Regeringens proposition 2003/04:19
| Vissa skattefrågor rörande fastigheter och | Prop. |
| bostadsrätter | 2003/04:19 |
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 16 oktober 2003
Margareta Winberg
Bosse Ringholm
(Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen innehåller ett förslag till en regel för att dämpa uttaget av fastighetsskatt vid höjda taxeringsvärden (dämpningsregel). Den föreslagna regeln tar inte sikte på taxeringsvärdena som sådana utan på underlaget för uttag av fastighetsskatt. Förslaget innebär att om taxeringsvärdet på en småhusenhet, en hyreshusenhet (bostadsdelen) eller ett småhus med tillhörande tomtmark på en lantbruksenhet höjs vid en fastighetstaxering, skall höjningen inte omedelbart slå igenom på uttaget av fastighetsskatt. I stället skall höjningen fördelas lika mellan de år som återstår fram till nästa fastighetstaxering. Bestämmelserna skall gälla vid såväl allmän och förenklad fastighetstaxering som vid särskild fastighetstaxering. Om en särskild fastighetstaxering lett till att en taxeringsenhet eller en del av en taxeringsenhet fått ett lägre värde, skall underlaget för fastighetsskatt för vart och ett av åren fram till nästa allmänna eller förenklade fastighetstaxering beräknas på grundval av det nya värdet, om inte underlaget enligt dämpningsregeln som gäller för beskattningsåret är lägre. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 31 december 2003 och tillämpas första gången för småhusenheter vid 2004 års taxering, för hyreshusenheter vid 2005 års taxering och för lantbruksenheter vid 2006 års taxering.
Propositionen innehåller vidare ett förslag till en lag om skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus. Förslaget innebär att skattereduktion skall kunna ges med ett belopp som motsvarar en viss del av den utgift som en fastighetsägare har vid installation av energieffektiva fönster i ett befintligt småhus eller ett biobränsleeldat uppvärmningssystem i ett nyproducerat småhus. Skattereduktion skall enligt förslaget kunna ges till fysiska personer. Vid installation av energieffektiva
fönster skall skattereduktion även kunna ges till privatbostadsföretag som
1
äger småhus. En förutsättning är att ägaren eller, om ägaren är ett privat- Prop. 2003/04:19 bostadsföretag, medlemmen eller delägaren är permanent bosatt i småhu-
set. Skattereduktion får enligt förslaget göras med 30 procent av den del av det reduktionsberättigade underlaget som överstiger 10 000 kronor. Vid installation av energieffektiva fönster skall skattereduktion kunna ges med maximalt 10 000 kronor och vid installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem med maximalt 15 000 kronor. Beslut skall fattas av Skatteverket efter ansökan. Lagstiftningen är tidsbegränsad och föreslås gälla för installationer som påbörjas tidigast den 1 januari 2004 och avslutas senast den 31 december 2006. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2004.
I propositionen föreslås också att möjligheterna att få uppskov med beskattningen av kapitalvinsten vid byte av bostad utökas. Förslaget innebär att också en nybyggd bostadsrättslägenhet i ett s.k. oäkta bostadsföretag skall kunna vara ersättningsbostad. Vidare föreslås att tidpunkten för bosättningskravet m.m. i uppskovsreglerna anpassas till den senaste tidpunkten för att lämna självdeklaration som är den 2 maj. De nya reglerna föreslås få retroaktiv verkan och tillämpas första gången vid 2004 års taxering.
I propositionen föreslås slutligen en höjning av den beloppsgräns som i dag gäller för att en fastighetsägare skall beskattas för en inkomst som hänför sig till en samfällighet som hans fastighet har del i. Gränsen föreslås höjd från 300 kronor till 600 kronor. De nya gränserna skall gälla fr.o.m. den 1 januari 2004 och tillämpas första gången vid 2005 års taxering.
2
2.2Förslag till lag om skattereduktion för vissa
| miljöförbättrande installationer i småhus.......................... | 10 |
2.3Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen
| (1997:483)......................................................................... | 14 |
2.4Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
| (1999:1229)....................................................................... | 16 |
2.5Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om
4.3Dämpningsregelns anpassning till bestämmelserna om
3
9.2Förslaget till lag om skattereduktion för vissa
| miljöförbättrande installationer i småhus.......................... | 63 |
9.3Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen
| (1997:483)......................................................................... | 67 |
9.4Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen
| (1999:1229)....................................................................... | 67 |
9.5Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1227) om
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 oktober 2003...106
4
| 1 | Förslag till riksdagsbeslut | Prop. 2003/04:19 |
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1.lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
2.lag om skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus,
3.lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),
4.lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), och
5.lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.
5
| 2 | Lagtext | Prop. 2003/04:19 |
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt
dels att 3 och 3 a §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 a §, av följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse | ||||
| 2 a § | |||||
| Om en småhusenhet, en hyres- | |||||
| husenhet som avses i 3 § första | |||||
| stycket b eller ett småhus med till- | |||||
| hörande tomtmark på en lant- | |||||
| bruksenhet vid en allmän eller en | |||||
| förenklad | fastighetstaxering | fått | |||
| ett högre värde än det närmast | |||||
| föregående värdet, skall fastig- | |||||
| hetsskatten beräknas på ett under- | |||||
| lag där höjningen fördelas lika | |||||
| mellan de år som återstår av den | |||||
| löpande taxeringsperioden. | |||||
| Vad som sägs i första stycket | |||||
| gäller också om en enhet eller en | |||||
| del av en enhet som avses där vid | |||||
| en särskild | fastighetstaxering | fått | |||
| ett högre värde än det närmast | |||||
| föregående värdet. | |||||
| Om en särskild fastighetstaxe- | |||||
| ring lett till att en enhet eller en | |||||
| del av enhet som avses i första | |||||
| stycket i stället fått ett lägre värde, | |||||
| skall fastighetsskatten för vart och | |||||
| ett av åren fram till nästa allmän- | |||||
| na eller förenklade fastighetstaxe- | |||||
| ring beräknas på det nya värdet, | |||||
| om inte det värde som enligt första | |||||
| stycket skall ligga till grund för | |||||
| fastighetsskatten | under beskatt- | ||||
| ningsåret är lägre. | |||||
| Bestämmelserna i denna para- | |||||
| graf skall inte tillämpas när ett | |||||
| taxeringsvärde | har fastställts i | ||||
| samband med att en ny taxerings- | 6 | ||||
enhet har bildats eller en taxeringsenhets typ har ändrats.
3 §1
Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsår
a) 1,0 procent av: taxeringsvärdet avseende små-
husenhet,
bostadsbyggnadsvärdet och tomtmarksvärdet avseende småhus på lantbruksenhet,
75 procent av marknadsvärdet avseende privatbostad i utlandet,
b) 0,5 procent av: taxeringsvärdet avseende hyres-
husenhet till den del det avser värderingsenhet för bostäder, värderingsenhet för bostäder under uppförande, värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa bostäder samt annan värderingsenhet avseende tomtmark som är obebyggd,
Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsår
a) 1,0 procent av: taxeringsvärdet eller, om det är
| lägre, det underlag som | avses i |
| 2 a § avseende småhusenhet, | |
| bostadsbyggnadsvärdet | och |
tomtmarksvärdet eller, om det är
| lägre, | det underlag som avses i |
| 2 a § | avseende småhus på lant- |
| bruksenhet, | |
| 75 | procent av marknadsvärdet |
| avseende privatbostad i utlandet, | |
| b) 0,5 procent av: | |
| taxeringsvärdet eller, om det är | |
| lägre, | det underlag som avses i |
2 a § avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsenhet för bostäder, värderingsenhet för bostäder under uppförande, värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa bostäder samt annan värderingsenhet avseende tomtmark som är obebyggd,
c) 1,0 procent av:
taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsenhet för lokaler, värderingsenhet för lokaler under uppförande och värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa lokaler,
d) 0,5 procent av:
taxeringsvärdet avseende industrienhet och elproduktionsenhet. Innehåller byggnaden på en fastighet, som är belägen i Sverige, bostä-
der och har byggnaden beräknat värdeår som utgör året före det fastighetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, utgår dock ingen fastighetsskatt på bostadsdelen för det fastighetstaxeringsåret och de fyra följande kalenderåren och halv fastighetsskatt för de därpå följande fem kalenderåren enligt vad som närmare föreskrivs i femte stycket. Detsamma gäller färdigställd eller ombyggd sådan byggnad, för vilken värdeår inte har åsatts vid ny fastighetstaxering, men som skulle ha åsatts ett värdeår motsvarande året före det fastighetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, om ny fastighetstaxering då hade företagits.
För fastighet, som avses i 2 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), skall fastighetens andel av taxeringsvärdet på annan samfällighet än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket nämnda lag inräknas i underlaget för fastighetsskatten om samfälligheten utgör en särskild taxeringsenhet.
1 Senaste lydelse 2001:1219.
Prop. 2003/04:19
7
Har byggnad, som är avsedd för användning under hela året, på grund av eldsvåda eller därmed jämförlig händelse inte kunnat utnyttjas under viss tid eller har i sådan byggnad för uthyrning avsedd lägenhet inte kunnat uthyras, får fastighetsskatten nedsättas med hänsyn till den omfattning, vari byggnaden inte kunnat användas eller uthyras. Har så varit fallet under endast kortare tid av beskattningsåret, skall någon nedsättning dock inte ske.
Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar av fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för dessa delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive fastighetsdel. Den nedsättning av fastighetsskatten som föreskrivs i andra stycket skall såvitt avser småhusenhet beräknas på den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som avser småhuset med tillhörande tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som småhuset. Detsamma gäller i tillämpliga delar småhus med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet. För hyreshusenhet beräknas nedsättningen på den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som avser bostäder med tillhörande värderingsenhet tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som hyreshuset.
3 a §2
Vid beräkning av fastighetsskatt enligt 3 § skall följande iakttas.
Har kostnader för om- eller tillbyggnad nedlagts på den del av en hyreshusenhet som avser värderingsenhet för bostäder skall, om den skattskyldige begär det och inte annat följer av tredje stycket, ett reduceringsbelopp bestämmas. Reduceringsbeloppet är lika med det närmast efter om- eller tillbyggnaden bestämda taxeringsvärdet, som utgör underlag för fastighetsskatten enligt 3 § första stycket b, minskat med det värde som skulle ha bestämts som motsvarande taxeringsvärde om om- eller tillbyggnaden inte hade gjorts.
Ett reduceringsbelopp skall bestämmas endast när om- eller tillbyggnadskostnaderna överstiger 100 000 kronor och det taxeringsvärde som utgör underlag för fastighetsskatten enligt 3 § första stycket b har höjts med minst 20 procent i förhållande till det senast före om- eller tillbyggnaden bestämda taxeringsvärdet. Reduceringsbelopp skall inte bestämmas när om- eller tillbyggnadskostnaderna föranleder att 3 § andra stycket skall tillämpas.
Om ett reduceringsbelopp har bestämts för en värderingsenhet som därefter ändras och innebär ändringen att hela eller viss del av reduceringsbeloppet bör hänföras till annan värderingsenhet än den för vilken reduceringsbeloppet ursprungligen bestämts skall reduceringsbeloppet proportioneras i förhållande till om- eller tillbyggnadskostnadernas fördelning på de nya värderingsenheterna.
| När ett reduceringsbelopp har | När ett reduceringsbelopp har |
| bestämts skall skatt enligt 3 § för- | bestämts skall skatt enligt 3 § för- |
| sta stycket b beräknas på taxe- | sta stycket b beräknas på taxe- |
| ringsvärdet som där avses minskat | ringsvärdet som där avses minskat |
| med reduceringsbeloppet under de | med reduceringsbeloppet under de |
| första fem kalenderåren som det | första fem kalenderåren som det |
| 2 Senaste lydelse 1994:1910. |
Prop. 2003/04:19
8
höjda taxeringsvärdet ligger till grund för fastighetsskatten och minskat med halva reduceringsbeloppet de därpå följande fem kalenderåren. Har omständighet inträffat som gör att 3 § andra stycket är tillämpligt skall vid beräkningen av fastighetsskatten hänsyn inte tas till reduceringsbelopp som bestämts före det att 3 § andra stycket blev tillämpligt.
höjda taxeringsvärdet ligger till Prop. 2003/04:19 grund för fastighetsskatten och
minskat med halva reduceringsbeloppet de därpå följande fem kalenderåren. Om det leder till lägre fastighetsskatt, skall dock skatten beräknas på det underlag som avses i 2 a §.
Har omständighet inträffat som gör att 3 § andra stycket är tilllämpligt skall vid beräkningen av fastighetsskatten hänsyn inte tas till reduceringsbelopp som bestämts före det att 3 § andra stycket blev tillämpligt.
Denna lag träder i kraft den 31 december 2003 och tillämpas första gången vid 2004 års taxering såvitt avser småhusenheter, vid 2005 års taxering såvitt avser hyreshusenheter och vid 2006 års taxering såvitt avser lantbruksenheter.
9
2.2Förslag till lag om skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus
Härigenom föreskrivs följande1.
Tillämpningsområde
1 § Ägare av fastighet i Sverige tillgodoräknas under de förutsättningar och i den omfattning som anges i denna lag skattereduktion för utgifter för miljöförbättrande installationer av
1.biobränsleeldade uppvärmningssystem och
2.energieffektiva fönster.
2 § Skattereduktion för utgifter för installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem får ges till fysiska personer vid nyproduktion av småhus.
Skattereduktion för utgifter för installation av energieffektiva fönster i småhus får ges till fysiska personer och privatbostadsföretag enligt bestämmelserna i 2 kap. 17 § inkomstskattelagen (1999:1229), dock inte vid nyproduktion.
Ett småhus anses nyproducerat till och med nybyggnadsåret. Med nybyggnadsår avses det år då den övervägande delen av småhuset togs eller kunde ha tagits i bruk.
Definitioner
3 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).
Bestämmelserna i denna lag om fastighet som är småhusenhet eller lantbruksenhet gäller också del av fastighet, flera fastigheter eller delar av fastigheter som är sådan enhet.
4 § Med ett biobränsleeldat uppvärmningssystem avses en anläggning som
1.är avsedd att eldas med biobränsle och
2.har funktioner som medger samtidig uppvärmning av inomhusluft och vatten i hela bostaden.
Med biobränsle avses bränsle där biomassa är utgångsmaterial. Med biomassa avses material med biologiskt ursprung som inte eller i endast ringa grad omvandlats kemiskt.
5 § Med energieffektiva fönster avses fönster, inklusive karm och båge, där värmegenomgångskoefficienten inte överstiger 1,2.
1 Se Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föerskrifter för informationssamhällets tjänster (EGT L 204, 21.7.1998, s. 37, Celex 31998L0034), ändrat genom rådets direktiv 98/48/EG (EGT L 217, 5.8.1998, s. 18, Celex 31998L0048).
Prop. 2003/04:19
10
Med värmegenomgångskoefficient avses stationärt värmeflöde dividerat med area och med temperaturdifferensen mellan omgivningen på var sida av ett system, mätt i watt per kvadratmeter och grad Kelvin.
Villkor för skattereduktion
6 § Skattereduktion tillgodoräknas ägaren till en fastighet som utgjordes av en småhusenhet, om ägaren under tid som den miljöförbättrande installationen utfördes var bosatt i småhuset. Vad som nu sagts gäller även för det fall småhuset var inrättat till en bostad åt högst två familjer med tillhörande tomtmark på en lantbruksenhet.
Var ägaren under tiden för installationen ett privatbostadsföretag, tillgodoräknas företaget skattereduktionen under förutsättning att en medlem eller en delägare i företaget då var bosatt i småhuset.
Ägaren eller, i fall som avses i andra stycket, medlemmen eller delägaren anses bosatt på den fastighet där han rätteligen skall vara folkbokförd.
7 § Vid installation av biobränsleeldat uppvärmningssystem i ett nybyggt småhus får skattereduktion ges till ägaren av fastigheten eller beställaren av småhuset under förutsättning att han bosatt sig där under nybyggnadsåret och är ägare vid tidpunkten för bosättningen.
Skattereduktion får vidare ges endast om det biobränsleeldade uppvärmningssystemet uppfyller högt ställda krav på säkerhet och energieffektivitet samt ger låga utsläpp.
Skattereduktion för vedpanna får endast ges om pannan kombineras med en ackumulatortank med en minsta ackumulatorvolym som är 18 gånger större än eldstadens volym i pannan.
Underlag för skattereduktion
8 § Underlaget för skattereduktion utgörs av utgifter för material för en miljöförbättrande installation som har påbörjats tidigast den 1 januari 2004 och avslutats senast den 31 december 2006 och som är betald senast vid tidpunkten för ansökan. I underlaget för skattereduktion för installation av energieffektiva fönster räknas även utgifter för arbete in, under förutsättning att den som utför installationen innehar
En uppgift om innehav av
Skattereduktionens storlek
9 § Skattereduktion för utgifter för en miljöförbättrande installation tillgodoräknas ägaren med 30 procent av den del av underlaget enligt 8 §
Prop. 2003/04:19
11
som överstiger 10 000 kronor. Skattereduktion får ges med högst 10 000 kronor för installation av energieffektiva fönster och med högst 15 000 kronor för installation av biobränsleeldat uppvärmningssystem. Vad sålunda sagts om skattereduktionens storlek gäller per småhus för tiden den 1 januari 2004 – den 31 december 2006.
10 § En delägare av en fastighet tillgodoräknas högst så stor andel av den totala skattereduktionen enligt 9 § som svarar mot delägarens andel av fastigheten vid tiden för den miljöförbättrande installationen.
Ansökan och beslut
11 § En ansökan om skattereduktion skall göras skriftligen hos Skatteverket.
12 § Ansökan skall innehålla uppgifter om
1.sökandens personnummer eller organisationsnummer,
2.fastighetens beteckning,
3.sökandens andel i fastigheten,
4.den installation som gjorts, samt
5.underlag för skattereduktionen.
Sökanden skall samtidigt lämna en kopia av faktura eller jämförlig handling som visar
1.vilken installation som utförts,
2.utgiften för installationen och hur stor del av utgiften som avser arbete respektive material.
Av ansökan eller bifogad handling skall det framgå när betalning har skett.
13 § En ansökan som avser installation av biobränsleeldat uppvärmningssystem skall även innehålla ett underlag som visar att systemet uppfyller de krav som anges i 4 §.
En ansökan som avser installation av energieffektiva fönster skall även innehålla ett underlag som visar att de krav som anges i 5 § är uppfyllda.
14 § En ansökan skall ha kommit in till Skatteverket senast den 2 maj året efter det år då den miljöförbättrande installationen avslutades. Skattereduktionen skall tillgodoräknas vid debitering av slutlig skatt på grund av taxeringen samma år eller, om taxering inte sker detta år, vid närmast följande taxering. Kommer ansökan in senare än den 2 maj året efter det år då installationen avslutades tillgodoräknas inte skattereduktion.
15 § Skatteverket skall besluta i ärenden enligt denna lag.
Omprövning och överklagande
16 § Skatteverkets beslut enligt denna lag omprövas och överklagas enligt bestämmelserna i 21 och 22 kap. skattebetalningslagen (1997:483).
Om Skatteverkets beslut behöver ändras till följd av ett annat beslut av Skatteverket eller förvaltningsdomstol som rör skattereduktion enligt
Prop. 2003/04:19
12
denna lag, fastighetstaxering eller debitering av fastighetsskatt, får sådan Prop. 2003/04:19 ändring ske genom omprövning även efter utgången av tid som före-
skrivs för omprövning i skattebetalningslagen men senast sex månader efter det beslut som föranleder ändringen.
Övriga bestämmelser
17 § I fråga om skattereduktion enligt denna lag tillämpas vad som gäller om debitering av slutlig skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483).
Skattereduktionen skall räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt samt mot statlig fastighetsskatt.
Skattereduktionen tillgodoräknas den skattskyldige före skattereduktion enligt inkomstskattelagen (1999:1229) men efter skattereduktion enligt lagen (2003:00) om särskild skattereduktion vid 2005 års taxering, lagen (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt och lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation.
18 § Skattereduktionen skall inte beaktas vid beräkning av skattebeloppet enligt 4 § lagen (1997:324) om begränsning av skatt.
Skattereduktionen skall inte beaktas vid beräkning av preliminär skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483).
19 § Vid avyttring av en fastighet skall skattereduktionen inte beaktas vid beräkning av anskaffningsutgifter och förbättringsutgifter enligt 44 kap. 14 § inkomstskattelagen (1999:1229).
Skattereduktionen skall inte heller beaktas vid beräkning av anskaffningsvärdet för en byggnad enligt 19 kap. inkomstskattelagen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
13
| 2.3 | Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen | Prop. 2003/04:19 | ||
| (1997:483) | ||||
| Härigenom föreskrivs att 10 kap. 13 a § och 11 kap. 9 § skattebetal- | ||||
| ningslagen (1997:483) skall ha följande lydelse. | ||||
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse | |||
| 10 kap. | ||||
| 13 a §1 | ||||
| En fysisk person eller ett dödsbo som har betalat ut ersättning för arbe- | ||||
| te till en annan fysisk person får fullgöra skyldigheten att lämna skatte- | ||||
| deklaration för den ersättningen genom att lämna en förenklad skattede- | ||||
| klaration, om ersättningen inte utgör utgift i en av utbetalaren bedriven | ||||
| näringsverksamhet. | ||||
| En förenklad skattedeklaration skall lämnas för varje betalnings- | ||||
| mottagare och för varje redovisningsperiod under vilken ersättning för | ||||
| arbete betalats ut. | ||||
| Vad | som sägs i 10 | kap. | Vad som sägs i 10 kap. 22 och | |
| 14 kap. 6 §, 15 kap. 4 och 5 §§, | 14 kap. 6 §, 15 kap. 3 och 7 §§, | |||
| 21 kap. 9 och 11 §§ samt 23 kap. | 16 kap. 4 §, 21 kap. 9 och 11 §§ | |||
| 9 § om | skattedeklarationer | skall | samt 23 kap. 9 § om skattedeklara- | |
| gälla även förenklade skattedekla- | tioner skall gälla även förenklade | |||
| rationer. | skattedeklarationer. | |||
| 11 kap. | ||||
| 9 §2 | ||||
| Skatteverket fattar varje år beslut om skattens storlek enligt den årliga | ||||
| taxeringen (grundläggande beslut om slutlig skatt). Slutlig skatt kan be- | ||||
| stämmas också genom omprövningsbeslut och till följd av beslut av | ||||
| domstol. | ||||
| Med slutlig skatt avses summan | Med slutlig skatt avses summan | |||
| av skatter och avgifter enligt 10 § | av skatter och avgifter enligt 10 § | |||
| minskad med skattereduktion en- | minskad med skattereduktion en- | |||
| ligt | ligt följande ordning | |||
| 1. lagen (2000:1006) om skattereduktion på förvärvsinkomster vid | ||||
| 2002 och 2003 års taxeringar, | ||||
| 2. lagen (2003:00) om särskild | ||||
| skattereduktion vid 2005 års taxe- | ||||
| ring, | ||||
| 2. lagen (2001:906) om skatte- | 3. lagen (2001:906) om skatte- | |||
| reduktion för fastighetsskatt, | reduktion för fastighetsskatt, | |||
| 3. lagen (2000:1380) om skatte- | 4. lagen (2000:1380) om skatte- | |||
| reduktion för utgifter för vissa an- | reduktion för utgifter för vissa an- | |||
| slutningar för tele- och datakom- | slutningar för tele- och datakom- | |||
| munikation, och | munikation, | |||
| 5. lagen (2003:00) om skattere- | ||||
| 1 Senaste lydelse 2002:400. | ||||
| 2 Lydelse enligt prop. 2002/03:99. | 14 | |||
| duktion för vissa miljöförbättrande Prop. 2003/04:19 | |
| installationer i småhus, och | |
| 4. 65 kap. |
6. 65 kap. |
| telagen (1999:1229). | telagen (1999:1229). |
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
15
| 2.4 | Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen | Prop. 2003/04:19 |
| (1999:1229) |
Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)
dels att 15 kap. 10 §, 39 kap. 26 §, 42 kap. 29 § samt 47 kap. 5, 5 a och
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 47 kap. 5 b §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
15 kap.
10 §
| Har en näringsfastighet del i en | Har en näringsfastighet del i en |
| annan svensk samfällighet än så- | annan svensk samfällighet än så- |
| dan som avses i 6 kap. 6 § första | dan som avses i 6 kap. 6 § första |
| stycket, behöver fastighetens andel | stycket, behöver fastighetens andel |
| av samfällighetens intäkter och | av samfällighetens intäkter och |
| kostnader inte tas upp, om intäk- | kostnader inte tas upp, om intäk- |
| terna med mindre än 300 kronor | terna med mindre än 600 kronor |
| överstiger de utgifter som omedel- | överstiger de utgifter som omedel- |
| bart skall dras av som kostnad. | bart skall dras av som kostnad. |
Första stycket gäller inte kapitalvinster och kapitalförluster.
39 kap.
26 §
Om privatbostadsföretagets fastighet har del i en annan samfällighet än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket, skall fastighetens andel av inkomster och utgifter i samfällighetens verksamhet tas upp respektive dras av hos privatbostadsföretaget. Dessa inkomster och utgifter skall dock tas upp eller dras av bara om det är fråga om
1. sådana inkomster och utgifter som avses i 25 §,
| 2. avkastning av kapital och | 2. avkastning av kapital och |
| bara till den del avkastningen | bara till den del avkastningen |
| överstiger 300 kronor, eller | överstiger 600 kronor, eller |
3. kapitalvinster och kapitalförluster.
Om samfälligheten är en särskild taxeringsenhet, skall fastighetens andel av samfällighetens taxeringsvärde räknas in i underlaget för inkomstberäkningen enligt 25 § första stycket 1.
42 kap.
29 §
| Om en privatbostadsfastighet | Om en privatbostadsfastighet |
| har del i en annan svensk samfäl- | har del i en annan svensk samfäl- |
| lighet än sådan som avses i 6 kap. | lighet än sådan som avses i 6 kap. |
| 6 § första stycket, skall den del av | 6 § första stycket, skall den del av |
| fastighetens andel av samfällighe- | fastighetens andel av samfällighe- |
| tens inkomster som är avkastning | tens inkomster som är avkastning |
| av kapital och som överstiger 300 | av kapital och som överstiger 600 |
| kronor tas upp. | kronor tas upp. |
16
För fastighetens andel av samfällighetens statliga räntebidrag och tomträttsavgälder gäller bestämmelserna i 26 och 27 §§.
I fråga om fastighetens andel i samfällighetens kapitalvinster och kapitalförluster tillämpas vad som skulle ha gällt för fastighetsägaren vid en avyttring.
47 kap.
5 §1
Med ersättningsbostad avses en tillgång i Sverige som vid förvärvet är
1.småhus med mark som är småhusenhet,
2.småhus på annans mark,
3. småhus som är inrättat till bostad åt en eller två familjer med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet, eller
4. tomt om där uppförs ett småhus som avses i 1 eller 3.
Som ersättningsbostad räknas också en bostad i ett privatbostadsföretag.
5 a §2
Som ersättningsbostad räknas inte en bostad som förvärvas tidigare än året före eller senare än året efter det år då ursprungsbostaden avyttras.
| En fastighet som förvärvas tidi- | En fastighet som förvärvas tidi- | |||||
| gare än året före det år då ur- | gare än året före det år då ur- | |||||
| sprungsbostaden | avyttras räknas | sprungsbostaden | avyttras räknas | |||
| dock | som ersättningsbostad om | dock | som ersättningsbostad | om | ||
| den skattskyldige utför en |
den skattskyldige utför en |
|||||
| eller | ombyggnad | på fastigheten | eller | ombyggnad | på fastigheten | |
| under tiden mellan den 1 januari | under tiden mellan den 1 januari | |||||
| året före det år då ursprungsbosta- | året före det år då ursprungsbosta- | |||||
| den avyttras och den 15 februari | den avyttras och den 2 maj andra | |||||
| andra året efter avyttringen. Fas- | året | efter avyttringen. Fastigheten | ||||
| tigheten skall i sådana fall anses | skall i sådana fall anses förvärvad | |||||
| förvärvad den 1 januari året före | den 1 januari året före det år då | |||||
| det år då ursprungsbostaden avytt- | ursprungsbostaden avyttras. | |||||
| ras. | ||||||
| 5 b § | ||||||
| Vid tillämpning av 5 § 5 skall en | ||||||
| svensk ekonomisk förening eller ett | ||||||
| svenskt aktiebolag som inte uppfyl- | ||||||
| ler villkoren i 2 kap. 17 § för att | ||||||
| vara ett privatbostadsföretag jäm- | ||||||
| ställas med ett sådant företag, om | ||||||
| 1. | företaget tillhandahåller | bo- | ||||
1Senaste lydelse 2001:1221.
2Senaste lydelse 2001:1221.
Prop. 2003/04:19
17
städer åt sina medlemmar eller Prop. 2003/04:19 delägare i byggnader som ägs av
företaget, och
2. den förvärvade bostaden är belägen i en fastighet som ägs av företaget, och
–fastighetsskatt enligt bestämmelserna i 3 § andra stycket lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt inte skall tas ut på fastighetens bostadsdel, eller
–byggnaden på fastigheten ännu inte åsatts värdeår.
| 7 § | |||
| Om den skattskyldige förvärvar | Om den skattskyldige förvärvar | ||
| en ersättningsbostad före utgången | en ersättningsbostad före utgången | ||
| av det år då han avyttrar ur- | av det år då han avyttrar ur- | ||
| sprungsbostaden och bosätter sig | sprungsbostaden | och bosätter | sig |
| där senast den 15 februari året | där senast den 2 | maj året därefter, | |
| därefter, beräknas uppskovsavdra- | beräknas uppskovsavdraget | på | |
| get på följande sätt. | följande sätt. | ||
Om ersättningen för ersättningsbostaden är minst lika stor som ersättningen för ursprungsbostaden, motsvarar uppskovsavdraget den del av kapitalvinsten som tas upp.
