specialpedagogiska institutet .....................................................	158

10.1.525:5 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever

	med funktionshinder ..........................................................................	159
10.1.6	25:6 Specialskolemyndigheten ...........................................................	160
10.1.7	25:7 Särskilda insatser på skolområdet ..............................................	161
10.1.8	25:8 Sameskolstyrelsen .......................................................................	162
10.1.9	25:9 Maxtaxa i barnomsorgen m.m....................................................	163
10.1.10	25:10 Bidrag till personalförstärkning i skola och fritidshem..........	164
10.1.11	25:11 Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola
	och gymnasieskola ..............................................................................	165
10.1.12	25:12 Bidrag till svensk undervisning i utlandet ...............................	166
10.1.13	25:13 Nationellt centrum för flexibelt lärande..................................	167
10.1.14	25:14 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning..................	168
10.1.15	25:15 Bidrag till vissa organisationer för uppsökande
	verksamhet...........................................................................................	169
10.1.16	25:16 Statligt stöd för utbildning av vuxna .......................................	169
10.1.17	25:17 Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning........................	170
10.1.18	25:18 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning....................................	171

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

10.1.19	25:19 Valideringsdelegationen ............................................................	173
10.1.20 25:20 Uppsala universitet: Grundutbildning .....................................		174
10.1.21 25:21 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning...........		175
10.1.22 25:22 Lunds universitet: Grundutbildning ........................................		176
10.1.23 25:23 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning ..............		177
10.1.24 25:24 Göteborgs universitet: Grundutbildning.................................		178
10.1.25 25:25 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning.......		179
10.1.26 25:26 Stockholms universitet: Grundutbildning ...............................		180
10.1.27 25:27 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning.....		181
10.1.28 25:28 Umeå universitet: Grundutbildning.........................................		182
10.1.29 25:29 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning ..............		183
10.1.30 25:30 Linköpings universitet: Grundutbildning................................		184
10.1.31 25:31 Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning......		186
10.1.32 25:32 Karolinska institutet: Grundutbildning ...................................		187
10.1.33 25:33 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning.........		188
10.1.34 25:34 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning........................		189
10.1.35 25:35 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och
	forskarutbildning.................................................................................	190
10.1.36 25:36 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning...........................		191
10.1.37 25:37 Luleå tekniska universitet: Forskning och
	forskarutbildning.................................................................................	192
10.1.38 25:38 Karlstads universitet: Grundutbildning ...................................		193
10.1.39 25:39 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning .........		194
10.1.40 25:40 Växjö universitet: Grundutbildning .........................................		195
10.1.41 25:41 Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning...............		196
10.1.42 25:42 Örebro universitet: Grundutbildning ......................................		197
10.1.43 25:43 Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning............		198
10.1.44	25:44 Mitthögskolan: Grundutbildning.............................................	199
10.1.45 25:45 Mitthögskolan: Forskning och forskarutbildning...................		200
10.1.46 25:46 Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning ........................		201
10.1.47 25:47 Blekinge tekniska högskola: Forskning och
	forskarutbildning.................................................................................	202
10.1.48 25:48 Malmö högskola: Grundutbildning..........................................		203
10.1.49 25:49 Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning ...............		204
10.1.50 25:50 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning....................................		205
10.1.51 25:51 Högskolan i Kalmar: Forskning och forskarutbildning..........		206
10.1.52 25:52 Mälardalens högskola: Grundutbildning..................................		207
10.1.53 25:53 Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning .......		208
10.1.54	25:54 Danshögskolan: Grundutbildning............................................	209
10.1.55 25:55 Dramatiska institutet: Grundutbildning..................................		210
10.1.56 25:56 Högskolan i Borås: Grundutbildning.......................................		211
10.1.57 25:57 Högskolan Dalarna: Grundutbildning.....................................		212
10.1.58 25:58 Högskolan på Gotland: Grundutbildning ...............................		213
10.1.59 25:59 Högskolan i Gävle: Grundutbildning ......................................		214
10.1.60 25:60 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning................................		215
10.1.61 25:61 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning..............................		216
10.1.62 25:62 Högskolan i Skövde: Grundutbildning....................................		217
10.1.63 25:63 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning...........		218
10.1.64 25:64 Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning ...................		219
10.1.65	25:65 Konstfack: Grundutbildning ....................................................	220
10.1.66 25:66 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning..............................		220

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

	10.1.67	25:67 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning........	221
	10.1.68	25:68 Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning......................	222
	10.1.69	25:69 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning....................	223
	10.1.70	25:70 Södertörns högskola: Grundutbildning...................................	224
	10.1.71	25:71 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning....................	225
	10.1.72	25:72 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.....	226
	10.1.73	25:73 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.........	231
	10.1.74	25:74 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa
		högskolor.............................................................................................	234
	10.1.75	25:75 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning..................	235
	10.1.76	25:76 Högskoleverket.........................................................................	236
	10.1.77	25:77 Verket för högskoleservice.......................................................	237
	10.1.78	25:78 Centrala studiestödsnämnden m.m. ........................................	238
	10.1.79	25:79 Överklagandenämnden för studiestöd ....................................	239
	10.1.80	25:80 Internationella programkontoret för utbildningsområdet.....	240
	10.1.81	25:81 Myndigheten för Sveriges nätuniversitet.................................	241
	10.1.82	25:81 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. ..............	242
	10.1.83	25:83 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets
		område m.m.........................................................................................	242
11	Forskningspolitik ...............................................................................................		245
	11.1	Omfattning..........................................................................................	245
	11.2	Utgiftsutveckling ................................................................................	245
	11.3	Mål .......................................................................................................	246
	11.3.1	Mål för 2004 ........................................................................................	246
	11.4	Politikens inriktning ...........................................................................	246
	11.5	Insatser ................................................................................................	251
	11.5.1	Insatser inom politikområdet.............................................................	251
	11.5.2	Insatser utanför politikområdet.........................................................	255
	11.6	Etikprövning av forskning som avser människor .............................	257
	11.7	Resultatbedömning.............................................................................	259
	11.7.1	Övergripande resultatbedömning ......................................................	259
	11.7.2	Stöd till grundläggande forskning......................................................	259
	11.7.3	Stöd till områdesinriktad forskning...................................................	263
	11.7.4	Utförande av forskning ......................................................................	267
	11.7.5	Forskningsstödjande verksamheter ...................................................	268
	11.8	Analys och slutsatser ..........................................................................	270
	11.9	Revisionens iakttagelser......................................................................	272
	11.10	Budgetförslag ......................................................................................	272
	11.10.1	26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation.........	272
	11.10.2	26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning ....................................................	273
	11.10.3	26:3 Rymdforskning ...........................................................................	274
	11.10.4	26:4 Institutet för rymdfysik..............................................................	275
	11.10.5	26:5 Kungl. biblioteket .......................................................................	276
	11.10.6	26:6 Polarforskningssekretariatet ......................................................	276
	11.10.7	26:7 Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU.....	277
	11.10.8	26:8 SUNET........................................................................................	277
	11.10.9	26:9 Centrala etikprövningsnämnden 1..............................................	278
	11.10.10	26:10 Regionala etikprövningsnämnder 1 ..........................................	279
	11.10.11	26:11 Särskilda utgifter för forskningsändamål.................................	279

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabellförteckning
Anslagsbelopp ...................................................................................................................		19
3.1	Utgiftsutvecklingen inom politikområdet ..............................................................	25
3.2	Härledning av ramnivån 2004-2006. Utgiftsområde 16 Utbildning och
	universitetsforskning............................................................................................	26
4.1	Antal barn och studerande 1998-2002, 1 000-tal1 ..................................................	29
4.2	Kostnader budgetår 1998-2002, Mdr SEK1 .............................................................	29
4.3	Andel kvinnor 1998-2002, lärare och elever, procent.............................................	29
4.4	Antal lärare1 1998-2002, 1000-tal.............................................................................	29
4.1	Utgiftsutveckling inom politikområdet ..................................................................	30
7.1	Omfattning av den gymnasiala vuxenutbildningen under kunskaps-
	lyftsperioden (Basorganisation och kunskapslyft)...........................................	100
8.1	Resursförändring för grundläggande högskoleutbildning 2004 ..........................	115
8.2	Grundläggande högskoleutbildning 2000–2002 ...................................................	122
8.3	Forskarutbildning 2000–2002 ................................................................................	122
8.4	Professorer och disputerade lärare 2000–2002......................................................	122
8.5	Examinationsmål för grundläggande högskoleutbildning ...................................	123
8.6	Examinationsmål för forskarutbildning ................................................................	124
8.7	Antal helårsstudenter per lärosäte 2001 och 2002 – uppdrag och utfall .............	126
8.8	Tilldelat takbelopp 2002 samt utfall ......................................................................	127
8.9	Förslag till utgiftsminskningar inom utgiftsområde 15 och 16 ...........................	138
8.10 Förslag till minskade resurser 2004 avseende anslagen för grundutbildning....		139
8.11 Förslag till ökade resurser 2004 med anledning av avgifter till den nya
	Riksrevisionen ....................................................................................................	139
8.12 Ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer..........................		140
9.1	Antal studiestödstagare och utbetalda belopp 2002 för de största
	studiestöden1.......................................................................................................	146
9.2	Antalet studerande med studiemedel (högre bidraget) fördelade efter nivå
	och kalenderhalvår. 1........................................................................................... 147
9.3	Lånebenägenhet i procent 1999 - 20021.................................................................	147
9.4	Totalt antal studerande med tilläggslån fördelade efter nivå och
	kalenderhalvår.....................................................................................................	147
9.5	Nyckeltal för CSN:s verksamhet ..........................................................................	148
9.6	Nyckeltal för ÖKS verksamhet .............................................................................	149
10.25:1 Anslagsutveckling för Statens skolverk .........................................................		155
10.25.1 Härledning av anslagsnivån 2004-2006...........................................................		156
10.25:2 Anslagsutveckling för Myndigheten för skolutveckling...............................		156
10.25.2 Härledning av anslagsnivån 2004-2006...........................................................		157
10.25:3 Anslagsutveckling för utveckling av skolväsende och barnomsorg .............		157
10.25.3 Härledning av anslagsnivån 2004-2006...........................................................		158
10.25:4 Anslagsutveckling för Specialpedagogiska institutet ....................................		158
10.25:4 Offentligrättslig verksamhet...........................................................................		158
10.25.4 Härledning av anslagsnivån 2004-2006...........................................................		159

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
10.25:5 Anslagsutveckling för skolutveckling och produktion av läromedel
för elever med funktionshinder..........................................................................	159
10.25:5 Offentligrättslig verksamhet ...........................................................................	160
10.25:5 Härledning av anslagsnivån 2004-2006 ...........................................................	160
10.25:6 Anslagsutveckling för Specialskolemyndigheten ...........................................	160
10.25:6 Offentligrättslig verksamhet ...........................................................................	161
10.25.6 Härledning av anslagsnivån 2004-2006 ...........................................................	161
10.25:7 Anslagsutveckling för särskilda insatser på skolområdet ..............................	161
10.25.7 Härledning av anslagsnivån 2004-2006 ...........................................................	162
10.25:8 Anslagsutveckling för Sameskolstyrelsen.......................................................	162
10.25:8 Offentligrättslig verksamhet ...........................................................................	163
10.25:8 Härledning av anslagsnivån 2004-2006 ...........................................................	163
10.25:9 Anslagsutveckling för maxtaxa i barnomsorgen m.m....................................	163
10.25.9 Härledning av anslagsnivån 2004-2006 ...........................................................	164
10.25:10 Anslagsutveckling för bidrag till personalförstärkning i skola och
fritidshem ............................................................................................................	164
10.25.10 Härledning av anslagsnivån 2004-2006 .........................................................	165
10.25:11 Anslagsutveckling för bidrag till viss verksamhet motsvarande
grundskola och gymnasieskola...........................................................................	165
10.25.11 Härledning av anslagsnivån 2004-2006 .........................................................	166
10.25:12 Anslagsutveckling för bidrag till svensk undervisning i utlandet................	166
10.25.12 Härledning av anslagsnivån 2004-2006 .........................................................	167
10 25:13 Anslagsutveckling för Nationellt centrum för flexibelt lärande .................	167
10.25:13 Uppdragsverksamhet .....................................................................................	167
10.25:13 Härledning av anslagsnivå 2004-2006 ...........................................................	168
10.25:14 Anslagsutveckling för Bidrag till viss verksamhet inom
vuxenutbildning ..................................................................................................	168
10.25:14 Härledning av anslagsnivå 2004-2006 ...........................................................	169
10.25:15 Anslagsutveckling för Bidrag till vissa organisationer för uppsökande
verksamhet...........................................................................................................	169
10.25:15 Härledning av anslagsnivå 2004-2006 ...........................................................	169
10.25:16 Anslagsutveckling för Statligt stöd för utbildning av vuxna .......................	169
10.25:16 Härledning av anslagsnivå 2004-2006 ...........................................................	170
10.25:17 Anslagsutveckling för Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning .......	170
10.25:17 Härledning av anslagsnivå 2004-2006 ...........................................................	171
10.25:18 Anslagsutveckling för Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning ...................	171
10.25:18 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden...................................................	172
10.25:18 Härledning av anslagsnivå 2004-2006 ...........................................................	173
10.25:19 Anslagsutveckling för Valideringsdelegationen............................................	173
10.25:19 Härledning av anslagsnivå 2004-2006 ...........................................................	174
10.25:20 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Uppsala universitet.................	174
10.25:20 Examinationsmål för grundutbildning..........................................................	174
10.25:20 Resursfördelning för grundutbildningen......................................................	174
10.25:20 Härledning av anslagsnivån 2004-2006 .........................................................	175
10.25:21 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Uppsala
universitet............................................................................................................	175
10.25:21 Examinationsmål för forskarutbildning........................................................	175
10.25:21 Resultat för forskarutbildningen...................................................................	175
10.25:21 Professorer......................................................................................................	175
10.25:21 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning ...............................	176
10.25:21 Härledning av anslagsnivån 2004-2006 .........................................................	176

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
10.25:22 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Lunds universitet ...................	176
10.25:22 Examinationsmål för grundutbildning .........................................................	176
10.25:22 Resursfördelning för grundutbildningen .....................................................	177
10.25:22 Härledning av anslagsnivån 2004-2006.........................................................	177
10.25:23 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Lunds
universitet ...........................................................................................................	177
10.25:23 Examinationsmål för forskarutbildning .......................................................	177
10.25:23 Resultat för forskarutbildningen ..................................................................	177
10.25:23 Professorer .....................................................................................................	178
10.25:23 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning...............................	178
10.25:23 Härledning av anslagsnivån 2004-2006.........................................................	178
10.25:24 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Göteborgs universitet............	178
10.25:24 Examinationsmål för grundutbildning .........................................................	178
10.25:24 Resursfördelning för grundutbildningen .....................................................	179
10.25:24 Härledning av anslagsnivån 2004-2006.........................................................	179
10.25:25 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid
Göteborgs universitet ........................................................................................	179
10.25:25 Examinationsmål för forskarutbildning .......................................................	179
10.25:25 Resultat för forskarutbildningen ..................................................................	179
10.25:25 Professorer .....................................................................................................	180
10.25:25 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning...............................	180
10.25:25 Härledning av anslagsnivån 2004-2006.........................................................	180
10.25:26 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Stockholms universitet..........	180
10.25:26 Examinationsmål för grundutbildning .........................................................	180
10.25:26 Resursfördelning för grundutbildningen .....................................................	181
10.25:26 Härledning av anslagsnivån 2004-2006.........................................................	181
10.25:27 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid
Stockholms universitet.......................................................................................	181
10.25:27 Examinationsmål för forskarutbildning .......................................................	181
10.25:27 Resultat för forskarutbildningen ..................................................................	182
10.25:27 Professorer .....................................................................................................	182
10.25:27 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning...............................	182
10.25:27 Härledning av anslagsnivån 2004-2006.........................................................	182
10.25:28 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Umeå universitet ...................	182
10.25:28 Examinationsmål för grundutbildning .........................................................	183
10.25:28 Resursfördelning för grundutbildningen .....................................................	183
10.25:28 Härledning av anslagsnivån 2004-2006.........................................................	183
10.25:29 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Umeå
universitet ...........................................................................................................	183
10.25:29 Examinationsmål för forskarutbildning .......................................................	184
10.25:29 Resultat för forskarutbildningen ..................................................................	184
10.25:29 Professorer .....................................................................................................	184
10.25:29 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning...............................	184
10.25:29 Härledning av anslagsnivån 2004-2006.........................................................	184
10.25:30 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Linköpings universitet...........	184
10.25:30 Examinationsmål för grundutbildning .........................................................	185
10.25:30 Resursfördelning för grundutbildningen .....................................................	185
10.25:30 Härledning av anslagsnivån 2004-2006.........................................................	185
10.25:31 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid
Linköpings universitet .......................................................................................	186
10.25:31 Examinationsmål för forskarutbildning .......................................................	186

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
10.25:31 Resultat för forskarutbildningen...................................................................	186
10.25:31 Professorer......................................................................................................	186
10.25:31 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning ...............................	186
10.25:31 Härledning av anslagsnivån 2004-2006 .........................................................	186
10.25:32 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Karolinska institutet ..............	187
10.25:32 Examinationsmål för grundutbildning..........................................................	187
10.25:32 Resursfördelning för grundutbildningen......................................................	187
10.25:32 Härledning av anslagsnivån 2004-2006 .........................................................	187
10.25:33 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid
Karolinska institutet ...........................................................................................	188
10.25:33 Examinationsmål för forskarutbildning........................................................	188
10.25:33 Resultat för forskarutbildningen...................................................................	188
10.25:33 Professorer......................................................................................................	188
10.25:33 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning ...............................	188
10.25:33 Härledning av anslagsnivån 2004-2006 .........................................................	188
10.25:34 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Kungl. Tekniska högskolan....	189
10.25:34 Examinationsmål för grundutbildning..........................................................	189
10.25:34 Resursfördelning för grundutbildningen......................................................	189
10.24:34 Härledning av anslagsnivån 2004-2006 .........................................................	189
10.25:35 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid
Kungl. Tekniska högskolan.................................................................................	190
10.25:35 Examinationsmål för forskarutbildning........................................................	190
10.25:35 Resultat för forskarutbildningen...................................................................	190
10.25:35 Professorer......................................................................................................	190
10.25:35 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning ...............................	190
10.25:35 Härledning av anslagsnivån 2004-2006 .........................................................	191
10.25:36 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Luleå tekniska universitet ......	191
10.25:36 Examinationsmål för grundutbildning..........................................................	191
10.25:36 Resursfördelning för grundutbildningen......................................................	191
10.25:36 Härledning av anslagsnivån 2004-2006 .........................................................	192
10.25:37 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid
Luleå tekniska universitet...................................................................................	192
10.25:37 Examinationsmål för forskarutbildning........................................................	192
10.25:37 Resultat för forskarutbildningen...................................................................	192
10.25:37 Professorer......................................................................................................	192
10.25:37 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning ...............................	193
10.25:37 Härledning av anslagsnivån 2004-2006 .........................................................	193
10.25:38 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Karlstads universitet...............	193
10.25:38 Examinationsmål för grundutbildning..........................................................	193
10.25:38 Resursfördelning för grundutbildningen......................................................	194
10.25:38 Härledning av anslagsnivån 2004-2006 .........................................................	194
10.25:39 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid
Karlstads universitet ...........................................................................................	194
10.25:39 Examinationsmål för forskarutbildning........................................................	194
10.25:39 Resultat för forskarutbildningen...................................................................	194
10.25:39 Professorer......................................................................................................	195
10.25:39 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning ...............................	195
10.25:39 Härledning av anslagsnivån 2004-2006 .........................................................	195
10.25:40 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Växjö universitet ....................	195
10.25:40 Examinationsmål för grundutbildning..........................................................	195
10.25:40 Resursfördelning för grundutbildningen......................................................	196

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
10.25:40 Härledning av anslagsnivån 2004-2006.........................................................	196
10.25:41 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid
Växjö universitet.................................................................................................	196
10.25:41 Examinationsmål för forskarutbildning .......................................................	196
10.25:41 Resultat för forskarutbildningen ..................................................................	196
10.25:41 Professorer .....................................................................................................	197
10.25:41 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning...............................	197
10.25:41 Härledning av anslagsnivån 2004-2006.........................................................	197
10.25:42 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Örebro universitet.................	197
10.25:42 Examinationsmål för grundutbildning .........................................................	197
10.25:42 Resursfördelning för grundutbildningen .....................................................	198
10.25:42 Härledning av anslagsnivån 2004-2006.........................................................	198
10.25:43 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Örebro
universitet ...........................................................................................................	198
10.25:43 Examinationsmål för forskarutbildning .......................................................	198
10.25:43 Resultat för forskarutbildningen ..................................................................	199
10.25:43 Professorer .....................................................................................................	199
10.25:43 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning...............................	199
10.25:43 Härledning av anslagsnivån 2004-2006.........................................................	199
10.25:44 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Mitthögskolan........................	199
10.25:44 Examinationsmål för grundutbildning .........................................................	200
10.25:44 Resursfördelning för grundutbildningen .....................................................	200
10.25:44 Härledning av anslagsnivån 2004-2006.........................................................	200
10.25:45 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid
Mitthögskolan ....................................................................................................	200
10.25:45 Resultat för forskarutbildningen ..................................................................	201
10.25:45 Professorer .....................................................................................................	201
10.25:45 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning...............................	201
10.25:45 Härledning av anslagsnivån 2004-2006.........................................................	201
10.25:46 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Blekinge tekniska högskola...	201
10.25:46 Examinationsmål för grundutbildning .........................................................	202
10.25:46 Resursfördelning för grundutbildningen .....................................................	202
10.25:46 Härledning av anslagsnivån 2004-2006.........................................................	202
10.25:47 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Blekinge
tekniska högskola ...............................................................................................	202
10.25:47 Examinationsmål för forskarutbildning .......................................................	203
10.25:47 Resultat för forskarutbildningen ..................................................................	203
10.25:47 Professorer .....................................................................................................	203
10.25:47 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning...............................	203
10.25:47 Härledning av anslagsnivån 2004-2006.........................................................	203
10.25:48 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Malmö högskola ....................	203
10.25:48 Examinationsmål för grundutbildning .........................................................	204
10.25:48 Resursfördelning för grundutbildningen .....................................................	204
10.25:48 Härledning av anslagsnivån 2004-2006.........................................................	204
10.25:49 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Malmö
högskola ..............................................................................................................	204
10.25:49 Examinationsmål för forskarutbildning .......................................................	205
10.25:49 Resultat för forskarutbildningen ..................................................................	205
10.25:49 Professorer .....................................................................................................	205
10.25:49 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning...............................	205
10.25:49 Härledning av anslagsnivån 2004-2006.........................................................	205

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
10.25:50 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Kalmar ...............	205
10.25:50 Examinationsmål för grundutbildning..........................................................	206
10.25:50 Resursfördelning för grundutbildningen......................................................	206
10.25:50 Härledning av anslagsnivån 2004-2006 .........................................................	206
10.25:51 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid
Högskolan i Kalmar............................................................................................	206
10.25:51 Examinationsmål för forskarutbildning........................................................	207
10.25:51 Resultat för forskarutbildningen...................................................................	207
10.25:51 Professorer......................................................................................................	207
10.25:51 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning ...............................	207
10.25:51 Härledning av anslagsnivån 2004-2006 .........................................................	207
10.25:52 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Mälardalens högskola.............	207
10.25:52 Examinationsmål för grundutbildning..........................................................	208
10.25:52 Resursfördelning för grundutbildningen......................................................	208
10.25:52 Härledning av anslagsnivån 2004-2006, ........................................................208
10.25:53 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid
Mälardalens högskola..........................................................................................	208
10.25:53 Resultat för forskarutbildningen...................................................................	209
10.25:53 Professorer......................................................................................................	209
10.25:53 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning ...............................	209
10.25:53 Härledning av anslagsnivån 2004-2006 .........................................................	209
10.25:54 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Danshögskolan.......................	209
10.25:54 Resursfördelning för grundutbildningen......................................................	210
10.25:54 Härledning av anslagsnivån 2004-2006 .........................................................	210
10.25:55 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Dramatiska institutet .............	210
10.25:55 Resursfördelning för grundutbildningen......................................................	210
10.25:55 Härledning av anslagsnivån 2004-2006 .........................................................	210
10.25:56 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Borås..................	211
10.25:56 Examinationsmål för grundutbildning..........................................................	211
10.25:56 Professorer......................................................................................................	211
10.25:56 Resursfördelning för grundutbildningen......................................................	211
10.25:56 Härledning av anslagsnivån 2004-2006 .........................................................	212
10.25:57 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan Dalarna ................	212
10.25:57 Examinationsmål för grundutbildning..........................................................	212
10.25:57 Resursfördelning för grundutbildningen......................................................	212
10.25:57 Härledning av anslagsnivån 2004-2006 .........................................................	213
10.25:58 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan på Gotland...........	213
10.25:58 Resursfördelning för grundutbildningen......................................................	213
10.25:58 Härledning av anslagsnivån 2004-2006 .........................................................	213
10.25:59 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Gävle..................	214
10.25:59 Examinationsmål för grundutbildning..........................................................	214
10.25:59 Resursfördelning för grundutbildningen......................................................	214
10.25:59 Härledning av anslagsnivån 2004-2006 .........................................................	215
10.25:60 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Halmstad...........	215
10.25:60 Examinationsmål för grundutbildning..........................................................	215
10.25:60 Professorer......................................................................................................	215
10.25:60 Resursfördelning för grundutbildningen......................................................	215
10.25:60 Härledning av anslagsnivån 2004-2006 .........................................................	216
10.25:61 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan Kristianstad .........	216
10.25:61 Examinationsmål för grundutbildning..........................................................	216
10.25:61 Resursfördelning för grundutbildningen......................................................	216

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
10.25:61 Härledning av anslagsnivån 2004-2006.........................................................	217
10.25:62 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Skövde...............	217
10.25:62 Examinationsmål för grundutbildning .........................................................	217
10.25:62 Resursfördelning för grundutbildningen .....................................................	217
10.25:62 Härledning av anslagsnivån 2004-2006.........................................................	218
10.25:63 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla ........................................................................................	218
10.25:63 Examinationsmål för grundutbildning .........................................................	218
10.25:63 Resursfördelning för grundutbildningen .....................................................	218
10.25:63 Härledning av anslagsnivån 2004-2006.........................................................	219
10.25:64 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Idrottshögskolan
i Stockholm.........................................................................................................	219
10.25:64 Examinationsmål för grundutbildning .........................................................	219
10.25:64 Resursfördelning för grundutbildningen .....................................................	219
10.25:64 Härledning av anslagsnivån 2004-2006.........................................................	219
10.25:65 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Konstfack ...............................	220
10.25:65 Examinationsmål för grundutbildning .........................................................	220
10.25:65 Resursfördelning för grundutbildningen .....................................................	220
10.25:65 Härledning av anslagsnivån 2004-2006.........................................................	220
10.25:66 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Kungl. Konsthögskolan.........	220
10.25:66 Resursfördelning för grundutbildningen .....................................................	221
10.25:66 Härledning av anslagsnivån 2004-2006.........................................................	221
10.25:67 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Kungl. Musikhögskolan
i Stockholm.........................................................................................................	221
10.25:67 Examinationsmål för grundutbildning .........................................................	221
10.25:67 Resursfördelning för grundutbildningen .....................................................	222
10.25:67 Härledning av anslagsnivån 2004-2006.........................................................	222
10.25:68 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Lärarhögskolan
i Stockholm.........................................................................................................	222
10.25:68 Examinationsmål för grundutbildning .........................................................	222
10.25:68 Professorer .....................................................................................................	223
10.25:68 Resursfördelning för grundutbildningen .....................................................	223
10.25:68 Härledning av anslagsnivån 2004-2006.........................................................	223
10.25:69 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Operahögskolan
i Stockholm.........................................................................................................	223
10.25:69 Resursfördelning för grundutbildningen .....................................................	224
10.25:69 Härledning av anslagsnivån 2004-2006.........................................................	224
10.25:70 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Södertörns högskola..............	224
10.25:70 Examinationsmål för grundutbildning .........................................................	224
10.25:70 Professorer .....................................................................................................	224
10.25:70 Resursfördelning för grundutbildningen .....................................................	225
10.25:70 Härledning av anslagsnivån 2004-2006.........................................................	225
10.25:71 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Teaterhögskolan
i Stockholm.........................................................................................................	225
10.25:71 Resursfördelning för grundutbildningen .....................................................	225
10.25:71 Härledning av anslagsnivån 2004-2006.........................................................	226
10.25:72 Anslagsutveckling för anslaget Enskilda utbildningsanordnare på
högskoleområdet m.m........................................................................................	226
10.25:72 Fördelning på anslagsposter för enskilda utbildningsanordnare på
högskoleområdet m.m........................................................................................	226

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
10.25:72 Examinationsmål för grundutbildning vid Chalmers tekniska
högskola AB ........................................................................................................	226
10.25:72 Examinationsmål för forskarutbildning vid Chalmers tekniska
högskola AB ........................................................................................................	227
10.25:72 Resultat för forskarutbildningen vid Chalmers tekniska högskola AB......	227
10.25:72 Professorer vid Chalmers tekniska högskola AB.........................................	227
10.25:72 Examinationsmål för grundutbildning vid Stiftelsen Högskolan
i Jönköping ..........................................................................................................	228
10.25:72 Examinationsmål för forskarutbildning vid Stiftelsen Högskolan
i Jönköping ..........................................................................................................	228
10.25:72 Resultat för forskarutbildning vid Stiftelsen Högskolan i Jönköping........	228
10.25:72 Professorer vid Stiftelsen Högskolan i Jönköping.......................................	228
10.25:72 Examinationsmål för grundutbildning vid Ersta Sköndal högskola ...........	230
10.25:72 Examinationsmål för grundutbildning vid Röda Korsets Högskola...........	230
10.25:72 Examinationsmål för grundutbildning vid Sophiahemmet Högskola ........	230
10.25:72 Härledning av anslagsnivån 2004-2006 för Enskilda utbildnings-
anordnare på högskoleområdet m.m. ................................................................	231
10.25:73 Anslagsutvecklingen för anslaget Särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m. .........................................................................	231
10.25:73 Fördelning på anslagsposter för anslaget Särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m. .........................................................................	232
10.25:73 Härledning av anslagsnivån 2004-2006 för Särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m. .........................................................................	234
10.25:74 Anslagsutveckling för anslaget Forskning och konstnärligt
utvecklingsarbete vid vissa högskolor................................................................	234
10.25:74 Fördelning på anslagsposter för anslaget Forskning och konstnärligt
utvecklingsarbete vid vissa högskolor................................................................	235
10.25:74 Härledning av anslagsnivån 2004-2006 .........................................................	235
10.25:75 Anslagsutveckling för anslaget Ersättning för klinisk utbildning
och forskning ......................................................................................................	235
10.25:75 Dimensionering av läkarutbildningen...........................................................	236
10.25:75 Medicinsk utbildning och forskning.............................................................	236
10.25:75 Odontologisk utbildning och forskning.......................................................	236
10.25:75 Härledning av anslagsnivån 2004-2006 .........................................................	236
10.25:76 Anslagsutveckling för anslaget Högskoleverket ..........................................	236
10.25:76 Fördelning på anslagsposter för Högskoleverket ........................................	236
10.25:76 Uppdragsverksamhet .....................................................................................	237
10.25:76 Härledning av anslagsnivån 2004-2006 .........................................................	237
10.25:77 Anslagsutveckling för Verket för högskoleservice.......................................	237
10.25:77 Uppdragsverksamhet .....................................................................................	238
10.25:77 Härledning av anslagsnivån 2004-2006 .........................................................	238
10.25:78 Anslagsutveckling för Centrala studiestödsnämnden m.m.........................	238
10.25:78 Offentligrättslig verksamhet .........................................................................	239
10.25:78 Härledning av anslagsnivå 2004-2006 ...........................................................	239
10.25:79 Anslagsutveckling för Överklagandenämnden för studiestöd ....................	239
10.25:79 Härledning av anslagsnivå 2004-2006 ...........................................................	240
10.25:80 Anslagsutveckling för Internationella programkontoret för
utbildningsområdet.............................................................................................	240
10.25:79 Härledning av anslagsnivån 2004-2006 .........................................................	241
10.25:81 Anslagsutveckling för Myndigheten för Sveriges nätuniversitet ................	241
10.25:81 Härledning av anslagsnivån 2004-2006 .........................................................	241

		PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
10.25:81 Anslagsutveckling för Kostnader för Sveriges medlemskap
		i Unesco m.m......................................................................................................	242
10.25:81 Härledning av anslagsnivån 2004-2006.........................................................			242
10.	25:83 Anslagsutveckling för Utvecklingsarbete inom Utbildnings-
		departementets område m.m. ............................................................................	242
10.25:83 Härledning av anslagsnivån 2004-2006.........................................................			243
11.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet ..............................................................			245
11.26		:1 Anslagsutveckling för Vetenskapsrådet: Forskning och
		forskningsinformation .......................................................................................	272
11.26		:1 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden för Vetenskapsrådet.................	273
11.26		:1 Fördelning på anslagsposter...........................................................................	273
11.	26:1 Härledning av anslagsnivå 2004–2006, för 26:1 Vetenskapsrådet...............		273
11.26:2 Anslagsutveckling för Vetenskapsrådet: Förvaltning....................................			273
11.	26:2 Härledning av anslagsnivå 2004–2006, för 26:2 Vetenskapsrådet
		förvaltning...........................................................................................................	274
11.26		:3 Anslagsutveckling för Rymdforskning .........................................................	274
11.	26:3 Härledning av anslagsnivå 2004–2006, 26:3 Rymdforskning......................		274
11.26		:3 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden för Rymdforskning..................	275
11.26		:4 Anslagsutveckling för Institutet för rymdfysik............................................	275
11.	26:4 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 26:4 Institutet för
		Rymdfysik...........................................................................................................	275
11.26		:5 Anslagsutveckling för Kungl. biblioteket .....................................................	276
11.	26:5 Härledning av anslagsnivå 2004–2005, för 26:5 Kungl. biblioteket............		276
11.26		:6 Anslagsutveckling för Polarforskningssekretariatet.....................................	276
11.	26:6 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 26:6
		Polarforskningssekrtariatet................................................................................	277
11.26		:7 Anslagsutveckling för Rådet för forsknings- och utvecklings-
		samarbete inom EU............................................................................................	277
11.	26:7 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för Rådet för forsknings-
		och utvecklingssamarbete inom EU..................................................................	277
11.26		:8 Anslagsutveckling för SUNET......................................................................	277
11.26:8 Uppdragsverksamhet.......................................................................................			278
11.	26:8 Härledning av anslagsnivå 2004–2006, för 26:8 SUNET ............................		278
11.26		:9 Anslagsutveckling för Centrala etikprövningsnämnden..............................	278
11.	26:9 Härledning av anslagsnivå 2004–2006, för 26:9 Centrala
		etikprövningsnämnden.......................................................................................	278
11.26		:10 Anslagsutveckling för Regionala etikprövningsnämnder .........................	279
11.	26:10 Härledning av anslagsnivå 2004–2006, för 26:10 Regionala
		etikprövningsnämnder .......................................................................................	279
11.26		:11 Anslagsutveckling för Särskilda utgifter för forskningsändamål...............	279
11.26		:11 Fördelning på anslagsposter.........................................................................	279
11.	26:11 Härledning av anslagsnivå 2004–2006, för 26:11 Särskilda utgifter
		för forskningsändamål........................................................................................	280

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Diagramförteckning

4.1	Sammanlagd kostnad för utbildning inom stat, kommun och landsting
	exklusive studiestöd, 1998-2002, löpande priser, mdr kr (Källa:
	Utbildningsdepartementet)..................................................................................	54
4.2	Offentliga subventioner till studerande i procent av BNP, 2000
	(Källa: OECD)......................................................................................................	54
4.3	Antal elever per lärare, olika utbildningsnivåer, 2001, Sverige, EU-15,
	OECD (Källa: OECD) ........................................................................................	55
4.4	Andel lärare som är 50 år och äldre, 2001, Sverige, EU-15, OECD
	(Källa: OECD)......................................................................................................	55
4.5	Andel av åldersgruppen 25-34 år som uppnått minst gymnasienivå,
	1991 och 2001 (Källa: OECD).............................................................................	57
4.6	Övergångsfrekvens till högskola vid 25 års ålder (Källa: SCB)..............................	58
4.7	Framgång på arbetsmarknaden våren 2002 bland gymnasie- och
	högskoleutbildade (Källa: SCB)...........................................................................	59
4.8	In- och utvandrade i åldern 16-64 år med respektive utan högskole-
	utbildning, 1990-2002 (Källa: SCB).....................................................................	60

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.antar regeringens förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434) (avsnitt 2.1 och 8.3.3),

2.bemyndigar regeringen att under 2004 för ramanslaget 25:18 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning besluta om bidrag till kvali- ficerad yrkesutbildning som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter

på högst 1 556 068 000 kronor under 2005-2008 (avsnitt 10.1.18),

3.bemyndigar regeringen att godkänna ett av- tal mellan svenska staten och vissa landsting om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården (avsnitt 8.1.3),

4.bemyndigar regeringen att under 2004 för ramanslaget 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om bidrag

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag

som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 2 430 000 000 kronor under 2005, högst 1 460 000 000 kronor under 2006, högst 770 000 000 kronor under 2007, högst 150 000 000 kronor under 2008 och högst 65 000 000 kronor under 2009 (avsnitt 11.10.1),

5.bemyndigar regeringen att under 2004 för ramanslaget 26:3 Rymdforskning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda

åtaganden	medför	utgifter	på högst
900 000 000	kronor	under	2005-2009

(avsnitt 11.10.3),

6.för budgetåret 2004 anvisar anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och univer- sitetsforskning enligt följande uppställning:

Anslagstyp

25:1	Statens skolverk	ramanslag	305 134
25:2	Myndigheten för skolutveckling	ramanslag	94 275

25:3 Utveckling av skolväsende och barnomsorg		ramanslag	197 894

25:4	Specialpedagogiska institutet	ramanslag	332 820

25:5 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med		ramanslag
	funktionshinder	ramanslag	23 077

25:6	Specialskolemyndigheten	ramanslag	242 333

25:7 Särskilda insatser på skolområdet		ramanslag	278 037

25:8	Sameskolstyrelsen	ramanslag	32 377

25:9 Maxtaxa i barnomsorgen m.m.		ramanslag	3 660 000

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

25:10 Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem		ramanslag	3 500 000
25:11 Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och		ramanslag
	gymnasieskola	ramanslag	128 523

25:12 Bidrag till svensk undervisning i utlandet		ramanslag	89 321

25:13 Nationellt centrum för flexibelt lärande		ramanslag	98 134

25:14 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning		ramanslag	158 302

25:15 Bidrag till vissa organisationer för uppsökande verksamhet		obetecknat anslag	50 000

25:16 Statligt stöd för utbildning av vuxna		ramanslag	1 785 529

25:17 Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning		ramanslag	18 613

25:18 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning		ramanslag	778 184

25:19	Valideringsdelegationen	ramanslag	15 261

25:20	Uppsala universitet: Grundutbildning	ramanslag	1 125 854

25:21 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	1 173 983

25:22	Lunds universitet: Grundutbildning	ramanslag	1 455 330

25:23 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	1 192 103

25:24	Göteborgs universitet: Grundutbildning	ramanslag	1 400 065

25:25 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	971 124

25:26	Stockholms universitet: Grundutbildning	ramanslag	893 200

25:27 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	989 835

25:28	Umeå universitet: Grundutbildning	ramanslag	1 010 716

25:29 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	680 473

25:30	Linköpings universitet: Grundutbildning	ramanslag	1 090 907

25:31 Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	473 263

25:32	Karolinska institutet: Grundutbildning	ramanslag	544 559

25:33 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	760 725

25:34 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning		ramanslag	878 203

25:35 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	652 226

25:36 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning		ramanslag	560 514

25:37 Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	242 572

25:38	Karlstads universitet: Grundutbildning	ramanslag	445 819

25:39 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	145 703

25:40	Växjö universitet: Grundutbildning	ramanslag	374 856

25:41 Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	141 801

25:42	Örebro universitet: Grundutbildning	ramanslag	521 938

25:43 Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	157 984

25:44	Mitthögskolan: Grundutbildning	ramanslag	463 817

25:45 Mitthögskolan: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	121 983

25:46 Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning		ramanslag	202 750

25:47 Blekinge tekniska högskola: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	63 311

25:48	Malmö högskola: Grundutbildning	ramanslag	630 467

25:49 Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	74 237

25:50 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning		ramanslag	368 818

25:51 Högskolan i Kalmar: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	64 241

25:52	Mälardalens högskola: Grundutbildning	ramanslag	512 385

25:53 Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	45 580

25:54	Danshögskolan: Grundutbildning	ramanslag	27 801

25:55	Dramatiska institutet: Grundutbildning	ramanslag	75 734

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

25:56	Högskolan i Borås: Grundutbildning	ramanslag	324 109
25:57	Högskolan Dalarna: Grundutbildning	ramanslag	317 586

25:58	Högskolan på Gotland: Grundutbildning	ramanslag	90 994

25:59	Högskolan i Gävle: Grundutbildning	ramanslag	332 957

25:60	Högskolan i Halmstad: Grundutbildning	ramanslag	258 442

25:61	Högskolan Kristianstad: Grundutbildning	ramanslag	288 258

25:62	Högskolan i Skövde: Grundutbildning	ramanslag	235 226

25:63	Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning	ramanslag	243 209

25:64	Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning	ramanslag	44 325

25:65	Konstfack: Grundutbildning	ramanslag	118 193

25:66	Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning	ramanslag	54 071

25:67	Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning	ramanslag	123 652

25:68	Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning	ramanslag	393 780

25:69	Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning	ramanslag	16 679

25:70	Södertörns högskola: Grundutbildning	ramanslag	247 373

25:71	Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning	ramanslag	26 841

25:72	Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.	ramanslag	1 940 279

25:73	Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.	ramanslag	484 126

25:74	Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa
	högskolor	ramanslag	348 438
25:75	Ersättningar för klinisk utbildning och forskning	ramanslag	1 780 460

25:76	Högskoleverket	ramanslag	185 151

25:77	Verket för högskoleservice	ramanslag	14 053

25:78	Centrala studiestödsnämnden m.m.	ramanslag	372 315

25:79	Överklagandenämnden för studiestöd	ramanslag	10 671

25:80	Internationella programkontoret för utbildningsområdet	ramanslag	41 915

25:81	Myndigheten för Sveriges nätuniversitet	ramanslag	31 751

25:82	Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.	ramanslag	34 666

25:83	Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område
	m.m.	ramanslag	15 964

26:1	Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation	ramanslag	2 498 076

26:2	Vetenskapsrådet: Förvaltning	ramanslag	99 676

26:3	Rymdforskning	ramanslag	154 742

26:4	Institutet för rymdfysik	ramanslag	43 843

26:5	Kungl. biblioteket	ramanslag	234 004

26:6	Polarforskningssekretariatet	ramanslag	25 080

26:7	Rådet för forsknings- och utvecklingsarbete inom EU	ramanslag	14 389

26:8	Sunet	ramanslag	39 258

26:9	Centrala etikprövningsnämnden	ramanslag	4 110

26:10	Regionala etikprövningsnämnder	ramanslag	40 000

26:11	Särskilda utgifter för forskningsändamål	ramanslag	110 872

Summa			43 962 225

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

2 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434)

Härigenom föreskrivs att det i högskolelagen (1992:1434) skall införas en ny paragraf, 5 kap. 7 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 kap.

7 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om försöksverksamhet som avviker från organisatoriska bestämmelser i denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

3 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

3.1Omfattning

Utgiftsområdet avser förskoleverksamhet, skol- barnsomsorg och skola, vuxnas lärande, kvali- ficerad yrkesutbildning, högre utbildning och

forskning samt centrala myndigheter inom ut- bildningsområdet. Utgiftsområdet omfattar politikområdena Utbildningspolitik och Forsk- ningspolitik.

3.2	Utgiftsutvecklingen

Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet
Miljoner kronor
		Utfall	Anslag	Utgifts-	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2002	2003 1	prognos	anslag	anslag	anslag
				2003	2004	2005	2006

Politikområde Storstadspolitik		196	0	230	0	0	0

Politikområde Utbildningspolitik		37 895	39 246	38 463	40 698	42 553	41 678

Politikområde Forskningspolitik		2 780	3 141	3 075	3 264	3 334	3 385

Totalt för utgiftsområde 16		40 871	42 387	41 768	43 962	45 887	45 063

1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 3.2 Härledning av ramnivån 2004-2006. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Miljoner kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års
statsbudget 1	42 387	42 387	42 387

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning	997	1 824	2 464

Beslut	663	1 658	197

Övriga makroekonomiska
förutsättningar	15	30	30

Volymer	0	0	0

Överföring till/från andra
utgiftsområden	- 95	- 39	- 43

Övrigt	- 4	27	28

Ny ramnivå	43 962	45 887	45 063

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

4 Utbildningspolitik

4.1Omfattning

Politikområdet Utbildningspolitik har följande omfattning och behandlas i följande avsnitt:

-Förskoleverksamhet och skolbarnsom- sorg

-Barn- och ungdomsutbildning förskoleklass

grundskola gymnasieskola specialskola särskola sameskola

svensk skola i utlandet

-Vuxnas lärande kommunal vuxenutbildning kvalificerad yrkesutbildning

vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux)

svenskundervisning för invandrare (sfi) folkbildning

viss kompletterande utbildning med en- skilda huvudmän

-Högskoleverksamhet

universitet och högskolor inklusive Sveriges lantbruksuniversitet

enskilda utbildningsanordnare inom högre utbildning

-Studiestödsverksamhet

I politikområdet ingår även centrala myndig- heter inom studiestöds-, skol- och högskoleom- rådet samt medlemsavgifter till Unesco och verksamheten vid Svenska unescorådet.

De samlade kostnaderna inom politikområdet uppgår till omkring 222 miljarder kronor in- klusive forskning vid universitet och högskolor, studiestöd, kommuner och landsting. Av detta

täcker anslagen under politikområdet ungefär 27 procent vilket sammanhänger med att huvud- mannaskapet för den verksamhet som ingår i politikområdet delas mellan stat, kommun, landsting och enskilda huvudmän.

Kommunerna är huvudmän för förskoleverk- samhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, skola, särskola och viss vuxenutbildning (kommunal vuxenutbildning, särvux och sfi). Antalet fri- stående skolor utgör ett växande inslag inom förskola och skola. Staten är huvudman för specialskolan och sameskolan. Inom folkbild- ningen (folkhögskolor och studieförbund) är den enskilda verksamheten dominerande. Staten är huvudman för flertalet universitet och hög- skolor, men det finns inom politikområdet även ett antal enskilda högskolor. Anslagen inom politikområdet finansierar helt och hållet studie- stödet samt nästan helt och hållet grundutbild- ningen vid universitet och högskolor medan den statliga finansieringsandelen via anslag är låg när det gäller förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Ungefär 35 procent av anslagna medel utgår till studiestöd som är ett statligt åtagande. Förskoleverksamhet, skol- barnsomsorg, skola och viss vuxenutbildning finansieras främst med kommunala skattemedel, men även via det generella statliga bidraget till kommunerna. Avgifter svarar för en del av finan- sieringen när det gäller studiecirklar inom folk- bildningen, förskoleverksamheten och skol- barnsomsorgen samt vissa myndigheter men har i övrigt en högst begränsad andel. Forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor finansieras av anslagsmedel och externa medel såsom medel från forskningsråd och forsknings- stiftelser samt EU-medel och medel från andra externa finansiärer.

Nedanstående figur ger en översikt över politikområdet.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
SVERIGES UTBILDNINGSSYSTEM 2002
	Doktor
Högskoleutbildning	Licentiat
Ca 60 universitet, högskolor och	Licentiat
Ca 60 universitet, högskolor och		Vuxenutbildning
enskilda utbildningsanordnare		Vuxenutbildning
Forskarutbildning 2-4 år		Komvux
Forskarutbildning 2-4 år		Särvux
Grundutbildning 2-5 år		Särvux
Grundutbildning 2-5 år		Svenskundervisning
Kvalificerad		Svenskundervisning
Kvalificerad		för invandrare, sfi
yrkesutbildning		för invandrare, sfi
yrkesutbildning
Gymnasieskola	18 år	Folkbildning
17 nationella program – 3 år	18 år	147 folkhögskolor
17 nationella program – 3 år		147 folkhögskolor
Ca 700 gymnasieskolor	16 år	10 studieförbund
	16 år
Svensk skola i utlandet	15 år
Svensk skola i utlandet
Grundskola		Särskola för elever med
Grundskola		utvecklingsstörning
Ca 5100 skolor		utvecklingsstörning
Ca 5100 skolor		Obligatorisk särskola
		Obligatorisk särskola
		9/10 år
Sameskola		Gymnasiesärskola 4 år
	7 år
Förskoleklass	6 år	Specialskola för
Förskoleklass		Specialskola för
Förskoleverksamhet och		döva och
Förskoleverksamhet och	- 5 år	hörselskadade
skolbarnsomsorg		hörselskadade
skolbarnsomsorg		10 år
		10 år

Övergångar mellan utbildningsformer 2002

Forskarutb.

3% av en årskull

Högskoleutbildning

43 % vid 25 års ålder

Gymnasieskola

98% går vidare till gymnasieskola

Grundskola

Tabell 4.1 Antal barn och studerande 1998-2002, 1 000-tal1

	1998	1999	2000	2001	2002
Barnomsorg2	721	720	705	701	730

Förskoleklass	-	111	107	108	100

Grundskola	984	1 010	1 035	1 052	1059

Gymnasieskola	313	309	305	305	311

Utlandsskola	1,2	1,2	1,2	1,2	1,3

Särskola	15	16	17	19	20

Specialskola	0,8	0,8	0,8	0,8	0,8

Sameskola3	0,19	0,18	0,19	0,18	0,17
Vuxenutbildning4	259	271	251	247	245
Folkbildning5	30	30	30	32	31

KY	5,8	8,7	11,2	11,1	11,6

Grundläggande
högskoleutbildning6	245	251	257	268	287
Forskarutbildning7	18	18	18	18	18

1Merparten av uppgifterna avser läsår. Heltidsekvivalenter om inte annat anges

2Inkl. förskola, familjedaghem, fritidshem och öppna verksamheter. Hel- och deltidsinskrivna barn.

3Inkl. förskoleklass

4Avser antal elever inkl. deltid

5Helårsstuderande. Antalet kursdeltagare 2002 är ca 1,75 milj.

6Helårsstudent i grundutbildning exkl. uppdragsutbildning.

7Antal minst 10 procent aktiva per Läsår.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 4.3 Andel kvinnor 1998-2002, lärare och elever, procent

	1998	1999	2000	2001	2002
Barnomsorgspersonal1	83	92	94	94	94

Lärare i grundskolan	73	74	74	73	73

Lärare i särskolan	75	75	76	76	80

Lärare i
gymnasieskolan	48	48	48	48	48

Lärare i
vuxenutbildning	67	61	60	60	62

Lärare i högskolan	34	35	35	36	37

Professorer	11	12	13	14	14

Studerande i Ky	49	46	47	46	46

Studerande i
vuxenutbildning	66	66	66	66	65

Studerande i
grundläggande
högskoleutbildning	58	59	59	60	61

Forskarstuderande	42	43	44	45	46

1 Inkl. förskola, familjedaghem, fritidshem och öppna verksamheter

Tabell 4.2 Kostnader budgetår 1998-2002, Mdr SEK1		Tabell 4.4 Antal lärare1 1998-2002, 1000-tal

	1998	1999	2000	2001	2002
Barnomsorg2	39,0	39,1	39,8	40,9	44,0

Förskoleklass		3,6	3,8	3,9	3,7

Grundskola	50,0	53,6	57,6	61,9	68,0

Gymnasieskola	21,2	22,0	22,4	23,9	25,5

Utlandsskola		0,10	0,13	0,14	0.18

Särskola		3,5	3,8	4,3	4,8

Specialskola		0,4	0,5	0,5	0,5

Vuxenutbildning	5,5	6,9	7,3	7,2	6,9

Folkbildning3		6,3	6,0	6,2	6,5
KY	0,6	0,6	0,7	0,7	1,7

Universitet och
högskolor4	32,0	34,3	36,5	38,2	41,5

Studiestöd5		19,7	19,7	19,1	20,7

1Kostnader exkl. studiestöd. Studiestöd särredovisas.

2Inkl. förskola, familjedaghem, fritidshem och öppna verksamheter. Nettokostnad exkl. avgifter.

3Summa för folkhögskolor och studieförbund.

4Inkl. all forskning.

5Inkl. kostnaderna för räntesubventioner, avskrivningar och pensionsavgifter.

	1998	1999	2000	2001	2002
Barnomsorgspersonal2	79,0	79,0	78,0	78,7	82,8

Förskoleklass	-	9,2	8,3	8,4	8,1

Grundskola	74,0	76,5	78,4	80,2	82,3

Gymnasieskola	23,1	23,5	23,7	24,2	25,3

Sär-, specialskola3	4,0	4,0	4,3	4,7	3,7
Vuxenutbildning	9,0	10,0	9,5	8,5	8,2

Folkbildning	2,4	2,4	2,5	2,4	2,4

Universitet och
högskolor	20	22	22,7	22,7	23,3

1Omräknat till heltidsekvivalenter

2Inkl. förskola, familjedaghem, fritidshem och öppna verksamheter

3För svenska skolor i utlandet finns inte uppgifter om helårslärare.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

4.2Utgiftsutvecklingen

Tabell 4.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet

Tusentals kronor

	Utfall	Anslag	Utgifts-	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2002	2003 1	prognos	anslag	anslag	anslag
			2003	2004	2005	2006

Anslag inom utgiftsområde 16

25:1 Statens skolverk	349 914	309 730	312 307	305 134	301 602	306 282

25:2 Myndigheten för skolutveckling	0	75 759	73 865	94 275	96 496	98 108

25;3 Utveckling av skolväsende och barnomsorg	470 932	351 901	303 703	197 894	213 030	216 926

25:4 Specialpedagogiska institutet	321 466	321 497	320 098	332 820	340 641	346 352

25:5 Skolutveckling och produktion av läromedel för
elever med funktionshinder	22 838	22 558	21 936	23 077	23 555	23 863

25:6 Specialskolemyndigheten	251 849	234 246	235 144	242 333	247 967	252 037

25:7 Särskilda insatser på skolområdet	255 534	266 177	260 023	278 037	286 421	295 132

25:8 Sameskolstyrelsen	30 081	31 168	30 921	32 377	33 129	33 671

25:9 Maxtaxa i barnomsorgen m.m.	3 881 472	3 900 000	3 900 000	3 660 000	3 660 000	3 660 000

25:10 Bidrag till personalförstärkningar i skola och
fritidshem	1 490 111	2 500 000	2 489 000	3 500 000	4 500 000	5 000 000

25:11 Bidrag till viss verksamhet motsvarande
grundskola och gymnasieskola	115 715	117 184	121 070	128 523	131 554	134 013

25:12 Bidrag till svensk undervisning i utlandet	85 025	84 676	83 183	89 321	91 127	92 242

25:13 Nationellt centrum för flexibelt lärande	90 396	101 417	99 785	98 134	100 382	102 001

25:14 Bidrag till viss verksamhet inom
vuxenutbildning	145 230	155 804	148 909	158 302	161 451	163 401

25:15 Bidrag till vissa organisationer för uppsökande
verksamhet	50 000	50 000	48 750	50 000	50 000	50 000

25:16 Statligt stöd för utbildning av vuxna	2 774 165	1 784 378	1 642 134	1 785 529	1 901 224	0

25:17 Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning	16 795	14 727	17 496	18 613	19 029	19 320

25:18 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning	551 781	609 953	685 372	778 184	793 575	793 575

25:19 Valideringsdelegationen	Nytt anslag	0	0	15 261	15 621	15 881

25:20 Uppsala universitet: Grundutbildning	981 678	1 100 361	1 055 501	1 125 854	1 151 035	1 170 073

25:21 Uppsala universitet: Forskning och
forskarutbildning	1 057 431	1 140 323	1 111 815	1 173 983	1 200 242	1 220 093

25:22 Lunds universitet: Grundutbildning	1 280 897	1 413 832	1 385 376	1 455 330	1 483 705	1 508 245

25:23 Lunds universitet: Forskning och
forskarutbildning	1 064 538	1 158 134	1 129 181	1 192 103	1 218 768	1 238 925

25:24 Göteborgs universitet: Grundutbildning	1 254 814	1 358 922	1 324 949	1 400 065	1 431 359	1 455 032

25:25 Göteborgs universitet: Forskning och
forskarutbildning	874 584	943 455	919 869	971 124	992 846	1 009 267

25:26 Stockholms universitet: Grundutbildning	785 220	867 917	846 219	893 200	913 179	928 282

25:27 Stockholms universitet: Forskning och
forskarutbildning	887 996	961 817	937 772	989 835	1 011 976	1 028 712

25:28 Umeå universitet: Grundutbildning	862 151	1 020 870	948 478	1 010 716	1 033 320	1 050 410

25:29 Umeå universitet: Forskning och
forskarutbildning	611 478	661 151	644 622	680 473	695 694	707 200

25:30 Linköpings universitet: Grundutbildning	971 785	1 059 166	1 032 687	1 090 907	1 113 696	1 132 115

25:31 Linköpings universitet: Forskning och
forskarutbildning	420 780	459 769	448 275	473 263	483 849	491 851

			PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
	Utfall	Anslag	Utgifts-	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2002	2003 1	prognos	anslag	anslag	anslag
			2003	2004	2005	2006

25:32 Karolinska institutet: Grundutbildning	473 079	526 569	513 405	544 559	556 715	565 923

25:33 Karolinska institutet: Forskning och
forskarutbildning	689 735	738 943	720 469	760 725	777 741	790 604

25:34 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning	752 829	853 207	837 019	878 203	897 846	912 697

25:35 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och
forskarutbildning	581 388	633 663	617 821	652 226	666 815	677 843

25:36 Luleå tekniska högskola: Grundutbildning	483 969	551 307	540 656	560 514	571 268	580 715

25:37 Luleå tekniska högskola: Forskning och
forskarutbildning	214 819	235 646	229 755	242 572	247 998	252 099

25:38 Karlstads universitet: Grundutbildning	389 630	432 589	425 185	445 819	455 787	463 325

25:39 Karlstads universitet: Forskning och
forskarutbildning	123 673	141 387	137 852	145 703	148 962	151 426

25:40 Växjö universitet: Grundutbildning	327 119	363 994	384 644	374 856	383 236	389 575

25:41 Växjö universitet: Forskning och
forskarutbildning	124 606	137 696	134 254	141 801	144 973	147 370

25:42 Örebro universitet: Grundutbildning	480 781	506 359	509 109	521 938	530 040	538 807

25:43 Örebro universitet: Forskning och
forskarutbildning	136 160	153 420	149 584	157 984	161 518	164 189

25:44 Mitthögskolan: Grundutbildning	402 638	482 405	434 454	463 817	472 407	480 221

25:45 Mitthögskolan: Forskning och forskarutbildning	107 772	118 445	115 484	121 983	124 712	126 774

25:46 Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning	171 863	235 718	189 137	202 750	205 502	208 901

25:47 Blekinge tekniska högskola: Forskning och
forskarutbildning	53 841	61 476	59 939	63 311	64 727	65 798

25:48 Malmö högskola: Grundutbildning	579 686	612 404	633 699	630 467	644 563	655 223

25:49 Malmö högskola: Forskning och
forskarutbildning	64 845	72 114	70 311	74 237	75 898	77 153

25:50 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning	340 771	357 899	364 645	368 818	377 063	383 299

25:51 Högskolan i Kalmar: Forskning och
forskarutbildning	49 996	62 406	60 846	64 241	65 678	66 764

25:52 Mälardalens högskola: Grundutbildning	444 801	502 595	483 464	512 385	523 844	532 508

25:53 Mälardalens högskola: Forskning och
forskarutbildning	29 564	44 278	43 171	45 580	46 600	47 370

25:54 Danshögskolan: Grundutbildning	25 160	26 927	26 254	27 801	28 423	28 893

25:55 Dramatiska institutet: Grundutbildning	67 931	73 456	71 620	75 734	77 428	78 708

25:56 Högskolan i Borås: Grundutbildning	295 887	314 277	306 420	324 109	331 354	336 835

25:57 Högskolan Dalarna: Grundutbildning	285 576	308 221	323 843	317 586	324 690	330 060

25:58 Högskolan på Gotland: Grundutbildning	72 042	90 139	88 588	90 994	93 029	94 568

25:59 Högskolan i Gävle: Grundutbildning	296 531	322 920	314 847	332 957	338 618	344 219

25:60 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning	238 727	250 743	247 157	258 442	264 171	268 540

25:61 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning	242 482	280 925	274 144	288 258	294 703	299 577

25:62 Högskolan i Skövde: Grundutbildning	221 178	228 412	230 236	235 226	240 487	244 465

25:63 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla:
Grundutbildning	228 045	235 539	229 651	243 209	248 643	252 756

25:64 Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning	37 007	42 830	41 759	44 325	45 316	46 065

25:65 Konstfack: Grundutbildning	106 970	114 554	111 690	118 193	120 837	122 835

25:66 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning	50 307	52 390	51 080	54 071	55 281	56 195

25:67 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm:
Grundutbildning	112 837	120 061	117 059	123 652	126 418	128 508

25:68 Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning	397 422	381 926	396 118	393 780	402 585	409 244

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
	Utfall	Anslag	Utgifts-	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2002	2003 1	prognos	anslag	anslag	anslag
			2003	2004	2005	2006

25:69 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning	15 619	16 084	15 682	16 679	17 052	17 334

25:70 Södertörns högskola: Grundutbildning	204 107	244 776	223 394	247 373	252 906	257 089

25:71 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning	24 737	25 930	25 282	26 841	27 442	27 895

25:72 Enskilda utbildningsanordnare på
högskoleområdet m.m.	1 638 297	1 875 181	1 792 120	1 940 279	1 987 421	2 020 292

25:73 Särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m.	485 433	554 204	576 138	484 126	422 185	429 169

25:74 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete
vid vissa högskolor	254 638	341 243	332 710	348 438	351 138	356 949

25:75 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning	1 680 929	1 730 619	1 730 619	1 780 460	1 942 902	1 975 038

25:76 Högskoleverket	171 972	187 019	188 205	185 151	189 299	192 181

25:77 Verket för högskoleservice	13 168	13 492	13 268	14 053	14 344	14 529

25:78 Centrala studiestödsnämnden m.m.	396 980	369 609	359 700	372 315	381 691	388 908

25:79 Överklagandenämnden för studiestöd	9 880	10 286	10 331	10 671	10 921	11 101

25:80 Internationella programkontoret för
utbildningsområdet	37 918	40 795	40 162	41 915	42 992	43 884

25:81 Myndigheten för Sveriges nätuniversitet	25 345	35 029	34 153	31 751	32 459	32 956

25:82 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco
m.m.	37 146	38 402	34 000	34 666	34 666	34 666

25:83 Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets område m.m.	17 652	18 100	11 958	15 964	13 072	13 305

Totalt för utgiftsområde 16	36 672 144	39 245 501	38 451 531	40 698 175	42 552 839	41 678 357

Anslag inom övriga utgiftsområden

Utgiftsområde 15

25:1 Studiehjälp m.m.	2 672 665	3 010 960	2 994 530	3 102 400	3 216 900	3 347 720

25:2 Studiemedel m.m.	10 252 794	10 834 219	10 041 545	11 441 185	10 759 468	11 369 551

25:3 Studiemedelsräntor m.m.	4 782 648	5 245 224	5 537 525	5 833 411	6 052 929	6 529 531

25:4 Rekryteringsbidrag	0	1 778 992	1 328 984	1 394 507	1 610 737	1 651 136

25:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning
och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk	40 837	60 520	44 173	61 520	61 520	61 520

25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål	26 047	25 450	25 450	28 073	28 073	28 073

25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m.	57 605	39 959	36 488	63 759	63 759	63 759

Utgiftsområde 17

25:1 Bidrag till folkbildningen	2 522 556	2 519 631	2 456 640	2 601 172	2 651 895	2 681 860

25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom
folkbildningen	69 677	76 933	75 009	75 836	80 287	81 681

25:3 Bidrag till kontakttolkutbildning	9 416	9 612	9 373	12 561	10 210	10 404

Utgiftsområde 23

25:1 Sveriges lantbruksuniversitet	1 209 038	1 227 964	1 197 115	1 289 479	1 321 195	1 342 441

Totalt för politikområde 25	58 315 427	64 074 965	62 198 363	66 602 078	68 409 812	68 846 033

1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

4.3Mål

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1) som mål för utbildnings- politiken att Sverige skall vara en ledande kun- skapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rätt-

visa. Detta mål har godkänts av riksdagen (bet. 2000/01:UbU1, rskr. 2000/01:99). Regeringen anser att detta mål skall ligga fast.

4.4Politikens inriktning

Sveriges framtid ligger i kunskapssamhället

Det övergripande målet för utbildningspolitiken är att Sverige skall vara en ledande kunskaps- nation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa.

I kunskapssamhället växer kraven på utbild- ning och människan och hennes kunskap blir en allt viktigare drivkraft för långsiktig tillväxt. Ett kunskapsintensivt samhälle lägger grunden för tillväxt som ger möjlighet att öka jämlikheten och minska klasskillnaderna. Detta understryker vikten av en aktiv och framtidsinriktad utbild- ningspolitik. Att utbildning och forskning är stark och kan komma till nytta för alla är en för- utsättning för framtidens välfärd.

Den demografiska utvecklingen med allt fler äldre och färre i yrkesverksam ålder ökar be- tydelsen av ett livslångt lärande. De kommande stora pensionsavgångarna ställer krav på ökad effektivitet och genomströmning i utbildnings- systemet. Insatser behövs på varje nivå för att säkerställa att en ökad andel av elever och studer- ande fullföljer sin utbildning inom avsedd tid och med fullgod kvalitet. Samtidigt måste syste- met vara flexibelt och kunna ta emot individer senare i livet för att kompensera tidigare kun- skapsluckor, uppdatera förlegad kunskap och ut- veckla ny kompetens.

Regeringens utbildningspolitik verkar för att stärka såväl den enskilde som hela samhället. En hög utbildningsnivå och internationellt konkur- renskraftig forskning är en förutsättning för ekonomisk utveckling och en tryggad välfärd. Men utbildning och forskning stärker också den enskildes möjligheter till ett rikt liv och bidrar till samhällets modernisering genom social och kulturell utveckling. Utbildning spelar en viktig roll för en hållbar samhällsutveckling, såväl ekonomisk, social som miljömässig. Utbildning för hållbar utveckling på alla nivåer i utbildnings- systemet är en betydelsefull del i Sveriges natio- nella strategi för hållbar utveckling och ingår även i flera internationella överenskommelser och åtaganden, t.ex. Baltic 21 Education.

Utbildning och forskning lägger grunden för att uppnå EU:s strategiska mål att till 2010 bli världens mest konkurrenskraftiga och dyna- miska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlig- het till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

bättre arbetstillfällen och en hög grad av social sammanhållning.

Grunden läggs genom omfattande gemen- samma insatser för utbildning på alla nivåer. Det svenska utbildningsväsendet står sig bra i inter- nationella jämförelser, men mycket kan och måste göras såväl för att stärka Sveriges position som för att utjämna utbildningsklyftor.

Hela utbildningssystemet, från förskola till forskarutbildning, skall genomsyras av nyfiken- het, upptäckarglädje och höga kunskapsideal. Barn måste ges goda förutsättningar redan från låg ålder. Tidigt stöd i form av väl utformade in- satser är bättre än åtgärder i efterhand. De första viktiga stegen i det livslånga lärandet tas i för- skolan. Ökad tillgänglighet och höjd kvalitet ökar möjligheten för alla barn att senare nå ut- bildningsmålen i skolan.

I skolan skall eleverna mötas med en pedagogik utformad efter deras olika förutsätt- ningar och behov. Undervisningen skall främja vetgirighet, kreativitet och kritiskt tänkande och ge eleverna möjlighet till både den personliga ut- veckling och den goda kunskapsgrund som be- hövs för vidare studier, arbete och deltagande i samhällslivet.

De eftergymnasiala utbildningarna och vuxen- utbildningen skall ge möjlighet till individuellt anpassad utbildning utifrån den enskildes, sam- hällslivets och arbetslivets behov.

Den mycket kraftiga utbyggnaden av hög- skolan och den breddade rekryteringen till högre utbildning kombineras med strikta krav på en ut- bildning av hög kvalitet.

Forskningens ökade betydelse för produktion och sysselsättning understryker vikten av att Sverige är en ledande forskningsnation. Resul- taten av dagens grundforskning kan vara basen för morgondagens varor och tjänster. Svensk forskning måste hålla hög kvalitet för att attrahera både unga människor och forskare från andra länder.

Reformerna som öppnar förskolan för alla barn

Förskolan är det första steget i det livslånga lärandet. En väl fungerande barnomsorg av hög pedagogisk kvalitet som är tillgänglig för alla barn har stor social betydelse genom att bidra till goda uppväxtvillkor och att barn med olika social, etnisk och kulturell bakgrund kan mötas. Därför är det viktigt att alla barn erbjuds en plats

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

i förskolans pedagogiska verksamhet. Inget barn skall behöva avstå från att delta i förskola av ekonomiska eller andra skäl. Flera reformer har också ökat tillgängligheten till förskolan. Sedan den 1 januari i år har alla 4- och 5-åringar rätt att avgiftsfritt gå i allmän förskola minst 525 timmar om året. Barn till arbetslösa eller föräldralediga fick från och med den 1 juli 2001 respektive 1 januari 2002 rätt till förskoleverksamhet under minst tre timmar om dagen eller 15 timmar i veckan. För barnfamiljerna innebär maxtaxan sänkta kostnader för barnomsorg. Dessutom minskas marginaleffekterna för barnfamiljer som väljer att arbeta mer.

Den 1 mars 2003 kom Skolverkets första upp- följning av reformerna som visar att fler barn har fått ta del av förskolans pedagogiska verksamhet utan att kvaliteten sänkts, samtidigt som barn- familjerna har fått en bättre ekonomi. Rapporten visar att barn som tidigare stängts ute från för- skolans pedagogiska verksamhet nu har tillgång till verksamheten. Antalet barn i förskolan uppgick under 2002 till 333 600 barn, en ökning med 18 6000 barn. Den största delen av de nytill- komna barnen, omkring 15 000 barn, hade en förälder som var föräldraledig. Det ökade barn- antalet har inte påverkat gruppstorlekarna i för- skolan. I genomsnitt fanns det 17,4 barn per grupp 2002, lika många som året innan. Inte heller personaltätheten har förändrats. Hösten 2002 var genomsnittsantalet barn per årsarbetare 5,3, samma som 2001. Barn vars föräldrar för- värvsarbetar eller studerar hade samma närvaro- tider som tidigare, i genomsnitt 32 timmar per vecka medan ett- och tvååringar hade en närvaro- tid om 28 timmar per vecka.

En anledning till att införa maxtaxa var att komma till rätta med de alltför stora skillnaderna i kommunernas barnomsorgsavgifter. En effekt av maxtaxan har också blivit att avgifterna sänkts och blivit mer lika över landet. För en tvåbarns- familj med genomsnittliga inkomster och barnen i förskola 33 timmar i veckan uppgick skillnaden mellan kommunerna 1999 till nästan 50 000 kronor per år. Efter maxtaxereformen har skillnaden minskat till ca 10 000 kronor. I genomsnitt har samma familj fått en avgiftssänk- ning med 12 000 kr per år.

I samband med att riksdagen beslutade om en maxtaxa i barnomsorgen avsattes genom ett statsbidrag särskilda medel, dels 3,4 miljarder kronor per år för att kompensera intäktsbort- fallet, dels 500 miljoner kronor för att säkra

kvaliteten i förskolan i de kommuner som valde att införa maxtaxa. Kvalitetsmedlen har inneburit att 743 förskollärare och 645 barnskötare, fritids- pedagoger och övrig personal anställts under första året med maxtaxan. Därutöver har 75 miljoner använts till kompetensutveckling för personalen.

Regeringen kan konstatera att utvärderingarna hittills visar att reformerna har fått avsedd verkan. Fler barn får tillträde till förskolan med bibehållen kvalitet.

Förskolans kvalitet i fokus

När tillgängligheten till förskolan ökat prio- riterar regeringen arbetet med förskolans kvalitet. Många åtgärder kommer att bli aktuella. Det handlar om att minska skillnaderna mellan barngruppernas storlek över landet, att öka per- sonaltätheten, att stärka personalen, att göra för- skolan mer jämställd, att utveckla strategier för att möta segregationen samt att utveckla system för att följa upp och förstärka kvaliteten.

Förskolan är en kommunal angelägenhet som organiseras och beslutas på lokal nivå. Samtidigt är det avgörande att verksamheten inte känne- tecknas av stora kvalitetsskillnader mellan olika kommuner. Därför kommer regeringen att ge Skolverket i uppdrag att utfärda allmänna råd för förskolans kvalitet. De allmänna råden skall ses som en del av ett beslutsunderlag för besluts- fattare på lokal nivå i syfte att minska skillna- derna över landet.

Riktad satsning på 6 000 fler förskollärare, barnskötare eller annan personal

Forskning visar att personaltäthet och barn- gruppernas storlek är viktiga kvalitetsfaktorer, särskilt för de yngre barnen och barn i behov av särskilt stöd. Regeringen kommer att fortsätta att prioritera förskolan. En viktig satsning blir att införa ett riktat statligt bidrag till kom- munerna för att anställa 6 000 nya förskollärare, barnskötare eller annan personal i förskolan. Satsningen på kraftigt förstärkta personal- resurser till förskolan skall ske successivt under mandatperioden och i den takt som ekonomin tillåter.

Språk och kommunikation i förskolan

Mångfald och olikhet är en tillgång. Det är en rättvisefråga i ett mångkulturellt samhälle att alla barn skall få stöd att utvecklas och ta tillvara sina resurser. Barn skall aldrig behöva välja mellan sina kulturer. Modersmålsstödet är mycket viktigt, särskilt för de yngsta barnens språk- och identitetsutveckling. Det räcker inte att barnen får tala sitt modersmål i hemmet, även förskolan måste bidra till att modersmålet utvecklas för att barnen skall kunna bli aktivt tvåspråkiga. Den mångkulturella förskolan är ett led i kampen mot segregationen och för ett mera jämlikt samhälle. Därför behöver modersmålsstödet stärkas i för- skolan. Regeringen har tidigare beslutat om pengar för det första året av ett treårigt projekt lett av Reggio Emiliainstitutet om språk och kommunikation i den mångkulturella förskolan.

Satsningar på förskolans personal

Grunden för den svenska förskolan är lärandet baserad på lek under ledning av en välutbildad personal. De som arbetar med det första steget i det livslånga lärandet skall ha både utbildning och status. Det är därför viktigt att all personal får ta del av en anpassad, kontinuerlig kompe- tenshöjning för att kunna möta de nya krav som ställs på förskolan. De kommuner som valt att införa maxtaxa får ta del av 500 miljoner kronor för att säkra förskolans kvali- tet. Dessa medel har även använts för kompe- tensutveckling av förskolans personal.

Stora ambitioner för förskolan i form av om- fattande reformer gör att behovet av personal ökar. Det är därför avgörande för förskolans kvalitet att fler förskollärare och barnskötare rekryteras till förskolan. Universitet och hög- skolor med lärarutbildning måste därför vidta nödvändiga åtgärder för att möta behovet av lärare med inriktning mot tidigare år och för- skola.

Förskollärarna utgör tillsammans med barn- skötarna förskolans arbetslag och har till- sammans en helhetssyn på barnets behov och ut- veckling. Förutom behov av förskollärare finns det behov av utbildning för barnskötare. Därför pågår för närvarande ett arbete inom Utbild- ningsdepartementet för att kartlägga hur detta behov ska kunna tillgodoses. Resultatet av kart-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

läggningen och eventuella åtgärder kommer att presenteras under 2003.

Tydligare system för förskolans kvalitet

I regeringens skrivelse Utbildning för kunskap och jämlikhet – regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenut- bildning (skrivelse 2001/02:188) aviserades en förstärkning av kvalitetsarbetet i hela utbild- ningssystemet från förskolan och uppåt. Rege- ringen kommer att ställa krav på att anpassade kvalitetsredovisningar skall införas för förskole- verksamheten och skolbarnsomsorgen. Ett sådant arbete pågår redan på flera förskolor. Av- sikten är att förstärka det kontinuerliga kvalitets- arbetet och förbättra underlaget för dialog mellan såväl föräldrar och personal som mellan verksamhet och kommun.

En jämställd förskola

Alla barn skall få utvecklas som individer utifrån sina egna intressen. Forskningen visar att barn tidigt bemöts utifrån sitt kön och därmed blir medvetna och påverkade av könsroller. För- skolans uppdrag är att tidigt motverka traditio- nella könsmönster och könsroller. Det är därför nödvändigt att alla förskolor har en verksamhet som är trygg, rolig, utvecklande och lärorik för alla barn – oavsett kön och bakgrund. Med tanke på betydelsen av förebilder är det viktigt att fler män blir förskollärare. För närvarande är 90 procent av förskollärarna kvinnor. Alltför få långsiktiga insatser har hittills gjorts för ökad jämställdhet i förskolan och detta arbete behöver intensifieras. Regeringen har därför beslutat att tillsätta en jämställdhetsdelegation för förskolan Delegationen skall lyfta fram, förstärka och ut- veckla förskolans pedagogiska arbete med jäm- ställdhet. Inom ramen för detta arbete ska också behovet att rekrytera fler män till förskolan upp- märksammas. Delegationen kommer att arbeta från december 2003 fram till och med juni 2006.

Familjedaghemmen en del av förskoleverksamheten

Familjedaghemmen är en viktig del av förskole- verksamheten. Därför är det viktigt att barns och

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

föräldrars valmöjlighet även framöver värnas. Det finns barn som av olika skäl inte vill eller kan vara på förskolan. Det kan bero på avstånd till närmaste förskola eller på att barnen har be- hov av en mindre grupp. Ett annat exempel är den omsorg på kvällar, nätter och helger som många föräldrar är beroende av och som bedrivs i familjedaghem idag. 17 procent av barnen som har nattomsorg har det i familjedaghem. Även barn i familjedaghem skall få del av den allmänna förskolan, om föräldrarna så önskar. Skolverket har fått i uppdrag att se över hur kommunerna organiserar allmän förskola samt även följa ut- vecklingen av familjedaghem.

Kunskap och trygghet skall prägla skolan

Den svenska skolan skall vara en trygg kun- skapsskola för alla, där elevernas utveckling mot kunskaps- och demokratimålen står i centrum. Undervisningen skall stimulera kreativitet och nyfikenhet och ge det stöd som behövs för att alla skall nå målen. För att möta alla elevers olik- het måste skolans arbetssätt anpassas till varje elev och resurser fördelas efter behov. Skolan skall innebära en utmaning för alla och erbjuda individuellt anpassad undervisning inom ramen för den gemensamma skolan, där människor från olika bakgrund kan mötas och lära av varandra.

Läroplanernas två grundläggande uppdrag, kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget, är starkt beroende av varandra. Trygghet, respekt och arbetsro är nödvändiga för att kunna tillägna sig kunskaper, och kunskap är det bästa vapnet mot odemokratiska värderingar. En viktig förut- sättning för kunskap är att alla kan känna sig trygga i skolan. I skolan skall det råda studiero som är grundad i tydliga gemensamt förankrade värderingar och regler. Både lärare och elever skall mötas med respekt och ha inflytande över hur målen skall nås. Skolan skall aktivt motverka alla former av trakasserier och kränkande be- handling.

I december 2002 överlämnade Skollagskom- mittén sitt betänkande med förslag till en ny skollag med gemensamma bestämmelser för all utbildning från förskola till vuxenutbildning oberoende av om huvudmannen är kommunal eller fristående. Kommitténs förslag innebär att den maktfördelning mellan rektor, kommun och stat som finns idag behålls, men att ansvarsför- delningen förtydligas, bl.a. för att öka elevers

och föräldrars rättssäkerhet. Andra förslag handlar om inflytandet för elever och om god arbetsmiljö och trygghet i skolan. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med anled- ning av skollagskommitténs förslag under riks- dagsåret 2004/05. Genomförandet de nya skol- lagsbestämmelserna bör i relevanta delar sam- ordnas med införandet av den nya gymnasie- skolan som planeras till den 1 juli 2007. Viktiga principiella förslag som rör förskolan kommer att presenteras i en särskild förskoleproposition. Regeringen överväger också att lägga förslag till riksdagen i ett antal brådskande frågor redan våren 2004. Det kan bl.a. gälla förslagen i betänkandet Visstidsutbildning vid statliga resurscenter och vissa frågor som aktualiserats i regeringens utvecklingsplan för skolan.

Skärpt fokus på skolans kvalitet

Att utveckla skolan så att alla elever får goda kunskaper är skolans absolut största utmaning och en av de viktigaste åtgärderna för att öka rättvisan och jämlikheten och minska social och etnisk segregation.

Svenska elever hävdar sig väl i internationella resultatstudier, men jämfört med regeringens höga ambitioner finns det brister i resultat och ökande skillnader i resultat mellan olika skolor och bostadsområden. Trots att det de senaste två åren kunnat märkas en vändning av en tidigare negativ trend, lämnar fortfarande allt för många elever grundskolan utan godkänt i ett eller flera av de ämnen som ger dem behörighet till gym- nasieskolan. Detta är oacceptabelt.

Regeringen genomför under mandatperioden en omfattande satsning på höjd kvalitet i skolan. Detta sker genom ett statligt bidrag till personal- förstärkningar som är strategiska för att fler elever skall nå målen, ett ökat fokus på elevernas inlärning i förhållande till målen och tydligare in- formation och kvalitetsarbete i alla skolformer och på alla nivåer.

Sedan läsåret 2001/02 ökas de statliga anslagen direkt till skolan successivt under en period av fem år så att 15 000 lärare och andra specialister kan anställas. Detta innebär att den negativa ut- vecklingen med besparingar i skolan bryts och elevernas möjligheter att få stöd att nå utbild- ningsmålen ökar. För läsåret 2003/04 avsätts 3 miljarder kronor och avsikten är att stödet steg- vis skall höjas med 1 miljard kronor per år tills en

nivåhöjning om 5 miljarder kronor per år har uppnåtts.

Det statliga stödet har tillsammans med kommunernas egna satsningar bidragit till att personaltätheten nu åter ökar i skolan. Under satsningens första år rekryterades personal mot- svarande drygt 2 800 heltidstjänster.

Fritidshemmen spelar en betydelsefull roll för barnens utveckling och trygghet, och deras pedagogiska verksamhet utgör ett viktigt komp- lement till skolan. Fritidshemmen har under senare år varit en av de verksamheter där per- sonaltätheten minskat kraftigast. Regeringen vill betona fritidshemmens viktiga roll och vill fram- hålla att statsbidraget för personalförstärkningar även är till för att öka personaltätheten inom fri- tidshemmen.

Resurser är en viktig förutsättning för att nå målen, men de måste kombineras med ett syste- matiskt kvalitetsarbete i alla skolor och hos alla skolhuvudmän för att garantera att resurserna också används på bästa sätt. I ett decentraliserat och målstyrt system krävs det tydliga mål som följs upp genom systematisk utvärdering för att garantera en nationellt likvärdig skola av hög kvalitet. För elevernas skull måste alla skolor vara bra skolor. Ingen skall behöva välja bort den förskola eller skola som ligger närmast hemmet för att den är dålig. Under denna mandatperiod tar regeringen ytterligare steg för att se till att alla barn och ungdomar får tillgång till en lik- värdig utbildning genom en rad insatser som alla sätter fokus på skolans kvalitetsarbete.

Under våren 2003 presenterades regeringens kvalitetsprogram för skolan – Alla skolor ska vara bra skolor. Kvalitetsprogrammet innehåller en rad insatser för förstärkt kvalitetsarbete på alla nivåer, från uppföljningen av varje elevs utveck- ling, av varje skola och varje kommun ända upp till den statliga nivån. Varje elev, varje skola och varje kommuns resultat skall följas upp kon- tinuerligt. På såväl lokal som central nivå behövs en god, samlad bild av hur målen nås och vilka insatser som krävs för att undanröja eventuella brister.

Kunskaperna om ett individanpassat arbets- sätt behöver öka. Det är viktigt både för de elever som behöver mer stöd för att nå målen och de elever som kan gå snabbare fram. I budgeten för 2003 avsattes medel till två univer- sitet för att utveckla pedagogiken för hög- presterande elever. Regeringen har vidare givit Skolverket i uppdrag att ge ett antal grundskolor

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

resurser för att utveckla och dokumentera formerna för individuell planering och doku- mentation. Avsikten är bl.a. att få fram lärande exempel.

Elevers och föräldrars rätt till tidig och tydlig information om hur det går i skolan har fr.o.m. läsåret 2003/04 stärkts genom att grundskolan givits ett tydligare ansvar för att under hela skoltiden informera eleven och föräldrarna om elevens studieutveckling. Informationen som ges vid utvecklingssamtalen bör grunda sig på en ut- värdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och kursplanerna för år 5 och år 9. Den skall också tydliggöra vilka insatser som behövs för att nå målen.

Regeringen anser att utvecklingssamtalen i grundskolan regelmässigt bör leda fram till en framåtsyftande individuell utvecklingsplan. Syftet med planen bör vara att stödja elevens kunskapsutveckling, inte att i betygsliknande form bedöma den. Planen skall klargöra skolans åtagande för att ge eleverna det stöd de behöver för att nå målen och på ett framåtsyftande sätt visa vad som behöver göras för att eleven skall nå målen. Den kan t.ex. innehålla överens- kommelser som lärare, elev och föräldrar har gjort för de insatser som behövs. När dessa överenskommelser dokumenteras blir resultat, rättigheter och skyldigheter tydligare för alla parter.

För de elever som i år 9 inte uppnått målen i ett eller flera ämnen skall skolan fr.o.m. läsåret 2003/04 regelmässigt utfärda ett skriftligt om- döme som styrker arbetsinsats och uppnådda kunskaper. Där kan också framgå vilka stödåt- gärder som vidtagits.

Det är inte bara elevernas utveckling som be- höver följas upp. Även på skol- och kommun- nivå behöver det strukturerade kvalitetsarbetet stärkas. Alla skolor och alla kommuner skall år- ligen redovisa skolans resultat i en samlad kvali- tetsredovisning. Kvalitetsredovisningen behöver ges högre status och på ett mer lättillgängligt och jämförbart sätt visa hur skolan lyckas med att nå de nationella målen och vilka åtgärder som be- höver vidtas i de fall målen inte uppnåtts.

Skolverket har därför fått i uppdrag att föreslå kvalitetsindikatorer som speglar skolans uppdrag i vid bemärkelse, samt en enhetlig struktur för hur de ska redovisas i kvalitetsredovisningen. En utvecklad kvalitetsredovisning gör skolans resul- tat tydliga för elever, föräldrar och andra intres- serade och kan utgöra ett konkret underlag för

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

skolans fortsatta utvecklingsarbete. Regeringen avser också föreslå att förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen skall omfattas av kravet på kvalitetsredovisning.

Målet är att ett systematiskt kvalitetsarbete med en mer öppen och enhetlig kvalitetsredo- visning i enlighet med det som här beskrivits skall omfatta alla skolor och alla kommuner från höstterminen 2004.

Även staten måste ta ett tydligare ansvar för att följa upp och granska att de nationella målen nås och skaffa en samlad bild av utbildningens kvalitet. Genom den myndighetsombildning som genomförts på skolområdet har regeringen särskiljt statens granskningsansvar från dess in- satser för skolutveckling.

Skolverkets uppgifter har sedan den 1 mars 2003 renodlats till uppföljning och utvärdering, samt utbildningsinspektion genom granskning och tillsyn. Regeringens mål är att utbildnings- inspektionen skall fördubblas så att varje kom- mun och i princip alla skolor ska omfattas av in- spektion minst vart sjätte år. Regeringen menar att tillsynsuppgiften och uppbyggnaden av ut- bildningsinspektionen särskilt måste prioriteras under den kommande perioden. För att ytter- ligare förstärka myndighetens tillsyn och utbild- ningsinspektion utökas dessutom Skolverkets anslag med 5 miljoner kronor från 2004.

Den 1 mars 2003 bildades också den nya Myndigheten för skolutveckling. Den har till uppgift att bistå kommuner, skolor och för- skolor i deras utvecklingsarbete och verka inspirerande och pådrivande. Myndigheten skall arbeta med kunskapsuppbyggnad och erfaren- hetsutbyte, bl.a. genom att visa på framgångs- faktorer och lärande exempel. Myndigheten har även det nationella ansvaret för den fortsatta ut- vecklingen av användningen av IT inom skolan.

Regeringens kvalitetsprogram bildar till- sammans med personalförstärkningarna och så småningom en ny skollag tre viktiga byggstenar i arbetet för högre kvalitet i utbildningen.

En gymnasieskola för framtidens behov

Gymnasieskolan måste, liksom utbildning på andra nivåer i systemet, utvecklas i takt med för- ändringarna på arbetsmarknaden och i samhället i övrigt. I ett allt större antal branscher ställs numera krav på eftergymnasial utbildning, men samtidigt finns det också, och kommer att fort-

sätta att finnas, stora behov av arbetskraft med yrkesutbildning på gymnasial nivå. Förändrade kompetenskrav inom olika branscher leder till behov av anpassningar av gymnasieskolans pro- gram med yrkesämnen. Inte minst den tekniska utvecklingen i arbetslivet ställer krav på nya kun- skaper och färdigheter.

Flera insatser behövs för att förbättra förut- sättningarna för alla elever att nå målen och få slutbetyg från gymnasieskolan. Fullföljd gymna- sieutbildning är en förutsättning för en smidig övergång till både högre studier och arbets- marknad. Fler behöver uppnå kraven för grund- läggande behörighet för studier i högskolan. Åtgärderna i regeringens kvalitetsprogram syftar för gymnasieskolans del till att främja detta.

Gymnasiekommittén 2000 presenterade sitt betänkande i början av 2003. Kommitténs för- slag syftar till att möta de förändrade krav som arbetsmarknaden ställer, samtidigt som man vill uppnå en minskad social snedrekrytering, en breddad rekrytering till högskolan och en struk- tur som bryter den sneda könsfördelningen i val av studieväg. Remissomgången är nu avslutad. Regeringen avser att återkomma med en propo- sition under våren 2004. En överväldigande majoritet av remissinstanserna betonar vikten av en lång implementerings- och genomförande- period från riksdagsbeslut till ikraftträdande. Regeringen bedömer därför att gymnasieskolans förändrade struktur bör träda i kraft först höst- terminen 2007.

Regeringen anser att utvecklingen av gymna- sieskolans individuella program är otillfreds- ställande. Läsåret 2002/03 var det ca 16 procent av eleverna i gymnasieskolans år 1 som gick på det individuella programmet. Programmens kva- litet varierar mycket från kommun till kommun och eleverna ges inte tillräckliga möjligheter att ställa krav på utbildningens innehåll och omfatt- ning. Det finns därför, utöver utökade kvalitets- och stödinsatser i grundskolan, behov av system- förändringar i gymnasieskolan. En sådan föränd- ring är en starkare koppling mellan det indi- viduella programmet och de nationella program- men. I juni 2002 tillsatte regeringen en arbets- grupp med uppdraget att föreslå möjliga lös- ningar för att öka möjligheterna för samtliga elever som går på ett individuellt program att följa undervisningen på ett programinriktat indi- viduellt program (PRIV). Arbetsgruppens för- slag syftar till att höja kvaliteten på utbildningen och förbättra elevernas möjligheter att fullfölja

sin utbildning och till framtida anställning. För- slagen kommer att beredas tillsammans med Gymnasiekommitténs förslag om en framtida studievägsstruktur.

Den yrkesinriktade gymnasieutbildningen måste utvecklas i takt med förändringarna på arbetsmarknaden. Det finns stora behov av sam- verkan mellan staten, kommunerna och arbets- marknadsföreträdare inom såväl privat som offentlig sektor, när det gäller utveckling av yrkesutbildningen. Arbetsformerna i gymnasie- skolan bör utvecklas så att möjligheterna med lärande i arbetslivet utnyttjas mer effektivt och så att den kompetens som finns i arbetslivet kommer skolan till nytta genom olika typer av utbyten. Frågorna om samverkan mellan skola och arbetsliv kommer att belysas ytterligare i den yrkesutbildningsdelegation som regeringen avser tillsätta under hösten 2003.

Genom samverkan mellan kommunala utbild- ningsanordnare och det lokala näringslivet kan viss gymnasieutbildning erbjudas på entrepre- nad. Utbildning på entreprenad kan öka flexibili- teten i utbildningssystemet och bidra till utbudet av en högkvalitativ utbildning. Regeringen avser att tillsätta en utredning om utbildning på entreprenad under 2004. Utredningen kommer att få i uppgift att utreda ökade möjligheter till samarbete mellan skolhuvudmän och med näringslivet genom mer flexibla organisations- former.

Utbildning avgörande för integration

En utbildning som inte tillvaratar allas möj- ligheter är slöseri med såväl mänskliga som eko- nomiska resurser, ett slöseri som Sverige inte har råd med. Ett av regeringens mest framskjutna mål för mandatperioden är därför insatser för att bryta utanförskap och segregation.

För att uppfylla målet om en nationellt lik- värdig skola av hög kvalitet krävs särskilda in- satser för att förbättra förskole- och skolsitua- tionen för barn och ungdomar i segregerade om- råden. I dessa områden finns en överrepresenta- tion av elever som har svårigheter att nå målen för utbildningen.

Sedan 1999 har regeringen genom Storstads- politiken satsat stora resurser på att motverka segregationen i storstadsregionerna. Ett av resul- taten av Storstadspolitiken är att flera skolor i de stadsdelar som tecknat lokala utvecklingsavtal

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

har utvecklat nya metoder för att engagera och hjälpa eleverna till bra prestationer. Antalet barn som inte klarar godkänt i basämnena minskar kraftigt i dessa skolor. Många barn som tidigare stått utanför den ordinarie barnomsorgen har fått plats i förskolor med särskild inriktning på språkutveckling. Därmed har dessa barn fått mer likvärdiga förutsättningar inför skolstarten. Er- farenheterna från Storstadspolitiken med bl.a. språkförskolor, läsprogram och läxhjälp är viktiga och skall tas tillvara och införlivas i det ordinarie arbetet.

Regeringen har givit Myndigheten för skolut- veckling som dess första och viktigaste uppdrag att genomföra en rad insatser för att främja ut- vecklingen i förskolor och skolor i socialt och etniskt segregerade stadsdelar, med det tydliga syftet att en större andel av eleverna i dessa stadsdelar skall nå målen för utbildningen. I detta sammanhang skall förskolans, förskole- klassens samt fritidshemmens roll särskilt be- aktas.

Särskilt fokus skall sättas på undervisning i svenska. Skolors arbete med språk- och läsut- veckling skall stimuleras, liksom användningen av skönlitteratur och skolbibliotek. Goda och lärande exempel skall kartläggas, samlas in och spridas och tidigare erfarenheter av framgångs- faktorer skall tillvaratas. Regeringen vill upp- muntra alla grundskolor att arbeta med läsprogram, med tydliga mål som eleverna skall ha uppnått för varje årskurs.

De elever som kommer till Sverige sent under sin skoltid behöver ges särskild uppmärksamhet. Dessa elever hör till dem som har svårast att nå målen. De kan ha goda ämneskunskaper, men den vidare inlärningen hämmas av dåliga språk- kunskaper. Regeringen har beslutat inrätta en fyraårig försöksverksamhet med tvåspråkig undervisning i år 7-9 i grundskolan, som gör det möjligt att ge en del av ämnesundervisningen på modersmålet i syfte att öka invandrarelevernas förutsättningar att tillgodogöra sig under- visningen. Lärarutbildningen för lärare i svenska som andraspråk har förstärkts genom en särskild satsning för att vidareutbilda 510 lärare i svenska som andraspråk.

Det är lika angeläget att de som kommer till Sverige i vuxen ålder ges möjlighet att lära sig svenska för att kunna ta del av både samhälls- och arbetsliv. Utbildningen i svenska för in- vandrare (Sfi) måste i högre grad utgå från individens bakgrund, önskemål och behov. Ett

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

första steg i att förändra svenskutbildningen togs 2003 i och med införandet av de nya kurs- planerna för Sfi. En god språkutbildning kräver välutbildade kompetenta lärare. Skolverket fick därför 2002 medel för kompetensutveckling av Sfi-lärare. Regeringen kommer att ge Myndig- heten för skolutveckling i uppdrag att för år 2004 och 2005 genomföra en riktad kompetens- utveckling för Sfi-lärare. Regeringen kommer att ställa 5 miljoner kronor till förfogande för denna satsning.

Regeringen anser också att den utbildning, arbetslivserfarenhet och kompetens som den en- skilde har, oavsett var individen har tillägnat sig den, bättre skall tillvaratas. Alla vuxna, inte minst invandrare, skall få möjlighet att snabbt få ut- bildning, faktiska kunskaper, yrkeskompetens och erfarenheter validerade och dokumenterade på ett likvärdigt och kvalitetssäkert sätt. Det är viktigt att samverkan mellan olika myndigheter och olika regioner kommer till stånd. En tidig kontakt med arbetslivet främjar integration. Därför är det angeläget att öka inslagen av arbetspraktik och arbete och att genomföra sär- skilda insatser för invandrare som saknar relevant yrkesutbildning.

Att öka mångfalden i högskolan är nöd- vändigt av kvalitetsskäl, för rättvisans skull och för att få människor med olika bakgrund i viktiga yrken i samhället. Utbildningen i en globaliserad värld måste erbjuda vida perspektiv och blir bättre om studentgruppen har en varierad bak- grund. Människor med olika bakgrund måste känna att de har lika goda möjligheter att ta del av en högskoleutbildning. För att viktiga sam- hällsfunktioner som exempelvis rättsväsende, skola och sociala myndigheter skall ha hela be- folkningens förtroende behövs personal av mer skiftande ursprung än idag. Med lagen om lika- behandling av studenter i högskolan och initiativen i propositionen Den öppna högskolan har en ny grund lagts för att mer intensivt arbeta för en ökad mångfald och integration i hög- skolan.

Bland invandrade till Sverige har en hög andel en högskoleutbildning, men enbart 40 procent av dessa har ett arbete som motsvarar deras kompe- tens. Anpassade kompletteringsutbildningar har visat sig vara ett effektivt sätt att stödja in- vandrare att få ett arbete på rätt nivå. Det är angeläget att invandrare med utbildning inom reglerade yrken, bl.a. i vården och skolan, där samhällsbehoven är stora får bättre möjligheter

till det stöd och den komplettering av språk- och yrkeskunskaper som krävs för att de skall kunna ta sådana arbeten. Regeringen har därför upp- dragit till Högskoleverket och Socialstyrelsen att se över bestämmelser och system för bedömning och godkännande av sådana utländska utbild- ningar. Ett arbete pågår inom Regeringskansliet i syfte att öka andelen utrikes födda med ett kvali- ficerat arbete. Mot bakgrund av skolans och lärarnas stora betydelse för integrationsarbetet kommer skolans roll som arbetsgivare att upp- märksammas särskilt, t.ex. har rektor en viktig roll vid anställning och introduktion av lärare med utländsk bakgrund.

All utbildning skall präglas av demokrati och respekt för mänskliga rättigheter

All utbildning skall genomsyras av principen om människors lika värde. Alla som arbetar i skolan har ett tydligt ansvar att aktivt förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och att främja jämställdhet mellan könen. Elevers och studenters rättigheter får inte in- skränkas med hänvisning till kultur, tradition, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionshinder eller på grund av kön.

Traditionella könsmönster hindrar människor att nå sin fulla utvecklingspotential och göra fria utbildnings- och yrkesval. Därför är det viktigt att såväl innehållet som pedagogiken i utbild- ningen präglas av ett tydligt jämställdhets- perspektiv. På alla nivåer i utbildningssystemet måste jämställdhetsarbetet intensifieras och effektiviseras för att bryta ojämställda makt- strukturer och motverka traditionella köns- mönster.

På regeringens uppdrag utbildas pedagogiska resurspersoner i jämställdhet och genuskunskap. Syftet med utbildningen är att bredda och för- djupa kompetensen och höja kvaliteten i för- skolans och skolans verksamhet när det gäller jämställdhet. Regeringens ambition är att det 2004 skall finnas minst en resursperson i varje kommun.

Skolans personal behöver bättre kunskap och kompetens för att förbättra utsatta barns och ungas livsvillkor. Myndigheten för skolutveck- ling har på uppdrag av regeringen tagit fram ett referensmaterial om situationen för flickor och pojkar i miljöer starkt präglade av patriarkala värderingar. Stödmaterialet, Starkare än du tror -

Hur skolor stöttar flickor och möter familjer, kom- mer att delas ut till samtliga grund- och gym- nasieskolor under hösten 2003.

I högskolan har flertalet utbildningar fort- farande en ojämn könsfördelning, även om de insatser som gjorts för att intressera kvinnor att läsa teknikämnen har lett till en jämnare köns- fördelning på teknikområdet. Inom vård- och lärarutbildningarna har förändringarna däremot inte varit lika stora och studenterna på dessa utbildningar utgörs till övervägande del av kvinnor. För att lyckas bryta könsuppdelningen på arbetsmarkanden krävs ett mer målmedvetet arbete för att motverka den sneda könsfördel- ningen på högskolans utbildningar. Totalt sett är andelen kvinnor hög inom grundläggande hög- skoleutbildning (61 procent). Att rekrytera fler män till högskolan var ett av skälen till att rege- ringen i december 2002 inrättade en yrkes- högskoleexamen om 80 poäng. Men trots att fler kvinnor än män tar ut grundexamen och lika många kvinnor som män påbörjar en forskarut- bildning är det fortfarande en majoritet män som disputerar.

Andelen kvinnor bland professorerna har ökat men är trots detta endast 14 procent. Det är av stor vikt att universitet och högskolor gör riktade insatser för att uppnå jämn könsför- delning inom samtliga personalkategorier. Rege- ringen har vidtagit åtgärder för att motverka sned könsfördelning bland rektorer vid universi- tet och högskolor och avser att noga följa arbetet med att uppnå förändring på detta område.

Regeringen har under flera år och genom en lång rad insatser betonat vikten av ett aktivt arbete med demokratiska värderingar, inflytande och en skolmiljö fri från diskriminering och trakasserier. Under förra mandatperioden skedde ett omfattande arbete med fokus på skolans värdegrundsuppdrag som har satt igång en viktig diskussion och lett till ett konkret förändringsarbete i många kommuner och skolor kring frågor om värderingar, respekt och insatser mot kränkande behandling.

Samtidigt visar flera undersökningar på brister i skyddet mot diskriminering och annan kränk- ande behandling i skolan. Alltför många elever i grund- och gymnasieskolan anger att de blivit utsatta för könsord och homofobiskt språkbruk. Regeringen ser mycket allvarligt på detta. Det bryter mot skolans uppdrag och handlar om maktmissbruk som måste åtgärdas. Inga former av kränkande behandling får accepteras.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Skolverket redovisade i december 2002 ett regeringsuppdrag att kartlägga förekomsten av olika former av kränkande behandling. Av analysen framgår att ett aktivt arbete mot kränk- ande behandling ger resultat. På skolor med relativt sett fler vuxna är kränkningarna färre och eleverna upplever större trygghet. Regeringens särskilda satsning på personalförstärkningar genom ett riktat statsbidrag är därför en åtgärd som bör bidra till att öka tryggheten i skolan. Myndigheten för skolutveckling har fått ett sär- skilt uppdrag att redovisa sina insatser för att stödja kommuners och skolors arbete mot kränkande behandling och med normer och demokratifostran. På regeringens uppdrag tar myndigheten också fram vilka handlingsprogram som är utvärderade och verkningsfulla. I upp- draget ingår dessutom att myndigheten skall ut- arbeta referensmaterial och allmänna råd som stöd för skolornas arbete. Myndigheten skall även redovisa hur erfarenheterna från antimobb- ningskampanjen Tillsammans tagits tillvara.

I arbetslivet tillämpas diskrimineringslag- stiftningen och för studenter vid universitet och högskola gäller lagen om likabehandling av stu- denter i högskolan. För det övriga skolväsendet har det hittills inte funnits något motsvarande skydd i lag. Regeringen har därför tillkallat en särskild utredare för att ta fram ett förslag till lagstiftning om förbud mot diskriminering som skall gälla för förskolan och skolväsendet. Skyddet skall gälla diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan tros- uppfattning, sexuell läggning samt funktions- hinder.

Regeringen avser också att noga följa det arbete som sker på universitet och högskolor i syfte att uppfylla målsättningarna med lagen om likabehandling av studenter i högskolan.

En betydelsefull faktor för såväl inlärning som trygghet och trivsel är barns, elevers och för- äldrars möjlighet till delaktighet och inflytande i förskolan och skolan. Undersökningar visar att skolor med hög grad av elev- och föräldrain- flytande både når bättre skolresultat och har lägre grad av trakasserier och mobbning. Rege- ringen anser det därför angeläget att finna vägar att ytterligare stärka elev- respektive föräldrain- flytandet i förskola, skola och vuxenutbildning.

En arbetsgrupp inom Utbildningsdeparte- mentet skall i samband med att förslaget till ny skollag bereds lämna förslag på en tydligare reglering av elevers och föräldrars rätt till in-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

flytande, samt förskolans, skolans och vuxenut- bildningens skyldighet att ge möjligheter att öka det reella inflytandet. Arbetsgruppen skall också lämna förslag till hur och i vilken form försöks- verksamheten med lokala styrelser med elev- majoritet respektive föräldramajoritet kan per- manentas.

Skolan är elevernas arbetsplats. Genom att elever från grundskolans år 1 omfattas av arbets- miljölagen har de lagstadgad rätt till en god arbetsmiljö fri från kränkningar. Dock omfattas inte barn i förskolan och fritidshemmen och undersökningar har visat på brister i skolans arbetsmiljöarbete. Regeringen ämnar under hösten 2003 fatta beslut om direktiv för en utredning om frågor inom arbetsmiljölag- stiftningen, där en översyn av lagen ur ett barn- och elevperspektiv kommer att ingå. Parallellt med detta har Skolverket regeringens uppdrag att meddela föreskrifter för elevskyddsom- budens medverkan i arbetsmiljöarbetet.

Kunskapen om sambandet mellan hälsa, lärande och trygghet behöver öka. För detta ändamål arbetar Myndigheten för skolutveckling regionalt med kompetensutveckling av skol- personal.

Skolan skall stimulera fysisk aktivitet

Att vissa barn rör sig för litet och ökar i vikt är ett folkhälsoproblem som måste bemötas genom insatser från hela samhället. Skolan har dock en central roll genom att det är en plats där alla barn samlas och tillbringar en stor del av sin tid. Där- för bör fysisk aktivitet och rörelse finnas med som en naturlig del i skolans vardag. Idrotts- ämnet och idrottslärarnas kompetens är en given utgångspunkt i detta arbete. Det behövs emeller- tid också ett ämnesövergripande arbete och en samverkan med idrottsrörelsen och det omgiv- ande samhället och föreningslivet. Det är rege- ringens mening att alla elever bör ges möjlighet till någon form av fysisk aktivitet under minst 30 minuter varje skoldag. Regeringen har under 2003 genomfört flera samordnade insatser för att öka elevernas möjlighet till idrott, lek och rörelse.

Genom en ändring av läroplanerna för grund- och gymnasieskolan har skolan givits ansvar att erbjuda daglig och regelbunden fysisk aktivitet inom ramen för den samlade skoldagen. För att erbjuda skolorna stöd och sprida goda erfaren-

heter har ett nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet och andra hälsofrämjande åt- gärder inrättats och kommer under hösten 2003 att påbörja sitt arbete. Genom regeringens ”handslag för idrott” med idrottsrörelsen tillförs idrottsrörelsen sammanlagt en miljard kronor under förutsättning att de bl.a. ökar samarbetet med skolorna.

Likvärdig kvalitet i fristående och kommunala skolor

Det är positivt med valfrihet och mångfald på skolans område, både bland de kommunala och fristående skolorna. Det är viktigt att det råder lika och rättvisa villkor mellan skolor, oavsett huvudman. Riksdagen har infört krav på be- höriga lärare även i de fristående skolorna och att även fristående skolor skall vara öppna för alla elever, oavsett bakgrund, kultur eller övertygelse. Från kalenderåret 2003 får fristående skolor inte heller längre ta ut avgifter av eleverna. Det är därtill regeringens åsikt att konsekvenserna av en etablering av fristående skolor behöver prövas tydligare.

För elevernas skull måste krav ställas på både på villkoren för och undervisningen i fristående skolor. Elevernas rätt till en saklig och allsidig utbildning innebär att undervisningen i de fri- stående skolorna måste följa läroplanens värde- grund.

De fristående skolorna är tillsammans med de offentligt drivna skolorna en del av den gemen- samma skolan. De har gemensamma grundlägg- ande regler. De finansieras gemensamt. De har en gemensam värdegrund och gemensamma kunskapsmål. Därför är det enligt regeringen naturligt att de fristående skolorna ingår i den gemensamma utvärderingen av kvaliteten, natio- nellt och lokalt.

En fristående skola, oavsett profil eller inrikt- ning, skall vara öppen för skilda uppfattningar, hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och läroplanerna samt klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden. Rege- ringen menar att Skolverket måste vara upp- märksamt och skarpt i sin tillsyn, när det gäller undervisningens kvalitet samt de värden som förmedlas och företräds.

Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att skapa nya och skarpa rutiner och metoder för in- spektion av fristående skolor. Skolverket skall

vidare utveckla sina metoder såväl vid god- kännande som vid uppföljningsbesök vid nya skolor. Skolverket skall därutöver genomföra en särskild inspektion av fristående skolor med konfessionell inriktning eller motsvarande. För att ytterligare förstärka Skolverkets inspektion och tillsyn föreslår regeringen en utökning av Skolverkets anslag med 5 miljoner kronor från 2004.

Fortsatt satsning på vuxnas lärande

Det livslånga lärandet skall vara en reell möjlig- het för alla. Att få stöd för ett livslångt och livs- vitt lärande är ett av välfärdssamhällets stora privilegier. Genom åren har hundratusentals vuxna läst igen, kommit ikapp, bytt inriktning och lagt grunden för framtiden. I takt med att samhället förändras måste nya krav ställas på samhällets insatser för vuxnas lärande. Detta är en stor utmaning för kommunerna. Kommuner- nas roll och uppgifter har förändrats från att främst ha erbjudit och anordnat utbildning till att nu söka upp, informera, vägleda och validera samt inte minst stödja det lärande som efter- frågas. Ansvaret för att skapa förutsättningar för vuxnas lärande delas mellan stat och kommun. Kommunerna har under 2003 kunnat söka medel motsvarande ca 46 500 årsstudieplatser för att utveckla dagens vuxenutbildning och stöd för lärande, under förutsättning att kommunerna själva finansierar ca 35 000 platser. För 2004 be- räknas ungefär motsvarande antal platser. Det innebär en fortsatt stor satsning och statligt åtagande när det gäller vuxnas lärande.

Ett flexibelt lärande

För att Sverige skall kunna fortsätta vara ett land i ständig utveckling behöver alla utveckla sin kompetens. Det livslånga lärandet är ett indi- viduellt projekt men det kräver ett gemensamt ansvar. Den enskilde skall ta ställning till vad, hur och när man vill lära. Dock krävs ett gemen- samt ansvar för att garantera att möjligheterna och förutsättningarna för lärandet finns.

Vuxenutbildningen har förändrats. Fokus för insatserna har förskjutits från att skapa utbild- ningsmöjligheter till när, var och hur man bäst skapar förutsättningar för den enskildes lärande. Det skall vara möjligt att läsa på kvällstid,

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

kombinerat med arbete eller hemma vid datorn. Det handlar om att bygga nätverk, att skapa former och kanaler för samarbete och samverkan mellan utbildningsanordnare, arbetsliv och stat- liga myndigheter. Valen skall bli så tillgängliga som möjligt för den enskilde medborgaren. Kommunerna fick under 2002 sammanlagt 350 miljoner kronor för att utveckla sin infrastruktur för vuxnas lärande. Därmed har kommunerna bättre möjligheter att bygga upp lärcentra som stödjer en utbildning av god kvalitet samt att er- bjuda vägledning och handledning.

