Budgetpropositionen för 2004 Förslag till statsbudget för 2004, finansplan , skattefrågor och tilläggsbudget m m

Regeringens proposition 2003/04:1

Budgetpropositionen för 2004

Förslag till statsbudget för 2004, finansplan, skattefrågor och tilläggsbudget m.m.

Regeringens proposition 2003/04:1

Budgetpropositionen för 2004

Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 6 § regeringsformen sitt förslag till statsbudget för 2004.

Stockholm den 11 september 2003

Göran Persson

Bosse Ringholm

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnar regeringen sitt förslag till statens inkomster och utgifter för 2004. Vidare presenteras en finansplan, förslag till utgiftstak för staten för 2005 och 2006 och förslag till hur utgifterna 2004 skall fördelas på utgiftsområden.

Regeringen lämnar också förslag till åtgärder på skatteområdet.

Regeringen presenterar vidare en prognos för statsbudgeten för 2003 samt föreslår ändrade anslag på tilläggsbudget för 2003.

I bilaga 1 redovisas specifikation av statsbudgetens anslag och inkomsttitlar för 2004. I bilaga 2 redovisas en bedömning av den internationella och svenska ekonomins utveckling t.o.m. 2006.

PROP. 2003/04:1

Förslag till statsbudget för budgetåret 2004

Utgifter m.m.

Tusental kronor

Utgiftsområde	1	Rikets styrelse	7 896 299
Utgiftsområde	2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	9 198 142

Utgiftsområde	3	Skatt, tull och exekution	8 556 043

Utgiftsområde	4	Rättsväsendet	26 432 092

Utgiftsområde	5	Internationell samverkan	1 257 362

Utgiftsområde	6	Försvar samt beredskap mot sårbarhet	44 331 402

Utgiftsområde	7	Internationellt bistånd	19 856 751

Utgiftsområde	8	Invandrare och flyktingar	7 005 146

Utgiftsområde	9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	37 665 272

Utgiftsområde	10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	123 981 002

Utgiftsområde	11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	50 656 300

Utgiftsområde	12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	53 852 200

Utgiftsområde	13	Arbetsmarknad	61 989 063

Utgiftsområde	14	Arbetsliv	1 135 424

Utgiftsområde	15	Studiestöd	21 924 855

Utgiftsområde	16	Utbildning och universitetsforskning	43 962 225

Utgiftsområde	17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	8 663 960

Utgiftsområde	18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande	8 798 030

Utgiftsområde	19	Regional utveckling	3 106 447

Utgiftsområde	20	Allmän miljö- och naturvård	3 770 566

Utgiftsområde	21	Energi	1 663 344

Utgiftsområde	22	Kommunikationer	28 535 012

Utgiftsområde	23	Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar	14 278 732

Utgiftsområde	24	Näringsliv	3 490 802

Utgiftsområde	25	Allmänna bidrag till kommuner	73 705 790

Utgiftsområde	26	Statsskuldsräntor m.m.	47 684 000

Utgiftsområde	27	Avgiften till Europeiska gemenskapen	24 472 000

Summa utgiftsområden			737 868 261

Minskning av anslagsbehållningar			0

Summa utgifter			737 868 261

Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto			20 156 000

Kassamässig korrigering			-3 931 000

Summa			754 093 261

PROP. 2003/04:1

Inkomster m.m.

Tusental kronor

Inkomsttyp 1000	Skatter m.m.	646 836 844
Inkomsttyp 2000	Inkomster av statens verksamhet	29 383 953

Inkomsttyp 3000	Inkomster av försåld egendom	15 000 000

Inkomsttyp 4000	Återbetalning av lån	2 268 900

Inkomsttyp 5000	Kalkylmässiga inkomster	8 222 000

Inkomsttyp 6000	Bidrag m.m. från EU	10 817 500

Summa inkomster	712 529 197
Beräknat lånebehov	41 564 064

Summa	754 093 261

PROP. 2003/04:1

Innehållsförteckning

1	Finansplan .............................................................................................................		19
	1.1	Tillväxt och jobb för ett rättvisare Sverige ..........................................	19
	1.2	Det ekonomiska läget ...........................................................................	20
	1.2.1	Internationell utveckling ......................................................................	20
	1.2.2	Svensk utveckling..................................................................................	20
	1.2.2.1	Kommunala sektorn..............................................................................	21
	1.2.2.2	Arbetsmarknaden..................................................................................	21
	1.2.2.3	Utvecklingen 2005 och 2006................................................................	22
	1.3	Sunda offentliga finanser ......................................................................	22
	1.3.1	Överskottsmål tryggar välfärden .........................................................	23
	1.3.2	Utgiftstaken bidrar till kontrollerad utgiftsutveckling.......................	23
	1.4	Priser och löner .....................................................................................	24
	1.4.1	Stabila priser ..........................................................................................	24
	1.4.1.1	Räntan och kronan................................................................................	25
	1.4.2	Lönebildningen .....................................................................................	25
	1.5	Jobb och uthållig tillväxt – för välfärd och rättvisa.............................	26
	1.5.2	Full sysselsättning.................................................................................	28
	1.5.3	Minskade sjukskrivningar.....................................................................	31
	1.6	Reformer för rättvisa och trygghet......................................................	34
	1.6.1	Barn och unga – Sveriges framtid.........................................................	34
	1.6.2	Kvaliteten skall värnas i vården och omsorgen ...................................	35
	1.6.3	De äldres trygghet.................................................................................	35
	1.6.4	En tryggare vardag ................................................................................	36
	1.6.5	Utbildning för jämlikhet och tillväxt...................................................	36
	1.6.6	Bra bostäder för alla ..............................................................................	37
	1.6.7	De socialpolitiska utmaningarna..........................................................	37
	1.6.8	Regional utveckling...............................................................................	38
	1.6.9	Arbetstidsförkortning och friår ...........................................................	38
	1.6.10	En sammanhållen politik för global utveckling...................................	38
	1.7	Rättvisa skatter......................................................................................	38
	1.7.1	Globaliseringen .....................................................................................	39
	1.7.2	Småföretagen.........................................................................................	39
	1.7.3	Insatser mot skattefusk ........................................................................	39
	1.7.4	Grön skatteväxling och alternativa styrmedel.....................................	40
	1.7.5	Övriga skattefrågor...............................................................................	41
	1.8	Hållbar utveckling.................................................................................	41
	1.9	Ett Sverige för alla.................................................................................	43
2	Förslag till riksdagsbeslut ....................................................................................		49
3	Lagförslag..............................................................................................................		57

PROP. 2003/04:1

3.1Förslag till lag om särskild skattereduktion vid 2005 års

	taxering...................................................................................................	57
3.2	Förslag till lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69) ...................	59

3.3Förslag till lag om ändring i lagen (1984:410) om skatt på

	bekämpningsmedel ................................................................................	60
3.4	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt ........	61
3.5	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt .......	62

3.6Förslag till lag om upphävande av lagen (1994:1565) om

beskattning av viss privatinförsel..........................................................

3.7Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på

energi ......................................................................................................

3.8Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän

löneavgift................................................................................................

3.9Förslag till lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom

	Europeiska unionen...............................................................................	82
3.10	Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1512) om
	dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna ........................	86

3.11Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror,

	tobaksvaror och mineraloljeprodukter.................................................	87
3.12	Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) ...........	89

3.13Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för

smuggling ...............................................................................................

3.14Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1380) om

		skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för
		tele- och datakommunikation...............................................................	91
4	Budgetpolitiska mål och statsbudgeten ...............................................................		95
	4.1	Budgetpolitiska mål...............................................................................	95
	4.1.1	Utgiftstak för staten..............................................................................	97
	4.1.2	Beräkning av den offentliga sektorns utgifter .....................................	98
	4.1.3	Överskott i offentliga sektorns finanser..............................................	99
	4.2	Makroekonomiska förutsättningar.....................................................	101
	4.3	Politiska förutsättningar .....................................................................	102
	4.4	Statsbudgetens utveckling...................................................................	111
	4.4.1	Statsbudgetens saldo............................................................................	111
	4.4.2	Uppföljning av statsbudgeten för 2003..............................................	111
	4.4.3	Statsbudgetens inkomster ...................................................................	113
	4.4.4	Statsbudgetens utgifter........................................................................	114

4.4.5Statsbudgetens saldo, statens finasiella sparande och

statsskulden..........................................................................................

117

4.4.5Statsbudgetens saldo, statens finasiella sparande och

		statsskulden..........................................................................................	117
	4.5	Kommunsektorns finanser..................................................................	122
	4.6	Ålderspensionssystemet......................................................................	123
	4.7	Den offentliga sektorns finanser ........................................................	124
5	Inkomster ............................................................................................................		129
	5.1	Inledning ..............................................................................................	129
	5.1.1	Makroekonomiska förutsättningar.....................................................	131

		PROP. 2003/04:1
	5.1.2	Regeländringar ....................................................................................	132
	5.1.3	Osäkerhet i skatteberäkningen ..........................................................	132
	5.2	Offentliga sektorns skatter – periodiserad redovisning ...................	134
	5.2.1	Skatt på arbete.....................................................................................	134
	5.2.2	Skatt på kapital ....................................................................................	138
	5.2.3	Skatt på konsumtion och insatsvaror.................................................	142
	5.2.4	Restförda och övriga skatter ..............................................................	146
	5.3	Offentliga sektorns inkomster enligt nationalräkenskaperna..........	146
	5.4	Statsbudgetens inkomster – kassamässig redovisning......................	147
	5.4.1	Skatter..................................................................................................	147
	5.4.2	Övriga inkomster................................................................................	150
	5.4.3	Ändrad redovisning av inkomsttitlar.................................................	151
	5.4.4	Uppföljning av statsbudgetens inkomster budgetåret 2003.............	152
	5.5	Kommunsektorns skatter...................................................................	152
	5.6	Skattekvoter ........................................................................................	153
	5.6.1	Skattekvoten – skatt som andel av BNP............................................	153
	5.6.2	Implicita skattekvoter.........................................................................	155
6	Utgifter	...............................................................................................................	161
	6.1	Utgifter 2003.......................................................................................	161
	6.1.1	Takbegränsade utgifter 2003 ..............................................................	161

6.2Utgifternas fördelning på utgiftsområden 2004 samt

konsekvensberäkning av utgifterna 2005–2006.................................

168

6.2.1De takbegränsade utgifternas förändring jämfört med

2003 års ekonomiska vårproposition .................................................

170

6.3Utgiftsområde 1–27 samt Ålderspensionssystemet vid

		sidan av statsbudgeten ........................................................................	172
7	Bemyndiganden och övriga ekonomiska förpliktelser m.m. ...........................		185
	7.1	Finansiering av anläggningstillgångar och rörelsekapital .................	185
	7.1.1	Låneramar för 2004.............................................................................	185
	7.1.2	Räntekontokrediter för 2004 .............................................................	186
	7.1.3	Sjunde AP-fonden...............................................................................	187
	7.1.4	Övrig utlåning från Riksgäldskontoret .............................................	188
	7.2	Statliga garantier..................................................................................	189
	7.3	Beställningsbemyndiganden...............................................................	190
	7.4	Bemyndigande för ramanslag .............................................................	191
	7.5	Omvandling av reservationsanslag till ramanslag..............................	192
8	Skattefrågor.........................................................................................................		197
	8.1	Inledning..............................................................................................	197
	8.2	Skatter på förvärvsinkomster .............................................................	198
	8.2.1	Sänkt inkomstskatt som en del i grön skatteväxling ........................	198
	8.2.2	Sänkt allmän löneavgift som en del i grön skatteväxling..................	199

8.2.3Uppräkning av skiktgränser för statlig skatt på

	förvärvsinkomster inför inkomståret 2004........................................	199
8.2.4	Skattefriheten begränsas för förmån av lånedatorer .........................	201
8.2.5	Reducerat förmånsvärde för miljövänliga bilar .................................	202
8.2.6	Avdrag vid dubbel bosättning ............................................................	202
8.2.7	Slopad skattefrihet för tandvårdsförmån...........................................	203
8.2.8	Beskattning av sjömän i det nordiska skatteavtalet ..........................	204
8.3	Kapitalinkomst– och egendomsskattefrågor.....................................	204

PROP. 2003/04:1

8.3.1	3:12-beskattningen ..............................................................................	204
8.3.2	Slopad arvsskatt mellan makar............................................................	205
8.3.3	Gåvobeskattning vid generationsskiften............................................	206
8.3.4	Ny regel för begränsning av förmögenhetsskatten ...........................	206
8.3.5	Dämpningsregel för fastighetsskatten................................................	206
8.3.6	Skattereduktion för miljöinvesteringar ..............................................	207
8.3.7	Uppskov vid köp av bostadsrätt .........................................................	207
8.3.8	Samfälligheter.......................................................................................	208

8.3.9Fastighetstaxering och tredimensionellt avgränsade

	fastigheter.............................................................................................	208
8.4	Företagsbeskattning ............................................................................	208
8.4.1	Ändrade regler för CFC-beskattning.................................................	208
8.4.2	Avdragsrätt för utdelning på insatsemitterat kapital.........................	208

8.4.3Sambandet mellan redovisning och beskattning vid

	reparationer på näringsfastigheter ......................................................	209
8.4.4	Värdering av finansiella instrument....................................................	210
8.4.5	Begränsad avdragsrätt vid överlåtelse av pensionsutfästelser ...........	211
8.5	Energi- och miljöbeskattning .............................................................	211
8.5.1	Grön skatteväxling och andra ekonomiska styrmedel ......................	211
8.5.1.1	Förutsättningar för fortsatt grön skatteväxling.................................	211
8.5.1.2	Samverkan med andra styrmedel ........................................................	212
8.5.1.3	Höjd koldioxidskatt m.m. på bränslen...............................................	213
8.5.1.4	Höjd energiskatt på el .........................................................................	214
8.5.1.5	Skattesatsuppräkning efter prisutvecklingen (indexering) ...............	214
8.5.1.6	Energiskatt på el i tillverkningsindustrin m.m...................................	215
8.5.2	Energiskatten på el i norra Sverige .....................................................	216
8.5.3	Kraftvärmebeskattning........................................................................	216

8.5.3.1Höjda skatteavdrag för bränslen för värmeproduktion i

kraftvärmeverk.....................................................................................	216
8.5.3.2 Biobränslenas konkurrenskraft i kraftvärmeverk..............................	218

8.5.3.3Slopat avdrag för energiskatt på el som produceras i

kraftvärmeverk.....................................................................................

218

8.5.4Begränsning av koldioxidskatte-uttaget avseende kalk-

	och cementbranschen..........................................................................	219
8.5.5	Avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft...........................	220
8.5.6	Skattestrategi för alternativa drivmedel .............................................	221
8.5.7	Avfallsskatt ..........................................................................................	221
8.5.8	Skatt på naturgrus................................................................................	222
8.5.9	Skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel.............................	222
8.6	Övriga punktskattefrågor ...................................................................	223
8.6.1	Privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror.............................	223
8.6.2	Reklamskatt .........................................................................................	225
8.6.3	Trängselskatt........................................................................................	225
8.7	Insatser mot skattefusk.......................................................................	225
8.8	Övriga skattefrågor .............................................................................	227

8.8.1Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele-

	och datakommunikation .....................................................................	227
8.9	Offentlig-finansiella effekter ..............................................................	227
Appendix

PROP. 2003/04:1

9	Tilläggsbudget.....................................................................................................		241
	9.1	Förslag till tilläggsbudget för 2003 ....................................................	241
	9.2	Tilläggsbudget per utgiftsområde ......................................................	241
	9.2.1	Utgiftsområde 1 Rikets styrelse.........................................................	241
	9.2.2	Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning...............	241
	9.2.3	Utgiftsområde 4 Rättsväsendet..........................................................	242
	9.2.4	Utgiftsområde 5 Internationell samverkan .......................................	243
	9.2.5	Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet.................	243
	9.2.6	Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ...........................................	244
	9.2.7	Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar ......................................	244
	9.2.8	Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ................	245
	9.2.9	Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
		handikapp ............................................................................................	246
	9.2.10	Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad.....................................................	246
	9.2.11	Utgiftsområde 15 Studiestöd .............................................................	247
	9.2.12	Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.................	247
	9.2.13	Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid...............	247
	9.2.14	Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning
		och byggande.......................................................................................	248
	9.2.15	Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling.....................	248
	9.2.16	Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård ...............................	248
	9.2.17	Utgiftsområde 22 Kommunikationer................................................	249
	9.2.18	Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med
		anslutande näringar .............................................................................	250
	9.2.19	Utgiftsområde 24 Näringsliv..............................................................	252
	9.2.20	Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ........................................	252
Bilagor
Bilaga 1		Specifikation av statsbudgetens utgifter och inkomster 2004
Bilaga 2		Svensk ekonomi
Bilaga 3		Avstämning av målet om en halvering av antalet socialbidragsberoende
		mellan åren 1999 och 2004
Bilaga 4		Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 september 2004

PROP. 2003/04:1

Tabellförteckning

Utgifter m.m....................................................................................................................			4
Inkomster m.m. ..............................................................................................................			5
1.1	Försörjningsbalans 2002-2004..................................................................................		20
1.2	Nyckeltal 2002-2004 .................................................................................................		20
1.3	Sysselsättning, arbetslöshet, löne- och produktivitetsutveckling ..........................		21
1.4	Sysselsättning och arbetslöshet uppdelat på kön ....................................................		22
1.5	Kalkyl på medellång sikt ...........................................................................................		22
1.6	Offentliga finanser ....................................................................................................		23
1.7	Beslutade och aviserade reformer.............................................................................		34
1.8	Satsningar på förskolan och skolan..........................................................................		35
1.9	Satsningar på vården..................................................................................................		35
1.10		Gröna nyckeltal .......................................................................................................	43
2.1	Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag
		för budgetåret 2003...............................................................................................	52
4.1	Utgiftstak för staten..................................................................................................		96
4.2	Den offentliga sektorns finansiella sparande...........................................................		96
4.3	Beslutade budgetpolitiska mål 2003–2004 ...............................................................		96
4.4	Den offentliga sektorns finansiella sparande samt
		budgeteringsmarginal............................................................................................	97
4.5	Utgiftstak för staten 2002–2006...............................................................................		98
4.6	Utgiftstak för offentlig sektor 2002–2006...............................................................		98
4.7	Finansiellt sparande i offentlig sektor....................................................................		100
4.8	Makroekonomiska förutsättningar ........................................................................		101
4.9	Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar...........................		107
		Fortsättning på 4.9 Nu föreslagna och aviserade utgifts- och
		inkomstförändringar...........................................................................................	108
4.10		Budgeteffekter i förhållande till föregående år av tidigare
		beslutade och aviserade samt nu föreslagna utgifts- och
		inkomstförändringar...........................................................................................	109
		Fortsättning på 4.10 Budgeteffekter i förhållande till föregående år
		av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna utgifts- och
		inkomstförändringar...........................................................................................	110
4.11		Budgetsaldo och statsskuld 2003..........................................................................	112
4.12		Statsbudgetens inkomster.....................................................................................	113
4.13		Statsbudgetens utgifter 2002–2006 ......................................................................	114
4.14		Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år.....................	116
4.15		Statsbudgetens saldo och statsskulden ................................................................	119
4.16		Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande........................................	120
4.17		Statsbudgetens saldo samt justering för större engångseffekter........................	121
4.18		Kommunsektorns finanser ...................................................................................	122
4.19		Ålderspensionssystemet .......................................................................................	123
4.20		Den offentliga sektorns finanser..........................................................................	124

		PROP. 2003/04:1
4.21		Finansiellt sparande i offentlig sektor .................................................................	126
4.22		Förändring av strukturellt sparande ....................................................................	126
5.1	Offentliga sektorns periodiserade skatter, offentliga sektorns
		inkomster enligt NR och statsbudgetens inkomster 2001–2006 ....................	129
5.2	Offentliga sektorns skatter, faktisk och underliggande årlig
		förändring 2002–2006 ........................................................................................	130
5.3	Finansiellt sparande i offentlig sektor ...................................................................		130
5.4	Offentliga sektorns periodiserade skatter, offentliga sektorns
		inkomster enligt NR och statsbudgetens inkomster;
		differenser jämfört med vårpropositionen........................................................	131
5.5	Antaganden och förändringar jämfört med vårpropositionen.............................		131
5.6	Bruttoeffekter av regeländringar 1999–2004.........................................................		133
5.7	Skatt på arbete 2001–2006......................................................................................		134
5.8	Skattepliktiga inkomster 2001–2006 .....................................................................		134
5.9	Den offentliga sektorns skatteintäkter 1999–2006...............................................		135
5.10		Faktisk och underliggande utveckling av kommunal skatt 2001–2006 .............	136
5.11		Skattereduktioner 2001–2006 ..............................................................................	137
5.12		Skatt på kapital 2001–2006...................................................................................	138
5.13		Kapitalvinster och kapitalförluster 1999–2001 ...................................................	139
5.14		Fastighetsskatt fördelad på fastighetstyp, samt skattereduktioner
		2001–2006 ...........................................................................................................	141
5.15		Skatt på konsumtion och insatsvaror 2001–2006 ...............................................	142
5.16		Specifikation av restförda skatter m.m. 2001–2006............................................	146
5.17		Periodiserade skatter, skatter enligt NR samt skattekvoten 2001–2006 ...........	147
5.18		Offentliga sektorns totala inkomster enligt NR 2001–2006 .............................	147
5.20 Nedsättningar som påverkar statsbudgeten, men ej de periodiserade
		skatterna..............................................................................................................	148
5.19		Statsbudgetens inkomster 2001–2006 .................................................................	149
5.21		Statsbudgetens skatter 2001–2006.......................................................................	150
5.22		Utvecklingen av skatteunderlaget 2001–2006.....................................................	152
5.23		Skattekvoten 1999, förändring av skattekvoten 1990–1999 samt
		skattepliktiga transfereringars inverkan på skattekvoten för ett
		urval av OECD-länder.......................................................................................	154
5.24		Skattekvot i Sverige enligt NR och periodiserad skattekvot 2001–2006 ..........	154
5.25		Mervärdesskattesatser och förändring av skattesatserna 1991–2003.................	157
6.1	Statsbudgetens utgifter 2003..................................................................................		161
6.2	Takbegränsade utgifter 2003 ..................................................................................		162
6.3	Beräknad förändring av anslagsbehållningar 2003 ................................................		166
6.4	Utgifter 2003...........................................................................................................		167
6.5	Utgifter 2004–2006.................................................................................................		169
6.6	Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med 2003 års ekonomiska
		vårproposition (VP2003) ...................................................................................	170
7.1	Låneram för 2004....................................................................................................		186
7.2	Investeringslån och låneramar 1998 - 2003 ...........................................................		186
7.3	Räntekontokreditram för 2004..............................................................................		187
7.4	Övriga kreditramar 2004 ........................................................................................		189
7.5	Anslag vars ändamål 2004 omfattar garantiverksamhet .......................................		190
7.6	Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden
		avseende 2004 .....................................................................................................	191
7.7	Reservationsanslag uppförda på statsbudgeten 2003 som föreslås
		omvandlas till ramanslag fr.o.m. 2004 ...............................................................	193

PROP. 2003/04:1
8.1	Skiktgränser och brytpunkter för uttag av statlig skatt på
	förvärvsinkomster för åren 2003 och 2004. Gällande regler och förslag.........	200
8.2	Skattehöjningar inklusive indexuppräkning för vissa bränslen och el
	för år 2004............................................................................................................	215
8.3	Nuvarande och föreslagna skattesatser på vissa bränslen och el ..........................	215
8.4	Förslag till avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft.............................	220
8.5	Budgeteffekter av åtgärder på skatteområdet i BP 2004 m.m. .............................	230
	Bruttoeffekter, kassamässiga effekter för statsbudgeten och periodiserade
	nettoeffekter för offentlig sektor år 2004-2006 samt varaktiga effekter
	för offentlig sektor..............................................................................................	230
9.1	Investeringsplan för Sjöfartsverket ........................................................................	250

PROP. 2003/04:1

Diagramförteckning

1.1	Utgiftstaken i kronor ...............................................................................................	24
1.2	Utgiftstaken i procent av BNP ................................................................................	24
1.3	Differensen mellan 10-årig statsobligationsränta i Sverige och Tyskland .............	25
1.4	Kronans utveckling mot TCW-index ......................................................................	25
1.5	Reguljärt sysselsatta i åldern 20-64 år......................................................................	29
1.6	Antal helårspersoner med socialbidrag....................................................................	29
1.7	Kostnader för sjukfrånvaron....................................................................................	32
1.8	Kvinnors inkomst som andel av mäns.....................................................................	44
4.1	Statsbudgetens saldo 1990–2006............................................................................	111
4.2	Statsskuld i miljarder kronor och som andel av BNP ..........................................	121
5.1	Årlig förändring av utbetald lönesumma, ackumulerade månader......................	134
5.2	Beskattningsbara kapitalvinster 1988–2006 ..........................................................	139
5.3	Företagens inkomstskatt 1994–2001 samt beräknad utveckling
	2002–2006 ...........................................................................................................	140
5.4	Nyttjande av periodiseringsfonder 1995–2001.....................................................	140
5.5	Mervärdesskatt uppdelad efter användning ..........................................................	143
5.6	Skatteintäkter per produktslag 1998–2006............................................................	144
5.7	Skatt per liter ren alkohol.......................................................................................	144
5.8	Ackumulerad införsel av sprit................................................................................	144
5.9	Skatt på energi 1997–2006......................................................................................	145
5.10 Kommunskatter 1999–2006 .................................................................................		153
5.11 Inkomstskatter i förhållande till lönekostnaden 1993–2002..............................		155
5.12 Implicit skatt på arbete och arbetsgivaravgifternas andel av
	lönekostnaden 1993–2006..................................................................................	155
5.13 Implicit skatt på bolag 1995–2001 .......................................................................		156
5.14 Sammansättning av de skatter bolagen betalade 1995–2001 ..............................		156
5.15 Hushållens konsumtionsutgifter för bilar och sällanköpsvaror samt
	för dagligvaror 1980–2006 .................................................................................	156
6.1	Utgiftsprognos för 2003 jämfört med statsbudgeten för 2003............................	163
7.1	Myndigheternas investeringslån juni 1993 - juni 2003.........................................	186

Finansplan

PROP. 2003/04:1

1 Finansplan

1.1Tillväxt och jobb för ett rättvisare Bara ett Sverige i utveckling och ekonomisk

Sverige

Den internationella ekonomiska utvecklingen är osäker. Uppgången har ännu inte tagit fart, men tecken tyder på att en återhämtning har inletts. När uppgången i konjunkturen kommer skall Sverige vara väl rustat.

Svensk ekonomi har klarat den internationella lågkonjunkturen väl. Sysselsättningen är hög, tillväxten god och arbetslösheten fortfarande låg jämfört med många andra länder. Trots den utdragna lågkonjunkturen har Sverige inte hamnat i ett läge där de offentliga finanserna uppvisar underskott. Överskottsmålet och utgiftstaken har skapat en säkerhetsmarginal.

Reformer har kunnat genomföras. Kom- muner och landsting har fått mer resurser, studiebidragen har höjts, rättsväsendet och polisen har tillförts ökade resurser, föräldra- försäkringen har förbättrats, maxtaxa har införts i barnomsorgen, pensionerna har förbättrats, insatserna för miljön har förstärkts och högskolan har byggts ut.

Ytterligare reformer genomförs nästa år. Kommunerna tillförs ytterligare resurser. Fler lärare anställs och forskningssatsningarna förstärks. Miljöanslagen höjs. Bostadsbyggandet stimuleras.

Utgångsläget är gott, men Sverige står inför stora utmaningar. Andelen äldre ökar och andelen i yrkesverksam ålder minskar. Klyftorna är stora. Skolan behöver anställa fler lärare, äldreomsorgen förbättras och väntetider i sjukvården kortas. Sjukskrivningarna måste minska, sysselsättningen öka och arbetslösheten pressas tillbaka. Rättvisan måste öka och välfärden utvecklas.

tillväxt förmår att ta sig an framtidens utmaningar. Sunda offentliga finanser är grunden för tillväxt och sysselsättning. Därför krävs fortsatt försiktighet och återhållsamhet med utgiftsökningar och skattesänkningar.

Målen för den ekonomiska politiken ligger fast. De utgiftsbegränsande åtgärder som regeringen och samarbetspartierna tidigare har aviserat skall fullföljas. För att stärka Sveriges långsiktiga tillväxtförutsättningar, nå målen om 80 procents reguljär sysselsättning och en halvering av socialbidragsberoendet föreslår regeringen nya åtgärder.

Valet hösten 2002 ledde fram till en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet om 121 punkter för ett tryggare, rättvisare och grönare Sverige. I den formulerades att den gemensamma politiken bygger på övertygelsen att den ekologiska, sociala och ekonomiska dimensionen måste vävas samman för att skapa en uthållig utveckling som är bra för Sverige.

121-punktsöverenskommelsen mellan Social- demokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet skall genomföras under mandatperioden. Det finansiella utrymmet som krävs för genom- förandet säkerställs genom den ekonomiska politiken och genom en fortlöpande prövning av befintliga åtaganden och skatteregler. Den socialdemokratiska regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet avser att i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition och i samband med budgetpropositionen för 2005 återkomma med riktlinjer för och förslag till hur återstående delar av 121-punktsöverenskommelsen skall genomföras under 2005 och 2006.

PROP. 2003/04:1

En offensiv för tillväxt kräver hela samhällets delaktighet för att bli framgångsrik. Regeringen strävar efter breda politiska lösningar och en bred samverkan med näringslivet.

Tillsammans vill regeringen och samarbets- partierna arbeta med en tydlig politik för ett grönt, jämställt folkhem där hållbar tillväxt, full sysselsättning och trygg välfärd drivs framåt av teknisk utveckling, modern omställning, stor delaktighet och minskade klyftor.

1.2Det ekonomiska läget

1.2.1Internationell utveckling

Avmattningen i den internationella ekonomin har blivit utdragen. Det finns dock tecken på att den internationella konjunkturen håller på att förbättras. Förutsättningarna är goda för en vändning under andra halvåret 2003 och konjunkturen förväntas därefter stärkas ytter- ligare under 2004.

I Förenta staterna finns de tydligaste tecknen på att en återhämtning har påbörjats. Förtroendet hos företagen har stärkts och vinst- utvecklingen har förbättrats. Låga räntor i kombination med stigande börser och fastighets- priser bidrar till en positiv bild. De skatte- sänkningar som genomförs medverkar till en ökad efterfrågan. Viss osäkerhet råder dock om den samlade effekten eftersom skatte- sänkningarna leder till att budgetunderskottet ökar.

Tillväxten i euroområdet är låg till följd av en svag export och en fortsatt svag investerings- utveckling. Hushållens konsumtion fortsätter att vara dämpad. En expansiv penningpolitik och förbättrade finansiella villkor för företagssektorn väntas gynna den inhemska efterfrågan. Ökade exportmöjligheter, bl.a. tack vare den ameri- kanska återhämtningen, väntas också bidra till en återhämtning i euroområdet under 2004.

I Japan har flera positiva faktorer noterats den senaste tiden, men den ekonomiska utvecklingen hämmas fortfarande av underliggande struktu- rella problem.

1.2.2Svensk utveckling

BNP väntas öka med 1,4 procent i år och med 2,0 procent 2004. Under perioden 2003 till 2004 förutses inkomsterna öka relativt svagt, men låga räntenivåer och en fortsatt stabil förmögenhets- utveckling väntas understödja hushållens konsumtion. Den offentliga konsumtionen utvecklas svagt. Såväl export som import utvecklas däremot starkt under 2004.

Investeringarna i näringslivet fortsätter att utvecklas relativt måttligt. Först nästa år väntas behov uppstå av att expandera produktions- kapaciteten. Investeringar i infrastrukturen väntas medföra att statens investeringar ökar både i år och nästa år. Den beskrivna ekonomiska utvecklingen belyses ytterligare i tabellerna 1.1 och 1.2.

Tabell 1.1 Försörjningsbalans 2002-2004

Procentuell volymförändring

	2002	2003	2004
Hushållens konsumtionsutgifter	1,3	1,9	2,1

Offentliga konsumtionsutgifter	2,1	0,7	0,4

Stat	1,7	1,0	0,0

Kommun	2,3	0,6	0,6

Fasta bruttoinvesteringar	– 2,5	– 1,8	2,8

Lagerbidrag1	– 0,1	0,2	0,1

Export	0,4	3,7	5,4

Import	– 2,7	3,1	5,4

BNP	1,9	1,4	2,0

1 Bidrag till BNP-tillväxten.
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Tabell 1.2 Nyckeltal 2002-2004
Förändring från föregående år i procent, om ej annat anges
	2002	2003	2004
KPI1	2,4	2,0	1,3

Timlön	4,1	3,5	3,5

Öppen arbetslöshet2	4,0	4,7	4,7
Arbetsmarknadspolitiska program2	2,6	2,2	2,2
Antal sysselsatta	0,1	– 0,2	0,1

Real disponibel inkomst	4,7	1,6	0,9

Hushållens nettosparkvot, nivå3 4	2,8	2,6	1,4

Bytesbalans3	4,5	5,3	5,1

Tysk ränta 10-års statsobligation1	4,8	4,2	4,8
Svensk ränta 10-års statsobligation1	5,3	4,7	5,2
TCW-index1	134	129	128

1 Årsgenomsnitt.
2 Procent av arbetskraften.

3 Procent av BNP.

4 Exkl. sparande i avtalspensioner.

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Medlingsinstitutet, Riksbanken och Finansdepartementet.

PROP. 2003/04:1

1.2.2.1 Kommunala sektorn

En god tillväxt och hög sysselsättning är nödvändiga förutsättningar för den kommunala ekonomins långsiktiga utveckling. En god och balanserad utveckling av den kommunala sektorns ekonomi är avgörande för skolan, vården och omsorgen. Regeringen följer noga utvecklingen av den kommunala sektorns ekonomi.

En gynnsam sysselsättningsutveckling sedan 1999 har inneburit att de kommunala skatte- inkomsterna sammantaget har utvecklats starkt, dock finns regionala skillnader. Även stats- bidragen steg under samma period. Mellan 1999 och 2002 ökade skatteinkomsterna och statsbidragen sammantaget med 76 miljarder kronor.

Trots stora inkomstökningar under de senaste fyra åren uppvisade kommuner och landsting ett resultatmässigt underskott på 7 miljarder kronor (exklusive extraordinära poster) 2002. År 2003 höjdes kommunalskatten med i genomsnitt 65 öre (motsvarande 8,4 miljarder kronor i ökade skatteintäkter) vilket väntas leda till att de kommunala finanserna förbättras.

För en långsiktigt hållbar finansiering av den kommunala välfärdsproduktionen krävs balans i den kommunala ekonomin. Ett balanskrav gäller därför sedan 2000 och innebär att kommuner och landsting skall upprätta en budget i balans. Om underskott uppstår skall det egna kapitalet återställas inom två år. En utredning har lämnat förslag om balanskravet. Frågan bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Regeringens ekonomiska bedömning för 2004 bygger på ett antagande om att kommuner och landsting höjer kommunalskatten med i genomsnitt 15 öre (motsvarande 2 miljarder kronor i ökade skatteintäkter).

För att långsiktigt stärka den kommunala ekonomin föreslår regeringen att det tillfälliga sysselsättningsstödet till kommunerna ökar med 0,4 miljarder kronor 2004 och att de tillfälliga stöden på sammanlagt 4,7 miljarder kronor permanentas från och med 2005.

1.2.2.2 Arbetsmarknaden

Trots att sysselsättningen inom näringslivet successivt minskat sedan inledningen av 2001 har det totala antalet sysselsatta i princip varit oförändrat. Det beror bl.a. på att sysselsättningen ökat inom offentlig sektor. Antalet sysselsatta väntas dock minska något i år. En svag ökning förutses under senare delen av 2004 i takt med att efterfrågan i ekonomin tilltar.

Den reguljära sysselsättningsgraden för befolkningen i åldern 20 till 64 år beräknas i år uppgå till 77,7 procent och 2004 till 77,3 procent. Därmed uppnås i prognosen inte det av regeringen uppsatta målet om 80 procents reguljär sysselsättning 2004. Målet om 80 procents reguljär sysselsättning i åldern 20 till 64 år ligger dock fast. Regeringen följer löpande utvecklingen och kommer att vidta åtgärder för att nå målet.

Tabell 1.3 Sysselsättning, arbetslöshet, löne- och produktivitetsutveckling

	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Antal sysselsatta1	3 986	3 963	3 922	3 979	4 069	4 159	4 239	4 244	4 237	4 239
Varav näringslivet1	2 697	2 698	2 695	2 735	2 805	2 888	2 969	2 960	–	–

Varav offentliga myndigheter1	1 287	1 263	1 223	1 240	1 260	1 264	1 262	1 278	–	–
Reguljär sysselsättningsgrad2	74,9	74,7	73,9	74,6	75,9	77,2	78,2	78,1	77,7	77,3

Öppen arbetslöshet3	7,7	8,1	8,0	6,5	5,6	4,7	4,0	4,0	4,7	4,7

Konjunkturberoende arbets-
marknadspolitiska program3	4,6	4,7	4,5	4,1	3,3	2,6	2,5	2,6	2,2	2,2

Timlön4	3,3	6,0	4,5	3,8	3,4	3,7	4,4	4,1	3,5	3,5
Produktivitet i näringslivet4	3,6	1,9	5,2	2,0	2,6	4,1	0,6	4,2	3,0	2,0

Anm.: I AKU fördes anställda i kyrkan över från kommunala myndigheter till näringslivets tjänstesektor först 2001. Till följd av detta är antalet sysselsatta i offentlig sektor överskattat, och antalet anställda i näringslivet underskattat, med ca 22 000 personer 2000.

1Tusental personer.

2Reguljärt sysselsatta i åldern 20–64 i procent av befolkningen i den åldersgruppen.

3I procent av arbetskraften.

4Årlig procentuell förändring.

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Medlingsinstitutet och Finansdepartementet.

PROP. 2003/04:1

Tabell 1.4 Sysselsättning och arbetslöshet uppdelat på kön

	1998		1999		2000		2001		2002
	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män
Antal sysselsatta1	1 901	2 079	1 947	2 121	1 992	2 167	2 036	2 203	2 047	2 197

Varav näringslivet1	967	1 768	997	1 808	1 037	1 852	1 080	1 891	1 080	1 879
Varav offentliga
myndigheter1	932	308	949	311	953	312	954	307	965	314
Öppen arbetslöshet2	6,0	6,9	5,2	5,9	4,3	5,0	3,6	4,3	3,6	4,4

1Tusental personer.

2I procent av arbetskraften. Källa: Statistiska centralbyrån.

Den svaga sysselsättningsutvecklingen, färre personer i arbetsmarknadspolitiska program och ett ökande arbetskraftsutbud har inneburit att den öppna arbetslösheten successivt stigit sedan mitten av 2002. Ett ökat arbetskraftsutbud är en förutsättning för att trygga en långsiktig finansiering av välfärden. Utvecklingen av syssel- sättningen och arbetslösheten belyses ytterligare i tabellerna 1.3 och 1.4.

Trots de senaste årens svaga efterfrågan på arbetskraft har utbudet av arbetskraft fortsatt att växa. En hög befolkningstillväxt samt ned- dragningen av antalet deltagare i t.ex. arbets- marknadsutbildning bidrar till det. Ökningen av antalet långvarigt sjuka utan arbete har dock i flera år verkat i motsatt riktning.

Regeringens politik är inriktad på att åstadkomma en fortsatt ökning av arbetskrafts- utbudet. Arbetskraftens kompetens skall fortsätta att utvecklas. Diskriminering på grund av kön, etnisk och religiös tillhörighet, sexuell läggning, ålder, funktionshinder och andra orsaker måste motverkas.

1.2.2.3 Utvecklingen 2005 och 2006

Det är svårt att förutsäga konjunktur- utvecklingen för en treårsperiod. Därför görs ingen prognos för 2005 och 2006. Däremot presenteras en kalkyl.

Befolkningen i åldern 20 till 64 år ökar kommande år. Men det är främst åldersgrupper med relativt lågt arbetskraftsdeltagande och låg sysselsättningsgrad som ökar. Det bidrar till att den reguljära sysselsättningsgraden i åldern 20 till 64 år inte ändras markant till 2006.

Arbetslösheten väntas minska både 2005 och 2006 och beräknas vid periodens slut uppgå till 4,0 procent. Det offentliga sparandet stärks. Den

ekonomiska utvecklingen under 2005 och 2006 sammanfattas i tabell 1.5.

Tabell 1.5 Kalkyl på medellång sikt

	2003	2004	2005	2006
BNP-tillväxt	1,4	2,0	2,6	2,5

Reguljär
sysselsättningsgrad1	77,7	77,3	77,5	77,5

1 Reguljärt sysselsatta i åldern 20–64 i procent av befolkningen i den åldersgruppen.

1.3Sunda offentliga finanser

Sunda offentliga finanser är en förutsättning för tillväxt, sysselsättning och välfärd. Utan starka offentliga finanser riskerar varje lågkonjunktur att framtvinga stora nedskärningar som försämrar tryggheten. Det skall gå att lita på välfärden, också i sämre tider när den behövs som mest. Utvecklingen av de offentliga finanserna beskrivs i tabell 1.6.

Det finns två övergripande budgetpolitiska mål: överskottsmålet för de offentliga finanserna och utgiftstaken.

PROP. 2003/04:1

Tabell 1.6 Offentliga finanser

Procent av BNP

	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Utgiftskvot	54,8	54,4	55,8	56,3	56,0	54,9	54,3

Inkomstkvot	58,2	59,0	56,8	56,4	56,4	56,1	56,0

Skattekvot inkl EU	52,4	54,0	51,8	51,1	51,1	50,8	50,6

Finansiellt sparande enligt NR	3,4	4,6	1,1	0,2	0,4	1,2	1,6

Periodiserat finansiellt
sparande	4,9	2,5	0,2	0,4	0,6	1,4	1,9

Nettoskuld	1,3	–3,3	3,7	2,6	2,0	0,8	–0,9

Konsoliderad bruttoskuld	52,8	54,4	52,7	51,7	51,5	50,0	48,3

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

1.3.1Överskottsmål tryggar välfärden beaktas för att undvika att finanspolitiken

Finanspolitikens främsta uppgift är att upprätthålla sunda offentliga finanser. Där- igenom skapas buffertar för att möta de framtida demografiska påfrestningarna på de offentliga välfärdssystemen. Dessutom ger överskotten en marginal till underskottsgränsen på 3 procent av BNP i Stabilitets- och tillväxtpakten. Därmed skapas ett utrymme så att finanspolitiken kan bidra till att dämpa konjunktursvängningarna.

Sedan 2000 gäller ett överskottsmål för de offentliga finanserna på 2 procent av BNP över en konjunkturcykel. Målet innebär att stats- skulden kan minska som andel av BNP samtidigt som tillgångar byggs upp inom det allmänna pensionssystemet.

Överskottsmålet innebär att det finansiella sparandet i en lågkonjunktur kan tillåtas bli lägre än 2 procent för att därigenom bidra till att mildra en konjunktursvacka. Det omvända gäller i en högkonjunktur. Ett större överskott dämpar aktiviteten i ekonomin och minskar risken för överhettning. Överskottet anpassas med hänsyn till konjunkturläge och resursutnyttjande i svensk ekonomi.

I 2003 års ekonomiska vårproposition angavs att preciserade överskottsmål fortsättningsvis skulle föreslås endast för nästkommande budgetår och inte som tidigare för varje enskilt år tre år framåt i tiden. Skälet är att konjunkturutvecklingen är svårbedömd i ett längre tidsperspektiv. Målet för varje aktuellt budgetår skall bestämmas med hänsyn till såväl konjunkturläget som läget i förhållande till det övergripande överskottsmålet. Vid upp- följningen av målet under löpande budgetår skall eventuella revideringar av konjunkturprognosen

förstärker konjunktursvängningarna. Inriktningen av finanspolitiken 2004 innebär

att överskottet i de offentliga finanserna beräknas uppgå till 0,4 procent av BNP. Statistiska centralbyrån (SCB) har beslutat att fortsättningsvis redovisa det finansiella sparandet med fullt ut periodiserade skatter. Det periodiserade överskottet beräknas uppgå till 0,6 procent av BNP 2004. För att säkerställa det övergripande målet bör det periodiserade överskottet inte understiga 0,5 procent av BNP.

Vid en snabbare återhämtning av kon- junkturen än vad som nu förutses kommer överskottet att bli högre. Regeringen återkommer med en ny bedömning av över- skottsmålet för 2004 i 2004 års ekonomiska vårproposition.

Målet om ett överskott på 2 procent av BNP i
genomsnitt	över	en konjunkturcykel började
gälla 2000.	Efter	den	kraftiga finanspolitiska
stimulansen 2002		sker en gradvis åtstramning.
Under perioden		2000	till 2006 uppgår det

genomsnittliga	periodiserade överskottet			till
1,7 procent.	Det	strukturella	överskottet
beräknas under		samma period	uppgå	till

2 procent. Sammantaget bedöms de beräknade överskotten ligga i linje med det av riksdagen beslutade överskottsmålet.

1.3.2Utgiftstaken bidrar till kontrollerad utgiftsutveckling

Budgetpolitikens främsta styrinstrument är utgiftstaken. Dessa bestäms tre år i förväg. De statliga utgifterna får sedan inte överskrida taken. Utgiftstaken förhindrar att tillfälligt högre inkomster används för att bekosta varaktigt högre utgifter. Utgiftstaken är också ett verktyg

PROP. 2003/04:1

för att uppnå det övergripande överskottsmålet för den offentliga sektorn.

Systemet har på det hela taget fungerat väl och har bidragit till att Sverige har mött den internationella lågkonjunkturen med starka offentliga finanser. Den inhemska efterfrågan har därmed kunnat stimuleras betydligt mer än vad som annars skulle ha varit möjligt.

Sedan utgiftstaken infördes 1997 har de klarats varje år. I 2003 års ekonomiska vårproposition presenterade regeringen åtgärder för att säkerställa att utgiftstaken 2003 och 2004 klaras. Den enskilt viktigaste åtgärden är att den negativa utgiftsutvecklingen inom ohälso- området måste brytas. I vårpropositionen lades förslag för att begränsa utgiftsökningar motsvarande drygt 5 miljarder kronor 2003 och nära 11 miljarder kronor för 2004.

Enligt regeringens bedömning krävs inga ytterligare besparingar för att klara utgiftstaken för 2003 och 2004, trots en något sämre arbetsmarknadsutveckling än väntat. Regeringen följer dock löpande utgiftsutvecklingen och kommer att vidta ytterligare åtgärder om utgiftstaken skulle hotas. Utgiftstaken skall klaras.

Den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning kommer efter 2010 att leda till växande utgifter för välfärden. Utgifterna under innevarande decennium måste därför hållas på en nivå som mot bakgrund av den demografiska utvecklingen är långsiktigt hållbar.

Regeringen föreslår i denna proposition att utgiftstaken för 2005 och 2006 fastställs till 894 respektive 931 miljarder kronor, vilket innebär att utgiftstaken uppgår till en i princip oförändrad andel av den potentiella BNP-nivån under perioden 2002 till 2006. Utgiftstaken under perioden 1997 till 2006 belyses i diagrammen 1.1 och 1.2.

Diagram 1.1 Utgiftstaken i kronor

Miljarder kronor

950
900
850
800
750
700
650
1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006

Anm: För att skapa jämförbarhet över tiden har utgiftstaken korrigerats för tekniska förändringar som föranlett justeringar av utgiftstaket samt för den aviserade redovisningsförändringen av stödet till kommunerna.

Diagram 1.2 Utgiftstaken i procent av BNP

Procent
40,0
38,0
36,0
34,0
32,0
30,0
1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006

1.4Priser och löner

1.4.1Stabila priser

Stabila priser är en grundläggande förutsättning för en framgångsrik ekonomisk politik. En hög och svårförutsägbar inflation har negativa fördelningseffekter. Dessutom försämrar en hög inflation förutsättningarna för en uthålligt hög tillväxt och därmed också för stabilt hög sysselsättning och välfärd.

Den av riksdagen fastlagda övergripande uppgiften för penningpolitiken är prisstabilitet. Riksbanken bedriver penningpolitiken själv- ständigt. Riksbanken har definierat prisstabilitet som att ökningen av konsumentprisindex skall begränsas till 2 procent med en tolerans på 1 procentenhet uppåt och nedåt. Regeringen

stöder penningpolitikens inriktning och står bakom inflationsmålet.

I början av året drogs inflationen tillfälligt upp av höga energipriser. Under resten av 2003 väntas lågt inhemskt inflationstryck och svag importprisutveckling bidra till att hålla nere inflationen. Under loppet av 2004, då konjunkturen efter hand bedöms bli starkare, väntas inflationen åter närma sig 2 procent. Under de närmast följande åren förutses inflationen ligga i linje med inflationsmålet.