Om ersättningen för ersättningsbostaden understiger ersättningen för ursprungsbostaden, motsvarar uppskovsavdraget så stor del av den del av kapitalvinsten som tas upp som ersättningen för ersättningsbostaden utgör av ersättningen för ursprungsbostaden. Avdraget skall alltså beräknas enligt följande formel:
ersättningen för ersättningsbostaden den del av kapitalvinsten som tas upp x ersättningen för ursprungsbostaden
Om ersättningsbostaden är en fastighet och om den skattskyldige har haft eller avser att ha utgifter för
Om ersättningsbostaden är en fastighet och om den skattskyldige har haft eller avser att ha utgifter för
Om den skattskyldige inte förvärvar en ersättningsbostad före
8 §
Om den skattskyldige inte för-
värvar en ersättningsbostad före
18
utgången av det år då han avyttrar ursprungsbostaden eller inte bosätter sig på en ersättningsbostad senast den 15 februari året därefter, motsvarar uppskovsavdraget den del av kapitalvinsten som tas upp.
utgången av det år då han avyttrar Prop. 2003/04:19 ursprungsbostaden eller inte bosät-
ter sig på en ersättningsbostad senast den 2 maj året därefter, motsvarar uppskovsavdraget den del av kapitalvinsten som tas upp.
9 §
Om ett uppskovsavdrag har gjorts enligt 7 § fjärde stycket eller 8 §,
| skall avdraget återföras nästa år. | |
| Om den skattskyldige senast | Om den skattskyldige senast |
| året efter det år då han avyttrade | året efter det år då han avyttrade |
| ursprungsbostaden förvärvar en | ursprungsbostaden förvärvar en |
| ersättningsbostad och bosätter sig | ersättningsbostad och bosätter sig |
| där senast den 15 februari andra | där senast den 2 maj andra året |
| året efter avyttringen, gäller dock | efter avyttringen, gäller dock föl- |
| följande. | jande. |
Om ersättningen för ersättningsbostaden är minst lika stor som ersättningen för ursprungsbostaden, skall ingen del av uppskovsavdraget återföras.
Om ersättningen för ersättningsbostaden understiger ersättningen för ursprungsbostaden, skall uppskovsavdraget återföras sedan det minskats med så stor del av detta som ersättningen för ersättningsbostaden utgör av ersättningen för ursprungsbostaden. Avdraget skall alltså återföras med ett belopp som beräknas enligt följande formel:
ersättningen för ersättningsbostaden uppskovsavdraget – uppskovsavdraget x ersättningen för ursprungsbostaden
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
2.De nya föreskrifterna i 15 kap. 10 §, 39 kap. 26 § och 42 kap. 29 § tillämpas första gången vid 2005 års taxering.
3.De nya föreskrifterna i 47 kap. 5, 5 a, 5 b och
19
| 2.5 | Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om | Prop. 2003/04:19 |
| självdeklarationer och kontrolluppgifter |
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 11 § och 11 kap. 5 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
| 3 kap. | |
| 11 § |
Den som gör uppskovsavdrag enligt 47 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) vid avyttring av en privatbostadsfastighet eller en privatbostadsrätt skall lämna uppgifter om beteckningen på ersättningsbostaden.
| Om | ersättningsbostaden är en | Om | ersättningsbostaden är en |
| bostad | i ett privatbostadsföretag, | bostad | i ett privatbostadsföretag |
| skall även identifikationsuppgifter | eller i | ett företag som avses i | |
| lämnas för privatbostadsföretaget. | 47 kap. 5 b § inkomstskattelagen, | ||
| skall även identifikationsuppgifter | |||
| lämnas för företaget. | |||
Om ersättningsbostaden förvärvas först året efter det då ursprungsbostaden avyttrades, skall uppgifterna lämnas i självdeklarationen för det senare året.
11 kap.
5 §
Om en privatbostadsfastighet har del i en annan samfällighet än som avses i 6 kap. 6 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), skall kontrolluppgift lämnas om privatbostadsfastighetens andel av samfällighetens inkomster som är avkastning av kapital.
Kontrolluppgift skall lämnas för fysiska personer och dödsbon av den juridiska person som förvaltar samfälligheten.
| I kontrolluppgiften skall uppgift | I kontrolluppgiften skall uppgift |
| lämnas om delägarens andel av | lämnas om privatbostadsfastighe- |
| samfällighetens inkomster till den | tens andel av samfällighetens in- |
| del denna överstiger 300 kronor. | komster till den del dessa översti- |
| ger 600 kronor. |
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
2.De nya föreskrifterna i 3 kap. 11 § tillämpas första gången vid 2004 års taxering.
3.De nya föreskrifterna i 11 kap. 5 § tillämpas första gången vid 2005 års taxering.
20
3 Ärendet och dess beredning
En dämpningsregel för fastighetsskatten
Riksdagen beslutade i december år 2001 att omräkningsförfarandet vid fastighetstaxeringen skulle upphöra fr.o.m. 2003 års fastighetstaxering. Omräkningsförfarandet innebar i princip att taxeringsvärdena justerades varje år med hänsyn till prisutvecklingen på fastigheter i den aktuella regionen. I stället infördes ett system med förenklade fastighetstaxeringar. Sådana taxeringar skall enligt det nya systemet äga rum för småhusenheter, hyreshusenheter och lantbruksenheter det tredje året under perioden mellan de allmänna fastighetstaxeringarna för respektive typ av taxeringsenhet. Detta innebär att antingen en förenklad eller en allmän fastighetstaxering kommer att äga rum vart tredje år för respektive taxeringstyp (prop. 2001/02:43, bet. 2001/02:SkU11, rskr. 2001/02:121).
I budgetpropositionen för 2002 angav regeringen att det finns skäl att kombinera de nya fastighetstaxeringsreglerna med bestämmelser om att de taxeringsvärden som kommer att fastställas vid en allmän eller en förenklad fastighetstaxering endast stegvis skall tillåtas slå igenom på uttaget av fastighetsskatt.
Den 19 juni 2002 beslutade regeringen att tillkalla en kommitté med parlamentarisk sammansättning för att se över och utvärdera reglerna om fastighetsskatt på småhus m.m., förmögenhetsskatt samt arvs- och gåvoskatt (dir. 2002:87). Kommittén har antagit namnet Egendomsskattekommittén (i fortsättningen kallad kommittén). Som en särskild fråga i kommittédirektiven angav regeringen att kommittén skulle arbeta fram ett förslag om att höjda taxeringsvärden inte omedelbart skall slå igenom på uttaget av fastighetsskatt (dämpning). Enligt direktiven borde en sådan regel konstrueras så att endast en tredjedel av en höjning slår igenom under taxeringsåret och lika mycket under vart och ett av de därpå följande åren.
Kommittén valde att behandla frågan om en dämpningsregel med förtur. I januari 2003 presenterade kommittén sitt förslag till en dämpningsregel för fastighetsskatten i delbetänkandet Egendomsskatter – Dämpningsregel för fastighetsskatten och sänkt arvsskatt (SOU 2003:3).
Delbetänkandet har remissbehandlats. Kommitténs lagförslag finns i bilaga 1. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. Remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2003/508). Regeringens förslag i avsnitt 4.4 om dämpningsregelns anpassning till reglerna om reduceringsbelopp vid om- eller tillbyggnad har beretts under hand med Riksskatteverket.
Regeringen tar nu upp delbetänkandets förslag.
Skattereduktion för vissa miljöförbättrande åtgärder
Frågan om skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer väcktes i motionen 2002/03:Fi230. Motionen avlämnades under hösten 2002 i anslutning till riksdagens behandling av budgetpropositionen för år 2003. I motionen angavs att en skattereduktion med det s.k. ROT- avdraget som förebild borde införas för att stimulera miljöförbättrande installationer. Finansutskottet tillstyrkte förslaget (bet. 2002/03:FiU1)
Prop. 2003/04:19
21
och riksdagen beslutade den 4 december 2002 att bifalla Finansutskottets förslag (rskr. 2002/03:24).
Rätten till skattereduktion skulle enligt motionen kopplas till olika typer av installationer med betydelse för miljön. Avgränsningen av de installationer som skulle omfattas borde ske med beaktande av miljönytta, energieffektivisering samt med syftet att kapa effekttoppar vid elförbrukning. Skattereduktionen borde utformas på ett kostnadseffektivt sätt och i princip inte ges för installationer som ändå kommer att genomföras. Som ett exempel på det senare nämndes installation av isolerglasfönster vid nybyggnation.
Lagstiftningen skulle enligt motionen vara tidsbegränsad och gälla under taxeringsåren
Frågan har utretts inom Regeringskansliet och en promemoria har utarbetats. Promemorians lagförslag finns i bilaga 3. Promemorian har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna och övriga som har yttrat sig finns i bilaga 4. En sammanställning över remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr Fi2003/3331).
Regeringen avser nu att ta upp promemorians förslag.
En erforderlig anmälan görs enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster.
Uppskovsavdrag vid bostadsbyte
Under det senaste året har frågan om uppskovsavdrag vid förvärv av nybyggda bostadsrättslägenheter uppmärksammats. Enligt gällande rätt kan en person som säljer sin bostad – ett småhus eller en bostadsrätt – och förvärvar ett småhus eller en bostadsrätt i ett s.k. äkta bostadsföretag få uppskov med beskattningen av kapitalvinsten. Om den förvärvade bostadsrätten är nybyggd och finns i ett bostadsföretag som ännu inte uppfyller villkoren för att vara ett äkta bostadsföretag har det gjorts gällande att uppskov inte kan ges. Frågan har utretts inom Regeringskansliet och en promemoria (Fi2003/3410) har utarbetats. Promemorians lagförslag finns i bilaga 5. Promemorian har remissbehandlats. Remisstiden gick ut den 1 september 2003. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 6. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr Fi2003/3410).
I det följande tar regeringen upp promemorians förslag.
Beloppsgräns vid beskattning av samfälligheter
Villaägarnas Riksförbund och Riksförbundet Enskilda Vägar har i en gemensam skrivelse till Finansdepartementet framställt önskemål om att regeringen skall vidta åtgärder i syfte att ändra skattereglerna angående fonderade medel för underhåll och förnyelse av gemensamhetsanläggningar. Inom Regeringskansliet har frågan utretts och en promemoria har utarbetats. Promemorians lagförslag finns i bilaga 7. Promemorian har
Prop. 2003/04:19
22
remitterats till Riksskatteverket, Lantmäteriverket, Villaägarnas Riksför- Prop. 2003/04:19 bund, Riksförbundet Enskilda Vägar, Fastighetsägarna Sverige, HSB
Riksförbund och SCB Sveriges Bostadsrättscentrum. Därutöver har synpunkter kommit in från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF. Remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2002/2971).
Regeringen tar nu upp promemorians förslag om en höjning av gränsen för skattefrihet för delägare i samfälligheter.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 25 september 2003 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilagorna
Lagrådet har lämnat lagförslagen om en dämpningsregel utan erinran. Yttrandet finns i bilaga 11.
Beträffande förslaget om skattereduktion för vissa miljöförbättrande åtgärder har Lagrådet haft synpunkter på vissa paragrafers utformning. Regeringen har justerat lagförslaget efter Lagrådets synpunkter. Vidare har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten. Lagrådets yttrande finns i bilaga 12. Förslaget till ändringar i 10 kap. 13 a § skattebetalningslagen (1997:483) har inte remitterats till Lagrådet eftersom det är av sådan lagteknisk enkel beskaffenhet att Lagrådets yttrande skulle sakna betydelse. Samma sak gäller förslaget i 11 kap. 9 § samma lag såvitt gäller den ordning i vilken skattereduktion skall avräknas.
Beträffande lagförslagen om uppskovsavdrag vid bostadsbyten har Lagrådet föreslagit vissa justeringar av lagtexten. Synpunkterna behandlas i avsnitt 6.2.1. Vissa redaktionella ändringar har härutöver gjorts i förhållande till lagrådsremissens lagförslag. Lagrådets yttrande finns i bilaga 13.
Ändringsförslagen avseende beloppsgräns vid beskattning av samfälligheter i 15 kap. 10 §, 39 kap. 26 § och 42 kap. 29 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, samt 11 kap. 5 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter, LSK, har inte granskats av Lagrådet. Lagändringarna som föreslås i IL och LSK, som består av konsekvensändringar, är enligt regeringens mening tekniskt okomplicerade och det finns därför inte anledning att höra Lagrådet.
| 4 | En dämpningsregel för fastighetsskatten | |
| 4.1 | Införande av en dämpningsregel | |
| Regeringens förslag: En regel införs för att dämpa uttaget av fastighets- | ||
| skatt vid höjda taxeringsvärden. | ||
| Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens. | ||
| Remissinstanserna: En övervägande del av remissinstanserna tillstyr- | ||
| ker eller har ingen erinran mot införandet av en dämpningsregel. Avstyr- | ||
| ker förslaget gör endast Landsorganisationen i Sverige som menar att det | ||
| inte finns något behov av en dämpningsregel eftersom begränsningsre- | ||
| geln för fastighetsskatt ger ett fullgott skydd mot de eventuella negativa | 23 | |
effekter som fastighetsskatten kan ge upphov till. Ett flertal remissinstanser menar att förslaget innebär ytterligare undantag och krångel i en redan svåröverskådlig lagstiftning och att det bör betraktas som en övergångslösning i avvaktan på ett slutligt förslag från kommittén. Många menar också att förslaget i förening med begränsningsregeln påvisar att fastighetsbeskattningen är ett växande ekonomiskt problem för allt fler fastighetsägare. Därutöver anför flera remissinstanser att förslaget inte tar sikte på de likviditets- och kostnadsproblem som en alltför hög skattenivå kan medföra.
Skälen för regeringens förslag: Uttaget av fastighetsskatt har de senaste åren begränsats genom sänkta skattesatser och genom att taxeringsvärdena för småhus och bostadshyreshus varit frysta vilket har inneburit att någon årlig omräkning inte har skett. Frysningen upphörde vid årsskiftet 2000/01. De stigande fastighetspriserna på många håll i landet skulle ha lett till kraftiga förändringar i fastighetsskatteuttaget om inte balanserande åtgärder hade vidtagits. För att motverka ett alltför högt skatteuttag har skattsatsen sänkts i olika omgångar, senast till 1,0 procent för småhus och till 0,5 procent för hyreshus (bostadsdelen) med retroaktiv verkan fr.o.m. den 1 januari 2001. För att begränsa skatteuttaget för hushåll med låga inkomster och höga fastighetsskatter har det även införts en begränsningsregel som innebär att fastighetsskatten under vissa förutsättningar inte skall överstiga 5 procent av hushållsinkomsten. Be- gränsningsregeln infördes med retroaktiv verkan fr.o.m. 1 januari 2001 (prop. 2001/02:3, bet. 2001/02:SkU3, rskr. 2001/02:59).
Det nya fastighetstaxeringssystemet med allmänna och förenklade fastighetstaxeringar innebär att
Bestämmelserna bör gälla för alla taxeringsenheter som är inrättade för bostäder oavsett om de används för permanent boende eller ej. Det innebär att de bör gälla för småhusenheter, bostadsdelen på hyreshusenheter samt småhus med tillhörande tomtmark på lantbruksenheter.
När det gäller fastigheter i utlandet är beskattningen knuten till fastighetens marknadsvärde och inte till taxeringsvärdet. Anledningen till detta är att man i normala fall inte har tillgång till något taxeringsvärde eller motsvarande för fastigheter i utlandet. Med hänsyn härtill finns det inte samma behov av särskilda åtgärder för att dämpa uttaget av fastighetskatt för utlandsfastigheter. Dämpningsregeln bör därför inte omfatta fastigheter utomlands.
En dämpningsregel som motverkar kraftiga språngvisa höjningar av underlaget för fastighetsskatt medför en jämnare utveckling av skatteuttaget. Fastighetsägarna får således längre tid för att anpassa sig till de ekonomiska effekter som högre taxeringsvärden innebär. Det bör dock
Prop. 2003/04:19
24
betonas att en regel av det slag som här föreslås inte i första hand tar sik- Prop. 2003/04:19 te på att lösa det likviditets- och kostnadsproblem som uttaget av fastig-
hetsskatt kan medföra. Syftet är främst att motverka stora höjningar av skatteuttaget vid beskattningstillfällena.
| 4.2 | Dämpningsregelns utformning | |||
| Regeringens förslag: Dämpningsregeln innebär att om taxeringsvär- | ||||
| det på en småhusenhet, en hyreshusenhet (bostadsdelen) eller ett små- | ||||
| hus med tillhörande tomtmark på en lantbruksenhet höjs vid en fastig- | ||||
| hetstaxering, skall höjningen inte omedelbart slå igenom på uttaget av | ||||
| fastighetsskatt. I stället skall höjningen fördelas lika mellan de år som | ||||
| återstår av den löpande taxeringsperioden. | ||||
| Dämpningsregeln skall tillämpas när taxeringsvärdet har höjts vid | ||||
| såväl allmänna och förenklade som särskilda fastighetstaxeringar. | ||||
| Om en särskild fastighetstaxering lett till att en taxeringsenhet eller | ||||
| en del av en taxeringsenhet fått ett lägre värde, skall underlaget för | ||||
| fastighetsskatten för vart och ett av åren fram till nästa allmänna eller | ||||
| förenklade fastighetstaxering beräknas på grundval av det nya värdet, | ||||
| om inte det dämpade värdet som gäller under beskattningsåret är läg- | ||||
| re. | ||||
| Dämpningsregeln skall inte tillämpas när ett taxeringsvärde har fast- | ||||
| ställts i samband med att en ny taxeringsenhet har bildats eller en taxe- | ||||
| ringsenhets typ har ändrats. | ||||
| Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. | ||||
| Kommittén föreslog dock att även taxeringsvärden som fastställts i sam- | ||||
| band med att en ny taxeringsenhet har bildats eller en taxeringsenhets typ | ||||
| har ändrats, skall omfattas av dämpningsregeln. | ||||
| Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har lämnat syn- | ||||
| punkter på förslagets utformning. HSB:s Riksförbund och SBC Bostads- | ||||
| rättscentrum anser att den föreslagna bestämmelsen ger en utjämning | ||||
| över en alltför kort tid. Underlaget för beskattning av bostäder bör beräk- | ||||
| nas som ett rullande genomsnitt för ett antal fastighetstaxeringar under en | ||||
| tidsperiod motsvarande en konjunkturcykel, dvs. ca nio år. Vidare bör | ||||
| dämpningsregeln för att vara neutral även innefatta inkomstbeskattningen | ||||
| eftersom den inkomstskatt som bostadsrättsföreningarna betalar är base- | ||||
| rad på taxeringsvärdet. När den bara omfattar fastighetsskatten betyder | ||||
| det för bostadsrättsföreningar att den endast avser en del av den löpande | ||||
| beskattningen. Riksskatteverket menar att genom den föreslagna dämp- | ||||
| ningsregeln kommer kopplingen mellan åsatt taxeringsvärde och under- | ||||
| lag för fastighetsskatt respektive underlag för förmögenhetsskatt att bli | ||||
| otydlig. Informationsinsatserna till fastighetsägarna kommer därför att få | ||||
| en ökad betydelse jämfört med tidigare. | ||||
| Skälen för regeringens förslag: Fastighetsskatten skall enligt nuva- | ||||
| rande regler beräknas på grundval av det taxeringsvärde som gäller under | ||||
| beskattningsåret (2 § femte stycket lagen om statlig fastighetsskatt, FSL). | ||||
| Fastighetsskatten beräknas som en viss procent av taxeringsvärdet. För | ||||
| småhus på lantbruksenhet utgörs dock underlaget för fastighetsskatten av | ||||
| bostadsbyggnadsvärdet och tomtmarksvärdet (3 § första stycket a FSL). | 25 | |||
Detta beror på att det för ett småhus på en lantbruksenhet inte fastställs Prop. 2003/04:19 något särskilt taxeringsvärde. Varje småhus på en lantbruksenhet utgör
normalt en värderingsenhet och tillhörande mark en annan värderingsenhet. För ett småhus med tillhörande tomtmark på en lantbruksenhet bestäms värden dels för byggnaden, dels för marken, vilka sedan ingår som delar i det taxeringsvärde som fastställs vid fastighetstaxeringen.
Med de i avsnitt 4.1 angivna utgångspunkterna bör en dämpningsregel utformas på följande sätt. Om taxeringsvärdet höjs vid en fastighetstaxering av en småhusenhet, en hyreshusenhet (bostadsdelen) eller ett småhus med tillhörande tomtmark på en lantbruksenhet, skall höjningen inte omedelbart slå igenom på uttaget av fastighetsskatt. I stället skall höjningen fördelas lika mellan de år som återstår av den löpande taxeringsperioden. Med uttrycket löpande taxeringsperiod avses enligt 1 kap. 3 § tredje stycket FTL tiden från ingången av det taxeringsår då allmän eller förenklad fastighetstaxering sker av en taxeringsenhet till ingången av det taxeringsår då allmän eller förenklad fastighetstaxering av taxeringsenheten sker nästa gång.
Allmän eller förenklad fastighetstaxering sker vart tredje år för respektive typ av taxeringsenhet. I dessa fall medför dämpningsregeln att en höjning av taxeringsvärdet eller en del av värdet kommer att fördelas lika över de tre år som den löpande taxeringsperioden består av. Således kommer underlaget för fastighetsskatten under det första året av den löpande taxeringsperioden att utgöras av det tidigare värdet ökat med en tredjedel av höjningen, under det andra året, det tidigare värdet ökat med två tredjedelar av höjningen och under det tredje året, det nya värdet.
Exempel 1
Om taxeringsvärdet för ett småhus vid allmän fastighetstaxering 2003 höjs från 2 000 000 kr till 2 600 000 kr skall underlaget för fastighetsskatt för det år höjningen sker (inkomsttaxeringen 2004) uppgå till (2 000 000 + 1/3 av 600 000 =) 2 200 000 kr. För de två följande åren skall underlaget uppgå till 2 400 000 kr respektive 2 600 000 kr. Först vid inkomsttaxeringen 2006 kommer således det nya taxeringsvärdet att ligga till grund för beskattningen.
Till skillnad från vad som gäller vid de årliga omräkningarna – som endast skall återspegla den allmänna prisutvecklingen – kan förändrade taxeringsvärden vid allmän och förenklad fastighetstaxering bero på andra faktorer än prisutvecklingen. Värdeförändringen kan till exempel bero på en om- eller tillbyggnad eller någon annan förändring i byggnadens fysiska beskaffenhet. En annan orsak kan vara fastighetsreglering eller en annan indelning i taxeringsenheter. I de fall en fastighet får ett nytt taxeringsvärde vid en särskild fastighetstaxering har förändringen alltid andra orsaker än en förändring i den allmänna prisutvecklingen.
Särskild fastighetstaxering skall göras varje år med undantag för de år då allmän eller förenklad fastighetstaxering sker. Den särskilda fastighetstaxeringen resulterar i ett förändrat taxeringsvärde bara när något särskilt har hänt med fastigheten, t.ex. om en ny fastighet har bildats eller om arealen har ändrats eller om det har byggts ett nytt hus på fastigheten. Ny taxering kan också behöva göras om det gjorts en om- eller tillbyggnad. Ny taxering skall också ske om en byggnad på fastigheten rivits, brunnit ned eller förts bort. En ytterligare grund för ny taxering är om
fastighetens värde har förändrats genom myndighetsbeslut av olika slag.
26
Att från dämpningsregeln undanta förändringar i taxeringsvärdet som inte beror på den allmänna prisutvecklingen skulle medföra problem de år då det särskilda fastighetstaxeringsförfarandet ersätts av en allmän eller en förenklad fastighetstaxering, vilket kommer att ske vart tredje år för respektive typ av taxeringsenhet. Detta beror på att det vid dessa fastighetstaxeringar skall göras en i stort sett förutsättningslös klassificering av varje taxeringsenhet som är föremål för taxering. Att i efterhand särskilja hur förändringar av taxeringsvärdet fördelar sig mellan den allmänna prisutvecklingen och andra faktorer är komplicerat. Ett sådant arbete skulle också kräva kraftigt ökade administrativa insatser från skatteförvaltningens sida. För att dämpningsregeln skall kunna hanteras maskinellt inom ramen för nuvarande system måste regeln göras förhållandevis schabloniserad. Det finns således starka skäl för att låta dämpningsregeln tillämpas vid alla höjningar av taxeringsvärdet oavsett vad som har orsakat höjningen.
Det sagda innebär att en höjning av taxeringsvärdet vid en allmän eller en förenklad fastighetstaxering kommer att dämpas även om höjningen inte beror på den allmänna prisutvecklingen utan enbart på faktiska förändringar av fastigheten. Om sådana förändringar sker under löpande taxeringsperiod skall normalt en ny taxering av fastigheten ske i samband med en särskild fastighetstaxering. Om höjningar av taxeringsvärdet skall dämpas vid allmänna eller förenklade fastighetstaxeringar men däremot inte vid särskilda fastighetstaxeringar, finns det risk för att ombyggnader och andra värdehöjande åtgärder förläggs till de år då det sker en allmän eller en förenklad fastighetstaxering. Det är naturligtvis inte bra om bestämmelserna om beskattning av fastigheter får en avgörande betydelse för när en fastighetsägare väljer att göra en ombyggnad eller någon annan åtgärd på fastigheten. För att undvika sådana konsekvenser bör dämpningsregeln tillämpas även de år då det inte sker någon allmän eller förenklad fastighetstaxering. Således bör även höjningar av taxeringsvärdet som skett vid en särskild fastighetstaxering dämpas.
Dämpningsregeln bör alltså tillämpas när taxeringsvärdet har höjts vid såväl allmänna och förenklade som särskilda fastighetstaxeringar. Om värdet på en taxeringsenhet eller en del av en taxeringsenhet först höjs vid en allmän eller en förenklad fastighetstaxering och därefter höjs igen vid en särskild fastighetstaxering, kommer båda höjningarna att dämpas.
Exempel 2
Förutsättningarna är desamma som i exempel 1. Taxeringsvärdet för ett småhus höjs vid allmän fastighetstaxering 2003 från 2 000 000 kr till 2 600 000 kr. För det år höjningen sker (inkomsttaxeringen 2004) skall underlaget för fastighetsskatt uppgå till (2 000 000 + 1/3 av 600 000 =) 2 200 000 kr. För de två följande åren skall underlaget uppgå till 2 400 000 kr respektive 2 600 000 kr.
Antag sedan att fastighetsägaren genomför en omfattande renovering av fastigheten. Under 2004 sker därför en särskild fastighetstaxering och fastigheten åsätts ett nytt taxeringsvärde som bestäms till 3 400 000 kr, dvs. en höjning i förhållande till det senast fastställda taxeringsvärdet med 800 000 kr. Dämpningsregeln innebär att även denna höjning skall fördelas proportionellt mellan de år som återstår av den löpande taxeringsperioden. I det här fallet återstår två år. Det nya taxeringsvärdet gäller från ingången av år 2004 men vid inkomsttaxeringen 2005 skall underlaget för fastighetsskatt beräknas på grundval av det dämpade värdet om 2 400 000 kr plus (800 000 / 2=) 400 000 kr, sammanlagt 2 800 000 kr. Vid inkomsttaxeringen 2006 kommer det nya taxeringsvärdet om 3 400 000 kr att ligga till grund för beskattningen.
Prop. 2003/04:19
27
Om värdet har höjts vid en allmän eller förenklad fastighetstaxering och Prop. 2003/04:19 därefter sänks vid en särskild fastighetstaxering, bör underlaget för fas-
tighetsskatten för vart och ett av åren fram till nästa allmänna eller förenklade fastighetstaxering beräknas på grundval av det nya värdet, om inte det dämpade värdet som gäller under beskattningsåret är lägre.
Exempel 3
Om taxeringsvärdet för ett fritidshus vid allmän fastighetstaxering 2003 höjs från 600 000 kr till 720 000 kr skall underlaget för fastighetsskatt för det år höjningen sker uppgå till (600 000 + 1/3 av 120 000 =) 640 000 kr. För de två följande åren skall underlaget uppgå till 680 000 kr respektive 720 000 kr. Det nya taxeringsvärdet kommer att ligga till grund för beskattningen vid inkomsttaxeringen 2006.
Därefter sker en förändring på fastigheten som motiverar en sänkning av taxeringsvärdet med 30 000 kr. Vid särskild fastighetstaxering 2004 åsätts ett nytt taxeringsvärde som bestäms till 690 000 kr. Dämpningsregeln innebär att underlaget för fastighetsskatt för vart och ett av åren fram till nästa förenklade fastighetstaxering skall beräknas på grundval av det lägsta av det nya taxeringsvärdet och det dämpade värdet som gäller under beskattningsåret. Underlaget skall därför vid inkomsttaxeringen 2005 bestämmas till det dämpade värdet 680 000 kr eftersom det är lägst. Vid inkomsttaxeringen 2006 skall det nya taxeringsvärdet på 690 000 kr ligga till grund för beskattningen.
De ovan redovisade exemplen har tagit sikte på värdeförändringar på en och samma taxeringsenhet. Ibland inträffar emellertid sådana ändrade förhållanden som gör att en ny taxeringsenhet bör bildas eller att en eller flera taxeringsenheter bör ombildas. Det kan t.ex. vara fråga om att en fastighet nybildas genom fastighetsbildning eller att en fastighet ombildas genom att arealen minskas eller ökas till följd av avstyckning, sammanläggning eller ägarbyte. Sådana ändrade förhållanden föranleder som tidigare nämnts en särskild fastighetstaxering enligt 16 kap. 2 § FTL, utom de år det är en allmän eller en förenklad fastighetstaxering för respektive taxeringsenhetstyp. När det gäller ombildningsfallen kan det vara svårt att särskilja hur en förändring av taxeringsvärdet fördelar sig mellan den allmänna prisutvecklingen och faktorer som har med själva ombildningen att göra. Även ombildningsfallen bör därför omfattas av dämpningsregeln för det fall taxeringen resulterar i att taxeringsvärdet höjs.
När det däremot gäller nybildade taxeringsenheter är situationen en annan. Något tidigare taxeringsvärde att jämföra med finns inte. Motiven för dämpningsregeln - att undvika kraftiga språngvisa höjningar - gör sig därför inte gällande i fråga om nybildade fastigheter. Samma sak gäller när en taxeringsenhet ändras från en typ till en annan. Taxeringsvärden som fastställs i samband med att en ny taxeringsenhet bildas eller att en taxeringsenhets typ ändras bör därför inte omfattas av dämpningsregeln.
Förslaget om dämpningsregelns utformning föranleder införandet av en ny bestämmelse, 2 a § FTL, och ändringar i 3 § FTL.
4.3Dämpningsregelns anpassning till bestämmelserna om nedsättning av fastighetsskatt vid nybyggnation
Regeringens bedömning: Någon särskild reglering för att anpassa dämpningsregeln till bestämmelserna om nedsättning av fastighetsskatt vid nybyggnation behövs inte.