Extra resurser till utbildningar inom Sveriges nätuniversitet

Sveriges nätuniversitet är en samverkan kring den IT-stödda distansundervisningen som skapades 2002. Den bidrar till att öka tillgänglig- heten och bredda rekryteringen till högre utbild- ning. Nätuniversitetet ökar i omfattning både vad gäller kursutbud och antal studenter. För att fortsatt stimulera universitet och högskolor att erbjuda utbildning inom ramen för Sveriges nät- universitet avsätts 2004 totalt 100 miljoner kronor. Det innebär, liksom under 2003, att det utgår en extra ersättning om 20 000 kronor per helårsstudent som kan ges för en stor del av distansundervisningen.

Svenskundervisning för invandrare förnyas

För att människor från andra länder snabbt skall ges likvärdiga möjligheter att verka i det svenska samhället måste den första kontakten med Sverige vara inriktad på hur fortsättningen av det nya livet skall se ut. För den som är nyanländ till Sverige bör validering vara en viktig del av in- troduktionen. Det behövs ett nytt samordnat system för bättre samverkan mellan olika myn- digheter på lokal och nationell nivå. De olika aktörerna måste dela ansvaret och uppgiften. Varje invandrare skall erbjudas en bra utbildning i svenska i kombination med att behov av övrig utbildning och praktik tillgodoses. Mot denna bakgrund arbetar sedan 2002 en utredning, som i nära samarbete med översynen av mottagandet och introduktionen för flyktingar, som under hösten 2003 skall redovisa förslag för den fram- tida inriktningen av utbildningen i svenska för invandrare.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Delegation för validering

Validering handlar om att ta till vara människors faktiska eller reella kunskaper och kompetens oberoende av hur den förvärvats. Det handlar om kunskaper man har skaffat sig i arbetslivet, i studiecirkeln eller på sin fritid. Validering är be- tydelsefullt inte minst för flyktingar och andra invandrare, som skaffat sina formella och infor- mella kunskaper i andra länder och andra skol- system och ofta har svårt att bli bedömda och värderade efter sin verkliga kompetens. Arbetet med validering måste inriktas mer på systematisk bedömning och dokumentation. För att säker- ställa en nationell likvärdighet, hög kvalitet och rättssäkerhet för den enskilde skall en statlig delegation ha ett tidsbegränsat uppdrag från 2004 att främja och stödja nya metoder och system för validering.

En stark regional samverkan är nödvändig för att validering skall kunna genomföras. Ansvaret för att praktiskt genomföra valideringen kom- mer att ligga på enskilda utbildningshuvudmän, skolor, högskolor, branschorgan etc men dele- gationen får i uppdrag att konkret stimulera framväxten av en regional samverkan för att för- verkliga validering. Delegationen disponerar 60 miljoner kronor fördelat på fyra år.

Som en del av arbetet med minskad sned- rekrytering och ökad mångfald i högskolan har universitet och högskolor fått i uppdrag att be- döma de sökandes reella kompetens. Regeringen kommer noga att följa hur lärosätena utvecklar sin praxis i denna bedömning.

Vidareutbildning i vården

Förbättrade vidareutbildningsmöjligheter kan bi- dra till att minska personalbristen i vården och omsorgen och till att stimulera rekryteringen. Regeringen avser att ge ett uppdrag att jämföra olika utbildningar i syfte att ta fram ett förslag till en förkortad vidareutbildning för under- sköterskor som vill bli sjuksköterskor.

IT-portal för bättre vägledning

Det är viktigt att människor får stöd att formulera sina intressen, göra sin egen hand- lingsplan eller enkelt få annan relevant informa- tion för att kunna göra ett bra val. Ju mer

mångfacetterat utbildningssystemet blir, bland annat som en följd av förändringar på arbets- marknaden, desto större blir behovet av vägled- ning. Därför föreslår regeringen att ett IT- baserat informationssystem som täcker all ut- bildning i Sverige skall utvecklas. Det skall kunna användas av såväl professionella vägledare som enskilda som söker information om utbild- ningar från grundskola till högre utbildning. För detta avsätts 10 miljoner kronor under en treårs- period.

Varierat utbud av yrkesutbildningar efter gymnasieskolan

Eftergymnasiala yrkesutbildningar spelar en allt viktigare roll för att ge fler människor de för- djupade både teoretiska och praktiska kunskaper som ett modernt arbetsliv kräver. Det finns be- hov av ett brett utbud av eftergymnasiala yrkes- utbildningar som präglas av stor flexibilitet, med olika upplägg och av varierande längd.

Många kommuner har fått höga kostnader som de själva inte har kunnat styra över för elever som studerar på eftergymnasiala utbild- ningar i andra kommuner. Därför avser rege- ringen att återkomma med förslag till att systemet med reglerad interkommunal ersätt- ning för påbyggnadsutbildningar skall avskaffas. Det bör prövas om vissa påbyggnadsutbildningar kan vidareutvecklas till utbildningsformer som är ett statligt ansvar och är statligt finansierade. På- byggnadsutbildningar som inte blir aktuella att överföra till annan utbildningsform bör kunna drivas vidare av nuvarande huvudmän.

Den kvalificerade yrkesutbildningen (KY) har genom sin starka regionala arbetslivsanknytning på ett framgångsrikt sätt mött arbetslivets behov av arbetskraft med högre yrkeskompetens och blivit en attraktiv yrkesutbildning som i mycket hög grad leder till arbete eller fortsatta studier.

För att bredda rekryteringen till högskolan, bl.a. av elever från gymnasieskolans yrkesin- riktade program, inrättade regeringen i december 2002 en yrkeshögskoleexamen om 80 poäng.

Säkrad återväxt inom hantverksyrken

Nyrekryteringen inom hantverksyrken har under många år varit liten på grund av bristande utbildningsmöjligheter, vilket har medverkat till

en sned åldersfördelning bland de yrkesverk- samma. Det är därför av såväl utbildnings- politiska som kultur- och arbetsmarknads- politiska skäl angeläget att skapa ett ramverk som kan stödja återväxten inom hantverks- yrkena. Regeringen föreslår att 3,8 miljoner kronor anvisas för att skapa möjlighet till för- söksverksamhet med eftergymnasiala lärlings- utbildningar inom hantverksområdet.

Folkbildning

En stark folkbildning är viktig i ett kunskaps- samhälle. Folkbildningen bidrar till att höja människors kompetens och höjer därmed utbild- ningsnivån i samhället. Den är samtidigt ett alternativ till annan utbildning.

Den pågående statliga utvärderingen av folk- bildningen skall redovisas senast 15 mars 2004. Som ett komplement till utvärderingen och för att bredda beslutsunderlaget skall en särskild ut- redare belysa vilka grupper som inte deltar i folk- bildningen och skälen till detta. Utredaren skall undersöka ungdomsorganisationernas erfaren- heter av studieförbunden och belysa folkbild- ningen ur icke-deltagarens perspektiv samt undersöka om det finns önskemål som folkbild- ningen kan tillgodose. Uppdraget skall redovisas senast 15 april 2004. Folkbildningsrådet har ock- så av regeringen fått resurser för att formulera folkbildningens egen syn på sin framtida roll och uppgifter. Uppdraget skall redovisas 1 mars 2004.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

domar som börjar en högskoleutbildning. Per- soner födda på 1970-talet är nu den mest välut- bildade generationen i Sverige. Övergångs- frekvensen har på kort tid ökat till ca 43 procent.

Det ökade antalet studieplatser tillsammans med andra åtgärder som ett förbättrat studiestöd och åtgärderna i propositionen Den öppna hög- skolan innebär att den sociala snedrekryteringen till högskolan nu minskar. Drygt hälften av ny- börjarna i högskolan har föräldrar utan hög- skoleutbildning. På tio år har andelen högskole- nybörjare under 35 år som kommer från arbetar- hem ökat från 20 till 26 procent samtidigt som andelen från högre tjänstemannahem minskat från 33 till 25 procent.

I den första fasen av utbyggnaden lades tyngdpunkten på teknik och naturvetenskap vilket ledde till en kraftig expansion på dessa områden. Antalet examinerade inom teknik- området fördubblades under 1990-talet. Nu är behoven i samhället och på arbetsmarknaden större inom vården och utbildningen. Därför sker nu en förskjutning av utbildningsutbudet mot dessa områden.

Inom vissa områden har dock inte den snabba och omfattande utbyggnaden av grundutbild- ningen mötts av en lika stor efterfrågan från studenterna. Regeringen föreslår nu att 120 miljoner kronor omprioriteras från vissa hög- skolors grundutbildningsanslag till forskning, framför allt inom VINNOVA och Veten- skapsrådet. Detta ger en betydelsefull förstärk- ning till både den tillämpade industriforskningen inom IT/telekom och grundforskningen.

Starka högskolor i varje län ger fler tillgång till högskoleutbildning

Utbyggnaden av högskolan har skapat minst en stark högskola i varje län som fungerar som ett kraftcentrum för förnyelse och dynamik. Genom att nivån på de statliga resurserna ökat med 8,4 miljarder kronor under perioden 1997-2003 (2004 år prisnivå) har det blivit möjligt att bygga ut högskoleutbildningen, in- klusive studiestöd, mycket kraftigt. Därigenom ökas möjligheterna för alla att ta del av en hög- skoleutbildning. Regeringens långsiktiga mål är att 50 procent av en ungdomskull skall ha på- börjat en högskoleutbildning vid 25 års ålder. Den kraftiga utbyggnaden av högskolan har på 20 år inneburit en fördubbling av antalet ung-

Fler välutbildade lärare och förskollärare

Att säkerställa tillgången på välutbildade förskol- lärare och lärare är en viktig statlig angelägenhet. För att kunna utveckla kvaliteten i förskolan och skolan är det nödvändigt med en hög nivå på lärarutbildningen. För att ökade resurser till för- skolan och skolan skall kunna leda till en ökning av antalet lärare måste utbildningen av lärare fortsätta att öka.

Lärarutbildningen har byggts ut mycket kraftigt. Antalet lärare i de olika skolformerna är i dag större än någonsin tidigare. De senaste åren har lärarbristen sjunkit markant och det har blivit avsevärt lättare för skolorna att rekrytera lärare. Andelen obehöriga lärare som arbetar i skolorna är dock alltför hög.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att öka utbildningen av lärare. De viktigaste åt- gärderna är införandet av en ny lärarutbildning, fler utbildningsplatser, kompletteringsutbildning för obehöriga lärare (det s.k. SÄL-projektet), vidareutbildning av friställda ingenjörer till lärare samt utvecklingsprojektet Attraktiv Skola.

Arbetet för en utbyggd lärarutbildning har givit goda resultat. Från 1997/98 till 2001/02 har antalet nybörjare i lärarutbildningen ökat från ca 10 000 till 15 600, en ökning med över 50 procent.

För att möta personalbehovet inom förskolan krävs att antalet lärare med inriktning mot arbete i förskolan ökar. Utbildningen av lärare för gym- nasieskolans yrkesämnen tillgodoser inte den framtida efterfrågan. Universitet och högskolor med lärarutbildning måste vidta nödvändiga åt- gärder för att möta dessa behov.

Internationell utveckling påverkar svensk högskoleutbildning

I Bolognaprocessen samarbetar mer än 30 länder för att stärka den högre utbildningen i Europa och göra de olika ländernas system jämförbara. Syftet är att utveckla det europeiska samarbetet inom högre utbildning dels för att främja studenternas rörlighet inom Europa, dels för att öka Europas konkurrenskraft och attraktions- kraft som utbildningskontinent. Detta inter- nationella samarbete är en viktig drivkraft för ut- vecklingen av högre utbildning i vår del av världen.

En ökad mångfald, internationalisering och rörlighet av studenter både till och från Sverige är viktig för utbildningens kvalitet. Det är nu drygt 27 000 svenska studenter som studerar utomlands, dvs. lika många som vid ett stort svenskt universitet. Antalet utländska studenter som kommer till Sverige ökar kontinuerligt. Regeringens mål är att universitet och högskolor skall öka den internationella rörligheten genom att erbjuda internationellt attraktiva utbild- ningar, öka antalet utbildningar som ges på engelska samt verka aktivt i internationellt sam- arbete.

Bolognaprocessen och behovet av en ökad mångfald och internationalisering ställer krav på den framtida utvecklingen av svensk högskole- utbildning. Det är bl.a. mot denna bakgrund som en projektgrupp inom Utbildningsdepartemen-

tet nu gör en översyn av vissa examensfrågor i högskolan.

Antagningen till högskoleutbildning

Reglerna för tillträde till högskolan har stor på- verkan på arbetet i gymnasieskolan och på för- utsättningarna för olika grupper att komma in på högskolan. Regeringen strävar efter att öka direktövergången från gymnasieskolan till hög- skolan, uppmuntra elevers prestationer i gym- nasieskolan, minska konkurrenskompletteringen och bredda rekryteringen till högre utbildning. Alltför många som redan klarat kurserna i gym- nasieskolan studerar inom den kommunala vuxenutbildningen för att förbättra sina meriter. Många elever väljer bort kurser, exempelvis i moderna språk eller matematik, ibland p.g.a. att de anses vara svåra i förhållande till de meriter de ger. Tillträdessystemet bör förändras för att upp- muntra till studier i språk och matematik. En särskild utredare ser på regeringens uppdrag över tillträdesreglerna och ska redovisa uppdraget under våren 2004. Nu finns också ett utred- ningsförslag om en ny struktur för gymnasie- skolan. Viktiga delar av gymnasieskolans upp- byggnad och högskolans antagning bör för- ändras samlat för att stödja ett gott arbetsklimat i gymnasieskolan och väl förberedda studenter i högskolan.

Proposition om högskolefrågor

Universitet och högskolor har allt större be- tydelse för samhällsutvecklingen och för en- skilda individer. Till detta skall läggas den starka förändringskraften i det internationella sam- arbetet och dess påverkan på det svenska hög- skolesystemet och behoven av en förändrad an- tagning. Regeringen avser mot denna bakgrund att behandla dessa och andra högskolefrågor i en proposition under mandatperioden.

Mitthögskolan blir universitet 2005

Regeringen har beslutat att Mitthögskolan skall få benämnas universitet från den 1 januari 2005. Beslutet är en viktig framtidssatsning som bidrar till att stärka Sverige som kunskapsnation. Det är ett led i regeringens politik att stärka den högre

utbildningen och forskningen i Sverige och att skapa starka lärosäten i hela landet. Mitthög- skolan har under senare år genomfört en lång rad åtgärder för att stärka och samla sina forsknings- miljöer. Regeringen beslutade, i linje med Hög- skoleverkets bedömning, att ge Mitthögskolan ytterligare tid för att bygga upp och konsolidera sina forskningsmiljöer inom humaniora och samhällsvetenskap.

Vidare kommer högskolan i Jönköping att ges ett generellt tillstånd att utfärda forskarexamen inom humanistiskt – samhällsvetenskapligt vetenskapsområde.

Nytt avtal om läkarutbildning och kliniskt inriktad medicinsk forskning

Ett nytt avtal har slutits mellan staten och be- rörda landsting om läkarutbildning och kliniskt inriktad medicinsk forskning, det s.k. ALF-av- talet. Genom höjningen av den statliga ersätt- ningen kan det nya ALF-avtalet bidra till att ut- veckla grundutbildningen av läkare och stärka den kliniskt inriktade medicinska forskningen i Sverige. Det nya avtalet lägger grunden för ett fortsatt gott samarbete mellan berörda univer- sitet och landsting, ett samarbete som är av mycket stor betydelse för kvaliteten på Sveriges läkarutbildning och medicinska forskning.

Försöksverksamhet i högskolan

De stora satsningarna på utbyggnad av univer- sitet och högskolor ökar lärosätenas betydelse för samhällsutvecklingen och ställer nya krav på högskolans inre organisationsformer. Nya behov av samverkan mellan lärosätena och det om- givande samhället har vuxit fram, liksom behov av tvärvetenskapligt samarbete. Regeringen före- slår därför att högskolelagen ändras så att rege- ringen kan medge försöksverksamhet med nya organisationsformer inom högskolan.

Det reformerade studiestödet får full genomslagskraft

Studiestödet är en viktig faktor för att ge fler, oberoende av sina ekonomiska resurser, möjlig- het att studera och skaffa den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. Det nya studie-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

stödssystem som infördes 2001 gjorde att Sveriges med internationella mått mätt generösa studiestöd blev ännu förmånligare.

Från och med den 1 juli 2003 har de över- gångsbestämmelser som fanns i samband med införandet av det nya systemet upphört. Detta medför en förenklad administration för Centrala studiestödsnämnden (CSN) samt att studie- stödssystemet blir mer överblickbart för den en- skilde. Regeringens avsikt är att noga följa re- formen och har därför gett CSN i uppdrag att följa studiestödssystemets utveckling och analysera dess effekter.

Studiestödssystemet är tänkt att fungera till- sammans med övriga trygghetssystem. Rege- ringen har uppdragit åt en särskild utredare att göra en samlad analys av de studerandes ekono- miska och sociala situation. Utredaren skall ock- så analysera förutsättningarna för att införa ett barntillägg till studerande.

För att förbättra det ekonomiska stödet till ungdomar som går i gymnasieskolan och deras föräldrar lämnas studiebidrag fr.o.m. den 1 januari 2003 under tio månader per år, istället för som tidigare nio månader.

Den 1 januari 2003 infördes ett nytt rekryte- ringsbidrag vid vuxenstudier. Syftet är att nå svårrekryterade grupper med ett särskilt för- månligt ekonomiskt bidrag. Kommunerna skall använda bidraget som ett verktyg i sin upp- sökande verksamhet för att stimulera till studier på grundskole- och gymnasienivå och skall då kunna ge ett tillförlitligt besked om de ekono- miska villkoren för studierna. Bidraget kan lämnas till personer med kort tidigare utbildning som antingen är eller riskerar att bli arbetslösa eller som på grund av funktionshinder behöver extra tid för att nå studiemålen.

För att via uppsökande verksamhet öka rekryteringen av kortutbildade samt skapa in- tresse och förutsättningar för en fortsatt längre kompetenshöjande utbildning finns ett bidrag för korttidsstudier d.v.s. till studier av mindre omfattning. Som en följd av att hanteringen av verksamheten kommit närmare målgruppen har en avsevärd förbättring i rekryteringen till kort- tidsstudier kunnat nås. Mot bakgrund av den ökande efterfrågan föreslår regeringen att riks- dagen under kommande verksamhetsår anvisar nya medel motsvarande 25 miljoner kronor för att ytterligare stärka förutsättningarna till finansiering under kortare studier för dessa vik-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

tiga grupper. I satsningen ingår även medel till administration av den utökade verksamheten.

Teknik, naturvetenskap och matematik

Trots en kraftig ökning av såväl antalet studenter som antalet examinerade inom teknik och natur- vetenskap finns ett fortsatt stort behov av fler högskoleutbildade inom området. I Sverige, lik- som i övriga västvärlden, väljer för få ungdomar tekniska eller naturvetenskapliga utbildningar. Sverige och övriga EU-länder har därför en gemensam målsättning att arbeta för ökad rekrytering till dessa utbildningar. För att lyckas med detta anger regeringen sedan 2002 mål för andelen examinerade lärare med sådan inrikt- ning. Detta arbete behöver kompletteras med särskilda insatser för att skapa intresse för om- rådet redan tidigt i förskola och skola. Även om svenska elever hävdar sig förhållandevis bra i internationella undersökningar av resultat inom och intresse för teknik och naturvetenskap, be- hövs fortsatta insatser både för att höja resul- taten och för att motivera fler och nya grupper av elever och studenter att välja utbildningar inom dessa områden. Det finns t.ex. en markant social snedrekrytering till gymnasieskolans naturvetenskapliga program.

Arbetet med att öka intresset har pågått länge genom en rad olika åtgärder. En viktig insats gör de olika teknik- och naturvetenskapscentra som finns över hela landet. Regeringen föreslår en förstärkning av statsbidraget till dessa centra med 4 miljoner kronor från 2004. Bland de större satsningarna kan vidare nämnas hög- skolans utbyggnad som till att börja med hade tyngdpunkten inom teknik och naturvetenskap, möjligheten till förmånligare studiestöd för äldre studenter på NT-utbildningar i högskolan t.o.m. 2002, samt det s.k. basåret i komvux och hög- skola.

Sedan 1993 driver Skolverket och Högskole- verket det s.k. NOT-projektet som ska stimulera intresset för naturvetenskap och teknik genom att påverka attityder och ge stöd till lärare. Projektet avslutas i december 2003 och skall där- efter utvärderas. Regeringen avser att återkomma med ytterligare insatser för att stimulera in- tresset och öka kunskaperna inom området.

Kungl. Tekniska högskolan och Lärarhög- skolan i Stockholm har regeringens uppdrag att utveckla möjligheten att avlägga en dubbel lärar-

och ingenjörsexamen. Ett annat sätt att tillvarata och föra in teknisk och naturvetenskaplig kom- petens i skolan är det uppdrag som Lärarhög- skolan i Stockholm har att ge en kompletterande lärarutbildning till friställda ingenjörer. Liknande satsningar där tekniska utbildningar och lärar- utbildning samverkar pågår vid flera lärosäten.

Ett hinder för att få fler sökande till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar är ofta bristande kunskaper i och intresse för mate- matik. Goda matematikkunskaper är av stor vikt för både arbetsliv, privatliv och för att förstå vik- tig samhällsinformation. Svenska elevers mate- matikresultat ligger över det internationella genomsnittet men behöver ändå förbättras i både grund- och gymnasieskolan. I januari 2003 till- satte regeringen en matematikdelegation som skall utarbeta en handlingsplan med förslag på hur man i alla skolformer kan förändra attityderna till och utveckla undervisningen i matematik.

Det är angeläget att alla medborgare får goda kunskaper om IT och IT-användning. Såväl lärare som elever behöver god kompetens i och tillgång till IT som informationskälla och peda- gogiskt redskap. Staten har genom det nationella programmet för IT i skolan (ITiS) påskyndat och stimulerat IT-användningen i skolorna. Projektet, som avslutats under 2003, har varit mycket framgångsrikt och har nått drygt halva lärarkåren. Myndigheten för skolutveckling har nu det nationella ansvaret för fortsatta insatser och stimulans av användningen av IT i skolan och har i uppdrag att ta tillvara, utveckla och sprida de erfarenheter som finns.

Sverige skall vara en ledande forskningsnation

Forskningen lägger grunden för kunskapsut- vecklingen i samhället och bidrar med nya veten- skapliga rön som kan användas inom olika sam- hällsområden. Sverige tillhör de länder i världen som avsätter mest offentliga resurser som andel av BNP till forskning och utvecklingsarbete (FoU), samtidigt som Sverige även har ett FoU- intensivt näringsliv. Totalt avsätter Sverige drygt fyra procent av BNP till FoU (2001), vilket är mer än något annat land inom OECD.

Målet för regeringens forskningspolitik är att Sverige skall vara en ledande forskningsnation där forskningen bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet. Staten har ett övergripande ansvar för

att det svenska samhället utvecklar och tar till- vara ny kunskap. Staten har ett särskilt ansvar för att garantera forskningens frihet och att stödja vital grundforskning och forskarutbildning. Under 1990-talet fördubblades det årliga antalet forskarexaminerade (licentiater och doktorer) i Sverige, från ca 1 500 till 3 000 examinerade. Regeringens ambition är att fördubbla examina- tionen i forskarutbildningen även under de kommande tio åren (regeringsförklaringen 2001; Den öppna högskolan prop. 2001/02:15).

I denna proposition föreslår regeringen att VINNOVA tillförs 100 miljoner kronor från 2004 för tillämpad industriforskning inom IT/telekomområdet. Därtill förstärks den medi- cinska forskningen genom ett resurstillskott till Vetenskapsrådet med 25 miljoner kronor från 2004. Det nya s.k. ALF-avtalet mellan staten och sex landsting innebär bl.a. att ersättningen till vissa landsting för kliniskt inriktad medicinsk forskning höjs med 25 miljoner kronor fr.o.m. 2005. Dessutom permanentas fr.o.m. 2004 tidigare tillfälliga satsningar om 33 miljoner kronor på marin forskning och forskning om ekologisk produktion. Fr.o.m. 2005 permanentas även satsningen på 160 miljoner kronor för forskning om biologisk mångfald och hållbar utveckling som aviserades i den ekonomiska vår- propositionen 2001. Universitetens och hög- skolornas forskningsanslag har under perioden 2000-2003 höjts med sammanlagt drygt 680 miljoner kronor (2001 års prisnivå). Under perioden 2000-2005 ökar de statliga anslagen till forskning och forskarutbildning med ca 1,7 miljarder kronor.

Svensk forskning behöver bli bättre på att prioritera och profilera sig inom angelägna forsk- ningsområden, satsa på unga forskartalanger, fortsätta öka andelen kvinnor på alla nivåer inom forskarvärlden och bygga upp konkurrens- kraftiga och dynamiska forskningsmiljöer. För att stärka svensk forskning är det också ange- läget att uppmuntra såväl nationell som inter- nationell rörlighet i forskarvärlden. Det inter- nationella forskningssamarbetet måste utvecklas, samtidigt som de svenska universiteten och högskolorna måste bli bättre på att samarbeta med varandra. Även möjligheterna till och stödet för kommersialisering av forskningsresultat bör utvecklas ytterligare. För att klara det före- stående generationsskiftet inom svensk forsk- ning och den ökande efterfrågan på forskarut-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

bildade, har särskilda satsningar på forskarutbild- ning och unga forskare genomförts.

Riksdagen beslutade i juni 2003 på regeringens förslag i propositionen Etikprövning av forsk- ning (prop. 2002/03:50) om en lag om etikpröv- ning av forskning som avser människor och bio- logiskt material från människor samt om en organisation för denna etikprövning. Den nya lagen och organisationen träder i kraft den 1 januari 2004.

Som ett led i förberedelserna inför den kommande forskningspolitiska propositionen har regeringen bl.a. tillkallat en särskild utredare som skall göra en översyn av de innovativa verk- samheter som bedrivs inom kommuner och landsting (dir. 2002:66). Regeringen har också givit VINNOVA i uppdrag att se över möjlig- heterna att stärka kommersialiseringen av forsk- ningsresultat. Uppdraget redovisades våren 2003. Vidare har regeringen tillsatt en särskild utredare som skall utreda vissa frågor rörande forskar- utbildningen och perioden efter doktorsexamen. Universitet, högskolor, forskningsråd och ett flertal andra myndigheter har dessutom fått i uppdrag att utarbeta forsknings- och kunskaps- strategier som redovisar fakta, analyser och be- dömningar av utvecklingen. Högskoleverket har givits ett uppdrag att utreda det framtida be- hovet av lärare vid landets universitet och hög- skolor. Vetenskapsrådet har på regeringens upp- drag redovisat hur rådet kan bidra till att skapa och förstärka verkligt starka och internationellt konkurrenskraftiga svenska forskningsmiljöer.

4.5Insatser

4.5.1Insatser inom politikområdet

Såväl huvudmannaskap, finansieringsformer som statliga insatser varierar mellan olika verksam- heter inom politikområdet. Insatserna består av:

-Finansiering och anslag. Totalt uppgår den direkta statliga finansieringen inom poli-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

tikområdet till ca 28 procent av drifts- kostnaderna vilket innebär att detta inte är den dominerande styrformen. Anslag- en utgår till studiestöd, statlig verksamhet samt som bidrag till kommunal och en- skild verksamhet. Anslagen till hög- skolans grundutbildning är huvudsakligen prestationsrelaterade. Anslag utgår inte bara till löpande verksamhet utan används också som kompletterande finansiering för att förändra, utveckla, förnya och komplettera den befintliga verksamheten. Viktiga exempel på detta är det riktade stödet för utbildning av vuxna, kompe- tensutveckling för lärare, maxtaxa och allmän förskola samt bidrag till personal- förstärkningar i skola och fritidshem.

-Reglering och uppställande av mål. För hela politikområdet, utom för folkbild- ningen, fastställs mål och vissa regler i lagar och andra författningar. För folk- bildningen fastställer staten endast syften för statsbidraget medan mål och regler fastställs inom folkbildningsverksam- heten. För förskoleverksamhet, skol- barnsomsorg, skola och vuxenutbildning gäller skollagen (1985:1100), olika skol- formsförordningar och läroplaner. För kvalificerad yrkesutbildning gäller lagen (2001:239) om kvalificerad yrkesutbild- ning och förordningen (2001:1131) om kvalificerad yrkesutbildning. För univer- sitet och högskolor gäller högskolelagen (1992:1434), högskoleförordningen (1993:100) och för studiestödsområdet studiestödslagen (1999:1395) samt stu- diestödsförordningen (2000:655). Dessa lagar, förordningar och läroplaner är ock- så i stor utsträckning giltiga för den en- skilda verksamheten på respektive om- råde. På högskoleområdet finns en sär- skild lag för enskilda utbildningsan- ordnare, lag (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina samt för Sveriges lantbruksuniversitet förordning (1993:221) för Sveriges lantbruksuniver- sitet.

-Uppföljning. De centrala myndigheterna Statens skolverk, Myndigheten för kvali- ficerad yrkesutbildning, Högskoleverket och Centrala studiestödsnämnden har upp- följnings- och statistikansvar på sina res-

pektive områden. Statistiska centralbyrån svarar för gemensam utbildningsstatistik.

-Utvärdering, kvalitetssäkring och granskning. De ovannämnda centrala myndigheterna har samtliga ett utvärderingsansvar på sina respektive områden och genomför om- fattande utvärderingsprogram. Arbete med kvalitetssäkring, kvalitetsredovisning och kvalitetsutveckling pågår inom kommuner, skolor och högskolor. Skolor och kom- muner skall årligen upprätta kvalitetsredo- visningar. Statens skolverk genomför regel- bunden inspektion av varje kommun och skola. Folkbildningsrådet svarar för konti- nuerlig utvärdering av folkbildningen och staten tar vart femte år initiativ till en statlig utvärdering av denna verksamhet. Univer- sitet och högskolor arbetar med kvalitetsut- veckling, vilket är ett åläggande enligt hög- skolelagen. Arbetet följs upp av Högskole- verket som löpande granskar ämnen och program vid alla universitet och högskolor och kan framföra påpekanden samt dra in examensrätten. Högskoleverket genomför även prövningar av examensrätter och an- sökningar om att inrätta vetenskapsom- råden. Dessutom genomför verket natio- nella utvärderingar som kan vara inriktade på särskilda aspekter.

-Tillsyn. Tillsynen inom politikområdet ut- övas av de centrala myndigheterna. Kom- munerna utövar även kontroll över sin egen verksamhet, samt tillsyn över enskild för- skoleverksamhet och skolbarnsomsorg.

-Utvecklingsinsatser. I syfte att uppnå ökad måluppfyllelse och likvärdig utbildning skall Myndigheten för skolutveckling inspirera och driva på utvecklingen i för- skoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, skolan och vuxnas lärande. Även Centrum för flexibelt lärande har i uppgift att bedriva utvecklingsarbete. Beträffande högre ut- bildning och forskning bedrivs ett konti- nuerligt utvecklingsarbete vid universiteten och högskolorna.

-Internationellt samarbete. Det internatio- nella samarbetet på det utbildningspolitiska området är en viktig del av de statliga in-

satserna.

Statliga insatser beskrivs även under respektive avsnitt för förskoleverksamhet och skolbarns- omsorg, barn- och ungdomsutbildning, vuxnas

lärande, högskoleverksamhet samt studiestöds- verksamhet.

Avgift för årlig revision

Från och med 2004 skall i princip all årlig revision avgiftsbeläggas (Avgifter vid Riks- revisionen, prop. 2002/03:63, bet. 2002/03:FiU27, rskr. 2002/03:189). Avgifter och ersättningar tillförs statskassan och redovisas mot inkomsttitel. För anslagsfinansierade myn- digheter som under 2003 inte erlägger någon av- gift för årlig revision medför föreslagen nyord- ning en tillkommande kostnad. En kostnad som myndigheterna föreslås kompenseras för genom en nivåhöjning av anslagen från och med nästa år.

Internationellt samarbete

Inledning

Betydelsen av internationellt samarbete ökar. Detta gäller inte minst inom utbildnings- systemen som har ett stort ansvar för att bredda kunskap och förståelse för andra länder och kul- turer samt att verka för ökad tolerans och vid- synthet. Det internationella samarbetet syftar till att stärka kvaliteten i det svenska utbildnings- systemet samt att främja möjligheter till studier och arbete på olika platser i världen. En av- görande fråga för internationell rörlighet är er- kännande av andra länders examina, vilket be- handlas inom de organisationer där Sverige med- verkar samt utförs på svenska myndigheter. Vidare kan jämförelser med andra länders utbild- ningssystem ge incitament till förbättringar av det svenska utbildningssystemet.

Inom ramen för EU-samarbetet har viktiga mål och ramverk antagits för att säkerställa kvalitet, förbättrad tillgänglighet och ökad öppenhet mot omvärlden. Regeringens mål är att öka rörlighet och internationellt utbyte inom så- väl gymnasieskolan som den högre utbildningen. Ökade kontaktytor mot omvärlden, ytterligare insatser för internationalisering och stöd till ut- bildnings- och forskningsinstitutioner i utveck- lingsländer är åtgärder som förväntas bidra till en rättvis och hållbar global utveckling som föreslås bli ett gemensamt mål för hela regeringens verk- samhet enligt propositionen Gemensamt ansvar

– Sveriges politik för global utveckling.

Viktiga steg har tagits för att vidga möjlig- heterna för den enskilde att studera utomlands

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

genom flexibelt utnyttjande av det svenska studiemedelssystemet och genom vårt del- tagande i EU:s utbildnings- och utbytesprogram. Många skolor har etablerat internationella kon- takter och antalet utländska studenter i Sverige har ökat. Lärosäten måste klara den globala kon- kurrensen när det gäller att attrahera studenter och ha som målsättning att erbjuda inter- nationellt attraktiva utbildningar. Det är viktigt att de erfarenheter som utbyten ger tillvaratas.

I EU:s ministerråd enades utbildnings- ministrarna år 2001 om gemensamma framtids- mål för utbildningssystemen och under år 2002 antog ministerrådet ett arbetsprogram för upp- följningen av dessa. Rådet och kommissionen bär ansvaret för denna process och en gemensam uppföljningsrapport skall läggas fram till Europeiska rådets vårmöte 2004. Kommissionen har tillsatt ett tiotal arbetsgrupper, samtliga med svensk medverkan, för att förbereda rapporten. Utbildningsdepartementet publicerar under hösten 2003 en nationell rapport i vilken en svensk avstämning mot de gemensamma målen görs.

Rådet kommer genom arbetsprogrammet att följa upp de gemensamma målen med hjälp av indikatorer, riktmärken och genom utbyte av er- farenheter. Arbetet för ökad rörlighet, kvalitet och jämförbarhet mellan utbildningssystemen fortsätter genom Bolognaprocessen inom den högre utbildningen och inom den s.k. Köpen- hamnsprocessen på yrkesutbildningsområdet. Genom dessa processer sker en uppföljning av uppsatta mål inom respektive område.

För att höja kvaliteten i den högre utbild- ningen och främja interkulturell förståelse kommer ett närmare samarbete att inledas med länder i andra delar av världen inom ramen för det nya samarbetsprogrammet Erasmus Mundus. Programmet, som ligger på magisternivå, förväntas starta läsåret 2004/05 och syftar till att öka Europas attraktionskraft som utbildningsplats. Vidare kommer det tre- åriga s.k. eLearning-programmet att införas år 2004 för att främja integrering av informations- och kommunikationsteknik i de europeiska ut- bildningssystemen.

Programmen Sokrates för allmän utbildning och Leonardo da Vinci för yrkesutbildning genomförs under perioden 2000–2006. EU:s medlemsstater lämnar under 2003 nationella

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

rapporter som ligger till grund för den rapport om programmens effekter och resultat som Europeiska kommissionen arbetar fram under 2004. Rapporten kommer att utgöra ett viktigt underlag inför det förslag till fortsatta utbild- ningsprogram som kommissionen förväntas lägga fram i början av 2004. Sverige lämnade sina nationella rapporter till kommissionen i juni 2003.

OECD

OECD spelar en viktig roll för den utbildnings- politiska diskussionen i medlemsländerna. Sverige deltar aktivt i en rad olika program och projekt. Här kan bl.a. nämnas det löpande indikatorsamarbetet på utbildningsområdet, exempelvis PISA-projektet, som undersöker elevers färdigheter inom olika kunskapsom- råden. Resultatet har rönt stor uppmärksamhet. Det svenska utbildningssystemet står sig i all- mänhet väl i jämförelse med systemen i andra medlemsländer.

OECD genomför också en rad tematiska översyner av medlemsländernas utbildnings- system. För närvarande deltar Sverige bl.a. i en översyn av hur man skall öka attraktionskraften i läraryrket. Sverige har lämnat en bakgrunds- rapport till OECD och tagit emot en expert- delegation från organisationen. I den svenska rapporten framhålls bl.a. betydelsen av en välut- bildad och kompetent lärarkår med en öppen attityd till det omgivande samhället. OECD för- väntas under 2004 publicera en syntesrapport av- seende de länder som har genomfört fullständiga översyner av detta tema. OECD planerar också att under 2004 genom-föra en översyn av olika jämlikhetsaspekter i utbildningssystemet, bl.a. social snedrekrytering, i vilken Sverige avser att medverka.

Utbildningsfrågorna i OECD har fått en starkare ställning i och med att ett särskilt direk- torat för utbildning har bildats inom organisa- tionen. Ett omfattande arbete har också inletts för att göra arbetsprogrammet i OECD än mer relevant och strategiskt för den nationella utbild- ningspolitiken i medlemsländerna.

Nordiska ministerrådet

Det övergripande målet för det nordiska sam- arbetet är att göra Norden till en föregångs- region för utveckling av mänskliga resurser. Detta skall ske genom erfarenhetsutbyte och ut- vecklingssamarbete samt genom att samarbetet koncentreras till områden där det stärker natio-

nell utveckling och är nyttigt ur ett resurs- perspektiv. Samarbetet skall utvecklas genom sektoriella handlingsplaner, nordiska avtal, mobilitetsprogram och tidsbegränsade projekt. Det nordiska samarbetet skall även tjäna som bas för samråd och erfarenhetsutbyte inför ländernas deltagande i annat internationellt samarbete.

Under 2003 innehar Sverige ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. Inom utbildnings- och forskningsområdet har Sverige under året verkat för upprättande av nya mobilitets- och stödpro- gram (gäller fr.o.m. den 1 januari 2004), utform- ning av en handlingsplan för samarbete med när- området samt utbyggnad av ett nordiskt forsk- ningsrum. Huvuddelen av arbetet har dock in- riktats mot att reducera kvarstående gränshinder på utbildningsområdet mellan de nordiska länderna. Särskilt har hinder relaterade till studie- stöd och examenserkännande behandlats. Ett nordiskt samarbetsprojekt om erkännande av ut- ländsk yrkesutbildning i Norden har också på- börjats. Därtill skall det nordiska gymnasieav- talet ses över och eventuellt revideras. Huvud- delen av arbetet med dessa frågor skall avslutas 2004.

Unesco

FN har fattat beslut om ett decennium för ut- bildning för hållbar utveckling och Unesco har fått uppgiften att vara sammanhållande organisa- tion. I Unesco pågår för närvarande planering för decenniet, som börjar 2005.

Regeringen har fattat beslut om den nationella planen för EFA, Education for All. Planen bygger på de sex mål som antogs vid World Education Forum i Dakar 2000. Två av dessa mål har senare inkluderats i FN:s Milleniemål: allas tillgång till grundutbildning och att främja jäm- ställdhet mellan könen. Unesco har ett över- gripande ansvar som koordinerande organisation för det fortsatta arbetet.

I rapporten om uppföljningen av EFA-målen, som årligen utarbetas av en fristående grupp, ut- går man från målen som relaterar till nivå på vuxnas läskunnighet, tillgång till utbildning och jämställdhet i grundutbildningen. Bland utveck- lingsländerna riskerar många att inte uppnå ett eller flera av målen till 2015. Unesco kommer i samverkan med dessa länder arbeta för att uppnå målen.

Efter flera års frånvaro återinträder USA i Unesco i samband med generalkonferensen 2003 vilket innebär sänkta medlemsavgifter för orga-

nisationens övriga medlemmar. Antalet med- lemsländer uppgår därmed till 190.

Utbildning för hållbar utveckling

Vid världstoppmötet i Johannesburg 2002 underströks att utbildning har en avgörande betydelse för en hållbar samhällsutveckling och att alla länder skall arbeta för att hållbar utveck- ling skall genomsyra utbildningssystemets alla nivåer. Vid mötet aviserade Sverige sin avsikt att inbjuda till ett internationellt seminarium om ut- bildning för hållbar utveckling. Seminariet kommer att anordnas i Göteborg i maj 2004 och förväntas utgöra ett viktigt bidrag till att skapa intresse för FN:s decennium 2005-2015 om ut- bildning för hållbar utveckling .

Sverige bör enligt regeringsdeklarationen vara ett föregångsland avseende hållbar utveckling. Norden bör vara en föregångsregion i arbetet med hållbar utveckling i världen enligt den nordiska strategin för hållbar utveckling. Det har även utarbetats nationella strategier för att upp- fylla målsättningen.

Sverige har tillsammans med Nordiska ministerrådet stått värd för ett nordiskt semina- rium under rubriken ”Utbildning för hållbar ut- veckling”. Målet var att genom att utbyta er- farenheter och sprida kunskap om goda exempel, entusiasmera och stimulera arbetet på området, förbereda inför seminariet i Göteborg och inför FN:s decennium för utbildning för hållbar ut- veckling och därmed också fungera som ett led i genomförandet av Baltic 21E.

Utbildningsministrarna i länderna i Östersjö- regionen enades i januari 2002 kring ett hand- lingsprogram för genomförandet av Baltic 21 E och Sverige har uppdraget att samordna och vara pådrivande i denna process.

4.5.2Insatser utanför politikområdet

Politikområdet Utbildningspolitik har ett nära samband med andra politikområden. Den största delen av verksamheterna inom politikområdet Utbildningspolitik bedrivs av kommunerna. Det gäller förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, skola och kommunal vuxenutbildning. Verksam- heten finansieras främst med kommunala skatte- intäkter och med generella statsbidrag under ut- giftsområde 25 Allmänna bidrag till kom- munerna.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Verksamheten inom universitet och hög- skolor finansieras inte enbart från politikom- rådet Utbildningspolitik utan också med anslag från politikområdet Forskningspolitik och från andra forskningsfinansiärer. Sambandet mellan grundutbildning och forskning blir allt viktigare och grundutbildningens kvalitet är beroende av den forskning som bedrivs vid universitet och högskolor i Sverige och utomlands. Det är därför betydelsefullt att en stor del av lärarkåren är forskarutbildad, så att nya forskningsresultat snabbt ges utrymme i grundutbildningen.

Lärande pågår inte bara inom ramen för poli- tikområdet Utbildningspolitik utan också i arbetslivet i form av personalutbildning eller kompetensutveckling, som arbetsmarknadsut- bildning inom politikområdet Arbetsmarknad och i andra sammanhang.

Studiestödssystemet är på olika sätt kopplat till övriga trygghetssystem inom andra politik- områden som Ekonomisk familjepolitik. En sär- skild utredare fick 2002 i uppdrag (dir. 2002:120) att kartlägga samspelet mellan de olika systemen. I tilläggsdirektivet har utredaren under året fått i uppdrag att analysera förutsättningarna för att införa ett barntillägg till studerande (dir. 2003:13). Utredaren beräknas redovisa sitt upp- drag vid slutet av året.

Folkbildningen spelar en viktig roll när det gäller att förverkliga kulturpolitiken.

4.6Resultatbedömning för politikområdet Utbildning

Regeringen har som mål för utbildningspolitiken att Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. Inom EU har tre strategiska mål för utbildnings- politiken lyfts fram:

-Bättre kvalitet och effektivitet i utbild- ningssystemen i EU

-Att underlätta tillträdet för alla till utbild- ningssystemen

-Att öppna utbildningssystemen mot om-

världen

I den övergripande resultatbedömningen för det utbildningspolitiska området sammanfattas här dels regeringens bedömning av utbildnings- systemens utveckling i relation till målen i inter-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

nationell belysning, dels en sammanfattning av resultaten för förskoleverksamhet och skolbarn- omsorg, barn- och ungdomsutbildning, vuxnas lärande, högskoleverksamhet och studiestöd i kapitel 4.6.5. Under respektive avsnitt ges en ut- förligare beskrivning av resultat i förhållande till uppsatta mål.

studielån och studiebidrag. Benägenheten minskar entydigt med stigande ålder. Inom högskolans grundutbildning hade ungefär 90 procent av de yngre studenterna under 25 år studiemedel år 2001 varav cirka 10 procentenheter hade studiemedel från CSN för studier utomlands. I åldersgruppen 35 år eller äldre är totala andelen studiemedelstagare omkring 35 procent.

4.6.1Resultat i internationell jämförelse Under perioden 1993-2001 förändrades an-

Utgifter för utbildning i Sverige

Utbildningsområdet har utgjort ett av rege- ringens viktigaste reformområden under perioden 1998–2002. Under denna mandat- period har satsningar skett inom hela utbild- ningsväsendet. Insatserna i Sverige bör även bedömas med hänsyn till att utbildningsverk- samheten i hög grad finansieras av medel från kommuner. De totala offentliga kostnaderna in- klusive forskning och forskarutbildning vid uni- versitet och högskolor, men exklusive studie- stödskostnader och exklusive polishögskolan, försvarsmaktens utbildningar, arbetsmarknads- och personalutbildning, uppgick 2002 i löpande priser till cirka 201 miljarder kronor. Detta innebar en ökad resursförbrukning i löpande priser med omkring 45 miljarder kronor sedan 1998.

Diagram 4.1 Sammanlagd kostnad för utbildning inom stat, kommun och landsting exklusive studiestöd, 1998-2002, löpande priser, mdr kr (Källa: Utbildningsdepartementet)

mdr kr

200				utlands-, sär- och
180				specialskolor
180				förskoleverksamhet
				förskoleverksamhet
160
140				förskoleklass
140
120				grundskola
100				gymnasieskola
80				gymnasieskola
80
60				vuxenutbildning
40				folkbildning
20				högskola
0				högskola
0
1998	1999	2000	2001	2002

Kostnaden för studiebidrag inklusive kostna- den för räntor och avskrivningar av studielån utgjorde år 2002 drygt 9 procent (20,7 miljarder kronor) av den totala offentliga kostnaden inom utbildningsområdet. Kostnaden påverkas av antalet studenter och deras benägenhet att söka

delen studiemedelstagare i de olika ålders- grupperna. Bland studerande som var yngre än 28 år minskade andelen som hade studiemedel vid enbart svensk högskola. Samtidigt ökade an- delen som hade studiemedel för studier vid utländsk högskola ungefär i motsvarande grad och den sammanlagda andelen förblev därför ganska konstant i dessa åldrar. Bland studerande som var 28 år eller äldre ökade andelen studie- medelstagare kontinuerligt under denna period med i genomsnitt 5 procentenheter.

Utgifter för utbildning jämfört med andra länder

I ett internationellt perspektiv fortsätter Sverige att vara ett av de länder som satsar mest resurser på utbildning. Parallellt med den ekonomiska tillväxten under andra hälften av 1990-talet ökade de sammanlagda utgifterna för utbildning på för-, grund-, gymnasie- och högskolenivå. Utbildningskostnadernas andel av BNP utgjorde 6,5 procent 2000 vilket var en ökning från strax över 5 procent i början av 1990-talet. I flera EU- länder skedde i stället en minskning av ut- bildningsutgifterna i förhållande till BNP under andra hälften av 1990-talet.

Diagram 4.2 Offentliga subventioner till studerande i procent av BNP, 2000 (Källa: OECD)

procent av BNP

1,0			studerande på högskolenivå
0,9			studerande på högskolenivå
0,9
0,8
0,7			elever på grund- och
0,7			gymnasieskolnivå
0,6			gymnasieskolnivå
0,6
0,5
0,4
0,3
0,2
0,1
0,0
Danmark	Sverige	Norge	Finland	EU	OECD

Det finns flera skäl till att Sverige hamnar högt vid dessa jämförelser. Sverige har genom- fört kraftfulla satsningar på utbildningsområdet bland annat i samband med projektet kunskaps- lyftet, som genomfördes under föregående och innevarande mandatperiod. Expansionen av hög- skolan har varit kraftig och resurserna till skola och förskoleverksamhet har ökat.

Sveriges höga nivå förklaras också av de jäm- förelsevis omfattande subventioner som staten bidrar med i form av avgiftsfri utbildning, generösa studiemedel samt andra stöd och bi- drag för studerande. De nordiska länderna till- sammans intar här en särställning inom OECD både inom skol- och högskoleområdet.

4.6.2Lärarna

Lärarna är den väsentligaste resursen för hög kvalitet i undervisningen. Sverige har färre elever per lärare/undervisande personal i skolan än genomsnittet för OECD och EU. Inom gymna- sieskolan inkluderas gymnasial vuxenutbildning i OECD:s statistik. Det innebär att Sverige i internationella jämförelser får ett större antal elever per lärare. Exkluderas gymnasial vuxen- utbildning ligger lärartätheten i den svenska gymnasieskolan över genomsnittet för OECD och på samma nivå som i grundskolan (omkring 12,8 elever per lärare).

Diagram 4.3 Antal elever per lärare, olika utbildningsnivåer, 2001, Sverige, EU-15, OECD (Källa: OECD)

Antal
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
Förskole-området	Grundskola, tidigareGrundskola, senare		Gymnasie-nivå
	år	år

SVERIGE EU-15 OECD medel

En jämnt fördelad ålderssammansättning i lärarkåren är önskvärd av flera skäl. Det är viktigt från personalförsörjningssynpunkt men också för att eleverna ska få möjlighet att möta vuxna med olika livserfarenhet. Bland grundskollärarna

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

är åldersfördelningen relativt jämn i Sverige, då 60 procent av lärarna är under 50 år. I gymnasie- skolan däremot är det en förskjutning mot äldre lärare då närmare 50 procent av lärarkåren är över 50 år. Det är visserligen fördelaktigt efter- som det innebär att lärarkåren är erfaren, men pensionsavgångarna kommer att bli stora inom en snar framtid. Internationellt sett är ålders- nivån i den svenska lärarkåren hög överlag.

Diagram 4.4 Andel lärare som är 50 år och äldre, 2001, Sverige, EU-15, OECD (Källa: OECD)

Procent
60
	SVERIGE
50	EU-15
50
	OECD-medel
40
30
20
10
0

Grundskola, tidigare år

Grundskola, senare år

gymnasieskola

Skolans rekrytering av lärare skall ses i ljuset av två utvecklingstendenser. Den ena är att den kommunala ekonomin kan förväntas bli allt mer ansträngd som en konsekvens av ökade kostna- der när det gäller vård och äldreomsorg. Utbild- ningsområdet och möjligheterna att anställa lärare får ökad konkurrens från andra politikom- råden. Det andra är den förväntade bristen på arbetskraft som innebär att konkurrensen om utbildad arbetskraft hårdnar. Regeringen har i fastställandet av långsiktiga mål för antalet examinerade lärare tagit hänsyn till enligt SCB och Statens Skolverk beräknat framtida behov av lärare.

Utöver en jämn åldersfördelning bör det också vara balans mellan antalet manliga och kvinnliga lärare. Idag är det inom barnomsorgen och grundskolan betydligt fler kvinnor än män.

4.6.3Läskunnighet

Undervisningens kvalitet kan avläsas i elevernas kunskaper. OECD:s undersökning PISA har visat att svenska 15-åringar har goda läskun- skaper jämfört med jämnåriga i andra länder. Också inom områdena matematik och natur- vetenskap hävdar sig svenska ungdomar relativt

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

väl. Under år 2003 har IEA (International Association for the Evaluation of Educational Achievement) publicerat PIRLS 2001 (The Progress in International Reading Literacy Study) som är en omfattande undersökning års- kurs 4-elevers läsförståelse. Av de 34 deltagande länderna placerar sig Sverige i topp.

PIRLS visar vidare att svenska elever i större utsträckning än jämnåriga elever i andra länder läser långa texter och kapitelböcker, och att de använder bibliotek något mer än genomsnittet i studien. PIRLS visar också att skillnaden mellan högpresterande och lågpresterande elever är be- tydligt mindre i Sverige än i andra länder i stu- dien.

En rad faktorer kan förklara det positiva svenska resultatet. PIRLS visar att svenska barn har välutvecklade läsvanor i lugn och trygg skol- miljö. Tillgången till specialiststöd är hög och elevernas resultat följs upp på ett systematiskt och individualiserat sätt. I likhet med Holland, som också faller väl ut i PIRLS, har Sverige många specialpedagoger som kan stödja elever som har behov av särskilt stöd. Andra faktorer är hög elevnärvaro och omfattningen av läxor som är i nivå med genomsnittet för de deltagande länderna.

IEA har parallellt med PIRLS genomfört en läsförståelsestudie, TRENDS (Trends in Children’s Reading Literacy Achievement 1991-2001), som följer upp en studie från 1991. Läsförståelsestudierna ger underlag för en bedömning av hur läsförståelsen hos barnen i årskurs 3 har förändrats över tid. TRENDS nyanserar den positiva bilden i PIRLS och visar att utvecklingen från 1991 har inneburit en för- sämring för Sveriges vidkommande. PIRLS och TRENDS är inte helt identiska när det gäller urval och testutformning. De båda undersök- ningarna visar att läsförståelse är ett komplext område och det finns alternativa sätt att utforma testverktyg. PIRLS tillämpar testverktyg som ligger relativt nära den läsförståelse som betonas i 1994 års läroplan för de obligatoriska skol- formerna.

4.6.4Utbildning och arbetsmarknad

EU:s sysselsättningsstrategi

EU har fastställt en europeisk strategi för full sysselsättning och fler arbetstillfällen. Inom

ramen för strategin har EU fastställt tio särskilda riktlinjer som var och en skall bidra till att strategin förverkligas. Utbildningspolitiken bi- drar till de flesta av dessa riktlinjer och i synner- het till riktlinje fyra att ”Främja utveckling av humankapitalet och det livslånga lärandet”.

Denna riktlinje tar fasta på vikten av ett konti- nuerligt lärande för att motsvara arbetsmark- nadens behov av en välutbildad arbetskraft. Som resultatmått inom riktlinjerna används de rikt- märken som EU:s utbildningsministrar enades om i maj 2003.

Ett av de riktmärken som EU:s utbildnings- ministrar har kommit överens om för uppfölj- ning av utbildningssystemens utveckling i Europa är att åtminstone 85 procent av 22- åringarna i EU bör ha genomgått gymnasieut- bildning. Sverige har nått denna nivå, men strävar efter att höja andelen ytterligare och att fler ska fullfölja sin gymnasieutbildning direkt i ungdomsskolan. På så sätt blir fler platser i den kommunala vuxenutbildningen tillgängliga för andra mer prioriterade målgrupper.

Ett annat riktmärke är att den genomsnittliga andelen unga i Europa som lämnar skolan i för- tid ska uppgå till högst 10 procent. Statistik från Eurostat visar att det var 10,5 procent av en ung- domskull som lämnade skolan i förtid i Sverige 2001 enligt EU:s definition.

Det tredje riktmärket är att andelen vuxna som deltar i livslångt lärande i EU ska vara minst 12,5 procent av den vuxna arbetsföra befolkningen (25-64 år). Enligt Eurostat deltog drygt 18 procent av Sveriges befolkning i åldern 25-64 år i någon form av utbildning 2001, vilket innebär att Sverige nått målet med god marginal.

Rekrytering till högskolan och befolkningens utbildningsnivå

Effekterna av de satsningar som har gjorts inom utbildningsområdet kan successivt avläsas i form av en allt mer välutbildad befolkning. Den svenska befolkningen är vid internationell jäm- förelse välutbildad. I åldern 25–64 år hade 32 procent en högskoleutbildning enligt OECD:s senaste mätning som publicerades nu i höst och som avsåg utbildningsnivån år 2001. Detta tillhör de högre värdena bland OECD-länderna. Endast Kanada, USA, Japan och Irland hade en högre andel.

Samtidigt hade 19 procent en kortare utbild- ning än gymnasieskola. Bland de trettio OECD- länderna var denna andel i genomsnitt 36 procent och inom EU drygt 39 procent.

Diagram 4.5 Andel av åldersgruppen 25-34 år som uppnått
minst gymnasienivå, 1991 och 2001 (Källa: OECD)
procent
100	1991		2001
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
EU	USA	Norden	Sverige

I åldersgruppen 25–34 år, varav de flesta genomfört sin utbildning under 1990-talet, hade 91 procent av Sveriges befolkning slutfört minst en gymnasieskolutbildning 2002 vilket är en höjning från strax över 80 procent i början av 1990-talet. Nivåhöjningen är ungefär densamma som i övriga nordiska länder. Inom EU har nivån ökat snabbare dock från en betydligt lägre nivå. I USA, som länge haft en hög utbildningsnivå jämfört med övriga länder har nivåökningen varit långsammare.

Tillväxten av högskoleutbildade i vårt land sedan 1990-talet har medfört att personer som är födda under första hälften av 1970-talet nu har en större andel högskoleutbildade än i någon annan åldersgrupp. Detta gäller både om vi räknar längre högskoleutbildningar eller totalt inklusive kortare utbildningar och enstaka kurser.

Regeringens politik syftar till att både stimulera fler unga och möjliggöra för stora grupper äldre personer att studera. Detta har bi- dragit till att utbildningsnivån i arbetskraften har kunnat höjas och ineffektiva utbildningsklyftor har kunnat motverkas. Intresset för högskole- studier har ökat under de senaste åren bland personer över 25 år och ytterst få länder i världen har en lika hög övergångsfrekvens till högre studier i dessa äldre grupper. Ungdoms- grupperna i Sverige uppvisar emellertid fort- farande en lägre övergångsfrekvens till hög- skolan direkt efter gymnasieskolan än i flera jäm- förbara länder. För att poängtera vikten av att

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

fler yngre skaffar sig en högskoleutbildning fast- ställde regeringen i 2000 års ekonomiska vår- proposition det långsiktiga målet att hälften av en årskull skall ha börjat läsa på högskola vid 25 års ålder.

En övergångsfrekvens på 50 procent vid 25 års ålder är en hög målsättning i ett internationellt perspektiv. Mellan 1997 och 2001 ökade över- gångsfrekvensen successivt bland ungdomarna. År 2002 uppmättes dock en tendens till minskad övergångsfrekvens. Enligt beräkningar från SCB var övergångsfrekvensen till högskolan bland 25- åringar i Sverige t.o.m. år 2002 omkring 43 procent. Definitionen har fastställts i samråd med SCB och Högskoleverket och innebär be- räkning av hur stor andel av dem som under 2002 fyllde 25 år och som fram till och med denna ålder hade börjat i högskolan. I målet in- kluderas de studenter som fått svenskt studie- medel för högskoleutbildning utomlands.

Högskoleverket har redovisat en bedömning med utgångspunkt i övergångsfrekvensen inom respektive åldersgrupp 19-25 år, som pekar på att andelen kan vara på väg att närma sig 50 procent under de närmaste åren.

Skillnaden i övergångsfrekvens är stor mellan kvinnor och män samt mellan inrikes och utrikes födda studenter. Bland inrikes födda kvinnor var övergångsfrekvensen vid 25 års ålder omkring 52 procent år 2002 enligt den fastställda nationella definitionen. Bland inrikes födda män var denna andel omkring 38 procent. Dessa andelar är nästan dubbelt så höga bland personer som är födda i Sverige.

Vid internationella jämförelser av övergångs- frekvensen till eftergymnasiala utbildningar till- kommer, enligt SCB och i internationella redo- visningar, minst tvååriga eftergymnasiala utbild- ningar som tillhör samma nivå som högskolan. Här återfinns bland annat flertalet kvalificerade yrkesutbildningar, KY. Övergångsfrekvensen t.o.m. 25 års ålder enligt den internationella klassificeringen uppgick till sammanlagt 45 procent 2002.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Diagram 4.6 Övergångsfrekvens till högskola vid 25 års
ålder (Källa: SCB)
procent
kvinnor	män
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
1997 1998 1999 2000 2001 2002	1997 1998 1999 2000 2001 2002

utrikes födda

inrikes födda

Utbildning och anställbarhet

I utbildningspolitikens övergripande mål ingår att åstadkomma ekonomisk tillväxt och detta är samtidigt en del av EU:s utbildningsmål. Utbild- ningssystemen skall, enligt den målsättning som Europeiska rådet antagit, bidra till att Europa blir världens mest konkurrenskraftiga och dyna- miska kunskapsbaserade ekonomi. Utbildning skall också bidra till en hållbar ekonomisk till- växt, fler och bättre arbetstillfällen och ökad social sammanhållning. En viktig princip är att utbildningen skall främja de humanistiska värden som delas av Europas samhällen.

Såväl forskning som OECD:s analyser har visat att det generellt sett är lönsamt både för en- skilda människor och för samhällena i stort att fler skaffar sig en högre utbildning. För ung- domar i Sverige är, enligt OECD:s senaste rapport om utbildningsindikatorer, den ekono- miska avkastningen för dem som skaffar sig en högskoleutbildning relativt hög. I dessa analyser beräknas den samlade och långsiktiga effekten av skatter, inkomst, risk för arbetslöshet, kostnader och olika offentliga ekonomiska stöd under studietiden.

Hur lönsamt det är för ungdomar att utbilda sig och hur detta påverkar studiebenägenheten är en fråga med många dimensioner.

Den aktuella arbetslösheten är en faktor som påverkar studieintresset. Under 1990-talet drabbades Sverige, liksom andra OECD-länder, av stor arbetslöshet. Bland personer med högst grundskoleutbildning i åldersgruppen 25–29 år var, enligt OECD, arbetslösheten i vårt land mycket hög internationellt sett i mitten av 1990- talet och då högre än genomsnittet för EU-

länderna. Denna andel halverades fram till 1999 och minskade ytterligare till och med år 2001, men var fortfarande högre än i många andra länder. Bland högskoleutbildade var arbetslösheten i mitten av 1990-talet betydligt lägre både inom OECD och EU och även i dessa grupper halverades arbetslösheten fram till sekelskiftet. I Sverige var arbetslösheten 2001 bland högskoleutbildade visserligen hög historiskt sett, men betydligt lägre än i många andra länder.

I ett längre tidsperspektiv har risken för arbetslöshet alltid varit mindre bland hög- skoleutbildade jämfört med övriga grupper och skillnaderna mellan utbildningsgrupperna är fortfarande stor.

Under 2002 och 2003 har tendensen varit att dessa klyftor består och dessutom att arbets- lösheten åter ökar.

I februari 2003 var arbetslösheten över 6 procent bland personer i åldern 16–64 år med högst grundskoleutbildning och nästan 6 procent bland personer med treårig gymnasie- utbildning vilket var högre än bland personer med kortare gymnasieutbildning. Bland hög- skoleutbildade var andelen drygt 3 procent. I samtliga dessa grupper ökade arbetslösheten jämfört med 2002.

I en undersökning som SCB genomförde under 2002 studerades en rad olika faktorer om hur det gått för de personer på arbetsmarknaden, som tre år tidigare hade avslutat sin utbildning i gymnasie- respektive högskola. Frågorna gällde om man hade arbete vid undersökningstillfället, hur många månader det tog innan man fick första arbetet, om man hade fått en fast anställ- ning, haft stadigvarande arbete under hela perioden efter utbildningen, om man varit arbetslös någon gång under perioden och hur länge, den aktuella månadslönen, om arbetet motsvarade utbildningens inriktning och hur nöjd man var med de kunskaper man fått i ut- bildningen. Kunskaperna som bedömdes var för- måga att genomföra skriftliga presentationer, redovisningar på engelska, klara självständig problemlösning och kunna använda dator som arbetsverktyg.

Genom att summera alla dessa faktorer till ett index där 100 utgör det sammanlagda genom- snittliga värdet framstår ganska stora skillnader mellan utbildningsgrupperna.

Diagram 4.7 Framgång på arbetsmarknaden våren 2002 bland gymnasie- och högskoleutbildade (Källa: SCB)

index, 100 = genomsnitt

100

120

140

160

GYMNASIESKOLA,totalt yrkesinriktat program estetiska- samhällsvetenskaps- barn- och fritids- omvårdnads- el- industri-

HÖGSKOLA, totalt konstnärlig- barn o ungdomsped.-

grundskollärar- 4-9 läkar- ekonom- civilingenjörs- sjuksköterske-

FORSKARUTBILDNING

Högskoleutbildning var i stort sett genom- gående mer lönsamt än en gymnasieskolutbild- ning i samtliga dessa arbetsmarknadsinriktade avseenden. De yrkesinriktade gymnasie- programmen var mer lönsamma för ungdomarna än de studieinriktade programmen så långt i karriären vilket emellertid förklaras av att fler- talet från de studieinriktade programmen gått vidare till fortsatta studier och ännu inte på allvar påbörjat sin yrkeskarriär. De examinerade sjuk- sköterskorna tillhörde de högskoleexaminerade som hade haft störst framgång på arbets- marknaden. Framför allt förklarades detta av att flertalet av dem hade fått ett stadigvarande arbete direkt i linje med utbildningen och ofta direkt efter sin examen.

EU har fastställt ett gemensamt delmål vars syfte är att öka tillgången på välutbildade natur- vetare och tekniker bland medlemsländerna.

Ett särdrag för den svenska arbetsmarknaden är en hög utbildningsnivå i offentliga och privata tjänster men relativt låg utbildningsnivå inom industrin. Sverige har en förhållandevis stor andel högskoleutbildade totalt sett på arbetsmarknaden, inom offentlig sektor och inom den privata tjänstesektorn. Inom tillverk- ningsindustrin, byggsektorn och flera andra privata arbetsmarknadssektorer, där behovet av tekniker och naturvetare är särskilt stort, har emellertid andelen högskoleutbildade länge varit lägre än i flera av våra viktigaste konkurrent- länder. Detta är en viktig bakgrund till den långsiktiga satsningen på naturvetenskap och teknik som sker i den svenska skolan.

Som effekt av utbildningsexpansionen under 1990-talet har utbildningsnivån höjts markant

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

inom alla arbetsmarknadssektorer i vårt land. Skillnaden i förhållande till övriga länder har i stora drag ändå förblivit ganska oförändrad.

Migration

Globalisering, ökad konkurrens, teknisk ut- veckling och ökad rörlighet mellan länder ger nya möjligheter och medför samtidigt nya krav både på utbildningsväsendena och på arbets- marknaderna över hela världen. I mitten av 1990- talet hade Sverige en stor invandring, inklusive utflyttade från Sverige som återvände hem. Många var högskoleutbildade, men en mycket mindre andel av dem fick arbete på den svenska arbetsmarknaden än vad som var fallet i slutet av 1980-talet. Sysselsättningsnivån bland de in- vandrade har visserligen förbättrats väsentligt under de senaste åren, men det finns fortfarande en stor grupp välutbildade invandrade i det svenska samhället som ännu inte har kunnat få arbete. Hela det svenska utbildningsväsendet förutsätts därför även fortsättningsvis vara starkt engagerat i att på olika sätt bidra till en för- bättrad integrering av personer som flyttar till Sverige.

Migrationen har hittills gett Sverige ett be- folkningstillskott i alla åldrar och ett tillskott av kompetens bland annat i form av högskoleut- bildad arbetskraft. Ett sådant inflöde av människor och kompetens är nödvändigt även i fortsättningen om Sveriges ekonomiska tillväxt skall tryggas.

Mellan åren 1987 och 2002 flyttade cirka 180 000 högskoleutbildade till Sverige och om- kring 100 000 utvandrade, enligt SCB:s upp- gifter. Sverige har därmed fått ett sammanlagt nettoinflöde på minst 80 000 högskoleutbildade sedan 1987. Utbildningsuppgift saknas för många invandrade och i praktiken är detta tillskott ännu större.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Diagram 4.8 In- och utvandrade i åldern 16-64 år med
respektive utan högskoleutbildning, 1990-2002 (Källa:
SCB)
antal
60000		uppgift saknas				invandrade
		uppgift saknas
50000		övrig utbildning
50000
		högskoleutbildning
40000
	utvandrade
30000
20000
10000
0
1990	1993	1996	1999	2002	1990	1993	1996	1999	2002

De senaste åren, 1999-2002, har utvandringen bland svenskfödda minskat samtidigt som allt fler högskoleutbildade flyttar tillbaka. Bland läkare, sjuksköterskor och nu även bland tand- läkare och civilingenjörer blev återinvandringen år 2002 till och med större än utvandringen.

Ett av Europeiska unionens mål är att främja rörligheten inom unionen både på arbets- marknad och bland studerande samt med om- världen i övrigt. EU-länderna skall stå öppna för samarbete med alla regioner, till ömsesidig nytta. Målet för EU är att bli den högst prioriterade destinationen för studerande, vetenskapsmän och forskare från andra regioner i världen. Det är troligt att dessa mål även kommer att delas av de länder som under det här årtiondet blir nya medlemsstater i EU.

Befolkningens rörlighet mellan Sverige och övriga EU-länder har mer än fördubblats under 1990-talet. Antalet invandrade från EU-länderna minus utvandrade till dessa länder har medfört ett markant nettoöverskott av forskare till Sverige sedan mitten av 1990-talet. År 2002 fanns 20 800 forskarutbildade inom teknik och naturvetenskap i Sverige. Ungefär 14 procent av dessa forskare hade invandrat sedan 1987 och bodde kvar i Sverige varav en stor andel in- vandrat från något EU-land.

Bland högskoleutbildade på grundutbild- ningsnivå var utflödet till EU något större än in- flödet mellan 1996-1998, men även detta har sedan vänt till ett nettoöverskott varje år under perioden 1999-2002. Av sammanlagt omkring 1,5 miljoner högskoleutbildade år 2002 som var yngre än 65 år svarade migrationen under denna period för ett nettotillskott på omkring 5

procent varav en stor andel invandrat från något EU-land.

Invandringen av högskoleutbildade har också ökat något från EU:s aktuella kandidatländer medan utvandringen till dessa länder har varit fortsatt låg jämfört med EU-länderna. Under förutsättning att det ekonomiska samspelet mellan Sverige och EU:s kandidatländer utvidgas på ett positivt sätt kan detta förväntas medföra ett ökat utbyte av välutbildade personer på arbetsmarknaden med dessa länder i framtiden såsom skedde mellan Sverige och EU-länderna under 1990-talet.

4.6.5Resultat i ett nationellt perspektiv

Under 2002 ökade antalet barn i förskolan från 315 000 till 333 600. Den största delen av de ny- tillkomna barnen har en förälder som är föräldra- ledig. Det har också blivit vanligare att barn till arbetslösa och barn vars föräldrar är sjukskrivna går i förskola. Det ökade barnantalet har inte på- verkat gruppstorlekarna i förskolan. Igenomsnitt fanns det 17,4 barn per grupp 2002, vilket är samma som året innan. Inte heller personal- tätheten har förändrats. Hösten 2002 var antalet barn per årsarbetare 5,3 vilket är detsamma som 2001.

Maxtaxereformen har således lett till fler barn i förskolan. Däremot har inte närvarotiderna blivit längre utan i stället något kortare. Den genomsnittliga närvarotiden i förskolan sjönk med en veckotimme mellan 1999 och 2002, från 31 till 30 timmar i veckan. I stort sett hela minskningen beror på att fler barn har närvaro- tider i intervallet 1–15 veckotimmar. Barn vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar har samma närvarotider som tidigare, i genomsnitt 32 timmar per vecka.

Maxtaxans införande den 1 januari 2002 har väsentligt förändrat avgifterna i förskoleverk- samhet och skolbarnsomsorg i landet. Kartlägg- ningen av avgifterna från 1999 visade att en två- barnsfamilj med genomsnittliga inkomster och barnen i förskola 33 timmar per vecka kunde få betala mellan 0 och 4 160 kronor i månaden. Detta motsvarar en skillnad på nästan 50 000 kronor per år. Skolverkets undersökning visar att avgiftsnivåerna 2002 tydligt harmoniserats genom maxtaxans införande. En tvåbarnsfamilj kan 2002 få betala mellan 1 040 och 1 900 kronor i månaden beroende på vilken kommun familjen

bor i. Detta motsvarar en skillnad på drygt 10 000 kronor per år.

Det totala antalet elever i grundskolan har ökat under hela 1990-talet och har nu avstannat till att omfatta 1 057 225 elever för läsåret 2002/03. Minskningen i elevantal beräknas fort- sätta under hela årtiondet. Antalet tjänstgörande lärare omräknat till heltidstjänster ökade med 1,3 procent jämfört med föregående läsår och upp- gick under läsåret 2002/03 till totalt 83 379 an- ställda. Den totala kostnaden för den kom- munala grundskolan beräknas för 2002 uppgå till 62,7 miljarder kronor (exkl. skolskjuts). Detta är en ökning med 2,7 procent jämfört med före- gående år.

De senaste två åren har andelen elever som slutar grundskolan med behörighet till gym- nasieskolan ökat något. Preliminär statistik visar att 89,7 procent av eleverna var behöriga att börja på gymnasieskolans nationella program. Fortfarande har emellertid mer än var tionde elev av dem som gick ut årskurs 9 under 2003 inte godkänt betyg i svenska, engelska eller matema- tik dvs. det som krävs för att få börja på ett nationellt program. Variationerna mellan skolor och mellan kommuner är fortsatt mycket stor. Läsåret 2001/02 fanns tre kommuner där samt- liga elever var behöriga att söka till gymnasie- skolans nationella eller specialutformade pro- gram. I de kommunerna med lägst andel var knappt fyra av fem elever behöriga. Mellan en- skilda skolor var skillnaderna ännu större.

Läsåret 2002/03 gick totalt 322 587 elever i gymnasieskolan vilket är en ökning med drygt 11 400 elever jämfört med året innan. Antalet tjänstgörande lärare uppgick till 26 300, vilket är en ökning med ca 4 procent sedan föregående läsår. Den totala kostnaden för gymnasieskolan med kommunal huvudman beräknas uppgå till 22,1 miljarder kronor 2002 (exkl. skolskjuts). Det är en ökning med 2,4 procent jämfört med föregående år.

Det genomsnittliga betygsresultatet i gymnasieskolan har ökat de senaste åren. Be- tygsresultatet varierar dock mellan olika huvud- män och mellan olika kommuner. Likaså skiljer det sig mellan olika gymnasieprogram. Av alla elever som började i gymnasieskolan hösten 1998 fick 73 procent slutbetyg inom fyra år. Av de elever som fick slutbetyg läsåret 2001/02 upp- nådde 86 procent grundläggande behörighet till studier på universitet eller högskola. 43 procent av de elever som fullföljde gymnasieskolan 1999

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

var inom tre år registrerade vid universitet eller högskolor, vilket är en ökning jämfört med före- gående år.

Under senare delen av 1990-talet har studieut- budet inom gymnasieskolan generellt sett ökat. Flera kommuner har startat egna gymnasie- skolor och många befintliga skolor startar flera program. Antalet fristående skolor har ökat kraf- tigt men den regionala fördelningen av skolorna är mycket ojämn.

En allt större andel av den vuxna befolkningen deltar i någon form av organiserat lärande. Inom folkbildningen återfanns minst 1,5 miljoner per- soner i studieförbundens cirkelverksamhet under 2002. Folkhögskolornas samlade kursverksam- het hade knappt 115 000 deltagare varav 8 200 inom ramen för kunskapslyftet under hösten 2002.

Under 2002 återfanns cirka 317 000 studeran- de i den kommunala vuxenutbildningen vilket motsvarar cirka 194 000 heltidsplatser, varav 74 700 inom ramen för kunskapslyftet. Inom kvalificerad yrkesutbildning (KY), svenskunder- visning för invandrare (sfi), och kompletterande utbildningar återfanns cirka ytterligare 64 000 studerande,. Alla dessa studerar dock inte på hel- tid.

Sammantaget ger detta en bild av att vuxna i allt större utsträckning deltar i det livslånga lär- andet och att vuxnas lärande har en stor roll att spela i detta sammanhang. För de vuxna innebär vuxnas lärande en möjlighet att nå sina livsmål, ur ett samhällsperspektiv bidrar den till en levan- de demokrati och ökad sysselsättning.

Utbyggnaden av den grundläggande hög- skoleutbildningen som skett under hela 1990- talet har fortsatt även under de första åren av 2000-talet. Antalet helårsstudenter ökade under 1990-talet från knappt 150 000 till 250 000. Där- efter har antalet helårsstudenter fortsatt att öka. Ytterligare 30 000 helårsstudenter har tillkommit de senaste två åren vilket innebär en ökning med 12 procent. De samlade utbildningsuppdragen för universitet och högskolor 2002 uppfylldes till 98 procent. Av 29 lärosäten med uppdrag att öka antalet helårsstudenter inom teknik och natur- vetenskap uppfylldes detta uppdrag av 20 läro- säten.

Antalet examinerade totalt har ökat 2002 till skillnad från föregående år då en viss minskning kunde noteras. Ökningen har varit större för generella examina än för yrkesexamina. För de examina som examinationsmål har satts upp har

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

antalet examina ökat, och efter halva perioden har lärosätena uppnått nära 50 procent av målet för civilingenjörer och arkitekter samt sjuk- sköterskor. För lärarexamen med inriktning mot tidigare år har 53 procent av målet uppnåtts efter halva perioden, medan 44 procent av målet för lärarexamen med inriktning mot senare år har uppnåtts. Antalet examinerade lärare med inrikt- ning mot förskola och förskoleklass ökade med 23 procent mellan läsåren 2000/01 och 2001/02, vilket kan jämföras med den totala examina- tionsökningen för lärare som var 13 procent.

Antalet nybörjare och aktiva samt examinerade i forskarutbildningen har ökat. Efter halva perioden har mer än 50 procent av regeringens examinationsmål för samtliga veten- skapsområden uppnåtts.

Staten har under budgetåret 2002 satsat drygt 20,5 miljarder kronor på studiestödsverksam- heten i form av ekonomiskt bidrag till studeran- de. Dessutom utbetalas mer än 11 miljarder kronor i lån till studerande. Vidare tillkommer kostnader för studiestödsadministrationen på ungefär 400 miljoner kronor.

Under budgetåret 2002 fick cirka 928 000 studerande studiestöd, därutöver har fler än 17 000 personer fått bidrag vid korttidsstudier och över 700 högskolestuderande med synskada eller andra läshandikapp försetts med studie- litteratur. Vidare har nästan 300 föräldrar till döva barn fått bidrag till kostnader för utbild- ning i teckenspråk och 330 funktionshindrade gymnasieelever har fått bidrag till kostnader för studier vid riksgymnasierna. Antalet studielån- tagare uppgick den 1 januari 2002 till drygt 1,4 miljoner personer. Låntagarnas samlade skuld till Centrala studiestödsnämnden (CSN) redo- visades den 1 januari 2002 till 153 miljarder kronor. Efterfrågan på information om studie- stöd hos de studiestödsadministrerande myndig- heterna har under det senaste verksamhetsåret varit omfattande både i volym och komplexitet.

4.6.6Analys och slutsatser

I många avseenden når svensk utbildning mycket långt och är ett internationellt föredöme. Det är dock, enligt regeringens mening, inte acceptabelt att en av tio elever i grundskolan inte klarar målen i svenska, engelska eller matematik eller att ungdomar lämnar gymnasieskolan utan full- ständiga betyg. Mot bakgrund av bristerna i

skolans resultat måste ambitionsnivån höjas och arbetet med att förbättra utbildningen intensi- fieras.

Under 2003 presenterade regeringen sitt kvalitetsprogram för skolan – Alla skolor skall vara bra skolor. Kvalitetsprogrammet omfattar insatser för ökad individanpassning, för tydligare och tidigare information till elever som inte når målen i grundskolan samt insatser för att stärka skolors och kommuners kvalitetsredovisningar. Vidare omfattar insatserna en renodling av Skol- verkets uppgifter och ett inrättande av Myndig- heten för skolutveckling. Skolverkets förändrade roll innebär att verket skall bli en starkare och mer synlig aktör, som granskar verksamheten och hävdar kraven på kvalitet och likvärdighet.

Regeringen har som ledstjärna att kvaliteten skall förbättras och uppföljningen skall utvecklas i såväl förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som i grundskolan och gymnasieskolan. All- männa råd skall utarbetas av Statens skolverk för att bidra till förbättrad kvalitet inom förskole- verksamheten. Regeringen anser vidare att både förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen bör lämna kvalitetsredovisningar.

Regeringen fortsätter att satsa på att öka per- sonaltätheten inom de olika skolverksamheterna. Statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder i kommuner med maxtaxa inom förskoleverk- samhet och skolbarnsomsorg har till stor del an- vänts till personalförstärkningar. Regeringen an- ser att det är mycket viktigt att det livslånga lärandet som startar i förskolan ses ur ett genus- perspektiv. En jämställdhetsdelegation har där- för tillsatts för att förstärka och utveckla jäm- ställdhetsarbetet inom förskolan (dir. 2003:101).

Regeringen ser som en av sina viktigaste upp- gifter att minska invandrares utanförskap. Myn- digheten för skolutveckling har av den anled- ningen som sin första och viktigaste uppgift att förbättra förskole- och skolsituationen i segregerade områden. Vidare har regeringen be- slutat att genomföra en försöksverksamhet med tvåspråkig undervisning i årskurs 7-9 i syfte att förhindra att elever som kommit sent till Sverige halkar efter kunskapsmässigt.

Insatser har gjorts för att öka kvaliteten i gymnasieskolans yrkesutbildningar. Det finns nu, enligt regeringens uppfattning, ett behov av att gå vidare. Regeringen avser därför att inrätta en yrkesutbildningsdelegation med represen- tanter för arbetsmarknadens parter och utbild- ningssystemet.

Gymnasiekommittén 2000 hade som huvud- sakligt uppdrag att utreda och lämna förslag till en framtida utformning av gymnasieskolans studievägsstruktur. I uppdraget ingick även att överväga vad som kan göras i programmens upp- byggnad för att minska den sociala och köns- mässiga snedrekryteringen till olika utbildnings- vägar samt avhoppsfrekvensen, inte minst bland elever med utländsk bakgrund i gymnasieskolan. Kommitténs betänkande har remissbehandlats och regeringen avser att överlämna en proposi- tion om gymnasieskolan under våren 2004.

Inom ramen för olika valideringsprojekt har regeringen gjort insatser för att vuxnas reella kompetens skall tillvaratas. Detta är ett viktigt område inte minst för att öka invandrares möj- lighet till inträde på arbetsmarknaden. Rege- ringen avser därför att under åren 2004-2007 in- rätta en valideringsdelegation med represen- tanter från arbetsmarknadens parter och utbild- ningssystemet.

Det finns fortfarande skillnader mellan läro- sätena inom högskoleområdet vad gäller genom- förandet av utbildningsuppdragen. Framför allt har lärosäten med tyngdpunkten lagd på tekniska och naturvetenskapliga utbildningar även under 2002 haft stora svårigheter att öka studentantalet i förväntad omfattning. Dock har de omfördelningar av platser som gjordes inför 2002 samt i tilläggsbudgetar under 2002 inne- burit att takbeloppen utnyttjats i större utsträck- ning 2002 än 2001.

Trots en ökad examination inom lärarutbild- ningen med inriktning mot senare år måste denna öka de närmaste åren för att examina- tionsmålet ska nås. Det krävs också en kraftig ökning av antalet lärarstudenter som väljer mate- matisk-naturvetenskaplig eller teknisk inriktning för att lärosätena ska nå målet att en tredjedel av de examinerade har denna inriktning.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Lärosätena har i uppdrag att fortsätta beakta behovet av lärare i förskola och förskoleklass.

Genom att nästan 1 miljon studerande har kunnat finansiera sina studier med någon form av studiestöd bedömer regeringen att verksam- heten har bidragit till att många har kunnat studera utan att begränsas av sina ekonomiska resurser eller funktionshinder. Därmed har studiestödsverksamheten bidragit till att fylla de platser som utbildningsväsendet erbjudit och att målen för politikområdet uppnåtts.

Sverige är ett av världens mest inter- nationaliserade länder, vilket har varit viktigt för vårt lands utveckling och välfärd. Ett fortsatt till- skott av kunskaper och kompetens från utlandet och att befolkningen skaffar sig mer erfarenheter och nya kunskaper om vår omvärld är nöd- vändigt för att Sverige skall kunna förbli en av världens ledande kunskapsnationer. Det är där- för viktigt att ännu fler stimuleras till att skaffa sig utlandserfarenhet och att Sverige blir ett ännu attraktivare land att flytta till.

4.7Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket (RRV) granskar varje år myndigheternas årsredovisningar och delårs- rapporter. Inom politikområdet har Statens skol- verk, Specialpedagogiska institutet, Sameskol- styrelsen, Nationellt centrum för flexibelt lärande, Myndigheten för kvalificerad yrkes- utbildning och Distansutbildningsmyndighetens avvecklingsmyndighet erhållit invändning i revisionsberättelsen avseende räkenskapsåret 2002. För dessa myndigheter har RRV även lämnat revisionsrapport. Regeringen behandlar invändningen för berörda myndigheter under respektive anslag.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

5 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

5.1Insatser

Förskoleverksamheten bedrivs i form av för- skola, familjedaghem och kompletterande för- skoleverksamhet (öppen förskola). Skolbarns- omsorgen bedrivs i form av fritidshem och familjedaghem. För barn mellan tio och tolv år kan skolbarnsomsorgen även bedrivas i form av öppen fritidsverksamhet.

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg har genomgått stora förändringar under det senaste decenniet. Kommunernas svaga ekonomi samt flera reformer har under 1990-talet påverkat och delvis förändrat verksamheten.

5.1.1Kvalitetsarbete

De senaste årens reformer har väsentligt ökat tillgängligheten till förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. En ökad fokusering på det pe- dagogiska innehållet i förskolan har förstärkt dess roll som del i det livslånga lärandet och det första steget i utbildningssystemet. En läroplan för förskolan infördes 1998.

Reformen maxtaxa och allmän förskola m.m. påbörjades den 1 juli 2001. Den sista delen i re- formen infördes den 1 januari 2003. Regeringen fäster nu stor vikt vid kvalitetsfrågor i förskolan som skall prägla de kommande årens arbete. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en särskild förskoleproposition.

Maxtaxa och allmän förskola

Regeringen anser att förskolan är en del av den generella välfärden och att den därför skall er- bjudas alla barn från tidig ålder. Ingen får ute- stängas från den tidiga starten i lärande och ut- veckling på grund av höga avgifter eller för att en förälder är arbetslös eller är föräldraledig för vård av ett syskon.

Reformen maxtaxa och allmän förskola m.m. består av flera delar som har trätt i kraft vid olika tidpunkter. Den 1 juli 2001 blev kommunerna skyldiga att erbjuda plats i förskoleverksamhet för barn i åldern 1–5 år vars föräldrar är arbets- lösa. En motsvarande skyldighet infördes för barn till föräldralediga den 1 januari 2002 och allmän förskola för 4–5-åringar infördes den 1 januari 2003. Bestämmelser om maxtaxa i verk- samheten, dvs. ett högsta tak för de avgifter som föräldrar betalar, infördes den 1 januari 2002.

Regeringen har gett Statens skolverk i upp- drag att under en femårsperiod administrera och årligen följa upp reformen. Den första rapporten lämnades i februari 2003 och bygger på flera stora studier som Skolverket genomfört under perioden 1999–2002. Av rapporten framgår föl- jande:

-andelen barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga har ökat i förskolan ge- nom reformen. Den största ökningen kan tillskrivas de föräldraledigas barn.

-även andelen barn i åldern 6–9 år som är in- skrivna i fritidshem har ökat under 2002.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Dessa är framförallt barn till förvärvs- arbetande eller studerande föräldrar som tidigare var ensamma hemma eller hade omsorgen ordnad med hjälp av grannar, släktingar etc.

-reformen har inte medfört längre närvaro- tider. Barn vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar har samma närvarotider som tidigare och mönstret är detsamma i familjedaghem. Däremot har den genom- snittliga närvarotiden i förskolan sjunkit med en timme i veckan mellan 1999 och 2002 vilket i stort sett beror på att barn till arbetslösa och föräldralediga har fått rätt till plats under minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan.

-gruppstorleken i förskolan har inte föränd- rats under det senaste året, dvs. grupp- storlekarna har stabiliserats, men på en nivå som är betydligt högre än den som rådde i början av 1990-talet. Däremot fortsatte de redan stora barngrupperna på fritids- hemmen att öka ytterligare.

-maxtaxan fick ett nästan fullt genomslag redan det första året, då 287 av landets 289 kommuner anslöt sig till systemet. År 2003 tillämpar alla, nu 290, kommuner i landet maxtaxa. Kommunerna har dock möjlighet att inom maxtaxans ram föra en egen av- giftspolitik. Närmare 200 kommuner an- vände år 2002 denna möjlighet och har egna bestämmelser om antalet betalmånader, tidsrelatering och/eller avgiftsreduktion när barnet är sjukt, har semester m.m. Detta re- sulterar i avgifter som är lägre än den ”ordi- narie” maxtaxan.

De kommuner som har infört maxtaxan är be- rättigade till två statsbidrag, dels för att kompen- sera intäktsbortfallet, dels för att säkra kvaliteten i verksamheten. För år 2002 har bidraget till kva- litetssäkrande åtgärder framför allt använts till personalförstärkning i förskolan.

Riksdagen beslutade i juni 2003 i samband med beslut om 2003 års ekonomiska vår- proposition att godkänna ett förslag från regeringen om höjning av den högsta avgiften för maxtaxa inom barnomsorgen från den 1 januari 2004. Avgiften i förskoleverksamheten får inte överstiga 3 procent av inkomsten, dock högst 1 260 kronor (+120 kr) i månaden, för det första barnet, 2 procent dock högst 840 kronor (+80 kr) i månaden för det andra barnet,

respektive 1 procent och högst 420 kronor (+40 kr) i månaden för det tredje barnet. Avgifterna i skolbarnsomsorgen får inte överstiga 2 procent av inkomsten, dock högst 840 kronor (+80 kr) i månaden för det första barnet, samt 1 procent dock högst 420 kronor (+40 kr) i månaden för det andra respektive tredje barnet. För det fjärde barnet utgår det liksom tidigare ingen avgift. Hushåll med en sammanlagd inkomst understigande 38 000 kronor i månaden berörs inte av förslaget.

De höjda avgifterna innebär möjlighet till ökade avgiftsinkomster för kommunerna och regeringen avser därmed att sänka det statsbidrag som lämnas till kommuner som tillämpar max- taxan med 240 miljoner kronor per år från och med 2004.

Familjedaghem

Antalet familjedaghem har minskat i takt med att föräldrar har valt den utbyggda förskolan. Familjedaghem kan dock vara ett viktigt alterna- tiv för vissa barn och föräldrar.

Regeringen har av den anledningen gett Skol- verket i uppdrag att följa upp och redovisa ut- vecklingen av familjedaghemmen. Uppfölj- ningen skall belysa familjedaghemmen som ett komplement till den allmänna förskolan. Frågor som bör omfattas är huruvida vårdnadshavarens önskemål om omsorgsform kan tillgodoses i kommunerna, om familjedaghem finns som ett alternativ till förskola för fyra- och femåringar samt om det finns en samverkan mellan familje- daghemmet och den allmänna förskolan och hur den i sådana fall organiseras. Skolverket skall även redovisa omfattningen av den avgiftsfrihet inom familjedaghemmen för fyra- och femår- ingar som inte deltar i den allmänna förskolan och som en del kommuner infört. Uppdraget skall redovisas den 1 mars 2004.

Kvalitetsredovisning

I regeringens skrivelse Utbildning för kunskap och jämlikhet – regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenut- bildning (skr. 2001/02:188) gör regeringen be- dömningen att en skyldighet bör införas även för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen att upprätta kvalitetsredovisningar. Som ett led i

detta arbete har utbildningsdepartementet ut- arbetat en promemoria Skyldighet att lämna uppgifter om förskoleverksamhet och skol- barnsomsorg (U2002/4328/S). Efter avslutat remissförfarande bereds promemorian för när- varande i Utbildningsdepartementet.

Därutöver har Skolverket fått i uppdrag att kartlägga förekomsten av kvalitetsredovisningar i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen och analysera dem. Verket skall vidare redovisa ett underlag inför den av regeringen aviserade regleringen av kvalitetsredovisning för förskole- verksamheten och skolbarnsomsorgen. Kart- läggningen skall redovisas till regeringen senast den 1 november 2003, analysen och underlaget skall redovisas senast den 1 december 2003. Mer om resultatinformation återfinns i avsnitt 6.1.1 Förstärkt kvalitetsarbete.

Allmänna råd

Staten har i 2 a kap. 3 § Skollagen (1985:1100) angivit vilka uppgifter och krav som ställs på för- skoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, nämligen att genom pedagogisk verksamhet er- bjuda barn fostran och omvårdnad samt att komplettera skolan och att erbjuda barn en me- ningsfull fritid och stöd i utvecklingen. För be- drivande av verksamheten skall det finnas perso- nal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Barngrupperna skall ha lämplig sammansättning och storlek. Lokaler- na skall vara ändamålsenliga.

Statens övergripande mål skall förverkligas inom det kommunala ansvaret och anpassas till lokala förutsättningar och med hänsyn till barns olika behov. Målen i den nationella lagstift- ningen innebär dock en begränsning av den lokala variationen. Syftet med den lokala varia- tionen är inte att den skall medföra radikalt olika villkor mellan olika kommuner. Skolverket har under åren 1999/2000 utarbetat Allmänna råd för familjedaghem, öppen förskola, fritidshem och öppen fritidsverksamhet.

Regeringen gör bedömningen att reform- arbetet samt utbyggnaden av förskolan behöver åtföljas av ytterligare insatser för att definiera och stärka dess kvalitet. Allmänna råd kan bidra i arbetet med att stärka verksamheternas kvalitet. Regeringen avser därför att ge Skolverket i upp-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

drag att utfärda allmänna råd när det gäller kva- litet i förskolan.

5.1.2Personalen i förskolan

Personalförstärkning

Forskningen visar att personaltäthet och barn- gruppernas storlek är viktiga kvalitetsfaktorer, särskilt för de yngre barnen och barn i behov av särskilt stöd. Därför avser regeringen att införa ett riktat statsbidrag till kommunerna för att kunna anställa minst 6 000 nya förskollärare, barnskötare eller annan personal till förskolan. Satsningen på kraftigt förstärkta personal- resurser till förskolan skall ske successivt under mandatperioden och i den takt som ekonomin tillåter.

Förskolan en attraktiv arbetsplats

Förskolans roll och uppdrag i samhället har ut- vidgats påtagligt under de senaste åren. Den ökade tillgängligheten, införande av maxtaxan och allmän förskola m.m., statsbidraget för kva- litetssäkrande åtgärder, skollagskommitténs för- slag om förskolan som en egen skolform och det aviserade förstärkta kvalitetsarbetet i förskolan skall ses som uttryck för detta.

En förskola som är attraktiv för människor att söka sig till som arbetsplats har en tydlig organi- sation, både avseende ledning och verksamhet, och bedriver en verksamhet med pedagogisk kraft och tydlighet. Förskolans verksamhet måste också erbjuda utveckling i arbetet genom kompetensutveckling och möjligheter till karriärutveckling av olika slag, för att alla per- sonalkategorier skall söka sig dit och stanna kvar. Personalens egna möjligheter att planera och or- ganisera sitt arbete bidrar till att arbetet upplevs som attraktivt och att personalen trivs.

Regeringen har för avsikt att ge Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att initiera infor- mations- och utvecklingsinsatser om det viktiga och nyskapande arbete som pågår i förskolan i syfte att stimulera rekrytering av personal till förskolan.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Utbildning av förskollärare och barnskötare

I en verksamhet som är föremål för så stora för- ändringar som har skett inom förskolan är det angeläget att verksamheten kan rekrytera och behålla sin personal. Det är viktigt för förskolans kvalitet att fler förskollärare och barnskötare, re- kryteras till förskolan. Regeringen har lagt fast examinationsmål för utbildning av bl.a. lärare med inriktning mot tidiga år. Med hänsyn till behovet av lärare i förskolan har högskolorna med lärarutbildning ett särskilt ansvar att beakta behovet av lärare som utbildar sig med inriktning mot förskolan och vidta nödvändiga åtgärder för att möta behoven. Enligt regeringens bedömning finns det dessutom ett behov i verksamheten av en utbildning till barnskötare. För närvarande pågår ett arbete inom Utbildningsdepartementet för att kartlägga hur detta behov skall kunna tillgodoses. Resultatet av kartläggningen och eventuella åtgärder kommer att presenteras under 2003.

Av uppföljningarna av statsbidraget för kvali- tetssäkring inom förskoleverksamhet och skol- barnsomsorg till kommuner som tillämpar max- taxa framkommer att ca 15 procent av bidraget har använts till kompetenshöjande åtgärder varav ca hälften gick till kompetenshöjande åtgärder för barnskötare.

Jämställdhetsdelegationen

Som framgår av förskolans läroplan, Lpfö 98, tillhör jämställdhet mellan könen de värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen. Förskolan skall sätta flickors respektive pojkars kreativitet och nyfikenhet i centrum.

Forskning visar att pojkar och flickor gene- rellt bemöts olika av personalen. Jämställdhet är fortfarande en lågt prioriterad fråga i alltför många kommuner och förskolor och uppmärk- sammas inte i lika hög grad som andra delar av värdegrunden, visar utvärderingar. Flertalet jäm- ställdhetsinsatser i kommunerna har varit riktade mot grund- och gymnasieskolan. Få långsiktiga insatser har gjorts för ökad jämställdhet när det gäller förskolan.

Regeringen anser att det är mycket viktigt att det livslånga lärandet som startar i förskolan ses ur ett genusperspektiv så att traditionella köns- roller och könsmönster kan motverkas. Försko- lan är det första och viktiga steget i denna

process. Arbetet med jämställdheten mellan könen i förskolan bör ständigt uppmärksammas, intensifieras, förstärkas och utvecklas. Pojkars och flickors livsutrymme får inte begränsas av könsspecifika normer och värderingar. Rege- ringen fattade därför beslut den 14 augusti 2003 om att tillsätta en jämställdhetsdelegation (dir. 2003:101). Delegationens uppgift är att lyfta fram, förstärka och utveckla jämställdhetsarbetet i förskolan. Regeringen satsar sammanlagt 12,5 miljoner kronor under perioden 1 december 2003 till 30 juni 2006 för detta arbete.

5.1.3Integration

Insatser inom ramen för storstadspolitiken

I det storstadspolitiska arbetet har staten tecknat lokala utvecklingsavtal med sju storstads- kommuner om insatser i sammanlagt 24 stads- delar. Som en del i detta lokala utvecklingsarbete har förskoleverksamheten byggts ut och ut- vecklats med statligt stöd.

Erfarenhet visar att tidiga insatser har särskilt stor betydelse för det fortsatta lärandet. Därför har de insatser som vidtagits inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen för att bygga ut för- skoleverksamheten varit speciellt betydelsefulla. Medel har bl.a. använts till att pröva nya verk- samhetsformer av förskoleverksamhet med nya pedagogiska arbetssätt, att erbjuda alla barn från tre år förskola på deltid, att utveckla pedagoger- nas kompetens, att öka antalet vuxna i förskolan samt att stärka föräldramedverkan i förskolans verksamhet. Förskolorna med språklig inrikt- ning syftar till att ge barnen tillgång till för- skolans pedagogiska verksamhet och stöd i deras språkutveckling. Därutöver arbetar förskolorna med att stärka modersmålet samtidigt som svenska språket tränas.

Insatserna på förskolans område inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen har varit en värdefull grund för den allmän förskolan som infördes den 1 januari 2003 genom att alla barn från och med höstterminen det år de fyller fyra skall erbjudas plats i förskolan. Ett av de uttalade syftena bakom reformen Allmän förskola är att fler barn med utländsk bakgrund skall få tillgång till förskolan.

I regeringsförklaringen år 2002 aviserades att storstadspolitiken skall utvecklas. Ytterligare steg måste tas för att utifrån de goda erfaren-

heter som gjorts inom ramen för de lokala ut- vecklingsavtalen utveckla och bredda samverkan mellan de inblandade aktörerna. Detta bör ske genom att staten omvandlar framgångsrika in- satser till ordinarie strukturer och arbetssätt. Storstadspolitikens framtida inriktning har för- tydligats via skrivningar i den ekonomiska vår- propositionen. Där anges att regeringen avser att ta tillvara storstadspolitikens erfarenheter. Stat- liga myndigheter skall ges tydliga mandat och riktlinjer för att storstadspolitikens tvär- sektoriella mål skall uppnås. Det är därför av stor vikt att Myndigheten för skolutveckling och Skolverket i sitt arbete tar tillvara de relevanta er- farenheter som gjorts inom ramen för storstads- politikens lokala utvecklingsavtal och strävar efter att utveckla samverkan med myndigheter och andra aktörer i övriga samhällssektorer som omfattas av storstadspolitiken.

Den mångkulturella förskolan

I regeringens skrivelse, Utbildning för kunskap och jämlikhet – regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbete i förskola, skola och vuxenutbild- ning (skr. 2001/02:188), presenterades ett antal strategiska områden där statliga insatser under de närmaste åren skall påskynda utvecklings- arbetet och höja verksamhetens kvalitet. Ett av dessa områden är förskola och skola i segrege- rade områden.

I många kommuner finns områden som är präglade av social och etnisk segregation. I dessa områden finns en överrepresentation av elever som har svårigheter att nå utbildningsmålen. Förskolan är det första steget i det livslånga och livsvida lärandet. Forskning och erfarenhet visar att tidiga insatser ger bra resultat och minskar skolmisslyckanden längre fram i grundskolan. Det är därför angeläget att förskolan i segrege- rade områden ges stöd att utveckla sin verk- samhet.

Myndigheten för skolutvecklingen har fått i uppdrag av regeringen att arbeta för förbättrad förskole- och skolsituation i segregerade om- råden. Myndighetens arbete skall främst koncentreras på situationen i förskolan och i grundskolan, men även situationen för elever i gymnasieskolan bör uppmärksammas. Myndig- heten skall årligen till regeringen redovisa de in- satser som vidtagits, vilka metoder och arbetssätt som använts, viktiga iakttagelser som gjorts

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

under arbetet samt vilka resultat som har upp- nåtts och hur dessa har spridits till olika huvud- män. Myndigheten skall i samband härmed även redovisa behovet av eventuella åtgärder på om- rådet, t.ex. förslag om författningsändringar. Uppdraget skall slutredovisas den 15 december 2005.

Reggio Emilia institutets verksamhet har varit en inspirationskälla i utvecklingen av svensk för- skolepedagogik. I februari 2003 fick Reggio Emilia institutet 1,3 miljoner kronor av reger- ingen för det första året av ett treårigt utveck- lingsprojekt om språk och kommunikation i den mångkulturella förskolan. Institutets projekt be- drivs vid förskolan Stella Nova i Hallonbergen inom Sundbybergs kommun. Förskolan har fem avdelningar och de inskrivna barnen represen- terar 17 olika språk. Ett nätverk med andra mångkulturella förskolor har knutits till pro- jektet. Projektet kommer att utvärderas på barn- nivå, verksamhetsnivå och pedagogisk dokumentationsnivå.

5.1.4Förskolan och skolbarnsomsorgen i ett internationellt perspektiv

Svensk förskoleverksamhet och skolbarnsom- sorg har sedan länge rönt ett stort intresse från andra länder både inom och utom EU. Verk- samheten framhålls ofta som ett internationellt föredöme. Inom EU har en överenskommelse om ett gemensamt mål satts upp för utbyggna- den av förskoleverksamheten; en tredjedel av 1–3 åringarna samt 90 procent av 3–5-åringarna skall ha tillgång till förskolan. För Sveriges del innebär målet att verksamheten för de yngre barnen redan mångfalt överträffats och för de äldre barnen nu börjar nås. År 2002 var 65 procent av 1–3-åringarna och 84 procent av 4–5-åringarna inskrivna i förskola samt 8 procent av 1–5-år- ingarna i familjedaghem.

OECD har i en treårig tematisk studie stude- rat förskoleverksamheten i tolv länder, varav Sverige har varit ett. Avsikten med studien har varit att dra slutsatser från de olika länderna för att utröna vilka faktorer som är de mest väsent- liga för en framgångsrik barnomsorgspolitik. OECD pekar i sin rapport Starting Strong ut nyckelområden för förskoleverksamheten och har därvid valt att framhålla den generella väl- färdsmodellen för barnomsorgens utveckling internationellt. Det innebär att Sverige ligger i

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

frontlinjen i förhållande till OECD:s fram- gångsfaktorer inom området. Perspektivet på förskolan som det första steget i det livslånga lärandet har av OECD också tydligt framhållits.

OECD har i ett andra steg utvidgat studien till att omfatta ytterligare ett antal länder. Dess- utom har uppföljningar och fördjupningar gjorts inom vissa områden. Konferenser har hållits i Oslo, Paris, och Rotterdam bl.a. om barn i ut- satta uppväxtmiljöer och förbättrad statistikin- samling samt finansiering av barnomsorgen. Utbildningsdepartementet anordnade i sam- arbete med OECD en konferens i Stockholm i juni 2003 om det pedagogiska innehållet i förskolan Pedagogy and Curriculas in Early Childhood Education and Care med ett tjugotal länder representerade. Föreläsare från USA, Nya Zeeland, Italien och Belgien lämnade bidrag till konferensen. Utifrån dessa underlag och på uppdrag av OECD kommer en grupp svenska forskare att utarbeta en rapport.

5.1.5Skolbarnsomsorg

Personaltätheten inom skolbarnsomsorgen har minskat betydligt under 1990-talet samtidigt som barnantalet har ökat. Ökningen av antalet barn i fritidshem har troligen flera orsaker. Sannolikt har maxtaxan, som infördes 2002, bidragit. Skolbarnsomsorgen är en priskänslig verksamhet och en sänkning av avgifterna kan antas öka efterfrågan. En annan orsak kan vara den ökade integrationen mellan fritidshem, för- skoleklass och grundskola. Den kan ha inneburit att fler skolor erbjuder alla barn verksamhet under en samlad del av dagen.

För att bryta den negativa trenden inom bl.a. skolbarnsomsorgen infördes från och med läs- året 2001/02 ett statsbidrag till personalförstärk- ningar i skola och fritidshem. Statsbidraget ut- gick med 1 miljard kronor det första läsåret och avsikten är att stödet successivt skall höjas med 1 miljard kronor per år tills nivån 5 miljarder är nådd. Bidraget är frivilligt för kommunerna att ansöka om och det är kommunerna och skolorna själva som avgör vilken personal som behövs till vilken verksamhet för att på bästa sätt öka mål- uppfyllelsen. Uppföljningar visar att det endast är en liten del av statsbidraget som har använts till att anställa personal inom fritidshemmen. Se vidare avsnitt 5.1.3.

I syfte att öka kvaliteten inom skolbarns- omsorgen har regeringen i utvecklingsplanen (skr. 2001/02:188) aviserat att även skolbarns- omsorgen bör upprätta kvalitetsredovisningar. Skolverket har fått i uppdrag att kartlägga före- komsten av kvalitetsredovisning inom skol- barnsomsorgen samt analysera dem. Verket skall dessutom ta fram ett underlag till regeringen inför den aviserade regleringen av kvalitetsre- dovisning i skolbarnsomsorgen.

5.2Resultatbedömning

Resultatredovisning och analys av förskoleverk- samheten och skolbarnsomsorgen finns även re- dovisade i regeringens skrivelse Utvecklingen inom den kommunala sektorn (skr. 2002/03:102). De statistiska uppgifterna i detta avsnitt är främst hämtade ur Skolverkets rapport Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror 2003, del 2. Rapporten finns på Skolverkets hemsida (www.skolverket.se).

De reformer som genomförts 2001 och 2002 har ökat efterfrågan på och tillgången till för- skoleverksamhet och skolbarnsomsorg. En övervägande andel av kommunerna kunde under hösten 2002 erbjuda plats till barnomsorgen utan oskäligt dröjsmål, enligt skollagens (1985:1100) krav, dvs. inom tre till fyra månader, även om antalet kommuner som inte klarar dessa krav ökat något.

Antalet barn i förskolan ökade från 2001 till 2002 med knappt 19 000. Av dessa var 15 000 barn till föräldrar som var föräldralediga, vilket är en effekt av att föräldraledigas barn nu tillåts ha syskon i barnomsorg 15 timmar i veckan. An- delen familjedaghem fortsatte att reduceras och minskningen av antalet barn i familjedaghem mellan 2001 och 2002 uppgick till nästan 9 pro- cent. Minskad efterfrågan från föräldrarna samt svårigheter att rekrytera dagbarnvårdare uppges vara anledningen till familjedaghemmens redu- cering.

Den preliminära kostnaden för år 2002 per in- skrivet barn i förskolan har ökat till 90 900 kr. Det är en ökning med 3,8 procent jämfört med året innan. Motsvarande siffra för barn i familje- daghem är 70 700 kronor vilket är en ökning med 5,5 procent jämfört med år 2001.

Barnantalet i fritidshem har ökat efter max- taxans införande med cirka 14 000. Av dessa är

ca en fjärdedel barn vars föräldrar är föräldra- lediga. Den stora gruppen nya barn i fritidshem är dock barn till förvärvsarbetande eller studerande föräldrar som tidigare var ensamma hemma eller hade omsorgen ordnad med hjälp av grannar, släktingar etc.

Den preliminära kostnaden per inskrivet barn i fritidshem har ökat till 29 800 kronor. Det är en ökning med 1,9 procent jämfört med 2001.

En studie från Skolverket som presenterades våren 2003 visar att barngruppernas storlek inom förskola har varit oförändrade de senaste två åren. Däremot har gruppernas storlek vuxit be- tydligt från 80-talet och fram till 1998. Genom- snittet i förskolan var 17,4 barn år 2002. För fri- tidshem är det svårare att presentera ett relevant genomsnitt. Gruppstorlekarnas spridning är märkbart större än inom förskolan. En fjärdedel av alla fritidshemsavdelningar hade fler än 41 barn.

Den ökning av antalet barn per årsarbetare inom förskolan som har varit under 1990-talet tycks ha vänt och en svag minskning kan i stället skönjas. Genomsnittet för år 2001 var 5,4 barn per årsarbetare vilket sjönk till 5,3 för år 2002. Spridningen mellan olika kommuner är 3,0 till 10,6 barn per årsarbetare.

Inom fritidshemsverksamheten visar siffrorna på en ökning av antalet barn per årsarbetare. För år 2001 var genomsnittet per årsarbetare 17,4 barn. Det snittet ökade till 18,4 barn per års- arbetare för år 2002. Den relativt dramatiska ökningen kan bero på att antalet inskrivna barn på fritidshem har ökat kraftigt, sannolikt bero- ende på maxtaxereformen. Spridningen är dock stor. Den kommun som har lägst personaltäthet

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

har 34,4 barn per årsarbetare och den som har högst har 9,5 barn per årsarbetare.

Andelen årsarbetare med pedagogisk hög- skoleutbildning minskar inom såväl förskolan som fritidshemmen. Inom förskolan har den sjunkit med 1,3 procentenheter till 50,7 procent och inom fritidshemmen med 1,4 procenten- heter till 55,7 procent. Det råder efterfrågan på högskoleutbildad personal inom förskolan, vilket bl.a. användningen av statsbidraget för kvalitets- säkrande åtgärder i förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg visar.

Statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder

Statsbidraget för kvalitetssäkrande åtgärder som uppgår till 0,5 miljarder kronor är kopplat till maxtaxan inom förskoleverksamhet och skol- barnsomsorg och syftar till att säkra kvaliteten i verksamheterna.

Uppföljningen av 2002 års statsbidrag visar att 84,8 procent användes till personalförstärkningar och 15,2 procent användes till kompetens- höjande åtgärder.

Av den personal som anställdes inom för- skoleverksamhet var 510 barnskötare, 743 för- skollärare och 135 övrig personal. Personalför- stärkningarna inom skolbarnsomsorgen bestod av 40 barnskötare, 75 fritidspedagoger, 17 för- skollärare och 19 övrig personal.