Under de senaste åren har penningpolitiken baserats på en bedömning av UND1X för de närmaste två åren. UND1X är ett mått på den underliggande inflationen i vilket de direkta effekterna av förändrade räntor, skatter och subventioner exkluderas från konsumentpris- index. Den underliggande inflationen mätt med UND1X beräknas i år uppgå till 2,2 procent och nästa år till 1,2 procent.

1.4.1.1 Räntan och kronan

De internationella långräntorna har vänt uppåt under sommaren men ligger fortfarande på en låg nivå. Flera centralbanker har fortsatt att sänka sina styrräntor under 2003 i syfte att understödja en konjunkturåterhämtning. Ränte- nedgången har varit särskild kraftig i Europa. Riksbanken har sedan november 2002 sänkt räntan med 1,5 procentenheter till 2,75 procent. Hur ränteskillnaden mellan Sverige och Tyskland har utvecklats under de senaste tio åren belyses i diagram 1.3.

Kronan har stärkts sedan hösten 2001, framför allt i förhållande till den amerikanska dollarn. Hur den svenska kronan utvecklats under de senaste tio åren belyses i diagram 1.4.

PROP. 2003/04:1

Diagram 1.3 Differensen mellan 10-årig statsobligationsränta i Sverige och Tyskland

Procentenheter
5
4,5
4
3,5
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
-0,5
1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003

Källa: EcoWin.

Diagram 1.4 Kronans utveckling mot TCW-index

145
140
135
130
125
120
115
110
1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003
Källa: EcoWin.

EMU

Regeringen och dess samarbetspartier kommer att respektera utslaget i folkomröstningen. Vid tiden för regeringens beslut om denna proposition är resultatet av folkomröstningen om införandet av euron inte känt.

1.4.2Lönebildningen

En väl fungerande lönebildning är av avgörande betydelse för en god samhällsekonomisk utveckling. Löneökningar inom de samhälls- ekonomiska ramarna möjliggör lägre arbets- löshet, högre sysselsättning och högre produktion. Det ger i sin tur utrymme för en förbättrad välfärd. För att regeringens mål om 80 procents reguljär sysselsättning i befolk- ningen mellan 20 och 64 år skall uppnås behövs måttliga nominella löneökningar. Med alltför

PROP. 2003/04:1

höga totala löneökningar i ekonomin riskerar arbetslösheten att stiga.

Konjunkturinstitutet har i uppgift att ta fram en årlig rapport om lönebildningens samhälls- ekonomiska förutsättningar. I den görs en grundlig analys av de samhällsekonomiska ramarna utifrån bl.a. arbetskraftskostnadernas betydelse för Sveriges konkurrenskraft och det behov som finns av att öka sysselsättningen. Årets rapport presenteras i oktober.

De senaste årens utveckling visar att måttliga nominella löneökningar och ett ökat ansvars- tagande av arbetsmarknadens parter skapar goda förutsättningar för låg arbetslöshet och en god reallöneutveckling. Den nominella löneöknings- takten har sedan slutet av 1990-talet endast varit ungefär hälften så hög som på 1980-talet samtidigt som reallöneutvecklingen varit betyd- ligt bättre.

Arbetsmarknadens parter har ett gemensamt ansvar för att förändringar av relativlöner sker inom ramen för det gemensamma löneut- rymmet. Vilja och ansvarstagande från arbetsmarknadens parter i kommande avtalsför- handlingar är avgörande för den framtida sysselsättnings- och välfärdsutvecklingen.

Arbetsmarknaden är fortfarande starkt könssegregerad. Kvinnor arbetar ofta inom lägre betalda yrken och har lägre befattningar.

Den könsrelaterade lönediskrimineringen måste brytas. Även om man tar hänsyn till skillnader i yrkesval och sektorstillhörighet är löneskillnaderna mellan män och kvinnor fortfarande betydande. Orsakerna till dessa skillnader är komplexa. Det handlar om hur olika arbeten värderas, effekter av den segregerade arbetsmarknaden, men även om direkt lönediskriminering. Ett instrument för att åstadkomma jämnare löner mellan män och kvinnor är att bryta yrkes- och befattnings- segregeringen. En skev fördelning av betalt och obetalt arbete förstärker också inkomst- skillnaderna mellan män och kvinnor.

Den nya jämställdhetslagen är ett redskap för att utjämna osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Lönebildningen är en fråga för parterna och omotiverade löneskillnader som beror på kön strider mot lagen. Regeringen följer detta arbete via JämO och Medlingsinstitutet. Utfallet av parternas arbete på detta område kommer att vara vägledande för behovet av ytterligare åtgärder. Arbetet för en jämställd arbetsmarknad måste också fokusera på att

öppna hela arbetsmarknaden för kvinnor och utvecklingsmöjligheter på arbetsplatserna. Detta arbete måste bedrivas parallellt med arbetet inom andra politikområden, inte minst familje- politiken.

Regeringen har i skrivelsen Jämt och ständigt (2002/03:140) för riksdagen redogjort för de samlade insatser som görs för att öka jämställdheten inom alla politikområden och även på arbetsmarknaden.

1.5Jobb och uthållig tillväxt – för välfärd och rättvisa

En uthålligt hög tillväxt och full sysselsättning är grunden för välstånd, välfärd och social rättvisa. Internationaliseringen innebär nya möjligheter för företag och medborgare. I en öppen värld blir det allt viktigare att kunna erbjuda goda villkor för investeringar och produktion. Det är en utmaning för politiken att ständigt ompröva och förnya för att skapa de bästa förutsättningarna för tillväxt och sysselsättning.

Regeringen har sedan 1994 bedrivit en långsiktig politik för en uthålligt hög tillväxt. Ett konkurrenskraftigt Sverige förutsätter stabila ekonomiska förhållanden, väl fungerande marknader och en effektiv offentlig sektor. Den förda politiken ger resultat. Under perioden 1994 till 2002 har BNP-tillväxten i Sverige varit i genomsnitt 3,1 procent per år. Det är en hög nivå både i jämförelse med länderna i EU och OECD.

I Lissabon satte EU år 2000 upp målet att till 2010 bli världens mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi. Varje år sker en uppföljning av medlems- ländernas olika insatser för att nå målet. Sverige har i de två årliga uppföljningar som hittills gjorts haft topplaceringar och i flera avseenden lyfts fram som ett föredöme, bl.a. när det gäller ekonomiska reformer, sysselsättning, forskning och innovation.

Förutsättningarna för tillväxt och förnyelse i Sverige skall ytterligare förstärkas under mandatperioden.

-Stabil makroekonomi och sunda offentliga finanser: Efter 1990-talets sanering av de offentliga finanserna står Sverige starkt. Denna position skall befästas och målen för de offentliga finanserna upprätthållas. Det är

nödvändigt för förtroendet för den framtida finansieringen av välfärden, särskilt mot bakgrund av en allt äldre befolkning.

-Bättre och effektivare välfärd: Sverige har en stor offentligt finansierad välfärdssektor. Välfärdsystemens effektivitet är av stor betydelse för den ekonomiska tillväxten. Sveriges position är god i de flesta internationella jämförelser av välfärden. Under de senaste åren har stora investeringar gjorts i utbildning, vård och omsorg, forskning och infrastruktur. Med nya resurser och effektivare användning av resurserna skall välfärden fortsätta att förbättras.

-Starkare ekonomiska drivkrafter och effektiv konkurrens: Sverige ligger långt fram i avregleringen av olika marknader. Konkurrensreglerna har effektiviserats. En hög tillväxt som ger förutsättningar att utveckla välfärden förutsätter väl fungerande marknader för kapital, produktion och arbete. Arbetet med att förstärka de ekonomiska drivkrafterna för enskilda, företag, myndigheter och andra institutioner skall fortsätta.

-Stärkt innovationsklimat: En innovations- strategi utarbetas för att stärka Sveriges förmåga att skapa kunskap och omsätta den till en hållbar tillväxt och nya jobb. Det är i samverkan som tillväxtens förutsättningar bäst skapas. Samverkan mellan näringsliv, högskola och samhälle skall utvecklas på nationell och regional nivå. Entreprenörskap skall underlättas. Företagandets villkor skall förbättras. Flödet av kunskap mellan forskning och utbildning och näringslivet och förutsättningarna för att detta kommer till nytta skall underlättas. För detta krävs nära samverkan mellan samhällets olika aktörer och en sammanhållen politik inriktad på att underlätta förnyelse. De regionala tillväxtprogrammen avses bli ett samordningsinstrument i arbetet.

-Europeisk och global samverkan: Framtidens ekonomiska förutsättningar formas i allt högre grad på den internationella arenan. Växande internationella företag, globala finansmarknader och rörligt kapital måste regleras genom gemensamma och politiskt utformade spelregler. Sverige skall vara pådrivande i arbetet för att EU skall uppnå

PROP. 2003/04:1

de mål medlemsländerna enades om i Lissabon, också genom att gå före med reformer på centrala områden.

Näringspolitik för tillväxt

Som en central del i tillväxtpolitiken förbereder regeringen flera förslag som syftar till att underlätta tillkomsten av fler och växande företag.

Ökat utbud av kapital i tidig utvecklingsfas

En effektivt fungerande kapitalmarknad är en viktig förutsättning för skapande av nya företag och tillväxt i befintliga företag. Många innovatörer och entreprenörer har i dag svårt att få kapital för att utveckla sina idéer. Regeringen arbetar därför med att inom befintliga resursramar hitta former för att öka utbudet av kapital i tidiga skeden av en affärsutveckling eller företagsutveckling.

Öka andelen forskningsrelaterade företag

Samhället gör betydande insatser för att främja samverkan kring forskning och utveckling, mellan universitet, högskola och näringsliv. Regeringen avser att fördjupa dialogen mellan berörda parter för att öka andelen forsknings- relaterade företag. Särskild vikt kommer att läggas på områden där Sverige är internationellt konkurrenskraftigt. Regeringen gör därför en särskild satsning om 100 miljoner kronor på tillämpad industriforskning inom IT-/telekom- sektorn.

Effektiva insatser för företagsutveckling

En mängd aktörer främjar i dag näringslivets utveckling genom information, rådgivning, utbildning och finansiering. Systemet är invecklat för företagen och åtgärderna är svåra att följa upp. Hösten 2002 lämnades förslag på åtgärder inom området i betänkandet Företagsutveckling på regional nivå (SOU 2002:101). För närvarande utarbetar Regerings- kansliet förslag som skall leda till effektivare insatser på regional nivå för företagsutveckling, bl.a. gällande småföretagare i glesbygd.

Kortare handläggningstider vid företagsregistrering

Det skall vara lätt att starta och driva företag i Sverige. Sedan hösten 2002 har det varit möjligt att registrera en enskild firma elektroniskt. Regeringen arbetar med att under 2004

PROP. 2003/04:1

presentera förslag som möjliggör elektronisk registrering även av aktiebolag och handelsbolag m.fl. Detta leder till betydligt kortare handläggningstider vid registrering av företag.

Förenkling för småföretag

I syfte att åstadkomma enklare regler samt förbättrad myndighetsservice och tillgänglighet tas ett brett åtgärdsprogram fram inom Regeringskansliet. Näringslivets organisationer inbjuds att delta i arbetet med att utforma en metod för att mäta den administrativa bördan för företagen.

Insatser inom design

För att öka användningen av design som utvecklingskraft har regeringen under 2003 förstärkt resurserna till Stiftelsen Svensk Industridesign. Medlen är avsedda för samverkansprojekt i näringslivet. Vidare skall medlen användas till förberedelserna inför det utlysta designåret 2005. Arbetet med att stärka tillgänglighets- och användaraspekten inom arkitektur, form och design fortsätter.

Kortare handläggningstider vid miljöprövning

Många nyetableringar och utbyggnader av tillverkningsanläggningar kräver prövning enligt Miljöbalken och Plan- och bygglagen. Handläggningstiden för dessa prövningar är i dagsläget ofta mycket lång, vilket medför kostnader för företagen. I syfte att korta handläggningstiderna utan att hälso- och miljöskyddskraven åsidosätts har Miljöbalks- kommittén fått i tilläggsdirektiv att effektivisera och förenkla miljöprövningen.

Insatser för miljödriven utveckling och miljöteknikexport

Regeringen gör en satsning på miljödriven näringslivsutveckling och miljöteknikexport. Miljötekniksektorn är ett av framtidens tillväxt- områden med en snabbt växande världsmarknad. För att Sverige skall bli ännu bättre på att utveckla och kommersialisera produkter och tjänster inom miljöteknik behövs starkare länkar mellan den offentliga och privata sektorn.

En väl fungerande konkurrens

En väl fungerande konkurrens är en förutsättning för en effektiv näringspolitik. En fungerande konkurrens leder till ökad sysselsättning och lägre priser. Arbetet med att effektivisera och modernisera det konkurrens-

rättsliga regelverket fortsätter och kartellbe- kämpningen har fortsatt hög prioritet.

Handels- och investeringsfrämjande

Sveriges ekonomi är i stor utsträckning beroende av exportindustrin och utländska direkt- investeringar. I en allt mer internationaliserad värld ökar kraven på ett aktivt handels- och investeringsfrämjande. Utrikesförvaltningen har även i fortsättningen i uppgift att prioritera främjandet av svenska ekonomiska intressen i utlandet.

Infrastruktur för tillväxt

En central faktor för tillväxten de kommande åren är infrastrukturinvesteringar.

Dimensioneringen av de slutgiltiga anslags- nivåerna för 2005 och 2006 återkommer regeringen till i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition och allra senast i budgetpropositionen för 2005. Banverket har i samband med de planer som inkommit till regeringen avseende 2004 till 2015 indikerat att en anslagsökning med ca 6 miljarder kronor över perioden 2004 till 2006 behöver skjutas till för att klara de av regeringen utpekade projekten, de redan pågående projekten och projekt långt gångna i planeringen. Utgångspunkten är att området ges särskilt hög prioritet och att de av Banverket prioriterade projekten kan genom- föras enligt ursprunglig tidsplan.

1.5.2Full sysselsättning

Full sysselsättning står högst på regeringens dagordning. Det är bara genom en uthålligt hög sysselsättning som en god välfärd, rättvis fördelning och jämställdhet kan värnas.

Hösten 1998 satte regeringen och riksdagen upp målet att andelen reguljärt sysselsatta av befolkningen i åldern 20 till 64 år skulle öka från 73,9 procent 1997 till 80 procent 2004. Regeringen bedömde då att det behövdes en årlig tillväxt på 2,75 procent, och att antalet reguljärt sysselsatta i åldern 20 till 64 år behövde öka med 1,3 procent årligen för att målet om 80 procents reguljär sysselsättning skulle nås. Den utvecklingen har överträffats. BNP- tillväxten har under åren 1998 till 2002 varit i genomsnitt 3,1 procent per år och den reguljära

sysselsättningen i åldersgruppen 20 till 64 år har ökat med i genomsnitt 1,5 procent per år. Utvecklingen av andelen sysselsatta belyses i diagram 1.5.

För att sätta fokus på förbättringar för de utsatta grupperna i samhället formulerade regeringen i 2001 års ekonomiska vårproposition ett rättvisemål om att antalet socialbidrags- beroende skall halveras. Målet innebär att antalet helårsbidrag skall halveras från 115 200 år 1999 till 57 600 år 2004. Socialbidragsberoende är ett uttryck för ekonomiska och sociala klyftor. Det medför bristande ekonomisk självständighet och ekonomisk utsatthet för individen. Detta rättvisemål kompletterar sysselsättningsmålet. Utvecklingen av antalet socialbidrag belyses i diagram 1.6.

Diagram 1.5 Reguljärt sysselsatta i åldern 20-64 år

Procent av befolkningen

80
79
78
77
76
75
74
73
72
1998	1999	2000	2001	2002	2003
Källa: Statistiska centralbyrån (AKU).

Diagram 1.6 Antal helårspersoner med socialbidrag

Helårsekvivalenter
160 000
140 000
120 000
100 000
80 000
60 000
40 000
20 000
0
90	91	92	93	94	95	96	97	98	99	00	01	02
Källa: Socialstyrelsen.

Mellan 1999 och 2002 har antalet helårsbidrag minskat med 29 000, dvs. med 25 procent. Sysselsättningsutvecklingen är avgörande för behovet av socialbidrag. För att nå socialbidragsmålet är det nödvändigt, men inte

PROP. 2003/04:1

tillräckligt, att nå sysselsättningsmålet. I bilaga 3 avstäms socialbidragsmålet.

Trots denna positiva utveckling är utsikterna små att nå de båda målen 2004. Den reguljära sysselsättningen bedöms bli drygt 77 procent 2004. En viktig förklaring är den försvagade internationella ekonomins återverkningar i Sverige. Andra förklaringar är att antalet studerande samt nettoinvandringen ökat sedan målet fastställdes.

Den försämrade konjunkturens negativa effekter på sysselsättningen leder till ökade svårigheter att nå även socialbidragsmålet. Den gynnsamma sysselsättningsutvecklingen för invandrare under senare år ökar dock chanserna. Dessutom får regeringens insatser för ökad sysselsättning positiva effekter.

Sysselsättningen är central också ur ett jämställdhetsperspektiv. I bilaga 4 redovisas fördelningen av ekonomiska resurser mellan män och kvinnor. Kvinnors förvärvsgrad är lägre än mäns, och kvinnor arbetar deltid i väsentligt större utsträckning än män. Under 2002 var sysselsättningsgraden bland män 80 procent, medan den bland kvinnor var 76 procent. Även om dessa nivåer i ett internationellt perspektiv är höga, är de inte tillräckliga. Bland kvinnorna arbetade 30 procent lång deltid (20 till 34 timmar per vecka), medan motsvarande andel för män var 6 procent.

Regeringen står fast vid målen om 80 procents sysselsättning och halverat socialbidrags- beroende. En hög sysselsättning och minskat socialbidragsbehov är en rättvisefråga. Över 1 miljon människor är beroende av sociala ersättningar för sin försörjning. De kan inte påverka sin inkomst och levnadsstandard. Till följd av otillräcklig utbildning, hälsobesvär, ålder eller diskriminering har de hamnat utanför arbetslivet.

För att nå sysselsättningsmålet och social- bidragsmålet måste sysselsättningen öka för alla grupper, men särskilda insatser behövs för följande grupper:

Ungdomar: Sysselsättningen bland ungdomar har fallit kraftigt under de senaste 10 åren. I början av 1990-talet var 80 procent av ungdomarna i åldern 20 till 24 år sysselsatta. I dag är motsvarande siffra 60 procent. Till stor del beror detta på att fler studerar vidare vilket är en positiv utveckling. Samtidigt måste åtgärder vidtas för att öka genomströmningen i

PROP. 2003/04:1

utbildningen och inte i onödan försena ungas inträde på arbetsmarknaden. Ungas vilja att arbeta och att kombinera arbete och studier måste tas till vara bättre.

Det är angeläget att kvaliteten i insatserna för arbetslösa ungdomar utvecklas och att ansvarsfördelningen tydliggörs. I samband med gymnasiepropositionen som överlämnas under våren 2004 kommer regeringen att ta ställning till de arbetsmarknadspolitiska ungdoms- programmen.

Invandrare: Alla skall ha samma rätt och möjlighet att försörja sig med eget arbete. Invandrares sysselsättningsgrad är lägre än för befolkningen i övrigt. Utvecklingen varierar dock inom denna grupp.

För både utländska medborgare och utlandsfödda har sysselsättningen under åren 1997 till 2001 ökat snabbare än för de som varit svenska medborgare sedan födseln. Den utvecklingen har dock vänt och mellan första halvåret 2002 och motsvarande period 2003 sjönk sysselsättningen något mer för personer med utländskt medborgarskap än för de med svenskt medborgarskap. Sammantaget under sexårsperioden 1997 till 2003 har utvecklingen varit bättre för de utlandsfödda. Dessa har ökat sin sysselsättningsgrad från 52,1 procent första halvåret 1997 till 59,5 procent första halvåret 2003.

Sysselsättningsgraden varierar starkt beroende på ursprungsland. Även vistelsetiden i Sverige är av stor betydelse. Sysselsättningsgraden är högst bland personer som haft svenskt medborgarskap sedan födseln och lägst bland personer med utländskt medborgarskap.

Regeringens mål är att sysselsättningsgraden för utrikes födda skall öka och närma sig den för hela befolkningen.

Arbetslösa: Arbets- och kompetenslinjen är grunden för svensk arbetsmarknadspolitik. Arbetsmarknadspolitiken skall tydligare inriktas på huvuduppgifterna platsförmedling, insatser för att motverka arbetskraftsbrist och åtgärder för de personer som står längst bort från arbetsmarknaden.

Första halvåret 2003 var i genomsnitt ca 38 000 personer långtidsinskrivna vid arbets- förmedlingen. Ungefär 45 000 ungdomar i åldern 16 till 24 år var arbetslösa. Arbetslösheten i Sverige är låg i ett internationellt perspektiv

men höga välfärdsambitioner ställer högre krav på en framgångsrik arbetslöshetsbekämpning.

Äldre: Andelen äldre i befolkningen ökar. Den största befolkningstillväxten kommer fram till 2010 att ske i åldersgruppen 60 till 64 år. Sysselsättningsgraden i denna åldersgrupp var 2002 endast 53,6 procent, vilket är betydligt lägre än genomsnittet på knappt 75 procent för befolkningen som helhet.

Sjuka: Långtidssjukskrivningen fortsätter att öka. Det finns nu 135 000 personer som varit sjukskrivna längre än ett år och dessutom ca 495 000 personer som har sjuk- och aktivitets- ersättning. Sjukfrånvaron måste bringas ned för att minska den enskildes lidande, ge fler chansen att försörja sig genom eget arbete och för att minska samhällets kostnader. För långsiktigt hög sysselsättning måste utvecklingen av sjuk- frånvaron brytas. Alla behövs.

I 2003 års ekonomiska vårproposition föreslog regeringen en rad insatser för ökad sysselsättning.

Uppföljningen visar att åtgärder finns på flertalet områden. Regeringen avser att åter- kommande följa upp och redovisa resultaten av föreslagna insatser.

Ytterligare insatser

Arbetet med att nå sysselsättningsmålet fort- sätter. Budgetöverenskommelsen med sam- arbetspartierna innehåller insatser som gynnar tillväxt och sysselsättning. På en rad områden behövs bättre analyser av hur arbetsutbudet kan ökas och efterfrågan stimuleras. Regeringen föreslår nu ytterligare sysselsättningsinsatser.

-Sänkt skatt för småföretagare

Fler och växande företag är avgörande för en god sysselsättningsutveckling. Genom lättnader i de så kallade 3:12-reglerna skall skatten sänkas för småföretagare med sammantaget 1 miljard kronor.

-Stärkt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting

För att trygga och utveckla vården, skolan och omsorgen behövs tillräckliga resurser. Det tillfälliga sysselsättningsstödet till kommuner och landsting förstärks under 2004. Det kommer positivt att påverka både

PROP. 2003/04:1

sysselsättningen i välfärdsektorn och kvaliteten i verksamheten.

-Infrastrukturinvesteringar

En väl fungerande och modern infrastruktur är en central faktor för tillväxt och sysselsättning. Infrastrukturinvesteringar skall ges hög prioritet de närmaste åren. Investeringar behövs i vägar, järnvägar och bredband.

-Bättre undervisning i svenska för invandrare

För att underlätta etableringen på arbetsmarknaden för personer som invandrat behövs bra undervisning i svenska för invandrare (sfi). I dag saknar 9 av 10 sfi- lärare adekvat utbildning. Regeringen kommer därför att uppdra åt Myndigheten för skolutveckling att genomföra en riktad kompetensutveckling för sfi-lärare.

-Kortare arbetslöshetstider

Det är viktigt att förkorta arbetslös- hetstiderna. Myndigheternas respektive den enskildes ansvar skall göras tydligare och enhetligare. Regeringen återkommer med förslag så att riksdagens intentioner med de individuella handlingsplanerna får ett tyd- ligare genomslag.

rekryteringen. Regeringen avser att ge ett uppdrag att jämföra olika utbildningar för att ta fram ett förslag till en förkortad vidareutbildning för vårdpersonal i vården och omsorgen.

De åtgärder som vidtagits och som kommer att vidtas för att uppnå målet att halvera sjukfrånvaron från arbetslivet på grund av sjukskrivning bidrar samtidigt till syssel- sättningsmålet. En vanlig dag är det uppskattningsvis 830 000 personer som är sjukskrivna eller som får aktivitets- eller sjukersättning. Regeringen anser det nödvändigt och möjligt att avsevärt minska denna grupp. I avsnitt 1.5.2 redovisar regeringen nya förslag för att minska sjukfrånvaron och bromsa ökningen av antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning.

Fortsatta insatser

Regeringen och partierna bakom budget- propositionen för 2004 är överens om vikten att hålla tillbaka den öppna arbetslösheten och att målet om full sysselsättning ligger fast. Regeringen avser att under 2003 och 2004

-Bättre styrning av arbetsmarknadspolitiken noggrant följa utvecklingen på arbetsmarknaden

Regeltillämpningen skall av rättviseskäl inte vara olika över landet. Regeringen avser att förbättra styrningen genom att tydliggöra verksamhetens mål och ändra regelverket.

-Möjligheter för äldre att fortsätta arbeta

De äldres kompetens och arbetsvilja måste tas tillvara bättre. Flera utredningar har visat på betydelsen av ekonomiska drivkrafter för de äldres intresse att stanna kvar i arbetslivet. Regeringen skall se över möjligheterna till förändringar i regler för att öka de äldres drivkrafter och möjligheter att fortsätta förvärvsarbeta.

-Kartläggning av avtalsförmåner

Avtalsgrundade förmåner ger en kompletterande ekonomisk trygghet för äldre men kan också påverka äldres intresse för att fortsätta att arbeta. De avtalsbaserade ersättningssystemen skall kartläggas och påverkan på arbetsutbudet analyseras.

-Förkortad vidareutbildning

Förbättrade vidareutbildningsmöjligheter kan bidra till att minska personalbristen i vården och omsorgen och till att stimulera

och vidta åtgärder för att pressa ner den öppna arbetslösheten. Inriktningen för 2004 är att antalet platser i de arbetsmarknadspolitiska programmen skall vara på 2003 års nivå. Utvecklingen skall följas löpande. Regeringen avser även att i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition redovisa ytterligare åtgärder för att nå målet att 80 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år skall vara reguljärt sysselsatta på den öppna arbets- marknaden.

1.5.3Minskade sjukskrivningar

Sjukfrånvaron är för hög. Orsakerna är flera: hårdare krav i arbetslivet vilket bl.a. medfört sämre psykosocial arbetsmiljö, brister i försäkringskassornas och arbetsgivarnas rehabiliteringsarbete, väntetider inom hälso- och sjukvården, ändrade attityder till sjukskrivning, en åldrande arbetskraft samt bristande incitament för arbetsgivare, hälso- och sjukvård och sjukskrivna att motverka sjukfrånvaro. Det

PROP. 2003/04:1

krävs åtgärder på en rad områden och åtgärderna måste följas noga och löpande förbättras.

Om regeringens mål att till 2008 halvera frånvaron från arbetslivet på grund av sjukskrivning inte uppnås, kommer viktiga välfärdssatsningar att trängas undan. En första avstämning av regeringens mål för minskad ohälsa, samt en närmare beskrivning av målet och hur det skall mätas ges i bilagan Avstämning av regeringens mål för minskad ohälsa (volym 6, utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp).

Sjukdom med påföljande sjukfrånvaro är ett stort problem för den drabbade. Sjukfrånvaron har dessutom stora samhällsekonomiska konsekvenser. Sedan 1997 har kostnaderna för sjukfrånvaron ökat kraftigt. Första halvåret i år har antalet sjukpenningdagar minskat. Antalet långtidssjukskrivna har dock fortsatt att öka. Särskilt kvinnor är kraftigt överrepresenterade bland de långtidssjukskrivna. Antalet personer med sjukersättning fortsätter också att öka. Kostnadsutvecklingen belyses i diagram 1.7.

Diagram 1.7 Kostnader för sjukfrånvaron

Miljoner kronor

100000
	Sjukpenning
80000	Sjukersättning
80000	Totalt
	Totalt
60000
40000
20000
0
1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003
Anm.: Sjukersättning hette tidigare förtidspension.
Källa: Riksförsäkringsverket.

År 1997 gick 53 procent av all sjukpenning till kvinnor. År 2003 hade andelen ökat till 58 procent. Motsvarande siffror för aktivitets- och sjukersättning (tidigare förtidspension) är 49 procent 1997 och 54 procent 2003. Denna överrepresentation förstärks om man beaktar att kvinnor i genomsnitt får en ersättning som är ca 14 procent lägre än männens både när det gäller sjukpenning och sjukersättning.

Partierna bakom budgetpropositionen för 2004 är överens om att det är viktigt att den negativa ohälsoutvecklingen bryts och att kostnaderna för ohälsa minskar. Ett system baserat på ekonomiska drivkrafter för att minska ohälsoproblematiken skall införas senast under 2004. När ett sådant system och andra åtgärder

har införts kan kostnaderna för ohälsan reduceras. Då förbättras förutsättningarna för bl.a. en återgång till tidigare ersättningsnivåer i sjukförsäkringen.

Regeringen avser att 2004 återkomma med ett förslag till tidpunkt för återställande av sjukpenningsnivån och ett slopande av den tredje sjuklöneveckan. Nivån på det föreslagna utgiftstaket för 2005 gör det möjligt att återställa ersättningsnivån den 1 januari 2005. Slutligt ställningstagande tas i budgetpropositionen för 2005. En arbetsgrupp med företrädare för Social- demokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet bereder skyndsamt frågan.

Åtgärder som har genomförts

Ett antal åtgärder har genomförts för att minska ohälsan och bryta kostnadsutvecklingen. De viktigaste är:

-Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron i årsredovisningar gäller fr.o.m. den 1 juli 2003.

-Vad gäller det förebyggande arbetsmiljö- arbetet har regeringen bl.a. beslutat om stöd till utvecklingsprojekt inom den offentliga sektorn och tillsatt en särskild utredare för att se över vissa frågor om företagshälsovården.

-I en särskild proposition (prop. 2002/03:89) som riksdagen antagit redovisade regeringen förslag om förändringar inom sjuk- försäkringen för ökad hälsa i arbetslivet. Precisionen vid sjukskrivning skall öka genom att heltidssjukskrivning undviks, avstämningsmöten med den försäkrade och berörda parter införs, beslutsunderlagen förbättras, utbildningen i försäkringsmedicin förstärks och försäkringsläkarna blir fler och ges en förändrad roll. Rehabiliterings- utredning från arbetsgivaren görs obligatorisk och tiden med vilande sjukersättning vid arbete förlängs från ett till två år.

-Sjuklöneperioden har fr.o.m. den 1 juli i år förlängts med 7 dagar till dag 21. Beslut har tagits om att införa ett högkostnadsskydd för mindre företag.

-Beräkningen av ersättningen vid sjukskriv- ning i form av sjukpenning ändrades från och med den 1 juli 2003. Ersättningen

minskades genom att den bas vilken sjukpenningen beräknas på reducerats.

-Sjukpenningen till arbetslösa har justerats så att den från den 1 juli i år inte skall överstiga den högsta arbetslöshetsersättningen.

-Många långtidssjukskrivna har ett arbete de inte kan återgå till. För att underlätta för dessa personer att åter komma i arbete inrättas under 2003 en form av anställnings- stöd. En tidsbegränsad subvention av lönen för de långtidssjukskrivna som får en anställning hos en annan arbetsgivare införs. Stödet skall gälla de långtidssjukskrivna vars arbetsgivares rehabiliteringsansvar har överförts till försäkringskassan.

-Försäkringskassan skall senast ett år efter sjukanmälningsdagen ha utrett om det finns förutsättningar för att ge den försäkrade sjukersättning eller aktivitetsersättning i stället för sjukpenning.

-Vården har fått extra resurser för ökad tillgänglighet om sammanlagt 3,6 miljarder kronor under perioden 2002 till 2004.

-Försäkringskassorna har fått ekonomisk förstärkning för att klara sitt arbete.

-Regeringen har tidigare aviserat att en teknisk översyn av reglerna om karensdag skulle genomföras, som en av åtgärderna för ökad hälsa i arbetslivet. En promemoria upprättades i början av året inom Social- departementet. Promemorian har remiss- behandlats. Löneavdragets storlek vid sjukdom och beräkningen av detta regleras i kollektivavtalen. Regeringen kommer därför att diskutera frågan med arbetsmarknadens parter.

-Arbetsmarknadsstyrelsen och Riksförsäkr- ingsverket lämnade före sommaren på regeringens uppdrag ett principförslag om inrättande av en ny permanent verksamhet inom Arbetsmarknadsverket. Det skall främst kunna vara fråga om stöd i samband med anställning och praktik i arbetslivet, men också vägledning och andra insatser för dem som behöver byta arbete. Verken föreslår t.ex. ett nytt anställningsstöd, rätt till tjänstledighet för sjukskrivna anställda för att pröva annat arbete, stöd till utbildning och högriskskydd för arbets- givare. Regeringen avser att inhämta

PROP. 2003/04:1

synpunkter innan ställning kan tas till möjligheterna till ett genomförande.

Åtgärder som bör genomföras

De åtgärder som redan genomförts bidrar till att klara målet att halvera antalet sjukdagar. Målet är dock ambitiöst och det står klart att det krävs ytterligare åtgärder.

Arbetsgivarnas ekonomiska drivkrafter att minska ohälsan förstärks

Regeringen och partierna bakom budget- propositionen för 2004 är överens om att det är viktigt att den negativa ohälsoutvecklingen bryts och att kostnaderna för ohälsa minskar. Ett system baserat på ekonomiska drivkrafter för att minska ohälsoproblematiken skall därför införas under 2004.

Socialförsäkringens administration

Regeringen anser att arbetet med att förändra socialförsäkringens administration är en mycket viktig åtgärd för att öka effektiviteten i arbetet med att minska ohälsan i arbetslivet så att det nationella målet om halverad sjukfrånvaro kan uppnås till 2008.

Ökat ansvar för den enskilde att medverka till återgång till arbetslivet samt åtgärder mot fusk och missbruk

Den som är sjukskriven eller har aktivitets- eller sjukersättning har ett ansvar att medverka till åtgärder som gör det möjligt att återfå arbetsförmågan. Försäkringskassorna har i dag begränsade möjligheter att agera till exempel då en sjukskriven inte vill delta i rehabilitering. Det är vidare av fundamental betydelse att transfereringar utbetalas endast till den som är berättigad och då till rätt belopp. I annat fall äventyras transfereringens legitimitet.

Riksförsäkringsverket har nyligen redovisat en enkät som visar att över hälften av befolkningen tror att fusk med olika ersättningar och bidrag inom socialförsäkringen är allmänt före- kommande. För att få bättre underlag för hur reglerna tillämpas kommer en arbetsgrupp att bildas inom Regeringskansliet.

Förebyggande arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöarbetet och arbetets organisation behöver förbättras. Ett antal åtgärder har aviserats och påbörjats. Det gäller bl.a.

PROP. 2003/04:1

företagshälsovården och tillsynen på arbets- miljöområdet. Stöd kommer att ges till utvecklingsprojekt vad avser samverkan mellan arbetsgivare i det förebyggande och rehabiliterande arbetet. Regeringen kommer att följa arbetsmarknadens parters initiativ och åtgärder på området, bl.a. hur initiativ inom trepartssamtalen fullföljs.

Sjukersättning högst tre år i taget

I budgetpropositionen för 2003 aviserade reger- ingen att en tidsbegränsning av sjukersättningen skulle införas vad avser nya beslut om ersättning. Frågan har därefter beretts inom Regerings- kansliet och i januari 2003 sändes en promemoria med sådant förslag ut på remiss. En viktig remissynpunkt som framfördes, bl.a. från de fackliga organisationerna, var att de arbetsrättsliga aspekterna på förslaget inte var tillräckligt belysta. Frågan har därför beretts vidare och regeringen anser att det är nödvändigt att inhämta arbetsmarknadens parters syn på frågans lösning och därefter snarast möjligt återkomma till riksdagen med ett förslag.

Bättre stöd till och uppföljning av personer med sjukersättning

Bland personer med sjuk- och aktivitetsersätt- ning finns det personer som har arbetsförmåga kvar givet att man kan finna ett annat arbete och ge det stöd som behövs. Här finns en potential att öka sysselsättningen som bör tillvaratas. Därför bör samtliga personer med sjuk- och aktivitetsersättning efterhand bli föremål för en ny prövning av arbetsförmågan och få erbjudanden om stöd.

1.6Reformer för rättvisa och trygghet

Trygga människor vågar mer. En väl utbyggd välfärd som ger trygghet i förändringen skapar förutsättningar för en mer dynamisk ekonomisk utveckling. Välfärden skall därför fortsätta att byggas ut i den takt ekonomin medger.

Parallellt med de utgiftsbegränsningar som aviserades i våras genomförs både i år och nästa år ett antal viktiga välfärdsreformer. Det handlar om höjda pensioner, fler lärare och andra specialister i skolan, förbättrade studiebidrag, allmän förskola samt mer pengar till vården och omsorgen. Därutöver görs satsningar på miljö

och infrastruktur, bostadsbyggande, rättsväs- endet och höjt bistånd. De viktigaste reform- områdena framgår av tabell 1.7.

Tabell 1.7 Beslutade och aviserade reformer

Budgeteffekt i förhållande till föregående år

Miljarder kronor	2003	2004
Rättsväsendet	0,20	0,95

Internationellt bistånd	1,64	1,46

Vård, skola och omsorg	6,24	2,33

Pensioner m.m.	2,80	0,00

Mamma-/pappamånad	0,50	0,50

Arbetsmarknad	1,70	0,00

Utbildning och forskning	2,10	1,09

Infrastruktur1	2,20	2,77

Bostäder	0,30	0,12

Miljö	0,24	0,51

Övriga utgiftsreformer	2,52	1,03

Summa utgiftsreformer	20,43	10,76

1 Inklusive lånefinansierade investeringar.

1.6.1Barn och unga – Sveriges framtid

Trygghet och goda villkor för barnen och deras familjer är en viktig del av välfärden. Satsningar på barn och ungdomar är att investera i framtiden.

I år och nästa år sker viktiga förbättringar. Den 1 januari i år infördes allmän förskola för fyra- och femåringar. Alla barn har därmed rätt till avgiftsfri förskola motsvarande tre timmar om dagen.

Maxtaxereformen har också bidragit till att barnfamiljerna fått kraftigt sänkta avgifter för barnomsorgen. Särskilda resurser satsas även fortsättningsvis på personalförstärkningar för att värna kvaliteten i verksamheten. Skolverkets uppföljningar av maxtaxereformen har visat att regeringens ambitioner har infriats. Kvaliteten har upprätthållits. Fler barn tar del av förskolan, men det ökade antalet barn har inte påverkat barngruppernas storlek eller barnens vistelsetid. Inte heller har personaltätheten påverkats negativt.

Föräldraförsäkringen stärks både i år och nästa år. Förlängningen av föräldraförsäkringen med ytterligare en månad får genomslag i år. Samtidigt har grundnivån i föräldraförsäkringen höjts till 150 kronor per dag och en ytterligare höjning till 180 kronor per dag föreslås för 2004. När det ekonomiska läget så medger avser

PROP. 2003/04:1

regeringen att gå vidare och stärka föräldra- försäkringen ytterligare genom att höja inkomsttaket i försäkringen.

Studiebidraget har utökats från 9 till 10 månader om året. Det innebär 950 kronor mer per år för familjer med en tonåring på gymnasiet. De viktigaste satsningarna på barn och unga framgår av tabell 1.8.

Tabell 1.8 Satsningar på förskolan och skolan

Miljarder kronor

	2003	2004
Maxtaxan	3,4	3,2

Kvalitetssäkring inom barnomsorgen	0,5	0,5

Barn till arbetssökande eller föräldraledigas	0,5	0,5
rätt till förskola

Allmän förskola för 4- och 5-åringar	1,2	1,2

Personalförstärkningar i skola och fritidshem	2,5	3,5

Totalt	8,1	8,9

Under det senaste året har det förts en debatt om barn i familjer med begränsade ekonomiska resurser. I syfte att fördjupa kunskaperna har regeringen tillsatt en arbetsgrupp som skall göra en översyn av situationen för barn som befinner sig i ekonomiskt utsatta familjer.

Arbetsgruppen skall göra en samlad analys av situationen för barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer. Resultatet av arbetsgruppens arbete skall utgöra underlag för regeringens arbete med att minska andelen barn som lever i familjer med svag ekonomi och att förbättra levnadsförhållandena för dessa barn.

1.6.2Kvaliteten skall värnas i vården och omsorgen

Vården, skolan och omsorgen skall vara generell, omfatta hela befolkningen och hålla hög kvalitet. Behoven skall styra tillgången, inte privat- ekonomin eller var i landet man bor.

Kommuner och landsting har en period bakom sig med god inkomstutveckling. Ökande sysselsättning och höjda statsbidrag har givit ökade inkomster. I dag är läget ett annat. Den svaga internationella konjunkturen och det osäkra läget får genomslag i svensk ekonomi och påverkar kommunsektorn genom en svagare utveckling av inkomsterna.

För att kunna utveckla välfärden och klara åtagandena även i framtiden krävs att sysselsättningen ökar. För 2002 infördes ett

tillfälligt sysselsättningsstöd för att stärka kommunerna och landstingen på kort sikt. Stödet förlängdes och höjdes med 300 miljoner kronor 2003. Eftersom kommunernas och landstingens ekonomi är fortsatt ansträngd förlängs det tillfälliga sysselsättningsstödet även till 2004. Det fasta belopp om 200 kronor som alla inkomsttagare betalar i statlig inkomstskatt tillfaller även 2004 kommuner och landsting. Därtill tillförs kommunerna även 400 miljoner kronor extra under 2004. Dessa förändringar innebär sammanlagt 4,7 miljarder kronor 2004.

Kommuner och landsting ansvarar för väsentliga delar av välfärden. Stabila och förutsägbara inkomster är en viktig finansiell förutsättning för kommuners och landstings planeringsarbete. Välfärdens centrala delar – vård, skola och omsorg – skall förbättras. Den tillfälliga förstärkningen av kommunernas och landstingens ekonomi omfattande 4,7 miljarder kronor skall permanentas från och med 2005.

Den särskilda vårdsatsning som riksdagen tidigare beslutat om innebär ett extra tillskott på 9 miljarder kronor under perioden 2001 till 2004. Resurserna har i huvudsak frigjorts genom den förändrade inriktningen av totalförsvaret. Under åren 2002 till 2004 satsas därtill 3,6 miljarder kronor för att minska väntetiderna i vården. De viktigaste satsningarna på vården framgår av tabell 1.9.

Tabell 1.9 Satsningar på vården

Miljarder kronor

	2003	2004
Vård	3	4

Kortare köer	1,25	1,1

Totalt	4,25	5,1

1.6.3De äldres trygghet

De äldre har rätt att åldras i trygghet. Ett välfärdssamhälle som Sverige skall kännetecknas av solidaritet mellan kvinnor och män, individer, grupper och generationer. Under föregående mandatperiod genomfördes en rad viktiga reformer. Pensionerna och bostadstilläggen höjdes i flera omgångar samtidigt som pensionärerna fick sänkt skatt. Maxtaxa och förbehållsbelopp infördes i äldreomsorgen, och ett nytt högkostnadsskydd infördes i tandvården för de äldre.

PROP. 2003/04:1

Arbetet med att stärka solidariteten mellan generationerna och öka tryggheten för de äldre har tagit ytterligare steg i år.

Pensionerna har höjts med mellan 300 och 600 kronor i månaden för dem med de lägsta pensionerna. Ytterligare ca 1 miljard kronor tillförs för att finansiera tandvårdsreformen. Ett nytt äldreförsörjningsstöd har införts som garanterar alla i Sverige som fyllt 65 år en skälig levnadsnivå. Detta minskar behovet av socialbidrag bland äldre.

Eventuella brister inom äldreomsorgen skall snabbt uppmärksammas och åtgärdas. Tillsynen har därför nyligen förstärkts genom att medel har utgått till länsstyrelserna och Socialstyrelsen för anställning av uppemot 100 äldreskydds- ombud. Regeringen avser att medverka till en fortsatt utveckling av tillsynen.

1.6.4En tryggare vardag

Sverige skall vara ett land med låg brottslighet. Orsakerna till brott måste bekämpas genom utbyggda välfärdssystem och goda möjligheter för alla till utbildning och utveckling. Samtidigt måste brottslighet förebyggas och bekämpas med kraft. Alla har rätt att känna trygghet mot brott.

Regeringen har under de senaste åren genomfört den största satsningen någonsin på rättsväsendet i modern tid. Reformarbetet har gällt bl.a. polisväsendet, domstolsväsendet, kriminalvården och åklagarväsendet. Nu tas ytterligare steg på den inslagna vägen. Rättsväsendet tillförs fr.o.m. 2004 ytterligare

550 miljoner	kronor,	bl.a.	tillförs polisen
225 miljoner	kronor	och	kriminalvården

150 miljoner kronor. En betydande förstärkning av medel till rättshjälp görs. Första steget i utbyggnaden av ett gemensamt radio- kommunikationssystem för samhällsviktiga avsändare tas 2004.

Ökade resurser avsätts också till arbetet med att öka tryggheten för ungdomar som riskerar att utsättas för så kallat hedersrelaterat våld.

forskning av hög internationell klass krävs för att Sverige skall fortsätta vara en ledande kunskapsnation. Med bättre tillgång till lärande för människor i alla åldrar och i alla delar av landet ökar jämlikheten och utbudet av kvalificerad arbetskraft.

Det livslånga lärandet startar i förskolan. Genom maxtaxan och den allmänna förskolan kan fler barn delta i förskolans pedagogiska verksamhet. Det har stor betydelse för att ge alla barn en god start i livet. Tidiga insatser ökar chansen att lyckas i senare studier samtidigt som utbyggnaden av förskolan ger ökade möjligheter att förena familjeliv med t.ex. studier och arbete. Förskolans kvalitet förstärks genom allmänna råd, kvalitetsredovisningar, en delegation för en mer jämställd förskola samt utveckling av den mångkulturella förskolan.

Regeringen genomför nu en kraftig satsning på höjd kvalitet i skolan. Under fem år tillförs kommunerna 5 miljarder kronor för att anställa fler lärare och andra specialister i skolan. Under satsningens första år rekryterades lärare och

andra	specialister	motsvarande	drygt
2 800 heltidstjänster.		Kvalitetsuppföljningen

skärps. Riktade insatser görs för att utveckla skolor i segregerade områden. Lagstiftning mot diskriminering och sexuella trakasserier i skolan kommer att tas fram.

En gymnasiereform förbereds med målet att minska avhopp och felval och ge alla ungdomar reella möjligheter till en gymnasieutbildning som förbereder för vuxenlivet, inklusive arbetsliv och vidare studier.

För att bättre kunna nyttja människors faktiska kompetens och ge bättre förutsättningar för det livslånga lärandet tillsätts under en fyraårsperiod en delegation som skall säkerställa nationell likvärdighet, hög kvalitet och rättssäkerhet i valideringen av kunskaper. En ny IT-portal skall ge relevant information och vägledning för enskilda, lärare och vägledare. Målet är att förbättra individens val i det livslånga lärandet. Korttidsstudiestödet som ger människor i arbetslivet möjlighet att under en kortare tid studera vid sidan om sitt arbete utökas med 25 miljoner kronor.

Den kraftiga utbyggnaden av högskolan har

1.6.5Utbildning för jämlikhet och tillväxt givit nya grupper tillgång till högskoleutbildning

Utbildning och forskning av hög kvalitet stärker människor och driver på moderniseringen av samhället. En väl utbildad befolkning och en

och skapat starka högskolor som driver på utvecklingen i varje län. Utbildningen av lärare och sjuksköterskor skall fortsätta öka. Arbetet mot snedrekryteringen fortsätter. Fler grupper

skall ges större möjligheter att komma in på högskolan.

Satsningen på forskning och forskarutbildning fullföljs. Under perioden 2000 till 2004 höjs de statliga anslagen till forskning och forskarutbildning med ca 1,7 miljarder kronor. För att bättre ta tillvara forskningsresultat är det angeläget att stärka både den fria grund- forskningen och den behovsmotiverade forskningen samt kopplingen till det omgivande samhället.