28
| Kommitténs bedömning: Överensstämmer med regeringens. | Prop. 2003/04:19 | |
| Remissinstanserna: Frågan berörs inte av remissinstanserna. | ||
| Skälen för regeringens bedömning: För ett nybyggt hus inrättat för | ||
| bostäder betalas enligt bestämmelserna i 3 § andra stycket FSL ingen | ||
| fastighetsskatt de första fem åren och endast halv fastighetsskatt de fem | ||
| därpå följande åren. För fastigheter med nybyggnation fastställs emeller- | ||
| tid taxeringsvärden i vanlig ordning. När fastighetsskatt väl börjar betalas | ||
| kommer fastigheten in i dämpningssystemet som om den varit med hela | ||
| tiden. Om nedsättningen endast avser en del av fastigheten kommer | ||
| dämpningen att proportioneras i förhållande till underlaget för fastighets- | ||
| skatten för respektive del av fastigheten. Regeringens bedömning är så- | ||
| ledes att det inte behövs någon särskild reglering för att anpassa dämp- | ||
| ningsregeln till bestämmelserna om nedsättning av fastighetsskatt vid | ||
| nybyggnation. | ||
| Exempel 4 | ||
| Ett hus byggdes år 2001. År 2002 åsattes fastigheten taxeringsvärdet 1 000 000 kr. Vid | ||
| allmän fastighetstaxering 2003 åsätts fastigheten taxeringsvärdet 1 100 000 kr. Fastighe- | ||
| ten kommer att vara befriad från fastighetsskatt åren |
||
| halv skatt åren |
||
| följande taxeringsvärden: | ||
| Förenklad år 2006: | 1 400 000 kr | |
| Allmän år 2009: | 2 000 000 kr | |
| Förenklad år 2012: | 2 600 000 kr | |
Tabell 1 Skattens utveckling och fördelning mellan taxeringsåren.
| År | 3 § | Taxeringsvärde | Underlag | Egentlig skatt | Debiterad skatt |
| 2004 | fri | 1 100 000 | 1 033 000 | 10 330 | 0 |
| 2005 | fri | 1 100 000 | 1 066 000 | 10 660 | 0 |
| 2006 | fri | 1 100 000 | 1 100 000 | 11 000 | 0 |
| 2007 | fri | 1 400 000 | 1 200 000 | 12 000 | 0 |
| 2008 | halv | 1 400 000 | 1 300 000 | 13 000 | 6 500 |
| 2009 | halv | 1 400 000 | 1 400 000 | 14 000 | 7 000 |
| 2010 | halv | 2 000 000 | 1 600 000 | 16 000 | 8 000 |
| 2011 | halv | 2 000 000 | 1 800 000 | 18 000 | 9 000 |
| 2012 | halv | 2 000 000 | 2 000 000 | 20 000 | 10 000 |
| 2013 | hel | 2 600 000 | 2 200 000 | 22 000 | 22 000 |
| 2014 | hel | 2 600 000 | 2 400 000 | 24 000 | 24 000 |
| 2015 | hel | 2 600 000 | 2 600 000 | 26 000 | 26 000 |
4.4Dämpningsregelns anpassning till reglerna om reduceringsbelopp vid om- eller tillbyggnad
Regeringens förslag: Reduceringsbeloppet i 3 a § lagen om statlig fastighetsskatt skall i likhet med vad som gäller i dag räknas av från det gällande taxeringsvärdet. Om däremot en tillämpning av dämpningsregeln skulle leda till att underlaget för fastighetskatten blir lägre än vad som följer av reduceringsmetoden, skall skatten i stället beräknas med tilllämpning av dämpningsregeln.
29
Kommitténs förslag: Kommittén har inte lämnat något förslag i den här delen.
Remissinstanserna: Riksskatteverket påpekar att förslaget om en dämpningsregel bör förtydligas med avseende på hur bestämmelsen skall hanteras i kombination med regeln om reducerad fastighetsskatt vid om- eller tillbyggnad av bostadsdelen på hyreshus i 3 a § FSL.
Regeringens förslag har beretts med Riksskatteverket under hand. Verket har därvid inte haft några invändningar mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: I 3 a § FSL finns en möjlighet till reduktion av fastighetsskatten på hyreshusenheter med byggnader som innehåller bostäder om det taxeringsvärde som utgör underlag för fastighetsskatten har höjts till följd av en om- eller tillbyggnad. Ett reduceringsbelopp motsvarande den höjning av taxeringsvärdet som beror på byggnationen fastställs. Fastighetsskatten beräknas därefter på taxeringsvärdet minskat med reduceringsbeloppet under de första fem kalenderåren som det höjda taxeringsvärdet ligger till grund för fastighetsskatten och minskat med halva reduceringsbeloppet de därpå följande fem kalenderåren.
Bestämmelsen infördes för att stimulera om- eller tillbyggnader på ett likartat sätt som tidigare hade skett i fråga om nybyggnation. Tanken är att en höjning av taxeringsvärdet som beror på en om- eller tillbyggnad inte omedelbart skall leda till höjd fastighetsskatt.
Som redogjorts för i avsnitt 4.2 omfattar även den nu föreslagna dämpningsregeln höjningar av taxeringsvärdet som beror på värdehöjande förändringar som om- och tillbyggnad. Om dämpningsregeln och bestämmelserna om reducering av fastighetsskatten kombineras, kan det leda till att värdehöjande förändringar som beror på om- eller tillbyggnad blir dubbelt beaktade. I vissa fall skulle det kunna leda till att underlaget för fastighetsskatten blir lägre än det underlag som gällde tidigare trots att taxeringsvärdet har höjts. Enligt regeringens mening bör därför dämpningsregeln inte kunna tillämpas i kombination med reglerna om reducering av fastighetsskatten.
Det sagda innebär att reduceringsbeloppet även fortsättningsvis bör räknas av från det taxeringsvärde som gäller. Om däremot en tillämpning av dämpningsregeln skulle leda till att underlaget för fastighetskatten blir lägre än vad som följer av reduceringsmetoden, bör skatten i stället beräknas med tillämpning av dämpningsregeln. Det innebär att i de fall ett reduceringsbelopp har bestämts, kan det skifta från kalenderår till kalenderår vilken metod som kommer att användas för att bestämma underlaget för fastighetsskatten.
Förslaget föranleder ändringar i 3 a § FSL.
Exempel 5
Vid en förenklad fastighetstaxering 2004 (hyreshus) höjs taxeringsvärdet för bostadsdelen från 10 000 000 till 16 000 000 kr. En ombyggnad har ägt rum och motsvarande taxeringsvärde skulle ha bestämts till 13 000 000 kr om ombyggnaden inte hade gjorts. Re- duceringsbeloppet bestäms till 3 000 000 kr. Vid de kommande fastighetstaxeringarna åsätts hyreshusets bostadedel följande taxeringsvärden.
| Allmän år 2007: | 19 000 000 kr |
| Förenklad år 2010: | 25 000 000 kr |
| Allmän år 2013: | 28 000 000 kr |
Prop. 2003/04:19
30
Av tabellen nedan framgår vad underlaget för fastighetsskatten skulle bli om reduce- Prop. 2003/04:19 ringsregeln (Underlag/R) respektive dämpningsregeln (Underlag/D) lades till grund för
beräkningen. Siffrorna avser miljoner kr.
Tabell 2 Underlag för fastighetsskatten med tillämpning av reduceringsregeln respektive dämpningsregeln
| Inkomstår | Taxeringsvärde | Reducering | Underlag/R | Underlag/D |
| 2004 | 16 000 000 | 3 000 000 | 13 000 000 | 12 000 000 |
| 2005 | 16 000 000 | 3 000 000 | 13 000 000 | 14 000 000 |
| 2006 | 16 000 000 | 3 000 000 | 13 000 000 | 16 000 000 |
| 2007 | 19 000 000 | 3 000 000 | 16 000 000 | 17 000 000 |
| 2008 | 19 000 000 | 3 000 000 | 16 000 000 | 18 000 000 |
| 2009 | 19 000 000 | 1 500 000 | 17 500 000 | 19 000 000 |
| 2010 | 25 000 000 | 1 500 000 | 23 500 000 | 21 000 000 |
| 2011 | 25 000 000 | 1 500 000 | 23 500 000 | 23 000 000 |
| 2012 | 25 000 000 | 1 500 000 | 23 500 000 | 25 000 000 |
| 2013 | 28 000 000 | 1 500 000 | 26 500 000 | 26 000 000 |
I tabellen har det alternativ som leder till det lägsta beskattningsunderlaget och som faktiskt kommer att ligga till grund för beskattningen markerats med fet stil. I exemplet kommer alltså dämpningsregeln att tillämpas åren 2004, 2010, 2011 och 2013 medan reduceringsmetoden kommer att tillämpas övriga år.
4.5Processuella och administrativa frågor
Dämpningsregelns konstruktion medför att den skall beaktas automatiskt av skattemyndigheten i samband med inkomsttaxeringen. Fastighetsägaren behöver alltså inte själv ansöka om nedsättning av underlaget för fastighetsskatt. Eftersom dämpningsregeln således kommer att omfattas av inkomsttaxeringsbeslutet kan tillämpningen av regeln bli föremål både för omprövning av skattemyndigheten och överklagande till allmän förvaltningsdomstol.
För skatteförvaltningens del innebär dämpningsregeln att nya skatteadministrativa rutiner måste införas, i allt väsentligt genom förändrade
4.6Ikraftträdande
Regeringens förslag: De nya reglerna träder i kraft den 31 december 2003. Det innebär att dämpningsregeln kommer att tillämpas första gången för småhusenheter vid 2004 års taxering, för hyreshusenheter vid 2005 års taxering och för lantbruksenheter vid 2006 års taxering.
Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förutom att kommittén föreslog att bestämmelserna skall träda i kraft den 1 juli 2003.
Remissinstanerna: Ingen remissinstans kommenterar förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Det nya systemet med allmänna och
förenklade fastighetstaxeringar innebär att
31
bruksenheter kommer att taxeras om vart tredje år. Omräkningsförfaran- Prop. 2003/04:19 det slopas successivt fr.o.m. år 2003. Omräkning skall dock äga rum
fram till dess respektive typ av taxeringsenhet är föremål för allmän eller förenklad fastighetstaxering. För småhusenheterna genomfördes en allmän fastighetstaxering år 2003 och deras värden omräknas således inte längre. Hyreshusenheterna kommer däremot att omräknas år 2003 och lantbruksenheterna åren 2003 och 2004. Det innebär att dämpningsregeln tillämpas första gången för småhusenheter vid 2004 års inkomsttaxering, för hyreshusenheter vid 2005 års inkomsttaxering och för lantbruksenheter vid 2006 års inkomsttaxering. Äldre bestämmelser kommer att tillämpas för småhusenheter t.o.m. 2003 års taxering, för hyreshusenheter t.o.m. 2004 års taxering och för lantbruksenheter t.o.m. 2005 års taxering.
När dämpningsregeln tillämpas första gången för respektive typ av taxeringsenhet kommer det nya taxeringsvärdet att jämföras med ett taxeringsvärde som fastställts genom omräkning. Det beror på att omräkning kommer att ske fram till dess att en allmän eller en förenklad fastighetstaxering äger rum. För t.ex. småhus, där en allmän fastighetstaxering ägde rum år 2003, kommer jämförelsen att göras med det taxeringsvärde som fastställdes vid omräkningen år 2002.
5Skattereduktion för vissa miljöförbättrande åtgärder
| 5.1 | Nedsatt fastighetsskatt, bidrag eller skattereduktion? | |||
| Regeringens förslag: Stimulans för att vidta miljöförbättrande instal- | ||||
| lationer skall ges i form av en skattereduktion. | ||||
| Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. | ||||
| Remissinstanserna: Statens energimyndighet, Boverket, Astma- och | ||||
| Allergiförbundet, Sveriges byggindustrier, Villaägarnas Riksförbund | ||||
| samt Glasbranschföreningen påtalar att en investering i den typ av instal- | ||||
| lationer som föreslås i promemorian kommer att leda till ett höjt taxe- | ||||
| ringsvärde och därigenom höjd fastighetsskatt, vilket motverkar syftet | ||||
| med förslaget. Boverket förordar att för det fall att förslaget skall genom- | ||||
| föras bör det inte ske som en skattereduktion utan som en kreditering av | ||||
| skattekontot. Det blir därigenom möjligt att göra en prövning av ärende- | ||||
| na vilket Boverket anser viktigt ur miljösynpunkt. Hovrätten för Västra | ||||
| Sverige anser att det är otillfredsställande att den aktuella reformen | ||||
| genomförs i form av ett skatteavdrag, i stället för ett bidrag, vilket skulle | ||||
| förenkla betydligt, framför allt för den enskilde. Även Naturvårdsverket | ||||
| framför att bidragsformen bör övervägas. | ||||
| Skälen för regeringens förslag: Miljöinstallationer och andra förbätt- | ||||
| ringsarbeten kan påverka en fastighets marknadsvärde och därmed dess | ||||
| taxeringsvärde. Härigenom kan i och för sig önskvärda miljöinstallatio- | ||||
| ner leda till höjd fastighetsskatt. Sambandet mellan vissa miljöinstalla- | ||||
| tioner och fastighetsskatteuttaget har uppmärksammats tidigare. Frågan | ||||
| diskuterades i Fastighetsbeskattningskommitténs slutbetänkande, Lik- | 32 | |||
formig och neutral fastighetsbeskattning, (SOU 2000:34, s. 269 – 273). Utredningen framhöll att i den mån miljöinvesteringar leder till ett ökat skatteuttag är den grundläggande orsaken att marknadsvärdet på fastigheten ökar. En undantagsregel för miljöinvesteringar skulle därför innebära ett avsteg från ett strikt tillämpat kapitalinkomstperspektiv, dvs. att taxeringsvärdet, som skall återspegla marknadsvärdet, skall utgöra bas för fastighetsskatten. Utredningen diskuterade två sätt att begränsa dessa effekter. Det ena sättet skulle innebära att fastigheter som försetts med vissa typer av installationer skulle ges en viss skatterabatt. Den andra lösningen skulle innebära att underlaget för fastighetsskatt justerades med ett belopp som motsvarar det belopp med vilket taxeringsvärdet förändras på grund av den aktuella åtgärden. En sådan åtgärd fann dock utredningen vara en mindre lämplig lösning.
Ett på så sätt beräknat underlag skulle beloppsmässigt i princip överensstämma med det taxeringsvärde som den aktuella fastigheten skulle ha fått om den aktuella miljöinvesteringen inte hade genomförts. I praktiken skulle detta alternativa värde beräknas på samma sätt som vid den vanliga taxeringen, dock med den skillnaden att man skulle utgå från att den aktuella miljöinvesteringen inte gjorts. En miljöinvesterings inverkan på en fastighets taxeringsvärde beror bl.a. på den allmänna prisnivån i det aktuella området och med detta system skulle varje fastighetsägare få en individuell skattereduktion som precis neutraliserade den höjda fastighetsskatten. En invändning är dock att samma slags miljöinvestering får olika "tyngd" beroende på den allmänna prisnivån i det aktuella området. Det skulle t.ex. betyda att en viss installation i Stockholm eller Göteborg skulle leda till större skattesänkning än motsvarande åtgärd någon annanstans i Sverige. Denna konsekvens är naturligtvis godtagbar om man uteslutande tar sikte på den aktuella installationens betydelse för den fastighetsskatt som skall betalas. Om man däremot betonar miljöaspekten kan bedömningen bli en annan.
Det finns emellertid andra invändningar. En regel som skulle innebära att varje fastighetsägare skulle få en skattereduktion som exakt motsvarar den fastighetsskattehöjning som miljöinstallationen skulle leda till är förenad med betydande praktiska och teoretiska komplikationer. Detta bl.a. beroende på att det är Skatteverket som utformar de frågor som fastighetsägarna skall besvara i samband med fastighetstaxeringen. Frågorna gäller fastighetens standard och utrustning och tar sikte på att fånga upp s.k. indikatorer. Härmed avses att om det t.ex. finns isolerglasfönster indikerar detta en viss standardnivå även i andra hänseenden. Vilka frågor som skall ställas är inte föreskrivet i lag utan avgörs av Skatteverket. Om det i en lag skulle föreskrivas att man vid beräkning av det alternativa taxeringsvärdet skulle bortse från förekomsten av t.ex. isolerglasfönster skulle en sådan lagbestämmelse kunna bli meningslös eftersom det inte är säkert att Skatteverket ställer just den frågan. Det är inte heller lämpligt att i lag föreskriva vilka frågor Skatteverket skall ställa.
Med beaktande av denna frågas komplexitet kan regeringen för det första konstatera att syftet med förslaget bl.a. är att motverka den fastighetsskatteökning som kan bli följden av en installation. För det andra kan regeringen konstatera att det inte möjligt att inom ramen för detta förslag hantera frågan om hur en miljöinvestering eventuellt påverkar fastighetsskatten i det enskilda fallet. I den inledningsvis nämnda motionen angavs
Prop. 2003/04:19
33
att stimulansen skulle ske i form av en skattereduktion. Regeringen anser Prop. 2003/04:19 att det inte finns anledning att frångå detta. I och med att reglerna utfor-
mas som en skattereduktion bör det vara Skatteverket som skall administrera och pröva ärendena.
| 5.2 | Installationer som skall berättiga till skattereduktion | |||
| Regeringens förslag: Skattereduktion tillgodoräknas för utgifter för | ||||
| installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem och energieffek- | ||||
| tiva fönster under vissa förutsättningar. | ||||
| Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. | ||||
| Remissinstanserna: Naturvårdsverket bedömer att föreslaget sanno- | ||||
| likt kommer att få positiva miljöeffekter men att det inte är klarlagt hur | ||||
| stor miljövinsten blir i relation till skattereduktionen. Forskningsrådet för | ||||
| miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Formas, ansluter sig mot | ||||
| bakgrund av den begränsade tillgången på relevanta forskningsresultat | ||||
| till vad Riksdagens revisorers konstaterande när de för något år sedan | ||||
| utvärderade det s.k. |
||||
| liknande |
||||
| noggrant innan den införs och följas upp och utvärderas medan den är i | ||||
| kraft. Även Boverket efterlyser en utvärdering och anser dessutom att | ||||
| valet av vilka miljöförbättrande installationer som skall berättiga till skat- | ||||
| tereduktion bör motiveras. Statens institut för ekologisk hållbarhet, IEH, | ||||
| anser att en utvärdering måste ske av de föreslagna åtgärderna för att av- | ||||
| göra om dessa utgör ett miljöeffektivt och kostnadseffektivt instrument. | ||||
| IEH och Statens energimyndighet anser också att någon form av informa- | ||||
| tionsåtgärder bör kopplas till åtgärderna för att få acceptans för den nya | ||||
| tekniken. Astma- och Allergiförbundet anser att rätten till skattereduktion | ||||
| skall kopplas till hälsonyttan såväl som till nyttan för miljön. Villaägar- | ||||
| nas Riksförbund är i grunden positiv till förslaget men anser att det vore | ||||
| en bättre lösning att i stället återinföra och permanenta det tidigare ROT- | ||||
| avdraget eller att ge skattereduktion även för andra miljöinvesteringar. | ||||
| Statens energimyndighet, Värmdö kommun och SIS Miljömärkning AB | ||||
| anser att avvägningen i förslaget är rimlig med utgångspunkt från de be- | ||||
| gränsade resurser som avsatts. | ||||
| Skälen för regeringens förslag: I den remitterade promemorian före- | ||||
| slås att de åtgärder som skall berättiga till skattereduktion skall vara in- | ||||
| stallation av fönster av isolerglastyp i befintliga småhus och installation | ||||
| av biobränsleeldade uppvärmningssystem i nyproduktion av småhus. I | ||||
| den ovan angivna motionen anges isolerglasfönster och pelletsbrännare | ||||
| som exempel på åtgärder som är positiva för miljön. | ||||
| Regeringen anser med beaktande av den finansiella ram som beslutats | ||||
| av riksdagen att det är viktigt att inte splittra åtgärderna. Att endast ge | ||||
| skattereduktion för några få installationer innebär att reduktionen kan | ||||
| ligga på ett högre belopp vilket leder till en bättre stimulans. Valet av | ||||
| åtgärder blir därmed begränsat. Regeringen har därför anslutit sig till | ||||
| motionens förslag på åtgärder. Skattereduktion bör därför ges för utgifter | ||||
| för installation av energieffektiva fönster och biobränsleeldade uppvärm- | ||||
| ningssystem. De föreslagna åtgärdernas betydelse för miljön bör kunna | 34 | |||
uppmärksammas vid en utvärdering av de av riksdagen antagna miljökvalitetsmålen ”God Bebyggd Miljö” eller ”Ingen klimatpåverkan” (1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183).
5.2.1Biobränsleeldade uppvärmningssystem
Regeringens förslag: Skattereduktion får ges för utgifter för installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem i nyproducerade permanenthus.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Regeringens förslag innehåller dock ett förtydligande när det gäller underlaget för skattereduktion på så sätt att det numera klart framgår att utgift för ackumulatortank till vedeldad panna ingår i underlaget.
Remissinstanserna: Riksskatteverket, RSV, föreslår vissa förändringar i lagtexten. Boverket anser att en prövning bör ske om det vid tidpunkten för installationen fanns möjlighet att ansluta fastigheten till fjärrvärmenätet. Boverket anser även att det är tveksamt att hänvisa till Svanenmärkta produkter utan hänvisning bör i stället ske till Boverkets regler. Statens institut för ekologisk hållbarhet, IEH, anser att en ökad användning av biobränsle i småhus är bra men reglerna får inte utformas så att de motverkar en fortsatt utbyggnad av fjärrvärmenätet. IEH förordar kvalitetskrav, t.ex. de nordiska Svanenkraven, för att erhålla skattereduktion. Även Naturvårdsverket framhåller att reglerna bör utformas på ett sådant sätt att anslutning till fjärrvärmenätet inte motverkas. Statens energimyndighet tillstyrker förslaget. Myndigheten instämmer i att marknaden för biobränsleeldade uppvärmningssystem i nyproduktion behöver stimuleras. Skattereduktion bör dock kunna erhållas även för investeringar i pelletskaminer i befintliga småhus med direktverkande el som primär värmekälla. Myndigheten anser vidare att även ackumulatortank bör ingå i underlaget för skattereduktion. Astma- och Allergiförbundet framhåller att deras främsta mål är att öka användningen av fjärrvärme. Förbundet anser att endast miljögodkända pannor kan komma i fråga och att skattereduktion skall kunna ges även vid utbyte av befintliga pannor. Även Pelletsindustriernas Riksförbund anser att skattereduktion skall kunna ges i de fall en godkänd pelletsbrännare sätts in i en befintlig panna. En- ligt dess uppfattning bör också pelletskaminer omfattas av förslaget. Förbundet påtalar också att efterfrågan på pelletsbrännare till befintliga pannor i småhus nästan har halverats år 2003 jämfört med år 2002. SIS Miljömärkning AB anser att enbart utgifter för installation av s.k. Svanenmärkta eller Blommanmärkta värmekällor, vilka är nordiska respektive europeiska miljömärkningssystem, skall kunna ges skattereduktion. SIS anser vidare att det är bra att installation av pelletsbrännare i nyproducerade hus inte omfattas eftersom dessa uppvärmningssystem inte testats i sin helhet. Däremot bör pelletskaminer omfattas. Villaägarnas Riksförbund anser att skattereduktion bör kunna erhållas även vid installation i befintliga småhus.
Skälen för regeringens förslag: RSV anser att den föreslagna lagtexten bör förtydligas på så sätt att det klart framgår att en förutsättning för skattereduktion är att både inomhusluft och vatten skall värmas av det
Prop. 2003/04:19
35
biobränsleeldade uppvärmningssystemet. Regeringen delar RSV:s uppfattning att en delvis ändring av lagtexten leder till större tydlighet.
I motionen anges som exempel att skattereduktion skulle kunna ges för installation av pelletsbrännare. På marknaden finns både pelletspannor och pelletskaminer. Pelletspanna är standardbeteckningen på pannor avsedda för eldning med pellets. Dessa pannor är enligt branschen försedda med en pelletsbrännare. I flera av de pelletspannor som finns på marknaden är det möjligt att elda även annat biobränsle än pellets, t.ex. flis och säd. Utvecklingen synes gå emot att allt fler pannor kommer att kunna användas för olika typer av biobränsle. När det gäller eldning med annat biobränsle än pellets finns det inte mycket forskning. Det har gjorts försök med eldning av säd som visar att sådan eldning ger små utsläpp. Att elda med flis kan innebära problem som i första hand har att göra med att det är svårt att lagra flis.
Med den tekniska variation som finns när det gäller pannor som kan eldas med pellets är det inte alldeles enkelt att definiera vad som avses med en pelletspanna. Problemet ligger i att en ”pelletspanna” kan eldas med annat än pellets. En utgångspunkt skulle därför kunna vara att skattereduktion endast ges för de pelletspannor som i huvudsak är avsedda att eldas med pellets, även om annat biobränsle i och för sig kan användas.
Det finns i dag pannor för vedeldning och för eldning med pellets eller flis. Kunskapen om och användningen av biobränsle ökar ständigt, vilket innebär att det finns stora möjligheter till en önskvärd produktutveckling. Såväl den tekniska utrustningen som själva biobränslet kan således utvecklas. Att endast ge skattereduktion för pelletspannor avsedda för eldning av pellets skulle därför kunna motverka en sådan utveckling. Skattereduktion bör därför ges för installation av biobränsleeldade system för samtidig uppvärmning av inomhusluft och vatten. Med biobränsle avses här bränsle där biomassa är utgångsmaterial. Bränslet kan ha genomgått kemisk process eller omvandling och ha passerat annan användning.
Inom ramen för skattesystemet finns det inte utrymme för regler som innebär att skattereduktion skulle ges endast under den förutsättningen att man i det enskilda fallet kan konstatera att den aktuella installationen faktiskt har betydelse för miljön. Systemet måste bygga på att de aktuella installationerna typiskt sett har denna inverkan. En koppling till någon form av typ- eller kvalitetsmärkning vore därför önskvärd.
Enligt den remitterade promemorian skulle den aktuella anläggningen vara Svanenmärkt,
Både Svanenmärkning och
Prop. 2003/04:19
36
installationen uppfyller höga miljökrav samtidigt som det skulle vara lätt att via ett intyg eller liknande visa detta. Det är emellertid inte möjligt att i en skattelag uppställa ett villkor av innebörd att ett beslut om skattereduktion skulle bero på huruvida en viss panna har Svanenmärkning eller inte. Ett alternativ är att i lagen återge de tekniska krav som fordras för att skattereduktion skall kunna ges. Det är i praktiken knappast en framkomlig väg. Ett annat alternativ är att i lagen ange att anläggningen skall motsvara högt ställda krav och ge låga utsläpp. Med utsläpp avses då framför allt utsläpp i luften av kolväten och partiklar. Lagrådet har påpekat att ett sådant villkor är mycket allmänt hållet och att det helt överlämnas till rättspraxis att närmare precisera innebörden. Regeringen är medveten om att den valda formuleringen är allmänt hållen men konstaterar samtidigt att det inte är möjligt att i en skattelagstiftning precisera villkoren närmare. Svanenmärkning, Blommanmärkning,
Flera remissinstanser har ifrågasatt varför pelletskaminer inte omfattas av förslaget. Regeringen vidhåller dock den uppfattningen att pelletskaminer, braskaminer, kakelugnar och vedspisar inte bör ge rätt till skattereduktion. Det är bara det uppvärmningssystemet i en bostad som normalt är att anse som primärt som bör omfattas. Det finns visserligen pelletskaminer som är vattenmantlade och som är avsedda för primär uppvärmning men av förenklingsskäl bör dessa inte omfattas av möjligheten att få skattereduktion.
Skattereduktion bör vidare endast ges för installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem i nyproducerade småhus. Anledningen till detta är att stimulera efterfrågan av alternativa uppvärmningssystem i nyproduktion och att på sikt få en större flexibilitet hos husfabrikanterna vad gäller olika system för uppvärmning och varmvatten. Detta är angeläget också utifrån målet att kapa effekttoppar i elförbrukningen. I nybyggda hus installeras i dag i stor utsträckning frånluftsvärmepumpar, som fungerar mindre väl vid sträng kyla. I motionen angavs att skattereduktion inte bör ges i de fall åtgärden ändå skulle ha vidtagits. När det exempelvis gäller utbyte till pelletsbrännare i befintliga pannor och installation av pelletskamin i befintliga småhus finns i dag en efterfrågan. Ytterligare stimulansåtgärder synes därför inte vara nödvändiga.
Flera remissinstanser har påpekat vikten av att detta förslag inte utformas på ett sådant sätt att utbyggnaden av fjärrvärmenätet motverkas. Det hade i och för sig varit önskvärt att skattereduktion för installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem inte kunde ges om det vid tidpunkten för installationen hade funnits möjlighet att ansluta fastigheten till fjärrvärmenätet. Inom ramen för det ordinarie beskattningsförfarandet är det emellertid inte möjligt att uppställa ett sådant villkor.
I underlaget för skattereduktion bör utgiften för själva förbränningsanläggningen inklusive brännare, anordning för automatisk bränsletillförsel, ackumulatortank samt skorsten medräknas. Utgift för förråd för lagring av biobränslet bör däremot inte ingå i underlaget för skattereduktion. Genom att utesluta förråd undviks dessutom en mängd gränsdragnings-
Prop. 2003/04:19
37
frågor. Utgifter för arbete ingår inte heller i underlaget för skattereduk- Prop. 2003/04:19 tion. Eftersom skattereduktion endast kommer att ges vid nyproduktion
kommer installationen i de allra flesta fall att utföras av professionella hantverkare. Det skulle dessutom kunna leda till onödiga tvister om vilka utgifter för arbete som belöper på själva installationen och vilka som belöper på t.ex. ett förråd.
5.2.2Energieffektiva fönster
Regeringens förslag: Skattereduktion får ges för utgifter för installation av energieffektiva fönster i befintliga permanenthus, om fönstret har ett s.k.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag förutom att i regeringens förslag har isolerglasfönster ersatts med begreppet energieffektiva fönster.
Remissinstanserna: Statens Institut för ekologisk hållbarhet, IEH, förordar ett krav på
38
Skälen för regeringens förslag: Regeringen delar den uppfattning som förts fram av Statens energimyndighet om att det är lämpligare att använda begreppet energieffektiva fönster än isolerglasfönster.