Kommunerna använde 65,5 miljoner kronor av statsbidraget till kompetenshöjande åtgärder inom förskoleverksamheten och 10,6 miljoner kronor inom skolbarnsomsorgen.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

6 Barn- och ungdomsutbildning

6.1Insatser

Det övergripande målet är en skola som ger alla kunskap och utveckling – en skola där alla elever har rätt och möjlighet till framsteg. Alla skall ha möjlighet till en likvärdig utbildning av hög kva- litet. Statens skolverks omfattande uppföljning av skolans resultat visar emellertid att graden av måluppfyllelse varierar och att skillnaderna mellan olika kommuner är stora och ännu större mellan olika skolor. Under det senaste decenniet har staten gjort omfattande insatser för att stimulera och stödja likvärdigheten i och utveck- lingen av kommunala och fristående skolor.

Utvecklingen i det decentraliserade skol- systemet påverkas av många aktörer. Staten ställer upp nationella mål och följer upp resulta- ten, skolhuvudmännen skapar förutsättningar och personalen svarar för själva verksamheten, som i sin tur är beroende av engagemang från elever, föräldrar och det omgivande samhället.

Effekterna av de statliga insatserna framträder därför inte alltid tydligt i ett skolsystem med många aktörer, framför allt inte på kort sikt. Utbildning är en långsiktig process. Under det senaste året har ett stort antal åtgärder vidtagits i enlighet med vad som tidigare aviserats i regeringens utvecklingsplan (skr. 2001/02:188).

6.1.1Förstärkt kvalitetsarbete

Regeringens kvalitetsprogram för skolan

Statens omfattande ekonomiska satsning på skolan under senare år måste följas av en tydlig- het vad gäller insatser för att uppnå en nationellt likvärdig och kvalitativt god utbildning. Enbart

ökade resurser räcker inte för att skolan skall ut- vecklas. En decentraliserad skola kräver en stark säkring av kvaliteten för att alla skolor skall vara bra skolor. Detta ansvar ligger såväl hos den en- skilda skolan som hos kommunen/skolhuvud- mannen och staten.

Under våren 2003 presenterades regeringens kvalitetsprogram för skolan – Alla skolor skall vara bra skolor. Det presenterades både genom en skrift och vid fyra regionala upptaktskon- ferenser. Konferenserna samlade deltagare från en stor andel av landets kommuner samt från be- rörda myndigheter och organisationer.

Kvalitetsprogrammet omfattar insatser för stöd till enskilda elever, ökad individanpassning, tydligare och tidigare information till elever, förbättrat samspel mellan hem och skola samt insatser för att stärka skolors och kommuners kvalitetsredovisningar. Vidare omfattar insatser- na en renodling av Skolverkets uppgifter och ett inrättande av en myndighet för skolutveckling. Som exempel på insatser för ökad individ- anpassning kan nämnas att Myndigheten för skolutveckling på uppdrag av regeringen givit ett antal grundskolor resurser för att utveckla och dokumentera formerna för individuell planering och dokumentation. Avsikten är bl.a. att få fram lärande exempel.

Förstärkt information mellan skola och hem

Regeringen har beslutat om ändringar i grund- skoleförordningen (1994:1194) och motsvarande skolformsförordningar som tydliggör skolans ansvar för att eleven och föräldrarna under hela skoltiden informeras om elevens studieutveck- ling. Informationen vid utvecklingssamtalen bör grunda sig på en bedömning av elevens utveck- ling i relation till målen i läroplanen och kurs-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

planerna. Ändringen trädde i kraft den 1 juli 2003. Det är regeringens uppfattning att utveck- lingssamtalen regelmässigt skall leda fram till en framåtsyftande individuell utvecklingsplan, som visar vilka insatser som behöver vidtas för att eleven skall nå målen.

Regeringen har även beslutat att skolan skall vara skyldig att utfärda skriftliga omdömen för varje elev som inte når målen i årskurs 9 i ett eller flera ämnen eller ämnesblock i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10. De skriftliga omdömena skall redovisa vilka kunska- per och färdigheter i ämnet eleven tillägnat sig. Även elever som avbryter ett språkval före årskurs 9 respektive årskurs 10, så att betyg inte kan sättas enligt kursplanen för språkval, skall alltid få ett skriftligt omdöme. Ändringen trädde i kraft den 1 juli 2003.

Kvalitetsredovisning

Regeringen anser att det strukturerade kvalitets- arbetet på skol- och kommunnivå behöver stär- kas. Kvalitetsredovisningarna skall vara det centrala dokumentet för att utvärdera och rapportera skolans resultat. Det är viktigt att många aktörer såväl förvaltning, skolor, lärare, elever etc. är involverade i denna process. Regeringen avser att vidareutveckla kvalitets- redovisningarna och utforma tydligare regler. Kvalitetsredovisningarna skall på ett lättillgäng- ligt och mer jämförbart sätt visa hur skolan lyckas utveckla undervisningens kvalitet och nå de nationella målen och vilka åtgärder som be- höver vidtas för att komma tillrätta med even- tuella brister. I den fortsatta beredningen av skollagskommitténs förslag (SOU 2002:121) kommer det att övervägas om det nuvarande kravet på arbetsplan och skolplan skall tas bort. Skolverket bör också ges rätt att utfärda före- skrifter om kvalitetsredovisning.

Skolverket har fått i uppdrag att utreda och utveckla systemet för resultatinformation för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, sko- lan och vuxenutbildningen. I uppdraget ingår att dels föreslå en struktur för hur kvalitetsindikato- rer skall redovisas i kvalitetsredovisningarna (in- dikatorområden), dels föreslå sådana kvalitetsin- dikatorer för kvalitetsredovisning. (Se även text om kvalitetsredovisning i förskolan under avsnitt 5.1.1)

I uppdraget ingår även att föreslå sådana - kvalitetsindikatorer för den nationella nivån som motsvarar den information som skall finnas på

kommunal nivå och på verksamhetsnivå. Verket skall också bedöma från vilken tidpunkt och på vilket sätt man kan sammanställa och analysera resultaten från de nationella proven i grund- skolans årskurs 5 och specialskolans årskurs 6 samt analysera vilka skolor som inte använder proven och varför. Vidare skall Skolverket redo- visa en bedömning av dagens nationella prov- system med avseende på kvalitet och kostnads- effektivitet samt analysera förutsättningarna för att bredda systemet.

Myndighetsombildningen

I regeringens skrivelse Utbildning för kunskap och jämlikhet – regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet för förskola, skola och vuxenut- bildning (skr. 2001/02:188) gjordes bedöm- ningen att Statens skolverks granskande uppgift borde tydliggöras och separeras från den utveck- lingsstödjande verksamheten. I syfte att uppfylla utvecklingsplanens intentioner och stärka den nationella likvärdigheten inrättades Myndig- heten för skolutveckling den 1 mars 2003. Sam- tidigt renodlades Skolverkets uppgifter och kon- centrerades till kvalitetskontroll genom uppfölj- ning, utvärdering samt granskning och tillsyn. Det gemensamma målet för de båda myndig- heterna är att främja en utbildning av god kvali- tet och öka måluppfyllelsen i alla landets skolor.

Skolverkets förändrade roll innebär att verket skall bli en starkare och mer synlig statlig aktör, som granskar verksamheten och hävdar kraven på kvalitet och likvärdighet. Utbildningsinspek- tionen, som omfattar kvalitetsgranskning och tillsyn, skall stärkas så att varje skolhuvudman och i princip alla skolor skall inspekteras regel- bundet. Regeringen har avsatt medel för att ytterligare förstärka myndighetens inspektions- och tillsynsverksamhet. Målet är att inspektionen skall fördubblas jämfört med tidigare situation. Skolverket har fått i uppdrag att senast den 1 november 2003 redovisa en plan över hur utbildningsinspektionen skall genom- föras för att nå målet att varje kommun och alla skolor skall omfattas av en inspektion minst vart sjätte år.

Myndigheten för skolutveckling skall bidra till ökad måluppfyllelse och till likvärdighet i utbild- ningen dels genom generella utvecklingsinsatser, främst inom nationellt prioriterade områden, dels genom riktat stöd till kommuner, skolor

och andra lokala enheter vars resultat indikerar ett tydligt behov av stöd. Myndigheten skall bidra till ett kunskapsbaserat arbete i den peda- gogiska verksamheten. Insatserna skall bl.a. utgå från tillgänglig kunskap om såväl skolförbättring som hur organisation och ledarskap kan utveck- las.

Myndighetens första och viktigaste uppgift de närmaste åren kommer att vara utvecklingsinsat- ser för att nå bättre måluppfyllelse och för att förbättra utbildningsvillkoren i segregerade om- råden.

6.1.2Fristående skolor

Skolverkets kvalitetsgranskningsnämnd genomförde under år 2000 en nationell kvalitets- granskning av betygssättningen hos 20 kommu- nala huvudmän. Som en fortsättning har Skol- verket under 2001–2002 gjort motsvarande granskning i 18 fristående skolor. Resultatet har redovisats i rapporten Betygssättningen i fristå- ende skolor (september 2002).

Syftet har varit att beskriva, bedöma och vär- dera hur skolhuvudmän, rektorer och lärare tar ansvar för att betygssättningen är rättvis och lik- värdig. Några avsevärda skillnader har inte kon- staterats mellan de granskade kommunala och fristående skolorna. Dock finns exempel på större inbördes variationer mellan de fristående grund- och gymnasieskolorna än mellan de cirka 100 kommunala skolor som granskats.

I sin återrapportering till de granskade sko- lorna och deras huvudmän har Skolverket fram- hållit att de bör rikta mer uppmärksamhet mot likvärdighetsfrågorna. Skolverket ansåg vidare att personal i fristående skolor bör inbjudas att delta i kompetensutvecklingsinsatser på nationell och kommunal nivå.

I media har under våren 2003 förekommit uppgifter om att förhållandena vid vissa fristå- ende skolor inte svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller såväl i det offentliga skolväsendet som för fristående skolor. Det har vidare ifrågasatts om den utpekade kategorin skolor har förutsättningar att bedriva skolverk- samhet i enlighet med gällande villkor.

Skolverket har med anledning av detta fått i uppdrag att inom ramen för sin utveckling av ut- bildningsinspektionen skapa nya rutiner och skarpa metoder för inspektion av fristående skolor, liksom för verkets tillsyn under skolor-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

nas andra verksamhetsår. Skolverket skall vidare dels utveckla och skärpa sina rutiner och meto- der vid prövning om godkännande och rätt till bidrag för fristående skolor, dels utveckla och pröva metoder för regelbundna uppföljnings- besök vid nyetablerade fristående skolor. Skol- verket bör i dessa sammanhang särskilt upp- märksamma hur det kan säkras att läroplanernas värdegrund och allmänna mål följs i verksam- heten. Uppdragen skall redovisas under hösten 2003. Skolverket skall därutöver genomföra en särskild inspektion av fristående skolor med konfessionell inriktning eller motsvarande. Uppdraget skall redovisas senast den 15 januari 2004. För att ytterligare förstärka myndighetens inspektions- och tillsynsverksamhet tillför regeringen Skolverket 5 miljoner kronor från 2004.

6.1.3Integration och utbildning

Förtydligande av de integrationspolitiska målen

Uppgiften att minska invandrares utanförskap är en av regeringens högst prioriterade uppgifter. En arbetsgrupp bestående av företrädare för ett antal departement samt Integrationsverket har tillsatts med uppgift att se över hur genomfö- randet och uppföljningen av integrationspoli- tiken kan förtydligas inom ett antal politikområ- den i syfte att förbättra de integrationspolitiska resultaten. Utbildning för barn och ungdomar är ett av de områden som kommer att uppmärk- sammas i en första etapp.

För utbildning har två mål fastställts; ett för grundskolan och ett för gymnasieskolan. Båda ansluter till generella nationella mål. Målet för grundskolan är att andelen elever med utländsk bakgrund som lämnar grundskolan med full- ständiga betyg successivt skall öka. Målet för gymnasieskolan är att andelen elever med ut- ländsk bakgrund som efter fyra år slutför utbildning på ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan successivt skall öka. Med utländsk bakgrund avses elever som är födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Målen skall kontinuerligt följas upp.

Skolverkets fortsatta analys av resultaten från PISA-undersökningen visar att det finns en rad förklaringar till att skillnaden i skolresultat mellan elever med svensk och elever med ut-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

ländsk bakgrund är förhållandevis stor. Strävan måste vara att öka insatserna för elever med ut- ländsk bakgrund för att utjämna skillnaderna. En viktig sådan insats är att öka andelen lärare med utländsk bakgrund. Regeringens bedömning är att detta är ett av de mest strategiska områdena för ökad måluppfyllelse.

Förbättrade utbildningsvillkor i segregerade områden

I många kommuner finns områden som är präg- lade av social och etnisk segregation. I dessa om- råden finns en överrepresentation av elever som har svårigheter att nå målen för utbildningen. Det är väl känt att elevernas möjligheter till framgång i skolan inte enbart beror på faktorer inom skolan. Faktorer som barns vistelsetid i Sverige, föräldrarnas utbildningsbakgrund och anknytning till arbetsmarknaden har också stor betydelse för elevernas möjligheter i skolan. Skolverkets fördjupade analys av resultatet i PISA-undersökningen bekräftar också dessa iakttagelser. Skolan har dock en viktig roll i sammanhanget. Det är därför angeläget att sär- skilt uppmärksamma utbildningsvillkoren för elever i områden som präglas av social och etnisk segregation.

Regeringen har mot denna bakgrund gett Myndigheten för skolutveckling som det första och viktigaste uppdraget att arbeta för förbättrad förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skol- or i segregerade områden. Myndigheten skall främja utvecklingen i dessa områden präglade av social och etnisk segregation, i syfte att en större andel av eleverna i dessa områden skall nå målen för utbildningen. Förskolans, förskoleklassens samt fritidshemmens roll skall särskilt beaktas. Myndigheten skall kartlägga, samla in och analy- sera framgångsfaktorer samt sprida lärande exempel, t.ex. avseende kunskaper och strategier i skolor med olika förutsättningar. I arbetet med uppdraget skall särskild uppmärksamhet riktas mot situationen för de elever som kommer till Sverige sent under sin skoltid samt förutsätt- ningarna för undervisningen i ämnet svenska som andraspråk och användningen av skönlitte- ratur och bibliotek. I uppdraget ingår också att myndigheten skall ta tillvara erfarenheter och systematisera kunskap från storstadspolitikens lokala utvecklingsavtal.

Försöksverksamhet med tvåspråkig undervisning i årskurserna 7 t.o.m. 9

Regeringen har beslutat om en fyraårig försöks- verksamhet med tvåspråkig undervisning i års- kurserna 7 t.o.m. 9 i grundskolan. Syftet är att förhindra att elever, som kommit sent till Sve- rige, kommer efter kunskapsmässigt medan de utvecklar sina färdigheter i svenska.

Tidigare har det varit möjligt att bedriva ämnesundervisning på elevernas modersmål i årskurserna 1 t.o.m. 6. Detta har enligt undersökningar gett goda resultat och möjlig- heten har nu utvidgats till att gälla hela grund- skolan. Undervisning på ett annat språk än svenska får dock omfatta högst halva den sammanlagda undervisningstiden. Myndigheten för skolutveckling skall stödja och utvärdera verksamheten.

Storstadspolitik

Inom ramen för storstadspolitikens lokala ut- vecklingsavtal genomförs ett stort antal insatser på grundskolans område i syfte att förbättra ele- vernas skolresultat och stärka den språkliga ut- vecklingen. Liksom på förskoleområdet används medel till kompetensutveckling av personal och utvecklande av nya pedagogiska metoder. Flera skolor har utökat sina öppettider och erbjuder t.ex. läxhjälp efter skoltid, men även kultur- och fritidsaktiviteter. Andra exempel på insatser är projekt för att stärka samverkan mellan för- äldrarna och skolan, särskilda språkutvecklings- grupper med samordningsansvar för språkut- veckling samt upprättandet av regelbundna språkutvecklingsanalyser för eleverna. I några av kommunerna är nätverk för erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan skolorna under upp- byggnad.

Insatserna inom de lokala utvecklingsavtalen är i stor utsträckning tvärsektoriella mellan olika samhällssektorer, i syfte att stimulera ett hel- hetsperspektiv på stadsdelarnas utveckling. Stadsdelarnas lokala utvecklingsplaner omfattar t.ex. insatser där svenskutbildning för vuxna kombineras med arbetsplatsförlagd praktik.

I regeringsförklaringen år 2002 aviserades att storstadspolitiken skall utvecklas. Ytterligare steg måste tas för att utifrån de goda erfaren- heter som gjorts inom ramen för de lokala ut- vecklingsavtalen utveckla och bredda samverkan

mellan de inblandade aktörerna. Detta bör ske genom att staten, kommuner och myndigheter omvandlar framgångsrika insatser till ordinarie strukturer och arbetssätt. Storstadspolitikens framtida inriktning har förtydligats i den ekono- miska vårpropositionen. Där anges att re- geringen avser att ta tillvara storstadspolitikens erfarenheter och omvandla dem till ordinarie strukturer. Statliga myndigheter skall ges tydliga mandat och riktlinjer för att storstadspolitikens tvärsektoriella mål skall uppnås. Det är därför av stor vikt att Myndigheten för skolutveckling i sitt arbete tar tillvara de relevanta erfarenheter som gjorts inom ramen för storstadspolitikens lokala utvecklingsavtal och strävar efter att ut- veckla samverkan med myndigheter och andra aktörer i övriga samhällssektorer som omfattas av storstadspolitiken.

6.1.4Personal i skolan

Statsbidrag till personalförstärkning

Under början av 1990-talet minskade resurserna till skolan varvid antalet lärare och övrig personal minskade. Detta innebar en ökad arbetsbelast- ning för skolans personal och svårigheter att leva upp till målen i läroplaner och andra styrdoku- ment. Regeringen föreslog i budgetpropositio- nen för 2001 att ett statsbidrag till personalför- stärkningar i skola och fritidshem skulle införas.

Totalt beräknas ca 15 000 nya lärare och andra specialister kunna anställas, i syfte att öka mål- uppfyllelsen. Bidraget är frivilligt för kommu- nerna att ansöka om och det är kommunerna och skolorna själva som avgör vilken personal som behövs till vilken verksamhet för att på bästa sätt öka måluppfyllelsen. Personalförstärk- ningsmedlen är en viktig del i att skapa en bättre arbetsmiljö både för lärare och för elever. På så sätt kan också skolan göras till en mer attraktiv arbetsplats. Stödet har tillsammans med andra åtgärder för att förbättra kommunernas eko- nomi bidragit till att antalet lärare åter ökat i skolan.

Under det första läsåret rekryterades drygt 2 800 heltidstjänster med hjälp av bidraget. Av dessa var 2 000 pedagogisk personal. En studie som genomförts på uppdrag av Skolverket visar att kommunerna i stor utsträckning har använt bidraget för att satsa på elever i behov av särskilt stöd.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

För 2004 avsätts 3,5 miljarder kronor och det är regeringens avsikt att stödet stegvis skall höjas med 1 miljard kronor per år tills nivån 5 miljar- der kronor är nådd. Samtliga kommuner utom en har enligt Skolverket ansökt om bidraget för innevarande läsår.

Lärare och skolledare

De förändringar som skolan har genomgått under de senaste åren har i grunden skapat nya förutsättningar för både lärares och skolledares arbete.

Skolhuvudmännen har som arbetsgivare för lärarna ett tydligt ansvar för läraryrkets utveck- ling och för att erbjuda en god arbetsmiljö med utvecklingsmöjligheter. Lärarorganisationerna tar också ett stort ansvar för lärarprofessionens utveckling. Skolreformerna under senare år, av- talet på skolområdet och det systematiska kvali- tetsarbetet, som får allt större plats i skolan, ger tillsammans med det successiva närmandet mellan skolan och högskolan möjlighet till en yrkesmässig utveckling för lärare. Den nya lärar- utbildningen innebär ökade möjligheter för lära- re till forskning och skolutveckling, bl.a. inom ramen för den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen.

I en kunskapsöversikt från Skolverket år 2002 konstateras, att lärarkompetensen är den enskilt viktigaste resursen för elevers resultat. Skol- verket redovisar varje år en samlad bedömning av tillgången till och behovet av lärare. Utveck- lingen av elevantalet är en viktig faktor vid be- räkningen av lärarbehovet. För grundskolans del väntas elevantalet minska under de närmaste åren. Elevantalet i gymnasieskolan kommer där- emot att öka kraftigt under de närmaste åren. Omräknat till heltidstjänster var andelen lärare utan pedagogisk högskoleutbildning 18,9 pro- cent i grundskolan och 22,5 procent i gymnasie- skolan.

Antalet lärare som examineras har ökat kraf- tigt under senare år som en följd av att antalet platser inom lärarutbildningen har ökat, men jämfört med de behov som Skolverket beräknat kommer denna ökning dock inte att vara till- räcklig. Ytterligare insatser behövs såsom vidare- utbildning av befintlig personal och åtgärder för att attrahera lärare som finns i andra branscher att återvända till skolan. Insatser behövs även för

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

att göra läraryrket mer attraktivt, så att fler väljer yrket och färre lämnar det i förtid.

Utbildningsdepartementet deltar i det parts- gemensamma projektet Attraktiv Skola. Ett 30- tal kommuner samarbetar i projektet för att öka attraktiviteten i läraryrket. De erfarenheter som kommunerna gör kan tjäna som förebilder eller goda exempel för hur man framgångsrikt kan re- krytera, behålla och utveckla lärare. Projektet av- ses pågå till år 2006 för att därefter införlivas i det kontinuerliga arbetet i kommunen med dessa frågor.

Sverige deltar för närvarande i en OECD-stu- die Attracting, Developing and Retaining Effective Teachers. Utbildningsdepartementet presenterade april 2003 en bakgrundsrapport av- seende Sverige. Ett tjugotal länder deltar i under- sökningen. Syftet är att redovisa hur man arbetar för att rekrytera och behålla bra lärare till skolan och visa på goda exempel och insatser som görs. Det övergripande målet är att på global nivå förse politiker och andra beslutsfattare inom skolområdet med information, analyser och annat beslutsunderlag. Studiens slutrapport be- räknas vara klar i mitten av 2004.

Skolverkets effektuppföljning visar att en tyd- lig skolledning har avgörande betydelse för att statliga utvecklingsinsatser skall få genomslag. Regeringen aviserade i utvecklingsplanen sin av- sikt att ta initiativ till en utvärdering av skolans ledningsstruktur. Det saknas en samlad bild av det utvecklingsarbete som bedrivs i många kommuner. Det gäller särskilt frågan om hur ledningsorganisation och stöd för rektors ledar- skap utvecklas samt vilket samband detta kan ha med skolans måluppfyllelse. Mot denna bak- grund har regeringen tillsatt en särskild utredare med uppgift att kartlägga och utvärdera skolans ledningsstruktur (dir. 2003:36). Utredaren skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 30 juni 2004.

6.1.5Hälsoarbetet i skolan

Alkohol- och narkotikaförebyggande verksamhet

Centralförbundet mot alkohol och narkotikas (CAN) skolundersökning visar en stabilisering och en liten nedgång av alkoholkonsumtionen bland pojkar i årskurs 9 medan flickornas konsumtion ökar. Den tidigare ökningen under

90-talet av elever i årskurs 9 som säger att de använt narkotika har också brutits.

Myndigheten för skolutveckling och Statens folkhälsoinstitut har nyligen redovisat ett ge- mensamt regeringsuppdrag att i samråd med Kommunförbundet analysera vilka insatser som kan vidtas för att stärka den alkohol- och narko- tikaförebyggande verksamheten i skolan. I rapporten framhålls värdet av att den enskilda skolan har en utarbetad och väl känd policy för arbetet. Olika insatser föreslås som stöd för att utveckla denna policy i form av kompetensut- veckling av skolpersonal för att utveckla det alkohol- och narkotikaförebyggande arbetet samt framtagande av kunskapsunderlag för att sprida aktuell kunskap till skolpersonal. Ett antal av de förslagna insatserna kommer att helt eller delvis att genomföras av Myndigheten för skol- utveckling under budgetåret 2004 i samverkan med Folkhälsoinstitutet, Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika.

Arbetsmiljön i skolan

En trygg miljö är en viktig förutsättning för att barn och unga skall trivas och tillgodogöra sig kunskaper. I arbetsmiljölagens (1977:1160) me- ning är skolan en arbetsplats. Arbetsmiljölagen omfattar elever från och med förskoleklassen. Detta innebär tydliga bestämmelser om att ele- ver har rätt till god arbetsmiljö och inte skall ut- sättas för kränkande behandling. Dock omfattas inte barnen i förskolan och fritidshemmen.

Många av de brister som uppmärksammats i skolans arbetsmiljöarbete har visat sig bero på okunnighet om bestämmelserna i arbetsmiljö- lagen och på hur dessa skall tillämpas. Re- geringen har för avsikt att under hösten 2003 be- sluta om direktiv för en utredning om frågor inom arbetsmiljölagstiftningen där bl.a. barns och elevers arbetsmiljö i förskola, förskoleklass, skola och fritidshem kommer att ingå .

Myndigheten för skolutveckling och Skol- verket har pågående uppdrag inom arbetsmiljö- området som skall redovisas under hösten 2003. Myndigheten för skolutveckling skall föra ut kunskapen om sambanden mellan hälsa, lärande och trygghet utifrån propositionen om elevhälsa (2001/02:14). Skolverket har ett uppdrag att meddela föreskrifter för elevskyddsombudens medverkan i arbetsmiljöarbetet.

6.1.6Skolans värdegrund

Regeringen lägger fortsatt mycket stor vikt vid frågorna om demokrati, diskriminering och jämställdhetsarbete i skolan. Skolan är inte värderingsfri och neutral utan står för funda- mentala principer, såsom alla människors lika värde, respekt för olikhet och för allas rätt att uttrycka sig och respekteras för sina åsikter. Skolan uttrycker demokratins grundläggande värden. Skolan kan genom att motverka all form av diskriminering bidra till att unga människor lämnar skolan med ett demokratiskt och jämställt förhållningssätt. Det krävs dock ett ständigt pågående arbete för att värdegrunden skall bli levande och självklar för alla som finns i skolan. Regeringen anser att det är mycket viktigt att främja, stödja och följa utvecklingen inom värdegrundsområdet och avser att åter- komma med förslag på olika insatser.

Demokrati

Regeringen har, bl.a. genom en rapport från Skolverket, uppmärksammats på att det i många kommuner och på många skolor efterfrågas in- formation om förutsättningarna för skolans poli- tiska omvärldskontakter. Regeringen har därför givit Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att ta fram ett informationsmaterial om förut- sättningarna för skolan att samverka med poli- tiska partier, deras ungdomsförbund och andra samhällspolitiskt engagerade organisationer ut- ifrån den demokratiska värdegrund som skall prägla hela skolans arbete. I uppdraget ingår även att sprida dessa riktlinjer till förtroendevalda i kommunerna, rektorer samt övrig personal som är verksam inom skolan. Utgångspunkt för upp- draget skall vara att klargöra olika politiska orga- nisationers möjligheter att samverka med skolan, samt skolans möjligheter att utforma samverkan i enlighet med skolans uppdrag och ansvar ut- ifrån läroplaner och skollagen, för att främja en positiv utveckling. Uppdraget skall redovisas senast den 15 november 2003.

Jämställdhet

Arbetet för jämställdhet och demokrati är en viktig del av förskolans, skolans och vuxenut- bildningens arbete. Målen för jämställdhets-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

arbetet finns tydligt formulerade i de nationella styrdokumenten. Verksamheterna skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demo- kratiska värden. Myndigheterna med ansvar för förskolan och skolväsendets olika verksamhets- former har inom ramen för sina uppdrag ett sär- skilt ansvar för att främja flickors och pojkars lika rätt och möjligheter.

Personalens kunskap och kompetens är en nyckelfråga i arbetet med att utveckla jämställd- heten i förskolan och skolan. För att stärka och stödja kommunernas och skolornas kunskap och kompetens inom jämställdhetsområdet har re- geringen sedan 2002 avsatt medel för att utbilda pedagogiska resurspersoner i jämställdhet och genuskunskap. Regeringens ambition är att det skall finnas minst en sådan resursperson i varje kommun år 2004. Utbildningen har bedrivits på uppdrag av Myndigheten för skolutveckling av de nationella värdegrundscentrumen vid Göte- borgs och Umeå universitet. Utbildningen om- fattar såväl förskolan som grund- och gymnasie- skolan. Hittills finns 175 resurspersoner i ut- bildning från 165 skolor och 85 kommuner.

Regeringen gav Skolverket hösten 2002 i upp- drag att ta fram ett referensmaterial och en kun- skapsöversikt om utsatta flickor och pojkar i miljöer starkt präglade av patriarkala värderingar. I mars 2003 övergick ansvaret för uppdraget till Myndigheten för skolutveckling. Uppdraget omfattar även informationsinsatser, samverkan med andra berörda myndigheter och organisa- tioner samt kompetensutveckling av skolledare, lärare och personal inom hälsoområdet i grund- och gymnasieskolan. Myndigheten för skolut- veckling redovisade ett referensmaterial för lära- re och skolpersonal i april 2003. Stödmaterialet,

Jag är starkare än du tror – Hur skolor stöttar flickor och möter familjer, skall kunna användas i skolornas verksamhet fr.o.m. september 2003. Samtidigt öppnar myndigheten en kunskaps- bank.

Myndigheten för skolutveckling har också fått i uppdrag av regeringen att ta fram lärande exem- pel på hur skolor och kommuner, i samverkan med organisationer och myndigheter, arbetar med jämställdhet samt social och etnisk mång- fald. Uppdraget kommer att redovisas hösten 2003.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Diskrimineringsutredning

Förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolans verksamhet skall genomsyras av en demokratisk syn och en respekt för människors lika värde. Barns och ungas rättigheter får inte inskränkas med hänvisning till kultur, tradition, religion och bakgrund eller på grund av kön eller sexuell läggning. Skolverkets granskning 1999 av kränkande behandling och verkets kartläggning 2002 av förekomsten av rasism, etnisk diskrimi- nering, sexuella trakasserier, homofobi och könsrelaterad mobbning är ett par exempel på undersökningar som visar att det brister när det gäller skyddet mot diskriminering och annan kränkande behandling i skolan.

Det är enligt regeringens mening angeläget att se över möjligheterna till en lagstiftning som kan motverka dessa förhållanden. Därtill kommer att åtgärder är nödvändiga för att inom utbildnings- området genomföra EG-direktiven om likabe- handling oavsett ras eller etnisk ursprung samt likabehandling i arbetslivet. Regeringen har därför tillkallat en utredare med uppdrag att lämna förslag till lagstiftning med enkla och tyd- liga regler som främjar lika rättigheter och mot- verkar diskriminering och annan kränkande be- handling inom skolväsendet i vid mening. Ut- redningsarbetet skall bedrivas skyndsamt och med utgångspunkt i att skydd mot diskrimine- ring och annan kränkande behandling skall finnas för diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning samt funktionshinder. Utred- ningen skall i väsentliga delar delredovisa sitt uppdrag under våren 2004.

Inflytandefrågor

Regeringen anser att barns, elevers och föräldrars inflytande inom förskoleverksamheten, skol- barnsomsorgen och skolan är en viktig fråga både ur ett demokrati- och värdegrundsper- spektiv samt för utvecklingen av - verksamheternas innehåll och kvalitet. Re- geringen har därför tillsatt en arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet. Arbetsgruppen skall under hösten 2003 lämna förslag till en tydligare reglering av barns, elevers och föräldrars rättig- het till inflytande samt förskolans, skolans och vuxenutbildningens skyldighet att öka det reella inflytandet. Utgångspunkten är att alla kommu-

ner och enheter skall ha en organisation för barn-, elev- och föräldrainflytande men formen skall avgöras lokalt. Arbetsgruppen skall föreslå hur och i vilken form försöksverksamheten med lokala styrelser med elevmajoritet respektive för- äldramajoritet kan ingå i en reglering av elev- och föräldrainflytandet. Försöksverksamheten med lokala styrelser har förlängts till utgången av juni 2007. Regeringen kommer att bereda förslagen tillsammans med skollagskommitténs förslag på detta område.

Förebyggande åtgärder mot mobbning

Regeringen har under de senaste åren bedrivit ett aktivt arbete mot mobbning och kränkande be- handling. Myndigheten för skolutveckling har regeringens uppdrag att stödja och stimulera ut- vecklingen i skolorna även inom detta område. Det skall bl.a. ske genom att lyfta fram exempel på handlingsprogram mot kränkande behandling som minskat mobbningen, undersöka arbetssätt som enligt utvärderingar gett positiva resultat för att sedan kunna ge mer handfasta råd och hjälp till skolorna samt ta fram en forsknings- och kunskapsöversikt om kränkande behandling och mobbning. Utifrån denna översikt bör ny forsk- ning initieras. Detta uppdrag skall redovisas i december 2003. Under Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet kommer en forskarkonferens att äga rum hösten 2003 för att stimulera och initiera forskning om mobbning.

6.1.7Fysisk aktivitet

Den minskande fysiska aktiviteten bland barn och unga är ett folkhälsoproblem som måste diskuteras och bearbetas av hela samhället och skolan har en central roll i detta arbete. Alarme- rande rapporter om ökande antal överviktiga barn har visat på allvarliga effekter av felaktig kost och brist på motion. Barn i skolåldern löper risk att få t.ex. högt blodtryck, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.

Regeringens bedömning är att alla samhälls- sektorer måste samverka för att förbättra barns och ungdomars fysiska hälsa. Sjuk- och hälso- vården är självklara sådana aktörer. Förskolan och skolan är dock strategiska platser där man kan nå alla barn. Väl planerade insatser kan få effekt både för enskilda individer och för de all-

männa attityderna hos alla barn och ungdomar. Förskolan skall sträva efter att alla barn skall få sina behov av lek och rörelse tillgodosedda genom både inomhus- och utomhusaktiviteter. Skolan måste sträva efter att involvera såväl pe- dagogisk personal som elevhälsopersonal samt föräldrarna i ett förebyggande arbete för att för- bättra barns hälsa, bl.a. genom ökad fysisk akti- vitet inom ramen för skolarbetet.

Ämnet Idrott och hälsa är den självklara ut- gångspunkten och kärnan för arbetet med fysisk aktivitet i skolan. Regeringen anser dock att fysisk aktivitet och rörelse dessutom bör vara en naturlig del i skolans vardag och integreras i hela skolans arbete. Ett brett ämnesövergripande per- spektiv måste därför anläggas på fysisk aktivitet. Det är regeringens och idrottsrörelsens gemen- samma ambition att alla barn skall ha fysisk akti- vitet om minst 30 minuter varje dag inom ramen för skoldagen. Alla barn har inte föräldrar som kan skjutsa dem till idrottsaktiviteter eller som kan engagera sig i någon idrottsförening. Skolan är en mötesplats för alla barn och bildar därmed en naturlig plattform för samverkan mellan lära- re och idrottsledare i arbetet med att fånga upp barn för fysisk aktivitet. Regeringen har under 2003 lanserat en satsning med flera samordnade insatser för att stimulera till lokal utveckling avseende fysisk aktivitet hos barn och unga. In- satserna beskrivs nedan.

Fysisk aktivitet skrivs in i läroplanerna

För att betona skolans ansvar att erbjuda daglig och regelbunden fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen har regeringen fört in en sådan skyldighet i Lpo 94 samt i Lpf 94. Varje skola skall, utifrån sina lokala förutsättningar, hitta former för att dessa mål skall uppnås. Detta kan givetvis ske inom ramen för ämnet Idrott och hälsa men också inom ramen för andra ämnen eller under raster och håltimmar.

Myndigheten för skolutveckling har fått i uppdrag av regeringen att nära följa och stödja skolornas arbete med att implementera de nya målen i läroplanerna. Myndigheten skall också återkommande rapportera till regeringen bl.a. i vilken utsträckning skolorna lyckats förverkliga målet om 30 minuters fysisk aktivitet om dagen för varje elev.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Nationellt centrum

Skolorna behöver stöd och idéer för hur de skall arbeta med att stimulera eleverna till ökad fysisk aktivitet. Regeringen har därför inrättat Nationellt centrum för främjande av fysisk akti- vitet hos barn och ungdom vid Örebro univer- sitet. Centrumets främsta uppgift är att stödja skolor i deras arbete med att stimulera till ökad fysisk aktivitet och till andra hälsofrämjande åt- gärder. Centrumet skall sprida erfarenheter och goda exempel från såväl arbete inom ämnet Idrott och hälsa som från andra insatser, stödja och informera om forskning och utvecklings- projekt samt verka för en ökad samverkan mellan olika aktörer på området. Verksamheten påbörjas under hösten 2003.

Regeringens samarbete med idrottsrörelsen

För att nå målet om mer fysisk aktivitet i skolan behöver fler barn än de redan idrottsaktiva röra på sig. Här spelar skolans eget arbete och plane- ring en viktig roll. Samarbetet mellan skolor och lokala idrottsföreningar behöver också utvecklas. Ett utvecklat samarbete mellan idrottsrörelsen och skolan är ett viktigt område som lyfts fram i regeringens ”handslag med idrottsrörelsen”. Detta handslag bygger på att idrottsrörelsen tillförs sammanlagt en miljard kronor under mandatperioden från överskottet i AB Svenska Spel under förutsättning att idrottsrörelsen tar på sig att bl. a. intensifiera samarbetet med sko- lorna. Bidragets närmare användning diskuteras för närvarande i dialog mellan regeringen och idrottsrörelsen. Regeringen har begärt att idrottsrörelsen skall återkomma med ett förslag till handlingsplan för hur medlen skall användas och hur samverkan med skolan skall utformas.

Europeiska året för utbildning genom idrott

Europeiska kommissionen har, efter Europa- parlamentets och Rådets beslut, tagit initiativ till att år 2004 skall utses till Europeiska året för ut- bildning genom idrott. Detta motiveras med att idrotten ses som en betydande social företeelse som kan nyttjas som ett verktyg i utbildning.

Ekonomiskt stöd till olika initiativ som kan främja målen för det europeiska året för utbild- ning genom idrott skall tas ur EG-budgeten.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Ett europeiskt år för utbildning genom idrott har stora möjligheter att stärka samarbetet mellan skolans och idrottens olika aktörer. Ökade förutsättningar för möten mellan männi- skor över nationsgränser bidrar därmed till ökad integration.

Regeringen har beslutat att utse Sveriges Riksidrottsförbund som nationellt samord- ningsorgan för Europeiska året för utbildning genom idrott 2004. Uppdraget skall bedrivas i nära samarbete med Myndigheten för skolut- veckling. Uppdraget skall redovisas senast den 1 maj 2005.

6.1.8Naturvetenskap, teknik och matematik

Naturvetenskap och teknik

Internationellt sett är intresset för studier inom naturvetenskap och teknik relativt stort i Sverige. Den s.k. PISA-undersökningen visade också att svenska elever var signifikant bättre än OECD-genomsnittet när det gäller naturveten- skapligt kunnande. Även om Sverige står sig väl internationellt när det gäller såväl intresse för som kunnande i naturvetenskap är det nödvän- digt med fortsatta insatser för att behålla dessa resultat och för att nå nya målgrupper både i och utanför skolan.

Motiven till insatser inom området är flerfal- diga: näringslivets behov av välutbildade inom området, behovet av fler kvinnor inom natur- vetenskap och teknik för en allsidig utveckling, behovet av en bredare allmänbildning i ett med- borgarperspektiv m.m. EU:s utbildnings- ministrar har också enats om att öka rekryte- ringen till naturvetenskapliga och tekniska områden. En av nyckelfrågorna är därvid att öka intresset i tidig ålder för dessa ämnen.

Regeringen har under flera år gjort om- fattande insatser för att öka barn och ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik, bl.a. genom insatser för att förändra attityder och ut- veckla undervisningen. En viktig del i detta arbe- te utgörs av NOT-projektet, som genomförs av Skolverket och Högskoleverket och som av- slutas i december 2003. Ansvaret har vid myndighetsdelningen överförts till Myndigheten för skolutveckling. Det riktar sig i huvudsak till lärare och lärarfortbildare, men även till elever och aktörer utanför utbildningsväsendet. Paral-

lellt med NOT-projektet satsade regeringen under åren 1999–2001 sammanlagt 75 miljoner kronor för kompetensutveckling av lärare i naturvetenskap, teknik och miljö. Regeringen har också ekonomiskt stött NORDLAB, som genomfördes i Nordiska Ministerrådets regi och som syftade till att stimulera utvecklingen av undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena. Vidare har Kungl. Vetenskapsakademien och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien under fem år fått bidrag för skolutvecklingsprojektet Naturvetenskap och teknik för alla (NTA).

En viktig insats för kompetensutveckling av lärare gör de nationella resurscentrumen i bio- logi/bioteknik, kemi, fysik, teknik och matema- tik. Regeringen ger också ekonomiskt stöd till teknik- och naturvetenskapscentra, s.k. science centers, för att stimulera undervisningen inom naturvetenskap och teknik. Regeringen föreslår en förstärkning av statsbidraget till dessa centrum med fyra miljoner kronor från 2004.

I uppdraget till Gymnasiekommittén 2000 in- gick att beakta hur utformningen av gymnasie- skolans olika program kan bidra till att öka an- delen studerande inom NT-området. Kommitténs förslag bereds för närvarande inom Utbildningsdepartementet.

Regeringen gör bedömningen att det är av största vikt att stödja insatser för att stimulera barn och ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik. Regeringen avser att återkomma med närmare preciseringar hur arbetet skall fortsätta inom området i syfte att följa upp och föra vidare erfarenheter från NOT-projektet.

Matematik

Eleverna i den svenska skolan uppvisar relativt goda resultat i internationella undersökningar av kunskaperna i matematik. Dock uppnår alltför många elever i grundskolan fortfarande inte må- len för betyget Godkänd i matematik (7 %). I gymnasieskolan når en stor grupp elever inte godkändnivån på de nationella proven. Detta gäller främst elever på program med yrkes- ämnen.

I den senaste s.k. PISA-undersökningen ligger svenska elevers matematikresultat något över OECD-genomsnittet. Intresset för matematik ligger däremot något under genomsnittet. Det är enligt regeringens uppfattning av vitalt intresse att matematikundervisningen utvecklas så att

elevernas intresse för och kunskaper i matematik ökar.

Regeringen har mot denna bakgrund tillsatt en delegation för att utarbeta en handlingsplan med förslag till åtgärder för att förändra attityder till och öka intresset för matematikämnet samt för att utveckla matematikundervisningen (dir. 2003:8). Handlingsplanen skall omfatta förskola, skola, vuxenutbildning, högskola och folkbild- ning. Den skall även syfta till att öka intresset för fortsatta studier inom områden som matematik, naturvetenskap och teknik. Delegationen har också möjlighet att på eget initiativ stimulera ut- vecklingsarbete genom att t.ex. anordna semina- rier, sprida information om intressanta utveck- lingsarbeten och forskningsresultat. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 28 maj 2004.

6.1.9IT i skolan

Satsningen på IT i skolan (ITiS), som pågått sedan 1998, avslutades sommaren 2003. Kommunerna har nu ett arv i form av kompe- tensen i arbetslag och i handledargruppen, en stärkt infrastruktur och ett påbörjat förändrings- arbete. De aktiviteter som ägt rum inom ITiS och andra tidsbegränsade projekt bör nu integre- ras i skolans löpande IT-verksamhet. Det är an- geläget att alla får grundläggande kunskaper om IT och hur IT kan användas.

Drygt halva lärarkåren har genomgått kom- petensutvecklingsprogrammet inom ITiS men alla personalkategorier behöver även fortsätt- ningsvis utveckling och stimulans i sitt arbete. Det gäller framför allt många skolledare som be- höver kompetensutveckling för att kunna leda de utvecklingsprocesser som påbörjats i skolan. Pedagogisk användning av IT, arbete i arbetslag och skolutveckling har initierats genom ITiS.

En utvärdering av ITiS genomförs av hög- skolorna i Jönköping och Halmstad. Preliminära rapporter visar, tillsammans med erfarenheterna under satsningen, att skolledarna, lärarutbild- ningarna och de kommunala beslutsfattarna är tre nyckelgrupper för en fortsatt utveckling av IT-användandet i skolan. Vidare framgår bland annat att den kompetensutvecklingsmodell som ITiS använt sig av har varit mycket framgångsrik. Det gäller såväl arbetet i arbetslag som betydel- sen av en pedagogisk handledare.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Ett viktigt skäl för att fortsatta främja insatser för IT-användningen i skolan är att säkra den positiva IT-utvecklingen inom skolsektorn. Sverige har länge haft en framskjuten position både när det gäller tillgången till och använd- ningen av datorer i skolan. En välutbildad be- folkning med IT-kompetens är en avgörande faktor för både näringslivets konkurrenskraft och den offentliga sektorns utveckling.

Sedan den 1 mars 2003 har Myndigheten för skolutveckling det sammanhållande nationella ansvaret för fortsatta insatser och för att stimu- lera utveckling av användningen av IT i skolan. Myndigheten har fått i uppdrag att ta tillvara, ut- veckla och sprida de erfarenheter som finns från ITiS-satsningen och Kommittén för det europe- iska skoldatanätet.

6.1.10 Kultur, läsning och språkutveckling

Kultur i skolan

Regeringens satsning på Kultur i skolan har på- gått mellan åren 1999–2001, där 15 miljoner kronor har fördelats på flera utvecklingsprojekt. Under hösten 2003 kommer regeringen att sprida erfarenheter och resultat från de olika projekten. En rapport av hela satsningen Kultur i skolan kommer att sammanställas och spridas till alla skolor. Redovisningarna skall både ge en bild av vad som görs samt inspirera till fortsatta in- satser inom kommuner, skolor och högskolor.

Regeringen avser att fortsatt stödja arbetet med kultur och estetik i skolan, vilket har stor betydelse för alla elevers möjlighet att ta till sig kunskap och att utvecklas. Ytterst berör detta frågor som yttrandefrihet, bildning och demokrati. Fortsatta insatser kommer bl.a. att avse ett utvecklingsarbete med lärarutbildningar och rektorsutbildningar. Det behövs även nya mötesplatser för att lärare, lärarutbildare, kulturpedagoger, kulturarbetare m.fl. skall få tillfällen att utbyta erfarenheter och skapa nät- verk.

Läs- och skrivmiljöer

Insatser för kultur, läsning och språkutveckling är av stor vikt för förbättrade resultat på alla nivåer i skolväsendet. Inte minst för stödet till

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

elever med utländsk bakgrund är kopplingen till	tionen och motverka avhopp. Skolan har en
läsning och bibliotek väsentlig.	skyldighet att ge alla elever som inte når målen i
Den pedagogiska miljön från förskolan till	ett ämne ett skriftligt omdöme i årskurs 9
gymnasieskolan är avgörande för elevens språk-	respektive specialskolans årskurs 10. Detta gäller
utveckling. Behovet av orientering och urval i	också elever som hoppar av språkstudierna tidi-
informationsfloden tillsammans med det ut-	gare i grundskolan eller specialskolan.
ökade antalet medier bidrar också till att öka	Regeringen gör bedömningen att pedagogiskt
kravet på väl fungerande skolbibliotek.	utvecklingsarbete	och kompetensutveckling	av
Myndigheten för skolutveckling kommer att	språklärare i både grundskolan och gymnasie-
avrapportera projektet Språkrum i slutet av 2003.	skolan är nödvändiga insatser för att stärka språ-
Språkrum har under flera år arbetat med att	kens ställning.
stödja förskolors och skolors arbete med språk-	Regeringen har vidare tillsatt en utredning för
utveckling med inriktning på förbättrade lös-	att göra en översyn av tillträdesreglerna till högre
och skrivmiljöer. En annan uppgift för projektet	utbildning (dir. 2003:38). Utredningen skall bl.a.
är att stärka och utveckla skolbibliotekens peda-	se över bestämmelserna om meritvärdering mot
gogiska roll. Språkrum samarbetar med kommu-	bakgrund av hur dagens bestämmelser påverkar
ner, läsrörelsen, lärarstudenter, rektorer m.fl..	elevernas prestationer i gymnasieskolan. Det är i
Ett utvecklings- och forskningsprojekt kommer	detta sammanhang av vikt att bestämmelserna
också att redovisas i slutet av 2003 där	om meritvärdering kan bidra till att elever i
utvecklingsområden identifieras och förslag på	gymnasieskolan uppmuntras att välja kurser i
fortsatta insatser inom området behandlas.	matematik och språk i större utsträckning än
Myndigheten skall bedriva ett fortsatt arbete för	idag. Förslagen skall redovisas våren 2004.
att ta tillvara de erfarenheter man fått om
språkutveckling, förbättrande läs- och skriv-
miljöer och skolbibliotekens pedagogiska roll.	6.1.11 Yrkesutbildning på gymnasienivå
	På regeringens uppdrag har Skolverket under tre
Engelskspråkig undervisning	år arbetat med kvalitetsförbättrande insatser för
	gymnasieskolans	yrkesutbildningar, det	s.k.
Skolverket har idag en praxis som innebär att fri-	YKSA-projektet. Satsningen har varit bred och
stående skolor som bedriver delar av undervis-	335 gymnasieskolor har varit representerade vid
ningen på engelska även för elever som inte har	Skolverkets konferenser. Trots stor medveten-
engelska som modersmål godkänns. För att även	het om behovet och värdet av samverkan mellan
ge kommunala skolor möjligheter att bedriva en	skola och arbetsliv har förverkligandet av sam-
motsvarande undervisning har regeringen beslu-	hällets intentioner haft uppenbara svårigheter på
tat att inrätta en fyraårig försöksverksamhet med	lokal och regional nivå. Det finns nu, enligt
engelskspråkig undervisning i grundskolan. För-	regeringens uppfattning, ett stort behov av att gå
söksverksamheten trädde i kraft den 1 augusti	vidare. Dels behövs ytterligare insatser som
2003 och innebär att en kommun får anordna	syftar till att öka rekryteringen till och utbudet
delar av undervisningen på det engelska språket.	av grundläggande yrkesutbildning av hög kvali-
Försöksverksamheten är öppen för samtliga	tet, dels behövs åtgärder som syftar till att sti-
skolor som vill delta.	mulera och underlätta samverkan mellan skol-
	huvudmän och arbetslivets företrädare.

Språkval

Regeringen anser att språkens ställning i skolan behöver stärkas. För en liten nation med stort internationellt utbyte både kulturellt och eko- nomiskt är goda språkkunskaper för alla elever av särskild betydelse. När det gäller situationen för språkvalen i grundskolan och gymnasie- skolan krävs olika insatser för att höja motiva-

Utbytesmöjligheter i gymnasieskolan

Ett statligt stöd för arbetsplatsförlagd utbildning (APU) utomlands infördes inför kalenderåret 2002. Stödet till APU utomlands kompletterar det EU-stöd som ges till utlandspraktik inom Leonardo da Vinciprogrammet. Omkring 450 elever på yrkesinriktade gymnasieprogram

praktiserar utomlands genom Leonardo da Vinci årligen. APU utomlands, som under 2002 om- fattade ytterligare omkring 300 elever, medger kortare praktikperioder än Leonardopro- grammets minimum på tre veckor samt ger möj- lighet att praktisera i länder utanför Europa. I regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildning och i budgetpropositionen för 2003 (prop. 2002/03:1) betonade regeringen att Skolverket skall sträva efter en utökning av verksamheten för att kunna erbjuda en utlandsperiod till fler elever. Skolverket har hittills beviljat bidrag till 350 elever för i genomsnitt tre veckors APU utomlands under 2003.

I utvecklingsplanen och i budgetpropositio- nen för 2003 aviserades även ett nytt initiativ för att utveckla gymnasieutbildningar med yrkesin- riktning genom internationellt samarbete. Skol- verket fick i uppdrag att utreda förutsättningarna för samarbete med utvecklingsländer för gymna- sieskolans program med yrkesämnen. Skolverket ansåg i sin rapport att goda förutsättningar för samarbete finns, men att ytterligare utvecklings- arbete behövs för att finna lämpliga former. Myndigheten för skolutveckling har nu regeringens uppdrag att bedriva utvecklings- verksamhet i tre år framöver och utifrån erfarenheterna som görs under arbetets gång utforma ett förslag till hur en framtida reguljär verksamhet bör utformas. Utvecklingsarbetet skall genomföras i samarbete med Skolverket, Sida, Internationella programkontoret för utbildningsområdet samt andra aktörer med erfarenhet av liknande verksamhet. Myndig- hetens förslag skall lämnas den 1 februari 2006.

Lärande i arbetslivet (LIA)

Regeringen beslöt under år 2000 att genomföra en försöksverksamhet med att förlägga en ut- ökad del av utbildningen på de yrkesinriktade programmen i arbetslivet. Syftet med försöks- verksamheten är att möta arbetslivets förändrade kompetensbehov, att ge arbetslivet möjlighet att påverka utbildningens innehåll och genom- förande samt att ge elever som vill det möjlighet att genomföra en större del av utbildningen på en arbetsplats. Utbildningen genomförs på en arbetsplats under sammanlagt minst 30 veckor och följer en särskild kursplan. Försöket avsåg elever som påbörjat sin utbildning före den 1 juli

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

2003 och varje studieplats berättigade till ett statsbidrag om 15 000 kronor. Försöket kommer att utvärderas av Myndigheten för skolutveck- ling under 2003.

Intresset för att delta i försöksverksamheten har inte fullt ut motsvarat regeringens förvänt- ningar. Antalet rekvirerade platser har inte nått taket på 2 000 platser. Regeringen har ändå be- dömt det vara värdefullt att förlänga försöket för att vinna fler och djupare erfarenheter av hur samverkan med arbetslivet kan utformas i den framtida gymnasieskolan. Skolor som har upp- arbetade kontakter med företag som kan erbjuda platser inom Lärande i arbetslivet bör också få utnyttja dessa under en längre period. Reger- ingen har därför beslutat att förlänga försöket till att avse utbildning som påbörjats före den 1 juli 2006. Erfarenheterna hittills visar att ersätt- ningen per elevplats inte varit en avgörande faktor för deltagande. Det särskilda bidraget för elevplatser som tilldelats en skolhuvudman kommer därför inta att utgå efter den 1 juli 2003.

Yrkesutbildningsdelegation

Regeringen avser att inrätta en yrkesutbildnings- delegation med representanter för arbets- marknadens parter och utbildningssystemet. Det övergripande syftet med delegationens arbete är att verka för en höjd kvalitet i gymnasieskolans yrkesinriktade utbildningar och därigenom bidra till en ökad rekrytering till dessa. I arbetet skall ingå att på olika nivåer bistå med råd och infor- mation i syfte att stärka regional samverkan och samarbete mellan olika skolhuvudmän och arbetslivet. Därmed skapas förutsättningar för ett brett utbud av yrkesutbildningar över hela landet. Delegationen skall också medverka till att aktuell kunskap och lärande exempel sprids till den lokala nivån och att identifiera och analysera framgångsfaktorer respektive hinder för en positiv utveckling på området. Delegationen skall arbeta fram till och med den 30 juni 2005.

Europeiskt och nordiskt yrkesutbildningssamarbete

Utbildningsministrarna i 31 europeiska länder antog den 30 november 2002 den s.k. Köpen- hamnsdeklarationen om ett närmare europeiskt yrkesutbildningssamarbete. I deklarationen an-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

gavs ett antal prioriterade områden, som nu följs upp i den s.k. Köpenhamnsprocessen. Det yttersta syftet med arbetet är att höja kvaliteten i den europeiska yrkesutbildningen och att främja rörlighet mellan länderna. En viktig del av arbe- tet handlar om att främja öppenhet och insyn i ländernas system för grundläggande yrkesut- bildning och att skapa förutsättningar för er- kännande av yrkesutbildningar och utbildnings- bevis mellan länderna. Det nätverk av nationella referenscentrum för yrkesutbildning som byggts upp i Europa har här en viktig roll. Ett nationellt referenscentrum för yrkesutbildning inrättades inom Skolverket i december 2001. Centrumets uppgift är att på olika sätt främja rörlighet på den europeiska arbetsmarknaden för yrkesutbildade. Under 2002 har man inom centrumet utvecklat en webbplats med information om svensk yrkes- utbildning på grundläggande nivå samt tagit fram beskrivande betygsbilagor till alla yrkesinriktade studievägar i gymnasieskolan. Webbplatsen är nu publicerad på www.senrp.se.

Kommissionen lanserade i mars 2003 vägled- ningsportalen PLOTEUS där man kan söka ut- bildningar i 30 europeiska länder. Portalen åter- finns på www.ploteus.org. Vidare pågår arbete med att skapa ett system för överföring av studiemeriter inom grundläggande yrkesutbild- ning, som en motsvarighet till det europeiska meritöverföringssystem, som redan finns inom högre utbildning (European Credit Transfer System, ECTS).

Inom de nordiska länderna finns lång erfaren- het av en gemensam arbetsmarknad och av er- kännande av övriga länders yrkesutbildningar och kvalifikationer. I syfte att dra nytta av dessa erfarenheter i EU-samarbetet har ett nordiskt samarbetsprojekt inrättats. En arbetsgrupp har fått i uppgift att kartlägga hur erkännande av yrkesutbildning fungerar inom Norden, vilka eventuella hinder för erkännande som fort- farande finns och vilken utveckling som skulle vara nödvändig för att detta förfaringssätt för er- kännande skulle kunna fungera i ett vidare euro- peiskt sammanhang.

6.1.12 Programinriktat individuellt program

Individuella program i gymnasieskolan skall ut- formas utifrån den enskilda elevens behov. Kommuner har full frihet att välja hur program- men skall organiseras och hur lokala resurser

skall användas. Regeringen bedömer att detta i vissa fall har medfört en alltför låg ambitions- nivå. I utvecklingsplanen från 2002 betonar re- geringen vikten av att vissa förändringar bör göras för att öka möjligheterna för samtliga elever att följa undervisningen på ett programin- riktat individuellt program (PRIV).

I juni 2002 tillsatte regeringen en arbetsgrupp med uppdrag att föreslå möjliga lösningar för att öka förekomsten av PRIV. Arbetsgruppen har i en rapport lämnat förslag som innebär en ut- veckling av gymnasieskolans individuella pro- gram. Arbetsgruppens förslag är avsett att tillämpas under en viss period innan de eventuella ändringar som föranleds av förslagen från Gymnasiekommittén 2000 (dir. 2000:35) träder i kraft. Arbetsgruppens förslag har remissbehandlats. Flertalet remissinstanser är positiva till huvudtankarna i rapporten och anser att arbetsgruppens förslag kan ge PRIV-eleverna en starkare ställning och ökade möjligheter att få en gymnasieutbildning med en långtgående in- dividuell utformning av studierna. Remissinstanserna är delade i fråga om när genomförandet bör ske. Regeringen överväger för närvarande lämplig tidplan.

6.1.13Särskilda utredningar inom skolområdet

Gymnasiekommittén

Gymnasiekommittén 2000 (dir. 2000:35) hade som huvudsakligt uppdrag att utreda och lämna förslag till en framtida utformning av gymnasie- skolans studievägsutbud. I uppdraget ingick bl.a. att utifrån en analys av samhället och arbets- marknadens förändring samt behovet av en breddad rekrytering till högskolan överväga vad som kan göras i programmens uppbyggnad för att minska avhoppsfrekvensen och den sociala och könsmässiga snedrekryteringen till olika ut- bildningsvägar. Kommitténs betänkande Åtta vägar till kunskap (SOU 2002:120) har remiss- behandlats och förslagen bereds för närvarande i Utbildningsdepartementet. Kommittén föreslår att förändringarna av gymnasieskolan skall in- föras successivt med start i år ett i alla gymnasie- skolor hösten 2006. En kraftig majoritet av de remissinstanser som yttrat sig över Gymnasie- kommitténs förslag, anser att det behövs längre tid för kursplanearbete, kompetensutveckling

och planering. Regeringen delar denna syn och avser att överlämna en proposition om gymna- sieskolan våren 2004. Regeringen förordar ett ikraftträdande den 1 juli 2007.

Skollagskommittén

Skollagskommittén (dir. 1999:15) överlämnade den 16 december 2002 sitt betänkande Skollag för likvärdighet och kvalitet (SOU 2002:121). Betänkandet har remissbehandlats tillsammans med en departementsskrivelse från Utbildnings- departementet som innehåller förslag till en lag på vuxenutbildningsområdet, Stöd till vuxnas lärande (Ds 2002:66). Remisstiden gick ut den 15 september 2003.

Skollagskommitténs betänkande innehåller förslag till en ny skollag. Några av de bärande principerna i förslaget är följande:

-Enhetliga bestämmelser oavsett huvudman.

-Omfattande avreglering av kommunala skolor.

-Tydliga ansvarsförhållanden för rektor, lärare och huvudman.

-Ökad rättssäkerhet och större inflytande för eleverna.

-Bestämmelser som syftar till god arbets- miljö och trygghet i skolan.

-Förskolan blir en egen skolform.

-Skolverket får möjlighet att förelägga en skolhuvudman att fullgöra sina åligganden vid vite.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen med anledning av skollagskommitténs betän- kande under riksdagsåret 2004/05. Genomfö- randet av de nya skollagsbestämmelserna bör i relevanta delar samordnas med införandet av den nya gymnasieskolan, som förordas ske den 1 juli 2007. Viktiga principiella förslag som rör för- skolan kommer att presenteras i en särskild för- skoleproposition.

Regeringen överväger också att lägga förslag till riksdagen i ett antal brådskande frågor redan våren 2004. Det kan gälla bl.a. förslagen i be- tänkandet Visstidsutbildning vid statliga resurs- centrum (SOU 2002:106) och vissa frågor som aviserats i regeringens utvecklingsplan och som ingår i regeringens kvalitetsprogram för skolan.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Entreprenadförhållanden i gymnasieskolan

Möjligheten till entreprenadavtal i gymnasie- skolan är begränsad till skillnad från vad som gäller för vuxenutbildningen. Avtalet får endast avse undervisning i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil. Det är dess- utom endast en enskild fysisk eller juridisk person som får ingå ett sådant entreprenadavtal med kommunen, vilket utesluter att kommuner ingår entreprenadavtal med varandra. Det sist- nämnda är något som kommunerna ofta fram- håller som en önskvärd möjlighet.

Skollagskommittén har översiktligt behandlat entreprenader i skolan men ansåg att frågan är så komplicerad att den behöver utredas i särskild ordning. Regeringen avser att låta en särskild ut- redare göra en bred genomlysning av frågan om entreprenader i gymnasieskolan. Direktiv till ut- redningen utarbetas för närvarande i Utbildningsdepartementet.

Timplanedelegationen

Försöksverksamheten med utbildning utan tim- plan i grundskolan innebär en fullständig befri- else från den nationella timplanens uppdelning i tid per ämne och ämnesgrupp. Timplanedelega- tionen (dir. 1999:50) har som uppgift att leda, stödja och utvärdera försöket.

Skolor inom försöksverksamheten omfattas av övriga bestämmelser som gäller för grund- skolan. Det innebär bl.a. att timplanens bestäm- melser om totalt garanterat antal timmar för grundskolans nio år (6 665 timmar) gäller inom försöksverksamheten, att skolor som deltar i försöksverksamheten skall arbeta enligt läropla- nen och de kursplaner för ämnen och ämnes- grupper, som finns i timplanen samt att eleverna skall få såväl en väl avvägd total skoltid i grund- skolan som väl avvägda läsår och skoldagar.

Försöket, som omfattar 79 kommuner och knappt 900 kommunala grundskolor, är femårigt och pågår till halvårsskiftet 2005. Timplanedele- gationen skall lämna ett delbetänkande senast den 31 december 2003 och ett slutbetänkande senast den 30 juni 2005.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Elever med funktionshinder

För att förbättra förutsättningarna för elever med funktionshinder har ett genomgripande reformarbete skett de senaste åren. Bland de större reformerna kan nämnas samlandet av de specialpedagogiska frågorna inom en myndighet

– Specialpedagogiska institutet; reformeringen av lärarutbildningen så att alla blivande lärare får kunskaper i specialpedagogik; bildandet av Specialskolemyndigheten som har det samlade ansvaret för specialskolan för döva eller hörsel- skadade elever; satsningen för att öka personaltätheten i skolan; olika kompetensut- vecklingsinsatser samt regeringens kvalitetsprogram för skolan. Dessutom har Skolverket fått ett sektorsansvar inom handikappolitiken. Utgångspunkten är att perso- ner med funktionshinder har samma rättigheter och skyldigheter som andra medborgare i sam- hället.

Utredningen om Visstidsplaceringar (dir. 2002:36) redovisade sitt slutbetänkande, Viss- tidsutbildning vid statliga resurscenter (SOU 2002:106) i november 2002. I betänkandet före- slår utredaren hur visstidsutbildning vid de två statliga resurscentren, Resurscenter syn Örebro och Resurscenter tal och språk, kan organiseras. Utgångspunkten i betänkandet är den enskilda elevens behov. Efter avslutat remissförfarande bereds betänkandet för närvarande i Utbild- ningsdepartementet. Regeringen avser att åter- komma till riksdagen med förslag våren 2004.

Utredningen om läromedel för barn, elever och vuxenstuderande med funktionshinder (dir. 2001:65) lämnade sitt slutbetänkande, Läro- medel – specifikt – (SOU 2003:15), den 31 janu- ari 2003. Utredningens slutsatser är att ansvaret för läromedelsförsörjningen bör samordnas till en särskild instans som förutsätts arbeta på ett flexibelt sätt i nära samverkan med andra aktörer på området liksom den kommersiella markna- den. Regeringen delar utredningens uppfattning att det är viktigt att samarbetet mellan staten och läromedelsproducenterna tydliggörs. Regeringen bedömer dock att det nya uppdraget kan utveck- las och tydliggöras inom ramen för Specialpeda- gogiska institutet.

Regeringen avser att under 2004 förändra Specialpedagogiska institutets uppdrag gällande läromedelsåtagandet.

Elever med utvecklingsstörning

Regeringen tillsatte i december 2001 en parla- mentarisk utredning med uppgift att ge förslag till hur utbildningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning kan förbättras (dir. 2001:100). Kvaliteten i utbildningen skall öka, liksom samverkan mellan elever med och utan utvecklingsstörning. Den s.k. Carlbeck- kommittén presenterade i april 2003 ett delbe- tänkande som beskriver utbildningen för elever med utvecklingsstörning, bl.a. i en internationell jämförelse (SOU 2003:35).

I ett tilläggsdirektiv den 13 mars 2003 angav regeringen att kommitténs fortsatta arbete främst skall avse den del i uppdraget som syftar till att förbättra kvaliteten i utbildningen för ele- ver med utvecklingsstörning i såväl särskolan och särvux som övriga skolformer. Författ- ningsförslag skall enligt tilläggsdirektivet endast lämnas för det alternativ som innebär att sär- skolan och särvux kvarstår som egna skolformer.

Kommitténs slutbetänkande redovisas i okto- ber 2004.

6.2Resultatbedömning

Resultatredovisning och analys av barn- och ungdomsutbildningen finns även redovisade i regeringens skrivelse Utvecklingen inom den kommunala sektorn (skr. 2002/03:102). Av- snittet behandlar resultaten på den kommunala nivån. De statistiska uppgifterna i detta avsnitt är främst hämtade ur Skolverkets rapportserie Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror 2003. Rapporten finns på Skolverkets hemsida (www.skolverket.se).

Förskoleklassen

Läsåret 2002/03 gick 96 613 barn i förskoleklass, vilket är en minskning med ca 3 000 barn jämfört med föregående år. Andelen sexåringar i för- skoleklassen var 94 procent av alla sexåringar 2002/03. De närmaste fyra åren förväntas antalet barn i förskoleklass minska eftersom antalet sex- åringar fortsätter att minska. Av alla barn i för- skoleklass fanns ca 6 procent i verksamhet i en- skild regi samt vid fristående eller internationell skola.

Antalet årsarbetare minskade jämfört med föregående år. Personaltätheten mätt i antalet årsarbetare per 100 elever var 8,0 för läsåret 2002/03 jämfört med 8,2 föregående läsår. För kalenderåret 2002 uppskattas den genomsnittliga kostnaden per elev öka med 1,8 procent jämfört med 2001, från 37 800 kronor per elev till 38 500 kronor per elev.

Enligt Skolverkets utvärdering av det första bidragsåret (2001/2002) för statsbidraget för personalförstärkning i skola och fritidshem har kommunerna satsat relativt hög andel av resur- serna på just förskoleklassen.

Den obligatoriska skolan

Elever och personal

Det totala antalet elever i grundskolan har ökat under hela 1990-talet, och uppgick under läsåret 2002/03 till 1 057 225 elever. Antalet grund- skoleelever som läsåret 2002/03 fick sin under- visning i fristående skolor var 57 637, vilket är en ökning med 6 556 elever jämfört med föregående läsår. Detta innebär att 5,5 procent av alla grund- skoleelever undervisades i fristående skolor. Koncentrationen av fristående skolor är särskilt stor i landets tre storstäder med kranskommu- ner.

Antalet tjänstgörande lärare omräknat till hel- tidstjänster ökade med 1,3 procent jämfört med föregående läsår och uppgick under läsåret 2002/03 till totalt 83 379 anställda. Lärartät- heten, beräknad som antalet lärare per 100 elever uppgick läsåret 2002/03 till 7,9 vilket är en för- bättring i jämförelse med föregående läsår. Av de tjänstgörande lärarna hade 81 procent pedago- gisk utbildning, vilket är en liten minskning jämfört med föregående läsår. I de kommunala skolorna varierade lärartätheten mellan kommu- ner från 6,8 till 10,8 lärare per 100 elever. Lärar- tätheten i de fristående skolorna var 7,6.

Skolverkets utvärdering av regeringens perso- nalförstärkningssatsning visar att den totala per- sonaltätheten i grundskolan har ökat med mot- svarande 2 454 heltidstjänster, till en utökad kostnad av 882 miljoner kronor. I 49 kommuner redovisas en minskad personaltäthet i grund- skolan. Resterade kommuner redovisar ökad personaltäthet. Kommunerna har prioriterat att satsa resurser för att öka personaltätheten i grundskolan framför andra verksamhetsformer.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

I Skolverkets utvärdering av personalförstärk- ningssatsningen ingår en särskild studie av 20 kommuners motiv och strategier för hantering av statsbidraget. Ett tydligt resultat i studien är att kommunerna i stor utsträckning satsat resur- ser på elever i behov av särskilt stöd. Ett ökat fokus på värdegrundsarbetet och språk- och skrivträning kan också skönjas i utvärderingen.

Den totala kostnaden för den kommunala grundskolan beräknas för 2002 uppgå till 62,7 miljarder kronor. Därtill kommer kostnader för skolskjuts. I jämförelse med 2001 beräknas den totala kostnaden för grundskolan öka med 2,7 procent och kostnaden per elev öka med 3,2 procent till 62 400 kronor per elev.

Elevantalet i den obligatoriska särskolan har stadigt ökat och uppgår läsåret 2002/03 till 14 761. Ökningen har skett i såväl kommunal som fristående särskola. Trots ökningen har lärartätheten bibehållits på en nivå som mot- svarar 25 lärare per 100 elever. Skolverkets ut- värdering av regeringens personalförstärknings- satsning visar att kommunerna under bidragsåret 2001/2002 gjort betydande satsningar i sär- skolan. Förutom att personalstyrkan har ökats för att svara upp mot det ökande elevantalet i verksamheten, har kommunerna genomfört be- tydande nyrekryteringar för att öka personaltät- heten. Ökningen av personaltätheten mot- svarar 215 heltidstjänster till en utökad kostnad av 77 miljoner kronor.

Läsåret 2002/03 var det totalt 757 elever som gick i den statliga specialskolan, vilket är en minskning med 20 elever jämfört med föregå- ende läsår. Antalet lärare har minskat något men lärartätheten trots det ökat från 39 lärare per 100 elever (2001/02) till 41 lärare per 100 elever (2002/03).

Totalt fick 1 140 elever reguljär grundskole- undervisning vid svenska utlandsskolor läsåret 2002/03. Av dessa var 76 procent statsbidragsbe- rättigade. Läsåret 2002/03 var antalet lärarvecko- timmar per elev totalt 3,3 vilket är en minskning med 0,3 i jämförelse med föregående läsår. Där- emot uppvisas en kraftig variation mellan olika skolor.

Måluppfyllelse

Enligt preliminär statistik från Skolverket fick eleverna våren 2003 i genomsnitt bättre slutbe- tyg från grundskolan än de två senaste åren. Sta- tistiken visar att 89,7 procent av eleverna var be- höriga att börja på gymnasieskolans nationella

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

program. Detta är något bättre än förra årets resultat, vilket pekar på att den negativa trenden nu kan ha brutits. I de enskilda ämnena är be- tygsresultaten ungefär desamma som förra året. Fem procent nådde inte målen i svenska. Mot- svarande andelar för matematik och engelska var sju procent och i svenska som andraspråk var det ca 24 procent som inte fick godkänt betyg enligt den preliminära statistiken.

Enligt en internationell läsundersökning i årskurs 4 (i Sverige även årskurs 3), Progress in International Reading Literacy Study, har svenska elever den bästa läsförmågan jämfört med de 35 andra deltagande länderna. Resultaten från de svenska eleverna visar också på en för- hållandevis liten skillnad mellan hög- och låg- presterande elever. I alla länder uppvisar flick- orna signifikant bättre läsförmåga än pojkar. Undersökningen visar även att skönlitteratur förekommer oftare i undervisningen i Sverige än i andra länder, medan eleverna mer sällan arbetar med övningsböcker. Enkätsvar från skolledare och elever tyder på att ”skolklimatet” – som här står för trygghet, studiero och stimulerande skolmiljö – är gott i Sverige. Det är uppenbart att känslan av trygghet samverkar positivt med läs- prestationer.

Sverige har ett lägre antal elever i behov av sär- skilt lässtöd än länderna i allmänhet. Skillnaden mellan dem som behöver stöd och som verkligen får det är också mindre än genomsnittet. Även tillgången till läsexpertis är mycket god i Sverige. Trots betoning på läsning i svensk skola är an- talet undervisningstimmar för läsundervisning lägre än det internationella genomsnittet. För- äldrars utbildningsnivå samvarierar med elevers resultat i läsning. Svenska föräldrar är högut- bildade, de har förhållandevis många böcker hemma och läser dessutom själva för nöjes skull oftare än föräldrar i något annat land.

När resultaten från den internationella läsundersökningen jämförs med svenska elever i årskurs 3 från 1991 framgår en delvis annan bild. Analysen tyder på att svenska elever i årskurs 3 har sämre läsförståelse, särskilt när det gäller längre texter, än motsvarande svenska elever tio år tidigare. Vad dessa resultat beror på är ännu för tidigt att säga. Enligt Skolverket behöver många faktorer analyseras innan man till fullo kan tolka utfallet.

Det finns stora skillnader i resultat mellan - elever med svensk bakgrund och elever med ut- ländsk bakgrund. Störst är skillnaden mellan -

elever med svensk bakgrund och elever med utländsk bakgrund som också är födda utom- lands. Av de elever som lämnade grundskolan läsåret 2001/02 fick 81 procent av eleverna med svensk bakgrund slutbetyg. Motsvarande andel för elever med utländsk bakgrund var 68 procent. Enligt Skolverkets rapport Läsförståelse hos elever med utländsk bakgrund kan en del av skillnaderna förklaras av att elever med utländsk bakgrund i högre utsträckning än elever med svensk bakgrund kommer från hem med lägre socioekonomisk status. Elever med utländsk bakgrund har även en större andel lågutbildade föräldrar och en större andel föräldrar som inte arbetar. Dessutom är pojkar något överrepresenterade bland elever med utländsk bakgrund jämfört med elevgruppen med svensk bakgrund. Det faktum att elever med utländsk bakgrund ofta talar ett annat språk än svenska i hemmet, är ytterligare en förklarande faktor till skillnaderna, eftersom språket som talas hemma visat sig samvariera med läsprestationerna.

Internationellt sett visar undersökningar att skillnaden i läsförståelse mellan elever med svensk bakgrund och elever med utländsk bak- grund varierar länder emellan. I Sverige är skillnaden mellan elever med svensk bakgrund och elever med utländsk bakgrund ungefär lika stort som för ett genomsnittligt OECD-land, men det finns flera länder som har betydligt större men också mindre skillnader än Sverige. Detta gäller framför allt de anglosaxiska länderna. I Sverige och Skandinavien har invandringen under 1990-talet bestått av framförallt flykting- och anhöriginvandring från länder som ligger på ett relativt stort språkligt och kulturellt avstånd från de skandinaviska länderna. Länder som Australien, Kanada och Nya Zeeland däremot har en betydligt mindre andel flyktingar och en invandringspolitik som premierar invandring av högutbildade individer eller individer med speciella yrkeskunskaper. Förutsättningarna att ta hand om och integrera elever med utländsk bakgrund är således vitt skilda och de skandinaviska länderna har en betydligt mer komplex situation än de flesta övriga länder.

Regeringen har under de senaste åren priori- terat resursförstärkningar i skolan. Undersök- ningar visar att kompetenta lärare är den enskilt viktigaste faktorn för en framgångsrik skola. Medlen till personalförstärkningar spelar därför en strategiskt betydelsefull roll för att höja

kvaliteten i skolan. Det kan dock ta tid innan detta visar sig i betygsstatistiken. För att ytter- ligare kunna förbättra skolans måluppfyllelse krävs tillräckliga resurser och ett medvetet kva- litetsarbete i alla skolor. Regeringens kvalitetsprogram har bl.a. fokus på stärkt utbildningsinspektion och kvalitetsgranskning inom Skolverket samt en ny myndighet för skolutveckling, som har till sin viktigaste uppgift att förbättra utbildningsvillkoren i segregerade områden. Resultaten i grundskolan kan bli bättre, bl.a. i gruppen elever med utländsk bak- grund.

Under 2003 startade den största nationella ut- värderingen av verksamheten i grundskolan sedan 1992. Skolverket genomför den s.k. NU 03 i 200 representativt utvalda skolor med ca 10 000 elever och lärare i årskurs 5 och 9. Resultaten kommer att presenteras i en samlad nationell rapport under våren 2004. Rapporten kommer att visa elevernas aktuella kunskaper i olika ämnen, hur kunskaperna utvecklats under de tio år som gått sedan den förra NU-under- sökningen och vilka faktorer som stöder respek- tive förhindrar måluppfyllelse.

Gymnasieskolan

Elever och personal

Nästan alla ungdomar fortsätter idag att studera i gymnasieskolan. Läsåret 2002/03 gick totalt 322 587 elever i gymnasieskolan vilket är en ökning med drygt 11 400 elever jämfört med året före. Andelen elever i fristående gymnasieskolor, internationella skolor samt riksinternatskolor är 8,2 procent av det totala antalet elever i gymna- sieskolan. Antalet elever i dessa skolor har ökat med 40 procent på ett år.

Av gymnasieeleverna läser 42 procent på naturvetenskaps-, samhällsvetenskaps- och teknikprogrammen samt IB, dvs. de program som i första hand förbereder för vidare studier, vilket är en minskning med en procentenhet jämfört med läsåret 2001/02. Allt fler elever går på specialutformade program. Andel elever på specialutformade program är 10 procent jämfört med två procent läsåret 1996/97. Flertalet av dessa program har en inriktning som förbereder för vidare studier.

Andelen elever på program med yrkesämnen är liksom föregående läsår 41 procent. Antalet elever på dessa program har minskat under

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

senare år. Andelen elever på IV är relativt kon- stant med drygt 7 procent.

Andelen elever på samtliga program som har utländsk härkomst är drygt 15 procent. På indi- viduella program är andelen elever med utländsk härkomst 37 procent. Inom det individuella programmet inryms introduktion till ungdomar som nyligen invandrat till Sverige (IVIK). Syftet med IVIK är främst att eleverna skall lära sig svenska men också att i övrigt utveckla kunska- per motsvarande grundskolans årskurs 9. I stor- städerna Malmö, Göteborg, Stockholm där var tredje folkbokförd elev har utländsk bakgrund är andelen elever på det individuella programmet störst med 10,7 procent.

Fördelningen mellan män och kvinnor när det gäller förstahandssökande till olika gymnasie- program är alltjämt oförändrad. Nästan bara män söker till bygg-, el- energi-, fordons- och in- dustriprogrammen medan omvårdnads-, hant- verks- samt barn- och fritidsprogrammen har övervägande andel kvinnliga sökande. Endast samhällsvetenskaps- och naturvetenskaps- programmen har en könsmässig jämvikt.

Variationen är stor när det gäller i vilken mån kommunerna lyckas tillgodose förstahandsvalen men majoriteten av kommunerna kan ta in åt- minstone 80 procent av eleverna på deras första- handsval. Läsåret 2002/03 kom 83 procent eller fem av sex elever in på sitt förstahandsval, en lika stor andel som 2001/02. Samtidigt kom 3,1 procent av de sökande inte in på något av sina val, att jämföra med 1,9 procent 2001/02 och 3,4 procent 2000/01. SCB:s undersökning indikerar att elevernas resultat förbättras och att de slutför sin utbildning i högre utsträckning om de får sitt förstahandsval tillgodosett. Eleverna får inte alltid arbete i den sektor de valt. Däremot får de ett bättre utgångsläge på arbetsmarknaden när de slutför en utbildning.

Antalet tjänstgörande lärare omräknat till hel- tidstjänster uppgick läsåret 2002/03 till ca 26 300, en ökning med ca fyra procent sedan föregående läsår. Av dessa tjänstgjorde 90,6 procent inom den kommunala gymnasieskolan. Av de tjänstgörande lärarna hade 78 procent pedagogisk utbildning, vilket är en liten minsk- ning sedan föregående läsår. Andelen lärare med pedagogisk utbildning är fortfarande markant lägre i fristående skolor än i skolor med kommu- nal huvudman.

Skolverkets utvärdering av regeringens personalförstärkningssatsning visar att kommu-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

nerna, exklusive utökningar under kommunal- förbund och gemensamma gymnasienämnder, totalt har haft kostnader för ökad personaltäthet motsvarande 495 heltidstjänster. Kommunernas kostnad för ökningen uppgår till 188 miljoner kronor. Gymnasieskolan står för 17 procent av elevantalet i de berörda verksamheterna, men kommunerna har valt att endast satsa 14 procent av de totala resurserna för ökad personaltäthet i verksamhetsformen. Ett antal kommuner, 35 stycken, organiserar gymnasieverksamheten tillsammans med andra kommuner under kommunalförbund eller under gemensam gymnasienämnd. Totalt har personaltätheten ökat motsvarande 53 heltidstjänster i kommunalförbund och gemensamma gymnasie- nämnder.

Den totala kostnaden för gymnasieskolan med kommunal huvudman beräknas uppgå till 22,1 miljarder kronor 2002 (exkl. skolskjuts). Det är en ökning med 2,4 procent jämfört med föregående år. Antalet elever beräknas ha ökat med 2 procent. Kostnaden per elev har ökat med 0,4 procent till 75 800 kronor. Kostnaden per elev för undervisning och elevvård har ökat mest sett till de olika kostnadsslagen.

Läsåret 2002/2003 gick drygt 6 100 elever i gymnasiesärskolan. Av dessa deltog 2 452 i ett individuellt program, övriga elever gick på ett nationellt eller specialutformat program. Antalet elever inom gymnasiesärskolan har ökat med närmare 12 procent sedan föregående läsår.

Sammanlagt gick 243 elever i den reguljära gymnasieskolan vid svenska utlandsskolor läsåret 2002/03. Av dessa elever var endast 36 procent statsbidragsberättigade. Läsåret 2001/02 fick


54 elever slutbetyg		från treårigt program			i
gymnasieskolan. I		stort	sett	samtliga av	de
54 eleverna	avgick		med	grundläggande

behörighet för studier vid svenska universitet och högskolor.

Måluppfyllelse

Av alla elever som började i gymnasieskolan hösten 1998 fick 73 procent slutbetyg inom fyra år. År 1998 infördes behörighetskrav för studier på nationella och specialutformade program. Dessa innebär att elever som inte fått betyget Godkänd i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik i årskurs 9 i grund- skolan hänvisas till ett individuellt program för att komplettera sina kunskaper, vilket för många

kan innebära att gymnasietiden förlängs. Av de elever som började gymnasieskolan hösten 1998 hade 75 procent av eleverna med svensk bak- grund fått slutbetyg senast läsåret 2001/02. För elever med utländsk bakgrund var motsvarande andel 59 procent.

En förklaring till den minskade andelen elever med slutbetyg som nu märks är att från och med läsåret 2000/01 betygssätts inte elever med stor frånvaro i en viss kurs om bedömningsunder- laget därigenom anses vara otillräckligt. Tidigare fick dessa elever betyget Icke Godkänd om de hade så hög frånvaro från en kurs att inget annat betyg kunde sättas. Totalt fick fler av nybörjarna 1997 slutbetyg, men deras slutbetyg innehöll fler kursbetyg med Icke Godkänd.

Det genomsnittliga betygsresultatet har förbättrats de senaste åren. Betygsresultatet varierar dock mellan olika huvudmän och mellan olika kommuner. Likaså skiljer det sig mellan olika gymnasieprogram. Av de nationella gymna- sieprogrammen hade elever med slutbetyg från det naturvetenskapliga programmet högst genomsnittlig betygspoäng, 15,4, medan elever på fordonsprogrammet hade lägst genomsnittlig betygspoäng, 11,5. Ökningen av antalet elever som får lägst betyget Godkänd i Svenska/Svenska som andraspråk, Engelska A och Matematik A i slutbetyget på alla program kan också vara en konsekvens av de behörig- hetskrav som införts.

Elever på individuella program slutför sina studier i mindre omfattning än elever på natio- nella och specialutformade program och de tar också längre tid på sig. Av nybörjarna i gymnasieskolan hösten 1998 på individuella program fick 17 procent slutbetyg inom fyra år. Andelen elever som fått slutbetyg inom fyra år skiljer sig således åt beroende på om nybörjare på individuella program inkluderas eller inte. Bland IV-elever ökar slutförandet under ett femte år mer än för övriga elever.

Alla nationella och specialutformade program är utformade så att de kan ge grundläggande be- hörighet till studier på universitet eller högskola. Av de elever som fick slutbetyg läsåret 2001/02 uppnådde fem av sex (86 procent) grund- läggande behörighet. Andelen kvinnor med grundläggande behörighet var 89 procent, ande- len män 83 procent. För elever med svensk bak- grund var andelen 87 procent, för elever med ut- ländsk bakgrund födda i Sverige var andelen 80 procent, och för elever födda utomlands 77

procent. Variationen är mycket stor mellan kommunerna.

Av de elever som fullföljde gymnasieskolan 1999 var 43 procent registrerade vid universitet eller högskolor inom tre år. Motsvarande andel bland dem som fick slutbetyg från gymnasie- skolan 1998 var 40 procent och av 1997 års av- gångskull 28 procent.

SCB:s enkätundersökning för ungdomar födda 1978 och som påbörjade sina gymnasie- studier hösten 1994, dvs. den första grupp som började i den reformerade gymnasieskolan, visar att var åttonde elev bytte program under gymna- sietiden. Sex procent gjorde studieuppehåll och en lika stor andel avbröt studierna. Störst andel studieavbrott fanns bland män med utomeuro- peisk härkomst där var sjunde avbröt sina gymnasiestudier. Bland kvinnor var graviditet en vanlig orsak till avbrott. Av de kvinnor som gjorde studieavbrott var det 13 procent av dem med svensk härkomst och 24 procent av dem med utomeuropeisk härkomst som avbröt sina studier p.g.a. graviditet.

Vid en jämförelse med övriga länder i EU är det endast Sverige, Finland och Österrike som redan nu når det av EU-ministrarna över- enskomna riktvärdet att 85 procent av 22- åringarna i EU skall ha fullföljt en gymnasie- utbildning. Trots de goda resultaten sett i ett internationellt perspektiv krävs det ytterligare åtgärder för att förbättra resultaten för att nå det uttalade målet att Sverige skall vara en ledande

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

kunskapsnation. Utmaningarna för gymnasie- skolan vad gäller genomströmning och måluppfyllelse är i stor utsträckning kopplade till nödvändigheten att bryta den sociala och könsmässiga segregationen, bl.a. i fråga om val av studieväg.

Regeringens har i avsnitt 6.1. redogjort för en rad olika insatser inom området, bl.a. den fort- satta satsningen på att förstärka personaltätheten i grund- och gymnasieskolan som ger förutsätt- ningar för kommunerna att vända trenden och förbättra resultaten. Regeringen avser vidare att överlämna en proposition om gymnasieskolan våren 2004 med anledning av Gymnasie- kommittén 2000:s betänkande (SOU 2002:120). Kommitténs uppdrag var att utreda och lämna förslag till en framtida utformning av gymnasie- skolans studievägsstruktur. I uppdraget ingick även att överväga vad som kan göras i programmens uppbyggnad för att minska sned- rekryteringen och avhoppsfrekvensen bland elever med utländsk bakgrund. Ett förberedelsearbete pågår även i syfte att inrätta en yrkesutbildningsdelegation som bl.a. skall arbeta för att höja kvaliteten i gymnasieskolans program med yrkesämnen och verka för en ökad rekrytering till dessa utbildningar.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

7 Vuxnas lärande

7.1Mål

Målet för regeringens politik rörande vuxnas lärande är att alla vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sina kom- petenser för att främja personlig utveckling, demokrati, jämställdhet, ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt en rättvis fördelning.

7.2Omfattning

Vuxnas lärande kan beskrivas som lärande i tre olika former:

-formellt lärande, dvs. organiserad utbild- ning inom ramen för det offentliga utbildningsväsendet,

-icke formellt lärande, dvs. utbildning vid sidan om det formella utbildnings- systemet och

-informellt lärande, dvs. lärande som präg- las av att det inte föreligger någon tydlig utbildningssituation.

Samhället stöder i dag både det formella och det icke formella lärandet på flera olika sätt. Merparten av stödet går till lärande inom ramen för utbildningspolitiken som omfattar olika skolformer i det formella utbildningssystemet. Även folkbildningen, som räknas som utbildning vid sidan om det formella utbildningssystemet, får statligt stöd. I detta kapitel beskrivs insatser inom och utanför verksamhetsområdet för att främja detta lärande. I kapitel 8 Högskoleverk- samhet beskrivs de insatser som gjorts för vux- nas lärande inom högskoleverksamheten och i

kapitel 9 Studiestöd redogörs för studiefinan- siella insatser.

7.3Insatser

De viktigaste insatserna under verksamhets- området är den kommunala vuxenutbildningen, den kvalificerade yrkesutbildningen (KY), vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux), svenskundervisning för invandrare (sfi), kompletterande utbildningar och folkbildningen. Staten styr och påverkar dessa insatser genom lagstiftning, bidrag, informationsinsatser samt genom uppföljning och utvärdering.

Utöver dessa insatser ansvarar staten för vissa insatser för att främja möjlighet till lärande för vuxna med funktionshinder.

Kostnaden för de statliga insatserna 2002 uppgick till nästan 5,8 miljarder kronor. Sex myndigheter medverkar i administrationen av dessa insatser: Statens skolverk, Myndigheten för skolutveckling, Nationellt centrum för flexi- belt lärande (CFL), Myndigheten för kvalifi- cerad yrkesutbildning, Statens institut för sär- skilt utbildningsstöd (Sisus) och Stockholms universitet. Folkbildningsrådet har ett motsva- rande ansvar för folkbildningen.

7.3.1Kommunal vuxenutbildning

Den kommunala vuxenutbildningen, finansie- rades under 2002 genom det allmänna stats- bidraget till kommunerna, genom ett särskilt, riktat statsbidrag samt genom kommunernas egen finansiering. I den kommunala vuxen- utbildningen ingår grundläggande och gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Målen för den kommunala vuxenutbildningen anges i skollagen (1985:1100) och i läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) samt i vissa fall i kursplaner.

Grundläggande vuxenutbildning

Inom ramen för den kommunala vuxenutbild- ningen är kommunerna skyldiga att erbjuda grundläggande vuxenutbildning till alla som saknar kunskaper motsvarande dem som utbild- ningen i grundskolan ger.

Grundläggande vuxenutbildning syftar till att ge vuxna sådana kunskaper och färdigheter som de behöver för att delta i samhälls- och arbets- livet. Den skall också syfta till att möjliggöra fortsatta studier i enlighet med EU:s gemen- samma utbildningsmål för 2010, strategiskt mål 2.

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning syftar till att erbjuda vuxna kunskaper och färdigheter på en nivå som motsvarar den som utbildning i gymnasieskolan skall ge. Varje kommun skall informera om möjligheterna till gymnasial vuxenutbildning samt verka för att vuxna deltar i sådan utbild- ning. Kommunerna skall sträva efter att utbild- ningen så långt det är möjligt svarar mot indivi- dens efterfrågan och behov samtidigt som arbetsmarknadens behov beaktas. En person är behörig att delta i utbildningen fr.o.m. det andra kalenderhalvåret det år personen fyller 20 år, eller efter slutförd utbildning på ett nationellt program eller likvärdig utbildning i gymnasie- skolan.

Påbyggnadsutbildning

Påbyggnadsutbildningarna syftar till att ge vuxna en utbildning som ger förutsättningar att utvecklas inom sitt yrke eller leder till ett nytt yrke. Statens skolverk fördelar platser till riks- rekryterande påbyggnadsutbildningar förenade med rätt till interkommunal ersättning. Hem- kommunen betalar i dessa fall kostnaden för utbildningsplats i annan kommun. Kommunerna anordnar även utbildningar som inte ger rätt till sådan ersättning.

Kunskapslyftet

Statens femåriga satsning på vuxenutbildning, kunskapslyftet, som pågick från den 1 juli 1997 till den 31 december 2002 har haft fyra viktiga perspektiv – förnyelse av arbetsmarknads- och utbildningspolitiken, rättvisare fördelning och

ökad tillväxt. Kunskapslyftet är en av de absolut största satsningar för vuxna som gjorts inom det formella utbildningssystemet inte bara i Sverige utan även i en internationell jämförelse. Totalt cirka 19 miljarder kronor (exkl. studiestöd) har fördelats till landets kommuner för att genom- föra utbildning för vuxna samt för att reformera och förnya det offentliga skolväsendet för vuxna. Satsningen har inneburit en kraftig utökning av utbildningsplatser och avsett i huvudsak kom- munal vuxenutbildning och folkhögskole- utbildningar på gymnasial nivå. Målgrupper för satsningen har varit i första hand vuxna arbets- lösa som helt eller delvis saknade treårig gymna- siekompetens och i andra hand anställda med kort tidigare utbildning. Övriga vuxna har beretts möjlighet att delta i mån av plats.

Det särskilda statsbidraget till kommunerna finansierade, tillsammans med kommunernas resurser för en egen basorganisation, den totala gymnasiala vuxenutbildningen fram t.o.m. 2002. Vid årsskiftet 2002/03 upphörde kunskapslyftet som ett särskilt projekt.

Fortsatt stöd till kommunal vuxenutbildning

Riksdagen beslutade under våren 2001 i enlighet med förslagen i propositionen Vuxnas lärande

och	utvecklingen	av	vuxenutbildningen
(prop. 2000/01:72,		bet.	2000/01:UbU15,

rskr. 2000/01:229) om en långsiktig inriktning av vuxenutbildningen. Beslutet ligger till grund för fortsatta utvecklingsinsatser utifrån det över- gripande målet. Riksdagen tog samtidigt beslut om ett särskilt riktat statsbidrag till utbildning av vuxna för åren 2003–2005. Regeringen har för 2003 beräknat medel för cirka 46 500 platser till kommunerna inom ramen för detta statsbidrag. Det riktade statsbidraget till kommunerna skall enligt riksdagens beslut fr.o.m. 2006 inordnas i det generella bidraget till kommunerna.

7.3.2Kvalificerad yrkesutbildning

Den kvalificerade yrkesutbildningen (KY) präg- las av en stark arbetslivsanknytning och syftar till att möta behovet av kvalificerad, yrkesut- bildad arbetskraft. Sedan den 1 januari 2002 är KY en reguljär verksamhet. Det nationella ansva- ret för verksamheten vilar sedan dess på Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning. I samband med att KY blev en reguljär verksamhet beslutade riksdagen att utöka antalet platser med

500 fr.o.m. årsskiftet 2001/02. Medel motsva- rande 12 500 årsstudieplatser anvisades 2003.

7.3.3Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL)

Den 1 januari 2002 bildades Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL), då verksamheten vid Statens skolor för vuxna (SSV) och den del av verksamheten vid Distansutbildningsmyndig- heten (Distum) som avsåg folkbildning sam- manfördes till en myndighet.

Målet för CFL:s verksamhet är i första hand att höja den pedagogiska och metodiska nivån när det gäller personal, material och tek- nik såväl i den egna verksamheten som i verk- samheten inom folkhögskolor, studieförbund och kommunal vuxenutbildning.

Ett annat mål är att komplettera den kom- munala vuxenutbildningens kursutbud genom att erbjuda kurser i form av distansutbildning, som kommunerna inte själva har möjlighet att anordna och därmed öka tillgängligheten i hela landet till ämnen och kurser, som motsvarar gymnasial vuxenutbildning.

7.3.4Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux)

Särvux syftar till att ge utvecklingsstörda vuxna kunskaper och färdigheter motsvarande de som ungdomar kan få i den obligatoriska särskolan och på nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskolan.

I propositionen Vuxnas lärande och utveck- lingen av vuxenutbildningen (prop. 2000/01:72) gjorde regeringen bedömningen att undervis- ningstiden inom särvux bör utökas i syfte att förbättra möjligheterna för den enskilde att nå målen.

7.3.5Svenskundervisning för invandrare (sfi)

Sfi syftar till att ge vuxna invandrare grund- läggande kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället.

Regeringen fastställde 2002 en ny kursplan för sfi. Denna gäller från den 1 januari 2003. Delta- garna i sfi är en mycket heterogen grupp. Verk-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

samheten måste anpassas efter varje deltagares förutsättningar och behov. Den nya kursplanen inbegriper därför tre olika studievägar vilka var och en innehåller två kurser. De tre studie- vägarna har olika mål.

7.3.6Folkbildningen

I 1998 års folkbildningsproposition slogs fast att statens stöd till folkbildningens organisationer syftar till att bevara och utveckla folkbildningens egenvärde – friheten, frivilligheten, idéstyr- ningen och självständigheten. Staten lägger fast syften med de statliga bidragen till verksamheten och folkbildningens anordnare lägger själva fast målen för verksamheten. Denna ansvarsför- delning ger folkbildningen ett långtgående man- dat att själv, genom Folkbildningsrådet, avgöra hur statens bidrag skall användas och fastställa kriterier för fördelningen av statsbidraget mellan folkbildningens olika aktörer.

Hösten 2001 tillsatte regeringen en särskild utredare för att genomföra den andra statliga utvärderingen av folkbildningen sedan 1991, SUFO 2 (dir. 2001:74). Utvärderingen skall leda fram till en samlad bedömning av hur verksam- heten inom studieförbund och folkhögskolor svarar mot de syften som anges för statsbidraget. Som ett komplement till utvärderingen har medel ställts till Folkbildningsrådets disposition, för att rådet tillsammans med berörda aktörer skall formulera folkbildningens egen syn på dess framtida roll och uppgifter. För att ytterligare bredda beslutsunderlaget beslutade regeringen i juni 2003 att tillsätta en utredning (dir. 2003:6) som skall ta sitt fokus på att undersöka vilka grupper som inte deltar i folkbildning och skälen till varför de inte deltar. Samtliga uppdrag skall redovisas våren 2004.

7.3.7Kompletterande utbildningar

De kompletterande utbildningarna är ett komplement till det offentliga skolväsendet. De bidrar till att utveckla kunskaper och färdigheter av hög kvalitet inom specifika, ibland ganska smala, yrkesområden. De ökar tillgången på yrkesutbildning inom yrken som det finns ett uttalat nationellt behov av och bidrar till bevarandet av traditionella yrkeskunskaper.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Under 2002 omfattade verksamheten cirka 7 700 årsstudieplatser.

7.3.8Övriga insatser

Fortsatt utveckling av vuxnas lärande

I maj 2003 publicerade Utbildningsdeparte- mentet skrivelsen Validering m.m. – fortsatt utveckling av vuxnas lärande (Ds 2003:23). Skri- velsen behandlar ett antal frågor som är centrala för den fortsatta utvecklingen av vuxnas lärande. Några av frågorna har tidigare behandlats i Karriärvägledning.se.nu (SOU 2001:45) och Validering av vuxnas kunskap och kompetens (SOU 2001:78). I skrivelsen lämnas förslag som rör validering, vägledning, flexibelt lärande, eftergymnasiala utbildningar utanför högskolan och certifiering av utbildningsanordnare. Vissa förslag behandlas i avsnitt 7.5.8.

Utredningar

Regeringen tillsatte 2002 en utredning (dir. 2002:105) som skall pröva hur skolformen svenskundervisning för invandrare kan förnyas och förbättras. Utredningens arbete har skett i nära kontakt med Översynen av mottagande och introduktion av flyktingar (dir. 2001:87 och

dir. 2003:9). Utredarna	skall	lämna sitt
betänkande i september innevarande år.
En parlamentarisk	kommitté	Carlbeck-

kommittén (dir. 2001:100) har tillsatts för att göra en översyn av särskolan och särvux. Kommitténs uppdrag är att ge förslag till en utbildning som i större utsträckning svarar mot de behov och förutsättningar som elever med utvecklingsstörning har. Kommittén har under 2003 redovisat ett delbetänkande, För den jag är

– om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2003:35). Kommittén skall slutredovisa sitt uppdrag senast den 1 oktober 2004.

Validering

Statens skolverk har bedrivit försöksverksamhet med validering av utländsk yrkeskompetens i åtta kommuner. Försöket avrapporterades i december 2002. Myndigheten för skolutveckling har i juni 2003 erhållit medel för fortsatta försök med validering.

Även i den pågående översynen av motta- gandet av och introduktionen för flyktingar (dir. 2001:87) aktualiseras frågor rörande

validering. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast i september 2003.

Infrastruktursatsning

För att stärka kommunernas arbete med utveck- lingen av infrastrukturen för vuxnas lärande avsattes 350 miljoner kronor engångsvis under 2002. Medlen har fördelats till kommunerna efter ansökan och nyttjas under 2002 och 2003. Myndigheten för skolutveckling skall senast i mars 2004 inkomma med en rapport till regeringen om hur medlen använts i kommu- nerna.

Regeringen har också beslutat om (N2002/10902/RUT) att från det under utgifts- område 19 Regional utveckling och utveckling upptagna reservationsanslaget 33:7 Särskilda regionala utvecklingsprogram efter ansökan för- dela utvecklingsbidrag om sammanlagt 20 miljo- ner kronor för att stödja uppbyggnaden av lokala lärcentra. Regeringen har givit Nationellt cent- rum för flexibelt lärande (CFL) i uppdrag att under 2003 och fram till halvårsskiftet 2004 för- dela dessa medel. Medlen skall fördelas till kommunerna efter kvalitativa bedömningar av CFL i samråd med Myndigheten för skol- utveckling.

Uppsökande verksamhet

Kommunerna har enligt skollagen (1985:1100) skyldighet att bedriva uppsökande verksamhet när det gäller personer som saknar grundläg- gande vuxenutbildning och informations- skyldighet i fråga om gymnasial vuxenutbild- ning. Som ett komplement till den kommunala uppsökande verksamheten har fackliga organisa- tioner m.fl. sedan 1997 fått medel för att bedriva uppsökande verksamhet främst riktad till kort- tidsutbildade inom sina medlemsgrupper. Syftet är att stödja organisationerna i deras arbete med uppsökande verksamhet för att utveckla for- merna för denna. Bidraget får även användas till utbildning i samhällsfrågor för förtroendevalda inom organisationerna.

Kunskapsveckan

För att visa upp den mångfald och flexibilitet, som kommunal vuxenutbildning och folkbild- ning erbjuder tog regeringen initiativet till den s.k. Kunskapsveckan, en nationell kampanj, som ägde rum för första gången 2000. Denna har där- efter följts av tre ytterligare kampanjer under perioden 2001–2003. Huvudmannaskapet för

2003 års Kunskapsvecka har legat hos Sveriges utbildningsradio (UR).

Särskilda insatser för vissa grupper

För att göra vuxnas lärande tillgänglig för alla måste bl.a. pedagogiken utvecklas utifrån den enskildes behov och förutsättningar.

Specialpedagogiska institutet tillfördes 2002 medel för specialpedagogiskt stöd till vuxna stu- derande med funktionshinder inom den kom- munala utbildningen för vuxna.

Specialpedagogiska institutet har till uppgift att utveckla, framställa och distribuera läromedel för synskadade, rörelsehindrade, hörsel- skadade/döva och utvecklingsstörda barn och ungdomar. I avvaktan på sitt ställningstagande till betänkandet Läromedel – specifikt (SOU 2003:15) som lämnades i januari 2003 har regeringen anvisat 3 miljoner kronor årligen till institutet under åren 2002–2005 för viss utveck- ling av läromedel för vuxna.

Folkbildningsrådet fördelar en viss del av sta- tens bidrag till folkbildningen till folkhögskolor för kostnadskrävande insatser i form av stöd till kursdeltagare med funktionshinder, t.ex. för- stärkta lärarinsatser, tolk, assistans och anpass- ning av teknisk utrustning. Statens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus) fördelar stats- bidrag för särskilt kostnadskrävande insatser och för assistans. Från budgetåret 2003 har en tydlig uppdelning mellan Folkbildningsrådets bidrag och Sisus anslag gjorts. Folkbildningsrådet finansierar från läsåret 2003/04 kostnader för pedagogisk verksamhet, t.ex. ökad lärartäthet. Sisus statsbidrag kan beviljas för assistans, tolk, anpassning av teknik och material m.m.

I syfte att utveckla särvuxverksamheten i kommunerna för att bl.a. öka undervisningstiden och undervisningsgruppernas storlek har ett sär- skilt statsbidrag inrättats under 2003. Regeringen har beräknat medel för en varaktig förstärkning för detta ändamål om 7,5 miljoner kronor årligen.

Regeringen har vidare under 2003 ställt medel till Myndigheten för skolutvecklings förfogande för en fortsatt satsning på att stärka sfi-lärarnas kompetens i ämnet svenska som andraspråk.

Uppföljnings- och utvärderingsinsatser

Kunskapslyftet upphörde som särskilt projekt vid årsskiftet 2002/03. Statens skolverk har haft ett särskilt uppdrag att följa och utvärdera kun-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

skapslyftet. Verket har lämnat redovisningar varje halvår.

Regeringskansliet har träffat ett avtal med Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping AB (ett bolag inom stiftelsen Hög- skolan i Jönköping) om en analyserande kunskapsöversikt med avseende på kunskaps- lyftet. Syftet med analysen är att kartlägga vad som är utvärderat och identifiera områden där kunskapsluckor kan föreligga. Uppdraget skall redovisas senast den 1 december 2003.

Internationella insatser

Sverige deltar i OECD-projektet Mechanisms for the Co-finance of Lifelong Learning som syftar till att identifiera, dokumentera och vär- dera olika vägar att finansiera det livslånga läran- det. En slutrapport beräknas bli färdig 2004.

Vuxenutbildningens roll i den regionala utvecklingspolitiken

Riksdagen beslutade i december 2001 om en ny regional utvecklingspolitik i enlighet med regeringens proposition En politik för tillväxt och livskraft i hela landet (prop. 2001/02:4, bet. 2001/02:NU4, rskr. 2001/02:118). Målet för politiken är väl fungerande och hållbara lokala arbetsmarknadsregioner med en god servicenivå i alla delar av landet. Regeringens ambition är att utveckla en sammanhållen politik för en hållbar regional utveckling, där nationella sektorsmål och prioriteringar på ett systematiskt sätt kan vägas mot skilda regionala behov och förutsätt- ningar. Ett centralt instrument för genom- förande av politiken är de regionala tillväxt- programmen som skall genomföras under perioden 2004–2007. Programmen kommer bl.a. inriktas mot insatser som främjar kompetens- försörjningen utifrån ett näringslivsperspektiv.

Utbildningspolitiken har av regeringen pekats ut som ett politikområde som bör bidra till uppfyllandet av den regionala utvecklings- politikens mål från 2002.

Inom ramen för samordningsuppdraget genomförs en pilotstudie för att kartlägga, analy- sera och problematisera samverkan mellan berörda myndigheter när det gäller utbildnings- frågor utifrån ett arbetskrafts- och kompetens- försörjningsperspektiv. I uppdraget ingår att identifiera hinder och finna generaliserbara metoder för sektorsamverkan. I arbetet har vikten av att även gymnasieskolan och vuxen- utbildningen beaktas i frågor som rör utbild-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

ningspolitikens betydelse för hållbar regional och nationell tillväxt lyfts fram.

7.4Resultat

I det följande redovisas resultat för respektive utbildningsform. Uppgifterna är om inget annat nämns hämtade från respektive myndighets års- redovisning eller Statens skolverks rapportserie,

Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror del 1–3 samt rapport 218. Resultatredovisning och analys av kommunerna vuxenutbildning finns även delvis redovisade i regeringens skri- velse Utvecklingen inom den kommunala sek- torn (skr. 2002/03:102).

7.4.1Kommunal vuxenutbildning

Grundläggande vuxenutbildning

Under kalenderåret 2002 deltog motsvarande 26 436 heltidsstuderande elever i grundläggande vuxenutbildning.

Den totala kostnaden för grundläggande vuxenutbildning under kalenderåret 2002 upp- gick till 871 751 000 kronor, vilket innebär cirka 33 000 kronor per heltidsstuderande och år.

Gymnasial vuxenutbildning och kunskapslyftet

Resultatredovisningen avser både kunskapslyftet och den kommunalt finansierade gymnasiala vuxenutbildningen. De krav som gällde under kunskapslyftsperioden är sedan 2003 ersatta av ett krav på en kommunal motprestation på 82 procent av det statliga bidraget.

Riksdagen anvisade 2002 statsbidrag mot- svarande cirka 73 000 årsstudieplatser. Statens skolverk har under 2002 fördelat 69 969 års- studieplatser för studier på gymnasial nivå och 1 738 årsstudieplatser för grundläggande vuxen- utbildning till kommunerna. Ytterligare 162 års- studieplatser fördelades till Nationellt centrum för flexibelt lärande. Dessutom genomförde folkhögskolorna utbildning inom ramen för kunskapslyftet motsvarande 8 700 platser.

Sammanlagt har under kunskapslyftsperioden 1997–2002 nästan 1,1 miljoner personer studerat inom den kommunala vuxenutbildningen. Av dessa har cirka 90 procent (drygt 950 000 perso- ner) studerat minst en kurs på gymnasial nivå. Omfattningen av den gymnasiala vuxenutbild-

ningen under denna tid finns redovisad i tabell 7.1. Den minskning som kan noteras från 2001 är delvis ett resultat av att statsbidraget trappades ner under kunskapslyftets sista år. Omfatt- ningen, mätt i antal årsstudieplatser, under 2003 beräknas totalt uppgå till cirka 75 000, varav 46 500 platser inom ramen för statsbidraget.

Tabell 7.1 Omfattning av den gymnasiala vuxenutbildningen under kunskapslyftsperioden (Basorganisation och kun- skapslyft)

Total omfattning

halvårsvis	Årsstudieplatser	Registrerade deltagare
Hösten 1997	113 475	172 934

Våren 1998	142 529	191 456

Hösten 1998	144 630	227 885

Våren 1999	156 815	228 010

Hösten 1999	129 693	208 034

Våren 2000	141 730	222 971

Hösten 2000	124 430	203 043

Våren 2001	132 246	202 811

Hösten 2001	116 599	184 884

Våren 2002	123 164	181 385

Hösten 2002	96 539	154 005

Årsstudieplatser är en schablon för vad en hel- tidsstuderande beräknas genomföra i studie- prestation under ett år och motsvarar 800 gym- nasiepoäng. Heltidsplats för ett halvår motsvarar alltså 400 gymnasiepoäng. Registrerade deltagare beskriver det antal studerande som läste en eller flera kurser under perioden. Varje person stude- rar i genomsnitt drygt fyra kurser.

Under läsåret 2001/02 fullföljde 77 procent av kursdeltagarna på gymnasial- och påbyggnads- nivå den kurs de påbörjat, 17 procent avbröt kursen och resterande 6 procent deltog vid läs- årets slut i kurser som ännu inte var avslutade. Inom grundläggande vuxenutbildning var det 58 procent som slutförde, 31 procent som avbröt studierna och de resterande deltog i kurser som ännu inte var avslutade. Män avbröt studierna i högre grad än kvinnor.

De totala kostnaderna för den kommunala vuxenutbildningen har minskat något och upp- gick till 6 miljarder kronor 2002 (6,3 miljarder kronor 2001). Kostnaderna för det särskilda statsbidraget till kommunerna uppgick under 2002 till närmare 2,8 miljarder kronor.