1.6.6Bra bostäder för alla

Den svenska bostadsmarknaden är tudelad. I många kommuner minskar befolkningen. En stor andel bostäder är vakanta, främst inom kommunala bostadsföretag. Regeringen inrättade under 2002 Statens Bostadsnämnd i syfte att hjälpa kommuner och kommunala bostadsföretag att omstrukturera sitt fastig- hetsbestånd. Som ytterligare stöd har regeringen nu inrättat ett särskilt bolag, Bothia Garanti AB, som kan ta över övertaliga bostäder från kommunala bostadsföretag eller gå in med riskkapital för utvecklingsinsatser m.m.

Vidare har Vasallen AB inrättat ett dotterbolag som på kommersiella villkor kan förvärva kommunala bostadshus för omvandling till företagslokaler eller andra lämpliga ändamål. Dotterbolaget kommer att kapitaliseras med 500 miljoner kronor och sedan fusioneras med Bothia Garanti AB.

I tillväxtregionerna är situationen den omvända. Befolkningsökningen skapar ökad efterfrågan samtidigt som bostadsbyggandet under de senaste tio åren varit lågt. Regeringen har infört olika tidsbegränsade investerings- stimulanser för att öka produktionen av mindre hyresrätter och studentbostäder till rimliga kostnader. Stöd som är viktiga för ungdomars möjlighet till egen bostad. De nuvarande stöden löper ut 2006. Dessutom föreslås ytterligare åtgärder genom att ge Statens bostadskredit- nämnd utökade befogenheter att med statliga kreditgarantier underlätta kapitalförsörjningen vid bostadsbyggande.

Parallellt med nyproduktionen behövs en upprustning av bostadsbeståndet. Regeringen ser över om det finns behov av förändringar i regelverken för att underlätta för fastighetsägare att sköta underhållet.

PROP. 2003/04:1

1.6.7De socialpolitiska utmaningarna

Välfärdsamhället syftar till att öka tryggheten, rättvisan och jämlikheten. Socialpolitiken handlar om att hjälpa de människor som har det allra svårast i samhället: hemlösa, personer i missbruk, kvinnor som misshandlas, barn som far illa och människor i ekonomiskt och socialt utsatta situationer. De senaste årens ökning av tillgången på narkotika och den ökade alkoholkonsumtionen är oroande. Missbruk genererar ofta olika sociala problem. En framgångsrik socialpolitik bygger på ett brett spektrum av åtgärder.

Genomförandet av den narkotikapolitiska handlingsplanen fortsätter och innebär bland annat satsningar på att minska tillgången på narkotika, minska nyrekryteringen till missbruk och få fler att sluta med sitt missbruk.

En satsning på missbrukarvården, under namnet ”Kontrakt för livet” kommer att börja genomföras under 2004, där ett av huvud- elementen kommer att vara ökade insatser för de mest utsatta tunga missbrukarna.

Genomförandet av den alkoholpolitiska handlingsplanen kommer att fortsätta och ytterligare resurser kommer att avsättas för att bedriva en bred informationsverksamhet och för att stärka och bygga ut det lokala förebyggande arbetet. Uppgiften att minska alkohol- missbruket, skjuta upp ungdomars alkohol- debut, samt att minska totalkonsumtionen är viktigare än någonsin.

Regeringen avser under mandatperioden att ta initiativ för att ytterligare begränsa tobakens skadeverkningar, samt genomföra insatser mot den ökande övervikten.

Tillgängligheten för personer med funktionshinder skall öka

Alla människor har kunskaper, förmågor och erfarenheter som är viktiga för samhället. Tillgängligheten för och bemötandet av personer med funktionshinder behöver förbättras inom alla samhällssektorer. Det är prioriterade arbetsområden inom handikappolitiken. Sam- hället måste byggas med insikten om att personer med funktionshinder, i likhet med vilken annan medborgare som helst, vill bestämma över sin vardag, utbilda sig, försörja

PROP. 2003/04:1

sig genom arbete, göra sin röst hörd, ha en innehållsrik fritid och umgås med andra.

Arbetet med att förverkliga den nationella handlingsplanen för handikappolitiken som sträcker sig fram till 2010 fortsätter. Under de tre år som handlingsplanen gällt har det gjorts betydande insatser inom de prioriterade arbetsområdena. Regeringen bedömer att de genomtänkta och långsiktiga processer, som kan leda till varaktiga resultat när det gäller tillgänglighet och bemötande, har kommit igång på ett bra sätt. Alla samhällssektorer är inblandade i detta arbete.

1.6.8Regional utveckling

Samhällsutvecklingen skall inriktas på att tillvarata och utveckla hela landets resurser. Alla delar av landet skall kunna bidra till Sveriges tillväxt. Sverige måste hållas samman – såväl mellan människor som mellan och inom regioner.

Det vidsträckta Sverige behöver en väl utbyggd infrastruktur. De kommande åren genomförs omfattande satsningar.

Skatteutjämningssystemet skall utvecklas för att säkerställa likvärdiga ekonomiska villkor för kommuner och landsting. Med en rättvis fördelning av landets resurser ökar möjligheter till tillväxt i hela landet. Tillväxtförutsättningar skapas bäst genom samverkan. Regionala tillväxtprogram skall tas fram och genomföras i samförstånd och dialog mellan olika aktörer i samhället.

1.6.9Arbetstidsförkortning och friår

Ett område i 121-punktsöverenskommelsen som förutsätter framförhållning är införandet av ett friår. För att ett friår skall kunna genomföras i hela landet fr.o.m. den 1 januari 2005 måste ansvariga myndigheter nu påbörja planeringen och förberedelsearbetet inför detta.

Frågan om försök med arbetstidsförkortning ingår i 121-punktsprogrammet och kräver noggrann planering och förberedelse. Uppdrag ges till ansvarig myndighet att planera för försök med arbetstidsförkortning med målsättningen att försöken kan påbörjas under 2004. Regeringen avser att efter samråd med arbets- marknadens parter ta ställning till förslagen från

Kommittén för nya arbetstids- och semester- regler, KNAS, under 2004.

1.6.10En sammanhållen politik för global utveckling

Bistånd bidrar till att skapa förutsättningar för utveckling tillsammans med insatser på andra politikområden. Därför ökar också det svenska biståndet. Regeringen föreslår att anslagen för biståndet 2004 tilldelas 19 200 miljoner kronor, en ökning med ca 3 000 miljoner kronor jämfört med 2003.

Biståndets effektivitet skall förbättras, genom mer samarbete och samverkan, förenklade rutiner, bättre uppföljning och utvärdering. Det kommer att öka värdet på det svenska biståndet ytterligare.

En sammanhållen politik för global utveckling skapas inte vid ett tillfälle. Den växer fram i en process, där målkonflikter synliggörs och diskuteras. Därför föreslår regeringen att insatserna på samtliga politikområden skall redovisas till riksdagen i en årlig skrivelse.

1.7Rättvisa skatter

Skatternas främsta syfte är att finansiera välfärden. Skatterna skall samtidigt stimulera till arbete och investeringar, till en uthållig utveckling och minskade ekonomiska och sociala klyftor. Regeringen kan aldrig acceptera att de redan välbeställda i samhället får stora skattesänkningar på bekostnad av kvaliteten i vård, skola och omsorg.

Med denna inriktning kommer regeringen under kommande år att prioritera ytterligare förbättringar för löntagarna och småföretagen. Det finns för närvarande inte något utrymme för ofinansierade skattesänkningar.

Under de närmaste åren kommer det skattepolitiska arbetet att inriktas på fyra områden: globaliseringen, småföretagen, olika insatser mot skattefusk och grön skatteväxling. På de senare områdena föreslås eller aviseras olika förslag i denna budgetproposition. Förslagen och aviseringarna berör också bl.a. beskattningen av förmögenheter, fastigheter och arv.

1.7.1Globaliseringen

Den fortsatta globaliseringen ställer det svenska skattesystemet inför utmaningar. I slutet av 2002 överlämnade Skattebasutredningen sitt slutbe- tänkande. Utredningen har remissbehandlats.

Ett huvudbudskap från Skattebasutredningen är att ett bibehållet skatteuttag på dagens nivå är möjligt men att detta kräver att skattesystemet och skattebaserna värnas. För länder med stora offentliga utgifter krävs breda skattebaser och en begränsning av olika former av särregler. Detta är en förutsättning för att hålla nere marginalskatterna på olika strategiska områden av betydelse för en god ekonomisk tillväxt.

1.7.2Småföretagen

Regeringen strävar efter att skapa skatteregler för olika former av småföretag och dess ägare som så långt möjligt är likformiga och enkla. Sådana underlättar exempelvis de övergångar mellan olika företagsformer som ofta är ett naturligt inslag i företags utveckling av verksamheten.

En reformering av de s.k. 3:12-reglerna i två steg aviseras. Från och med inkomståret 2004 höjs den s.k. klyvningsräntan med två procentenheter. Ett andra steg kompletteras med förslag som skall gälla från och med inkomståret 2005. Inriktningen är att särskilt de mindre företagen skall få mer gynnsamma villkor. På sikt ger dessa åtgärder en skattelättnad på 1 miljard kronor.

Senare i höst kommer gåvobeskattningen att ändras för att underlätta generationsskiften. Förenklingsutredningen presenterade förra året sitt slutbetänkande med ett förslag till reformerade skatteregler för handelsbolag. Betänkandet har remissbehandlats och regeringen kommer att ta ställning till utred- ningens förslag i anslutning till det fortsatta arbetet med småföretagens skatteregler.

1.7.3Insatser mot skattefusk

Skattefusk snedvrider konkurrensen i ekonomin, skadar legitimiteten i skattesystemet och är i förlängningen ett hot mot välfärden. Regeringen fortsätter att prioritera kampen mot skattefusk och ekonomisk brottslighet.

PROP. 2003/04:1

Skatteförvaltningen tillfördes under åren 2001 och 2002 sammanlagt 300 miljoner kronor till förstärkt skattekontroll. Det har bl.a. lett till att allt fler brottsutredningar slutförs och att fler anmälningar om skattebrott görs till åklagar- myndigheterna. Hos Riksskatteverket pågår ett arbete med att effektivisera skattekontrollen. Regeringen beslutade i våras om en reformering och effektivisering av skatteförvaltningens organisation. Den nuvarande organisationen ersätts av en riksövergripande myndighet, Skatteverket.

Utöver organisatoriska förändringar och kontrollåtgärder krävs förändringar i skatte- lagstiftningen för att förhindra skattefusk och skatteundandraganden.

Byggkommissionen föreslog i sitt betänkande Skärpning gubbar (SOU 2002:115) t.ex. inrättande av särskilda entreprenadkonton och omvänd momsskyldighet för huvudentre- prenörer som åtgärder för att bekämpa svartarbete inom byggsektorn. Dessa förslag bereds för närvarande inom Finansdeparte- mentet.

I dag försvåras skattekontrollen i de s.k. kontantbranscherna genom brister i underliggande handlingar. Regeringen kommer därför under 2004 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över möjligheterna att införa krav på typgodkända kassaregister och kontrollbefogenheter.

På momsområdet kan ifrågasättas om uppgifterna i skattedeklarationen är tillräckliga för att säkerställa en korrekt beskattning. Regeringen avser att följa frågan och efter en utvärdering inom Riksskatteverket återkomma med de förslag som kan behövas. Regeringen kommer också att följa upp den kritik som Riksrevisionsverket tagit upp i en revisions- rapport tidigare i år.

På det internationella området kommer det inom EU överenskomna Sparandedirektivet att genomföras och regeringen verkar såväl inom EU som inom OECD för att informa- tionsutbytet utvecklas ytterligare. Riksskatte- verket har lämnat vissa förslag om utvidgad kontrolluppgiftsskyldighet för internationella företags internprissättning. Förslagen kommer att remitteras och regeringen fortsätter sedan arbetet.

Riksskatteverket har i en promemoria och i en rapport inventerat argumenten för och emot s.k. schablonbeskattning och har också lämnat en

PROP. 2003/04:1

principskiss hur ett system skulle kunna se ut. Frågan om schablonbeskattning som ett sätt att fastställa inkomstskatten i vissa fall bereds. Arbetet inriktas på att undersöka möjligheterna att tillämpa schabloniserade metoder i den ordinarie beskattningen. Uppföljningen av förmån av fri parkering kommer att skärpas.

energianvändningen inom näringslivet. Ett viktigt inslag är en samordning mellan energibeskattningen och alternativa styrmedel, som handel med elcertifikat och utsläppsrätter samt ingåendet av långsiktiga avtal.

Senare i höst kommer regeringen att presentera förslag till principer för svensk tilldelning av utsläppsrättigheter i ett system för handel med utsläppsrätter inom EU. Industrins

1.7.4Grön skatteväxling och alternativa internationella konkurrenskraft skall beaktas

styrmedel

I 2000 års ekonomiska vårproposition angav regeringen att det samlade utrymmet för grön skatteväxling under perioden 2001 till 2010 är 30 miljarder kronor. Hittills har en skatteväxling om drygt åtta miljarder kronor genomförts. För återstoden av mandatperioden kvarstår 9 miljarder kronor, varav 6 miljarder kronor skall genomföras under åren 2004 och 2005. För 2004 förslås i denna proposition en skatteväxling på ca 2 miljarder kronor.

En ökad miljörelatering av skattesystemen förutsätter en rationell energiskattestruktur. Regeringen eftersträvar långsiktigt hållbara energiskatter som också skall svara mot de krav som EG-rätten ställer. Skattenedsättnings- kommitténs förslag har remissbehandlats. En viktig del av kommitténs uppdrag har varit att följa utvecklingen inom EU och utforma förslagen efter de EG-rättsliga förutsättningarna.

En reformering av den svenska energi- beskattningen är angelägen för att öka miljöstyrningen inom näringslivet samtidigt som de svenska företagens internationella kon- kurrenskraft värnas. Systemet skall utformas så att det underlättar möjligheten för framtida skatteväxling som också omfattar näringslivet. De EG-rättsliga förutsättningarna är av väsentlig betydelse där såväl det kommande energi- skattedirektivets regler som EG-fördragets bestämmelser om statligt stöd måste iakttas. Som ett första steg i en sådan reformering föreslår regeringen i denna proposition att den nuvarande nollskattesatsen på el som förbrukas inom industrin avskaffas och från och med den 1 juli 2004 ersätts av den skattenivå (0,5 öre/kWh) som motsvaras av miniminivån i det kommande energiskattedirektivet.

Regeringens målsättning är att ett nytt energiskattesystem skall kunna träda i kraft den 1 januari 2005. Det fortsatta arbetet syftar till att söka förbättra miljöstyrningen och effektivisera

genom att de samlade effekterna av utsläpps- handel, energiskatter och övriga styrmedel hålls på en acceptabel nivå.

I regeringens förslag till grön skatteväxling 2004 ingår följande energi- och miljöskatte- komponenter:

- en höjning av koldioxidskatten med 18 procent för hushåll och servicesektorn

-en höjning av elskatten med 1 öre/kWh för hushåll och servicesektorn

-en höjning av elskatten med 0,5 öre/kWh för tillverkningsindustrin, växthusnäringen och lantbruket från den 1 juli 2004

-en höjning av dieselskatten med 10 öre/liter

-en höjning av skatten på bekämpningsmedel med 10 kronor/kg

De redovisade skattehöjningarna växlas för 2004 mot följande skattesänkningar för individer och företag:

-en statlig skattereduktion om 200 kronor för alla individer med förvärvsinkomster

-en sänkning av den allmänna löneavgiften med 0,12 procentenheter för företag och enskilda näringsidkare

Regeringen preciserar i denna proposition också strategin för beskattning av alternativa drivmedel. För att de alternativa drivmedlens konkurrenskraft skall säkerställas bör koldioxidneutrala drivmedel befrias inte bara från koldioxidskatt utan även från energiskatt.

För att underlätta den energieffektiva el- och värmeproduktionen i kraftvärmeverk och för att säkerställa biobränslenas konkurrenskraft fullföljs tidigare presenterade förslag med höjda skatteavdrag för bränslen i värmeproduktion, skatteavdrag i relation till bränsleanvändningen och slopat avdrag för energiskatt för viss el i kraftvärmeverken.

PROP. 2003/04:1

1.7.5 Övriga skattefrågor

1.8

Hållbar utveckling

Egendomsskattekommittén har i uppdrag att se över reglerna för fastighetsskatt på småhus, förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten. Kommittén har med förtur behandlat frågan om arvsbeskattningen mellan makar och i ett delbetänkande föreslagit att denna avskaffas. Regeringen kommer senare under hösten föreslå att så sker och att de nya reglerna skall gälla från den 1 januari 2004.

För att förbättra för låg- och medel- inkomsttagare kommer regeringen senare i höst att föreslå en ny regel för begränsning av förmögenhetsskatten. Den nya regeln skall gälla dem som i dag omfattas av begränsningsregeln för fastighetsskatt och som betalar för- mögenhetsskatt som kan hänföras till småhus som utgör den permanenta bostaden. De nya reglerna skall kunna tillämpas redan från inkomståret 2003.

Regeringen kommer också genom förslag under hösten att följa upp förslaget från Egendomsskattekommittén om en dämpnings- regel för fastighetsskatten. Den tidigare aviserade skattereduktionen för miljö- investeringar har beretts vidare och ett förslag kommer att presenteras under hösten 2003.

Från och med den 1 januari 2004 upphör Sveriges undantag från de allmänna EG-reglerna för privatinförsel av alkohol och tobak. Regeringen avser att noga följa utvecklingen av gränshandeln och den illegala handeln. Beslutade och planerade skattesänkningar i Danmark och i Finland, liksom andra förändringar i vårt närområde, liksom målen för alkoholpolitiken, skall tas med vid bedömningen av behovet av svenska skattejusteringar. Systembolagets alkoholpolitiska funktion får inte försvagas.

De olika åtgärderna på skatteområdet vid sidan av den gröna skatteväxlingen kräver en ansvarsfull och fördelningspolitiskt avvägd finansiering. För att åstadkomma detta bör ett begränsat ingrepp i de regler som styr uttaget av statlig skatt på förvärvsinkomster göras. Regeringen föreslår att vid fastställandet av skiktgränserna i den statliga skatteskalan för 2004 skall uppräkning ske endast med en procentenhet utöver förändringen i konsument- prisindex.

Hållbar utveckling är ett övergripande mål för regeringens politik. Det innebär att alla politiska beslut skall utformas på ett sådant sätt att de beaktar de ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna. Arbetet med hållbar utveckling bygger på insikten att tillväxt och välfärd bara kan upprätthållas om vi långsiktigt investerar i de gemensamma resurser som utgör grunden för samhällsekonomin: människors hälsa och utbildning, infrastruktur, naturresurser och biologisk mångfald.

En viktig utgångspunkt för vår nationella politik för hållbar utveckling är den genomförandeplan som antogs vid FN- toppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg i september 2002. Där enades världens stats- och regeringschefer om en politisk deklaration och en genomförandeplan för hållbar utveckling. Hållbar utveckling skall vara ett överordnat mål för FN:s arbete. Alla länder skall genomföra nationella strategier för hållbar utveckling. Tydliga mål sattes upp för vattenförsörjning, biologisk mångfald, kemikalier, energi- försörjning och sanitet. Ett tioårigt ramprogram för hållbara produktions- och konsumtions- mönster antogs. Andelen förnybar energi skall öka och utvecklingen av ny, miljövänlig teknik skall stimuleras.

För Sverige innebär resultaten från toppmötet i Johannesburg nya åtaganden, men också nya möjligheter. Sverige har inte bara ett ansvar för att toppmötets beslut tas om hand och genomförs här hemma. Sverige bör också, tillsammans med andra länder, ta initiativ till att gå längre än de målsättningar som toppmötet ställer upp.

I ett långsiktigt perspektiv har Sverige mycket att vinna på att vara ett föregångsland i omställningen till ett hållbart samhälle. Redan i dag ger strategier för miljödriven tillväxt Sverige konkurrensfördelar, inte minst på export- marknaderna. Samarbete mellan staten och näringslivet skapar mervärde för båda parter. På motsvarande sätt kan vi på de ekonomiska och sociala områdena vinna fördelar genom ett tidigt och långsiktigt agerande.

En samordnad nationell politik för hållbar utveckling innebär en stor utmaning, som ställer nya krav på alla beslutfattare på nationell, regional och lokal nivå. Erfarenheterna från bland annat det regionala arbetet bör tillvaratas.

PROP. 2003/04:1

Att åstadkomma ekonomisk tillväxt och en hållbar social välfärd utan att skapa negativ miljöpåverkan ställer nya krav på politiken och på Regeringskansliets sätt att arbeta. En ökad samordning krävs mellan olika politikområden för att klara av att balansera de tre dimensionerna av hållbar utveckling.

Därför kommer regeringen i höst att inrätta ett särskilt samordningskansli för hållbar utveckling vid Statsrådsberedningen. Kansliets uppgift skall vara att samordna arbetet med hållbar utveckling i samtliga departement och vara pådrivande i det nationella och inter- nationella arbetet.

En god miljö

Miljöpolitiken är en viktig del i regeringens politik för hållbar utveckling. Grunden för den nationella miljöpolitiken utgörs av arbetet med de av riksdagen antagna 15 miljökvalitetsmålen. Det systematiskt upplagda miljömålsarbetet syftar till ett ekologiskt hållbart Sverige. En fördjupad utvärdering genomförs under 2004.

En kraftfull satsning görs på naturvård under de kommande åren. Ytterligare resurser tillförs fr.o.m. 2004 för berörda myndigheters arbete för att bevara den biologiska mångfalden.

Havens ekosystem är i obalans. Därför ges havsmiljöfrågorna en fortsatt central roll. Våra sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer för djur och växter skall bevaras. Fler skyddade marina områden skall inrättas. Vårt grundvatten skall vara av god kvalitet för att ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning. Därför intensi- fieras miljöarbetet för vatten.

Farliga kemikalier i varor och produkter utgör en risk för både miljön och människors hälsa. Därför är Sveriges stränga kemikaliepolitik en viktig del av miljöpolitiken. Sverige prioriterar i arbetet med att förändra EU:s gemensamma kemikaliepolitik att substitutionsprincipen skall ingå i den nya kemikalielagstiftningen samt utfasningen av bromerade flamskyddsmedel och kvicksilver.

Den nationella klimatpolitiken kommer även fortsättningsvis att vara högt prioriterad och av central betydelse i arbetet för en hållbar utveckling. Stöd till kommunala investeringar för att minska utsläppen av växthusgaser, KLIMP, fortsätter. Grunden för arbetet mot

klimatförändringarna är det internationella samarbetet inom ramen för klimatkonventionen.

Genomförandet av klimatinvesteringsprogram och ökade markköp för biologisk mångfald 2005 och 2006 kräver en god framförhållning. Naturvårdsverket och länsstyrelserna måste därför nu påbörja planeringen och förberedelse- arbetet inför detta.

Gröna nyckeltal

Sedan 1999 års ekonomiska vårproposition redovisas gröna nyckeltal som ett komplement till de ekonomiska nyckeltalen. Syftet med gröna nyckeltal är att spegla den nationella utvecklingen för viktiga miljöproblem på ett enkelt och informativt sätt. Gröna nyckeltal fungerar därmed som en indikator på utvecklingen mot det övergripande miljö- kvalitetsmålet att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta.

Den totala energianvändningen har ökat de senaste åren, men över tiden har det skett en successiv energieffektivisering uttryckt i termer av energianvändning relaterad till BNP. Variationer i energianvändningen mellan enstaka år beror framför allt på konjunktursvängningar, temperaturskillnader och andra väderleks- variationer.

Till skillnad mot i många andra länder minskade utsläppen av koldioxid kraftigt i Sverige under 1970- och 1980-talen. Detta var framför allt ett resultat av den energipolitik som bedrevs under perioden med syftet att minska oljeberoendet. Omkring 1990 planade den nedåtgående trenden ut och utsläppen har sedan dess stabiliserat sig kring 1990 års nivå. Variationerna i utsläpp av koldioxid mellan olika år kan dock vara betydande, vilket till stor del hänger samman med tillgången på vattenkraft och variationer i energianvändningen. Enligt senast tillgängliga statistik låg utsläppen 2001, inklusive utsläpp från internationell luft- och sjöfart, strax över 1990 års nivå. Om utsläppen från internationell sjö- och luftfart exkluderas låg utsläppen i stället något under 1990 års nivå.

Sedan 1980 har de svenska utsläppen av svaveldioxid minskat kraftigt och under 1990- talet nästan halverats. Framför allt beror detta på ökad användning av olja med låg svavelhalt och ny reningsteknik. De svenska utsläppen av

kväveoxider har också minskat, men inte i samma omfattning. Förbättrade förbrännings- och reningstekniker inom transportsektorn är främsta orsaken till de minskade utsläppen av kväveoxider.

Fram till 1990-talet minskade belastningen på haven av fosfor och kväve. Därefter har den totala belastningen ökat något, även om utsläppen från punktkällor har fortsatt att minska. Några nya uppgifter för belastningen på haven av fosfor och kväve efter 2000 finns inte att tillgå då statistiken inte tas fram varje år.

Under 1990-talet har luftkvaliteten i tätorter förbättrats markant. Tack vare katalytisk avgasrening och minskad bensenhalt i bensin har stadsluftens genomsnittliga bensenhalt sjunkit sedan början av 1990-talet. Under vinterhalvåret ligger den dock fortfarande över lågrisknivån i alla tätorter där mätningar genomförs. Hur några gröna nyckeltal har utvecklats sedan 1980 framgår av tabell 1.10.

Tabell 1.10 Gröna nyckeltal

Energianvändning (TWh respektive Wh/kr)

	1980	1990	1999	2000	2001
Total slutlig	436	442	471	474	478
användning1

Energiintensitet2	325	266	246	239	239
Utsläpp till luft (tusentals ton)3
	1980	1990	1999	2000	2001
Klimatpåverkan
Koldioxid	82 438	59 986	63 247	60 315	61 649

Försurning
Svaveldioxid	508	112	68	71	74

Kväveoxider	448	387	369	361	357

Belastning på haven (tusentals ton)
	1987	1990	1995	1998	2000
Övergödning
Fosfor	5,8	4,6	4,8	4,9	5,2

Kväve	148,2	122,9	134,5	152,6	158,1

Påverkan på luftkvalitet (mikrogram per kubikmeter)
	1992/93	1994/95	1996/97	1999/00	2001/02
Bensen4	4,3-10,4	2,4-6,2	1,9-5,1	1,4-3,5	1,5-7,2

1Total energianvändning exklusive energiomvandlingsförluster i kärnkraftverk.

2Energintensiteten mäts som total energianvändning i relation till BNP. BNP är från reviderade Nationalräkenskaper, 1995 års priser.

3Inkluderar bunkring för internationell luft- och sjöfart. Uppgiften skiljer sig därför i förhållande till redovisningen inom ramen för den internationella klimatkonventionen och konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar.

4Bensenhalt i luften, vinterhalvårsmedelvärden i olika tätorter (11, 24, 25, 31 respektive 35 orter).

Källor: Statens energimyndighet, Naturvårdsverket, Statistiska centralbyrån och IVL Svenska miljöinstitutet AB.

PROP. 2003/04:1

Trängselavgifter

Regeringens ambition är att försöket med trängselavgifter i Stockholm stad skall genomföras enligt uppsatt tidsplan. Regeringen avser, såsom aviserats i 2003 års ekonomiska vårproposition, att bistå försöket och medverka till att det fullföljs, bland annat med uppbyggnaden av uppbördssystemet och förstärkning av kollektivtrafiken.

1.9Ett Sverige för alla

Den ekonomiska politiken skall bidra till att öka tillväxten och minska klyftorna i samhället. Men tillväxt är i sig ingen garant för minskade klyftor. Förutom en tillväxtfrämjande ekonomisk politik krävs därför en aktiv rättvisepolitik.

Sverige är ett av de länder i världen som har den minsta inkomstspridningen, den lägsta andelen fattiga och den lägsta andelen fattiga barn. Det svenska välfärdssystemet med skatter, bidrag och offentliga tjänster ökar jämlikheten genom en betydande omfördelning. Trots dessa ambitioner visar uppföljningar på en ökad inkomstspridning under 1990-talet.

Tillgången till jobb och utveckling är inte lika för alla. Många människor har små ekonomiska marginaler och har svårt att få vardagen att gå ihop. Arbetslösa, ensamstående föräldrar, långtidssjukskrivna och invandrare är speciellt utsatta grupper. Regeringens rättvisepolitik syftar till att ge alla människor lika möjligheter till inkomster, utbildning och utveckling.

Individens möjligheter i samhället får inte begränsas av olika former av diskriminering. Skyddet mot diskriminering förstärks därför genom ny lagstiftning. Även den lokala verksamheten mot diskriminering samt arbetet mot rasism förstärks. Insatser sker också för att bryta segregationen i storstadsområdenas olika stadsdelar. Storstadssatsningen har visat goda resultat och insatserna fortsätter inom ramen för den ordinarie verksamheten. Insatser görs för att öka tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionshinder.

Ett centralt område inom rättvisepolitiken är jämställdheten mellan män och kvinnor. Trots stora framsteg de senaste årtiondena finns fortfarande omfattande brister som inte hör hemma i ett modernt och rättvist samhälle. I

PROP. 2003/04:1

dagens Sverige är kvinnors möjligheter och villkor i allt väsentligt sämre än männens.

Reformer för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män är därför en central del av regeringens rättvisepolitik. Målet för regeringens politik är att åstadkomma samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män. Därför analyseras regeringens beslut ur ett jämställdhetsperspektiv. Jämställdhetsbilagan till budgetpropositionen för 2004 visar att det fortfarande råder en ojämn fördelning av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män.

Kvinnor och män har i stort sett lika stort arbetsutbud, även om deltidsarbete är mer utbrett bland kvinnor än bland män. Lön och inkomst från företagande utgör för kvinnor 63 procent av mäns lön och inkomst. Män har något större kapitalinkomster och därför blir kvinnors andel av mäns marknadsinkomst något mindre, 62 procent.

Merparten av de skattepliktiga ersättningarna fungerar som kompensation för utebliven inkomst vid föräldraledighet, ohälsa eller arbetslöshet. Flertalet är relaterade till inkomsten. Huvuddelen av de skattepliktiga ersättningarna utnyttjas i högre grad av kvinnor. De skattepliktiga ersättningarna medför därför att kvinnors inkomstandel ökar till 68 procent av männens inkomst.

Skatterna utjämnar ytterligare så att kvinnors andel blir 71 procent av inkomst efter skatt. Även familjestöden bidrar till omfördelningen, bland annat genom att barnen vid separationer oftare bor hos mamman. Kvinnors lägre inkomster kan också göra att ensamstående kvinnor oftare har rätt till inkomstprövade bidrag. Sedan hänsyn tagits till den omfördelning som sker via transfereringar, skatter och familjestöd ökar kvinnornas andel av inkomsten till 76 procent.

Diagram 1.8 Kvinnors inkomst som andel av mäns

Lön och		63

företagarinkomst

+ kapital
	62
+ skattepl.			68
ersättn.

-skatt 71

+familjestöd 74 studiestöd/lån 76

100

Procent

För att kvinnors inkomster skall närma sig männens krävs att kvinnors arbetsmarknads- baserade inkomster ökar. Det handlar om att undanröja osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män och om att främja kvinnors möjligheter till utveckling i sitt arbete på samma villkor som män. Det handlar också om att bryta könsuppdelningen på arbetsmarknaden, där män är koncentrerade till den privata sektorn, medan kvinnor är jämnt fördelade mellan offentlig och privat sektor.

För att minska inkomstskillnaderna krävs också ökade möjligheter för kvinnor att öka sin tid i förvärvsarbete. Kvinnor och män finns på arbetsmarknaden i nästan lika stor utsträckning. Men av det totala arbetet som utförs, står kvinnor för en större del av det obetalda arbetet. En hög grad av obetalt arbete minskar utrymmet för betalt arbete, vilket får konsekvenser för kvinnors ekonomiska situation. Det innebär lägre löneinkomster som ger lägre ersättningar i de inkomstrelaterade socialförsäkringssystemen.

Inkomstnivåerna och inkomstkällorna varierar mellan könen under olika skeden av livet. Kvinnors inkomster varierar i större utsträck- ning än mäns. Kvinnors inkomster påverkas mer än mäns inkomster av om de har barn eller inte, vilket förklaras bland annat av den skeva fördelningen av obetalt arbete. Att ha små barn får exempelvis mycket större konsekvenser för kvinnors förvärvsarbete än för mäns. Kvinnor förvärvsarbetar då generellt mindre, men utför samtidigt mer obetalt arbete och tar en avsevärt större andel av föräldraledigheten än vad män med små barn gör.

Regeringens mål är att fler kvinnor skall ha möjlighet att gå från deltids- till heltidsarbete och att män skall öka sina insatser i

PROP. 2003/04:1

hushållsarbete och i vården och omsorgen om barn och andra anhöriga.

Den negativa hälsoutvecklingen de senaste åren har främst drabbat kvinnor. Sjuk- skrivningarna har ökat mer för kvinnor än för män. Fler kvinnor än män är sjukskrivna under lång tid och fler kvinnor än män uppbär sjukersättning. Förutom de avsevärda samhälls- ekonomiska kostnader detta medför, försvagas kvinnors ekonomiska ställning. Arbetsgivarna, sjukvården och försäkringsadministrationen har alla ett ansvar för att förebygga ohälsan och se till att kvinnor erbjuds samma möjligheter som män till rehabilitering. En av de viktigaste mål- sättningarna för regeringens arbete är därför att minska ohälsan bland kvinnor.

Förslag till riksdagsbeslut

PROP. 2003/04:1

2 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

vad gäller den ekonomiska politiken och förslag till statsbudget för 2004

1.godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen förordar (kapitel 1),

2.fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten till 894 miljarder kronor 2005 och 931 miljarder kronor 2006 (avsnitt 4.1.1),

3.godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för 2004, 2005 och 2006 (av- snitt 4.1.2),

4.fastställer målet för 2004 för det finan- siella sparandet i den offentliga sektorn till minst 0,5 procent av brutto- nationalprodukten (avsnitt 4.1.3),

5.bemyndigar regeringen att under 2004 ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning (avsnitt 4.4.5),

6.godkänner beräkningen av myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret för 2004 (avsnitt 4.4.5),

7.godkänner beräkningen av den kassa- mässiga korrigeringen för 2004 (avsnitt 4.4.5),

8.godkänner beräkningen av statsbudge- tens inkomster för 2004 (avsnitt 5.4 och bilaga 1),

9.beslutar om fördelning av utgifter för 2004 på utgiftsområden i enlighet med

vad regeringen föreslår (avsnitt 6.2 tabell 6.5),

10.godkänner beräkningen av förändring av anslagsbehållningar för 2004 (avsnitt 6.2 tabell 6.5),

11.godkänner beräkningen av utgifter på utgiftsområden för 2005 och 2006 (av- snitt 6.2 tabell 6.5),

12.godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten för 2004 (avsnitt 6.2 tabell 6.5),

13.bemyndigar regeringen att för 2004 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet intill ett belopp av 25 000 000 000 kronor (avsnitt 7.1.1),

14.bemyndigar regeringen att för 2004 besluta om krediter för myndigheters räntekonton i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 17 700 000 000 kronor (avsnitt 7.1.2),

15.bemyndigar regeringen att för 2004 för Sjunde AP-fondens verksamhet dels besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten intill ett belopp av 10 000 000 kronor, dels besluta om kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 200 000 000 kronor (avsnitt 7.1.3),

16.bemyndigar regeringen att under 2004, med de begränsningar som följer av 6 §

PROP. 2003/04:1

andra stycket lagen (1996:1059) om stats- budgeten, besluta att ett ramanslag, med undantag för anslag anvisade för förvalt- ningsändamål, får överskridas om ett riksdagsbeslut om anslag på tilläggs- budget inte hinner inväntas samt om överskridandet ryms inom utgiftstaket för staten (avsnitt 7.4),

17.godkänner att på statsbudgeten för 2003 uppförda reservationsanslag görs om till ramanslag för samma ändamål och att outnyttjade medel på anslagen vid utgången av 2003 får bilda anslags- sparande på de nya ramanslagen (avsnitt 7.5),

vad gäller tilläggsbudget för 2003

18.bemyndigar regeringen att under 2003, för det under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet uppförda ramanslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling, besluta om beställningar av materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling som inklusive tidigare gjorda beställningar medför utgifter på högst 73 900 000 000 kronor efter 2003 (avsnitt 9.2.5),

19.bemyndigar regeringen att under 2003, för det under utgiftsområde 7 Inter- nationellt bistånd uppförda reservations- anslaget 8:1 Biståndsverksamhet, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 25 641 000 000 kronor efter 2003 (avsnitt 9.2.6),

20.bemyndigar regeringen att under 2003, för det under utgiftsområde 16 Ut- bildning och universitetsforskning upp- förda ramanslaget 25:18 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning, besluta om bidrag till kvalificerad yrkesutbildning som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 2 105 859 000 kronor under 2004–2008 (avsnitt 9.2.12),

21.godkänner en ny investeringsplan för Sjöfartsverket i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 9.2.17),

22.bemyndigar regeringen att under 2003, för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget 44:1 Åtgärder för

landsbygdens miljö och struktur, besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 1 300 000 000 kronor under 2004, högst 950 000 000 kronor under 2005, högst 400 000 000 kronor under 2006, högst 80 000 000 kronor under 2007 och högst 20 000 000 kronor därefter (avsnitt 9.2.18),

23.bemyndigar regeringen att under 2003, för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget 44:2 Från EU- budgeten finansierade åtgärder för lands- bygdens miljö och struktur, besluta om

stöd som inklusive tidigare gjorda

åtaganden	medför		utgifter på		högst
1 455 000 000		kronor under 2004, högst
1 140 000 000		kronor under 2005, högst
435 000 000	kronor		under	2006,	högst
110 000 000		kronor	under	2007	och

högst 20 000 000 kronor därefter (avsnitt 9.2.18),

24.godkänner att det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda obeteck- nade anslaget 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m. görs om till ett ramanslag för samma ändamål (avsnitt 9.2.18),

25.bemyndigar regeringen att genom utdelning eller annat förfarande överta aktierna i det dotterbolag som Vasallen AB har bildat för att förvärva kommunala bostadsfastigheter för omvandling till företagslokaler eller andra lämpliga ändamål samt godkänner att Vasallen AB inte längre skall ha motsvarande uppdrag (avsnitt 9.2.19),

26.godkänner ändrade ramar för utgifts- områden och anvisar ändrade anslag i enlighet med specifikation i tabell 2.1,

vad gäller skattefrågor

27.antar regeringens förslag till lag om särskild skattereduktion vid 2005 års taxering (avsnitt 3.1 och 8.2.1),

28.antar regeringens förslag till lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69) (avsnitt 3.2 och 8.6.1),

29.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:410) om skatt på

bekämpningsmedel (avsnitt 3.3 och 8.5.9),

30.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaks- skatt (avsnitt 3.4 och 8.6.1),

31.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkohol- skatt (avsnitt 3.5 och 8.6.1),

32.antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (1994:1565) om beskattning av viss privatinförsel (avsnitt 3.6 och 8.6.1),

33.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 3.7 samt 8.5.1.3-6, 8.5.3.1- 3 och 8.5.4-5),

34.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift (avsnitt 3.8 och 8.2.2),

35.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:701) om Tull- verkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen (avsnitt 3.9 och 8.6.1),

PROP. 2003/04:1

36.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbel- beskattningsavtal mellan de nordiska länderna (avsnitt 3.10 och 8.2.8),

37.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m av alkoholvaror, tobaksvaror och mineral- oljeprodukter (avsnitt 3.11 och 8.6.1),

38.antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt 3.12 samt 8.2.3 och 8.2.5),

39.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling (avsnitt 3.13 och 8.6.1),

40.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:1380) om skatte- reduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakom- munikation (avsnitt 3.14 och 8.8.1).

PROP. 2003/04:1

Tabell 2.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag för budgetåret 2003

Tusental kronor

Utgiftsområde	Anslags-		Belopp enligt	Förändring av	Ny ram/
	nummer		statsbudget 2003	ram/ anslag	Ny anslagsnivå
1		Rikets styrelse	7 688 847	600	7 689 447

	27:4	Radio- och TV-verket	12 376	600	12 976

2		Samhällsekonomi och finansförvaltning	9 092 345	0	9 092 345

	1:7	Kammarkollegiet	27 959	55 520	83 479

	1:13	Statliga tjänstepensioner m.m.	7 658 000	- 55 520	7 602 480

4		Rättsväsendet	24 782 840	175 000	24 957 840

	4:1	Polisorganisationen	13 557 851	- 9 000	13 548 851

	4:5	Domstolsväsendet m.m.	3 705 435	- 200	3 705 235

	4:6	Kriminalvården	4 672 939	100 000	4 772 939

	4:9	Gentekniknämnden	2 929	200	3 129

	4:12	Rättshjälpskostnader m.m.	827 664	75 000	902 664

	4:13	Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.	15 291	9 000	24 291

5		Internationell samverkan	1 284 511	0	1 284 511

	5:6	Fredsfrämjande verksamhet	133 958	-3 000	130 958

	5:15	Inspektionen för strategiska produkter	20 693	3 000	23 693

6		Försvar samt beredskap mot sårbarhet	44 702 205	0	44 702 205

	6:5	Civilt försvar	1 908 562	- 17 500	1 891 062

	7:3	Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.	20 000	17 500	37 500

8		Invandrare och flyktingar	7 356 270	153 500	7 509 770

	10:3	Kommunersättningar vid flyktingmottagande	2 279 239	150 000	2 429 239

	10:4	Hemutrustningslån	18 631	- 2 000	16 631

	10:5	Ombudsmannen mot etnisk diskriminering	16 276	3 000	19 276

	12:3	Migrationspolitiska åtgärder	286 629	2 500	289 129

9		Hälsovård, sjukvård och social omsorg	33 930 735	100 000	34 030 735

	13:1	Sjukvårdsförmåner m.m.	3 038 000	100 000	3 138 000

	16:3	Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd	159 884	- 1 000	158 884

	16:10	Handikappombudsmannen	16 425	1 000	17 425

10		Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	118 540 964	19 000	118 559 964

	19:5	Kostnader för sysselsättning av vissa personer med
		aktivitets- och sjukersättning	10 000	5 000	15 000

	19:7	Riksförsäkringsverket	933 523	19 500	953 023

	19:8	Allmänna försäkringskassor	5 822 027	- 5 500	5 816 527

13		Arbetsmarknad	59 756 689	4 100 000	63 856 689

	22:2	Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd	36 259 000	3 900 000	40 159 000

	22:11	Bidrag till lönegarantiersättning	1 447 000	200 000	1 647 000

15		Studiestöd	21 259 680	- 200 000	21 059 680

	25:2	Studiemedel m.m.	11 034 219	- 200 000	10 834 219

17		Kultur, medier, trossamfund och fritid	8 378 133	- 500	8 377 633

	30:1	Stöd till idrotten	455 240	- 500	454 740

18		Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande	9 355 856	1 000	9 356 856

	31:10	Statens va-nämnd	6 422	1 000	7 422

PROP. 2003/04:1

Tusental kronor
Utgiftsområde	Anslags-		Belopp enligt	Förändring av	Ny ram/
	nummer		statsbudget 2003	ram/ anslag	Ny anslagsnivå
19		Regional utjämning och utveckling	3 605 276	- 4 000	3 601 276

	33:1	Allmänna regionalpolitiska åtgärder	1 532 835	- 10 000	1 522 835

	33:3	Transportbidrag	336 000	10 000	346 000

	37:1	IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m.	450 000	- 4 000	446 000

20		Allmän miljö- och naturvård	3 213 075	- 1 000	3 212 075

	34:6	Kemikalieinspektionen	102 184	- 350	101 834

	34:10	Statens kärnkraftsinspektion: Förvaltningskostnader	86 006	- 650	85 356

22		Kommunikationer	25 357 694	3 500	25 361 194

	37:4	Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst
		enligt avtal	144 000	6 000	150 000

	37:5	Informationsteknik: Telekommunikation m.m.	25 000	- 2 500	22 500

23		Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar	10 286 979	0	10 286 979

	43:14	Livsmedelsstatistik	23 290	- 1 000	22 290

	44:4	Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.	2 000	1 000	3 000

24		Näringsliv	3 435 075	- 100	3 434 975

	40:2	Konsumentverket	107 743	- 100	107 643

26		Statsskuldsräntor m.m.	54 450 000	- 12 300 000	42 150 000

	92:1	Räntor på statsskulden	54 300 000	- 12 300 000	42 000 000

		Summa anslagsförändring på tilläggsbudget		- 7 953 000

Lagförslag

PROP. 2003/04:1

3 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

3.1Förslag till lag om särskild skattereduktion vid 2005 års taxering

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Särskild skattereduktion enligt denna lag medges vid 2005 års taxering.

2 § Särskild skattereduktion medges fysisk person vars beskattningsbara för- värvsinkomst enligt 1 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229) uppgår till minst 100 kronor.

Avlider den skattskyldige under beskattningsåret skall bestämmelserna i 4 kap. 1 § inkomstskattelagen om dödsbon tillämpas på motsvarande sätt vid beräkning av skattereduktion.

3 § Särskild skattereduktion uppgår till 200 kronor.

4 § Vid beräkning av slutlig skatt enligt 11 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483) skall hänsyn tas till särskild skattereduktion enligt denna lag.

5 § Skattetabellerna skall, förutom vad som framgår av 8 kap. skattebetal- ningslagen (1997:483), grundas på att den skattskyldige har rätt till särskild skattereduktion enligt denna lag.

Vid beräkning av F-skatt enligt 6 kap. skattebetalningslagen (1997:483) skall om möjligt hänsyn tas till särskild skattereduktion enligt denna lag.

6 § Särskild skattereduktion enligt denna lag räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt enligt inkomstskattelagen (1999:1229) samt mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.

7 § Särskild skattereduktion enligt denna lag tillgodoräknas den skattskyldige före annan skattereduktion.

Särskild skattereduktion skall inte beaktas vid beräkning av skattebelopp enligt 4 § lagen (1997:324) om begränsning av skatt.

PROP. 2003/04:1

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

PROP. 2003/04:1

3.2Förslag till lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)

Härigenom föreskrivs att 1 § skattebrottslagen (1971:69) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §1

Denna lag gäller i fråga om skatt och, om så särskilt föreskrivs, annan avgift till det allmänna som inte betecknas som skatt.

Lagen tillämpas inte i fråga om
1. gärningar som är belagda med	1. gärningar som är belagda med
straff i lagen (2000:1225) om straff	straff i lagen (2000:1225) om straff
för smuggling eller lagen (1994:1565)	för smuggling, och
om beskattning av viss privatinförsel,

och

2. skattetillägg, ränta, dröjsmålsavgift, förseningsavgift eller liknande avgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 2000:1229.

PROP. 2003/04:1

3.3Förslag till lag om ändring i lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1984:410) om skatt på bekämpnings- medel skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §2

Skatt skall erläggas med 20 kronor för varje helt kilogram verksam be- ståndsdel i bekämpningsmedlet.

Skatt skall erläggas med 30 kronor för varje helt kilogram verksam be- ståndsdel i bekämpningsmedlet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004. Äldre föreskrifter gäller fort- farande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

2 Senaste lydelse 1995:617.

Skattskyldighet enligt 9 § första stycket 5 föreligger inte för varor som förs in till Sverige

PROP. 2003/04:1

3.4Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt

Härigenom föreskrivs att 9 a § lagen (1994:1563) om tobaksskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 a §3

Skattskyldighet enligt 9 § 5 före- ligger inte för varor som förs in till Sverige

1.under sådana omständigheter att förutsättningar skulle finnas att medge återbetalning av skatten enligt 31 d §,

2.av en enskild person som har förvärvat varorna i ett annat EG-land och som själv transporterar dem till Sverige, om varorna är avsedda för dennes eller dennes familjs personliga bruk,

3.som flyttgods av en enskild person eller i yrkesmässig befordran för en enskild person som flyttar till Sverige, om varorna är avsedda för dennes eller dennes familjs personliga bruk,

4.av en enskild person eller i yrkesmässig befordran för en enskild person som har förvärvat varorna genom arv eller testamente, om varorna är avsedda för dennes eller dennes familjs personliga bruk,

5.som enstaka gåvoförsändelse under yrkesmässig befordran från en enskild person i ett annat EG-land till en enskild person i Sverige, om varorna är avsedda för dennes eller dennes familjs personliga bruk.