Installation av energieffektiva fönster ger normalt ett minskat behov av energi och det bidrar också till att kapa effekttoppar. I den remitterade promemorian föreslogs att skattereduktion skulle medges för utgifter för installation av isolerglasfönster med ett
Att kräva ett
Den bästa effekten ur energisynpunkt uppnås om samtliga fönster i småhuset byts ut. Energibesparingen är dock direkt proportionell mot hur stor fönsteryta som ersätts. Det bör därför inte ställas något krav på att ett visst antal av fönstren byts ut.
I motionen angavs att reglerna om skattereduktion skulle utformas på ett kostnadseffektivt sätt och i princip inte ges för installationer som ändå skulle ha genomförts. Som exempel angavs installation av isolerglasfönster vid nyproduktion. Eftersom de fönster som i dag installeras i nyproduktion normalt har
För att uppnå de önskade energibesparingarna är det viktigt att installationerna sker på ett fackmannamässigt sätt. Exempelvis behöver den ventilation som finns i huset justeras i samband med att fönstren installeras. Om fönstren installeras rätt så minimeras dessutom risken för kondens och isbildning. Till skillnad från vad som gäller vid installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem kan man anta att ägarna i ett stort antal fall väljer att själva installera sina fönster. Att anlita fackmän för installationen bör därför stimuleras. Underlaget för skattereduktion för
Prop. 2003/04:19
39
installation av fönster bör därför omfatta såväl utgifter för material som Prop. 2003/04:19 för arbete. Utgifter för arbete bör däremot inte vara något krav för att
erhålla skattereduktion. En förutsättning för att få skattereduktion för utgifter för arbete är att den som utför arbetet innehar
| 5.3 | Fastigheter som skall omfattas | |||
| Regeringens förslag: Skattereduktion får endast ges för utgifter för | ||||
| miljöförbättrande installationer i småhus som används som perma- | ||||
| nentbostad av ägaren eller, om ägaren är ett privatbostadsföretag, av | ||||
| medlem eller delägare. Vid nyproduktion måste ägaren eller den bli- | ||||
| vande ägaren bosätta sig permanent i småhuset under nybyggnadsåret. | ||||
| Privatbostadsföretag ges inte skattereduktion vid nyproduktion. | ||||
| Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. | ||||
| Remissinstanserna: Kammarrätten i Jönköping och RSV anser att reg- | ||||
| lerna blir enklare och tydligare om det av en paragraf framgår vilka som | ||||
| kan erhålla skattereduktion. RSV vill även att bosättningskravet vid ny- | ||||
| byggnation förtydligas. HSB Riksförbund, Fastighetsägarna Sverige och | ||||
| Glasbranschföreningen anser att även hyresfastigheter skall omfattas av | ||||
| förslaget. HSB Riksförbund och SIS Miljömärkning AB påtalar att även | ||||
| privatbostadsföretag bör omfattas av möjligheten att få skattereduktion | ||||
| för installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem. Naturvårds- | ||||
| verket anser att det inte klart framgår varför hyresfastigheter undantas. | ||||
| Villaägarnas Riksförbund anser att även fritidshus bör omfattas. | ||||
| Skälen för regeringens förslag: Regeringen delar uppfattningen att | ||||
| det blir tydligare om det endast på ett ställe i lagtexten framgår vilka som | ||||
| kan erhålla skattereduktion. | ||||
| I motionen angavs att skattereduktion skulle kunna ges till permanent- | ||||
| bostäder. En finansiell ram om 50 miljoner kronor per år har satts av. | ||||
| Regeringen anser därför att det är viktigt att den finansiella ram som | ||||
| finns används på ett sådant sätt att skattereduktionen får en stimulansef- | ||||
| fekt. En småhusägare har inte möjlighet att löpande dra av utgifter för | ||||
| exempelvis utbyte av fönster. Visserligen får oftast avdrag för förbätt- | ||||
| ringsutgifter göras den dag fastigheten säljs men en möjlighet till en skat- | ||||
| tereduktion för utgifterna innebär en mer omedelbar stimulans. En små- | ||||
| husägare kan även genom en miljöinstallation få en höjning av taxe- | ||||
| ringsvärdet och därigenom en höjd fastighetsskatt vilket motverkar viljan | ||||
| att göra miljöinstallationer. Regeringen gör mot denna bakgrund den be- | ||||
| dömningen att hyresfastigheter inte skall omfattas. Inte heller fritidshus | ||||
| skall omfattas. Här kan dessutom tilläggas att ett fritidshus i de flesta fall | ||||
| inte är fullt uppvärmt under den tid då ägaren inte vistas där. Energibe- | 40 | |||
sparingen blir därför inte så stor. Skattereduktion bör enligt regeringens bedömning därför bara ges för utgifter vid installationer i småhus som är permanentbostäder.
Ett problem i sammanhanget är att det inte finns någon enhetlig definition på vad som avses med permanentbostad. I lagen (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt finns regler som tar sikte på den skattskyldiges permanentbostad. I 5 § den nämnda lagen definieras den permanenta bostaden som den bostad där den skattskyldige är folkbokförd. Motsvarande konstruktion har tillämpats i den föreslagna lagen.
Huvudregeln bör alltså vara den att en fastighetsägare har rätt till skattereduktion under förutsättning att han gjort en viss slags installation på den fastighet där han är bosatt. För att ägaren skall anses bosatt på en fastighet krävs att han rätteligen skall vara folkbokförd på fastigheten. Om man antar att den skattskyldige i början på ett visst år är folkbokförd på ett småhus och sedan flyttar till ett annat kan han eller hon ha rätt till skattereduktion för investeringar på båda fastigheterna, jfr 6 och 7 §§ folkbokföringslagen (1991:481). Om det däremot är ägarebyte till ett och samma småhus under ett år och den förste ägaren har haft utgifter för installation av energieffektiva fönster som är så höga att han kan ges skattereduktion med 10 000 kronor kan näste ägare inte erhålla någon reduktion även om han senare under samma år eller senare under lagens giltighetstid installerar ytterligare energieffektiva fönster. Om däremot den förste ägaren har köpt in fönster men ännu inte avslutat installationen av samtliga dessa fönster innan han säljer fastigheten bör denne ägare ändå kunna ges skattereduktion för de fönster han hunnit installera innan försäljningen. Återstår något utrymme upptill 10 000 kronor kan näste ägare ha rätt att utnyttja detta under förutsättning att fönstren installeras och att dessa betalas separat och inte ingår i köpeskillingen av fastigheten. En annan konsekvens av den valda systematiken är att om en fysisk person äger ett småhus som han inte bor i själv utan någon annan bor där så omfattas en sådan ägare inte av reglerna även om den som bor i huset är permanent bosatt där.
Vid en nybyggnation installeras ett uppvärmningssystem ofta innan någon person blivit folkbokförd på fastigheten. Ibland kan det till och med vara så att husfabrikanten är ägare till småhuset vid tidpunkten för installationen. I dessa fall bör skattereduktion kunna ges under förutsättning att ägaren eller beställaren bosätter sig permanent på fastigheten och att beställaren vid bosättningstidpunkten också är ägare. Bosättning skall ske under småhusets nybyggnadsår. Med nybyggnadsår avses det år då den övervägande delen av småhuset tas i bruk eller kan tas i bruk. Om småhuset är klart först sent under året kan det innebära att för att kunna erhålla skattereduktion måste ägaren vara både bosatt och folkbokförd, eller ha anmält permanent flyttning före årsskiftet.
Rätten till skattereduktion bör också kunna tillkomma vissa juridiska personer som inte skulle omfattas av reglerna om man begränsar tillämpningen till det fallet att ägaren skall vara bosatt i det aktuella småhuset. Det gäller i första hand bostadsrättsföreningar som äger småhus. När det gäller installation av energieffektiva fönster bör skattereduktion kunna ges även för bostadsrättsföreningar. När det däremot gäller installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem bör skattereduktion inte kunna ges när det är fråga om småhus som uppförs av en bostadsrättsförening. I
Prop. 2003/04:19
41
sådana fall är situationen annorlunda än när en fastighetsägare i ett direkt Prop. 2003/04:19 ägt småhus överväger de installationer som skall göras. Det kan mot
bakgrund härav ifrågasättas om en skattereduktion i föreningsfallen skulle få den avsedda stimulanseffekten.
Reglerna gäller inte bara småhus på småhusenheter utan även vissa småhus på lantbruksenheter. Ett bostadshus på en lantbruksenhet kan vara småhus om den innehåller upp till tio lägenheter. Avsikten är dock att endast småhus på lantbruk som liknar andra småhus skall omfattas. Därför sätts det för denna kategori en gräns som innebär att reglerna i lantbruksenhetsfallen endast gäller småhus som innehåller högst två bostäder.
Konsekvensen av detta är att rätten till skattereduktion tillkommer den småhusägare som under den tid som installationen gjorts ägt fastigheten och varit bosatt där. Om småhuset ägs av ett privatbostadsföretag går det inte att kräva att ägaren skall vara bosatt på fastigheten. I stället bör i ett sådant fall krävas att småhuset används för permanent boende, av medlem eller delägare. Inte heller vid nyproduktion är det alltid möjligt att ha ägar- och bosättningskrav vid själva installationstidpunkten.
| 5.4 | Skattereduktionens storlek | |||
| Regeringens förslag: Skattereduktion tillgodoräknas ägaren med 30 | ||||
| procent av den del av underlaget för skattereduktion som överstiger | ||||
| 10 000 kronor. Skattereduktion får ges med högst 10 000 kronor för | ||||
| installation av energieffektiva fönster och med högst 15 000 kronor | ||||
| för installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem per småhus | ||||
| för tiden den 1 januari 2004 – den 31 december 2006. | ||||
| Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. | ||||
| Remissinstanserna: Domstolsverket och RSV påtalar att det inte före- | ||||
| ligger överensstämmelse mellan lagtexten och promemorian när det gäl- | ||||
| ler möjligheten att ansöka om skattereduktion mer än en gång. Boverket | ||||
| anser att storleken på skattereduktionen förefaller låg med tanke på vad | ||||
| det kostar att installera energieffektiva fönster respektive biobränsleelda- | ||||
| de uppvärmningssystem. Verket anser att det ter sig tveksamt om antalet | ||||
| installationer kommer att öka. HSB Riksförbund anser inte att promemo- | ||||
| rian är helt entydig vad gäller skattereduktionens storlek för privatbo- | ||||
| stadsföretag. | ||||
| Skälen för regeringens förslag: Marknaderna för de typer av installa- | ||||
| tioner som föreslås i denna promemoria är i dagsläget begränsade. Detta | ||||
| beror framför allt på de relativt stora initiala kostnader som dessa instal- | ||||
| lationer medför men också på en betydande okunskap om dessa energief- | ||||
| fektiva alternativ. | ||||
| I promemorian föreslogs att skattereduktion för de nämnda installatio- | ||||
| nerna skulle få göras med ett belopp som motsvarar 30 procent av den | ||||
| del av underlaget för skattereduktionen som översteg 10 000 kronor. | ||||
| Skattereduktion skulle då kunna erhållas med högst 10 000 kronor för | ||||
| installation av energieffektiva fönster i befintliga småhus och med högst | ||||
| 15 000 kronor för installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem i | ||||
| nyproducerade småhus. Detta innebär att ett privatbostadsföretag får | 42 | |||
högst 10 000 kr per småhus som ingår i privatbostadsföretaget. Rege- Prop. 2003/04:19 ringen anser med beaktande av den finansiella ramen att detta är en rim-
lig nivå.
Det kan diskuteras om det i stället för att ge skattereduktion för faktiska utgifter för installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem vid nyproduktion skulle vara bättre att ge ett schablonavdrag eftersom det i vissa fall möjligen kan vara svårt att få fram den faktiska kostnad som belöper på just uppvärmningen. Generellt sett skulle ett schablonavdrag rimligen förenkla både för husproducenterna och för fastighetsägarna. När det gäller nyproducerade småhus är det vanligt att husköparen beställer ett s.k. prefabricerat småhus där en viss standard, såsom uppvärmning, ingår. För detta betalas ett paketpris. Om husköparen beställer något därutöver så avtalas om vad detta tillägg kostar och om något som ingår i paketpriset tas bort avtalas på motsvarande sätt om en reducering av priset. Eftersom skattereduktion ges endast för utgiften för material vid installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem bör det emellertid inte innebära några större problem att avgränsa vad som belöper på det biobränsleeldade uppvärmningssystemet och ange den faktiska utgiften för detta. Det bör också påpekas att en ägare till ett småhus oavsett vilken metod som används på vanligt sätt måste kunna visa dels att ett biobränsleeldat uppvärmningssystem har installerats, och dels att detta system uppfyller de kvalitetskrav som uppställs för att skattereduktionen skall kunna beviljas. Det måste således finnas ett krav på dokumentation även i det fall att beloppet skulle ges schablonmässigt. Med hänsyn till detta och då det inte synes vara svårt att redovisa de faktiska utgifterna bör det vara de faktiska utgifterna som skall ligga till grund för skattereduktionen. Lagtekniskt innebär det samma lösning som gäller för installation av energieffektiva fönster.
Om en ägare installerar energieffektiva fönster i ett och samma småhus vid ett flertal tillfällen skall den sammanlagda skattereduktionen för dessa installationer begränsas till 10 000 kronor under den tid den aktuella lagstiftningen föreslås gälla, dvs. från och med den 1 januari 2004 och till och med den 31 december 2006. Det är dock viktigt att ansökan för en installation görs inom de tidsramar som anges i lagen.
Finns det flera ägare till en fastighet bör skattereduktionen uppgå till högst så stor andel av den totala skattereduktionen för fastigheten som svarar mot delägarens andel i fastigheten när miljöinstallationen gjordes.
Om en person gör en investering och sedan avlider har hans dödsbo enligt allmänna regler rätt till skattereduktion.
5.5Ansökan och beslut
Regeringens förslag: Skatteverket beslutar om skattereduktion efter särskild ansökan. Ansökan skall ha kommit in senast den 2 maj året efter det år då den miljöförbättrande installationen utfördes. Skattereduktionen skall tillgodoräknas vid debitering av slutlig skatt på grund av taxeringen samma år eller om taxering inte sker detta år vid efterföljande taxering. Kommer ansökan in senare än 2 maj året efter det år då den miljöförbättrande installationen utfördes skall skattereduktion
43
inte kunna ges. En ansökan skall ha kommit in senast den 2 maj 2007. Beslut fattas av Skatteverket.
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.
Remissinstanserna: RSV och Statens energimyndighet föreslår att kravet på att visa att en installation uppfyller uppställda krav skall gälla även för energieffektiva fönster. RSV anser att det även skall ställas krav på att det av faktura eller motsvarande handling framgår hur stor del av kostnaden som belöper på material och hur stor del som belöper på arbete. RSV och Domstolsverket påtalar att det behövs förtydligande när det gäller ansökningstidpunkten. Boverket anser att det administrativa förfarandet skulle kunna hanteras av länsstyrelserna och Boverket på samma sätt som investeringsstimulans för byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder. Flera av de senaste energistöden har även handlagts av länsstyrelserna och Boverket och det finns därför datoriserade system för detta.
Skälen för regeringens förslag: I den ovan angivna motionen anges att det s.k.
Frågan om skattereduktion för vissa miljöinvesteringar bör dock inte hanteras inom ramen för det ordinarie taxeringsförfarandet. I stället bör – på samma sätt som gällde för
En ansökan om skattereduktion för miljöförbättringar skall vara skriftlig och ges in till Skatteverket. Ansökan skall innehålla uppgifter om sökandens personnummer eller organisationsnummer, fastighetens beteckning, sökandens andel i fastigheten, vilka miljöförbättrande installationer som utförts på fastigheten och när dessa utförts samt underlaget för yrkad skattereduktion.
Regeringen delar uppfattningen att till en ansökan för en miljöinstallation skall bifogas ett intyg eller annan handling som visar att installationen uppfyller de krav som ställs för att kunna erhålla skattereduktion. Till ansökan skall också bifogas en kopia av faktura eller annan handling där det framgår vilken installation som gjorts och utgiften för denna. Det skall framgå hur stor del av utgiften som belöper på material respektive arbete. Uppgift om när betalning skett skall också bifogas ansökan.
Ansökan om skattereduktion skall ha kommit in till Skatteverket senast den 2 maj året efter det år då installationen gjordes. En installation skall anses ha skett när samtliga moment i installationen har slutförts. Om en beviljad skattereduktion inte kan utnyttjas helt vid den taxering då den enligt ansökan skall avräknas kan den inte sparas till ett senare år. Beslut om skattereduktion på grund av en ansökan som kommit in senast den 2 maj 2005 och som avser kalenderåret 2004 avräknas vid 2005 års taxering. En ansökan som kommit in senast den 2 maj 2006 och som avser kalenderåret 2005 avräknas vid 2006 års taxering. Motsvarande gäller för
Prop. 2003/04:19
44
avräkning vid 2007 års taxering. En ansökan skall ha kommit in senast Prop. 2003/04:19 den 2 maj 2007 för att kunna prövas. Det är inte möjligt att välja vilket år
skattereduktionen skall avräknas.
5.6Omprövning, överklagande, straffansvar m.m.
Regeringens förslag: Skattebetalningslagens (1997:483) bestämmelser om debitering av slutlig skatt skall tillämpas i fråga om skattereduktionen. Skattebetalningslagens bestämmelser skall även tillämpas vid omprövningar och överklaganden. Av en särskild paragraf skall framgå att den erhållna skattereduktionen inte skall påverka anskaffningsutgifter, anskaffningsvärden eller förbättringsutgifter vid en framtida försäljning av småhuset.
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag förutom att regeringen föreslår en ny paragraf där det framgår att skattereduktionen inte skall beaktas vid beräkning av kapitalvinst vid försäljning av småhuset.
Remissinstanserna: RSV föreslår vissa lagtekniska förändringar. RSV föreslår även att det av lagtexten skall framgå att skattereduktion enligt den nu föreslagna lagen inte skall beaktas vid beräkningen av anskaffningsutgifter och förbättringsutgifter vid avyttring av småhuset.
Skälen för regeringens förslag: Skatteverkets beslut om skattereduktion bör kunna omprövas om sökanden begär det eller om det finns andra skäl. Bestämmelserna i 21 kap. skattebetalningslagen (1997:483) blir då tillämpliga. När det gäller förfarandet vid överklagande blir bestämmelserna i 22 kap. skattebetalningslagen tillämpliga.
Regeringen delar RSV:s uppfattning att lagtexten bör förtydligas på så sätt att en paragraf bör reglera omprövning och överklagande medan en annan paragraf bör reglera avräkningen av skattereduktionen vid debiteringen av slutlig skatt.
Att vid ansökan om skattereduktion uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämna oriktig uppgift som leder till att skattereduktion beviljas eller beviljas med för högt belopp omfattas av reglerna om straffansvar i skattebrottslagen (1971:69). Någon särskild straffbestämmelse kan därför inte anses behövlig i den nu föreslagna regleringen. Reglerna om skattetillägg är inte tillämpliga i dessa ärenden.
Regeringen delar RSV:s uppfattning att det av lagtexten bör framgå att de föreslagna reglerna inte påverkar den skattskyldiges rätt att vid en framtida försäljning dra av utgifter som legat till grund för skattereduktionen.
5.7Ikraftträdande
Regeringens förslag: Lagstiftningen skall gälla för miljöförbättrande installationer som påbörjats tidigast under den 1 januari 2004 och avslutats senast den 31 december 2006.
| Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. | 45 |
Remissinstanserna: Statens energimyndighet, Boverket och Pelletsin- Prop. 2003/04:19 dustriernas Riksförbund anser att lagens giltighetstid är för kort. Den
leder till en ryckighet som påverkar investeringsviljan negativt. Svenska Bioenergiföreningen föreslår att staten i framtiden prioriterar generella långsiktiga regeländringar för att underlätta den industriella utvecklingen. När förslaget nu har presenterats bör det emellertid genomföras snabbt. Elitfönster AB påpekar att branschen inte har möjlighet att erbjuda energieffektiva fönster med högst 1,2 i
Skälen för regeringens förslag: Enligt motionen bör lagstiftningen vara tidsbegränsad och gälla under taxeringsåren
5.8Följdändringar i andra lagar
Skatteverket fattar varje år beslut om skattens storlek enligt den årliga taxeringen (grundläggande beslut om årlig skatt). Slutlig skatt kan också bestämmas genom omprövningsbeslut och till följd av beslut av domstol. Av 11 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483) framgår att med slutlig skatt avses summan av skatter och avgifter enligt 11 kap. 10 § nämnda lag minskad med vissa uppräknade skattereduktioner.
Ett beslut om skattereduktion för miljöförbättrande installationer kommer att meddelas fristående och är inte ett taxeringsbeslut. Skattereduktionen kommer att tillgodoräknas den skattskyldige vid debitering av slutlig skatt. Detta föranleder en komplettering av bestämmelserna i 11 kap. 9 § skattebetalningslagen.
46
| 6 | Uppskovsavdrag vid bostadsbyte | Prop. 2003/04:19 |
6.1Gällande rätt
6.1.1Privatbostadsföretag
En ekonomisk förening eller ett aktiebolag som äger en fastighet där medlemmarna eller delägarna bor, är antingen en bostadsrättsförening, en bostadsförening eller ett bostadsaktiebolag. De civilrättsliga bestämmelserna om bostadsrättsföreningar och bostadsrätter finns i bostadsrättslagen (1991:614), BrL. Både bostadsföreningar och bostadsaktiebolag kunde bildas före den 1 juli 1930. Sådana föreningar och aktiebolag får finnas kvar men några nya får inte bildas (jfr punkt 4 av övergångsbestämmelserna till BrL).
Vid inkomstbeskattningen har man sedan länge skilt mellan äkta och oäkta bostadsföretag. I inkomstskattelagen (1999:1229), IL, används uttrycket privatbostadsföretag i stället för äkta bostadsföretag. Termen privatbostadsföretag omfattar bostadsrättsföreningar, bostadsföreningar och bostadsaktiebolag. Det finns inget särskilt uttryck i inkomstskattelagen för en förening eller ett bolag som inte uppfyller villkoren för att vara ett privatbostadsföretag. Ett sådant bostadsföretag brukar kallas ett oäkta bostadsföretag.
Huvudregeln när det gäller inkomstbeskattningen av den som äger ett hyreshus är att beskattningen sker enligt en s.k. konventionell metod. Det betyder att ägaren tar upp hyror samt andra intäkter och gör avdrag för kostnader för drift, underhåll, värdeminskning m.m. Dessa regler gäller oavsett om ägaren är en fysisk person, ett bolag eller en ekonomisk förening. Reglerna gäller också om ägaren är ett bostadsföretag. Under vissa förutsättningar – att företaget är ett privatbostadsföretag – gäller emellertid särskilda regler både för företagets inkomstbeskattning och för hur medlemmarna beskattas, t.ex. när bostaden hyrs ut eller säljs.
Definitionen av ett privatbostadsföretag finns i 2 kap. 17 § IL. Med ett privatbostadsföretag avses en svensk ekonomisk förening eller ett svenskt aktiebolag vars verksamhet till klart övervägande del skall bestå i att åt sina medlemmar eller delägare tillhandahålla bostäder i byggnader som ägs av föreningen eller bolaget.
Vid kommunalskattelagens (1928:370), KL, tillkomst infördes en definition av bostadsförening och bostadsaktiebolag som till stora delar överensstämmer med den nuvarande definitionen av privatbostadsföretag i 2 kap. 17 § IL punkten 1.
De särskilda skattereglerna som gäller för ett privatbostadsföretag innebär att den konventionella beskattningen är ersatt av en schablonbeskattning. Bestämmelser om schablonbeskattning av privatbostadsföretag infördes år 1954 (prop. 1954:37, bet. 1954:BevU18, SFS 1954:51).
Reglerna om hur schablonbeskattningen skall gå till finns i 39 kap.
47
När reglerna om schablonbeskattning först infördes överlämnades det åt rättspraxis att avgöra om en förening eller ett bolag uppfyllde förutsättningarna för att kunna schablonbeskattas. Bestämmelserna ändrades år 1957 (prop. 1957:3, bet. 1957:BevU5, SFS 1957:57). I förarbetena finns vissa uttalanden om vilka företag som skulle omfattas av schablonbeskattningen (prop. 1957:3 s. 32 f.). Riksskattenämnden meddelade år 1957 anvisningar om att bostadsföretag där minst 60 procent av hela taxeringsvärdet för företagets fastighet belöpte på lägenheter som upplåtits åt medlemmar skulle schablonbeskattas. Härefter har Riksskatteverket (RSV) vid flera tillfällen gett ut rekommendationer om gränsdragningen. De senaste är från år 1999, RSV S 1999:43.
I inkomstskattelagen har det tidigare uttrycket uteslutande eller huvudsakligen bytts ut mot till klart övervägande del. Anledningen till detta är att i inkomstskattelagen skall kvantifierande uttryck användas på ett konsekvent sätt. Till klart övervägande del skall representera cirka 60 procent och uppåt och användningen av detta uttryck innebär därför en kodifiering av praxis.
Skatterättsnämnden har i ett förhandsbesked den 21 maj 1999 kommit fram till att en bostadslägenhet som är upplåten med bostadsrätt till en juridisk person inte skall räknas in i den kvalificerade användningen (RSV:s rättsfallsprot. 20/99). Förhandsbeskedet har inte överklagats.
En förening eller ett bolag som inte uppfyller villkoren för att vara ett privatbostadsföretag skall, som sagts, beskattas konventionellt för inkomsterna. På medlemsnivå gäller på motsvarande sätt att bostadsrättsinnehavaren beskattas som medlem i en ekonomisk förening eller delägare i ett aktiebolag. Hyresvärdet motsvarar en utdelning och är därför skattepliktigt. Det betyder att om avgiften understiger vad en motsvarande hyresrätt skulle ha kostat att hyra skall överskjutande del beskattas.
Någon beskattning av hyresvärdet skall inte ske om bostaden finns i en schablonbeskattad förening, dvs. i ett privatbostadsföretag. Särskilda regler gäller vid beskattningen av kapitalvinst som uppkommer om en lägenhet i ett privatbostadsföretag säljs eller hyrs ut.
6.1.1.1Vilken tidpunkt är avgörande för bedömningen av bostadsföretagets verksamhet?
Det saknas en uttrycklig bestämmelse om vid vilken tidpunkt bedömningen av om ett bostadsföretag är ett privatbostadsföretag skall göras. När det gäller den löpande beskattningen anger RSV i sina rekommendationer att bedömningen bör göras utifrån förhållandena vid beskattningsårets utgång. Det gäller dock inte kapitalvinstbeskattningen vid avyttring av andelar i privatbostadsföretag. I det fallet gäller en särskild regel i 46 kap. 3 § IL om att bedömningen skall göras vid beskattningsårets ingång.
Regeringsrätten har i ett rättsfall (RÅ 2001 ref. 74) angående uppskovsavdrag ansett att bestämmelsen i 2 kap. 10 § IL är avgörande för tidpunkten att bedöma vad som är ett privatbostadsföretag. Bestämmelsen tar sikte på den löpande beskattningen av en bostadsrätt, dvs. om beskattningen skall tas upp i inkomstslaget kapital eller näringsverksamhet. Avgörande för den bedömningen är förhållandena vid kalenderårets utgång. Om bostaden överlåtits under året, skall i stället förhållandena på
Prop. 2003/04:19
48
överlåtelsedagen vara avgörande. Regeringsrätten slog i rättsfallet fast att när en bostadsrätt avyttras skall – vid tillämpningen av reglerna om uppskovsavdrag – bostadsföretagets karaktär avgöras vid tidpunkten för avyttringen.
Skatterättsnämnden har i ett förhandsbesked den 4 juni 2002 ansett att vid bestämmandet av beskattningskonsekvenserna när en bostadsrättsförening avyttrar en fastighet är det förhållandena vid tidpunkten för avyttringen som skall vara avgörande för bedömningen av föreningens karaktär (RSV:s rättsfallsprot. 15/02). Förhandsbeskedet har överklagats av RSV.
6.1.2Uppskovsavdrag
6.1.2.1Bakgrund
Den första uppskovslagen på bostadsbeskattningens område, lagen (1968:276) om uppskov i vissa fall med beskattning av realisationsvinst, gällde ursprungligen bara kapitalvinster för tvångsavyttrade fastigheter. År 1976 infördes en möjlighet att få uppskov med beskattningen av kapitalvinst även vid frivillig försäljning av fastighet. År 1978 tillkom lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst (prop. 1978/79:54, bet. 1978/79 SkU:16, rskr. 1978/79:86).
Möjligheterna till uppskov slopades vid 1990 års skattereform i samband med att det infördes särskilda takregler för kapitalvinstbeskattningen av permanentbostäder. Takreglerna som var ett alternativ till en konventionell vinstberäkning, innebar att skatten kunde beräknas till en viss procent av det pris för vilket den aktuella fastigheten sålts. Efter omfattande kritik mot reglerna om reavinstbeskattning av villor och bostadsrätter återinfördes reglerna om uppskov redan år 1993 genom lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, UAL, (prop. 1993/94:45, bet. 1993/94:SkU11, rskr. 1993/94:105). Samtidigt avskaffades takreglerna. Bestämmelserna i UAL gällde i motsats till sina föregångare både fastigheter och bostadsrätter. Det nya uppskovssystemet tog sikte på den kritiserade s.k. flyttskatten och en utgångspunkt var att reglerna skulle gälla för bostadsbyten i ordets verkliga mening. Tidsgränserna för nyanskaffning och bosättning var betydligt kortare än enligt de gamla reglerna. Reglerna har förts över till 47 kap. IL.
Bestämmelserna om uppskov gäller för fysiska personer. I två fall kan även ett dödsbo få uppskovsavdrag. Det ena fallet är att säljaren av ursprungsbostaden avlider innan han hunnit förvärva en ersättningsbostad. Det andra fallet är att han förvärvat en ersättningsbostad men avlidit innan han hunnit bosätta sig där. Efterlevande make eller sambo kan i båda dessa fall fullfölja bostadsbytet.
Uppskovsavdraget påverkar inte kapitalvinstberäkningen som sådan utan görs som ett särskilt avdrag i inkomstslaget kapital. Uppskovsavdrag begärs av den skattskyldige vid den taxering då vinsten från ursprungsbostaden redovisas. När ersättningsbostaden avyttras skall ett belopp motsvarande uppskovsavdraget tas upp. Reglerna innebär att om den nya bostaden sjunker i värde, kan förlusten kvittas mot det belopp som återförs.