Av de registrerade deltagarna i kommunal vuxenutbildning under hösten 2002 (2001 inom parentes):

100

-var 32 (33) procent av de studerande män,

-hade 60 (63) procent högst en tvåårig gymnasieutbildning,

-var 23 (19) procent av deltagarna födda utomlands,

-var 40 (43) procent av de studerande aktuella vid arbetsförmedlingen,

-var 58 (60) procent av de studerande över 30 år.

Påbyggnadsutbildning

Statens skolverk har under 2002 beslutat att kommunerna får anordna 8 400 platser inom kommunal vuxenutbildning som riksrekryte- rande påbyggnadsutbildningar med rätt till interkommunal ersättning. Medelvärdet för debiterad kostnad per plats och termin är knappt 49 000 kronor. Utbildningskostnaderna varierar kraftigt, dyrast är trafikflygarutbildning och lägst kostnad har vissa omvårdnads- och omsorgs- utbildningar.

Statens skolverk redovisade 2002 en svag ökning av antalet deltagare sedan 1998. Över 60 procent av de studerande kom från andra kom- muner än den där utbildningen bedrivs.

Härutöver finns enligt samma undersökning 161 påbyggnadsutbildningar som inte ger rätt till interkommunal ersättning.

7.4.2Kvalificerad yrkesutbildning

Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning hade under sitt första verksamhetsår 2002 medel motsvarande cirka 12 500 årsstudieplatser att fördela till olika utbildningsanordnare. Efter genomförd ansökningsomgång under 2002 prio- riterades 3 564 nya årsstudieplatser för start under 2003. Detta motsvarar drygt 40 procent av ansökningarna från olika utbildningsanordnare. Utbildningar som inte har beviljats har haft för låg kvalitet, bristande arbetslivsförankring, för hög kostnad eller inte rymts inom verksam- hetens anslagsramar.

Under 2002 har 846 utbildningar pågått med ett genomsnittligt bidrag på knappt 52 600 kr per studerande och år. Resultaten är fortsatt goda, över 80 procent har anställning 6 månader efter genomförd utbildning.

Andelen kvinnor i de olika utbildningarna uppgick till cirka 46 procent och medelåldern för samtliga studerande var 25 år.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

7.4.3Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL)

Inom den utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning i CFL:s egen regi har antalet kursdeltagare varit 22 954 (varav 12 820 var anslagsfinansierade och 10 314 var uppdrags- finansierade). Antalet studieavbrott var 14,5 pro- cent. Andelen män uppgick till cirka 43 procent och medelåldern för kursdeltagarna var 33 år.

Verksamhetens intäkter uppgick till drygt 104 miljoner kronor, varav intäkter av anslag uppgick till drygt 70 procent. Resterande intäkter var, enligt CFL:s årsredovisning, avgifter, andra ersättningar och bidrag.

Kostnaderna för verksamheten fördelades på verksamhetsgrenarna utveckling (cirka 40 miljo- ner kronor), utbildning (cirka 41,5 miljoner kro- nor), rådgivning och information (19,5 miljoner kronor) samt läromedel (cirka 3 miljoner kronor).

7.4.4Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux)

Antalet studerande i särvux uppgick läsåret 2002/03 till drygt 4 500, en ökning med drygt 2 procent sedan föregående läsår. Nära hälften av deltagarna återfanns på grundsärskolenivå. I genomsnitt fick varje studerande undervisning motsvarande 2,6 elevtimmar per vecka. Det genomsnittliga antalet deltagare per undervis- ningsgrupp varierar kraftigt mellan kommunerna från en till nio deltagare. Den genomsnittliga gruppstorleken är 2,6 deltagare. Antalet tjänst- görande lärare i särvux har ökat sedan före- gående läsår och motsvarar nu 5,4 heltidstjänster per 100 elever.

Den totala kostnaden för särvux 2002 var 133 miljoner kronor, vilket är en ökning med 11 miljoner kronor jämfört med 2001. Även kostnaden per elev har ökat något och uppgick till cirka 29 000 kronor 2002.

7.4.5Svenskundervisning för invandrare (sfi)

Under läsåret 2001/02 deltog nära 40 000 stude- rande i sfi. Detta är en ökning med drygt 2 600 studerande jämfört med läsåret före. Sedan läsåret 1999/2000 har antalet deltagare ökat med

101

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

nära 6 000. Jämfört med läsåret 1994/95 har det totala antalet studerande minskat med cirka 21 000.

Andelen kvinnor uppgick till 59 procent under läsåret 2001/02, vilket är oförändrat jäm- fört med föregående läsår. Medelåldern för de studerande i sfi var 33 år.

Av de deltagare som påbörjade sina studier läsåret 1999/2000 hade drygt 35 procent god- känts två år senare, 55 procent hade avbrutit stu- dierna och 9 procent har fortsatt sfi-studierna läsåret 2002/03. Andelen som har godkänts är något lägre jämfört med tidigare år.

I genomsnitt behöver de deltagare som klarar godkänd sfi-nivå 382 timmars undervisning.

En vanlig orsak till att den enskilde inte klarar av sfi-nivån är en kort tidigare utbildning. Av dem som hade högst sexårig utbildning klarade endast 14 procent sfi-nivån inom 2,5 år. Detta kan jämföras med de personer som hade en tidi- gare utbildning på 13 år eller mer, där cirka 46 procent klarade sfi-nivån.

Läsåret 2002/03 hade 75 procent av lärarna en pedagogisk utbildning. Hösten 2001 hade endast 8 procent (138 lärare av 1 725) av de tjänst- görande lärarna minst 40 poäng i ämnet Svenska för invandrare eller Svenska som andra språk, dvs. utbildning i den omfattning som krävs för ämneskompetens i grundskolan. Ytterligare 13 procent hade relevant ämnesteoretisk utbild- ning om minst 20 poäng, medan 68 procent hade högst 5 poäng i relevanta ämnen.

Kommunernas kostnader för sfi uppgick till 805 miljoner kronor 2002, en ökning med 49 miljoner kronor jämfört med 2001. Kostna- den per elev var 41 500 kronor, vilket är en minskning med 2 500 kronor jämfört med 2001.

7.4.6Folkbildningen

Kostnader

Statens bidrag till folkbildningen uppgick till drygt 2 500 miljoner kronor 2002. Folkbild- ningsrådet fördelade drygt 1 245 miljoner kro- nor till verksamhet inom studieförbunden och drygt 1 276 miljoner kronor till folkhögskolor- nas verksamhet.

Studieförbund

Under 2002 samlade studieförbunden nära 2,6 miljoner deltagare, varav knappt 1,5 miljoner var kvinnor och drygt 1,1 miljoner män, i cirka

317 000 studiecirklar. En stor grupp deltagare studerar i flera olika cirklar, vilket innebär att minst 1,5 miljoner personer beräknas ha deltagit i studiecirkelverksamhet. Vidare anordnades knappt 215 000 kulturprogram för 15,5 miljoner deltagare och cirka 1 miljon medverkande. Utöver detta anordnades 65 000 arrangemang avseende övrig folkbildningsverksamhet/annan gruppverksamhet för drygt 720 000 deltagare. Andelen invandrare och personer med funk- tionshinder som deltog i studiecirklar som anordnats till följd av särskilda riktade insatser var cirka 10 respektive 9 procent av det totala antalet deltagare, vilket ligger på i stort sett oför- ändrad nivå jämfört med 2001. Studieförbundens verksamhet räknat i studietimmar och genom- förda studiecirklar var av ungefär samma volym som 2001. Antalet genomförda kulturprogram ökade med 3 procent och annan gruppverksam- het ökade med cirka 16 procent.

Folkhögskolor

I de långa kurserna samlade folkhögskolorna knappt 18 000 deltagare våren 2002 och drygt 18 000 deltagare hösten 2002, varav cirka 65 pro- cent kvinnor både vår och höst. Antalet delta- gare och deltagarveckor har minskat något jäm- fört med 2001. Drygt 4 300 deltagare i folkhögskolornas långa kurser hade någon form av funktionsnedsättning eller språkliga funk- tionshinder. Andelen invandrare på de långa kur- serna var drygt 13 procent vilket är en liten ökning jämfört med 2001. Folkhögskolorna

arrangerade under	2002	sammanlagt	cirka
2 600 kulturprogram	med	totalt	cirka

233 000 deltagare, vilket är en liten minskning jämfört med 2001. I folkhögskolornas totala kursverksamhet deltog 110 000 personer våren 2002 och knappt 115 000 under hösten.

Kunskapslyftet i folkhögskolan

Inom ramen för den särskilda utbildningssats- ningen samlade folkhögskolorna i genomsnitt

8 700 deltagare per	halvår fördelat	på drygt
740 kurser. Andelen	kvinnor var 62	procent,

andelen män 38 procent, andelen invandrare cirka 24 procent och andelen deltagare med

funktionshinder cirka		25	procent. Cirka
82 procent av	deltagarna		hade utbildning
motsvarande	högst	tvåårig	gymnasieskola.

Åldersgruppen 25–45 utgjorde cirka 53 procent av de studerande.

102

Hållbar utveckling

Folkbildningsrådet har redovisat regeringens uppdrag att beskriva hur folkbildningen breddat sina insatser i riktning mot hållbar utveckling. Rapporten visar att folkbildningen fortsatt att bidra till att medvetandegöra, informera och påverka medborgarna i riktning mot att ställa om Sverige till ett inte bara ekologiskt utan också ekonomiskt, socialt och demokratiskt hållbart samhälle.

7.4.7Kompletterande utbildningar

Under 2002 genomfördes 244 kompletterande utbildningar med någon form av statligt stöd. Flest utbildningar fanns inom områdena Dans/Teater/Musik, Konst respektive Hantverk. Beckmans skola har vid årsskiftet 2002/03 över- gått till att vara högskoleutbildning.

Sammantaget har cirka 7 650 personer deltagit i utbildningarna, vilket är en ökning med knappt 10 procent sedan föregående år. Det största antalet studerande finns inom området Ekonomi/Konsumentekonomi/Kommunikation /Media. Av samtliga utbildningar var 86 procent ettåriga eller längre. Deltagarnas medelålder är 29 år. Andelen kvinnor i de kompletterande utbildningarna är cirka 50 procent vilket är en minskning med cirka 10 procent sedan före- gående år. Det bedöms bero på en kraftig ökning av antalet studerande inom teknikutbildningar. Knappt 3 700 deltagare gick i utbildningar som berättigar till studiestöd.

Det statliga stödet som utbetalades till de kompletterande utbildningarna uppgick till drygt 113 miljoner kronor.

7.4.8Övriga insatser

Försöksverksamheten med Validering

Valideringsutredningen startade ett pilotprojekt som en del av utredningens arbete i tre kommu- ner under våren 2000. Senare utökades projektet med ytterligare fem kommuner. I oktober 2001 övertog Statens skolverk ansvaret för att driva försöksverksamheten vidare. Syftet var att öka invandrarnas möjligheter att få jobb på den svenska arbetsmarknaden samtidigt som svenskt arbetsliv tillfördes kompetens på bristområden. Verket har i december 2002 avlämnat en slut-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

rapport	om	försöket till	regeringen
(dnr U2002/4687/SV).
Avtal om försöksverksamhet upprättades med
Göteborgs	Stad,	Katrineholms	kommun,
Kristianstads kommun, Sundsvalls			kommun,

Västerås Stad, Trollhättans kommun, Botkyrka kommun och Malmö Stad. Drygt 320 valide- ringar har utförts.

Uppföljningen av verksamheten visar att dokumentation av individens kunskaper och kompetenser har ökat möjligheterna att erhålla ett arbete eller en utbildning på högre nivå. För- troendet mellan individen och de system som är avsedda att stödja individens möjligheter att ta del av utbildning eller arbetsmarknad har varit betydelsefullt. Verksamheterna har i samtliga fall haft en nära relation till den kommunala vuxen- utbildningen. En starkt bidragande orsak till det är att uppdraget fokuserats på validering på gymnasial nivå. Man har nyttjat den kommunala vuxenutbildningen i egen regi, externa utbild- ningsanordnare och arbetsplatser för i första hand yrkesbedömningar.

Validering har skett i syfte att uppnå nivå för gesällbrev, yrkesbevis eller branschcertifikat. I några fall har försökskommunerna tagit fram egna intyg tillsammans med den lokala arbets- marknaden. En relativt stor andel av det redovi- sade arbetet har resulterat i en fördjupad kart- läggning. Kompetensbevis eller betyg har utfärdats av rektor inom den kommunala vuxen- utbildningen. Ett antal individer som efter kart- läggning bedömdes ha utbildning på högskole- nivå har fått stöd för att kontakta högskolor eller universitet.

Uppsökande verksamhet

Under 2002 fördelade regeringen 50 miljoner kronor för uppsökande verksamhet till följande organisationer: Företagarnas riksorganisation, Handikappförbundens samarbetsorgan, Lands- organisationen i Sverige, Lantbrukarnas riksför- bund, Ledarna, Sveriges akademikers central- organisation, Sveriges fiskares riksförbund och Tjänstemännens centralorganisation. De åtta organisationerna har den 1 mars 2003 redovisat genomförd verksamhet till Utbildningsdeparte- mentet (dnr U2003/234/SV).

Av dessa redovisningar framgår bl.a. att fler- talet organisationer har använt större delen av tilldelade medel för uppsökande verksamhet i regionala och lokala projekt. Sammantaget genomfördes mer än 150 sådana uppsökar-

103

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

projekt under 2002. Ett par av organisationerna har i stor utsträckning inriktat sin verksamhet på utbildning av förtroendevalda i aktuella sam- hällsfrågor.

Särskilda insatser för vissa grupper

För att stödja de folkhögskolor som erbjuder utbildning för funktionshindrade och invandrare med språksvårigheter avsatte Folkbildningsrådet cirka 10 procent av statsbidraget till folkhög- skolorna i form av ett s.k. förstärkningsbidrag. År 2002 uppgick detta bidrag till 123 miljoner kronor.

Bidrag enligt förordningen om statsbidrag för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) har under 2002 utbetalats till 270 för- äldrar, vilket är något färre än 2001. Antalet del- tagare i teckenspråksutbildning har dock varit betydligt fler än antalet deltagare som sökt och beviljats stöd. Statens skolverk har i uppdrag att följa och utvärdera TUFF och årligen lämna redovisning.

Under 2002 beräknades 35,5 miljoner kronor för stöd till tolkutbildning och teckenspråks- lärarutbildning. Av Tolk- och översättarinstitu- tets (TÖI) årsredovisning framgår att åtta folk- högskolor bedrivit undervisning inom detta område. Antalet årsstudieplatser var 288, vilket är en minskning med 12 procent jämfört med året före. Under 2002 slutförde 24 dövblind-


tolkar/teckenspråkstolkar		sina	utbildningar.
62 deltagare gick	ut	från	den tvååriga
teckenspråkslinjen	som	förbereder		till

tolkutbildning. Bristen på tolkar är dock alltjämt stor.

Riksdagen anvisar bidrag för kontakttolk- utbildning och TÖI har i uppdrag att fördela dessa medel. Under året har elva folkhögskolor och elva studieförbundsavdelningar erbjudit denna utbildning i över 60 olika språk. Kurserna samlade drygt 3 154 deltagare under året. Antalet deltagare har minskat något sedan föregående år. Av rättstolkningskurserna utgör asyltolk- kurserna 36 procent.

Antalet läshandikappade högskolestuderande som utnyttjade TPB:s studielitteraturservice 2002 var 880 personer. Det är en ökning med 19 procent jämfört med föregående år. Det är framför allt gruppen dyslektiker som ökat. Under 2002 ökade antalet dyslektiker med 23 procent.

Den särskilda insatsen för att höja ämnes- kompetensen hos lärare inom svenskundervis-

ning för invandrare resulterade bland annat i att 380 lärare har höjt kompetensen genom att läsa poängsatta ämnesdidaktiska kurser i Svenska som andraspråk om minst 5 poäng. Flera av dessa har valt att fortsätta sina studier under 2003.

Vuxenutbildningens roll i den regionala utvecklingspolitiken

Arbetet med tillväxtavtalen följs upp årligen. Den andra rapporten (Rapport om tillväxtav- talen – Andra året, Ds 2002:34) presenterades i juni 2002. I rapporten framgår att de flesta av de nationella myndigheterna anser att avtalsarbetet ger mervärden.

Statens skolverk är en av 13 nationella myn- digheter som avlämnat rapport. Verket konsta- terar att kommunernas företrädare för utbild- ning i mycket begränsad utsträckning deltagit i kommunens tillväxtarbete. Det är stor fokuse- ring på högskolan medan grund- och gymnasie- skolan samt vuxenutbildningen ofta tas upp i mera begränsad omfattning.

På regeringens uppdrag har Glesbygdsverket kartlagt förekomsten av och verksamheten vid s.k. lärcentra. Uppdraget slutredovisades i november 2002. Rapporten beskriver hur verk- samheten vid lärcentra ser ut runt om i landet, vilka utbildningsformer som bedrivs och vilka som studerar vid lärcentra samt hur lokala lär- centra finansieras och vilka kostnader som är förknippade med dessa. Verket ser ett problem med att lärcentra i dag i stor utsträckning finan- sieras av tidsbegränsade strukturfonder.

Statskontoret har haft i uppdrag att kartlägga hinder och problem som hänger samman med kommunernas ansvar för vuxnas lärande och föreslå åtgärder för att stärka förutsättningarna för det livslånga lärandet. Uppdraget slutredovi- sades i mars 2003. Resultatet pekar på flera oklarheter i ansvarsfördelningen mellan stat och kommun samt att de lokala och regionala möj- ligheterna till samverkan mellan kommun och berörda aktörer inte tas till vara i tillräcklig omfattning.

Regeringen avsatte 350 miljoner kronor 2002 som stöd till kommunerna för utveckling av en infrastruktur som stöd för vuxnas lärande. Dessa medel har fördelats till kommunerna av Statens skolverk efter ett ansökningsförfarande. Den statliga satsningen kommer att slutrapporteras och utvärderas efter utgången av 2003.

104

7.5Analys och slutsatser

7.5.1Kommunal vuxenutbildning

Grundläggande vuxenutbildning

På regeringens uppdrag har Statens skolverk analyserat behovet av förändringar av betygs- system och andra regler inom grundläggande vuxenutbildning för att möjliggöra studier på grundläggande och gymnasial nivå samtidigt.

I sin rapport konstaterar Statens skolverk att de nu gällande styrdokumenten för grund- läggande vuxenutbildning är motsägelsefulla. Styrsystemet för den grundläggande vuxen- utbildningen utgår från samma perspektiv som grundskolan för ungdomar. En konsekvens av detta blir att helheten och därmed flexibiliteten för den vuxne begränsas. Detta aktualiserar behovet av en översyn av styrdokumenten inom den grundläggande vuxenutbildningen.

Regeringen avser att återkomma i denna fråga i samband med den proposition som följer med anledning av skollagskommitténs förslag.

Gymnasial vuxenutbildning och kunskapslyftet

En mångfald av utbildningsanordnare har visat sig öka det pedagogiska utbudet och möjlighe- terna att anpassa utbildningen efter den enskil- des behov och önskemål. Kunskapslyftet har inneburit att antalet utbildningsanordnare inom kommunal vuxenutbildning ökat. På detta sätt har ett bredare utbildningsutbud uppnåtts, inte minst i fråga om yrkesinriktade kurser.

Kunskapslyftet har inneburit en femårsperiod av utveckling och förnyelse av den kommunala vuxenutbildningen. Den utvecklingskraft som skapats i dialogen mellan stat och kommun får inte gå förlorad när statens bidragsstyrning minskar. Det är viktigt att det förnyelse- och förändringsarbete som präglat kunskapslyfts- perioden består också i framtiden. Reforme- ringen av den kommunala vuxenutbildningen fortsätter, med utgångspunkt från riksdagens beslut med anledning av propositionen om Vuxnas lärande (prop. 2000/01:72).

Det blir en viktig uppgift för den nya Myn- digheten för skolutveckling, Statens skolverk och Nationellt centrum för flexibelt lärande att stödja kommunerna i det fortsatta förändrings- arbetet.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

7.5.2Kvalificerad yrkesutbildning

Den kvalificerade yrkesutbildningen (KY) har visat sig väl kunna möta behovet av att utbilda kvalificerad arbetskraft. Andelen examinerade som får arbete direkt i anslutning till utbild- ningen är mycket hög. En avgörande faktor för de goda resultaten är sannolikt att utbildningens utformning, innehåll och dimensionering bestäms i mycket nära samverkan mellan utbild- ningsanordnare och arbetslivets företrädare. Arbetslivets medverkan, som bl.a. innebär att svara för och finansiera ungefär en tredjedel av utbildningstiden i form av lärande i arbetet, utgör en garanti för utbildningens kvalitet och relevans.

Det goda samarbete som utvecklats mellan enskilda utbildningsanordnare, kommuner, hög- skolor och företrädare för arbetslivet har bidragit till att KY har etablerats som reguljär utbild- ningsform. Efterfrågan från arbetslivet att få starta utbildningar är fortsatt hög. Satsningarna på att utveckla KY bör fortsätta i den takt det statsfinansiella läget medger.

7.5.3Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL)

CFL har genomfört uppdraget att sammanföra Statens skolor för vuxna med den del av Distums verksamhet som rörde folkbildningen till en myndighet.

Verksamheten har endast pågått under drygt ett år och det är därför för tidigt att se effekterna av de insatser som gjorts för att höja den peda- gogiska och metodiska nivån i centrumets egen verksamhet samt i verksamheten inom folkhög- skolor, studieförbund och kommunal vuxen- utbildning ute i landet.

Regeringen bedömer att verksamheten bör fortsätta med samma inriktning och i oförändrad omfattning.

7.5.4Svenskundervisning för invandrare (sfi)

Svenskundervisning för invandrare (sfi) är en central del av integrationspolitiken. De resultat som verksamheten redovisar tyder på ett miss- lyckande. Mer än hälften av sfi-deltagarna har inte nått målet för sfi efter tre års studier.

105

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringen uppmärksammade detta förhållande i propositionen Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen våren 2001 (prop. 2000/01:72). Efter riksdagens beslut (bet. 2000/01:UbU15, rskr. 2000/01:229) med anledning av denna proposition fastställde regeringen 2002 en ny kursplan för sfi.

Regeringens bedömning är att det dessutom krävs grundläggande förändringar av svensk- undervisningen för invandrare. Regeringen till- kallade därför 2002 en särskild utredare med uppgift att se över utbildningen, Utbildning i svenska för invandrare (dir. 2002:105).

För att få en helhetssyn av mottagandet och introduktionen för flyktingar hade utredningen i uppdrag att bedriva arbetet i nära samarbete med översynen av mottagande av och introduktion för flyktingar (dir. 2001:87). Dessa båda utred- ningar skall redovisa sina betänkanden i septem- ber 2003.

Beredningen av förslagen från sfi- och integ- rationsutredningarna inleds inom kort. Resulta- tet av detta arbete skall inte föregripas, men obe- roende av vilka lösningar som väljs kommer behovet av kvalificerade och kompetenta lärare i svenska som andra språk att vara stort. Skolver- ket har sedan 2001 haft ett uppdrag att svara för en sådan kompetensutveckling inom ramen för särskilt anvisade medel.

Inför en kommande sfi-reform bör insatser redan nu göras för att stärka kompetensen bland sfi-lärarna. Det är en förutsättning för att en högkvalitativ språkutbildning för invandrare skall kunna anordnas.

Regeringen avser att uppdra åt Myndigheten för skolutveckling att i samråd med CFL och Nationellt centrum för sfi och svenska som andra språk och i samarbete med ett eller ett par universitet eller högskolor genomföra en riktad kompetensutveckling för sfi-lärare i form av distansutbildning med stöd av ny teknik.

För ändamålet ställs under 2004 och 2005 årli- gen 5 miljoner kronor till Myndigheten för skol- utvecklings förfogande från det under utgifts- område 16 Utbildning och universitets- forskning uppförda anslaget 25:14 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning.

7.5.5Folkbildningen

Folkbildningen erbjuder ett brett utbud av kur- ser och utbildningar och bidrar på så vis till en

hög utbildningsnivå i landet och till att göra ett livslångt lärande möjligt för alla. Folkhögskolor och studieförbund når bättre än många andra aktörer människor med funktionshinder, kort- tidsutbildade och personer med utländsk bak- grund.

Både studieförbund och folkhögskolor har väl förmått att upprätthålla både volym och kvalitet i verksamheten de senaste åren. Studieförbunden har genomfört en verksamhet som i stort mot- svarar föregående års verksamhet. Ökningen av studietimmarna inom kategorien annan grupp- verksamhet innebär en fortsatt trend från före- gående år. Det kan dels ses som en följd av skärpta kriterier för studiecirkeln, dels som ett uttryck för att studieförbunden i större utsträckning använder verksamhetsformen för rekrytering och introduktion av nya deltagare och målgrupper. Folkhögskolorna har i stort kunnat bibehålla antalet deltagare. Den minsk- ning av antalet deltagarveckor som skett på folk- högskolornas långa kurser är enligt Folkbild- ningsrådet i första hand relaterad till neddragningen av de särskilda platserna inom kunskapslyftet.

Utöver bidrag från staten är folkbildningen beroende av bidrag från kommuner och lands- ting. De senaste åren har det skett en negativ förändring, särskilt när det gäller kommunernas bidrag till studieförbundens verksamhet, som minskat med drygt 30 procent. Vissa kommuner har också helt tagit bort sina bidrag. Landsting- ens bidrag till folkhögskolornas verksamhet har minskat marginellt under samma period.

Den pågående statliga utvärderingen, SUFO2 (dir. 2001:74), har ett särskilt uppdrag att belysa och analysera konsekvenserna av denna utveck- ling för folkbildningens möjligheter att nå sina mål.

7.5.6Kompletterande utbildningar

De kompletterande utbildningarna utgör ett värdefullt komplement till det offentliga skolvä- sendet genom att erbjuda utbildning inom ibland mycket smala yrkesområden.

De ökande kompetenskraven i arbetslivet har tydliggjort behovet av kortare yrkesutbildningar efter gymnasieskolan. Kompletterande utbild- ningar tillgodoser viktiga behov inom detta område, men nya ramar för utbildningar av detta slag bör utvecklas.

106

7.5.7Övriga insatser

Uppsökande verksamhet

Den uppsökande verksamheten sker i många kommuner i nära samverkan med fackliga orga- nisationer och handikapporganisationer. Verk- samheten är betydelsefull för att nå vuxna med kortast utbildning. Under de senaste åren har formerna för den uppsökande verksamheten kontinuerligt utvecklats. Regeringens bedöm- ning är att medlen har använts i enlighet med de syften som angivits för verksamheten och bör fortsätta med samma inriktning och i oförändrad omfattning.

Särskilda insatser för vissa grupper

Folkbildningen spelar en viktig roll för personer med olika funktionshinder. Regeringen finner det därför viktigt att Folkbildningsrådet även fortsättningsvis fördelar medel till de i riktlin- jerna prioriterade målgrupperna, som t.ex. delta- gare med funktionshinder.

Medlen till utbildning av teckenspråkstolkar utnyttjas inte fullt ut. Bristen på lärare inom dessa utbildningar och bristen på studerande med tillräckliga kunskaper i teckenspråk har orsakat svårigheter att utbilda tillräckligt många tolkar. Pågående rekryteringsinsatser och utvecklingsarbeten för att kunna utbilda fler teckenspråkstolkar har ännu inte kunnat ge full effekt. Tolk- och översättarinstitutet gör därför bedömningen att medlen inte kommer att för- brukas helt för budgetåret 2004. Efterfrågan på kontakttolksutbildning har däremot ökat bl.a. på grund av det ökande antalet asylsökande.

Mot bakgrund av ovanstående bör medel från anslaget för utbildning av teckenspråkstolkar tillfälligtvis föras över till anslaget för kontakt- tolkutbildning.

7.5.8Fortsatt utveckling av vuxnas lärande

I det följande redovisas regeringens bedöm- ningar med anledning av de förslag som redovi- sats i departementspromemorian (Ds 2003:23) Validering m.m. - fortsatt utveckling av vuxnas lärande och de synpunkter som inkommit under beredningen av ärendet.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Ärendet och dess beredning

I maj 2003 publicerade Utbildningsdeparte- mentet departementspromemorian Validering m.m. – fortsatt utveckling av vuxnas lärande (Ds 2003:23). Promemorian behandlar ett antal frågor som är centrala för den fortsatta utveck- lingen av vuxnas lärande. Några av frågorna har tidigare behandlats i Karriärvägledning.se.nu (SOU 2001:45) och Validering av vuxnas kunskap och kompetens (SOU 2001:78). I skrivelsen lämnas förslag som rör validering, vägledning, flexibelt lärande, eftergymnasiala utbildningar utanför högskolan och certifiering av utbildningsanordnare.

Departementsskrivelsen har remissbehandlats. En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Utbildningsdepartementet (dnr U2003/2018/SV).

Validering

Regeringens bedömning: En särskild delegation för att främja utvecklingen av legitimitet, kvalitet och metoder för validering utanför högskole- området bör inrättas under en fyraårsperiod. Ansvaret för validering bör delas mellan utbild- ningsväsendet och arbetslivet. Genomförandet av validering bör ske genom regional samverkan mellan utbildningshuvudmän, branscher och arbetsmarknadens parter.

Promemorians förslag: Med validering avses en strukturerad bedömning, värdering, doku- mentation och erkännande av kunskaper och kompetens, som en person har oavsett hur de förvärvats. Validering fyller en viktig funktion i ett utbildningssystem som skall stötta det livs- långa lärandet. Validering kan vara aktuell som ett underlag för studie- och yrkesvägledning, när man behöver visa sin faktiska kompetens för att få ett jobb och för att slippa läsa om avsnitt som man redan behärskar i en utbildning. För invand- rare och flyktingar bör validering utgöra ett led i integrationsinsatserna.

Validering bör genomföras där det finns kompetens för uppgiften. Det innebär att såväl skolväsendet som arbetslivet behöver engageras. Parterna på arbetsmarknaden, branschernas företrädare och olika utbildningscentra har viktiga uppgifter i ett delat ansvar för validering.

107

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

En regional samverkan omkring validering			bekräftelse på informell kunskap. Centrala stu-
mellan utbildningshuvudmän,		branscher och	diestödsnämnden (CSN) vill uppmärksamma att
arbetsmarknadens parter kan säkerställa att vali-			valideringsinsatser i förekommande fall kan bli
deringen genomförs på ett rättssäkert sätt samt			svåra att passa in i gällande regelverk för studie-
med nödvändig metodisk och saklig kompetens.			stöd. Målsättningen bör enligt LO vara att
Flertalet personer som kommer att gå igenom			utveckla ett enhetligt sammanhållet system, en
en validering gör det inom ramen för en arbets-			uppfattning även AMS delar. LO anser att vali-
marknadsåtgärd,	rehabiliteringsinsats, integre-		deringsdelegationen skall ha en mer markerad
ringsinsats eller som anställd. Kostnaden bör då			roll och att beställar- och utförarrollerna tydligt
bäras av den som finansierar insatsen i övrigt. En			bör hållas isär i fråga om dess sammansättning
enskild person skall på eget initiativ kunna bli			liksom i det regionala samarbetet, en synpunkt
validerad inom ramen för en orienteringskurs i			som TCO instämmer i. Liksom LO anser också
den kommunala vuxenutbildningen.			TCO att staten skall ta ett fortlöpande ansvar
Statens uppgift vid utvecklingen av validering			och delegationens arbete inte skall begränsas till
bör vara att stödja det regionala utvecklings-			fyra år. LO anser att den bör knytas till Skolver-
arbetet. Ur nationell synpunkt är det särskilt			ket, Göteborgs stad förordar Myndigheten för
viktigt att likvärdighet, rättssäkerhet, kvalitet			skolutveckling, Skolverket föreslår en nationell
och legitimitet skall kunna säkerställas. Under en			styrgrupp inom Nationellt resurscentrum för
fyraårsperiod bör en delegation med företrädare			yrkesutbildning och Kommunalarbetarförbun-
för de viktigaste intressenterna disponera resur-			det förordar en helt fristående validerings-
ser för att främja denna utveckling. Delegationen			kommitté. Kommun- och landstingsförbunden
bör ges ställning som självständig myndighet,			ser det som naturligt att det på nationell nivå
men administrativt knytas till Nationellt cent-			övergångsvis ges ett stöd till främjande av kvali-
rum för flexibelt lärande.			tet, legitimitet och metoder, men anser inte att
Remissinstanserna: En stor majoritet av			någon särskild myndighet eller nationellt organ
remissinstanserna tillstyrker i allt väsentligt			behöver tillskapas. Vissa remissinstanser, där-
utredningens förslag om inriktning och utveck-			ibland Kommunal, Göteborgs stad och ett antal
ling av validering, det delade ansvaret mellan			yrkesnämnder anser att finansieringen av valide-
intressenterna vid genomförande och finansie-			ring bör ses över och att staten bör ta ett större
ring samt inrättandet av en valideringsdelegation.			ansvar. Statens skolverk förordar en uttalad
Dit hör Svenskt Näringsliv (SN), ALMEGA,			skyldighet att tillhandahålla validering. Stats-
Företagarna, Allmänna Industrigruppen, Svensk			kontoret anser att fördelningen av det offentliga
Handel, Landsorganisationen i Sverige (LO),			ansvaret borde tydliggöras och sanktioneras i ett
Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), de			regelverk.
flesta yrkesnämnderna, Svenska kommun-			Skälen för regeringens bedömning: Det är
förbundet och Landstingsförbundet, Göteborgs			en viktig uppgift för staten att säkerställa rätts-
stad, Malmö stad, Gävle kommun, Arbetsmark-			säkerhet, likvärdighet och kvalitet i validering.
nadsstyrelsen (AMS), Myndigheten för skolut-			De förslag om validering som framförs i depar-
veckling, Lärarhögskolan i Stockholm (LHS)			tementsskrivelsen vinner i allt väsentligt stöd
och Umeå universitet. Flera av näringslivets			från remissorganen. Enligt regeringens uppfatt-
organisationer vill att ordet ”värdering” utgår ur			ning bör de kunna utgöra riktlinjer för den fort-
definitionen av validering för att bättre ansluta			satta utvecklingen av valideringsarbetet.
till begreppet ”recognition of skills and compe-			Den modifiering av definitionen av validering
tencies” som används inom EU-gemenskapen.			som flera av näringslivets organisationer förordar
Högskoleverket och Malmö högskola saknar ett			är värd att beakta. De integrationspolitiska
helhetsperspektiv och anser att validering bör			aspekterna är centrala i det utvecklingsarbete
inkludera incitament för högskolan att validera			som delegationen avses stödja. Det delade ansva-
mer än behörighet, en uppfattning som även			ret för genomförandet av validering bygger på
TCO, AMS, LO och Integrationsverket delar.			att berörda myndigheter och beställare svarar för
Ombudsmannen	mot etnisk	diskriminering	kostnaderna för validering, en modell som i allt
(DO) ser risker med förslaget och befarar att			väsentligt vinner stöd.
validering kan blir ett diskriminerande inslag där			Universitetens och högskolornas ansvar för
invandrare tvingas använda systemet för att få			att göra individuella bedömningar av reella kun-

108

skaper som sökande åberopar är reglerat i hög- skoleförordningen (1993:100) och berördes därför inte i skrivelsen. Högskolorna har fått särskilda medel för att stimulera utvecklingen av metoder för att bedöma och värdera reell kom- petens. Det är ännu för tidigt att bedöma utfallet av denna satsning.

Det är regeringens uppfattning att delegatio- nen skall bedriva sitt arbete på en självständig grund med företrädare för olika parter. Kvalifice- rat administrativt stöd upphandlas hos en värd- myndighet så att goda resultat i delegationens kärnverksamhet kan uppnås.

Regeringen avser att göra de preciseringar av regelverken som krävs för att rätten till studie- stöd för validering inom ramen för en orienter- ingskurs skall bli tydligt avgränsad.

Delegationens verksamhet beräknas kosta 60 miljoner kronor under perioden och finansieras genom neddragning av anslaget 25:16

Statligt stöd för utbildning av vuxna.

Utbildning till hantverksyrken

Regeringens bedömning: En försöksverksamhet med eftergymnasial lärlingsutbildning för vuxna till vissa små hantverksyrken bör genomföras.

Promemorians förslag: De ökande kompe- tenskraven i arbetslivet har tydliggjort behovet av kortare yrkesutbildningar efter gymnasie- skolan av ett slag som inte naturligt hör hemma inom kvalificerad yrkesutbildning eller i hög- skolan. Däribland finns utbildningar inriktade mot hantverksyrken som kräver flera år av prak- tisk färdighetsträning efter genomgången gym- nasieutbildning såsom guldsmed, sadelmakare, möbeltapetserare och många andra. Nyrekryte- ringen till hantverksyrken har under många år varit liten eftersom flertalet hantverkare saknar ekonomiska möjligheter att erbjuda en lärlings- plats. Det är väsentligt att lärlingsutbildning för vuxna och yrkesutbildning som bygger på gym- nasieskolans yrkesförberedande program utvecklas.

Remissinstanserna: Promemorians förslag tillstyrks av nästan samtliga remissinstanser. Statens skolverk, Myndigheten för skolutveck- ling och Landsorganisationen i Sverige (LO) förordar att hela systemet med eftergymnasiala yrkesutbildningar utanför högskolan borde ses över i ett sammanhang. LO anser vidare att sta-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

tens ekonomiska åtaganden på området skall utökas. Högskoleverket (HSV), Statskontoret, Byggnadsindustrins yrkesnämnd (BYN) och Lärarförbundet är tveksamma till om vad de uppfattar som ytterligare nivåer i yrkesutbild- ningen är eftersträvansvärda.

Skälen för regeringens bedömning: Behovet av att skapa utrymme för hantverksutbildningar efter gymnasienivån är påtagligt och vinner all- mänt stöd av praktiskt taget hela arbetslivet samt av kommunerna. En allmän översyn av de kor- tare yrkesutbildningarna utanför högskolan är önskvärd men ersätter inte behovet av konkreta insatser också på kort sikt för hantverksutbild- ningarna. Det finns anledning att genomföra en försöksverksamhet med lärlingsutbildning för vuxna till vissa små hantverksyrken. Särskilda medel beräknas för ändamålet under anslaget 16.25:14 Bidrag till viss verksamhet inom vuxen- utbildning.

Påbyggnadsutbildningar

Regeringens bedömning: Det bör prövas om vissa påbyggnadsutbildningar kan vidareutvecklas till utbildningsformer som är ett statligt ansvar och är statligt finansierade. Påbyggnadsutbildningar som inte blir aktuella att överföra till annan utbildningsform bör kunna drivas vidare av nuvarande huvudmän.

Promemorians förslag: Förändringarna inom utbildning och arbetsliv har gjort det angeläget med en översyn av påbyggnadsutbildningen (PU) inom kommunal vuxenutbildning. Utbu- det är heterogent samtidigt som det står klart att ett betydande antal PU svarar mot angelägna utbildningsbehov i samhället. Olika finansie- ringssystem och regelverk för de eftergymnasiala yrkesutbildningar som ligger utanför högskolan medför emellertid olägenheter. Från kommunalt håll har påtalats att systemet med riksrekrytering och interkommunal ersättning för PU inte fungerar ändamålsenligt. Det bör prövas om vissa påbyggnadsutbildningar kan överföras till andra utbildningsformer under ett statligt ansvar, i första hand kvalificerad yrkesutbildning. De kartläggningar Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning och Statens skolverk har företa- git visar att ett antal PU efter utvecklingsinsatser bör kunna prövas som kvalificerade yrkesutbild- ningar (KY). Förslaget innebär att samma kvali-

109

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

tativa krav som ställs på övriga sökande för att en utbildning skall godkännas som kvalificerad yrkesutbildning, också skall tillämpas på en tidi- gare påbyggnadsutbildning. Det bör prövas om ett antal kortare behörighetsgivande utbildningar med nationellt fastställda kursplaner samtidigt kan överföras till statligt kostnadsansvar. Det gäller utbildningarna av elinstallatörer, ambu- lansförare, bussförare, trafiklärare och tekniker.

Övertagandet av det ekonomiska ansvaret för cirka 120 utbildningar beräknas motsvara cirka 250 miljoner kronor. Ett överförande från kommunerna till staten bör ske vid utgången av år 2004. Medel som nu beräknas under utgifts- område 25 Allmänna bidrag till kommuner bör i stället tas upp under anslaget till KY fr.o.m. bud- getåret 2005. Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning bör under åren 2005–2007 kunna tilldelas en särskild ekonomisk ram som motsvarar detta belopp. Inom denna ram prövas nya ansökningar om statsbidrag för utbildningar som utvecklats från PU med rätt till interkom- munal ersättning.

Ett överförande innebär inte att PU försvin- ner, men att en annan ansvarsfördelning mellan stat och kommun införs. Påbyggnadsutbild- ningar vilka inte blir aktuella att utveckla och överföra till andra utbildningsformer och tillgo- doser lokala eller regionala behov kommer även fortsättningsvis att fylla en funktion. De bör dri- vas vidare av de nuvarande huvudmännen. Kommunerna bör erbjudas att kvalitetssäkra sådan verksamhet genom att Statens skolverk får ett uppdrag att på begäran granska kursplanerna för PU. Detta kan fungera som ett stöd för såväl anordnande kommuner som de studerande.

Utbildningsbehov av mer utpräglad gymnasial karaktär bör kunna tillgodoses inom gymnasie- skolan eller den gymnasiala vuxenutbildningen.

Remissinstanserna: Näst intill alla remiss- instanser är positiva till utredningens förslag.

Skälen för regeringens bedömning:

Förslagen i departementsskrivelsen får ett enty- digt stöd av remissinstanserna. Regeringen delar uppfattningen att det är viktigt att de kortare yrkesutbildningarna som bygger på gymnasie- skolan utvecklas i takt med arbetslivets behov. Påbyggnadsutbildningarna motsvarar, tillsam- mans med den kvalificerade yrkesutbildningen, yrkeshögskoleutbildningarna och de komplette- rande utbildningarna viktiga utbildningsbehov.

Finansieringen av påbyggnadsutbildningarna genom reglerad interkommunal ersättning fun-

gerar inte på ett tillfredsställande sätt. Det finns därför skäl att pröva om vissa påbyggnadsutbild- ningar kan överföras till statlig finansiering genom att de vidareutvecklas till utbildnings- former med ett statligt ansvar. Fler utbildningsformer och -anordnare än dem som uttryckligen nämns i departementspromemorian bör då kunna komma i fråga. Kvalificerad yrkes- utbildning, utbildning till yrkeshögskoleexamen, folkhögskola och kompletterande utbildning kan vara aktuella. Därutöver är det angeläget att finna lämpliga former för vissa andra eftergymnasiala yrkesutbildningar, t.ex. de fem påbyggnads- utbildningar som har nationellt fastställda kurs- planer och som enligt förslaget också skall överföras till statligt ansvar. Nya former av regional samverkan bör här kunna prövas.

Som framgår av det följande avser regeringen att återkomma till riksdagen med förslag, att den reglerade interkommunala ersättningen skall avvecklas fr.o.m. den 1 januari 2005. Ett arbete bör omgående inledas tillsammans med de huvudmän för påbyggnadsutbildningar som så önskar, för att förbereda en övergång till statligt huvudmannaskap. Det handlar inte om en auto- matisk överföring av utbildningar, utan över- gången måste föregås av ett innehållsligt och pedagogiskt utvecklingsarbete så att utbildningarna uppfyller de kvalitativa krav som ställs inom de respektive utbildningsformer som kan bli aktuella.

Regeringen avser att senare föreskriva, att detta arbete skall ledas av en samrådsgrupp med företrädare för bl.a. kommunerna, Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning, berörda hög- skolor och andra utbildningsanordnare som kan komma i fråga. I de fall det blir aktuellt att föra över en påbyggnadsutbildning till yrkeshög- skoleutbildning krävs, att överenskommelse träffas mellan huvudmannan och den enskilda högskolan. Motsvarande gäller för folkhög- skolan.

Hur många påbyggnadsutbildningar som slut- ligen förs över till statligt ansvar blir beroende av huvudmännens intresse och möjligheterna att vidareutveckla respektive utbildning på ett meningsfullt sätt samt den kvalitetsprövning som skall ske i varje enskilt fall. Regeringen avser att återkomma till frågan om överföring av medel mellan utgiftsområdena i den ekonomiska vårpropositionen 2004. En avstämning mellan det preliminärt överförda beloppet och överförd

110

utbildningskapacitet bör ske under 2006 och regleras i budgetpropositionen för 2007.

Påbyggnadsutbildningar som inte blir aktuella att föra över till annan utbildningsform bör kunna drivas vidare av de nuvarande huvud- männen. Skolverket bör få i uppdrag att på begä- ran av en huvudman granska kursplanen som ett led i kvalitetssäkringen av dessa utbildningar. För att säkerställa finansieringen av dessa påbyggnadsutbildningar, som ofta svarar mot lokala eller regionala behov på arbetsmarknaden, kan det vara naturligt att arbeta med samver- kansavtal mellan kommuner i en region.

Interkommunal ersättning

Promemorians förslag: En deltagares hem- kommun är enligt 11kap. 24 § skollagen (1985:1100) skyldig att betala ersättning för stu- dieplatsen till den kommun som anordnar en riksrekryterande påbyggnadsutbildning. Enskilda individers utbildningsval kan därige- nom – också i relativt stora kommuner – få dra- matiska effekter på kommunens kostnader för den kommunala vuxenutbildningen.

Såväl Svenska kommunförbundet som enskilda kommuner har påtalat behov av föränd- ring. Svenska kommunförbundet har aktualiserat frågan om att avskaffa rätten till interkommunal ersättning. Systemet har bedömts medföra så stora olägenheter, att det bör avvecklas vid utgången av år 2004. Rätten till interkommunal ersättning för de riksrekryterande påbyggnads- utbildningarna avskaffas samtidigt som staten bör ta över finansieringen av vissa påbyggnads- utbildningar från kommunerna. Detta kan ske genom att medel som beräknats under Utgifts- område 25, anslaget 48:1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting, fr.o.m. budgetåret 2005 tas upp under Utgiftsområde 16, anslaget 25:18

Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning med ett belopp som motsvarar kostnaderna för de utbildningar som beräknas övergå till staten, cirka 250 miljoner kronor.

Remissinstanserna: Förslagen vinner stöd av nästan samtliga remissinstanser. Bland andra Göteborgs stad anser att avvecklingen bör ske redan till 2004. Lärarförbundet avstyrker försla- gen.

Skälen för regeringens bedömning: Försla- get om avveckling av de interkommunala ersätt- ningarna stöds av nära nog samtliga remiss- instanser. Olägenheterna med systemet är påtagliga och överförandet av vissa påbyggnads-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

utbildningar till statligt kostnadsansvar bidrar till en tydlig ansvarsfördelning mellan stat och kommun i detta sammanhang. Medel bör över- föras mellan utgiftsområdena så att det blir möj- ligt att finansiera den övertagna verksamheten. Inom utbildningsverksamheterna måste emel- lertid förändringen förberedas så att enskilda deltagare har möjlighet att fullfölja påbörjade studier och anordnare av utbildningar ges tillfälle att anpassa utbildningarna efter nya förutsätt- ningar. Avvecklingen av de interkommunala ersättningarna därför bör ske vid utgången av år 2004. Regeringen avser att återkomma till riks- dagen i denna fråga med förslag till ändring av skollagen.

IT-portal

Regeringens bedömning: Ett gemensamt IT- system för information och vägledning bör utvecklas i samarbete med berörda nationella aktörer.

Promemorians förslag: I Skrivelsen föreslås att ett nationellt IT-stöd för enskilda, lärare och vägledare med information om utbildning och yrken skall utvecklas.

Remissinstanserna: Förslagen i departe- mentsskrivelsen får stöd av flertalet remiss- instanser som yttrat sig i frågan. Myndigheter som uttalat sig positivt är bl.a. Statskontoret, Nationellt centrum för flexibelt lärande, Folk- bildningsrådet, Lärarhögskolan i Stockholm och Malmö högskola. Högskoleverket, Verket för högskoleservice och Umeå universitet ställer sig tveksamma bl.a. beroende på osäkerhet kring finansieringen. Ungefär hälften av kommunerna har yttrat sig och ställer sig positiva. Från några branschorganisationer betonas att portalen även måste ha en inriktning för att tydliggöra beho- ven på arbetsmarknaden. Flertalet av de instanser som tillstyrker förslaget betonar vikten av att samordna befintliga system och att en IT-portal inte kan ersätta den personliga kontakten med en vägledare.

Skälen för regeringens bedömning: Åter- kommande informations- och vägledningsin- satser är viktiga för att främja och stödja det livslånga lärandet. Ökad tillgänglighet och flexi- bilitet, ett uttalat individuellt perspektiv då det gäller lärande och krav på ökad mobilitet inom

111

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

EU, ställer delvis andra och nya krav på vägledningsfunktionen.

En nationell IT-portal möjliggör samordnig och kvalitetssäkring av det informationsutbud som finns tillgängligt. Att inrätta en portal för information och vägledning – som bygger på automatiskt inhämtad information genom en nationellt samordnad och standardiserad märk-

ning av data, s.k. metadatamärkning – ligger också i linje med EU-kommissionens strategiska utbildningsmål 2. Regeringen avser att ge Statens skolverk i uppdrag att fullfölja det arbete som påbörjats med att utveckla en sådan Internet- baserad portal i samarbete med bl.a. Arbets- marknadsstyrelsen och Högskoleverket.

112

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

8 Högskoleverksamhet

8.1	Insatser	studenter som arbetsmarknad. Målet var att
		utnyttja alla platser som rymdes inom det s.k.

8.1.1Grundläggande högskoleutbildning takbelopp som beslutats för lärosätet dvs. inom

Perioden 1997–2002 kännetecknas av en kraftig expansion av den grundläggande högskole- utbildningen. Medel för 85 000 platser tillfördes utbildningen och antalet helårsstudenter inom grundutbildningen uppgick 2002 till närmare 290 000. Regeringens långsiktiga mål är att 50 procent av en årskull skall ha börjat studera på högskolan vid 25 års ålder. Genom att utbyggnaden genomförts med full ersättning för alla tillkommande platser har en hög kvalitet bibehållits i utbildningen. Expansionen har vidare gett förutsättningar för en breddad rekrytering genom vilken underrepresenterade grupper i högskolan getts ökade möjligheter att välja högskoleutbildning. Högskolans ansvar har härvidlag förtydligats genom en ändring i högskolelagen som trädde i kraft den 1 juli 2002. Enligt denna skall lärosätena aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan.

Som ett resultat av bl.a. den negativa utvecklingen inom IT-branschen har lärosätena under senare år haft svårigheter att rekrytera tillräckligt många studenter framför allt till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. Sammantaget har antalet studenter inom dessa områden fortsatt att öka, men många lärosäten har haft svårigheter att i enlighet med regeringens mål lägga tyngdpunkten i utbyggnaden inom de tekniska och naturveten- skapliga utbildningsområdena. I regleringsbrev för 2000 och 2001 angav regeringen därför att de lärosäten som hade haft sådana svårigheter i stället borde öka utbudet av utbildningar inom andra områden med stor efterfrågan från såväl

ramen för det högsta belopp för vilket ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer kan utgå. För 2002 och 2003 har regeringen inte givit lärosätena något kvantifierat uppdrag för antalet helårsstudenter inom teknik och naturvetenskap, men angett målet att antalet helårsstudenter inom dessa områden bör öka i förhållande till närmast föregående år.

Den beskrivna rekryteringssituationen och strävan att tillgodose efterfrågan på utbildning är bakgrunden till de omfördelningar av medel för grundläggande högskoleutbildning mellan olika lärosäten som genomförts på regeringens initiativ. I enlighet med förslag i budget- propositionen för 2002 minskades takbeloppen för tio lärosäten med 262,5 miljoner kronor, vilket motsvarade medel för 3 900 helårs- studenter. Dessa medel utnyttjas under en treårsperiod till utbildning av obehöriga lärare, stöd till utveckling av nätuniversitetskurser och utbildning för utländska akademiker. I enlighet med förslag till tilläggsbudget i samband med 2002 års ekonomiska vårproposition (prop. 2001/02:100) genomfördes härutöver en omfördelning av platser och anslag för 2002 mellan olika lärosäten i syfte att åstadkomma ett bättre utnyttjande av platser och anslagsmedel. Genom omfördelningen kunde takbeloppen höjas med sammanlagt 144 miljoner kronor vid tio lärosäten, motsvarande 3 000 helårsstudenter. Merparten av dessa takbeloppshöjningar avsåg en permanent höjning fr.o.m. 2002, medan 22 miljoner kronor endast avsåg en tillfällig höjning under 2002.

113

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

I tilläggsbudget i samband med budget- propositionen för 2003 föreslogs härutöver en tillfällig omfördelning av platser och anslag mellan lärosätena om sammanlagt 147 miljoner kronor. Härigenom möjliggjordes en satsning på 66,6 miljoner kronor under 2002 avseende pedagogisk utbildning för modersmålslärare och 510 platser för utbildning av lärare i svenska som andraspråk samt påbyggnadsutbildning i special- pedagogik för 230 lärare. Återstående del av de medel som under 2002 fördes från lärosäten med svårigheter att rekrytera studenter fördelades till lärosäten som hade behov av ytterligare platser detta år.

I enlighet med budgetpropositionen för 2003 (prop. 2002/03:1) har vissa anslag fr.o.m. 2003 minskats med 0,7 procent i syfte att begränsa den statliga konsumtionen. För den grund- läggande högskoleutbildningens del uppgick sparbetinget till 264 miljoner kronor. En generell minskning av ersättningsbeloppen till grund- utbildningen skulle enligt regeringens bedöm- ning innebära en risk för kvalitetsförsämring. Regeringen valde därför att föreslå att begränsningen skulle göras genom att den, i budgetpropositionen för 2002, aviserade utbyggnaden av grundutbildningen 2003 inte genomfördes fullt ut.

En utgångspunkt för regeringen har varit att expansionen av utbildningen inte får äventyra utbildningens kvalitet. För varje tillkommande plats har därför samma ersättningsbelopp gällt som för befintliga platser inom de utbildnings- områden där en ökning ägt rum. Den sanering av statens finanser som genomfördes under några år på 1990-talet medförde dock minskade per capitaersättningar för den grundläggande högskoleutbildningen. Mot bakgrund härav har regeringen ökat per capitaersättningarna för de utbildningsområden som har de lägsta ersätt- ningsbeloppen, dvs. humaniora, teologi, samhällsvetenskap och juridik. Under 2002 och 2003 tillfördes dessa utbildningsområden totalt 200 miljoner kronor.

Från den 1 januari 2002 har de tidigare landstingskommunala vårdutbildningarna statlig huvudman. Utbildningarna har härmed kunnat integreras med annan högre utbildning vid universiteten och högskolorna och förut- sättningar för bättre forskningsanknytning har skapats. Villkoren för vårdutbildningarna var tidigare olika, beroende på vilket landsting som svarade för utbildningen. Närmare 200 miljoner

kronor har tillförts grundutbildningsanslagen för kvalitetsförstärkning av vårdutbildningarna genom en höjning av ersättningsbeloppen för utbildningsområdet vård fr.o.m. 2003. Detta har skapat förutsättningar för en utbildning av hög kvalitet. Redan fr.o.m. 2002 har lärosäten som tagit över verksamhet från landstingen dessutom givits möjlighet att för delar av vårdutbildningen tillämpa ersättningsbeloppet för utbildnings- området medicin, vilket är avsevärt högre än ersättningsbeloppet för utbildningsområdet vård. Denna möjlighet hade tidigare endast de lärosäten som givit annan utbildning inom medicinområdet. I samband med det ändrade huvudmannaskapet har också medel tillförts för en expansion av vårdutbildningen.

Den pedagogiska utbildningen av högskolans lärare är en viktig del av högskolans kvalitets- arbete. För att stärka denna utbildning har regeringen fr.o.m. 2002 tillfört grundut- bildningsanslagen cirka 11 miljoner kronor.

I budgetpropositionen för 2003 angavs som planeringsförutsättning för 2004 en fortsatt volymökning av den grundläggande högskole- utbildningen motsvarande 13,9 miljoner kronor i 2004 års pris- och lönenivå. Som framgår av kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslags- beräkningar, föreslår regeringen att en del av den utgiftsminskning på 60 miljoner kronor avseende utbildning och universitetsforskning, som tidigare aviserats i 2003 års ekonomiska vårproposition (prop. 2002/03:100), skall finansieras genom en minskning av nämnda medel för planerad dimensioneringsökning av grundutbildningen.

Efter denna minskning återstår 7,4 miljoner kronor för utbyggnad av den grundläggande högskoleutbildningen. Vid fördelningen på lärosätena har särskild hänsyn tagits till lärosätenas behov av utbildningsplatser för att uppnå de av regeringen fastställda målen för lärarexamen och sjuksköterskeexamen. I den mån ytterligare förstärkning krävs för att nå dessa mål får detta ske genom omfördelning av resurser inom givna takbelopp.

Utöver de nämnda besparingarna, som ingår som en del av den i 2003 års ekonomiska vårproposition aviserade utgiftsminskningen med 60 miljoner kronor, föreslår regeringen att en permanent minskning görs av anslagen för grundläggande högskoleutbildning 2004 för att begränsa utgifterna på statsbudgeten. Minsk- ningen, som uppgår till totalt 120 miljoner

114

kronor, genomförs vid vissa lärosäten där den omfattande utbyggnaden av grundutbildningen inte har mötts av en lika stor efterfrågan från studenterna. Förslaget innebär att de indragna medlen omprioriteras till forskning bl.a. till VINNOVA och Vetenskapsrådet.

Regeringens förslag innebär att anslagen för grundläggande högskoleutbildning, utöver pris- och löneomräkningen, får en permanent anslagsökning med 12,6 miljoner kronor av- seende avgifter till den nya Riksrevisionen och 7,4 miljoner kronor avseende dimensionerings- ökningar med hänsyn till utbildning av lärare och sjuksköterskor. Samtidigt föreslår regeringen minskningar av anslagen till grundläggande högskoleutbildning i enlighet med nedanstående tabell. Se också kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 8.1 Resursförändring för grundläggande högskoleutbildning 2004

Tusental kronor

UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR	ANSLAGS-	ANSLAGS-
	ÖKNING	MINSKNING
Uppsala universitet	790	-7 000

Lunds universitet	752

Göteborgs universitet	1 865

Stockholms universitet	287

Umeå universitet	435	-40 000

Linköpings universitet	1 193

Karolinska institutet	2 626

Kungl. Tekniska högskolan	424

Luleå tekniska universitet	327	-7 000

Karlstads universitet	746

Växjö universitet	367

Örebro universitet	952

Mitthögskolan	518	-33 000

Blekinge tekniska högskola	243	-20 000	1
Blekinge tekniska högskola	243	-20 000

Malmö högskola	391

Högskolan i Kalmar	576

Mälardalens högskola	302	-5 000

Danshögskolan	99

Dramatiska institutet	162

Högskolan i Borås	758

Högskolan Dalarna	488

Högskolan på Gotland	259	-2 000

Högskolan i Gävle	710

Högskolan i Halmstad	459

Högskolan Kristianstad	227	-1 000

Högskolan i Skövde	236

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla	844

Idrottshögskolan i Stockholm	261

Konstfack	340

Kungl. Konsthögskolan	172

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm	134

Lärarhögskolan i Stockholm	855

Operahögskolan i Stockholm	132

Södertörns högskola	547	-5 000

Teaterhögskolan i Stockholm	164

Chalmers tekniska högskola AB	–

Stiftelsen Högskolan i Jönköping	374

Totalt	20 015	-120 000

1 Till detta kommer en minskning av särskilda utvecklingsmedel som högskolan disponerar 2003.

115

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Sveriges nätuniversitet

Universitet och högskolor startade våren 2002 en samverkan kring IT-stödd distansutbildning under benämningen Sveriges nätuniversitet. Under 2002 deltog 31 lärosäten i detta samarbete. För att stödja och främja utveck- lingen av samverkan inrättades Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. Nätuniversitetssam- arbetet är frivilligt för universitet och högskolor att delta i. Lärosätena ansvarar själva för de kurser och program som de väljer att anmäla för registrering hos Myndigheten för Sveriges nätuniversitet.

För att stimulera lärosätena att ge utbildning inom ramen för Sveriges nätuniversitet har regeringen fördelat 211 miljoner kronor under 2002 och 159 miljoner kronor 2003. Under 2002 erhölls medlen i form av en särskild ersättning om 45 000 kronor per helårsstudent respektive helårsprestation. Efter ett utvecklingsarbete där skillnaderna i kostnader mellan campuskurser och distanskurser belystes utgår medlen under 2003 och 2004 som en extra ersättning om 20 000 kronor per helårsstudent.

Centralt för nätuniversitetssamarbetet är den portal/webbplats som Myndigheten för Sveriges nätuniversitet har ansvaret för www.netuniversity.se. Via webbplatsens sök- motor kan presumtiva studenter söka i nätuniversitetets kursutbud och direkt nå studieinformation från respektive lärosäte.

Under 2002 registrerades 1 238 kurser hos myndigheten. Drygt hälften av kurserna omfattade 5 poäng och knappt fem procent av kurserna omfattade 40 poäng eller mer. Det största antalet kurser avsåg ämnesområdena vård/omsorg/medicin, med huvuddelen inom vård. Utbudet har i flera fall karaktär av vidareutbildning. Utöver fristående kurser fanns cirka 20 program registrerade hos myndigheten, till övervägande del inom områdena vård/ omsorg/medicin respektive undervisning. Några lärosäten hade också registrerat förutbildningar som ger behörighet och förbereder för hög- skolestudier dvs. basår och kortare introduk- tionskurser.

Flera lärosäten redovisar i årsredovisningarna att de strävar efter att erbjuda distansutbildning med få eller inga obligatoriska samlingar vid lärosätet. Myndigheten för Sveriges nät- universitet gör bedömningen att andelen kurser helt utan obligatoriska samlingar var cirka 10

procent. Många lärosäten samarbetar med lärcentra om nätkursutbudet och då före- kommer krav på obligatoriska samlingar.

Omkring 21 000 individer deltog under 2002 i nätuniversitetskurser enligt Högskoleverkets årsrapport. Mätt som helårsstudenter var utbildningsvolymen drygt 5 000 helårsstudenter under det första året vilket främst omfattade höstterminen 2002, dvs. ett halvårs verksamhet. Av den totala utbildningsvolymen vid universitet och högskolor utgjorde studerande på nät- universitetskurser två procent och av det totala antalet studenter sex procent.

Nätuniversitetskurserna finansierades under 2002 dels med de extra resurser som regeringen fördelade för att stimulera den IT-stödda distansutbildningen, 211 miljoner kronor, dels med ordinarie medel för grundutbildning. Lärosätena avräknade totalt 237 miljoner kronor för kurserna, varav 169 miljoner kronor inom de extra resurserna. Resterande extra resurser har kunnat disponeras under våren 2003.

De extra resurserna har enligt lärosätenas redovisningar använts såväl till nyutveckling och anpassning av kurser och program som till utveckling av nytt tekniskt stöd och pedagogisk utbildning av lärare. Kostnaderna för ny- utveckling av kurser varierar enligt lärosätenas beräkningar mellan cirka 75 000 kronor och cirka 360 000 kronor per kurs och för anpassning av kurser mellan cirka 30 000 kronor och drygt 100 000 kronor per kurs.

Samverkan inom ramen för Sveriges nätuniversitet har bidragit till att den IT-stödda distansutbildningen ökat i omfattning både vad gäller kursutbud och antal studenter. Distans- studenterna ökade kraftigt från 29 000 personer höstterminen 2001 till drygt 41 000 personer höstterminen 2002, enligt Högskoleverket. De studenter som deltog i kurser via nätuniversitetet utgjorde drygt hälften av det totala antalet distansstudenter. Andelen kvinnor var något lägre för utbildning inom nätuniversitetet, 61 procent, jämfört med övrig distansutbildning, 71 procent.

Det är ännu för tidigt att bedöma i vilken omfattning tillkomsten av Sveriges nät- universitet bidragit till ökad tillgänglighet och breddad rekrytering till högre utbildning. Det kan dock konstateras att utbudet av IT-stödd distansutbildning har ökat betydligt under det första verksamhetsåret och därmed gjort det möjligt för fler personer att läsa på distans.

116

Samverkan inom ramen för Sveriges nät- universitet skall bidra till att öka tillgängligheten och bredda rekryteringen till högre utbildning. Det är de samverkande lärosätenas uppgift att med stöd av Myndigheten för Sveriges nätuniversitet utveckla stöd och vägledning för studerande inom ramen för nätuniversitetet. Därtill skall också betydelsen av att högskolans lärare får möjligheter till kompetensutveckling inom området IT-stödd distansutbildning framhållas.

För att fortsatt stimulera lärosätena att erbjuda utbildning inom ramen för Sveriges nätuniversitet 2004 avsätts 100 miljoner kronor. Medlen avser, liksom under 2003, en extra ersättning om 20 000 kronor per helårsstudent inom kurser som registrerats via Myndigheten för Sveriges nätuniversitet.

Lärarutbildning

Lärarutbildning bedrivs för närvarande vid 25 av landets universitet och högskolor. Med den nya lärarutbildningen, som föreslogs i propositionen En förnyad lärarutbildning (prop. 1999/2000:135), och som trädde i kraft den 1 juli 2001 har tillströmningen av lärarstudenter ökat jämfört med tidigare. Antalet antagna till lärarutbildningen har ökat från 11 750 år 2000 till 15 350 år 2002. Den ökade antagningen stämmer väl med den ökade efterfrågan på lärare som ligger till grund för de examinationsmål som regeringen redovisar i kapitlet Resultat- bedömning, avsnittet Examinationsmål.

Den nya lärarutbildningen innebär att studenten skall kunna välja inriktning sent under programmet. Detta leder till att det är svårt att beräkna den framtida examinationen med en viss inriktning i lärarutbildningen. Regeringen förut- sätter att varje lärosäte anstränger sig för att examinera det antal lärare med de inriktningar som motsvarar de nationella och regionala behoven. En avstämning av lärosätenas utbud och genomförande av utbildningar med skilda inriktningar sker genom en årlig konferens, som Högskoleverket tillsammans med Statens skol- verk anordnar för lärosätena och övriga intressenter i lärarutbildningen.

För att informera sig beträffande lärosätenas erfarenheter från den nya lärarutbildningen genomförde Utbildningsdepartementet våren 2003 en konferens med företrädare för de

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

lärosäten som ger lärarutbildning. Här framkom bl.a. att lärosätena arbetar intensivt med rekrytering av studenter till lärarutbildning för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg liksom för matematik-, naturvetenskaps- och teknikundervisningen. Lärosätena uppmärk- sammades på behovet av lärare för dessa områden, liksom för yrkesundervisningen. Lärosätena redovisade sitt arbete med genom- förandet av den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen. Detta arbete bedrivs med varierande förutsättningar i olika delar av landet beroende på såväl lärosäten som kommuner.

Sedan 1993 finns en överenskommelse mellan staten och Svenska Kommunförbundet rörande ersättning och andra villkor för kommuner som bereder studerande vid lärarutbildningar praktik.

Utbildningsministern utsåg i augusti 2002 en förhandlare med uppdrag att lämna förslag till en ny överenskommelse mellan staten och Svenska Kommunförbundet avseende den verksamhets- förlagda delen av den nya lärarutbildningen. Utbildningsdepartementet och Svenska Kommunförbundet är överens om synen på den verksamhetsförlagda delen av utbildningen och att ekonomiska och andra villkor bör regleras uteslutande på lokal nivå. I Regeringskansliet pågår ett arbete för att justera överens- kommelsen från 1993 i denna riktning.

En utvärdering av den nya lärarutbildningen kommer att genomföras av Högskoleverket under 2004.

I det europeiska utbildningssamarbetet med anledning av EU:s Lissabonstrategi intar lärar- utbildningen en central roll. I arbetet med att följa upp de beslutade framtida utbildningsmålen har Sveriges lärarutbildningsreform rönt ett stort intresse och en delegation från Europeiska kommissionens arbetsgrupp för lärarutbildning besökte Sverige våren 2003 med platsbesök på Malmö högskola och Umeå universitet. Delegationen konstaterar i sin rapport bl.a. att den nya lärarutbildningen tillkommit i en bred förankringsprocess, att flexibiliteten i lärar- utbildningens struktur är positiv liksom att ämnesstudierna i lärar-utbildningen förnyats. Delegationen framhåller värdet av den verksamhetsförlagda delen, men ser också svårigheterna med uppbyggnaden av denna del av lärarutbildningen. Delegationen finner den omfattande, nationella satsningen på utbild- ningsvetenskaplig forskning lovande.

117

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Särskilda insatser inom lärarutbildningen

För att stimulera lärosätena att finna metoder för att examinera flera lärare på kort sikt och lärare med särskilt efterfrågad kompetens har regeringen initierat en rad projekt.

Det största projektet inom lärarutbildningen är särskilda lärarutbildningar, SÄL, som före- slogs i budgetpropositionen för 2002. SÄL vänder sig huvudsakligen till lärare som arbetar i den kommunala skolan och som är obehöriga eller önskar vidga sin kompetens. Projektet pågår under perioden 2002–2006 och medger utbildning av 4 000 lärare och styrs av för- ordningen (2001:740) om särskilda lärar- utbildningar. SÄL omfattar med hittillsvarande antagning 3 500 studenter. Mot bakgrund av påpekande om brist på yrkeslärare i Statens skolverks lärarprognos 2003–2020, (dnr 01- 2003:1751) har regeringen noterat att SÄL rekryterar och utbildar yrkeslärare.

Vidare har regeringen initierat särskilda utbildningar för att tillgodose behovet av lärare i modersmål och svenska som andraspråk samt specialpedagoger. Dessa utbildningar avslutas under 2003 och i vissa fall under 2004.

Regeringen beslutade 2002 att ge Lärarhög- skolan i Stockholm ett uppdrag att utbilda friställda ingenjörer till lärare. Cirka 150 lärare beräknas examineras under 2003 inom ramen för uppdraget. Det kommer att slutligt rapporteras i samband med Lärarhögskolans årsredovisning för 2003.

Regeringen uppdrog under 2002 åt Lärarhögskolan i Stockholm och Kungl. Tekniska högskolan att gemensamt utveckla nya inriktningar inom lärarutbildningen för att tillgodose skolans behov av lärarkompetens inom teknik och naturvetenskap. Projektet är inne på sitt andra år och har inklusive antagningen till hösten 2003 rekryterat cirka 100 studenter. Utbildningen leder till dubbla examina, såväl lärar- som civilingenjörsexamen. Ett resultat av samarbetet mellan lärosätena är att Lärarhögskolan numera erbjuder en inriktning mot teknikutveckling för gymnasiet och de högre årskurserna i grundskolan.

Stockholms universitet gavs under 2002 ett uppdrag att utveckla en utbildning för gymnasie- lärare som leder till såväl lärar- som magister- examen. Utbildningen har hittills rekryterat cirka 500 studenter. Stockholms universitet kommer att slutredovisa uppdraget i samband med årsredovisningen för 2003.

Pedagogiskt utvecklingsarbete och utbildning av lärare i högskolan

Hög pedagogisk kompetens och medvetenhet är av stor betydelse för utbildningens kvalitet i högskolan. Regeringen framhåller i proposi- tionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15) vikten av högskolepedagogisk utbildning och behovet av förnyelse av pedagogiken.

I syfte att säkerställa hög pedagogisk kompetens bland universitets- och högskole- lärarna har regeringen i högskoleförordningen (1993:100) 4 kap. 7–9 §§ infört krav på fullgjord högskolepedagogisk utbildning eller mot- svarande kunskaper för lektorer och adjunkter. Doktorander som undervisar skall enligt högskoleförordningen 8 kap. 3b § ha genomgått en inledande högskolepedagogisk utbildning eller på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper. Regeringen ställer också i reglerings- brev krav på lärosätena att utveckla och erbjuda lärare sådan utbildning. I utvecklingsarbetet gäller att såväl lärare som studenter skall kunna delta. För den pedagogiska utbildningen har särskilda medel anvisats till lärosätena sedan 2002. Av universitetens och högskolornas års- redovisningar framgår att utvecklandet av högskolepedagogisk utbildning pågår vid de flesta lärosäten. Poänggivande utbildningar, som är betydelsefulla när det gäller tillgodoräknande och dokumentation, förekommer i viss om- fattning. Lunds universitet, Linköpings universitet och Högskolan i Trollhättan/ Uddevalla har tillförts särskilda medel för utvecklingsprojekt gällande högskolepedagogisk utbildning, nya pedagogiska arbetsformer respektive arbetsintegrerat lärande.

Rådet för högre utbildning spelar genom sitt stöd en viktig roll för den pedagogiska utvecklingen vid lärosätena. Regeringen har därför genom förändringar i Högskoleverkets instruktion gett rådet en självständigare ställning.

8.1.2Forskning och forskarutbildning

De totala intäkterna för forskning och forskarutbildning ökade vid universitet och högskolor med 4,5 procent mellan 2001 och 2002. Sammanlagt uppgick intäkterna för 2002 till 22 miljarder kronor. Av dessa svarade olika typer av offentliga medel från stat, kommuner,

118

landsting, forskningsstiftelser och EU för 80 procent. De direkta statliga anslagen utgjorde 45 procent.

Universitet och högskolor har i uppgift att främja mång- och tvärvetenskap. De stora lärosätena har vanligtvis genomfört detta genom olika centrumbildningar både inom och över fakultetsgränserna. Några av högskolorna har valt att profilera sig som mång- och tvärveten- skapliga genom en otraditionell fakultets- indelning. I huvudsak omfattar det mång- och tvärvetenskapliga samarbetet forskning och forskarutbildning, men sådant samarbete växer även inom grundutbildningen.

Viktiga frågor för den forskningspolitiska propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3) var det förestående generations- skiftet inom svensk forskning samt behovet av att kraftsamla inom angelägna forsknings- områden och att stimulera mång- och tvärveten- skaplig forskning. Under perioden 2000–2004 ökar de statliga anslagen för forskning och forskarutbildning med 1,5 miljarder kronor, räknat i 2001 års prisnivå. Av dessa medel går drygt 650 miljoner kronor direkt till universitet och högskolor. Detta innebär ett stort resurs- tillskott till forskarutbildningen och en fortsatt förstärkning av de nya universiteten. Dessutom tilldelades Vetenskapsrådet närmare 500 miljoner kronor för grundforskning. Dessa medel fördelas i konkurrens mellan inkomna ansökningar från universitet och högskolor.

Under 2001 inleddes etableringen av 16 nya forskarskolor, i enlighet med förslag i den forskningspolitiska propositionen. För varje forskarskola utsågs en värdhögskola som skulle ta det samordnande och grundläggande ansvaret för verksamheten. Till varje forskarskola knöts dessutom ett antal partnerhögskolor. Under perioden 2001–2003 anslogs närmare 220 miljoner kronor till dessa forskarskolor. Detta innebär att fr.o.m. 2003 får varje forskarskola drygt 15 miljoner kronor alternativt drygt 12 miljoner kronor per år, beroende på forskar- skolans huvudsakliga vetenskapsområde. Undantaget är forskarskolan i rymdteknik som erhåller strax över 10 miljoner kronor. Dessa medel är permanenta förstärkningar av värd- universitetets anslag. Syftet med forskarskolorna är att höja kvaliteten, öka genomströmningen, främja rekryteringen inom forskarutbildningen samt utveckla samarbetet mellan landets universitet och högskolor och förbättra forsk-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

ningsanknytningen vid de högskolor som inte har egen forskarutbildning.

Genomströmningen i forskarutbildningen har under de senaste åren varit relativt konstant. Bruttostudietiden, tiden från antagning till doktorsexamen, är 12 terminer medan netto- studietiden, den faktiska studietiden, är 8,8 terminer. Studietiden skiljer sig dock mellan olika vetenskapsområden och lärosäten. De kortaste studietiderna finns inom det medicinska området medan de längsta finns inom humaniora och samhällsvetenskaperna.

En forskarstuderande kan undervisa upp till 20 procent inom ramen för sin anställning som doktorand. Mängden undervisning skiljer sig dock generellt sett mellan de olika vetenskap- sområdena. Mest undervisar doktoranderna inom teknik och medicin och minst inom det humanistisk- samhällsvetenskapliga vetenskap- sområdet.

Regeringen tillkallade i december 2002 en särskild utredare som skall utreda vissa frågor rörande forskarutbildningen och perioden efter doktorsexamen (dir. 2002:148). Utredaren skall analysera och utvärdera hur rekrytering, urval och antagning till forskarutbildningen fungerar. Vidare skall utredaren analysera handledningens och handledarens roll och funktion samt granska effekterna av de förordningsändringar för forskarutbildningen som genomfördes 1998. Utredaren skall, om så bedöms nödvändigt, föreslå förändringar av gällande regler för att säkerställa en effektiv och rättssäker forskar- utbildning. I syfte att öka effektiviteten och genomströmningen i forskarutbildningen skall utredaren bl.a. analysera och föreslå eventuella förändringar av forskarutbildningens styrning och resurstilldelning. Därutöver skall utredaren föreslå hur forskarskolor kan användas och utvecklas. Vidare skall utredaren kartlägga hur perioden efter doktorsexamen ser ut och analysera yngre forskares möjlighet till meritering och karriär. Utredaren skall redovisa uppdraget senast den 1 mars 2004.

Utbildningsbidrag för doktorander

Utbildningsbidrag för doktorander lämnas sedan den 1 april 2002 med 13 650 kronor i månaden vid heltidsstudier. Med hänsyn till den allmänna löneutvecklingen bedömer regeringen att bidraget bör höjas. Regeringen avser att reglera

119

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

detta genom en ändring i förordningen (1995:938) om utbildningsbidrag för doktor- ander. Höjningen är planerad att genomföras fr.o.m. den 1 april 2004.

Forskarutbildning vid Stiftelsen Högskolan i Jönköping

De statliga universiteten får anordna forskarutbildning och statliga högskolor som tilldelats ett eller flera vetenskapsområden får anordna forskarutbildning inom dessa veten- skapsområden. Vid sidan av de statliga lärosäten som har tillstånd att ge forskarutbildning har också tre enskilda utbildningsanordnare sådant tillstånd, nämligen Handelshögskolan i Stockholm, Stiftelsen Chalmers tekniska hög- skola och Stiftelsen Högskolan i Jönköping. För Stiftelsen Högskolan i Jönköping avser tillståndet att utfärda examina i forskar- utbildningen endast licentiatexamen och doktorsexamen i företagsekonomi, handelsrätt, nationalekonomi och statvetenskap.

Enligt regeringens uppfattning är vetenskaps- område en lämplig avgränsning av ett område för forskarutbildning vid en högskola. Högskolan är den nivå som bäst kan bedöma förutsättningarna för forskarutbildning inom ett visst ämne inom ett vetenskapsområde. Högskolan bör därför ha ansvaret för beslut om den närmare inriktningen av forskarutbildningen. Högskoleverket har 2001 tillstyrkt en ansökan från Stiftelsen Högskolan i Jönköping om humanistisk- samhällsvetenskapligt vetenskapsområde. Mot bakgrund härav har regeringen för avsikt att ge Stiftelsen Högskolan i Jönköping generellt tillstånd att utfärda licentiatexamen och doktors- examen inom humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde och att ändra förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina i enlighet härmed.

8.1.3Nytt avtal om samarbete om grundutbildning av läkare m.m.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas godkänna ett avtal mellan svenska staten och vissa landsting om samarbete om grund- utbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården.

Skälen till regeringens förslag: Den kliniska delen av läkarutbildningen samt den kliniskt inriktade medicinska forskningen kan endast bedrivas där sjukvård bedrivs. Staten och de berörda lands- tingen slöt mot bakgrund av detta den 19 december 1989 avtal om samverkan som innebär att statlig utbildning och forskning får tillgång till respektive landstings sjukvårdsorganisation mot ersättning från staten. Vid planering av sjukvården skall respektive landstings sjukvårds- organisation beakta utbildningens och forsk- ningens behov.

Sedan avtalet ingicks har mål- och resultatstyrning samt ett nytt resurstilldelnings- system införts för den statliga högskolan. Detta har inneburit att väsentliga delar av avtalet blivit obsolet, bl.a. formerna för pris- och löneom- räkning och förändringar med avseende på volymer av grundutbildningen och för tjänste- organisationen.

Regeringen beslutade i december 1998 att säga upp avtalet, och det upphör att gälla vid ut- gången av 2003.

I syfte att få till stånd ett nytt avtal bemyndigade regeringen i juni 2001 utbildnings- ministern att utse en förhandlare med uppdrag att förhandla fram och sluta överenskommelse om ett nytt avtal med sjukvårdshuvudmännen. Ett nytt avtal om läkarutbildning och kliniskt inriktad medicinsk forskning har den 13 juni 2003 slutits mellan staten och Stockholms läns landsting, Landstinget i Uppsala län, Landstinget i Östergötland, Skåne läns landsting, Västra Götalands läns landsting och Västerbottens läns landsting.

Avtalet gäller från och med den 1 januari 2004 under förutsättning att det godkänts av berörda landsting och regeringen, efter riksdagens bemyndigande. De regionala avtalen skall ha ingåtts före den 1 april 2004. Om så inte har skett, upphör avtalet att gälla gentemot berört landsting. Avtalet gäller tills vidare med en femårig uppsägningstid.

Avtalets innehåll

Genom avtalet har parterna kommit överens om ett samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården. I det följande redovisas avtalets huvudsakliga innehåll.

Parterna har genom det nya avtalet kommit överens om att fördjupa och vidga sitt samarbete inom utbildning, forskning och utveckling i

120

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

syfte att förbättra vården genom fortlöpande kunskaps- och kompetensutveckling. Det centrala avtalet förutsätter kompletterande regionala avtal mellan berörda universitet och landsting. I det centrala avtalet regleras vad de regionala avtalen skall omfatta.

Avtalet innebär ett nytt system för ersättning för landstingens åtagande att medverka i läkarutbildning och kliniskt inriktad medicinsk forskning, den s.k. ALF-ersättningen. Genom avtalet blir systemet för ersättningen från staten till landstingen för läkarutbildning och kliniskt inriktad medicinsk forskning tydligare genom att medlen fördelas till respektive verksamhet. Vilka medel som beräknas för läkarutbildningen tydliggörs, vilket underlättar beräkningen av de ekonomiska konsekvenserna av framtida dimen- sioneringsförändringar.

Avtalet reglerar också ersättningen för den utbyggnad av läkarutbildningen som riksdagen beslutade om 2000 och som kommer att vara genomförd 2007. Utöver de medel som ALF- ersättningen utgör förfogar parterna vardera över resurser för medicinsk forskning och grundutbildning av läkare. Parterna är överens om att en samordning av tillgängliga resurser bör göras för att stärka den kliniskt inriktade forskningens utveckling.

De närmare ekonomiska åtagandena enligt avtalet redovisas under anslaget 25:75 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning.

8.2Resultatbedömning

Stiftelsen Högskolan i Jönköping. Detta förklarar minskningen av utbildningen vid enskilda vårdhögskolor och en stor del av ökningen vid enskilda högskolor med forskarutbildning.

För antalet registrerade studenter gäller motsvarande ökning som för helårsstudenter och antalet högskolenybörjare har också ökat i ungefär samma grad. Förhållandet mellan antalet registrerade studenter och antalet högskole- nybörjare är i stort sett detsamma under de angivna åren, cirka 4,5 gånger fler registrerade än nybörjare. Det totala antalet examinerade har ökat 2002 till skillnad från föregående år då en viss nedgång kunde noteras. För de generella examina har ökningen varit större än för yrkesexamina.

Andelen kvinnor fortsätter att öka inom den grundläggande högskoleutbildningen och an- delen registrerade kvinnliga studenter uppgick läsåret 2001/02 till 61 procent och andelen kvinnor bland examinerade till 62 procent.

Forskarutbildningen kännetecknades 2001 av en kraftig ökning av såväl antalet nybörjare som antalet examinerade och antalet aktiva i utbildningen. År 2002 fortsätter ökningen men förändringarna i förhållande till 2001 är relativt små. Vad gäller andelen kvinnor är det en tydlig tendens till ökning och andelen kvinnor bland nybörjarna närmar sig 50 procent. Den låga andelen kvinnor för licentiatexamen hänger samman med att majoriteten av licentiatexamina avläggs inom det tekniska vetenskapsområdet, där andelen kvinnor är låg.

Antalet professorer och lärare fortsätter att öka även om ökningstakten är något lägre 2002

8.2.1Resultat inom grundutbildning och än 2001. Åren 2001 och 2002 var andelen lärare

forskarutbildning

I tabellerna 8.2–8.4 ges några översiktliga data om högskolan avseende 2000, 2001 och 2002.

Den grundläggande högskoleutbildningen har expanderat t.o.m. 2002. Ytterligare 30 000 helårsstudenter har tillkommit på två år vilket innebär en ökning med 12 procent. Expansionen har procentuellt sett varit större vid högskolorna än vid universiteten.

År 2002 togs ett avslutande steg efter de förändringar som beslutades med anledning av propositionen Nytt huvudmannaskap för vård- högskoleutbildningar (prop. 2000/01:71, bet. 2000/01:UbU17, rskr. 2000/01:262), genom att Hälsohögskolan i Jönköping inordnades i

med doktorsexamen 49 procent och andelen lärare med någon forskarexamen 56 procent. Skillnaden är stor mellan kvinnor och män, med högre andel forskarexaminerade bland manliga lärare – 65 procent mot 40 procent för kvinnliga lärare 2002. Variationen är stor såväl mellan olika vetenskapsområden som mellan olika lärosäten. Inom det naturvetenskapliga vetenskapsområdet hade 66 procent av lärarna doktorsexamen 2002. Inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet var motsvarande andel 43 procent. För universiteten var andelen lärare med doktorsexamen 58 procent, medan den för högskolorna var 30 procent.

121

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 8.2 Grundläggande högskoleutbildning 2000–2002

								FÖRÄNDRING			ANDEL KVINNOR
		2000		2001		2002		2000-2001	2001-2002	2000	2001	2002
Antal helårsstudenter totalt (exkl.
uppdragsutbildning)		256 850		268 070		287 250		+4 %	+ 7 %	58 %	58 %	59 %

–	universitet (inkl. Sveriges
	lantbruksuniversitet)	164 380		170 110		180 870		+4 %	+6 %	57 %	58 %	57 %

–	högskolor 1 ( statliga)	74 290		78 750		85 820		+6 %	+9 %	62 %	63 %	64 %
–	konstnärliga högskolor (statliga)	1 740		1 780		1 870		+2 %	+5 %	62 %	61 %	61 %

– enskilda högskolor med forskarutbildning 2		13 380		14 220		16 720		+6 %	+18 %	36 %	36 %	41 %

–	enskilda vårdhögskolor	2 270		2 340		1 020		+3 %	-56 %	89 %	89 %	90 %

–	övriga enskilda utbildningsanordnare	790		870		950		+10 %	+10 %	63 %	65 %	69 %

Antal registrerade studenter i			*		*		*
grundutbildning, per läsår		319 070		330 030		354 640		+3 %	+7 %	59 %	60 %	61 %

Antal registrerade studenter i
grundutbildning, per hösttermin		285 160		300 840		328 800		+5 %	+9 %	60 %	60 %	60 %

Antal högskolenybörjare		70 050	*	72 025	*	78 390	*	+3 %	+9 %	58 %	59 %	59 %

Antal examinerade i grundutbildningen		37 430	*	37 335	*	39 545	*	-0,3 %	+6 %	60 %	61 %	62 %

Antal examina i grundutbildningen		39 960	*	40 300	*	42 950	*	+1 %	+7 %	61 %	61 %	62 %

–	magisterexamen	6 810	*	7 550	*	8 280	*	+11 %	+10 %	56 %	57 %	57 %

–	kandidatexamen	8 450	*	9 100	*	9 710	*	+8 %	+7 %	64 %	64 %	65 %

–	högskoleexamen	660	*	790	*	865	*	+20 %	+9 %	52 %	53 %	54 %

Källa: Högskoleverkets NU-databas samt SCB. Avrundade värden.

* Uppgifter under 2000, 2001 och 2002 som markerats med * avser läsåren 1999/2000, 2000/01 respektive 2001/02.

1Exklusive konstnärliga högskolor.

2Avser Chalmers tekniska högskola AB, Handelshögskolan i Stockholm och Stiftelsen Högskolan i Jönköping.

Tabell 8.3 Forskarutbildning 2000–2002

						FÖRÄNDRING			ANDEL KVINNOR
			2000	2001	2002	2000-2001 2001-2002		2000	2001	2002
	Antal doktorandnybörjare		3 270	3 750	3 815	+14 %	+2 %	45 %	47 %	48 %

	Antal licentiatnybörjare		–	–	178	–	–	–	–	53 %

	Antal aktiva doktorander, ht		17 700	18 140	18 360	+2,5 %	+1 %	44 %	45 %	46 %

	Antal examina i forskarutbildningen 1		2 410	2 590	2 625	+7 %	+1 %	39 %	41 %	42 %
	–	doktorsexamen	2 170	2 390	2 440	+10 %	+2 %	39 %	41 %	44 %

	–	licentiatexamen	1 000	1 040	1 010	+4 %	-2 %	37 %	35 %	35 %

	Källa: NU-databasen. Avrundade värden.
1 Här har licentiatexamen räknats som en halv examen i forskarutbildningen, liksom doktorsexamen som föregåtts av licentiatexamen.

Tabell 8.4 Professorer och disputerade lärare 2000–2002
						FÖRÄNDRING			ANDEL KVINNOR
			2000	2001	2002	2000-2001 2001-2002		2000	2001	2002
	Antal professorer (heltidsekvivalenter)		2 980	3 270	3 505	+10 %	+7 %	13 %	14 %	14 %

	Antal lärare (heltidsekvivalenter)		15 815	16 810	17 505	+6 %	+4 %	35 %	36 %	37 %

	Antal lärare (individer)		17 745	18 790	19 670	+6 %	+4,7 %	35 %	37 %	38 %

	–	härav med forskarexamen	–1	10 540	10 970	–1	+4,1 %	–1	26 %	27 %
	–	härav med doktorsexamen	–1	9 285	9 675	–1	+4,2 %	–1	26 %	27 %

Källa: SCB. Avrundade värden.

1 Jämförbara uppgifter saknas för 2000.

122

8.2.2Examinationsmål

I samband med tilldelningen av medel för grundläggande högskoleutbildning och forskar- utbildning anger regeringen examinationsmål för vissa utbildningar som från arbetsmarknads- synpunkt bedömts som särskilt angelägna. Härutöver har regeringen för flertalet lärosäten angett ett mål i form av ett utbildningsuppdrag för antalet helårstudenter budgetåret 2002 samt för berörda lärosäten att antalet helårsstudenter inom de tekniska och naturvetenskapliga utbildningsområdena bör öka. I detta och det följande avsnittet redovisas lärosätenas resultat i förhållande till de mål som satts av regeringen.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

För perioden 2001–2004 har regeringen fastställt examinationsmål (lägsta antalet examina) för magisterexamen med ämnesdjup, civilingenjörsexamen och arkitektexamen, lärar- examen med inriktning mot tidigare år respek- tive med inriktning mot senare år samt för sjuksköterskeexamen. Regeringen har som mål för högskoleingenjörsutbildningen angett att examinationen skall öka 2002 i förhållande till 2001, och för examinationen i lärarutbildningen att minst en tredjedel av denna skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik samt angett att behovet av lärare i förskola och förskoleklass särskilt skall beaktas. Regeringen har vidare angett att examinationen i psykologutbildningen bör öka under perioden 2005–2008 i förhållande till perioden 2001–2004.

Tabell 8.5 Examinationsmål för grundläggande högskoleutbildning

	MÅL	UTFALL	UTFALL	UTFALL	PLANERING
EXAMEN	2001–2004	2001	2002	2001–2002 %	2005–2008
Magisterexamen med ämnesdjup	25 090	7 197	8 046	61 %	Inget mål sätts
		(7 747)	(8 722)		för denna period

Civilingenjörsexamen och arkitektexamen	16 495	3 690	4 115	47 %	18 700

Sjuksköterskeexamen	13 400	2 988	3 233	46 %	16 100

Lärarexamen med inriktning mot tidigare år	12 600	3 236	3 502	53 %	13 300

Lärarexamen med inriktning mot senare år	14 190	2 922	3 256	44 %	14 750

Källa för utfall: Högskoleverkets NU-databas.

Anm.: I utfallssiffrorna för magisterexamen anges inom parentes det totala antalet examina inklusive examina vid lärosäten för vilka regeringen inte satt upp mål för antalet magisterexamina.

Magisterexamen infördes den 1 juli 1993 och har visat sig svara väl mot studenternas efterfrågan. Av 24 lärosäten som fått examinationsmål för denna utbildning är det nu 19 som efter halva perioden klarat 50 procent av examinationsmålet eller mer. Totalt ligger måluppfyllelsen en bra bit över 50 procent.

Antalet examinerade civilingenjörer och arkitekter har sammantaget ökat med 11 procent och antalet examinerade sjuksköterskor med 8 procent mellan 2001 och 2002. Efter halva perioden har lärosätena totalt uppnått nära 50 procent av examinationsmålet för hela perioden. För lärarutbildning med inriktning mot tidigare år ökade examinationen med 8 procent mellan 2001 och 2002. För lärare med inriktning mot senare år var motsvarande ökning 11 procent. Här krävs dock en kraftigare ökning för att målet för perioden 2001–2004 skall nås.

Andelen examinerade lärare med matematisk- naturvetenskaplig eller teknisk inriktning

minskade från 23 procent till 22 procent mellan läsåren 2000/01 och 2001/02. Målet är att minst en tredjedel av de examinerade lärarna skall ha en inriktning med matematik, teknik eller naturvetenskap. För lärare med inriktning mot tidigare år var denna andel 19 procent läsåret 2001/02 och för lärare med inriktning mot senare år 25 procent. I båda fallen låg resultatet en procentenhet under resultatet för 2000/01 men högre än de närmast föregående läsåren.

Antalet examinerade lärare med inriktning mot förskola och förskoleklass ökade med 23 procent mellan läsåren 2000/01 och 2001/02, vilket kan jämföras med den totala examina- tionsökningen för lärare som var 13 procent mellan dessa läsår.

Examinationen inom högskoleingenjörs- utbildningen fortsätter att öka och uppgick 2002 till över 3 000 examina. Mellan 2001 och 2002 var ökningen 14 procent och i förhållande till 1996 och 1997 har examinationen mer än

123

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

fördubblats. Målet att öka examinationen inom högskoleingenjörsutbildningen har därmed upp- nåtts. Härtill kommer högskole-, kandidat- och magisterexamina med inriktning mot teknik.

Antalet nybörjare inom psykologutbildningen fortsatte att öka mellan 2001 och 2002, från 457 till 501. Med en fortsatt antagning i den omfatt- ningen har en grund lagts för ökad examination inom denna utbildning under perioden 2005– 2008, i enlighet med av regeringen fastställt mål.

För läkarutbildningen och tandläkarutbild- ningen har regeringen inte fastställt några examinationsmål. Den dimensionering som legat till grund för tilldelningen av medel för dessa utbildningar har redovisats i tidigare budget- propositioner och fastställts av riksdagen. Enligt det nya avtalet mellan staten och vissa landsting om samarbete om läkarutbildning och medicinsk klinisk forskning (se kapitlet Insatser, avsnittet Nytt avtal om samarbete om grundutbildning av läkare m.m.) skall ersättningen grundas på ett i avtalet redovisat antal helårsstudenter per

Tabell 8.6 Examinationsmål för forskarutbildning

universitet, vilket i sin tur grundar sig på den av regering och riksdag fastställda dimensione- ringen av utbildningen. Justeringar av er- sättningsbeloppen skall ske om regering och riksdag beslutar om ändrad dimensionering.

Varje universitets och högskolas resultat fram- går av resultatredovisningen under respektive lärosätes anslag för grundläggande högskole- utbildning.

För examinationen i forskarutbildningen har regeringen fastställt mål enligt följande tabell. Respektive universitets och högskolas resultat framgår av resultatredovisningen under varje lärosätes anslag för forskning och forskar- utbildning.

Antalet examina i forskarutbildningen har under 2002 ökat med en procent i förhållande till 2001.

	MÅL	UTFALL	UTFALL	UTFALL	PLANERING
VETENSKAPSOMRÅDE	2001–2004	2001	2002	2001–2002 %	2005–2008
Humanistisk-samhällsvetenskapligt	2 030	620	651	63 % Ökat antal i förhållande
		(656)	(673)	(65 %)	till 2001–2004 1
Medicinskt	2 740	772	780	57 %

Naturvetenskapligt	1 560	411	393	52 %
		(414)	(398)	(52 %)

Tekniskt	2 440	607	662	52 %
		(610)	(666)	(52 %)

Sveriges lantbruksuniversitet	400	142	109	63 %

SUMMA	9 170	2 551	2 595	56 %
		(2 593)	(2 625)	(57 %)

Källa för utfall: Högskoleverkets NU-databas.

Anm.: I utfallssiffrorna för antalet forskarexamina anges inom parentes det totala antalet examina inklusive examina vid lärosäten för vilka regeringen inte satt upp mål för antalet examina inom vetenskapsområdet. Doktorsexamen räknas som en examen om den inte föregåtts av licentiatexamen, medan doktorsexamen som föregåtts av licentiatexamen och licentiatexamen räknas som en halv examen.

1 Avser samtliga vetenskapsområden.

Analys och slutsatser

Med resultaten från de två första åren i fyraårsperioden 2001–2004, för vilken mål har ställts upp, kan det konstateras att vissa examina inte nått 50 procent av de uppsatta målen, trots att halva tiden gått. För att nå examinations- målen för perioden måste examinationen öka inom civilingenjörs- och arkitektutbildningarna, sjuksköterskeutbild-ningen och lärarutbild- ningen med inriktning mot senare år. Andelen lärare med matematisk-naturveten-skaplig eller teknisk inriktning minskade något mellan

läsåren 2000/01 och 2001/02. Det krävs en kraftig ökning av antalet lärarstudenter som väljer denna inriktning för att lärosätena totalt skall öka andelen examinerade från 22 procent till målet att en minst tredjedel av de examinerade har denna inriktning.

Examinationsmålen för lärarutbildningen och sjuksköterskeutbildningen bör ligga fast, men för att nå dem krävs att lärosätena omfördelar resurser för dessa utbildningar inom ramen för tilldelade takbelopp. I budgetpropositionen för 2003 lades besparingarna på den planerade utbyggnaden av grundläggande högskoleutbild-

124

ning. Universitet och högskolor måste inom oförändrade eller minskade takbelopp fullfölja utbyggnaden av lärarutbildningarna och sjuk- sköterskeutbildningarna genom omfördelningar från exempelvis fristående kurser. För lärare med inriktning mot tidigare år skall lärosätena fortsatt särskilt beakta det ökade behovet av lärare i förskola och förskoleklass. För lärare med inriktning mot senare år skall lärosätena särskilt beakta bristen på yrkeslärare. Regeringen kommer att noga följa måluppfyllelsen för lärar- examen med dessa två inriktningar.

Utbyggnaden av sjuksköterskeutbildningen och lärarutbildningen har i många fall begränsats av landstingens och kommunernas svårigheter att erbjuda kliniska utbildningsplatser eller utrymme för verksamhetsförlagd utbildning inom vård respektive skola. För att nå målen för antalet examina inom sjuksköterskeutbildning och lärarutbildning är det nödvändigt att lands- tingen och kommunerna tar sitt ansvar för dessa delar av utbildningarna. Såväl högskolan som dess samarbetspartner har mycket att vinna på ett nära samarbete inom dessa utbildningar.

Som framgår av tabellen Examinationsmål i grundläggande högskoleutbildning har examina- tionen för magisterexamen med ämnesdjup i hög grad överträffat de satta målen. Målet har fyllt sin funktion och medverkat till att introduk- tionen av magisterexamen med ämnesdjup blivit så framgångsrik. För perioden 2005–2008 avser inte regeringen att sätta något mål för antalet magisterexamina.

För examina i forskarutbildningen ligger utfallet på drygt hälften av målet för fyraårs- perioden 2001–2004. Behovet av forskarut- bildade är stort i samhället, inte minst vid universitet och högskolor, varför en fortsatt hög examination är angelägen. Satsningen på forskar- skolor medverkar till detta.

8.2.3Utbildningsuppdragen

Universitet och högskolor, utom de konstnärliga högskolorna, har som utbildningsuppdrag för 2002 liksom för tidigare år haft att uppnå ett visst minsta antal helårsstudenter. Målet har anpassats så att det skall rymmas inom lärosätenas takbelopp dvs. det högsta belopp för vilket ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer inom den grundläggande högskoleutbildningen kan utgå. Hänsyn har

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

vidare tagits till hur grundutbildningen vid lärosätena fördelas på olika utbildningsområden. Enligt uppdraget till lärosätena har vidare angetts att antalet helårsstudenter inom de tekniska och naturvetenskapliga utbildningsområdena skulle öka 2002 i förhållande till 2001.

Sammantaget innebar utbildningsuppdragen för 2002 att lärosätena skulle anordna grund- läggande högskoleutbildning inom givet tak- belopp motsvarande cirka 281 100 helårs- studenter. I jämförelse med de uppdrag som gavs för 2001 innebär detta en ökning med drygt 37 500 helårsstudenter. En stor del av denna ökning eller cirka 20 000 helårsstudenter för- klaras av att utbildningen inom vårdområdet som tidigare gavs på uppdrag av landstingen fr.o.m. 2002 ingår i de statliga uppdragen. Med anledning härav har takbeloppen höjts i mot- svarande grad. I övrigt avser ökningen en planerad expansion av utbildningen för vilken anslagsmedel tillförts. Av följande tabell framgår antalet helårsstudenter per lärosäte i form av uppdrag och utfall.

År 2001 fullgjordes utbildningsuppdragen till 98 procent och detta gäller trots en ökning av uppdragen även för 2002. Den planerade ökningen har således realiserats. Bortsett från ökningen inom utbildningsområdena vård och medicin, som hänför sig till att staten fr.o.m. 2002 är huvudman för de tidigare landstings- kommunala vårdutbildningarna, var ökningen mellan 2001 och 2002 särskilt stor för utbild- ningsområdena undervisning och odontologi (+21 procent), för konstnärliga utbildningsom- råden (+18 procent) och för det samhällsveten- skapliga utbildningsområdet (+11 procent). Endast inom det juridiska och det naturveten- skapliga utbildningsområdet minskade antalet helårsstudenter, men minskningen var marginell (0,5 procent). Sammantaget uppfyllde dock de tekniska och naturvetenskapliga utbildnings- områdena målet att öka antalet helårsstudenter. För denna grupp ökades antalet helårsstudenter med 3 000 eller 4 procent.

Av 29 lärosäten med uppdrag var det 14 som fullgjorde sitt uppdrag avseende antal helårs- studenter totalt och 20 lärosäten ökade antalet helårsstudenter inom teknik och naturvetenskap. Fyra låg i stort sett kvar på oförändrad nivå.

125

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 8.7 Antal helårsstudenter per lärosäte 2001 och 2002 – uppdrag och utfall

		ANTAL HELÅRSSTUDENTER TOTALT				VARAV TEKNIK OCH NATURVETENSKAP
Universitet/högskola	UPPDRAG	UTFALL	UPPDRAG	UTFALL	%	UPPDRAG	UTFALL	UTFALL	FÖRÄNDRING
	2001	2001	2002	2002		2001	2001	2002	2001–2002
Uppsala universitet	17 603	18 124	19 820	20 125	102	5 630	5 096	5 081	-0,3 %

Lunds universitet	23 013	22 013	26 285	25 315	96	6 530	6 549	7 008	+7 %

Göteborgs universitet	20 612	21 227	24 065	24 904	103	4 457	4 117	4 254	+3 %

Stockholms universitet	20 147	20 900	20 550	22 599	110	3 590	3 302	3 515	+6 %

Umeå universitet	15 406	14 437	17 660	15 695	89	4 670	3 965	3 842	-3 %

Linköpings universitet	14 470	15 239	16 910	17 289	102	7 535	7 864	7 972	+1 %

Karolinska institutet	2 297	2 498	5 175	4 901	95	–	(268)	450	+68 %

Kungl. Tekniska högskolan	11 500	10 640	12 600	11 364	90	–	(10 068)	10 660	+6 %

Luleå tekniska universitet	7 507	6 879	8 570	7 831	91	4 027	3 616	3 604	-0,3 %

Karlstads universitet	7 550	7 331	8 790	8 373	95	2 570	2 031	1 905	-6 %

Växjö universitet	6 870	6 726	8 345	7 780	93	2 110	1 482	1 478	-0,3 %

Örebro universitet	7 725	7 261	8 855	8 738	99	2 020	1 900	2 044	+8 %

Mitthögskolan	10 320	7 707	10 620	8 063	76	3 840	2 783	2 335	-16 %

Blekinge tekniska högskola	3 420	2 615	4 125	3 033	74	2 005	1 898	1 817	-4 %

Malmö högskola	9 005	8 307	10 095	10 257	102	3 047	2 240	2 190	-2 %

Högskolan i Kalmar	5 025	5 036	5 965	6 261	105	2 627	2 150	2 395	+11 %

Mälardalens högskola	6 735	6 698	8 140	8 249	101	3 575	3 116	3 220	+3 %

Danshögskolan	–	(99)	–	(106)	–	–	–	–	–

Dramatiska institutet	–	(152)	–	(160)	–	–	–	–	–

Högskolan i Borås	3 980	4 059	4 875	5 410	111	1 797	1 461	1 612	+10 %

Högskolan Dalarna	4 855	4 755	5 790	5 655	98	2 365	1 666	1 780	+7 %

Högskolan på Gotland	1 450	1 070	1 490	1 326	89	672	372	481	+29 %

Högskolan i Gävle	4 495	5 217	5 880	5 899	100	2 260	2 061	2 035	-1 %

Högskolan i Halmstad	3 715	4 378	4 815	5 061	105	1 695	1 501	1 601	+7 %

Högskolan Kristianstad	4 110	4 301	5 230	5 136	98	1 467	1 153	1 184	+3 %

Högskolan i Skövde	3 350	3 024	4 055	4 076	101	1 915	1 739	1 861	+7 %

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla	3 245	3 126	4 345	4 391	101	1 485	1 260	1 380	+10 %

Idrottshögskolan i Stockholm	–	(339)	–	(378)	–	–	–	–	–

Konstfack	–	(574)	–	(605)	–	–	–	–	–

Kungl. Konsthögskolan	–	(217)	–	(233)	–	–	–	–	–

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm	–	(604)	–	(612)	–	–	–	–	–

Lärarhögskolan i Stockholm	5 920	5 845	6 360	6 891	108	1 410	703	749	+7 %

Operahögskolan i Stockholm	–	(38)	–	(36)	–	–	–	–	–

Södertörns högskola	5 980	5 847	6 605	6 184	94	1 135	757	805	+6 %

Teaterhögskolan i Stockholm	–	(73)	–	(69)	–	–	–	–	–

Chalmers tekniska högskola AB	8 530	8 030	8 750	8 583	98	–	(7 766)	8 319	+7 %

Stiftelsen Högskolan i Jönköping	4 720	4 926	6 330	6 874	109	1 670	1 586	1 870	+18 %

Totalt, inklusive högskolor utan uppdrag		240 312		278 462			84 471	87 447	+4 %

Summa uppdrag/utfall för lärosäten med
uppdrag	243 555	238 216	281 095	276 263	98	76 104	66 368

Källor: Utfallssiffrorna är hämtade från universitetens och högskolornas årsredovisningar.

Anm.: Utfallet avser antalet helårsstudenter inom ramen för givet takbelopp. Härtill kommer helårsstudenter inom åtaganden för vilka särskilda resurser anvisats och antalet helårsstudenter inom ramen för uppdrag av annan högskola eller inom annan uppdragsutbildning. I summeringen redovisas dels utfallet totalt, dels utfallet exklusive resultatet för lärosäten som inte haft något uppdrag.

126

Från och med 2001 har regeringen begränsat antalet helårsstudenter som kan ge ersättning med de relativt höga ersättningsbelopp som gäller för de konstnärliga utbildningsområdena, dvs. design, konst, musik, opera, teater och media. För 2001 var denna högstsättning sammantaget drygt 2 700 helårsstudenter respektive helårsprestationer inom de konst- närliga utbildningsområdena. För 2003 ökades högstsättningen med cirka 300 helårsstudenter, framför allt inom designområdet.

För den grundläggande högskoleutbildningen anvisas lärosätena ett takbelopp som utgör den maximala ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer och som skall täcka samtliga kostnader för utbildningen. Regeringen fast- ställer årligen vilka ersättningsbelopp som skall gälla för helårsstudenter och helårsprestationer inom respektive utbildningsområde. Ersätt- ningsbeloppen utgör ett beräkningsunderlag för tilldelningen. Hur resurserna sedan fördelas internt mellan lärosätets utbildningar avgörs lokalt med hänsyn till olika utbildningars behov. Som tidigare beskrivits i kapitlet Insatser, har regeringen bedömt det som angeläget att så stor del av takbeloppen som möjligt utnyttjas. Härigenom kan de behov av högre utbildning som finns i samhället och som efterfrågas av studenterna bättre tillgodoses.

År 2000 utnyttjades 96 procent av de sammanlagda takbeloppen på 11,2 miljarder kronor. Merparten av mellanskillnaden behölls av lärosätena som anslagssparande, men cirka 170 miljoner kronor låg över den 10-procents- gräns som gäller för anslagssparandet och drogs därför in av regeringen. År 2001 utnyttjades 95 procent av de sammanlagda takbeloppen som då uppgick till 12,2 miljarder kronor och regeringen drog in 364 miljoner kronor som låg över gränsen för anslagssparande. År 2002 ökade utnyttjandegraden till 99 procent av de samman- lagda takbeloppen på 14,6 miljarder kronor. Variationen är stor mellan olika lärosäten, men det är ett ökat antal som nått sitt takbelopp, 57 procent 2002 mot 35 procent 2001. De 21 lärosäten som nådde sina takbelopp hade 2002 överprestationer motsvarande sammanlagt 150 miljoner kronor, medan återstående 16 lärosäten sammanlagt låg 340 miljoner kronor under takbeloppen. Efter 2002 motsvarade de ackumulerade överprestationerna 284 miljoner kronor, medan lärosätenas sammantagna an- slagssparande uppgick till 577 miljoner kronor.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 8.8 Tilldelat takbelopp 2002 samt utfall

	Takbelopp	Utfall
Universitet/högskola	2002	2002	%
Uppsala universitet	996 582	952 974	96 %

Lunds universitet	1 263 495	1 231 695	97 %

Göteborgs universitet	1 250 824	1 270 378	102 %

Stockholms universitet	753 145	791 609	105 %

Umeå universitet	910 944	839 708	92 %

Linköpings universitet	969 385	949 479	98 %

Karolinska institutet	414 024	405 145	98 %

Kungl. Tekniska högskolan	747 399	752 478	101 %

Luleå tekniska universitet	490 502	449 168	92 %

Karlstads universitet	386 843	389 279	101 %

Växjö universitet	331 660	326 967	99 %

Örebro universitet	489 363	452 056	92 %

Mitthögskolan	399 568	395 130	99 %

Blekinge tekniska högskola	180 660	170 045	94 %

Malmö högskola	533 191	540 053	101 %

Högskolan i Kalmar	319 444	329 412	103 %

Mälardalens högskola	461 666	440 082	95 %

Danshögskolan	24 089	27 110	113 %

Dramatiska institutet	66 475	68 820	104 %

Högskolan i Borås	295 735	297 586	101 %

Högskolan Dalarna	284 862	285 424	100 %

Högskolan på Gotland	64 981	61 021	94 %

Högskolan i Gävle	294 713	290 593	99 %

Högskolan i Halmstad	241 258	221 702	92 %

Högskolan Kristianstad	255 483	239 607	94 %

Högskolan i Skövde	211 880	221 026	104 %

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla	210 628	226 787	108 %

Idrottshögskolan i Stockholm	36 986	37 599	102 %

Konstfack	105 899	108 224	102 %

Kungl. Konsthögskolan	49 200	54 930	112 %

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm	92 107	95 179	103 %

Lärarhögskolan i Stockholm	359 124	376 803	105 %

Operahögskolan i Stockholm	14 548	13 619	94 %

Södertörns högskola	202 659	203 954	101 %

Teaterhögskolan i Stockholm	23 666	23 974	101 %

Chalmers tekniska högskola AB	575 054	574 716	100 %

Stiftelsen Högskolan i Jönköping	333 622	337 239	101 %

Totalt	14 641 664	14 451 571	99 %

127

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

8.2.4Rekrytering till grundutbildningen högskolan och att minska snedrekryteringen till

Åtgärder för att stimulera ungdomar att välja högre utbildning

Regeringens långsiktiga mål är att hälften av en årskull skall ha påbörjat en högskoleutbildning vid 25 års ålder. För att öka tillgängligheten till högre utbildning har högskolan byggts ut i hela landet under perioden 1997–2003. Övergångs- frekvensen till högskolan bland 25-åringar i Sverige t.o.m. 2002 är drygt 40 procent. (Se vidare kap. Resultatbedömning för politik- området utbildning, avsnittet Rekrytering till högskolan och befolkningens utbildningsnivå.)