Regler om beskattning i vissa fall av införsel enligt första stycket 2 finns i lagen (1994:1565) om beskattning av viss privatinförsel.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004. Äldre föreskrifter gäller fort- farande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

3 Senaste lydelse 1999:1068.

Skattskyldighet enligt 8 § första stycket 5 föreligger inte för varor som förs in till Sverige

PROP. 2003/04:1

3.5Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt

Härigenom föreskrivs att 8 a § lagen (1994:1564) om alkoholskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 a §4

Skattskyldighet enligt 8 § 5 före- ligger inte för varor som förs in till Sverige

1.under sådana omständigheter att förutsättningar skulle finnas att medge återbetalning av skatten enligt 31 d §,

2.av en enskild person som har förvärvat varorna i ett annat EG-land och som själv transporterar dem till Sverige, om varorna är avsedda för dennes eller dennes familjs personliga bruk,

3.som flyttgods av en enskild person eller i yrkesmässig befordran för en enskild person som flyttar till Sverige, om varorna är avsedda för dennes eller dennes familjs personliga bruk,

Regler om beskattning i vissa fall av införsel enligt första stycket 2 finns i lagen (1994:1565) om beskattning av viss privatinförsel.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004. Äldre föreskrifter gäller fort- farande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

4 Senaste lydelse 1999:1069.

PROP. 2003/04:1

3.6Förslag till lag om upphävande av lagen (1994:1565) om beskattning av viss privatinförsel

Härigenom föreskrivs att lagen (1994:1565) om beskattning av viss privat- införsel skall upphöra att gälla vid utgången av år 2003. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före den 1 januari 2004.

PROP. 2003/04:1

3.7Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi

dels att 2 kap. 1 och 10 §§, 6 a kap. 1, 2 och 3 §§, 9 kap. 5 och 9 §§, 10 kap. 5 § samt 11 kap. 3, 9, 10 och 12 §§ skall ha följande lydelse,

dels att punkt 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1997:479) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

2 kap.

1 §5

Energiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

	KN-nr	Slag av bränsle	Skattebelopp
			Energiskatt	Koldioxidskatt	Summa skatt
1.	2710 00 26,	Bensin som
	2710 00 27,	uppfyller krav för
	2710 00 29
	eller
	2710 00 32
		a) miljöklass 1
		– motorbensin	2 kr 94 öre	1 kr 77 öre	4 kr 71 öre
			per liter	per liter	per liter
		– alkylatbensin	1 kr 41 öre	1 kr 77 öre	3 kr 18 öre
			per liter	per liter	per liter
		b) miljöklass 2	2 kr 97 öre	1 kr 77 öre	4 kr 74 öre
			per liter	per liter	per liter
2.	2710 00 26,	Annan bensin	3 kr 63 öre	1 kr 77 öre	5 kr 40 öre
	2710 00 34	än som avses	per liter	per liter	per liter
	eller	under 1
	2710 00 36
3.	2710 00 51,	Eldningsolja,
	2710 00 55,	dieselbrännolja,
	2710 00 69	fotogen, m.m.
	eller	som
	2710 00 74–
	2710 00 78
		a) har försetts med	720 kr per m3	2 174 kr per m3	2 894 kr per m3
		märkämnen eller ger
		mindre än 85
		volymprocent destillat
		vid 350oC,
		b) inte har försetts med
		märkämnen och ger
		minst 85 volymprocent
		destillat vid 350oC,
		tillhörig
		miljöklass 1	1 004 kr per m3	2 174 kr per m3	3 178 kr per m3

5 Senaste lydelse 2002:1142.

PROP. 2003/04:1

KN-nr	Slag av bränsle	Skattebelopp
		Energiskatt	Koldioxidskatt	Summa skatt
	miljöklass 2	1 243 kr per m3	2 174 kr per m3	3 417 kr per m3
	miljöklass 3 eller inte	1 556 kr per m3	2 174 kr per m3	3 730 kr per m3
	tillhör någon miljöklass

4.ur 2711 12 11– Gasol som används för 2711 19 00

		a) drift av motordrivet	0 kr per	1 322 kr per	1 322 kr per
		fordon, fartyg eller	1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg
		luftfartyg
		b) annat ändamål än som	141 kr per	2 286 kr per	2 427 kr per
		avses under a	1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg
5.	ur 2711 29 00	Metan som används för
		a) drift av motordrivet	0 kr per	1 087 kr per	1 087 kr per
		fordon, fartyg eller	1 000 m3	1 000 m3	1 000 m3
		luftfartyg
		b) annat ändamål än som	233 kr per	1 628 kr per	1 861 kr per
		avses under a	1 000 m3	1 000 m3	1 000 m3
6.	2711 11 00,	Naturgas som används
	2711 21 00	för
		a) drift av motordrivet	0 kr per	1 087 kr per	1 087 kr per
		fordon, fartyg eller	1 000 m3	1 000 m3	1 000 m3
		luftfartyg
		b) annat ändamål än som	233 kr per	1 628 kr per	1 861 kr per
		avses under a	1 000 m3	1 000 m3	1 000 m3
7.	2701, 2702	Kolbränslen	307 kr per	1 892 kr per	2 199 kr per
	eller 2704		1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg
8.	2713 11 00–	Petroleumkoks	307 kr per	1 892 kr per	2 199 kr per
	2713 12 00		1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg

I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § första stycket 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

För kalenderåret 2004 och efterföljande kalenderår skall de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §.

Föreslagen lydelse

2 kap.

1 §

Energiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr		Slag av bränsle	Skattebelopp
			Energiskatt	Koldioxidskatt	Summa skatt
1. 2710 00	26,	Bensin som
2710 00	27,	uppfyller krav för
2710 00	29
eller
2710 00	32
		a) miljöklass 1
		– motorbensin	2 kr 68 öre	2 kr 11 öre	4 kr 79 öre
			per liter	per liter	per liter
		– alkylatbensin	1 kr 12 öre	2 kr 11 öre	3 kr 23 öre
			per liter	per liter	per liter

PROP. 2003/04:1

	KN-nr	Slag av bränsle			Skattebelopp
					Energiskatt	Koldioxidskatt	Summa skatt
		b) miljöklass 2			2 kr 71 öre	2 kr 11 öre	4 kr 82 öre
					per liter	per liter	per liter
2.	2710 00 26,	Annan bensin			3 kr 38 öre	2 kr 11 öre	5 kr 49 öre
	2710 00 34	än som avses			per liter	per liter	per liter
	eller	under 1
	2710 00 36
3.	2710 00 51,	Eldningsolja,
	2710 00 55,	dieselbrännolja,
	2710 00 69	fotogen, m.m.
	eller	som
	2710 00 74–
	2710 00 78
		a) har försetts med			732 kr per m3	2 598 kr per m3	3 330 kr per m3
		märkämnen	eller	ger
		mindre än 85
		volymprocent destillat
		vid 350oC,
		b) inte har försetts med
		märkämnen och ger
		minst 85 volymprocent
		destillat vid 350oC,
		tillhörig
		miljöklass 1			733 kr per m3	2 598 kr per m3	3 331 kr per m3
		miljöklass 2			975 kr per m3	2 598 kr per m3	3 573 kr per m3
		miljöklass 3	eller	inte	1 294 kr per m3	2 598 kr per m3	3 892 kr per m3

tillhör någon miljöklass

4.ur 2711 12 11– Gasol som används för 2711 19 00

		a) drift	av motordrivet		0 kr per	1 344 kr per	1 344 kr per
		fordon,	fartyg	eller	1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg
		luftfartyg
		b) annat ändamål än som			143 kr per	2 732 kr per	2 875 kr per
		avses under a			1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg
5.	ur 2711 29 00	Metan som används för
		a) drift	av motordrivet		0 kr per	1 105 kr per	1 105 kr per
		fordon,	fartyg	eller	1 000 m3	1 000 m3	1 000 m3
		luftfartyg
		b) annat ändamål än som			237 kr per	1 946 kr per	2 183 kr per
		avses under a			1 000 m3	1 000 m3	1 000 m3
6.	2711 11 00,	Naturgas	som används
	2711 21 00	för
		a) drift	av motordrivet		0 kr per	1 105 kr per	1 105 kr per
		fordon,	fartyg	eller	1 000 m3	1 000 m3	1 000 m3
		luftfartyg
		b) annat ändamål än som			237 kr per	1 946 kr per	2 183 kr per
		avses under a			1 000 m3	1 000 m3	1 000 m3
7.	2701, 2702	Kolbränslen			312 kr per	2 260 kr per	2 572 kr per
	eller 2704				1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg
8.	2713 11 00–	Petroleumkoks			312 kr per	2 260 kr per	2 572 kr per
	2713 12 00				1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg

I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § första stycket 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

PROP. 2003/04:1

För kalenderåret 2005 och efterföljande kalenderår skall de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §.

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	10 §6			2005
För kalenderåret 2004 och efter-		För	kalenderåret			och
följande kalenderår skall energiskatt		efterföljande kalenderår skall energi-
och koldioxidskatt betalas med be-		skatt och koldioxidskatt betalas med
lopp som efter en årlig omräkning		belopp som efter en årlig omräkning
motsvarar de i 1 § angivna skatte-		motsvarar de i 1 § angivna skatte-
beloppen multiplicerade	med det	beloppen	multiplicerade		med	det
jämförelsetal, uttryckt i	procent,	jämförelsetal, uttryckt		i	procent,
som anger förhållandet mellan det		som anger förhållandet mellan det
allmänna prisläget i juni månad året		allmänna prisläget i juni månad året
närmast före det år beräkningen		närmast före det år beräkningen
avser och prisläget i juni 2002.		avser och prisläget i juni 2003.

Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade skattebelopp som enligt denna lag skall tas ut för påföljande kalenderår. Beloppen avrundas till hela kronor och ören.

Nuvarande lydelse

6 a kap.

1 §7

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, skall helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt
1. Förbrukning för annat		100 procent	100 procent	100 procent
ändamål än motordrift eller
uppvärmning eller i en
process där bränslet i allt
väsentligt används för annat
ändamål än motordrift eller
uppvärmning

2. Förbrukning i tåg eller annat spårbundet färdmedel

Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
som avses i 2 kap.
1 § första stycket
3 b

6Senaste lydelse 2002:1142.

7Senaste lydelse 2002:1142.

PROP. 2003/04:1

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt

3. Förbrukning i skepp, när skeppet inte används för privat ändamål

Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
som avses i 2 kap.
1 § första stycket
3 b

4. Förbrukning i båt för vilken medgivande enligt 2 kap. 9 § eller fartygstillstånd enligt fiskelagen (1993:787) meddelats, när båten inte används för privat ändamål

Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
som avses i 2 kap.
1 § första stycket
3 b

5. Förbrukning i
a) luftfartyg, när	Annan bensin än	100 procent	100 procent	100 procent
luftfartyget inte används för	flygbensin (KN-nr
privat ändamål	2710 00 26)
b) luftfartyg, när	Andra bränslen än	100 procent	100 procent	100 procent
luftfartyget används för	flygbensin och
privat ändamål eller i	flygfotogen (KN-
luftfartygsmotorer i	nr 2710 00 51)
provbädd eller i liknande
anordning
6. Förbrukning vid		100 procent	100 procent	100 procent
framställning av
mineraloljeprodukter,
kolbränslen, petroleumkoks
eller andra produkter för
vilka skatteplikt har inträtt
för tillverkaren

7. Förbrukning vid fram- ställning av skattepliktig elektrisk kraft, med de begränsningar som följer av 3 §

Bränsle som avses i 100 procent	100 procent	–
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

8. Om skattebefrielse inte	Andra bränslen än 100 procent	100 procent	–
följer av tidigare punkter,	kolbränslen och
förbrukning i metallurgiska	petroleumkoks
processer

PROP. 2003/04:1

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt

9. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet

Bensin, råtallolja,	100 procent	75 procent	–
bränsle som avses i
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

10. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid växthusuppvärmning i yrkesmässig växthusodling

Bensin, råtallolja,	100 procent	75 procent	–
bränsle som avses i
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

11. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet

Bensin, råtallolja,	100 procent	75 procent	–
bränsle som avses i
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

12. Om skattebefrielse inte	–	–	100 procent
följer av tidigare punkter,
förbrukning i sodapannor,
lutpannor, metallurgiska
processer eller i processer
för framställning av andra
mineraliska ämnen än
metaller
13. Förbrukning vid	Andra bränslen än 100 procent	75 procent	–
tillverkningsprocessen i	bränsle som avses i
gruvindustriell verksamhet	2 kap. 1 § första
för drift av andra	stycket 3 b
motordrivna fordon än
personbilar, lastbilar och
bussar

PROP. 2003/04:1

Föreslagen lydelse

6 a kap.

1 §

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, skall helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt
1. Förbrukning för annat		100 procent	100 procent	100 procent
ändamål än motordrift eller
uppvärmning eller i en
process där bränslet i allt
väsentligt används för annat
ändamål än motordrift eller
uppvärmning

2. Förbrukning i tåg eller annat spårbundet färdmedel

Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
som avses i 2 kap.
1 § första stycket
3 b

3.Förbrukning i skepp, när skeppet inte används för privat ändamål

4.Förbrukning i båt för vilken medgivande enligt

2kap. 9 § eller fartygstillstånd enligt fiskelagen (1993:787) meddelats, när båten inte används för privat ändamål

Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
som avses i 2 kap.
1 § första stycket
3 b
Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
som avses i 2 kap.
1 § första stycket
3 b

5. Förbrukning i

a) luftfartyg, när luftfartyget inte används för privat ändamål

Annan bensin än	100 procent	100 procent	100 procent
flygbensin (KN-nr
2710 00 26)

b) luftfartyg, när	Andra bränslen än 100 procent	100 procent	100 procent
luftfartyget används för	flygbensin och
privat ändamål eller i	flygfotogen (KN-
luftfartygsmotorer i	nr 2710 00 51)
provbädd eller i liknande
anordning

PROP. 2003/04:1

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt
6. Förbrukning vid		100 procent	100 procent	100 procent
framställning av
mineraloljeprodukter,
kolbränslen, petroleumkoks
eller andra produkter för
vilka skatteplikt har inträtt
för tillverkaren

7. Förbrukning vid fram- ställning av skattepliktig elektrisk kraft, med de begränsningar som följer av 3 §

Bränsle som avses i 100 procent	100 procent	–
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

8. Om skattebefrielse inte	Andra bränslen än 100 procent	100 procent	–
följer av tidigare punkter,	kolbränslen och
förbrukning i metallurgiska	petroleumkoks
processer

9. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet

Bensin, råtallolja,	100 procent	79 procent	–
bränsle som avses i
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

10. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid växthusuppvärmning i yrkesmässig växthusodling

Bensin, råtallolja,	100 procent	79 procent	–
bränsle som avses i
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

11. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet

Bensin, råtallolja,	100 procent	79 procent	–
bränsle som avses i
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

PROP. 2003/04:1

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt
12. Om skattebefrielse inte		–	–	100 procent
följer av tidigare punkter,
förbrukning i sodapannor,
lutpannor, metallurgiska
processer eller i processer
för framställning av andra
mineraliska ämnen än
metaller
13. Förbrukning vid	Andra bränslen än	100 procent	79 procent	–
tillverkningsprocessen i	bränsle som avses i
gruvindustriell verksamhet	2 kap. 1 § första
för drift av andra	stycket 3 b
motordrivna fordon än
personbilar, lastbilar och
bussar
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

2 §8

Om råtallolja förbrukas för ända- mål som anges i 1 § 9–11 medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar den energi- skatt och 75 procent av den kol- dioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

3 §9

Vid samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en kraftvärmeanläggning skall, för den del av bränslet som förbrukas för framställning av nyttiggjord värme, skattebefrielsen enligt 1 § 7 inte avse koldioxidskatt och när det gäller energiskatt endast utgöra 50 procent. Såvitt avser råtallolja skall befrielsen utgöra endast 50 procent av den energiskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

Om råtallolja förbrukas för ända- mål som anges i 1 § 9–11 medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar den energi- skatt och 79 procent av den kol- dioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

Vid samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en kraftvärmeanläggning skall, för den del av bränslet som förbrukas för framställning av värme, skattebefriel- sen enligt 1 § 7 när det gäller kol- dioxidskatt endast utgöra 79 pro- cent. Såvitt avser råtallolja skall befrielsen utgöra 100 procent av den energiskatt och endast 79 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a. Fördelning av bränslet som förbrukas för framställning av värme respektive elektrisk kraft skall ske genom proportionering i förhål-

8Senaste lydelse 2002:1142.

9Senaste lydelse 2001:518.

PROP. 2003/04:1

lande till respektive energiproduktion. Detsamma gäller om elektrisk kraft framställs i en sammankopplad an- läggning vid samtidig kraftvärme- respektive kondenskraftproduktion. Om olika bränslen förbrukas skall proportioneringen avse varje bränsle för sig.

Bestämmelserna i första stycket gäl- ler inte för energiskatt och koldioxid- skatt på bränslen som förbrukas för framställning av ånga eller hetvatten som tappas av från ång- eller het- vattensystemet före ångturbinen eller annan utrustning för utvinning av mekanisk energi ur ånga eller hetvat- ten i en kraftvärmeanläggning.

9 kap.

5 §10

Om värme har levererats för till- verkningsprocessen i industriell verksamhet eller för yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vatten- bruksverksamhet, medger beskatt- ningsmyndigheten efter ansökan av den som framställt värmen återbetal- ning av

1.energiskatten på elektrisk kraft,

och

2.energiskatten och 75 procent av koldioxidskatten på bränsle, dock inte bensin, råtallolja eller bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b,

som förbrukats vid framställning av värmen.

Bestämmelserna i första stycket 2 tillämpas även på råtallolja, dock att återbetalning av energiskatt medges

Om värme har levererats för tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller för yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vatten- bruksverksamhet, medger beskatt- ningsmyndigheten efter ansökan av den som framställt värmen åter- betalning av

1.den del av energiskatten på elektrisk kraft som överstiger 0,5 öre per kilowattimme, och

2.energiskatten och 79 procent av koldioxidskatten på bränsle, dock inte bensin, råtallolja eller bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b,

som förbrukats vid framställning av värmen. Om elektrisk kraft och ett eller flera bränslen förbrukas samtidigt för denna värmeframställning skall energislagen vid beräkning av åter- betalningen fördelas genom propor- tionering i förhållande till respektive energislag. På motsvarande sätt skall proportionering ske vid samtidig fram- ställning av värme och elektrisk kraft.

Bestämmelserna i första stycket 2 tillämpas även på råtallolja, dock att återbetalning av energiskatt medges

10 Senaste lydelse 2002:1142.

PROP. 2003/04:1

till ett belopp som motsvarar den	till ett belopp som motsvarar den
energiskatt och 75 procent av den	energiskatt och 79 procent av den
koldioxidskatt som tas ut på bränsle	koldioxidskatt som tas ut på bränsle
som avses i 2 kap. 1 § första stycket	som avses i 2 kap. 1 § första stycket
3 a.	3 a.

Har beslut om preliminär skattesats meddelats enligt 9 kap. 9 b § medges återbetalning enligt den lägre koldioxidskattesats eller, beträffande råtallolja, energiskattesats som följer av beslutet.

9 §11

Utöver möjligheterna till avdrag enligt 7 kap. 1 § första stycket 4, köp av bränsle befriat från skatt enligt 8 kap. 1 § eller till återbetalning enligt 9 kap. 2 § gäller följande. Har bränsle, dock inte bensin eller bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b, förbrukats vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruks- verksamhet, medger beskattningsmyndigheten efter ansökan nedsättning av koldioxidskatten eller, beträffande råtallolja, energiskatten för den del av skatten som överstiger 0,8 procent av de framställda produkternas försäljningsvärde. Nedsättning medges med sådant belopp att den över- skjutande skattebelastningen inte överstiger 24 procent av det överskjutande skattebeloppet för bränslet. Nedsättning får dock inte medges för skatt på

bränsle som förbrukats för drift av motordrivna fordon.
Bestämmelserna i	första stycket	Bestämmelserna i	första stycket
gäller även mottagare av värmeleve-		gäller även mottagare av värmeleve-
ranser om värmen har använts vid		ranser om värmen har använts vid
tillverkningsprocessen	i industriell	tillverkningsprocessen	i industriell
verksamhet eller i yrkesmässig jord-		verksamhet eller i yrkesmässig jord-
bruks-, skogsbruks- eller vatten-		bruks-, skogsbruks- eller vatten-
bruksverksamhet. I sådana fall avses		bruksverksamhet. I sådana fall avses
med bränsle det bränsle som för-		med bränsle det bränsle som för-
brukats för framställning av värmen.		brukats för framställning av värmen.
		Om olika bränslen förbrukas sam-
		tidigt för denna värmeframställning

skall bränslena vid beräkning av nedsättningen fördelas genom propor- tionering i förhållande till respektive bränsle. På motsvarande sätt skall pro- portionering ske vid samtidig fram- ställning av värme och elektrisk kraft.

Vid beräkning av nedsättning enligt första eller andra stycket får den koldioxidskatt som är hänförlig till följande bränslen dock inte sättas ned mer än att den motsvarar minst

a)160 kronor per kubikmeter dieselbrännolja (KN-nr 2710 00 69) eller fotogen (KN-nr 2710 00 51 eller 2710 00 55),

b)125 kronor per kubikmeter eldningsolja (KN-nr 2710 00 74–2710 00 78), och

c)320 kronor per 1 000 kilogram gasol som förbrukats för drift av stationära motorer.

11 Senaste lydelse 2001:518.

PROP. 2003/04:1

Vad som i tredje stycket föreskrivs om dieselbrännolja, fotogen, eldnings- olja och gasol tillämpas även på bränsle för vilket motsvarande skatt skall betalas enligt 2 kap. 3 och 4 §§.

Ansökan om nedsättning enligt första eller andra stycket skall omfatta en period om ett kalenderår och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten senast inom ett år efter kalenderårets utgång.

10 kap.

5 §12

En särskild avgift skall betalas för motordrivet fordon och båt, vars bränsletank innehåller oljeprodukter i strid mot 2 kap. 9 § eller 9 a §.

Avgiften uppgår för personbil och			Avgiften uppgår för personbil och
båt till 10 000 kronor. Avgiften be-			båt till 1 000 kronor. Avgiften be-
räknas för lastbilar, bussar, traktorer			räknas för lastbilar, bussar, traktorer
och tunga terrängvagnar som är re-			och tunga terrängvagnar som är re-
gistrerade i vägtrafikregistret på föl-			gistrerade i vägtrafikregistret på föl-
jande sätt.			jande sätt.
Skattevikt,		Avgift, kronor	Skattevikt,	Avgift, kronor
kilogram		10 000	kilogram	1 000
0–	3 500		0– 3 500
3 501–10 000		20 000	3 501–10 000	2 000
10 001–15 000		30 000	10 001–15 000	3 000
15 001–20 000		40 000	15 001–20 000	4 000
20 001–		50 000	20 001–	5 000
Med skattevikt avses den vikt			Med skattevikt avses den vikt
efter vilken fordonsskatt beräknas			efter vilken fordonsskatt beräknas
enligt		fordonsskattelagen	enligt	fordonsskattelagen
(1988:327). Avgiften för annat			(1988:327). Avgiften för annat
motordrivet fordon än som avses i			motordrivet fordon än som avses i
andra stycket uppgår till 20 000 kro-			andra stycket uppgår till 1 000 kro-
nor. Avgiften tas ut för varje tillfälle			nor. Avgiften tas ut för varje tillfälle
som bränsletank påträffas med olje-			som bränsletank påträffas med olje-
produkter i strid mot 2 kap. 9 § eller			produkter i strid mot 2 kap. 9 § eller
9 a §.			9 a §.

Har avgift påförts någon och skall sådan avgift påföras honom för ytter- ligare tillfälle inom ett år från det tidigare tillfället, tas avgiften ut med en och en halv gånger det belopp som följer av andra eller tredje stycket.

12 Senaste lydelse 2001:569.

PROP. 2003/04:1

11 kap.

3 §13

Energiskatten utgör

1.0 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i in- dustriell verksamhet i tillverknings- processen eller vid yrkesmässig växt- husodling,

2.16,8 öre per kilowattimme för annan elektrisk kraft än som avses under 1 och som förbrukas i kom- muner som anges i 4 §,

3.20,2 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas för el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning i andra kommuner än de som anges i 4 §, och

4.22,7 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i övriga fall.

För elektrisk kraft som under tiden den 1 november–den 31 mars förbrukas i elektriska pannor som ingår i en elpanneanläggning vars installerade effekt överstiger 2 megawatt, utgör dock energiskatten

1.19,2 öre per kilowattimme vid förbrukning i kommuner som anges

i4 § för annat ändamål än industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller yrkesmässig växthusodling, och

2.22,7 öre per kilowattimme vid förbrukning för el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning i andra kommuner än de som anges i 4 §.

För kalenderåret 2004 och efter- följande kalenderår skall de i första och andra styckena angivna skatte- beloppen räknas om på det sätt som i fråga om skatt på bränslen anges i 2 kap. 10 §. Belopp som anges i tiondels ören skall dock avrundas till hela tiondels ören.

Energiskatten utgör

1.0,5 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i in- dustriell verksamhet i tillverknings- processen eller vid yrkesmässig växt- husodling,

2.18,1 öre per kilowattimme för annan elektrisk kraft än som avses under 1 och som förbrukas i kom- muner som anges i 4 §,

3.21,5 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas för el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning i andra kommuner än de som anges i 4 §, och

4.24,1 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i övriga fall.

1.20,5 öre per kilowattimme vid förbrukning i kommuner som anges

i4 § för annat ändamål än industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller yrkesmässig växthusodling, och

2.24,1 öre per kilowattimme vid förbrukning för el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning i andra kommuner än de som anges i 4 §.

För kalenderåret 2005 och efter- följande kalenderår skall de i första och andra styckena angivna skatte- beloppen räknas om på det sätt som i fråga om skatt på bränslen anges i 2 kap. 10 §. Belopp som anges i tiondels ören skall dock avrundas till hela tiondels ören.

9 §14

Den som är skattskyldig för energiskatt på elektrisk kraft får göra avdrag för skatt på elektrisk kraft som

13Senaste lydelse 2002:1142.

14Senaste lydelse 2001:518.

PROP. 2003/04:1

1.förbrukats eller sålts för förbrukning i tåg eller annat spårbundet transportmedel eller för motordrift eller uppvärmning i omedelbart samband med sådan förbrukning,

2.förbrukats eller sålts för förbrukning för annat ändamål än motordrift eller uppvärmning eller för användning i omedelbart samband med sådan förbrukning,

3.förbrukats eller sålts för förbrukning vid sådan framställning av produk- ter som avses i 6 a kap. 1 § 6,

4.framställts i en kraftvärme-

anläggning och förbrukats för el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning i den egna verksamheten i den mån avdrag inte har gjorts enligt 7 kap. 1 § första stycket 4 i fall som avses i 6 a kap. 1 § 7,

5. förbrukats eller sålts för för- brukning vid sådan överföring av elektrisk kraft på det elektriska nätet som utförs av den som ansvarar för förvaltningen av nätet i syfte att upprätthålla nätets funktion.

4. förbrukats eller sålts för för- brukning vid sådan överföring av elektrisk kraft på det elektriska nätet som utförs av den som ansvarar för förvaltningen av nätet i syfte att upprätthålla nätets funktion.

					10 §15
Avdrag får göras även för energi-						Avdrag får göras även för energi-
skatt och koldioxidskatt på						skatt och koldioxidskatt på bränsle
1.	bränsle	som	beskattas enligt			som förbrukats på ett sätt som ger rätt
2 kap. 1 § första stycket 3 b, om						till skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 7
bränslet förbrukats			vid framställning			och 3 och 4 §§.
av skattepliktig elektrisk kraft i en
gasturbinanläggning			som	har	en
sammanlagd		installerad		generator-
effekt av minst fem megawatt, under
förutsättning att värme inte samtidigt
nyttiggjorts,
2. annat bränsle än som avses under
1, dock inte råtallolja, om bränslet för-
brukats vid framställning av skatte-
pliktig elektrisk kraft, med de be-
gränsningar som följer av andra och
femte styckena.
Avdrag enligt första stycket 2 får vid
samtidig produktion av värme och
skattepliktig elektrisk kraft i en kraft-
värmeanläggning göras för energiskatt
och koldioxidskatt på den del av
bränslet som förbrukats för fram-
ställning av skattepliktig elektrisk kraft
och för hälften av energiskatten på den
del	av bränslet som förbrukats				för

15 Senaste lydelse 2001:962.

PROP. 2003/04:1

framställning av nyttiggjord värme. Avdrag får göras även för energi-

skatt på råtallolja om den förbrukats vid framställning av skattepliktig elektrisk kraft, med de begränsningar som följer av fjärde och femte styckena.

Avdrag enligt tredje stycket får vid samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en kraft- värmeanläggning göras för hela energi- skatten på den del av bränslet som förbrukats för framställning av skatte- pliktig elektrisk kraft och för energi- skatt med ett belopp som motsvarar hälften av den energiskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a på den del av bränslet som förbrukats för framställning av nyttig- gjord värme.

Avdrag enligt första–fjärde styckena får göras endast i den mån avdrag inte gjorts enligt 9 § första stycket 4 eller 7 kap. 1 § första stycket 4 i fall som avses i 6 a kap. 1 § 7 eller 2, 3 eller 4 §.

Den som yrkesmässigt levererar elektrisk kraft som i Sverige fram- ställts i ett vindkraftverk får göra av- drag med ett belopp som svarar mot 18,1 öre per kilowattimme.

Avdrag enligt första stycket får göras endast i den mån avdrag inte gjorts enligt 7 kap. 1 § första stycket 4 i fall som avses i 6 a kap. 1 § 7 eller 3 eller 4 §.

Den som yrkesmässigt levererar elektrisk kraft som i Sverige fram- ställts i ett vindkraftverk får göra av- drag med ett belopp som svarar mot 17 öre per kilowattimme om kraft- verket är placerat på havsbotten eller på Vänerns botten. För annan place- ring får avdrag göras motsvarande 12 öre per kilowattimme. Avdrags- rätten upphör dock när den samman- lagda elproduktionen i vindkraftverket uppgår till 20 000 kilowattimmar per installerad kilowatt enligt elgenera- torns märkeffekt.

12 §16

Om elektrisk kraft har förbrukats i annan yrkesmässig jordbruks- verksamhet än vid växthusodling eller i yrkesmässig skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, beslutar beskattningsmyndigheten efter ansökan om

återbetalning av energiskatten på den elektriska kraften.
Ansökan om återbetalning skall				Ansökan om återbetalning skall
omfatta	perioden	den	1 juli–den	omfatta	perioden	den	1 juli–den
30 juni	(årsperiod).	Om	sökanden	30 juni	(årsperiod).	Om	sökanden
beräknas förbruka		elektrisk kraft i		beräknas förbruka		elektrisk kraft i

16 Senaste lydelse 2000:2.

	PROP. 2003/04:1
större omfattning, får dock beskatt-	större omfattning, får dock beskatt-
ningsmyndigheten medge att an-	ningsmyndigheten medge att an-
sökan görs per kalenderkvartal. Ett	sökan görs per kalenderkvartal. Ett
sådant beslut får återkallas om	sådant beslut får återkallas om
sökanden begär det eller förutsätt-	sökanden begär det eller förutsätt-
ningar för medgivande inte finns.	ningar för medgivande inte finns.
Rätt till återbetalning föreligger en-	Rätt till återbetalning föreligger en-
dast för den del av skattebeloppet som	dast för skillnaden mellan det betalda
överstiger 1 000 kronor per års-	skattebeloppet och ett belopp beräknat
period.	efter skattesatsen 0,5 öre per kilowat-
	timme. Återbetalning får dock endast
	göras för den del av skillnaden som
	överstiger 1 000 kronor per års-
	period.

Ansökan om återbetalning av energiskatt skall lämnas in till beskattnings- myndigheten inom ett år efter utgången av årsperioden respektive kalender- kvartalet.

Övergångsbestämmelserna till (1997:479)

217

För tid fram till den 1 januari 2004 medger beskattningsmyndigheten efter ansökan, utöver vad som fram- går av den nya lydelsen av 9 kap. 9 §, att vid industriell framställning av produkter av andra mineraliska ämnen än metaller koldioxidskatten på annat bränsle än sådant som be- skattas som mineraloljeprodukt och som förbrukats för annat ändamål än drift av motordrivna fordon tas ut med sådant belopp att skatten för den som bedriver framställningen inte överstiger 1,2 procent av de framställda produkternas försälj- ningsvärde.

För tid fram till den 1 januari 2005 medger beskattningsmyndigheten efter ansökan, utöver vad som fram- går av den nya lydelsen av 9 kap. 9 §, att vid industriell framställning av produkter av andra mineraliska ämnen än metaller koldioxidskatten på annat bränsle än sådant som be- skattas som mineraloljeprodukt och som förbrukats för annat ändamål än drift av motordrivna fordon tas ut med sådant belopp att skatten för den som bedriver framställningen inte överstiger 1,2 procent av de framställda produkternas försälj- ningsvärde.

Vid beräkning av nedsättningen en- ligt första stycket får koldioxidskatten dock inte sättas ned mer än att den motsvarar minst

a)50 kronor per 1 000 kubikmeter naturgas (KN-nr 2711 11 00 eller 2711 21 00) och

b)40 kronor per 1 000 kilogram kolbränslen (KN-nr 2701, 2702 eller 2704) och petroleumkoks (KN-nr 2713 11 00–2713 12 00).

17 Senaste lydelse 2002:1142.

PROP. 2003/04:1

Ansökan om nedsättning enligt första stycket skall omfatta en period om ett kalenderår och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten senast inom ett år efter kalenderårets utgång.

Bestämmelserna i 9 kap. 9 a och 9 b §§ tillämpas även på sådan nedsättning som avses i första stycket.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004 i fråga om 11 kap. 3 § första stycket 1 och 12 § och i övrigt den 1 januari 2004.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

PROP. 2003/04:1

3.8Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §18

Allmän löneavgift tas ut med 3,25 procent av underlaget och tillfaller staten.

Allmän löneavgift tas ut med 3,13 procent av underlaget och tillfaller staten.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

2.De nya bestämmelserna tillämpas på lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut från och med den 1 januari 2004.

3.De nya bestämmelserna tillämpas också på inkomst enligt 2 § som uppbärs från och med den 1 januari 2004. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av år 2003 skall, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av år 2003 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

18 Senaste lydelse 2002:974.

PROP. 2003/04:1

3.9Förslag till lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen

Härigenom föreskrivs att 3, 4, 7, 8, 17 a–17 c och 18 §§ lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §19

Lagen är tillämplig endast beträffande följande varor:

1.krigsmateriel som avses i lagen (1992:1300) om krigsmateriel, och produkter som avses i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd,

2.varor som skall beskattas enligt

lagen (1994:1565) om beskattning av viss privatinförsel,

3.narkotika som avses i narko- tikastrafflagen (1968:64),

4.vapen och ammunition som av- ses i vapenlagen (1996:67),

5.injektionssprutor och kanyler,

6.dopningsmedel som avses i lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel,

7.springstiletter, springknivar, knogjärn, kaststjärnor, riv- eller nithandskar, batonger, karatepinnar, blydaggar, spikklubbor och liknande,

8.kulturföremål som avses i 5 kap. lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.,

9.hundar och katter för annat ändamål än handel,

10.spritdrycker, vin och starköl enligt alkohollagen (1994:1738), tek- nisk sprit och alkoholhaltiga preparat enligt lagen (1961:181) om försälj- ning av teknisk sprit m.m. samt tobaksvaror vid kontroll av ålders- gränsen i 13 § tobakslagen (1993:581),

11.nötkreatur, svin, får, getter, fjäderfän, fisk och reptiler,

12.andra djur än sådana som anges ovan och produkter av djur, om det finns särskild anledning att misstänka att smittsam sjukdom

2.narkotika som avses i narko- tikastrafflagen (1968:64),

3.vapen och ammunition som av- ses i vapenlagen (1996:67),

4.injektionssprutor och kanyler,

5.dopningsmedel som avses i lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel,

6.springstiletter, springknivar, knogjärn, kaststjärnor, riv- eller nithandskar, batonger, karatepinnar, blydaggar, spikklubbor och liknande,

7.kulturföremål som avses i 5 kap. lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.,

8.hundar och katter för annat ändamål än handel,

9.spritdrycker, vin och starköl enligt alkohollagen (1994:1738), tek- nisk sprit och alkoholhaltiga preparat enligt lagen (1961:181) om försälj- ning av teknisk sprit m.m. samt tobaksvaror vid kontroll av ålders- gränsen i 13 § tobakslagen (1993:581),

10.nötkreatur, svin, får, getter, fjäderfän, fisk och reptiler,

11.andra djur än sådana som anges ovan och produkter av djur, om det finns särskild anledning att misstänka att smittsam sjukdom

19 Senaste lydelse 2000:1067.

PROP. 2003/04:1

förekommer, att djuret eller djurpro- dukten på annat sätt utgör en allvarlig hälsorisk för människor eller djur, att medföljande dokument är ofullständiga eller felaktiga, att erforderliga dokument saknas eller att de villkor som i övrigt gäller för införseln inte är uppfyllda,

13.barnpornografi enligt lagen (1998:1443) om förbud mot införsel och utförsel av barnpornografi,

14.varor som avses i lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor.

12.barnpornografi enligt lagen (1998:1443) om förbud mot införsel och utförsel av barnpornografi,

13.varor som avses i lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor.

4 §20

Den som från ett annat EU-land till Sverige för in en vara skall anmäla varan till Tullverket, om varan omfattas av ett förbud mot införsel eller ett villkor för införsel som inte är uppfyllt eller om varan förs in med stöd av ett tillstånd som föranletts av oriktig uppgift eller underlåtenhet att lämna föreskriven uppgift. Sådan anmälan skall också göras av den som från Sverige till ett annat EU-land för ut en vara som omfattas av ett förbud mot utförsel eller ett villkor för utförsel som inte är uppfyllt eller en vara som förs ut med stöd av ett tillstånd som föranletts av oriktig uppgift eller underlåtenhet att

lämna föreskriven uppgift.
Den som från ett annat EU-land	Den som från ett annat EU-land
till Sverige för in eller från Sverige till	till Sverige för in eller från Sverige till
ett sådant land för ut en vara som	ett sådant land för ut en vara som
avses i 3 § 1, 4, 9, 11 eller 12 skall	avses i 3 § 1, 3, 8, 10 eller 11 skall
dock alltid anmäla varan till Tull-	dock alltid anmäla varan till Tull-
verket.	verket.

Anmälan enligt första stycket skall ske utan dröjsmål vid närmaste bemannade tullplats. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Tullverket får meddela närmare föreskrifter om anmälningsskyldigheten enligt första och andra styckena.

7 §21

För kontroll av att sådana förbud	För kontroll av att sådana förbud
eller villkor som anges i 4 § första	eller villkor som anges i 4 § första
stycket iakttagits samt för kontroll	stycket iakttagits samt för kontroll
av att anmälningsskyldigheten enligt	av att anmälningsskyldigheten enligt
4 § andra stycket eller deklarations-	4 § andra stycket fullgjorts riktigt
skyldigheten enligt lagen (1994:1565)	och fullständigt, får en tulltjänste-
om beskattning av viss privatinförsel	man undersöka

fullgjorts riktigt och fullständigt, får en tulltjänsteman undersöka

1. transportmedel, containrar, lådor och andra utrymmen där varor kan förvaras vid införsel från eller utförsel till ett annat EU-land,

20Senaste lydelse 2000:1232.

21Senaste lydelse 2000:1232.

En tulltjänsteman får undersöka postförsändelser, såsom paket, brev och liknande försändelser, för att kontrollera om sådana förbud eller villkor som anges i 4 § första stycket iakttagits och om anmälnings- skyldigheten enligt 4 § andra stycket fullgjorts riktigt och fullständigt. En sådan försändelse får öppnas, om det finns anledning att anta att den innehåller en vara som avses i 3 § och att denna vara kan tas i beslag enligt lagen (2000:1225) om straff för smuggling samt försändelsen finns hos Tullverket eller på utväx- lingspostkontoret.

PROP. 2003/04:1

2. bagage, såsom resväskor och portföljer, samt handväskor och liknande som medförs av en resande vid inresa från eller utresa till ett annat EU-land, eller av den som kan anmanas att stanna enligt 5 § första stycket 2.

Ytterligare bestämmelser om befogenheter bl.a. avseende kroppsvisitation och kroppsbesiktning finns i lagen (2000:1225) om straff för smuggling.

8 §22

En tulltjänsteman får undersöka postförsändelser, såsom paket, brev och liknande försändelser, för att kontrollera om sådana förbud eller villkor som anges i 4 § första stycket iakttagits och om anmälnings- skyldigheten enligt 4 § andra stycket fullgjorts riktigt och fullständigt. En sådan försändelse får öppnas, om det finns anledning att anta att den innehåller en vara som avses i 3 § och att denna vara kan tas i beslag enligt lagen (2000:1225) om straff för smuggling m.m. samt försändelsen finns hos Tullverket eller på utväx- lingspostkontoret.

17 a §23

Varor som avses i 3 § 1, 3–8, 10,	Varor som avses i 3 § 1–7, 9, 12
13 och 14, och som har omhänder-	och 13, och som har omhändertagits
tagits enligt 17 §, får inte lämnas ut	enligt 17 §, får inte lämnas ut om
om

1.en sådan vara enligt lag eller annan författning inte får föras in i eller ut ur landet, eller

2.ett särskilt föreskrivet villkor för att varan skall få föras in i eller ut ur landet inte är uppfyllt.

Om förutsättningarna i första stycket 2 inte är uppfyllda skall den som för in eller för ut varan, eller varans ägare, ges möjlighet att uppfylla förutsätt- ningarna eller, vid införsel, att återutföra varan.

17 b §24

Ett beslut enligt 17 a § om att en vara inte får lämnas ut skall upphävas, om

1. det inte längre finns grund för ett sådant beslut,
2. ett	beslut om	beslag enligt	2. ett	beslut om	beslag enligt
27 kap. rättegångsbalken eller enligt			27 kap. rättegångsbalken eller enligt
lagen (1960:418) om straff för varu-			lagen (2000:1225) om straff för
smuggling	meddelas	beträffande	smuggling	meddelas	beträffande
varan,			varan,

3.varan förklaras förverkad enligt 17 c §, eller

4.det är oskäligt att inte lämna ut varan.

22Senaste lydelse 2000:1232.

23Senaste lydelse 1999:434.

24Senaste lydelse 1999:434.

PROP. 2003/04:1

Den som gör anspråk på en vara som har varit omhändertagen svarar för att varan hämtas.

17 c §25

Tullverket får besluta att varor	Tullverket får besluta att varor
som avses i 3 § 1, 3–8, 10, 13 och 14,	som avses i 3 § 1–7, 9, 12 och 13, och
och som har omhändertagits enligt	som har omhändertagits enligt 17 §,
17 §, skall förklaras förverkade om	skall förklaras förverkade om ett
ett beslut enligt 17 a § att en sådan	beslut enligt 17 a § att en sådan vara
vara inte får lämnas ut har vunnit	inte får lämnas ut har vunnit laga
laga kraft och ägaren, eller den som	kraft och ägaren, eller den som för in
för in eller för ut varan, inte har	eller för ut varan, inte har uppfyllt
uppfyllt förutsättningarna för in-	förutsättningarna för in- eller ut-
eller utförseln eller, vid införsel,	förseln eller, vid införsel, återutfört
återutfört varan inom en månad från	varan inom en månad från den dag
den dag då beslutet vann laga kraft.	då beslutet vann laga kraft.

Tullverket får även besluta att en vara som avses i första stycket skall förverkas om ett tidigare beslut om omhändertagande har upphävts enligt 17 b § och

1.ägaren inte har gjort anspråk på varan inom tre månader från den dag då beslutet om att varan inte får lämnas ut upphävdes, eller

2.ägaren, om han har gjort sådant anspråk, inte har hämtat varan inom tre månader från den dag då anspråket framställdes.

Om det finns särskilda skäl får Tullverket medge en förlängning av de tidsfrister som anges i första och andra styckena.

18 §26

Tullverket har rätt att göra	Tullverket har rätt att göra
kontrollbesök och revisioner hos	kontrollbesök och revisioner hos
den som för ut sådana varor som	den som för ut sådana varor som
nämns i 3 § 1 och 8. Vad som sägs i	nämns i 3 § 1 och 7. Vad som sägs i
6 kap. 25–38 §§ tullagen (2000:1281)	6 kap. 25–38 §§ tullagen (2000:1281)
om revision m.m. gäller därvid,	om revision m.m. gäller därvid,
liksom bestämmelsen i 10 kap. 4 §	liksom bestämmelsen i 10 kap. 4 §
samma lag om vite.	samma lag om vite.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

25Senaste lydelse 1999:434.

26Senaste lydelse 2000:1301.

PROP. 2003/04:1

3.10Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna

Härigenom föreskrivs att punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
4.27 Bestämmelsen i artikel 31	4. Bestämmelsen i artikel 31 punkt
punkt 3 i avtalet skall också tillämpas	3 i avtalet skall också tillämpas vid
vid 2002–2004 års taxeringar. Vid	2002–2005 års taxeringar. Vid 1999–
1999–2004 års taxeringar skall artikel	2005 års taxeringar skall artikel 26
26 punkt 2 i avtalet inte gälla i fall då	punkt 2 i avtalet inte gälla i fall då
artikel 31 punkt 3 i avtalet tillämpas.	artikel 31 punkt 3 i avtalet tillämpas.

Vad som föreskrivs i första stycket skall, oberoende av bestämmelserna i bilaga 2 till denna lag, också gälla för inkomst som person med hemvist i Sverige uppbär för arbete ombord på danskt skepp i internationell färjetrafik mellan Sverige och Danmark om

–skeppet är registrerat i det danska internationella skeppsregistret (DIS),

–arbetsgivaren har hemvist i Danmark, och

–personen var anställd ombord på ett danskt skepp någon gång under januari månad år 2001.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

27 Senaste lydelse 2002:964.

PROP. 2003/04:1

3.11Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter

dels att 3 kap. 5 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 3 kap. 5 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

5 §28

Om skattskyldighet har inträtt enligt lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller lagen (1994:1563) om tobaksskatt för en enligt 4 § omhändertagen alkohol- eller tobaksvara, skall Tullverket besluta om skatten på varan. Skatt skall tas ut enligt de skattesatser som anges i nämnda lagar.

Saknas tillräckliga uppgifter för att fastställa skatten får denna tas ut med ett belopp som framgår av 1 § lagen (1994:1565) om beskattning av viss privatinförsel.

Beslut enligt första stycket får inte fattas om varorna i fråga omfattas av ett beskattningsbeslut enligt skattebetalningslagen (1997:483) som fattades innan varorna omhändertogs.

Är den skattskyldige inte känd, eller har han inte betalat skatten trots anmaning därom, skall mottagaren ges tillfälle att lösa ut en vara som omhändertagits enligt 4 § genom att betala ett belopp som motsvarar skatten.

5 a §

Saknas tillräckliga uppgifter för att fastställa skatten enligt 5 § första stycket får denna tas ut med

196 kronor/liter för spritdryck,

45 kronor/liter för starkvin,

22 kronor/liter för vin,

8 kronor/liter för starköl,

88 öre/styck för cigaretter,

56 öre/styck för cigariller och cigarrer och

630 kronor/kg för röktobak.

I denna bestämmelse förstås med spritdryck: alkoholdryck med en

alkoholhalt som överstiger 22 volym- procent,

starkvin: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 15 men inte 22 volymprocent,

28 Senaste lydelse 2002:426.

PROP. 2003/04:1

vin: annat vin än starkvin samt annan alkoholdryck med en alkohol- halt som överstiger 3,5 men inte 15 volymprocent och som inte är starköl,

starköl: öl med en alkoholhalt som överstiger 3,5 volymprocent och

cigarill: cigarrer med en högsta vikt av 3 gram per styck.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

PROP. 2003/04:1

3.12Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) dels att 65 kap. 5 § skall ha följande lydelse,

dels att punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (2001:1175) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

65 kap.

5 §29

För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på beskattningsbara förvärvsinkomster

–200 kronor,

–20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en nedre skiktgräns, och

–5 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en övre skiktgräns.

Skiktgränserna bestäms med	Skiktgränserna bestäms	med
utgångspunkt i en nedre skiktgräns	utgångspunkt i en nedre skiktgräns
på 273 800 kronor vid 2003 års	på 291 800 kronor vid 2005	års
taxering och en övre skiktgräns på	taxering och en övre skiktgräns på
414 200 kronor vid 2003 års taxering.	441 300 kronor vid 2005 års taxering.

Vid de därpå följande taxeringarna uppgår skiktgränserna till skiktgränserna för det föregående taxeringsåret multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni andra året före taxeringsåret och prisläget i juni tredje året före taxeringsåret plus två procentenheter. Skiktgränserna fastställs av regeringen före utgången av andra året före taxeringsåret och avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

Övergångsbestämmelser till (2001:1175)

3.30 Bestämmelserna i 61 kap. 19 a § andra och tredje styckena tillämpas till och med 2006 års taxering, dock skall bestämmelserna i andra stycket 2 och tredje stycket även tillämpas vid 2007 års taxering.