Prop. 2003/04:19
49
| 6.1.2.2 | Förutsättningarna för uppskovsavdrag | Prop. 2003/04:19 |
De villkor som måste vara uppfyllda för rätt till uppskovsavdrag finns i 47 kap. 2 § IL. För att få uppskovsavdrag skall den skattskyldige ha avyttrat en permanentbostad och förvärvat eller avse att förvärva en ny bostad. Det krävs vidare att den skattskyldige har bosatt sig eller avser att bosätta sig i den nya bostaden. Den nya bostaden kan således ha förvärvats redan före avyttringen men enligt huvudregeln inte tidigare än under året före avyttringsåret. För att vara berättigad till uppskovsavdrag måste kapitalvinsten, före kvotering, vid avyttring av ursprungsbostaden uppgå till minst 50 000 kr. Beloppet gäller per delägare. I tvångsfallen räcker det att vinsten uppgår till 10 000 kr.
Ursprungsbostad
Den avyttrade bostaden, ursprungsbostaden, skall vara en privatbostad enligt definitionen i 2 kap. 8 § IL. Det betyder att den avyttrade bostaden kan vara ett småhus med mark som utgör småhusenhet, småhus på annans mark, småhus som är inrättat till bostad åt en eller två familjer med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet eller en privatbostad i privatbostadsföretag, dvs. en privatbostadsrätt. Den omständigheten att kapitalvinsten vid avyttringen av en bostadsrätt inte beskattats enligt bestämmelserna i 46 kap. IL utan enligt bestämmelserna om andelar i ekonomiska föreningar i 48 kap. IL har i praxis inte ansetts utgöra hinder för att tillåta uppskovsavdrag (RÅ 2001 ref. 74). Bostadsrättsföreningen i rättsfallet uppfyllde inte kraven för att vara ett privatbostadsföretag vid ingången av beskattningsåret men väl vid avyttringen av bostadsrätten.
| Kravet på att ursprungsbostaden skall vara en privatbostad innebär vi- | |
| dare att den helt eller till övervägande del används eller är avsedd att an- | |
| vändas för permanent boende eller som fritidsbostad för ägaren eller vis- | |
| sa närstående. När det gäller tvåfamiljsvillor krävs i stället att en väsent- | |
| lig del används för sådant boende. Ursprungsbostaden skall ha varit den | |
| skattskyldiges permanentbostad. Med permanentbostad avses en bostad | |
| där den skattskyldige har varit bosatt i minst ett år närmast före avytt- | |
| ringen eller under minst tre av de senaste fem åren. Det krävs inte att den | |
| skattskyldige har ägt ursprungsbostaden under hela den kvalificerande | |
| bosättningstiden. Om den nya bostaden förvärvats innan ursprungsbosta- | |
| den avyttrats får frågan om den avyttrade bostaden är en permanentbo- | |
| stad eller inte i stället avgöras med hänsyn till förhållandena när ersätt- | |
| ningsbostaden förvärvades. | |
| En bostad i utlandet kan inte vara ursprungsbostad. | |
| I vissa särskilt angivna fall räcker det att den skattskyldige varit bosatt | |
| i ursprungsbostaden vid avyttringstillfället. Det gäller när en privatbostad | |
| tas i anspråk genom expropriation eller liknande tvångsavyttring, 47 kap. | |
| 4 § IL. | |
| Ersättningsbostad | |
| Vilka bostäder som kan utgöra ersättningsbostäder framgår av 47 kap. 5 | |
| och 5 a §§ IL. Det är småhus och bostadsrätter i privatbostadsföretag som | |
| kan vara privatbostäder. I motsats till vad som gäller beträffande ur- | 50 |
sprungsbostaden finns det inte något krav på att ersättningsbostaden skall utgöra en privatbostad. Det kan också vara en tomt under förutsättning att det uppförs ett småhus där. En bostad i utlandet kan inte utgöra ersättningsbostad. En ersättningsbostad kan enligt huvudregeln inte förvärvas tidigare än året före och inte heller senare än året efter avyttringen av ursprungsbostaden. Även i fråga om ersättningsbostaden finns ett bosättningskrav. Den skattskyldige måste ha bosatt sig eller avse att bosätta sig i ersättningsbostaden senast den 15 februari andra året efter avyttringsåret. Skälet till att det är just den 15 februari är att det var det datum då självdeklarationen enligt tidigare regler skulle ges in. Uppskovsavdrag ges efter yrkande av skattskyldig vid den taxering då vinsten från ursprungsbostaden redovisas. Tidpunkten för bosättningsvillkoret har därför kopplats ihop med senaste dagen för att lämna självdeklarationen.
Efter viss kritik mot regelsystemet ändrades uppskovsbestämmelserna med verkan fr.o.m. den 1 januari 2001 (prop. 2001/02:43, bet. 2001/02:SkU11, SFS 2001:1221). Tidigare var det inte möjligt att få uppskovsavdrag när den skattskyldige använde ersättningen från ursprungsbostaden till att uppföra en byggnad på en tomt som han ägt sedan flera år. Uppskovsavdrag kunde inte heller göras i det fall den skattskyldige byggde om en sommarstuga som han ägt i flera år till permanentbostad. Det infördes därför ett undantag i uppskovsbestämmelserna. Undantaget innebär att en fastighet som har förvärvats tidigare än året före det år då ursprungsbostaden avyttras ändå skall räknas som ersättningsbostad om den skattskyldige på fastigheten utför
Det finns inte någon bestämmelse om tidpunkten för bedömningen av bostadens karaktär i det fall det är en bostadsrätt, 47 kap. 5 § andra stycket IL. Beträffande fastigheter anges däremot att dessa skall ha en viss karaktär vid förvärvstillfället.
6.1.2.3Uppskovsavdragets storlek
Hur stor del av kapitalvinsten från ursprungsbostaden som omfattas av uppskovet beror på om den nya bostaden kostar mer eller mindre än vad den skattskyldige fick för den gamla bostaden.
Olika regler gäller om den skattskyldige förvärvat en ersättningsbostad senast under samma år som avyttringen av ursprungsbostaden skett och bosatt sig där senast den 15 februari året efter avyttringen eller ej. I det förra fallet är uppskovsavdraget lika stort som den skattepliktiga kapitalvinsten under förutsättning att den nya bostaden är lika dyr som den avyttrade. Om ersättningsbostaden är billigare, t.ex. 50 procent av vad den skattskyldige får för ursprungsbostaden uppgår uppskovsavdraget till 50 procent av den skattepliktiga vinsten, 47 kap. 7 § IL. Ersättningen för ersättningsbostaden får enligt huvudregeln ökas med utgifter för
Prop. 2003/04:19
51
I 47 kap. 7 § fjärde stycket regleras ett särskilt fall. Det avser den situationen att den skattskyldige uppfyller villkoret att anskaffa en ersättningsbostad före utgången av avyttringsåret och bosättningsvillkoret senast den 15 februari året därefter. Om den skattskyldige då har haft eller avser att ha kostnader för nybyggnad m.m. under det kommande året kan han begära att uppskovsavdraget skall motsvara den del av kapitalvinsten som tas upp. Som exempel kan nämnas att den skattskyldige förvärvat en äldre fastighet som är i behov av en genomgripande renovering som inte kan vara färdig förrän året därpå.
Om den skattskyldige inte anskaffar en ersättningsbostad senast under samma år som ursprungsbostaden avyttrats eller om han inte bosätter sig i den nya bostaden senast den 15 februari året efter avyttringen uppgår uppskovsavdraget till ett belopp som motsvarar den skattepliktiga kapitalvinsten, 47 kap. 8 § IL. Vid närmast följande års taxering görs en ny prövning. Om ersättningsbostaden har anskaffats under året efter avyttringen och den skattskyldige bosatt sig där senast den 15 februari andra året efter avyttringen ligger det tidigare uppskovsavdraget fast till den del ersättningen för den nya bostaden uppgår till minst samma belopp som ersättningen för den avyttrade.
6.1.2.4Återföring av uppskovsavdraget
Om uppskovsavdrag gjorts vid taxeringen för avyttringsåret skall avdraget i vissa fall återföras helt eller delvis vid den närmast följande taxeringen.
Om den skattskyldige inte uppfyller villkoren för förvärv av en ersättningsbostad eller bosättning skall hela uppskovsavdraget återföras till beskattning, 47 kap. 9 § IL. Uppskovsavdrag som beviljats på begäran av den skattskyldige enligt 47 kap. 7 § fjärde stycket skall också återföras.
Om uppskovsvillkoren är uppfyllda men ersättningen för ersättningsbostaden understiger ersättningen för ursprungsbostaden skall dock endast viss del av uppskovsavdraget återföras. Återfört belopp räknas till inkomstslaget kapital, 41 kap. 3 § IL. Om uppskovsavdraget skall återföras helt eller delvis skall därutöver ett särskilt tillägg tas upp som kapitalinkomst, 47 kap. 10 § IL. Det särskilda tillägget är 10 procent av återfört belopp.
Uppskovsavdrag som inte skall återföras enligt 47 kap. 9 § IL kommer inte heller att återföras vid en framtida försäljning av ersättningsbostaden. Det är i stället anskaffningsutgiften för ersättningsbostaden som korrigeras med den vinst som inte blev föremål för beskattning i samband med avyttring av ursprungsbostaden, 47 kap. 11 § IL.
6.1.2.5Avyttring av ersättningsbostaden
Om uppskovsavdraget motsvarar hela den skattepliktiga kapitalvinsten för ursprungsbostaden har inte någon del av vinsten blivit föremål för beskattning. När ersättningsbostaden avyttras skall därför anskaffningsutgiften minskas med ett belopp som motsvarar hela den vinst som uppkom när ursprungsbostaden avyttrades. Om ersättningsbostaden var billigare minskas anskaffningsutgiften för den med en så stor del av kapital-
Prop. 2003/04:19
52
vinsten som ersättningen för ersättningsbostaden utgjorde av ersättningen Prop. 2003/04:19 för ursprungsbostaden.
6.2Överväganden och förslag
6.2.1Utvidgade möjligheter till uppskovsavdrag
Regeringens förslag: Möjligheterna till uppskovsavdrag utvidgas genom att som ersättningsbostad även skall räknas en nybyggd bostadsrättslägenhet i ett bostadsföretag som inte uppfyller villkoren i 2 kap. 17 § IL för att vara ett privatbostadsföretag.
Promemorians förslag: I promemorian föreslås att en bostad i ett bostadsföretag som inte är ett privatbostadsföretag vid förvärvet också skall kunna vara ersättningsbostad. Om bostadsföretaget inte är ett privatbostadsföretag senast vid utgången av året efter avyttringen skall uppskovsavdraget återföras till beskattning.
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser är positiva till att bestämmelserna om uppskovsavdrag ändras så att avdrag kan göras även när ersättningsbostaden är en nybyggd bostadsrättslägenhet. Boverket anser att real kapitalvinstbeskattning bör återinföras men tillstyrker förslagen i promemorian under förutsättning att nuvarande system med uppskov med beskattningen av kapitalvinsten skall vara kvar. En majoritet av remissinstanserna är kritiska till det förslag till lösning som läggs fram i promemorian och anser att det är angeläget att det uppskov med kapitalvinstbeskattningen som ges vid förvärv av en nybyggd bostadsrättslägenhet skall vara definitivt. HSBs Riksförbund, Riksbyggen och SBC Bo- stadsrättscentrum har också avstyrkt den föreslagna lösningen. Många av remissinstanserna har föreslagit att nya bostadsföretag i fråga om uppskov bör jämställas med privatbostadsföretag under en betydligt längre tid än som föreslås i promemorian. De flesta remissinstanserna anser också att uppskovsavdrag skall kunna göras oavsett den skatterättsliga statusen på bostadsföretaget. Flera av remissinstanserna, bl.a. HSB, Mäklarsamfundet, Riksbyggen, SBC och Sveriges Byggindustrier har vidare framhållit att det är viktigt att lagreglerna om när ett bostadsföretag skall anses vara äkta eller oäkta ändras.
Skälen för regeringens förslag: Den bärande principen bakom bestämmelserna om uppskovsavdrag är att innehav av flera bostäder efter varandra i beskattningshänseende skall behandlas som ett enda innehav. En annan utgångspunkt är att reglerna skall omfatta avyttringar och köp som tillsammans utgör bostadsbyten i ordets egentliga mening. Avsikten med uppskovsreglerna är främst att öka rörligheten på bostadsmarknaden.
Enligt nuvarande regler är det – i fråga om bostadsrätter – bara en bostad i ett privatbostadsföretag som kan vara en ersättningsbostad. Det saknas en uttrycklig regel om vid vilken tidpunkt som en bostadsrätts karaktär skall bedömas. Även i dessa fall bör bedömningen – precis som i fråga om fastigheter – göras vid förvärvstidpunkten vilket bör anges i lagtexten.
53
Med de krav som enligt gällande rätt anges i 47 kap. 5 § IL för att en bostad skall kunna vara ersättningsbostad riskerar en skattskyldig som köper en nybyggd bostadsrättslägenhet att inte kunna göra uppskovsavdrag. Det beror på att ett bostadsföretag under uppbyggnadsskedet normalt inte uppfyller kraven för att vara privatbostadsföretag. Det gäller t.ex. den situationen att andelarna i bostadsföretaget har börjat säljas trots att fastigheten fortfarande är under uppbyggnad. Innan bostadsföretaget upplåtit bostäder till ett tillräckligt antal medlemmar eller delägare uppfyller det inte heller kraven för att vara ett privatbostadsföretag.
Som framgår av redogörelsen i avsnitt 4.1.1 saknas det en uttrycklig bestämmelse som tar sikte på vilken tidpunkt som skall ligga till grund för bedömningen av om ett bostadsföretag är ett privatbostadsföretag. I RSV:s rekommendationer, RSV S 1999:43, anges att bedömningen när det gäller den löpande beskattningen bör hänföras till förhållandena vid beskattningsårets utgång. När det gäller tillämpningen av reglerna om uppskovsavdrag har dock Regeringsrätten slagit fast att när en bostadsrätt avyttras skall bostadsföretagets karaktär avgöras med hänsyn till förhållandena vid tidpunkten för avyttringen i enlighet med bestämmelsen i 2 kap. 10 § IL (RÅ 2001 ref. 74). Det är osäkert om ett bostadsföretags karaktär i alla situationer kan bedömas med utgångspunkt i den bestämmelsen. Skatterättsnämnden har som tidigare nämnts ansett att vid bestämmandet av beskattningskonsekvenserna när en bostadsrättsförening avyttrar en fastighet är det förhållandena vid avyttringstillfället som skall vara avgörande för om föreningen är ett privatbostadsföretag eller inte (RSV:s rättfallsprot. 15/02).
För att underlätta bostadsbyten är det angeläget att även förvärv av nybyggda bostadsrätter ger rätt till uppskovsavdrag. Förslaget i promemorian innebär att uppskovsavdraget är villkorat i det fall att bostadsföretaget är oäkta, dvs. det kan återföras till beskattning. Förslaget bygger alltså på samma teknik som det fallet att den skattskyldige gör uppskovsavdrag enligt 47 kap. 8 § IL utan att ha förvärvat en ersättningsbostad. Om den skattskyldige i ett sådant fall inte förvärvar en ny bostad senast under året efter det år då ursprungsbostaden såldes skall uppskovsavdraget återföras enligt 47 kap. 9 § IL ökat med ett särskilt tillägg enligt 47 kap. 10 § IL.
En majoritet av remissinstanserna är kritisk till den föreslagna lösningen och menar att uppskovsavdraget i stället måste göras definitivt på en gång. De uppger att det är orimligt att begära att en privatperson skall kunna ha en uppfattning om hur de nybyggda bostadsrättslägenheterna i ett bostadsföretag skall tas emot på marknaden. Enligt deras uppfattning skall det alltså inte ställas krav på att uppskovsavdraget skall återföras om bostadsföretaget inte uppfyller villkoren för att vara ett privatbostadsföretag vid en viss tidpunkt.
HSB, Riksbyggen, SBC, Fastighetsägarna, Mäklarsamfundet och Sveriges Byggindustrier föreslår att oäkta bostadsföretag vid tillämpningen av uppskovsavdragsreglerna skall jämställas med privatbostadsföretag under en viss period. Som exempel nämns att en bostadsrättsförening bör anses som en äkta förening under den tid som föreningen inte är skyldig att betala fastighetsskatt för den nybyggda fastighet där den förvärvade bostaden är belägen. Ett flertal av remissinstanserna anser att ett alternativ kan vara att samma uppskovsregler skall gälla oavsett bostadsföretagets skatterättsliga status.
Prop. 2003/04:19
54
Regeringen konstaterar inledningsvis att lagförslaget i den remitterade promemorian avsåg att lösa problemet med att en nybyggd bostadsrättslägenhet enligt gällande rätt inte alltid uppfyller förutsättningarna för att vara en ersättningsbostad. De nuvarande uppskovsreglerna innebär således en betydande osäkerhet för de skattskyldiga som förvärvar sådana bostadsrätter. Regeringen instämmer i den kritik som flertalet remissinstanser fört fram mot den föreslagna lösningen. Situationen att någon förvärvar en bostadsrätt och ges ett uppskovsavdrag som efter ett år skall återföras till beskattning därför att bostadsrättsföreningen ännu inte hunnit bli ett privatbostadsföretag är inte acceptabel. Det är nödvändigt att uppskovsavdraget när en nybyggd bostadsrättslägenhet förvärvas inte villkoras utan omedelbart blir definitivt.
Mot bakgrund av detta föreslås att en nybyggd bostadsrättslägenhet också skall kunna vara en ersättningsbostad även om bostadsrättsföreningen inte uppfyller villkoren för att vara ett privatbostadsföretag. Detta bör ske genom att även s.k. oäkta bostadsföretag under vissa förutsättningar skall jämställas med privatbostadsföretag när det gäller frågan om en bostadsrätt kan vara en ersättningsbostad. Det är emellertid inte fråga om en generell utvidgning av begreppet ersättningsbostad. Förslaget tar typiskt sett sikte på bostäder i nybyggda fastigheter som ägs av företag som normalt kan antas komma att uppfylla kraven för att vara ett privatbostadsföretag. Däremot kan det göras gällande att ett uppskovsavdrag i princip inte skall kunna göras av den som förvärvar en bostad i ett företag som aldrig blir, eller kan bli ett privatbostadsföretag. Förslaget som lades fram i den remitterade promemorian byggde på dessa förutsättningar.
Frågan är då om problemet kan lösas därigenom att det i lagtexten anges som krav att företaget kan antas komma att uppfylla villkoren i 2 kap. 17 § IL. Med en sådan bestämmelse skulle utvidgningen av uppskovsavdragsreglerna avgränsas till bostäder i sådana företag som i princip kan förväntas bli privatbostadsföretag. Det skulle i första hand bli skattemyndigheten som i varje enskilt fall skulle göra en bedömning av bostadsföretagets framtida karaktär. Enligt regeringen är risken emellertid stor för att en sådan bestämmelse skulle leda till rättsosäkerhet för de skattskyldiga och tillämpningssvårigheter för skattemyndigheten. I stället bör avgränsningen till nybyggda bostadsrättslägenheter göras genom att den tid under vilken en bostadsrättsfastighet kan anses vara ”nybyggd” anges i lagtexten.
Bland andra HSB har föreslagit att de nya reglerna skall kunna tillämpas under den femårsperiod då fastighetsskatt enligt 3 § andra stycket lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, FSL, inte skall betalas på en nybyggd fastighets bostadsdel. Genom kopplingen till bestämmelserna i FSL avgränsas det utvidgade uttrycket för ersättningsbostad till nybyggda bostadsrättslägenheter som används som bostad. Regeringen anser att en sådan bestämmelse bör införas.
Förslaget innebär alltså att om en skattskyldig förvärvar en nybyggd bostadsrättslägenhet skall – även om bostadsrättsföreningen inte uppfyller villkoren för att vara ett privatbostadsföretag – föreningen anses som ett privatbostadsföretag vid bedömning av frågan om förvärvet ger rätt till uppskovsavdrag. Om föreningen senare inte blir ett privatbostadsföretag är situationen i princip densamma som för den skattskyldige som har
Prop. 2003/04:19
55
förvärvat en privatbostadsrätt som senare blir ”oäkta” därför att bostads- Prop. 2003/04:19 företaget inte längre uppfyller kraven för att vara ett privatbostadsföre-
tag. I det fallet påverkas inte den skattskyldiges uppskovsavdrag. Lagrådet har föreslagit en justering av lagtexten i den nya bestämmel-
sen i 47 kap. 5 b § IL för att undvika att bestämmelsen tolkas så att bostadsföretaget uteslutande skall syssla med att tillhandahålla bostäder. Regeringen gör följande bedömning. De företag i vilka de aktuella bostadsrättslägenheterna skall finnas är sådan företag som ännu inte uppfyller villkoren för att vara privatbostadsföretag. Detta framgår av paragrafens inledning. Avsikten med fomuleringen i punkten 1 är, som Lagrådet angett, att det skall vara fråga om företag som i vart fall i viss utsträckning bedriver en verksamhet som innebär att tillhandahålla bostäder åt de egna medlemmarna alternativt delägarna. För att förtydliga bestämmelsen föreslår regeringen att det i punkten 1 endast anges att företaget skall tillhandahålla bostäder i fastigheter som ägs av företaget åt medlemmarna eller delägarna. På det sättet undviker man den tolkning av bestämmelsen som Lagrådet pekat på i yttrandet. Den lagtekniska lösningen kommenteras vidare i författningskommentaren.
Vissa remissinstanser, däribland Svenska Bankföreningen, Fastighetsägarna m.fl., har påpekat att reglerna om uppskovsavdrag skulle kunna utvidgas på så sätt att de kan tillämpas oavsett bostadsföretagets skatterättsliga status. Bostadsbyten skulle därmed kunna underlättas i ännu större utsträckning än vad som är möjligt i dag. Det är dock inom ramen för detta lagstiftningsarbete inte möjligt att föreslå en sådan utvidgning. Denna fråga, liksom bestämmelserna om beskattningen av äkta respektive oäkta bostadsföretag, bör enligt regeringens uppfattning bli föremål för en översyn. Den nu föreslagna utvidgningen av reglerna om uppskovsavdrag bör inte anstå till en sådan översyn kan ske utan bör behandlas i ett första steg redan nu.
6.2.2Ändrad tidpunkt för bosättningskravet m.m.
Regeringens förslag: Tidpunkten för bosättningskravet m.m. anpassas till tidpunkten för att lämna självdeklaration, dvs. den 2 maj.
Promemorians förslag: Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Av de remissinstanser som har uttalat sig om förslaget har samtliga tillstyrkt.
Skälen för regeringens förslag: Tidpunkten för bl.a. bosättningskravet är kopplad till den tidpunkt som enligt äldre bestämmelser gällde för att senast lämna självdeklaration, dvs. den 15 februari taxeringsåret. Det är rimligt att ha en koppling till deklarationstidpunkten eftersom den skattskyldige skall begära uppskovsavdrag i deklarationen vid den taxering som vinsten för ursprungsbostaden redovisas. Eftersom självdeklaration numera skall lämnas den 2 maj bör reglerna om uppskovsavdrag anpassas till detta datum.
56
| 6.2.3 | Ikraftträdande | Prop. 2003/04:19 |
Regeringens förslag: De föreslagna ändringarna avseende uppskovsavdrag skall träda i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången vid 2004 års taxering.
Promemorians förslag: I promemorian föreslås att de nya bestämmelserna om uppskovsavdrag skall träda i kraft den 1 januari 2004 och tilllämpas första gången vid 2005 års taxering.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har inte uttryckt några synpunkter i frågan. Fastighetsägarna och Sveriges Byggindustrier anser att det är angeläget att de nya reglerna kan börja tillämpas för den som avyttrat sin ursprungsbostad under år 2002. Mäklarsamfundet anser att lagändringen bör träda i kraft vid 2004 års taxering.
Skälen för regeringens förslag: Skattemyndigheterna torde hittills inte ha nekat uppskovsavdrag för förvärv av ersättningsbostad i nya bostadsföretag som ännu inte hunnit bli privatbostadsföretag. I samband med en ökande nyproduktion av bostadsrätter har uppskovsfrågan dock aktualiserats under senare tid. För flertalet skattskyldiga är uppskovsmöjligheten en förutsättning för bostadsbytet. Enligt regeringens bedömning är det angeläget att de föreslagna reglerna om utvidgning av uppskovssystemet vid bostadsbyte kan tillämpas retroaktivt från och med 2004 års taxering. Det innebär att den som har avyttrat en ursprungsbostad under 2003 kan tillämpa de nya reglerna. Ersättningsbostaden kan enligt bestämmelserna i 47 kap. IL förvärvas tidigast året före det år då ursprungsbostaden avyttrades. De nya reglerna omfattar därmed ersättningsbostäder som förvärvats redan under år 2002.
7Beloppsgräns vid beskattning av samfälligheter
7.1Bakgrund och gällande rätt
Juridiska personer som förvaltar samfälligheter beskattas på olika sätt. Om det gäller en marksamfällighet eller regleringssamfällighet som utgör en särskild taxeringsenhet är den juridiska personen ett eget skattesubjekt. Om den juridiska personen förvaltar andra samfälligheter är den inte ett eget skattesubjekt utan intäktsposterna och kostnadsposterna fördelas i stället på delägarna i samfälligheten med belopp som motsvarar delägarens andel. Bestämmelser om detta finns i 6 kap. 6 § IL.
I de fall där beskattningen sker hos delägarna och när det är fråga om avkastning av kapital finns vissa beloppsgränser. Enligt 42 kap. 29 § första stycket IL gäller att ägaren till en privatbostadsfastighet beskattas för den del av samfällighetens inkomster som är avkastning av kapital och som överstiger 300 kronor. I 42 kap. 29 § andra stycket IL finns en hänvisning till 42 kap. 26 och 27 §§ IL när fråga är om hur samfällighetens räntebidrag och tomträttsavgälder skall beskattas. I tredje stycket finns en bestämmelse om samfällighetens kapitalvinster och kapitalförluster. I
11 kap. 5 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgif-
57
ter, LSK, finns bestämmelser om den kontrolluppgiftsskyldighet som Prop. 2003/04:19 gäller i fråga om samfällighetens kapitalinkomster.
När det gäller ett privatbostadsföretag som har andel i en samfällighet finns motsvarande reglering i 39 kap. 26 § IL. Av 39 kap. 26 § första stycket 2 IL framgår att om det är fråga om kapitalavkastning skall privatbostadsföretaget beskattas för sin del av samfällighetens avkastning som överstiger 300 kronor. I punkten 1 finns en hänvisning till 39 kap. 25 § som reglerar samfällighetens schablonbeskattning och i punkten 3 finns bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster. Är det fråga om näringsfastighet som har del i en samfällighet är reglerna något annorlunda konstruerade. Bestämmelsen i 15 kap. 10 § IL gör inte skillnad på olika slags inkomster. I stället stadgas att fastighetens andel i samfällighetens intäkter och kostnader inte skall tas upp om intäkterna med mindre än 300 kr överstiger de kostnader som får dras av.
Den proposition som ledde fram till nuvarande lagstiftning kom år 1975 (prop. 1975:48). Förslaget om skattefrihet för mindre ränteinkomster tillkom i förenklingssyfte för att undvika arbetskrävande uppgiftsskyldighet avseende förhållandevis ringa belopp (prop. 1975:48 s. 135 och 153). År 1985 höjdes beloppsgränsen från 100 kronor till 300 kronor (prop. 1985/86:45, SFS 1985:1017). Detta belopp konstruerades som ett grundavdrag och inte som tidigare ett gränsbelopp. I propositionen angavs att penningvärdesförändringen kommit att minska värdet med den tänkta förenklingen (s. 28). I 1990 års skattereform ändrades inte avdraget om 300 kronor utan det stod kvar oförändrat och är nu överfört till IL.
I vissa fall är samfälligheterna skyldiga att fondera medel. En sådan skyldighet föreligger enligt 19 § andra stycket lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter för att möjliggöra underhåll och förnyelse av gemensamhetsanläggningar.
Villaägarnas Riksförbund och Riksförbundet Enskilda Vägar har i en skrivelse till Finansdepartementet hemställt att räntan på dessa fonderade medel skall vara skattefri. Om det inte är möjligt anser förbunden att
Förbunden hävdar att många samfällighetsföreningar förvaltar anläggningar av betydande värde. De fonderade medlen kan därför uppgå till avsevärda belopp. Enligt förbunden leder den beskattning som sker av räntan på fonden till att benägenheten att fondera minskar. Detta leder i sin tur till att föreningarna i framtiden kommer att få problem med finansieringen av större underhålls- och förnyelseåtgärder.
| 7.2 | Överväganden och förslag | |||
| Regeringens förslag: Den beloppsgräns som idag gäller för att fastig- | ||||
| hetsägare skall beskattas för en samfällighets inkomst höjs från 300 | ||||
| kronor till 600 kronor. | ||||
| Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. | ||||
| Remissinstanserna: Villaägarnas Riksförbund och Riksförbundet En- | ||||
| skilda Vägar är positiva till förslaget men hade hellre sett en lösning i | 58 | |||
enlighet med de förslag som de lämnat. Lantbrukarnas Riksförbund har ingenting att erinra mot en höjning av gränsen men skulle föredra att beloppsgränsen bestämdes till en viss del av prisbasbeloppet. Riksskatteverket, Fastighetsägarna och HSB Riksförbund har inget att erinra mot förslaget och Lantmäteriverket tillstyrker.
Skälen för regeringens förslag: Regeln om undantag från beskattning för mindre belopp infördes av förenklingsskäl för att bespara såväl föreningar som skattemyndigheter arbete.
Förbunden har föreslagit att den nuvarande regeln i 42 kap. 29 § IL upphävs. Det skulle innebära att delägarna i de föreningar som enligt lagen om förvaltning av samfälligheter är skyldiga att fondera medel skulle bli skattebefriade till den del avkastningen hänför sig till avkastning på fonden. En sådan lösning skulle emellertid kunna leda till besvärliga gränsdragningsproblem. En bättre lösning är därför att, på samma sätt som i dag, ha en regel som gäller generellt för alla typer av samfällighets- och vägföreningar där beskattningen sker hos delägarna. Enligt regeringens uppfattning bör det på samma sätt som nu finnas ett fast gränsbelopp. Frågan är hur beloppet skall bestämmas.