Lärosätena genomför en rad rekryterings- projekt för att stimulera ungdomar att välja högre utbildning. Flera lärosäten har samman- kopplat åtgärder för att stimulera rekryteringen av ungdomar med åtgärder för att bredda rekryteringen. Projekt som redovisats är t.ex. studentambassadörer och mentorsprojekt, ut- ökad samverkan med gymnasieskolan, välkomst- ringningar till nyantagna studenter, inspiratörer i grundskolan och ”Öppet hus” på lärosätet. Många lärosäten har även ändrat sitt utbildningsutbud och startat utbildningar för att attrahera nya grupper och på så sätt rekrytera fler unga. Satsningar på kortare utbildningar och distans- och nätutbildning har gjorts. Flera läro- säten har anordnat någon form av högskole- introducerande utbildning som t.ex. college- utbildning eller akademiska introduktionskurser.

Åtgärder för att bredda rekryteringen till högskolestudier

I propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15) som beslutades av riksdagen i december 2001 finns bl.a. förslag till åtgärder som syftar till att förbättra lärosätenas arbete med breddad rekrytering till högre utbildning. Riksdagens beslut har inneburit att en be- stämmelse införts i högskolelagen om att universitet och högskolor skall främja och bredda rekryteringen.

För att stödja universitet och högskolor i arbetet med att främja och bredda rekryteringen inrättade regeringen en rekryteringsdelegation den 1 januari 2002 som förfogar över 120 miljoner kronor under perioden 2002–2004. Syftet är att på sikt åstadkomma ökad mångfald i

högre utbildning. Rekryteringsdelegationen har fördelat medel till 100 olika projekt som anordnas av universitet och högskolor eller andra utbildningsanordnare. Flera projekt riktar sig till ungdomar på grund- och gymnasieskolor i storstadsområden präglade av en hög andel invandrare. Ett exempel är ”Rekrytering och Mångfald” vid Stockholms universitets student- kår. Syftet är att genom långsiktig och upp- sökande verksamhet på utvalda skolor i Stockholmsområdet motverka den sociala och etniska snedrekryteringen till Stockholms universitet. Den juridiska fakulteten vid Lunds universitet har ett projekt där studenterna vid fakulteten kontinuerligt besöker elever på gymnasierna i Malmö för att ge en bild av hur en jurist arbetar. Utöver dessa kan nämnas ”Nya utsikter att påverka din framtid” ett sam- arbetsprojekt mellan Hjällboskolan i Göteborg och Göteborgs universitet som riktar sig till ungdomar med utländsk bakgrund. Genom bl.a. språkstöd, föreläsningar och studiebesök får eleverna både information och goda förebilder.

Särskilda medel för breddad rekrytering och validering

Under budgetåret 2001 anslog regeringen 70,5 miljoner kronor till samtliga statliga universitet och högskolor, liksom till Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jön- köping för utvecklingsarbete avseende breddad rekrytering och validering av reell kompetens, i enlighet med intentionerna i propositionen Den öppna högskolan. Lärosätena fick mellan 0,5 och 3,5 miljoner kronor vardera, beroende på antal helårsstudenter. I samband med årsredo- visningarna för 2002 har lärosätena redovisat hur medlen använts.

Många lärosäten har haft egna ansöknings- omgångar där olika interna projekt fått söka medel ur lärosätets samlade ”pott”. Vissa läro- säten har t.ex. sett över sin skriftliga information för att förbättra kommunikationen med nya målgrupper. Andra åtgärder som genomförts är studentambassadörsprojekt, uppsökande och kontaktskapande verksamhet, utveckling av collegeutbildningar samt olika personalut- bildningar. Samtliga universitet och högskolor har gemensamt beslutat att använda en del av dessa medel i ett nationellt samarbete för att

128

utveckla metoder för validering av reell kompetens.

Efterfrågan på lärosätenas utbildningar

Hösten 2002 var det drygt 116 500 förstahands- sökande till de utbildningsprogram som ingår i den samordnade antagningen genom Verket för högskoleservice. Det innebar en ökning med drygt 2 procent jämfört med hösten 2001. Inför hösten 2003 var antalet 114 800 dvs. en återgång till nivån hösten 2001.

Efterfrågan på lärosätenas utbildningar på- verkas bl.a. av faktorer såsom lärosätenas ut- bildningsutbud, arbetsmarknadsläget och års- kullarnas storlek. Efterfrågan varierar mellan olika utbildningar och utbildningsområden, och mönstret är överlag detsamma för de olika läro- sätena.

Enligt Högskoleverkets årsrapport är efter- frågan störst inom utbildningsinriktningarna samhällsvetenskap, juridik, handel och administration. Det näst största området är hälso- och sjukvård inklusive social omsorg. Därefter följer teknik och tillverkning, pedagogik och lärarutbildning samt slutligen naturvetenskap och matematik. Högst antal sökande per plats har utbildningar med in- riktning mot hälso- och sjukvård inklusive social omsorg. Inför hösten 2003 ökade även antalet sökande till lärarutbildningarna.

Liksom tidigare år är läkar-, psykolog-, veterinär-, och arkitektprogrammen, samt vissa utbildningar inom ekonomiområdet de mest efterfrågade.

Stora förändringar avseende sökande till enskilda utbildningar kan ske relativt snabbt. Ett exempel är uppgången för systemvetenskapliga utbildningar under 1990-talet, följd av en kraftig minskning under de senaste åren. Inför höst- terminen 2003 har antalet sökande till högskole- ingenjörsutbildningarna minskat dramatiskt med 24 procent jämfört med året innan. Efterfrågan på utbildningar inom det matematisk-natur- vetenskapliga området fortsätter att minska liksom efterfrågan på utbildningar inom det tekniska området. Inför hösten 2003 fortsätter minskningen även avseende antalet sökande till utbildningar inom språk och övrig humaniora.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Förändringar i utbildningsutbudet

Det sker en ständig och omfattande förändring av grundutbildningsutbudet vid universitet och högskolor. Studenternas önskemål och utvecklingen på arbetsmarknaden är faktorer som medför att utbildningsutbudet vid lärosätena anpassas för att balansera behovet. Lärosätena har varit lyhörda för dessa förändringar och påvisat en god beredskap att möta kraven på nya ämneskombinationer från såväl studenter som arbetsmarknad.

Det av regeringen tidigare uttalade målet att tyngdpunkten av högskoleutbyggnaden skall ske inom de naturvetenskapliga och tekniska om- rådena har visat sig svårt att uppfylla då rekryteringsunderlaget inte varit tillräckligt stort. Regeringen har i stället uppmanat lärosäten som haft svårt att rekrytera tillräckligt många studenter till dessa områden att öka utbildnings- utbudet inom andra områden.

Förändringar i studentantal får ekonomiska konsekvenser för lärosätena. Därför leder en omfattande efterfrågan på nya ämneskombina- tioner till nya eller förändrade utbildningar. På samma sätt leder en svag efterfrågan till nedlagda eller förändrade utbildningar.

Många innehållsliga förändringar har skett inom tekniska och naturvetenskapliga utbild- ningar. Ett flertal lärosäten har inrättat nya naturvetenskapliga program med varierande inriktning. Även ingenjörsutbildningarna har genomgått förändringar på grund av rekryt- eringssvårigheter. Flera lärosäten har erbjudit s.k. öppna ingångar både till civil- och högskole- ingenjörsprogrammen, där studenterna kan välja inriktning efterhand. Vissa lärosäten har startat nya ingenjörsprogram med inriktning mot exempelvis teknisk matematik och kemiteknik. Några lärosäten har inrättat tvååriga naturvetens- kapliga och tekniska program. Vissa lärosäten har anordnat nya designutbildningar i an- knytning till tekniska utbildningar.

Antalet kurser och program inom vård- området har ökat markant under de senaste åren. Nya specialistsjuksköterskeutbildningar har startats under 2002, liksom sjuksköterske- program på distans.

Samhällsvetenskapliga utbildningar fortsätter att vara eftersökta. Detta återspeglas i att många lärosäten inrättat program som tidigare inte givits vid de aktuella lärosätena, såsom socionomprogram, samhällsvetarprogram och

129

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

ett flertal mediaprogram. Flera nya ekonom- utbildningar har skapats.

Även det utbildningsvetenskapliga området har expanderat. En majoritet av de lärosäten som ger lärarutbildning har inrättat flera nya inriktningar.

Antalet distanskurser har ökat, i synnerhet de IT-stödda. En förklaring till detta är att sam- arbetet inom ramen för Sveriges nätuniversitet inleddes under 2002.

Analys och slutsatser

Regeringen konstaterar att universitet och högskolor vidtar en rad olika åtgärder för att stimulera ungdomar att välja högre utbildning, för att bredda rekryteringen och för att anpassa utbildningsutbudet till efterfrågan.

För att kunna följa upp och utvärdera arbetet med breddad rekrytering vid universitet och högskolor bedömde regeringen i propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15) att Högskoleverket tillsammans med universitet och högskolor samt Statistiska centralbyrån skulle utveckla enhetliga och över tiden hållbara nyckeltal. Högskoleverket har i enlighet med sitt uppdrag redovisat nyckeltal för breddad rekrytering för respektive lärosäte i verkets årsrapport för budgetåren 2001 och 2002. Regeringen följer noga utvecklingsarbetet med dessa nyckeltal och avser att återkomma med nationella mål för arbetet med breddad rekrytering som respektive universitet och högskola bör uppnå till utgången av 2006.

I propositionen Den öppna högskolan presenterades förslag som bl.a. syftade till att främja en breddad rekrytering till högskolan. I propositionen framhölls vikten av att tillträdes- reglerna, dvs. reglerna om behörighet, merit- värdering och urval, betraktas i ett sammanhang. Med hänvisning till Gymnasiekommitténs pågående arbete föreslogs därmed endast smärre ändringar i tillträdesreglerna. Erfarenheterna av dagens tillträdessystem visar att reglerna i vissa avseenden fått oönskade effekter såsom exempelvis att andelen unga nybörjare i högskolan som kompletterat sina betyg inom gymnasial vuxenutbildning har ökat. Mot bl.a. denna bakgrund, och med anledning av Gymnasiekommitténs förslag till en ny struktur i gymnasieskolan, har regeringen tillsatt en särskild utredare som skall se över och föreslå

ändringar i reglerna för tillträde till grund- läggande högskoleutbildning (dir. 2003:38). Utredaren skall redovisa sitt uppdrag i början av 2004.

8.2.5Samverkan med det omgivande samhället

Högskolans roll i de regionala tillväxtavtalen

De regionala tillväxtavtalen introducerades av regeringen 1998. Syftet med avtalen är att myndigheter och organisationer som arbetar med tillväxtfrågor regionalt skall samarbeta för att skapa gynnsamma förutsättningar för näringslivet. Universitet och högskolor är viktiga aktörer i detta sammanhang. Arbetet med avtalen följs upp årligen och senast i Ds 2003:43 Tredje året – från tillväxtavtal till tillväxt- program. I samband med uppföljningen skickar Regeringskansliet en enkät till universitet och högskolor för att undersöka i vilken grad och på vilket sätt lärosätena medverkar i avtalsarbetet, samt hur de ser på arbetet. Enkäten för 2002 är den tredje i ordningen. Den skickades till 38 lärosäten varav 36 svarade.

Av de svarande hade 81 procent under 2002 deltagit i arbetet med de regionala tillväxtavtalen. Lärosätena har varit representerade i olika former och med företrädare för i princip samtliga nivåer och delar av verksamheten. 86 procent av de svarande lärosätena anser att arbetet med avtalen bidragit till ett mervärde inom den egna organisationen, framför allt genom att det lett till fler, öppnare och förstärkta kontakter med andra aktörer. De hinder lärosätena anger för arbetet handlar huvudsakligen om brist på resurser och att näringslivet inte deltagit i tillräckligt stor utsträckning. Flera universitet och högskolor vill aktivt medverka i det fortsatta arbetet och involvera fler personer inom lärosätet.

Vid en jämförelse av enkätsvaren för åren 2000–2002 kan konstateras att universitet och högskolor 2002 ser ett större mervärde i arbetet med de regionala tillväxtavtalen jämfört med tidigare år, både inom den egna organisationen och i det regionala utvecklingsarbetet. Läro- sätena ser också att detta arbete i allt högre grad påverkar samverkan med andra aktörer positivt. Det faktum att svarsfrekvensen för enkäten ökat från 59 procent i uppföljningen för 2000 till 95

130

procent för 2002 kan också tolkas som ett stigande intresse för arbetet.

De nuvarande tillväxtavtalen omfattar även 2003. I och med den nya programperioden som genomförs 2004–2007 sker ett namnbyte till regionala tillväxtprogram. Tillväxtprogrammen medför vissa förändringar i arbetsformen och programmen bör bestå av en analys av regionens tillväxtförutsättningar, mål och regionala priori- teringar samt en plan för de prioriterade in- satsernas finansiering, genomförande och ut- värdering.

Regeringen har vid flera tillfällen lagt förslag och genomfört reformer som syftat till att öka lärosätenas samverkan med det omgivande samhället regionalt. År 2002 inrättade regeringen Delegationen för regional samverkan om högre utbildning (dnr U2001/4780/UH) i syfte att stimulera regionalt samarbete om högre utbild- ning och därmed skapa hållbar tillväxt i regionen och samtidigt främja rekryteringen till hög- skolan. Delegationen inrättades för perioden 2002–2004 och har efter att ha avslutat samtliga ansökningsomgångar beslutat fördela medel till ett 70-tal projekt och andra insatser motsvarande närmare 130 miljoner kronor.

Med början i samband med årsredovisningen för budgetåret 2003 kommer universitet och högskolor att vart fjärde år särskilt redovisa lärosätets samverkan med det omgivande samhället.

Holdingbolag

Holdingbolag med syfte att stärka och förbättra forskningens kontakter med näringslivet finns idag vid Uppsala universitet, Lunds universitet Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Högskolan i Borås, Högskolan i Halmstad, Högskolan Kristianstad och Sveriges lantbruksuniversitet. En huvuduppgift för bolagen är att ge forskningsprojekt, som nått sådan konkretionsgrad att kommersiell till- lämpning kan förutses, möjlighet att flytta ut från universitetens och högskolornas reguljära organisation för forskning och mera direkt inriktas mot kommersialisering.

I slutet av 2002 bemyndigade regeringen Karlstads universitet, Högskolan i Borås och

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Högskolan Kristianstad att bilda holdingbolag. Samtidigt med bemyndigandet bilades nya omarbetade ägarriktlinjer och bolagsordningar mot bakgrund av vad regeringen anfört i propositionen FoU och samverkan i innova- tionssystemet (prop. 2001/02:2) om förmedling av uppdragsutbildning samt om en generell översyn av bolagsordningen.

Holdingbolag vid universitet och högskolor är instrument i arbetet med kommersialisering och samverkan med det omgivande samhället. De utgör där viktiga delar i de innovationsstrukturer som finns kring lärosätena. Utvecklings- möjligheterna är i dagsläget dock fortsatt begränsade bl.a. till följd av svaga ekonomiska förutsättningarna för riskkapital i samband med kommersialiseringen av forskningsresultat.

Analys och slutsatser

Frågor om lärosätenas samverkan med det omgivande samhället är ständigt aktuella och viktiga att arbeta vidare med. Regeringen avser att i den forskningspolitiska proposition som kommer att läggas under mandatperioden behandla frågor om hur innovationskraften kring och inom universitet och högskolor skall stärkas så att de kunskaper forskningen ger kommer det omgivande samhället till del i form av fler innovationer, ökat företagande och nya arbetstillfällen.

Mot bakgrund av rådande ekonomiska förutsättningar anser regeringen att det stöd som holdingbolagen kan ge till kommersialisering av forskningsresultat måste utvecklas genom ökad samverkan mellan befintliga bolag, dess huvudmän och lärosäten utan holdingbolag. Vidare anser regeringen att genom vidareut- vecklad samverkan kan även de befintliga holdingbolagen stärkas och professionaliseras.

8.2.6Internationellt samarbete inom högre utbildning

Universitet och högskolor har i regleringsbreven givits som mål att öka den internationella rörligheten genom att erbjuda internationellt attraktiva utbildningar och bedriva ett aktivt internationaliseringsarbete. Under perioden 1998–2002 har bl.a. följande åtgärder vidtagits av de flesta lärosäten i syfte att underlätta och

131

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

stimulera det internationella utbytet inom grundläggande högskoleutbildning:

-ett ökat utbud av kurser och program på engelska (framför allt magisterprogram),

-ett förbättrat mottagande av utländska studenter såväl studiesocialt som praktiskt (bl.a. kurser i svenska),

-en förbättrad intern organisation och utveckling av administrativt stöd i form av databaser som t.ex. STARS (STudy Abroad Report Systems) för utvärdering av utlandsstudier,

-en ökad användning av ECTS (European Credit Transfer System),

-utarbetande av riktlinjer för tillgodo- räknande av utlandsstudier, och

kommer fler studenter till Sverige inom ramen för Erasmus än som reser ut. Under de senaste åren har dessutom antalet utresande studenter minskat.

Under 2002 har Internationella program- kontoret för utbildningsområdet på regeringens uppdrag analyserat orsakerna till det minskande antalet utresande svenska studenter samt det relativt låga antalet svenska lärare som deltar i Erasmusprogrammet. Programkontoret be- dömer att orsakerna främst ligger i bristande information om såväl villkoren för deltagande som vart man skall vända sig för att få ytterligare vägledning. Andra orsaker kan vara bristande språkkunskaper och att studenterna föredrar engelska som undervisningsspråk, vilket begränsar antalet länder som är möjliga att studera i. I regleringsbrevet för 2003 för Interna-

-riktade informationsinsatser (t.ex. kurs- tionella programkontoret har regeringen angivit

katalog på engelska).

Många lärosäten har utvecklat särskilda hand- lingsplaner för internationaliseringsarbetet. I planerna har t.ex. mål ställts upp avseende kurs- utbud på engelska, andel studenter som skall ha tillbringat en termin eller mer av sin studietid utomlands och andel utländska studenter som skall studera vid lärosätet. Ekonomiska incitament har också införts vid några lärosäten.

Flera lärosäten bedriver ett aktivt arbete med ”internationalisering på hemmaplan”. Av läro- sätenas årsredovisningar för 2002 framgår också att ett par samarbetsorgan för högskolans internationaliseringsarbete har initierats. Några lärosäten nämner även sitt arbete med att utveckla kurser och program i samarbete med utländska universitet och högskolor.

Uppgifter från Högskoleverkets årsrapport 2003 om antalet in- respektive utresande studenter visar att antalet som studerade utomlands under läsåret 2001/02 var i stort sett oförändrat jämfört med föregående år. Däremot ökar fortfarande antalet studerande som kommer till Sverige för studier. Närmare 23 000 svenskar studerade vid universitet eller hög- skolor utomlands som s.k. free movers. Därtill reste drygt 4 500 ut inom ramen för ett utbytes- program. Störst av utbytesprogrammen är det europeiska utbytesprogrammet Erasmus. Sedan starten 1992/93 fram till 1997/98 var de ut- resande från Sverige omkring 400 personer fler per läsår än de inresande. Från och med 1998/99 har detta förhållande ändrats så att det nu

som målsättning att antalet utresande svenska studenter inom Erasmusprogrammet skall öka till 3 000.

Under hösten 2002 har Europeiska kommissionen tagit initiativ till ett världsom- fattande utbytesprogram – Erasmus Mundus – som skall komplettera Erasmus. Beslut om programmet kommer att fattas under hösten 2003 för ett genomförande under perioden 2004–2008. Programmet syftar till partnerskap, lärarutbyte och stipendieverksamhet med länder utanför det nuvarande Erasmusprogrammets gränser. Det skall stärka Europas utbildnings- profil och öka intresset för studier i Europa hos studenter från hela världen.

Svenska institutet har på uppdrag av regeringen etablerat ett organ för samråd mellan institutet och universitet och högskolor. Organet skall svara för nationell samordning av informations- och marknadsföringsinsatser i utlandet för att i enlighet med regeringens intentioner i propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15) öka kunskapen om och intresset för Sverige som utbildnings- land. I anslutning till arbetet i organet skall Svenska institutet samråda med andra berörda myndigheter. Institutet har utarbetat en nationell plan för samordnad marknadsföring av svensk högre utbildning. Vidare har regeringen uppdragit åt Svenska institutet att utveckla en elektronisk informationsportal med en samlad information till studenter i utlandet. Portalen lanserades i januari 2003.

132

Det pågående internationaliseringsarbetet inom högskolesystemet är ett led i arbetet med att implementera intentionerna i den s.k. Bolognadeklarationen. Bolognadeklarationen undertecknades av företrädare för 29 länder i juni 1999 i syfte att utveckla det europeiska samarbetet inom högre utbildning, framför allt för att främja studenternas rörlighet mellan de europeiska utbildningssystemen och på arbets- marknaden, samt för att öka Europas kon- kurrenskraft och attraktionskraft som ut- bildningskontinent. Lärosäten och studenter har en avgörande roll i arbetet för att de uppställda målen skall kunna uppnås till 2010. Mål- sättningarna i deklarationen följdes upp vid ett ministermöte i Prag våren 2001 då ministrarna också bedömde vilka ytterligare steg som skulle tas i processen. I och med Pragmötet har antalet länder som anslutit sig till processen utökats till 33. Nästa uppföljningsmöte på ministernivå äger rum i Berlin 18–19 september 2003. Inför detta möte har Utbildningsdepartementet skrivit en nationell rapport (dnr U2003/1445/UH), i vilken en svensk avstämning mot de gemen- samma målen görs.

Mot bakgrund av såväl den nationella som den internationella utvecklingen inom högskolan, i synnerhet inom ramen för Bolognaprocessen, arbetar en projektgrupp inom Utbildnings- departementet med en översyn av vissa examens- frågor i högskolan (dnr 2002/1944/UH). Projektgruppen redovisade i mars 2003 del- rapporten Magisterexamen i internationell belysning (Ds 2003:4). Delrapporten har remitterats. Projektgruppen har fått förlängd tid och uppdraget skall slutligt redovisas senast den 28 februari 2004.

Under våren 2002 har Europeiska kom- missionen lagt fram ett förslag till direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer. Det skall ersätta samtliga nuvarande direktiv om ömse- sidigt erkännande av examens- och kompetens- bevis (tre generella direktiv och tolv s.k. sektors- direktiv som avser enskilda yrken).

8.2.7Jämställdhet

Universitet och högskolor skall i sin verksamhet främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Detta innebär bl.a. att lärosätena skall arbeta för jämn könsfördelning bland såväl studenter som personal. Behovet av förändring är stort

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

eftersom dagens högskola är långt ifrån jämställd. Det framgår tydligt av universitetens och högskolornas årsredovisningar där upp- gifterna speglar den könsstrukturerade ordning som finns såväl inom högskolan som i samhället i övrigt. Av årsredovisningarna framkommer samtidigt att mycket arbete pågår i syfte att öka jämställdheten på olika områden och nivåer.

Andelen manliga studenter i högskolan sjunker och är i dag 39 procent. Särskilt bland äldre studenter och bland dem som läser på distansutbildningar är kvinnodominansen tydlig. Omkring tre fjärdedelar av studenterna läser på kurser med ojämn könsfördelning, dvs. där andel kvinnor eller män inte ligger inom spannet 40–60 procent. En ojämn könsfördelning bland studenter på olika utbildningar har inte bara inverkan på könsfördelningen på den framtida arbetsmarknaden. Undersökningar visar också att sexuella trakasserier är vanligare på utbildningar med ojämn könsfördelning. Universiteten och högskolorna har framför allt satsat på att få en större andel kvinnor på de tekniska utbildningarna. Detta arbete har också lyckats relativt väl. Läsåret 2001/02 uppgick andelen kvinnor som avlade högskoleingenjörs- examen till 29 procent, vilket innebär en ökning med 13 procentenheter under en tioårsperiod. Svårigheterna har visat sig större när det gäller att rekrytera män till lärar- och sjuksköterske- utbildningar, där andelen kvinnor utgör omkring 80 respektive 90 procent. I årsredovisningarna poängteras vikten av att utbildningsmiljön förändras så att möjligheterna att rekrytera och hålla kvar studenter av underrepresenterat kön förbättras. Högskoleverket kommer inom kort att presentera resultatet av en undersökning rörande bl.a. universitetens och högskolornas insatser för att förbättra rekryteringen av under- representerat kön.

Den högre andelen kvinnor på grundutbild- ningen avspeglas inte i könsfördelningen på forskarutbildningen, även om könsfördelningen bland nyantagna doktorander läsåret 2001/02 i stort sett är jämn med 49 procent kvinnor och 51 procent män. Stora skillnader förekommer dock mellan ämnen. Inom teknikvetenskap är 70 procent av nya doktorander män och inom medicin utgör de kvinnliga doktoranderna 60 procent. Under den senaste tioårsperioden har andelen disputerande kvinnor ökat med nästan 16 procentenheter till 44 procent och på ett antal lärosäten görs intressanta insatser för att öka

133

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

andelen doktorander av underrepresenterat kön. Ett exempel är de extra resurser som i den interna resursfördelningen vid några lärosäten tilldelas vissa ämnen när forskarstuderande av underrepresenterat kön rekryteras eller disputerar. Ett annat exempel är olika mentors- projekt som syftar till att stötta kvinnor i början av sin forskarkarriär.

Den sneda könsfördelningen och den ojämna maktbalansen är tydlig i personalsamman- sättningen. Kvinnor utgör 78 procent av den administrativa personalen samtidigt som andelen kvinnor bland professorerna endast är 14 procent. Regeringens mål är att 25 procent av professorerna skall vara kvinnor 2008. I syfte att påskynda måluppfyllelsen har regeringen ställt upp rekryteringsmål för de flesta universitet och högskolor beträffande andelen kvinnor bland nya professorer. Årsredovisningar visar att stora insatser krävs av många universitet och hög- skolor för att de skall nå de uppsatta målen för perioden 2001–2004. Lärosätena skall även ställa upp rekryteringsmål för övriga kategorier lärare och redovisa till regeringen hur målet uppfyllts. Positiv särbehandling vid anställningar är ett exempel på insatser som görs för att öka andelen kvinnliga lärare och professorer. Ett annat är namnlistor för att synliggöra kompetenta kvinnor.

Könsfördelningen på ledande befattningar såsom dekaner, prefekter, studierektorer eller motsvarande redovisas av vissa lärosäten. Redo- visningarna visar på en stark underrepresentation av kvinnor på dessa poster. Underrepresenta- tionen är även tydlig vad gäller andelen kvinnliga rektorer. I syfte att intensifiera arbetet med att öka jämställdheten vid rektorsanställningar har regeringen genomfört förändringar i högskole- förordningen (1993:100). En jämn köns- fördelning på ledande befattningar är betydelse- full inte bara för framtida rekrytering utan även för jämställdhetssituationen som helhet vid läro- sätet. Mot bakgrund av den rådande situationen har regeringen nyligen givit Högskoleverket i uppdrag att kartlägga och analysera rekryte- ringen av rektorer.

Genusforskning bedrivs vid flertalet universitet och högskolor och har betydelse såväl för det omgivande samhället som för jäm- ställdhetsarbetet inom universitet och hög- skolor. I syfte att ge en orientering om genus- forskning inom olika ämnen ger Högskoleverket tillsammans med Nationella sekretariatet för

genusforskning ut en skriftserie om genus- forskning.

Undervisning med genusperspektiv blir allt vanligare, framför allt inom samhällsvetenskap och humaniora men även inom exempelvis naturvetenskap och teknik. Rådet för högre utbildning arbetar med att utveckla metoder för att använda genusperspektiv i undervisningen.

För att säkerställa att lärare har erforderliga kunskaper för att kunna lägga ett genus- perspektiv på undervisningen ställer regeringen krav på jämställdhets- och genuskunskap i den högskolepedagogiska utbildning som hög- skolorna skall erbjuda lärare. Jämställdhet och genuskunskap bör också ingå i utbildningar för handledare inom forskarutbildning.

Analys och slutsatser

Regeringen anser att jämställdhet inom hög- skolan spelar en betydelsefull roll för att högskolan skall kunna fungera som en drivkraft för modernitet och förnyelse i samhället. För att åstadkomma jämställdhet i såväl högskolan som arbetslivet krävs att könsstereotypa mönster i utbildningsval bryts. Högskolorna bör därför sträva efter att åstadkomma förändringar på detta område. Vidare bedömer regeringen att det är viktigt att universitet och högskolor gör insatser för att andelen kvinnliga professorer skall öka, liksom andelen kvinnor på andra ledande positioner inom högskolan. Genus- perspektiv i utbildningen har stor pedagogisk betydelse. Mot bakgrund av behovet av översyn och förändring avser regeringen att ge Högskoleverket i uppdrag att bl.a. granska hur frågor om mäns våld mot kvinnor beaktas i ett antal utbildningar.

8.2.8Redovisning av miljöledningsarbetet

Sedan 1996 har statliga myndigheter regeringens uppdrag att införa miljöledningssystem som ett verktyg för att organisera och förbättra sitt miljöarbete och därmed bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Syftet är att integrera miljö- hänsyn i den ordinarie verksamheten samt att systematisera, strukturera och ständigt förbättra miljöarbetet. Samtliga universitet och högskolor skall årligen återrapportera uppdraget avseende arbetet med miljöledningssystem och hållbar

134

utveckling till regeringen. Återrapporteringen skall innefatta miljöutredning, miljöpolicy, miljöutbildning, miljörevision och upphandling av varor och tjänster vid varje lärosäte.

Av 35 lärosäten har 32 inkommit med åter- rapportering. Av dessa har 19 gjort en systematisk värdering av sina miljöaspekter. Två högskolor har under 2002 genomfört revision av sina respektive miljöledningsverksamheter. Mälardalens högskola är certifierad enligt ISO 14 001 och Mitthögskolan är delvis EMAS registrerad. Ytterligare fem lärosäten har en pågående process för att erhålla certifiering eller miljödiplomering.

De indirekta miljöaspekterna omfattar ut- bildning, forskning och informationsspridning. Vid utbildning för hållbar utveckling ställs särskilda krav på de pedagogiska insatserna eftersom ämnesområdet är komplext och tvär- vetenskapligt. De direkta miljöaspekterna rör avfallshantering, elförbrukning, laboratorie- verksamhet och miljöhänsyn vid upphandling. De flesta lärosätena arbetar i högre grad med de direkta miljöaspekterna och i något mindre utsträckning med de indirekta. 20 lärosäten anger dock att de arbetar med utbildning inom miljöområdet. Åtta av dem redovisar konkreta åtgärder för att utbilda studenter inom miljö och hållbar utveckling. 13 av lärosätena har genom- fört miljöledningsutbildning för personalen under 2002.

8.2.9Redovisning av kompetensförsörjning

Regeringen begär sedan 1997 årligen in redo- visningar om de statliga myndigheternas arbets- givarpolitik och de mål som gäller för politiken. Till Utbildningsdepartementet skall universitet och högskolor m.fl. redovisa hur deras mål för kompetensförsörjning uppnåtts samt vilka mål som gäller för innevarande år och de två närmast följande åren.

En sammanställning av den redovisning som lämnas till Arbetsgivarverket visar att personal- omsättningen inom universitets-, högskole- och forskningsmyndigheter är ungefär densamma som för samtliga statliga myndigheter.

Flera lärosäten vittnar om svårigheter att rekrytera kvalificerad personal. Problemet finns framför allt inom vissa ämnesområden. I sam- band med de stora pensionsavgångarna som

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

inleds inom ett par år beräknas rekryterings- svårigheterna öka. Under 1990-talet pension- erades mindre än 1 200 personer per femårs- period. Förutsatt att pensionsåldern är 65 år, kommer totalt 3 200 personer att gå i pension under den närmaste femårsperioden. Åren 2008– 2012 ökar antalet till 4 700 för att minska till 4 100 under den efterföljande femårsperioden 2013–2017. Flest pensionsavgångar beräknas ske samtidigt som antalet personer som uppnår högskoleålder ökar markant.

Lärosätena är väl medvetna om dessa problem och har vidtagit ett flertal åtgärder för att minska eller avhjälpa dem. En strategi är att värna om den egna arbetsmiljön för att få behålla kvalificerad personal. Här ingår kompetens- utveckling med möjlighet till forskarutbildning och annan utbildning inom ramen för anställningarna, ökade forskningsmöjligheter för lektorer, lönepolicy samt policyprogram och handlingsplaner för jämställdhet och mångfald. En breddning av arbetsuppgifterna, pedagogisk utbildning och utbildning i genuskunskap samt jämställdhets- och mångfaldsfrågor ingår i arbetet med att förbättra arbetsmiljön.

Personalens genomsnittsålder är 44 år vid högskolemyndigheterna jämfört med 45 år vid samtliga statliga myndigheter. Vid lärosäten med forskarutbildning utgör dock doktoranderna en stor grupp bland de yngre anställda. Om denna grupp exkluderas blir genomsnittsåldern vid högskolemyndigheterna klart högre. Andelen av personalen som är 55 år eller äldre är ungefär 28 procent både inom högskolesektorn och sammanlagt inom statliga myndigheter. För personal med ledningskompetens är denna andel betydligt större (53 procent) och också större än för personal med ledningskompetens inom statliga myndigheter totalt (36 procent).

Andelen kvinnor är 51 procent inom hög- skolemyndigheterna vilket är något högre än för de statliga myndigheterna totalt, som ligger på 46 procent. Både för högskolesektorn och övriga statliga myndigheter är variationen stor mellan de grupper som redovisningen är uppdelad i – ledningskompetens (t.ex. rektorer, dekaner och prefekter), kärnkompetens (t.ex. professorer, lektorer och adjunkter) och stödkompetens (t.ex. teknisk-administrativ personal och bibliotekarier). För högskolemyndigheterna är andelen kvinnor i dessa grupper högre än mot- svarande andel för statliga myndigheter totalt. Fördelningen mellan de tre personalgrupperna

135

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

skiljer sig mellan högskolemyndigheterna och de statliga myndigheterna totalt, med en något högre andel personer inom stödkompetens och lägre andelar inom kärn- och lednings- kompetenserna vid högskolemyndigheterna. Kvinnornas genomsnittslöner är klart lägre än männens inom de statliga myndigheterna totalt. Detta gäller också inom högskolemyndig- heterna. Motsvarande förhållande råder även inom de tre kompetenskategorierna på högskolemyndigheterna.

För personal i gruppen ledningskompetens finns ett visst samband mellan lönenivån och storleken på lärosätet. Universiteten ligger i genomsnitt högre än högskolorna. För grupperna kärnkompetens och stödkompetens finns inte detta samband. Antalet anställda har ökat inom alla tre personalgrupperna.

En stor del av lärosätenas mål för kompetens- försörjningen för 2002 har uppfyllts. Konkurrensen om viss personal ökar dock enligt många lärosäten, dels från andra lärosäten och, dels från näringslivet och annan verksamhet. Detta gäller t.ex. vissa lärare i teknik och naturvetenskap samt vissa specialistkompetenser inom ekonomiadministration och bibliotek.

Den ökade decentraliseringen inom hög- skolan och därmed ökade krav på åter- rapportering av resultat ställer stora krav på lärosätenas administration. Undervisande personal har dessutom en ansträngd arbets- situation på grund av utbyggnaden av högskolan. Sjukfrånvaron inom universitets-, högskole- och forskningssektorn är trots detta med sina 3,4 procent lägre än genomsnittssiffran för statliga myndigheter totalt, där andelen är 4,6 procent (enligt uppgifter till Arbetsgivarverket från myndigheter med tidsredovisningssystem). Variationerna mellan lärosätena är dock stora.

Analys och slutsatser

Lärosätena är väl medvetna om ökade rekryteringssvårigheter på grund av konkurrens från andra arbetsgivare och kommande pensionsavgångar. Regeringen anser det ytterst angeläget att lärosätena fortsätter vidta åtgärder för att säkra kompetensförsörjningen av lärare på kort och lång sikt.

8.2.10 Nyckeltal

Regeringen har uppdragit åt ett antal lärosäten att på försök redovisa vissa nyckeltal avseende kostnader och undervisningstid.

I maj 2001 avrapporterade totalt åtta lärosäten två av uppdragen. Det ena uppdraget avsåg kostnad per forskarexamen inom olika vetenskapsområden och det andra uppdraget avsåg kostnad per helårsstudent i grundutbild- ningen inom olika utbildningsområden.

Det tredje uppdraget, som redovisades av fyra lärosäten i april 2002, avsåg undervisningstiden per helårsstudent inom olika utbildnings- områden och på olika nivåer. Det fjärde upp- draget rapporterades av fyra lärosäten under våren 2003 och avsåg kostnader för civil- ingenjörsexamina respektive läkarexamina. Det sista uppdraget har inte givits som formellt uppdrag utan varit ett metodprojekt inom Utbildningsdepartementet.

Kostnader för examina kan beräknas på olika sätt och de fyra lärosäten som redovisat kostnader för forskarexamina har också använt olika beräkningsmodeller. Metoden att t.ex. fördela samtliga kostnader ett visst år på antalet avlagda examina samma år, kan leda till orimliga kostnader om antalet avlagda examina just det året är extremt lågt eller högt. Ett annat problem med kostnad per examen är hur man skall hantera kostnader för de forskarstuderande som inte avlägger examen.

Samtliga fyra lärosäten ansåg att den årliga genomsnittliga kostnaden för en heltids- studerande doktorand, multiplicerad med två eller fyra för att beräkna en teoretisk kostnad för en licentiat- respektive doktorsexamen, är att föredra som beräkningsmetod. De redovisade genomsnittliga kostnaderna per heltids- doktorand var lägst inom humanistisk-samhälls- vetenskapligt vetenskapsområde (drygt 600 000 kronor år 2000) och högst inom medicinskt vetenskapsområde (cirka 880 000 kronor år 2000). Kostnaderna varierar något mellan läro- sätena och är bl.a. beroende av hur stor andel av de forskarstuderande som har anställning som doktorand respektive har utbildningsbidrag.

Även redovisade kostnader för helårs- studenter i grundutbildningen inom olika utbildningsområden varierade mellan lärosätena vilket avspeglar den interna fördelningen av resurser. Det är också den interna resurs- fördelningen som avgör hur stora kostnaderna

136

får bli. De redovisade genomsnittliga kostnad- erna per helårsstudent 2000 inom samhälls- vetenskapligt/humanistiskt utbildningsområde varierade mellan lärosätena från 25 000 kronor till 31 000 kronor och inom naturvetenskapligt/ tekniskt utbildningsområde från 51 000 kronor till 64 000 kronor.

Lärosätena framhåller svårigheten att redovisa kostnad per utbildningsområde, då utbildnings- område inte sammanfaller med organisatorisk indelning och inte är en naturlig kostnadsbärare utan endast en indelningsgrund för resurs- tilldelning från statsmakterna till lärosätena.

Stora svårigheter har rapporterats avseende uppdraget att redovisa undervisningstid per helårsstudent inom olika utbildningsområden och på olika nivåer. De berörda lärosätena har dock, med utgångspunkt från vad som upp- fattats som den väsentliga informationen, redo- visat alternativa uppgifter som visar att den lärartid som studenterna får tillgång till är större ju högre per capitaersättningen är, vilket kan förefalla naturligt. Utöver problemen med den begärda uppgiftens komplexitet, har lärosätena påpekat att det i dagsläget är omöjligt att hämta de efterfrågade uppgifterna ur befintliga administrativa system.

Redovisningen av kostnader för civil- ingenjörsexamen respektive läkarexamen har primärt inte avsett kostnadsuppgifterna som sådana, utan har varit ett metodprojekt för att kartlägga problem med att ta fram uppgifterna och att bedöma vilka arbetsinsatser som krävs för att ta fram sådana uppgifter. Liksom uppdraget att redovisa kostnader för forskar- examina visar erfarenheten av metodprojektet att kostnad per helårsstudent i respektive utbildning är att föredra framför kostnad per examen. Skälet är att kostnad per helårsstudent är ett neutralt mått som bl.a. tar hänsyn till fluktuationer i form av ökning/minskning av utbildningsvolymen. I projektet beräknades där- för kostnad för examen genom att kostnad per helårsstudent multiplicerades med den nominella studietiden. De kostnader per helårsstudent som redovisades överensstämde i stor utsträckning med de nationella ersättningsnivåerna för utbildningsområdena teknik respektive medicin.

Gemensamt för samtliga uppdrag om nyckel- tal är att de visar att det krävs en betydande arbetsinsats för att ta fram uppgifter som inte kan hämtas ur befintliga administrativa system. Problemet kan antingen vara att grund-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

uppgifterna inte finns tillgängliga, som under- visningstid, eller att de administrativa systemen inte är uppbyggda på ett sådant sätt att just de efterfrågade uppgifterna är möjliga att ta fram. Därtill kommer att nyckeltal av den efterfrågade karaktären kräver omfattande kompletterande information för att uppgifterna skall kunna tolkas.

Analys och slutsatser

Förutsättningen för att lärosätena kontinuerligt skall kunna redovisa nyckeltalsuppgifter är att dessa kan hämtas ur befintliga administrativa system. Dessa är upplagda och programmerade utifrån de behov av uppföljning och rapportering som ställs såväl internt som externt. Det är inte rimligt att ställa krav på en rapportering och därmed förändring av systemen som inte i något avseende är meningsfullt för lärosätets egen organisation. Ett sådant exempel är redovisning av kostnadsuppgifter eller andra uppgifter per utbildningsområde. Utbildningsområde utgör endast en tilldelningsgrund för statsmakternas beräkning av resurser till lärosätena och har ingen koppling till organisation, objekt eller annan indelningsgrund för redovisning i högskolan.

Det är dock regeringens uppfattning att den omfattande mängd information i form av fram- för allt statistikuppgifter som finns avseende grundutbildning och forskarutbildning kan behöva kompletteras med nyckeltal som idag inte finns tillgängliga. Det är väsentligt att regering och riksdag får en så nyanserad bild som möjligt av resultat i förhållande till resurs- insatser.

De statistikuppgifter som i dag rapporteras från lärosätena till Statistiska centralbyrån och Högskoleverket, och som sammanställs och publiceras i bl.a. Högskoleverkets årsrapport, bygger på uppgifter som finns tillgängliga i läro- sätenas olika administrativa system. Komp- letterande information, vars behov kan variera från tid till annan, bör enligt regeringens be- dömning inhämtas av Högskoleverket på uppdrag av regeringen. Detta sker redan i dag, då Högskoleverket har flera uppdrag att redovisa nyckeltal, exempelvis avseende breddad rekrytering (se vidare avsnittet Rekrytering till grundutbildningen).

137

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringen avser att ytterligare analysera de behov som finns av nyckeltal och utifrån denna analys eventuellt ge Högskoleverket ytterligare uppdrag.

8.3Särskilda frågor

8.3.1Anslagsberäkningar

Följande förutsättningar har varit utgångs- punkten för regeringens beräkning av resurser till respektive lärosätes anslag och anslagsposter för grundutbildning och forskning.

Grundutbildnings- och forskningsanslagen har för budgetåret 2004 pris- och löneomräknats med 2,88 procent.

I samband med budgetpropositionen för 2003 (prop. 2002/03:1) föreslogs åtgärder inom den statliga sektorn för att begränsa den statliga konsumtionen. På universitets- och högskole- området innebar detta främst att den i budgetpropositionen för 2000 aviserade utbygg- naden av högskolans grundutbildning inte genomförs fullt ut.

I 2003 års ekonomiska vårproposition (prop. 2002/03:100) föreslog regeringen en utgifts- minskning inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning om 60 miljoner kronor fr.o.m. 2004. Regeringens förslag till hur denna utgiftsminskning skall tas ut framgår av tabellen nedan. En konsekvens är att vissa förslag, som i budgetpropositionen för 2003 angavs vara planeringsförutsättningar för 2004, antingen inte genomförs alls eller endast till viss del. En annan konsekvens är att verksamheter ges ändrade ekonomiska förutsättningar.

Den planerade kvalitetsförstärkningen av vårdutbildningarna 2003 och 2004 omfattade totalt över 200 miljoner kronor, varav lärosätena tillfördes 194 miljoner kronor 2003. Återstående del av medel för kvalitetsförstärkningen kommer inte att tillföras anslagen under 2004. Detta innebär en anslagsminskning med 9,4 miljoner kronor 2004 i förhållande till tidigare planering. Förutsättningarna för en utbildning av hög kvalitet stärks dock av möjligheten att utnyttja ersättningsbeloppet för medicinområdet för delar av sjuksköterskeutbildningen fr.o.m. 2003.

Härtill kommer en minskning med 20 miljoner kronor för Blekinge tekniska högskola avseende särskilda utvecklingsinsatser som hög-

skolan disponerar under 2003. Därtill genomförs inte en planerad ökning med 7,4 miljoner kronor 2004 till Högskolan i Halmstad, vilken avise- rades i budgetpropositionen för 2003.

Slutligen minskas anslaget 25:81 Myndigheten för Sveriges nätuniversitet med 4 miljoner kronor samt anslaget 25:76 Högskoleverket, anslagsposten Rådet för högre utbildning med 7 miljoner kronor.

Tabell 8.9 Förslag till utgiftsminskningar inom utgiftsområde 15 och 16

Tusental kronor

ÅTGÄRD	UTGIFTSMINSKNING
Del av medel för planerad
dimensioneringsökning inom grundutbildning 1	14 013
Studiestöd (inom uo 15)	5 605

Del av medel för kvalitetsförstärkning inom	9 382
utbildningsområdet vård 1

Blekinge tekniska högskolas resurser för att
utveckla befintliga utbildningar inom
informationsteknologi och telekommunikation	20 000

Myndigheten för Sveriges nätuniversitet	4 000

Rådet för högre utbildning vid Högskoleverket	7 000

Totalt	60 000

1 I denna neddragning ingår även medel som i budgetpropositionen för 2003 planerades för Högskolan i Halmstad. Hur återstående medel för dimensioneringsökning fördelas på lärosäten framgår av tabell 8.1 Resursförändring för grundläggande högskoleutbildning i kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning.

Regeringen föreslår att en sänkning görs av vissa anslag till grundläggande högskoleutbildning med totalt 120 miljoner kronor. Förslag till fördelning på berörda lärosäten framgår av tabellen nedan. Resurserna som genom detta frigörs föreslås av regeringen disponeras till andra prioriterade verksamheter exempelvis inom forskningen bl.a. till VINNOVA och Vetenskapsrådet. Vidare föreslås att anslaget

25:73 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. engångsvis sänks med 18 miljoner kronor under 2004.

Regeringen förslår att ytterligare 4 miljoner kronor förs till anslaget 25:73 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. för verksamhet vid Teknik- och naturvetenskaps- centrum. Se vidare kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning.

138

Tabell 8.10 Förslag till minskade resurser 2004 avseende anslagen för grundutbildning

Tusental kronor

UNIVERSITET /HÖGSKOLA	ANSLAGSMINSKNING
Uppsala universitet	7 000

Umeå universitet	40 000

Luleå tekniska universitet	7 000

Mitthögskolan	33 000

Blekinge tekniska högskola	20 000

Mälardalens högskola	5 000

Högskolan på Gotland	2 000

Högskolan Kristianstad	1 000

Södertörns högskola	5 000

Summa	120 000

Med anledning av att enskilda myndigheter skall kompenseras för avgifter för revisionen som i framtiden utförs av Riksrevisionen, föreslås att utgiftsområdesramen ökar med ytterligare 17,8 miljoner kronor 2004. Beräkningen av kompensationen baseras på de beräknade kostnaderna 2002 för årlig revision. Kompensa- tionen har sedan pris- och löneomräknats till 2004 års prisnivå. Respektive lärosäte kommer genom detta att erhålla en anslagsökning som fördelas till anslagen för grundläggande högskoleutbildning respektive forskning och forskarutbildning. Anslagsökningen fördelas proportionellt mellan dessa båda anslag för varje enskilt lärosäte. För anslagen till grundläggande högskoleutbildning innebär detta en uppräkning av per capitaersättningarna med 0,08 procent.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 8.11 Förslag till ökade resurser 2004 med anledning av avgifter till den nya Riksrevisionen

Tusental kronor

		ANSLAG TILL
		FORSKNING
	ANSLAG TILL	OCH
	GRUND-	FORSKAR-
UNIVERSITET/HÖGSKOLA	UTBILDNING	UTBILDNING
Uppsala universitet	790	819

Lunds universitet	752	615

Göteborgs universitet	344	497

Stockholms universitet	287	318

Umeå universitet	435	281

Linköpings universitet	586	253

Karolinska institutet	360	500

Kungl. Tekniska högskolan	424	314

Luleå tekniska universitet	327	139

Karlstads universitet	746	244

Växjö universitet	367	139

Örebro universitet	482	146

Mitthögskolan	518	127

Blekinge tekniska högskola	243	64

Malmö högskola	391	46

Högskolan i Kalmar	220	38

Mälardalens högskola	302	27

Danshögskolan	99	12

Dramatiska institutet	162	6

Högskolan i Borås	498	49

Högskolan Dalarna	488	56

Högskolan på Gotland	259	22

Högskolan i Gävle	342	71

Högskolan i Halmstad	281	38

Högskolan Kristianstad	227	22

Högskolan i Skövde	236	24

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla	488	46

Idrottshögskolan i Stockholm	186	90

Konstfack	284	10

Kungl. Konsthögskolan	172	7

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm	113	4

Lärarhögskolan i Stockholm	395	28

Operahögskolan i Stockholm	132	21

Södertörns högskola	547	43

Teaterhögskolan i Stockholm	164	17

Totalt	12 647	5 133

139

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

8.3.2Ersättningsbelopp

Ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer bör för budgetåret 2004 vara:

Tabell 8.12 Ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer

Kronor

	ERSÄTTNING	ERSÄTTNING
	FÖR EN HEL-	FÖR EN HEL-
UTBILDNINGSOMRÅDE	ÅRSSTUDENT	ÅRSPRESTATION
Humanistiskt, teologiskt,
juridiskt, samhällsvetenskapligt	17 045	16 789

Naturvetenskapligt, tekniskt,
farmaceutiskt	42 997	37 047

Vård	47 759	41 366

Odontologiskt	39 495	46 007

Medicinskt	53 370	64 917

Undervisning 1	31 176	36 716
Övrigt 2	36 077	29 306
Design	127 299	77 560

Konst	180 724	77 589

Musik	109 824	69 441

Opera	261 724	156 567

Teater	253 083	126 058

Media	258 269	206 884

Dans	177 993	98 351

Idrott	92 753	42 923

1Utbildning inom det allmänna utbildningsområdet samt övrig verksamhets- förlagd utbildning.

2Avser journalist- och bibliotekarieutbildningar samt praktisk-estetiska kurser inom bl.a. lärarutbildning med inriktning mot tidigare år samt utbildning vid Grafiska institutet/Institutet för högre reklamutbildning vid Stockholms universitet.

För kurser som ges inom ramen för Sveriges nätuniversitet gäller en extra ersättning om 20 000 kronor per helårsstudent. (Se kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskole- utbildning.)

De ovan redovisade förändringarna avseende grundutbildningsanslagen innebär att ersätt- ningsbeloppen för helårsstudenter och helårs- prestationer har räknats upp med 2,88 procent avseende pris- och löneomräkning. Vidare har en uppräkning på 0,08 procent gjorts av per capita- ersättningarna till följd av den ändrade finansieringen av Riksrevisionen.

8.3.3Studenter med funktionshinder

Enligt nuvarande regler skall universitet och högskolor samt enskilda utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda examina beakta behovet

av särskilt pedagogiskt stöd för studenter med funktionshinder. Lärosätena kan hos Stockholms universitet ansöka om bidrag för stöd till studenter med funktionshinder. Av anslagna medel för grundläggande högskole- utbildning skall lärosätena vid behov avsätta medel för ändamålet.

Den tidigare kraftiga utbyggnaden av högskolan har inneburit ett ökat antal studenter vilket också ökat antalet funktionshindrade i högskolan. Mot bakgrund av att antalet funktionshindrade ökat, har några lärosäten anmält att de 0,15 procent som lärosätena skall avsätta i resurser inte längre räcker.

Den andel som lärosätena avsätter till funktionshindrade bör öka från 0,15 procent till 0,30 procent.

8.3.4Försöksverksamhet i högskolan

Regeringens förslag: Högskolelagen (1992:1434) ändras så att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om försöksverksamhet som avviker från organisatoriska bestämmelser i lagen.

Ärendet och dess beredning: Inom Utbildningsdepartementet har upprättats en promemoria med förslag till ändring i högskolelagen (1992:1434) som innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall få meddela föreskrifter om att försöksverksamhet får anordnas vad gäller organisationen inom högskolan. Universitet och högskolor samt Högskoleverket har beretts tillfälle att lämna synpunkter på författningsförslaget. Högskoleverket och 25 lärosäten har lämnat synpunkter på förslaget, varav 22 instanser tillstyrker förslaget och de övriga har inget att erinra mot det.

Skälen för regeringens förslag: Högskolelagen (1992:1434) ger universitet och högskolor omfattande möjligheter att besluta om den interna organisationen och anpassa den till lokala och innehållsliga förutsättningar. Under senare år har det skett en kraftig utbyggnad av högskolan i Sverige vilket har förändrat både högskolans samhällsuppdrag och villkoren för högskolans verksamhet. De stora satsningarna på universitet och högskolor ställer nya krav på högskolans inre organisationsformer. Nya behov

140

av samverkan mellan lärosätena och det omgivande samhället har vuxit fram, liksom behov av tvärvetenskapligt samarbete.

Ett lärosätes ledning ansvarar för utform- ningen av den interna organisationen och för att finna den organisation som passar de egna behoven bäst. Det är angeläget att lärosätena överväger lämpliga organisationsformer med hänsyn till inriktning, storlek och enhetlighet av verksamheten.

Högskoleverket har i en skrivelse den 16 december 2002 uppmärksammat regeringen på behovet av att de nuvarande reglerna om hög- skolans beslutande organ bör ses över. Verket har därvid särskilt framhållit att samverkan med det omgivande samhället och tvärvetenskap- lighet har kommit att framstå som allt viktigare för universitet och högskolor. Många lärosäten arbetar aktivt med att integrera dessa aspekter i verksamheten och i beslutande organ. Verket har emellertid erfarit att den nuvarande regleringen av beslutande organ – val till sådana organ, sammansättningen av dem och uppgifterna för dem – i vissa fall kan uppfattas förhindra att aspekter som samverkan och tvärvetenskaplighet kan få spela den roll som anses önskvärd. Detta har även aktualiserats i vissa av verkets tillsynsärenden.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

I anslutning till Högskoleverkets översyn av det särskilda organet för lärarutbildning har några lärosäten kommenterat den nuvarande regleringen och menar att organisationen skall stödja och inte motverka den utveckling som ett lärosäte strävar efter att åstadkomma. Det har vidare framhållits att om de organisatoriska lösningarna inte stämmer överens med regel- verket bör detta reformeras för att bättre stämma överens med principerna för mål- och resultatstyrning.

1977 års högskolelag (1977:218), som upp- hävdes den 1 juli 1993, innehöll bestämmelser om försöksverksamhet. Möjligheter till försöks- verksamhet finns i andra lagar inom utbildnings- området t.ex. skollagen (1985:1100) och studie- stödslagen (1999:1395). Nuvarande utformning av högskolelagen ger emellertid inte något utrymme för att på försök pröva nya organisationsformer. En sådan möjlighet bör finnas. Högskolelagen föreslås därför ändras så att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om försöksverksamhet som avviker från organisatoriska bestämmelser i lagen.

141

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 166

9 Studiestödsverksamhet

9.1Mål

Studiestödet är en del av utbildningspolitiken och skall bidra till att förverkliga målen för detta område. Verksamheten skall bidra till att personer kan studera utan att begränsas av sina ekonomiska resurser eller av funktionshinder.

9.2Omfattning

Inom studiestödsverksamheten finns åtta trans- fereringsanslag som i huvudsak finansierar bidrag till studerande. De studiestöd som når flest personer är studiehjälp och studiemedel. Dessa stöd är generella och rättighetsstyrda. Därtill finns vissa stöd som riktar sig till speciella grupper i samhället. Dit hör bl.a. rekryte- ringsbidrag till vuxenstuderande, bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk, bidrag till vissa studiesociala ändamål samt bidrag till vissa organisationer m.m.

Studiestöden administreras i huvudsak av Centrala studiestödsnämnden (CSN). Myndig- heten beviljar studiestöd i form av bidrag och lån samt har hand om återbetalningsverksamheten i fråga om lån. Även andra myndigheter och organisationer fyller viktiga funktioner inom området. Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) hanterar bidrag till produktion av studielitteratur för synskadade och andra läshandikappade högskolestuderande och Specialpedagogiska institutet hanterar bidrag till kostnader vid viss föräldrautbildning i teckenspråk. I maj 2001 inrättades Överklagan- denämnden för studiestöd (ÖKS) som har till uppgift att pröva överklaganden inom studie-

stödsområdet. Vidare hanterar Statens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus), Lands- organisationen i Sverige (LO) och Tjänste- männens Centralorganisation (TCO) bidrag vid korttidsstudier.

Staten satsar cirka 19 miljarder kronor årligen i form av bidrag och räntesubventioner till studerande på gymnasienivå och eftergymnasial nivå. Villkoren för dessa bidrag regleras främst i studiestödslagen (1999:1395), men också i andra lagar och förordningar. För förvaltningsändamål anslås omkring 400 miljoner kronor till studie- stödsmyndigheterna. Kostnaden för administra- tionen av studiestödet hänförs huvudsakligen till CSN:s verksamhet.

9.3Insatser

9.3.1Insatser inom verksamhetsområdet

Studiehjälpen

Målet för studiehjälpen är att minska betydelsen av ekonomiska, geografiska och sociala hinder för gymnasiala studier.

Studiehjälpen består av studiebidrag, inackor- deringstillägg och extra tillägg. Studiehjälpen lämnas huvudsakligen till ungdomar i gymnasie- skolan. Studiebidraget är ett generellt bidrag. Extra tillägg är ett behovsprövat bidrag som studerande från inkomstsvaga hushåll kan ansöka om. Likaså är det statliga inackorderings- tillägget till studerande utanför det offentliga skolväsendet behovsprövat. Från och med den 1 januari 2003 lämnas studiebidraget under tio månader per år. Studiebidraget utgår med

143

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 166

950 kronor per månad precis som det allmänna barnbidraget.

Studiemedel

Studiemedel, i form av bidrag och lån, skall verka rekryterande och därmed bidra till ett högt deltagande i utbildning. Stödet skall ha en utjämnande verkan mellan individer och grupper i befolkningen och bidra till ökad social rättvisa. Studiemedel skall ha en god effekt på samhällets ekonomiska hushållning över tid. Avsikten med studiemedelssystemet är att alla studerande, oavsett utbildningsnivå, skall kunna finansiera sina studier med studiemedel.

Totalbeloppet, summan av bidrag och lån, är detsamma för alla studerande och uppgår vid heltidsstudier till 7 529 kronor per studiemånad. Bidragbeloppet är skattefritt. Den generella bidragsdelen utgör 2 587 kronor av totalbeloppet per studiemånad. Till vuxenstuderande på grundskole- och gymnasienivå kan dock ett bidrag med högre belopp lämnas. Det högre bidraget utgör 6 173 kronor av totalbeloppet per studiemånad. Det finns också en möjlighet för den som är 25 år eller äldre att ansöka om tilläggslån.

Rekryteringsbidraget till vuxenstuderande

Studiestödssystemet kompletteras av andra stödformer som riktar sig till särskilda grupper. Rekryteringsbidraget vid vuxenstudier syftar till att rekrytera vuxna personer som bedöms ha behov av kompletterande utbildning på grund- läggande och gymnasial nivå.

Den nya stödformen kan lämnas fr.o.m. den 1 januari 2003. Rekryteringsbidraget är ett särskilt bidrag som enligt lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande kan lämnas under högst 50 veckor vid studier på grundskole- eller gymnasienivå med samma totalbelopp som studiemedel. Ett högre belopp kan lämnas till studerande som under tolv månader före studierna haft en inkomst som är högre än 160 190 kronor i 2003 års prisnivå. Ytterligare bestämmelser om bidraget finns i förordningen (2002:744) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande.

Vuxenstudiestöden

Som ett led i studiestödsreformen har de särskilda vuxenstudiestöden särskilt vuxen-

studiestöd (svux), särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) och särskilt utbildningsbidrag (ubs) avvecklats. Vid halvårsskiftet innevarande år upphörde övergångsreglerna för de sista vuxenstuderande med undantag för ubs som upphörde redan den 31 december 2002. Detta innebär att studiefinansieringen för vuxen- studerande på olika nivåer nu är mer samman- hållet än på många år. Många vuxenstuderande kan få studiemedel med det högre bidraget och personer som inte studerat tidigare kan i vissa fall rekryteras till studier med hjälp av det nya rekryteringsbidraget.

Bidrag vid korttidsstudier

Avsikten med bidrag vid korttidsstudier är att via uppsökande verksamhet rekrytera kort- utbildade till studier av mindre omfattning för att på så sätt skapa intresse och förutsättningar för en fortsatt längre kompetenshöjande utbild- ning.

Bidrag vid korttidsstudier består av kort- tidsbidrag och internatbidrag samt bidrag till studerande inom särvux.

Bidraget vid korttidsstudier och bidraget till studerande inom särvux lämnas per dag med ett belopp som är knutet till prisbasbeloppet. Innevarande år motsvarar detta 629 kronor.

Internatbidraget lämnas per dygn med den faktiska kostnaden dock högst med 386 kronor.

Studiestödsadministration

Målen för de myndigheter som har att hantera studiestöden är att upprätthålla en god balans mellan effektiv ärendehantering, god service och hög rättsäkerhet. Specifika mål för varje myndig- het uppställs i instruktion och regleringsbrev.

Övriga insatser

De nordiska samarbetsministrarna beslutade i februari 2001 att genomföra en utredning för att sammanställa nordbornas rättigheter till studie- finansiering. I rapporten uppmärksammades studiestödsområdet som ett område där vissa gränshinder för enskilda fortfarande existerar i det nordiska samarbetet. En särskild nordisk arbetsgrupp med experter på studiestödsområdet från respektive land har därför tillsatts med uppgift att bl.a. kartlägga skillnaderna mellan de nordiska ländernas lagstiftning vad gäller möjlig-

144

heten att få studiestöd vid studier i annat nordiskt land. Arbetsgruppen har nyligen lämnat en rapport.

Det regelverk som inom EG styr prövning av rätten till svenskt studiestöd är främst förord- ning (EEG) nr 1612/68, om arbetskraftens fria rörlighet och den domstolspraxis som utvecklats på området. Regelverket fastställer rätten till sociala förmåner för migrerande arbetstagare eller egenföretagare och deras familjemedlem- mar. För närvarande pågår förhandlingar om ett nytt direktiv som syftar till att samla två förord- ningar (bl.a. förordning nr 1612/68) och nio direktiv om fri rörlighet för EU-medborgare och deras familjemedlemmar till en enda rättsakt.

Med anledning av regeringsrättens praxis behöver anpassningar göras beträffande reglerna för återbetalning av studielån för utomlands bosatta. För att åstadkomma en likabehandling behöver ändringar göras i äldre lagstiftning eller i övergångsbestämmelserna. Regeringen har därför nyligen gett CSN i uppdrag att göra en översyn av bestämmelser om återbetalning av studielån. Uppdraget skall redovisas senast den 15 november 2003.

Regeringen avser att tillkalla en utredning om diskriminering och annan kränkande behandling inom skolväsendet m.m. Enligt EG-direktivet mot etnisk diskriminering krävs bl.a. diskri- mineringsförbud i fråga om sociala förmåner. Utredaren skall därför även analysera studie- stödsområdet och överväga samt föreslå nödvän- diga författningsändringar för att genomföra det aktuella EG-direktivet.

Regeringen har även för avsikt att inom kort tillkalla en särskild utredare för att granska regleringen och användningen av personregister och annan behandling av personuppgifter vid CSN och andra myndigheter inom studie- stödsområdet. Avsikten är att utredaren skall lämna förslag till de författningsändringar som behövs för den framtida behandlingen av person- uppgifter i denna verksamhet.

Studiehjälpssystemet har under året varit före- mål för en särskild översyn. Uppdraget slutredo- visades i mars 2003 genom betänkandet Ekono- miskt stöd vid ungdomsstudier (SOU 2003:28).

I regleringsbrevet för 2003 har regeringen gett CSN i uppdrag att följa utvecklingen och effekterna av det nya studiestödssystemet. Upp- draget skall redovisas den 1 april 2004.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 166

9.3.2Insatser inom andra verksamhetsområden

Under studietiden fungerar studiestödssystemen tillsammans med andra trygghetssystem. Förändringar i ett trygghetssystem får ofta följdverkningar inom andra områden. Rege- ringen tillkallade i september 2002 en särskild utredare som fick i uppdrag att göra en analys av studerandes ekonomiska och sociala situation under den samlade studietiden, inklusive studieuppehåll (dir. 2002:120). Utredaren skall, mot bakgrund av de studerandes skiftande sociala situation, kartlägga samspelet mellan studiestödssystemet och andra förmånssystem som socialförsäkringssystemet inklusive bostadsbidragssystemet samt det ekonomiska biståndet enligt socialtjänstlagen och arbetslös- hetsförsäkringen. I tilläggsdirektiv har utred- ningen under året fått i uppdrag att analysera förutsättningarna för att införa ett barntillägg till studerande (dir. 2003:13). Den 31 december 2003 skall den studiesociala utredningen lämna sitt betänkande.

Regeringen tillkallade i november 2001 en sär- skild utredare med uppdrag att se över bestäm- melserna om skyddstiden för sjukpenning- grundande inkomst (dir. 2001:104). SGI-utred- ningen har tidigare under året lämnat sitt slutbetänkande där en ny försäkringsstruktur skisseras med planer på att i framtiden kunna ordna en särskild försäkringslösning för studerande. Utredningens slutbetänkande (SOU 2003:50) Sjukpenninggrundande inkomst

– skydd och anpassning är för närvarande föremål för remissbehandling.

145

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 166

9.4Resultatbedömning

9.4.1Resultat

Tabell 9.1 Antal studiestödstagare och utbetalda belopp 2002 för de största studiestöden1

Studiestöd/studiestödstagare	Antal	Antal	Antal	Antal	Varav kvinnor	Utbetalt i bidrag	Utbetalt i lån
	1999	2000	2001	2002	2002	2002 (mnkr)	2002 (mnkr)

Studiehjälp	389 737	386 453	388 490	398 721	48,6 %	2 672,7

Studiemedel	416 850	419 771	436 083	472 879	60,3 %	7 886,1	11 551,8

varav

Grundskolenivå	13 360	12 090	16 228	20 232	67,6 %	336,4	101,3

Gymnasienivå	96 307	92 719	94 791	110 868	63,0 %	1 826,7	1 394,3

Eftergymnasial nivå	274 591	282 075	293 120	310 639	58,6 %	5 318,7	8 532,6

Utlandsstudier	32 592	32 887	31 884	31 140	63,0 %	404,3	1 523,6

Studiemedelsräntor och
avskrivningar						4 782,6

Vuxenstudiestöd	185 046	153 830	114 114	56 071	73,4 %	2 618,8	155,7

Varav

Särskilt utbildningsbidrag	109 146	68 049	50 469	34 668	72,4 %	1 922,2

Särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa	41 349	52 188	36 531	10 359	74,3 %	309,4	68,3
arbetslösa

Särskilt vuxenstudiestöd	25 537	26 308	22 257	8 946	77,0 %	312,1	69,5

NT-svux 2	7 508	5 727	3 635	1 391	57,4 %	58,5	16,5

Särskilt vuxenstudiestöd till
studerande vid vissa	1 506	1 558	1 222	707	94,5 %	16,5	1,4
lärarutbildningar	1 506	1 558	1 222	707	94,5 %	16,5	1,4
lärarutbildningar

Totalt	991 633	960 054	938 687	927 671	56,1 %	17 960,2	11 707,5

Källa: CSN, Årsredovisning, 1999 till 2002

1Jämförelser med tidigare statistik över antalet studerande per utbildningsnivå är inte fullt ut jämförbar, beroende på att svux och svuxa har avskaffats och att det högre bidraget i studiemedelssystemet har tillkommit.

Antalet stödtagare redovisade för olika skolformer är högre än en nettoräknad redovisning eftersom en person kan ha läst på flera skolformer under en period och räknats under varje skolform.

2Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar.

Under verksamhetsåret 2002 fick 927 671 studerande studiestöd. Under 2002 har, utöver de studerande som redovisas i tabellen, fler än 17 000 personer fått bidrag vid korttidsstudier och nästan 900 högskolestuderande med synskada eller läshandikapp försetts med studielitteratur. Vidare har cirka 270 föräldrar fått bidrag till kostnader för utbildning i teckenspråk. Slutligen har 330 funktions- hindrade gymnasieelever fått bidrag till kostnader för studier vid riksgymnasierna.

Studiehjälp

Under 2002 lämnades studiehjälp till 398 721 personer, vilket är en ökning med 2,6 procent jämfört med föregående år. Antalet personer som fick inackorderingstillägg ökade med drygt 11 procent, medan det behovsprövade extra tillägget till elever från hushåll med låga

inkomster minskade med 8 procent. Utgiften för studiehjälpen har under budgetåret 2002 uppgått till 2,7 miljarder kronor.

Studiemedel

Under 2002 har antalet studerande med studie- medel ökat med nästan 37 000, motsvarande 8,5 procent, till 472 879 personer. Majoriteten åter- finns i eftergymnasiala studier. Könsfördel- ningen bland studiemedelstagarna är i stort sett oförändrad jämfört med tidigare år, dvs. majori- teten är kvinnor. Drygt 51 procent är yngre än 25 år, vilket är en minskning med 2 procent- enheter jämfört med 2001. Intresset för att förlägga studier utomlands är fortsatt hög. Utlandsstudier bedrivs huvudsakligen på efter- gymnasial nivå. De senaste åren har antalet

146

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 166

utlandsstuderande med studiemedel stabiliserats kring 30 000 personer.

Cirka 311 000 studerande i Sverige fick studiemedel på eftergymnasial nivå under 2002. Av dessa studerar cirka 288 000 i grundläggande högskoleutbildning. Till övrig eftergymnasial utbildning räknas bland annat kvalificerad yrkes- utbildning.

Under andra kalenderhalvåret 2002 studerade 266 356 personer med studiemedel på efter- gymnasial nivå. Av dessa har drygt 1 120 per- soner beviljats det högre bidraget. Det högre bidraget ges på eftergymnasial nivå enbart till utbildningsprogram som leder till yrkesteknisk examen, specialpedagogexamen och special- pedagogisk påbyggnadsutbildning. För motsva- rande period studerade 77 766 på grundskole- eller gymnasienivå med studiemedel. Av dessa hade nästan 34 procent den högre bidragsnivån. Drygt hälften av dem som studerade på grund- skolenivå med studiemedel har haft det högre bidraget, vilket motsvarar drygt 6 200 personer.

Utgiften för studiemedel budgetåret 2002 uppgick till cirka 15 miljarder kronor, vilket inne-fattar utgifter för studiemedelsräntor och avskrivningar.

Tabell 9.2 Antalet studerande med studiemedel (högre bidraget) fördelade efter nivå och kalenderhalvår. 1

Studiestöd

	2001:2	2002:1	2002:2
Grundskolenivå

Studiebidrag 82 %	5 365	7 707	6 206

Lån 18 %	2 597	3 424	2 146

Gymnasienivå

Studiebidrag 82 %	18 146	25 531	19 936

Lån 18 %	12 311	17 271	12 153

Eftergymnasial nivå

Studiebidrag 82 %	655	741	1 124

Lån 18 %	368	406	586

Totalt

Studiebidrag 82 %	24 166	33 979	27 266

Lån 18 %	15 276	21 101	14 885

Källa: CSN, Årsredovisning 2002

1 Antalet studiemedelstagare redovisade för olika nivåer är högre än en nettoräknad redovisning eftersom en person kan ha läst på flera nivåer under en period och räknats under varje nivå.

Möjligheten till studielån, bland studiemedels- tagare och vuxenstudiestödstagare, har utnyttjats av omkring 381 200 personer under 2002. Låne- benägenheten, dvs. studerande som tar lån i

förhållande till antalet studerande som tar emot bidrag, varierar beroende på utbildningsnivå. På grundskole- och gymnasienivå har benägenheten att låna sjunkit till drygt 65 procent under 2002, vilket är 5 procentenheter lägre än föregående år. På eftergymnasial nivå har under året 82 procent av studiemedelstagarna nyttjat lån, vilket är 2 procentenheter lägre än 2001. Utlands- studerande har under de senaste åren haft den högsta lånebenägenheten. Drygt 88 procent av de studerande utnyttjade lånemöjligheten (se tabell 9.3 Lånebenägenhet i procent).

Tabell 9.3 Lånebenägenhet i procent 1999 - 20021

Utbildningsnivå	1999	2000	2001	2002
Grundskole- och	74,8	75,3	70,2	65,1
gymnasienivå

Eftergymnasial	82,4	84,1	84,1	82,1
nivå i Sverige

Utlandsstuderande	87,5	88,1	88,6	87,9

Källa: CSN, Årsredovisning 2002

1 Lånebenägenheten är något annorlunda på terminsnivå och varierar även mellan höst- och vårttermin.

I studiemedelssystemet finns möjlighet till ett tilläggslån för studerande som är 25 år eller äldre.

Tabell 9.4 Totalt antal studerande med tilläggslån fördelade efter nivå och kalenderhalvår

Tilläggslån	2001:2	2002:1	2002:2

Grundskola	189	225	160

Gymnasienivå	2 420	3 408	3 176

Eftergymnasia	10 123	12 941	15 821
l nivå

Totalt	12 732	16 574	19 157

Källa: CSN, Årsredovisning 2002

Under andra kalenderhalvåret 2002 utnyttjade drygt 19 000 personer denna möjlighet. Som tabell 9.4 visar är antalet med tilläggslån störst för gruppen i eftergymnasiala studier.

Återbetalning av studielån

Sedan den 1 juli 2001 är tre olika återbetal- ningssystem i bruk parallellt. Det totala antalet låntagare under 2002 var cirka 1,4 miljoner per- soner. Låntagarnas skuld till CSN uppgick vid samma tillfälle till 153 miljarder kronor. CSN:s upplåning hos Riksgäldskontoret (RGK) för lån beviljade 1989-2001 utgjorde 113,1 miljarder kronor och för det nya studielånet 17,4 miljarder

147

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 166

kronor. Skillnaden mellan låntagarnas skuld till CSN och CSN:s skuld till RGK beror på att myndigheten betalar låntagarnas obetalda räntor under studietiden till RGK med anslagsmedel.

År 2002 prövades 232 000 nedsättnings- ärenden avseende återbetalning av studielån, vilket är något lägre än föregående år. Utgiften för lån utgörs främst av ränte- och avskrivningar av studielån.

Vuxenstudiestöd

Antalet studerande med särskilt utbild- ningsbidrag (ubs) har under 2002 minskat med drygt 15 800 personer jämfört med föregående budgetår. Stödformen upphörde vid årsskiftet. Vidare har antalet studerande med särskilt vuxenstudiestöd (svux) och särskilt vuxen- studiestöd för arbetslösa (svuxa) minskat med ungefär 39 500. Utgiften för verksamheten budgetåret 2002 uppgick till drygt 2,8 miljarder kronor.

Studiestödsadministration

Efterfrågan på information om studiestöd har under det senaste verksamhetsåret varit om- fattande. Frågeställningarna har dessutom varit komplexa, vilket under perioden ställt stora krav på de två studiestödsadministrerande myndig- heterna. Nedan redovisas nyckeltal för CSN:s och ÖKS verksamhet.

Tabell 9.5 Nyckeltal för CSN:s verksamhet

Tusental och procent

Verksamhet	1999	2000	2001	2002
Antal besök webbsida	1 100	1 900	3 200	3 460

Antal besök webbsvar	550	950	1 600	1 995

Antal besök datasvar	1 400	1 300	1 500	1 200

Antal besvarade
telefonsamtal		1 275	1 084	1 382

Ärendeutveckling
- tilldelning	1 157	1 090	1 068	986
- tilldelning

Andel avklarade
ärenden inom 3 veckor
- studiemedel	76 %	71 %	62 %	83 %

Andel avklarade
ärenden inom 3 veckor
– utlandsstudier	56 %	50 %	43 %	80 %

Andel avklarade
ärenden inom 3 veckor
–UBS	66 %	63 %	60 %	50 %

Andel avklarade
ärenden inom 3 veckor
–SVUX	44 %	45 %	49 %	51 %

Andel avklarade
ärenden inom 3 veckor
–SVUXA	53 %	50 %	50 %	50 %

Källa: CSN, Årsredovisning 1999 till 2002.

Som framgår av tabell 9.5 uppvisar CSN, för nästan alla typer av studiestöd, en ökande andel ärenden som avklarats inom tre veckor. Jämfört med 2001 har också antalet besvarade samtal ökat markant. Uppgifterna om antalet besök på myndighetens webbsida och användandet av webbsvar visar samtidigt på en allt större efterfrågan av information beträffande studiestödet.

148

Tabell 9.6 Nyckeltal för ÖKS verksamhet

Antal och procent

Verksamhet

Antal ärenden	2002	Andel	2001	Andel
Inkomna	4 570		2 153

Ingående balans från året
innan	521		0
innan

Summa ärenden	5 089		2 153


Avslutade	4 429	87 %	1 632	76 %

Öppna	660	13 %	521	24 %


Beslutande instans

Nämnden	897	20 %	400	25 %

Ordf + vice Ordf	6	0 %	-	-

Direktör	3 451	78 %	1 185	72 %

Annan	75	2 %	47	3 %


Bifall	521	12 %	262	16 %

Avslag	3 437	77 %	1 208	74 %

Avskrivning	213	5 %	-	-

Avvisade m.m.	258	6 %	-	-

Andel ärenden behandlade		46 %		62 %
inom 4 veckor

Genomsnittlig	39 dgr		27 dgr
handläggningstid

Källa: ÖKS, Årsredovisning 2001 och 2002.

År 2002 har varit ÖKS första hela verksam- hetsår. Detta innebär att resultatjämförelser med 2001, som endast avser andra halvåret, måste göras med försiktighet.

Cirka 4 600 ärenden inkom till nämnden under 2002. Den genomsnittliga handlägg- ningstiden 2002 ligger inom den sjätte veckan, vilket är något längre än 2002 års mål om en genomsnittlig handläggningstid om fyra veckor. Av inkomna ärenden avsåg merparten över- klaganden i studiemedelssystemet och en mindre del studiehjälpen. Drygt 340 överklaganden har avsett studiehjälp, 2 180 studiemedel på gym- nasial nivå och 2 040 studiemedel på eftergymnasial nivå. Nio ärenden har avsett rekryteringsbidrag till vuxenstuderande och bidrag vid korttidsstudier.

9.4.2Analys och slutsatser

Studiestöd är av stor betydelse för att förmå medborgare att börja studera. Eftersom studie-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 166

stöden utgör en av många insatser som syftar till att rekrytera till utbildning och att minska sned- rekryteringen kan dess effekter inte fångas genom enkla resultatmått. Enligt regeringens bedömning har dock insatserna inom studie- stödsområdet som helhet bidragit till att målen för utbildningspolitiken har kunnat uppnås. Efterfrågan av studiestöd har under året stått i nära relation till verksamhetens utveckling.

Antalet personer i de olika stödformerna förutom vuxenstudiestöden uppvisar en ökad volym verksamhetsåret 2002 jämfört med 2001. Det färre antalet studerande med vuxenstudie- stöd på grundskole- och gymnasienivå beror huvudsakligen på att stöden är under avveckling och på ett minskat antal platser inom vuxen- utbildningen.

Studiehjälp

Ökningen av antalet mottagare av studiebidraget är starkt förknippat med befolkningsutveck- lingen i berörd ålder. Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) befolkningsstatistik kom- mer antalet i åldersgruppen 16–18 år att öka ytterligare kommande år. Med dagens höga andel direktövergångar mellan grund- och gymnasieskola innebär detta en fortsatt ökning av antalet mottagare av studiehjälpen de närmaste åren.

I dagsläget börjar drygt 98 procent av ung- domarna i gymnasieskolan, vilket innebär att i stort sett samtliga går vidare till gymnasiala studier. Behovet av ett extra tillägg till hushåll med låga inkomster har sjunkit under 2002. Studiehjälpens syfte att bland annat motverka hinder av ekonomisk, social och geografisk karaktär får därmed anses uppfyllda.

Studiehjälpssystemet berördes inte av den studiestödsreform som trädde i kraft den 1 juli 2001. Någon genomgripande översyn av lagstiftningen har inte gjorts på länge och CSN har pekat på behovet av en samlad översyn av studiehjälpssystemet. Regeringen tillkallade där- för i mars 2002 en särskild utredare som fick uppdraget att bland annat klargöra studie- hjälpens roll i relation till andra ekonomiska samhällsstöd, främst på det familjepolitiska området (dir. 2002:47). Regeringen fastställde tilläggsdirektiv för utredaren genom beslut den 12 december 2002 (dir. 2002:149). Uppdraget har slutredovisats i mars 2003 i betänkandet

149

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 166

Ekonomiskt	stöd	vid	ungdomsstudier
(SOU 2003:28).	Betänkandet		remissbehandlas
för närvarande.

Studiemedel

Det nya studiemedelssystemet var en av regeringens största reformer under förra mandatperioden. Systemet har nu fungerat i drygt två år. Vissa smärre regelförändringar har gjorts. Ytterligare förenklingar av reglerna för studiestödet kan bli aktuella. I den mån det fordras ändringar i lag avser regeringen att återkomma till riksdagen med förslag till sådana förenklingar. Effekterna av reformen är fort- farande svåra att se då systemet endast fungerat under en begränsad tid.

Övergångsfasen för det nya studie- medelssystemet löpte ut vid halvårsskiftet 2003. Vissa följdändringar i regelsystemet främst på förordningsnivå har vidtagits som en följd härav. Detta innebär att studiefinansieringen för studerande på olika nivåer nu är mer samman- hållet än på många år.

Vuxenstuderande på grundskole- och gymna- sienivå kan numer få studiemedel, där sökanden har möjlighet att ansöka om den högre bidrags- delen om 82 procent av totalbeloppet i studie- medlen. Detta innebär att personer som övergår från studiefinansiering genom vuxenstudie- stöden till finansiering med studiemedel omför- delas i statistiken. Den enskilt största gruppen studiemedelstagare återfinns i grundläggande högskoleutbildning. Lärosätenas uppdrag 2002 har varit större än föregående år och plats- utnyttjandet har ökat från 96 till 98,5 procent. Att lärosätenas utbud än mer anpassats till efter- frågan jämfört med 2001 beror bland annat på den omflyttning av utbildningskapacitet som ägt rum under 2002 från lärosäten med rekryte- ringssvårigheter till lärosäten med högre sökandetryck. Dessa insatser har bidragit till att antalet studerande med studiemedel ökat även under 2002.

Under en följd av år har lånebenägenheten ökat. De senaste två årens resultat tyder emellertid på att viljan att låna minskat. Detta beror sannolikt på de regelförändringar som infördes i och med studiemedelsreformen den 1 juli 2001. Framförallt kan de skärpta åter- betalningskraven, bidragsdelens ökning från 27,8 till 34,5 procent av totalbeloppet, val av studie-

takt och det höjda fribeloppet påverkat studen- ternas benägenhet av att ta studielån.

Utvecklingen av antalet låntagare och beslut om nedsättning, överensstämmer med tidigare bedömningar. Återbetalning av studielån i det nya systemet har under innevarande år påbörjats, vilket föranlett regeringen att nu föreslå en mindre justering i regelsystemet, (se utgifts- område 15, avsnitt 4.1.2 anslag 25:2 Studiemedel m.m.).

Rekryteringsbidrag till vuxenstuderande

Som följd av politiska prioriteringar i vår- propositionen kommer den planerade utbygg- naden av rekryteringsbidraget vid vuxenstudier att ske i en lugnare takt än det ursprungligen var tänkt. Detta innebär i princip att dagens verk- samhetsnivå i kommunerna bibehålls.

Hela systemet skall utvärderas senast under 2005. Regeringen har därför gett Statens skol- verk i uppdrag att genomföra en utvärdering av rekryteringsbidraget och dess administration.

Vuxenstudiestöd

Antalet studerande med svux och svuxa har sjunkit jämfört med budgetåret 2001, vilket beror på att dessa stöd har avvecklats successivt sedan den 1 juli 2001. Antalet studerande med ubs har likaså sjunkit gradvis under de senaste åren i takt med att kunskapslyftet fasats ut. Detta har medfört att antalet studerande med dessa stöd minskat med omkring 58 000 personer. Ubs upphörde vid årsskiftet 2002/03 och övriga vuxenstudiestöd den 30 juni 2003. Vuxenstuderande kan fortsättningsvis i huvud-sak finansiera sina studier inom ramen för det generella studiemedelssystemet och genom det nya rekryteringsbidraget som trädde i kraft den 1 januari 2003.

CSN har tillsammans med Högskoleverket fått i uppdrag att utvärdera den särskilda utbildningssatsningen inom naturvetenskap och teknik (s.k. NT-utbildning med särskilt vuxen- studiestöd). Uppdraget omfattar bl.a. att redovisa antalet studenter som sökt respektive beviljats det särskilda vuxenstudiestödet, kostnaderna för stödet under perioden 1995– 2002 samt att analysera vuxenstudiestödets resultat och effekter mot bakgrund av den

150

redovisade statistiken. Uppdraget skall redovisas den 1 oktober 2003.

Bidrag vid korttidsstudier

Hanteringen av stödformen närmare mål- gruppen har inneburit en avsevärd förbättring i rekryteringen till korttidsstudier. LO, TCO och Sisus har till regeringen redovisat att cirka 17 000 personer fått bidrag under 2002, vilket är 13 000 fler än året innan stödet reformerades. Samtidigt har man anmält att många arbetstagare med kort tidigare utbildning och personer med funktionshinder inte kunnat beredas möjlighet till bidrag vid korttidsstudier på grund av begränsade resurser.

Mot bakgrund av detta kommer regeringen under kommande verksamhetsår att genomföra en satsning inom området i form av nya medel motsvarande 25 miljoner kronor. I resurs- förstärkningen ingår också en del medel avsedda för administrationen i syfte att stärka LO, TCO och Sisus förutsättningar att hantera den större verksamheten. Finansieringen sker inom studie- stödsverksamhetens ramar.

Regeringen har under 2003 givit LO, TCO och Sisus i uppdrag att gemensamt genomföra ett utvecklingsarbete i syfte att finna sam- ordnings- och effektivitetsvinster i hanteringen av bidraget. En rapport skall inkomma senast den 31 december 2003.

Inför verksamhetsåret 2003 har regeringen också utvecklat återrapporteringskraven för de två fackliga organisationerna och Sisus avseende hanteringen av bidrag vid korttidsstudier.

Regeringen föreslår inte några ytterligare förändringar av verksamheten, utan avvaktar resultatet av den rapport som skall redovisas den 31 december 2003. Regeringen kommer att följa utvecklingen inom verksamheten.

Studiestödsadministration

Den kraftiga utbyggnaden av utbildnings- väsendet, millennieskiftet och reformeringen av studiestödssystemet har inneburit stora påfrestningar för CSN och under 2001 lyckades inte myndigheten nå verksamhetsmålen. För att komma tillrätta med problemen har såväl regeringen som myndigheten själv vidtagit en rad åtgärder.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 166

Regeringen bedömer att verksamhetsåret 2002 präglats av en positiv trend för CSN i fråga om myndighetens service till de studerande. Myndighetens förmåga att effektivt hantera regelverk och handläggningsrutiner har förbättrats bland annat genom ett utvecklat IT- stöd. Telefontillgängligheten har ökat och handläggningstiderna har förkortats. Det nya kundcentret i Kiruna, som byggdes upp under 2001, har bidragit till den ökade tillgängligheten. Samtliga mål som ställdes upp i regleringsbrevet för 2002 vad gäller tilldelnings- och återbetal- ningsverksamhet, tilldelnings- och återbetal- ningsverksamhet för hemutrustningslån samt information och service har uppnåtts.

Regeringen anser att det finns förutsättningar för CSN att klara uppställda mål med oförändrade resurser under 2004. Minskade ärendevolymer, samordnat och förenklat studie- stödssystem, satsningen på kundcentret i Kiruna samt utvecklad IT-stöd skapar förutsättningar för myndigheten att rationalisera och omstruk- turera verksamheten. Regeringen gör därför bedömningen att servicen till de studerande kan bibehållas på en hög nivå under 2004.

Riksdagens revisorer har på eget initiativ genomfört en granskning av hur CSN uppfyller sitt uppdrag. I sin rapport Pengar till studier i tid (rapport 2002/03:7) berör revisorerna frågan om enklare regler såsom förskottsutbetalning och myndighetens finansieringsmodell. Revisorerna har också lämnat vissa förslag till åtgärder (2002/03:RR15).

Den 1 juli 2001 infördes ett nytt samordnat studiestöd. Vid sidan av studiestödssystemet har ett nytt bidrag till vuxenstuderande, rekryte- ringsbidraget, införts den 1 januari 2003. I jämförelse med de gamla vuxenstudiestöden är rekryteringsbidraget betydligt enklare att administrera då en stor del av prövningen sker i kommunerna. Sammantaget innebär de nya systemen klara administrativa förenklingar för myndigheten, då det framförallt var de äldre vuxenstudiestöden som var tidskrävande. Under en övergångsperiod medförde dock det nya studiestödssystemet inga större samord- ningsvinster eftersom samtliga vuxenstudiestöd fortfarande tillämpades parallellt. Under hösten 2003 kommer emellertid det samlade studiestödet att verka fullt ut, då övergångs- bestämmelserna upphörde den 1 juli 2003. Samtidigt har antalet studiestödstagare och

151

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 166

ärendevolymerna minskat till följd av bland annat att kunskapslyftet fasats ut.

Regeringens avsikt är att noga följa studiestödsreformen och CSN har därför fått i uppdrag att följa systemets utveckling och bevaka framförallt de nya inslagen i systemet. En rapport härom skall lämnas under våren 2004.

För att förbättra servicen till studie- stödstagarna och ge CSN bättre förutsättningar att sköta administrationen av studiestödet föreslogs vissa ändringar i studiestödslagen i förra årets budgetproposition. Regeringen har fortsatt arbetet och även genomfört vissa anpassningar av teknisk karaktär i studiestöds- förordningen. Regeringen anser att arbetet med att ytterligare förenkla regelverket skall fortsätta i syfte att åstadkomma en effektiv studiestöds- hantering och att göra systemet mer överblickbart för den enskilde. Bestämmelserna i studiestödslagen och studiestödsförordningen är förhållandevis allmänt hållna och CSN har en vid föreskriftsrätt. Myndigheten har därmed stora möjligheter att påverka administrationen genom förändringar i interna regler och handlägg- ningsrutiner.

Som ett led i förenklingsarbetet har CSN på uppdrag av regeringen inkommit med en första idéskiss till hur en försöksverksamhet med förskottsutbetalning av studiemedel kan genom- föras. Förslaget syftar till att förkorta handlägg- ningstiderna. I samband med remissbehand- lingen av Riksdagens revisorers rapport, Pengar till studier i tid, har starka invändningar mot ett sådant förslag inkommit från ett antal remissinstanser. Bland annat Justitieombuds- mannen, Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) och Justitiekanslern åberopar rättsäkerhetsaspekten som ett viktigt argument mot den föreslagna hanteringen. Frågan fordrar ytterligare analys och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Slutredovisning av det s.k. kontrollrutin- projektet inkom till regeringen den 2 december 2002. Projektets övergripande mål har varit att utveckla system, metoder och rutiner för att förbättra underlaget för beslut om skilda stöd och ersättningar, samt att förhindra samtidiga oförenliga utbetalningar från två eller flera ersättningssystem. CSN har i detta projekt samverkat med Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), Riksförsäkringsverket (RFV) och Arbetslöshetskassornas Samorganisation (SO). För CSN innebär möjligheten till samverkan

bland annat att tillgången till underlag för beslut i enskilda ärenden förenklas. Samarbetet förväntas också förenkla situationen för den enskilde ersättningstagaren. Under 2002 har CSN också arbetat aktivt med att uppnå kraven för en så kallad 24-timmarsmyndighet. Myndigheten har också bedrivit arbete på bred front vad gäller kompetensutveckling, sam- verkan och arbetsmiljö.

CSN är till stor del beroende av administrativa avgiftsinkomster, närmare hälften av verksamheten finansieras med dessa inkomster. I övrigt finansieras studiestödsverksamheten genom anslag över statsbudget. Riksdagens revisorer riktar i sin rapport, Pengar till studier i tid, kritik mot denna finansieringsmodell och anser att det finns skäl att ompröva finansieringssystemet. Systemet med bland- finansierad verksamhet är vanlig inom stats- förvaltningen. Regeringen är dock medveten om att ett alltför stort beroende av avgiftsinkomster inte är optimalt. I nuläget finns dock inget finansiellt utrymme att ompröva den rådande finansieringsmodellen, men regeringen avser att återkomma i frågan när det finansiella läget tillåter.

Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) har under sitt första hela verksamhetsår förhållandevis väl klarat balansen mellan service, ärendehantering och rättsäkerhet. En genom- snittlig handläggningstid på maximalt fyra veckor och en längsta normal handläggningstid på sex veckor har eftersträvats, vilket dock inte fullt ut kunnat uppnås under året. Handlägg- ningstiden beror i hög grad på om ett ärende måste remitteras till andra myndigheter eller på önskemål från klaganden om att få lämna in yttranden och kompletteringar. Åtgärder för att minska ärendebalansen har vidtagits av myndig- heten under hösten 2002.

ÖKS verksamhet och arbetsbelastning påver- kas huvudsakligen av förändrade förutsättningar inom studiestödsområdet. Under 2002 motsva- rade antalet inkomna ärenden förväntad volym. ÖKS gör bedömningen att ärendevolymerna om bl.a. antalet framtida återkravsärenden kommer att öka. Huvuddelen av övergångsbestäm- melserna till studiestödslagen (1999:1395) upphörde den 1 juli 2003, vilket enligt nämnden, kan medföra ett ökat antal överklaganden. Regeringen anser dock att det fortfarande är oklart hur stor effekt detta kommer att få för ÖKS verksamhet. Regeringen menar att

152

nämnden måste ha en beredskap för att kunna hantera ökade krav i framtiden. Detta gäller både den administrativa hanteringen av ärende-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 166

volymen och utvecklingen av de praxisskapande beslut som nämnden fattar.

153

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 166

154

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

10 Budgetförslag

10.1Anslag

10.1.1 25:1 Statens skolverk

Tabell 10.25:1 Anslagsutveckling för Statens skolverk

Tusental kronor

				Anslags-
2002	Utfall	349 914		sparande	17 077
2003	Anslag	309 730	1	Utgifts-	312 307
2003	Anslag	309 730	1	prognos	312 307
2004	Förslag	305 134	2

2005	Beräknat	301 602	3

2006	Beräknat	306 282	4

1Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

2I beloppet ingår 540 tkr fr.o.m. 2004 som kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

3Motsvarar 294 927 tkr i 2004 års prisnivå.

4Motsvarar 294 927 tkr i 2004 års prisnivå.

Statens skolverk är sektorsmyndighet för det offentliga skolväsendet och för den av det all- männa anordnade förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Skolverket skall bidra till måluppfyllelsen inom politikområdet genom sina instruktionsenliga uppgifter, bl.a. att genom utbildningsinspektion granska kvaliteten i skol- väsendet, förskoleverksamheten och skolbarns- omsorgen.

För 2002 redovisas ett anslagssparande på 17 077 000 kronor. Av dessa har 3 279 000 kro- nor dragits in.

Regeringens överväganden

I syfte att stärka den nationella likvärdigheten har Skolverkets uppgifter renodlats och kon- centrerats till kvalitetskontroll genom uppfölj- ning, utvärdering samt granskning och tillsyn.

Samtidigt bildades den 1 mars en ny myndighet med uppgift att främja skolutveckling.

I samband med myndighetsombildningen har Skolverket fått en styrelse och ålagts att ha en internrevision. Vidare har Skolväsendets över- klagandenämnd förstärkts.

Tyngdpunkten i det nya Skolverket skall ligga på utbildningsinspektionen så att kommuner och skolor kommer att granskas regelbundet. Regeringen har därför uppdragit åt Skolverket att senast den 1 november 2003 redovisa en plan över hur utbildningsinspektionen skall genom- föras. Målet är att inspektionen skall fördubblas jämfört med tidigare situation så att den omfat- tar varje kommun och alla skolor vart sjätte år. Skolverket har också fått ett särskilt uppdrag av regeringen att skärpa och utveckla sina rutiner och metoder vid godkännande och inspektion av fristående skolor. Dessutom skall verket under hösten genomföra en särskild inspektion av fri- stående skolor med konfessionell inriktning eller motsvarande.

Under de närmast kommande åren kommer Skolverket även att bedriva ett omfattande ar- bete med översyn av gymnasieskolans kursplaner som en följd av Gymnasiekommittén 2000:s förslag i betänkandet Åtta vägar till kunskap. En ny struktur för gymnasieskolan (SOU 2002:120).

Skolverket fick för budgetåret 2002 en revi- sionsberättelse med invändning på grund av att den interna styrningen och kontrollen avseende Skolverkets anslag inte har fungerat på ett till- fredsställande sätt. Bristerna består av att an- slagsmedel inte har utbetalats i enlighet med re- geringens beslut, samt att Skolverket inte har säkerställt att disponibla medel har tillförts rän- tekontot hos Riksgäldskontoret (RGK). Vidare

155

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

har omfördelning av utgifter mellan olika anslag skett med väsentliga belopp i ett sent skede un- der året. Ett finansiellt villkor har också överskridits. Bristerna har bl.a. fått till följd att Skolverket har ett för högt saldo på räntekontot hos RGK.

Skolverket har under året vidtagit en rad åt- gärder för att förbättra den interna styrningen och kontrollen. Regeringen vidtar tillsvidare ingen åtgärd men kommer noga att följa det fortsatta utvecklingsarbetet inom verket.

Skolverkets anslag tillfördes 15 miljoner kro- nor från anslag 25:3 Utveckling av skolväsende och barnomsorg för omstrukturering av verk- samheten under 2003. Av dessa medel föreslår regeringen att 5 miljoner kronor återförs 2004 och ytterligare 10 miljoner kronor återförs 2005.

Vidare föreslår regeringen att 15 578 000 kro- nor förs till anslag 25:2 Myndigheten för skolut- veckling för att anslaget skall motsvara en fördel- ning som täcker 12 månader jämfört med 10 månader som anslaget utgjorde för 2003.

Regeringen menar att tillsynsuppgiften och uppbyggnaden av utbildningsinspektionen sär- skilt måste prioriteras under de kommande åren. För att ytterligare förstärka myndighetens inspektions- och tillsynsverksamhet tillförs myndigheten 5 miljoner kronor. Myndigheten bör även överväga vilka omprioriteringar inom övriga verksamhetsområden som kan behövas för att nå målet om en kraftig förstärkning av utbildningsinspektionen.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 305 134 000 kronor för budgetåret 2004.

Tabell 10.25.1 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års	309 730	309 730	309 730
statsbudget 1
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	10 554	17 802	22 884
Beslut	5 540	5 665	5 753

Överföring till/från andra	-20 690	-31 595	-32 085
anslag

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	305 134	301 602	306 282

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.225:2 Myndigheten för skolutveckling1

Tabell 10.25:2 Anslagsutveckling för Myndigheten för skolutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2002	Utfall			sparande

2003	Anslag	75 759	2	Utgifts-	73 865
2003	Anslag	75 759	2	prognos	73 865

2004	Förslag	94 275	3

2005	Beräknat	96 496	4

2006	Beräknat	98 108	5

1Nytt anslagsnamn.

2Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

3I beloppet ingår 257 tkr fr.o.m. 2004 som kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

4Motsvarar 94 275 tkr i 2004 års prisnivå.

5Motsvarar 94 275 tkr i 2004 års prisnivå.

Myndigheten för skolutveckling inrättades i mars 2003 efter en ombildning av Statens skol- verk. Myndighetens uppgift är att stödja verk- samhetsutveckling i förskoleverksamhet, skol- barnsomsorg, skola och vuxenutbildning i syfte att uppnå ökad måluppfyllelse och likvärdighet i utbildningen. Stödet ges i form av generella ut- vecklingsinsatser med fokus på nationellt prio- riterade områden och i form av riktat utveck- lingsstöd främst genom att stödja kvalitets- utvecklingsarbete och utveckling av lärande och lärmiljöer. Vidare skall Myndigheten för skol- utveckling främja kompetensutveckling av per- sonal samt svara för den statliga rektorsut- bildningen m.m. Insatserna skall bl.a. utgå från kunskap om såväl skolförbättring som utveck- ling av organisation och ledarskap.

Regeringens övervägande

Myndigheten för skolutveckling har genom sitt uppdrag en viktig roll när det gäller att driva på utvecklingen inom förskoleverksamheten, skol- barnsomsorgen, skolan och vuxnas lärande. Myndighetens insatser skall fokuseras till de na- tionellt prioriterade områdena basfärdigheter och utbildningsvillkor för barn och ungdomar i segregerade områden.

Det är viktigt att myndighetens arbete och or- ganisation karaktäriseras av ett flexibelt, behovs- prövat och projektinriktat arbetssätt, liksom att myndigheten samverkar med kommuner och andra huvudmän, myndigheter samt berörda or- ganisationer och nätverk.

156

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Genom att Myndigheten för skolutveckling nyligen inrättats är det för tidigt att bedöma myndighetens resultat. Regeringen följer dock utvecklingen inom myndigheten, bl.a. vad gäller insatser och arbetsmetoder.

Från anslag 25:1 Statens skolverk tillförs 15 578 000 kronor för att anslaget skall motsvara en fördelning som täcker 12 månader jämfört med 10 månader som anslaget utgjorde för 2003. Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 94 275 000 kronor för budgetåret 2004.

Tabell 10.25.2 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års	75 759	75 759	75 759
statsbudget 1

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	2 681	4 529	5 870
Beslut	257	263	267

Överföring till/från andra	15 578	15 945	16 211
anslag

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	94 275	96 496	98 108

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.325:3 Utveckling av skolväsende och barnomsorg

Tabell 10.25:3 Anslagsutveckling för utveckling av skolväsende och barnomsorg

Tusental kronor

				Anslags-
2002	Utfall	470 932		sparande	125 124

2003	Anslag	351 901	1	Utgifts-	303 703
2003	Anslag	351 901	1	prognos	303 703

2004	Förslag	197 894

2005	Beräknat	213 030	2

2006	Beräknat	216 926	3

1Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

2Motsvarar 208 141 tkr i 2004 års prisnivå.

3Motsvarar 208 141 tkr i 2004 års prisnivå.

Ändamålet med anslaget är att främja utveckling av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Ur anslaget bekostas främst insatser som Myndigheten för skolut- veckling vidtar för att stödja och stimulera kommuner och verksamheter inom barnomsorg,

skola och vuxenutbildning i deras arbete med verksamhetsutveckling. Anslaget används även för:

-utveckling av nationella prov

-annat centralt initierat utvecklingsarbete inom utbildningssystemet

-satsningar för att främja skolväsendets internationalisering

-bidrag till vissa organisationer

-statlig rektorsutbildning samt

-administration, uppföljning och utvärdering av vissa uppdrag.

För 2002 redovisas ett anslagssparande på 125 124 000 kronor. Av detta har 32 000 000 kronor dragits in.

Regeringens överväganden

Liksom föregående år bör Regeringens utveck- lingsplan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildning (skr. 2001/02:188), styra vilka insatser och områden som skall prioriteras i arbetet med att stödja utvecklingen inom barn- omsorg och skolväsendet. En central uppgift för myndigheten är att förbättra utbildningsvillko- ren för barn och ungdomar i områden som präglas av etnisk eller social segregation, liksom att stödja kvalitetsutvecklingen i kommuner och verksamheter inom barnomsorg och skola. Stö- det bör avse såväl verksamheter med kommunal som annan huvudman. Arbetet med att stödja utvecklingsinsatser avseende elevers basfärdig- heter bör fortsätta, liksom satsningar för att sti- mulera utvecklingen och användningen av IT i skolan.

Medel bör även avsättas för att stödja utveck- lingen av vuxenutbildningen, bl.a. genom ett fortsatt främjande av insatser rörande svenska för invandrare samt stöd till kommunerna i deras arbete med en fortsatt utveckling av vuxnas lä- rande i enlighet med de riktlinjer som regeringen angav i propositionen om Vuxnas lärande (prop. 2000/01:72).

Regeringen har fattat beslut om att tillsätta en jämställdhetsdelegation fr.o.m. december 2003 t.o.m. juni 2006. Delegationens verksamhet fi- nansieras från anslaget.

Vidare bör medel avsättas dels för matematik- delegationens fortsatta arbete, dels för den dele- gation för yrkesutbildning som kommer att till- sättas. Insatser för att utveckla undervisningen i naturvetenskap och teknik bör också prioriteras.

157

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Viktiga insatser som finansieras från anslaget är vidare stöd till det nationella centrumet för främjande av fysisk aktivitet hos barn och ung- dom, som regeringen inrättade under 2003, pro- jektet Attraktiv skola som syftar till att utveckla läraryrkets attraktivitet samt APU utomlands för elever på gymnasieskolans program med yr- kesämnen.

Budgetåret 2003 tillfördes anslaget 161,9 mil- joner kronor från vissa anslag inom utgiftsom- råde 16 för att förstärka kvalitetsarbetet enligt utvecklingsplanens förslag. Dessa medel återförs 2004 till respektive anslag. Vidare fördes 15 mil- joner kronor från anslaget till anslag 25:1 Statens skolverk för omstrukturering av verksamheten. Av dessa medel föreslår regeringen att 5 miljoner återförs 2004 och 10 miljoner kronor 2005.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 197 894 000 kronor för budgetåret 2004.

Tabell 10.25.3 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års	351 901	351 901	351 901
statsbudget 1
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	5 560	13 956	20 647
Beslut	0	0	0

Överföring till/från andra	-159 567	-152 827	-155 622
anslag

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	197 894	213 030	216 926

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.4 25:4 Specialpedagogiska institutet

Tabell 10.25:4 Anslagsutveckling för Specialpedagogiska institutet

Tusental kronor

				Anslags-
2002	Utfall	321 466		sparande	1 816

2003	Anslag	321 497	1	Utgifts-	320 098
2003	Anslag	321 497	1	prognos	320 098

2004	Förslag	332 820	2

2005	Beräknat	340 641	3

2006	Beräknat	346 352	4

1Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

2I beloppet ingår 517 tkr fr.o.m. 2004 som kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

3Motsvarar 332 820 tkr i 2004 års prisnivå.

4Motsvarar 332 820 tkr i 2004 års prisnivå.

Specialpedagogiska institutet är en rikstäckande myndighet för statens samlade stöd i special- pedagogiska frågor rörande barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder.

Institutets uppgift är att ge specialpedagogiskt stöd till kommuner och andra huvudmän som ansvarar för förskola, skola, skolbarnsomsorg, vuxenutbildning och fristående skolor som står under statlig tillsyn. I uppdraget ingår att sprida information och kunskap inom det specialpeda- gogiska området samt att initiera och medverka i utvecklingsarbete inom området.

Specialpedagogiska institutet är organiserat i fem regioner: norra, östra, mellersta, västra och södra regionen. Regionerna har till uppgift att bl.a. ge råd och handledning till arbetslag, spe- cialpedagoger, rektorer och chefer, arrangera och medverka i kompetensutveckling, informera för- äldrar, arbetslag och huvudmän i specialpedago- giska frågor, ta initiativ till utvecklingsverksam- het, samla in och förmedla forskningsresultat inom området samt att ta initiativ och delta i in- ternationell samverkan.

I myndigheten ingår dessutom Resurscenter syn, Resurscenter döv/hörsel, Resurscenter döv- blind samt Resurscenter tal- och språk. Resurs- centren har i uppdrag att genomföra utredningar och träning av enskilda barn och ungdomar. Re- surscentren ger även information och utbildning till föräldrar, lärare och annan personal.

För viss utveckling av läromedel för vuxna har regeringen sedan 2002 tillfört anslaget 3 miljoner kronor per år.

Anslaget får användas för att finansiera kostnader uppkomna under anslag 25:5 Skolut- veckling och produktion av läromedel för elever med funktionshinder.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 10.25:4 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt-
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)

Utfall 2002	0	38 664	168 017	-129 353

Prognos 2003	0	35 000	152 000	-117 000

Budget 2004	0	35 000	152 000	-117 000

Intäkterna avser främst ersättning från kommu- nerna för elever vid Resurscenter syn Örebro samt Resurscenter tal och språk. Dessa intäkter

158

får disponeras av myndigheten. Prognosen utgår från regeringens beslut (SKOLFS 2001:28) om att avgifterna för barn i värdkommunerna, dvs. de kommuner där verksamheten är belägen, skall uppgå till 64 700 kronor per barn och år och att avgiften för barn från andra kommuner skall uppgå till 188 700 kronor per barn och år. Av- gifterna utsätts för prövning varje år. Det eko- nomiska målet är att intäkterna delvis skall täcka kostnaderna för verksamheten. Kostnader som inte finansieras med avgiftsintäkter skall finan- sieras från detta anslag.

För budgetåret 2002 redovisas ett anslagsspa- rande på 1 816 000 kronor. Specialpedagogiska institutet får disponera anslagssparandet.

Regeringens överväganden

Utredningen om läromedel för barn, elever och vuxenstuderande med funktionshinder (dir. 2001:65) lämnade sitt slutbetänkande Läromedel

– specifikt (SOU 2003:15) den 31 januari 2003. Utredningen hade i uppgift att göra en översyn av statens engagemang för framställning och an- passning av läromedel och studiematerial för barn, elever och vuxna med funktionshinder i förskola, skola och vuxenutbildning. Regeringen bereder för närvarande frågan och tills vidare har Specialpedagogiska institutet ett fortsatt ansvar för utveckling och produktion av läromedel för elever med funktionshinder. Regeringen avser att under 2004 tydliggöra Specialpedagogiska in- stitutets uppdrag gällande utveckling och pro- duktion av läromedel för barn, elever och vuxen- studerande med funktionshinder från förskolan till vuxenutbildningen.

Utredningen om visstidsplaceringar (dir. 2002:106) redovisade sitt slutbetänkande Viss- tidsutbildning vid statliga resurscenter (SOU 2002:106) i november 2002. Betänkandet bereds för närvarande i Utbildningsdepartementet. Regeringen avser att återkomma med förslag till riksdagen under våren 2004.

Specialpedagogiska institutet fick för budget- året 2002 en revisionsberättelse med invändning på grund av att den interna styrningen och kon- trollen avseende institutets anslag inte har funge- rat på ett tillfredsställande sätt under år 2002. Myndigheten har inte haft kontroll över de två betalningsflöden som används. Som en följd av detta har institutet ett 9,1 mnkr för lågt saldo på räntekontot hos Riksgäldskontoret vid årsskiftet 2002/03. Dessutom redovisas felaktigt en ford-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

ran på statsverket i posten Avräkning med stats- verket med samma belopp.

Regeringen har med anledning av en revi- sionsanmärkning för budgetåret 2001 givit Spe- cialpedagogiska institutet i uppdrag att se över samtliga ekonomiadministrativa rutiner, identi- fiera problem samt föreslå åtgärder. I uppdraget ingick även att redovisa hur institutets interna styrning och kontroll skall stärkas och utvecklas. Myndigheten presenterade en delrapport av uppdraget den 31 januari 2003 och en slutrap- port den 31 maj 2003. Regeringen bedömer att de av myndigheten vidtagna åtgärder på sikt leder till förbättringar i myndighetens ekonomi- styrning. Regeringen avser att noga följa utveck- lingen.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 332 820 000 kronor för budgetåret 2004.