3. Bestämmelserna i 61 kap. 19 a § tillämpas till och med 2009 års taxering.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

2.De nya bestämmelserna i 65 kap. 5 § tillämpas första gången vid 2005 års taxering. Äldre föreskrifter gäller dock vid 2005 års taxering i fråga om skattskyldig med inkomst av näringsverksamhet i vilken ingår förvärvskälla som har givit överskott och för vilken beskattningsåret börjat före den 23 september 2003.

29Senaste lydelse 2001:842.

30Senaste lydelse 2002:972.

De författningar som avses i andra stycket är lagen (1960:419) om för- bud i vissa fall mot införsel av spritdrycker, lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen, lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeproduk- ter, lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla använd- ningsområden och av tekniskt bistånd samt tullagen (2000:1281).

PROP. 2003/04:1

3.13Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2000:1225) om straff för smuggling skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §31

Denna lag innehåller bestämmelser om ansvar m.m. för gärningar som rör införsel till eller utförsel från landet av varor. Har det i lag eller annan författning föreskrivits straff för den som bryter mot ett förbud mot eller villkor för att föra in eller ut en vara, gäller i stället bestämmelserna i den författningen om inget annat är föreskrivet.

I 19–22, 26, 27 och 32 §§ finns särskilda bestämmelser om befogenheter för att förhindra, utreda och beivra brott enligt denna lag eller brott, som rör införsel till eller utförsel från landet av varor, enligt någon av de författningar som nämns i tredje stycket. Befogenheterna gäller även vid sådana brott enligt narkotikastrafflagen (1968:64) som avses i 12 § tredje stycket samt vid sådana terroristbrott som avses i 3 § 18 jämförd med 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott. Befogenheten enligt 32 § att väcka åtal eller besluta om förverkande gäller dock inte vid brott enligt narkotikastrafflagen eller lagen om straff för terroristbrott.

De författningar som avses i andra stycket är lagen (1960:419) om för- bud i vissa fall mot införsel av sprit- drycker, lagen (1994:1565) om be- skattning av viss privatinförsel, lagen (1996:701) om Tullverkets befogen- heter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen, lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter, lagen (2000:1064) om kontroll av pro- dukter med dubbla användnings- områden och av tekniskt bistånd samt tullagen (2000:1281).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

31 Senaste lydelse 2003:152.

PROP. 2003/04:1

3.14Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation

Härigenom föreskrivs att 3, 5 och 14 §§ lagen (2000:1380) om skatte- reduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse					Föreslagen lydelse
				3 §32
Skattereduktion		skall	göras	vid	Skattereduktion		skall	göras	vid
debiteringen av slutlig skatt på grund					debiteringen av slutlig skatt på grund
av 2002, 2003 eller 2004 års taxering.					av 2002–2006 års taxeringar.
				5 §33
I underlaget för skattereduktionen					I underlaget för skattereduktionen
ingår utgifter för en anslutning som					ingår utgifter för en anslutning som
tas i	bruk under	perioden		den	tas i	bruk under	perioden		den
1 januari 2001–den		31	december		1 januari 2001–den		31	december
2003 och som är betalda senast vid					2005 och som är betalda senast vid
tidpunkten för ansökan.					tidpunkten för ansökan.
				14 §34
En	ansökan om	skattereduktion			En	ansökan om	skattereduktion
skall ha kommit in till skattemyndig-					skall ha kommit in till skattemyndig-
heten senast den 1 mars 2004. Om					heten senast den 1 mars 2006. Om
en ansökan har kommit in senast den					en ansökan har kommit in senast den
1 mars 2002 eller den 1 mars 2003,					1 mars under taxeringsåret, skall
skall	skattereduktionen		tillgodoräk-		skattereduktionen tillgodoräknas vid
nas vid debitering av slutlig skatt på					debitering av slutlig skatt på grund
grund av taxeringen samma år.					av taxeringen samma år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

32Senaste lydelse 2002:975.

33Senaste lydelse 2002:975.

34Senaste lydelse 2002:975.

Budgetpolitiska mål och statsbudgeten

PROP. 2003/04:1

4 Budgetpolitiska mål och statsbudgeten

I detta kapitel redovisas de av riksdagen beslu- tade budgetpolitiska målen för åren 2003–2004. I kapitlet redovisas även regeringens förslag till utgiftstak för 2005 och 2006 samt förslag om mål för den offentliga sektorns finansiella spa- rande 2004. Därefter redovisas centrala förut- sättningar för budgetberäkningarna, såsom mak- roekonomiska antaganden, förslag till nya beslut samt tidigare fattade beslut med budgetmässiga konsekvenser.

Vidare redogörs översiktligt för statens, kom- munsektorns och ålderspensionssystemets fi- nanser. Beräkningarna för 2005 och 2006 baseras på gällande regler och konsekvensberäkningar av fattade eller aviserade beslut för åren 2003 och 2004. En detaljerad redovisning av statsbudge- tens inkomster och utgifter återfinns i kapitel 5 respektive 6. Beräkningar för de delar av stats- budgeten som varken klassificeras som inkoms- ter eller utgifter (exempelvis myndigheters in- och utlåning i Riksgäldskontoret) redovisas dock i detta kapitel.

4.1Budgetpolitiska mål

Budgetpolitiken är sedan 1997 inriktad på två övergripande och fleråriga mål, dels utgiftstaket för staten, dels den offentliga sektorns finansiella sparande (saldomålet). De budgetpolitiska mål som riksdagen har beslutat ligger fast:

1.De takbegränsade utgifterna skall rymmas inom beslutade utgiftstak för staten.

2.Den offentliga sektorns finansiella sparande skall uppgå till 2 procent av bruttonational-

produkten (BNP) i genomsnitt över en konjunkturcykel.

Riksdagen fastställer tre år i förväg ett utgiftstak för staten vilket sätter en övre gräns för statens utgifter. Regeringen avsåg att i budgetproposi- tionen för 2003 lämna förslag om utgiftstak och saldomål för 2005. Emellertid ledde det parla- mentariska läget efter valet till att beredningsti- den för ställningstagandet avseende den långsik- tiga budgetpolitiken blev för knapp. I stället avi- serade regeringen sin avsikt att i förevarande proposition återkomma med förslag om utgifts- tak för såväl 2005 som 2006. Sådana förslag finns i avsnitt 4.1.1.

Regeringen har sedan 1996 även lämnat för- slag om en beräkning av utgiftstaket för den of- fentliga sektorn för de tre kommande budge- tåren i budgetpropositionen. Nivån på utgifts för den offentliga sektorn är på sikt avgörande för skatteuttaget. Regeringen lämnar förslag om beräkning av utgiftstak för den offentliga sektorn för 2004–2006 i avsnitt 4.1.2.

Regeringen angav i 2003 års ekonomiska vår- proposition att den fortsättningsvis avser att fö- reslå ett preciserat mål för det offentliga sparan- det enbart för det kommande året och inte som tidigare för det tredje kommande budgetåret. I avsnitt 4.1.3 finns förslag om mål för det offentliga sparandet för 2004. Det övergripande överskottsmålet på 2 procent av BNP över en konjunkturcykel ligger fast.

Utgiftstaket för staten omfattar utgifterna på statsbudgeten exklusive statsskuldsräntor (ut- giftsområde 1–25 samt 27), utgifterna för ålders- pensionssystemet vid sidan av statsbudgeten samt en budgeteringsmarginal. De utgifter som utgiftstaket omfattar benämns takbegränsade

PROP. 2003/04:1

utgifter och utgörs av faktiskt förbrukade an- slagsmedel, vilket innebär att även myndigheter- nas utnyttjande av anslagsbehållningar och an- slagskredit ingår. Skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna benämns bud- geteringsmarginal.

Utgiftstaket för staten är ett viktigt budget- politiskt åtagande för riksdagen och regeringen och främjar trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaken kan bland annat bidra till att förhindra att tillfälligt högre inkomster an- vänds för att finansiera varaktigt högre utgifter. Utgiftstaket för staten tydliggör behovet av pri- oriteringar mellan olika verksamheter och före- bygger en utveckling där skatteuttaget måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll. Ge- nom utgiftstaken stärks omvärldens tilltro till den svenska budgetpolitiken.

Utgiftstaket har klarats samtliga år sedan det infördes i samband med förändringarna av bud- getprocessen 1997. I tabell 4.1 redovisas fast- ställda utgiftstak för 1999–2002 och utfallet för de takbegränsade utgifterna.

Tabell 4.1 Utgiftstak för staten

Miljarder kronor

	1999	2000	2001	2002
Utgiftstak för staten	753,0	765,0	791,0	812,0

Takbegränsade utgifter (utfall)	751,5	760,0	786,3	811,6

Riksdagen har beslutat att de offentliga finan- serna skall visa ett samlat överskott på 2 procent av BNP över en konjunkturcykel. Med ett över- skott på 2 procent av BNP ökar normalt den offentliga nettoförmögenheten, vilket förbättrar möjligheterna att möta de resurskrav som väntas följa av den demografiska utvecklingen främst efter 2010.

Tabell 4.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Procent av BNP

	1999	2000	2001	2002
Målet för den offentliga
sektorns finansiella sparande	0,5	2,0	2,5	2,0

Utfall	1,3	3,4	4,6	1,1

Målen för den offentliga sektorns finansiella sparande överträffades med god marginal 1999– 2001. En förklaring till det gynnsamma utfallet dessa år är att den svenska ekonomins potentiella produktionsnivå ökade. En annan förklaring till det höga sparandet är att skatteintäkterna, bl.a.

som en följd av höga reavinster, blev högre än vad som förväntades när målen sattes upp.

Enligt riksdagens beslut fastställdes överskottsmålet till 2,0 procent av BNP för 2002. Även om avvikelsen i ekonomisk tillväxt var måttlig jämfört med antagandena i budget- propositionen för 2002, så gör den allmänna konjunkturutvecklingen att avvikelsen i finansi- ellt sparande bedöms vara förenlig med det av riksdagen beslutade överskottsmålet för 2002.

Erfarenheterna av de övergripande budgetpo- litiska målen är mycket goda. Under perioden 1997–2002 har utrymme skapats för utgifts- reformer och skattesänkningar samtidigt som den offentliga sektorns nettoskuld har kunnat minskas.

Tabell 4.3 Beslutade budgetpolitiska mål 2003–2004

	2003	2004
Utgiftstak för staten, miljarder kronor	822	856

Den offentliga sektorns finansiella
sparande, procent av BNP	2,0	2,0

De utgiftstak för staten och de årsvisa mål för den offentliga sektorns finansiella sparande som riksdagen tidigare har fastställt för 2003–2004 redovisas i tabell 4.3.

Budgeteringsmarginalerna har varit små för åren 1998–2002 och är mycket knappa också för åren 2003 och 2004. Prognosen över budgete- ringsmarginalerna är osäker och bygger på att utgiftsutvecklingen inom ohälsoområdet bryts. Bland annat till följd av utgiftsutvecklingen inom ohälsoområdet lade regeringen i den ekonomiska vårpropositionen fram ett besparingsprogram för 2003–2004. Under första halvåret i år har en viss nedgång av antalet sjukdagar kunnat iakttas. I föreliggande proposition antas att antalet sjukpenningdagar sammantaget minskar med 15 procent mellan 2002 och 2004.

Mot bakgrund av den stora osäkerhet som fortsatt råder om såväl utvecklingen inom ohäl- soområdet som konjunkturläget kommer re- geringen att följa utgiftsutvecklingen under åren 2003 och 2004 mycket noga. Finns det risk för att ett beslutat tak för statens utgifter kommer att överskridas, kommer regeringen att vidta så- dana åtgärder som den har befogenhet till eller föreslå riksdagen nödvändiga åtgärder. Utgifts- taken skall klaras.

Tabell 4.4 Den offentliga sektorns finansiella sparande samt budgeteringsmarginal

	2003	2004
Den offentliga sektorns finansiella
sparande, procent av BNP1	0,2	0,4
Budgeteringsmarginal,
miljarder kronor	0,1	0,2

1 Den offentliga sektorns finansiella sparande med fullt periodiserade skatter beräknas till 0,4 procent av BNP 2003 och till 0,6 procent av BNP 2004.

Den offentliga sektorns finansiella sparande be- räknas bli lägre än 2 procent under åren 2003 och 2004. Överskottet i de offentliga finanserna har därmed försämrats jämfört med beräkningen i 2003 års ekonomiska vårproposition. I denna be- räkning har hänsyn tagits till de förslag till beslut om utgifter och inkomster som föreslås i denna proposition och till aviserade reformer och besparingar.

Det lägre finansiella sparandet beror främst på att sysselsättningen och därmed löneskatterna utvecklats svagare än förväntat. Jämfört med den ekonomiska vårpropositionen har den ackumulerade tillväxten 2003–2004 reviderats ned med 0,4 procentenheter. BNP ligger därmed kvar på en nivå som understiger ekonomins potentiella produktionsnivå. Med beaktande av detta och av periodiseringen av skatte- inkomsterna, bedöms det underliggande strukturella överskottet uppgå till 1,2 procent av BNP i år och till 1,3 procent nästa år.

Det övergripande överskottsmålet på 2 pro- cent av BNP över en konjunkturcykel ligger fast och det strukturella överskottet beräknas åter nå 2 procent av BNP 2006. Sammantaget bedöms de beräknade överskotten t.o.m. 2006 ligga i linje med det av riksdagen beslutade övergripande överskottsmålet.

4.1.1Utgiftstak för staten

Regeringens förslag: För 2005 och 2006 fastställs utgiftstaket för staten inklusive ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten till 894 respektive 931 miljarder kronor.

Skälen för regeringens förslag: I 2003 års eko- nomiska vårproposition presenterade regeringen en beräkningsteknisk bedömning av utgiftstaken för 2005 och 2006. Beräkningen baserades på att utgiftstaken skulle vara oförändrade som andel

PROP. 2003/04:1

av BNP vid en trendmässig tillväxt, vilket inne- bar utgiftstak på ca 890 miljarder kronor för 2005 och ca 927 miljarder kronor för 2006.

Beräkningar av den offentliga sektorns utgif- ter visar att den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning kommer att leda till en växande utgiftskvot efter 2010. Utgifterna i för- hållande till BNP bör därför hållas på en lång- siktigt hållbar nivå under innevarande decen- nium. Detta bör avspeglas när nivån för de statliga utgiftstaken bestäms.

Hur stort skatteuttag och offentliga utgifter som ekonomin kan bära är bl.a. avhängigt eko- nomins potentiella produktionsförmåga. Mot denna bakgrund är det rimligt att utgiftstaket fastställs utifrån en bedömning av den potenti- ella nivån på BNP. Regeringen föreslår att ut- giftstaken för 2005 och 2006 fastställs till 894 re- spektive 931 miljarder kronor, dvs. 4 miljarder kronor högre per år än den beräkningstekniska bedömning av utgiftstaken som presenterades i vårproposition.

I förevarande proposition aviseras en föränd- ring av redovisningen av stödet till kommun- sektorn fr.o.m. 2005. Den tillfälliga förstärk- ningen av kommunernas och landstingens ekonomi i from av bl.a. sysselsättningsstöd görs permanent och överförs från statsbudgetens inkomstsida till statsbudgetens utgiftssida (se avsnitt 4.3 och 6.3). Skillnaden mellan den beräkningstekniska bedömningen av utgifts- taken för 2005 och 2006 som presenterades i vårpropositionen och de nu föreslagna ut- giftstaken för dessa år kan likställas med en tek- nisk justering av utgiftstaket. Överföringen av det nämnda stödet från statsbudgetens inkomstsida till statsbudgetens utgiftssida är en redovisningsmässig förändring som i sig inte påverkar den offentliga sektorns finansiella sparande samtidigt som den innebär att de tak- begränsade utgifterna ökar. Redovisnings- förändringen motiverar därför en högre nivå på utgiftstaket jämfört med den beräkningstekniska bedömning som presenterades i vår- propositionen.

De föreslagna nivåerna på utgiftstaken för 2005 och 2006 innebär att utgiftstaken uppgår till en i princip oförändrad andel av den potenti- ella BNP-nivån under perioden 2002–2006, efter det att hänsyn tagits till tidigare tekniska juste- ringar av utgiftstaket samt den aviserade föränd- ringen av redovisningsprincipen för stödet till kommunerna. Regeringens förslag till utgiftstak

PROP. 2003/04:1

för 2005 och 2006 innebär att utgiftstaket ökar med 38 miljarder kronor mellan 2004 och 2005 (varav ca 4 miljarder kronor beror på den ovan nämnda redovisningsförändringen) och med 37 miljarder kronor mellan 2005 och 2006.

Under perioden 2002–2006 bedöms det finnas outnyttjade resurser i svensk ekonomi. Det s.k. BNP-gapet, dvs. skillnaden mellan den faktiska och den potentiella produktionsnivån, beräknas vara negativt under hela perioden. Tillväxtprog- noserna för 2005 och 2006 baseras på antagandet att BNP-gapet gradvis minskar och att det sluts 2007.

Beräkningarna av de takbegränsade utgifterna 2005 och 2006 utgår från ett beräkningstekniskt antagande om att politiken och regelsystemen i princip är oförändrade efter 2004. Med beak- tande av dessa s.k. konsekvensberäkningar och förslagen i denna proposition uppgår budgete- ringsmarginalen till ca 14 miljarder kronor 2005 och till ca 28 miljarder kronor 2006.

Tabell 4.5 Utgiftstak för staten 2002–2006

Miljarder kronor

	2002	2003	2004	2005	2006
Utgiftstak för staten	812	822	856	894	931
Procent av BNP	34,7	33,9	33,9	33,9	33,8
Årlig förändring	21	10	34	38	37

Utgiftstak för staten
korrigerat för
tekniska justeringar1	797	827	860	894	931
Procent av BNP	34,1	34,1	34,1	33,9	33,8
Procent av potentiell
BNP	33,9	33,7	33,8	33,7	33,7
Årlig förändring	27	30	33	34	37

1 För att skapa jämförbarhet över tiden har utgiftstaket för 2002–2004 korrigerats för tekniska förändringar som föranlett justeringar av utgiftstaket samt för den aviserade redovisningsförändringen av stödet till kommunerna.

4.1.2Beräkning av den offentliga sektorns utgifter

Regeringens förslag: Utgiftstaket för den offentliga sektorn beräknas till 1 280 miljarder kronor 2004, 1 327 miljarder kronor 2005 och 1 389 miljarder kronor 2006.

Skälen för regeringens förslag: I tabell 4.6 redovisas beräkningen av utgiftstaket för den offentliga sektorn. Principen om kommunalt självstyre innebär att kommuner och landsting själva fattar beslut om sina utgifter. Riksdagen

fastställer därför inte ett utgiftstak för den offentliga sektorn utan godkänner endast en beräkning. Nivån på utgiftstaket för den offent- liga sektorn är på sikt avgörande för skatte- uttaget.

Utgiftstaket för den offentliga sektorn utgörs av utgiftstaket för staten samt beräknade utgifter i kommunsektorn. Räntor på statsskulden ingår därmed inte i beräkningen. Eliminering görs även för interna transaktioner mellan staten och kommunsektorn och mellan staten och ålders- pensionssystemet. Den största delen av de in- terna transaktionerna utgörs av det generella statsbidraget och de riktade statsbidragen till kommunsektorn samt statliga ålderspensions- avgifter.

Riksdagen godkände senast en beräkning av utgiftstaket för den offentliga sektorn efter för- slag i budgetproposition för 2003. Därefter har utgiftstaket för staten 2003 och 2004 justerats upp med 4 miljarder kronor per år till följd av utökad skatteväxling och högre omslutning i det kommunala utjämningssystemet. Justeringen av utgiftstaket för staten förklaras av att dessa för- ändringar inte påverkar utgifterna för den of- fentliga sektorn. Justeringen påverkar således inte utgiftstaket för den offentliga sektorn efter- som justeringen av utgiftstaket för staten mot- svaras av lika stora interna transaktioner inom den offentliga sektorn.

Beräkningen av den offentliga sektorns utgif- ter har reviderats upp med mellan 11 och 13 miljarder kronor per år för 2002–2004 jämfört med bedömningen i budgetpropositionen för 2003, främst till följd av högre kommunal kon- sumtion. Ökningen av de interna transaktio- nerna mellan 2004 och 2005 förklaras bl.a. av den ovan nämnda aviserade redovisningsföränd- ringen av stödet till kommunerna (se även av- snitt 4.3 och 6.3). Som andel av BNP beräknas utgiftstaken för den offentliga sektorn vara relativt konstanta under perioden 2002–2006.

Tabell 4.6 Utgiftstak för offentlig sektor 2002–2006

Miljarder kronor

	2002	2003	2004	2005	2006
Utgiftstak för staten	812	822	856	894	931

Kommunsektorn	553	577	597	620	644

Interna transaktioner	-188	-168	-174	-186	-185

Utgiftstak för
offentlig sektor	1177	1231	1280	1327	1389

Procent av BNP	50,3	50,7	50,7	50,3	50,4

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summeringen.

4.1.3Överskott i offentliga sektorns finanser

Regeringens förslag: Målet för det finansiella spa- randet i den offentliga sektorn 2004 fastställs till minst 0,5 procent av bruttonationalprodukten.

Skälen för regeringens förslag: Finanspoliti- kens främsta uppgift är att upprätthålla ett stabilt överskott i de offentliga finanserna på medellång sikt. Därigenom skapas buffertar för att möta de framtida demografiska påfrestningarna på de offentliga välfärdssystemen. Dessutom ger över- skotten en marginal till underskottsgränsen på 3 procent av BNP i EU:s stabilitets- och tillväxt- pakt.

Sedan år 2000 är finanspolitiken inriktad mot ett överskottsmål på 2 procent av BNP över en konjunkturcykel. Målet innebär att statsskulden kan minska som andel av BNP samtidigt som tillgångar byggs upp i form av fonder inom det allmänna pensionssystemet.

På kort sikt påverkas de offentliga finanserna av konjunkturläget. I en nedåtgående konjunk- tur minskar överskottet. Skattebaserna och där- med de offentliga inkomsterna utvecklas svagt. De offentliga utgifterna blir högre genom ökade kostnader för arbetslösheten. En försvagning av de offentliga finanserna innebär emellertid sam- tidigt att lågkonjunkturens negativa effekter på hushållens inkomster dämpas. Efterfrågan på va- ror och tjänster kan hållas uppe. Det omvända gäller i en högkonjunktur. Det finns således automatiskt verkande faktorer i den offentliga ekonomin som bidrar till att dämpa konjunktur- svängningarna och stabilisera den ekonomiska utvecklingen.

Att upprätthålla ett överskott på 2 procent av BNP varje år, oberoende av konjunkturläget, skulle riskera att förstärka konjunktursväng- ningarna. Ett sådant mål skulle framtvinga åt- stramningar i en lågkonjunktur när överskottet är litet. I en högkonjunktur, när överskottet överstiger målet, skulle ofinansierade reformer öka risken för överhettning. Överskottets nivå för enskilda år bör därför anpassas till konjunk- turläget. Genom att justera överskottet för konjunkturläget kan ett underliggande, struktu- rellt, överskott beräknas. Det strukturella över- skottet utgör en indikator på läget i förhållande till det övergripande överskottsmålet. Det

PROP. 2003/04:1

strukturella överskottet bör normalt ligga nära 2 procent av BNP, men kan avvika från 2 procent t.ex. om finanspolitiska stimulanser sätts in i en lågkonjunktur som stöd för penningpolitiken.

I 2003 års ekonomiska vårproposition angav regeringen att ett preciserat mål för överskottet fortsättningsvis kommer att föreslås endast för nästkommande budgetår och inte som tidigare på tre års sikt. Skälet är att konjunkturutveck- lingen är svårbedömd i ett längre tidsperspektiv. Regeringen anförde också att målet för budget- året skall bestämmas med hänsyn till såväl kon- junkturläget som läget i förhållande till det över- gripande överskottsmålet. Vid uppföljningen av målet under löpande budgetår skall eventuella revideringar av konjunkturprognosen beaktas för att undvika att finanspolitiken förstärker konjunktursvängningarna.

Statistiska centralbyrån har beslutat att fort- sättningsvis redovisa det finansiella sparandet med fullt ut periodiserade skatter. Det innebär att skatter och avgifter hänförs till det år skatt- skyldigheten uppkommer. Därmed underlättas tolkningen av skatternas samband med ekono- mins reala utveckling. Överskottsmålet för 2004 anges därför i periodiserade termer för att un- derlätta uppföljningen.

År 2003 förutses det periodiserade överskot- tet i de offentliga finanserna uppgå till 0,4 procent av BNP. Produktionsgapet bedöms emellertid vara relativt stort och justeringen för konjunkturläget uppskattas till ca 20 miljarder kronor. Det strukturella överskottet beräknas därmed uppgå till 1,2 procent av BNP.

I samband med 2001 års ekonomiska vårpro- position fastställde riksdagen målet för den of- fentliga sektorns finansiella sparande 2004 till 2,0 procent av BNP. I propositionen angavs även att målet skulle omprövas mot bakgrund av den framtida konjunktursituationen.

Tillväxten i ekonomin har varit väsentligt sva- gare än vad som förutsågs när målet för det fi- nansiella sparandet 2004 fastställdes. Jämfört med bedömningen i 2003 års ekonomiska vår- proposition förutses den ekonomiska återhämt- ningen dessutom bli något förskjuten framåt i tiden. Resursutnyttjandet i ekonomin, mätt med produktionsgapet, förbättras inte nämnvärt mellan 2003 och 2004. Åtstramningar för att för- stärka det strukturella överskottet skulle riskera att inverka negativt på den väntade ekonomiska återhämtningen. Finanspolitiken inriktas därför

PROP. 2003/04:1

mot ett i stort sett oförändrat strukturellt över- skott mellan 2003 och 2004.

Inriktningen av finanspolitiken innebär att det periodiserade överskottet beräknas uppgå till 0,6 procent av BNP 2004. För att säkerställa det övergripande målet skall överskottet inte tillåtas understiga 0,5 procent av BNP. Därmed lämnas en viss marginal för osäkerhet i prognoserna. Vid en snabbare återhämtning av konjunkturen än vad som nu förutses, kommer överskottet att bli högre. Regeringen återkommer med en ny be- dömning av överskottsmålet för 2004 i 2004 års ekonomiska vårproposition.

För 2005 och 2006 redovisas i bilaga 2 Svensk ekonomi en kalkyl som innebär att produktions- gapet successivt minskar. Framskrivningen av de statliga finanserna bygger på beslutade och avise- rade åtgärder (se avsnitt 4.3). Kalkylen innebär

att det periodiserade överskottet i de samlade offentliga finanserna förstärks till 1,9 procent av BNP, dvs. en förbättring med 1,5 procent- enheter mellan 2003 och 2006. Därav förklaras drygt hälften av ett ökat strukturellt sparande, medan resterande del beror av det förbättrade konjunkturläget. Det övergripande överskotts- målet på 2 procent av BNP över en konjunktur- cykel ligger fast. En gradvis åtstramning av finanspolitiken medför att det strukturella överskottet når 2 procent av BNP 2006. Målet om ett överskott på 2 procent av BNP började gälla 2000. Under perioden 2000–2006 uppgår det genomsnittliga periodiserade överskottet till 1,7 procent av BNP. Sammantaget bedöms de beräknade överskotten t.o.m. 2006 ligga i linje med det av riksdagen beslutade övergripande överskottsmålet.

Tabell 4.7 Finansiellt sparande i offentlig sektor

Miljarder kronor

	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Sparande enligt nationalräkenskapernas
nuvarande redovisning	76	103	25	4	11	31	44

procent av BNP	3,4	4,6	1,1	0,2	0,4	1,2	1,6

Justering för skatteperiodisering	32	-46	-21	6	3	6	7

Sparande med periodiserad redovisning	108	57	4	10	15	37	51

procent av BNP	4,9	2,5	0,2	0,4	0,6	1,4	1,9

Justering för engångseffekter	-10	0	0	0	0	0	0

Justering för konjunkturläge	-8	7	10	19	18	11	5

Strukturellt sparande	90	64	14	29	33	49	56

procent av BNP	4,1	2,8	0,6	1,2	1,3	1,8	2,0

Produktionsgap, procent av BNP	0,5	-0,4	-0,6	-1,1	-1,0	-0,6	-0,2

100

4.2Makroekonomiska förutsättningar

De offentliga finanserna påverkas i hög grad av hur ekonomin utvecklas i Sverige och i omvärl- den. En högre BNP leder normalt till ökade skatteinkomster, eftersom viktiga skattebaser som löner och hushållens konsumtionsutgifter, är relaterade till BNP. De totala reala utgifterna reduceras vanligen av en högre BNP-tillväxt, eftersom exempelvis utgifterna för arbetslös- hetsersättningen minskar vid högre aktivitet i ekonomin.

Om BNP-nivån däremot blir lägre minskar normalt skatteinkomsterna samtidigt som transfereringsutgifterna tenderar att öka. En tumregel är att 1 procent högre BNP medför att den offentliga sektorns finansiella sparande ökar med ca 17 miljarder kronor eller med ca 0,7 pro- cent av BNP. Det motsatta gäller vid en motsva- rande minskning av BNP. Känsligheten varierar dock mellan åren beroende på hur olika BNP- komponenter utvecklas i förhållande till var- andra.

De statliga utgifterna är känsliga för föränd- ringar av arbetslöshet och priser. En höjning av den öppna arbetslösheten med en tiondels pro- centenhet ökar utgifterna för arbetslöshets- försäkringen med ca 0,5 miljarder kronor. Ut- gifterna för transfereringar och förvaltningsän- damål är också känsliga för förändrade priser och löner. En ökning av pris- och lönenivån med en procent medför att utgifterna under utgiftstaket ökar med drygt 5 miljarder kronor. Den fulla effekten av förändrade priser och löner inträffar med två års eftersläpning.

I tabell 4.8 redovisas de centrala makroeko- nomiska förutsättningarna för budgetberäkning- arna. De makroekonomiska prognoserna finns i sin helhet återgivna i bilaga 2 Svensk ekonomi.

År 2002 uppgick BNP-tillväxten till 1,9 pro- cent. År 2003 väntas BNP-tillväxten minska till 1,4 procent, vilket är samma tillväxt som pro- gnostiserades i 2003 års ekonomiska vårproposi- tion.

År 2004 förväntas BNP-tillväxten bli 2,0 pro- cent, vilket är lägre än prognosen i vår- propositionen. Den främsta orsaken till nedrevideringen är att utsikterna för svensk export försämrats till följd av en mer utdragen internationell lågkonjunktur.

I ett medelfristigt perspektiv, dvs. för åren 2005 och 2006, är det svårt att förutsäga kon- junktursvängningar.

PROP. 2003/04:1

Tabell 4.8 Makroekonomiska förutsättningar

Prognoser från 2003 års ekonomiska vårproposition anges inom paren- tes

	2002	2003	2004	2005	2006
BNP1	1,9	1,4	2,0	2,6	2,5
	(1,9)	(1,4)	(2,4)	(2,6)	(2,5)

BNP	2340	2427	2521	2638	2756
mdkr2	(2340)	(2426)	(2532)	(2652)	(2773)
BNI enligt ENS95	2319	2412	2506	2627	2748
mdkr2	(2319)	(2416)	(2519)	(2640)	(2764)
Inflation enligt	2,4	2,0	1,3	2,3	2,1
KPI3, 4	(2,4)	(2,4)	(1,8)	(2,4)	(2,1)
Prisbasbelopp	37,9	38,6	39,3	39,7	40,6
tkr	(37,9)	(38,6)	(39,6)	(40,3)	(41,2)

Inkomstindex5	106,2	111,8	116,0	118,4	123,6
	(106,2)	(111,8)	(115,9)	(119,1)	(124,1)

Hushållens konsum-	1,3	1,9	2,1	2,0	2,0
tionsutgifter1	(1,3)	(1,9)	(2,2)	(2,3)	(2,4)
Öppen arbetslöshet6	4,0	4,7	4,7	4,3	4,0
	(4,0)	(4,5)	(4,3)	(4,0)	(3,8)

Arbetsmarknads-	2,6	2,2	2,2	1,9	1,7
politiska program6	(2,6)	(2,2)	(2,0)	(1,7)	(1,7)
Arbetade timmar i	-0,9	-0,6	0,0	0,7	0,6
lönesumman4, 7	(-0,9)	(-0,4)	(0,5)	(0,7)	(0,6)
Timlön4	4,1	3,5	3,5	3,5	3,5
	(4,0)	(3,5)	(3,5)	(3,5)	(3,5)

Utbetald löne-	3,9	2,4	3,6	4,2	4,1
summa4	(3,9)	(3,2)	(4,1)	(4,4)	(4,3)
Ränta stats-	5,0	4,2	4,8	5,2	5,3
obligation 5 år3	(5,0)	(4,4)	(4,9)	(5,3)	(5,3)
Ränta statsskulds-	4,1	3,3	3,7	4,6	4,9
växel 6 månader3	(4,1)	(3,5)	(4,0)	(4,8)	(4,9)

1Årlig procentuell volymförändring.

2Löpande priser.

3Årsgenomsnitt.

4Årlig procentuell förändring.

5Inkomstindexet visar den genomsnittliga reala förändringen av pensionsgrun- dande inkomster och inkomster över intjänandetaket för de tre senaste åren mul- tiplicerat med förändringen i KPI för det senaste året. Inkomstindex 1999=100.

6Procent av arbetskraften.

7Arbetade timmar i lönesumman skiljer sig definitionsmässigt från totalt arbe- tade timmar, bl.a. till följd av att egenföretagare inte ingår i lönesumman.

Beräkningarna är i stället uppbyggda kring ett antagande om att det i utgångsläget finns outnyttjade resurser, som kan tas i anspråk utan att det uppstår inflationsdrivande flaskhalsar. Den faktiska produktionen understiger den potentiella såväl i år som 2004. År 2007 antas de outnyttjade resurserna ha tagits i anspråk. Tillväxttakten 2005 och 2006 överstiger därmed den potentiella tillväxten på ca 2 procent.

Inflationen är i år lägre än vad som bedömdes i vårpropositionen. Det beror främst på sjun- kande oljepriser, på en dämpad prisutveckling även för andra varor och tjänster samt på lägre räntor. Lägre energipriser beräknas leda till låg inflation i början av 2004. Därefter väntas infla- tionen öka gradvis i takt med stigande tillväxt

101

PROP. 2003/04:1

och resursutnyttjande. Åren 2005 och 2006 be- döms inflationen ligga i linje med Riksbankens mål om att ökningen av konsumentprisindex skall begränsas till 2 procent med en tolerans på 1 procentenhet uppåt eller nedåt. Sammantaget innebär detta att inflationsprognosen revideras ned något för 2004 jämfört med bedömningen i vårpropositionen. Den lägre inflationen leder även till en lägre nivå på prisbasbeloppet jämfört med beräkningen i vårpropositionen.

Inkomstindex har justerats ned för 2005 och 2006, huvudsakligen till följd av lägre prisutveck- ling än vad som prognostiserades i vår- propositionen.

Den öppna arbetslösheten beräknas nästa år ligga kvar på 4,7 procent av arbetskraften, vilket är 0,4 procentenheter högre än bedömningen i vårpropositionen. Därefter väntas arbetslösheten minska för att 2006 uppgå till 4,0 procent.

Räntenivån har reviderats ned jämfört med bedömningen i 2003 års ekonomiska vårpropo- sition.

Prognosarbetet slutfördes i början av septem- ber, dvs. innan resultatet av folkomröstningen om införande av euron var känt. Som brukligt är baseras prognosen på gällande regler och på av regeringen aviserade förslag till riksdagen, inklu- sive förslagen i denna proposition.

4.3Politiska förutsättningar

Den svaga internationella konjunkturen och de alltjämt höga kostnaderna leder till ett ansträngt statsfinansiellt läge. Inriktningen i budget- propositionen för 2004 är att fullfölja de åtgärdsförslag för 2003 och 2004 som presenterades i 2003 års ekonomiska vår- proposition så att de budgetpolitiska målen kan nås. Åtgärdsförslagen syftar i första hand till att bryta utgiftsutvecklingen inom ohälsoområdet.

Enligt regeringens bedömning krävs inga ytterligare besparingar för att klara utgiftstaken för 2003 och 2004 och säkerställa överskotts- målet 2004. Regeringen följer dock löpande utgiftsutvecklingen och kommer att vidta ytterligare åtgärder om de budgetpolitiska målen skulle hotas.

De senaste åren har en rad reformer för ökad tillväxt och rättvisa beslutats eller föreslagits för 2004. Dessa skall genomföras. I detta avsnitt redovisas de tillkommande satsningar och

besparingar som föreslås i denna proposition och som påverkar utgifterna för åren 2004–2006. Därutöver redovisas översiktligt de satsningar samt förslag till finansiering som tidigare beslutats eller aviserats och som ligger fast (se tabell 4.10).

I tabell 4.9 redovisas såväl budgeteffekterna för de offentliga finanserna som effekterna på de takbegränsade utgifterna av nu föreslagna eller aviserade utgifts- och inkomstförändringar med ikraftträdande 2004. I tabellen redovisas även budgeteffekterna för åren 2005 och 2006 av de nu föreslagna eller aviserade förändringarna. Dessa budgeteffekter har beaktats i den konsekvensberäkning av utgifterna per utgifts- område fram till 2006 som redovisas i avsnitt 6.2. Konsekvensberäkningen utgår från ett beräk- ningstekniskt antagande om att politiken och regelsystemen i princip är oförändrade efter 2004. Undantag görs för den vårdsatsning som följer av försvarsomställningen och som beräkningstekniskt antas kvarstå efter 2004. Även satsningen på personalförstärkningar i skolan antas fortgå i enlighet med vad regeringen tidigare aviserat. Den temporära resurs- förstärkningen till kommuner och landsting permanentas och finns också med i beräkningarna efter 2004.

Den beräkningsteknik som används innebär att i princip inga ytterligare satsningar med ikraftträdande efter 2004 har beaktats i kalkylerna. Detta gäller bl.a. de satsningar som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljö- partiet har träffat överenskommelse om i programmet Hundratjugoen punkter för ett tryggare, rättvisare och grönare Sverige. Eventuellt tillkommande finansiering av dessa eller andra satsningar har inte heller beaktats i kalkylerna.

De senaste åren har kostnaderna för sjukskriv- ning och sjukersättning ökat kraftigt. Utgifterna inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp förväntas öka med ca 32 miljarder kronor mellan 1999 och 2003. Mot bakgrund av bl.a. kostnadsutvecklingen inom detta utgiftsområde gjorde regeringen i 2003 års ekonomiska vårproposition bedömningen att det fanns en risk för att utgiftstaken 2003 och 2004 skulle kunna överskridas. I vårpropositionen förutsattes att utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet skulle brytas och att antalet sjukpenningdagar (netto) 2004 skulle minska med 18 procent jämfört med 2002. Det finns

102

tecken på ett trendbrott. Under perioden januari 2003–juli 2003 minskade antalet sjuk- penningdagar med 2,5 procent jämfört med motsvarande period ett år tidigare. Nedgången är dock än så länge inte tillräcklig för att prognosen i vårpropositionen skall uppfyllas. På förslag av regeringen har riksdagen tidigare beslutat ett antal åtgärder som skall bryta utvecklingen inom ohälsoområdet, bl.a. skall precisionen vid sjukskrivning ökas genom att deltids- sjukskrivning stimuleras, vidare skall rehabi- literingsutredning från arbetsgivare göras obligatorisk. Förslagen väntas få full effekt med viss fördröjning.

Med beaktande av den redan observerade nedgången av antalet sjukpenningdagar och de redan beslutade åtgärderna bedömer regeringen att antalet sjukpenningdagar 2004 minskar med ca 15 procent jämfört med 2002, vilket är något lägre än den minskning av antalet sjukdagar t.o.m. 2004 som antogs i 2003 års ekonomiska vårproposition.

Regeringens förslag i förevarande proposition innebär nästa år mer resurser till ett antal områden på budgetens utgiftssida. Samtidigt föreslås också finansiering inom några områden. Samtliga åtgärder ingår i den inkomstberäkning och i den bedömning av utgifter per utgiftsområde för 2004–2006 som redovisas i kapitel 5 respektive 6.

Nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar

En fullständig redovisning av nu föreslagna och anvisade utgifts- och inkomstförändringar återfinns i tabell 4.9. I det följande redovisas ett urval av vissa förändringar med budgetmässigt större konsekvenser.

Inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning föreslås en minskning av anslagen i förhållande till beräkningen i 2003 års ekonomiska vårproposition med 500 miljoner kronor per år. Detta är en följd av Riksgäldskontorets förnyade bedömning av risken i Venantius utestående garantistock.

Inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet föreslås anslaget för polisorganisationen ökas med 225 miljoner kronor 2004. Vidare förstärks kriminalvården med ytterligare 150 miljoner kronor för att bl.a. kunna möta volymökningar inom häkten och anstalter, domstolsväsendet tillförs 50 miljoner kronor och anslaget för rättshjälp föreslås ökas med 100 miljoner kronor för att möta de ökade utgifterna för offentliga

PROP. 2003/04:1

försvarare, offentliga biträden och målsägandebiträden.

Vidare föreslås utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar tillföras ytterligare 47 miljoner kronor 2004 bl.a. för förstärkt skydd mot diskriminering och rasism. Av detta härrör 40 miljoner kronor från en satsning om totalt 120 miljoner kronor på skyddat boende för ungdomar.

Inom utgiftsområde 9 Hälso- och sjukvård föreslås anslaget för bilstöd ökas med 32 miljoner kronor per år fr.o.m. 2004. Finansiering sker genom regeländring i bostadsbidraget (förändrat förlåtandeintervall). Inom utgifts- området föreslås även att 35 miljoner kronor tillförs ett nytt anslag för att engångsvis ersätta de talidomidskadade i neurosedynkatastrofen. Vidare tillförs också utgiftsområdet 75 miljoner kronor för alkoholpolitiska insatser och 17 miljoner kronor för kvinno- och mansjourer.

Inom utgiftsområde 14 Arbetsliv föreslås Arbetsmiljöverkets anslag ökas med 29 miljoner kronor fr.o.m. 2004 för en höjning av ambitionerna på tillsynsområdet samt med 30 miljoner kronor för att komplettera arbets- marknadens parters arbete med regionala skyddsombud. Sammantaget skall insatserna bidra till ett förbättrat förebyggande arbets- miljöarbete.

Inom utgiftsområde 15 Studiestöd föreslår regeringen att korttidsstudiestöden (inklusive administration) förstärks med 25 miljoner kronor fr.o.m. 2004. Med anledning av den föreslagna minskningen av antalet grundut- bildningsplatser (utgiftsområde 16) föreslås också studiemedelsanslaget minska med 55 miljoner kronor fr.o.m. nästa år.

Inom utgiftsområde 16 Utbildning och uni- versitetsforskning föreslår regeringen i denna proposition att en tillfällig valideringsdelegation tillsätts för perioden 2004–2007. Validerings- delegationen finansieras genom att statligt stöd för utbildning av vuxna minskas med 60 miljoner kronor 2004. För ökad grundforskning föreslås Vetenskapsrådet tillföras 25 miljoner kronor. Dessutom föreslås 40 miljoner tillföras de nya regionala etikprövningsnämnderna. Inom utgiftsområdet minskas samtidigt vissa grund- utbildningsanslag med sammanlagt 120 miljoner kronor från och med 2004.

För utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, föreslås en ökad satsning på marin miljöforskning med 10 miljoner kronor.

103

PROP. 2003/04:1

Med anledning av beslutad energipolitisk proposition (prop. 2001/02:143, bet. 2001/02: NU17, rskr. 2001/02:317), föreslås 355 miljoner kronor till åtgärder inom utgiftsområde 21 Energi för 2004.

Regeringen har i propositionen Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem (prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr. 2001/02:126), betonat vikten av ett hållbart transportsystem. Riksdagen har med anledning av detta beslutat om en planeringsram för perioden 2004–2015 uppgående till 364 miljarder kronor. I samband med infrastruktur- propositionen föreslogs att anslagen för väg- och järnvägsinvesteringar skulle tillföras totalt 2,8 miljarder kronor från och med 2004.

I 2003 års ekonomiska vårproposition föreslog regeringen ett antal besparingar mot bakgrund av det ansträngda ekonomiska läget. En av dessa var att minska anslagen för infrastrukturinvesteringar med 1 miljard kronor 2004. För att lindra effekterna av besparingen föreslås i denna proposition att Vägverket skall få möjlighet att skjuta upp amorteringar på redan ingångna lån om 666 miljoner kronor från 2004 till 2005.

Inom transportområdet finns det särskilda krav på framförhållning i planeringen. Banverket har i samband med de planer som inkommit till regeringen indikerat behov av anslagsökning 2005–2006 för att klara utpekade, pågående och långt gångna projekt. Utgångspunkten är att området ges särskilt hög prioritet och att de av Banverket prioriterade projekten kan genom- föras enligt ursprunglig tidplan.

Regeringen föreslår att 28 miljoner kronor fördelas på en rad olika forsknings- och utvecklingsprojekt kring ekologisk produktion. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällbyggande (Formas), Statens veterinär- medicinska anstalt, Livsmedelsverket och Statens jordbruksverk tillförs medel i denna satsning. Sammantaget föreslås utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk tillföras 69 miljoner 2004.

Inom utgiftsområde 24 Näringsliv föreslås att Verket för innovationssystem tillförs 100 miljoner kronor från 2004. Medlen skall användas för tillämpad industriforskning inom IT/telekomområdet.

Den enskilt största satsningen i budgetpropo- sitionen för 2004 återfinns under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner där anslags- nivån föreslås ökas med 4,7 miljarder kronor

från och med 2005 som ett medel att stärka den kommunala sektorns ekonomi.

De föreslagna åtgärderna inkl. finansiering, ger sammanlagt relativt små effekter på de takbegränsade utgifterna för 2004 jämfört med beräkningen i 2003 års ekonomiska vårproposition. Däremot beräknas utgifterna öka med drygt 5 miljarder kronor per år 2005– 2006 till följd av nu föreslagna och aviserande åtgärder i förhållande till tidigare beräkningar.

Förändrade skatteregler

I budgetpropositionen för 2001 presenterade regeringen en strategi för ökad miljörelatering av skattesystemet genom s.k. grön skatteväxling. Under de tre senaste åren har en skatteväxling om drygt 8 miljarder kronor genomförts. I denna proposition föreslås sådana ytterligare åtgärder med en total omslutning på 2 miljarder kronor. De energi- och miljöskattehöjningar som ingår är:

-en höjning av koldioxidskatten med 17,6 procent till 91 öre per kg samt en höjning av elskatten för hushåll och servicesektorn vilket ger en budgetförstärkning på 810 respektive 790 miljoner kronor brutto,

-införande av elskatt för industrin, växt- husnäringen och lantbruket med 0,5 öre per kWh från och med 1 juli 2004 vilket ger en budgetförstärkning på 130 miljoner kronor brutto 2004. I beräkningen har effekten av de långsiktiga avtal som förväntas tecknas med vissa branscher inte beaktats. Sedan omfattningen av sådana avtal blivit känd kommer en ny beräkning att göras i budgetpropositionen för 2005 och avstämning ske mot den sammanlagda skatteväxlingsramen på 6 miljarder kronor 2004- 2005,

-en höjning av dieselskatten med 10 öre per liter vilket ger en budgetförstärkning på 320 miljoner kronor brutto,

-en höjning av skatten på bekämpningsmedel med 10 kronor per kg vilket ger en budgetförstärkning på 18 miljoner kronor, brutto,

Sammantaget medför detta ökade skatteintäkter på närmare 2,1 miljarder kronor brutto. Indirekta budgeteffekter medför att nettobudgeteffekten för 2004 stannar på 2,0 miljarder kronor.

Dessa intäkter skall användas för att finansiera sänkta skatter på arbete dels genom en skattereduktion på 200 kronor till alla med

104

beskattningsbara förvärvsinkomster, dels genom en sänkning av den allmänna löneavgiften med 0,12 procentenheter.

Inom ramen för skattestrategin för alternativa drivmedel har skattelättnader lämnats i särskild ordning under 2003. För att säkerställa de koldioxidneutrala drivmedlens konkurrenskraft avser regeringen att föreslå generell befrielse från såväl koldioxidskatt som energiskatt för dessa drivmedel. För 2004 beräknas det tidigare avsatta utrymmet för skattestrategin på 900 miljoner kronor vara tillräckligt. Från 2005 bedöms dock ett utrymme på ytterligare 270 miljoner kronor behövas.