Förbundens andrahandsförslag innebär att det skattefria beloppet kraftigt justeras uppåt och knyts till prisbasbeloppet. Som lämplig nivå har fem procent av prisbasbeloppet angetts. År 2003 ligger prisbasbeloppet på 38 600 kronor. Fem procent av 38 600 kronor skulle motsvara ett grundavdrag på 1 930 kronor. Vid en jämförelse med de ursprungliga beloppen skulle 1 930 kronor år 1975 ha motsvarat ett belopp på 421 kronor och för år 1985 ett belopp om 1 066 kronor. Ett belopp motsvarande fem procent av prisbasbeloppet skulle således ligga alldeles för högt jämfört med de ursprungliga beloppen om 100 respektive 300 kronor.
En uppräkning enligt konsumentprisindex från det ursprungliga beloppet om 100 kronor från år 1975 skulle motsvara 449 kronor. En uppräkning från ändringen år 1985 skulle motsvara 543 kronor. För att bibehålla de ursprungliga intentionerna och samtidigt göra en justering uppåt skulle en höjning från dagens 300 kronor till 600 kronor vara lämplig.
Förbundens förslag tar sikte endast på avkastning av fonderat kapital. När det gäller privatbostadsfastigheter och privatbostadsföretags fastigheter finns det en särskild bestämmelse om avkastning av kapital och det är där den aktuella beloppsgränsen finns. När det däremot gäller näringsfastigheter så beskattas dess andel i samfällighetens samtliga intäkter med avdrag för samtliga de utgifter som omedelbart skall dras av om de överstiger 300 kr. Även om denna beloppsgräns inte uteslutande gäller avkastning av kapital bör en motsvarande höjning ske även i detta fall.
Förslaget innebär en förändring av bestämmelserna i 15 kap. 10 § första stycket, 39 kap. 26 § första stycket 2 och 42 kap. 29 § första stycket IL samt anslutande justering av bestämmelsen i 11 kap. 5 § tredje stycket LSK som reglerar kontrolluppgiftsskyldigheten när det gäller privatbostadsfastigheter. Den sistnämnda bestämmelsen förtydligas också på så sätt att det klart framgår att det är privatbostadsfastighetens andel i samfälligheten som skall överstiga 600 kronor.
Ändringarna bör gälla fr.o.m. den 1 januari 2004 och tillämpas första gången vid 2005 års taxering.
Prop. 2003/04:19
59
| 8 | Prop. 2003/04:19 |
En dämpningsregel för fastighetsskatten
Systemet med allmänna fastighetstaxeringar (AFT) vart sjätte år och årliga omräkningar av taxeringsvärdena har från och med år 2003 ersatts av ett system med förenklade fastighetstaxeringar (FFT) vart sjätte år mellan de allmänna fastighetstaxeringarna. En eventuell höjning av taxeringsvärdet vid en AFT eller FFT skall dock inte omedelbart tillåtas slå igenom på underlaget för fastighetsskatt. I stället skall höjningen fördelas mellan åren fram till nästa AFT eller FFT. Genomslaget dämpas alltså på så sätt att skatteunderlaget ökar med en tredjedel av taxeringsvärdehöjningen varje år under en treårsperiod.
Som de tidigare exemplen har visat innebär dämpningsmekanismen att skatteunderlaget och därmed skatteintäkterna vid en fortsatt prisuppgång blir mindre än om hela höjningen får slå igenom på en gång. De periodiserade bruttobudgeteffekterna fram till 2005 visas i tabellen nedan.
Tabell 3 Skattebortfall
Skattebortfall, miljoner kronor
| År | 2003 | 2004 | 2005 | |
| Småhus | 360 | 180 | 0 | |
| Hyreshus | 0 | 66 | 33 | |
| (bostadsdelen) | ||||
| Totalt | 360 | 246 | 33 |
Den varaktiga bruttoeffekten kan beräknas till cirka 480 miljoner kronor och efter att hänsyn tagits till den s.k.
De redovisade budgeteffekterna har redan beaktats i statsbudgeten för de närmaste åren.
Genomförandet av förslaget om en dämpningsregel kräver information till allmänheten. Kostnader uppkommer för annonsering samt framtagande och distribution av informationsmaterial m.m. Vidare uppkommer kostnader för utveckling och drift av ett
Skatteverkets merkostnader skall finansieras inom befintligt anslag.
Skattereduktion för vissa miljöförbättrande åtgärder
De åtgärder som föreslagits är utformade så att skattebortfallet under den aktuella tidsperioden beräknas uppgå till 150 miljoner kronor.
60
Förslaget kommer att medföra visst merarbete för Skatteverket och Prop. 2003/04:19 domstolsväsendet. Merkostnaderna för myndigheterna uppskattas till
10 miljoner kronor för Skatteverket och 3 miljoner kronor för domstolsväsendet. Regeringen avser att följa utvecklingen noga för att återkomma med en bedömning av eventuella resursbehov.
Uppskovsavdrag vid bostadsbyte
Förslagen i lagrådsremissen innebär att kretsen av ersättningsbostäder utökas. Det rör sig om nybyggda bostadsrättslägenheter i bostadsföretag som vid anskaffningstidpunkten inte uppfyller kraven för att vara privatbostadsföretag. Den offentligfinansiella kostnaden av att utöka kretsen av godkända ersättningsbostäder beror på hur många, och hur stora, extra uppskov som de nya reglerna ger upphov till. I praktiken torde dock skattemyndigheten redan i nuläget i många fall godkänna uppskovsavdrag när ersättningsbostaden är av den typ som förslaget tar sikte på. Regeringens bedömning är därför att intäktsbortfallet för statsbudgeten kan förväntas bli marginellt. De administrativa kostnaderna, som avser visst arbete för skattemyndigheten med ändring av blanketter m.m., skall finansieras inom befintlig budgetram.
Beloppsgräns vid beskattning av samfälligheter
Effekterna för de offentliga finanserna är försumbara.
9 Författningskommentar
9.1Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt
2 a §
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om att höjda taxeringsvärden vid allmän, förenklad och särskild fastighetstaxering inte omedelbart skall slå igenom vid uttaget av fastighetsskatt (dämpning). Bestämmelserna gäller för småhusenheter, hyreshusenheter (bostadsdelen) och småhus med tillhörande tomtmark på lantbruksenheter.
Om en hyreshusenhet innehåller både bostäder och lokaler beräknas skatten för bostäder på den del av taxeringsvärdet som avser värderingsenhet för bostäder eller bostäder under uppförande eller tomtmark som hör till dessa bostäder samt annan värderingsenhet avseende tomtmark som är obebyggd. Den del av skatten som beräknas på lokaldelen omfattas inte av dämpningsregeln.
För småhus på lantbruksenheter är det inte höjningen av hela taxeringsvärdet som skall fördelas, utan endast delvärdena för bostadshuset och den tillhörande marken. Detta har att göra med att det för småhus på lantbruksenheter inte fastställs något särskilt taxeringsvärde. Varje småhus på en lantbruksenhet utgör normalt en värderingsenhet och tillhörande mark en annan värderingsenhet. Värden för byggnad respektive mark
61
ingår som delvärden i det taxeringsvärde som vid fastighetstaxeringen fastställs för hela taxeringsenheten.
I första stycket finns bestämmelser om dämpning när taxeringsvärdet har höjts vid en allmän eller en förenklad fastighetstaxering. I stället för taxeringsvärdet skall underlaget för fastighetsskatten utgöras av det dämpade värdet. Höjningen delas upp i tre lika stora delar och fördelas över den löpande taxeringsperiodens tre år. Med uttrycket löpande taxeringsperiod avses tiden från ingången av det taxeringsår då allmän eller förenklad fastighetstaxering sker av en taxeringsenhet till ingången av det taxeringsår då allmän eller förenklad fastighetstaxering av taxeringsenheten sker nästa gång. Underlaget för fastighetsskatten utgörs under det första året av det tidigare värdet ökat med en tredjedel av höjningen, under det andra året, det tidigare värdet ökat med två tredjedelar av höjningen och under det tredje året, det nya värdet.
I andra stycket finns bestämmelser om dämpning när taxeringsvärdet har höjts vid en särskild fastighetstaxering. Bestämmelserna gäller för samma typer av enheter och delar av enheter som första stycket. Det nya taxeringsvärdet jämförs med det senast fastställda och även här fördelas höjningen lika mellan de år som återstår av den löpande taxeringsperioden. Om värdet på en taxeringsenhet eller en del av en taxeringsenhet först höjs vid en allmän eller en förenklad fastighetstaxering och därefter höjs igen vid en särskild fastighetstaxering, kommer båda höjningarna att dämpas.
I tredje stycket regleras det fallet att en särskild fastighetstaxering har lett till att det nya taxeringsvärdet är lägre än det tidigare. I så fall skall underlaget för fastighetsskatten för vart och ett av åren fram till nästa allmänna eller förenklade fastighetstaxering beräknas på grundval av det lägsta av det nya värdet och det dämpade värdet enligt första stycket som gäller under beskattningsåret.
Av fjärde stycket framgår att bestämmelserna inte skall tillämpas när ett taxeringsvärde har fastställts i samband med att en ny taxeringsenhet har bildats eller en taxeringsenhets typ har ändrats.
Bestämmelserna behandlas närmare i avsnitt 4.2.
3 §
I paragrafens första stycke anges med vilken procentsats fastighetsskatten tas ut för olika typer av taxeringsenheter. Ändringarna i stycket är följdändringar med anledning av dämpningsregeln. Av den nya lydelsen framgår att fastighetsskatten i de fall det leder till en lägre skatt skall beräknas på det dämpade värdet enligt 2 a §. Detta gäller för småhusenheter, småhus med tillhörande tomtmark på lantbruksenheter samt bostadsdelen på hyreshusenheter.
3 a §
I paragrafen finns bestämmelser om reduceringsbelopp för om- eller tillbyggnader. Bestämmelserna gäller endast för hyreshusenheter.
Ändringarna i paragrafens femte stycke är föranledda av behovet av att kunna kombinera bestämmelserna om reduceringsbelopp med den nya dämpningsregeln. När fastighetsskatten beräknas skall, i likhet med vad som gäller i dag, reduceringsbeloppet räknas av från det taxeringsvärde som gäller för värderingsenheten. Skulle en tillämpning av dämpningsre-
Prop. 2003/04:19
62
geln leda till lägre fastighetsskatt, skall dock det dämpade värdet använ- Prop. 2003/04:19 das som underlag för fastighetsskatten. I det senare fallet sker således
inte någon avräkning med reduceringsbeloppet.
Sjätte stycket är nytt och överensstämmer med sista meningen i nuvarande femte stycket.
9.2 Förslaget till lag om skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus
1 §
I paragrafen finns de grundläggande bestämmelserna om vem som kan tillgodoräknas skattereduktion och vilka installationer som omfattas. En förutsättning för att skattereduktion skall kunna ges är att sökanden är fastighetsägare. Av 3 § följer att med ägare avses även sådana personer som enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152) är att jämställa med ägare. Endast fastigheter i Sverige omfattas. I 2 § finns detaljerade bestämmelser om vilka som kan tillgodoräknas skattereduktion. Vad som menas med biobränsleeldade uppvärmningssystem och energieffektiva fönster definieras i 4 och 5 §§.
2 §
Skattereduktion för utgifter för installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem får endast ges till fysiska personer vid installation i nyproducerat småhus. Ett privatbostadsföretag som installerar biobränsleeldade uppvärmningssystem kan således inte ges skattereduktion. Skattereduktion för energieffektiva fönster kan däremot ges till både fysiska personer och privatbostadsföretag men endast i befintliga småhus.
| I tredje stycket anges att ett småhus anses nyproducerat till och med | |
| nybyggnadsåret. Nybyggnadsår har här samma definition som i Riksskat- | |
| teverkets föreskrifter, se RSFS 2002:11. En ägare av ett småhus måste ha | |
| flyttat in och vara folkbokförd eller ha anmält permanent flyttning före | |
| årsskiftet för att skattereduktion skall kunna ges. | |
| 3 § | |
| Av paragrafens första stycke framgår att termer och uttryck som före- | |
| kommer i denna lag har samma betydelse som i fastighetstaxeringslagen | |
| (1979:1152). Detta innebär bl.a. att bestämmelserna om skattereduktion | |
| för miljöförbättrande installationer inte bara gäller dem som innehar en | |
| fastighet med äganderätt utan även dem som enligt 1 kap. 5 § fastighets- | |
| taxeringslagen skall likställas med ägare. | |
| Andra stycket har utformats med 4 § lagen (1984:1052) om statlig fas- | |
| tighetsskatt som förebild. Lagrådet ansåg i sitt yttrande över det lagför- | |
| slag som föregick den lagen att lagtexten behövde ett förtydligande | |
| (prop. 1984/85:18 s. 50). | |
| 4 § | |
| I paragrafen definieras vad som avses med biobränsleeldade uppvärm- | |
| ningssystem. Av första stycket punkt 2 framgår att det är det primära | |
| uppvärmningssystemet i bostaden som avses. Skattereduktion kan därför | |
| inte ges vid installation av vedspis, braskamin eller kakelugn eftersom | 63 |
dessa normalt inte värmer upp hela bostaden. Dessutom måste anläggningen värma upp både vattnet och inomhusluften. Skattereduktion skall inte ges om endast inomhusluften eller endast vattnet värms upp eller om endast en del av bostaden kan värmas upp. Skattereduktion kan inte heller ges för utgifter för installation av en pelletskamin även om denna är vattenmantlad och avsedd för primär uppvärmning.
I andra stycket anges vad som avses med biobränsle. Biobränsle definieras huvudsakligen enligt Svensk Standard SS187106, utgåva 3.
5 §
I paragrafen definieras vad som avses med energieffektiva fönster. För att skattereduktion skall kunna ges förutsätts att inte bara glaset utan hela fönstret inklusive karm och båge har en värmegenomgångskoefficient, ett s.k.
6 §
I första stycket anges som huvudregel att endast en ägare som är permanent bosatt på fastigheten under den tid då installationen utförs har rätt till skattereduktion. Detta innebär bl.a. att om en skattskyldig i början på ett visst år är folkbokförd på ett småhus och sedan flyttar till ett annat kan han ha rätt till skattereduktion för investeringar på båda fastigheterna, jfr 6 och 7 §§ folkbokföringslagen (1991:481). Om det däremot är ägarebyte till ett och samma småhus under ett år och den förste ägaren har haft utgifter för installation av energieffektiva fönster som är så höga att han kan ges skattereduktion med 10 000 kronor kan näste ägare inte erhålla någon reduktion även om han senare under samma år eller senare under lagens giltighetstid installerar ytterligare energieffektiva fönster. Om däremot den förste ägaren har köpt in fönster men ännu inte avslutat installationen av samtliga dessa fönster innan han säljer fastigheten bör denne ägare ändå kunna ges skattereduktion för de fönster han hunnit installera innan försäljningen. Återstår något utrymme upptill 10 000 kronor kan näste ägare ha rätt att utnyttja detta under förutsättning att fönstren installeras och att dessa betalas separat och inte ingår i köpeskillingen för fastigheten. En annan konsekvens av den valda systematiken är att om en fysisk person äger ett småhus som han inte bor i själv utan någon annan bor där så omfattas en sådan ägare inte av reglerna även om den som bor i huset är permanent bosatt där.
I andra stycket anges undantag från första stycket. Om ägaren är ett privatbostadsföretag skall skattereduktion för energieffektiva fönster kunna ges under förutsättning att en medlem eller en delägare är permanent bosatt i småhuset.
7 §
I paragrafens första stycke anges att vid installation av ett biobränsleeldat uppvärmningssystem i ett nybyggt småhus måste ägaren eller beställaren av småhuset ha bosatt sig där under nybyggnadsåret och vid tidpunkten för bosättningen vara ägare. Vid nyproduktion är det inte möjligt att fullt ut ha krav på att ägaren av fastigheten faktiskt skall vara bosatt på fastigheten vid tidpunkten för installationen av uppvärmningssystemet. En
Prop. 2003/04:19
64
installation av ett biobränsleeldat uppvärmningssystem kan exempelvis ske redan på fabrik i ett s.k. prefabricerat hus. I vissa fall kan husfabrikanten fortfarande vara ägare av småhuset. Bosättning skall däremot ske så snart som möjligt efter det att småhuset är färdigställt och det är därför lagtexten knyter an till nybyggnadsåret. Bosättning och folkbokföring eller anmälan om permanent flyttning skall således ske under nybyggnadsåret. Detta kan innebära problem vid årsskiften. Gränsdragningsproblem kan dock uppkomma oavsett vilken tidpunkt som väljs för bosättning. Kravet på permanent bosättning under nybyggnadsåret är således avsett att vara utan undantag.
I paragrafens andra stycke anges att skattereduktion får ges endast om den aktuella anläggningen uppfyller högt ställda krav på säkerhet och energieffektivitet samt ger låga utsläpp. Med utsläpp avses utsläpp i luften främst av kolväten och partiklar. Svanenmärkning, Blommanmärkningen och
Av tredje stycket framgår att skattereduktion för utgifter för en vedpanna endast får ges om pannan dessutom kombineras med en ackumulatortank med en minsta ackumulatorvolym som är 18 gånger större än eldstadens volym i pannan. Det är den som ansöker om skattereduktionen som skall kunna visa att en installation uppfyller uppställda krav.
Andra och tredje stycket har i enlighet med vad lagrådet föreslagit flyttats från 4 § till denna paragraf.
Paragraferna innehåller regler om beräkningen av skattereduktionen. Skattereduktion ges för utgifter för material vid installation om installationen påbörjats tidigast den 1 januari 2004 och avslutats senast den 31 december 2006. De beloppsgränser om 10 000 kronor respektive 15 000 kronor som angivits som tak gäller per småhus under denna tid. Med installation avses när miljöinvesteringen är färdig för att kunna tas i bruk. För ett biobränsleeldat uppvärmningssystem innebär detta att anläggningen skulle ha kunnat börja användas oavsett om huset är kvar på fabrik eller har levererats. Med installation av energieffektiva fönster avses när samtliga fönster installerats. Om exempelvis materialet har köpts in innan lagstiftningen träder i kraft ges skattereduktion även för denna utgift under förutsättning att installationen görs efter årsskiftet 2003/2004. När det gäller installation av energieffektiva fönster räknas även utgifter för arbete med i underlaget under förutsättning att den som utför installationen innehar
I avsnitt 5.3 och i författningskommentaren till 6 § anges närmare hur skattereduktionen skall fördelas om småhuset haft flera ägare som installerat miljöförbättrande åtgärder.
En delägare tillgodoräknas skattereduktion utifrån sin andel i småhuset.
Prop. 2003/04:19
65
Paragraferna behandlar förhållandena kring ansökan om skattereduktion och dess innehåll. Av 13 § framgår att det är sökanden som har att visa att installationen uppfyller de krav som anges i 4 och 5 §§. Ett underlag som visar att den installerade biobränsleanläggningen uppfyller de angivna kraven skall bifogas ansökan. Vid installation av fönster krävs underlag som visar att installationen avser såväl fönster inklusive karm och båge samt att
En faktura eller motsvarande handling skall vara uppdelad på så sätt att det framgår hur stor del av utgiften som avser utgifter för arbete och hur stor del som avser utgifter för material.
14 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om när ansökan senast skall ha kommit in till Skatteverket. I paragrafen anges också när skattereduktion skall tillgodoräknas vid debitering av slutlig skatt. Detta innebär normalt en avräkning på grund av
15 §
I paragrafen finns en regel om beslutsmyndighet.
16 §
Av paragrafen framgår att Skatteverkets beslut enligt denna lag får omprövas och överklagas. Skattebetalningslagens (1997:483) regler om omprövning (21 kap.) och överklagande (22 kap.) är då tillämpliga. Be- stämmelserna om efterbeskattning kan bli aktuella om sökanden lämnat en oriktig uppgift i en ansökan om skattereduktion eller i en bifogad handling och den oriktiga uppgiften medfört att skattereduktion har medgivits med för högt belopp. Reglerna om skattetillägg är inte tillämpliga i dessa ärenden.
Andra stycket har utformats med 12 § lagen (1993:672) om skattereduktion på utgifter för byggnadsarbete på bostadshus som förebild. Skatteutskottet gjorde detta tillägg för att överensstämmelse skulle föreligga med taxeringslagen (1992/93:SkU36 s. 10). De flesta situationer där Skatteverket eller förvaltningsdomstol fattar ett beslut som påverkar beslutet om skattereduktion torde täckas av 11 kap. 20 § skattebetalningslagen. Om beslutet rör en annan person bör dock denna bestämmelse finnas med för att beslutet om skattereduktion skall kunna ändras. Ett beslut om skattereduktion kan ändras om det t.ex. blir en omklassificering av ett hus. Förutsättningen för att kunna erhålla skattereduktion kan därför ändras vid ett beslut om fastighetstaxering. Även lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för anslutningar för tele- och datakommunikation har en motsvarande bestämmelse.
Prop. 2003/04:19
66
| 17 och 18 §§ | Prop. 2003/04:19 |
| I paragraferna anges hur skattereduktionen skall utföras. I 17 § första | |
| stycket anges att ifråga om skattereduktion enligt denna lag tillämpas vad | |
| som gäller om debitering av slutlig skatt enligt skattebetalningslagen | |
| (1997:483). | |
| 19 § | |
| I paragrafen anges att det belopp som har givits i skattereduktion inte | |
| skall påverka ett framtida omkostnadsbelopp. Detta gäller även i de fall | |
| en bostad för vilken skattereduktion har givits har ändrat karaktär under | |
| innehavstiden och därefter ingår i näringsverksamhet. |
9.3Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)
10kap.
13a §
I tredje stycket görs två justeringar. För det första korrigeras hänvisningen till bestämmelserna i 15 kap. så att de rätteligen sker till 15 kap. 3 och
7§§. För det andra görs en justering som klargör när en förenklad skattedeklaration senast skall ha kommit in och när redovisade belopp senast skall ha betalats.
11kap.
9§
Ändringen i andra stycket är en följd av att det den 1 januari 2004 införs en lag om skattereduktion vid 2005 års taxering (prop. 2003/04:1) samt en lag om skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus. Samtidigt görs en ändring av bestämmelsen så att det framgår i vilken ordning skattereduktionerna skall avräknas.
9.4Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
15 kap.
10 §
Bestämmelserna ändras på så sätt att den nuvarande beloppsgränsen om 300 kronor höjs till 600 kronor.
39 kap.
26 §
Se kommentaren till 15 kap. 10 §.
42 kap.
29 §
Se kommentaren till 15 kap. 10 §.
67
| 47 kap. | Prop. 2003/04:19 |
| 5 § | |
| I paragrafen definieras vad som menas med ersättningsbostad. Bestäm- | |
| melsen i andra stycket har lagts till som en femte punkt i första stycket. | |
| Genom ändringen framgår det att även en bostadsrätts karaktär skall be- | |
| dömas vid tidpunkten för förvärvet. | |
| 5 a § | |
| I paragrafen har sluttidpunkten för nybyggnadsarbeten m.m. på en fastig- | |
| het ändrats till den 2 maj andra året efter avyttringen av ursprungsbosta- | |
| den. | |
| 5 b § | |
| Paragrafen är ny. Innebörden av bestämmelsen är att ett bostadsföretag | |
| som ännu inte uppfyller förutsättningarna i 2 kap. 17 § IL vid tillämp- | |
| ningen av reglerna om uppskovsavdrag under viss tid skall jämställas | |
| med ett sådant privatbostadsföretag. Det gäller vid tillämpningen av 5 § | |
| under den period om fem år då fastighetsskatt för fastigheten, där den | |
| förvärvade bostadsrätten är belägen, inte skall betalas enligt 3 § andra | |
| stycket lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt. | |
| Reglerna om skattefrihet i 3 § FSL, som tar sikte på nybyggda hus, är | |
| knutna till fastighetens värdeår som åsätts vid fastighetstaxeringen. Ut- | |
| gångspunkten för värdeåret är att det motsvarar det år då byggnaden upp- | |
| fördes men något värdeår åsätts inte innan byggnaden är färdig. Om en | |
| byggnad uppförs över en tidsperiod som sträcker sig över ett årsskifte, | |
| åsätts byggnaden vid fastighetstaxering år 2 ett taxeringsvärde, s.k. värde | |
| för byggnad under uppförande. Även en bostad i en ännu icke helt fär- | |
| digställd byggnad bör kunna vara ersättningsbostad. I lagtexten hänvisas | |
| således dels till 3 § andra stycket FSL, dels anges det att även en bostad i | |
| en byggnad som ännu inte åsatts värdeår kan vara ersättningsbostad. | |
| 7 § | |
| I första och sista stycket har datumen för bosättningskravet respektive | |
| tidsintervallet för utgifter för bl.a. nybyggnad, ändrats till den 2 maj. | |
| 8 § | |
| I paragrafen har tidpunkten för att uppfylla bosättningskravet i fråga om | |
| ersättningsbostaden ändrats till den 2 maj året efter avyttringsåret. | |
| 9 § | |
| I andra stycket har datumet för bosättningskravet ändrats till den 2 maj. | |
| Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser | |
| När det gäller uppskovsavdrag vid bostadsbyte tillämpas de nya bestäm- | |
| melserna första gången vid 2004 års taxering. Det innebär att de nya reg- | |
| lerna kan tillämpas av den som avyttrar en ursprungsbostad under år | |
| 2003. Eftersom ersättningsbostaden får förvärvas tidigast året före det år | |
| då den skattskyldige avyttrar ursprungsbostaden kommer de nya reglerna | |
| att omfatta ersättningsbostäder som förvärvas under år 2002 och senare. |
68
| 9.5 | Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1227) om Prop. 2003/04:19 |
| självdeklarationer och kontrolluppgifter |
3 kap.
11 §
I paragrafen anges vilka uppgifter som skall lämnas i självdeklarationen vid uppskovsavdrag. De uppgifter som skall lämnas är de som behövs för att ersättningsbostaden skall kunna identifieras. Paragrafen kompletteras nu så att samma regler gäller för uppgifter om ersättningsbostäder i oäkta bostadsföretag som för ersättningsbostäder i privatbostadsföretag.
11 kap.
5 §
Bestämmelsen ändras för att överensstämma med den ändrade beloppsgränsen för privatbostadsfastigheter i inkomstskattelagen. Bestämmelsen förtydligas också på så sätt att det klart framgår att kontrolluppgift skall lämnas om privatbostadsfastighetens andel i samfällighetens inkomst överstiger 600 kronor.
69
Lagförslaget i promemorian Egendomsskatter, Dämpningsregel för fastighetsskatten och sänkt arvsskatt
Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt
dels att 2 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 a §, av följande lydelse.
Prop. 2003/04:19
Bilaga 1
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
2 §1
Skattskyldig till fastighetsskatt är ägaren till fastigheten eller den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som ägare.
Såvitt gäller sådan privatbostad som avses i 1 § andra stycket föreligger skattskyldighet endast för tid under vilken ägaren varit bosatt i Sverige.
I det fall inkomst av eller förmögenhetstillgång som består av sådan privatbostad som avses i 1 § andra stycket är undantagen från beskattning i Sverige på grund av dubbelbeskattningsavtal, skall statlig fastighetsskatt avseende sådan privatbostad inte tas ut.
Fastighetsskatt beräknas för beskattningsår. Omfattar beskattningsåret kortare eller längre tid än tolv månader eller har fastigheten förvärvats eller avyttrats under beskattningsåret, skall underlaget för fastighetsskatten jämkas med hänsyn härtill.
Fastighetsskatt beräknas på grundval av det taxeringsvärde som gäller under beskattningsåret. Gäller olika värden för skilda delar av beskattningsåret beräknas skatten särskilt för varje sådan del med motsvarande tillämpning av bestämmelserna i fjärde stycket
2 a §
Fastighetsskatten skall beräknas på grundval av det taxeringsvärde som gäller under beskattningsåret. Gäller olika värden för skilda delar av beskattningsåret, skall skatten beräknas särskilt för varje sådan del enligt 2 § fjärde stycket.
Om en småhusenhet, en hyres-
| 1 Senaste lydelse 1996:1402. | 70 |
| husenhet | som avses | i 3 § | första | Prop. 2003/04:19 |
| stycket b eller ett småhus med till- | Bilaga 1 | |||
| hörande tomtmark på en lant- | ||||
| bruksenhet vid en allmän eller en | ||||
| förenklad fastighetstaxering fått ett | ||||
| högre värde än det tidigare värdet, | ||||
| skall höjningen fördelas proportio- | ||||
| nellt mellan de år som återstår av | ||||
| den löpande taxeringsperioden. | ||||
| Om en taxeringsenhet eller en | ||||
| del av en taxeringsenhet som avses | ||||
| i andra stycket vid en särskild fas- | ||||
| tighetstaxering fått ett högre värde | ||||
| än det senast fastställda värdet, | ||||
| skall även denna höjning fördelas | ||||
| proportionellt mellan de år som | ||||
| återstår av den löpande taxerings- | ||||
| perioden. Om den särskilda fastig- | ||||
| hetstaxeringen lett till att taxe- | ||||
| ringsenheten eller del av taxe- | ||||
| ringsenheten i stället fått ett lägre | ||||
| värde, skall underlaget för fastig- | ||||
| hetsskatten för vart och ett av åren | ||||
| fram till nästa allmänna eller för- | ||||
| enklade | fastighetstaxering | beräk- | ||
| nas på grundval av det nya värdet, | ||||
| om inte det framräknade värdet | ||||
| enligt andra stycket som gäller | ||||
| under beskattningsåret är lägre. | ||||
| När det gäller lantbruksenheter | ||||
| utgörs underlaget för fastighets- | ||||
| skatten av summan av delvärdena | ||||
| bostadsbyggnadsvärde | och | tomt- | ||
| marksvärde enligt 5 | kap. | 7 och | ||
| 8 §§ | fastighetstaxeringslagen | |||
| (1979:1152). | ||||
| Vad som sägs om beräkning av | ||||
| underlag | för fastighetsskatt | enligt | ||
denna paragraf gäller även nybildade och ombildade taxeringsenheter vars taxeringsvärden fastställts vid fastighetstaxering.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003 och tillämpas första gången för småhusenheter vid 2004 års taxering, för hyreshusenheter vid 2005 års taxering och för lantbruksenheter vid 2006 års taxering.