Tabell 10.25.4 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års	321 497	321 497	321 497
statsbudget 1
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	10 806	18 615	24 317

Beslut	517	529	538

Överföring till/från andra	0	0	0
anslag

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	332 820	340 641	346 352

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.525:5 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med funktionshinder

Tabell 10.25:5 Anslagsutveckling för skolutveckling och produktion av läromedel för elever med funktionshinder

Tusental kronor

				Anslags-
2002	Utfall	22 838		sparande	0
2003	Anslag	22 558	1	Utgifts-	21 936
2003	Anslag	22 558	1	prognos	21 936
2004	Förslag	23 077

2005	Beräknat	23 555	2

2006	Beräknat	23 863	3

1Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

2Motsvarar 23 077 tkr i 2004 års prisnivå.

3Motsvarar 23 077 tkr i 2004 års prisnivå.

159

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Utredningen om läromedel för barn, elever och vuxenstuderande med funktionshinder (dir. 2001:65) lämnade sitt slutbetänkande den 31 ja- nuari 2003 efter att ha fått förlängning av utred- ningstiden (dir. 2002:131). Utredningen hade i uppdrag att göra en översyn av statens engage- mang för framställning och anpassning av läro- medel och studiematerial för barn, elever och vuxna med funktionshinder i förskola, skola och vuxenutbildning.

Regeringen bereder för närvarande frågan och tills vidare har Specialpedagogiska institutet ett fortsatt ansvar för utveckling och produktion av läromedel för elever med funktionshinder.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 10.25:5 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt-
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)

Utfall 2002	0	12 370	76 667	-64 297

Prognos 2003	0	12 000	72 000	-60 000

Budget 2004	0	12 000	72 000	-60 000

Det ekonomiska målet är att intäkterna från lä- romedelsförsäljningen delvis skall finansiera verksamheten. De kostnader som inte finansie- ras med avgiftsintäkter skall finansieras från detta anslag samt från anslaget 25:4 Specialpeda- gogiska institutet.

Regeringens överväganden

Med anledning av utredningen om läromedel för barn, elever och vuxenstuderande med funk- tionshinder avser regeringen att under 2004 tyd- liggöra Specialpedagogiska institutets uppdrag gällande utveckling och produktion av läromedel för barn, elever och vuxenstuderande med funk- tionshinder från förskola till vuxenutbildning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 23 077 000 kronor för budgetåret 2004.

Tabell 10.25:5 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års statsbudget 1	22 558	22 558	22 558

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	519	997	1 305
Beslut	0	0	0

Överföring till/från andra anslag	0	0	0

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	23 077	23 555	23 863

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.6 25:6 Specialskolemyndigheten

Tabell 10.25:6 Anslagsutveckling för

Specialskolemyndigheten

Tusental kronor

				Anslags-	14 632
2002	Utfall	251 849		sparande	14 632

2003	Anslag	234 246	1	Utgifts-	235 144
2003	Anslag	234 246	1	prognos	235 144

2004	Förslag	242 333	2

2005	Beräknat	247 967	3

2006	Beräknat	252 037	4

1Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

2I beloppet ingår 294 tkr fr.o.m. 2004 som kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

3Motsvarar 242 333 tkr i 2004 års prisnivå.

4Motsvarar 242 333 tkr i 2004 års prisnivå.

Utbildningen i specialskolan har som mål att ge barn och ungdomar som är döva eller hörselska- dade en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den utbildning som ges i grundskolan eller för berörda elever i särskolan.

Myndigheten består av sex skolenheter, varav fem är regionala specialskolor för döva och hör- selskadade elever och en är en nationell special- skola för döva och hörselskadade med utveck- lingsstörning samt för dövblindfödda elever. Förutsättningen för elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling är att de erbjuds en teckenspråkig miljö.

160

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 10.25:6 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt-
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)

Utfall 2002	-	98 369	333 083	-234 714

Prognos 2003	-	101 000	342 000	-241 000

Budget 2004	-	100 000	342 039	-242 039

Avgifterna utgörs av ersättning från kommu- nerna för elever i specialskola. Dessa intäkter får disponeras av myndigheten. Prognosen utgår från regeringens beslut (SKOLFS 2003:2) om att avgifterna för elever i värdkommunerna, dvs. de kommuner där verksamheten är belägen, skall uppgå till 64 700 kronor per elev och år och att avgiften för elever från andra kommuner skall uppgå till 188 700 kronor per elev och år. Avgif- terna utsätts för prövning årligen.

Det ekonomiska målet är att intäkterna från Specialskolemyndighetens verksamhet delvis skall täcka kostnaderna för verksamheten. Kost- nader som inte finansieras med avgiftsinkomster skall finansieras från detta anslag.

För 2002 redovisas ett totalt anslagssparande på anslaget om 14 632 000 kronor. Av detta har 4 841 000 kronor dragits in.

Regeringens överväganden

Andelen avgångselever som lämnar specialskolan med fullständiga avgångsbetyg är fortsatt låg. I flera enskilda kärnämnen är resultatet ändå till- fredställande i relation till elevernas inlärnings- betingelser och förutsättningar i övrigt. Special- skolemyndighetens arbete med myndighets- gemensamma utvecklings- och kompetensför- stärkande projekt har fortsatt. Exempelvis har omfattande utbildningsprogram i teckenspråk genomförts samt seminarium kring olika meto- diska/pedagogiska utvecklingsfrågor. Regeringen bedömer att Specialskolemyndigheten på ett systematiskt och aktivt sätt arbetar med att öka måluppfyllelsen.

Regeringen avser att noga följa hur myndig- hetens ökade kostnader för bl.a. pensionsavgifter påverkar verksamhetens utvecklingsinsatser och resultat.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 242 333 000 kronor för budgetåret 2004.

Tabell 10.25.6 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års	234 246	234 246	234 246
statsbudget 1

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	7 793	13 420	17 485
Beslut	294	301	306

Överföring till/från andra	0	0	0
anslag

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	242 333	247 967	252 037

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.725:7 Särskilda insatser på skolområdet

Tabell 10.25:7 Anslagsutveckling för särskilda insatser på skolområdet

Tusental kronor

				Anslags-
2002	Utfall	255 534		sparande	12 982

2003	Anslag	266 177	1	Utgifts-	260 023
2003	Anslag	266 177	1	prognos	260 023

2004	Förslag	278 037

2005	Beräknat	286 421	2

2006	Beräknat	295 132	3

1Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

2Motsvarar 278 037 tkr i 2004 års prisnivå.

3Motsvarar 278 037 tkr i 2004 års prisnivå.

Under detta anslag beräknar regeringen medel för i huvudsak:

-bidrag till kommuner för samordnade regionala utbildningsinsatser för elever med funktionshinder och samordnade utbild- ningsinsatser avseende särskild undervis- ning på sjukhus m.m. enligt förordningen (1991:931) om statsbidrag till särskilda in- satser på skolområdet

-ett elevbaserat tilläggsbidrag till Göteborgs, Kristianstads, Stockholms och Umeå kommuner för speciellt anpassad gymna- sieutbildning för svårt rörelsehindrade ele- ver (Rh) från hela landet

-bidrag till Örebro kommun enligt avtal mellan staten och kommunen om viss stat-

161

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

lig ersättning avseende gymnasial utbild- ning i Örebro för döva och hörselskadade elever (RGD/RGH)

-särskilda statsbidrag enligt avtal mellan sta- ten och Sörmlands landsting samt Örebro kommun om bidrag till kostnader för viss riksrekryterande utbildning för elever med utvecklingsstörning

-bidrag enligt förordningen (SKOLFS

2002:21) om statsbidrag för vissa elever vid Salbohedskolan.

Den huvudsakliga faktorn som styr utgifterna på anslaget är antalet elever. För 2002 redovisas ett anslagssparande på 12 982 000 kronor. Av detta har 10 874 000 kronor dragits in.

Regeringens överväganden

Enligt förordningen (1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet kan en kommun, ett landsting eller ett kommunalför- bund få statsbidrag till vissa utbildningsinsatser av regional art för funktionshindrade elever. Specialpedagogiska institutet har under 2002 genomfört vissa förändringar för att förbättra arbetet med fördelning av medel. I januari 2003 påbörjas även ett arbete med hur uppföljningen skall ske.

Elevantalet på gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade elever (Rh-gymnasierna) har under året varit 175. Elevantalet på riksgymna- sierna för döva och hörselskadade elever (RGD/RGH) har under året varit 423. Utbild- ningen är organiserad vid tre av Örebro kom- muns skolenheter. Elevantalet vid riksgymna- sierna vid såväl RGD/RGH som Rh-anpassad utbildning beräknas i stort sett till oförändrad nivå.

Budgetåret 2003 fördes 2 108 000 kronor från anslaget till anslag 25:3 Utveckling av skolväsende och barnomsorg som en del i finansieringen av en förstärkt kvalitetssatsning. Dessa medel återförs nu till anslaget.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 278 037 000 kronor för budgetåret 2004.

Tabell 10.25.7 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års	266 177	266 177	266 177
statsbudget 1
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	9 689	18 008	26 651
Beslut	0	0	0

Överföring till/från andra	2 171	2 236	2 304
anslag

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	278 037	286 421	295 132

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.8 25:8 Sameskolstyrelsen

Tabell 10.25:8 Anslagsutveckling för Sameskolstyrelsen

Tusental kronor

				Anslags-
2002	Utfall	30 081		sparande	-311

2003	Anslag	31 168	1	Utgifts-	30 921
2003	Anslag	31 168	1	prognos	30 921

2004	Förslag	32 377	2

2005	Beräknat	33 129	3

2006	Beräknat	33 671	4

1Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

2I beloppet ingår 173 tkr fr.o.m. 2004 som kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

3Motsvarar 32 377 tkr i 2004 års prisnivå.

4Motsvarar 32 377 tkr i 2004 års prisnivå.

Utbildningen vid sameskolorna och den integre- rade samiska undervisningen i den kommunala grundskolan har som mål att bevara och utveckla det samiska språket och den samiska kulturen genom att ge samiska barn en utbildning med samisk inriktning. Utbildningen skall i övrigt för sameskolan motsvara utbildningen t.o.m. årskurs 6 i grundskolan och för den integrerade samiska undervisningen t.o.m. årskurs 9 i grundskolan.

Sameskolstyrelsen, som är styrelse för same- skolorna och integrerad undervisning i den kommunala grundskolan, får även efter avtal med en kommun fullgöra kommunens uppgifter inom förskoleklass och förskole- och fritids- hemsverksamheten för samiska barn. Det finns sex sameskolor och den integrerade samiska un- dervisningen bedrivs inom kommunal grund- skola i nio kommuner. Antalet elever är i stort sett oförändrat jämfört med föregående år.

162

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Uppföljning av kunskapsmålen i årskurs 5 vi- sar att måluppfyllelsen i sameskolan behöver öka i framför allt svenska, engelska och samiska. Vissa problem finns att kunna rekrytera pedago- giskt utbildade lärare med adekvata kunskaper i samiska. Behov föreligger också av kompetens- utveckling i samiska för befintlig personal för att undervisningen i så stor utsträckning som möj- ligt skall kunna bedrivas på samiska. Ett särskilt angeläget område för Sameskolstyrelsen är att öka tillgången på läromedel i de olika samiska språkvarieteterna.

En jämförelse mellan budget och utfall bud- getåret 2002 visar ett underskott på 311 000 kro- nor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 10.25:8 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt-
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)

Utfall 2002	7 853	7 054	7 030	24

Prognos 2003	7 600	7 900	7 780	120

Budget 2004	7 700	7 900	7 900	0

Regeringens överväganden

Sameskolstyrelsen bedriver en verksamhet med i huvudsak goda resultat för elever i både same- skolan och den integrerade verksamheten. Re- geringen förutsätter att Sameskolstyrelsen upp- märksammar behovet av åtgärder för att öka måluppfyllelsen i sameskolan.

Sameskolstyrelsen fick för budgetåret 2002 revisionsanmärkningar avseende den ekono- miska redovisningen. Kostnader och intäkter har inte blivit rättvisande redovisade för förskole- och fritidshemsverksamheten som expanderat under de senaste två åren. Anmärkningarna in- nebär att myndighetens totala kostnader och andra intäkter än anslag inte har fördelats per verksamhetsgren. Bristerna har fått till följd att kostnaden per elev i undervisningen och kostna- derna för förskole- och fritidshemsverksamheten är för lågt redovisade.

Sameskolstyrelsen har vidtagit åtgärder för att förstärka sin ekonomiadministration, med in- riktning mot redovisning och controllerfunk- tion. Regeringen kommer noga att följa de åt-

gärder som myndigheten vidtar för att förbättra redovisningen.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 32 377 000 kronor för budgetåret 2004.

Tabell 10.25:8 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års statsbudget 1	31 168	31 168	31 168

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	1 036	1 784	2 323
Beslut	173	177	180

Överföring till/från andra anslag	0	0	0

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	32 377	33 129	33 671

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.9 25:9 Maxtaxa i barnomsorgen m.m.

Tabell 10.25:9 Anslagsutveckling för maxtaxa i barnomsorgen m.m.

Tusental kronor

				Anslags-	18 528
2002	Utfall	3 881 472		sparande	18 528

2003	Anslag	3 900 000	1	Utgifts-	3 900 000
2003	Anslag	3 900 000	1	prognos	3 900 000

2004	Förslag	3 660 000

2005	Beräknat	3 660 000

2006	Beräknat	3 660 000

1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

Under anslaget bekostas statsbidrag till de kommuner som har ett system med maxtaxa i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen samt det statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgär- der motsvarande 500 miljoner kronor som skall lämnas till de kommuner som tillämpar maxtaxa. Under anslaget bekostas även Skolverkets kost- nader för arbete med administration av rekvisi- tioner från kommunerna samt den uppföljning av reformens olika delar för vilken Skolverket skall ansvara. Kompensationen till kommunerna för de övriga delarna av reformen om maxtaxa och allmän förskola ges genom det generella statsbidraget under utgiftsområde 25, anslag 91:1

Generellt statsbidrag till kommuner och landsting. För den allmänna förskolan är kompensationen 1 200 miljoner kronor, för förskoleverksamhet

163

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

för barn till arbetslösa och föräldralediga 300 respektive 200 miljoner kronor.

Skolverkets uppföljning av maxtaxereformen beskrivs i avsnitt 5.1.1.

För 2002 redovisas ett anslagssparande på 18 528 000 kronor. Allt anslagssparande har dra- gits in.

Regeringens överväganden

I 2003 års ekonomiska vårproposition föreslog regeringen i syfte att begränsa statens utgifter att de högsta avgifterna i maxtaxan höjs. Höjningen innebär att avgifterna höjs för hushåll med av- giftsgrundande inkomster över 38 000 kronor i månaden. De höjda avgifterna innebär möjlighet till ökade avgiftsinkomster för kommunerna. Regeringen sänker i och med detta det stats- bidrag som lämnas till kommuner som tillämpar maxtaxan med 240 miljoner kronor per år från och med 2004. De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2004.

Regeringen bedömer att alla kommuner kommer att tillämpa systemet med maxtaxa i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Mot bakgrund av detta föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 3 660 000 000 kronor för budgetåret 2004.

Tabell 10.25.9 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års	3 900 000	3 900 000	3 900 000
statsbudget 1
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	0	0	0
Beslut	-240 000	-240 000	-240 000

Överföring till/från andra	0	0	0
anslag

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	3 660 000	3 660 000	3 660 000

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.1025:10 Bidrag till personalför- stärkning i skola och fritidshem

Tabell 10.25:10 Anslagsutveckling för bidrag till personalförstärkning i skola och fritidshem

Tusental kronor

				Anslags-
2002	Utfall	1 490 111		sparande	18 550

2003	Anslag	2 500 000	1	Utgifts-	2 489 000
2003	Anslag	2 500 000	1	prognos	2 489 000

2004	Förslag	3 500 000

2005	Beräknat	4 500 000

2006	Beräknat	5 000 000

1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

I och med riksdagens beslut om budget- propositionen för 2001 (prop. 2000/01:1 utg.omr. 16, bet. 2000/01:UbU1, rskr. 2000/01:99) infördes ett särskilt statsbidrag rik- tat till skolsektorn för att öka personaltätheten. Bidraget avser att förbättra förutsättningarna för att höja skolornas resultat i förhållande till mål uttryckta i läroplan och kursplaner genom att tillföra mer personal till skola och fritidshem. Bidraget skall användas till personalförstärk- ningar som är strategiska för att nå en ökad mål- uppfyllelse. Kostnader i samband med Skolver- kets administration och uppföljning av statsbidraget skall inrymmas i de beräknade medlen.

Statsbidraget för personalförstärkningar be- räknas öka successivt med en miljard kronor år- ligen tills nivån fem miljarder kronor är nådd. Anslaget styrs av förordningen (2001:36) om statsbidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem.

Skolverkets uppföljning av statsbidragen för läsåret 2001/02 visar att 96 procent av kommu- nerna använt bidraget för avsett ändamål. Skol- verket har därför hållit inne hela eller del av 11 kommuners statsbidrag vid utbetalningen i feb- ruari 2003. Summan uppgår till ca 10,4 miljoner kronor, vilket motsvarar en procent av de totalt fördelade bidragen 2001/02. Orsaken är att dessa kommuners kostnader för personalförstärk- ningar understigit tilldelat statsbidrag.

Skolverkets uppföljning och utvärdering av personalförstärkningsbidragets första bidragsår beskrivs vidare i avsnitt 6.1.4 och i resultat- bedömningsavsnittet 6.2.

För 2002 redovisas ett anslagssparande på 18 550 000 kronor. Allt anslagssparande har dragits in.

164

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens överväganden

Regeringens utgångspunkt är att statsbidraget till personalförstärkningar i skola och fritidshem fördelas till alla kommuner. Mot bakgrund av detta föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 3 500 000 000 kronor för budget- året 2004.

Tabell 10.25.10 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års	2 500 000	2 500 000	2 500 000
statsbudget 1
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	0	0	0
Beslut	1 000 000	2 000 000	2 500 000

Överföring till/från andra	0	0	0
anslag

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	3 500 000	4 500 000	5 000 000

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.1125:11 Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola

Tabell 10.25:11 Anslagsutveckling för bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola

Tusental kronor

				Anslags-
2002	Utfall	115 715		sparande	12 179

2003	Anslag	117 184	1	Utgifts-	121 070
2003	Anslag	117 184	1	prognos	121 070

2004	Förslag	128 523

2005	Beräknat	131 554	2

2006	Beräknat	134 013	3

1Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

2Motsvarar 128 523 tkr i 2004 års prisnivå.

3Motsvarar 128 523 tkr i 2004 års prisnivå.

Under detta anslag beräknar regeringen medel för i huvudsak:

-särskilt verksamhetsstöd till bl.a. vissa riksrekryterande gymnasiala utbildningar och förberedande dansutbildningar i Stock- holm, Göteborg, Malmö och Piteå

-bidrag till kostnader för Sveriges anslutning till examensorganisationen International Baccalaureate Organisation (IBO) i Genève, särskilt statsbidrag till Göteborgs

och Stockholms kommuner för IB-utbild- ning samt för IB-utbildning vid Sigtu- naskolan Humanistiska Läroverket

-ersättning till kommun och landsting för kostnader för nordiska elever på gymnasial nivå

-ersättning vid personskada till elev i viss gymnasieutbildning

-bidrag till riksinternatskolor enligt avtal mellan staten och respektive riksinter- natskola samt statsbidrag till internationella grund- och gymnasieskolor

-statsbidrag enligt förordningen (1996:565) om statsbidrag till kostnader för utlands- svenska elevers skolgång i Sverige.

Den huvudsakliga faktorn som styr utgifterna på anslaget är antalet elever. För 2002 redovisas ett anslagssparande på 12 179 000 kronor. Av detta har 5 283 000 kronor dragits in.

Regeringens överväganden

Elva kommuner fick verksamhetsstöd för ut- bildningar med särskild inriktning under 2002. Skolverket har haft i uppdrag att se över syste- met med särskilt verksamhetsstöd. Redovis- ningen av uppdraget överlämnades till Gymna- siekommittén 2000 som underlag för kommit- téns överväganden. I avvaktan på regeringens ställningstagande med anledning av kommitténs förslag behålls verksamhetsstöden oförändrade.

Statsbidrag lämnas till de tre riksinternatsko- lorna för utlandssvenska elever (Grännaskolan, Lundsbergs skola och Sigtunaskolan Humanis- tiska Läroverket). Elevutvecklingen vid riksin- ternatskolorna håller en tämligen konstant nivå på ca 300 elever. Bidrag lämnas även till åtta in- ternationella grundskolor i Göteborg, Malmö och Stockholm, två internationella gymnasie- skolor i Stockholm samt till IB-utbildning i Gö- teborg, Sigtuna och Stockholm. Elevutveck- lingen vid de internationella skolorna visar på en ökning, med ett genomsnittligt elevantal 2002 på ca 1 500 elever på grundskolan och ca 180 elever i gymnasieskolan.

Från anslaget utbetalas också bidrag till en kommun för elever från annat nordiskt land en- ligt överenskommelsen om nordisk utbildnings- gemenskap på gymnasial nivå. Bidraget har för budgetåret 2002 omfattat 420 elever. Skolverket kommer att ges i uppdrag att göra en utvärdering av överenskommelsen om nordisk utbildnings-

165

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

gemenskap på gymnasial nivå som ett led i det svenska ordförandeskapets prioritering att un- danröja gränshinder.

Budgetåret 2003 fördes 6 896 000 kronor från anslaget till anslag 25:3 Utveckling av skolväsende och barnomsorg som en del i finansieringen av en förstärkt kvalitetssatsning. Dessa medel återförs nu till anslaget.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 128 523 000 kronor för budgetåret 2004.

Tabell 10.25.11 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års	117 184	117 184	117 184
statsbudget 1
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	4 265	7 130	9 454
Beslut	0	0	0

Överföring till/från andra	7 074	7 240	7 375
anslag

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	128 523	131 554	134 013

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.1225:12 Bidrag till svensk undervisning i utlandet

Tabell 10.25:12 Anslagsutveckling för bidrag till svensk undervisning i utlandet

Tusental kronor

				Anslags-	2 136
2002	Utfall	85 025		sparande	2 136

2003	Anslag	84 676	1	Utgifts-	83 183
2003	Anslag	84 676	1	prognos	83 183

2004	Förslag	89 321

2005	Beräknat	91 127	2

2006	Beräknat	92 242	3

1Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

2Motsvarar 89 321 tkr i 2004 års prisnivå.

3Motsvarar 89 321 tkr i 2004 års prisnivå.

Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1994:519) om statsbidrag till utbildning av ut- landssvenska barn och ungdomar. Enligt be- stämmelserna lämnas statsbidrag till huvudman- nen för en svensk utlandsskola, distansunde- rvisning, kompletterande svensk undervisning och undervisning vid utländsk skola (inter-

nationell skola). Under anslaget bekostas även löneförmåner m.m. som tillkommer nationellt anställda lärare m.fl. vid Europaskolorna. Bidrag lämnas även till Riksföreningen Sverigekontakt.

Läsåret 2002/03 fanns det 31 svenska utlands- skolor. Antal elever i år F–9 uppgick samma läsår till 1 140. Av dessa var 863 elever statsbidragsbe- rättigare. I gymnasieskolan gick 243 elever, varav endast 87 var statsbidragsberättigade. Andelen statsbidragsberättigade elever har minskat i jäm- förelse med föregående läsår, från 86 procent till 76 procent i grundskolans och från 58 procent till 36 procent i gymnasieskolan. I distansunde- rvisning med handledning deltog 74 elever vid 13 av de svenska utlandsskolorna. I övrig distans- undervisning deltog 98 elever. Totalt deltog 3 444 elever i kompletterande svensk undervis- ning, men endast 338 av dem vid någon av de svenska utlandsskolorna. För närvarande finns tolv Europaskolor varav två har startat sin verk- samhet under 2002. Läsåret 2003/04 läser totalt 19 752 elever på skolorna, varav 431 av eleverna var svenska. Prognosen för innevarande budgetår visar att medlen för svensk utlandsundervisning i stort kommer att förbrukas. Anslaget är be- roende av elevutvecklingen. För budgetåret 2002 redovisas ett anslagssparande på 2 136 000 kro- nor. Av detta har 608 000 kronor dragits in.

Regeringens överväganden

Budgetåret 2003 fördes 1 528 000 kronor från anslaget till anslag 25:3 Utveckling av skolväsende och barnomsorg som en del i finansieringen av en förstärkt kvalitetssatsning. Dessa medel återförs nu till anslaget.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 89 321 000 kronor för budgetåret 2004.

166

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25.12 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års statsbudget 1	84 676	84 676	84 676

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	3 082	4 856	5 952
Beslut	0	0	0

Överföring till/från andra anslag	1 563	1 595	1 614

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	89 321	91 127	92 242

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.1325:13 Nationellt centrum för flexibelt lärande

Tabell 10 25:13 Anslagsutveckling för Nationellt centrum för flexibelt lärande

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	90 396	sparande	3 649
2003	Anslag	101 417	Utgifts-	99 785
2003	Anslag	101 417	prognos	99 785

2004	Förslag	98 134	1

2005	Beräknat	100 382	2

2006	Beräknat	102 001	3

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 396 000 kronor i kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 98 134 tkr i 2004 års prisnivå.

3Motsvarar 98 134 tkr i 2004 års prisnivå.

Anslaget finansierar verksamheten vid myndig- heten Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL).

Myndighetens uppgifter är att

inom verksamhetsgrenen utveckling

-höja den pedagogiska och metodiska nivån när det gäller personal, material och teknik i centrumets egen verksamhet samt i verk- samheten inom folkhögskolor, studieför- bund och kommunal vuxenutbildning,

-inom verksamhetsgrenen utbildning

-öka tillgängligheten i hela landet till ämnen och kurser, som motsvarar gymnasial vuxenutbildning, genom distansutbildning och flexibelt lärande,

-höja kompetensen hos utbildningsanord- nare inom kommunal vuxenutbildning och folkbildning om metoder och arbetssätt

inom distansutbildning och flexibelt lärande,

-inom verksamhetsgrenen rådgivning och information

-öka kunskapen hos utbildningsanordnare om läromedel, arbetssätt och metoder, som stöder distansutbildning och flexibelt lärande, inom verksamhetsgrenen läro- medel

inom verksamhetsgrenen läromedel

-öka förutsättningarna för vuxna med teckenspråk som första språk att delta i vuxenutbildning och folkbildning.

CFL ansvarar också för att tillsammans med Specialpedagogiska institutet utveckla läromedel som riktar sig till studerande inom vuxenutbild- ning och folkbildning som har teckenspråk som första språk.

Av det uppkomna anslagssparandet från 2002 har 2,7 miljoner kronor förts bort som indrag- ning.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 10.25:13 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(Intäkt -kost-
			nad)

Utfall 2002	16 852	16 549	303
(varav tjänsteexport)

Prognos 2003	13 500	13 500	0
(varav tjänsteexport)

Budget 2004	10 400	10 400	0
(varav tjänsteexport)

CFL tillhandahåller avgiftsbelagd utbildning främst till kommuner och privata arbetsgivare. Uppdragsverksamheten utgjorde cirka 40 pro- cent av den totala utbildningsverksamheten.

Intäkterna för CFL:s totala verksamhet upp- gick 2002 till drygt 104 miljoner kronor.

167

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens bedömning med anledning av revisionens iakttagelser

Nationellt centrum för flexibelt lärande har för verksamhetsår 2002 av Riksrevisionsverket (RRV) fått en revisionsberättelse med invänd- ning. Det konstateras att myndighetens totala kostnader och andra intäkter än anslag inte har fördelats per verksamhetsgren på ett tillförlitligt sätt genom väl dokumenterade data och mät- metoder. Avgiftsbelagd verksamhet har inte sär- redovisats. Bristerna har fått till följd att det finns risk för att uppgifterna om de fyra verk- samhetsgrenarnas omfattning och resultatet av uppdragsverksamheten inte är tillförlitliga.

CFL har i sitt svar på revisionsrapporten på ett tillfredställande sätt redogjort för hur bristerna kommer att åtgärdas. Regeringen avser därför inte att vidta några åtgärder.

Regeringens överväganden

Regeringen anser att verksamheten skall ha samma omfattning och inriktning som tidigare år.

Anslagsnivån har justerats ned med 6,3 miljoner kronor med anledning av att tidigare beslutad anslagsförstärkning för omstruktureringskost- nader upphört.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 98 134 000 kronor för budgetåret 2004.

Tabell 10.25:13 Härledning av anslagsnivå 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års stats-
budget1	101 417	101 417	101 417

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 2	2 626	5 009	6 726
Beslut	396	405	412

Överföring till/från andra
anslag	-6 305	-6 449	-6 553

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	98 134	100 382	102 001

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.1425:14 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning

Tabell 10.25:14 Anslagsutveckling för Bidrag till viss verk- samhet inom vuxenutbildning

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	145 230	sparande	64 969

2003	Anslag	155 804	Utgifts-	148 909
2003	Anslag	155 804	prognos	148 909

2004	Förslag	158 302

2005	Beräknat	161 451	1

2006	Beräknat	163 401	2

1Motsvarar 158 302 tkr i 2004 års prisnivå.

2Motsvarar 158 302 tkr i 2004 års prisnivå.

Anslaget finansierar statsbidrag till

-kompletterande utbildningar enligt förord- ningen (2000:521) om statligt stöd till kompletterande utbildningar,

-Nordiska scenografiskolan i Skellefteå,

-Svenska hemslöjdsföreningarnas riksom- fattande kursverksamhet anordnad länsvis i samverkan med de regionala hemslöjdsföre- ningarna,

-utveckling av svenskundervisning för invandrare och validering,

-Högskolan för lärarutbildning och kommunikation i Jönköping AB att under perioden 2003–2005 ansvara för ett resurs- centrum för vuxenutbildning,

-Samernas utbildningscentrum och

-försöksverksamhet med lärlingsutbildning inom hantverksyrken för vuxna.

Anslagssparandet från 2002 på nästan 65 mil- joner kronor har uppstått dels för att beviljade statsbidrag till kompletterande utbildningar inte helt utnyttjats av utbildningsanordnarna och dels för att vissa utvecklings- och stödinsatser inte fått planerad omfattning. Av det uppkomna anslagssparandet från 2002 har 44,6 miljoner kronor förts bort som indragning.

Regeringens överväganden

Enligt regeringens bedömning i avsnitt 7.5.8 Fortsatt utveckling av vuxnas lärande skall en försöksverksamhet med en tvåårig eftergym- nasial lärlingsutbildning för vuxna till vissa hant- verksyrken inledas 2004. För detta ändamål före- slås att anslaget ökas med 3,8 miljoner kronor. Finansiering sker genom omfördelning av medel från det under utgiftsområde 16 uppförda ansla-

168

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

get 25:16 Statligt stöd för utbildning av vuxna. Vidare minskas anslagsnivån 2004 med 6,5 mil- joner kronor på grund av att vissa tidsbegränsade verksamheter upphört 2003. Stödet till kompletterande utbildningar beräknas vara oför- ändrat under 2004.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 158 302 000 kronor för budgetåret 2004.

Tabell 10.25:14 Härledning av anslagsnivå 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års stats-
budget1	155 804	155 804	155 804
Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 2	5 201	8 405	10 387
Beslut	0	0	0

Överföring till/från andra
anslag	-1 667	-1 700	-1 721

Övrigt	-1 036	-1 057	-1 069

Förslag/beräknat anslag	158 302	161 451	163 401

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.1525:15 Bidrag till vissa organisationer för uppsökande verksamhet

Tabell 10.25:15 Anslagsutveckling för Bidrag till vissa organisationer för uppsökande verksamhet

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	50 000	sparande	0

2003	Anslag	50 000	Utgifts-	48 750
2003	Anslag	50 000	prognos	48 750

2004	Förslag	50 000

2005	Beräknat	50 000	1

2006	Beräknat	50 000	2

1Motsvarar 50 000 tkr i 2004 års prisnivå.

2Motsvarar 50 000 tkr i 2004 års prisnivå.

Anslaget finansierar bidrag till Företagarnas riksorganisation, Handikappförbundens samar- betsorgan, Landsorganisationen i Sverige, Lant- brukarnas riksförbund, Ledarna, Sveriges Aka- demikers Centralorganisation, Sveriges fiskares riksförbund och Tjänstemännens centralorgani- sation för uppsökande verksamhet och utbild- ning i samhällsfrågor.

Syftet med bidraget är att stimulera och utveckla den uppsökande verksamheten och formerna för denna så att intresset hos vuxna för studier och utbildning kan breddas. Bidraget avser också stöd till utbildning i samhällsfrågor i syfte att förtroendevalda inom organisationerna på så sätt kan fördjupa sina kunskaper inom för samhällsutvecklingen centrala områden.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att verksamheten skall vara oförändrad 2004.

Mot bakgrund härav föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett obetecknat anslag om 50 000 000 kronor för budgetåret 2004.

Tabell 10.25:15 Härledning av anslagsnivå 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års stats-
budget 1	50 000	50 000	50 000
Förändring till följd av:
Beslut	0	0	0

Överföring till/från andra
anslag	0		0

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	50 000	50 000	50 000

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

10.1.1625:16 Statligt stöd för utbildning av vuxna

Tabell 10.25:16 Anslagsutveckling för Statligt stöd för utbildning av vuxna

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	2 774 165	sparande	87 106

2003	Anslag	1 784 378	Utgifts-	1 642 134
2003	Anslag	1 784 378	prognos	1 642 134

2004	Förslag	1 785 529

2005	Beräknat	1 901 224	1

2006	Beräknat	0

1 Motsvarar 1 845 529 tkr i 2004 års prisnivå.

169

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Från anslaget finansieras statsbidrag enligt för- ordningen (2002:398) om statligt stöd för utbildning av vuxna. Statsbidrag söks av kom- munerna årsvis, fördelas av Myndigheten för skolutveckling och utbetalas av Skolverket. Vidare finansieras insatser för att utveckla vuxenutbildning för utvecklingsstörda.

Anslagssparandet från 2002 förklaras av en eftersläpning i bidragssystemet som innebär att slutredovisning och slutreglering av kommuner- nas verksamhet inte sker förrän påföljande år. Av det uppkomna anslagssparandet från 2002 har 10,1 miljoner kronor förts bort som indragning.

Regeringens överväganden

År 2004 beräknas det statliga stödet för utbild- ning av vuxna ligga på samma nivå som 2003.

Statsbidraget motsvarar	kostnaden för cirka
46 400 årsstudieplatser	i kommunal vuxen-

utbildning. Statsbidraget för vuxenutbildning på gymnasial nivå är villkorat och bygger på en kommunal motprestation. Kommunens åtagande måste motsvara cirka 82 procent av statsbidraget, mätt i antal årsstudieplatser.

Regeringen beräknar även medel för utveck- ling av vuxenutbildningen för utvecklingsstörda på motsvarande nivå som 2003.

Enligt förslag i avsnitt 7.5.8 Fortsatt utveck- ling av vuxnas lärande skall lärlingsutbildning inom vissa hantverksområden för vuxna bedrivas som försök från 2004. Finansiering sker genom en permanent omfördelning av 3,8 miljoner kro- nor från detta anslag till det under utgiftsområde 16 uppförda anslaget 25:14 Bidrag till viss verk- samhet inom vuxenutbildning.

I kapitel 7 avsnitt 7.5.8 Fortsatt utveckling av vuxnas lärande föreslås att 60 miljoner kronor under 2004 överförs till anslaget 25:19 Valide- ringsdelegationen. Denna tillfälliga överföring avser att finansiera Valideringsdelegationens verksamhet under en fyraårsperiod.

Det riktade statsbidraget till kommunerna skall enligt riksdagens beslut från och med 2006 inordnas i det generella bidraget till kommu- nerna under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner.

Mot bakgrund av detta förslår regeringen att

riksdagen	anvisar	ett	ramanslag	om
1 785 529 000 kronor för budgetåret 2004.

Tabell 10.25:16 Härledning av anslagsnivå 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års
statsbudget1	1 784 378	1 784 378	1 784 378
Förändring till följd av:
Pris- och löneom-
räkning 2	64 951	120 760	178 786

Beslut	0	0	-1 959 130

Överföring till/från
andra anslag	- 63 800	-3 914	- 4 034

Övrigt

Förslag/beräknat	1 785 529	1 901 224	0
anslag

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.1725:17 Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning

Tabell 10.25:17 Anslagsutveckling för Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	16 795	sparande	4 051
2003	Anslag	14 727	Utgifts-	17 496
2003	Anslag	14 727	prognos	17 496

2004	Förslag	18 613	1

2005	Beräknat	19 029	2

2006	Beräknat	19 320	3

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 262 000 kronor i kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 18 613 tkr i 2004 års prisnivå.

3Motsvarar 18 613 tkr i 2004 års prisnivå.

Anslaget finansierar verksamheten vid Myndig- heten för kvalificerad yrkesutbildning.

Myndighetens uppgifter är bl.a. att

-ha ett övergripande nationellt planerings- ansvar och lämna förslag om de ekono- miska ramarna för den kvalificerade yrkesutbildningen,

-följa upp den kvalificerade yrkesutbild- ningen och säkerställa dess kvalitet,

-främja utvecklingen av den kvalificerade yrkesutbildningen samt

-informera och sprida kunskap om den

kvalificerade yrkesutbildningen.

Av det uppkomna anslagssparandet från 2002 har 1 miljon kronor förts bort som indragning.

170

Regeringens bedömning med anledning av revisionens iakttagelser

Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning har för verksamhetsår 2002 av Riksrevisions- verket (RRV) fått en revisionsberättelse med invändning. Myndighetens redovisning av totalt utestående åtaganden motsvarar inte det totala åtagandet, dvs. 100 procent av de juridiskt bindande men ännu inte infriade besluten, vilket är det som skall redovisas. Redovisningen är enligt myndigheten beräknad på ett antagande om att det faktiska utnyttjandet endast blir 75 procent av fattade beslut. Myndigheten har på RRV:s förfrågan inte kunnat ta fram en entydig uppgift om det totala utestående åtagandet eller vilka beräkningsgrunder som de olika uppgif- terna bygger på. RRV bedömer därmed att det inte går att avgöra om myndigheten håller sig inom den tilldelade bemyndiganderamen om 1 556 miljoner kronor. RRV anser mot denna bakgrund att myndighetens ledning inte haft till- räcklig kontroll över att de beslut som fattats hållit sig inom det tilldelade bemyndigandet.

Den uppkomna situationen beror på verksamhetens karaktär i förening med anslags- systemet, outvecklade rutiner för planering och uppföljning, anslagssystemet samt regelmässigt bortfall av elever vid kursstart i förhållande till planerad och beslutad volym. Regeringen finner situationen oacceptabel. För att komma till rätta med problemen har en arbetsgrupp tillskapats, i vilken förutom Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning, ingår företrädare för bl.a. Finans- och Utbildningsdepartementen.

Regeringen utgår ifrån att denna åtgärd är tillfyllest för att komma till rätta med problemen och avser att följa utvecklingen noggrant.

Regeringens överväganden

Regeringen bedömer att myndighetens verk- samhet skall ha samma omfattning som 2003.

Anslagsnivån har höjts med 3,2 miljoner kro- nor för att återställa en tillfällig reduktion av anslagsnivån under 2003 som genomfördes för att finansiera ett förstärkt kvalitetsarbete i för- skola, skola och vuxenutbildning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 18 613 000 kronor för budgetåret 2004.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:17 Härledning av anslagsnivå 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års stats-	14 727	14 727	14 727
budget1

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	417	756	993

Beslut	262	268	272

Överföring till/från andra
anslag	3 207	3 278	3 328

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	18 613	19 029	19 320

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.1825:18 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning

Tabell 10.25:18 Anslagsutveckling för Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	551 781	sparande	322 959

2003	Anslag	609 953	Utgifts-	685 372
2003	Anslag	609 953	prognos	685 372

2004	Förslag	778 184

2005	Beräknat	793 575	1

2006	Beräknat	793 575	2

1Motsvarar 778 184 tkr i 2004 års prisnivå.

2Motsvarar 778 184 tkr i 2004 års prisnivå.

Den kvalificerade yrkesutbildningen (KY) är en reguljär verksamhet sedan den 1 januari 2002. Anslaget finansierar statsbidrag till anordnare av KY och kostnader för personskadeförsäkring för studerande. Utgifterna påverkas främst av anta- let genomförda och utnyttjade utbildningsplat- ser samt utbildningarnas inriktning. Anslags- sparandet 2002 har uppstått dels till följd av att beviljade statsbidrag inte utnyttjats fullt ut beroende på att utbildningar inte kommit till stånd eller genomförts med färre deltagare än planerat, dels för att statens kostnad per utbild- ningsplats varit lägre än budgeterat. Av det upp- komna anslagssparandet från 2002 har 147,7 miljoner kronor förts bort som indragning.

Utgiftsprognosen 2003 på 685 miljoner kro- nor överensstämmer väl med det högsta belopp som får belasta anslaget enligt regleringsbrev.

171

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004, för ramanslaget 25:18

Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning, besluta

om bidrag till kvalificerad yrkesutbildning som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 1 556 068 000 kronor under åren 2005–2008.

Tabell 10.25:18 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	2002	2003	2004	2005	2006 –
	utfall	prognos	beräknat	beräknat	beräknat

Utestående förpliktelser vid årets början	1 507 336	1 779 762	2 105 859

Nya förpliktelser	780 789	928 504	213 499

Infriade förpliktelser*	508 363	602 407	763 358	742 154	756 998

Utestående förpliktelser vid årets slut	1 779 762	2 105 859	1 556 000

Erhållen/föreslagen bemyndiganderam	1 556 070	2 105 8591	1 556 068

* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.

1 Inklusive förslag i tilläggsbudget i samband med föreliggande proposition.

172

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens överväganden

Anslagsnivån har 2003 justerats ned med 153 miljoner kronor för att delfinansiera en förstärkt kvalitetssatsning under anslaget 25:3

Utveckling av skolfrågor.

De för verksamheten beräknade medlen bör medge en i huvudsak oförändrad faktisk omfatt- ning av verksamheten.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 778 184 000 kronor för budgetåret 2004.

Tabell 10.25:18 Härledning av anslagsnivå 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års
statsbudget1	609 953	609 953	609 953

Förändring till följd av:	0	0	0
Beslut

Övriga makroekonomiska
förutsättningar	15 089	30 480	30 480

Volymer	0	0	0

Överföring till/från andra
anslag	153 022	153 022	153 022

Övrigt	120	120	120

Förslag/beräknat anslag	778 184	793 575	793 575

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.19 25:19 Valideringsdelegationen1

Tabell 10.25:19 Anslagsutveckling för Valideringsdelega- tionen

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	0	sparande	0

2003	Anslag	0	Utgifts-	0
2003	Anslag	0	prognos	0

2004	Förslag	15 261	1

2005	Beräknat	15 621	2

2006	Beräknat	15 881	3

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 261 000 kronor i kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 15 261 tkr i 2004 års prisnivå.

3Motsvarar 15 261 tkr i 2004 års prisnivå.

Anslaget finansierar verksamheten vid Valide- ringsdelegationen som föreslås inrättas som egen

1 Nytt anslag uppförs

myndighet under perioden 2004–2007. Den tidsbegränsade delegationen skall ha en operativ funktion och bedriva och stödja utvecklings- arbete inom området utanför högskoleväsendet.

Delegationens uppgifter är bl.a. att

-i samverkan med arbetslivet och utbild- ningssektorn utveckla valideringsinsatser,

-stödja och stärka etablerandet av ända- målsenliga samarbetsformer för valide- ring,

-initiera och genomföra utvecklingsinsatser för personal inom valideringsverksam- heter, rådgivning och uppföljning,

-utforma och aktivt sprida information om validering,

-följa upp utvecklingen av valideringsverk- samhet och säkerställa dess kvalitet samt

-lämna förslag om vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att säkerställa valide- ringsverksamheten efter fyraårsperiodens slut.

Regeringens överväganden

Kostnaderna för delegationens arbete uppskattas till ca 15 miljoner kronor per år under en fyra- årsperiod. Detta inkluderar kostnader för perso- nal, lokaler och kanslistöd samt medel för olika utvecklingsinsatser. Finansieringen sker genom omfördelning av medel från det under utgifts- område 16 uppförda anslaget 25:16 Statligt stöd för utbildning av vuxna.

Delegationen skall sättas samman så att den rymmer såväl beställare som utförare av valide- ring.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 15 261 000 kronor för budgetåret 2004.

173

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:19 Härledning av anslagsnivå 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års stats-	0	0	0
budget1

Förändring till följd av:	0	0	0
Pris- och löneomräkning 2

Beslut	261	267	272

Överföring till/från andra anslag	15 000	15 353	15 610

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	15 261	15 621	15 881

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Uppsala universitet.

Tabell 10.25:20 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2001	2002	2001-2004	2005-2008
Magisterexamen med
ämnesdjup	909	977	3 340

Civilingenjörsexamen	190	244	800	1 220

Sjuksköterskeexamen	128	144	610	670

Lärarexamen med inriktning
mot tidigare år	141	172	605	635

Lärarexamen med inriktning
mot senare år	238	226	1 280	1 375

10.1.2025:20 Uppsala universitet: Grundutbildning

Tabell 10.25:20 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Uppsala universitet

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	981 678	sparande	22 649

2003	Anslag	1 100 361	Utgifts-	1 055 501
2003	Anslag	1 100 361	prognos	1 055 501

2004	Förslag	1 125 854	1

2005	Beräknat	1 151 035	2

2006	Beräknat	1 170 073	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 1 125 852 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för universitetet.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Uppsala universitet har för budgetåret 2002 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och avräknade vid utgången av budgetåret 21,0 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer för att nå takbeloppet. Dessutom redovisades vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 22,6 miljoner kronor.

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Uppsala universitet har fullgjort utbildnings- uppdraget för 2002 vad avser antalet helårs- studenter totalt och uppnått målet att öka antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik. En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2002 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbildningsuppdraget.

Universitetet har uppnått såväl målet att öka examinationen inom högskoleingenjörs- utbildningen 2002 i förhållande till 2001 som målet att minst en tredjedel av antalet lärar- examina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts.

Resursfördelning 2004

Tabell 10.25:20 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	1 113 682
Särskilda åtaganden

– högskolepedagogisk utbildning av lärare	989

– nationellt resurscentrum i biologi och bioteknik	1 608

– internationell lärarfortbildning	7 517

– sekretariatet för Östersjöuniversitetet	2 058

Summa	1 125 854

Takbeloppet har minskats med 6 210 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 8.1 Resursförändring för grundläggande högskole- utbildning i kapitlet Insatser, avsnittet Grund- läggande högskoleutbildning.

174

Planeringsförutsättningar

Av regeringen fastställda examinationsmål för perioden 2001–2004 samt planeringsförut- sättningar för perioden 2005–2008 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation.

Tabell 10.25:20 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	1 100 361	1 100 361	1 100 361
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	31 705	57 025	76 168
Beslut	-7 661	-7 832	-7 962

Överföring till/från andra
anslag	1 449	1 481	1 506

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	1 125 854	1 151 035	1 170 073

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.2125:21 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 10.25:21 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Uppsala universitet

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	1 057 431	sparande	0
2003	Anslag	1 140 323	Utgifts-	1 111 815
2003	Anslag	1 140 323	prognos	1 111 815

2004	Förslag	1 173 983	1

2005	Beräknat	1 200 242	2

2006	Beräknat	1 220 093	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 1 173 982 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I tabellen nedan anges utfallet för 2001 och 2002 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:21 Examinationsmål för forskarutbildning

VETENSKAPSOMRÅDE	UTFALL	UTFALL	MÅL
	2001	2002	2001-2004
Humanistisk-samhällsvetenskapligt	130	135	438

Medicinskt	157	125	448

Naturvetenskapligt1	124	134	445

1 Examinationsmålet för Naturvetenskapligt vetenskapsområde inkluderar målet för Tekniskt vetenskapsområde.

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Några resultat för forskarutbildningen vid Uppsala universitet redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 10.25:21 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2001	2002
Doktorandnybörjare	460	466	47 %	45 %

Licentiatnybörjare	0	1	-	100 %

Aktiva (ht)1	2 316	2 343	45 %	45 %

Doktorsexamina	378	368	44 %	47 %

Licentiatexamina	117	124	41 %	40 %

Källa: Högskoleverkets NU-databas

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 24 procent av nya professorer skall vara kvinnor.

Tabell 10.25:21 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2001	2002
Professorer1	414	433	13 %	13 %
Nya professorer	47	41	19 %	22 %

1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).

Resursfördelning 2004

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.

175

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:21 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Humanistisk-samhällsvetenskapligt	348 777
Medicinskt	211 241

Naturvetenskapligt1	364 044

Kollegiet för samhällsforskning (SCASSS)	14 790

Ersättning för lokalhyror m.m.	235 131

Summa	1 173 983

1 I anslagsposten Naturvetenskapligt vetenskapsområde ingår medel för teknisk forskning och forskarutbildning.

Planeringsförutsättningar

Av regeringen fastställda examinationsmål för perioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

Tabell 10.25:21 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	1 140 323	1 140 323	1 140 323

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	32 841	59 082	78 919
Beslut	819	837	851

Överföring till/från andra	0	0	0
anslag

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	1 173 983	1 200 242	1 220 093

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.2225:22 Lunds universitet: Grundutbildning

Tabell 10.25:22 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Lunds universitet

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	1 280 897	sparande	6 890

2003	Anslag		Utgifts-	1 385 376
2003	Anslag	1 413 832	prognos	1 385 376

2004	Förslag	1 455 330	1

2005	Beräknat	1 483 705	2

2006	Beräknat	1 508 245	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 1 451 244 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för universitetet.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Lunds universitet har för budgetåret 2002 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och avräknade vid utgången av budgetåret 24,9 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer. Dessutom redovisades vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 6,9 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Lunds universitet.

Tabell 10.25:22 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2001	2002	2001-2004	2005-2008
Magisterexamen med
ämnesdjup	997	1 073	3 740

Civilingenjörsexamen och
arkitektexamen	582	641	2 510	2 865

Sjuksköterskeexamen	157	150	570	680

Lärarexamen med
inriktning mot senare år	30	18	90	90

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Lunds universitet har inte fullgjort utbildningsuppdraget för 2002 vad avser antalet helårsstudenter totalt, men universitetet har uppnått målet att öka antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik. En samman- ställning av lärosätenas uppdrag för 2002 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbildningsupp- draget.

Målet att öka examinationen inom högskole- ingenjörsutbildningen 2002 i förhållande till 2001 har uppnåtts.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts.

176

Resursfördelning 2004

Tabell 10.25:22 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	1 421 096
Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	995

- nationellt resurscentrum i fysik	1 163

- trafikflygarutbildning	25 908

- pilotprojekt för högskolepedagogisk utbildning av
lärare	4 111

- omhändertagande av arkeologiska fynd	2 057

Summa	1 455 330

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

10.1.2325:23 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 10.25:23 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Lunds universitet

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	1 064 538	sparande	0

2003	Anslag	1 158 134	Utgifts-	1 129 181
2003	Anslag	1 158 134	prognos	1 129 181

2004	Förslag	1 192 103	1

2005	Beräknat	1 218 768	2

2006	Beräknat	1 238 925	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 1 192 103 tkr i 2004 års prisnivå.

Takbeloppet har förändrats med 752 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 8.1 Resursförändring för grundläggande högskole- utbildning i kapitlet Insatser, avsnittet Grund- läggande högskoleutbildning.

Universitetet erhåller för sista året 4 111 000 kronor för pilotprojektet för högskole- pedagogisk utbildning av lärare.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning bör gälla att Lunds universitet erhåller en fortsatt förstärkning med 5 270 000 kronor för trafik- flygarutbildningen för perioden 2005–2006.

Tabell 10.25:22 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	1 413 832	1 413 832	1 413 832

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	40 752	73 283	97 878
Beslut	-1 947	-4 280	-4 350

Överföring till/från andra
anslag	2 693	870	885

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	1 455 330	1 483 705	1 508 245

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I tabellen nedan anges utfallet för 2001 och 2002 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

Tabell 10.25:23 Examinationsmål för forskarutbildning

VETENSKAPSOMRÅDE	UTFALL	UTFALL	MÅL
	2001	2002	2001-2004
Humanistisk-samhällsvetenskapligt	123	131	371

Medicinskt	117	140	414

Naturvetenskapligt	88	84	294

Tekniskt	92	116	440

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Några resultat för forskarutbildningen vid Lunds universitet redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 10.25:23 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2001	2002
Doktorandnybörjare	508	573	46 %	48 %

Licentiatnybörjare	0	10	-	100 %

Aktiva (ht)1	2 956	2 981	43 %	44 %

Doktorsexamina	396	453	40 %	43 %

Licentiatexamina	110	108	34 %	30 %

Källa: Högskoleverkets NU-databas

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.

177

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 20 procent av nya professorer skall vara kvinnor.

Tabell 10.25:23 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2001	2002
Professorer1	491	540	12 %	11 %
Nya professorer	70	59	17 %	17 %

1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).

Resursfördelning 2004

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:23 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Humanistisk-samhällsvetenskapligt	295 716
Medicinskt	190 435

Naturvetenskapligt	246 902

Tekniskt	208 466

Konstnärligt utvecklingsarbete	5 063

Ersättning för lokalhyror m.m.	245 521

Summa	1 192 103

Planeringsförutsättningar

Av regeringen fastställda examinationsmål för perioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

Tabell 10.25:23 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	1 158 134	1 158 134	1 158 134
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	33 354	60 005	80 152

Beslut	615	629	639

Överföring till/från andra
anslag	0	0	0

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	1 192 103	1 218 768	1 238 925

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.2425:24 Göteborgs universitet: Grundutbildning

Tabell 10.25:24 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Göteborgs universitet

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	1 254 814	sparande	0

2003	Anslag	1 358 922	Utgifts-	1 324 949
2003	Anslag	1 358 922	prognos	1 324 949

2004	Förslag	1 400 065	1

2005	Beräknat	1 431 359	2

2006	Beräknat	1 455 032	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 1 400 043 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för universitetet.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Göteborgs universitet har för budgetåret 2002 redovisat helårsprestationer motsvarande 19,6 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Göteborgs universitet.

Tabell 10.25:24 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2001	2002	2001-2004	2005-2008
Magisterexamen med
ämnesdjup	1 151	1 122	3 460

Sjuksköterskeexamen	131	124	515	850

Lärarexamen med inriktning
mot tidigare år	327	316	1 115	1 270

Lärarexamen med inriktning
mot senare år	341	378	1 660	1 660

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Göteborgs universitet har fullgjort utbild- ningsuppdraget för 2002 vad avser antalet helårsstudenter totalt och uppnått målet att öka antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik. En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2002 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbildningsuppdraget.

178

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Universitetet har uppnått målet att minst en tredjedel av antalet lärarexamina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts.

Resursfördelning 2004

Tabell 10.25:24 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	1 395 691
Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	987

- nationellt resurscentrum i matematik	3 387

Summa	1 400 065

Takbeloppet har förändrats med 1 865 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 8.1 Resursförändring för grundläggande högskoleutbildning i kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning.

Planeringsförutsättningar

Tabell 10.25:24 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	1 358 922	1 358 922	1 358 922
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	39 309	70 550	94 192

Beslut	-13 483	-25 231	-25 648

Överföring till/från andra
anslag	15 317	27 118	27 566

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	1 400 065	1 431 359	1 455 032

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.2525:25 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 10.25:25 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Göteborgs universitet

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	874 584	sparande	0

2003	Anslag	943 455	Utgifts-	919 869
2003	Anslag	943 455	prognos	919 869

2004	Förslag	971 124	1

2005	Beräknat	992 846	2

2006	Beräknat	1 009 267	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 971 124 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I tabellen nedan anges utfallet för 2001 och 2002 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

Tabell 10.25:25 Examinationsmål för forskarutbildning

VETENSKAPSOMRÅDE	UTFALL	UTFALL	MÅL
	2001	2002	2001-2004
Humanistisk-samhällsvetenskapligt	112	116	372

Medicinskt	108	97	450

Naturvetenskapligt	65	63	220

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål. Några resultat för forskarutbildningen vid Göteborgs universitet redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 10.25:25 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2001	2002
Doktorandnybörjare	378	375	59 %	59 %

Licentiatnybörjare	0	1	-	0 %

Aktiva (ht)1	2 138	2 031	54 %	54 %
Doktorsexamina	270	261	48 %	47 %

Licentiatexamina	74	71	54%	46 %

Källa: Högskoleverkets NU-databas

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.

179

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 28 procent av nya professorer skall vara kvinnor.

Tabell 10.25:25 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2001	2002
Professorer1	373	396	19 %	20 %
Nya professorer	64	38	20 %	16 %

1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).

Resursfördelning 2004

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:25 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Humanistisk-samhällsvetenskapligt	301 279
Medicinskt	212 297

Naturvetenskapligt	177 984

Sekretariatet för genusforskning	6 321

Konstnärligt utvecklingsarbete	8 192

Botaniska trädgården	5 455

Ersättning för lokalhyror m.m.	259 596

Summa	971 124

Planeringsförutsättningar

Av regeringen fastställda examinationsmål för perioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

Tabell 10.25:25 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	943 455	943 455	943 455
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	27 172	48 883	65 295

Beslut	497	508	517

Överföring till/från andra
anslag	0	0	0

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	971 124	992 846	1 009 267

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.2625:26 Stockholms universitet: Grundutbildning

Tabell 10.25:26 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Stockholms universitet

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	785 220	sparande	0

2003	Anslag	867 917	Utgifts-	846 219
2003	Anslag	867 917	prognos	846 219

2004	Förslag	893 200	1

2005	Beräknat	913 179	2

2006	Beräknat	928 282	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 893 200 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för universitetet.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Stockholms universitet har för budgetåret 2002 redovisat helårsprestationer motsvarande 38,5 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för magisterexamen med ämnesdjup vid Stockholms universitet.

Tabell 10.25:26 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2001	2002	2001-2004	2005-2008
Magisterexamen med
ämnesdjup	1 075	1 149	3 420

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Stockholms universitet har fullgjort utbild- ningsuppdraget för 2002 vad avser antalet helårs- studenter totalt, och uppnått målet att öka antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik. En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2002 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbildningsuppdraget.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts.

180

Resursfördelning 2004

Tabell 10.25:26 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	854 488
Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	992

- nationellt resurscentrum i kemi	1 158

- stöd till studenter med funktionshinder	22 577

- Tolk- och översättarinstitutet	10 908

- teckentolkning	2 671

- studenters kostnader för deltagande i kurser i
Nordens språk och litteratur	406

Summa	893 200

Takbeloppet har förändrats med 287 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 8.1 Resursförändring för grundläggande högskole- utbildning i kapitlet Insatser, avsnittet Grund- läggande högskoleutbildning.

Planeringsförutsättningar

Av regeringen fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004 samt planeringsförut- sättning för perioden 2005–2008 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation.

Tabell 10.25:26 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	867 917	867 917	867 917

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	24 996	44 969	60 067
Beslut	117	120	122

Överföring till/från andra
anslag	170	174	177

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	893 200	913 179	928 282

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

10.1.2725:27 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 10.25:27 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Stockholms universitet

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	887 996	sparande	0

2003	Anslag	961 817	Utgifts-	937 772
2003	Anslag	961 817	prognos	937 772

2004	Förslag	989 835	1

2005	Beräknat	1 011 976	2

2006	Beräknat	1 028 712	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 989 835 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning. Anslaget täcker även den avgift till Riksgäldskontoret som utgör ersättning för den finansiella risk och övriga kostnader som är förenade med den ekonomiska förpliktelse som utfärdats till förmån för Fysikhuset Stockholm KB.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I tabellen nedan anges utfallet för 2001 och 2002 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

Tabell 10.25:27 Examinationsmål för forskarutbildning

VETENSKAPSOMRÅDE	UTFALL	UTFALL	MÅL
	2001	2002	2001-2004
Humanistisk-samhällsvetenskapligt	151	134	447

Naturvetenskapligt	111	108	453

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Några resultat för forskarutbildningen vid Stockholms universitet redovisas i nedanstående tabell.

181

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:27 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2001	2002
Doktorandnybörjare	347	330	50 %	61 %

Licentiatnybörjare	0	3	-	33 %

Aktiva (ht)1	1 797	1 757	51 %	54 %
Doktorsexamina	239	222	44 %	49 %

Licentiatexamina	116	103	40 %	50 %

Källa: Högskoleverkets NU-databas

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 30 procent av nya professorer skall vara kvinnor.

Tabell 10.25:27 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2001	2002
Professorer1	306	315	19 %	20 %

Nya professorer	38	35	18 %	26 %

1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).

Resursfördelning 2004

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:27 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Humanistisk-samhällsvetenskapligt	364 020
Naturvetenskapligt	380 282

Internationella meteorologiska institutet	1 987

Ersättning för lokalhyror m.m.	243 546

Summa	989 835

Planeringsförutsättningar

Av regeringen fastställda examinationsmål för perioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

Tabell 10.25:27 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	961 817	961 817	961 817
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	27 700	49 834	66 565
Beslut	318	325	330

Överföring till/från andra
anslag	0	0	0

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	989 835	1 011 976	1 028 712

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.2825:28 Umeå universitet: Grundutbildning

Tabell 10.25:28 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Umeå universitet

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	862 151	sparande	83 016
2003	Anslag	1 020 870	Utgifts-	948 478
2003	Anslag	1 020 870	prognos	948 478

2004	Förslag	1 010 716	1

2005	Beräknat	1 033 320	2

2006	Beräknat	1 050 410	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 1 010 712 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för universitetet.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Umeå universitet har för budgetåret 2002 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 83,0 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Umeå universitet.

182

Tabell 10.25:28 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2001	2002	2001-2004	2005-2008
Magisterexamen med
ämnesdjup	641	747	2 390

Civilingenjörsexamen	108	146	400	680

Sjuksköterskeexamen	125	136	565	635

Lärarexamen med inriktning
mot tidigare år	277	211	670	715

Lärarexamen med inriktning
mot senare år	333	398	1 365	1 430

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Umeå universitet har inte fullgjort utbildningsuppdraget för 2002 vad avser antalet helårsstudenter totalt och har inte uppnått målet att öka antalet helårsstudenter inom natur- vetenskap och teknik. En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2002 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultat- bedömning, avsnittet Utbildningsuppdraget.

Universitetet har uppnått målet att öka examinationen inom högskoleingenjörs- utbildningen 2002 i förhållande till 2001, men inte uppfyllt målet att minst en tredjedel av antalet lärarexamina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik.

Umeå universitets särskilda åtaganden att erbjuda utbildning i tornedalsfinska respektive att anordna decentraliserad utbildning mot- svarande 210 helårsstudenter har inte fullgjorts. Övriga särskilda åtaganden har fullgjorts.

Resursfördelning 2004

Tabell 10.25:28 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	986 236
Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	983

- decentraliserad utbildning	15 400

- utbildning i rymd- och miljövetenskap förlagd till
Kiruna	6 003

- bidrag till lektorat i samiska och Bildmuseet	2 094

Summa	1 010 716

Takbeloppet har minskats med 39 565 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 8.1 Resursförändring för grundläggande

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

högskoleutbildning i kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning.

Planeringsförutsättningar

Tabell 10.25:28 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	1 020 870	1 020 870	1 020 870
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	29 413	52 902	70 661

Beslut	-41 038	-42 719	-43 425

Överföring till/från andra
anslag	1 471	2 267	2 304

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	1 010 716	1 033 320	1 050 410

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.2925:29 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 10.25:29 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Umeå universitet

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	611 478	sparande	0
2003	Anslag	661 151	Utgifts-	644 622
2003	Anslag	661 151	prognos	644 622

2004	Förslag	680 473	1

2005	Beräknat	695 694	2

2006	Beräknat	707 200	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 680 473 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning.

183

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I tabellen nedan anges utfallet för 2001 och 2002 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

Tabell 10.25:29 Examinationsmål för forskarutbildning

VETENSKAPSOMRÅDE	UTFALL	UTFALL	MÅL
	2001	2002	2001-2004
Humanistisk-samhällsvetenskapligt	45	56	160

Medicinskt	71	57	225

Naturvetenskapligt	45	38	140

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Några resultat för forskarutbildningen vid Umeå universitet redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 10.25:29 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2001	2002
Doktorandnybörjare	231	232	56 %	49 %

Licentiatnybörjare	0	0	-	-

Aktiva (ht)1	1 095	1 087	49 %	49 %

Doktorsexamina	157	148	41 %	50 %

Licentiatexamina	28	24	50 %	50 %

Källa: Högskoleverkets NU-databas

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 28 procent av nya professorer skall vara kvinnor.

Tabell 10.25:29 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2001	2002
Professorer1	217	226	14 %	16 %
Nya professorer	22	27	41 %	37 %

1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).

Resursfördelning 2004

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:29 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M

Humanistisk-samhällsvetenskapligt	206 825
Medicinskt	190 490

Naturvetenskapligt1	177 161

Konstnärligt utvecklingsarbete	961

Ersättning för lokalhyror m.m.	105 036

Summa	680 473

1 I anslagsposten Naturvetenskapligt vetenskapsområde ingår medel för teknisk forskning och forskarutbildning.

Planeringsförutsättningar

Av regeringen fastställda examinationsmål för perioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

Tabell 10.25:29 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	661 151	661 151	661 151

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	19 041	34 256	45 757
Beslut	281	287	292

Överföring till/från andra
anslag	0	0	0

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	680 473	695 694	707 200

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.3025:30 Linköpings universitet: Grundutbildning

Tabell 10.25:30 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Linköpings universitet

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	971 785	sparande	0

2003	Anslag	1 059 166	Utgifts-	1 032 687
2003	Anslag	1 059 166	prognos	1 032 687

2004	Förslag	1 090 907	1

2005	Beräknat	1 113 696	2

2006	Beräknat	1 132 115	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 1 089 330 tkr i 2004 års prisnivå.

184

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för universitetet.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Linköpings universitet har för budgetåret 2002 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och avräknade vid utgången av budgetåret 19,9 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Linköpings universitet.

Tabell 10.25:30 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2001	2002	2001-2004	2005-2008
Magisterexamen med
ämnesdjup	519	698	1 780

Civilingenjörsexamen	467	616	2 340	2 995

Sjuksköterskeexamen	144	164	715	890

Lärarexamen med inriktning
mot tidigare år	200	192	750	800

Lärarexamen med inriktning
mot senare år	187	271	905	905

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Linköpings universitet har fullgjort utbildningsuppdraget för 2002 vad avser antalet helårsstudenter totalt och uppnått målet att öka antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik. En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2002 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbildningsuppdraget.

Universitetet har uppnått såväl målet att öka examinationen inom högskoleingenjörs- utbildningen 2002 i förhållanden till 2001 som målet att minst en tredjedel av antalet lärarexamina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts.

Resursfördelning 2004

Tabell 10.25:30 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	1 086 741
Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	984

- nationellt resurscentrum i teknik	1 601

- humanistiskt förnyelseprojekt	1 581

Summa	1 090 907

Takbeloppet har förändrats med 1 193 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 8.1 Resursförändring för grundläggande högskoleutbildning i kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning.

Universitetet erhåller för sista året 1 581 000 kronor för ett humanistiskt förnyelseprojekt.

Planeringsförutsättningar

Tabell 10.25:30 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	1 059 166	1 059 166	1 059 166
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	30 555	54 920	73 346

Beslut	-3 609	-5 521	-5 612

Överföring till/från andra
anslag	4 795	5 130	5 215

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	1 090 907	1 113 696	1 132 115

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

185

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

10.1.3125:31 Linköpings universitet: Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 Forskning och forskarutbildning angett att minst 26 procent av nya professorer

skall vara kvinnor.

Tabell 10.25:31 Anslagsutveckling för forskning och
forskarutbildning vid Linköpings universitet
forskarutbildning vid Linköpings universitet		Tabell 10.25:31 Professorer
Tusental kronor		Tabell 10.25:31 Professorer
Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	420 780	sparande	0

2003	Anslag	459 769	Utgifts-	448 275
2003	Anslag	459 769	prognos	448 275

2004	Förslag	473 263	1

2005	Beräknat	483 849	2

2006	Beräknat	491 851	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 473 263 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I tabellen nedan anges utfallet för 2001 och 2002 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

Tabell 10.25:31 Examinationsmål för forskarutbildning

VETENSKAPSOMRÅDE	UTFALL	UTFALL	MÅL
	2001	2002	2001-2004
Humanistisk-samhällsvetenskapligt	40	43	108

Medicinskt	46	55	175

Tekniskt	67	84	297

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2001	2002
Professorer1	213	231	12 %	12 %
Nya professorer	31	29	13 %	10 %

1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).

Resursfördelning 2004

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:31 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Humanistisk-samhällsvetenskapligt1	101 635

Medicinskt	97 315

Tekniskt	169 911

Ersättning för lokalhyror m.m.	104 402

Summa	473 263

1 Inklusive Tema.

Planeringsförutsättningar

Av regeringen fastställda examinationsmål för perioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

Tabell 10.25:31 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Några resultat för forskarutbildningen vid Linköpings universitet redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 10.25:31 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2001	2002
Doktorandnybörjare	254	248	52 %	41 %

Licentiatnybörjare	0	6	-	67 %

Aktiva (ht)1	1 225	1 193	42 %	42 %

Doktorsexamina	141	165	35 %	41 %

Licentiatexamina	69	87	22 %	30 %

Källa: Högskoleverkets NU-databas

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	459 769	459 769	459 769

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	13 241	23 821	31 819
Beslut	253	259	263

Överföring till/från andra
anslag	0	0	0

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	473 263	483 849	491 851

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

186

10.1.3225:32 Karolinska institutet: Grundutbildning

Tabell 10.25:32 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Karolinska institutet

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	473 079	sparande	0

2003	Anslag	526 569	Utgifts-	513 405
2003	Anslag	526 569	prognos	513 405

2004	Förslag	544 559	1

2005	Beräknat	556 715	2

2006	Beräknat	565 923	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 544 535 tkr i 2004 års prisnivå.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

sökande. Övriga särskilda åtaganden har fullgjorts.

Resursfördelning 2004

Tabell 10.25:32 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	482 110
Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	386

- tandvårdscentral	59 979

- prov efter läkares allmäntjänstgöring	2 084

Summa	544 559

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för Karolinska institutet.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Karolinska institutet har för budgetåret 2002 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och avräknade vid utgången av budgetåret 8,9 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer för att nå takbeloppet.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för sjuksköterskeexamen vid Karolinska institutet.

Tabell 10.25:32 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2001	2002	2001-2004	2005-2008
Sjuksköterskeexamen	247	277	1 120	1 310

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Karolinska institutet har inte fullgjort utbildningsuppdraget för 2002 vad avser antalet helårsstudenter totalt. En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2002 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbildnings- uppdraget.

Karolinska institutet har inte anordnat legitimationskurs för optiker på grund av för få

Takbeloppet har förändrats med 2 626 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 8.1 Resursförändring för grundläggande högskoleutbildning i kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning.

Planeringsförutsättningar

Tabell 10.25:32 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	526 569	526 569	526 569
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	15 386	27 483	36 647

Beslut	-9 540	-10 669	-10 846

Överföring till/från andra
anslag	12 144	13 333	13 553

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	544 559	556 715	565 923

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

187

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

10.1.3325:33 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 10.25:33 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Karolinska institutet

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	689 735	sparande	0

2003	Anslag	738 943	Utgifts-	720 469
2003	Anslag	738 943	prognos	720 469

2004	Förslag	760 725	1

2005	Beräknat	777 741	2

2006	Beräknat	790 604	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 760 725 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I tabellen nedan anges utfallet för 2001 och 2002 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

Tabell 10.25:33 Examinationsmål för forskarutbildning

VETENSKAPSOMRÅDE	UTFALL	UTFALL	MÅL
	2001	2002	2001-2004
Medicinskt	271	306	1 006

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Några resultat för forskarutbildningen vid Karolinska institutet redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 10.25:33 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2001	2002
Doktorandnybörjare	412	417	62 %	60 %

Licentiatnybörjare	0	78	-	59 %

Aktiva (ht)1	1 926	1 924	62 %	62 %
Doktorsexamina	253	294	55 %	55 %

Licentiatexamina	57	57	68 %	63 %

Källa: Högskoleverkets NU-databas

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10%.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 27 procent av nya professorer skall vara kvinnor.

Tabell 10.25:33 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2001	2002
Professorer1	267	276	14 %	16 %
Nya professorer	47	25	15 %	20 %

1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).

Resursfördelning 2004

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:33 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Medicinskt	496 027
Ersättning för lokalhyror m.m.	264 698

Summa	760 725

Planeringsförutsättningar

Av regeringen fastställda examinationsmål för perioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

Tabell 10.25:33 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	738 943	738 943	738 943

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	21 282	38 287	51 141
Beslut	500	511	520

Överföring till/från andra
anslag	0	0	0

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	760 725	777 741	790 604

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

188

10.1.3425:34 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning

Tabell 10.25:34 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Kungl. Tekniska högskolan

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	752 829	sparande	71 354

2003	Anslag	853 207	Utgifts-	837 019
2003	Anslag	853 207	prognos	837 019

2004	Förslag	878 203	1

2005	Beräknat	897 846	2

2006	Beräknat	912 697	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 878 202 tkr i 2004 års prisnivå.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Målet att öka examinationen inom högskole- ingenjörsutbildningen 2002 i förhållande till 2001 har uppnåtts.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts.

Resursfördelning 2004

Tabell 10.25:34 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	877 817
Särskilt åtagande

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	386

Summa	878 203

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för Kungl. Tekniska högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Kungl. Tekniska högskolan har för budgetåret 2002 redovisat helårsprestationer motsvarande 5,1 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Universitetet har därför utnyttjat 5,1 miljoner kronor av tidigare uppkommet anslagssparande och redovisade vid utgången av budgetåret ett återstående anslags- sparande om 71,4 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Kungl. Tekniska högskolan.

Tabell 10.25:34 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2001	2002	2001-2004	2005-2008
Civilingenjörsexamen
och arkitektexamen	1 146	1 246	5 230	5 310

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Kungl. Tekniska högskolan har inte fullgjort utbildningsuppdraget för 2002 vad avser antalet helårsstudenter totalt. En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2001 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbildningsupp- draget.

Takbeloppet har förändrats med 424 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 8.1 Resursförändring för grundläggande högskole- utbildning i kapitlet Insatser, avsnittet Grund- läggande högskoleutbildning.

Planeringsförutsättning

Tabell 10.24:34 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	853 207	853 207	853 207
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	24 572	44 206	59 049
Beslut	424	433	441

Överföring till/från andra
anslag	0	0	0

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	878 203	897 846	912 697

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

189

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

10.1.3525:35 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning

Tabell 10.25:35 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Kungl. Tekniska högskolan

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	581 388	sparande	0

2003	Anslag	633 663	Utgifts-	617 821
2003	Anslag	633 663	prognos	617 821

2004	Förslag	652 226	1

2005	Beräknat	666 815	2

2006	Beräknat	677 843	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 652 226 tkr i 2004 års prisnivå.

Tabell 10.25:35 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2001	2002
Doktorandnybörjare	309	328	28 %	34 %

Licentiatnybörjare	0	55	-	36 %

Aktiva (ht)1	1 631	1 659	23 %	27 %
Doktorsexamina	202	175	25 %	22 %

Licentiatexamina	176	156	23 %	24 %

Källa: Högskoleverkets NU-databas

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10%.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 13 procent av nya professorer skall vara kvinnor.

Tabell 10.25:35 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2001	2002
Professorer1	205	212	6 %	6 %

Nya professorer	9	10	11 %	10 %

1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I tabellen nedan anges utfallet för 2001 och 2002 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

Tabell 10.25:35 Examinationsmål för forskarutbildning

VETENSKAPSOMRÅDE	UTFALL	UTFALL	MÅL
	2001	2002	2001-2004
Tekniskt	240	212	828

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Några resultat för forskarutbildningen vid Kungl. Tekniska högskolan redovisas i nedan- stående tabell.

Resursfördelning 2004

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:35 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Tekniskt	421 093
Ersättning för lokalhyror m.m.	231 133

Summa	652 226

Planeringsförutsättningar

Av regeringen fastställda examinationsmål för perioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

190

Tabell 10.25:35 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	633 663	633 663	633 663
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	18 249	32 831	43 854

Beslut	314	321	326

Överföring till/från andra
anslag	0	0	0

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	652 226	666 815	677 843

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.3625:36 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning

Tabell 10.25:36 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Luleå tekniska universitet

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	483 969	sparande	31 031

2003	Anslag	551 307	Utgifts-	540 656
2003	Anslag	551 307	prognos	540 656

2004	Förslag	560 514	1

2005	Beräknat	571 268	2

2006	Beräknat	580 715	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 558 769 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för universitetet.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Luleå tekniska universitet har för budgetåret 2002 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och avräknade vid utgången av budgetåret 10,3 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer. Dessutom redovisades vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 31,0 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Luleå tekniska universitet.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:36 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2001	2002	2001-2004	2005-2008
Magisterexamen med
ämnesdjup	160	165	410

Civilingenjörsexamen	409	469	1 645	1 930

Sjuksköterskeexamen	57	91	330	380

Lärarexamen med inriktning
mot tidigare år	138	134	555	565

Lärarexamen med inriktning
mot senare år	95	97	280	320

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Luleå tekniska universitet har inte fullgjort utbildningsuppdraget för 2002 vad avser antalet helårsstudenter totalt, men universitetet har uppnått målet att öka antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik. En samman- ställning av lärosätenas uppdrag för 2002 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbildningsupp- draget.

Universitetet har varken uppnått målet att öka examinationen inom högskoleingenjörs- utbildningen 2002 i förhållande till 2001, eller målet att minst en tredjedel av antalet lärarexamina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts.

Resursfördelning 2004

Tabell 10.25:36 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	534 107
Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	378

- decentraliserad utbildning	18 270

- utbildning i rymd- och miljövetenskap förlagd till
Kiruna	6 003

- utveckla kortare yrkesutbildningar inom nya
områden	1 756

Summa	560 514

Takbeloppet har minskats med 6 673 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 8.1 Resursförändring för grundläggande högskole- utbildning i kapitlet Insatser, avsnittet Grund- läggande högskoleutbildning.

191

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Universitetet erhåller för sista året 1 756 000 kronor för att utveckla kortare yrkesutbildningar inom nya områden.

Planeringsförutsättningar

Tabell 10.25:36 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	551 307	551 307	551 307
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	15 879	28 565	38 155
Beslut	-7 068	-7 226	-7 346

Överföring till/från andra
anslag	396	-1 378	-1 401

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	560 514	571 268	580 715

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.3725:37 Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 10.25:37 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Luleå tekniska universitet

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	214 819	sparande	0
2003	Anslag	235 646	Utgifts-	229 755
2003	Anslag	235 646	prognos	229 755

2004	Förslag	242 572	1

2005	Beräknat	247 998	2

2006	Beräknat	252 099	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 242 572 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I tabellen nedan anges utfallet för 2001 och 2002 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

Tabell 10.25:37 Examinationsmål för forskarutbildning

VETENSKAPSOMRÅDE	UTFALL	UTFALL	MÅL
	2001	2002	2001-2004
Humanistisk-samhällsvetenskapligt	7	10	14

Tekniskt	54	54	250

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Några resultat för forskarutbildningen vid Luleå tekniska universitet redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 10.25:37 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2001	2002
Doktorandnybörjare	135	122	33 %	39 %

Licentiatnybörjare	0	0	-	-

Aktiva (ht)1	412	459	32 %	35 %

Doktorsexamina	42	49	26 %	24 %

Licentiatexamina	70	65	30 %	29 %

Källa: Högskoleverkets NU-databas

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 15 procent av nya professorer skall vara kvinnor.

Tabell 10.25:37 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2001	2002
Professorer1	70	78	5 %	4 %
Nya professorer	10	5	0 %	0 %

1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).

Resursfördelning 2004

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.

192

Tabell 10.25:37 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Humanistisk-samhällsvetenskapligt	28 584
Tekniskt	165 542

Konstnärligt utvecklingsarbete	975

Ersättning för lokalhyror m.m.	47 471

Summa	242 572

Planeringsförutsättningar

Av regeringen fastställda examinationsmål för perioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

Tabell 10.25:37 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	235 646	235 646	235 646

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	6 787	12 210	16 309
Beslut	139	142	144

Överföring till/från andra
anslag	0	0	0

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	242 572	247 998	252 099

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.3825:38 Karlstads universitet: Grundutbildning

Tabell 10.25:38 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Karlstads universitet

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	389 630	sparande	30 059

2003	Anslag	432 589	Utgifts-	425 185
2003	Anslag	432 589	prognos	425 185

2004	Förslag	445 819	1

2005	Beräknat	455 787	2

2006	Beräknat	463 325	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 445 815 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagandet som skall gälla för universitetet.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Karlstads universitet har för budgetåret 2002 redovisat helårsprestationer motsvarande 2,4 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Universitetet har därför utnyttjat 2,4 miljoner kronor av tidigare uppkommet anslagssparande och redovisade vid utgången av året ett återstående anslagssparande om 30,1 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Karlstads universitet.

Tabell 10.25:38 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2001	2002	2001-2004	2005-2008
Magisterexamen med
ämnesdjup	209	211	620

Sjuksköterskeexamen	108	90	355	435

Lärarexamen med inriktning
mot tidigare år	164	177	670	675

Lärarexamen med inriktning
mot senare år	199	197	925	950

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Karlstads universitet har inte fullgjort utbildningsuppdraget för antalet helårsstudenter totalt och har inte uppnått målet att öka antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik. En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2002 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbild- ningsuppdraget.

Universitetet har uppnått målet att öka examinationen inom högskoleingenjörs- utbildningen 2002 i förhållande till 2001, men inte målet att minst en tredjedel av antalet lärarexamina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts.

193

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Resursfördelning 2004

Tabell 10.25:38 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	445 438
Särskilt åtagande

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	381

Summa	445 819

Takbeloppet har förändrats med 746 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 8.1 Resursförändring för grundläggande högskole- utbildning i kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning.

Planeringsförutsättningar

Tabell 10.25:38 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	432 589	432 589	432 589
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	12 491	22 440	29 965

Beslut	-2 686	-5 034	-5 117

Överföring till/från andra
anslag	3 425	5 793	5 888

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	445 819	455 787	463 325

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.3925:39 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 10.25:39 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Karlstads universitet

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	123 673	sparande	0

2003	Anslag	141 387	Utgifts-	137 852
2003	Anslag	141 387	prognos	137 852

2004	Förslag	145 703	1

2005	Beräknat	148 962	2

2006	Beräknat	151 426	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 145 703 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I tabellen nedan anges utfallet för 2001 och 2002 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

Tabell 10.25:39 Examinationsmål för forskarutbildning

VETENSKAPSOMRÅDE	UTFALL	UTFALL	MÅL
	2001	2002	2001-2004
Humanistisk-samhällsvetenskapligt	5	7	30

Tekniskt	0	3	20

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Några resultat för forskarutbildningen vid Karlstads universitet redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 10.25:39 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2001	2002
Doktorandnybörjare	56	69	45 %	51 %

Licentiatnybörjare	0	5	-	100 %

Aktiva (ht)1	145	188	51 %	50 %
Doktorsexamina	4	7	50 %	71 %

Licentiatexamina	2	7	100 %	29 %

Källa: Högskoleverkets NU-databas

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.

194

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 24 procent av nya professorer skall vara kvinnor.

Tabell 10.25:39 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2001	2002
Professorer1	34	35	19 %	20 %
Nya professorer	4	2	25 %	0 %

1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).

Resursfördelning 2004

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:39 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Humanistisk-samhällsvetenskapligt	62 700
Tekniskt	65 628

Övriga forskningsmedel	17 375

Summa	145 703

Planeringsförutsättningar

Av regeringen fastställda examinationsmål för perioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

Tabell 10.25:39 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	141 387	141 387	141 387
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	4 072	7 326	9 785
Beslut	244	249	254

Överföring till/från andra
anslag	0	0	0

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	145 703	148 962	151 426

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

10.1.4025:40 Växjö universitet: Grundutbildning

Tabell 10.25:40 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Växjö universitet

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	327 119	sparande	32 876

2003	Anslag	363 994	Utgifts-	384 644
2003	Anslag	363 994	prognos	384 644

2004	Förslag	374 856	1

2005	Beräknat	383 236	2

2006	Beräknat	389 575	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 374 851 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagandet som skall gälla för universitetet.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Växjö universitet har för budgetåret 2002 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 32,9 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Växjö universitet.

Tabell 10.25:40 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2001	2002	2001-2004	2005-2008
Magisterexamen med
ämnesdjup	231	227	780

Sjuksköterskeexamen	381	90	230	400
Lärarexamen med
inriktning mot tidigare år	118	126	450	480

Lärarexamen med
inriktning mot senare år	113	140	585	570

1 Antalet studenter som tog ut sjuksköterskeexamen nästan halverades till följd av den indragna examensrätten 2000. Universitetet fick under 2001 tillbaka examensrätten.

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Växjö universitet har inte fullgjort utbild- ningsuppdraget för 2002 vad avser antalet helårsstudenter totalt, men har uppnått målet att öka antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik. En sammanställning av lärosätenas

195

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

uppdrag för 2002 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbildningsuppdraget.

Universitetet har inte uppnått målet att öka examinationen inom högskoleingenjörs- utbildningen 2002 i förhållande till 2001, men har uppnått målet att minst en tredjedel av antalet lärarexamina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts.

Resursfördelning 2004

Tabell 10.25:40 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	374 694
Särskilt åtagande

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	162

Summa	374 856

Takbeloppet har förändrats med 367 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 8.1 Resursförändring för grundläggande högskole- utbildning i kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning.

Planeringsförutsättningar

Tabell 10.25:40 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	363 994	363 994	363 994
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	10 500	18 872	25 205
Beslut	-1 417	-2 594	-2 637

Överföring till/från andra
anslag	1 779	2 964	3 013

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	374 856	383 236	389 575

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.4125:41 Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 10.25:41 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Växjö universitet

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	124 606	sparande	0

2003	Anslag	137 696	Utgifts-	134 254
2003	Anslag	137 696	prognos	134 254

2004	Förslag	141 801	1

2005	Beräknat	144 973	2

2006	Beräknat	147 370	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 141 801 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I tabellen nedan anges utfallet för 2001 och 2002 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

Tabell 10.25:41 Examinationsmål för forskarutbildning

VETENSKAPSOMRÅDE	UTFALL	UTFALL	MÅL
	2001	2002	2001-2004
Humanistisk-samhällsvetenskapligt	6	5	30

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Några resultat för forskarutbildningen vid Växjö universitet redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 10.25:41 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2001	2002
Doktorandnybörjare	53	25	32 %	48 %

Licentiatnybörjare	0	0	-	-

Aktiva (ht)1	142	153	40 %	42 %
Doktorsexamina	5	4	0 %	25 %

Licentiatexamina	6	7	0 %	29 %

Källa: Högskoleverkets NU-databas

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 27 procent av nya professorer skall vara kvinnor.

196

Tabell 10.25:41 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2001	2002
Professorer1	29	34	19 %	20 %

Nya professorer	8	9	13 %	11 %

1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).

Resursfördelning 2004

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:41 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Humanistisk-samhällsvetenskapligt	91 152
Övriga forskningsmedel	50 649

Summa	141 801

Planeringsförutsättningar

Av regeringen fastställda examinationsmål för perioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

Tabell 10.25:41 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	137 696	137 696	137 696
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	3 966	7 135	9 530
Beslut	139	142	144

Överföring till/från andra
anslag	0	0	0

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	141 801	144 973	147 370

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

10.1.4225:42 Örebro universitet: Grundutbildning

Tabell 10.25:42 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Örebro universitet

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	480 781	sparande	15 409

2003	Anslag	506 359	Utgifts-	509 109
2003	Anslag	506 359	prognos	509 109

2004	Förslag	521 938	1

2005	Beräknat	530 040	2

2006	Beräknat	538 807	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 518 443 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för universitetet.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Örebro universitet har för budgetåret 2002 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och avräknade vid utgången av budgetåret 21,9 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer. Dessutom redovisades vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 15,4 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Örebro universitet.

Tabell 10.25:42 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2001	2002	2001-2004	2005-2008
Magisterexamen med
ämnesdjup	87	267	480

Sjuksköterskeexamen	126	140	520	640

Lärarexamen med inriktning
mot tidigare år	113	92	410	435

Lärarexamen med inriktning
mot senare år	165	153	560	560

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål. Örebro universitet har fullgjort utbildningsupp- draget för 2002 vad avser antalet helårsstudenter totalt och uppnått målet att öka antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik.

197

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2002 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbild- ningsuppdraget.

Universitetet har varken uppnått målet att öka examinationen inom högskoleingenjörs- utbildningen 2002 i förhållande till 2001 eller målet att minst en tredjedel av antalet lärarexamina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts.

Resursfördelning 2004

Tabell 10.25:42 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	514 731
Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	164

- lokalisering av verksamhet till Grythyttan	3 240

- nätverksadministration och utveckling av	291
skolledarutbildning

- utveckla kortare yrkesutbildningar inom nya	1 756
områden

- utveckla s.k. collegeutbildning	1 756

Summa	521 938

Takbeloppet har förändrats med 952 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 8.1 Resursförändring för grundläggande högskole- utbildning i kapitlet Insatser, avsnittet Grund- läggande högskoleutbildning.

Universitetet erhåller för sista året 1 756 000 kronor för att utveckla s.k. collegeutbildning samt 1 756 000 kronor för att utveckla kortare yrkesutbildningar inom nya områden.

Planeringsförutsättningar

Tabell 10.25:42 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	506 359	506 359	506 359
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	14 633	26 279	35 089
Beslut	-2 697	-2 756	-2 802

Överföring till/från andra
anslag	3 643	158	161

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	521 938	530 040	538 807

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.4325:43 Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 10.25:43 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Örebro universitet

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	136 160	sparande	0
2003	Anslag	153 420	Utgifts-	149 584
2003	Anslag	153 420	prognos	149 584

2004	Förslag	157 984	1

2005	Beräknat	161 518	2

2006	Beräknat	164 189	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 157 984 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I tabellen nedan anges utfallet för 2001 och 2002 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

Tabell 10.25:43 Examinationsmål för forskarutbildning

VETENSKAPSOMRÅDE	UTFALL	UTFALL	MÅL
	2001	2002	2001-2004
Humanistisk-samhällsvetenskapligt	8	14	40

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

198

Några resultat för forskarutbildningen vid Örebro universitet redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 10.25:43 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2001	2002
Doktorandnybörjare	71	104	61 %	46 %

Licentiatnybörjare	0	2	–	50 %

Aktiva (ht)1	174	226	53 %	49 %
Doktorsexamina	11	16	36 %	38 %

Licentiatexamina	0	2	–	100 %

Källa: Högskoleverkets NU-databas

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 24 procent av nya professorer skall vara kvinnor.

Tabell 10.25:43 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2001	2002
Professorer1	28	41	23 %	31 %

Nya professorer	16	14	19 %	21%

1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).

Resursfördelning 2004

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:43 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Humanistisk-samhällsvetenskapligt	93 334
Övriga forskningsmedel	64 650

Summa	157 984

Planeringsförutsättningar

Av regeringen fastställda examinationsmål för perioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:43 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	153 420	153 420	153 420
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	4 418	7 949	10 617

Beslut	146	149	152

Överföring till/från andra
anslag	0	0	0

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	157 984	161 518	164 189

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.4425:44 Mitthögskolan: Grundutbildning

Tabell 10.25:44 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Mitthögskolan

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	402 638	sparande	49 261
2003	Anslag		Utgifts-	434 454
2003	Anslag	482 405	prognos	434 454

2004	Förslag	463 817	1

2005	Beräknat	472 407	2

2006	Beräknat	480 221	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 462 071 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Av anslagssparandet har 9 304 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 15 maj 2003.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Mitthögskolan har för budgetåret 2002 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 49,3 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Mitthögskolan.

199

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:44 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2001	2002	2001-2004	2005-2008
Magisterexamen med
ämnesdjup	180	173	600

Sjuksköterskeexamen	155	165	740	800

Lärarexamen med inriktning
mot tidigare år	146	158	430	440

Lärarexamen med inriktning
mot senare år	45	46	210	240

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Mitthögskolan har inte fullgjort utbildnings- uppdraget vad avser antalet helårsstudenter totalt och har inte uppnått målet att öka antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik. En sammanställning av lärosätenas uppdrag för år 2002 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbildningsuppdraget.

Målet att öka examinationen inom högskole- ingenjörsutbildningen 2002 i förhållande till 2001 har inte uppnåtts.

Mitthögskolan har uppfyllt målet att minst en tredjedel av antalet lärarexamina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik.

Mitthögskolans särskilda åtagande att under 2002 anordna decentraliserad utbildning mot- svarande 120 helårsstudenter har inte fullgjorts. Övriga särskilda åtaganden har fullgjorts.

Resursfördelning 2004

Tabell 10.25:44 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	445 463
Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	379

- decentraliserad utbildning	5 931

- utveckla s.k. collegeutbildning	1 756

- utveckla flexibla och regionalt anknutna NT-	10 288
utbildningar

Summa	463 817

Takbeloppet har minskats med 32 482 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell

Högskolan erhåller för sista året 1 756 000 kronor för att utveckla s.k. collegeutbildning.

Planeringsförutsättningar

Tabell 10.25:44 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	482 405	482 405	482 405
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	13 894	24 994	33 386

Beslut	-32 923	-33 659	-34 216

Överföring till/från andra
anslag	441	-1 332	-1 354

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	463 817	472 407	480 221

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.4525:45 Mitthögskolan: Forskning och forskarutbildning

Tabell 10.25:45 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Mitthögskolan

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	107 772	sparande	0
2003	Anslag		Utgifts-
2003	Anslag	118 445	prognos	115 484

2004	Förslag	121 983	1

2005	Beräknat	124 712	2

2006	Beräknat	126 774	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 121 983 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

8.1Resursförändring för grundläggande Några resultat för forskarutbildningen vid

högskoleutbildning i kapitlet Insatser, avsnittet	Mitthögskolan redovisas i nedanstående tabell.
Grundläggande högskoleutbildning.

200

Tabell 10.25:45 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2001	2002
Doktorandnybörjare	18	21	50 %	33 %

Licentiatnybörjare	0	0	-	-

Aktiva (ht)1	18	34	50 %	41 %
Doktorsexamina	0	0	-	-

Licentiatexamina	0	0	-	-

Källa: Högskoleverkets NU-databas

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10%.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 18 procent av nya professorer skall vara kvinnor.

Tabell 10.25:45 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2001	2002
Professorer1	19	30	20 %	12 %
Nya professorer	7	15	14 %	14 %

1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).

Resursfördelning 2004

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:45 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Naturvetenskapligt	44 334
Övriga forskningsmedel	77 649

Summa	121 983

Planeringsförutsättningar

Av regeringen fastställda examinationsmål för perioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

Regeringens bedömning

Regeringen har beslutat att Mitthögskolan skall benämnas universitet fr.o.m. den 1 januari 2005.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:45 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	118 445	118 445	118 445
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	3 411	6 137	8 197

Beslut	127	130	132

Överföring till/från andra
anslag	0	0	0

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	121 983	124 712	126 774

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.4625:46 Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning

Tabell 10.25:46 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Blekinge tekniska högskola

Tusental kronor

			Anslags-	27 863 3
2002	Utfall	171 863	sparande	27 863 3
2003	Anslag	235 718	Utgifts-	189 137
2003	Anslag	235 718	prognos	189 137

2004	Förslag	202 750	1

2005	Beräknat	205 502	2

2006	Beräknat	208 901	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 201 006 tkr i 2004 års prisnivå.

3I Årsredovisning för staten (skr.2002/03:101) anges att anslagssparandet för 2002 uppgår till 28 068 tkr. Beloppet har korrigerats till 27 865 tkr.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Av anslagssparandet har 9 797 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut de 15 maj 2003.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Blekinge tekniska högskola har för budgetåret 2002 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 27,9 miljoner kronor.

201

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Blekinge tekniska högskola.

Tabell 10.25:46 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2001	2002	2001-2004	2005-2008
Magisterexamen med
ämnesdjup	113	147	430

Sjuksköterskeexamen	67	96	380	450

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Blekinge tekniska högskola har inte fullgjort utbildningsuppdraget för 2002 vad avser antalet helårsstudenter totalt och har inte uppnått målet att öka antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik. En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2002 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbildningsupp- draget.

Målet att öka examinationen inom högskoleingenjörsutbildningen 2002 i för- hållande till 2001 har uppnåtts.

Det särskilda åtagandet att erbjuda pedagogisk utbildning för anställda lärare har inte fullgjorts. Övriga särskilda åtaganden har fullgjorts.

Resursfördelning 2004

Tabell 10.25:46 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	200 830
Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	164

- utveckla kortare yrkesutbildningar inom nya	1 756
områden

Summa	202 750

Takbeloppet har minskats med 19 757 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 8.1 Resursförändring för grundläggande hög- skoleutbildning i kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning samt med 20 000 000 kronor i enlighet med vad som redovisas i avsnittet 8.3.1 Anslagsberäkningar, tabell 8.10.

Högskolan erhåller för sista året 1 756 000 kronor för att utveckla kortare yrkesutbildningar inom nya områden.

Planeringsförutsättningar

Tabell 10.25:46 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	235 718	235 718	235 718
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	6 789	12 213	16 314
Beslut	-39 757	-40 646	-41 319

Överföring till/från andra
anslag	0	-1 783	-1 812

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	202 750	205 502	208 901

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.4725:47 Blekinge tekniska högskola: Forskning och forskarutbildning

Tabell 10.25:47 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Blekinge tekniska högskola

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	53 841	sparande	0
2003	Anslag	61 476	Utgifts-	59 939
2003	Anslag	61 476	prognos	59 939

2004	Förslag	63 311	1

2005	Beräknat	64 727	2

2006	Beräknat	65 798	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 63 311 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I tabellen nedan anges utfallet för 2001 och 2002 samt fastställt examinationsmål för forskar- utbildningen för perioden 2001–2004.

202

Tabell 10.25:47 Examinationsmål för forskarutbildning

VETENSKAPSOMRÅDE	UTFALL	UTFALL	MÅL
	2001	2002	2001-2004
Tekniskt	5	6	19

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Några resultat för forskarutbildningen vid Blekinge tekniska högskola redovisas i nedan- stående tabell.

Tabell 10.25:47 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2001	2002
Doktorandnybörjare	26	25	23 %	24 %

Licentiatnybörjare	0	1	-	0 %

Aktiva (ht)1	42	61	12 %	21 %
Doktorsexamina	4	5	0 %	0 %

Licentiatexamina	5	6	20 %	17 %

Källa: Högskoleverkets NU-databas.

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 18 procent av nya professorer skall vara kvinnor.

Tabell 10.25:47 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2001	2002
Professorer1	16	18	31 %	23 %

Nya professorer	0	2	–	0 %

1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).

Resursfördelning 2004

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:47 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Tekniskt	47 761
Övriga forskningsmedel	15 550

Summa	63 311

Planeringsförutsättningar

Av regeringen fastställda examinationsmål för perioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:47 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	61 476	61 476	61 476
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	1 771	3 186	4 255

Beslut	64	65	67

Överföring till/från andra
anslag	0	0	0

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	63 311	64 727	65 798

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.4825:48 Malmö högskola: Grundutbildning

Tabell 10.25:48 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Malmö högskola

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	579 686	sparande	36 605

2003	Anslag	612 404	Utgifts-	633 699
2003	Anslag	612 404	prognos	633 699

2004	Förslag	630 467	1

2005	Beräknat	644 563	2

2006	Beräknat	655 223	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 630 461 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Malmö högskola har för budgetåret 2002 redovisat helårsprestationer motsvarande 6,9 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan har därför utnyttjat 6,9 miljoner kronor av tidigare uppkommet anslagssparande och redovisade vid utgången av året ett återstående anslagssparande om 36,6 miljoner kronor.

Malmö högskola har felaktigt avräknat 2,1 miljoner kronor inom takbeloppet. Avräkningen avser helårsstudenter och helårsprestationer

203

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

inom NT-utbildning med särskilt vuxenstudie- stöd till ett belopp av 0,6 miljoner kronor samt inom utbildningsområdet design till ett belopp av 1,5 miljoner kronor. Högskolan kommer att korrigera den felaktiga anslagsbelastningen under 2003.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Malmö högskola.

Tabell 10.25:48 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2001	2002	2001-2004	2005-2008
Magisterexamen med
ämnesdjup	17	13	140

Sjuksköterskeexamen	97	112	480	600

Lärarexamen med inriktning
mot tidigare år	360	396	1 595	1 675

Lärarexamen med inriktning
mot senare år	320	338	1 510	1 365

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Malmö högskola har fullgjort utbildningsupp- draget för 2002 vad avser antalet helårsstudenter totalt och har uppnått målet att öka antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik. En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2002 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbild- ningsuppdraget.

Högskolan har uppnått målet att öka examinationen inom högskoleingenjörs- utbildningen 2002 i förhållande till 2001, men inte målet att minst en tredjedel av antalet lärarexamina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts.

Resursfördelning 2004

Tabell 10.25:48 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	587 193
Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	384

- tandvårdscentral	42 890

Summa	630 467

Takbeloppet har förändrats med 391 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 8.1 Resurser för omfördelning och utbyggnad av den grundläggande högskoleutbildningen i

kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning.

Planeringsförutsättningar

Tabell 10.25:48 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	612 404	612 404	612 404
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	17 679	31 764	42 417

Beslut	-4 024	-5 640	-5 733

Överföring till/från andra
anslag	4 408	6 035	6 134

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	630 467	644 563	655 223

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.4925:49 Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning

Tabell 10.25:49 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Malmö högskola

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	64 845	sparande	0

2003	Anslag	72 114	Utgifts-	70 311
2003	Anslag	72 114	prognos	70 311

2004	Förslag	74 237	1

2005	Beräknat	75 898	2

2006	Beräknat	77 153	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 74 237 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I tabellen nedan anges utfallet för 2001 och 2002 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

204

Tabell 10.25:49 Examinationsmål för forskarutbildning

VETENSKAPSOMRÅDE	UTFALL	UTFALL	MÅL
	2001	2002	2001-2004
Medicinskt	8	6	25

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Några resultat för forskarutbildningen vid Malmö högskola redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 10.25:49 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2001	2002
Doktorandnybörjare	7	20	57 %	55 %

Licentiatnybörjare	0	5	-	40 %

Aktiva (ht)1	38	50	55 %	54 %
Doktorsexamina	6	4	50 %	75 %

Licentiatexamina	6	3	50 %	100 %

Källa: Högskoleverkets NU-databas

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 34 procent av nya professorer skall vara kvinnor.

Tabell 10.25:49 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2001	2002
Professorer1	30	37	27 %	24 %

Nya professorer	5	7	60 %	14 %

1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).

Resursfördelning 2004

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:49 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Medicinskt	40 662
Övriga forskningsmedel	33 575

Summa	74 237

Planeringsförutsättningar

Av regeringen fastställda examinationsmål för perioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:49 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	72 114	72 114	72 114
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	2 077	3 737	4 991

Beslut	46	47	48

Överföring till/från andra
anslag	0	0	0

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	74 237	75 898	77 153

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.5025:50 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning

Tabell 10.25:50 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Kalmar

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	340 771	sparande	15 693

2003	Anslag	357 899	Utgifts-	364 645
2003	Anslag	357 899	prognos	364 645

2004	Förslag	368 818	1

2005	Beräknat	377 063	2

2006	Beräknat	383 299	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 368 813 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Högskolan i Kalmar har för budgetåret 2002 redovisat helårsprestationer motsvarande 10,0 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan har därför utnyttjat 10,0 miljoner kronor av tidigare uppkommet anslagssparande och redovisade vid utgången av budgetåret ett återstående anslags- sparande om 15,7 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Högskolan i Kalmar.

205

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:50 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2001	2002	2001-2004	2005-2008
Magisterexamen med
ämnesdjup	65	85	220

Sjuksköterskeexamen	291	44	235	330

Lärarexamen med
inriktning mot tidigare år	100	117	405	420

Lärarexamen med
inriktning mot senare år	52	75	265	265

1 Ett uppehåll i antagningen gjordes 1998, vilket fått effekt 2001.

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

För 2002 har Högskolan i Kalmar fullgjort utbildningsuppdraget för antalet helårsstudenter totalt och uppnått målet att öka antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik. En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2002 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbild- ningsuppdraget.

Högskolan har uppnått såväl målet att öka examinationen inom högskoleingenjörs- utbildningen 2002 i förhållande till 2001 som målet att minst en tredjedel av antalet lärarexamina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts.

Resursfördelning 2004

Tabell 10.25:50 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	356 135
Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	163

- fortbildning av journalister	8 720

- utrustning till sjöbefälsutbildningen	3 800

Summa	368 818

Takbeloppet har förändrats med 576 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 8.1 Resursförändring för grundläggande högskole- utbildning i kapitlet Insatser, avsnittet Grund- läggande högskoleutbildning.

Planeringsförutsättningar

Av regeringen fastställda examinationsmål för perioden 2001–2004 samt planeringsförut- sättningar för perioden 2005–2008 framgår av

tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation.

Tabell 10.25:50 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	357 899	357 899	357 899
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	10 348	18 580	24 806

Beslut	-2 183	-2 232	-2 269

Överföring till/från andra
anslag	2 754	2 816	2 862

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	368 818	377 063	383 299

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.5125:51 Högskolan i Kalmar: Forskning och forskarutbildning

Tabell 10.25:51 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Högskolan i Kalmar

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	49 996	sparande	0

2003	Anslag	62 406	Utgifts-	60 846
2003	Anslag	62 406	prognos	60 846

2004	Förslag	64 241	1

2005	Beräknat	65 678	2

2006	Beräknat	66 764	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 64 241 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I tabellen nedan anges utfallet för 2001 och 2002 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

206

Tabell 10.25:51 Examinationsmål för forskarutbildning

VETENSKAPSOMRÅDE	UTFALL	UTFALL	MÅL
	2001	2002	2001-2004
Naturvetenskapligt	3	2	6

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Några resultat för forskarutbildningen vid Högskolan i Kalmar redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 10.25:51 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2001	2002
Doktorandnybörjare	16	22	31 %	50 %

Licentiatnybörjare	0	0	-	-

Aktiva (ht)1	32	51	50 %	51 %
Doktorsexamina	2	0	100 %	-

Licentiatexamina	2	1	50 %	100 %

Källa: Högskoleverkets NU-databas

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10%.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 21 procent av nya professorer skall vara kvinnor.

Tabell 10.25:51 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2001	2002
Professorer1	13	17	15 %	12 %

Nya professorer	7	4	0 %	25 %

1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).

Resursfördelning 2004

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:51 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Naturvetenskapligt	53 128
Övriga forskningsmedel	11 113

Summa	64 241

Planeringsförutsättningar

Av regeringen fastställda examinationsmål för perioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:51 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	62 406	62 406	62 406
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	1 797	3 233	4 319

Beslut	38	39	39

Överföring till/från andra
anslag	0	0	0

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	64 241	65 678	66 764

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.5225:52 Mälardalens högskola: Grundutbildning

Tabell 10.25:52 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Mälardalens högskola

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	444 801	sparande	20 394

2003	Anslag	502 595	Utgifts-	483 464
2003	Anslag	502 595	prognos	483 464

2004	Förslag	512 385	1

2005	Beräknat	523 844	2

2006	Beräknat	532 508	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 512 383 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Mälardalens högskola har för budgetåret 2002 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och avräknade vid utgången av budgetåret 1,2 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer. Dessutom redovisades vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 20,4 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Mälardalens högskola.

207

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:52 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2001	2002	2001-2004	2005-2008
Magisterexamen med
ämnesdjup	173	166	410

Sjuksköterskeexamen	229	250	1 010	1 020

Lärarexamen med inriktning
mot senare år	20	15	210	280

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Mälardalens högskola har inte fullgjort utbildningsuppdraget för 2002 vad avser antalet helårsstudenter totalt, men högskolan har uppnått målet att öka antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik. En samman- ställning av lärosätenas uppdrag för 2002 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbildnings- uppdraget.

Högskolan har inte uppnått målet att öka examinationen inom högskoleingenjörs- utbildningen 2002 i förhållande till 2001 men har uppnått målet att minst en tredjedel av antalet lärarexamina skall ha en inriktning mot matematik, naturvetenskap eller teknik.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts.

Resursfördelning 2004

Tabell 10.25:52 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	508 596
Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	377

- Idélab	3 412

Summa	512 385

Takbeloppet har minskats med 4 698 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 8.1 Resursförändring för grundläggande högskole- utbildning i kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning.

Planeringsförutsättningar

Tabell 10.25:52 Härledning av anslagsnivån 2004-2006,

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	502 595	502 595	502 595
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	14 490	26 054	34 798

Beslut	-5 567	-5 692	-5 786

Överföring till/från andra
anslag	867	886	901

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	512 385	523 844	532 508

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.5325:53 Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning

Tabell 10.25:53 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Mälardalens högskola

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	29 564	sparande	0

2003	Anslag	44 278	Utgifts-	43 171
2003	Anslag	44 278	prognos	43 171

2004	Förslag	45 580	1

2005	Beräknat	46 600	2

2006	Beräknat	47 370	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 45 580 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Några resultat för forskarutbildningen vid Mälardalens högskola redovisas i nedanstående tabell.

208

Tabell 10.25:53 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2001	2002
Doktorandnybörjare	56	49	20 %	31 %

Licentiatnybörjare	0	8	-	25 %

Aktiva (ht)1	54	103	19 %	25 %
Doktorsexamina	0	3	-	33 %

Licentiatexamina	3	1	33 %	0 %

Källa: Högskoleverkets NU-databas

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 15 procent av nya professorer skall vara kvinnor.

Tabell 10.25:53 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2001	2002
Professorer1	28	30	10 %	7 %
Nya professorer	7	8	0 %	25 %

1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).

Resursfördelning 2004

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:53 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Tekniskt	32 270
Övriga forskningsmedel	13 310

Summa	45 580

Planeringsförutsättningar

Av regeringen fastställda examinationsmål för perioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:53 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	44 278	44 278	44 278
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	1 275	2 294	3 064

Beslut	27	28	28

Överföring till/från andra
anslag	0	0	0

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	45 580	46 600	47 370

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.5425:54 Danshögskolan: Grundutbildning

Tabell 10.25:54 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Danshögskolan

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	25 160	sparande	0

2003	Anslag	26 927	Utgifts-	26 254
2003	Anslag	26 927	prognos	26 254

2004	Förslag	27 801	1

2005	Beräknat	28 423	2

2006	Beräknat	28 893	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 27 801 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Danshögskolan har för budgetåret 2002 redo- visat helårsprestationer motsvarande 3,0 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.

Det särskilda åtagandet har fullgjorts.

209

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Resursfördelning 2004

Tabell 10.25:54 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	26 670
Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	24

- lokalkostnader	1 107

Summa	27 801

Takbeloppet har förändrats med 99 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 8.1 Resursförändring för grundläggande högskole- utbildning i kapitlet Insatser, avsnittet Grund- läggande högskoleutbildning.

Tabell 10.25:54 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	26 927	26 927	26 927

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	775	1 395	1 863
Beslut	99	101	103

Överföring till/från andra
anslag	0	0	0

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	27 801	28 423	28 893

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.5525:55 Dramatiska institutet: Grundutbildning

Tabell 10.25:55 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Dramatiska institutet

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	67 931	sparande	0

2003	Anslag	73 456	Utgifts-	71 620
2003	Anslag	73 456	prognos	71 620

2004	Förslag	75 734	1

2005	Beräknat	77 428	2

2006	Beräknat	78 708	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 75 734 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de

särskilda åtaganden som skall gälla för Dramatiska institutet.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Dramatiska institutet har för budgetåret 2002 redovisat helårsprestationer motsvarande 2,3 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts.

Resursfördelning 2004

Tabell 10.25:55 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	74 199
Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	23

- lokalkostnader	1 512

Summa	75 734

Takbeloppet har förändrats med 162 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 8.1 Resursförändring för grundläggande högskole- utbildning i kapitlet Insatser, avsnittet Grund- läggande högskoleutbildning.

Tabell 10.25:55 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	73 456	73 456	73 456

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	2 116	3 806	5 084
Beslut	162	166	168

Överföring till/från andra
anslag	0	0	0

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	75 734	77 428	78 708

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

210

10.1.5625:56 Högskolan i Borås: Grundutbildning

Tabell 10.25:56 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Borås

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	295 887	sparande	0

2003	Anslag	314 277	Utgifts-	306 420
2003	Anslag	314 277	prognos	306 420

2004	Förslag	324 109	1

2005	Beräknat	331 354	2

2006	Beräknat	336 835	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 324 104 tkr i 2004 års prisnivå.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

målet att minst en tredjedel av antalet lärarexamina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts. Regeringen har som mål för perioden 2001–

2004 angett att minst 45 procent av nya professorer skall vara kvinnor.