Det under 2003 införda systemet med gröna elcertifikat innebär att behovet av andra stödsystem för förnybar el minskar. Regeringen föreslår därför att en successiv avtrappning av den s.k. miljöbonusen för el som produceras i vindkraftverk inleds. Det ger en budget- förstärkning på 40 miljoner kronor 2004.

Regeringen avser också att återkomma med förslag om en ny regel som i princip motsvarar dagens begränsningsregel för fastighetsskatt men som också omfattar den förmögenhetsskatt som kan hänföras till hushållets permanentbostad. Regeln skall tillämpas retroaktivt redan vid 2004 års taxering. För detta avsätts ett utrymme i budgeten på 100 miljoner kronor.

Egendomsskattekommittén har lämnat ett förslag om slopad arvsbeskattning mellan makar. Regeringen kommer senare under hösten föreslå att så sker från den 1 januari 2004. Det ger en varaktig budgetförsvagning på 300 miljoner kronor. För 2004 beräknas effekten bli lägre.

För att förbättra förutsättningarna för verksamhet i småföretag avser regeringen att senare i höst lämna förslag om mer gynnsamma s.k. 3:12-regler genom en höjning av den s.k. klyvningsräntan med två procentenheter från inkomståret 2004. Därutöver ämnar regeringen återkomma med ytterligare förslag om lättnader för 3:12-företagen som skall gälla från inkomståret 2005. På sikt beräknas detta medföra en varaktig budgetförsvagning på 1 miljard kronor. Eftersom huvuddelen av effekten uppkommer först då företagen avyttras blir dock budgeteffekten de närmaste åren betydligt mindre.

I syfte att finansiera övriga skatteåtgärder föreslås en viss ökning av den statliga inkomstskatten. Det sker genom en temporär begränsning i uppräkningen av skiktgränserna

PROP. 2003/04:1

för 2004. Dessa gränser anger de inkomster över vilka statlig inkomstskatt på 20 respektive 25 procent tas ut. Förslaget medför att skatte- intäkterna ökar med 700 miljoner kronor.

Förändringar jämfört med föregående år

I tabell 4.10 redovisas budgeteffekterna i förhål- lande till föregående år av större beslutade eller tidigare aviserade reformer samt de nu föreslagna besparingarna och reformerna. Därtill kommer förändringar av budgetens inkomster och utgifter till följd av bland annat den makroekonomiska utvecklingen, pris– och löneomräkning m.m. Dessa förändringar redovisas i kapitel 5 och i avsnitt 4.4.4.

Av tabell 4.10 framgår att regeringen genomför stora tidigare beslutade satsningar under 2004. Det sker bl.a. inom biståndsområdet, vård och omsorg och på infrastrukturområdet. Biståndet höjs nästa år till 0,86 procent av BNI samt med 200 miljoner kronor därutöver. Vården liksom skolan tillförs 1 miljard kronor. Anslagsnivån för utgifts- område 22 Kommunikationer ökar med drygt 2 miljarder kronor samtidigt som de låne- finansierade investeringarna beräknas stiga ytterligare. Av tabellen framgår också att utgiftsområde 4 Rättsväsendet med nu föreslagna anslagshöjningar och tidigare beslutade tillskott sammantaget får omkring 1 miljard kronor i förhållande till resurserna innevarande år.

I förhållande till beräkningarna i 2003 års ekonomiska vårproposition bedöms utgifterna för deltidsarbetslöshet bli högre och utgifterna för säsongsarbetslöshet bli lägre (utgiftsområde 13 Arbetsmarknad). Orsaken är att effekten av hittills vidtagna åtgärder för att begränsa utgifterna för deltidsarbetslöshet bedöms bli mindre än vad som tidigare antagits. Samtidigt bedöms utgifterna för säsongsarbetslöshet minska till följd av att regeringen uppdragit åt Arbetsmarknadsstyrelsen att utfärda föreskrifter som begränsar rätten till arbetslöshetsersättning vid säsongsarbetslöshet.

Sammantaget med den nu föreslagna utgiftsökningen till kommunsektorn från och med 2005, beräknas de takbegränsade utgifterna 2006 öka med ca 17,5 miljarder kronor i förhållande till 2003 till följd av diskretionära beslut. Under perioden 2003–2006 genomförs också utgiftsminskningar på totalt 9,5 miljarder kronor till följd av besparingar, finansiering av

105

PROP. 2003/04:1

utgiftsreformer och avslutande av vissa tempo- rära program. Netto ökar således de tak- begränsade utgifterna med omkring 8 miljarder kronor under perioden.

Sammantaget medför förändringarna på inkomstsidan till följd av regeländringar en förstärkning av statsbudgeten med ca 3 miljarder kronor mellan 2003 och 2006. Förstärkningen på statsbudgetens inkomstsida beror främst på att de temporära sysselsättningsstöden till den kommunala sektorn upphör efter 2004 (kommunerna erhåller i stort sett motsvarande belopp på statsbudgetens utgiftssida).

106

PROP. 2003/04:1

Tabell 4.9 Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar

Förändring av offentliga finanser och effekter på takbegränsade utgifter i förhållande till 2003 års ekonomiska vårproposition.

Miljoner kronor	2004	2005	2006	Permanenta
				reformer
Reformer

UO 2 Finansinspektionen	20	20	20	20

UO 4 Polisorganisationen	225	225	225	225

UO 4 Rättshjälpskostnader m.m.	100	100	100	100

UO 4 Domstolsväsendet m.m.	50	50	50	50

UO 4 Kriminalvården	150	150	150	150

UO 4 Brottsförebyggande rådet	12	12	12	12

UO 4 Brottsoffermyndigheten	3	3	3	3

UO 4 Rättsmedicinalverket	10	10	10	10

UO 8 Integrationsåtgärder (utsatta flickor)	40	40	20	0

UO 8 Antidiskrimineringsåtgärder	7,5	7,5	7,5	7,5

UO 8 Offentligt biträde i utlänningsärenden	10	10	10	10

UO 9 Ersättning till talidomidskade i vissa fall	35	0	0	0

UO 9 Alkoholpolitiska åtgärder	75	0	0	0

UO 9 Bidrag till kvinno- och mansjourer och rikskvinnocentrum	17	17	17	17

UO 9 Komplementärmedicin	3	3	3	3

UO 9 Insatser mot spelberoende	10	0	0	0

UO 9 Bilstöd	32	32	32	32

UO 14 Arbetsmiljöverket	59	59	59	59

UO 14 HomO	0,4	0,4	0,4	0,4

UO 14 Företagshälsovård	3	0	0	0

UO 15 Korttidsstudiestöd	25	25	25	25

UO 16 Valideringsdelegation	15	15	15	0

UO 16 Skolverket, tillsyn	5	5	5	5

UO 16 Vetenskapsrådet	25	75	75	75

UO 16 Science center	4	4	4	4

UO 16 Regionala etikprövningsnämnder	40	40	40	40

UO 17 Kulturmiljövård	15	15	15	15

UO 17 Lotteriinspektion	10	10	10	10

UO 18 Länsstyrelserna, biologisk mångfald	10	10	10	10

UO 20 Formas/marinforskning	10	100	100	100

UO 21 Energipolitik	355	0	0	0

UO 22 Rikstrafiken	10	10	10	0

UO 23 Statens lantbruksuniversitet (SLU)	12	12	12	12

UO 23 Artdatabanken	0	20	20	20

UO 23 Viltskador	4,5	4,5	4,5	4,5

UO 23 Fiskevård	17,5	17,5	17,5	17,5

UO 23 Ekologisk produktion	28	28	28	28

107

PROP. 2003/04:1

Fortsättning på tabell 4.9 Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar

Förändring av offentliga finanser och effekter på takbegränsade utgifter i förhållande till 2003 års ekonomiska vårproposition.

Miljoner kronor	2004	2005	2006	Permanenta
				reformer
UO 23 Livsmedelsverket	7,0	7,0	7,0	7,0

UO 24 Nutek	10	10	10	10

UO 24 Rättvisemärkning	1,6	1,6	1,6	1,6

UO 24 Vinnova	100	100	100	100

UO 25 Höjt generellt statsbidrag	0	4 700	4 700	4 700

Summa reformer	1567	5 949	5 929	5 884

Finansiering m.m.

UO 2 Avsättning för garantiverksamhet	-500	-500	-500	0

UO 4 Säkerhetspolisen	-30	-30	-30	-30

UO 15 Studiemedel	-55	-55	-55	-55

UO 16 Färre högskoleplatser	-120	-120	-120	-120

UO 16 Finansiering Valideringsdelegation	-60	0	0	0

UO 18 Bostadsbidrag	-32	-32	-32	-32

UO 25 Bidrag för ökad tillgänglighet	-150	0	0	0

UO 25 Besparing generella statsbidraget	-100	-100	-100	-100

Övrigt	-34	-33	-180	-180

Summa besparing/finansiering	-1 081	-870	-1 017	-517

Summa ökning av takbegränsade utgifter	485	5 079	4 912	5 367

Inkomstförändringar

Höjd koldioxidskatt, +15 öre	-810	-810	-810	-810

Höjd energiskatt på el, hushåll och service, +1 öre	-790	-790	-790	-790

Energiskatt el för industrin m.m., 0,5 öre, fr. 1/7-04	-130	-250	-250	-250

Höjd dieselskatt, +10 öre	-320	-320	-320	-320

Höjd bekämpningsmedelsskatt, +10 öre	-20	-20	-20	-20

Skattereduktion 200-kronan	1 360	1 360	1 360	1 360

Socialavgifter –1,2 procentenheter	1 240	1 240	1 240	1 240

Aviserade skattehöjningar 2005-2006 p.g.a. grön skatteväxling	0	-4 000	-7 000	-7 000

Aviserade skattehöjningar 2005-2006 p.g.a. grön skatteväxling	0	4 000	7 000	7 000

Skattelättnad för biodrivmedel, utvidgad ram	0	270	270	270

Avtrappning av miljöbonus för vindkraft	-40	-40	-40	-40

Nedsatt förmögenhetsskatt genom utvidgad begränsningsregel	100	100	100	100

Slopad arvsskatt mellan makar	200	300	300	300

Höjd klyvningsränta för fåmansaktiebolag, 2 procentenheter.	30	40	60	570

Ytterligare lättnader i 3:12 reglerna fr.o.m. 2005	0	20	30	430

Partiell frysning av skiktgränser	-700	-700	-700	-700

Summa inkomstreformer, brutto (periodiserade effekter)	120	400	430	1 340

Indirekta effekter av inkomstreformer	-500	-260	-280	-110

Summa inkomstreformer, netto (periodiserad effekt)	-380	140	150	1 230

Nettoförsvagning av offentliga sektorns finanser	105	5 219	5 062	6 597

108

PROP. 2003/04:1

Tabell 4.10 Budgeteffekter i förhållande till föregående år av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar

Budgeteffekter i förhållande till föregående år. Fullständigt periodiserad redovisning för skatter.

Miljarder kronor	2004	2005	2006
Utgiftsreformer

UO 1 Regeringskansliet	0,11

UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning	0,02

UO 3 Skatt, tull och exekution	0,01	0,01

UO 4 Rättsväsendet	0,95	-0,25

UO 7 Internationellt bistånd	1,46

UO 9 Hälso- och sjukvård	0,96	-0,15

Varav läkemedelsreform	0,90

UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	0,12	0,21	0,23

UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn	0,60

Varav mamma/pappamånad	0,50

Varav höjd grundnivå i föräldraförsäkring	0,10

UO 14 Arbetsliv	-0,03

UO 15 Studiestöd	0,02

UO 16 Utbildning och universitetsforskning	1,09	1,05	0,50

Varav skola	1,00	1,00	0,50

UO 17 Kultur	0,04	0,02	0,06

UO 18 Bostäder	0,13

UO 20 Allmän miljö- och kulturvård	0,51	-0,11

UO 21 Energi	0,35

UO 22 Kommunikationer	2,11	1,00

Lånefinansierade investeringar	0,66	-3,47	-0,72

UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske	0,09	0,10	0,10

UO 24 Näringsliv	0,18	0,05

UO 25 Allmänna bidrag till kommuner	1,37	4,64

Varav resursförstärkning, kommuner		4,70

Varav vårdsatsningar	1,00

Varav maxtaxa inom äldreomsorgen	0,17

Summa utgiftsreformer	10,76	3,09	0,17

Nya inkomstreformer

Höjd koldioxidskatt, +15 öre, brutto	-0,81

Höjd energiskatt på el, hushåll och service, +1 öre, brutto	-0,79

Energiskatt el för industrin m.m., 0,5 öre fr. 1/7-04, brutto	-0,13	-0,13

Höjd dieselskatt, +10 öre, brutto	-0,32

Höjd bekämpningsmedelsskatt, + 10 kr, brutto	-0,02

Skattereduktion 200-kronan, brutto	1,36

Socialavgifter, –1,2 procentenheter, brutto	1,24

Aviserade skattehöjningar 2005-2006 p.g.a. grön skatteväxling		-4,00	-3,00

Aviserade skattesänkningar 2005-2006 p.g.a. grön skatteväxling		4,00	3,00

Skattelättnad för biodrivmedel		0,27

109

PROP. 2003/04:1

Fortsättning på tabell 4.10 Budgeteffekter i förhållande till föregående år av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar

Budgeteffekter i förhållande till föregående år. Fullständigt periodiserad redovisning för skatter.

Miljarder kronor		2004	2005	2006
Avtrappning av miljöbonus för vindkraftsel, brutto		-0,04

Nedsatt förmögenhetsskatt, brutto		0,10

Slopad arvsskatt mellan makar, brutto		0,20	0,10

Höjd klyvningsränta för fåmansaktiebolag, 2 procentenheter, brutto		0,03	0,01	0,02

Ytterligare lättnader i 3:12 reglerna fr.o.m. 2005, brutto			0,02	0,01

Partiell frysning av skiktgränser för 2004, brutto		-0,70

Tidigare beslutade inkomstreformer

Skattelättnad för vissa byggtjänster, brutto		1,16

Skattereduktion miljöinvesteringar, brutto		0,05

Sänkt energiskatt på bränslen i kraftvärmeverk, brutto		0,70

Slopat elavdrag och ändrad proportionering i kraftvärmeverk, brutto		-1,00

Nytt taxeringsförfarande, brutto		0,30

Tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting, brutto		-0,06	-3,70

Fast belopp 200 kronor till kommunerna, brutto			-1,36

Anställningsstöd långtidssjukskrivna, brutto		0,40	-0,60

OSA, omföring av stöd, brutto		0,39

Summa inkomstreformer, brutto		2,06	-5,39	0,03

Indirekta effekter av inkomstreformer		-0,42	0,22	-0,02

Summa inkomstreformer, netto		1,64	-5,17	0,01

Summa utgifts- och inkomstreformer		12,39	-2,08	0,18

Finansiering m.m.

UO	6 Försvarsomställningen	-1,00

UO	8 Storstadspolitiken	-0,23

UO 10 Sjukpenning skall motsvara arbetslöshetsersättningen		-0,30

UO 10 Förlängd sjuklöneperiod från 14 till 21 dagar		-0,67

UO 10 Reviderad SGI-beräkning		-0,58

UO 12 Borttagande av kontaktdagar i föräldraförsäkringen		-0,23

UO 13 Deltidsarbetslösa			-0,10	-0,10

UO 13 Snabbare utflöde ur arbetslöshet		-1,00

UO 13 OSA, omföring av stöd		-0,39

UO 15 Rekryteringsbidrag och prioriterat studiebidrag		-0,83	0,20

UO 16 Höjning av högsta avgiften inom maxtaxa för barnomsorg		-0,24

UO 18 Utfasning lokala investeringsprogram för ek. hållbarhet		-0,36

UO 21 Vissa energipolitiska åtgärder upphör		-0,38	-1,19

UO 24 Utfasning Östersjösatsning		-0,15

Övrigt		-1,00	-0,69	-0,22

Summa finansiering m.m.		-7,34	-1,78	-0,32

Utgiftsreformer inkl. finansiering m.m.		3,42	1,31	-0,15

Reformer inkl. finansiering m.m.		5,06	-3,86	-0,14

110

4.4Statsbudgetens utveckling

4.4.1Statsbudgetens saldo

Statsbudgetens saldo är sedan 1997 defini- tionsmässigt lika med statens lånebehov, men med omvänt tecken. Ett budgetöverskott innebär följaktligen ett lika stort negativt låne- behov och att staten har möjlighet att amortera på statsskulden.

Diagram 4.1 Statsbudgetens saldo 1990–2006

Miljarder kronor

150
100
50
0
-50
-100
-150
-200
-250
-300
90	91 92 93 94 95 96 97 98 99 00	01 02 03 04 05 06

Under perioden 1990–1997 var utfallet för statsbudgeten oavbrutet negativt. Budget- underskottet var som störst 1993 då lånebehovet uppgick till 250 miljarder kronor. Konsolideringsprogrammet och den ekono- miska återhämtningen innebar att under- skotten kunde reduceras markant de följande åren. År 1998 uppvisade statsbudgeten ett överskott och staten amorterade nära 10 miljarder kronor på statsskulden. Statsbud- getens saldo förbättrades ytterligare 1999 till 82 miljarder kronor, främst till följd av engångseffekter i form av överföringar från AP-fonden och inbetalningar av premie- pensionsmedel. År 2000 uppgick budget- överskottet till 102 miljarder kronor. Det höga utfallet förklaras främst av överföringen av medel från AP-fonden samt försäljning av aktieinnehav. År 2001 minskade överskottet till 39 miljarder kronor vilket bl.a var en följd av lägre positiva engångseffekter. Förra året minskade överskottet ytterligare, till 1,2 miljarder kronor. Det försämrade budget- saldot beror både på lägre inkomster och högre utgifter. För innevarande år prognostiseras ett underskott på ca 44 miljarder kronor. För åren 2004 och 2005 beräknas underskott på ca 42 respektive ca 14 miljarder kronor och för 2006 beräknas ett

PROP. 2003/04:1

underskott på ca 13 miljarder kronor. Budget- saldot förbättras i takt med den ekonomiska återhämtningen.

4.4.2Uppföljning av statsbudgeten för 2003

Det beräknade lånebehovet 2003 på ca 44 miljarder kronor innebär en försämring med ca 30 miljarder kronor jämfört med den av riksdagen ursprungligt fastställda stats- budgeten för 2003 (dvs. statsbudgeten exklusive tilläggsbudget). Det försämrade budgetsaldot beror främst på lägre inkomster.

Den del av inkomsterna som består av skat- teinkomster beräknas bli ca 20 miljarder kronor lägre, främst till följd av lägre lönesumma och lägre inkomster från juridiska personers inkomstskatt. Övriga inkomster väntas bli ca 11 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten, främst till följd av att inkomster av försåld egendom reviderats ned med 15 miljarder kronor. En detaljerad uppföljning av skatter och övriga inkomster redovisas i kapitel 5.

Utgifter m.m. (se tabell 4.11) bedöms nu i princip uppgå till samma nivå som i den ur- sprungliga statsbudgeten. Däremot finns det stora förändringar i de enskilda utgifts- posterna. Exempelvis har prognosen för Riksgäldskontorets nettoutlåning m.m., reviderats upp med 9,6 miljarder kronor jämfört med beräkningen i statsbudgeten för 2003. Upprevideringen beror främst på en förändrad prognos för den kassamässiga korrigeringen, bl.a. till följd av den vid årsskiftet 2002/03 genomförda tidigare- läggningen av avgiften till EG.

Statsskuldsräntorna förväntas nu bli 12,3 miljarder kronor lägre än i den ursprungliga statsbudgeten, medan utgifterna exklusive statsskuldsräntor beräknas bli 2,3 miljarder kronor högre, vilket framgår närmare av redo- visningen i avsnitt 6.1. Inom utgiftsområdena finns den största utgiftsökningen jämfört med statsbudgeten inom utgiftsområde 13 Arbets- marknad där utgifterna väntas bli 3,8 miljarder kronor högre än i statsbudgeten. Utgifterna har också reviderats upp kraftigt inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. Även utgifterna under utgiftsområde 25 anslaget 48:3 Statligt

111

PROP. 2003/04:1

utjämningsbidrag till kommuner och landsting, blir väsentligt högre än i statsbudgeten till följd av ökad omslutning i utjämningssyste- met.

Utgiftsramarna som fastställdes i statsbudgeten för 2003 innebar en budget- eringsmarginal på 0,9 miljarder kronor. Budgeteringsmarginalen beräknas nu uppgå till 0,1 miljarder kronor (se tabell 4.4). Hänsyn har då tagits till den tekniska justering av utgiftstaket som riksdagen beslutade om i samband med 2003 års ekonomiska vårpro- position.

Statsskulden beräknas vid utgången av 2003 uppgå till ca 1 185 miljarder kronor, vilket är ca 16 miljarder kronor högre än beräkningen i budgetpropositionen för 2003.

Jämfört med beräkningen i 2003 års ekono- miska vårproposition visar den nu aktuella prognosen att lånebehovet innevarande år blir ca 23 miljarder kronor högre. Skatte- inkomsterna beräknas bli 9 miljarder kronor lägre än bedömningen i vårpropositionen, främst till följd av lägre lönesumma. Även övriga inkomster beräknas bli lägre till följd av att inkomster av försåld egendom har reviderats ned med 15 miljarder kronor. Utgifter m.m. är i stort oförändrade jämfört med beräkningen i den ekonomiska

vårpropositionen. Utgifter exklusive stats- skuldsräntor beräknas bli 0,1 miljarder kronor lägre än bedömningen i vårpropositionen. Utgifterna för statsskuldsräntor har reviderats upp med 0,1 miljarder kronor.

Tabell 4.11 Budgetsaldo och statsskuld 2003

Miljarder kronor

	Prognos	Differens	Differens
		VP2003	stats-
			budget4
Inkomster	670,8	-22,1	-30,1

varav skatteinkomster	617,6	-8,7	-19,5

varav övriga inkomster	53,3	-13,4	-10,6

Utgifter m.m.	714,8	0,9	-0,4

varav utgifter exkl. stats-
skuldsräntor1	664,4	-0,1	2,3
varav statsskuldsräntor	42,2	0,1	-12,3

varav Riksgäldskontorets
nettoutlåning m.m.2	8,3	1,0	9,6
Budgetsaldo	-44,0	-23,0	-29,7

Statsskuld3	1 185,1	21,0	15,8

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Inklusive posten minskning av anslagsbehållningar.

2Inklusive kassamässig korrigering och den finansiella överföringen från AP- fonden till statsbudgeten.

3Konsoliderad statsskuld, dvs. eliminerat för statliga myndigheters innehav av statspapper. I jämförelse med den beräknade statsskulden i budgetpropositionen för 2003 har det nya statsskuldsbegrepp som tillämpas fr.o.m. i år använts (se avsnitt 4.4.5).

4Den av riksdagen ursprungligt fastställda statsbudgeten, dvs. exklusive riksdagens beslut enligt prop. 2002/03:46 Folkomröstning om införande av euron och beslut till följd av tilläggsbudget i 2003 års ekonomiska vårproposition samt förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

112

4.4.3Statsbudgetens inkomster

Statsbudgetens totala inkomster består till 90 procent av skatter. De övriga inkomsterna består bl.a. av inkomster av statens verk- samhet, kalkylmässiga inkomster, inkomster av försåld egendom och bidrag från EU.

Statsbudgetens skatteinkomster är i huvud- sak kassamässiga, vilket innebär att inkom- sterna redovisas det år de betalas. Emellertid kan skatteinkomsterna avse betalningar av skatter som är hänförliga till tidigare inkomst- år.

Statsbudgetens skatteinkomster ökar med totalt 53 miljarder kronor under perioden 2002–2006. Från och med budgetåret 2003 redovisas kompensation för mervärdesskatt till kommuner och landsting på budgetens inkomstsida. Justerat för omläggningen av systemet för återbetalning av mervärdesskatt till kommuner uppgår ökningen till 89 miljarder kronor under perioden eller med igenomsnitt 3,2 procent per år. Övriga inkomster beräknas minska med 5 miljarder kronor under samma period.

Tabell 4.12 Statsbudgetens inkomster

Miljarder kronor, procent av BNP

	Utfall	Prognos
	2002	2003	2004	2005	2006
Skatteinkomster	659,4	617,6	646,8	688,4	712,0

Övriga inkomster	71,1	53,3	65,7	66,0	65,8

Totala inkomster	730,5	670,8	712,5	754,4	777,8

Procent av BNP

Skatteinkomster	28,2	25,4	25,7	26,1	25,8

Övriga inkomster	3,0	2,2	2,6	2,5	2,4

Totala inkomster	31,2	27,6	28,3	28,7	28,3

Differens mot VP2003 i miljarder kronor

Skatteinkomster		-8,7	-9,8	-3,9	-8,7

Övriga inkomster		-13,4	1,1	0,5	0,5

Totala inkomster		-22,1	-8,7	-3,4	-8,3

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

PROP. 2003/04:1

Skatteinkomsterna som andel av BNP minskar med knappt 3 procentenheter mellan 2002 och 2003. Omkring hälften av nedgången förklaras av omläggningen i kommunkontosystemet 2003. Från 2003 är statens skatteinkomster i stort sett oförändrade som andel av BNP.

Jämfört med beräkningen till 2003 års ekonomiska vårproposition (VP2003) har statsbudgetens inkomster reviderats ned med 22 miljarder kronor för 2003. De därpå följande åren har prognosen justerats ned med mellan 3 och 9 miljarder kronor. Av ned- justeringen 2003 svarar fysiska personers in- komstskatt och socialavgifter för drygt 6 miljarder kronor, vilket huvudsakligen beror på att lönesummeutvecklingen har justerats ned. Den nedreviderade lönesumman 2003 påverkar även de följande åren. Juridiska personers inkomstskatt har justerats ned med ca 1 miljard kronor. Utöver dessa justeringar har prognosen för inkomsttiteln 3000

Inkomster av försåld egendom sänkts med 15 miljarder kronor.

För 2004 har prognosen justerats ned bero- ende på lägre inkomster från juridiska personers inkomstskatt med drygt 1 miljard kronor. På grund av att prognosen för lönesumman sänkts ytterligare för 2004 beräknas fysiska personers inkomstskatt bli 5 miljarder kronor lägre, jämfört med beräk- ningen till vårpropositionen. Av samma skäl prognoseras socialavgifterna bli 4 miljarder kronor lägre. En utförlig redovisning av statsbudgetens och den offentliga sektorns skatter finns i kapitel 5.

113

PROP. 2003/04:1

4.4.4Statsbudgetens utgifter

Statsbudgetens utgiftssida indelas i 27 utgifts- områden, minskning av anslagsbehållningar,35 myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riks- gäldskontoret samt kassamässig korrigering (inklusive överföring från AP-fonden).

De primära utgifterna på statsbudgeten, dvs. utgifterna exklusive statsskuldsräntor, beräknas öka med ca 63 miljarder kronor under perioden 2002–2006. I relation till BNP minskar de primära utgifterna med ca 2 procentenheter under perioden.

Tabell 4.13 Statsbudgetens utgifter 2002–2006

Miljarder kronor och procent av BNP

	2002	2003	2004	2005	2006
Utgifter exkl.
statsskuldsräntor1	658,0	664,4	690,2	708,8	720,8
Procent av BNP	28,1	27,4	27,4	26,9	26,2

Statsskuldsräntor	67,3	42,2	47,7	48,8	58,3
Procent av BNP	2,9	1,7	1,9	1,8	2,1

Statsbudgetens utgifter	725,3	706,6	737,9	757,6	779,1
Procent av BNP	31,0	29,1	29,3	28,7	28,3

Ålderspensionssystemet
vid sidan av
statsbudgeten	153,6	157,5	165,6	171,4	181,7

Takbegränsade utgifter2	811,6	821,9	855,8	880,2	902,5
Budgeteringsmarginal	0,4	0,1	0,2	13,8	28,5

Utgiftstak	812,0	822,0	856,0	894,0	931,0

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

1Inklusive förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit.

2Statsbudgetens utgifter (exklusive statsskuldsräntor) och Ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten.

Åren 2004–2006 väntas ränteutgifterna åter öka. Sammantaget beräknas dock ränteut- gifterna minska med ca 9 miljarder kronor under perioden 2002–2006. I relation till BNP beräknas ränteutgifterna minska med 0,8 procentenheter under perioden.

De totala utgifterna för statsbudgetens samtliga 27 utgiftsområden beräknas därmed öka med ca 54 miljarder kronor mellan 2002 och 2006. I relation till BNP beräknas stats- budgetens utgifter minska från 31 procent 2002 till drygt 28 procent 2006.

35 Skillnaden mellan förbrukade medel och anvisade medel återspeglas

i det budgeterade beloppet för minskning av anslagsbehållningar.

Takbegränsade utgifter 2002–2006

De takbegränsade utgifterna består dels av statsbudgetens utgifter exklusive statsskulds- räntor, dels av utgifter för Ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten. I tabell 4.13 redovisas även de takbegränsade utgifterna för perioden 2002–2006.

Ålderspensionssystemets utgifter beräknas öka med ca 28 miljarder kronor under perioden 2002–2006. Tillsammans med ökningen av statsbudgetens primära utgifter (63 miljarder kronor) beräknas de takbegränsade utgifterna därmed öka med 91 miljarder kronor 2002–2006. Den under- liggande utgiftsökningen är ca 106 miljarder kronor, när tekniska förändringar som motiverat tekniska justeringar av utgiftstaket beaktats. I relation till BNP beräknas de underliggande takbegränsade utgifterna minska med 1,3 procentenheter under perioden.

Tekniska förändringar som har föranlett justeringar av utgiftstaket uppgår till 20 miljarder kronor 2003, vilket i huvudsak förklaras av omläggningen av kommunkonto- systemet detta år. Den tekniska förändringen för 2005 avser den aviserade redovisnings- förändringen av stödet till kommunerna (se avsnitt 4.3 och 6.3). De takbegränsade ut- gifterna ökar i genomsnitt med ca 26 miljarder kronor per år under beräkningsperioden när tekniska förändringar beaktats. Den årliga underliggande ökningen av de takbegränsade utgifterna uppgår till över 30 miljarder kronor per år i början av perioden och avtar sedan till drygt 20 miljarder kronor per år 2005–2006.

I tabell 4.14 redovisas en uppskattning av de huvudsakliga faktorerna bakom utgiftsutveck- lingen under beräkningsperioden.

Pris- och löneomräkning av anslag för för- valtnings- och investeringsändamål ökar utgif- terna med 3–5 miljarder kronor per år.

Övriga makroekonomiska förändringar utgörs av makroekonomiska effekter på stats- budgetens utgifter, såsom högre prisbas- belopp, inkomstindex, timlön och brutto- nationalinkomst. De takbegränsade utgifterna beräknas öka med i genomsnitt ca 10 miljarder kronor per år 2002–2006 till följd av makroekonomiska förändringar. En stor del av denna ökning förklaras av den indexering som görs av pensionerna. De inkomstgrundande pensionerna räknas upp med inkomstindex,

114

som i huvudsak följer den genomsnittliga löneutvecklingen. Garantipensionerna följer konsumentprisindex genom prisbasbeloppet.

Såväl den öppna arbetslösheten som antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program antas minska väsentligt efter 2004 när ekonomin går in i en återhämtningsfas, vilket minskar det beräknade utgifterna 2005 och 2006. Den relativt stora effekten av makro- ekonomiska faktorer på utgifterna 2006 beror till stor del på ett högre inkomstindex, vilket bl.a. förklaras av en högre förväntad inflation 2005 jämfört med 2004.

Beslutade och aviserade reformer beräknas öka utgifterna med ca 32 miljarder kronor mellan 2002 och 2006.36 Beslutade och aviserade besparingar samt utfasningar av tidsbegränsade program beräknas bidra till en minskning av utgifterna med ca 18 miljarder kronor under perioden. De enskilda re- formernas och besparingarnas budgeteffekter redovisas i avsnitt 4.3.

I den i tabell 4.14 redovisade övrigtposten ingår bl.a. effekter på utgiftsutvecklingen till följd av volymer och förändringar av anslags- behållningar. Cirka 2–3 miljarder kronor per år hänför sig till ålderspensionssystemet, vilket dels förklaras av ökad medelersättning, dels av ökat antal individer med

PROP. 2003/04:1

inkomstgrundad ålderspension. Denna förändring bidrar samtidigt till en minskning av utgifterna för garantipension och bostads- tillägg inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom. De takbegränsade utgifternas utveckling förklaras dessutom av stigande kostnader för assistansersättning. Vidare ökar avgiften till Europeiska gemenskapen till följd av EU:s utvidgning.

Övrigtposten är särskilt stor 2004. Detta beror bl.a. på tidigareläggningar av utgifter för arealersättning och EG-avgiften från 2003 till 2002 (drygt 7 miljarder kronor) och på begränsningsbelopp för 2003 (ca 2 miljarder kronor). Dessa utgiftsbegränsande åtgärder medför att utgifterna 2003 blir lägre än normalt för dessa anslag och bidrar därför till en särskilt stor ökning av utgifterna mellan 2003 och 2004.

Övrigtposten är stor även 2005, vilket bl.a. förklaras av en högre beräknad förbrukning av anslagsbehållningar jämfört med 2004. Vidare beräknas EG-avgiften öka mellan 2004 och 2005. Förslaget i denna proposition om en slutreglering av omläggningen av kommun- kontosystemet medför en nedjustering av det generella statsbidraget 2004, vilket innebär högre utgifter 2005 jämfört med 2004.

36 Den aviserade redovisningsförändringen av stödet till kommunsektorn fr.o.m. 2005 redovisas i detta avsnitt inte som en reform utan som en teknisk förändring. Den aviserade förändringen innebär att den tillfälliga förstärkningen av kommunernas och landstingens ekonomi permanentas, vilket medför att resurstillskottet till kommunsektorn hålls på en oförändrad nivå mellan 2004 och 2005. Omläggningen av stödet från statsbudgetens inkomstsida till statsbudgetens utgiftssida fr.o.m. 2005 bör därför betraktas som en teknisk förändring. (Se avsnitt 4.3 och 6.3.)

115

PROP. 2003/04:1

Tabell 4.14 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år

Miljarder kronor

Förändring	2003	2004	2005	2006	2002–2006
Utgiftstak	10	34	38	37	119

Takbegränsade utgifter	10	34	24	22	91

Tekniska förändringar1	20	-1	-4	0	15
Takbegränsade utgifter efter tekniska förändringar	30	33	20	22	106

Förklaras av:

Pris- och löneomräkning	5	5	4	3	18

Övriga makroekonomiska förändringar	10	11	4	13	39

Reformer	18	10	2	1	32

Besparingar och utfasningar av program	-8	-7	-2	0	-18

Övrigt (volymer, förändring av anslagsbehållningar m.m.)	4	14	12	5	36

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

1 Tekniska förändringar som har föranlett justeringar av utgiftstaket samt den aviserade redovisningsförändringen av stödet till kommunerna.

116

4.4.5Statsbudgetens saldo, statens finasiella sparande och statsskulden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2004 ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning.

Beräkningen av myndigheters m.fl. in- och ut- låning i Riksgäldskontoret för 2004 enligt tabell 4.15 godkänns.

Beräkningen av den kassamässiga korriger- ingen inklusive överföringen av AP-fondens bo- stadsobligationer enligt tabell 4.15 för 2004 god- känns.

Skälen för regeringens förslag:

Statens upplåning och skuldförvaltning

Regeringens befogenhet att ta upp lån till staten lämnas av riksdagen för ett år i sänder. Reger- ingen behöver därmed bemyndigas att under 2004 ta upp lån i enlighet med lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning.

Omfattningen av statens behov att ta upp lån beräknas i det följande.

Statsbudgetens saldo

Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten skall statsbudgeten omfatta alla inkomster och utgif- ter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov.

Statsbudgeten visade ett överskott på 1,2 miljarder kronor 2002. I år beräknas stats- budgetens saldo visa ett underskott på 44 miljar- der kronor vilket huvudsakligen beror på lägre inkomster jämfört med 2002. Åren 2004 och 2005 beräknas lånebehovet uppgå till ca 42 re- spektive ca 14 miljarder kronor. För år 2006 be- räknas ett lånebehov på ca 13 miljarder kronor. Jämfört med beräkningarna i 2003 års ekono- miska vårproposition har budgetsaldot försäm- rats med 23 miljarder kronor 2003 och knappt 15 miljarder kronor 2004. Den främsta orsaken till försämringen av budgetsaldot 2003 är en be- räknad minskning av försäljningsinkomster motsvarande 15 miljarder kronor.

För att statsbudgetens saldo skall överens- stämma med statens lånebehov redovisas även Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassa- mässig korrigering på statsbudgeten.

PROP. 2003/04:1

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldskontorets (RGK) nettoutlåning utgörs av förändringen av kontorets ut- och inlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. De största delposterna utgörs av föränd- ringar av myndigheternas räntekontobehåll- ningar, in- och utbetalningar av premiepensions- medel samt Centrala studiestödsnämndens (CSN) nettoupplåning för finansiering av stu- dielån.

Sedan 1995 har medel för premiepensionen placerats i RGK. Under perioden 2002–2006 be- räknas de årliga inbetalningarna successivt öka från 21 till 26 miljarder kronor. Inbetalningarna inklusive ränta överförs till Premiepensions- myndigheten (PPM) med två års fördröjning. RGK:s nettoutlåning till CSN beräknas uppgå till drygt 10 miljarder kronor per år under perio- den 2003–2006.

Finansiering av infrastruktursatsningar kom- mer under 2003–2004 att innebära en ökad utlå- ning till framför allt Banverket, Botniabanan AB och Vägverket.

Kassamässig korrigering och överföring från AP- fonden

En kassamässig korrigering kan dels uppstå om betalningen respektive anslagsavräkningen sker olika budgetår, dels om det förekommer transaktioner över statsverkets checkräkning som inte har sin motsvarighet på anslag eller in- komsttitlar eller vice versa. Ett exempel på det senare är de överföringar från AP-fonden till statsbudgeten som gjordes 1999–2001 som en följd av pensionsreformen.

Pensionsreformen innebär att statsfinanserna försvagas med ca 60 miljarder kronor per år. För att delvis motverka denna försvagning överför- des 45 miljarder kronor per år från AP-fonden till statsbudgeten under 1999 och 2000. Under 2001 ägde ytterligare en överföring rum bestå- ende av stats- och bostadsobligationer till ett marknadsvärde av 155 miljarder kronor. Den del av överföringen som utgjordes av bostadsobliga- tioner påverkar lånebehovet under hela beräk- ningsperioden, dels genom att de olika obliga- tionslånen genererar ränteavkastning, dels ge- nom att obligationerna förfaller till betalning vid olika tillfällen. Av tabell 4.15 framgår att budget- saldot förstärks med ca 14 miljarder kronor 2003, ca 4 miljarder kronor 2004 och ca 2 miljar- der kronor 2005 till följd av överföringen av

117

PROP. 2003/04:1

bostadsobligationer. Enligt pensionsöverens- kommelsen skall det slutliga överföringsbeloppet fastställas vid en kontrollstation 2004 och den slutliga överföringen äga rum 2005.

Under 2002 uppstod dessutom en större kas- samässig korrigeringspost på 39 miljarder kronor då Kärnavfallsfonden, Premiepensionsmyndig- heten och Insättningsgarantinämnden omvand- lade kontotillgångar hos Riksgäldskontoret till nyemitterade statsobligationer i enlighet med riksdagens beslut. Omvandlingen har även medfört en belastning av anslaget 92:1 Räntor på statsskulden (utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.) med en omvärderingspost på drygt 2 miljarder kronor. Dessa transaktioner har inte påverkat statens lånebehov.

118

PROP. 2003/04:1

Tabell 4.15 Statsbudgetens saldo och statsskulden

Miljarder kronor

		2001	2002	2003	2004	2005	2006

Inkomster		755,1	730,5	670,8	712,5	754,4	777,8

Utgifter exkl. statsskuldsräntor1		640,8	658,0	664,4	690,2	708,8	720,8
Statsskuldsräntor m.m.2		81,3	67,3	42,2	47,7	48,8	58,3

Riksgäldskontorets nettoutlåning		28,8	50,3	14,6	20,2	12,5	12,1

varav	In-/utlåning från myndigheter (räntekonto)3	-1,3	-3,3
	Inbetalning av premiepensionsmedel inkl. ränta	-20,3	-20,5	-21,0	-23,0	-25,5	-26,5

	Utbetalning av premiepensionsmedel	18,2	18,9	21,5	24,3	24,0	25,0

	CSN, studielån	10,0	10,0	10,4	10,2	10,2	10,2

	Infrastrukturinvesteringar	1,0	2,6	4,5	5,3	2,2	1,8

	Övrigt, netto4	21,0	42,6	-0,8	3,3	1,6	1,6
Kassamässig korrigering5		-34,4	-46,3	-6,4	-3,9	-1,9	0,0
varav	Överföring från AP-fonden	-46,3	-8,7	-13,7	-3,9	-1,9	0,0

Statsbudgetens saldo		38,7	1,2	-44,0	-41,6	-13,8	-13,4

Skulddispositioner m.m.6		-85,0	-6,3	-22,0	-2,1	4,7	-2,1
Okonsoliderad statsskuld 7,8		1 211,8	1 204,4	1 226,3	1 265,8	1 284,3	1 295,6

Eliminering av statliga myndigheters innehav av statspapper9		2,4	38,9	41,2	42,4	43,4	44,4
Statsskuld vid årets slut7,10		1 209,4	1 165,5	1 185,1	1 223,4	1 240,9	1 251,2
Procent av BNP		53,4	49,8	48,8	48,5	47,0	45,4

Statsskuldsförändring11		-123,5	-44,0	19,7	38,3	17,5	10,3

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

1Inklusive minskning av anslagsbehållningar.

2Avser hela utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

3Normalt görs inga prognoser på in/utlåning från myndigheter (räntekonto) utan här redovisas endast utfallet.

4Varav individuellt kompetenssparande -1,2 miljarder kr 2001 och –2,3 miljarder kr 2003, Sveaskog AB 12,0 miljarder kr 2001 och –12,0 miljarder kr 2002 samt 39 mil- jarder kr 2002 avseende emission i statsobligationer då vissa myndigheter (Premiepensionsmyndigheten, Insättningsgarantinämnden och Kärnavfallsfonden) i enlighet med riksdagens beslut omvandlade kontotillgångar hos Riksgäldskontoret till statsobligationer. Eftersom nettoutlåningen påverkas men inte statens lånebehov innebär det en motsvarande post under kassamässig korrigering (se även not 5).

5Varav extra utdelning från Riksbanken på 19,6 miljarder kr 2001. För 2002 utgör –39 miljarder kr den i not 4 nämnda omvandlingen av myndigheternas kontotillgångar hos Riksgäldskontoret till statsobligationer.

6Utgörs normalt av orealiserade värdeförändringar på valutaskulden. År 2001 var skulddispositionerna ovanligt stora. Statsskulden skrevs ner till följd av överföringen från AP-fonden och Riksbankens extraordinära utdelning till de delar som dessa bestod av statspapper. Skulden skrevs ner med obligationernas nominella belopp (68,8 resp. 18,6 miljarder kr). Under 2002 har nya obligationer emitterats motsvarande 39 miljarder kr till följd av att vissa statliga myndigheter givits möjlighet att placera i statspapper som komplement till nuvarande inlåning i Riksgäldskontoret. Då ett skuldslag byts mot ett annat sker ingen kassamässig transaktion och lånebehovet på- verkas således inte. Av skulddispositionerna år 2003 avser ca 12 miljarder kr orealiserade omvärderingar av statsskulden vilka ej påverkar lånebehovet.

7Statsskulden för 2001 och 2002 redovisas här enligt de nya mått som trädde i kraft 1 januari 2003.

8I den okonsoliderade statsskulden ingår statliga myndigheters innehav av statspapper. Statsskuld enligt tidigare mått motsvarar 1 156,8 miljarder kr 2001 och

1 160,3 miljarder kr 2002.

9Posten ”Eliminering av statliga myndigheters innehav av statspapper” ökade kraftigt 2002 till följd av att vissa myndigheter (Premiepensionsmyndigheten, Insättnings- garantinämnden och Kärnavfallsfonden) givits möjlighet att aktivt placera i statspapper.

10Här avses konsoliderad statsskuld vilket innebär att statliga myndigheters innehav av statspapper räknas bort. Statsskulden för 2001 och 2002 har i tabellen räknats om för att motsvara statsskulden enligt den definition som gäller fr.o.m. 2003. Statsskuld enligt tidigare mått motsvarar 1 154,4 miljarder kr 2001 eller 50,9 procent av BNP, 1 121,4 miljarder kr 2002 eller 47,9 procent av BNP.

11Avser statsskuldsförändring beräknat enligt det nya måttet. Förändringen är en summering av lånebehovet (budgetsaldot med omvänt tecken) plus skulddispositio- nerna minus ökningen av statliga myndigheters innehav av statspapper. För 2003 blir förändringen 44+(-22)-(41,2-38,9)=19,7 miljarder kr.

119

PROP. 2003/04:1

Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande

Statsbudgetens saldo omfattar alla transaktioner som påverkar statens lånebehov. Till skillnad från statsbudgetens saldo definieras det finansiella sparandet av ett internationellt regelverk för national- räkenskaper och utgörs av nettot av transaktioner som påverkar en sektors finansiella förmögenhet. Den principiella skillnaden för svenska förhållanden mellan statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande är att statsbudgetens saldo avspeglar lånebehovet, medan det finansiella sparandet tar hänsyn till förändringar av både finansiella tillgångar och skulder. Det innebär att förändringar av statsbudgetens saldo inte nödvändigtvis leder till en motsvarande för- ändring av statens finansiella sparande. Ett exempel på en transaktion som påverkar stats- budgetens saldo, men inte statens finansiella sparande, är försäljning av ett statligt aktie- innehav. En sådan försäljning förbättrar stats- budgetens saldo, medan statens finansiella spa- rande förblir oförändrat eftersom statens finansiella förmögenhet inte förändras av att en tillgång (värdepapper) byts mot en annan tillgång (likvida medel).

I tabell 4.16 redovisas de viktigaste skillna- derna mellan statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande. En permanent skillnad mellan statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande utgörs av den årliga netto- utlåning som Riksgäldskontoret förmedlar till studerande via CSN. Denna utlåning belastar statsbudgetens saldo med drygt 10 miljarder kronor varje år medan statens finansiella sparande inte påverkas eftersom varje nytt lån motsvarar en lika stor fordran. Ytterligare en post som påverkar statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande olika, är räntor på statsskulden. De utgiftsmässiga stats- skuldsräntorna påverkar statsbudgetens saldo medan de kostnadsmässiga statsskulds- räntorna påverkar statens finansiella sparande.

Av tabell 4.16 framgår att statens finansiella sparande 2003 beräknas uppvisa ett underskott på 52,6 miljarder kronor. Underskottet beräknas successivt minska under beräknings- perioden.

Tabell 4.16 Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande

Miljarder kronor

	2002	2003	2004	2005	2006
Statsbudgetens
saldo	1,2	-44,0	-41,6	-13,8	-13,4

Effekt av överfö-
ring AP-fonden1	-8,7	-13,7	-3,9	-1,9	0
CSN studielån	10,0	10,4	10,2	10,2	10,2

Amortering gamla
studielån (t.o.m.
1988)	-2,7	-2,3	-2,3	-2,2	-2,1

Försäljning av
aktiebolag m.m.	0	0	-15	-15	-15

Periodiserings-
effekter, räntor	3,4	-4,9	-0,3	-4,0	4,0

Periodiserings-
effekter, skatter	-8,0	4,0	11,0	-1,3	2,9

Riksbanken, ex-
trautdelning	-20	0	0	0	0

Sveaskog AB	-12	0	0	0	0

Arealbidrag	-0,1	-4,1	0	0	0

Övrigt	22,5	2,0	2,5	1,5	2,1

Finansiellt spa-
rande i staten	-14,5	-52,6	-39,5	-26,5	-11,0

Procent av BNP	-0,6	-2,2	-1,6	-1,0	-0,4

Differens mot
VP2003 (mdkr)	0	-9,9	-16,3	-10,1	-15,8

1 Överföringen som skedde 2001 bestod av stats- och bostadsobligationer. Statsobligationerna skrevs av mot statsskulden 2001. Bostadsobligationerna påverkar däremot lånebehovet under hela perioden.

Överskottet i de offentliga finanserna upp- kommer främst i ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (se tabell 4.20). Detta är en konsekvens av att ålderspensions- reformen omfördelar det offentliga sparandet från staten till ålderspensionssystemet.