71
Förteckning över remissinstanser beträffande betänkandet Egendomsskatter, Dämpningsregel för fastighetsskatten och sänkt arvsskatt
Efter remiss har yttrande över betänkandet Dämpningsregel för fastighetsskatten och sänkt arvsskatt (SOU:2003:3), såvitt avser dämpningsregeln, avgetts av Hovrätten över Skåne och Blekinge Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten i Göteborg, Länsrätten i Jämtlands län, Statskontoret, Statistiska Centralbyrån, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Länsstyrelsen i Hallands län, Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, Juridiska fakulteten vid Lunds universitet, Lantmäteriverket, Vaxholms kommun, Gotlands kommun, Simrishamns kommun, Pensionärernas Riksorganisation, Sveriges Pensionärsförbund, Svenska kommunförbundet, Sveriges advokatsamfund, Lantbrukarnas Riksförbund, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Landsorganisationen i Sverige LO, Svenska Bankföreningen (genom Näringslivets Skattedelegation), Fastighetsägarna Sverige, Föreningen Svenskt Näringsliv (genom Näringslivets skattedelegation), HSB:s Riksförbund, Hyresgästernas Riksförbund, SBC Bostadsrättscentrum, Sveriges Jordägareförbund, Villaägarnas Riksförbund, Stockholms Handelskammare (genom Näringslivets skattedelegation), och Boverket.
Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna synpunkter. Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet, Handelshögskolan i Stockholm och Sveriges Akademikers Centralorganisation.
Riksskatteverket har inhämtat yttrande från skattemyndigheterna i Stockholm, Malmö och Luleå.
Prop. 2003/04:19
Bilaga 2
72
Lagförslagen i promemorian om skattereduktion för vissa miljöförbättrande åtgärder på permanentbostäder
1 Förslag till lag om skattereduktion för vissa miljöförbättrande åtgärder
Prop. 2003/04:19
Bilaga 3
Härigenom föreskrivs följande.
Inledande bestämmelser
1 § Ägare av fastighet i Sverige skall under de förutsättningar och i den omfattning som anges i denna lag tillgodoräknas skattereduktion för utgifter för vissa installationer med betydelse för miljön (miljöinstallation).
Med miljöinstallation avses i denna lag installation av isolerglasfönster och installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem.
2 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).
Bestämmelserna i denna lag om fastighet som är småhusenhet eller lantbruksenhet gäller också del av fastighet, flera fastigheter eller delar av fastigheter som är sådan enhet.
3 § Med ägare avses även den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall likställas med ägare.
4 § Med biobränsleeldade uppvärmningssystem avses anläggning för uppvärmning av både inomhusluft och vatten i hela bostaden. Anläggning skall vara avsedd för eldning med biobränsle.
Med biobränsle avses bränsle där biomassa är utgångsmaterial. Bränslet kan ha genomgått kemisk process eller omvandling och ha passerat annan användning.
Med biomassa avses material med biologiskt ursprung som inte eller i endast i ringa grad omvandlats kemiskt.
5 § Med isolerglasfönster avses fönster, inklusive karm och båge, där värmegenomgångskoefficienten inte överstiger 1,2.
Med värmegenomgångskoefficient avses stationärt värmeflöde dividerat med area och med temperaturdifferensen mellan omgivningen på var sida av ett system, mätt i Watt per kvadratmeter och grad Kelvin.
6 § Skattereduktion för biobränsleeldade uppvärmningssystem medges endast fysiska personer när installationen sker i samband med nyproduktion av småhus och om systemet uppfyller högt ställda krav på säkerhet och energieffektivitet samt ger låga utsläpp.
Skattereduktion för isolerglasfönster medges inte vid nyproduktion av småhus.
Ett småhus anses nyproducerat till och med nybyggnadsåret.
73
7 § Skattereduktion skall göras vid debitering av slutlig skatt på grund av 2005, 2006 eller 2007 års taxering.
Villkor för skattereduktion
8 § Skattereduktion kan tillgodoräknas den som ägt en fastighet och varit bosatt där vid tiden för miljöinstallationen om fastigheten utgörs av en småhusenhet eller av ett småhus som är inrättat till bostad åt högst en eller två familjer med tillhörande tomtmark på en lantbruksenhet.
Är ägaren av småhuset vid tidpunkten för installationen av isolerglasfönster ett privatbostadsföretag enligt bestämmelserna i 2 kap. 17 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall företaget tillgodoräknas skattereduktionen under förutsättning att en medlem eller delägare i företaget är bosatt i småhuset.
Den skattskyldige eller, i fall som avses i andra stycket, medlemmen eller delägaren anses bosatt på den fastighet där han rätteligen skall vara folkbokförd.
Vid installation i nybyggt småhus kan skattereduktion medges ägaren av fastigheten eller beställaren av småhuset under förutsättning att han har för avsikt att bosätta sig där permanent under nybyggnadsåret och vid tidpunkten för bosättningen är ägare.
Underlag för skattereduktion
9 § I underlaget för skattereduktion ingår utgifter för materialkostnad för en miljöinstallation som har gjorts under perioden den 1 januari 2004 till och med den 31 december 2006 och som är betald senast vid tidpunkten för ansökan. I underlaget för skattereduktion för installation av isolerglasfönster ingår även utgifter för arbetskostnad, under förutsättning att den som utför installationen innehar
En uppgift om innehav av
Skattereduktionens storlek
10 § Skattereduktion för miljöinstallation uppgår till 30 procent av den del av underlaget som överstiger 10 000 kronor per småhus. Skattereduktion får göras med högst 10 000 kronor för installation av isolerglasfönster i befintliga småhus och med högst 15 000 kronor för installation av uppvärmningssystem i nyproducerade småhus.
Skattereduktion för miljöinstallation medges endast en gång per småhus under denna lags giltighetstid.
Prop. 2003/04:19
Bilaga 3
74
11 § Skattereduktion för en delägare av en fastighet utgör högst så stor andel av den totala skattereduktionen enligt 10 § som svarar mot delägarens andel av fastigheten vid tidpunkten för miljöinstallationen.
Ansökan
12 § En ansökan om skattereduktion skall göras skriftligen hos en skattemyndighet.
13 § Ansökan skall innehålla uppgift om
sökandens personnummer eller organisationsnummer, fastighetens beteckning,
sökandens andel i fastigheten, den installation som gjorts, samt
underlag för den skattereduktion som begärs.
Till ansökan skall det fogas kopia av faktura eller motsvarande handling som visar vilken miljöinstallation som har utförts och utgiften för installationen. Vid installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem skall det även bifogas underlag som visar att pannan uppfyller de krav som anges i 6 §.
Av ansökan eller en handling som fogats till denna skall framgå när betalning har skett.
14 § En ansökan skall ha kommit in till skattemyndigheten senast den 2 maj taxeringsåret. Skattereduktionen skall tillgodoräknas vid debitering av slutlig skatt på grund av taxeringen samma år. En ansökan som kommer in till skattemyndigheten senare än den 2 maj 2007 prövas inte.
Beslutande myndighet
15 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksskatteverket bestämmer vilken eller vilka skattemyndigheter som skall besluta i ärenden enligt denna lag.
Övriga bestämmelser
16 § I fråga om skattereduktion enligt denna lag tillämpas vad som gäller om debitering av slutlig skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483).
Skattemyndighetens beslut om skattereduktion får omprövas, förutom i de fall som anges i skattebetalningslagen, om det föranleds av ett annat beslut av skattemyndighet eller förvaltningsdomstol som rör skattereduktion enligt denna lag, fastighetstaxering eller debitering av fastighetsskatt.
Omprövning enligt andra stycket får ske senast sex månader efter det beslut som föranleder ändringen.
17 § Skattereduktion enligt denna lag skall räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt samt mot statlig fastighetsskatt.
Prop. 2003/04:19
Bilaga 3
75
| Skattereduktionen tillgodoräknas den skattskyldige före skattereduk- | Prop. 2003/04:19 | |
| tion enligt inkomstskattelagen (1999:1229) men efter skattereduktion | Bilaga 3 | |
| enligt lagen (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt och lagen | ||
| (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för | ||
| tele- och datakommunikation. | ||
| Skattereduktion skall inte beaktas vid beräkning av skattebeloppet en- | ||
| ligt 4 § (1997:324) om begränsning av skatt. | ||
| 18 § Skattereduktion enligt denna lag skall inte beaktas vid beräkning av | ||
| preliminär skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483). | ||
| Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången | ||
| vid 2005 års taxering. | ||
76
2 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483) skall ha följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
11 kap.
9 §
Skattemyndigheten fattar varje år beslut om skattens storlek enligt den årliga taxeringen (grundläggande beslut om slutlig skatt). Slutlig skatt kan bestämmas också genom omprövningsbeslut och till följd av beslut av domstol.
Med slutlig skatt avses summan av skatter och avgifter enligt 10 § minskad med skattereduktion enligt
1.lagen (2000:1006) om skattereduktion på förvärvsinkomster vid 2002 och 2003 års taxeringar,
2.lagen (2001:906)om skattereduktion för fastighetsskatt,
3.lagen (2000:1006) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation och
4.65 kap.
3.lagen (2000:1006) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation,
4.lagen om skattereduktion för vissa miljö förbättrande åtgärder och
5.65 kap.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
Prop. 2003/04:19
Bilaga 3
77
Förteckning över remissinstanser beträffande promemorian om skattereduktion för vissa miljöförbättrande åtgärder på permanentbostäder
Följande remissinstanser har lämnat yttrande över promemorian Skattereduktion för vissa miljöförbättrande åtgärder. Hovrätten i Västra Sverige, Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Västmanlands län, Domstolsverket, Riksskatteverket, Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, Naturvårdsverket, Boverket, Lantmäteriverket, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Formas, Statens institut för ekologisk hållbarhet, Statens Energimyndighet, Verket för näringslivsutveckling (NUTEK), Värmdö kommun, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Svenska kommunförbundet, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Astma- och Allergiförbundet, Fastighetsägarna i Sverige, HSB Riksförbund, Sveriges Byggindustrier, Svenska Bioenergiföreningen och Villaägarnas Riksförbund.
Yttrande har också kommit in från Elitfönster AB, Glasbranschföreningen, Pelletsindustrins Riksförbund, SIS Miljömärkning AB och Snickerifabrikernas Riksförbund, SNIRI
Prop. 2003/04:19
Bilaga 4
78
Lagförslaget i promemorian utökade möjligheter till uppskovsavdrag vid bostadsbyten
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) dels att 47 kap. 2, 5, 5 a och
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 47 kap. 9 a §, av följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
47 kap.
2 §
En skattskyldig får göra uppskovsavdrag om han
1.tar upp kapitalvinst på grund av avyttring som omfattar en ursprungsbostad,
2.har förvärvat eller avser att förvärva en ersättningsbostad, och
3.har bosatt sig eller tänker bosätta sig i ersättningsbostaden.
Att uppskovsavdraget skall återföras i vissa fall framgår av 9 och 9 a §§.
I 14 och 15 §§ finns särskilda bestämmelser om dödsbos rätt till uppskovsavdrag när den som avyttrat sin bostad dör innan förutsättningarna för avdrag uppkommer.
5 §1
Med ersättningsbostad avses en tillgång i Sverige som vid förvärvet är
1.småhus med mark som är småhusenhet,
2.småhus på annans mark,
3.småhus som är inrättat till bostad åt en eller två familjer med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet, eller
4.tomt om där uppförs ett småhus som avses i 1 eller 3.
Som ersättningsbostad räknas också en bostad i ett privatbostadsföretag.
Med ersättningsbostad avses också en bostad som vid förvärvet är en bostad i en svensk ekonomisk förening eller ett svenskt aktiebolag vars verksamhet består i att åt sina medlemmar eller delägare tillhandahålla bostäder i byggnader som ägs av föreningen eller bolaget.
5 a §2
Som ersättningsbostad räknas inte en bostad som förvärvas tidigare än året före eller senare än året efter det år då ursprungsbostaden avyttras.
En fastighet som förvärvas tidi- En fastighet som förvärvas tidigare än året före det år då urgare än året före det år då ur-
1Senaste lydelse 2001:1221.
2Senaste lydelse 2001:1221.
Prop. 2003/04:19
Bilaga 5
79
| sprungsbostaden | avyttras | räknas | sprungsbostaden | avyttras | räknas | ||||
| dock som ersättningsbostad om den | dock som ersättningsbostad om den | ||||||||
| skattskyldige utför en |
skattskyldige utför en |
||||||||
| ombyggnad på | fastigheten | under | ombyggnad | på | fastigheten | under | |||
| tiden mellan den 1 januari året före | tiden mellan den 1 januari året före | ||||||||
| det år då ursprungsbostaden avytt- | det år då ursprungsbostaden avytt- | ||||||||
| ras och den 15 februari andra året | ras och den 2 maj andra året efter | ||||||||
| efter avyttringen. Fastigheten skall | avyttringen. Fastigheten skall i så- | ||||||||
| i sådana fall anses förvärvad den | dana | fall | anses förvärvad | den | |||||
| 1 januari året före det år då ur- | 1 januari året före det år då ur- | ||||||||
| sprungsbostaden avyttras. | sprungsbostaden avyttras. | ||||||||
| 7 § | |||||||||
| Om | den skattskyldige förvärvar | Om | den | skattskyldige förvärvar | |||||
| en ersättningsbostad före utgången | en ersättningsbostad före utgången | ||||||||
| av det år då han avyttrar ur- | av det år då han avyttrar ur- | ||||||||
| sprungsbostaden | och bosätter sig | sprungsbostaden | och bosätter | sig | |||||
| där senast den 15 februari året där- | där senast den 2 maj året därefter, | ||||||||
| efter, | beräknas | uppskovsavdraget | beräknas uppskovsavdraget på föl- | ||||||
| på följande sätt. | jande sätt. | ||||||||
Om ersättningen för ersättningsbostaden är minst lika stor som ersättningen för ursprungsbostaden, motsvarar uppskovsavdraget den del av kapitalvinsten som tas upp.
Om ersättningen för ersättningsbostaden understiger ersättningen för ursprungsbostaden, motsvarar uppskovsavdraget så stor del av den del av kapitalvinsten som tas upp som ersättningen för ersättningsbostaden utgör av ersättningen för ursprungsbostaden. Avdraget skall alltså beräknas enligt följande formel:
den del av kapitalvinsten som tas upp
ersättningen för ersättningsbostaden x
| ersättningen för ursprungsbostaden | |||
| Om ersättningsbostaden | är en | Om ersättningsbostaden | är en |
| fastighet och om den skattskyldige | fastighet och om den skattskyldige | ||
| har haft eller avser att ha utgifter | har haft eller avser att ha utgifter | ||
| för |
för |
||
| ersättningsbostaden under | tiden | ersättningsbostaden under | tiden |
| mellan den 15 februari året efter | mellan den 2 maj året efter det år | ||
| det år då han avyttrade ursprungs- | då han avyttrade ursprungsbosta- | ||
| bostaden och den 15 februari andra | den och den 2 maj andra året efter | ||
| året efter avyttringen, motsvarar | avyttringen, motsvarar uppskovs- | ||
| uppskovsavdraget den del av kapi- | avdraget den del av kapitalvinsten | ||
| talvinsten som tas upp, om den | som tas upp, om den skattskyldige | ||
| skattskyldige begär det. | begär det. | ||
8 §
Om den skattskyldige inte för- Om den skattskyldige inte förvärvar en ersättningsbostad före värvar en ersättningsbostad före
Prop. 2003/04:19
Bilaga 5
80
utgången av det år då han avyttrar ursprungsbostaden eller inte bosätter sig på en ersättningsbostad senast den 15 februari året därefter, motsvarar uppskovsavdraget den del av kapitalvinsten som tas upp.
| utgången av det år då han avyttrar | Prop. 2003/04:19 |
| ursprungsbostaden eller inte bosät- | Bilaga 5 |
| ter sig på en ersättningsbostad se- | |
| nast den 2 maj året därefter, mot- | |
| svarar uppskovsavdraget den del av | |
| kapitalvinsten som tas upp. |
9 §
Om ett uppskovsavdrag har gjorts enligt 7 § fjärde stycket eller 8 §,
| skall avdraget återföras nästa år. | |
| Om den skattskyldige senast året | Om den skattskyldige senast året |
| efter det år då han avyttrade ur- | efter det år då han avyttrade ur- |
| sprungsbostaden förvärvar en er- | sprungsbostaden förvärvar en er- |
| sättningsbostad och bosätter sig där | sättningsbostad och bosätter sig där |
| senast den 15 februari andra året | senast den 2 maj andra året efter |
| efter avyttringen, gäller dock föl- | avyttringen, skall tredje och fjärde |
| jande. | styckena tillämpas. Om ersätt- |
| ningsbostaden är en sådan bostad | |
| som avses i 5 § andra stycket och | |
| föreningen eller bolaget vid för- | |
| värvet av bostaden inte var ett pri- | |
| vatbostadsföretag, gäller vad som | |
| nu sagts bara om föreningen eller | |
| bolaget är ett privatbostadsföretag | |
| senast vid utgången av året efter | |
| det år då den skattskyldige avyttra- | |
| de ursprungsbostaden. |
Om ersättningen för ersättningsbostaden är minst lika stor som ersättningen för ursprungsbostaden, skall ingen del av uppskovsavdraget återföras.
Om ersättningen för ersättningsbostaden understiger ersättningen för ursprungsbostaden, skall uppskovsavdraget återföras sedan det minskats med så stor del av detta som ersättningen för ersättningsbostaden utgör av ersättningen för ursprungsbostaden. Avdraget skall alltså återföras med ett belopp som beräknas enligt följande formel:
uppskovsavdraget - uppskovsavdraget
ersättningen för ersättningsbostaden
x
ersättningen för ursprungsbostaden
9 a §
Om ett uppskovsavdrag har gjorts enligt 7 §
ningen eller bolaget är ett privat-
81
| bostadsföretag senast vid utgången | Prop. 2003/04:19 | |
| av året efter det år då den skatt- | Bilaga 5 | |
| skyldige avyttrade ursprungsbosta- | ||
| den. | ||
| 10 § | ||
| När ett uppskovsavdrag helt eller | När ett uppskovsavdrag helt eller | |
| delvis återförs enligt 9 §, skall ock- | delvis återförs enligt 9 eller 9 a §, | |
| så ett särskilt tillägg som motsvarar | skall också ett särskilt tillägg som | |
| tio procent av det återförda belop- | motsvarar tio procent av det åter- | |
| pet tas upp. | förda beloppet tas upp. | |
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången vid 2005 års taxering.
82
Förteckning över remissinstanser beträffande promemorian utökade möjligheter till uppskovsavdrag vid bostadsbyten
Efter remiss har yttrande kommit in från Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten i Skåne län, Riksskatteverket, Boverket, Svenska Bankföreningen, Fastighetsägarna Sverige, HSBs Riksförbund, Mäklarsamfundet, Riksbyggen, SBC Bostadsrättscentrum, Sveriges Byggindustrier och Villaägarnas Riksförbund.
Riksskatteverket har inhämtat yttranden från skattemyndigheterna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Växjö och Luleå.
Yttrande har också kommit in från JM AB.
Prop. 2003/04:19
Bilaga 6
83
Lagförslagen i promemorian ändrade skatteregler rörande fonderade medel för underhåll och förnyelse av gemensamhetsanläggningar
1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs att 15 kap. 10 §, 39 kap. 26 § samt 42 kap. 29 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall ha följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
| 15 kap. | |
| 10 § | |
| Har en näringsfastighet del i en | Har en näringsfastighet del i en |
| annan svensk samfällighet än så- | annan svensk samfällighet än så- |
| dan som avses i 6 kap. 6 § första | dan som avses i 6 kap. 6 § första |
| stycket, behöver fastighetens andel | stycket, behöver fastighetens andel |
| av samfällighetens intäkter och | av samfällighetens intäkter och |
| kostnader inte tas upp, om intäk- | kostnader inte tas upp, om intäk- |
| terna med mindre än 300 kronor | terna med mindre än 600 kronor |
| överstiger de utgifter som omedel- | överstiger de utgifter som omedel- |
| bart skall dras av som kostnad. | bart skall dras av som kostnad. |
Första stycket gäller inte kapitalvinster och kapitalförluster.
39 kap.
26 §
Om privatbostadsföretagets fastighet har del i en annan samfällighet än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket, skall fastighetens andel av inkomster och utgifter i samfällighetens verksamhet tas upp respektive dras av hos privatbostadsföretaget. Dessa inkomster och utgifter skall dock tas upp eller dras av bara om det är fråga om
1. sådana inkomster och utgifter som avses i 25 §,
| 2. avkastning av kapital och | 2. avkastning av kapital och |
| bara till den del avkastningen | bara till den del avkastningen |
| överstiger 300 kronor, eller | överstiger 600 kronor, eller |
3. kapitalvinster och kapitalförluster.
Om samfälligheten är en särskild taxeringsenhet, skall fastighetens andel av samfällighetens taxeringsvärde räknas in i underlaget för inkomstberäkningen enligt 25 § första stycket 1.
42 kap.
29 §
Om en privatbostadsfastighet har del i en annan svensk samfällighet än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket, skall den del av fastighetens andel av samfällighetens inkomster som är avkastning av kapital och som överstiger
Om en privatbostadsfastighet har del i en annan svensk samfällighet än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket, skall den del av fastighetens andel av samfällighetens inkomster som är avkastning av kapital och som överstiger
Prop. 2003/04:19
Bilaga 7
84
| 300 kronor tas upp. | 600 kronor tas upp. | Prop. 2003/04:19 |
| För fastighetens andel av samfällighetens statliga räntebidrag och tom- | Bilaga 7 | |
trättsavgälder gäller bestämmelserna i 26 och 27 §§.
I fråga om fastighetens andel i samfällighetens kapitalvinster och kapitalförluster tillämpas vad som skulle ha gällt för fastighetsägaren vid en avyttring.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången vid 2005 års taxering.
85
2 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 5 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
| 11 kap. | |
| 5 § |
Om en privatbostadsfastighet har del i en annan samfällighet än som avses i 6 kap. 6 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), skall kontrolluppgift lämnas om privatbostadsfastighetens andel av samfällighetens inkomster som är avkastning av kapital.
Kontrolluppgift skall lämnas för fysiska personer och dödsbon av den juridiska person som förvaltar samfälligheten.
| I kontrolluppgiften skall uppgift | I kontrolluppgiften skall uppgift |
| lämnas om delägarens andel av | lämnas om delägarens andel av |
| samfällighetens inkomster till den | samfällighetens inkomster till den |
| del denna överstiger 300 kronor. | del denna överstiger 600 kronor. |
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången vid 2005 års taxering.
Prop. 2003/04:19
Bilaga 7
86
Lagrådsremissens lagförslag beträffande en dämpningsregel för fastighetsskatten
Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt
dels att 3 och 3 a §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 a §, av följande lydelse.
Prop. 2003/04:19
Bilaga 8
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse | ||||
| 2 a § | |||||
| Om en småhusenhet, en hyres- | |||||
| husenhet som avses i 3 § första | |||||
| stycket b eller ett småhus med till- | |||||
| hörande tomtmark på en lant- | |||||
| bruksenhet vid en allmän eller en | |||||
| förenklad | fastighetstaxering | fått | |||
| ett högre värde än det tidigare | |||||
| värdet, skall fastighetsskatten be- | |||||
| räknas på ett underlag där höj- | |||||
| ningen fördelas lika mellan de år | |||||
| som återstår av den löpande taxe- | |||||
| ringsperioden. | |||||
| Vad som sägs i första stycket | |||||
| gäller också om en enhet eller en | |||||
| del av en enhet som avses där vid | |||||
| en särskild | fastighetstaxering fått | ||||
| ett högre värde än det närmast | |||||
| föregående värdet. | |||||
| Om en särskild fastighetstaxe- | |||||
| ring lett till att en enhet eller en | |||||
| del av enhet som avses i första | |||||
| stycket i stället fått ett lägre värde, | |||||
| skall fastighetsskatten för vart och | |||||
| ett av åren fram till nästa allmän- | |||||
| na eller förenklade fastighetstaxe- | |||||
| ring beräknas på det nya värdet, | |||||
| om inte det värde som enligt första | |||||
| stycket skall ligga till grund för | |||||
| fastighetsskatten | under | beskatt- | |||
| ningsåret är lägre. | |||||
| Bestämmelserna i denna para- | |||||
| graf skall inte tillämpas när ett | |||||
| taxeringsvärde har fastställts i | |||||
| samband med att en ny taxerings- | |||||
| enhet har | bildats | eller | en | taxe- | |
87
| ringsenhets typ har ändrats. | ||||||
| 3 §1 | ||||||
| Fastighetsskatten utgör för varje | Fastighetsskatten utgör för varje | |||||
| beskattningsår | beskattningsår | |||||
| a) 1,0 procent av: | a) 1,0 procent av: | |||||
| taxeringsvärdet avseende | små- | taxeringsvärdet eller, om det är | ||||
| husenhet, | lägre, | det underlag som avses i | ||||
| bostadsbyggnadsvärdet | och | 2 a § avseende småhusenhet, | ||||
| tomtmarksvärdet avseende småhus | bostadsbyggnadsvärdet | och | ||||
| på lantbruksenhet, | tomtmarksvärdet eller, om det är | |||||
| 75 procent av marknadsvärdet | lägre, | det underlag som avses i | ||||
| avseende privatbostad i utlandet, | 2 a § | avseende | småhus | på | ||
| lantbruksenhet, | ||||||
| 75 | procent av | marknadsvärdet | ||||
| avseende privatbostad i utlandet, | ||||||
| b) 0,5 procent av: | b) 0,5 procent av: | |||||
| taxeringsvärdet avseende hyres- | taxeringsvärdet eller, om det är | |||||
| husenhet till den del det avser vär- | lägre, | det underlag som avses i | ||||
| deringsenhet för bostäder, värde- | 2 a § avseende hyreshusenhet | till | ||||
| ringsenhet för bostäder under upp- | den del det avser värderingsenhet | |||||
| förande, värderingsenhet avseende | för bostäder, värderingsenhet | för | ||||
| tomtmark som hör till dessa bostä- | bostäder under uppförande, värde- | |||||
| der samt annan värderingsenhet | ringsenhet avseende | tomtmark | ||||
| avseende tomtmark som är obe- | som hör till dessa bostäder samt | |||||
| byggd, | annan | värderingsenhet | avseende | |||
| tomtmark som är obebyggd, | ||||||
c) 1,0 procent av:
taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsenhet för lokaler, värderingsenhet för lokaler under uppförande och värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa lokaler,
d) 0,5 procent av:
taxeringsvärdet avseende industrienhet och elproduktionsenhet. Innehåller byggnaden på en fastighet, som är belägen i Sverige, bostä-
der och har byggnaden beräknat värdeår som utgör året före det fastighetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, utgår dock ingen fastighetsskatt på bostadsdelen för det fastighetstaxeringsåret och de fyra följande kalenderåren och halv fastighetsskatt för de därpå följande fem kalenderåren enligt vad som närmare föreskrivs i femte stycket. Detsamma gäller färdigställd eller ombyggd sådan byggnad, för vilken värdeår inte har åsatts vid ny fastighetstaxering, men som skulle ha åsatts ett värdeår motsvarande året före det fastighetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, om ny fastighetstaxering då hade företagits.
För fastighet, som avses i 2 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), skall fastighetens andel av taxeringsvärdet på annan samfällighet än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket nämnda lag inräknas i underlaget för fastighetsskatten om samfälligheten utgör en särskild taxeringsenhet.
1 Senaste lydelse 2001:1219.
Prop. 2003/04:19
Bilaga 8
88
Har byggnad, som är avsedd för användning under hela året, på grund av eldsvåda eller därmed jämförlig händelse inte kunnat utnyttjas under viss tid eller har i sådan byggnad för uthyrning avsedd lägenhet inte kunnat uthyras, får fastighetsskatten nedsättas med hänsyn till den omfattning, vari byggnaden inte kunnat användas eller uthyras. Har så varit fallet under endast kortare tid av beskattningsåret, skall någon nedsättning dock inte ske.
Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar av fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för dessa delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive fastighetsdel. Den nedsättning av fastighetsskatten som föreskrivs i andra stycket skall såvitt avser småhusenhet beräknas på den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som avser småhuset med tillhörande tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som småhuset. Detsamma gäller i tillämpliga delar småhus med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet. För hyreshusenhet beräknas nedsättningen på den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som avser bostäder med tillhörande värderingsenhet tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som hyreshuset.
3 a §2
Vid beräkning av fastighetsskatt enligt 3 § skall följande iakttas.
Har kostnader för om- eller tillbyggnad nedlagts på den del av en hyreshusenhet som avser värderingsenhet för bostäder skall, om den skattskyldige begär det och inte annat följer av tredje stycket, ett reduceringsbelopp bestämmas. Reduceringsbeloppet är lika med det närmast efter om- eller tillbyggnaden bestämda taxeringsvärdet, som utgör underlag för fastighetsskatten enligt 3 § första stycket b, minskat med det värde som skulle ha bestämts som motsvarande taxeringsvärde om om- eller tillbyggnaden inte hade gjorts.
Ett reduceringsbelopp skall bestämmas endast när om- eller tillbyggnadskostnaderna överstiger 100 000 kronor och det taxeringsvärde som utgör underlag för fastighetsskatten enligt 3 § första stycket b har höjts med minst 20 procent i förhållande till det senast före om- eller tillbyggnaden bestämda taxeringsvärdet. Reduceringsbelopp skall inte bestämmas när om- eller tillbyggnadskostnaderna föranleder att 3 § andra stycket skall tillämpas.
Om ett reduceringsbelopp har bestämts för en värderingsenhet som därefter ändras och innebär ändringen att hela eller viss del av reduceringsbeloppet bör hänföras till annan värderingsenhet än den för vilken reduceringsbeloppet ursprungligen bestämts skall reduceringsbeloppet proportioneras i förhållande till om- eller tillbyggnadskostnadernas fördelning på de nya värderingsenheterna.
| När ett reduceringsbelopp har | När ett reduceringsbelopp har |
| bestämts skall skatt enligt 3 § för- | bestämts skall skatt enligt 3 § för- |
| sta stycket b beräknas på taxe- | sta stycket b beräknas på taxe- |
| ringsvärdet som där avses minskat | ringsvärdet som där avses minskat |
| med reduceringsbeloppet under de | med reduceringsbeloppet under de |
| första fem kalenderåren som det | första fem kalenderåren som det |
| 2 Senaste lydelse 1994:1910. |
Prop. 2003/04:19
Bilaga 8
89
höjda taxeringsvärdet ligger till grund för fastighetsskatten och minskat med halva reduceringsbeloppet de därpå följande fem kalenderåren. Har omständighet inträffat som gör att 3 § andra stycket är tillämpligt skall vid beräkningen av fastighetsskatten hänsyn inte tas till reduceringsbelopp som bestämts före det att 3 § andra stycket blev tillämpligt.
höjda taxeringsvärdet ligger till Prop. 2003/04:19 grund för fastighetsskatten och Bilaga 8 minskat med halva reduceringsbe-
loppet de därpå följande fem kalenderåren. Om det leder till lägre fastighetsskatt, skall dock skatten beräknas på det underlag som avses i 2 a §.