Tabell 10.25:56 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2001	2002
Professorer1	10	9	35 %	35 %
Nya professorer	6	1	16 %	100 %

1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagandet som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Högskolan i Borås har för budgetåret 2002 redovisat helårsprestationer motsvarande 1,9 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Högskolan i Borås.

Tabell 10.25:56 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2001	2002	2001-2004	2005-2008
Magisterexamen med
ämnesdjup	219	220	740

Sjuksköterskeexamen	103	112	480	620

Lärarexamen med inriktning
mot tidigare år	124	215	470	470

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål. Högskolan i Borås har fullgjort utbildnings- uppdraget för 2002 vad avser antalet helårsstudenter totalt och uppnått målet att öka antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik. En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2002 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbildningsuppdraget.

Högskolan har varken uppnått målet att öka examinationen inom högskoleingenjörs- utbildningen 2002 i förhållande till 2001 eller

Resursfördelning 2004

Tabell 10.25:56 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	323 945
Särskilt åtagande

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	164

Summa	324 109

Takbeloppet har förändrats med 758 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 8.1 Resursförändring för grundläggande högskole- utbildning i kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning.

Planeringsförutsättningar

211

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:56 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	314 277	314 277	314 277
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	9 079	16 308	21 775

Beslut	-1 242	-1 270	-1 291

Överföring till/från andra
anslag	1 995	2 040	2 073

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	324 109	331 354	336 835

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.5725:57 Högskolan Dalarna: Grundutbildning

Tabell 10.25:57 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan Dalarna

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	285 576	sparande	23 328

2003	Anslag	308 221	Utgifts-	323 843
2003	Anslag	308 221	prognos	323 843

2004	Förslag	317 586	1

2005	Beräknat	324 690	2

2006	Beräknat	330 060	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 317 586 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagandet som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Högskolan Dalarna har för budgetåret 2002 redovisat helårsprestationer motsvarande 0,6 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan har därför utnyttjat 0,6 miljoner kronor av tidigare uppkommet anslagssparande och redovisade vid utgången av budgetåret ett återstående anslags- sparande om 23,3 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Högskolan Dalarna.

Tabell 10.25:57 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2001	2002	2001-2004	2005-2008
Magisterexamen med
ämnesdjup	37	36	170

Sjuksköterskeexamen	74	86	355	400

Lärarexamen med inriktning
mot tidigare år	69	61	235	255

Lärarexamen med inriktning
mot senare år	124	102	530	610

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Högskolan Dalarna har fullgjort utbildnings- uppdraget för 2002 vad avser antalet helårs- studenter totalt och uppnått målet att öka antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik. En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2002 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbildningsuppdraget.

Högskolan har uppnått målet att öka examinationen inom högskoleingenjörs- utbildningen 2002 i förhållande till 2001, men inte målet att minst en tredjedel av antalet lärar- examina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts.

Resursfördelning 2004

Tabell 10.25:57 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	317 421
Särskilt åtagande

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	165

Summa	317 586

Takbeloppet har förändrats med 488 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 8.1 Resursförändring för grundläggande högskole- utbildning i kapitlet Insatser, avsnittet Grund- läggande högskoleutbildning.

Planeringsförutsättningar

212

Tabell 10.25:57 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	308 221	308 221	308 221
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	8 877	15 970	21 332

Beslut	266	272	276

Överföring till/från andra
anslag	222	227	231

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	317 586	324 690	330 060

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.5825:58 Högskolan på Gotland: Grundutbildning

Tabell 10.25:58 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan på Gotland

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	72 042	sparande	10 683

2003	Anslag	90 139	Utgifts-	88 588
2003	Anslag	90 139	prognos	88 588

2004	Förslag	90 994	1

2005	Beräknat	93 029	2

2006	Beräknat	94 568	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 90 994 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för hög- skolan.

Av anslagssparandet har 4 185 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 15 maj 2003.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Högskolan på Gotland har för budgetåret 2002 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 10,7 miljoner kronor.

Högskolan på Gotland har inte fullgjort utbildningsuppdraget för 2002 vad avser antalet

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

helårsstudenter totalt, men högskolan har upp- nått målet att öka antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik. En sammanställning av lärosätenas uppdrag för år 2002 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultat- bedömning, avsnittet Utbildningsuppdraget.

Det särskilda åtagandet har fullgjorts.

Resursfördelning 2004

Tabell 10.25:58 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	85 971
Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	23

- kompensation för uppbyggnad av högskolan	5 000

Summa	90 994

Takbeloppet har minskats med 1 741 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 8.1 Resursförändring för grundläggande högskole- utbildning i kapitlet Insatser, avsnittet Grund- läggande högskoleutbildning.

Regeringens bedömning

Vid en eventuell framtida utbyggnad av den högre utbildningen är det angeläget att se över möjligheterna att expandera Högskolan på Gotland.

Tabell 10.25:58 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	90 139	90 139	90 139

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	2 596	4 670	6 238
Beslut	-1 741	-1 780	-1 809

Överföring till/från andra
anslag	0	0	0

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	90 994	93 029	94 568

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

213

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

10.1.5925:59 Högskolan i Gävle: Grundutbildning

Tabell 10.25:59 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Gävle

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	296 531	sparande	0

2003	Anslag	322 920	Utgifts-	314 847
2003	Anslag	322 920	prognos	314 847

2004	Förslag	332 957	1

2005	Beräknat	338 618	2

2006	Beräknat	344 219	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 331 210 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för hög- skolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Högskolan i Gävle har för budgetåret 2002 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och avräknade vid utgången av budgetåret 4,1 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer för att nå takbeloppet.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Högskolan i Gävle.

Tabell 10.25:59 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2001	2002	2001-2004	2005-2008
Magisterexamen med
ämnesdjup	63	87	140

Sjuksköterskeexamen	122	132	475	535

Lärarexamen med inriktning
mot tidigare år	152	118	520	520

Lärarexamen med inriktning
mot senare år	16	29	190	225

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Högskolan i Gävle har fullgjort utbildnings- uppdraget för 2002 vad avser antalet helårs- studenter totalt och uppnått målet att öka antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik. En sammanställning av lärosätenas

uppdrag för 2002 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbildningsuppdraget.

Högskolan har uppnått såväl målet att öka examinationen inom högskoleingenjörsutbild- ningen 2002 i förhållande till 2001 som målet att minst en tredjedel av antalet lärarexamina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts.

Resursfördelning 2004

Tabell 10.25:59 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	331 037
Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	164

- utveckla s.k. collegeutbildning	1 756

Summa	332 957

Takbeloppet har förändrats med 710 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 8.1 Resursförändring för grundläggande högskole- utbildning i kapitlet Insatser, avsnittet Grund- läggande högskoleutbildning.

Högskolan erhåller för sista året 1 756 000 kronor för att utveckla s.k. collegeutbildning.

Vidare erhåller högskolan på anslaget 25:74 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor medel av engångskaraktär, 5 144 000 kronor, för samarbetsavtal med anled- ning av övertagandet av verksamhet som avser forskning om belastningsskador. Anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket inom utgiftsområde 14 Arbets- liv har minskats med motsvarande belopp.

Planeringsförutsättningar

214

Tabell 10.25:59 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	322 920	322 920	322 920
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	9 333	16 758	22 376
Beslut	-2 363	-4 704	-4 782

Överföring till/från andra
anslag	3 067	3 645	3 705

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	332 957	338 618	344 219

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.6025:60 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning

Tabell 10.25:60 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Halmstad

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	238 727	sparande	2 683
2003	Anslag	250 743	Utgifts-	247 157
2003	Anslag	250 743	prognos	247 157

2004	Förslag	258 442	1

2005	Beräknat	264 171	2

2006	Beräknat	268 540	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 258 391 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagandet som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Högskolan i Halmstad har för budgetåret 2002 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och avräknade vid utgången av budgetåret 16,9 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer. Dessutom redovisades vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 2,7 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Högskolan i

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Halmstad. Se kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Tabell 10.25:60 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2001	2002	2001-2004	2005-2008
Magisterexamen med
ämnesdjup	69	83	390

Sjuksköterskeexamen	76	83	340	395

Lärarexamen med inriktning
mot senare år	18	54	195	275

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Högskolan i Halmstad har fullgjort utbild- ningsuppdraget för 2002 vad avser antalet helårsstudenter totalt och uppnått målet att öka antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik. En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2002 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbildningsuppdraget.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts. Regeringen har som mål för perioden 2001–

2004 angett att minst 24 procent nya professorer skall vara kvinnor.

Tabell 10.25:60 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2001	2002
Professorer1	10	14	0 %	10 %
Nya professorer	2	5	0 %	40 %

1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).

Resursfördelning 2004

Tabell 10.25:60 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	258 278
Särskilt åtagande

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	164

Summa	258 442

Takbeloppet har ökat med 459 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 8.1 Resursförändring för grundläggande högskole-

215

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

utbildning i kapitlet Insatser, avsnittet Grund- läggande högskoleutbildning.

Planeringsförutsättningar

Tabell 10.25:60 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	250 743	250 743	250 743
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	7 292	13 011	17 374

Beslut	-975	-997	-1 013

Överföring till/från andra
anslag	1 382	1 413	1 436

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	258 442	264 171	268 540

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.6125:61 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning

Tabell 10.25:61 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan Kristianstad

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	242 482	sparande	13 153

2003	Anslag	280 925	Utgifts-	274 144
2003	Anslag	280 925	prognos	274 144

2004	Förslag	288 258	1

2005	Beräknat	294 703	2

2006	Beräknat	299 577	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 288 255 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagandet som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Högskolan Kristianstad har för budgetåret 2002 redovisat färre helårsstudenter och helårs-

prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och avräknade vid utgången av budgetåret 2,7 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer. Dessutom redovisades vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 13,2 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Högskolan Kristianstad.

Tabell 10.25:61 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2001	2002	2001-2004	2005-2008
Magisterexamen med
ämnesdjup	11	11	240

Sjuksköterskeexamen	109	112	490	550

Lärarexamen med inriktning
mot tidigare år	249	246	835	835

Lärarexamen med inriktning
mot senare år	69	86	350	390

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Högskolan Kristianstad har inte fullgjort utbildningsuppdraget för 2002 vad avser antalet helårsstudenter totalt, men högskolan har uppnått målet att öka antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik. En samman- ställning av lärosätenas uppdrag för 2002 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbildningsupp- draget.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts.

Resursfördelning 2004

Tabell 10.25:61 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	288 094
Särskilt åtagande

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	164

Summa	288 258

Takbeloppet har minskats med 773 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 8.1 Resursförändring för grundläggande högskole-

216

utbildning i kapitlet Insatser, avsnittet Grund- läggande högskoleutbildning.

Planeringsförutsättningar

Av regeringen fastställda examinationsmål för perioden 2001–2004 samt planerings- förutsättningar för perioden 2005–2008 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation.

Tabell 10.25:61 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	280 925	280 925	280 925
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	8 108	14 569	19 457

Beslut	-2 715	-3 921	-3 986

Överföring till/från andra
anslag	1 940	3 129	3 181

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	288 258	294 703	299 577

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.6225:62 Högskolan i Skövde: Grundutbildning

Tabell 10.25:62 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Skövde

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	221 178	sparande	7 534

2003	Anslag	228 412	Utgifts-	230 236
2003	Anslag	228 412	prognos	230 236

2004	Förslag	235 226	1

2005	Beräknat	240 487	2

2006	Beräknat	244 465	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 235 225 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagandet som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Högskolan i Skövde har för budgetåret 2002 redovisat helårsprestationer motsvarande 9,1

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

miljoner mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan har därför utnyttjat 9,1 miljoner kronor av tidigare uppkommet anslagssparande och redovisade vid utgången av budgetåret ett återstående anslags- sparande om 7,5 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Högskolan i Skövde.

Tabell 10.25:62 Examinationsmål för grundutbildning

Tusental kronor

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2001	2002	2001-2004	2005-2008
Magisterexamen med
ämnesdjup	35	45	130

Sjuksköterskeexamen	165	154	695	775

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Högskolan i Skövde har fullgjort utbildnings- uppdraget för 2002 vad avser antalet helårs- studenter totalt och uppnått målet att öka antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik. En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2002 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbildningsuppdraget.

Högskolan har uppnått målet att öka examinationen inom högskoleingenjörs- utbildningen 2002 i förhållande till 2001.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts.

Resursfördelning 2004

Tabell 10.25:62 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	235 063
Särskilt åtagande

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	163

Summa	235 226

Takbeloppet har förändrats med 236 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 8.1 Resursförändring för grundläggande högskole- utbildning i kapitlet Insatser, avsnittet Grund- läggande högskoleutbildning.

Planeringsförutsättningar

Av regeringen fastställda examinationsmål för perioden 2001–2004 samt planeringsförut- sättningar för perioden 2005–2008 framgår av

217

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation.

Tabell 10.25:62 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	228 412	228 412	228 412
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	6 578	11 834	15 808

Beslut	222	227	231

Överföring till/från andra
anslag	14	14	15

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	235 226	240 487	244 465

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.6325:63 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning

Tabell 10.25:63 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	228 045	sparande	0
2003	Anslag	235 539	Utgifts-	229 651
2003	Anslag	235 539	prognos	229 651

2004	Förslag	243 209	1

2005	Beräknat	248 643	2

2006	Beräknat	252 756	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 243 203 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla har för budgetåret 2002 redovisat helårsprestationer motsvarande 16,2 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan har därför utnyttjat 15,3 miljoner kronor av tidigare uppkommet anslagssparande.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla.

Tabell 10.25:63 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2001	2002	2001-2004	2005-2008
Sjuksköterskeexamen	102	108	470	620

Lärarexamen med inriktning
mot tidigare år	46	70	285	290

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla har full- gjort utbildningsuppdraget för 2002 vad avser antalet helårsstudenter totalt och uppnått målet att öka antalet helårsstudenter inom naturveten- skap och teknik. En sammanställning av läro- sätenas uppdrag för 2002 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultat- bedömning, avsnittet Utbildningsuppdraget.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts.

Resursfördelning 2004

Tabell 10.25:63 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	240 938
Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	163

- utveckling av arbetsintegrerat lärande	2 108

Summa	243 209

Takbeloppet har förändrats med 844 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 8.1 Resursförändring för grundläggande högskole- utbildning i kapitlet Insatser, avsnittet Grund- läggande högskoleutbildning.

Planeringsförutsättningar

218

Tabell 10.25:63 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	235 539	235 539	235 539
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	6 836	12 248	16 347

Beslut	-3 295	-5 657	-5 750

Överföring till/från andra
anslag	4 129	6 512	6 620

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	243 209	248 643	252 756

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.6425:64 Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning

Tabell 10.25:64 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Idrottshögskolan i Stockholm

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	37 007	sparande	0

2003	Anslag	42 830	Utgifts-	41 759
2003	Anslag	42 830	prognos	41 759

2004	Förslag	44 325	1

2005	Beräknat	45 316	2

2006	Beräknat	46 065	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 44 325 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagandet som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Idrottshögskolan i Stockholm har för budgetåret 2002 redovisat helårsprestationer motsvarande 0,6 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för lärarexamen med inriktning mot senare år vid Idrottshögskolan i Stockholm.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:64 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2001	2002	2001-2004	2005-2008
Lärarexamen med
inriktning mot senare år	57	36	160	160

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Det särskilda åtagandet har fullgjorts.

Resursfördelning 2004

Tabell 10.25:64 Resursfördelning för grundutbildningen

Takbelopp	44 302
Särskilt åtagande

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	23

Summa	44 325

Takbeloppet har förändrats med 261 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 8.1 Resursförändring för grundläggande högskole- utbildning i kapitlet Insatser, avsnittet Grund- läggande högskoleutbildning.

Planeringsförutsättningar

Tabell 10.25:64 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	42 830	42 830	42 830

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	1 234	2 219	2 964
Beslut	-95	-97	-99

Överföring till/från andra
anslag	356	364	370

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	44 325	45 316	46 065

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

219

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

10.1.6525:65 Konstfack: Grundutbildning Takbeloppet har förändrats med 340 000 kronor

ienlighet med vad som redovisats i tabell 8.1

Tabell 10.25:65 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Konstfack

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	106 970	sparande	0
2003	Anslag	114 554	Utgifts-	111 690
2003	Anslag	114 554	prognos	111 690

2004	Förslag	118 193	1

2005	Beräknat	120 837	2

2006	Beräknat	122 835	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 118 193 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Konstfack har för budgetåret 2002 redovisat helårsprestationer motsvarande 2,3 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för lärarexamen med inriktning mot senare år vid Konstfack.

Resursförändring för grundläggande högskole- utbildning i kapitlet Insatser, avsnittet Grund- läggande högskoleutbildning.

Planeringsförutsättningar

Tabell 10.25:65 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	114 554	114 554	114 554
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	3 299	5 935	7 928

Beslut	73	75	76

Överföring till/från andra
anslag	267	273	277

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	118 193	120 837	122 835

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Tabell 10.25:65 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2001	2002	2001-2004	2005-2008
Lärarexamen med
inriktning mot senare år	59	31	120	120

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Det särskilda åtagandet har fullgjorts.

10.1.6625:66 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning

Tabell 10.25:66 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Kungl. Konsthögskolan

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	50 307	sparande	0

2003	Anslag	52 390	Utgifts-	51 080
2003	Anslag	52 390	prognos	51 080

2004	Förslag	54 071	1

2005	Beräknat	55 281	2

Resursfördelning 2004

Tabell 10.25:65 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	117 063
Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	23

- lokalkostnader	1 107

Summa	118 193

2006

Beräknat

56 195 2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 54 072 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

220

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Kungl. Konsthögskolan har för budgetåret 2002 redovisat helårsprestationer motsvarande 5,7 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts.

Resursfördelning 2004

Tabell 10.25:66 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	52 903
Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	23

- lokalkostnader	1 107

- stipendier	38

Summa	54 071

Takbeloppet har förändrats med 172 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 8.1 Resursförändring för grundläggande högskole- utbildning i kapitlet Insatser, avsnittet Grund- läggande högskoleutbildning.

Tabell 10.25:66 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	52 390	52 390	52 390
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	1 509	2 715	3 626

Beslut	172	176	179

Överföring till/från andra
anslag	0	0	0

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	54 071	55 281	56 195

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

10.1.6725:67 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning

Tabell 10.25:67 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	112 837	sparande	0

2003	Anslag	120 061	Utgifts-	117 059
2003	Anslag	120 061	prognos	117 059

2004	Förslag	123 652	1

2005	Beräknat	126 418	2

2006	Beräknat	128 508	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 123 652 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm har för budgetåret 2002 redovisat helårsprestationer motsvarande 3,1 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för lärarexamen med inriktning mot senare år vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.

Tabell 10.25:67 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2001	2002	2001-2004	2005-2008
Lärarexamen med
inriktning mot senare år	13	9	115	120

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål. Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts.

221

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Resursfördelning 2004

Tabell 10.25:67 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	101 227
Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	165

-dirigentutbildning och utbildning i elektroakustisk komposition samt medel för ombesörjande av utbetalning av bidrag till Svenska Artisters och

Musikers Intresseorganisation (SAMI)	3 357
- utvecklingsmedel	16 283

- lokalkostnader	2 620

Summa	123 652

10.1.6825:68 Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning

Tabell 10.25:68 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Lärarhögskolan i Stockholm

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	397 422	sparande	23 740

2003	Anslag	381 926	Utgifts-	396 118
2003	Anslag	381 926	prognos	396 118

2004	Förslag	393 780	1

2005	Beräknat	402 585	2

2006	Beräknat	409 244	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 393 777 tkr i 2004 års prisnivå.

Takbeloppet har förändrats med 134 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 8.1 Resursförändring för grundläggande högskole- utbildning i kapitlet Insatser, avsnittet Grund- läggande högskoleutbildning.

Planeringsförutsättningar

Tabell 10.25:67 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	120 061	120 061	120 061
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	3 458	6 221	8 309

Beslut	34	35	35

Överföring till/från andra
anslag	99	101	103

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	123 652	126 418	128 508

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Lärarhögskolan i Stockholm har för budgetåret 2002 redovisat helårsprestationer motsvarande 17,7 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan har därför utnyttjat 17,7 miljoner kronor av tidigare uppkommet anslagssparande och redo- visade vid utgången av budgetåret ett återstående anslagssparande om 23,7 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Lärarhögskolan i Stockholm.

Tabell 10.25:68 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2001	2002	2001-2004	2005-2008
Magisterexamen med
ämnesdjup	43	31	180

Lärarexamen med inriktning
mot tidigare år	433	575	1 895	2 110

Lärarexamen med inriktning
mot senare år	388	413	2 190	2 275

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Lärarhögskolan i Stockholm har fullgjort utbildningsuppdraget för 2002 vad avser antalet helårsstudenter totalt och uppnått målet att öka antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik. En sammanställning av lärosätenas

222

uppdrag för 2002 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbildningsuppdraget.

Högskolan har inte uppnått målet att minst en tredjedel av lärarexamina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik. Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts utom anordnandet av flyglärarutbildning.

Regeringen har som mål för perioden 2001– 2004 angett att minst 25 procent av nya professorer skall vara kvinnor.

Tabell 10.25:68 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2001	2002
Professorer1	13	16	38 %	33 %

Nya professorer	1	5	0 %	40 %

1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).

Resursfördelning 2004

Tabell 10.25:68 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	387 900
Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	165

- utveckling av lärarutbildning för dövas och
hörselskadades behov	2 015

- rekryteringsinsatser för lärarstudenter med
utländsk bakgrund och annat modersmål än
svenska	690

- nationellt centrum för svenskundervisning för
invandrare och svenska som andra språk	3 010

Summa	393 780

Takbeloppet har förändrats med 855 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 8.1 Resursförändring för grundläggande högskole- utbildning i kapitlet Insatser, avsnittet Grund- läggande högskoleutbildning.

Planeringsförutsättningar

Av regeringen fastställda examinationsmål för perioden 2001–2004 samt planeringsförut- sättning för perioden 2005–2008 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:68 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	381 926	381 926	381 926
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	11 002	19 788	26 432

Beslut	-1 326	-1 356	-1 378

Överföring till/från andra
anslag	2 178	2 227	2 264

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	393 780	402 585	409 244

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.6925:69 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning

Tabell 10.25:69 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Operahögskolan i Stockholm

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	15 619	sparande	0

2003	Anslag	16 084	Utgifts-	15 682
2003	Anslag	16 084	prognos	15 682

2004	Förslag	16 679	1

2005	Beräknat	17 052	2

2006	Beräknat	17 334	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 16 679 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Operahögskolan i Stockholm har för budgetåret 2002 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och avräknade vid utgången av budgetåret 0,9 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer för att nå takbeloppet.

Det särskilda åtagandet har fullgjorts.

223

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Resursfördelning 2004

Tabell 10.25:69 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	15 549
Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	23

- lokalkostnader	1 107

Summa	16 679

Takbeloppet har förändrats med 132 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 8.1 Resursförändring för grundläggande högskole- utbildning i kapitlet Insatser, avsnittet Grund- läggande högskoleutbildning.

Tabell 10.25:69 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	16 084	16 084	16 084

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	463	833	1 113
Beslut	132	135	137

Överföring till/från andra
anslag	0	0	0

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	16 679	17 052	17 334

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.7025:70 Södertörns högskola: Grundutbildning

Tabell 10.25:70 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Södertörns högskola

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	204 107	sparande	19 356

2003	Anslag	244 776	Utgifts-	223 394
2003	Anslag	244 776	prognos	223 394

2004	Förslag	247 373	1

2005	Beräknat	252 906	2

2006	Beräknat	257 089	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 247 373 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagandet som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Södertörns högskola har för budgetåret 2002 redovisat helårsprestationer motsvarande 1,3 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan har därför utnyttjat 1,3 miljoner kronor av tidigare uppkommet anslagssparande och redovisade vid utgången av året ett återstående anslagssparande om 19,4 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Södertörns högskola.

Tabell 10.25:70 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2001	2002	2001-2004	2005-2008
Magisterexamen med
ämnesdjup	64	106	210

Lärarexamen med inriktning
mot senare år	-	31	190	250

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Södertörns högskola har inte fullgjort utbildningsuppdraget för antalet helårsstudenter totalt, men högskolan har uppnått målet att öka antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik. En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2002 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbildningsuppdraget.

Högskolan har inte uppfyllt målet att minst en tredjedel av antalet lärarexamina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik.

Det särskilda åtagandet att erbjuda pedagogisk utbildning för anställda lärare har inte fullgjorts.

Regeringen har som mål för perioden 2001– 2004 angett att minst 26 procent av nya professorer skall vara kvinnor.

Tabell 10.25:70 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2001	2002
Professorer1	27	30	22 %	25 %

Nya professorer	7	4	29 %	50 %

1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).

224

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Resursfördelning 2004

Tabell 10.25:70 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	224 208
Särskilt åtagande

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	165

- strukturförändring inom grundutbildningen	23 000

Summa	247 373

Takbeloppet har minskats med 4 453 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 8.1 Resursförändring för grundläggande högskole- utbildning i kapitlet Insatser, avsnittet Grund- läggande högskoleutbildning. I anslaget för 2004 föreslås anslagsmedel engångsvis för 2004 för att finansiera en strukturförändring inom grundut- bildningen.

Planeringsförutsättningar

Tabell 10.25:70 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	244 776	244 776	244 776

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	7 050	12 683	16 941
Beslut	-4 495	-4 596	-4 672

Överföring till/från andra
anslag	42	43	44

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	247 373	252 906	257 089

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.7125:71 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning

Tabell 10.25:71 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Teaterhögskolan i Stockholm

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	24 737	sparande	0

2003	Anslag	25 930	Utgifts-	25 282
2003	Anslag	25 930	prognos	25 282

2004	Förslag	26 841	1

2005	Beräknat	27 442	2

2006	Beräknat	27 895	2

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 26 842 tkr i 2004 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Teaterhögskolan i Stockholm har för budgetåret 2002 redovisat helårsprestationer motsvarande 0,3 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.

Det särskilda åtagandet har fullgjorts.

Resursfördelning 2004

Tabell 10.25:71 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	25 711
Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	23

- lokalkostnader	1 107

Summa	26 841

Takbeloppet har förändrats med 164 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 8.1 Resursförändring för grundläggande högskole- utbildning i kapitlet Insatser, avsnittet Grund- läggande högskoleutbildning.

225

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:71 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	25 930	25 930	25 930
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	747	1 344	1 795

Beslut	164	168	170

Överföring till/från andra
anslag	0	0	0

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	26 841	27 442	27 895

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.7225:72 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.

Tabell 10.25:72 Anslagsutveckling för anslaget Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	1 638 297	sparande	67 375
2003	Anslag	1 875 181	Utgifts-	1 792 120
2003	Anslag	1 875 181	prognos	1 792 120
2004	Förslag	1 940 279

2005	Beräknat	1 987 421	1

2006	Beräknat	2 020 292	1

1 Motsvarar 1 943 939 tkr i 2004 års prisnivå.

Under detta anslag beräknas ersättning för den högre utbildning och forskning som bedrivs av enskilda utbildningsanordnare med stöd av bl.a. avtal som staten ingått med utbildningsanordnarna och i vissa fall särskilda regeringsbeslut.

Av anslagssparandet har 60 876 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 15 maj 2003.

De examina som enskilda utbildningsanordnare har tillstånd att utfärda regleras i förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina.

Regeringens överväganden

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp.

Tabell 10.25:72 Fördelning på anslagsposter för enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.

Tusental kronor

ANSLAGSPOST

BELOPP

1.Chalmers tekniska högskola AB

	- Grundutbildning	616 804
	- Forskning och forskarutbildning	404 888

2.	Handelshögskolan i Stockholm	50 000

3.Stiftelsen Högskolan i Jönköping

	- Grundutbildning	365 439
	- Forskning och forskarutbildning	37 559

4.	Teologiska Högskolan, Stockholm (THS)	5 987

5.	Evangeliska Frikyrkan	2 695

6.	Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen	2 096

7.Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska

	Institut (SMI)	9 894
8.	Ericastiftelsen	6 085

9.	Stiftelsen Stora Sköndal	20 001

10.	Ersta Diakonisällskap	30 590

11.	Stiftelsen Rödakorshemmet	36 946

12.	Sophiahemmet – Idéell förening	27 602

13.	Beckmans skola AB	14 302

14.Momsmerkostnader för Chalmers tekniska högskola

AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping	309 391
Summa	1 940 279

Enskilda utbildningsanordnare

1. Chalmers tekniska högskola AB

Resultatinformation, grundläggande högskoleutbildning

Chalmers tekniska högskola AB har för 2002 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret 56,9 miljoner kronor som högskolan inte kunnat tillgodoräkna sig (anslagssparande).

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Chalmers tekniska högskola AB.

Tabell 10.25:72 Examinationsmål för grundutbildning vid Chalmers tekniska högskola AB

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL1	PLANERAT1
	2001	2002	2001-2004	2005-2008
Civilingenjörsexamen och
arkitektexamen	799	755	3 570	3 700

1 Enligt avtal mellan staten och Chalmers tekniska högskola AB

226

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Chalmers tekniska högskola AB har inte fullgjort utbildningsuppdraget för 2002 vad avser antalet helårsstudenter totalt. En samman- ställning av lärosätenas uppdrag för 2002 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbildnings- uppdraget.

Målet att öka examinationen inom högskole- ingenjörsutbildningen 2002 i förhållande till 2001 har uppnåtts. Det särskilda uppdraget att ge grundutbildning i kärnkemi och reaktorfysik har fullgjorts. Utbildning för aktiv sjöpersonal har anordnats och omfattade 26 helårsstudenter, vilket överstiger det i avtalet angivna antalet.

Resultatinformation, forskning och forskarutbildning

I tabellen nedan anges utfallet för 2001 och 2002 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

Tabell 10.25:72 Examinationsmål för forskarutbildning vid Chalmers tekniska högskola AB

	UTFALL	UTFALL	MÅL1
VETENSKAPSOMRÅDE	2001	2002	2001-2004
Tekniskt	142	166	590

1 Enligt avtal mellan staten och Chalmers tekniska högskola AB

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Några resultat för forskarutbildningen vid Chalmers tekniska högskola AB redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 10.25:72 Resultat för forskarutbildningen vid Chalmers tekniska högskola AB

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2001	2002
Doktorandnybörjare	215	198	26 %	26 %

Licentiatnybörjare	0	0	–	–

Aktiva (ht)1	1 028	1 056	26 %	26 %

Doktorsexamina	115	130	24 %	29 %

Licentiatexamina	140	172	26 %	24 %

Källa: Högskoleverkets NU-databas

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 15 procent av nya professorer skall vara kvinnor.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:72 Professorer vid Chalmers tekniska högskola AB

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2001	2002
Professorer1	137	150	6 %	7 %
Biträdande professorer2	49	49	4 %	6 %

Nya professorer	24	11	4 %	9 %

1Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).

2Heltidsekvivalenter

Resurser för 2004

Det högsta belopp som bör kunna utgå till Chalmers tekniska högskola AB för budgetåret 2004 beräknas för

-grundutbildning till 616 804 000 kronor,

varav 614 805 000 kronor utgörs av takbeloppet. För särskilda åtaganden har beräknats 370 000 kronor för högskole- pedagogisk utbildning av lärare och 1 629 000 kronor som bidrag till utrustning till sjöbefälsutbildningen.

-	forskning och forskarutbildning till
	404 888 000 kronor.

2. Handelshögskolan i Stockholm

Resultatinformation

Handelshögskolan i Stockholm redovisar 1 385 helårsstudenter för 2002, vilket är 104 fler än för 2001. Högskolan redovisar 24 avlagda doktors - examina för 2002, vilket är 16 färre än för 2001 och 8 avlagda licentiatexamina vilket är lika många som för 2001.

Resurser för 2004

Regeringen beräknar att det högsta belopp som kan utgå till Handelshögskolan i Stockholm för grundutbildning, bibliotek, studiestöd i forskar - utbildning och för avlagda doktorsexamina är 50 000 000 kronor.

3. Stiftelsen Högskolan i Jönköping

Resultatinformation, grundläggande högskoleutbildning

Stiftelsen Högskolan i Jönköping har för budgetåret 2002 redovisat helårsprestationer motsvarande 3,6 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret

227

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

sparade helårsprestationer motsvarande 20,9 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Stiftelsen Högskolan i Jönköping.

Tabell 10.25:72 Examinationsmål för grundutbildning vid Stiftelsen Högskolan i Jönköping

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL1	PLANERAT1
	2001	2002	2001-2004	2005-2008
Magisterexamen med
ämnesdjup	181	196	660

Sjuksköterskeexamen2	166	183	660	760

Lärarexamen med inriktning
mot tidigare år	192	221	705	710

Lärarexamen med inriktning
mot senare år	63	75	305	315

1Enligt avtal mellan staten och Stiftelsen Högskolan i Jönköping.

2Uppgift om utfall 2001 avser Hälsohögskolan i Jönköping.

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Stiftelsen Högskolan i Jönköping har fullgjort utbildningsuppdraget för 2002 vad avser antalet helårsstudenter totalt och uppnått målet att öka antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik. En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2002 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbildningsuppdraget.

Stiftelsen Högskolan i Jönköping har varken uppnått målet att öka examinationen inom högskoleingenjörsutbildningen 2002 i för- hållande till 2001 eller målet att minst en tredjedel av antalet lärarexamina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik.

Resultatinformation, forskning och forskarutbildning

I tabellen nedan anges utfallet för 2001 och 2002 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

Tabell 10.25:72 Examinationsmål för forskarutbildning vid Stiftelsen Högskolan i Jönköping

VETENSKAPSOMRÅDE	UTFALL	UTFALL	MÅL1
	2001	2002	2001-2004
Humanistisk-samhällsvetenskapligt
vetenskapsområde	2	10	22

1 Enligt avtal mellan staten och Stiftelsen Högskolan i Jönköping.

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Några resultat för forskarutbildningen vid Stiftelsen Högskolan i Jönköping redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 10.25:72 Resultat för forskarutbildning vid Stiftelsen Högskolan i Jönköping

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2001	2002
Doktorandnybörjare	13	19	46 %	74 %

Licentiatnybörjare	0	0	–	–

Aktiva (ht)1	42	66	36 %	47 %

Doktorsexamina	2	5	50 %	60 %

Licentiatexamina	0	1	–	0 %

Källa: Högskoleverkets NU-databas

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 18 procent av nya professorer skall vara kvinnor.

Tabell 10.25:72 Professorer vid Stiftelsen Högskolan i Jönköping

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2001	2002
Professorer1	21	27	14 %	9 %
Nya professorer	6	6	50 %	33 %

1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).

Resursfördelning 2004

Det högsta belopp som bör kunna utgå till Stiftelsen Högskolan i Jönköping för budgetåret 2004 beräknas för

-grundutbildning till 365 439 000 kronor, varav 365 279 000 kronor utgörs av tak - beloppet. Takbeloppet har förändrats med 374 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 8.1 Resursförändring för grundläggande högskoleutbildning i kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskole- utbildning. För det särskilda åtagandet högskolepedagogisk utbildning av lärare har 160 000 kronor beräknats.

- forskning	och	forskarutbildning	till
37 559 000 kronor.

Regeringens överväganden

Regeringen har för avsikt att ge Stiftelsen Högskolan i Jönköping generellt tillstånd att utfärda doktorsexamen och licentiatexamen inom humanistisk-samhällsvetenskaplig veten-

228

skapsområde (se vidare kapitlet Insatser, avsnittet Forskning och forskarutbildning).

4. Teologiska Högskolan, Stockholm (THS)

Resultatinformation

Teologiska Högskolan, Stockholm redovisar 172 helårsstudenter för 2002, vilket är 16 fler än för 2001.

Resurser för 2004

Regeringen beräknar bidraget till Teologiska Högskolan, Stockholm till 5 987 000 kronor, vilket motsvarar 169 helårsstudenter. I beloppet har beräknats medel för utbyggnad och en bidragsförstärkning om 903 000 kronor.

5. Evangeliska Frikyrkan

Resultatinformation

Evangeliska Frikyrkan (tidigare Nybygget – kristen samverkan) redovisar för Örebro Teologiska Högskola 87 helårsstudenter för 2002, vilket är 10 fler än för 2001.

Resurser för 2004

Regeringen beräknar bidraget till Evangeliska Frikyrkan för Örebro Teologiska Högskola till 2 695 000 kronor, vilket motsvarar 73,5 helårs- studenter. I beloppet har beräknats medel för utbyggnad och en bidragsförstärkning om 482 000 kronor.

6. Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen

Resultatinformation

Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen redovisar för Johannelunds teologiska högskola 62 helårs- studenter för 2002, vilket är 8 fler än för 2001.

Resurser för 2004

Regeringen beräknar bidraget till Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen för Johannelunds teologiska högskola till 2 096 000 kronor, vilket motsvarar 58 helårsstudenter. I beloppet har beräknats medel för utbyggnad och en bidragsförstärkning om 346 000 kronor.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

7. Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska

Institut (SMI)

Resultatinformation

Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut redovisar 54 helårsstudenter för 2002, vilket är 5 färre än för 2001.

Resurser för 2004

Regeringen beräknar bidraget till Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut till 9 894 000 kronor, vilket motsvarar 84,5 helårs- studenter.

8. Ericastiftelsen

Resultatinformation

Ericastiftelsen redovisar 35 helårsstudenter inom psykoterapiutbildning med inriktning mot barn- och ungdomar för 2002, vilket är 1 mer än för 2001.

Resurser för 2004

Regeringen beräknar bidraget till Ericastiftelsen till 6 085 000 kronor.

9. Stiftelsen Stora Sköndal

Resultatinformation

Stiftelsen Stora Sköndal och Ersta Diakonisällskap (se anslagspost 10) redovisar för Ersta Sköndal högskola 702 helårsstudenter för 2002 vilket är 58 fler än för 2001.

Resurser för 2004

Regeringen beräknar bidraget till Stiftelsen Stora Sköndal till 20 001 000 kronor, motsvarande 22 helårsstudenter i kyrkomusikalisk utbildning, 129 helårsstudenter i samordnad sjuksköterske- och socionomutbildning, 178,5 helårsstudenter i socionomutbildning, 30 helårsstudenter i magisterutbildning i socialt arbete och 25 helårsstudenter i utbildning i teologi. I beloppet har beräknats medel dels för utbyggnad av den samordnade sjuksköterske- och socionomutbildningen om 1 275 000 kronor, dels för utbildning i teologi om 347 000 kronor.

229

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

10. Ersta Diakonisällskap

Resultatinformation

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för sjuksköterskeexamen vid Ersta Sköndal högskola. I tabellen nedan anges utfallet 2001 och 2002, målen för perioden 2001–2004 samt planeringsförutsättningar för perioden 2005–2008.

Tabell 10.25:72 Examinationsmål för grundutbildning vid Ersta Sköndal högskola

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2001	2002	2001-2004	2005-2008
Sjuksköterskeexamen	63	65	320	505

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Resurser för 2004

Regeringen beräknar bidraget till Ersta Diakoni- sällskap till 30 590 000 kronor.

I anslagsposten ingår 3 414 000 kronor för utbyggnad av sjuksköterskeutbildningen.

11. Stiftelsen Rödakorshemmet

Resultatinformation

Stiftelsen Rödakorshemmet redovisar för Röda Korsets Högskola 384 helårsstudenter för 2002.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för sjuksköterskeexamen vid Röda Korsets Högskola. I tabellen nedan anges utfallet för 2001 och 2002, målen för perioden 2001–2004 samt planeringsförutsättningar för perioden 2005–2008.

Tabell 10.25:72 Examinationsmål för grundutbildning vid Röda Korsets Högskola

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2001	2002	2001-2004	2005-2008
Sjuksköterskeexamen	89	97	430	510

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Resurser för 2004

Regeringen beräknar bidraget till stiftelsen Rödakorshemmet till 36 946 000 kronor.

I anslagsposten ingår 1 716 000 kronor för utbyggnad av sjuksköterskeutbildningen.

12. Sophiahemmet – Idéell förening

Resultatinformation

Sophiahemmet – Idéell förening (tidigare Stiftelsen Sophiahemmet) redovisar för Sophia- hemmet Högskola 300 helårsstudenter för 2002.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för sjuksköterskeexamen vid Sophia- hemmet Högskola. I tabellen nedan anges utfallet för 2001 och 2002, målen för perioden 2001–2004 samt planeringsförutsättningar för perioden 2005–2008.

Tabell 10.25:72 Examinationsmål för grundutbildning vid Sophiahemmet Högskola

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2001	2002	2001-2004	2005-2008
Sjuksköterskeexamen	82	79	310	340

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål. Resurser för 2004

Regeringen beräknar bidraget till Sophia- hemmet – Idéell förening till 27 602 000 kronor.

I anslagsposten ingår 1 716 000 kronor för utbyggnad av sjuksköterskeutbildningen.

13. Beckmans skola AB

Resurser för 2004

Regeringen beräknar bidraget till Beckmans skola AB till 14 302 000 kronor, vilket motsvarar 123 helårsstudenter.

14. Mervärdesskattekostnader för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping

Under anslagsposten har beräknats mervärdes- skattekostnader för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping i enlighet med de ramavtal som ingåtts mellan staten och bolaget respektive staten och stiftelsen.

Enligt avtalen skall staten ersätta bolaget respektive stiftelsen för de mervärdesskatte- kostnader, som uppkommer i den grund- läggande högskoleutbildningen och forskningen vid Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping. Syftet är att

230

garantera konkurrensneutralitet gentemot statliga högskolor och universitet.

Budgetåret 2002 anvisade staten 292,6 miljoner kronor avseende ersättning för mervärdesskattekostnader. Det sammanlagda belopp som utbetaldes för 2002 var 232 miljoner kronor.

Enligt prognoser kommer de samlade utgifterna för mervärdeskattekostnader 2003 att uppgå till cirka 224 miljoner kronor. Det högsta belopp som kan utgå för ändamålet beräknas för 2003 till 297,7 miljoner kronor.

Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping omfattas, enligt avtal, av förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt som gäller för övriga statliga lärosäten, dvs. att åtta procent av erhållna bidrag skall inbetalas. För Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping innebär detta att de prognostiserar att för 2003 till Kammarkollegiet återbetala cirka 10 miljoner kronor avseende kompensation för ingående mervärdesskatt på nya avtal som tecknas från och med 2003.

Tabell 10.25:72 Härledning av anslagsnivån 2004-2006 för Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	1 875 181	1 875 181	1 875 181
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	54 189	97 266	129 889

Beslut	-2 853	-5 206	-5 292

Överföring till/från andra
anslag	13 762	20 180	20 514

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	1 940 279	1 987 421	2 020 292

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

10.1.7325:73 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Tabell 10.25:73 Anslagsutvecklingen för anslaget Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	485 433	sparande	122 180

2003	Anslag	554 204	Utgifts-	576 138
2003	Anslag	554 204	prognos	576 138

2004	Förslag	484 126	1

2005	Beräknat	422 185	2

2006	Beräknat	429 169	3

126 305 tkr avser statlig ålderspensionsavgift för 2004 varav -30 878 tkr avser regleringsbelopp för 2001.

2Motsvarar 412 948 tkr i 2004 års prisnivå.

3Motsvarar 412 950 tkr i 2004 års prisnivå.

Av anslagssparandet har 18 617 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 15 maj 2003. Vidare har från anslaget förts bort ytterligare 28 miljoner kronor 2003 för att begränsa de statliga utgifterna.

Under detta anslag har medel beräknats för verksamhet inom högskoleområdet för vilken medel inte har ställts till förfogande under annat anslag. Under anslaget beräknas även bidrag till Svenska studenthemmet i Paris samt bidrag till Sveriges Förenade Studentkårer.

231

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens överväganden

Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande:

Tabell 10.25:73 Fördelning på anslagsposter för anslaget Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Tusental kronor

ANSLAGSPOST		BELOPP
1	Svenska studenthemmet i Paris	1 613

2	Bidrag till Sveriges Förenade Studentkårer	212

3	Statsbidrag till Teknik- och
	naturvetenskapscentrum	22 869

4	Svenskundervisning i utlandet m.m.	7 521

5	Stipendier inom programmet North2north	874

6	Stipendier för studier vid College of Europe	358

7	Arbete med konstnärlig utsmyckning	926

8	Statliga ålderspensionsavgifter	26 305

9	Stödåtgärder inom ramen för EU:s
	utbildningsprogram	1 394

10	Rekryteringsdelegationen	40 000

11	Särskilda lärarutbildningar, SÄL	180 000

12	Projekt för invandrade akademiker	10 000

13	Delegationen för regional samverkan om
	högre utbildning	50 000

14	Stöd till IRECO	10 000

15	Sveriges nätuniversitet, per capitaersättning	100 000

16	Regionala etikprövningsnämnderna	10 000

17	Regeringens disposition	22 054

Summa		484 126

Resursfördelning för 2004

För högskolesektorn föreslås utgifts- minskningen om 60 miljoner kronor som föreslogs i 2003 års ekonomiska vårproposition tas ut i enlighet med regeringens förslag i kapitlet Insatser avsnittet Grundläggande högskoleutbildning genom att den tidigare planerade utbyggnaden av grundutbildning inte genomförs fullt ut. Att minskningen tas ut på anslaget beror på att medlen för utbyggnad var beräknade under detta anslag för att senare fördelas ut till lärosätena. För anslaget 25:73 innebär detta en minskning med 23,4 miljoner kronor. Vidare föreslås att anslaget minskas med ytterligare 17 miljoner kronor för att begränsa de statliga utgifterna.

Från anslaget förs 2 miljoner kronor till utgiftsområde 15, anslaget 25:7 Bidrag till vissa studiesociala ändamål. Vidare förs cirka 7,4 miljoner kronor från anslaget för att finansiera en sedan tidigare beslutad mindre dimensione-

ringsökning inom grundläggande högskole- utbildning vid de statliga högskolorna och 9,7 miljoner kronor förs till anslaget 25:72 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m. för att finansiera en utbyggnad vid enskilda högskolor.

Anslaget minskas engångsvis under 2004 med 18 miljoner kronor.

Vidare tillförs anslaget 3,7 miljoner kronor för utbildningsbidragens statliga ålderspensions- avgifter som reglerats för 2001 från 1–4 AP- fonden. Anslaget tillförs dessutom 4 miljoner kronor till Teknik- och naturvetenskaps- centrum.

4. Svenskundervisning i utlandet m.m.

Medel under anslagsposten beräknas finansiera åtgärder som främjar undervisning i svenska och om svenska förhållanden liksom information om svensk utbildning och forskning i utlandet. Medlen disponeras av Svenska institutet.

5. Stipendier inom programmet North2north

Under anslagsposten disponerar Svenska institutet medel avsedda att finansiera insatser i samband med program för student- och lärarmobilitet benämnt North2north inom ramen för Arktiska rådets universitetssamarbete Uarctic. Programmet syftar till att åstadkomma en sammanhållning mellan de åtta arktiska staterna och till att öka förståelsen för och kunskapen om kulturella, språkliga, klimat- mässiga, ekologiska och andra förhållanden i länderna. Inom programmet skall hänsyn tas till ursprungsbefolkningarnas särskilda behov och till att underlätta en hållbar samhällsutveckling.

Aktiviteten inom North2north föreslås pågå under 2002–2004 och därefter utvärderas.

6. Stipendier för studier vid College of Europe

Resurser har beräknats för stipendiemöjligheter till College of Europe. Stipendierna bör ges till personer som genomgått svensk högskole- utbildning och avlagt akademisk examen. Medlen disponeras av Svenska institutet och avser att finansiera stipendierna samt administra- tionen av dessa.

232

7. Arbete med konstnärlig utsmyckning

Resurser har beräknats till Kungl. Tekniska högskolan för arbete med konstnärlig utsmyckning.

8. Statliga ålderspensionsavgifter

Resurser för ökade utgifter för utbildningsbidrag för forskarstuderande med anledning av ålders- pensionsreformen finns beräknade under anslagsposten.

9. Stödåtgärder inom ramen för EU:s utbildningsprogram.

Fortsatt stöd med 1 085 000 kronor har beräknats för Tempus, EU:s samarbetsprogram med Central- och Östeuropa inom högre utbildning.

Under anslagsposten har 103 000 kronor beräknats för stöd till utveckling av projekt- ansökningar inom EU:s utbildningsprogram Leonardo da Vinci, där universitet och högskolor medverkar.

Vidare har 206 000 kronor beräknats för att delfinansiera universitets och högskolors kostnader för intensivkurser i svenska språket för Erasmusstudenter, s.k. Intensive Language Preparation Courses (ILPC), 2004. ILPC är en permanent aktivitet inom ramen för EU:s utbildningsprogram Sokrates.

Medlen disponeras av Internationella programkontoret för utbildningsområdet.

10. Rekryteringsdelegationen

Under perioden 2002–2004 avsätts medel för Rekryteringsdelegationen för att stimulera rekryteringsaktiviteter vid universitet och högskolor.

11. Särskilda lärarutbildningar, SÄL

Under perioden 2002–2006 avsätts medel för den satsning på Särskilda lärarutbildningar som aviserades i budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/02:1 utg. omr. 16, bet. 2001/02:UbU1, rskr. 2001/02:97).

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

12. Projekt för invandrade akademiker

Under perioden 2002–2004 avsätts medel för anordnande av utbildning enligt förordningen (1995:889) om en särskild teoretisk och praktisk utbildning vid universitet och högskolor. Utbildningen riktar sig till invandrare med utländsk högskoleutbildning. Syftet med utbildningen är att invandrare med en utländsk högskoleutbildning skall kunna få en kompletterande utbildning för att möta kraven på den svenska arbetsmarknaden.

13. Delegationen för regional samverkan om högre utbildning

Under perioden 2002–2004 avsätts medel för att stimulera regionalt samarbete mellan universitet eller högskolor och kommuner, landsting, länsstyrelser eller motsvarande organ i syfte att skapa hållbar tillväxt i regionerna och samtidigt främja rekryteringen till högskolan. Medlen fördelas av Delegationen för regional samverkan om högre utbildning.

14. Stöd till IRECO

Under perioden 2003–2005 tillförs IRECO medel för att i samarbete med VINNOVA arbeta för en omstrukturering av industri- forskningsinstituten inom IRECO med målet att skapa färre och större institut med internationell konkurrenskraft och en stark förankring hos näringslivet.

15. Sveriges nätuniversitet, per capitaersättning

För att fortsatt stimulera universitet och högskolor att erbjuda utbildning inom ramen för Sveriges nätuniversitet föreslår regeringen att en extra ersättning om 20 000 kronor skall utgå till universitet och högskolor för helårsstudenter inom dessa kurser för 2004.

16. Regionala etikprövningsnämnderna

Den första januari 2004 träder lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor i kraft. Etikprövningen kommer att genomföras

233

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

inom ramen för en ny organisation bestående av sex regionala nämnder och en central nämnd. De regionala nämnderna kommer att finansieras genom avgifter. För att under det första verksamhetsåret säkerställa en stabil ekonomisk situation, och för att överbrygga de svårigheter som kan uppstå i samband med att etikprövning av forskning görs obligatorisk, tillförs medel engångsvis som ett komplement till avgifts- finansieringen. Dessa medel skall fördelas mellan de regionala nämnderna och användas för att dels bygga upp infrastrukturen, dels för att utjämna skillnader i faktisk och förväntad ärendevolym under det första verksamhetsåret. Medel till de regionala etikprövningsnämnderna tillförs även verksamheten från anslaget 26:10 Regionala etikprövningsnämnder.

17. Regeringens disposition

Medel på anslagsposten kommer att användas till riktade satsningar inom universitet och högskolor.

Tabell 10.25:73 Härledning av anslagsnivån 2004-2006 för Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	554 204	554 204	554 204

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	14 808	27 814	37 302
Beslut	31 084	61 996	63 022

Överföring till/från andra
anslag	-112 842	-250 060	-254 196

Övrigt	-3 128	28 231	28 837

Förslag/beräknat anslag	484 126	422 185	429 169

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.7425:74 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor

Tabell 10.25:74 Anslagsutveckling för anslaget Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	254 638	sparande	0

2003	Anslag	341 243	Utgifts-
2003	Anslag	341 243	prognos	332 710

2004	Förslag	348 438	1

2005	Beräknat	351 138	2

2006	Beräknat	356 949	3

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 343 456 tkr i 2004 års prisnivå.

3Motsvarar 343 459 tkr i 2004 års prisnivå.

Under detta anslag beräknas all ersättning – inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning – som är förenad med forskning vid högskolor som inte har vetenskapsområden samt för konstnärligt utvecklingsarbete vid de konstnärliga hög- skolorna i Stockholm.

234

Regeringens överväganden

Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande:

Tabell 10.25:74 Fördelning på anslagsposter för anslaget Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor

Tusental kronor

ANSLAGSPOST		BELOPP
1	Danshögskolan	3 383

2	Dramatiska institutet	3 239

3	Högskolan i Borås	31 925

4	Högskolan Dalarna	37 044

5	Högskolan på Gotland	7 866

6	Högskolan i Gävle	69 254

7	Högskolan i Halmstad	35 994

8	Högskolan Kristianstad	27 888

9	Högskolan i Skövde	24 188

10	Högskolan i Trollhättan/Uddevalla	22 942

11	Idrottshögskolan i Stockholm	21 374

12	Konstfack	4 160

13	Kungl. Konsthögskolan	2 211

14	Kungl. Musikhögskolan i Stockholm	4 240

15	Lärarhögskolan i Stockholm	27 540

16	Operahögskolan i Stockholm	2 640

17	Södertörns högskola	19 675

18	Teaterhögskolan i Stockholm	2 875

Summa		348 438

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:74 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	341 243	341 243	341 243
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	9 828	17 678	23 616

Beslut	566	579	588

Överföring till/från andra
anslag	-3 178	-8 360	-8 498

Övrigt	-21	0	0

Förslag/beräknat anslag	348 438	351 138	356 949

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.7525:75 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning

Tabell 10.25:75 Anslagsutveckling för anslaget Ersättning för klinisk utbildning och forskning

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	1 680 929	sparande	0
2003	Anslag		Utgifts-
2003	Anslag	1 730 619	prognos	1 730 619
2004	Förslag	1 780 460

2005	Beräknat	1 942 902	1

2006	Beräknat	1 975 038	1

1 Motsvarar 1 900 394 tkr i 2004 års prisnivå.

Resursfördelning för 2004

Till anslaget har kompensation för avgiften för den årliga revisionen påförts i enlighet med avsnittet Anslagsberäkningar. I anslagsposten Högskolan i Gävle ingår medel av engångs- karaktär, 5 144 000 kronor, för samarbetsavtal med anledning av övertagandet av verksamhet som avser forskning om belastningsskador. Anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket inom utgiftsområde 14 Arbetsliv har minskats med motsvarande belopp.

I anslagsposten Idrottshögskolan i Stockholm ingår medel till Centrum för idrottsforskning med 6 095 640 kronor.

Från anslaget utgår ersättning till vissa landsting enligt avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning m.m. samt om samarbete om tandläkarutbildning och forskning m.m.

Regeringens överväganden

Ett nytt avtal om samarbete om läkarutbildning och kliniskt inriktad medicinsk forskning har den 13 juni 2003 slutits mellan staten och företrädare för de sex berörda landstingen. Information om det nya avtalet finns under kapitlet Insatser, avsnittet Nytt avtal om samarbete om grundutbildning av läkare m.m.

Avtalet innebär bl.a. att parterna har preciserat beräkningarna för ersättningen till landstingen för medverkan i grundutbildningen. Ersättning utgår enligt de beslut om utökning av läkar- utbildningen som har fattats av riksdagen i enlighet med förslag i budgetpropositionen för 2000. Detta innebär att antalet helårsstudenter

235

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

kommer att öka till och med budgetåret 2007 och beloppen gäller hela denna utbyggnad. För budgetåren 2004–2006 ökar antalet helårs- studenter på läkarutbildningen enligt följande

Tabell 10.25:75 Dimensionering av läkarutbildningen

Helårsstudenter

UNIVERSITET	2004	2005	2006
Uppsala universitet	698	723	748

Lunds universitet	891	916	941

Göteborgs universitet	742	774	806

Umeå universitet	725	742	759

Linköpings universitet	551	583	615

Karolinska institutet	1413	1440	1 468

Något nytt avtal om tandläkarutbildning och odontologisk forskning har ännu inte slutits. Medel för ersättning för dessa ändamål beräknas därför enligt det gamla avtalet.

Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp.

Tabell 10.25:75 Medicinsk utbildning och forskning

Tusental kronor

Uppsala universitet	208 738
Lunds universitet	335 749

Göteborgs universitet	347 689

Umeå universitet	178 518

Linköpings universitet	131 138

Karolinska institutet	484 544


Tabell 10.25:75 Odontologisk utbildning och forskning
Tusental kronor

Göteborgs universitet	53 475

Umeå universitet	40 609

Tabell 10.25:75 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	1 730 619	1 730 619	1 730 619
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	49 841	89 665	119 773
Beslut	0	0	0

Överföring till/från andra
anslag	0	122 618	124 646

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	1 780 460	1 942 902	1 975 038

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.76 25:76 Högskoleverket

Tabell 10.25:76 Anslagsutveckling för anslaget Högskoleverket

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	171 972	sparande	5 903

2003	Anslag	187 019	Utgifts-	188 205
2003	Anslag	187 019	prognos	188 205

2004	Förslag	185 151

2005	Beräknat	189 299	1

2006	Beräknat	192 181	1

1 Motsvarar 185 150 tkr i 2004 års prisnivå.

Högskoleverkets uppgift är att genom uppföljningar och utvärderingar bidra till att förbättra och förnya den högre utbildningen och forskningen vid universitet och högskolor. Högskoleverket svarar också för tillsynen över högskolans verksamhet i syfte att öka rättssäkerheten i högskolan. Verket har också som uppgift att på uppdrag av regeringen genomföra utredningar och utvärderingar som grund för regeringens ställningstagande i olika frågor. Verket har dessutom ansvar för statistik om verksamheten vid universitet och högskolor.

Tabell 10.25:76 Fördelning på anslagsposter för Högskoleverket

ANSLAGSPOST		BELOPP
1	Högskoleverket	154 999

2	Rådet för högre utbildning	30 152

Summa		185 151

236

Anslaget har minskats med 7 miljoner kronor i enlighet med vad som redovisats i tabellen Förslag till utgiftsminskningar inom utgifts- område 16 i kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar. Vidare har anslaget ökat med 270 000 kronor som kompensation för avgiften för den årliga revisionen.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 10.25:76 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

	INTÄKTER	KOSTNADER	RESULTAT
Utfall 2002	9 739	13 907	-4 168

Prognos 2003	10 000	13 000	-3 000

Budget 2004	14 000	13 500	500

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Regeringen har på politikområdesnivån i tillämpliga delar redovisat Högskoleverkets insatser och uppnådda resultat vad avser verk- samhetsområdet Utbildning och universitets- forskning.

Högskoleverket har i årsredovisningen redo- visat sin verksamhet efter den indelning av verk- samheten som angavs i regleringsbrevet för 2002.

Högskoleverkets vidgade ansvar för gransk- ning av kvaliteten i den högre utbildningen innebär att samtliga utbildningar skall utvärderas under en sexårsperiod från och med 2001. Under 2002 har tio sådana ämnes- och program- utvärderingar genomförts. Arbetet fortsätter också med att utveckla metoder för kvalitets- granskningarna, bl.a. genom den av verket tillsatta gruppen med internationella rådgivare. En viktig del av kvalitetsgranskningen avser prövningarna av examenstillstånd. Dessa har under 2002 huvudsakligen avsett yrkesexamina inom vårdområdet och generell magister- examensrätt.

Antalet tillsynsärenden har ökat under 2002 jämfört med tidigare år. Dessa ärenden har till största delen gällt enskilda studenters rätts- säkerhet och lärosätena har godtagit verkets bedömningar och ändrat den lokala regeltill- lämpningen.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens bedömning

Regeringens bedömning är att resultat- informationen i årsredovisningen ger en god bild av utvecklingen inom de områden som Högskoleverket har ansvar för. Enligt regeringens mening har de mål som uppställts för verksamheten uppfyllts.

Rådet för högre utbildning

Hos Högskoleverket finns ett råd för högre utbildning. Rådet för högre utbildning har i samverkan med andra aktörer inlett ett projekt om dokumentation av pedagogisk meritering och även anordnat kompetensutveckling för personer på strategiska positioner vid lärosätena. I arbetet med att stödja pedagogisk utveckling har rådet särskilt betonat genusperspektivet.

Tabell 10.25:76 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	187 019	187 019	187 019
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	4 862	9 161	12 148

Beslut	-6 730	–6 881	-6 986

Överföring till/från andra
anslag	0	0	0

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	185 151	189 299	192 181

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.77 25:77 Verket för högskoleservice

Tabell 10.25:77 Anslagsutveckling för Verket för högskoleservice

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	13 168	sparande	113

2003	Anslag	13 492	Utgifts-	13 268
2003	Anslag	13 492	prognos	13 268

2004	Förslag	14 053

2005	Beräknat	14 344	1

2006	Beräknat	14 529	1

1 Motsvarar 14 053 tkr i 2004 års prisnivå.

Verket för högskoleservice (VHS) ansvarar för den samordnade antagningen till grundläggande

237

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

högskoleutbildning. Utöver detta biträder VHS universitet, högskolor och andra myndigheter vid upphandling.

Anslaget finansierar underhåll och utveckling av datorbaserade system för antagnings- processen samt kostnader för övrig antagnings- verksamhet, såsom betygsdatabas och be- dömning av utländska gymnasiebetyg.

Avgiftsbelagd verksamhet

Det ekonomiska målet för antagningsverk- samheten är att intäkterna skall täcka 85 procent av kostnaderna för denna verksamhet. Det ekonomiska målet har inte uppnåtts 2002. Kostnaderna har täckts till ca 82 procent med avgiftsintäkter.

Det ekonomiska målet för upphandlings- verksamheten, att intäkterna skall täcka 100 procent av kostnaderna, har med marginal uppnåtts under 2002.

Tabell 10.25:77 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

			RESULTAT
			(INTÄKT -
UPPDRAGSVERKSAMHET	INTÄKTER	KOSTNADER	KOSTNAD)

Utfall 2002
Antagning	66 387	-69 075	-2 688
Upphandling	19 169	-16 362	2 807

Prognos 2003
Antagning	64 873	-65 752	-879
Upphandling	19 019	-18 763	256

Budget 2004
Antagning	71 778	-72 657	-879
Upphandling	19 425	-19 425	0

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Regeringen gav i juni 2000 VHS i uppdrag att i samarbete med universitet och högskolor utveckla ett nytt flexibelt antagningssystem för såväl samordnad som lokal antagning (s.k. NyA- projektet). Utvecklingskostnaderna för NyA- projektet skall rymmas inom VHS och universitetens och högskolornas befintliga medel.

VHS har även under 2002 på uppdrag från Ladok-konsortiet genomfört ett projekt med syfte att lämna förslag till en förvaltnings-

organisation för Ladok-systemet som är lärosätenas studieadministrativa IT-stöd.

Beträffande VHS upphandlingsverksamhet har antalet upphandlingsuppdrag minskat under 2002. Omsättningen har trots detta ökat till följd av att uppdragens omfattning ökat. Ett antal nya kunder har också tillkommit. Dock anlitade färre universitet och högskolor VHS upphandlings- tjänster under 2002 än 2001.

Mot bakgrund av det som redovisats beräknas kostnaden för budgetåren 2004 och 2005 enligt nedan.

Tabell 10.25:77 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	13 492	13 492	13 492
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	561	852	1 037
Beslut	0	0	0

Överföring till/från andra
anslag	0	0	0

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	14 053	14 344	14 529

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.7825:78 Centrala studiestödsnämnden m.m.

Tabell 10.25:78 Anslagsutveckling för Centrala studie- stödsnämnden m.m.

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	396 980	sparande	-669
2003	Anslag	369 609	Utgifts-	359 700
2003	Anslag	369 609	prognos	359 700

2004	Förslag	372 315	1

2005	Beräknat	381 691	2

2006	Beräknat	388 908	3

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 2 678 000 kronor i kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 372 315 tkr i 2004 års prisnivå.

31 Motsvarar 372 315 tkr i 2004 års prisnivå.

Anslaget finansierar utgifter för tilldelning och återbetalning av studiestöd samt tilldelning och återbetalning av lån till hemutrustning för flyk- tingar. Centrala studiestödsnämnden (CSN) administrerar denna verksamhet. Anslaget finan- sierar delvis också CSN:s studiesociala verksam- het. Vidare ingår medel för administration av

238

bidrag vid korttidsstudier till Statens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus), Landsorganisa- tionen i Sverige (LO) och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO).

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 10.25:78 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor	Inbetalda	Prognos inbe-	Prognos
	avgifter	talda avgifter	inbetalda
	2002	2003	avgifter 2004
Offentligrättslig
verksamhet	300 148	290 000	300 000

CSN:s verksamhet utgörs av ett enda verksam- hetsområde. Alla avgifter får disponeras av myn- digheten och skall bidra till att finansiera verk- samheten hos CSN. Avgifterna redovisas därför mot anslaget 25:78 Centrala studiestödsnämnden m.m.

Regeringens överväganden

Under de tre senaste åren har CSN:s resurser förstärkts med sammanlagt 70 miljoner kronor för de kostnader som uppstod i samband med inrättandet av kundcentret i Kiruna. Från och med 2004 skall myndigheten finansiera kund- centret inom ramen för ordinarie anslagsnivå.

CSN:s verksamhet under 2002 har varit betyd- ligt jämnare och mer tillfredställande än under de närmast föregående åren. Målen för verksamhe- ten har uppnåtts under 2002. Regeringen anser att det finns förutsättningar för CSN att klara uppställda mål med oförändrade resurser även under 2004. Minskade ärendevolymer, sam- ordnat och förenklat studiestödssystem, sats- ningen på kundcentret i Kiruna samt utvecklat IT-stöd skapar förutsättningar för myndigheten att rationalisera och omstrukturera verksam- heten. Regeringen gör därför bedömningen att servicen till de studerande kan bibehållas på en hög nivå under 2004.

Som en följd av den resursförstärkning beträffande bidrag vid korttidsstudier som regeringen föreslår under avsnitt 4.1.7 under utgiftsområde 15 Studiestöd föreslås här att detta anslag förstärks med 1,2 miljoner kronor.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 372 315 000 kronor för budgetåret 2004.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:78 Härledning av anslagsnivå 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års stats-
budget1	369 609	369 609	369 609

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	10 201	19 712	27 074

Beslut	2 678	2 745	2 797

Överföring till/från andra
anslag	-10 173	-10 376	-10 572

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	372 315	381 691	388 908

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.7925:79 Överklagandenämnden för studiestöd

Tabell 10.25:79 Anslagsutveckling för Överklagandenämn- den för studiestöd

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	9 880	sparande	1 556

2003	Anslag	10 286	Utgifts-	10 331
2003	Anslag	10 286	prognos	10 331

2004	Förslag	10 671	1

2005	Beräknat	10 921	2

2006	Beräknat	11 101	3

1I beloppet ingår fr.o.m. 2004 27 000 kronor i kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1).

2Motsvarar 10 671 tkr i 2004 års prisnivå.

3Motsvarar 10 671 tkr i 2004 års prisnivå.

Anslaget finansierar utgifter för kansliets verk- samhet, arvoden och andra ersättningar till nämndens ledamöter. Anslagssparandet för bud- getåret 2002 beror till stor del på att ingående behållning från 2001 inte förbrukats. Av det uppkomna anslagssparandet från 2002 har 1,3 miljoner kronor förts bort som indragning.

Regeringens överväganden

Regeringen anser att det finns förutsättningar för Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) att klara uppställda mål med medel mot- svarande 2003 års tilldelning under det kom- mande året. Regeringen anser att även en något ökad ärendemängd skall kunna hanteras inom denna resursram.

239

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 10 671 000 kronor för budgetåret 2004.

Tabell 10.25:79 Härledning av anslagsnivå 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års	10 286	10 286	10 286
statsbudget1

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	358	607	787

Beslut	27	28	28

Överföring till/från andra anslag	0	0	0

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	10 671	10 921	11 101

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.8025:80 Internationella programkontoret för utbildningsområdet

Tabell 10.25:80 Anslagsutveckling för Internationella programkontoret för utbildningsområdet

Tusental kronor

				Anslags-
2002	Utfall	37 918		sparande	1 016

2003	Anslag	40 795	1	Utgifts-	40 162
2003	Anslag	40 795	1	prognos	40 162

2004	Förslag	41 915	2

2005	Beräknat	42 992	3

2006	Beräknat	43 884	4

1Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

2I beloppet ingår 320 000 kronor fr.o.m. 2004 som kompensation för avgiften för den årliga revisionen (se avsnitt 4.5.1.).

3Motsvarar 41 915 tkr i 2004 års prisnivå.

4Motsvarar 41 915 tkr i 2004 års prisnivå.

Internationella programkontoret för utbild- ningsområdet (programkontoret) ansvarar för;

-Sokrates, EU:s program för utbildning,

-Leonardo da Vinci, EU:s program för yrkesutbildning,

-Tempus, EU:s samarbetsprogram inom högre utbildning med OSS-länderna, Mongoliet och de icke-associerade länderna i Central- och Östeuropa samt Medelhavs- området,

-Linnaeus-Palme, utbytesprogram för sam- arbete mellan utvecklingsländer och svenska universitet och högskolor,

-Minor Field Studies (MFS), stipendie- program för svenska studenter att bedriva fältstudier i utvecklingsländer,

-Internship, resestipendieprogram för uni- versitet och högskolor för samarbete med utvecklingsländer,

-Interpraktik, stipendier för praktik i ut- landet för arbetslösa ungdomar,

-IAESTE, internationell praktikplatsför- medling för blivande civilingenjörer och naturvetare,

-EU:s utbytesprogram inom högre utbild- ning med Latinamerika (Alfa), Nord- amerika (EU/USA och EU/Kanada), Australien (EU/Australien) och Japan (EU/Japan),

-ASEM-DUO, samarbetsprogram med Asien där programkontoret är kontakt- punkt,

-Ett år i Frankrike/Spanien/Tyskland, ut- bytesprogram för gymnasiestuderande,

-Euroguidance Sweden, tidigare, Resurs- centrum för vägledning,

-Europass, dokument för erkännande av yrkesutbildning i EU/EES,

-Cedefop, studiebesök inom yrkesutbild- ning i EU,

-Nordplus-Junior, Nordiska ministerrådets utbytesprogram för grund- och gymnasie- skola,

-samt för internationella stipendier och bi- drag för internationalisering av den svenska

skolan.

En jämförelse mellan budget och utfall för 2002 visar ett överskott på 1 016 000 kronor.

Regeringens överväganden

Regeringens bedömning är att utvecklingen varit tillfredsställande inom de program som myndig- heten har ansvar för. Målet att öka svenskt del- tagande i programmen bedöms huvudsakligen vara uppfyllt. Anslaget för 2004 beräknas till 41 915 000 kronor.

240

Tabell 10.25:79 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års statsbudget 1	40 795	40 795	40 795

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	800	1 869	2 754
Beslut	320	328	335

Överföring till/från andra anslag	0	0	0

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	41 915	42 992	43 884

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.8125:81 Myndigheten för Sveriges nätuniversitet

Tabell 10.25:81 Anslagsutveckling för Myndigheten för Sveriges nätuniversitet

Tusental kronor

			Anslags-
2002	Utfall	25 345	sparande	711
2003	Anslag	35 029	Utgifts-	34 153
2003	Anslag	35 029	prognos	34 153
2004	Förslag	31 751

2005	Beräknat	32 459	1

2006	Beräknat	32 956	1

1 Motsvarar 31 751 tkr i 2004 års prisnivå.

Myndigheten för Sveriges nätuniversitet skall stödja Sveriges nätuniversitet och i samverkan med universitet och högskolor främja utvecklingen av IT-stödd distansutbildning.

Anslaget finansierar myndighetens verksamhet, en presentation av universitet och högskolors utbud av IT-stödd distansutbildning i en IT-stödd portal samt utgifter för att identifiera och stödja områden som saknar IT- stödd distansutbildning.

Regeringens överväganden

Anslaget har minskats med 4 miljoner kronor i enlighet med vad som redovisats i tabellen Förslag till utgiftsminskningar inom utgiftsområde 16 i kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar. Vidare har anslaget ökat med 96 000 kronor som kompensation för avgiften för den årliga revisionen.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Resultatinformation

Myndigheten för Sveriges nätuniversitet har i årsredovisningen för budgetåret 2002 redovisat sin verksamhet i enlighet med uppsatta mål och återrapporteringskrav.

Verksamheten påbörjades den 1 mars 2002 och har koncentrerats till att utveckla samarbetsformer och stöd till de 31 lärosäten som under året ingick i Sveriges nätuniversitet. En provisorisk webbplats med grundläggande information och söktjänster har etablerats i samverkan med Högskoleverkets webbplats studera.nu. För att stödja samordningen kring studieadministrativa frågor inom Sveriges nätuniversitet har referensgrupper inrättats med företrädare för lärosätena. Vidare har ett arbete kring kvalitet i IT-stödd distansutbildning inletts av en arbetsgrupp med experter från olika lärosäten.

Myndigheten ansvarar för ett register över den IT-stödda distansutbildning som universitet och högskolor anmäler till myndigheten. Att en kurs är registrerad hos myndigheten är en förutsättning för att ett lärosäte skall kunna få del av de medel som regeringen särskilt avsatt för att stimulera utbyggnaden av Sveriges nätuniversitet. Under 2002 disponerade lärosätena således 211 miljoner kronor för ändamålet och under 2003 disponeras 159 miljoner kronor.

Ytterligare kommentarer vad gäller Sveriges nätuniversitet finns i kapitlet Insatser, avsnittet Sveriges nätuniversitet.

Resursfördelning 2004

Tabell 10.25:81 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års
statsbudget 1	35 029	35 029	35 029

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	626	1 421	1 979
Beslut	-3 904	-3 991	-4 052

Överföring till/från andra
anslag	0	0	0

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	31 751	32 459	32 956

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

241

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

10.1.8225:81 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.

Tabell 10.25:81 Anslagsutveckling för Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.

Tusental kronor

				Anslags-
2002	Utfall	37 145		sparande	2 527

2003	Anslag	38 402	1	Utgifts-	34 960
2003	Anslag	38 402	1	prognos	34 960

2004	Förslag	34 666

2005	Beräknat	34 666

2006	Beräknat	34 666

1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

Den största delen av anslaget avser Sveriges medlemsavgift till Unesco, vilken utbetalas i euro och i USD. Anslaget finansierar även med- lemsavgifter till konventionen om världens natur- och kulturarv och Internationella centret för bevarande och restaurering av kulturföremål i Rom (ICCROM). Vidare täcker anslaget kost- nader för Svenska unescorådet.

En jämförelse mellan budget och utfall för 2002 visar ett överskott på 2 527 000 kronor. Av anslagssparandet har 1 369 000 kronor dragits in enligt regeringsbeslut den 15 maj 2003.

Regeringens överväganden

För 2004 beräknas anslaget till 34 666 000 kro- nor. Faktorer som styr utgifterna under detta anslag är utvecklingen av organisationens budget, Sveriges andel av budgeten samt valuta- förändringar. Sveriges avgift beräknas minska med fr.o.m. 2004 i samband med USA:s återinträde i Unesco varvid en sänkning av anslaget görs med 3 000 000 kr.

Till följd av en översyn av Svenska unescorådet, dess verksamhet och arbetsformer bedömer regeringen att organisationen för svensk med- verkan i Unescos fem vetenskapliga program bör reformeras. Svensk bevakning och medverkan i dessa program har varit splittrad och ojämn. För att uppnå ökad stadga och kontinuitet och därmed förutsättningar för ett bättre fungerande samarbete med Unescos vetenskapliga program och det svenska vetenskapssamhället ges Veten- skapsrådet ansvaret för kontakterna med Unescos vetenskapliga program. För detta ändamål görs en överföring på 800 000 kronor

till anslaget 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation.

Tabell 10.25:81 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års statsbudget	38 402	38 402	38 402
1

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	64	64	64
Beslut	0	0	0

Överföring till/från andra anslag	-800	-800	-800

Övrigt	-3 000	-3 000	-3 000

Förslag/beräknat anslag	34 666	34 666	34 666

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.8325:83 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m.

Tabell 10. 25:83 Anslagsutveckling för Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m.

Tusental kronor

				Anslags-
2002	Utfall	17 652		sparande	324

2003	Anslag	18 100	1	Utgifts-	11 958
2003	Anslag	18 100	1	prognos	11 958
2004	Förslag	15 964

2005	Beräknat	13 072	2

2006	Beräknat	13 305	3

1Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

2Motsvarar 12 764 tkr i 2004 års prisnivå.

3Motsvarar 12 764 tkr i 2004 års prisnivå.

De utgifter som belastar anslaget avser utveck- ling av system som skall leda till effektivise- ringar och kostnadsminskningar i myndig- heternas verksamhet eller av system som ger ökad tillgång till information nationellt och internationellt samt till viss övergripande stati- stik inom utbildningsområdet. Anslaget kan även tas i anspråk för vissa andra övergripande verksamheter av tillfällig art. I nu gällande an- svarsfördelning för officiell statistik inom Ut- bildningsdepartementets område finansieras den officiella skolstatistiken via anslag till Statens skolverk och högskolestatistiken via anslag till Högskoleverket. Centrala studie-

242

stödsnämnden ansvarar för officiell statistik som avser studiestöd. Den officiella statistiken som gäller utbildningsväsendet som helhet finansieras via anslag till Statistiska central- byrån (SCB). Från detta anslag finansieras sär- skilda överblickspublikationer och gemensam utbildningsstatistik samt annan internationell jämförande statistik. Fr.o.m. 1998 delfinan- sieras SCB:s verksamhet med långsiktiga prog- noser och analyser vad gäller utbildning och arbetsmarknad från detta anslag. Inom an- slaget finansieras även de årliga kostnaderna för koordineringen av OECD-CERI:s in- dikatorprojekt INES.

Under budgetåret 2002 har bland annat 8,1 miljoner kronor avsatts för amortering och rän- tor för lån för vidareutveckling av antagnings- systemet som Verket för högskoleservice an- svarar för. Vidare har medel avsatts för svenskt deltagande i ett OECD-projekt rörande lärarut- bildning och för delfinansiering av Baltic-21 sekretariatet.

Delar av anslaget används för verksamheter av tillfällig art och där behoven uppstår löpande under året. Det innebär att anslagsbelastningen kan variera mellan budgetåren.

Av anslagssparandet har 163 000 kronor dragits in enligt regeringsbeslut den 13 maj 2003.

Regeringens överväganden

Under 2003 har hittills medel avsatts - utöver statistik inom utbildningsområdet - för del- finansiering av Baltic 21-sekretariatet, för ut- vecklingskostnaderna av antagningssystemet vid Verket för högskoleservice och för ett utveck- lingsarbete rörande effektivisering i hanteringen av bidraget vid korttidsstudier. Vidare har rege-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

ringen, som ett led i de utgiftsbegränsade åt- gärderna, beslutat under 2003 om indrag av 5 450 000 kr av den del av anslaget som avser projekt m.m. av tillfällig art. För 2004 beräknas oförändrade resurser som SCB disponerar under anslaget för den årliga utbildningsstatistiken. Vidare beräknas oförändrade medel för indikatorprojektet INES. Inom anslaget har bland annat medel reserverats för ett inter- nationellt seminarium rörande utbildning för hållbar utveckling som kommer att äga rum våren 2004 i Göteborg. För 2004 har anslags- nivån sänkts med 2 336 000 kr i syfte att begränsa statens utgifter. Från och med 2005 justeras anslaget ned med ytterligare 3 333 000 kr. Besparingen tas ut genom minskning av medlen för projekt m.m. av tillfällig art. Vidare överförs 86 000 kr till UO 17, anslaget 28:21

Riksarkivet och landsarkiven med anledning av leveranser av arkivmaterial från vissa myndig- heter inom Utbildningsdepartementets område.

Tabell 10.25:83 Härledning av anslagsnivån 2004-2006

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat 2003 i 2003 års statsbudget 1	18100	18 100	18100
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	286	729	1 065
Beslut	- 2336	-5 669	- 5 770

Överföring till/från andra anslag	-86	- 88	- 90

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	15 964	13 072	13 305

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning

243

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

11 Forskningspolitik

11.1Omfattning

Politikområdet omfattar anslag till nationell och internationell forskning, till infrastruktur för forskning i form av bibliotek, arkiv och datanät samt till nationell kontakt- och utvecklingsverk- samhet i förhållande till EU:s forskningssamar- bete.

Inom politikområdet finns forskningsråden Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande.

Andra forskningsstödjande myndigheter inom området är Verket för innovationssystem och Rymdstyrelsen med ett anslag för rymdforsk- ningen. Övriga myndigheter som ingår inom politikområdet är Centrala etikprövningsnämn- den och de sex regionala etikprövningsnämn- derna i Lund, Linköping, Göteborg, Stockholm, Uppsala och Umeå.

Vidare ingår även Institutet för rymdfysik och Polarforskningsekretariatet, Rådet för forsk- nings- och utvecklingssamarbete inom EU, Kungliga biblioteket och Statens ljud- och bildarkiv.

11.2Utgiftsutveckling

Tabell 11.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet

Tusental kronor

	Utfall	Anslag	Utgifts-pro-	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2002	2003 1	gnos	anslag	anslag	anslag
			2003	2004	2005	2006
Anslag inom UO 16

26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinfor-	2 080 515	2 433 822	2 378 154	2 498 076	2 552 146	2 591 380
mation

26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning	91 184	95 546	93 611	99 676	102 018	103 717

26:3 Rymdforskning	149 797	152 335	151 192	154 742	157 751	160 347

26:4 Institutet för rymdfysik	40 287	41 959	40 951	43 843	44 883	45 643

26:5 Kungl. biblioteket	233 460	227 871	227 952	234 004	239 118	242 597

26:6 Polarforskningssekretariatet	24 769	24 169	24 181	25 080	25 605	25 946

26:7 Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete	14 204	13 738	13 265	14 389	14 713	14 940
inom EU

26:8 Sunet	37 679	38 647	37 534	39 258	40 023	40 509

26:9 Centrala etikprövningsnämnden	-	-	-	4 110	4 207	4 277

26:10 Regionala etikprövningsnämnder	-	-	-	40 000	40 942	41 626

26.11 Särskilda utgifter för forskningsändamål	108 345	113 085	108 234	110 872	113 009	114 477

Totalt för utgiftsområde 16	2 780 240	3 141 172	3 075 074	3 264 050	3 334 415	3 385 459

1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

245

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tusental kronor
	Utfall	Anslag	Utgifts-	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2002	2003 1	prognos	anslag	anslag	anslag
			2003	2004	2005	2006

Anslag inom andra utgiftsområden

Utgiftsområde 9

26:1 Forskningsrådet för arbetsliv och socialveten-	22 631	21 807	21 955	22 851	23 380	23 757
skap: Förvaltning

26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och socialveten-	284 199	283 891	277 903	288 376	295 044	299 851
skap: Forskning

Utgiftsområde 17

26:1 Statens ljud- och bildarkiv	39 890	40 397	40 139	41 800	42 757	43 440

Utgiftsområde 20

26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och	39 638	40 289	38 793	41 648	42 628	43 341
samhällsbyggande: Förvaltningskostnad

26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och	255 853	281 724	273 957	296 426	304 129	309 707
samhällsbyggande: Forskning

Utgiftsområde 23

26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och	231 515	234 493	228 966	232 458	237 521	241 633
samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad
forskning

26:2 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien	1 184	1 184	1 184	1 184	1 184	1 184

Utgiftsområde 24

26:1 Verket för innovationssystem: Förvaltningskost-	113 109	110 171	107 921	114 396	117 068	119 000
nader

26:2 Verket för innovationssystem: Forskning och ut-	957 744	1 025 541	930 141	1 111 066	1 134 515	1 153 770
veckling

Totalt för politikområde 26	4 726 003	5 180 669	4 996 033	5 414 255	5 532 641	5 621 142

1 Inklusive av riksdagen beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

11.3Mål

11.3.1 Mål för 2004

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1) att målet för forsknings- politiken är att Sverige skall vara en ledande forskningsnation, där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet. Målet har godkänts av riksdagen (bet. 2000/01:UbU1, rskr. 2000/01:99 och bet 2000/01:KrU1, rskr 2000/01:59).

Regeringen föreslår ingen ändring av målet för forskningspolitiken.

11.4Politikens inriktning

Sverige skall vara en ledande forskningsnation

Investeringar i forskning och utbildning har blivit allt viktigare delar i en politik för ökad välfärd, ekonomisk tillväxt och teknisk utveck- ling. Forskningen bidrar med nya vetenskapliga

rön som kan användas inom olika samhällsom- råden, bl.a. för att förbättra livskvaliteten och skapa hållbar tillväxt.

Regeringens politik syftar till att förnya Sve- rige och bryta väg för kunskapssamhället. Det innebär bl.a. att betydande satsningar görs på forskning. Sverige tillhör de länder i världen som avsätter mest offentliga resurser som andel av BNP till forskning och utvecklingsarbete (FoU), samtidigt som Sverige även har ett FoU-inten- sivt näringsliv. Trots ekonomiskt kärva tider ökade de offentliga satsningarna på forskning något under 1990-talet, inklusive EU-medlen och tillskotten från de nya forskningsstiftel- serna. Totalt avsätter Sverige drygt fyra procent av BNP till FoU (2001), vilket är mer än något annat land inom OECD.

Svensk forskning håller idag hög kvalitet och är världsledande inom flera viktiga områden. Många svenska forskare deltar i de allra vikti- gaste forskningsprojekten, såväl nationellt som internationellt, där den vetenskapliga utveck-

246

lingen tar stora steg framåt. Eftersom ny kun- skap är grunden för en god och hållbar samhälls- utveckling och tillväxt och en av Sveriges främsta konkurrensfördelar, måste strävan vara att upp- rätthålla och förstärka Sveriges ställning som framstående kunskaps- och forskningsnation och ytterligare utveckla förutsättningarna för ett gott innovationsklimat.

De grundläggande principerna för den svenska forskningspolitiken slogs fast av riksdagen i ok- tober 1999 i samband med behandlingen av pro- positionen Vissa forskningsfrågor (prop. 1998/99:94) och utvecklades vid behandlingen av den forskningspolitiska propositionen Forsk- ning och förnyelse (prop. 2000/01:3) och propo- sitionen FoU och samverkan i innovationssy- stemet (prop. 2001/02:2).

Staten har ett särskilt ansvar för grundforskning och forskarutbildning

Målet för regeringens forskningspolitik är att Sverige skall vara en ledande forskningsnation där forskningen bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet. Staten har ett övergripande ansvar för att det svenska samhället utvecklar och tar till- vara ny kunskap. Svensk forskning skall känne- tecknas av såväl vetenskaplig bredd som spets- kompetens inom områden som är strategiska för kunskapsutvecklingen.

Staten har ett särskilt ansvar för att garantera forskningens frihet och att stödja vital grund- forskning och forskarutbildning. Grundforsk- ning och forskarutbildning utgör grunden för annan kunskapsutveckling och kunskapsför- medling och är därför av största betydelse för samhällets, inklusive näringslivets, behov av kun- skap och kompetens. Eftersom nyttan av lång- siktig forskning ofta inte kan bedömas i förväg, kan grundforskning inte bedrivas i rimlig om- fattning utan offentlig finansiering.

Forskarutbildningen har blivit en strategiskt viktig utbildning i kunskapssamhället eftersom behovet av forskarutbildade ökar både inom högskolan och i det övriga samhället. En ökning av antalet forskarutbildade främjar spridningen av kunskaper och forskningsresultat i hela sam- hället. Under 1990-talet fördubblades det årliga antalet forskarexaminerade (licentiater och doktorer) i Sverige, från ca 1 500 till 3 000 exa- minerade, och regeringens ambition är att för- dubbla examinationen i forskarutbildningen även

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

under de kommande tio åren (regeringsförklar- ingen 2001; Den öppna högskolan, prop. 2001/02:15). Under perioden 2000–2005 ökar de statliga anslagen till forskning och forskarutbild- ning med ca 1,7 miljarder kronor.

Ökade resurser till forskning inom prioriterade områden

Det är angeläget att svensk forskning utvecklar spetskompetens inom viktiga forskningsfält. I enlighet med regeringens förslag i den forsk- ningspolitiska propositionen Forskning och för- nyelse (prop. 2000/01:3), har under senare år ytterligare resurser tillförts forskning och fors- karskolor inom åtta prioriterade områden: bio- vetenskap och bioteknik, informationsteknik och IT-forskning, materialvetenskap och materi- alteknik, humaniora, konst, utbildningsveten- skap, vård- och omsorgsforskning samt miljö och hållbar utveckling. Den omfattande sats- ningen på utbildningsvetenskap sker framför allt inom ramen för den 2001 inrättade utbildnings- vetenskapliga kommittén inom Vetenskapsrådet.

I denna proposition föreslås satsningar inom miljöforskning, tillämpad industriforskning inom IT/telekomområdet samt medicinsk forskning. Som aviserades i 2001 års ekonomiska vårproposition (prop. 2001/02:100) görs under perioden 2002–2004 en satsning om ytterligare sammanlagt 160 miljoner kronor i ökade anslag till forskning om biologisk mångfald och ekolo- giskt hållbar utveckling varav 20 miljoner kronor tillförs 2004. Dessa ökningar av myndigheternas resurser blir nu permanenta fr.o.m 2005. Perma- nenta fr.o.m. 2004 blir även de tillfälliga resurs- tillskott som Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) har haft för marin miljöforskning (10 miljoner kro- nor 2003) och forskning om ekologisk produk- tion (23 miljoner kronor per år 2001–2003).

Forskning har stor betydelse för stora delar av den teknikinriktade industrin. Regeringen har ti- digare behandlat detta i bl.a. propositionen FoU och samverkan i innovationssystemet (prop. 2001/02:2). För att förstärka den tillämpade in- dustriforskningen inom IT/telekomområdet tillförs nu Verket för innovationssystem (VIN- NOVA) 100 miljoner kronor från 2004. Detta möjliggör en kraftfull satsning för att stärka både den industrinära forskningen och kommersiali- seringen av forskningsresultat.

247

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Den medicinska forskningen är viktig för att förbättra folkhälsan, men ger också goda möjlig- heter för läkemedelsindustrin och annan industri byggd på medicinska landvinningar. Den medi- cinska forskningen förstärks från 2004 genom ett resurstillskott till Vetenskapsrådet med 25 miljoner kronor. Staten träffade vidare i juni 2003 ett nytt avtal (ALF) om samarbete kring grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården med sex landsting. Avtalet, som gäller fr.o.m. den 1 januari 2004 under förutsättning att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna avtalet och det dessutom godkänns av berörda landsting, in- nebär bl.a. att ersättningen till vissa landsting för kliniskt inriktad medicinsk forskning höjs med 25 miljoner kronor fr.o.m. 2005.

Strukturer för att stärka forskningens kvalitet

För att säkerställa att den statligt finansierade forskningen håller hög kvalitet, fördelas en stor del av de offentliga forskningsresurserna efter vetenskaplig prövning av de nationella forsk- ningsfinansiärerna. Den vetenskapliga bedöm- ning som görs av de forskarstyrda forskningsrå- den är av stor betydelse för att upprätthålla och höja kvaliteten i svensk forskning. En central roll i råds organisationen spelar det forskarstyrda Vetenskapsrådet som har till uppgift att stödja grundläggande forskning av hög kvalitet inom alla vetenskapsområden. Vetenskapsrådet har under perioden 2001–2004 fått sina anslag höjda med närmare 600 miljoner kronor vilket motsva- rar en höjning med drygt 30 procent.

Vetenskapsrådet har på regeringens uppdrag redovisat hur rådet kan bidra till att skapa och förstärka verkligt starka och internationellt kon- kurrenskraftiga svenska forskningsmiljöer. Re- geringen kommer att följa detta arbete. Reger- ingen konstaterar att det stora generationsskifte som svensk forskning står inför under kom- mande år ger lärosätena och forskningsråden osedvanligt stora möjligheter att ompröva an- vändningen av de befintliga forskningsresur- serna.

En arbetsgrupp tillsätts inom Utbildningsde- partementet med uppgift att se över systemet för fördelning av forskningsresurserna vid universi- tet och högskolor och att lämna förslag på hur systemet kan utvecklas för att stärka kvaliteten.

Satsning på forskarskolor och unga forskare

Svensk forskning måste bli bättre på att priori- tera och profilera sig inom angelägna forsk- ningsområden, satsa på unga forskartalanger, fortsätta öka andelen kvinnor på alla nivåer inom forskarvärlden och bygga upp konkurrenskraf- tiga och dynamiska forskningsmiljöer. För att stärka svensk forskning är det också angeläget att uppmuntra såväl nationell som internationell rörlighet i forskarvärlden. Det internationella forskningssamarbetet måste utvecklas, samtidigt som de svenska universiteten och högskolorna också måste bli bättre på att samarbeta med var- andra. Även möjligheterna till och stödet för kommersialisering av forskningsresultat bör ut- vecklas ytterligare.

För att klara det förestående generationsskif- tet inom svensk forskning och den ökande ef- terfrågan på forskarutbildade, har särskilda sats- ningar på forskarutbildning men också på unga forskare genomförts. Det omfattar bl.a. en sats- ning 2001–2003 om sammanlagt 214 miljoner kronor (i 2001 års prisnivå) i höjda anslag på sexton forskarskolor inom olika ämnesområden och en satsning på rekryteringsanställningar och bättre arbetsvillkor för unga talangfulla forskare om sammanlagt 110 miljoner kronor (i 2001 års prisnivå) i höjda anslag 2001–2003.

Som aviserades i den senaste forskningspoli- tiska propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3) har universitetens och hög- skolornas statliga forskningsanslag höjts under perioden 2000–2003 med sammanlagt drygt 680 miljoner kronor (i 2001 års prisnivå). Regeringen har beslutat att Mitthögskolan skall bli universi- tet den 1 januari 2005. Stiftelsen Högskolan i Jönköping kommer att ges ett generellt tillstånd att utfärda forskarexamen inom humanistisk- samhällsvetenskapligt vetenskapsområde.

Som ett led i förberedelserna inför nästa forskningspolitiska proposition, har regeringen gett en särskild utredare i uppdrag att utreda vissa frågor som rör forskarutbildningen och ti- den efter doktorsexamen (dir. 2002:148).

Samverkan mellan högskolan och det omgivande samhället utvecklas

Forskningen har fått allt större betydelse för den ekonomiska tillväxten. Idag har en stor del av de tekniska innovationer och nya produkter som

248

lanseras på marknaden sitt ursprung i universi- tetens och högskolornas forskning. Universite- ten och högskolorna spelar en viktig roll för den regionala utvecklingen och för utvecklingen av välfungerande innovationssystem i hela landet. Det är också ett av skälen till att samverkan mellan högskolan och det omgivande samhället behöver utvecklas ytterligare. En sådan samver- kan bidrar till att öka allmänhetens kunskaper om de senaste vetenskapliga rönen och att öka forskarsamhällets insikter om vilka frågeställ- ningar av vetenskaplig karaktär som finns i det omgivande samhället. En ökad samverkan bidrar också till en ökad kommersialisering av forsk- ningsresultat. Genom att stärka utvecklingen av innovationssystem i hela landet kan forskningen genom de regionala tillväxtprogrammen med- verka till att målet för den regionala utvecklings- politiken uppnås.

Sverige har ett gott innovationsklimat, men måste bli ännu bättre på att ta tillvara forsknings- resultaten, omsätta dem i praktiska tillämpningar och underlätta för nya snabbväxande och forsk- ningsintensiva företag. Därför är det angeläget att främja den innovativa kraft som finns vid landets universitet och högskolor och att med den fria grundforskningen som utgångspunkt både utveckla det framväxande entreprenörskap som har forskningsresultat som grund och bygga broar mellan den akademiska forskningen och befintliga företag.

Holdingbolag knutna till vissa universitet och högskolor spelar en viktig roll i kommersialise- ringen av forskningsresultat. Flera av dessa hol- dingbolag har bildat dotterbolag som bl.a. hante- rar patentfrågor och kontakter med näringslivet. Mot bakgrund av nuvarande finansiella situation anser regeringen att det stöd som holdingbola- gen kan ge till kommersialisering av forsknings- resultat måste utvecklas genom ökad samverkan mellan befintliga holdingbolag, dess huvudmän och lärosäten utan holdingbolag.

VINNOVA har på regeringens uppdrag läm- nat en rapport (N2002/8054/ITFOU) om möj- ligheterna att stärka kommersialisering av forsk- ningsresultat. I rapporten behandlas även hol- dingbolagens roll och hur samverkan holding- bolagen emellan kan utvecklas.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Industriforskningsinstituten utvecklas

Den näringslivsfinansierade forskningen bedrivs framför allt inom företagen, medan den statligt finansierade forskningen huvudsakligen bedrivs vid landets universitet och högskolor. Som en länk mellan högskolan och företagen finns indu- striinriktade forskningsinstitut där offentliga forsknings- och utvecklingsinsatser kan bedrivas i samverkan med näringslivet. Dessa institut spelar en viktig roll som stöd för företagens kun- skapsutveckling. Som framhölls i propositionen FoU och samverkan i innovationssystemet (prop. 2001/02:2) verkar regeringen genom hol- dingbolaget IRECO, som sköter statens aktie- ägande i ett antal industriforskningsinstitut, och VINNOVA för en fortsatt omstrukturering av dessa institut. Målet är att skapa en effektiv och flexibel struktur där institutens verksamheter kan samordnas för att öka den internationella konkurrenskraften och näringslivets engage- mang i instituten. VINNOVA tillfördes i enlig- het med förslag i ovan nämnda proposition 70 miljoner kronor fr.o.m. 2003 för att långsiktigt stärka kompetensen hos industriforskningsin- stituten.

Lag om etikprövning av forskning

De forskningsetiska frågorna blir allt viktigare inom alla vetenskapliga områden. Forskarna skall ha stor frihet i sitt forskningsarbete, inte minst vad gäller valet av vetenskapliga frågeställningar. Samtidigt som den snabba kunskapsutvecklingen inom t.ex. biovetenskapen och biotekniken kan ge möjligheter att behandla nya patientgrupper och förbättra livet för många människor, uppstår ibland etiska problem som måste hanteras och som bör diskuteras även utanför forskarvärlden.

Det är angeläget att forskning som avser människor och biologiskt material från männi- skor etikprövas av sakkunniga organ och att så- dan forskning debatteras offentligt. Riksdagen beslutade i juni 2003 på regeringens förslag i pro- positionen Etikprövning av forskning (prop. 2002/03:50) att anta en lag (2003:460) om etik- prövning av forskning som avser människor och biologiskt material från människor samt om en organisation för denna etikprövning. Den nya lagen om och organisationen för etikprövning av forskning träder i kraft den 1 januari 2004. Syftet med lagen är att skydda den enskilda människan

249

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

och respekten för människovärdet, stärka all- mänhetens förtroende för forskningen och att stärka rättssäkerheten för såväl forskarna som de som medverkar som forskningspersoner.

Inför den forskningspolitiska propositionen

Arbetet har nu inletts med denna mandatperiods forskningspolitiska proposition, vilken är att vänta i mitten av mandatperioden. Viktiga teman i denna proposition kommer att vara grund- forskningens roll och ställning, frågor som rör forskningens roll i innovationssystemet, samt det stora generationsskifte som svensk forskning står inför.

Svensk forskning står i likhet med många andra samhällssektorer inför en period av om- fattande pensionsavgångar. Detta innebär att fortsatta ansträngningar behövs för att utbilda och rekrytera nya unga forskare. Det är också viktigt att fortsätta utveckla svensk grundforsk- ning. Forskningspolitiken måste ta sin utgångs- punkt i betydelsen av det fria sökandet efter ny kunskap och i nyfikenheten som forskarnas främsta drivkraft. Samtidigt är det angeläget att nästa forskningspolitiska proposition präglas av ett tydligt tillväxt- och innovationsperspektiv. En mycket stor del av vår tids tekniska landvin- ningar har sitt ursprung i forskningsresultat. För att Sverige skall fortsätta att vara ett av världens mest dynamiska och framgångsrika länder i den kunskapsbaserade ekonomin, krävs bl.a. att vi förmår länka den utveckling av ny kunskap som äger rum vid landets universitet och högskolor till förnyelsen av näringslivet och den offentliga sektorns verksamheter.

I ett läge där många länder i vår omvärld satsar alltmer resurser på forskning och teknisk ut- veckling är det angeläget att även Sverige ger sina forskare goda arbetsvillkor, utvecklar attraktiva forskningsmiljöer och skapar ännu bättre förut- sättningar att omsätta nya vetenskapliga rön i in- novationer. Samtidigt är det viktigt att stimulera det akademiska entreprenörskap som under se- nare år har vuxit fram vid Sveriges universitet och högskolor. Inte minst är det många unga forskare som har bidragit till att starta nya före- tag för att omsätta sina forskningsresultat i praktiska tillämpningar. Dessa nya forskningsba- serade företag förväntas spela en viktig roll för Sveriges framtida välstånd.

Som ett led i förberedelserna inför den kom- mande forskningspolitiska propositionen har re- geringen bl.a. tillkallat en särskild utredare som skall göra en översyn av de innovativa verksam- heter som bedrivs inom kommuner och lands- ting (dir. 2002:66). Regeringen har också givit VINNOVA i uppdrag att se över möjligheterna att stärka kommersialiseringen av forskningsre- sultat. Uppdraget redovisades våren 2003 och rapporten kommer att remissbehandlas under 2003. Vidare har regeringen tillsatt en särskild utredare som skall utreda vissa frågor rörande forskarutbildningen och perioden efter doktors- examen (dir. 2002:148). Universitet, högskolor, forskningsråd och ett flertal andra myndigheter har dessutom fått i uppdrag att utarbeta forsk- nings- och kunskapsstrategier som redovisar fakta, analyser och bedömningar av utveck- lingen. Högskoleverket har fått ett uppdrag att utreda det framtida behovet av lärare vid landets universitet och högskolor. Vetenskapsrådet har på regeringens uppdrag redovisat hur rådet kan bidra till att skapa och förstärka verkligt starka och internationellt konkurrenskraftiga svenska forskningsmiljöer. Vidare sker en översyn av verksamheten vid Kungl. biblioteket (dir. 2002:156) och Statens ljud- och bildarkiv (dir. 2002:155).

Intensifierat forskningssamarbete i Europa

Vid Europeiska rådets möte i Lissabon i mars 2000 formulerades det strategiska målet för EU:s arbete under den närmaste tioårsperioden "att bli världens mest konkurrenskraftiga och dyna- miska, kunskapsbaserade ekonomi med möjlig- het till hållbar ekonomisk tillväxt, med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning". Forskning angavs, liksom ut- bildning, som ett centralt område för insatser som syftar till att nå detta mål. Detta markerades ytterligare vid Europeiska rådets möte i Stock- holm i mars 2001, då EU:s stats- och regerings- chefer bl.a. lyfte fram bioteknikens betydelse för den europeiska ekonomin. Rådet underströk i det sammanhanget också att de etiska aspekterna måste beaktas i utvecklingen av biotekniken. Vid Europeiska rådets möte i Barcelona i mars 2002 satte EU:s stats- och regeringschefer upp målet att de totala FoU-insatserna bör uppgå till tre procent av BNP, vilket är ett mål som Sverige redan uppfyller.

250

EU:s ministerråd och parlament fattade våren 2002 gemensamma beslut om nytt ramprogram för EU:s forskning och utveckling för perioden 2002-2006. Beslutet om nytt ramprogram var ett viktigt led i arbetet med att etablera ett "europe- iskt forskningsområde" genom frivillig samver- kan mellan unionens och medlemsländernas forskningsinsatser. För att höja kvaliteten inom europeisk forskning, kommer Sverige att vara pådrivande i arbetet med att skapa ett forskar- styrt europeiskt forskningsråd.

Regeringen avser att under 2003 fortsätta översynen av den nationella organisationen för Sveriges deltagande i EU:s ramprogram för forskning och teknisk utveckling. Sverige, som under 2003 innehar ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet, arbetar också vidare för att stärka det nordiska forskningssamarbetet. Regeringen vill bl.a. stärka kvalitetsutvecklingen och ge det nordiska forskningssamarbetet en tydligare koppling till såväl nationella prioriteringar som EU:s forskningspolitik och ramprogram samt övrig internationell forskningsverksamhet.

11.5Insatser

11.5.1 Insatser inom politikområdet

Forskningspolitiska propositioner

Riksdagen beslutade 2000 att avsätta närmare 1,3 miljarder kronor i nya medel till svensk forskning (prop. 2000/01:3, Forskning och för- nyelse). Satsningen kompletterades i 2001 års ekonomiska vårproposition genom att området miljö och hållbar utveckling tillfälligt tillfördes 140 miljoner kronor 2002 och 2003 samt ytterli- gare 20 miljoner kronor 2004.

VINNOVA tillfördes efter förslag i proposi- tionen FoU och samverkan i innovationssyste- met (prop. 2001/02:02) 70 miljoner kronor för att långsiktigt stärka systemet med industri- forskningsinstitut. Dessutom tillfördes VIN- NOVA 30 miljoner kronor 2003 för ett s.k. in- kubatorprogram.

Härtill kommer att Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande tillfördes 10 miljoner kronor för att under 2003 stärka ma- rin miljöforskning.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Den totala ökningen av anslagen inom forsk- ningspolitikens område blev under perioden 1,5 miljarder kronor.

I denna proposition föreslår regeringen ytter- ligare ökningar om 100 miljoner kronor till Vin- nova för tillämpad industriforskning inom IT/telekomområdet och 25 miljoner kronor till Vetenskapsrådet för medicinsk forskning. Dess- utom permanentas fr.o.m 2004 tidigare tillfälliga satsningar om 33 miljoner kronor på marin forskning och forskning om ekologisk produk- tion. Fr.o.m. 2005 permanentas även satsningen på 160 miljoner kronor för forskning om biolo- gisk mångfald och hållbar utveckling.

Regeringen står inför förberedelserna inför nästa forskningspolitiska proposition. Som ett led i detta arbete har regeringen under våren gett ett 100-tal myndigheter, inklusive forskningsråd och universitet och högskolor, i uppgift att ta fram forsknings- och kunskapsstrategier.

Uppdrag starka forskningsmiljöer

Vetenskapsrådet har ett nationellt ansvar för att i samverkan med universitet och högskolor åstadkomma en effektiv profilering av svensk forskning och skapa goda forskningsmiljöer. Regeringen har givit Vetenskapsrådet i upp- drag att redovisa hur rådet kan arbeta med stöd till starka forskningsmiljöer inom alla vetenskapsområden och hur rådet skall arbeta för att skapa och förstärka internationellt konkurrenskraftiga svenska forskningsmiljöer. Som svar på uppdraget redovisar Vetenskaps- rådet att man vill skapa och förstärka forsk- ningsmiljöer av högsta kvalitet genom att bl.a. ge stöd till forskning vid universitet och hög- skolor med vetenskapsområden, att ge större långsiktiga rambidrag till de bästa forskar- grupperna och att stödja forskargrupper i geo- grafiskt samlad samverkan. Regeringen följer Vetenskapsrådets vidare arbete med starka forskningsmiljöer.

Forskning om demokrati och offentlig förvaltning

År 1991 påbörjades regeringens långsiktiga forskningsprogram om demokrati och offentlig förvaltning, det s.k. FOS-programmet. Pro- grammet har pågått under 10 års tid och omfat- tat både disciplinprogram, tvärvetenskapliga

251

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

centrumbildningar, gästforskarprogram och rådsprogram. Vetenskapsrådet utvärderade FOS-programmet under 2002. Utvärderingen konstaterar att regeringens satsning varit stor och bred till sin karaktär såväl ekonomiskt, som ämnes- och tidsmässigt. Satsningen bedöms ha haft en positiv inverkan på utvecklingen av forskningsområdet. Utvärderingen betonar att det finns ett fortsatt behov av forskning om of- fentlig sektor. Rapporten bereds för närvarande i Regeringskansliet och regeringen avser att åter- komma till frågan i nästa forskningspolitiska proposition.

Vetenskapsrådet har fått i uppdrag att kart- lägga forskning om demokrati, offentlig förvalt- ning och folkrörelser. Kartläggningen skall redo- visas i oktober 2003. Rådet har sedan 2003 även särskilda medel för stöd till mångvetenskaplig demokratiforskning (se även PO 46, avsnitt 4.7.1.).

Uppdrag Marina centra

I regeringens proposition 1988/89:100 gjordes bedömningen att den marina naturvetenskapliga forskningen kan lämna väsentliga bidrag till fö- rebyggandet av nya marina miljöstörningar och till att begränsa skadeverkningarna av inträffade störningar. Som ett led i detta inrättades de ma- rina forskningscentren i Göteborg (GMF), Stockholm (SMF) och Umeå (UMF) av reger- ingen 1989. De har som uppgift att värna om och samordna marin forskning, utbildning, in- formation och miljöövervakning.

Sedan de marina centren bildades för drygt tio år sedan har de utvecklats på olika sätt. Deras betydelse, logistiskt och ekonomiskt, för den to- tala marina forskningen vid respektive universi- tet är av olika stor omfattning. Organisationen kring miljöövervakningen skiljer sig också åt. Regeringen avser att utreda verksamheten och dess organisation under 2004.

stora vetenskapliga program som förutsätts ha nationella kommittéer. Fr.o.m. hösten 2003 kommer Vetenskapsrådet att ansvara för kon- takterna med Unescos vetenskapliga program och Vetenskapsrådet kommer att tillföras 800 000 kronor för detta ändamål.

Översyn av svensk Samhällsvetenskaplig Datatjänst (SSD)

Regeringen gav 2002 Vetenskapsrådet i uppdrag att utvärdera Svensk Samhällsvetenskaplig Datatjänst (SSD). SSD är en enhet vid Göte- borgs universitets samhällsvetenskapliga fakultet som skall öka tillgängligheten till datorbaserat material för i första hand forskare vid svenska universitet och högskolor. Detta görs genom förmedling av databaser ur utländska arkiv samt arkivering och tillhandahållande av svenskt mate- rial.

Utvärderingen visar en mycket hög koncent- ration till Göteborgs universitet avseende såväl användning som deponering av material till SSD. Näst Göteborgs universitet står utländska uni- versitet för den högsta användningen av SSD:s material. Trots detta bedrivs samarbetsprojekt med utländska aktörer i liten omfattning och SSD erhåller lite internationell finansiering. Översynen pekar på otydliga kopplingar till forskningsfinansiärer och problem med dagens organisation avseende såväl styrning som priori- tering i verksamheten.

Utredningen föreslår att uppdraget flyttas från Göteborgs universitet till Vetenskapsrådet för att öka databasens användning och känne- dom om den, såväl nationellt som internatio- nellt. Vidare föreslås en särskild styrelse med re- presentanter från berörda forskningsråd, forsk- ningsstiftelser, fakulteter samt Statistiska Cen- tralbyrån för att öka möjligheterna till samar- bete. Utvärderingen föreslår även ett namnbyte till Svenskt Samhällsvetenskapligt Dataarkiv.

Unescos vetenskapliga program

Regeringen tillkallade 2001 en utredare för att lägga förslag om Svenska unescorådets verksam- het, arbetsformer och organisatoriska hemvist. Utredningen behandlade bl.a. frågan om hur svensk medverkan i Unescos vetenskapliga pro- gram bör organiseras. Inom Unesco finns fem

Nationella anläggningar

År 1994–1995 etablerades fyra redan existerande anläggningar som nationella anläggningar; MAX-laboratoriet i Lund, Onsala rymdobser- vatorium utanför Göteborg, Thé Svedberglabo- ratoriet i Uppsala och Manne Siegbahnlaborato- riet i Stockholm. Bilaterala avtal mellan Veten-

252

skapsrådet (före 1 januari 2002 Naturvetenkap- liga forskningsrådet) och värduniversiteten re- glerar fördelningen beträffande finansiellt stöd och andra åtaganden. En första utvärdering ut- fördes 1997 i dåvarande Naturvetenskapliga forskningsrådets regi, vilken resulterade i en fortsatt drift för alla fyra anläggningarna.