Statsbudgetens saldo justerat för större engångseffekter

Av tabell 4.17 framgår att det för större extra- ordinära inkomster och utgifter justerade budgetsaldot för 2002 visade ett underskott på 39,5 miljarder kronor. Med det justerade budgetsaldot menas statsbudgetens saldo justerat för större engångseffekter. För inne- varande och nästa år beräknas det justerade budgetsaldot försvagas ytterligare för att därefter förbättras fram till 2006. Större engångseffekter under perioden 2003–2006 som påverkar statsbudgetens saldo uppgår sammantaget till ca 68 miljarder kronor.

120

Tabell 4.17 Statsbudgetens saldo samt justering för större engångseffekter

Miljarder kronor

	2002	2003	2004	2005	2006
Statsbudgetens
saldo	1,2	-44,0	-41,6	-13,8	-13,4

Större
engångseffekter	40,7	17,7	18,9	16,9	15,0

Varav
Försäljning av
statligt aktie-
innehav	0	0	15,0	15,0	15,0

Överföring från
AP-fonden1	8,7	13,7	3,9	1,9	0
Sveaskog AB2	12,0	0	0	0	0
Extrautdelning
Riksbanken	20,0	0	0	0	0

Arealersättning	0	4,0	0	0	0

Statsbudgetens
saldo justerat för
större engångs-
effekter	-39,5	-61,6	-60,5	-30,7	-28,4

2Sveaskog AB lånade 12 miljarder kr i Riksgäldskontoret i december 2001 för att köpa Assi Domän AB. Lånet återbetalades i januari 2002.

Statsskulden

Statsskulden37 uppkommer genom statens upplåning för att täcka underskott i den löpande verksamheten eller för att finansiera investeringar och kreditgivning. Statsskuldens utveckling bestäms framför allt av stats- budgetens saldo. Skulden påverkas emellertid också av valutakursförändringar eftersom ca en tredjedel av skulden inkl. skuldskötselåtgärder (derivatinstrument och swappar) är upptagen i utländsk valuta. Denna del av skulden värderas till aktuella valutakurser. Skuldskötselåtgärder ingår fr.o.m. 2003 i statsskuldsbegreppet vilket innebär att statsskulden mäts enligt nya värderingsprinciper. Från och med den 1 januari 2003 mäts statsskulden inklusive

37 I redovisningen av statsskulden används begreppet konsoliderad statsskuld vilket innebär att statliga myndigheters innehav av statspapper räknas bort eller konsolideras. Historiskt har skillnaden mellan den av Riksgäldskontoret redovisade okonsoliderade statsskulden och den konsoliderade statsskulden som redovisas i statens balansräkning varit marginell. Under den senaste femårsperioden har den konsoliderade statsskulden varit 3-5 miljarder kronor lägre än den okonsoliderade statsskulden. Under år 2002 ökade konsolideringsposten med 39 miljarder kronor.

PROP. 2003/04:1

skuldbytesavtal och valutaterminer vilka värderas till slutvärden. De nya värderings- principerna innebär att statsskulden blir ca 44 miljarder kronor högre fr.o.m. 2003 jämfört med de tidigare värderingsprinciperna (se även tabell 4.15).

Även andra faktorer kan påverka statsskulden utan att påverka lånebehovet. Exempel på detta är Riksbankens extra- ordinära utdelning 2001 liksom överföringen från AP-fonden samma år som minskade skulden med sammanlagt 87 miljarder kronor utan att påverka lånebehovet. Dessa trans- aktioner påverkade inte lånebehovet på grund av att överföringarna skedde i form av statsobligationer som skrevs av direkt mot statsskulden.

Diagram 4.2 Statsskuld i miljarder kronor och som andel av BNP

Statsskuld

Mdkr	Andel av BNP	procent av BNP

1 600								90
1 400								80
1 200								70
1 200
1 000								60
1 000
								50
800
								40
600								30
								30
400								20
								20
200								10
								10
0								0
90	92	94	96	98	00	02	04	06

Som framgår av diagram 4.3 ökade statsskulden kraftigt från 1990 till 1996 då statsskulden steg från ca 600 till drygt 1 400 miljarder kronor eller till drygt 80 procent av BNP. Under perioden 1990–1997 var utfallet för statsbudgeten oavbrutet negativt. Från 1990 växte budgetunderskottet kraftigt fram till 1993, då budgetsaldot uppgick till minus 250 miljarder kronor. Under perioden 1994– 1997 stabiliserades skulden som andel av BNP (skuldkvoten) på omkring 80 procent. Konsolideringsprogrammet och den eko- nomiska återhämtningen innebar att under- skotten reducerades markant de följande åren. Därefter har även skuldkvoten markant reducerats och uppgick vid utgången av 2002 till knappt 50 procent av BNP. Vid utgången av 2003 beräknas statsskulden till 1 185 miljarder kronor vilket är en ökning med knappt 20 miljarder kronor jämfört med statsskulden vid utgången av 2002. Ökningen beror främst på att statens lånebehov beräknas uppgå till 44 miljarder kronor samt oreali-

121

PROP. 2003/04:1

serade värdeförändringar som påverkar statsskulden i motsatt riktning.

Statsskulden beräknas öka till ca 1 251 miljarder kronor 2006. Ökningen av statsskulden mellan 2003 och 2006 på ca 66 miljarder kronor beror främst på att statsbudgetens saldo är negativt under beräk- ningsperioden. Som andel av BNP beräknas skulden emellertid minska från ca 50 procent vid årsskiftet 2002/03 till ca 45 procent vid slutet av beräkningsperioden.

4.5Kommunsektorns finanser

Under slutet av 1990-talet och början av 2000- talet bidrog sysselsättningstillväxten i ekono- min till ökade skatteinkomster för kommuner och landsting. Samtidigt höjdes statsbidragen bl.a. till följd av att ett antal reformer genom- fördes inom det kommunala området. I takt med den starka inkomstutvecklingen växte de kommunala verksamheterna relativt kraftigt. Trots stora inkomstökningar under de senaste fyra åren uppvisade kommuner och landsting ett negativt finansiellt sparande på 8 miljarder kronor och ett resultatmässigt38 underskott på 7 miljarder kronor (före extraordinära poster) 2002.

Stora underskott i en del kommuner och landsting bidrog till att skatterna höjdes 2003 med i genomsnitt 65 öre i kommunsektorn som helhet, vilket motsvarar 8,4 miljarder kro- nor i ökade skatteinkomster.

Expansionen av den kommunala kon- sumtionen tycks ha dämpats under inled- ningen av 2003. En bidragande orsak kan vara att vissa kommuner och landsting som uppvi- sade underskott 2002 vidtagit åtgärder för att återställa sina budgetar i balans. Enligt natio- nalräkenskaperna minskade de kommunala konsumtionsutgifterna i fasta priser med 0,1 procent jämfört med samma period i fjol. Kommunalarbetarnas strejk under andra kvartalet 2003 bidrog till ett visst produk- tionsbortfall i de kommunala verksamheterna.

38 Det resultat som kommuner och landsting redovisar i resultat- räkningarna skiljer sig ifrån definitionen av finansiellt sparande, se fördjupningsruta i bilaga 2, avsnitt 11.

Tabell 4.18 Kommunsektorns finanser

Miljarder kronor

	2002	2003	2004	2005	2006
Inkomster	549	586	596	622	645
Skatter och statsbidrag	503	536	545	569	589
procent av BNP	21,5	22,1	21,6	21,6	21,4
Övriga inkomster	46	50	51	53	56

Utgifter	558	580	599	623	648
Konsumtion	468	492	510	531	553
Volymförändring	2,3	0,6	0,6	0,9	0,9
Övriga utgifter	90	88	89	92	95

Finansiellt sparande	-8	6	–4	–1	–3
procent av BNP	–0,4	0,3	–0,1	0,0	–0,1

Resultat före
extraordinära poster1	-7	5	6	6	4

Anm.: Statsbidragen och skatterna redovisas tillsammans eftersom effekten av reformer som påverkar skatteunderlaget neutraliseras genom justeringar av statsbidragen.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

1 Utfall 2002. År 2003–2006 prognos enligt resultatnyckeln, se fördjupningsruta i bilaga 2, avsnitt 11.

Men även rensat från effekten av strejken utvecklades konsumtionsvolymen betydligt svagare första halvåret i år än 2002. Verksam- hetsvolymen beräknas öka med 0,6 procent i år. Inkomstförstärkningen till följd av skatte- höjningen samt minskade kommunala inve- steringar beräknas medföra att det finansiella sparandet förstärks till 6 miljarder kronor 2003.

Prognosen för 2004 bygger på att den ge- nomsnittliga kommunalskatten höjs med 15 öre, vilket motsvarar en inkomst- förstärkning på 2 miljarder kronor. Trots den antagna skattehöjningen väntas inkomst- ökningen dämpas kraftigt 2004. Till detta bidrar att slutavräkningarna39 på kommunal- skatten är väsentligt lägre 2004 än 2003. Vidtagna besparingar i vissa kommuner och landsting väntas även få effekt, vilket medför att konsumtionsökningen i fasta priser begränsas till 0,6 procent 2004. Det finansiella sparandet beräknas visa ett underskott på 4 miljarder kronor, vilket bedöms vara förenligt med ett resultatmässigt överskott, se fördjup- ningsruta i bilaga 2, avsnitt 11.

39 I nationalräkenskaperna redovisas skillnaden mellan de preliminärt fastställda och de definitiva kommunskatterna året efter intjänandeåret. År 2003 får kommunerna en positiv slutavräkning om 8,5 miljarder kronor och år 2004 väntas denna post uppgå till 3,9 miljarder.

122

År 2005 föreslås det tillfälliga sysselsättnings- stödet och den så kallade 200-kronan40 omvandlas till en permanent höjning av det generella statsbidraget motsvarande 4,7 miljar- der kronor. Det bidrar till att konsumtions- volymen kan öka med nära 1 procent per år 2005–2006. Jämfört med prognosen i vår- propositionen beräknas det finansiella spar- andet bli något högre.

4.6Ålderspensionssystemet

Ålderspensionssystemet består av en fördel- ningsdel och en premiedel. Fördelningsdelen finansieras genom AP-fonderna, som fungerar som en buffert i det nya pensionssystemet. Vid sidan av AP-fonderna sker en förmögen- hetsuppbyggnad inom premiepensionssyste- met. De medel som sedan 1995 avsätts mot- svarar intjänad premiepensionsrätt och place- ras först i Riksgäldskontoret (RGK) och där- efter hos den fondförvaltare som den enskilde själv väljer.

Tabell 4.19 Ålderspensionssystemet

Miljarder kronor

	2002	2003	2004	2005	2006
Inkomster	203	210	222	232	242
Avgifter	161	165	172	180	187
Premiepensions-
medel	20	22	24	24	25
Räntor,
utdelningarm.m.	22	23	25	27	30

Utgifter	155	159	167	173	183
Pensioner	152	156	164	169	179
Övriga utgifter	3	3	4	4	4

Finansiellt
sparande	48	51	54	59	59
Procent av BNP	2,0	2,1	2,2	2,2	2,1
AP-fonden	26	26	26	30	28
PPM	21	24	28	28	30

Anm.: Utgifterna för ålderspensionssystemet enligt nationalräkenskapernas redovisning avviker något från de utgifter som ingår under utgiftstaket.

Genom att den statliga Premiepensions- myndigheten (PPM) formellt är ägare av fond-

40 200-kronan har under perioden 1999–2004 varit en kommunal

inkomstskatt.

PROP. 2003/04:1

andelarna inräknas sparandet i premie- pensionssystemet i den offentliga sektorn.

Under den tillfälliga förvaltningen i RGK ingår avsättningarna till premiepensions- systemet i statens sparande och reducerar därmed statsskulden. Medel motsvarande premiepensionsrätten överförs till PPM andra året efter inkomståret. Det sparande som sker inom premiepensionssystemet motsvaras således av ett minskat sparande i staten.

År 2002 uppgick det finansiella sparandet i pensionssystemet, dvs. AP-fonderna och PPM, till 48 miljarder kronor eller 2 procent av BNP. Trots det positiva sparandet minskade placeringstillgångarna i pensionssystemet med drygt 80 miljarder kronor under förra året. Det beror på kraftiga värdeminskningar på aktier, som svarar för större delen av tillgångarna både i AP-fonderna och i de fonder som förvaltas av PPM. Värde- förändringar påverkar inte det finansiella sparandet. Där inräknas endast direktavkast- ningen i form av räntor och utdelningar.

År 2003 stiger sparandet till följd av att staten övertog pensionsutgifter på 7 miljarder kronor i anslutning till pensionsreformen. Sparandet förutses sedan ligga kvar på en nivå strax över 2 procent av BNP under prognos- perioden och fördelas ungefär lika mellan fördelnings- och premiepensionssystemet. Jämfört med 2003 års ekonomiska vår- proposition beräknas sparandet vara i stort sett oförändrat.

Den finansiella infasningen av det refor- merade pensionssystemet har hittills inneburit att 245 miljarder kronor under åren 1999–2001 överförts från AP-fonderna till staten för amortering av statskulden. Enligt pensions- överenskommelsen skall ett eventuellt slutligt överföringsbelopp från AP-fonderna till staten bestämmas före utgången av 2004. Resultatet av detta har inte beaktats i prognosen.

123

PROP. 2003/04:1

4.7Den offentliga sektorns finanser

År 2002 uppgick den offentliga sektorns fi- nansiella sparande till 25 miljarder kronor eller 1,1 procent av BNP. Som andel av BNP uppgick skatter och avgifter till 51,3 procent och de totala inkomsterna till 56,8 procent medan utgifterna motsvarade 55,8 procent av BNP.

För 2003 beräknas sparandet minska till 4 miljarder kronor eller 0,2 procent av BNP. Som andel av BNP minskar inkomsterna me- dan utgifterna ökar. År 2004 beräknas sparandet stiga till 11 miljarder kronor eller 0,4 procent av BNP, till följd av minskade utgifter som andel av BNP. För 2005 och 2006 innebär konsekvensberäkningen av hittills fattade beslut och förslag att utgifterna minskar som andel av BNP och sparandet ökar till 1,2 procent respektive 1,6 procent av BNP.

Det finansiella sparandet fördelas 2004 mellan den offentliga sektorns tre delar så att staten får ett underskott på 40 miljarder kronor medan ålderspensionssystemet visar ett överskott på 54 miljarder kronor. Det statliga underskottet beräknas minska under prognosperioden samtidigt som pensions- systemets överskott ökar något. Den kommunala sektorns finansiella sparande väntas visa underskott 2004–2006 efter ett överskott 2003. Underskotten bedöms vara förenliga med ett positivt resultat som det definieras i balanskravet för kommuner och landsting.

Det höga finansiella sparandet i början av 2000-talet medförde att nettoskulden vändes till en positiv finansiell förmögenhet 2001. Kraftiga värdeminskningar på den offentliga sektorns innehav av aktier under 2002 med- förde åter en nettoskuld, trots ett fortsatt positivt sparande. I prognosen görs inget antagande om framtida värdeförändringar med undantag av effekten på statsskulden av valutakursens utveckling. Det innebär att nettoskulden utvecklas i takt med det finansiella sparandet. Det positiva sparandet medför att nettoskulden minskar under prognosperioden och 2006 väntas den of- fentliga sektorns finansiella tillgångar åter överstiga skulderna.

Tabell 4.20 Den offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor

	2002	2003	2004	2005	2006
Inkomster	1330	1370	1423	1481	1542
procent av BNP	56,8	56,4	56,4	56,1	56,0
Skatter och
avgifter	1201	1234	1283	1333	1387
procent av BNP	51,3	50,8	50,9	50,5	50,3
Kapitalinkomster	51	53	54	58	61
Övriga inkomster	78	83	86	91	94

Utgifter	1305	1365	1412	1449	1498
procent av BNP	55,8	56,3	56,0	54,9	54,3
Utgifter exkl.
räntor	1231	1302	1347	1379	1424
procent av BNP	52,6	53,7	53,4	52,3	51,7
Ränteutgifter	74	63	65	71	74
procent av BNP	3,2	2,6	2,6	2,7	2,7

Finansiellt
sparande	25	4	11	31	44
procent av BNP	1,1	0,2	0,4	1,2	1,6

Periodiserat
sparande	4	10	15	37	51
procent av BNP	0,2	0,4	0,6	1,4	1,9

Staten	-14	-53	-40	-26	-11
ÅP-systemet	48	51	54	59	59
Kommunal sektor	-8	6	-4	-1	-3

Finansiell
ställning
Nettoskuld	87	63	52	20	-24
procent av BNP	3,7	2,6	2,0	0,8	-0,9
Konsoliderad
bruttoskuld	1234	1255	1298	1318	1332
procent av BNP	52,7	51,7	51,5	50,0	48,3

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Fördelningen av det finansiella sparandet mellan staten och ålderspensionssystemet medför att förbättringen av den finansiella ställningen sker genom ökade tillgångar i pensionssystemet.

Underskottet i statens finansiella sparande innebär att skuldsidan i den offentliga sektorns balansräkning ökar under prognosperioden. Skuldökningen är dock inte större än att statsskulden och den konsoliderade brutto- skulden fortsätter att minska som andel av BNP.

Jämfört med prognosen i 2003 års ekonomiska vårproposition har den offentliga sektorns finansiella sparande reviderats ned huvudsakligen till följd av lägre skatte- inkomster. För 2004 beräknas nu sparandet bli

124

13 miljarder kronor lägre än vad som angavs i vårpropositionen. Den finansiella netto- skulden var enligt preliminära finansräken- skaper 28 miljarder kronor högre vid utgången av 2002 än vad som beräknades i vår- propositionen. Den högre utgångsnivån och ett lägre sparande medför att en positiv finansiell ställning nås först 2006, i stället för 2005 som beräknades i vårpropositionen.

I tabell 4.21 redovisas det finansiella sparandet även med skatterna periodiserade till det inkomstår som skatterna avser. Därmed underlättas tolkningen av de offentliga finansernas samband med ekonomins reala utveckling. Som framgår av tabellen har skatteperiodiseringen stora effekter på det finansiella sparandet åren 2000–2002. Periodiseringseffekter uppkommer huvud- sakligen till följd av variationer i bolags- och kapitalvinster. Skatten på dessa redovisas i nationalräkenskaperna (NR) året efter inkomståret, vilket i stort sett är då skatten betalas. De exceptionellt höga skatte- inkomsterna på bolags- och kapitalvinster 2000 redovisas således 2001 i NR. Det medför att det finansiella sparandet enligt NR ökar relativt starkt mellan 2000 och 2001 innan minskningen 2002. Den successiva och kraftiga minskningen av inkomster från kapitalskatter mellan inkomståren 2000 och 2002 avspeglas däremot i sparandet med periodiserad redovisning. Under prognos- perioden väntas en stabilisering av inkomsterna av kapitalskatter, vilket medför relativt små periodiseringseffekter. Den förväntade konjunkturuppgången medför ökade kapitalskatter, vilket leder till att de periodiserade skatterna ökar snabbare än enligt NR. Därmed blir det periodiserade sparandet under prognosperioden något högre än i NR:s nuvarande redovisning.

Statistiska centralbyrån (SCB) har beslutat att övergå till att redovisa det finansiella

PROP. 2003/04:1

sparandet med fullt ut periodiserade skatter. Det innebär att skatter och avgifter hänförs till det år skattskyldigheten uppkommer.

Utvecklingen av den offentliga sektorns fi- nanser beror främst på konjunkturen, räntor och politiska prioriteringar. Därtill kommer effekter av förändrad demografi och förändrat beteende hos företag och hushåll, t.ex. förändringar i sjukskrivingsmönster. Om man justerar det redovisade finansiella sparandet för konjunkturen och andra tillfälliga faktorer erhålls ett mått på det underliggande eller strukturella sparandet. I tabell 4.22 visas det strukturella sparandets förändring uppdelat på den del som beror av reformer och besparingar i den statliga budgeten (se tabell 4.9), nettot av kapitalinkomster och ränteutgifter samt övriga faktorer. Mellan 2000 och 2002 minskade det strukturella sparandet som andel av BNP med 3,5 procentenheter. Det förklaras huvud- sakligen av skattesänkningar och andra reformer som 2001 och 2002 uppgick till sammanlagt 3,5 procent av BNP. Under 2003 förstärks det strukturella sparandet som andel av BNP med 0,6 procentenheter, trots att budgetpolitiken är något expansiv även 2003.

Det låga ränteläget bidrar emellertid till att statens ränteutgifter minskar relativt kraftigt, vilket medför att kapitalinkomsterna netto förbättras med 0,6 procent av BNP. Övriga faktorer, som t.ex. höjda kommunalskatter, förstärker det strukturella sparandet med 0,6 procent av BNP innevarande år. För 2004 beräknas ett närmast oförändrat strukturellt sparande, trots en mindre försvagning genom åtgärder i statsbudgeten. Höjda kommunal- skatter bidrar till en förstärkning av det strukturella sparandet med 0,1 procent av BNP. För 2005 och 2006 är budgetpolitiken neutral och den underliggande utvecklingen av de offentliga finanserna medför en förbättring av det strukturella sparandet 2005 och 2006.

125

PROP. 2003/04:1

Tabell 4.21 Finansiellt sparande i offentlig sektor

Miljarder kronor

	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Sparande enligt nationalräkenskapernas
nuvarande redovisning	76	103	25	4	11	31	44
procent av BNP	3,4	4,6	1,1	0,2	0,4	1,2	1,6

Justering för skatteperiodisering	32	-46	-21	6	3	6	7

Sparande med periodiserad redovisning	108	57	4	10	15	37	51
procent av BNP	4,9	2,5	0,2	0,4	0,6	1,4	1,9


Tabell 4.22 Förändring av strukturellt sparande
Procent av BNP
	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Strukturellt sparande, nivå	4,1	2,8	0,6	1,2	1,3	1,8	2,0

Förändring		-1,3	-2,2	0,6	0,1	0,5	0,2
Reformer och besparingar, netto		-1,7	-1,8	-0,6	-0,2	0,1	0,0
Kapitalinkomster, netto		0,0	-0,1	0,6	0,0	-0,1	0,0
Övrigt		0,4	-0,3	0,6	0,3	0,5	0,1

126

Inkomster

PROP. 2003/04:1

5 Inkomster

5.1Inledning

Under åren 1998–2000 var tillväxten i svensk ekonomi hög, vilket medförde att skatteintäk- terna41 ökade kraftigt. Trots genomförda skatte- sänkningar ökade skatteintäkterna med i genom- snitt drygt 6 procent per år. Perioden präglades även av en snabb prisutveckling på aktie- och fastighetsmarknaden, vilket resulterade i mycket höga kapitalvinster för hushållen. Inkomståret 2000 uppgick hushållens kapitalvinster till 133 miljarder kronor eller drygt 7 procent av BNP, att jämföra med den historiskt genomsnittliga nivån på knappt 3 procent. Exklusive skatt på kapitalvinster ökade skatteintäkterna med drygt 5 procent per år. En bidragande orsak till utveck- lingen var den sysselsättningsökning som skedde under dessa år. Antalet arbetade timmar ökade med i genomsnitt 1,7 procent per år.

År 2001 utvecklades skatteintäkterna betyd- ligt svagare och intäkterna minskade med 0,3 procentenheter. Minskningen förklaras dels av genomförda skattesänkningar, dels av lägre kapitalvinst- och bolagsskatter. Den under- liggande utvecklingen, dvs. exklusive skatte- sänkningar, var positiv och uppgick till 1,4 procent. Den underliggande utvecklingen av skatt på arbete uppgick till 6,0 procent.

Tabell 5.1 Offentliga sektorns periodiserade skatter, offentliga sektorns inkomster enligt NR och statsbudgetens inkomster 2001–2006

Miljarder kronor och procent

	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Offentlig sektor	1 179	1 189	1 248	1 294	1 346	1 402
periodiserade
skatter
Skatt på arbete	757	766	806	834	863	895
Skatt på kapital	119	109	114	120	128	136
Skatt på konsumtion	299	313	328	338	353	369
och insatsvaror
Övriga skatter	5	1	0	2	1	1

Årlig förändring	-4	10	59	46	52	55
Procent	-0,3	0,8	4,9	3,7	4,0	4,1

Offentlig sektor	1 212	1 201	1 234	1 283	1 333	1 387
enligt NR
Övriga inkomster	125	129	136	140	148	156
Totalt	1 337	1 330	1 370	1 423	1 481	1 542

Årlig förändring
Skatter	74	-11	33	49	49	54
Procent	6,5	-0,9	2,7	4,0	3,8	4,1

Statsbudgetens
inkomster
Skatter	685	659	618	647	688	712
Övriga inkomster	71	71	53	66	66	66
Totalt	755	730	671	713	754	778

Årlig förändring
Skatter	12	-25	-42	29	42	24
Procent	1,7	-3,7	-6,3	4,7	6,4	3,4
Övriga inkomster	-57	1	-18	12	0	0
Procent	-44,5	0,8	-25,2	23,3	0,5	-0,3

Skattekvot
Enligt NR	54,0	51,8	51,2	51,2	50,8	50,6
Periodiserat	52,0	50,8	51,4	51,3	51,0	50,9
Exkl. transfereringar	48,1	46,2	46,8	46,8	46,5	46,6

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

41 Skatteintäkter, dvs. periodiserade skatter, har en direkt koppling till

det aktuella årets skatteregler och förändringar av timlön, sysselsättning,

inflation, m.m.

År 2002 beräknas de faktiska skatteintäkterna ha ökat med 0,8 procent, med en underliggande till- växt på 2,8 procent. Den låga ökningstakten för- klaras dels av en fortsatt minskning av skatt på

129

PROP. 2003/04:1

kapitalvinster och lägre bolagsskatter, dels av att antalet arbetade timmar minskade.

Under prognosperioden 2003–2006 beräknas skatteintäkterna öka i genomsnitt med 4,2 pro- cent eller med 53 miljarder kronor per år. Den underliggande utvecklingen, dvs. justerad för regeländringar inklusive pensionsomläggningen 2003, är lägre och beräknas uppgå till i genom- snitt 3,2 procent eller 42 miljarder kronor per år (se tabell 5.2).

Övergången från nettopensioner till beskat- tade bruttopensioner 2003 beräknas öka skatte- intäkterna med nära 13 miljarder kronor. Dessa intäkter innebär dock ingen budgetförstärkning eftersom de motsvaras av ökade pensionsut- betalningar på budgetens utgiftssida. Regeringen föreslår i denna proposition en skatteväxling med höjda skatter på energi och sänkta skatter på arbete 2004 (se kapitel 8). Regeringen har även kommit överens med samarbetspartierna om en fortsatt skatteväxling 2005 och 2006 med en total omslutning om ytterligare 7 miljarder kronor. Denna växling är dock inte specificerad men beräkningstekniskt inlagd med samma profil som den föreslagna växlingen 2004.

Tabell 5.2 Offentliga sektorns skatter, faktisk och underliggande årlig förändring 2002–2006

Miljarder kronor och procent

	2002	2003	2004	2005	2006
Förändring, belopp
Faktisk	10	59	46	52	55
Regeländringar	-24	20	1	0	0
Underliggande	34	39	45	52	55
Varav skatt på
arbete	32	21	28	34	35
kapital	-8	6	7	8	8
konsumtion och insatsvaror	14	13	9	11	13
övriga skatter	-4	-1	2	0	0

Förändring, procent
Faktisk	0,8	4,9	3,7	4,0	4,1
Underliggande	2,8	3,3	3,6	4,0	4,1

Den offentliga sektorns finansiella sparande, vilket är ett av regeringens budgetpolitiska mål, baseras på den redovisning av skatter som nationalräkenskaperna (NR) tillämpar. Denna redovisningsmetod skiljer sig från den periodi- serade, dvs. de ovan beskrivna skatteintäkterna, framför allt genom att vissa skatter redovisas det år de debiteras i stället för det år de avser. Periodiseringseffekterna, som framför allt för- klaras av hushållens skatt på kapitalvinster samt bolagens skatter, i den nuvarande NR-redo- visningen kan vissa år vara mycket stora (se tabell 5.3). Det redovisade saldot i offentligt

sparande blir på detta sätt missvisande då det inte avspeglar den ekonomiska utvecklingen under det aktuella året. Inkomståret 2000 uppgick det av NR redovisade saldot till 3,4 procent medan ett korrekt periodiserat saldo skulle ha uppgått till 4,9 procent. Det periodiserade saldot är lägre än NR-saldot 2001–2002 men högre 2003–2006.

Tabell 5.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor

Miljarder kronor och procent av BNP

	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Periodiseringseffekt
Belopp	32	-46	-21	6	3	6	7
Andel, procent	1,5	-2,0	-0,9	0,2	0,1	0,2	0,2
Saldo, procent
Nuvarande metod	3,4	4,6	1,1	0,2	0,4	1,2	1,6
Enligt ny metod	4,9	2,5	0,2	0,4	0,6	1,4	1,9

Statistiska Centralbyrån har beslutat att frångå den nuvarande NR-redovisningen och övergå till en periodiserad redovisning av skatterna. Under hösten 2003 kommer utfallen för åren 1993– 2002 att revideras och redovisas enligt den nya principen. Eftersom taxeringsutfallet avseende 2002 ännu inte är klart kommer utfallet för 2002 att baseras på en prognos. Ett definitivt utfall avseende 2002 kommer att redovisas under våren 2004 i samband med att ett preliminärt utfall avseende 2003 publiceras.

Statsbudgetens skatteinkomster ökar under prognosperioden med i genomsnitt 1,9 procent per år eller med totalt 53 miljarder kronor. Den svaga ökningen beror till stor del på omläggningen av den kommunala momskom- pensationen. Från och med budgetåret 2003 redovisas kompensation för mervärdesskatt till kommuner och landsting på budgetens inkomst- sida, vilket minskar statsbudgetens inkomster med 29 miljarder kronor i år. Korrigerat för omläggningen uppgår utvecklingen i genomsnitt till 3,2 procent per år eller till 89 miljarder kronor totalt under perioden.

Övriga inkomster på statsbudgeten minskar med 5 miljarder kronor under prognosperioden. Exklusive inlevererat överskott från Riksbanken och försäljningsinkomster är inkomsterna täm- ligen stabila. Sammanlagt beräknas de övriga in- komsterna uppgå till 66 miljarder kronor 2006.

Skattekvoten, skatteintäkterna som andel av BNP, definierad enligt NR:s nuvarande principer uppgick 2001 till 54,0 procent och minskade till 51,8 procent 2002 (se tabell 5.1). Den stora minskningen förklaras av den ofullständiga periodisering som NR tillämpar. Den perio-

130

diserade skattekvoten uppgick till 52,0 procent 2001 och beräknas ha minskat till 50,8 procent 2002. Av minskningen förklaras 1 procentenhet av genomförda skattesänkningar. År 2003 beräk- nas skattekvoten öka dels till följd av höjda kom- munala utdebiteringar, dels till följd av pensions- omläggningen. Åren därefter minskar skatte- kvoten och beräknas uppgå till 50,9 procent 2006. Skattekvoten exklusive skatt på trans- fereringar beräknas under prognosperioden upp- gå till mellan 46 och 47 procent. I avsnitt 5.6 finns en utförligare redovisning av skatte- kvoterna för Sverige och för ett antal OECD- länder.

Jämfört med beräkningen till 2003 års ekonomiska vårproposition har skatteintäkterna för åren 2003–2006 reviderats ned med mellan 5 och 10 miljarder kronor (se tabell 5.4). Ned- justeringen förklaras framför allt av att löne- summan nu beräknas öka med 2,4 procent i stället för med 3,2 procent som antogs i beräk- ningen till vårpropositionen. Den lägre löne- summan påverkar även prognosen för 2004 och framåt.

Tabell 5.4 Offentliga sektorns periodiserade skatter, offentliga sektorns inkomster enligt NR och statsbudgetens inkomster; differenser jämfört med vårpropositionen

Miljarder kronor

	2002	2003	2004	2005	2006
Offentlig sektor,	0,2	-4,7	-6,2	-8,1	-10,2
periodiserade skatter
Varav skatt på
arbete	0,9	-4,8	-7,2	-12,2	-15,7
kapital	-1,7	-1,5	-0,9	-1,6	-2,3
konsumtion och insatsvaror	-0,1	1,1	1,8	4,9	7,4
restförda och övriga skatter	1,0	0,4	0,1	0,7	0,5

Offentlig sektor enligt NR
Skatter		-7,4	-7,1	-9,1	-13,2
Övriga inkomster		1,1	1,8	3,1	2,7

Statsbudgetens inkomster		-22,1	-8,7	-3,4	-8,3
Skatter		-8,7	-9,8	-3,9	-8,7
Övriga inkomster		-13,4	1,1	0,5	0,5

Anm.: Jämförelsen med budgetpropositionen är korrigerad för ändrade redovisningsprinciper för mervärdesskatt m.m. Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Den ytterligare nedjustering som sker från 2004 förklaras av att antalet arbetade timmar och därmed lönesumman är lägre än vad som antogs i beräkningen till vårpropositionen. Nedgången i skatt på arbete förklaras även av den skatte- växling som regeringen föreslår för 2004 och aviserar för 2005 och 2006. Denna nedgång kompenseras av ökade intäkter från skatt på konsumtion och insatsvaror. Intäkterna från skatt på kapital minskar under samtliga år, vilket

PROP. 2003/04:1

förklaras av både ökade räntekostnader för hushållen samt lägre bolagsskatter. Restförda och övriga skatter har justerats upp med om- kring 0,5 miljarder kronor.

5.1.1Makroekonomiska förutsättningar

Prognosen över skatteintäkterna baseras på de makroekonomiska förutsättningar som redo- visas i bilaga 2. Tabell 5.5 sammanfattar de an- taganden som har störst inverkan på skattein- täkterna samt förändringar i förhållande till 2003 års ekonomiska vårproposition.

Jämfört med beräkningen till vårpropositio- nen har den årliga förändringen av lönesumman för 2003 och 2004 reviderats ned med 0,8 res- pektive 0,4 procentenheter, bland annat till följd av det låga utfallet under första halvåret 2003 (se avsnitt 5.2.1).

Tabell 5.5 Antaganden och förändringar jämfört med vårpropositionen

Arbetade timmar, utbetald lönesumma, hushållens konsumtions- utgifter och KPI: årlig procentuell förändring. Kommunal utdebitering: procent. Prisbasbelopp, inkomstbasbelopp och skiktgräns: kronor

	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Arbetade	1,2	-0,9	-0,6	0,0	0,7	0,6
timmar i
lönesumman
Diff. VP2003	0,0	0,0	-0,2	-0,5	0,0	0,0

Utbetald	5,8	3,9	2,4	3,6	4,2	4,1
lönesumma NR
Diff. VP2003	0,2	0,0	-0,8	-0,5	-0,2	-0,2

Utbetald	5,8	3,4	2,4	3,6	4,2	4,1
lönesumma
skatteunderlag
Diff. VP2003	0,0	0,0	-0,8	-0,5	-0,2	-0,2

Hushållens	2,3	3,3	3,9	3,8	4,0	4,0
kons. utgifter i
löpande priser
Diff. VP2003	0,0	0,0	-0,5	-0,2	-0,3	-0,3

KPI juni-juni	2,7	1,8	1,7	1,2	2,2	2,0
Diff. VP2003	0,0	0,0	-0,7	-0,5	-0,1	-0,0

Kommunal	30,53	30,52	31,17	31,32	31,32	31,32
medelutdeb.
Diff. VP2003	0,0	0,0	0,0	0,15	0,15	0,15

Ink. basbelopp	37 700	38 800	40 900	42 400	43 300	45 200
Diff. VP2003	0	0	0	-200	-200	-100

Prisbasbelopp	36 900	37 900	38 600	39 300	39 700	40 600
Diff. VP2003	0	0	0	-300	-600	-600

Skiktgräns	252 000	273 800	284 300	291 800	301 100	313 500
Diff. VP2003	0	0	0	-5 100	-6 700	-7 500

Övre skiktgräns	390 400	414 200	430 000	441 300	455 300	474 100
Diff. VP2003	0	0	0	-7 700	-10 200	-11 400

131

PROP. 2003/04:1

Konsumentprisindex (KPI) juni–juni för 2003 blev 0,7 procentenheter lägre jämfört med vad som beräknades till vårpropositionen.

Den lägre inflationen 2003 och 2004 påverkar både prisbasbeloppet och skiktgränserna för den statliga inkomstskatten. För 2004 har den nedre skiktgränsen justerats ned med 2 300 kronor och den övre med 3 400 kronor. I denna proposition föreslås en begränsad uppräkning av skikt- gränserna för 2004 med KPI (juni-juni) plus 1 procent (se kapitel 8). Effekten av den begrän- sade uppräkningen innebär att skiktgränserna blir 2 800 respektive 4 300 kronor lägre. Sam- mantaget ger detta en nedjustering av skiktgrän- serna med 5 100 respektive 7 700 kronor. För åren 2005 och 2006 återgår uppräkningen till den tidigare ordningen med KPI (juni-juni) plus 2 procent. Skillnader utöver effekten av den förändrade uppräkningen är hänförliga till lägre KPI.

5.1.2Regeländringar

Utvecklingen mellan åren för de olika skatte- slagen beror dels på de underliggande skatte- basernas förändring, dels på beslutade eller föreslagna regeländringar. För att enklare kunna tolka den underliggande utvecklingen av de olika skatteslagen redovisas i tabell 5.6 bruttoeffek- terna av de beloppsmässigt viktigaste regeländ- ringarna för perioden 1999–2004. Beloppen visar den årligt tillkommande intäktsförändringen till följd av ändrade skatteregler.

Det är viktigt att understryka att de redo- visade beloppen i tabell 5.6 avser periodiserade bruttoeffekter. Indirekta effekter på offentliga utgifter och andra skattebaser via förändringar i löner, priser och vinster beaktas inte. Effekterna på de kassamässiga inkomsterna och inkom- sterna enligt NR är i regel mindre införandeåret på grund av uppbördsförskjutningar och jämk- ningar. De i denna proposition föreslagna änd- ringarna inom skatteområdet finns redovisade i kapitel 8.

5.1.3Osäkerhet i skatteberäkningen

Osäkerheten i bedömningen av de olika skatte- basernas utveckling varierar. Prognoser på löne- baserade skatter och på konsumtionsskatter är beroende av hur väl den makroekonomiska prognosen för sysselsättning, konsumtion m.m. stämmer överens med den faktiska utvecklingen. I grova drag innebär 1 procents förändring av lönesumman att skattebasen förändras med ca 10 miljarder kronor och skatteintäkterna med 8 miljarder kronor. Om den privata konsumtionen förändras med 1 procent leder det till förändrade intäkter från mervärdesskatt med drygt 1 miljard kronor.

Variationen i skatteunderlagen över åren är generellt sett större för bolagens inkomstskatt och hushållens skatt på kapitalvinster än för lönebaserade skatter och konsumtionsskatter. För exempelvis lönesumman uppgår en typisk förändring mellan två på varandra följande år till omkring 4 procent. Förändringar av privat konsumtion ligger på motsvarande nivå. Det kan jämföras med underlaget för kapitalvinster där förändringar på över 50 procent är mer regel än undantag.

132

PROP. 2003/04:1

Tabell 5.6 Bruttoeffekter av regeländringar 1999–2004

Miljarder kronor

	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Skatt på arbete	-8,7	-11,4	-15,7	-21,8	18,0	0,1
Kommunal skatt	-0,7	5,9	4,7	3,4	13,7	2,0
Förändrad medelutdebitering	-1,7	1,0	1,7		8,4	2,0
Fast belopp 200 kr	1,3
Begränsat avdrag för allmän pensionsavgift		5,0	5,2	5,2
Höjt grundavdrag			-2,0	-1,8	-7,3
Pensionsomläggning 2003					12,6
Övrigt	-0,3	-0,1	-0,2
Statlig skatt	-5,7	-0,8	-2,4	-1,3		0,7
Sänkt skatt från 25 till 20 % på inkomster upp till övre skiktgräns	-4,2
Fast belopp 200 kr	-1,3
Begränsat avdrag för allmän pensionsavgift		1,4	1,4	1,3
Skiktgränsjusteringar		-2,2	-3,3	-2,4		0,7
Höjt grundavdrag			-0,4	-0,2
Övrigt	-0,2		-0,1
Allmän pensionsavgift	0,9	0,5
Höjt tak för allmän pensionsavgift från 7,5 till 8,06 basbelopp	0,9
Höjd allmän pensionsavgift från 6,95 till 7,00 %		0,5
Skattereduktioner	-3,2	-15,8	-16,9	-22,4	4,3	-1,4
Skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare (1 320 kr)	-3,2		-0,3	-1,6	4,3
Skattereduktion för allmän pensionsavgift		-15,8	-16,6	-17,3
Skattereduktion för fackföreningsavgift				-3,5
Skattereduktion 200 kronan, skatteväxling						-1,4
Socialavgifter		-1,2	-1,1	-1,5		-1,2
Sänkta socialavgifter från 33,06 till 32,92 % till 32,82 och till 32,70 %		-1,2	-0,9			-1,2
Nedsättning stödområde A				-0,4
Nedsättning socialavgifter sjöfart			-0,2	-1,1
Skatt på kapital	-4,5	1,4	-7,1	-1,8	-0,4	-0,6
Inkomstskatt företag	-2,5	2,0	-3,1
Återföring från periodiseringsfond		2,5	1,5
Återföring från skatteutjämningsreserv upphör			-2,1
Förlängd periodiseringsfond från 5 till 6 år	-2,5
Höjd avsättning till periodiseringsfond från 20 till 25 %			-2,5
Återköp aktier, sänkt skatt investmentbolag, ändrade 3.12-regler		-0,5				0,0
Fastighetsskatt	-2,0	-0,6	-3,3		-0,4	-0,3
Sänkt skattesats för hyreshus, bostadsdel 1989/90 från 1,2 till 0,6 %		-0,2	0,2
Återinförd omräkning för hyreshus – bostadsdel och småhus			6,5
Hyreshus – bostadsdel, sänkt skattesats från 1,5 till 1,3 till 1,2 till 0,5 %	-0,8	-0,4	-4,0
Småhus, sänkt skattesats från 1,5 till 1,0 %			-5,8
Begränsningsregel fastighetsskatt, nytt taxeringsförfarande			-0,2		-0,4	-0,3
Sänkt skattesats, markvärde för vattenkraft från 2,21 till 0,5 %	-1,2
Övriga skatter på kapital			-0,7	-1,8		-0,3
Höjd kapitalvinstskatt för privatbostäder från 15 till 20 %			1,5
Höjda fribelopp för förmögenhetsskatt			-2,2	-1,8
Slopad arvsskatt mellan makar						-0,3

Skatt på konsumtion och insatsvaror		2,8	2,2	-0,1	2,1	1,2
Skatt på energi		1,7	3,3	1,8	1,7	2,4
Förändrade energiskatter		1,7	2,0	0,9	1,8	1,0
Förändrad koldioxidskatt			1,0	0,9	0,9	0,8
Förändrad skatt på diesel			0,3			0,3
Övriga energiskatteförändringar					-1,0	0,3
Övriga skatter på konsumtion och insatsvaror		1,1	-1,1	-1,9	0,4	-1,2
Sänkt skatt på vissa byggtjänster					-0,1	-1,2
Sänkt mervärdesskattesats för personbefordran från 12 till 6 %			-1,0
Sänkt mervärdesskattesats på böcker och tidskrifter från 25 till 6 %				-1,3
Förändrad vägtrafikskatt samt slopad försäljningsskatt på lätta lastbilar m.m.			-0,1	-0,1
Tobaksskatt, höjd skatt på lågpriscigaretter					0,1
Sänkt skatt på vin				-0,6
Avfallsskatt samt naturgrusskatt		1,1		0,1	0,4

Summa	-13,2	-7,2	-20,6	-23,7	19,7	0,7
Summa exkl. pensionsomläggningen	-13,2	-7,2	-20,6	-23,7	7,1	0,7

133

PROP. 2003/04:1

5.2Offentliga sektorns skatter – periodiserad redovisning

Den periodiserade redovisningen visar de skatter som avser ett visst inkomstår. Dessa skatter har en direkt koppling till det aktuella årets skatte- regler och makroekonomiska förutsättningar i form av timlön, sysselsättning, inflation m.m. En sammanställning av de periodiserade skattein- täkterna för den offentliga sektorn redovisas i tabell 5.9.

5.2.1Skatt på arbete

Diagram 5.1 Årlig förändring av utbetald lönesumma, ackumulerade månader

Procent
8
7
6
5
4
3										1999
										1999
2										2000
										2001
1										2002
										2003
0
jan	feb	mar	apr	maj	jun	jul	aug	sep	okt	nov	dec

Den enskilt största posten i den offentliga sektorns skatter utgörs av skatt på arbete. För åren 2001–2006 uppgår dessa skatter till ca 65 procent av de totala skatteintäkterna. Skatt på arbete kan i sin tur delas upp i direkta skatter (inkomstskatt och allmän pensionsavgift) samt indirekta skatter (socialavgifter och löneskatter). Storleken på de två delarna framgår av tabell 5.7.

Tabell 5.7 Skatt på arbete 2001–2006

Miljarder kronor och procent

	Utfall	Prognos
	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Skatt på arbete	757	766	806	834	863	895
Varav
direkta	424	421	454	471	487	504
indirekta	333	346	351	362	376	391

Andel av totala
skatter	64,2	64,5	64,6	64,4	64,1	63,9

Gemensamt för de direkta och de indirekta skatterna på arbete är att de båda påverkas av lönesummeutvecklingen. I slutet av 1990-talet växte den utbetalade lönesumman årligen med mellan 6 och 7 procent. Ökningstakten mins- kade under 2002 till 3,4 procent och beräknas 2003 uppgå till 2,4 procent (se diagram 5.1). För 2003 har det medfört lägre prognoserade skatte- intäkter jämfört med beräkningen till den eko- nomiska vårproposition, då tillväxttakten antogs bli 3,2 procent.

Kommunal inkomstskatt

Miljarder kronor
	Utfall	Prognos
	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Aktuell
beräkning	359,4	378,7	406,0	422,3	437,7	455,4

Diff. VP2003		1,4	-0,7	-0,3	-0,9	-1,2

Utvecklingen av den kommunala inkomst- skatten beror huvudsakligen på hur löner, syssel- sättning och beskattade transfereringar utvecklas samt även på förändringar av kommunala ut- debiteringar.