Har omständighet inträffat som gör att 3 § andra stycket är tilllämpligt skall vid beräkningen av fastighetsskatten hänsyn inte tas till reduceringsbelopp som bestämts före det att 3 § andra stycket blev tillämpligt.
Denna lag träder i kraft den 31 december 2003 och tillämpas första gången för småhusenheter vid 2004 års taxering, för hyreshusenheter vid 2005 års taxering och för lantbruksenheter vid 2006 års taxering.
90
Lagrådsremissens lagförslag beträffande skattereduktion för vissa miljöförbättrande åtgärder
1 Förslag till lag om skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus
Prop. 2003/04:19
Bilaga 9
Härigenom föreskrivs följande.
Tillämpningsområde
1 § Ägare av fastighet i Sverige tillgodoräknas under de förutsättningar och i den omfattning som anges i denna lag skattereduktion för utgifter för miljöförbättrande installationer av
1.biobränsleeldade uppvärmningssystem, och
2.energieffektiva fönster.
2 § Skattereduktion för utgifter för installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem får ges till fysiska personer vid nyproduktion av småhus.
Skattereduktion för utgifter för installation av energieffektiva fönster får ges till fysiska personer och till privatbostadsföretag, dock inte vid nyproduktion av småhus.
Ett småhus anses nyproducerat till och med nybyggnadsåret. Med nybyggnadsår avses det år då den övervägande delen av småhuset togs eller kunde ha tagits i bruk.
Definitioner
3 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).
Bestämmelserna i denna lag om fastighet som är småhusenhet eller lantbruksenhet gäller också del av fastighet, flera fastigheter eller delar av fastigheter som är sådan enhet.
4 § Med ett biobränsleeldat uppvärmningssystem avses en anläggning som
1.är avsedd att eldas med biobränsle,
2.har samtidiga funktioner för uppvärmning av både inomhusluft och vatten i hela bostaden, och
3.uppfyller högt ställda krav på säkerhet och energieffektivitet samt ger låga utsläpp.
En vedpanna som uppfyller villkoren i första stycket anses som ett biobränsleeldat uppvärmningssystem endast om den därutöver kombineras med en ackumulatortank med en minsta ackumulatorvolym som är 18 gånger större än eldstadens volym i pannan.
Med biobränsle avses bränsle där biomassa är utgångsmaterial. Med biomassa avses material med biologiskt ursprung som inte eller i endast i ringa grad omvandlats kemiskt.
91
5 § Med energieffektiva fönster avses fönster, inklusive karm och båge, där värmegenomgångskoefficienten inte överstiger 1,2.
Med värmegenomgångskoefficient avses stationärt värmeflöde dividerat med area och med temperaturdifferensen mellan omgivningen på var sida av ett system, mätt i watt per kvadratmeter och grad Kelvin.
Villkor för skattereduktion
6 § Skattereduktion tillgodoräknas den som ägt en fastighet och varit bosatt där vid tiden för den miljöförbättrande installationen om fastigheten utgörs av en småhusenhet eller av ett småhus som är inrättat till bostad åt högst en eller två familjer med tillhörande tomtmark på en lantbruksenhet.
Är ägaren av småhuset vid tidpunkten för installationen av energieffektiva fönster ett privatbostadsföretag enligt bestämmelserna i 2 kap. 17 § inkomstskattelagen (1999:1229), skall företaget tillgodoräknas skattereduktionen under förutsättning att en medlem eller en delägare i företaget är bosatt i småhuset.
Den skattskyldige eller, i fall som avses i andra stycket, medlemmen eller delägaren anses bosatt på den fastighet där han rätteligen skall vara folkbokförd.
7 § Vid installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem i ett nybyggt småhus får skattereduktion ges till ägaren av fastigheten eller beställaren av småhuset under förutsättning att han bosatt sig där permanent under nybyggnadsåret och är ägare vid tidpunkten för bosättningen.
Underlag för skattereduktion
8 § Underlaget för skattereduktion utgörs av utgifter för material för en miljöförbättrande installation som har påbörjats tidigast den 1 januari 2004 och avslutats senast den 31 december 2006 och som är betald senast vid tidpunkten för ansökan. I underlaget för skattereduktion för installation av energieffektiva fönster räknas även utgifter för arbete in, under förutsättning att den som utför installationen innehar
En uppgift om innehav av
Skattereduktionens storlek
9 § Skattereduktion för utgifter för en miljöförbättrande installation tillgodoräknas ägaren med 30 procent av den del av underlaget som överstiger 10 000 kronor per småhus. Skattereduktion får ges med högst 10 000
Prop. 2003/04:19
Bilaga 9
92
kronor för installation av energieffektiva fönster i befintliga småhus och med högst 15 000 kronor för installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem i nyproducerade småhus.
10 § En delägare av en fastighet tillgodoräknas högst så stor andel av den totala skattereduktionen enligt 9 § som svarar mot delägarens andel av fastigheten vid tidpunkten för miljöinstallationen.
Ansökan och beslut
11 § En ansökan om skattereduktion skall göras skriftligen hos Skatteverket.
12 § Ansökan skall innehålla uppgifter om
1.sökandens personnummer eller organisationsnummer,
2.fastighetens beteckning,
3.sökandens andel i fastigheten,
4.den installation som gjorts, samt
5.underlag för skattereduktionen.
Sökanden skall samtidigt lämna en kopia av faktura eller motsvarande handling som visar
1.vilken installation som utförts,
2.utgiften för installationen och hur stor del av utgiften som avser arbete respektive material.
Av ansökan eller bifogad handling skall framgå när betalning har skett.
13 § En ansökan som avser installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem skall även innehålla ett underlag som visar att pannan uppfyller de krav som anges i 4 §.
En ansökan som avser installation av energieffektiva fönster skall även innehålla ett underlag som visar att de krav som anges i 5 § är uppfyllda.
14 § En ansökan skall ha kommit in till Skatteverket senast den 2 maj året efter det år då miljöinstallationen utfördes. Skattereduktionen skall tillgodoräknas vid debitering av slutlig skatt på grund av taxeringen samma år eller om taxering inte sker detta år vid efterföljande taxering. Kommer ansökan in senare än den 2 maj året efter det år då miljöinstallationen utfördes tillgodoräknas inte skattereduktion. En ansökan skall ha kommit in till Skatteverket senast den 2 maj 2007.
15 § Skatteverket skall besluta i ärenden enligt denna lag.
Omprövning och överklagande
16 § Skatteverkets beslut enligt denna lag får omprövas och överklagas. Därvid tillämpas bestämmelserna i 21 och 22 kap. skattebetalningslagen (1997:483).
Om Skatteverkets beslut måste ändras på grund av ett annat beslut av Skatteverket eller förvaltningsdomstol som rör skattereduktion enligt
Prop. 2003/04:19
Bilaga 9
93
| denna lag, fastighetstaxering eller debitering av fastighetsskatt får sådan | Prop. 2003/04:19 | |
| ändring ske genom omprövning senast sex månader efter det beslut som | Bilaga 9 | |
| föranleder ändringen. | ||
| Övriga bestämmelser | ||
| 17 § I fråga om skattereduktion enligt denna lag tillämpas vad som gäller | ||
| om debitering av slutlig skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483). | ||
| Skattereduktionen skall räknas av mot kommunal och statlig inkomst- | ||
| skatt samt mot statlig fastighetsskatt. | ||
| Skattereduktionen tillgodoräknas den skattskyldige före skattereduk- | ||
| tion enligt inkomstskattelagen (1999:1229) men efter skattereduktion | ||
| enligt lagen (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt och lagen | ||
| (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för | ||
| tele- och datakommunikation. | ||
| 18 § Skattereduktionen skall inte beaktas vid beräkning av skattebeloppet | ||
| enligt 4 § lagen (1997:324) om begränsning av skatt. | ||
| Skattereduktionen skall inte beaktas vid beräkning av preliminär skatt | ||
| enligt skattebetalningslagen (1997:483). | ||
| 19 § Vid avyttring av en fastighet skall skattereduktionen inte beaktas vid | ||
| beräkning av anskaffningsutgifter och förbättringsutgifter enligt 44 kap. | ||
| 14 § inkomstskattelagen (1999:1229). | ||
| Skattereduktionen skall inte heller beaktas vid beräkning av anskaff- | ||
| ningsvärdet för en byggnad enligt 19 kap. inkomstskattelagen. | ||
| Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången | ||
| vid 2005 års taxering. | ||
94
2 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483) skall ha följande lydelse.
| Lydelse enligt prop. 2002/03:99 | Föreslagen lydelse |
11 kap.
9§
Skatteverket fattar varje år beslut om skattens storlek enligt den årliga taxeringen (grundläggande beslut om slutlig skatt). Slutlig skatt kan bestämmas också genom omprövningsbeslut och till följd av beslut av domstol.
Med slutlig skatt avses summan av skatter och avgifter enligt 10 § minskad med skattereduktion enligt
1.lagen (2000:1006) om skattereduktion på förvärvsinkomster vid 2002 och 2003 års taxeringar,
2.lagen (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt,
3. lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation, och
4. 65 kap.
3.lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation,
4.lagen (2003:00) om skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus, och
5.65 kap.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
Prop. 2003/04:19
Bilaga 9
95
Lagrådsremissens lagförslag beträffande uppskovsavdrag vid bostadsbyten
Prop. 2003/04:19
Bilaga 10
1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) dels att 47 kap. 5, 5 a och
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 47 kap. 5 b §, av följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
47 kap.
5 §1
Med ersättningsbostad avses en tillgång i Sverige som vid förvärvet är
1.småhus med mark som är småhusenhet,
2.småhus på annans mark,
3.småhus som är inrättat till bostad åt en eller två familjer med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet, eller
4.tomt om där uppförs ett småhus som avses i 1 eller 3.
Som ersättningsbostad räknas också en bostad i ett privatbostadsföretag.
Som ersättningsbostad räknas också en bostad som vid förvärvet är en bostad i ett privatbostadsföretag.
5 a §2
Som ersättningsbostad räknas inte en bostad som förvärvas tidigare än året före eller senare än året efter det år då ursprungsbostaden avyttras.
| En fastighet som förvärvas tidi- | En fastighet som förvärvas tidi- | ||||
| gare än året före det år då ur- | gare än året före det år då ur- | ||||
| sprungsbostaden | avyttras räknas | sprungsbostaden | avyttras räknas | ||
| dock | som ersättningsbostad om | dock | som ersättningsbostad om | ||
| den skattskyldige utför en |
den skattskyldige utför en |
||||
| eller | ombyggnad | på fastigheten | eller | ombyggnad | på fastigheten |
| under tiden mellan den 1 januari | under tiden mellan den 1 januari | ||||
| året före det år då ursprungsbosta- | året före det år då ursprungsbosta- | ||||
| den avyttras och den 15 februari | den avyttras och den 2 maj andra | ||||
| andra året efter avyttringen. Fas- | året | efter avyttringen. Fastigheten | |||
| tigheten skall i sådana fall anses | skall i sådana fall anses förvärvad | ||||
| förvärvad den 1 januari året före | den 1 januari året före det år då | ||||
| det år då ursprungsbostaden avytt- | ursprungsbostaden avyttras. | ||||
| ras. | |||||
| 5 b § | |||||
| Vid tillämpning av 5 § andra | |||||
| stycket skall en svensk ekonomisk | |||||
| 1 Senaste lydelse 2001:1221. | |||||
| 2 Senaste lydelse 2001:1221. | 96 | ||||
förening eller ett svenskt aktiebolag som inte uppfyller villkoren i 2 kap. 17 § för att vara ett privatbostadsföretag jämställas med ett sådant företag om
1. företaget bedriver en verksamhet som består i att åt sina medlemmar eller delägare tillhandahålla bostäder i byggnader som ägs av företaget, och
2. den förvärvade bostaden är belägen i en fastighet som ägs av företaget och
- fastighetsskatt enligt bestämmelserna i 3 § andra stycket lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt inte skall tas ut på fastighetens bostadsdel, eller
- byggnaden på fastigheten ännu inte åsatts värdeår.
| 7 § | |||
| Om den skattskyldige förvärvar | Om den skattskyldige förvärvar | ||
| en ersättningsbostad före utgången | en ersättningsbostad före utgången | ||
| av det år då han avyttrar ur- | av det år då han avyttrar ur- | ||
| sprungsbostaden och bosätter sig | sprungsbostaden | och bosätter | sig |
| där senast den 15 februari året | där senast den 2 | maj året därefter, | |
| därefter, beräknas uppskovsavdra- | beräknas uppskovsavdraget | på | |
| get på följande sätt. | följande sätt. | ||
Om ersättningen för ersättningsbostaden är minst lika stor som ersättningen för ursprungsbostaden, motsvarar uppskovsavdraget den del av kapitalvinsten som tas upp.
Om ersättningen för ersättningsbostaden understiger ersättningen för ursprungsbostaden, motsvarar uppskovsavdraget så stor del av den del av kapitalvinsten som tas upp som ersättningen för ersättningsbostaden utgör av ersättningen för ursprungsbostaden. Avdraget skall alltså beräknas enligt följande formel:
den del av kapitalvinsten som tas upp
ersättningen för ersättningsbostaden
x
ersättningen för ursprungsbostaden
Om ersättningsbostaden är en fastighet och om den skattskyldige har haft eller avser att ha utgifter för
Om ersättningsbostaden är en fastighet och om den skattskyldige har haft eller avser att ha utgifter för
Prop. 2003/04:19
Bilaga 10
97
bostaden och den 15 februari andra året efter avyttringen, motsvarar uppskovsavdraget den del av kapitalvinsten som tas upp, om den skattskyldige begär det.
Om den skattskyldige inte förvärvar en ersättningsbostad före utgången av det år då han avyttrar ursprungsbostaden eller inte bosätter sig på en ersättningsbostad senast den 15 februari året därefter, motsvarar uppskovsavdraget den del av kapitalvinsten som tas upp.
| den och den 2 maj andra året efter | Prop. 2003/04:19 |
| avyttringen, motsvarar uppskovs- | Bilaga 10 |
| avdraget den del av kapitalvinsten | |
| som tas upp, om den skattskyldige | |
| begär det. | |
| 8 § | |
| Om den skattskyldige inte för- | |
| värvar en ersättningsbostad före | |
| utgången av det år då han avyttrar | |
| ursprungsbostaden eller inte bosät- | |
| ter sig på en ersättningsbostad se- | |
| nast den 2 maj året därefter, mot- | |
| svarar uppskovsavdraget den del | |
| av kapitalvinsten som tas upp. |
9 §
Om ett uppskovsavdrag har gjorts enligt 7 § fjärde stycket eller 8 §,
| skall avdraget återföras nästa år. | |
| Om den skattskyldige senast | Om den skattskyldige senast |
| året efter det år då han avyttrade | året efter det år då han avyttrade |
| ursprungsbostaden förvärvar en | ursprungsbostaden förvärvar en |
| ersättningsbostad och bosätter sig | ersättningsbostad och bosätter sig |
| där senast den 15 februari andra | där senast den 2 maj andra året |
| året efter avyttringen, gäller dock | efter avyttringen, gäller dock föl- |
| följande. | jande. |
Om ersättningen för ersättningsbostaden är minst lika stor som ersättningen för ursprungsbostaden, skall ingen del av uppskovsavdraget återföras.
Om ersättningen för ersättningsbostaden understiger ersättningen för ursprungsbostaden, skall uppskovsavdraget återföras sedan det minskats med så stor del av detta som ersättningen för ersättningsbostaden utgör av ersättningen för ursprungsbostaden. Avdraget skall alltså återföras med ett belopp som beräknas enligt följande formel:
uppskovsavdraget – uppskovsavdraget
ersättningen för ersättningsbostaden
x
ersättningen för ursprungsbostaden
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången vid 2004 års taxering.
98
2 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 11 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
| 3 kap. | |
| 11 § |
Den som gör uppskovsavdrag enligt 47 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) vid avyttring av en privatbostadsfastighet eller en privatbostadsrätt skall lämna uppgifter om beteckningen på ersättningsbostaden.
| Om | ersättningsbostaden är en | Om | ersättningsbostaden är en |
| bostad | i ett privatbostadsföretag, | bostad | i ett privatbostadsföretag |
| skall även identifikationsuppgifter | eller i | ett företag som avses i | |
| lämnas för privatbostadsföretaget. | 47 kap. 5 b § inkomstskattelagen, | ||
| skall även identifikationsuppgifter | |||
| lämnas för företaget. | |||
Om ersättningsbostaden förvärvas först året efter det då ursprungsbostaden avyttrades, skall uppgifterna lämnas i självdeklarationen för det senare året.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången vid 2004 års taxering.
Prop. 2003/04:19
Bilaga 10
99
Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde
Närvarande: f.d. regeringsrådet
Enligt en lagrådsremiss den 25 september 2003 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.
Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Hans Levén.
Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.
Prop. 2003/04:19
Bilaga 11
100
| Lagrådets yttrande | Prop. 2003/04:19 | |
| Bilaga 12 | ||
| Utdrag ur protokoll vid sammanträde |
||
| Närvarande: f.d. regeringsrådet |
||
| Nina Pripp och regeringsrådet Göran Schäder. |
Enligt en lagrådsremiss den 25 september 2003 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1.lag om skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus,
2.lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483).
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementssekreteraren Brita Löfgren Lewin.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Förslaget till lag om skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus
2 §
Lagrådet hänvisar till vad som sägs sist under 6 §.
4 §
I paragrafen definieras vad som skall anses vara ett biobränsleeldat uppvärmningssystem. Vad som sägs i första stycket punkten 1, dvs. att anläggningen skall vara avsedd att eldas med biobränsle,
Lagrådet vill i det sammanhanget fästa uppmärksamhet på att villkoret att anläggningen skall uppfylla högt ställda krav på säkerhet och energieffektivitet samt ge låga utsläpp är mycket allmänt hållet och att det helt överlämnas till rättstillämpningen att närmare precisera innebörden. I författningskommentaren anges endast att vissa namngivna miljömärkningar normalt anses uppfylla dessa krav. Det vore för såväl allmänheten
101
som de rättstillämpande myndigheterna värdefullt om lagstiftaren kunde ge närmare anvisningar om hur dessa krav skall tolkas.
6 §
I paragrafen ges bestämmelser om vem som skall tillgodoräknas skattereduktionen. Enligt första stycket skall reduktionen tillgodoräknas den som ägt den ifrågavarande fastigheten och varit bosatt där ”vid tiden för den miljöförbättrande installationen”. Om det är ett privatbostadsföretag som är ägare ”vid tidpunkten för installationen”, tillgodoräknas enligt andra stycket företaget skattereduktionen under förutsättning att en medlem eller en delägare är bosatt i småhuset. Av tredje stycket följer att det är en permanent bosättning som avses i båda fallen. Någon rätt till skattereduktion föreligger inte förrän den installation har gjorts för vilken reduktion begärs och betalning har skett (jfr 12 § första stycket 4 och tredje stycket).
Av 9 § framgår att det finns ett tak för skattereduktionen. Någon skyldighet för ägaren att i ett sammanhang utföra de installationer som ryms under taket finns inte. Ägaren kan t.ex. – under den tid som anges i 8 § – låta installera energieffektiva fönster i en del av sitt hus och en tid efter det att den installationen avslutats installera ytterligare sådana fönster.
I motiven (avsnitt 4.3) uttalas att huvudregeln bör vara att en fastighetsägare har rätt till skattereduktion under förutsättning att han gjort en viss slags installation på den fastighet där han är bosatt. Om det sker ägarebyte till ett och samma småhus under ett år och båda ägarna uppfyller kraven för att få skattereduktion, bör enligt remissen den totala reduktionen för småhuset fördelas utifrån vad var och en har betalat. Uttalandet reser frågan om det krävs att en fastighetsägare för att få skattereduktion för en installation skall ha varit bosatt på fastigheten under hela tiden installationen pågått, dvs. från det att installationen påbörjades till dess att den avslutades, eller om det är tillräckligt att installationen påbörjades under den tid den tidigare ägaren var bosatt på fastigheten och att installationen avslutas först när den nye ägaren bosatt sig där. I det förstnämnda alternativet skulle det alltså krävas två fristående och avslutade installationer för att båda ägarna skall kunna få skattereduktion, medan det i det andra alternativet räcker med en färdigställd installation. Lagtexten är inte helt klar i denna del. Under lagrådsföredragningen har upplysts att avsikten är att skattereduktion skall tillgodoräknas ägaren om denne varit bosatt i huset under tid som den miljöförbättrande installationen utfördes.
Lagrådet förordar att lagtexten förtydligas och jämkas även i vissa andra hänseenden. Förslagsvis kan den ges följande lydelse:
”Skattereduktion tillgodoräknas ägaren till en fastighet som utgjordes av en småhusenhet, om ägaren under tid som den miljöförbättrande installationen utfördes var bosatt i småhuset. Vad som nu sagts gäller även för det fall småhuset var inrättat till en bostad åt högst två familjer med tillhörande tomtmark på en lantbruksenhet.
Var ägaren under tiden för installationen ett privatbostadsföretag, tillgodoräknas företaget skattereduktionen under förutsättning att en medlem eller en delägare i företaget då var bosatt i småhuset.
Prop. 2003/04:19
Bilaga 12
102
Ägaren eller, i fall som avses i andra stycket, medlemmen eller delägaren anses bosatt på den fastighet där han rätteligen skall vara folkbokförd.”
Den i andra stycket i lagrådsremissens förslag gjorda hänvisningen till bestämmelserna i 2 kap. 17 § inkomstskattelagen (1999:1229) bör således utgå och i stället föras in i 2 § andra stycket, där begreppet privatbostadsföretag första gången nämns.
9 §
Paragrafen innehåller regler om storleken av skattereduktionen för utgifter för en miljöförbättrande installation. Där föreskrivs att skattereduktionen tillgodoräknas med 30 procent av den del av underlaget som överstiger 10 000 kr per småhus; dock får reduktion ges med högst 10 000 kr för installation av energieffektiva fönster i befintliga småhus och med högst 15 000 kr för installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem i nyproducerade småhus.
Dessa bestämmelser tar enligt motiven (avsnitt 4.4) sikte på hela treårsperioden från och med den 1 januari 2004 till och med den 31 december 2006. Enligt vad som uppgetts vid lagrådsföredragningen har detta markerats genom att lagtexten anger att reduktionen tillgodoräknas ”per småhus”.
Lagrådet finner – inte minst med hänsyn till uppbyggnaden av reglerna i 14 § om när ansökan om skattereduktion skall ha kommit in för att kunna bifallas och om när skattereduktionen skall tillgodoräknas – att det är önskvärt att det klarare kommer till uttryck i lagtexten att bestämningen och begränsningen av skattereduktionens storlek inte gäller för varje år då slutskatt debiteras på grund av taxering utan i stället avser hela den nämnda treårsperioden. Ett förtydligande synes lämpligen kunna ske genom tillägg av en tredje mening i paragrafen. Förslagsvis kan paragrafen, med viss justering i övrigt, ges följande lydelse:
”Skattereduktion för utgifter för en miljöförbättrande installation tillgodoräknas ägaren med 30 procent av den del av underlaget enligt 8 § som överstiger 10 000 kronor. Skattereduktion får ges med högst 10 000 kronor för installation av energieffektiva fönster och med högst 15 000 kronor för installation av biobränsleeldat uppvärmningssystem. Vad sålunda sagts om skattereduktionens storlek gäller per småhus för tiden den 1 januari 2004 – den 31 december 2006.”
16 §
I första stycket hänvisas i fråga om omprövning av Skatteverkets beslut till 21 kap. skattebetalningslagen. Det innebär bl.a. att den lagens tidsfrister för omprövningsbegäran och omprövningsbeslut blir tillämpliga. För omprövning på initiativ av den skattskyldige gäller att begäran skall ha kommit in senast sjätte året efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret har gått ut. Vid omprövning på Skatteverkets initiativ gäller olika tidsfrister för att meddela omprövningsbeslut beroende på om omprövningen är till fördel eller nackdel för den skattskyldige.
Prop. 2003/04:19
Bilaga 12
103
| I andra stycket föreslås en bestämmelse om tidsfristen för omprövning | Prop. 2003/04:19 |
| i den situationen att ändring av Skatteverkets beslut måste göras som | Bilaga 12 |
| följd av ett annat beslut av Skatteverket eller förvaltningsdomstol beträf- | |
| fande skattereduktion enligt förevarande lag, fastighetstaxering eller de- | |
| bitering av fastighetsskatt. Sådan följdändring skall enligt bestämmelsen | |
| få ske genom omprövning senast sex månader efter det beslut som föran- | |
| leder ändringen. | |
| Enligt Lagrådets mening kan frågan ställas hur tidsfristen om sex må- | |
| nader för omprövning förhåller sig till de omprövningsfrister som skall | |
| tillämpas på grund av hänvisningen i första stycket till 21 kap. skattebe- | |
| talningslagen. Så som bestämmelsen i andra stycket är utformad synes | |
| det närmast vara en helt separat tidsfrist om sex månader för det fall be- | |
| hovet av ändring och omprövning är en omedelbar följd av ett annat be- | |
| slut av förut beskrivet slag. Tänkbart är emellertid att sexmånadersregeln | |
| bara skall utgöra ett komplement som anger en yttersta tidsgräns för vissa | |
| situationer där de omprövningsfrister som skattebetalningslagen innehål- | |
| ler inte ger utrymme för behövliga följdändringar genom omprövning. | |
| Det kan noteras att lagrådsremissens förslag i detta hänseende synes ha | |
| utformats på motsvarande sätt som 16 § lagen (2000:1380) om skattere- | |
| duktion för utgifter för anslutningar för tele- och datakommunikation. | |
| Den andra berörda modellen valdes emellertid i samband med tidigare | |
| lagstiftning om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbeten på bo- | |
| stadshus, se 12 § i 1993 års lag (SFS 1993:672) och 12 § i 1996 års lag | |
| (SFS 1996:725). Den kommer också till uttryck i skattebetalningslagens | |
| tidsfrist för beslut om vissa följdändringar genom efterbeskattning, se 21 | |
| kap. 15 § första stycket i den lagen. | |
| För Lagrådet ter det sig lämpligast att konstruera regeln efter mönster | |
| av de tre sistnämnda lagarna med hänsyn till att det behov som skall till- | |
| godoses bör vara att kunna ompröva och följdändra beslut om | |
| skattereduktion också när det beslut som föranleder ändringen har fattats | |
| nära eller efter utgången av skattebetalningslagens tidsfrister. För de | |
| andra fallen bör ju skattebetalningslagens frister vara tillräckliga. | |
| På grund av det anförda kan paragrafens andra stycke ges förslagsvis | |
| följande lydelse: | |
| ”Om Skatteverkets beslut behöver ändras till följd av ett annat beslut av | |
| Skatteverket eller förvaltningsdomstol som rör skattereduktion enligt | |
| denna lag, fastighetstaxering eller debitering av fastighetsskatt, får sådan | |
| ändring ske genom omprövning även efter utgången av tid som före- | |
| skrivs för omprövning i skattebetalningslagen men senast sex månader | |
| efter det beslut som föranleder ändringen.” |
Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen
Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.
104
Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde
Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Torgny Håstad och regeringsrådet
Enligt en lagrådsremiss den 25 september 2003 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1.lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
2.lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Cecilia Silfverhjelm.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
I remissen föreslås bl.a. att bostäder i fastigheter som ägs av en ekonomisk förening eller ett aktiebolag under vissa förutsättningar skall kunna godtas som ersättningsbostäder vad gäller rätten till uppskovsavdrag enligt 47 kap. inkomstskattelagen (IL), trots att föreningen eller aktiebolaget inte uppfyller villkoren i 2 kap. 17 § IL för att vara privatbostadsföretag. Bestämmelser härom har tagits in i en ny 5 b § i 47 kap. IL. Enligt punkt 1 i den nya paragrafen förutsätts att det är fråga om ett företag som bedriver en verksamhet som består i att åt sina medlemmar eller delägare tillhandahålla bostäder i byggnader som ägs av företaget. Enligt Lagrådets mening kan uttrycket ”bestå i” tolkas så att företaget uteslutande skall syssla med tillhandahållande av bostäder. Avsikten är emellertid att det skall göras ett undantag från kravet i 2 kap. 17 § IL att företagets verksamhet ”till klart övervägande del” skall bestå i sådant tillhandahållande. Det skall sålunda under en övergångstid kunna godtas att tillhandahållandet av bostäder utgör endast en mindre del av verksamheten.
För att avsikten med lagförslaget skall komma till uttryck på ett klarare sätt föreslår Lagrådet att punkten 1 i 47 kap. 5 b § IL formuleras på följande sätt: ”1. företaget bedriver en verksamhet som innefattar att åt sina medlemmar eller delägare tillhandahålla bostäder i byggnader som ägs av företaget”.
Såvitt gäller ursprungsbostäder (47 kap. 3 och 4 §§ IL) föreslås inte någon ändring motsvarande den som görs i fråga om ersättningsbostäder. Lagrådet förutsätter att frågan huruvida det bör göras en ändring även beträffande ursprungsbostäder utreds vidare inom ramen för den mera omfattande översyn som det talas om i remissprotokollet.
Prop. 2003/04:19
Bilaga 13
105
| Finansdepartementet | Prop. 2003/04:19 |
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 oktober 2003
Närvarande: statsrådet Winberg, ordförande, och statsråden Sahlin,
Pagrotsky, Messing, Engqvist, Lövdén, Ringholm, Bodström,
Sommestad, Karlsson, Lund, Nykvist, Andnor, Nuder, Hallengren,
Björklund, Holmberg, Jämtin
Föredragande: statsrådet Ringholm
Regeringen beslutar proposition 2003/04:19 Vissa skattefrågor rörande fastigheter och bostadsrätter
106