År 2002 lät Vetenskapsrådet en grupp inter- nationella experter utvärdera de fyra nationella anläggningarna igen. Utvärderarna såg positivt på modellen med delat ansvar mellan Veten- skapsrådet och värduniversiteten, inte bara vad gäller finansiering och drift utan också för lång- siktig strategisk planering. De såg i denna modell möjligheten till ömsesidig nytta för båda parter men noterade att de fyra anläggningarnas resur- ser var avsevärt lägre än de som finns vid motsva- rande utländska anläggningar. Utvärderarnas slutsats var att den nuvarande finansieringssitua- tionen hotar konkurrenskraften hos anläggning- arna. Vetenskapsrådet beslutade att följa utvär- deringens rekommendation om prioritering och göra en omfördelning av det nuvarande stödet till MAX-laboratoriets och Onsala rymdobser- vatoriets fördel. Regeringen avser att återkomma angående framtida hantering av de nationella an- läggningarna.

Skydd för forskningsverksamhet

Regeringen har under 2002 låtit en utredare granska och redovisa behoven av skydd för stör- ningskänslig forskning. I sitt betänkande framför utredaren att det finns ett behov av ett sådant skydd framför allt för medicinsk, naturveten- skaplig och teknisk forskning som använder känslig och avancerad utrustning samt ekologisk och annan biologisk forskning som använder sig av fältstudier. De störningar som omtalas är del- vis sådana som faller under miljölagstiftningen men också bl. a. radiosändningar, elektromagne- tiska störningar, intrång i försöksområden på mark och i vatten samt avsiktlig skadegörelse.

Till en del kan störningar motverkas genom planering inom kommunerna eller av den fors- kande institutionen men detta är inte alltid till- räckligt. Utredningen har funnit att en särskild lagstiftning är motiverad och föreslår en lag som avser medicinsk, naturvetenskaplig och teknisk forskning av särskilt värde från samhällets syn- punkt. Utredningens förslag remissbehandlas under 2003.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Kommersialisering av forskningsresultat

VINNOVA har av regeringen fått i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder som kan öka kommersialiseringen av forskningsresultat, sär- skilt vid universitet och högskolor (N2002/ 8054/ITFoU). I uppdraget ingick att studera utformningen av incitament för kommersialise- ring och åtgärder för att immaterialrättsligt bättre skydda forskningsresultat. Verket har även studerat stödstrukturer, som teknikbrostif- telser, holdingbolag och teknikparker i och kring universitet och högskolor, som kan underlätta kommersialisering. I arbetet belyses även indu- striforskningsinstitutens roll för kommersialise- ring av forskningsresultat samt andra åtgärder som kan bidra till en ökad kommersialisering av forskningsresultat, t.ex. såddfinansiering och kompetensfrågor.

Uppdraget redovisades under våren 2003. Förslagen kommer att remissbehandlas under 2003 och det samlade materialet kommer att ingå som ett underlag inför nästa forskningspolitiska proposition.

Kartläggning av innovativ verksamhet i kommuner och landsting

Flera kommuner och landsting satsar betydande belopp på forskning och utveckling (FoU) och i flera fall stöds även högskolornas FoU med rele- vans för den egna verksamheten. Regeringen an- ser att det är viktigt att dessa arbeten i högre ut- sträckning uppmärksammas och synliggörs som en del i de nationella FoU- och innovationssy- stemen.

Regeringen har därför under åren 2002-2003 låtit en särskild utredare granska innovativa pro- cesser inom kommuner och landsting (Dir. 2002:66 Utredningen om kartläggning av inno- vativ verksamhet i kommuner och landsting). I uppdraget har även ingått en kartläggning av kommuners och landstings FoU och andra in- novativa verksamheter avseende omfattningen och ändamålet för dessa insatser.

Utredaren kommer att lämna förslag till hur kommuner och landsting systematiskt kan ut- veckla utnyttjandet av FoU och annan kunskap. Utredaren granskar även hur FoU inom kom- muner och landsting kan utvecklas i samverkan med statliga organ samt hur kommuners och

253

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

landstings roller i utvecklingen av lokala och re- gionala innovationssystem kan stärkas.

Uppdraget skall redovisas till regeringen i oktober 2003. För att få en så heltäckande bild som möjligt har regeringen även givit ett upp- drag om företagsutveckling på regional nivå (Dir. 2001:103, Insatser för tillväxt och företags- utveckling på regional nivå).

Översyn av verksamheten vid Kungl. biblioteket och Statens ljud- och bildarkiv

Kungl. biblioteket (KB) och Statens ljud- och bildarkiv (SLBA) har verkat under sina nuva- rande uppdrag i närmare tjugo år. Myndighe- terna har förvärvat stora bestånd under den aktuella perioden och omvärlden har föränd- rats, t.ex. genom utvecklingen av digitala me- dier. Detta har medfört att nya uppgifter suc- cessivt tillkommit till myndigheternas verk- samhet. Regeringen har bedömt att verksam- heten vid myndigeterna skall utvärderas och tillsatte under 2003 två utredningar för att se över verksamheten vid Kungl. biblioteket re- spektive Statens ljud- och bildarkiv. Översy- nen av KB skall redovisas i december 2003 och översynen av SLBA i februari 2004.

Utredning om den nationella organisationen för EU:s FoU-samarbete

Under hösten 2002 började det nationella arbe- tet i ramprogrammets programkommittéer och dess organisation i Sverige ses över inom Ut- bildningsdepartementet. Regeringen avser att under 2003 utreda frågan vidare tillsammans med frågorna om olika aktörers behov för sitt enga- gemang i ramprogrammen samt den nationella organisationen för dialog och informations- spridning i förhållande till EU:s forskningssam- arbete.

Internationellt forskningssamarbete

Europeiskt forskningssamarbete

EU:s femte ramprogram för forskning 1998– 2002 är avslutat. En utvärdering av det svenska deltagandet är genomförd och visar att detta svenska deltagande har varit fortsatt högt och att

det ytterligare har förstärkts under femte ram- programmet jämfört med deltagande i tidigare ramprogram. Svenskt projektdeltagande åter- fanns i ca 1 200 projekt vilket motsvarar 15 pro- cent av alla forskningsprojekt inom EU. De svenska småföretagen har varit mindre fram- gångsrika i det femte ramprogrammet. Delta- gandet av småföretag har sjunkit från tolv pro- cent i fjärde ramprogrammet till endast fyra pro- cent, ett mönster som återfinns i alla medlems- länder. Sveriges andel av EU:s totala avgift till det femte ramprogrammet är ca tre procent och återflödet till Sverige är över tre procent, vilket omfattar ca 280 miljoner euro.

När det gäller forskning samarbetar Sverige mest med Tyskland följt av England, Frankrike och Italien. Om man tar hänsyn till folkmängd har Sverige ett proportionellt större samarbete med de små länderna, särskilt våra närmaste grannar Finland och Danmark.

Det sjätte ramprogrammet som omfattar pe- rioden 2002-2006 har just mottagit sina första forskningsansökningar och något samlat resultat av bedömningarna föreligger ännu inte. För att få en snabb start på det nya ramprogrammet genomförde kommissionen en första gallring av idéskisser under våren 2002. Ungefär fyra pro- cent av dessa intresseanmälningar kom från Sve- rige. Flera av dessa har senare blivit projektför- slag.

En särskild del av ramprogrammet ligger un- der Euratomavtalet och omfattar forskning dels kring termonukleär fusion dels kring energisy- stem relaterade till nukleär fission. Verksamhe- ten inom fusionsprogrammet utgör EU:s bidrag till det projekt som påbörjats för att undersöka möjligheterna att bygga en internationell för- söksreaktor för fusion (ITER). Förhandlingar för att få detta projekt till stånd förs mellan Eu- ratom, Japan, Kanada Ryssland, USA samt Kina. Fyra förslag på placeringsorter finns för närva- rande; Frankrike, Japan, Kanada, och Spanien. En teknisk bedömning kommer att genomföras av de fyra alternativen för att nå ett slutligt för- slag under hösten 2003.

Vid starten av det sjätte ramprogrammet kunde enighet inte nås om EU-finansiering av stamcellsforskning skulle vara möjlig. Ett mo- ratorium infördes därför under 2003 och beslut i denna fråga kommer att fattas i september.

För att nå en vidare utveckling av det Europe- iska forskningsområdet (ERA) konstaterade rå- det i Barcelona 2002 att Europa behöver få en

254

starkare offentlig forskningsbas och bli attrakti- vare för privata investeringar i forskning. Mål- sättningen är att investeringarna skall utgöra tre procent av BNP senast 2010. Vid mötet före- slogs också att företagens finansiering av de to- tala forsknings- och utvecklingsinvesteringarna skall öka från 56 procent i dag till två tredjedelar. Statens och företagens respektive andelar av fi- nansieringen varierar kraftigt mellan EU-län- derna. De varierande förhållandena i Europa vi- sar att det krävs en diversifierad men samordnad strategi för att uppnå tre procentsmålet, vilket nu aktivt diskuteras.

Nordiskt forskningssamarbete

Sverige innehar under 2003 ordförandeskapet i det nordiska forskningssamarbetet. I egenskap av ordförandeland har Sverige arbetat vidare med målsättningen som angavs vid nordiska rådets 53:e session 2001 att bygga ut ett nor- diskt forskningsrum (NORA) som ett regio- nalt bidrag till det europeiska forskningsområ- det (ERA).

Ministerrådet för undervisning och forskning beslutade vid ett möte i oktober 2002 att en vit- bok skall utarbetas. I denna ska man föreslå framtida aktiviteter med målsättningen att Nor- den skall byggas ut till en internationellt ledande region för forskning och innovation. Vitboken skall finnas tillgänglig under hösten 2003.

Det nordiska forskningssamarbetet bör ges en tydligare koppling till nationella prioriteringar och till EU:s forskningspolitik och ramprogram samt till övrig internationell forskningsverksam- het.

Det nordiska samarbetets organisation bör ses över för att uppnå en effektiv och beslutsför or- ganisation.

OECD och övrigt internationellt

Arbetet som initierades vid ministermötet i juni 1999 inom forsknings- och teknikpolitik (CSTP) fortsätter. Studier pågår av forsk- ningssystem och innovationssystem i med- lemsländerna. Syftet är att undersöka hur FoU påverkar tillväxt och sysselsättning samt att lyfta fram goda exempel. En viktig uppgift är att ta fram statistiska indikatorer som bättre belyser utvecklingen i det moderna kunskaps- samhället.

Inom det s.k. Global Science Forum diskute- ras forskningsprioriteringar inom medlemslän- derna. Fördjupade studier har gjorts inom bio-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

informatik, neurovetenskap och högenergifysik. Pågående studier om forskning inom bl.a. astro- nomi och högintensiva laserutrustningar kom- mer att färdigställas under det kommande året. Studierna kommer att presenteras vid nästa mi- nistermöte i CSTP som planeras att äga rum 2004.

Inom ramen för det bilaterala forskningsavta- let med Japan kommer ett andra blandkommis- sionsmöte att äga rum i Tokyo under hösten 2003. Mötet kommer att följa upp utvecklingen av samarbetet mellan länderna och diskutera aktuella forskningspolitiska frågor samt definiera nya samarbetsområden.

11.5.2 Insatser utanför politikområdet

Omkring en fjärdedel av Sveriges forskning och utveckling (FoU) finansieras via offentliga me- del. Den största delen, ca tre fjärdedelar finansie- ras av den privata sektorn. Resterande medel kommer från privata icke-vinstdrivande organi- sationer eller från utlandet.

Näringslivet är också den största utföraren av FoU, med tonvikt på utvecklingsarbete. Staten och näringslivet gör gemensamma FoU-insatser t.ex. genom att samfinansiera industriforsk- ningsinstitut och genom uppdrag från försvars- sektorn.

Den offentligt finansierade forskningen utförs huvudsakligen vid universitet och högskolor. Forskningen vid lärosätena finansieras till hälften av direkta anslag från staten. Forskningsråden, andra statliga myndigheter, forskningsstiftelser och privata icke-vinstdrivande organisationer ut- gör de viktigaste externa finansiärerna för forsk- ningen som bedrivs vid universiteten och hög- skolorna. Det är stora variationer mellan olika lärosäten och mellan olika vetenskapsområden. För forskning inom det medicinska vetenskaps- området utgör en ersättning till landstingen för forskning en stor del av de direkta statsanslagen. Humanistisk forskning finansieras i hög ut- sträckning av direkta statsanslag och teknik- forskningen är till stor del finansierad av externa medel.

Myndigheterna inom politikområdet forsk- ningspolitik finansierar omkring 20 procent av den offentligt finansierade forskningen. Möjlig- heten att uppfylla målet att Sverige skall vara en ledande forskningsnation är därför i hög grad be- roende av ett interaktivt samspel med insatser

255

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

från flera olika aktörer. Bland forskningsfinan- sierande myndigheter som återfinns under andra politikområden märks bl.a. Naturvårdsverket och Sida/Sarek. Vissa myndigheter bedriver också egen forskning till stöd för den egna sek- torsuppgiften såsom t.ex. Arbetslivsinstitutet, Totalförsvarets forskningsinstitut och Vägver- ket. De privata icke-vinstdrivande organisatio- nerna finansierar en växande del av forskningen inom universitet och högskolor. Enligt Statis- tiska centralbyrån finansieras sex procent av forskningen vid universitet och högskolor av så- dana organisationer 2001. Företagens andel av finansieringen har däremot minskat under senare år.

Forskningsfinansierande stiftelser

De forskningsstiftelser som bildades av medel från löntagarfonderna och Riksbankens Jubile- umsfond fördelade under 2002 enligt Statistiska centralbyrån närmare 1 600 miljoner kronor till både grundforskning och tillämpad forskning.

Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) ut- betalade 2002 närmare 700 miljoner kronor för strategisk forskning inom medicin, naturveten- skap och teknik. Stiftelsen har beslutat att suc- cessivt minska bidragsnivån så att den totala omfattningen blir ca 500 miljoner kronor per år. Åtgärden medför att stiftelsen kan fortsätta sin verksamhet fram emot slutet av 2020-talet. Bland stiftelsens nya satsningar finns ”Kompa- rativ genomik”, ”Kemi för livsvetenskaper” samt satsningar på strategiska forskningscentra för livsvetenskaperna.

Stiftelsen för kunskap och kompetensutveck- ling (KK-stiftelsen) fördelade 2002 drygt 400 miljoner kronor för projekt som genom kun- skaps- och kompetensutveckling stärker det svenska näringslivets konkurrenskraft. Detta görs genom stöd till forskning och forskarut- bildning, kompetensutveckling för näringslivet samt skolutveckling och IT. Stiftelsen avser att på några års sikt minska bidragsnivån så att stö- det omfattar ca 300 miljoner kronor årligen. KK- stiftelsen gör nu en satsning som fokuserar på att stärka forskningssamarbeten mellan de nya hög- skolorna och näringslivet.

Den årliga budgeten för Miljöstrategiska stif- telsens (MISTRA) forskningsstöd ligger på ca 250 miljoner kronor per år. Styrelsen beslöt vå- ren 2002 att minska utdelningen till 200 miljoner

kronor per år från 2005. MISTRA stödjer ett tjugotal forskningsprogram av strategisk bety- delse för en god miljö och för en hållbar utveck- ling.

Riksbankens Jubileumsfonds (RJ) beviljade för 2002 bidrag på 350 miljoner kronor Inför kommande år avser fonden att fördela bidrag på cirka 325 miljoner kronor. Fonden har beslutat att inte utlysa medel för nya forskningsprojekt ur Kulturvetenskapliga donationen under 2004, vilket även omfattar nya projekt inom ramen för infrastrukturellt stöd. Jubileumsdonationen kommer dock att utlysa medel i samma omfatt- ning som under tidigare år. Som exempel på nya satsningar kan nämnas forskning om näringsli- vets dynamik.

Stiftelsen för internationalisering av högre ut- bildning och forskning (STINT) avser att sänka nivån på stödet till forskning och planerar att år- ligen fördela 120-130 miljoner kronor. Stöd på denna nivå medför att stiftelsens kapital kan komma att förbrukas inom en 8-10-årsperiod. Stiftelsen har beslutat att upphöra med sitt all- männa program för postdoktorala stipendier. Enligt en överenskommelse mellan Vetenskaps- rådet och stiftelsen samfinansieras postdoktorala stipendier inom naturvetenskap, teknik och me- dicin under 2003 – 2005. Efter 2005 övergår hela ansvaret för dessa stipendier till Vetenskapsrå- det. Stiftelsen kommer att erbjuda postdoktorala stipendier för yngre forskare inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi. Under 2003-2005 kommer en särskild satsning på sti- pendier inom kulturvetenskaperna att göras. Programmet för gästforskarstipendier kommer att upphöra. Stiftelsen lägger framöver ökad vikt vid att yngre forskare involveras i samarbetspro- jekt mellan svenska och utländska institutioner eller grupperingar.

Under 2002 uppgick Vårdalstiftelsens åta- gande till knappt 80 miljoner kronor. Stiftelsen planerar att minska forskningsstödet och övriga utbetalningar till högst 30-40 miljoner kronor per år under den resterande tioårsperioden av stiftelsens livslängd. Inga nya anslag har utan- nonserats under 2003.

Under våren 2003 presenterade Kungliga Ve- tenskapsakademien (KVA) resultatet av utvärde- ring av SSF och Vårdalstiftelsen. I stiftelsernas stadgar anges att KVA har rätt att granska om stiftelserna finansierar verksamhet som är över- ensstämmande med dess ändamål.

256

KVA:s utvärdering av verksamheten under perioden 1998–2002 vid SSF visar att stiftelsen är betydelsefull för svensk forskningsfinansiering, framför allt genom möjligheten att göra större satsningar inom prioriterade forskningsområden. En slutsats av utvärderingen är att många av stiftelsens satsningar har varit framgångsrika, medan andra rönt kritik. Vidare menar utredarna att stiftelsen måste skapa en utökad insyn i verk- samheten samt förbättra och förtydliga kommu- nikationen med forskarsamhälle och näringsliv. Denna utvärdering omfattade inte den ekono- miska förvaltningen, men en slutsats i utred- ningen är att detta bör inkluderas i KVA:s kommande utvärderingar.

Vid utvärderingen av Vårdalstiftelsens verk- samhet under perioden 1994–2002 fann KVA att stiftelsen haft avgörande betydelse för utveck- lingen av såväl kvalitet som kvantitet inom svensk vårdforskning. Enligt utvärderingen var stiftelsens satsningar på allergiforskning dock mindre omfattande och mindre genomarbetad, jämfört med vårdforskning, och utredarna ef- terfrågade en bättre balans mellan dessa två om- råden. KVA skriver i sin utvärdering att den ekonomiska förvaltningen varit otillfredsstäl- lande avseende planering, uppföljning och revi- sion och menar att en översyn krävs. Vårdalstif- telsens styrelse avser att behandla utvärderingen ingående. Vid sidan av den externa utvärderingen genomför stiftelsen regelbundet interna utvärde- ringar av sitt stöd till forskning och forskarut- bildning, och en särskild utvärderingsgrupp be- stående av tre av styrelsens ledamöter har tillsatts för detta ändamål.

Flera forskningsfinansiärer har under 2003 be- slutat att göra en gemensam satsning för att stärka Sveriges position inom neurovetenskap. Satsningen omfattar totalt 100 miljoner kronor under fem år och syftar till att knyta ihop grundforskning och tillämpad vårdforskning för att kunna ställa tidigare diagnoser och erbjuda bättre behandling av neurorelaterade sjukdomar. Invest in Sweden Agency, KK-stiftelsen, Stiftel- sen för Strategisk Forskning, Verket för Inno- vationssystem, Vårdalstiftelsen samt Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse samarbetar kring satsningen som kallas Swedish Brain Power. Re- geringen ser mycket positivt på att forskningsfi- nansiärerna samarbetar för att möjliggöra större, riktade satsningar.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

11.6Etikprövning av forskning som avser människor

Under våren 1997 beslutade regeringen om en kommitté för att utreda etiska frågor relaterade till forskning. Kommitténs uppgift (dir. 1997:68) var bl.a. att undersöka hur systemet för forsk- ningsetisk granskning fungerade och föreslå de förändringar som bedömdes nödvändiga. Upp- draget föranleddes av regeringens uttalande i propositionen Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5) om att det var lämpligt att göra en analys av de forskningsetiska frågorna i vid me- ning. Kommittén om forskningsetik överläm- nade i februari 1999 betänkandet God sed i forskningen (SOU 1999:4).

Som ett led i den fortsatta beredningen utar- betades departementspromemorian Etikpröv- ning av forskning som avser människor (Ds 2001:62) inom Regeringskansliet.

Regeringen gjorde därefter bedömningen att det krävs en generell författningsreglering av forskningsetisk prövning av forskning där män- niskor medverkar som forskningsobjekt. Dessa människor behöver skyddas mot risken att ska- das fysiskt, psykiskt eller genom intrång i integ- riteten. Dessutom bör granskningsprocessen utformas så att allmänheten får möjlighet till in- syn i, och inflytande över, den forskningsetiska prövningen. Slutligen är det viktigt att värna så- väl forskarnas som forskningspersonernas rätts- säkerhet. Frågan har även aktualiserats genom Sveriges undertecknande av Europarådets kon- vention om mänskliga rättigheter och biomedi- cin samt vid arbetet med att anpassa svensk lag- stiftning till EG-direktiv.

Regeringen beslutade i februari 2002 att in- hämta Lagrådets yttrande över ett antal nya lag- förslag kring etikprövning av forskning som av- ser människor.

Arbetet har under 2003 utmynnat i proposi- tionen Etikprövning av forskning (prop 2002/03:50) vilken lämnades till riksdagen i janu- ari 2003. Riksdagen beslöt den 4 juni 2003 att anta regeringens förslag i propositionen.

En ny lag för etikprövning

Syftet med lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor är bl.a. att skydda den enskilda människan och upprätthålla

257

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

respekten för människovärdet vid forskning. La- gen träder i kraft den 1 januari 2004.

Lagen är tillämplig på forskning som innebär ett fysiskt ingrepp på en forskningsperson och forskning som bedrivs enligt en metod som syf- tar till att påverka en människa fysiskt eller psy- kiskt. Vidare gäller lagen för forskning som in- nebär ett fysiskt ingrepp på en avliden människa eller avser studier på biologiskt material som ta- gits från en levande eller avliden människa och som kan härledas till denna människa. Lagen gäller dessutom forskning som avser känsliga personuppgifter enligt personuppgiftslagen eller personuppgifter om lagöverträdelser m.m. och forskningspersonen inte har lämnat sitt uttryck- liga samtycke till behandlingen.

I den nya lagen ställs det ett krav på etikgod- kännande av den forskning som lagen omfattar, och om lagen inte efterlevs kan böter eller fäng- else utdömas. Den anger allmänna utgångs- punkter för etikprövningen och innehåller också regler om information och samtycke.

Lagen anger vissa förutsättningar för hur etik- prövningen skall organiseras. Prövningen skall göras av regionala nämnder för forskningsetik, vilka skall vara självständiga i sitt beslutsfattande. Överklagande av beslut skall ske till en central nämnd för forskningsetik. Denna centrala nämnd skall även avgöra överlämnade ärenden från en regional nämnd och utöva tillsyn över lagens efterlevnad.

Som en konsekvens av den nya lagen ändras åtta andra lagar från den 1 januari 2004, däribland läkemedelslagen och personuppgiftslagen.

Ny organisation

Regeringen förordnade den 8 april 2003 en sär- skild utredare med uppgift att förbereda och genomföra bildandet av den nya organisationen för etikprövning av forskning (dir. 2003:43). I lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor anges att organisationen skall bestå av regionala nämnder samt en central nämnd. I direktiven för utredningen angavs vi- dare att de regionala nämnderna skall vara sex till antalet.

I utredarens uppdrag ingår bland annat att utforma föreslag till organisation med avseende på t.ex. ledning, administration och kansliresur- ser samt att förbereda nämndernas igångsätt- ning. Vidare ingår att föreslå ordförande, leda-

möter och ersättare i samtliga nämnder. Andra exempel på utredarens uppdrag är att planera och förbereda nämndernas ekonomiska förutsätt- ningar samt att lämna förslag om författningar.

Som ett led i arbetet med att genomföra den nya organisationen beslutade regeringen den 12 juni 2003 att de regionala nämnderna för etik- prövning av forskning som avser människor från och med den 1 januari 2004 skall ha kansli vid Uppsala universitet, Lunds universitet, Göte- borgs universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet och Karolinska institutet. Vidare fat- tade regeringen beslut om antal avdelningar vid varje regional nämnd, sammanlagt 18 stycken.

Under hösten 2003 kommer de regionala nämnderna och den centrala nämnden att förbe- redas så att de kan vara verksamma från den 1 januari 2004.

Forskningsområden som inte omfattas av lagen

Lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor bygger på två huvudsakliga avgränsningar. Den ena avser viss information om människor och den andra fysiska ingrepp, påverkan på försökspersonen och biologiskt material.

Vid arbetet med den proposition (prop. 2002/03:50) som föregick införandet av denna lag har flera integritetskänsliga forskningssitua- tioner uppmärksammats, t.ex. inom pedagogik och psykologi. Detta speglar att det är svårt att finna en adekvat avgränsning för forskningsom- råden som inte omfattas av den föreslagna lagen, men som ändå aktualiserar etiska problemställ- ningar.

Mot denna bakgrund har regeringen givit Ve- tenskapsrådet i uppdrag att kartlägga forsk- ningsområden där rådet bedömer att en etisk problemställning kan uppkomma. Uppdraget skall redovisas senast den 1 november 2003. Forskning som är integritetskänslig, eller på an- nat sätt aktualiserar skyddsaspekter, bör särskilt uppmärksammas. Vetenskapsrådet skall även göra en bedömning av om något eller några av de identifierade forskningsområdena bör omfattas av krav på etikprövning samt föreslå hur dessa områden skall avgränsas.

258

11.7Resultatbedömning

11.7.1 Övergripande resultatbedömning

Investeringar i kunskap är en viktig del i det mo- derna samhället. Den ekonomiska, kulturella och sociala utvecklingen beror allt mer på tillgång till kunskap och förmågan att använda den. En stark vetenskaplig bas är en förutsättning för innova- tion och tillväxt i teknikbaserade företag inom olika sektorer. Även för utvecklingen inom of- fentlig sektor och som underlag för politiska be- slut behövs vetenskaplig kunskap. Det övergri- pande målet för politikområdet är därför att Sve- rige skall vara en ledande forskningsnation där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet. Sverige har ställt stora resurser till kunskaps- sektorns förfogande.

Sverige svarar för nästan två procent av värl- dens samlade publicering av vetenskapliga artik- lar. Merparten av artiklarna hör till de medi- cinska och naturvetenskapliga områdena, som också har en hög publiceringskultur. Antalet vetenskapliga artiklar per invånare är högre än i USA och Japan och är även högre än i övriga EU-länder.

11.7.2 Stöd till grundläggande forskning

Avsnittet redovisar Vetenskapsrådets insatser för att stödja svensk grundforskning och forsk- ningsinformation. Grundforskning finansieras även av de myndigheter som behandlas under rubriken Områdesinriktad forskning.

Vetenskaplig kvalitet

En viktig målsättning för fördelningen av forsk- ningsstöd inom politikområdet är att främja forskningens vetenskapliga kvalitet. Sveriges ställning som forskningsnation är beroende av att den forskning som bedrivs har en mycket hög vetenskaplig kvalitet.

Vetenskapsrådet fördelar forskningsbidrag genom att låta forskningsansökningarna ge- nomgå en noggrann prövning och prioritering i konkurrens med varandra. Detta syftar till att säkerställa hög kvalitet hos den forskning som erhåller finansiering. Inom Vetenskapsrådet hanteras forskningsansökningar av en särskild beredningsorganisation, där över 400 medver-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

kande experter granskar och bedömer ansök- ningar inom ett femtiotal beredningsgrupper som är specialiserade på olika forskningsområ- den.

Under 2002 beslöt Vetenskapsrådet att för alla ämnesråden pröva ett gemensamt system för bedömning av vetenskaplig kvalitet i en femgra- dig skala. Bedömningen av ansökningarna sker i ett internationellt perspektiv och berednings- gruppernas bedömning kompletteras ofta av ut- låtanden från utländska experter. Det huvudsak- liga ansökningstillfället är under våren.

Ett av de viktigaste instrumenten för att följa effekterna av rådets satsningar är att utvärdera forskningen. Under året har Vetenskapsrådet publicerat ett tiotal utvärderingar som också för- anlett åtgärder.

En internationell utvärdering av statsveten- skap visar att denna forskning bedöms vara av god internationell klass och att rekryteringspo- tentialen inom de närmaste decennierna är till- fredsställande. Utvärderarna ansåg dock att om- rådet ”jämförande politik” skulle stärkas, vilket även gjorts i samverkan med Stiftelsen för inter- nationalisering av högre utbildning och forsk- ning (STINT).

En slutsats från utvärderingen av mikroelekt- roniklaboratorier i Sverige är att laboratorierna är av hög klass, men en bättre samordning för framtiden rekommenderades. Utvärderingen re- sulterade i att samordnande nätverk för dessa la- boratorier nu planeras.

Som tidigare beskrivits i avsnitt 11.5.1 har de fyra nationella anläggningarna MAX-laboratoriet i Lund, Onsala rymdobservatorium utanför Göteborg, Thé Svedberglaboratoriet i Uppsala och Manne Siegbahnlaboratoriet i Stockholm utvärderats av en grupp internationella experter.

Sverige har haft en stark ställning inom teore- tisk kemi. En snabb utveckling sker i gränsom- rådena till fysikalisk kemi, teoretisk fysik, bio- informatik och materialvetenskap. En utvärde- ring av den teoretiska kemin rekommenderar ett större samarbete över gränserna mellan dessa områden.

Vetenskapsrådet har utvärderat ett forsk- ningsprogram om offentlig sektor (FOS), som har pågått i tio år. Programmet har omfattat två mångvetenskapliga centrumbildningar, två disci- plinprogram och ett gästforskarprogram.

En utvärdering av kompetensprogrammet Vä- gar till uthållig utveckling – beteenden, organisa- tioner, strukturer har gjorts av en grupp nor-

259

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

diska experter. Programmet genomfördes under 1996–2001 och finansierades av nio olika organi- sationer. Programmet syftade till att långsiktigt bygga upp kompetens med inriktning på miljö- frågor inom humaniora och samhällsvetenskap. En slutsats av utvärderingen är att forskningen inom humaniora bör utvecklas ytterligare. MISTRA har avsatt särskilda medel för fortsatt stöd till forskning med miljöinriktning inom humaniora och samhällsvetenskap.

Vidare har Vetenskapsrådet kartlagt stam- cellsforskningen i Sverige och upphandlat en ut- värdering av Forskningsforum. Denna utvärde- ring slutfördes under 2003 och behandlas under avsnittet om Forskningsforum.

Vetenskapsrådet har i samarbete med Vårdal- stiftelsen utvärderat forskning om allergi- och överkänslighet.

Insatser för yngre och nydisputerade forskare

För att svensk grundforskning skall kunna ut- vecklas och förnyas krävs att nya forskarbegåv- ningar kan rekryteras och ges möjligheter till forskarkarriär inom högskolan. Vetenskapsrådet har därför till uppgift att verka för att ge yngre och nydisputerade forskare goda förutsättningar att kunna etablera en självständig forskning i början av sin forskarbana.

Stöd till yngre forskare sker huvudsakligen genom finansiering av anställningar som forskar- assistenter och forskare samt genom projektbi- drag till unga forskare. Från 2001 har antalet rådsfinansierade anställningar som forskarassi- stenter och forskare ökat med 21 respektive 4 procent.

Ämnesrådet för humaniora och samhällsve- tenskap beslöt att tillföra ytterligare medel för att utöver rådets centrala beslut om finansiering öka antalet anställningar inom sina områden, vil- ket är speciellt angeläget inför de stora pensions- avgångarna kring 2010. En översyn visade också att många disputerar vid så hög ålder att de inte kan anses vara realistiska kandidater till rekryte- ringsanställningar. Inom humaniora och sam- hällsvetenskap finansieras 56 anställningar under 2003.

Ämnesrådet för medicin beslutade att göra en särskild insats för förstagångsansökare genom att införa så kallade debutanslag för yngre fors- kare. Debutanslagen avser såväl projektmedel som anställningar som forskarassistent. Antalet

nya bidrag till anställningar som forskarassistent ökade starkt jämfört med 2001.

Ämnesrådet för naturvetenskap och teknik- vetenskap genomförde en riktad ansökningsom- gång med bidrag för unga kvinnor inom vissa områden av teknikvetenskap. I den Utbildnings- vetenskapliga kommittén har andelen yngre forskare som beviljats medel ökat och medve- tenheten om behovet av föryngring och nyre- krytering inom området är stor inom bered- ningsgrupperna. Bland de sökande är det en tyd- lig tendens att den forskare som är huvudsö- kande väljer att söka tillsammans med en yngre kollega.

Mång- och tvärvetenskaplig forskning

Vetenskaplig utveckling är dynamisk och nyda- nande. Det svenska forskningssystemet är till en stor del baserat på en uppdelning mellan olika vetenskapliga områden och discipliner. Många områden som från början betraktats som gräns- områden mellan vedertagna discipliner, kan med tiden etableras som egna ämnen. Framsteg inom forskningen förutsätter många gånger att forsk- ningsproblemen bearbetas med hjälp av kunska- per från olika områden.

Vetenskapsrådets stöd till mång- och tvärve- tenskaplig forskning sker inom ramen för det ordinarie stödet till forskningsprojekt. Vidare uppgick stödet 2002 till särskilda program med mång- eller tvärvetenskaplig inriktning till 43 miljoner kronor, varav särskilda medel om 10 miljoner kronor till genusforskning inberäknats. Andra exempel på områden där sådana projekt återfinns är funktionsgenomik, gränsområdet mellan matematik och naturvetenskap/ teknik- vetenskap, arbetslivs- och arbetsmarknadsforsk- ning, genterapi och människa – samhälle – IT. Vissa program genomförs i samarbete med andra forskningfinansiärer.

Vetenskapsrådet har beslutat om riktade sats- ningar på tre gränsområden under 2003; mång- och tvärvetenskap mellan humaniora och övriga områden (2 miljoner kronor), medicinsk teknik (3 miljoner kronor) samt biologisk mångfald och ekologi (8 miljoner kronor). Vetenskapsrå- det har anpassat sin beredningsorganisation för att lättare kunna stödja mång- och tvärveten- skap. Under 2002 har Vetenskapsrådet startat en studie av mång- och tvärvetenskap som skall un- dersöka bl.a. vilka ämnesområden som forskarna

260

anger i sina ansökningar att deras projekt tillhör samt inom vilka beredningsgrupper ansökning- arna bedöms och hur ofta parallell granskning av ansökningar sker inom rådet.

Utbildningsvetenskap

Vetenskapsrådet disponerar särskilda medel för att bygga upp den utbildningsvetenskapliga forskningen. Ansökningar inom området be- döms av den utbildningsvetenskapliga kommit- tén.

Kommittén skall främja och stödja vetenskap- lig forskning av högsta kvalitet genom att fördela medel till forskning och forskarutbildning som bedrivs i nära anslutning till lärarutbildningen och som svarar mot behov inom lärarutbild- ningen och den pedagogiska yrkesverksamheten.

Vid granskning av projekt- och programan- sökningar beaktas vetenskaplig kvalitet, relevans för utbildningsvetenskapen samt forskarmiljöns potential, särskilt med avseende på lärarutbild- ningens behov av förstärkt forskningsanknyt- ning. Under 2002 ökade antalet ansökningar med 47 jämfört med föregående år och med 109 jämfört med året dessförinnan. Totalt beviljades 64 ansökningar inför 2003.

Krav ställs på att lärosätena ger medfinansie- ring som omfattar 30 procent av de medel som anslås från Vetenskapsrådet. Syftet är att säker- ställa att lärosätena tar en aktiv del i uppbyggna- den av detta nya forskningsområde. Kravet på medfinansiering har bemötts på olika sätt i an- sökningarna och för att underlätta arbetet inom lärosätet skall nu medfinansiering årligen särre- dovisas till Vetenskapsrådet.

I enlighet med vad som angavs i den forsk- ningspolitiska propositionen (prop. 2000/01:3, Forskning och förnyelse) bör utvecklingen inom området utbildningsvetenskap utvärderas senast 2004. Regeringen avser att inleda utvärderingen under 2003 så att denna kan ligga till grund för ställningstaganden i samband med nästa forsk- ningspolitiska proposition.

Genusforskning

Vetenskapsrådet har till uppgift att arbeta för att integrera genusperspektiv i forskningen. Rådet har fördelat de av regeringen särskilt anvisade

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

forskningsmedlen på sammanlagt 10 miljoner kronor till genusforskning.

Jämställdhet

Vetenskapsrådet skall verka för jämställdhet inom sitt verksamhetsområde avseende såväl be- redningskommittéer som fördelning av bidrag till forskningsprojekt. Andelen kvinnor i rådets beredningskommittéer varierar mellan olika äm- nesområden, men är i genomsnitt endast 29 pro- cent. Lägst andel kvinnor finns i beredning- kommittéerna för naturvetenskap och teknik- vetenskap, 22 procent. Inom beredningskom- mittéerna för humaniora och samhällsvetenskap är andelen kvinnor 31 procent, medicin 38 pro- cent och utbildningsvetenskap 44 procent. Ve- tenskapsrådet har beslutat om nya riktliner för beaktande av jämställdhet vid tillsättning av le- damöter i beredningkommittéerna.

Andelen beviljade ansökningar med kvinnlig huvudsökande är 15 procent inom naturveten- skap och teknikvetenskap, 30 procent inom me- dicin, 46 procent inom utbildningsvetenskap och 41 procent inom humaniora och samhällsveten- skap. Sammanfattningsvis kan sägas att andelen kvinnor är större när det gäller anställningar som forskarassistent än när det gäller projektbidrag till etablerade forskare. Detta syns tydligast i ämnesråden för medicin samt naturvetenskap och teknikvetenskap. Andelen kvinnliga forskare varierar när det gäller olika ålderskategorier. Kvinnor i åldern 30-34 år får en betydligt större andel forskningsbidrag, ca 30 procent, inom na- turvetenskap och teknikvetenskap och medicin, än kvinnor över 45 år. Kvinnliga forskare inom naturvetenskap och teknikvetenskap beviljas kring 10 procent och inom medicin kring 20 procent av forskningsbidragen.

Forskningsforum

Forskningsforum skall enligt instruktionen till Vetenskapsrådet vara ett samarbetsorgan för övergripande frågor om förhållandet mellan forskning och samhälle och mellan forskningsfi- nansiärer. Forskningsforums uppgifter är att främja kontakter och dialog mellan forskare, forskningsfinansiärer, allmänhet och övriga in- tressenter.

261

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Inga särskilda medel tilldelades Vetenskapsrådet för Forskningsforums verksamhet men re- geringen gav Vetenskapsrådet i uppdrag att inom Forskningsforum driva ett projekt avseende den moderna biologin och anslog för detta tre miljo- ner kronor. Projektet syftar till att öka kunska- pen hos allmänheten om den nya biologin, dess möjligheter och risker. En rad olika arrangemang har genomförts inom ramen för detta projekt.

Forskningsforum har medverkat till utveck- landet av webbportalen www.forskning.se som vänder sig till en bred allmänhet med fokus på målgrupperna skola och media.

Vetenskapsrådet har under 2003 låtit utvär- dera verksamheten vid Forskningsforum. I ut- värderingsuppdraget ingick att granska målupp- fyllelsen, vilken funktion Forskningsforum fyllt för de deltagande riksdagspolitikerna och hur samverkan med forskningsfinansiärerna funge- rat. Vidare ingick i uppdraget att studera hur förutsättningarna för Forskningsforums upp- drag varit samt hur man bedömer forumets framtida inriktning och roll.

I utvärderingen föreslås att den nuvarande formen av Forskningsforum upphör. Utvärde- ringen pekar bl.a. på att merparten av Forsk- ningsforums uppgifter även utförs av andra ak- törer. I utvärderingsrapporten anges dock att en mötesplats mellan politiker, forskningsfinansiä- rer och forskningsutförare behövs för strategiska forskningspolitiska diskussioner och man före- slår att en renodlad sådan mötesplats utvecklas. I utvärderingen anges ett antal viktiga förutsätt- ningar för att en sådan mötesplats skall kunna fungera på ett ändamålsenligt sätt. I en skrivelse till regeringen från Forskningsforum avseende den nyligen utförda utvärderingen delar de i allt väsentligt utvärderarnas bedömningar.

Forskningsinformation

Vetenskapsrådet har ett nationellt ansvar för att tillhandahålla och utveckla övergripande information om forskning för att öka männi- skors kunskap och skapa förutsättningar för en dialog mellan forskare och andra grupper i samhället. Informationsverksamheten har un- der året genomgått en omstrukturering vilket inneburit en uppdelning i nationell forsk- ningsinformation, ämnesinformation och ge- mensam myndighetsinformation. Vetenskaps- rådets strategi avseende den nationella forsk-

ningsinformationen är att kraftsamla genom att skapa och stödja infrastrukturer där olika aktörer kan agera.

En utvärdering av det internetbaserade forsk- ningsinformationssystemet SAFARI visade att systemet hade brister som medförde stora kost- nader. Utvärderingen medförde att rådet lade ner webbplatsen. Den av Vetenskapsrådet, VINNOVA, Formas och FAS gemensamt fi- nansierade och utvecklade webbplatsen för in- formation om svensk forskning – www.forskning.se – har varit framgångsrik och uppvisar ett stort antal dagliga besökare. Den forskningsinformation som tidigare fanns på webportalen SAFARI finns numera på webpor- talen www.forskning.se. ExpertSvar – forskar- samhällets mediaservice – har efter en försökspe- riod nu permanentats. Målgruppen för Expert- Svar är journalister och verksamheten är ett sam- arbete mellan Vetenskapsrådet och samtliga universitet, sex högskolor och fem forskningsin- stitut.

En annan utvärdering fick till följd att Veten- skapsrådet beslöt avsluta forskningsinforma- tionsprojektet med forskningsattachéer i dess nuvarande form.

Vetenskapsrådet deltar och stödjer även en rad olika projekt för att på ett populärvetenskap- ligt sätt sprida information till allmänheten om forskning och utveckling.

Internationellt forskningssamarbete

Genom svenskt deltagande i flera europeiska forskningsorganisationer får svenska forskare tillgång till ett stort internationellt kontaktnät, möjligheter att utnyttja avancerad utrustning som är alltför kostsam att bygga och driva på nationell bas samt möjligheter att delta i det eu- ropeiska rymdsamarbetet. Rymdstyrelsen och Vetenskapsrådet finansierar bl.a. det svenska deltagandet i följande internationella forsk- ningssamarbeten:

-CERN, den europeiska kärnforskningsorga- nisationen i Genève som driver en partikelaccele- rator för grundforskning inom högenergifysik,

-JET/EFDA, den europeiska fusionsforsk- ningsanläggningen i Abingdon utanför Oxford som efter att JET-organisationen upphört, drivs av European Fusion Development Agreement,

262

-EISCAT, European Incoherent Scatter Fa- cility som är ett radarsystem på Nordkalotten och Svalbard för studier av jonosfären och mag- netosfären, med huvudkontor i Kiruna,

-EMBL, det europeiska molekylärbiologiska laboratoriet i Heidelberg som bedriver forskning

imolekylärbiologi,

-EMBC, den europeiska molekylärbiologiska konferensen i Heidelberg som ger kurser samt fördelar stipendier och gästforskarbidrag inom molekylärbiologi,

-ESA, det europeiska rymdorganet i Paris som bedriver vetenskapliga och tekniska pro- gram inom rymdområdet,

-ESO, det europeiska sydobservatoriet i Chile som driver astronomiska observatorier för såväl optiska som radioastronomiska undersök- ningar av stjärnhimlen,

-ESRF, den europeiska synkrotronljuskällan i Grenoble som tillhandahåller synkrotronljus för materialforskning och för strukturanalys av biologiska molekyler,

-EUI, det europeiska universitetsinstitutet i Florens som bedriver forskarutbildning inom humaniora och samhällsvetenskap. Svenskt medlemskap i institutet möjliggör för svenska studenter att förlägga delar av sin forskarutbild- ning till EUI,

-IARC, den internationella cancerforsk- ningsorganisationen i Lyon som för statistik på cancerområdet och är ett internationellt centrum för epidemiologisk och toxikologisk forskning,

-NOT, det nordiska optiska teleskopet på La Palma på Kanarieöarna för astronomiska obser- vationer av den norra stjärnhimlen,

-ODP, det internationella djuphavsborr- ningsprogrammet som organiserar djuphavs- borrningar för geovetenskapliga studier med eu- ropeiskt kontor i Amsterdam.

Kostnaderna för medlemskap i internationella organisationer har ökat under de senaste åren i samband med valutaförändringarna under slutet av 1990-talet. Under 2002 uppgick Rymdstyrel- sens kostnader för deltagande i ESA:s veten- skapsprogram till 86,5 miljoner kronor och Ve- tenskapsrådet avsatte sammanlagt 239,6 miljoner kronor till övriga ovanstående organisationer vilket är en ökning jämfört med 2000 med 3 652 miljoner kronor.

Svenska forskares utnyttjande av de interna- tionella anläggningarna motsvarar i de flesta fall minst Sveriges andel av kostnaderna. Deltagan- det i vissa anläggningar är avsevärt större än an-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

delen av finansieringen. Detta är speciellt tydligt vid ESRF där det höga deltagandet föranlett att Vetenskapsrådet via det nordiska konsortiet måste betala ett extra bidrag under 2002.

11.7.3 Stöd till områdesinriktad forskning

Forskning om rymden

Svensk rymdforskning är omfattande i interna- tionell jämförelse. Grundforskning inom rymd- området finansieras genom Rymdstyrelsens an- slag för rymdforskning, via Vetenskapsrådet samt via anslaget till Institutet för rymdfysik.

Rymdforskning sker i långsiktiga projekt, ef- tersom planering, instrumentbyggande, satellit- uppskjutning och därpå följande vetenskapliga mätningar kan pågå i uppemot tio år. Detta får till följd att Rymdstyrelsens bidrag främst ges till större program med många forskare inblandade. Detta har lett till en relativt hög medelålder hos bidragsmottagarna. Medelåldern har dessutom ökat under flera år. Som ett led i sitt arbete med att främja kvalitet och förnyelse har Rymdstyrel- sen infört en ny organisation för bedömning av forskningsansökningar. Den nya beredningsor- ganisationen består av en kommitté med en ma- joritet av utländska experter och tre mer natio- nellt förankrade referensgrupper.

Genom sitt arbete med förnyelse har tilldel- ningen av anslag till yngre forskare ökat under det senaste året. Andelen projekt med kvinnlig huvudsökande är fortfarande jämförelsevis låg men motsvaras av ett lågt antal kvinnliga sö- kande. Under 2002 finansierades nio anställ- ningar som doktorand och beslut togs om stöd för ytterligare fyra anställningar.

Rymdstyrelsen riktar en stor del av sin forsk- ningsinformation mot elever och studenter och har under 2002 givit stöd till uttagningstävlingen för Astronomiolympiaden, examensarbeten för studenter på arkitektur- och designutbildningen vid Lunds tekniska högskola samt delfinansierat en grupp studenter vid Chalmers som utfört ex- periment i tyngdlöshet ombord på flygplan i upprepade kastparabler.

En nyligen träffad överenskommelse mellan ESA och de fem staterna i det s.k. ”Special Pro- ject Concerning Launching of Sounding Rock- ets” innebär att det utländska driftsbidraget till Esrange minskar under 2004 och 2005.

263

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Forskning om arbetsliv och socialvetenskap

Forskningsrådet för arbetsliv och socialveten- skap (FAS) finansierar och främjar forskning om arbetsliv, välfärd och folkhälsa. Av medel bevil- jade under 2002 gick knappt 60 procent till sam- hällsvetenskap och drygt 35 procent till medicin. Resterande delar gick till humaniora, teologi, ju- ridik samt teknik och naturvetenskap. Inom samhällsvetenskap går de största bidragen till forskare inom sociologi, socialt arbete och psy- kologi. De medicinska discipliner som erhåller mest medel är yrkes- och miljömedicin samt folkhälsovetenskap och socialmedicin.

För bedömning och urval av forskningspro- jekt tillämpas en tvåstegsmodell där både skisser och fullständiga ansökningar granskas av priori- teringskommittéer. Antalet projektskisser min- skade såväl 2002 som innevarande år. Hur det minskade söktrycket kan förklaras är osäkert, men då färre än en femtedel av alla skisser beviljas medel kan den hårda konkurrensen vara en delförklaring.

För att bedöma kvaliteten på genomförd forskning anlitar rådet internationellt ledande forskare. I början av 2003 levererades utvärde- ringar av forskning inom socialt arbete, ung- domsforskning, internationell migration och et- niska relationer (IMER) samt arbetsrätt. Gene- rellt sett får svensk forskning inom alla nämnda områden gott betyg, men utvärderarna noterar även förbättringsmöjligheter. En gemensam slut- sats rörande de tre förstnämnda områdena är att de skulle kunna utvecklas genom en starkare koppling mellan teori och empiri. Ungdoms- forskningen och forskningen i socialt arbete har en slagsida mot kvalitativa studier och metod- kompetensen borde kunna breddas. Ungdoms- forskningen och IMER-forskningen har en allt- för begränsad publicering i internationella tid- skrifter. För den kommande treårsperioden be- viljade rådet under 2002 medel om 350 miljoner kronor varav 72 procent gick till män och 28 procent till kvinnor. Av det totala antalet skisser har manliga sökanden under tre år i rad (2001– 2003) lämnat in drygt 60 procent av bidragen och kvinnliga sökanden knappt 40 procent. Skis- ser med manliga projektledare beviljades 2002 medel i 20 procent av fallen, medan kvinnliga projektledare beviljades medel i 15 procent av fallen. Andelen kvinnliga ledamöter i bered- ningsorganisationen i sin helhet uppgick till 35 procent under 2002. Fortsatta insatser för att

främja jämställdhet inom rådets olika ansvars- områden bedöms som nödvändiga.

Sökande skall kommentera i vilken mån pro- jektet de söker medel för beaktar genusperspek- tiv. FAS arrangerade under 2002 ett seminarium

– ”Forskare och kön” – som handlade om vad som menas med genusperspektiv och hur det skall få genomslag i forskningen.

Rådets beredningsorganisation är strukturerad utifrån samhällsområden, inte utifrån discipliner eller fakulteter. Denna organisation gäller såväl enskilda projekt som olika programområden och syftar till att stimulera mång- och tvärvetenskap- liga forskningsansatser. Av det stöd som gick till fler än en forskare under 2002 gick två tredjede- lar till mångvetenskap, d.v.s. olika discipliner. Större delen av detta stöd omfattar även olika fakulteter

Av de disputerade forskare som deltar i pro- jekt och program finansierade av FAS kan 17 procent klassas som yngre (under 40 år). Om man inkluderar doktorander uppgår andelen yngre forskare till 27 procent. Ca 60 procent av alla projekt har regelbundet samarbete med fors- kare utanför Sverige. Nio procent har anknyt- ning till EU-forskning och 23 procent till annat internationellt samarbete. Generellt gäller att samarbete bedrivs främst med Norden, Nord- amerika och Storbritannien. För att främja inter- nationella kontakter har styrelsen för 2003 be- slutat att använda 6 miljoner kronor för utlands- stipendier och gästforskarprogram. Vidare in- formerar rådet om internationella utlysningar av forskningsmedel samt delar ut resebidrag för planering av internationellt samarbete. Dess- utom kan medfinansiering för EU-projekt sökas hos FAS utanför ordinarie ansökningsomgång.

FAS sprider forskningsinformation på olika sätt: bl.a. konferenser, kunskapsöversikter och hemsida. I ett försök att sprida årsredovisningen till en vidare läskrets har FAS för 2002 tagit fram en särskild och mer lättillgänglig version. Under 2003 har rådet även startat informationsbladet ”Forskning och Resultat”, vilket rapporterar om forskningsresultat från avslutade och pågående projekt. Rådet har också kommit igång med produktionen av populärvetenskapliga skrifter, bl.a. en om psykisk ohälsa.

264

Forskning om miljö, areella näringar och samhällsbygganden

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), har till uppgift att främja och stödja grundforskning och be- hovsstyrd forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Rådet skall således finansiera grundläggande forsk- ning på initiativ av forskare och forskning där samhällsrelevansen står i centrum.

Rådets disponibla medel har till största delen fördelats efter utlysning där forskarna beretts tillfälle att inkomma med ansökningar. Priorite- ring av ansökningar har skett i 20-talet externa beredningsgrupper inom rådets olika verksam- hetsområden. Beredningsgrupperna består till huvuddelen av aktiva forskare men också av le- damöter som representerar avnämarintressen. Ansökningarna bedöms efter vetenskaplig kva- litet samt relevans för samhället och berörd sektor. I beredningsgrupperna tas också hänsyn till frågor om jämställdhet, genusaspekter i forskningen och andelen yngre forskare i pro- jekten. För gruppernas arbete gäller också For- mas etiska regler. Formas styrelse fattar beslut om fördelningen av medel. Rådet har under 2002 totalt behandlat ca 1 500 ansökningar varav knappt 320 (21procent) har beviljats i samband med den årliga utlysningen. Totalt fördelades 445,2 miljoner kronor vilket motsvarar 16,1 pro- cent av sökta medel.

Formas har under året även fördelat medel till tre ämnesövergripande program: Risker och riskbedömning – biologins utveckling och de areella näringarna, Stadsmiljö och hållbar stads- utveckling och Ekonomi för en hållbar utveck- ling. Formas har också stött forskning till poli- tiskt prioriterade områden som forskning om ekologisk produktion och biologisk mångfald samt gett stöd till nationella samlingar. Speciella utlysningar har också skett för forskning om havsmiljön och för Wood Material Science, vil- ket är ett svensk-finskt forskningssamarbete.

En särskild utlysning gjordes under 2002 för att främja unga forskare inom miljöområdet. Denna inkluderade stöd dels till projekt med doktorander, forskarassistenter och projekt med unga forskare som huvudsökande, dels till fors- karskolor. Bland projekt som beviljades i 2002 års allmänna utlysning hade vart fjärde en yngre forskare som huvudsökande. Vartannat projekt inkluderade doktorander.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Av ansökningarna 2002 kom 28 procent från kvinnor. Av antalet beviljade projekt hade 28 procent kvinnliga huvudsökande. Andelen kvinnliga ledamöter i beredningsgrupperna var 33 procent.

Formas har i regleringsbrevet för 2002 i upp- drag att särskilt ta initiativ till samordning av forskning med berörda forskningsfinansiärer för forskning inom områdena livsmedel, skog, kli- mat och miljötoxikologi. Inom ramen för detta samarbete har Formas utarbetat ett förslag till forskningsprogram för klimatforskning som överlämnades till regeringen i juli 2002. Under hösten 2002 presenterade rådet ett nationellt program för forskning om miljötoxikologi. I re- gleringsbrevet för 2003 fick Formas dessutom ansvaret att ta initiativ till samordning när det gäller samhällsvetenskaplig miljöforskning.

Under 2001 och 2002 har Formas stött stiftel- sen Byggdok vars uppgift är att göra resultaten från forskningen om bebyggelse och samhälls- planering tillgänglig via databaser och fulltextar- kiv. Formas gjorde i samråd med Boverket en bedömning av den verksamhet som bedrivits inom stiftelsen Byggdok som lämnades till re- geringen. Regeringen ansåg på grundval av denna bedömning att ansvaret för ett eventuellt fortsatt statligt stöd borde flyttas till Boverket. Av detta skäl överfördes 3 miljoner kronor från Formas till Boverket för 2003 för stöd till stiftelsen Byggdok. I Statskontorets utredning om Bygg- dok 2003 föreslås att vidare statligt bidrag inte bör utgå. Regeringen avser därför att under 2004 ge ett slutligt bidrag om 3 miljoner kronor till Byggdok.

När det gäller internationellt samarbete svarar Formas för det svenska samarbetet inom Inter- national Institute for Applied Systems Analyses (IIASA) och betalar medlemsavgiften på ca 5,5 miljoner kronor. Formas har ett flerårigt forsk- ningssamarbete med Institut National de la Re- cherche Agronomique (INRA) inom jord- bruksområdet. Formas deltar också i det nor- diska forskningssamarbetet SamNordisk Skogs- forskning (SNS) och Nordiskt Kontaktorgan för Jordbruksforskning (NKJ). När det gäller forskningen inom EU:s ramprogram för forsk- ning har Formas deltagit i två kommittéer inom det 6:e ramprogrammet. Rådet har också lämnat stöd till utarbetandet av Expressions of Interest till ramprogrammet.

Resultaten från forskningen sprids genom olika kanaler såsom tidskrifterna Miljöforskning

265

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

och Swedish Research for Sustainability, böcker och skrifter, Formas webbplats, press samt se- minarier och konferenser. Formas satsningar på forsknings- och kunskapskommunikation upp- gick 2002 till 16,6 miljoner kronor.

FoU till stöd för innovationssystem

Verket för innovationssystem (VINNOVA)har till uppgift att främja hållbar tillväxt genom ut- veckling av effektiva innovationssystem och fi- nansiering av behovsmotiverad forskning. Myn- digheten har under 2002 identifierat industriella tillväxtområden inom områdena informations- och kommunikationsteknik, tjänster, bioteknik, tillverkning, material och transporter där forsk- ning och förnyelse är av stor betydelse. Inom dessa områden genomförs satsningar med olika inriktning.

Största stödformen är program för forskning, utveckling och demonstration och under året har 20 programutlysningar genomförts. Nya sats- ningar har genomförts inom mobilt tillgängliga tjänster, utveckling av hållbar hälsa i arbetslivet samt på sjösäkerhetsområdet (inleddes 2001) samt inom kombinationen bio-, nano-, informa- tionsteknik.Till dessa utlysningar fanns 1 219 sökande vilket är en ökning med 50 procent från 2001. Av dessa ansökningar beviljades drygt 20 procent, en minskning från 28 procent förra året. I genomsnitt har 43 procent av medlen gått till universitet och högskola, 30 procent till indu- striforskningsinstitut, 22 procent till företag och 5 procent till övriga mottagare. Genom pro- gramrådet för fordonsteknisk forskning genomfördes särskilda insatser på det fordons- tekniska området på sammanlagt 12,2 miljoner kronor och inom programmet för miljövänliga fordon (Gröna bilen) har fram till september 2002 beslutats om 49 projekt med en total bud- get på ca 900 miljoner kronor. För ytterligare be- skrivning av Gröna bilen se Utgiftsområde 21.

VINNOVA verkar för att stärka industri- forskningsinstitutens roll i innovationssystemet genom stöd till FoU-samverkan i nätverk, t.ex. i projekten Aktiv industriell samverkan med 500 deltagande företag och genom särskild satsning på institutens samverkan med högskola och fö- retagsgrupper inom prioriterade teknikområden. Totalt har anslag motsvarande ca 250 miljoner kronor gått ut till instituten. Under våren 2003 fördelades huvuddelen av de medel som avsatts

för kompetenssatsningar och gavs en sådan in- riktning att de understödjer institutens om- struktureringsarbete.

För att säkra kvalitet i bedömningen av ansök- ningarna har VINNOVA tillsatt programråd med externa experter som representerar när- ingsliv, akademi och övriga samhället. Samtliga projekt granskas i konkurrens av programrå- den utifrån vetenskaplig kvalitet och tillväxt- relevans. En jämn könsfördelning i program- rådens sammansättning eftersträvas. Under 2002 har VINNOVA genomfört utvärderingar av flera program. Utvärderingen av trä-, bygg- och möbelprogrammet och kompetenscent- rum för kretskonstruktion pekar på positiva effekter i form av ökad förnyelse respektive forskning av hög kvalitet. Verksamheten med små och medelstora företag (SMF) vid indu- striforskningsinstituten har förbättrat institu- tens kontakter med små och medelstora före- tag men programmet har avslutats.

Under året har 143 doktorer utexaminerats som ett resultat av satsningar som myndigheten övertagit ansvaret för, ofta i samverkan med andra finansiärer, främst näringslivet. I de forsk- ningsprojekt i samverkan med industrin som VINNOVA finansierar ingår ofta nydisputerade forskare som därigenom bereds att vidareut- veckla sig inom sitt forskningsområde.

VINNOVA deltar i ett flertal satsningar för att kommersialisera forskningsresultat.Genom den tillfälliga anslagsförstärkning på 30 miljoner kronor som tilldelades i budgetpropositionen 2003 har myndigheten startat ett nationellt in- kubatorprogram. Under 2002 har åtta nya före- tag etablerats. Under året har Vinnova och Nu- tek/Almi också satsat vardera 3 miljoner kronor på tidig såddfinansiering för ny teknik/kunskap som bedömts ha goda förutsättningar på mark- naden.

Av totala antalet ansökningar under 2002 hade 18 procent kvinnlig projektledare medan andelen bland de projekt som beviljades anslag endast var 16 procent. Myndigheten arbetar för att öka an- delen kvinnliga projektledare.

För att underlätta integrering av genusper- spektivet i forskning och utveckling genomför myndigheten kurser i genusvetenskap för perso- nalen.

VINNOVA understödjer svenskt deltagande i EU:s ramprogram för FoU genom planerings- bidrag och bidrag till koordinatörer. Dessutom ansvarar verket för det svenska EUREKA-

266

kontoret och är nationell koordinator för COST. Under 2002 har 28,7 miljoner kronor anvisats som stöd för svenskt deltagande i EU- REKA-projekt. Myndigheten deltar också i flera bilaterala samarbeten, bl.a. med Kina, Japan, Is- rael och Finland.

Kunskapsöverföring är ett integrerat element i VINNOVA:s FoU-projekt genom att samtliga aktörer från utförare, kravställare och användare deltar i flertalet projekt. Utöver detta har VIN- NOVA under 2002 bidragit med stöd till po- pulärvetenskapliga tidskrifter samt bidragit till webplatsen www.forskning.se. Samtidigt har myndighetens populärvetenskapliga magasin er- satts av ett utökat informationsblad.

Inom strategi och analys har arbetet under 2002 i stor utsträckning använts för att under- stödja framtagandet av verksamhetsplanen. Myndigheten har också försett regeringskansliet med omfattande analysunderlag. Även i övrigt har verksamheten varit understödjande för framtagande av underlag för olika satsningar, t.ex. VINNVÄXT och för deltagande i interna- tionella projekt, t.ex. GoodNip.

11.7.4 Utförande av forskning

Institutet för rymdfysik

Institutet för rymdfysik (IRF) har till uppgift att bedriva och främja forskning och utveckling, be- driva observatorieverksamhet samt delta i ut- bildning inom rymdfysik, atmosfärsfysik och rymdteknik. Institutet deltar i Kiruna rymd- och miljöcampus tillsammans med Luleå tekniska universitet och Umeå universitetet.

Forskningen vid myndigheten är till stor del inriktad mot utveckling av instrument för ESA:s satellitprogram samt analys av mätdata från dessa expeditioner. Arbetet kräver deltagande från flera discipliner och sker oftast i internationella program.

Institutet har under året lagt en stor del av sina resurser på att möta slutleveranserna i ESA- projekten Rosetta och Mars-Express där IRF an- svarat för flera instrument.

Dessa internationella projekt kräver delta- gande från flera vetenskapsgrenar. Arbetet med Mars-Express har skapat samarbeten mellan rymdfysiker och t.ex. atmosfärforskare, biologer och geologer. De många internationella samar- betena runt instrument för rymdexpeditioner

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

har fått till följd att IRF har en internationellt sammansatt forskarkår. Under 2002 var mer än hälften av institutets forskare från utlandet och myndigheten samarbetar med forskargrupper från uppemot tio länder. Två av sju professorer vid institutet är kvinnor.

Genom deltagande i internationella satellit- projekt har IRF nära kontakter med svensk rymdindustri och har även givit stöd för etable- ring av rymdrelaterade småindustrier i Kiruna.

Även om antalet expertgranskade publikatio- ner minskat något sedan 2001 har andelen ex- pertgranskade publikationer ökat sedan början av 1990-talet.

Institutet informerar om sin verksamhet ge- nom studiebesök vid rymdcampus från företag och skolor, deltagande i offentliga möten och genom att aktivt rikta information till skolor och allmänhet via informationsskrifter och internet. Öppet hus har hållits vid såväl IRF i Kiruna som i Uppsala för att informera om institutets forsk- ningsprojekt.

Institutet för framtidsstudier

Institutet för Framtidsstudier bildades 1986 som en stiftelse med statligt basanslag och extern fi- nansiering från bl.a. forskningsråd. Institutet skall bedriva framtidsstudier, långsiktiga analyser och stimulera till debatt om samhällsutveck- lingen.

Institutet för Framtidsstudier har under året investerat i nyrekryteringar av forskare och forskningsledare samt uppbyggnad av nya data- baser. Institutet har ambitionen att vara ett na- tionellt nav för frågor som rör framtidsstudiers teori, metod och innehåll. Under året har man därför fokuserat på teori- och metodfrågor, bl.a. genom att utveckla de nationella och internatio- nella kontaktnäten. Institutet för Framtidsstu- dier har bl.a. samarbetat med VINNOVA kring Teknisk Framsyn samt med LO på temat Be- folkning och välfärd. Kontakter finns vidare med EU-kommissionens direktorat för sysselsättning om ett europeiskt projekt kring demografi och socialpolitik.

Institutets fjärde forskningsprogram i ord- ningen, Människan i framtiden (2000–2004) har löpt halva programtiden och prioriteringen av demografifrågorna i programmet bedöms vara en framgångsrik satsning.

267

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Institutets forskning möter stort intresse i forskarsamhället, bland myndigheter, media och den bredare allmänheten. Detta har gjort att hela forskargruppen, i större utsträckning än förut, har engagerats i den utåtriktade verksamheten.

IMEGO AB

Institutet för mikroelektronik i Göteborg, IMEGO AB, är ett tekniskt forskningsinstitut specialiserat på forskning och utveckling inom mikroelektronik och angränsande verksamheter. Institutet har två huvuduppgifter, att utföra egen forskning inom området mikroelektronik samt att främja överföringen av grundforskningsre- sultat inom mikroelektroniken till industriella tillämpningar. IMEGO AB har ett anslag från staten för finansiering av institutets grundforsk- ning medan övrig verksamhet skall vara självfi- nansierad. Huvuddelen av finansieringen bör komma från industrin för uppdragsforskning.

IMEGO AB har skapat flera industrikontak- ter och andelen extern finansiering har ökat. Till följd av den svaga industrikonjunkturen inom telekommunikation och mikroelektronik har in- stitutet sedan 2001 haft större svårigheter än väntat att finna extern finansiering. Målsätt- ningen att huvuddelen av finansieringen skall er- hållas från industrin har därför ännu inte upp- nåtts.

En utvärdering av verksamheten inleds under 2003. Möjligheten att i högre grad samverka med de av staten delvis ägda IRECO-instituten (In- stitute for research and competence Holding AB) kommer då att övervägas.

Medelhavsinstituten

Statligt bidrag ges till de tre forskningsinstituten i Rom, Athen och Istanbul. Medelhavsinstituten är vetenskapliga institutioner med forskning och undervisning som huvuduppgifter. De främjar forskning främst inom de klassiska vetenskaper- na, men även inom andra ämnesområden. Insti- tuten fungerar även som en förmedlande veten- skaplig och kulturell länk mellan Sverige och re- spektive land. Forskningsinstituten fungerar även som gästhem för svenska forskare, där även konferenser och seminarier genomförs.

Svenska institutet i Rom fortsatte det forsk- nings- och utgrävningsprojekt som redan bedri-

vits under 2001 i ett kvarter i Pompeji. Bland andra projekt kan nämnas det tvärvetenskapliga konserverings- och forskningsprojektet i Pa- lazzo Lancelotti di Coronari som initierades un- der 2002. Inom projektet kommer forskare att arbeta inom arkitekturhistoria, konsthistoria och antikämnet.

Svenska institutet i Athen fortsatte under sommaren med omkonservering av materialet från de svenska utgrävningarna i Argolis. Mate- rial från den under 2001 och 2002 utförda under- sökningen av den s.k. lågstaden runt Aseakullen är under bearbetning. Resultaten därifrån kom- mer att publiceras i institutets serie Opuscula Atheniensia. Ett flertal forskare har arbetat med publicering av olika projekt under året. Bland öv- riga projekt kan nämnas utgrävningarna i Berbati och undersökningarna vid Pyrgouthi vilka har resulterat i två avhandlingar framlagda under 2001 och 2002.

Svenska forskningsinstitutet i Istanbul har un- der 2002 genomfört en rad kurser, konferenser och seminarier. Forskningsinstitutet har haft samarbete på flera plan med det svenska general- konsulatet och dess centrum för kontakter mel- lan Sverige och Turkiet. Under 2002 utdelades två större och fyra mindre stipendier.

11.7.5 Forskningsstödjande verksamheter

Nationella forskningsbibliotek och arkiv

Kungl. biblioteket (KB) och Statens ljud- och bildarkiv (SLBA) har ansvaret för att samla in, bevara och tillhandahålla nationellt publicerade dokument respektive ljud och rörliga bilder. Myndigheternas insamling av material regleras av lagen (1993:1392) om pliktexemplar av doku- ment som fastställer skyldigheten att lämna pliktexemplar för forskning och studier.

Förutom att vara nationalbibliotek skall KB främja forskning, utbildning och kultur. Detta görs bl.a. med hjälp av det nationella biblioteks- datasystemet LIBRIS. KB skall även samordna och utveckla informationsförsörjningen till högre utbildning, forskning och utveckling ge- nom att främja utvecklingen och användningen av svenska forskningsbiblioteks resurser. Denna uppgift utförs av BIBSAM-avdelningen. BIB- SAM har under året bl.a. fortsatt sitt arbete att tillsammans med Myndigheten för Sveriges

268

Nätuniversitet utarbeta biblioteksstöd för IT- stödd distansutbildning.

Antalet tryckleveranser i enlighet med plik- texemplarslagen har minskat något under året, bl.a. beroende på mindre upplagor och webb- publiceringar. Teknikutvecklingen fortsätter att ge nya pliktleverantörer och KB har påbörjat en kartläggning av olika leverantörer liksom att ut- arbeta metoder för insamlande.

KB har inom ramen för sitt anslag inrättat ett bevarandesekretariat med uppgift att ge infor- mation och rådgivning i bevarandefrågor samt främja ett ökat nationellt samarbete inom beva- randeområdet.

Statens ljud- och bildarkiv återfinns inom ut- giftsområde 17. Myndigheten skall tillvarata den del av medieutbudet i Sverige som offentliggörs i form av ljud och rörliga bilder för att förbättra forskningens informationsförsörjning om svensk kultur och svenskt samhälle.

Efterfrågan på SLBA:s material är fortsatt hög. Såväl antalet anmälda forskningsprojekt som besökare har fortsatt att öka. Omvand- lingen inom TV-området är stor med nya kana- ler som etableras medan andra läggs ner eller ändrar inriktning alternativt ägandeformer.

Myndigheten har påbörjat arbetet med att utforma ett nytt katalogformat för arkivets samtliga medier. Målet är att katalogerna även skall göras tillgängliga via det nationella biblio- teksdatasystemet LIBRIS.

Under hösten 2002 ingick Sverige ett avtal med FN om bevarande av FN:s dokumentär- filmsmaterial med generalsekreterare Dag Hammarskjöld. SLBA medverkar i avtalets utfö- rande genom att kopiera materialet som skall tillhandahållas för forskning och utbildning.

SLBA har under året avslutat arbetet med att föra över journal- och kortfilmer ur SF:s arkiv till digitala filer. Erfarenheterna från detta pro- jekt kommer att användas i utvecklandet av ruti- ner för de långsiktiga bevarandeinsatserna. Både KB och SLBA önskar utveckla den digitala sidan av sin verksamhet som en långsiktig investering och för att upprätthålla upparbetad teknik och kompetens. På sikt minskar den nya tekniken slitage och hanteringskostnader. Digitalisering av materialet har även en potential i utbildnings- sammanhang då det möjliggör ökade sprid- ningsmöjligheter och sökbarheten kan utgöra en pedagogisk resurs.

Stiftelsen Svenska Barnboksinstitutet är ett forskningsbibliotek och informationscentrum

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

för barn- och ungdomslitteratur. Under året har en avhandling och tre andra titlar publicerats i institutets vetenskapliga skriftserie. Tidskriften Barnboken, med bidrag från Vetenskapsrådet, har ökat i prenumerationsantal för andra året i rad.

Universitetsdatanätet SUNET

Vetenskapsrådet ansvarar för det svenska univer- sitetsdatanätet SUNET (Swedish University Computer Network) som skall ge lärosätena tillgång till nationell och internationell data- kommunikation med hög kapacitet. Nätet skall karakteriseras av hög tillgänglighet och tillräcklig kapacitet för att tillgodose behovet av ett kom- munikationsnät för forskare, lärare, studenter samt administrativ och teknisk personal. För att uppfylla målen har Vetenskapsrådet under 2002 genomfört en utbyggnad av nätet. Det består nu av ett stamnät med kapaciteten 10 gigabit/s som ansluter till högskolorna med 2,5 gigabit/s. Härigenom har kapaciteten ökats i takt med det förväntade behovet.

SUNET är länkat till resten av Europa och till Nordamerika via NORDUnet som ägs gemen- samt av universitetsdatanäten i de nordiska län- derna. Mellan de nordiska länderna tillhandahål- ler NORDUnet som lägst dubbla 2,5 gigabit/s förbindelser. Till Europa finns 2,5 gigabit/s för- bindelser till det europeiska höghastighetsnätet, Géant, och via Géant förbinds SUNET också med det amerikanska forskningsnätet

Polarforskningsexpeditioner

Vetenskapsrådets kommitté för planering av polarforskning samordnar svensk polarforsk- ning. Kommittén har ett nära samarbete med Polarforskningssekretariatet som ansvarar för planering och genomförande av svenska forsk- ningsexpeditioner till polarområdena. Sekretari- atet är också tillsyningsmyndighet för vistelser i Antarktis.

Ungefär vart tredje år genomförs genom sek- retariatets försorg större expeditioner. Dessa kräver lång och omfattande planering för att på bästa sätt tillgodose forskningen.

Antarktissäsongen 2001/2002 omfattade bl. a. en flygburen expedition till Dronning Maud Land samt expeditioner inom ramen för det in-

269

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

ternationella AMANDA-projektet och EPICA-projektet för att studera klimatföränd- ringar.

Polarforskningssekretariatets flygburna expe- ditioner till Antarktis fortsätter liksom AMANDA- och EPICA-projekten. Vidare pla- nerar sekretariatet i internationellt samarbete för en maringeologisk borrningsexpedition till Lo- monosovryggen i norra ishavet sommaren 2004 samt en internationell expedition till Beringia- området 2005.

Det internationella samarbetet är av stor om- fattning, speciellt för verksamhet inom Antark- tis, både avseende logistik, planering och ge- nomförande av möten av olika slag.

Informationen kring expeditionsverksamhe- ten och aktuell polarforskning sprids via en mängd informationskanaler såsom webbplatsen www.polar.se, olika trycksaker och en aktiv kon- taktverksamhet. Informationsverksamheten un- der året har främst varit fokuserad på vårens ex- pedition Arctic Ocean 2002.

Främjande av svenskt deltagande i EU:s FoU samarbete

EU/FoU-rådet är nationellt kontaktorgan för samarbetet inom EU för forskning och teknisk utveckling. Rådet skall genom nätverksbyg- gande, informations- och rådgivningsverksamhet främja svenskt deltagande i EU:s ramprogram för forskning och utveckling samt bistå reger- ingen med statistik och analys av svenskt delta- gande i ramprogrammet. Rådets verksamhet följer ramprogrammets olika faser. Efterfrågan på information är störst i början av ett nytt ram- program medan rådgivning och statistik- /analysverksamhet blir viktigare i ett senare skede.

Myndighetens verksamhet har under året varit koncentrerad på, informationsuppgiften om det nya sjätte ramprogrammet och analysen av del- tagandet i det femte ramprogrammet.

Statistik och utvärderingsverksamheten har ökat. Ett omfattande arbete har genomförts för att anskaffa, analysera och bearbeta primärdata. Rådet har i detta arbete samarbetat med EU:s forskningsdirektorats statistikansvarige och de nordiska och baltiska kollegorna.

11.8Analys och slutsatser

Formerna för det nuvarande systemet för etisk granskning av forskning som avser människor har hittills inte varit rättsligt reglerade genom lag eller förordning. I dag finns dels den medicinska forskningsetikgranskning som utförs av tio kommittéer och som ursprungligen inrättades av medicinska fakulteter, dels den etikgranskning av viss forskning som utförs av Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för arbetsliv och socialve- tenskap (FAS) i samband med prövning av an- sökningar om anslag till forskning. Etikpröv- ningen av forskning som rör människor skiljer sig därmed från den etikprövning som görs för forskning som innefattar användning av för- söksdjur, då den senare sedan många år tillbaka varit reglerad bl.a. genom djurskyddslagen och föreskrifter från Jordbruksverket. Regeringen har förhoppningen att det, genom att lagreglera den etikprövning som avser människor, ska stärka allmänhetens förtroende för forskningen och även stärka rättsäkerheten för både fors- karna och försökspersonerna. Regeringen kom- mer noggrant följa verksamheten i och utveck- lingen av de nya myndigheterna för etikpröv- ning.

Regeringen ser med tillfredställelse på de sats- ningar som Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Forskningsrå- det för miljö, areella näringar och samhällsbyg- gande samt Verket för innovationssystem gör när det gäller kvalitet, yngre forskare samt mång- och tvärvetenskap. Regeringen ser positivt på Vetenskapsrådets arbete med starka forsknings- miljöer. Myndigheterna bör intensifiera sina ar- beten med jämställdhet och genusforskning. För FAS del bör andelen kvinnor i beredningsgrup- perna öka till kommande år. Kunskaper om ge- nus är viktigt för att öka jämställdhet mellan könen. Forskningen har en viktig uppgift i att öka våra kunskaper om våra sociala och kultu- rella kön, inom olika områden, men också att fö- reslå lösningar till ett mer jämställt samhälle. Rå- den bör ha fungerade och transparenta system för att ta emot forskningsansökningar med ge- nusperspektiv och för genusforskning.

Den Utbildningsvetenskapliga kommittén inom Vetenskapsrådet har funnits sedan 2001. Regeringen har aviserat att den utbildningsve- tenskapliga forskningen och verksamheten inom kommittén skall utvärderas. Utvärderingen avses påbörjas under 2003 och kommer att användas

270

som ett underlag i nästa forskningspolitiska pro- position.

Regeringen anser att Forskningsforum utgör en viktig plattform som mötesplats för politiker, forskningsfinansiärer och forskningsutövare. Detta konstateras även i den nyligen genom- förda utvärderingen av Forskningsforum. I en skrivelse till regeringen från Forskningsforum avseende den nyligen utförda utvärderingen de- lar de i allt väsentligt utvärderarnas bedöm- ningar. Regeringen noterar dock att det redan idag finns en rad andra aktörer med liknande uppgifter och frågeställningar som Forsknings- forum arbetar med, t.ex Ideella föreningen Ve- tenskap och allmänhet och Sällskapet för riks- dagsmän och forskare (RIFO). Vidare finns de- lar av Forskningsforums uppgifter också inom ramen för Vetenskapsrådets uppdrag. Utifrån ovan angivna observationer och synpunkter av- ser Regeringen därför att renodla Forskningsfo- rums uppgifter där dialogen mellan olika intres- senter av forskning sätts i fokus. Vidare skall ar- betsuppifterna för Forskningsforum renodlas så att överlapp till andra organisationer och myn- digheters arbete undviks. Regeringen avser vi- dare att se över stöd till övriga aktörer inom om- rådet.

Vetenskapsrådet har utvärderat Svensk Sam- hällsvetenskaplig Datatjänst (SSD). Regeringen har för avsikt att ge Vetenskapsrådet i uppgift att öka deponeringen av material till arkivet och na- tionell och internationell synlighet. Verksamhe- ten skall även fortsättningsvis bedrivas vid Göte- borgs universitet. SSD bör för tydlighetens skull byta namn till Svenskt Samhällsvetenskapligt Dataarkiv.

Efter Vetenskapsrådets utbyggnad av univer- sitetsdatanätet SUNET till gigabitkapacitet har de svenska lärosätena tillgång till ett höghastig- hetsnät som tillhör de främsta i Europa. Reger- ingen menar att detta ger de svenska forskarna möjlighet att fullt ut använda det europeiska höghastighetsnätet Géant som kontinuerligt byggs ut. SUNET:s nya höghastighetsnät finan- sieras genom anslag samt genom avgifter från lä- rosätena. Dessa avgifter har ökat i samband med utbyggnaden.

Långsiktigheten i rymdprojekt ha gjort att Rymdstyrelsens projekt till stor del letts av äldre manliga forskare. Detta har i sin tur resulterat i att yngre forskare och kvinnor haft svårare att etablera en oberoende forskarkarriär. Rymdsty- relsen bör arbeta mera aktivt med att öka ande-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

len yngre och kvinnliga forskare bland bidrags- mottagarna. Andelen yngre projektledare har ökat, vilket delvis är ett resultat av att detta prio- riterats av den nya organisationen för bedöm- ning av forskningsansökningar. Andelen yngre och kvinnliga forskare bör dock öka ytterligare.

Sverige deltar i ett flertal internationella forskningsorganisationer. Det svenska deltagan- det i dessa är högt och ger svenska forskare en god möjlighet att delta i internationella samar- beten på hög vetenskaplig nivå. Kostnaderna för medlemskap i internationella organisationer har ökat kraftigt under de senaste åren vilket mins- kar ramen för den nationella forskningen inom dessa områden. Regeringen anser att det är fort- satt viktigt att delta i det internationella forsk- ningssamarbetet.

Institutet för rymdfysik har under 2001–2003 som en tillfällig åtgärd disponerat extra medel för att bland annat klara ökade lokalkostnader. I samband med att Luleå tekniska universitet ökar sin forskningsverksamhet i Kiruna och genom att andra intressenter planerar verksamheter vid IRF:s rymdcampus kommer institutets övriga intäkter att öka. Regeringen bedömer att insti- tutet under 2004 tillfälligt får disponera 2,5 mil- joner kronor som ett resurstillskott för nå balans i budgeten.

Riksdagen godkände den 2 juni 1998 att re- geringen bildar Institutet för mikroelektronik i Göteborg i form av ett aktiebolag, IMEGO AB. Dess uppgift är att bedriva uppdragsforskning med inriktning på mikroelektronikbaserade sy- stem och att utveckla nya produkter och proces- ser från idé till färdig produkt. Regeringens av- sikt var att senast under budgetåret 2003 utvär- dera verksamheten vid IMEGO AB för att där- efter besluta om institutets framtida finansiering. En utvärdering av institutets verksamhet och möjligheten att i högre grad samverka med andra statliga FoU-insatser inom mikroelektroniken kommer att inledas under 2003.

Förutsättningarna för Kungliga bibliotekets (KB) och Statens Ljud- och Bildarkivets (SLBA) verksamhet har i många avseenden förändrats under de senaste 20 åren. Såsom beskrivits i tidi- gare avsnitt ökar antalet leveranser och informa- tionsteknikens utveckling ger nya typer av pub- likationer och leverantörer. Likaså ställer verk- samheten höga krav på materialets bevarande och tillgänglighet. Vissa samordningsuppdrag är också aktuella att se över. För att ge vägledning för myndigheternas framtida inriktning påbör-

271

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

jade regeringen översyner av KB:s och SLBA:s verksamhet och arbetsformer under 2003. Re- geringen kommer att återkomma i frågan när översynerna är gjorda.

Kommissionens sjätte ramprogram för forsk- ning och utveckling, strävandena att bilda ett eu- ropeiskt forskningsområde och nationella för- ändringar, bl.a. omorganiseringen av de statliga svenska forskningsfinansiärerna, ställer nya krav på aktörerna i det nationella forskningssystemet i deras arbete med att främja svenskt deltagande i ramprogrammet. Den nationella organisationen av arbetet i ramprogrammets programkommit- téer sågs över 2002. Regeringen avser att fort- sätta översynen av denna organisation liksom framtida utformning av organisationen för un- derstödjande funktioner, dialog och informa- tionsspridning. Utredningen beräknas vara klar under 2004.

11.9Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket (RRV) granskar varje år myndigheternas årsredovisningar och delårsrap- porter.

RRV konstaterar att Forskningsrådet för ar- betsliv och socialvetenskap (FAS) överskridit beslutad gräns för direktupphandling vid ett köp av publiceringstjänster och gör bedömningen att tjänsten skulle ha upphandlats enligt Lag om upphandling (LOU). Regeringen förutsätter att FAS i fortsättningen följer Lag om upphandling.

För de övriga myndigheterna inom politikom- rådet har RRV lämnat revisionsberättelser utan anmärkningar.

11.10 Budgetförslag

11.10.1 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning

och forskningsinformation

Tabell 11.26 :1 Anslagsutveckling för Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation

Tusental kronor

					Anslags-	-6 616
2002	Utfall	2 080 515			sparande	-6 616
2003	Anslag	2 433 822		1	Utgifts-	2 378 154
2003	Anslag	2 433 822		1	prognos	2 378 154
2004	Förslag	2	498 076

2005	Beräknat	2	552 146	2

2006	Beräknat	2	591 380	3

1Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

2Motsvarar 2 498 075 tkr i 2004 års prisnivå.

3Motsvarar 2 498 077 tkr i 2004 års prisnivå.

Anslaget avser stöd till forskning, forskningsin- formation och vetenskaplig utrustning. Anslaget nyttjas även för internationellt forskningssamar- bete, utvärderingar, beredningsarbete, resor och seminarier som är kopplade till forskningsstödet. Från anslaget finansieras även verksamheten vid Forskningsforum.

Den grundforskning som finansieras av Ve- tenskapsrådet bedrivs vanligen i form av fleråriga projekt. De medel som Vetenskapsrådet fördelar till vetenskaplig utrustning är också långsiktiga eftersom rådet åtar sig att under flera år betala ansvarigt lärosätes amorteringar och räntor för den aktuella utrustningen. Dessutom svarar Ve- tenskapsrådet för långsiktiga internationella åta- ganden gentemot internationella forskningsor- ganisationer. Vetenskapsrådet bör därför för budgetåret 2004 ges möjlighet att fatta beslut om stöd till forskning och vetenskaplig utrustning som innebär åtaganden för kommande budgetår. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att fatta beslut, som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter om högst 2 430 mil- joner kronor under 2005, högst 1 460 miljoner kronor under 2006, högst 770 miljoner kronor under 2007, högst 150 miljoner kronor under 2008 och högst 65 miljoner kronor under 2009.

272

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tabell 11.26 :1 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden för Vetenskapsrådet

Tusental kronor

	2002	2003	2004	2005	2006 –
	utfall	prognos	beräknat	beräknat	beräknat

Utestående förpliktelser vid årets början	1 830 000	2 409 000	4 520 000	-	-

Nya förpliktelser	1 737 000	3 510 000	2 720 000	-	-

Infriade förpliktelser*	1 158 000	1 399 000	2 390 000	2 430 000	2 445 000

Utestående förpliktelser vid årets slut	2 409 000	4 520 000	4 850 000	-	-

Erhållen/föreslagen bemyndiganderam	2 409 000	4 650 000	4 875 000	-	-

* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.

Regeringens överväganden

Regeringen avser att stärka den medicinska forskningen och tillför därför anslagsposten 2. Medicinvetenskaplig forskning 25 miljoner kro- nor fr.o.m. 2004.

Anslaget tillförs dessutom under budgetåret 2004 medel om 800 000 kronor för Unescos ve- tenskapliga program. Medlen tillförs anslags- posten 6. Övrig forskningsfinansiering m.m.

I regeringens ekonomiska vårproposition för 2001 föreslogs att forskning om biologisk mångfald och ekologiskt hållbar utveckling skulle stärkas med 50 miljoner kronor 2002-2004. Som en planeringsförutsättning fö- reslår regeringen att denna förstärkning perma- nentas fr. o .m. 2005.

En jämförelse mellan budget och utfall 2002 visar inte upp något anslagssparande på anslaget som helhet. På anslagspost 1 uppvisas ett anslagssparande på 7 953 000 kronor varav

1 061 000 kronor drogs in genom ett regerings- beslut under 2003.

Tabell 11.26 :1 Fördelning på anslagsposter

		tkr
Anslagspost
1.	Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning	258 982

2.	Medicinvetenskaplig forskning	423 495

3.	Natur- och teknikvetenskaplig forskning	1 131 086

4 Utbildningsvetenskaplig forskning		126 496

5.	Dyrbar vetenskaplig utrustning	133 596

6. Övrig forskningsfinansiering		424 421

Summa		2 498 076

Tabell 11. 26:1 Härledning av anslagsnivå 2004–2006, för 26:1 Vetenskapsrådet

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års statsbud-	2 433 822	2 433 822	2 433 822
get 1
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	38 454	91 966	130 794

Beslut	25 000	25 541	25 934

Överföring till/från andra	800	817	830
anslag

Övrigt	-	-	-

Förslag/beräknat anslag	2 498 076	2 552 146	2 591 380

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning

11.10.2 26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning

Tabell 11.26:2 Anslagsutveckling för Vetenskapsrådet: För- valtning

Tusental kronor

				Anslags-	-947
2002	Utfall	91 184		sparande	-947
2003	Anslag	95 546	1	Utgifts-	93 611
2003	Anslag	95 546	1	prognos	93 611
2004	Förslag	99 676	2

2005	Beräknat	102 018	3

2006	Beräknat	103 717	4

1Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

2I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisio- nen, 813 tkr (se avsnitt 4.5.1)

3Motsvarar 99 676 tkr i 2004 års prisnivå.

4Motsvarar 99 676 tkr i 2004 års prisnivå.

273

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens överväganden

Anslaget avser förvaltningskostnader för Veten- skapsrådet. Anslaget har för perioden 2004– 2006 beräknats enligt följande:

Tabell 11. 26:2 Härledning av anslagsnivå 2004–2006, för 26:2 Vetenskapsrådet förvaltning

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års statsbud-	95 546	95 546	95 546
get 1

Förändring till följd av:	3 317	5 640	7 325
Pris- och löneomräkning2
Beslut	813	832	846

Överföring till/från andra	-	-	-
anslag

Övrigt	-	-	-

Förslag/beräknat anslag	99 676	102 018	103.717

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning

11.10.3 26:3 Rymdforskning

Tabell 11.26 :3 Anslagsutveckling för Rymdforskning

Tusental kronor

				Anslags-	2 107
2002	Utfall	149 797		sparande	2 107

2003	Anslag	152 335	1	Utgifts-	151 192
2003	Anslag	152 335	1	prognos	151 192

2004	Förslag	154 742

2005	Beräknat	157 751	2

2006	Beräknat	160 347	3

1Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

2Motsvarar 154 742 tkr i 2004 års prisnivå.

3Motsvarar 154 742 tkr i 2004 års prisnivå.

Anslaget utnyttjas för internationellt forsknings- samarbete inom ramen för Europeiska rymdor- ganet (ESA) och för stöd till nationell grund- forskning inom rymdområdet. Anslaget dispo- neras av Rymdstyrelsen.

Den grundläggande forskning som finansieras via anslaget till rymdforskning bedrivs vanligen i form av fleråriga projekt. Resursnivån för veten- skapsprogrammen inom ESA fastställs också för flera år i taget.

Rymdstyrelsen redovisar att kostnaderna för internationella åtaganden har ökat med motsva-

rande 2 miljoner kronor. Eftersom ESA:s pro- gramram samtidigt minskat blir kostnadsök- ningen drygt 1 miljon kronor under 2002. Dess- utom kommer Rymdstyrelsens kostnader för driften av Esrange att öka med ca 4 miljoner kronor under 2004 och 2005.

Rymdstyrelsen har aviserat att dess nya åta- ganden budgetåret 2004 uppgår till 540 miljoner kronor. De nya åtagandena avser dels ett nytt rambeslut avseende 2005-2009 för den obligato- riska avgiften till ESA:s vetenskapsprogram be- räknat till 500 miljoner kronor dels fleråriga kontrakt och åtaganden rörande instrument inom ESA-projekt som hanteras inom det natio- nella programmet.

Regeringens överväganden

Rymdstyrelsen bör även för budgetåret 2004 ges möjlighet att fatta beslut om stöd till forskning som innebär åtaganden för kommande budgetår. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att fatta beslut som innebär utgifter på högst 900 miljoner kronor efter 2004.

Det nu gällande taket på nya åtaganden om 120 miljoner kronor/år tas bort då det inte är förenligt med den cykliska karaktären på beslu- ten.

Tabell 11. 26:3 Härledning av anslagsnivå 2004–2006, 26:3 Rymdforskning

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års statsbud-	152 335	152 335	152 335
get 1

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	2 407	5 416	8 012
Beslut	-	-	-

Överföring till/från andra	-	-	-
anslag

Övrigt	-	-	-

Förslag/beräknat anslag	154 742	157 751	160 347

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning

274

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tabell 11.26 :3 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden för Rymdforskning

Tusental kronor

	2002	2003	2004	2005	2006 –
	utfall	prognos	beräknat	beräknat	beräknat

Utestående förpliktelser vid årets början	499 000	414 000	420 000	835 000	-

Nya förpliktelser	19 000	120 000	540 000	25 000	-

Infriade förpliktelser*	104 000	114 000	125 000	131 000	133 000

Utestående förpliktelser vid årets slut	414 000	420 000	835 000	729 000	-

Erhållen/föreslagen bemyndiganderam	487 000	500 000	900 000	-	-

* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser

11.10.4 26:4 Institutet för rymdfysik

Tabell 11.26 :4 Anslagsutveckling för Institutet för rymdfy- sik

Tusental kronor

					Anslags-
2002	Utfall	40 287			sparande	0

2003	Anslag	41 959		1	Utgifts-	40 951
2003	Anslag	41 959		1	prognos	40 951

2004	Förslag	43 843		2

2005	Beräknat	44	883	3

2006	Beräknat	45	643	4

1Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

2I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisio- nen, 441 tkr (se avsnitt 4.5.1.)

3Motsvarar 43 844 tkr i 2004 års prisnivå.

4Motsvarar 43 843 tkr i 2004 års prisnivå.

Institutet för rymdfysik (IRF) bedriver forsk- ning och utveckling, utbildning samt mät- och registreringsverksamhet inom främst rymdfysik, atmosfärfysik och rymdteknik.

Regeringens överväganden

IRF övertog 2001 ansvaret för det s.k. atmo- sfärforskningsprogrammet från det tidigare Miljö- och rymdforskningsinstitutet i Kiruna (MRI). Programmet har därefter ökat sin ex- ternfinansiering, men den huvudsakliga finan- sieringen kommer fortfarande från IRF:s an- slag.

IRF har också gjort betydande investeringar i utrustning och lokaler. Kostnaderna för dessa investeringar har blivit ekonomiskt påfrestande för IRF eftersom de nya lokalerna ännu inte ut- nyttjats i den utsträckning som förväntades.

IRF har under 2001–2003 som tillfälliga åt- gärder disponerat extra medel, 6,5 miljoner kro- nor, för att klara både sitt ansvar för miljö- och atmosfärforskningen och sina ökade kostnader i övrigt. Även för 2004 tillförs institutet tillfälligt extra medel för att skapa balans mellan utgifter och intäkter. Regeringen beräknar detta till 2,5 miljoner kronor under anslaget 26:11 Särskilda utgifter för forskningsändamål.

Tabell 11. 26:4 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 26:4 Institutet för Rymdfysik

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års statsbud-	41 959	41 959	41 959
get 1
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	1 443	2 472	3 225

Beslut	441	451	459

Överföring till/från andra	-	-	-
anslag

Övrigt	-	-	-

Förslag/beräknat anslag	43 843	44 883	45 643

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning

275

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

11.10.5 26:5 Kungl. biblioteket

Tabell 11.26 :5 Anslagsutveckling för Kungl. biblioteket

Tusental kronor

				Anslags-
2002	Utfall	233 460		sparande	2 360

2003	Anslag	227 871	1	Utgifts-	227 952
2003	Anslag	227 871	1	prognos	227 952

2004	Förslag	234 004	2

2005	Beräknat	239 118	3

2006	Beräknat	242 597	4

1Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

2I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisio- nen, 347 tkr (se avsnitt 4.5.1.)

2Motsvarar 234 004 tkr i 2004 års prisnivå.

3Motsvarar 234 004 tkr i 2004 års prisnivå.

Kungl. biblioteket (KB) är Sveriges nationalbib- liotek. KB samlar in, bevarar och tillhandahåller det svenska tryckta ordet och förvärvar viss ut- ländsk litteratur om Sverige. Myndighetens upp- gifter baseras på lagen (1993:1392) om pliktex- emplar av dokument. KB främjar också infor- mationsförsörjningen till svensk forskning, ge- nom bl.a. det nationella databassystemet LIBRIS och genom insatser för att utveckla och förvalta ansvarsbibliotek inom olika ämnesområden.

Regeringens överväganden

KB framhåller ökade kostnader för att hantera elektroniskt material och digitalisering av sam- lingarna som syftar till ett mer effektivt beva- rande och tillgängliggörande. Den tidigare avise- rade översynen av myndighetens verksamhet och arbetsformer har påbörjats under 2003.

Tabell 11. 26:5 Härledning av anslagsnivå 2004–2005, för 26:5 Kungl. biblioteket

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års statsbud-	227 871	227 871	227 871
get 1

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	5 786	10 892	14 366
Beslut	347	355	360

Överföring till/från andra	-	-	-
anslag

Övrigt	-	-	-

Förslag/beräknat anslag	234 004	239 118	242 597

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

11.10.6 26:6 Polarforskningssekretariatet

Tabell 11.26 :6 Anslagsutveckling för

Polarforskningssekretariatet

Tusental kronor

				Anslags-	757
2002	Utfall	24 769		sparande	757
2003	Anslag	24 169	1	Utgifts-	24 181
2003	Anslag	24 169	1	prognos	24 181
2004	Förslag	25 080	2

2005	Beräknat	25 605	3

2006	Beräknat	25 946	4

1Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

2I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisio- nen, 188 tkr (se avsnitt 4.5.1)

2Motsvarar 25 080 tkr i 2004 års prisnivå.

3Motsvarar 25 079 tkr i 2004 års prisnivå.

Polarforskningssekretariatet främjar svensk po- larforskning genom att delta i planeringen av vetenskapliga expeditioner till Arktis och Ant- arktis samt svara för den logistik och utrustning som krävs för expeditionerna. Sekretariatet är också ansvarig myndighet för prövning av till- stånd för vistelse i Antarktis och utövar tillsyn över svensk verksamhet i Antarktis.

Regeringens överväganden

Polarforskningssekretariatets uppgifter är hu- vudsakligen inriktade på planering och genomfö- rande av vetenskapliga expeditioner. Expeditio- nerna kräver lång planerings- och förberedelsetid och de större expeditionerna är så kostsamma att de inte kan finansieras inom ramen för det årliga anslaget. Detta har hittills hanterats genom att myndigheten under de år då expeditionsverk- samheten är av liten omfattning sparar anslags- medel som sedan förbrukas då en större expedi- tion genomförs.

En jämförelse mellan budget och utfall 2002 visar ett anslagssparande på 757 000 kronor vil- ket myndigheten genom ett regeringsbeslut un- der 2003 får behålla.

276

Tabell 11. 26:6 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 26:6 Polarforskningssekrtariatet

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års statsbud-	24 169	24 169	24 169
get 1
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	723	1 244	1 583
Beslut	188	192	194

Överföring till/från andra	-	-	-
anslag

Övrigt	-	-	-

Förslag/beräknat anslag	25 080	25 605	25 946

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

11.10.7 26:7 Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU

Tabell 11.26 :7 Anslagsutveckling för Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU

Tusental kronor

				Anslags-
2002	Utfall	14 204		sparande	-336
2003	Anslag	13 738	1	Utgifts-	13 265
2003	Anslag	13 738	1	prognos	13 265
2004	Förslag	14 389	2

2005	Beräknat	14 713	3

2006	Beräknat	14 940	4

1Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

2I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisio- nen, 237 tkr (se avsnitt 4.5.1.)

3Motsvarar 14 389 tkr i 2004 års prisnivå.

4Motsvarar 14 389 tkr i 2004 års prisnivå.

Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU (EU/FoU-rådet) främjar svenskt del- tagande i EU:s ramprogram för forskning och utveckling genom att erbjuda information och rådgivning i frågor som rör svensk medverkan i dessa program. Rådet svarar också för statistik och utvärdering som rör det svenska deltagandet i programmen. Rådet är nationellt kontaktorgan gentemot Europeiska kommissionen för frågor som rör samarbetet inom EU:s ramprogram.

Regeringens överväganden

Som tidigare aviserats kommer regeringen att låta utreda bl.a. hur olika omvärldsförändringar bör påverka utformningen av den nationella or-

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

ganisationen för frågor som rör Sveriges delta- gande i EU:s kommande ramprogram för FoU.

Under budgetåret 2003 inriktas arbetet på information samt visst analysarbete. Regeringen bedömer att myndigheten genom förra årets an- slagsökning och omprioriteringar disponerar till- räckliga resurser för att klara dessa informa- tionsbehov.

Tabell 11. 26:7 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års statsbud-	13 738	13 738	13 738
get 1

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	414	733	956
Beslut	237	242	246

Överföring till/från andra	-	-	-
anslag

Övrigt	-	-	-

Förslag/beräknat anslag	14 389	14 713	14 940

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

11.10.8 26:8 SUNET

Tabell 11.26 :8 Anslagsutveckling för SUNET

Tusental kronor

				Anslags-
2002	Utfall	37 679		sparande	459

2003	Anslag	38 647	1	Utgifts-	37 534
2003	Anslag	38 647	1	prognos	37 534

2004	Förslag	39 258

2005	Beräknat	40 023	2

2006	Beräknat	40 509	3

1Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

2Motsvarar 39 258 tkr i 2004 års prisnivå.

3Motsvarar 39 258 tkr i 2004 års prisnivå.

SUNET (Swedish University Computer Net- work) är ett datanätverk för överföring av elektronisk information som binder samman i första hand universitet och högskolor, men också vissa folkbibliotek och länsmuseer. SU- NET finansieras genom detta anslag samt ge- nom avgifter från högskolor och universitet. Anslaget disponeras av Vetenskapsrådet.

277

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 11.26:8 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Offentlig-rätts-	Intäkter till
lig	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
verksamhet	(som inte får	som får		(intäkt-
	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)

Utfall 2002	-	101 000	139 000	-38 000

Prognos 2003	-	137 000	175 600	-38 600

Budget 2004	-	145 500	185 100	-39 600

Vetenskapsrådet som ansvarar för det svenska universitetsdatanätet SUNET har under 2002 genomfört en utbyggnad av nätet. Det består nu av ett stamnät med kapaciteten 10 gigabit/s som ansluter till högskolorna med 2,5 gigabit/s. Härigenom har kapaciteten ökats i takt med det förväntade behovet. SUNET är länkat till resten av Europa och till Nordamerika via NORDU- net.

Regeringens överväganden

Regeringen har genom en ändring i reglerings- brevet för 2001 gett tillstånd till att SUNET tar in avgifter från högskolorna som motsvarar de kostnader för SUNET som inte täcks via ansla- get. För 2003 uppgår avgifterna till 137 miljoner kronor. Med tanke på den utbyggnad av nätets kapacitet som genomförts under 2002, bedömer regeringen att en avgiftsfinansiering om ca 145 miljoner kronor är rimlig för 2004.

Tabell 11. 26:8 Härledning av anslagsnivå 2004–2006, för 26:8 SUNET

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års statsbud-	38 647	38 647	38 647
get 1
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	611	1 376	1 862
Beslut	-	-	-

Överföring till/från andra	-	-	-
anslag

Övrigt	-	-	-

Förslag/beräknat anslag	39 258	40 023	40 509

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

11.10.9 26:9 Centrala

etikprövningsnämnden 1

Tabell 11.26 :9 Anslagsutveckling för Centrala etikprövningsnämnden

Tusental kronor

				Anslags-
2002	Utfall	-		sparande	-

2003	Anslag	-	2	Utgifts-	-
2003	Anslag	-	2	prognos	-

2004	Förslag	4 110	3

2005	Beräknat	4 207	4

2006	Beräknat	4 277	5

1Nytt anslag för 2004.

2Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

3I beloppet ingår fr.o.m. 2004 kompensation för avgiften för den årliga revisio- nen, 110 tkr (se avsnitt 4.5.1)

4Motsvarar 4 110 tkr i 2004 års prisnivå.

5Motsvarar 4 110 tkr i 2004 års prisnivå.

Centrala etikprövningsnämnden är en ny myn- dighet. Nämnden prövar överklagande av beslut som fattats av de sex regionala nämnderna för etikprövning av forskning som rör människor. Nämnden ska dessutom utöva tillsyn över ef- terlevnaden av lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor samt de före- skrifter som meddelats med stöd av lagen.

Regeringens överväganden

Den nya organisationen för etikprövning av forskning som avser människor startar sin verk- samhet den 1 januari 2004. Regeringen har be- dömt att kostnaderna för verksamheten vid den nya Centrala etikprövningsnämnden uppgår till fyra miljoner kronor.

Tabell 11. 26:9 Härledning av anslagsnivå 2004–2006, för 26:9 Centrala etikprövningsnämnden

Tusental kronor

		2004		2005		2006
Anvisat i 2003 års statsbud-		-		-		-
get 1

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2		-		-		-
Beslut	4	110	4	207	4	277

Överföring till/från andra		-		-		-
anslag

Övrigt		-		-		-

Förslag/beräknat anslag	4 110		4	207	4	277

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

278

11.10.10 26:10 Regionala

etikprövningsnämnder 1

Tabell 11.26 :10 Anslagsutveckling för Regionala etikpröv- ningsnämnder

Tusental kronor

				Anslags-
2002	Utfall	-		sparande	-

2003	Anslag	-	2	Utgifts-	-
2003	Anslag	-	2	prognos	-

2004	Förslag	40 000

2005	Beräknat	40 942	3

2006	Beräknat	41 626	4

1Nytt anslag för 2004.

2Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

3Motsvarar 40 000 tkr i 2004 års prisnivå.

4Motsvarar 40 000 tkr i 2004 års prisnivå.

De regionala etikprövningsnämnderna är sex nya myndigheter som fattar beslut avseende etikprövning av forskning som rör människor.

Regeringens överväganden

Myndigheterna finansierar sin verksamhet ge- nom avgifter. För 2004 beräknar regeringen kostnader för verksamheten till 40 miljoner kro- nor. Eftersom verksamheten är ny kommer re- geringen noggrant att följa utvecklingen av av- gifterna och finansieringen av myndigheten.

Tabell 11. 26:10 Härledning av anslagsnivå 2004–2006, för 26:10 Regionala etikprövningsnämnder

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års statsbud-	-	-	-
get 1
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	-	-	-

Beslut	40 000	40 942	41 626

Överföring till/från andra	-	-	-
anslag

Övrigt	-	-	-

Förslag/beräknat anslag	40 000	40 942	41 626

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

11.10.11 26:11 Särskilda utgifter för forskningsändamål

Tabell 11.26 :11 Anslagsutveckling för Särskilda utgifter för forskningsändamål

Tusental kronor

				Anslags-
2002	Utfall	108 345		sparande	2 124

2003	Anslag	113 085	1	Utgifts-	108 234
2003	Anslag	113 085	1	prognos	108 234

2004	Förslag	110 872

2005	Beräknat	113 009	2

2006	Beräknat	114 477	3

1Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

2Motsvarar 110 872 tkr i 2004 års prisnivå.

3Motsvarar 110 872 tkr i 2004 års prisnivå.

Anslaget avser bidrag till forskningsverksamhet och vissa särskilda utgifter inom forskningsom- rådet.

En jämförelse mellan budget och utfall 2002 visar ett anslagssparande på 2 124 000 kronor. Under 2003 har 2 023 000 kronor av anslagsspa- randet dragits in genom ett regeringsbeslut.

Regeringens överväganden

Från anslaget överföres fyra miljoner kronor till 26:9 Centrala etikprövningsnämnden.

Regeringen avser att göra följande fördelning av anslaget på anslagsposter.

Tabell 11.26 :11 Fördelning på anslagsposter

Tusentals kronor

ANSLAGSPOST			BELOPP
1.	Bidrag till Kungl. vetenskapsakademien		31 965

2.	Bidrag till	Svenska Institutet i Rom	9 067

3.	Bidrag till	Svenska Institutet i Athen	3 120

4.	Bidrag till	Svenska Forskningsinstitutet i	2 156
Istanbul

5.	Svenska Barnboksinstitutet		5 333

6.	Bidrag till Fulbright-kommissionen		3 184

7.	Bidrag till Institutet för framtidsstudier		17 883

8.	Bidrag till IMEGO AB		20 000

9.	Bidrag till EISCAT		700

10. Medel till Institutet för rymdfysik			2 500

11. Nobelmuseum			5 000

12. Bidrag till Vetenskap och allmänhet			1 000

12. Till regeringens förfogande			8 964

Totalt för anslaget			110 872

279

PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Kungl. vetenskapsakademien (KVA) har till uppgift att främja vetenskaperna, företrädesvis matematik och naturvetenskap.

Medelhavsinstituten i Rom, Athen och Istan- bul är enligt sina stadgar primärt vetenskapliga institutioner med forskning och undervisning som huvuduppgifter. De skall främja svensk forskning inom främst de klassiska vetenska- perna, men även inom andra områden.

Svenska barnboksinstitutet fick tidigare sitt bidrag via Kungl. bibliotekets anslag. Sedan bud- getåret 2003 beräknas bidraget under detta an- slag.

Fulbrightkommissionen delar ut stipendier till svenska forskarstuderande, universitetslärare och forskare för studier, föreläsningar eller forskning i USA och till samma grupper av amerikaner som kommer till Sverige.

Institutet för framtidsstudier är en stiftelse med uppgift att bedriva framtidsstudier, lång- siktig analys och därmed sammanhängande verk- samhet för att stimulera diskussionen om fram- tida hot och möjligheter i samhällsutveck-lingen.

IMEGO AB är ett aktiebolag som helt ägs av staten. Bolaget inrymmer verksamheten vid ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg med in- riktning mot mikroelektronikforskning. För IMEGO AB beräknas ett oförändrat bidrag på 20 miljoner kronor för budgetåret 2004.

European Incoherent Scatter Facility (EI- SCAT) är ett radarsystem för jonosfärs- och magnetosfärsstudier på Nordkalotten. EISCAT har två sändare i Tromsö med mottagarstationer i Kiruna, Tromsö, Sodankylä samt en sändare och mottagare utanför Longyearbyen på Spets- bergen. Huvudkontoret ligger i Kiruna och sta- ten finansierar utgifter för tull och mervärdes- skatt på varor och tjänster som används för verk- samheten i Sverige.

Medlen till Institutet för rymdfysik avser till- fälliga medel för att kunna hantera höga kostna- der under budgetåret 2004. Motiven för dessa

medel beskrivs under anslaget 26:4 Institutet för rymdfysik.

Medlen till Nobelmuseum avser Utbildnings- departementets del av regeringens bidrag till fi- nansieringen av museet och dess verksamhet. Under utgiftsområde 17, anslaget 28:32 Bidrag till vissa museer, har beräknats ytterligare 5 mil- joner kronor för detta ändamål.

Som ett led i regeringens insatser för forsk- ningsinformation får den Ideella föreningen Vetenskap och allmänhet 1 miljon kronor under 2004.

Medlen till regeringens förfogande avser ut- gifter för särskilda insatser inom forskningsom- rådet t.ex. forskning och forskningsstatistik.

Från anslagsposten 12 finansieras också de kvarvarande anställningar som forskarassistent respektive doktorand som är knutna till de pro- fessurer med inriktning mot genusforskning som inrättats efter förslag i budgetpropositionen för 1997. Finansieringen av dessa anställningar upphör fyra år efter den tidpunkt då respektive anställning tillträtts.

Tabell 11. 26:11 Härledning av anslagsnivå 2004–2006, för 26:11 Särskilda utgifter för forskningsändamål

Tusental kronor

	2004	2005	2006
Anvisat i 2003 års statsbud-	113 085	113 085	113 085
get 1
Förändring till följd av:	1 787	4 001	5 522
Pris- och löneomräkning2
Beslut	-4 000	-4 077	-4 130

Överföring till/från andra	-	-	-
anslag

Övrigt	-	-	-

Förslag/beräknat anslag	110 872	113 009	114 477

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

280