Tabell 5.8 Skattepliktiga inkomster 2001–2006

Miljarder kronor och procent

	Utfall	Prognos
	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Totala inkomster	1 352 1 402 1 468			1 516 1 572 1 632

Andel av totala inkomster
Löneersättningar	69,1	68,7	67,0	67,2	67,6	67,7
Arbetsmarknads ersättningar	2,5	2,4	2,5	2,2	1,9	1,8
Sjukpenning m.m.	4,4	4,6	4,4	4,2	4,2	4,1
Pension	19,9	20,3	22,3	22,5	22,5	22,6
Näringsverksamhet	3,2	3,1	3,0	3,0	3,0	3,1
Övrigt	0,9	0,9	0,8	0,8	0,8	0,8

134

PROP. 2003/04:1

Tabell 5.9 Den offentliga sektorns skatteintäkter 1999–2006

Miljarder kronor

	Utfall	Utfall	Utfall	Prognos
Inkomstår	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Skatt på arbete	701,9	728,5	756,7	766,4	805,6	833,8	863,4	895,2

Direkta skatter	409,1	414,4	423,6	420,8	454,1	471,4	487,1	504,2

Kommunal skatt	323,2	336,3	359,4	378,7	406,0	422,3	437,7	455,4

Statlig skatt	29,6	33,5	34,6	33,0	33,5	35,3	38,4	39,5

Allmän pensionsavgift	60,0	63,1	65,7	68,3	70,4	72,5	75,0	77,9
Skattereduktioner m.m.	-4,0	-18,9	-36,1	-59,2	-56,2	-59,2	-64,3	-68,9

Artistskatt m.m.	0,4	0,4	0,0	0,2	0,4	0,4	0,4	0,4

Indirekta skatter	292,8	314,1	333,1	345,6	351,5	362,4	376,3	390,9

Arbetsgivaravgifter	271,7	288,5	304,6	315,0	322,3	332,6	345,3	358,6

Egenavgifter	7,4	8,1	8,4	9,9	9,9	10,3	10,7	11,2

Särskild löneskatt	18,7	22,3	25,3	27,5	26,4	26,9	27,9	29,0

Nedsättningar	-6,0	-5,9	-6,2	-8,0	-8,3	-8,6	-8,9	-9,2

Tjänstegruppliv	1,0	1,0	1,1	1,1	1,2	1,2	1,2	1,3


Skatt på kapital	127,5	160,6	118,7	109,0	114,2	120,4	128,4	136,4

Skatt på avkastning och vinster	112,3	144,9	104,2	96,2	101,2	106,7	114,3	121,8

Skatt på kapital, hushåll	25,2	34,0	14,0	7,3	9,6	12,0	12,5	12,8
Skatt på bolagsvinster	53,5	72,5	52,1	50,4	53,2	56,3	60,4	64,6

Avkastningsskatt	9,1	13,1	14,7	13,5	12,5	11,9	14,2	16,5

Fastighetsskatt	23,3	23,3	20,9	23,2	24,0	24,5	25,1	25,6

Kupongskatt m.m.	1,2	2,1	2,5	1,9	1,8	2,0	2,1	2,3

Skatt på egendom	15,2	15,7	14,4	12,8	13,0	13,7	14,1	14,6

Förmögenhetsskatt	8,6	8,2	6,5	4,1	4,6	4,8	5,0	5,2

Arvs- och gåvoskatt	2,1	2,5	2,6	3,0	2,7	2,8	2,7	2,8

Stämpelskatt	4,5	4,9	5,4	5,8	5,7	6,1	6,4	6,6


Skatt på konsumtion och insatsvaror	275,5	286,9	298,7	312,9	327,8	338,1	353,3	369,2

Mervärdesskatt	192,5	201,4	209,2	219,1	229,8	236,0	245,7	256,3

Tobaksskatt	7,4	7,7	8,1	8,4	8,2	8,5	8,8	9,1

Skatt på etylalkohol	4,7	4,9	4,9	5,1	4,8	4,2	4,2	4,2

Skatt på vin m.m.	3,5	3,6	3,7	3,5	3,5	3,8	4,0	4,2

Skatt på öl	2,5	2,4	2,4	2,6	2,6	2,7	2,8	2,9

Skatt på energi	50,3	50,4	53,6	57,2	61,0	64,7	69,2	73,4

Skatt på vägtrafik	6,6	7,0	7,7	8,2	8,4	8,5	8,6	8,8

Skatt på import	3,6	3,8	3,6	3,4	3,6	3,8	4,1	4,4

Övriga skatter	4,5	5,6	5,6	5,3	5,8	5,9	5,9	6,0

Restförda skatter, nedsättningar m.m.	11,1	7,4	5,2	0,8	0,2	1,8	1,3	0,9

Restförda skatter	-3,1	-5,0	-5,2	-7,3	-5,9	-6,2	-6,4	-6,7

Övriga skatter	14,1	12,5	10,3	8,1	6,2	8,0	7,8	7,6


Offentliga sektorns skatteintäkter	1 116,0	1 183,3	1 179,2	1 189,1	1 247,8	1 294,1	1 346,4	1 401,6

Kommunalskatt	323,2	336,3	359,4	378,7	406,0	422,3	437,7	455,4

Avgifter till pensionssystemet	110,3	147,0	153,5	158,7	162,2	167,6	174,1	181,1

Statens skatteintäkter	682,5	700,0	666,4	651,7	679,6	704,1	734,6	765,1

135

PROP. 2003/04:1

I tabell 5.8 särredovisas inkomsterna som andel av de totala inkomsterna för åren 2001–2006. Andelarna är relativt stabila under perioden även om vissa förändringar förekommer. Sjukpenning m.m. ökar mellan 2001 och 2002, vilket avspeglar ökningen av antalet sjukdagar. För åren 2003– 2006 minskar andelen, vilket delvis förklaras av att sjuklöneperioden fr.o.m. 1 juli 2003 förlängts från två till tre veckor. Även övriga åtgärder, ex- empelvis ökade satsningar på rehabiliteringsåt- gärder bedöms leda till att andelen inkomster från sjukpenning minskar.

Mellan 2002 och 2003 minskar löneersättnin- garnas andel av de totala skattepliktiga inkoms- terna med nära två procentenheter, vilket till stor del förklaras av att lönesummans ökningstakt prognoseras bli lägre under främst 2003. Under samma period ökar dock pensionerna med två procentenheter, vilket förklaras av omläggningen från nettopensioner till bruttopensioner.

Jämfört med beräkningen till vårpropo- sitionen har prognosen för 2002 justerats upp med 1,4 miljarder kronor. Justeringen har gjorts utifrån det preliminära taxeringsutfallet och påverkar även prognosen de följande åren. Inkomståret 2003 beräknas kommunskatterna trots det bli lägre, huvudsakligen beroende på att lönesumman inte ökar lika mycket som progno- serades till vårpropositionen. Den lägre ökningstakten påverkar även kommande år. Trots att den kommunala utdebiteringen antas öka med i genomsnitt 15 öre beräknas kommun- skatterna bli lägre inkomståret 2004. Den huvudsakliga förklaringen är att prognosen för lönesumman samt för utbetalningar från pensionssystemet har reviderats ned.

Även regeländringar har betydelse för hur den kommunala inkomstskatten utvecklas. Tabell 5.10 visar den underliggande utvecklingen efter det att inkomstskatten har korrigerats för regeländringar och för förändringar i den kommunala utdebiteringen.

Tabell 5.10 Faktisk och underliggande utveckling av kommunal skatt 2001–2006

Miljarder kronor

	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Faktisk	23	19	27	16	15	18
Regeländringar	3	3	-7
Pensionsreformen			13
Utdebitering	2		8	2

Underliggande	18	16	14	14	15	18

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Den årliga förändringen under prognosperioden varierar mellan 15 och 27 miljarder kronor. Både de genomförda regeländringarna 2001–2003 samt pensionsomläggningen 2003 ökar kom- munernas skatteintäkter. Den underliggande utvecklingen är betydligt jämnare och den årliga förändringen uppgår till mellan 14 och 18 miljarder kronor. De senaste årens ändrade skatteregler har haft stor inverkan på den kommunala inkomstskatten. Det skall dock påpekas att regeländringarna inklusive pensions- omläggningen inte påverkar kommunernas finanser, då intäktsförändringen regleras via det generella statsbidraget på statsbudgetens utgifts- sida.

Statlig inkomstskatt

Miljarder kronor
	Utfall	Prognos
	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Aktuell
beräkning	34,6	33,0	33,5	35,3	38,4	39,5

Diff. VP2003		-0,9	-1,1	-0,1	0,2	0,3

Statlig inkomstskatt tas ut med 20 procent på den del av den beskattningsbara inkomsten som för 2004 överstiger den nedre skiktgränsen på 291 800 kronor. Ytterligare 5 procent tas ut på den del som överstiger den övre skiktgränsen på 441 300 kronor.

För att stärka kommunernas ekonomi föreslogs i 2003 års ekonomiska vårproposition att den s.k. 200-kronan, som sedan 1999 varit en kommunal inkomstskatt, skulle förlängas till och med 2004. Inkomståret 2005 återgår skatten till att bli en statlig inkomstskatt.

Den föreslagna förändringen av uppräkningen av skiktgränserna innebär att den statliga inkomstskatten ökar med omkring 0,7 miljarder kronor åren 2004–2006. Förändringen av skikt- gränserna samt att den s.k. 200-kronan återigen blir en statlig inkomstskatt förklarar därmed större delen av ökningen mellan 2004 och 2005.

Jämfört med beräkningen till vårpropo- sitionen har prognosen reviderats ned med mellan 0,1 och 1,1 miljarder kronor åren 2002– 2004. För 2005 och 2006 har prognosen justerats upp något. Nedjusteringen för 2002 förklaras huvudsakligen av att prognosen har anpassats till det preliminära taxeringsutfallet. Effekten kvar- står under hela prognosperioden. För 2004–2006 uppvägs däremot effekten av taxeringsutfallet

136

med att utfallet av prisutvecklingen juni 2002– juni 2003 blev lägre än prognosen till vårpropo- sitionen. Även den begränsade uppräkningen av skiktgränserna för 2004 bidrar till en ökad statlig inkomstskatt åren 2004–2006.

Allmän pensionsavgift

Miljarder kronor
	Utfall	Prognos
	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Aktuell
beräkning	65,7	68,3	70,4	72,5	75,0	77,9

Diff. VP2003		0,5	0,8	0,8	0,9	1,2

Allmän pensionsavgift betalas av fysiska personer. Underlaget utgörs av lön och skatte- pliktiga transfereringar exklusive pensioner. Från och med 2000 är avgiften 7,0 procent av underlaget. Avgiften betalas på inkomster upp t.o.m. 8,07 inkomstbasbelopp vilket motsvarar 330 100 kronor 2003. Den högsta avgiften som betalas är därmed 23 100 för inkomståret 2003.

Jämfört med beräkningarna till vårpropo- sitionen har intäkterna reviderats upp med 0,5 miljarder kronor inkomståret 2002, vilket är en justering utifrån det preliminära taxeringsut- fallet. Justeringen påverkar även de följande åren.

Skattereduktioner

Miljarder kronor
	Utfall	Prognos
	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Aktuell
beräkning	-36,1	-59,2	-56,2	-59,2	-64,3	-68,9

Diff. VP2003		0,0	-0,2	-1,1	-4,1	-6,5

De totala skattereduktionerna uppgick till 36 miljarder kronor 2001. Ökningen till 59 miljarder kronor 2002 beror dels på den höjda reduktionen för allmän pensionsavgift, dels på att skattereduktionen för låg- och medel- inkomsttagare utvidgades till att även omfatta inkomster som inte är pensionsgrundande. Des- sutom infördes en skattereduktion för fack- föreningsavgift samt för avgift till arbetslöshets- kassa.

År 2003 ersattes den särskilda skattere- duktionen för låg- och medelinkomsttagare med ett höjt grundavdrag vilket innebär att skatte-

PROP. 2003/04:1

reduktionerna beräknas minska med 4,5 miljarder kronor.

Som ett led i den gröna skatteväxlingen införs inkomståret 2004 en skattereduktion mot- svarande det fasta beloppet på 200 kronor (se kapitel 8). Enligt överenskommelsen mellan regeringen och samarbetspartierna skall den gröna skatteväxlingen utökas 2005 och 2006. Någon överenskommelse om hur den utökade skatteväxlingen skall utformas finns inte ännu. För 2005 och 2006 har den därför beräknings- tekniskt lagts in med samma profil som skatte- växlingen 2004. Hushållen har i beräkningen kompenserats med höjda skattereduktioner. En

detaljerad uppställning av			skattereduktionerna
redovisas i tabell 5.11.

Tabell 5.11 Skattereduktioner 2001–2006
Miljarder kronor
	Utfall Prognos
	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Allmän	-32,7	-51,0	-52,6	-54,2	-56,0	-58,2
pensionsavgift
Låg- och medel-	-3,0	-4,5
inkomsttagare
Fackavgift		-3,5	-3,5	-3,5	-3,5	-3,5
Skattereduktion				-1,4	-4,1	-6,1
- grön skatteväxling
Övriga reduktioner	0,4	0,2	0,1	0,1	0,7	1,1

Summa	-36,1	-59,2	-56,2	-59,2	-64,3	-68,9

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Jämfört med beräkningen till vårpropositionen prognoseras reduktionerna att bli större under prognosperioden. Förändringarna förklaras huvudsakligen av införandet av skattereduk- tionen inom ramen för den gröna skatteväx- lingen åren 2004–2006.

137

PROP. 2003/04:1

Indirekta skatter på arbete

Miljarder kronor
	Utfall	Prognos
	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Aktuell	333,1	345,6	351,5	362,4	376,3	390,9
beräkning
Varav
arbetsgivar-	304,6	315,0	322,3	332,6	345,3	358,6
avgifter
egenavgifter	8,4	9,9	9,9	10,3	10,7	11,2
särsk.lönesk.	25,3	27,5	26,4	26,9	27,9	29,0
nedsättning	-6,2	-8,0	-8,3	-8,6	-8,9	-9,2
tj.gruppliv	1,1	1,1	1,2	1,2	1,2	1,3

Diff. VP2003		-0,1	-3,6	-6,7	-8,4	-9,6

Under indirekta skatter på arbete redovisas arbetsgivaravgifter, egenavgifter, särskild löne- skatt, nedsatta socialavgifter och premieskatt på grupplivförsäkringar. Nedsättningar innefattar dels den generella nedsättningen, dels nedsatta avgifter i inre stödområdet. Från 2001 utgår arbetsgivaravgifter med 32,82 procent och egen- avgifter med 31,01 procent av underlaget. Särskild löneskatt tas ut med 24,26 procent. Intäkterna beror framför allt på hur löner och inkomst av näringsverksamhet utvecklas.

I denna proposition föreslår regeringen, som en del av den gröna skatteväxlingen, att den allmänna löneavgiften sänks med 0,12 procentenheter 2004, vilket sänker det totala uttaget till 32,70 procent för arbetsgivare och till 30,89 procent för egenföretagare. Sänkningen innebär att intäkterna minskar med drygt 1,2 miljarder kronor 2004. Med hänsyn tagen till indirekta effekter av sänkningen uppgår netto- kostnaden till 0,6 miljarder kronor. För 2005 och 2006 har regeringen och samarbetspartierna kommit överens om en fortsatt grön skatte- växling. Beräkningstekniskt har denna växling lagts in med samma profil som växlingen 2004. Eftersom profilen på skatteväxlingen inte är specificerad har endast nettobeloppen av sän- kningen lagts in för 2005 och 2006. De totala indirekta skatterna ökar årligen med mellan 11 och 15 miljarder kronor utom 2003 då intäkterna ökar med 6 miljarder kronor. Den relativt låga ökningen 2003 förklaras till stor del av att lönesumman beräknas öka med endast 2,4 procent.

Jämfört med beräkningen till 2003 års ekono- miska vårproposition har intäkterna reviderats ned med mellan 4 och 10 miljarder kronor. Revideringen förklaras av den lägre lönesumman och av de föreslagna skatteväxlingarna.

5.2.2Skatt på kapital

Intäkterna av skatt på kapital svarar för mellan 9 och 10 procent av de totala skatteintäkterna. Andelen är förhållandevis konjunkturkänslig och kan under år med höga bolagsvinster eller höga realiserade kapitalvinster öka kraftigt. Under prognosperioden väntas dock andelen vara stabil och uppgå till i genomsnitt 9,5 procent (se tabell 5.12).

Tabell 5.12 Skatt på kapital 2001–2006

Miljarder kronor och procent

	Utfall	Prognos
	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Skatt på kapital	119	109	114	120	128	136
Varav
inkomster	104	96	101	107	114	122
egendom	14	13	13	14	14	15

Andel av totala
skatten	10,1	9,2	9,2	9,3	9,5	9,7

Uppdelning av skatt på kapital kan göras i dels skatt på avkastning och vinster, dels skatt på egendom. Huvuddelen av skatteintäkterna kom- mer från avkastning och vinster. Till dessa räknas skatt på kapital för fysiska personer, bolagens inkomstskatt, avkastningsskatt och fastighets- skatt. Till skatt på egendom räknas förmögen- hetsskatt, arvs- och gåvoskatt och stämpelskatt. Skatt på egendom svarar för drygt 10 procent av skatten på kapital. I prognoshänseende före- kommer endast liten variation mellan åren för skatt på egendom.

Skatt på kapital, hushåll

Miljarder kronor
	Utfall	Prognos
	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Aktuell
beräkning	14,0	7,3	9,6	12,0	12,5	12,8

Diff. VP2003		-1,5	-1,3	-0,2	-0,5	-1,3

Skatt på kapital utgörs av nettot av skatt på inkomsträntor, utdelningar och kapitalvinster samt skattereduktion för utgiftsräntor m.m.

Skatteintäkterna beräknas 2002 ha minskat med nära 7 miljarder kronor jämfört med 2001, främst på grund av att kapitalvinsterna antas ha minskat från 75 till 58 miljarder kronor. Utveck- lingen av skatteintäkterna under prognosåren förklaras av att prognosen för kapitalvinsterna

138

har anpassats till en långsiktig nivå på nära 3 procent av BNP.

Diagram 5.2 visar de beskattningsbara kapital- vinsterna under åren 1988–2001 samt den beräk- nade utvecklingen 2002–2006.

Diagram 5.2 Beskattningsbara kapitalvinster 1988–2006

Miljarder kronor

140
120		Utfall
120		Prognos
		Prognos
100		3% av BNP
100
80
60
40
20
0
1988	1990	1992	1994	1996	1998	2000	2002	2004	2006

Jämfört med beräkningen till vårpropositionen har intäkterna för inkomståret 2002 reviderats ned utifrån det preliminära taxeringsutfallet. Revideringen avser till största delen kapitalför- luster som har justerats upp. För åren 2004 och framåt har avdrag för utgiftsräntor justerats upp samtidigt som intäktsräntorna har justerats ned, vilket har påverkat prognosen för skatt på kapital negativt. För samtliga år har skatt på kapital- vinster justerats upp något.

Statistiska Centralbyrån (SCB) har på upp- drag av Finansdepartementet undersökt hushål- lens kapitalvinster för inkomståret 2001. Under- sökningen baseras på registerdata som kom- bineras med uppgifter från ett urval deklaratio- ner, vilket innebär att de uppskattade beloppen kan avvika något från det faktiska utfallet. Syftet med undersökningen är bl.a. att få en bild av hur vinster och förluster från kapital är fördelade på försäljning av reala respektive finansiella tillgån- gar. SCB har tidigare gjort motsvarande under- sökningar för inkomståren 1999 och 2000.

Eftersom undersökningen redovisar brutto- belopp för vinster respektive förluster avviker de totala kapitalvinsterna respektive förlusterna från de utfall som Riksskatteverket redovisar i det årliga taxeringsutfallet. I tabell 5.13 redovisas en sammanfattning av resultaten från undersök- ningen. I tabellen redovisas kapitalvinster och kapitalförluster för åren 1999–2001 fördelat på reala och finansiella tillgångar. För åren 1999 och 2000 svarar de finansiella kapitalvinsterna för mellan 65 och 70 procent av de totala kapital-

PROP. 2003/04:1

vinsterna. Inkomståret 2001 minskade andelen till 50 procent.

Tabell 5.13 Kapitalvinster och kapitalförluster 1999–2001

Miljarder kronor och procent

				Förändring
	1999	2000	2001	2000–2001
Kapitalvinster
Finansiella	85	117	54	-54%
Varav
aktier	65	83	38	-54%
fonder	16	24	11	-54%
övrigt	4	10	4	-54%
Reala	37	61	53	-12%
Varav
privatbostad	21	33	29	-12%
bostadsrätt	6	22	18	-21%
övrigt	10	6	7	24%

Summa	122	178	107	-40%

Kapitalförluster
Finansiella	3	16	23	43%
Varav
aktier	2	12	18	48%
fonder	0	1	2	331%
övrigt	1	3	3	-13%
Reala	3	2	2	-17%
Varav
privatbostad	2	1	1	-21%
bostadsrätt	1	1	1	6%
övrigt	0	0	0	-11%

Summa	6	18	25	39%

Anm.: Vinster och förluster redovisas brutto och är därför högre än de taxerade vinsterna och förlusterna. Detta gäller speciellt de reala tillgångarna. De procen- tuella avvikelserna är beräknade på ej avrundade belopp.

Källa: SCB

För både 1999 och 2000 har de finansiella kapitalvinsterna varit omkring dubbelt så höga som de reala. För 2001 var de i stort sett lika stora. De finansiella kapitalvinsterna utgörs huvudsakligen av kapitalvinster på aktier. Således återspeglar skatteintäkterna till stor del utveck- lingen på de finansiella marknaderna. Av de reala kapitalvinsterna utgör vinster vid försäljning av privatbostäder drygt hälften av de totala reala vinsterna och andelen är relativt stabil under de aktuella åren.

Kapitalförlusterna ökade totalt sett med 39 procent mellan 2000 och 2001. Ökningen för- klaras huvudsakligen av finansiella förluster.

139

PROP. 2003/04:1

Skatt på bolagsvinster

Miljarder kronor
	Utfall	Prognos
	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Aktuell
beräkning	52,1	50,4	53,2	56,3	60,4	64,6

Diff. VP2003		0,0	0,0	-0,4	-1,0	-1,4

Till följd av fallande resultat för företagen under 2002 beräknas bolagsskatten minska med 1,7 miljarder kronor till 50,4 miljarder kronor.

En mer gynnsam utveckling inom företags- sektorn under 2003 förväntas öka bolagsskatte- intäkterna med knappt 3 miljarder kronor. Även för 2004 till 2006 ger den förväntade konjunk- turuppgången en positiv effekt på skatteintäk- terna, vilken beräknas uppgå till mellan 3 och 4 miljarder kronor årligen.

Jämfört med vårpropositionen förväntas bolagsvinsterna bli lägre. Till följd av det har intäkterna justerats ned för åren 2004 till 2006.

Sett i ett historiskt perspektiv har företagens inkomstskatt svängt kraftigt under hela 1990- talet. Förändringarna har i absoluta tal uppgått till i genomsnitt 6 miljarder kronor per år, vilket svarar mot genomsnittliga upp- och nedgångar under perioden på 20 procent.

Av diagram 5.3 framgår att skatterna i mitten av 1990-talet var tämligen stabila på mellan 36 och 39 miljarder kronor. Under andra halvan av 1990-talet växte skatteintäkterna med i genom- snitt 6 miljarder kronor per år. En svag minsk- ning skedde dock i spåren av Asienkrisen 1998. År 1999 uppgick intäkterna till drygt 53 miljar- der kronor.

Diagram 5.3 Företagens inkomstskatt 1994–2001 samt beräknad utveckling 2002–2006

Miljarder kronor

80
70
60
50
40
30
20
10
0
1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006

Utvecklingen av bolagens inkomstskatt under de senaste åtta åren visar på en viss samvariation

med konjunkturutvecklingen. Utöver konjunk- turen påverkas skatteintäkterna av förändrade skatteregler och av enskilda händelser (som exempelvis återbetalningen av pensionsmedel 2000 från Alecta) som förändrar skatten under enstaka år.

En ytterligare faktor som påverkar skatte- intäkterna under ett specifikt år är hur företagen väljer att nyttja bokslutsdispositioner och skatte- mässiga justeringar. Bland bokslutsdispositio- nerna ingår exempelvis avsättningar till och åter- föringar från periodiseringsfonder.

Diagram 5.4 Nyttjande av periodiseringsfonder 1995–2001

Miljarder kronor

50
45	Summa avsättning
45	Summa återföring
	Summa återföring
40	Varav beskattad återföring
	Varav beskattad återföring
35
30
25
20
15
10
5
0
1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001

Diagram 5.4 visar i vilken utsträckning som bolagen har satt av medel till och återfört medel från periodiseringsfonder under 1995–2001. Dessutom framgår hur stor del av medlen som återfördes samtidigt som bolagets taxerade in- komst var positiv, dvs. då de återförda medlen ökade bolagets inkomstskatt. En konsekvens av periodiseringsfondssystemets införande 1994 var att inkomstskatter om knappt 6 miljarder kronor periodiserades till 2000. Under 2001 realiserades ytterligare 5 miljarder i uppskjuten skatt. Det var dock endast hälften av återföringarna under 2001 som gjordes av bolag där inkomstskatten under innevarande år påverkades positivt. För övriga bolag innebar återföringarna att underskotten minskade.

Avkastningsskatt

Miljarder kronor
	Utfall	Prognos
	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Aktuell
beräkning	14,7	13,5	12,5	11,9	14,2	16,5

Diff. VP2003		0,1	0,1	-0,3	-0,3	-0,1

140

PROP. 2003/04:1

Intäkterna från avkastningsskatten innevarande år bestäms av livbolagens tillgångsvärden den 31 december föregående år multiplicerat med ett genomsnitt av föregående års statslåneränta.

Intäkterna 2002 beräknas uppgå till 13,5 miljarder kronor. Jämfört med 2001 är det en nedgång med 1,2 miljarder kronor. Minskningen beror till största delen på att den genomsnittliga statslåneräntan var 38 räntepunkter lägre 2001 jämfört med det föregående året.

För 2003 beräknas intäkterna minska med ytterligare 1 miljard kronor. Minskningen för- klaras framför allt av att livbolagens tillgångar minskade med 161 miljarder kronor under 2002. Nedgången i avkastningsskatten dämpades delvis av en uppgång av den genomsnittliga statslåne- räntan med 18 räntepunkter.

Under 2003 förväntas den genomsnittliga statslåneräntan falla med 74 räntepunkter till 4,41 procent. I kombination med bl.a. en värde- ökning av livbolagens tillgångar prognoseras det ge en avkastningsskatt för 2004 om 11,9 miljarder kronor, vilket är en nedgång jämfört med 2003 med 0,6 miljarder kronor. För åren 2005 och 2006 beräknas intäkterna öka med 2,3 miljarder kronor per år, främst till följd av stigande marknadsräntor.

Jämfört med beräkningen till vårpropo- sitionen är intäkterna för 2002 och 2003 uppjusterade med 0,1 miljarder kronor till följd av ett högre utlandssparande i pensions- och kapitalförsäkringar under 2002. Nedjusteringen 2004 till 2006 beror på en lägre genomsnittlig statslåneränta.

Fastighetsskatt

Miljarder kronor
	Utfall	Prognos
	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Aktuell
beräkning	20,9	23,2	24,0	24,5	25,1	25,6

Diff. VP2003		0,0	0,1	0,2	0,4	0,4

Fastighetsskatt tas ut på småhus, flerfamiljshus, lokaler och industrifastigheter. Prognosen utgår från antaganden om hur taxeringsvärden och bestånden för de olika fastighetskategorierna ut- vecklas.

De totala skatteintäkterna ökar med drygt 2 miljarder kronor mellan 2001 och 2002. År 2003 beräknas intäkterna öka med 0,8 miljarder kronor, främst beroende på den allmänna

fastighetstaxeringen. Tabell 5.14 redovisar skat- teintäkterna i de olika fastighetskategorierna för perioden 2001–2006.

Tabell 5.14 Fastighetsskatt fördelad på fastighetstyp, samt skattereduktioner 2001–2006

Miljarder kronor

	Utfall	Prognos
	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Småhus	12,0	13,5	13,9	14,2	14,6	14,9
Hyreshus	3,3	3,5	3,7	3,8	3,9	3,9
Lokaler	4,0	4,6	4,8	4,9	5,0	5,1
Industrier	1,8	1,8	1,9	1,9	1,9	1,9

Skattereduktioner
fastighetsskatt	0,2	0,3	0,3	0,3	0,3	0,3
miljöåtgärder				0,1	0,1	0,1

Småhus och bostadsdelen i flerfamiljshus svarade inkomståret 2001 för 70 procent av fastighets- skatten. Intäkter från lokaler prognoseras öka till drygt 5 miljarder kronor 2006. Intäkterna från industrifastigheter beräknas uppgå till nära 2 miljarder kronor under prognosperioden. I tabellen redovisas även de skattereduktioner som är hänförliga till fastighetsskatten.

Jämfört med beräkningen till vårpropo- sitionen bedöms intäkterna 2003–2004 bli något högre, främst beroende på att effekten av den allmänna fastighetstaxeringen som genomfördes 2003 underskattades något.

Övriga skatter

Miljarder kronor
	Utfall	Prognos
	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Aktuell
beräkning	2,5	1,9	1,8	2,0	2,1	2,3

Diff. VP2003		0,0	-0,1	-0,2	-0,2	-0,2

Till övriga skatter på avkastning och vinster räknas kupongskatt men även skattereduktioner, t.ex. för bredbandsinstallation. År 2001 uppgick skatteintäkterna till sammanlagt 2,5 miljarder kronor, varav kupongskatten svarade för i stort sett hela beloppet. Nedgången under 2002–2003 förklaras i huvudsak av ett minskat utlands- ägande.

Jämfört med beräkningen till vårpropositio- nen har prognosen för 2003–2006 justerats ned till följd av den fortsatta nedgången av utlands- ägandet i bolag noterade på svensk marknads- plats.

141

PROP. 2003/04:1

Förmögenhetsskatt

Stämpelskatt

Miljarder kronor
	Utfall	Prognos
	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Aktuell
beräkning	6,5	4,1	4,6	4,8	5,0	5,2

Diff. VP2003		-0,3	0,1	0,0	0,0	0,1

Miljarder kronor
	Utfall	Utfall	Prognos
	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Aktuell
beräkning	5,4	5,8	5,7	6,1	6,4	6,6

Diff. VP2003			0,1	0,4	0,6	0,8

Förmögenhetsskatten avseende 2001 uppgick till 6,5 miljarder kronor. År 2002 beräknas intäk- terna ha minskat till 4,1 miljarder kronor, dels till följd av att fribeloppen har höjts till 1,5 miljoner kronor för ensamstående och till 2 miljoner kronor för sambeskattade par, dels till följd av nedgången på aktiemarknaden. Inkomståret 2003 förväntas förmögenhetsskatten öka till 4,6 miljarder kronor. Under den resterande delen av prognosperioden beräknas förmögenhetsskatten öka något för att 2006 uppgå till 5,2 miljarder kronor.

I denna proposition föreslås att begräns- ningsregeln i förmögenhetsbeskattningen skall utvidgas 2003, vilket innebär att skatten beräknas minska med 0,1 miljarder kronor per år (se kapitel 8).

Jämfört med beräkningarna till vårpropo- sitionen har prognosen för 2002 reviderats ned med 0,3 miljarder kronor, vilket är en anpassning av prognosen till det preliminära taxeringsut- fallet. Åren 2003–2006 har prognosen justerats upp något.

Arvs- och gåvoskatt

Miljarder kronor
	Utfall	Utfall	Prognos
	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Aktuell
beräkning	2,6	3,0	2,7	2,8	2,7	2,8

Diff. VP2003			-0,4	-0,5	-0,6	-0,7

År 2003 beräknas intäkterna från arvs- och gåvoskatt bli 0,3 miljarder kronor lägre jämfört med 2002. Därefter antas intäkterna öka något.

Jämfört med beräkningen till vårpropo- sitionen har intäkterna justerats ned med mellan 0,4 och 0,7 miljarder kronor per år för 2004– 2006. Av detta förklaras 0,3 miljarder kronor av förslaget i denna proposition om att slopa arvs- skatten mellan makar.

Stämpelskatt utgår vid förvärv av fast egendom (lagfart) och beviljande av inteckningar. Intäk- terna är beroende framför allt av omsättningen och prisutvecklingen på fastighetsmarknaden. Åren 2003–2006 beräknas intäkterna från stämpelskatten öka. Utvecklingen av skatten förklaras främst av omsättningen och prisut- vecklingen på permanenta småhus. I detta av- seende antas den sammanlagda effekten av ökad omsättning och högre priser medföra 4 procents ökningstakt per år för skatteintäkterna.

Jämfört med beräkningen till vårpropo- sitionen har stämpelskatten justerats upp för 2003–2006.

5.2.3Skatt på konsumtion och insatsvaror

Den offentliga sektorns skatteintäkter utgörs till drygt 25 procent av skatt på konsumtion och insatsvaror (se tabell 5.15). Av dessa kommer över två tredjedelar från mervärdesskatt och resterande intäkter från bl.a. tobaksskatt, alkoholskatt och skatt på energi. Fördelningen mellan mervärdesskatt och övriga skatter beräknas vara stabil under prognosperioden.

Tabell 5.15 Skatt på konsumtion och insatsvaror 2001– 2006

Miljarder kronor, procent

	Utfall	Prognos
	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Skatt på	299	313	328	338	353	369
konsumtion och
insatsvaror
Varav
mervärdesskatt	209	219	230	236	246	256
övrigt	90	94	98	102	108	113

Andel av totala
skatten	25,3	26,3	26,3	26,1	26,2	26,3

142

PROP. 2003/04:1

Mervärdesskatt

Miljarder kronor
	Utfall	Prognos
	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Aktuell
beräkning	209,2	219,1	229,8	236,0	245,7	256,3

Diff. VP2003		-0,1	0,4	-0,4	-0,7	-0,7

År 2002 beräknas intäkterna från mervärdes- skatten uppgå till 219 miljarder kronor. Huvuddelen av detta belopp är utfall medan den del som fastställs vid inkomsttaxeringen fort- farande är en prognos. Under perioden 2002– 2006 beräknas intäkterna öka med i genomsnitt 9 miljarder kronor per år. Sammanlagt innebär det att intäkterna ökar med 47 miljarder kronor under prognosperioden. Effekten av den inves- teringsstimulans som medges vid byggande av mindre hyres- och studentbostäder och som lämnas i form av en kreditering på skattekontot påverkar intäkterna negativt med mellan 0,8 och 1,3 miljarder kronor åren 2004–2006.

Jämfört med prognosen till 2003 års ekono- miska vårproposition beräknas den periodiserade mervärdesskatten för 2002 vara något lägre. För de kommande åren beräknas intäkterna bli i genomsnitt knappt 0,4 miljarder kronor lägre än i beräkningen till vårpropositionen. Nedrevi- deringen beror dels på förändrade antaganden om investeringsvolymen, dels på nedreviderade antaganden om prisutvecklingen. Utvecklings- takten blir därmed något lägre under 2004–2006 än vad som antogs i vårpropositionen.

Diagram 5.5 Mervärdesskatt uppdelad efter användning

Procent

Staten 10%

Kommunsektorn

12%

	Insats-	Hushållens konsumtion
	Insats-	59%
	förbrukning	59%
	förbrukning
	11%

Investeringar

Mervärdesskatten påverkas främst av hushållens konsumtionsutgifter, men även av investeringar och insatsförbrukning i de företag som har undantag från skatteplikt samt av statens och

kommunsektorns förbrukning och investeringar. Diagram 5.5 illustrerar fördelningen av mer- värdesskatten 2002 uppdelad efter användning.

Tobaksskatt

Miljarder kronor
	Utfall	Utfall	Prognos
	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Aktuell
beräkning	8,1	8,4	8,2	8,5	8,8	9,1

Diff. VP2003			-0,5	-0,4	-0,5	-0,6

Intäkterna från tobaksskatten uppgick till 8,4 miljarder kronor 2002. År 2003 förväntas intäkterna minska med 0,2 miljarder kronor bl.a. till följd av en något lägre inhemsk konsumtion. Från 2004 och framöver ökar dock intäkterna igen, med 0,3 miljarder kronor per år.

Enligt gällande rådsdirektiv skall införsel- kvoterna trappas upp successivt för att den 1 januari 2004 överensstämma med dem som gäller för övriga EU-länder. Senast den 1 januari 2004 skall Sverige införa samma införselregler som gäller för övriga EU-länder. För närvarande är den tillåtna mängden en privatperson får föra in i landet utan att betala svensk punktskatt 400 cigaretter eller 200 cigariller eller 100 cigarrer eller 550 gram röktobak. Den 1 januari 2004 utökas detta till 800 cigaretter och 400 cigariller och 200 cigarrer samt 1 000 gram röktobak.

Jämfört med beräkningen till vårpropo- sitionen är prognosen nedjusterad med 0,5 miljarder kronor för innevarande år, vilket förklaras av att det totala antalet sålda cigaretter förväntas minska 2003 jämfört med föregående år. För åren 2004–2006 har prognosen av samma skäl reviderats ned med mellan 0,4 och 0,6 miljarder kronor per år.

Alkoholskatt

Miljarder kronor
	Utfall	Utfall	Prognos
	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Aktuell	11,0	11,2	10,9	10,8	11,0	11,3
beräkning

Diff. VP2003			0,0	0,0	-0,2	-0,2

Under alkoholskatt redovisas skatt på etylal- kohol, skatt på vin, skatt på andra jästa drycker än vin och öl, skatt på mellanklassprodukter

143

PROP. 2003/04:1

samt skatt på öl. Alkoholskatten uppgick 2002 till 11,2 miljarder kronor. Åren 2003 och 2004 förväntas de totala intäkterna från alkoholskatt minska med 0,3 respektive 0,1 miljarder kronor. Det är främst intäkterna från skatt på sprit som minskar. Från 2005 antas de totala intäkterna vända något uppåt igen. I diagram 5.6 framgår fördelningen av intäkterna på produktslagen sprit, vin och öl.

Diagram 5.6 Skatteintäkter per produktslag 1998–2006

Miljarder kronor

7
			Sprit
6			Vin
			Öl
5
4
3
2
1
0
1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006

Att intäkterna de närmaste åren förväntas min- ska förklaras till viss del av att det svenska inför- selundantaget upphör den 1 januari 2004. Per- sonlig införsel av alkoholdrycker från en annan medlemsstat skall då inte påföras punktskatt i Sverige. Däremot skall införsel för kommersiella ändamål beskattas. Utöver detta har i prognosen beaktats att Danmark och Finland sänker skat- ten på alkohol (oktober 2003 respektive mars 2004) och att EU utvidgas med ytterligare med- lemmar fr.o.m. 1 maj 2004. För Sverige innebär det att de nya reglerna för privatinförsel även kommer att gälla från t.ex. de baltiska staterna.

Diagram 5.7 Skatt per liter ren alkohol

Kronor
600
500
400
300
200
100
0
Sverige	Danmark	Finland	Estland	Tyskland

I diagram 5.7 redovisas skatten på sprit i några av de länder som antas påverka den inhemska konsumtionen. För Danmark och Finland redovisas skattesatserna efter respektive sän- kning. Skattesatserna är på grund av omräkning från andra valutor ungefärliga.

De lägre skattesatserna, i t.ex. Estland 85 kronor per liter ren alkohol, förväntas öka införseln ytterligare. En ökad införsel, på bekostnad av den inhemska försäljningen, påver- kar skatteintäkterna negativt.

Diagram 5.8 Ackumulerad införsel av sprit

Miljoner liter 40-procentig sprit

	14
		00
	12	01
	12	02
		02
		03
	10
	8
	6
	4
	2
	0

jan

feb mars april maj juni

juli

aug sept okt

nov

dec

Källa: SoRAD, Stockholms Universitet.

Av diagram 5.8 framgår hur privatinförseln av sprit har ökat varje år mellan 2000 och 2003. Den ackumulerade införseln uppgick i juni 2003 till 7,8 miljoner liter42, motsvarande siffra för 2002 var 6,7 miljoner liter. År 2003 förväntas införseln av sprit att öka med 25 procent medan införseln av vin och öl antas öka med 4 respektive 20 procent.

Jämfört med beräkningen till vårpropo- sitionen har intäkterna reviderats upp med 0,1 miljarder kronor för 2003. De ökade införsel- kvoterna har inte fått det genomslag som antogs i vårpropositionen. För 2005 och 2006 har prognosen, till följd av en kombination av sänkt skatt i våra grannländer och EU:s utvidgning, reviderats ned med 0,2 respektive 0,3 miljarder kronor.

42 Angivelsen liter innebär 40-procentig sprit, till skillnad mot ren

alkohol.

144

Skatt på energi

Miljarder kronor
	Utfall	Utfall	Prognos
	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Aktuell	53,6	57,2	61,0	64,7	69,2	73,4
beräkning
Varav
elektrisk kraft	12,6	14,0	16,0	17,1	19,3	20,8
energiskatt
bensin	17,5	17,2	15,9	14,6	14,7	15,1
övrigt	6,4	6,0	4,9	4,1	4,4	4,6
koldioxidskatt
bensin	6,6	7,9	9,6	11,9	12,0	12,3
övrigt	10,4	12,0	14,5	16,9	18,8	20,4
svavelskatt	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1
råtallolja	0,03	0,02	0,03	0,03	0,03	0,03

Diff. VP2003			1,0	2,4	6,0	8,5

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Under perioden 2002–2006 beräknas intäkterna från skatt på energi öka med sammanlagt 16,2 miljarder kronor vilket motsvarar en årlig ökning av intäkterna med omkring 7 procent.

Skillnaden i nivå mellan 2001 och 2002 respektive 2002 och prognosåren förklaras av en rad skatteomläggningar.

Som ett led i den gröna skatteväxlingen före- slås i denna proposition skatteändringar fr.o.m. 1 januari 2004. För hushåll och servicesektorn höjs koldioxidskatten med 18 procent till 91 öre per kg och energiskatten på el med 1 öre per kWh. Även dieselskatten höjs 2004 med 10 öre per liter. Skatten på elektrisk kraft för industrin höjs med 0,5 öre per kWh fr.o.m. 1 juli 2004. Det innebär en total skatteväxling om 2,1 miljarder kronor för 2004.

Regeringen föreslår fr.o.m. 2004 dessutom tre åtgärder för kraftvärmeverken; höjda skatteav- drag för bränslen som förbrukas för värme- produktion, regler om proportionering gällande bränslen vid kraftvärmeproduktion samt slopat avdrag för el som produceras i kraftvärmeverk. Den totala bruttoeffekten för dessa åtgärder uppgår till 0,3 miljarder kronor 2004.

Jämfört med beräkningen till vårpropo- sitionen har intäkterna reviderats upp med 1 miljard kronor för 2003. Det beror främst på att intäkterna från koldioxidskatten har ökat mer än förväntat, även energiskatt på elektrisk kraft har ökat gentemot tidigare prognos. Dessa jus- teringar påverkar även prognosen för följande år. Till följd av skatteändringarna fr.o.m. 1 januari 2004 justeras prognosen för 2004 upp med 2,4 miljarder kronor. Regeringen och samarbets- partierna har kommit överens om ytterligare

PROP. 2003/04:1

skatteväxlingar om 4 respektive 3 miljarder kronor 2005 och 2006. Dessa växlingar har beräkningstekniskt lagts in med samma profil som den föreslagna växlingen 2004.

Fördelningen av intäkterna på energi- res- pektive koldioxidskatt framgår av diagram 5.9. Diagrammet illustrerar även effekten av den omläggning riksdagen beslutat om där kol- dioxidskatten ges ökad tyngd i förhållande till energiskatten.

Diagram 5.9 Skatt på energi 1997–2006

Miljarder kronor

50
45	Energiskatt
45
	Koldioxidskatt
40
35
30
25
20
15
10
5
0
1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006

Mellan 2000 och 2006 beräknas koldioxid- skattens andel av de totala intäkterna av skatten på energi öka från 24 till 45 procent. Energi- skatten, som nästan uteslutande svarar för de resterande skatteintäkterna, minskar från 76 till 55 procent. Svavelskatten bidrar endast med 2 promille av de totala intäkterna.

Skatt på vägtrafik

Miljarder kronor
	Utfall	Utfall	Prognos
	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Aktuell
beräkning	7,7	8,2	8,4	8,5	8,6	8,8

Diff. VP2003			0,1	0,2	0,2	0,3

Under skatt på vägtrafik redovisas fordonsskatt och vägavgifter. Fordonsskatt utgår på person- bilar, bussar, lastbilar, motorcyklar, traktorer, tunga terrängvagnar, motorredskap och släp- vagnar. Skatten beräknas efter fordonets skatte- vikt. Vägavgift utgår på trafik med lastbilar och lastbilsekipage som har totalvikt på minst 12 ton. För svenskregistrerade lastbilar gäller vägavgift på hela vägnätet samt att fordonsskatten

145

PROP. 2003/04:1

reduceras för berörda lastbilar. För utländska fordon betalas vägavgift för färd på motorvägar samt på vissa europavägar som inte är motor- vägar.

Jämfört med beräkningen till vårpropo- sitionen är prognosen 0,2 miljarder kronor högre för 2003. Anledningen till det är högre tillväxt i fordonsparken än vad som tidigare antagits. Det får även följdeffekter på prognosåren 2004–2006. Till följd av det har även intäkterna för dessa år reviderats upp, med 0,2–0,3 miljarder kronor per år.

Övriga skatter på konsumtion och insatsvaror

Miljarder kronor
	Utfall	Utfall	Prognos
	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Aktuell
beräkning	9,2	8,7	9,4	9,7	10,0	10,3

Diff. VP2003			0,1	0,1	0,1	0,1

Under övriga skatter redovisas tullmedel, jord- brukstullar och sockeravgifter, övriga skatter på import, skatt på termisk effekt i kärnkrafts- reaktorer, särskild skatt mot försurning, avfalls- skatt, skatt på bekämpnings- och gödselmedel, Systembolaget AB:s inlevererade överskott, skatt på annonser och reklam, lotteriskatt samt övriga skatter på varor och tjänster. Tullmedel står för närmare hälften av intäkterna i gruppen.

Från och med 1 januari 2004 höjs skatten på bekämpningsmedel, vilket innebär att skattein- täkterna ökar med 13 miljoner kronor.

I jämförelse med beräkningen till vårpropo- sitionen har prognosen reviderats upp med 0,1 miljarder kronor samtliga år. Anledningen till det är att varuimporten förväntas stiga och därmed också tullmedlen, samt höjningen av skatten på bekämpningsmedel.

5.2.4Restförda och övriga skatter

Miljarder kronor
	Utfall	Prognos
	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Aktuell
beräkning	5,2	0,8	0,2	1,8	1,3	0,9

Diff. VP2003		1,0	0,4	0,1	0,7	0,5

Under restförda och övriga skatter redovisas omprövningar av skatter som gjorts efter

taxeringen, restförda skatter samt diverse andra skatter och avgifter. De senare inkluderar bl.a. inlevererat överskott från AB Svenska spel, skattetillägg, förseningsavgifter, avgifter till kärnbränslefonden, Insättningsgarantinämnden, batterifonden, bilskrotningsfonden m.fl. I tabell 5.16 finns en detaljerad redovisning av de skatter som ingår.

Skatterna kan ändras efter inkomståret genom exempelvis revisioner, omräkningar och över- klaganden. I redovisningen hänförs dessa skatter inte till ett specifikt inkomstår utan till det år ändringen görs.

Debiterade skatter som av olika anledningar, exempelvis konkurser, inte betalas restförs hos kronofogdemyndigheten. Den del som myndig- heten inte kan driva in skrivs så småningom av.

Tabell 5.16 Specifikation av restförda skatter m.m. 2001– 2006

Miljarder kronor

	Utfall	Prognos
	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Restförda skatter	-5,2	-7,3	-5,9	-6,2	-6,4	-6,7
Varav
hushåll	-2,3	-2,7	-2,4	-2,5	-2,6	-2,8
företag	-2,9	-4,6	-3,5	-3,6	-3,8	-3,9
Övriga skatter	10,3	8,1	6,2	8,0	7,8	7,6
Varav
AB Svenska Spel	3,6	3,3	3,3	3,2	3,2	3,2
Kärnbränslefonden	0,7	0,6	0,7	0,7	0,7	0,7
Ins.garantinämnden	0,4	0,4	0,4	0,4	0,4	0,4
skattetillägg	1,6	1,4	0,9	1,4	1,3	1,4
övrigt	4,0	2,3	0,8	2,3	2,1	1,9

Summa	5,2	0,8	0,2	1,8	1,3	0,9

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Jämfört med beräkningen till vårpropositionen har övriga skatter justerats upp med mellan 0,1 till 1,0 miljarder kronor.

5.3Offentliga sektorns inkomster enligt nationalräkenskaperna

Skatteinkomsterna svarar för 90 procent av den offentliga sektorns totala inkomster. Skatterna för den offentliga sektorn som de redovisas enligt nationalräkenskaperna (NR) skiljer sig från de periodiserade skatterna genom perio- diseringseffekter samt att de periodiserade skatterna även inkluderar skatter som tillhör EU. Periodiseringseffekter uppstår genom att NR redovisar skillnaden mellan den slutliga och preliminära skatten för hushåll och företag året

146

efter inkomståret medan denna skillnad redo- visas under inkomståret i den periodiserade redovisningen. Statistiska Centralbyrån har bes- lutat att frångå den nuvarande redovisningen och övergå till en periodiserad redovisning (se avsnitt 5.1). Huvuddelen av tullmedel, sockeravgifter samt den momsbaserade delen i EU-avgiften är skatter som tillhör EU.

Mellan 2002 och 2006 ökar skatterna med 186 miljarder kronor enligt NR och med 212 miljarder kronor enligt den periodiserade redo- visningen (se tabell 5.17). De höga skatteintäk- terna enligt NR för 2001 och 2002 förklaras av periodiseringseffekter, dvs. att skatten på hus- hållens kapitalvinster samt bolagsskatter i NR- redovisningen till stor del bokförs året efter in- komståret.

Tabell 5.17 Periodiserade skatter, skatter enligt NR samt skattekvoten 2001–2006

Miljarder kronor och procent

	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Periodiserade skatter	1 179	1 189	1 248	1 294	1 346	1 402
– EU-skatter	14	9	8	7	8	8
+ Periodiseringseffekter	46	21	-6	-3	-6	-7
= Summa NR-skatter	1 212	1 201	1 234	1 283	1 333	1 387

Skattekvot enl. NR	54,0	51,8	51,2	51,2	50,8	50,6

Diff. VP2003
Periodiserade skatter		0	-5	-6	-8	-10
NR-skatter		0	-7	-7	-9	-13

I tabell 5.18 redovisas den offentliga sektorns skatteinkomster fördelat på sektorer samt övriga inkomster. I absoluta tal beräknas kommunsek- torns skatter öka med 72 miljarder kronor mellan 2002 och 2006. Ökningen för pensions- systemet och staten beräknas uppgå till 20 res- pektive 93 miljarder kronor under motsvarande period.

Tabell 5.18 Offentliga sektorns totala inkomster enligt NR 2001–2006

Miljarder kronor

	Utfall	Utfall	Prognos
	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Staten	716	678	678	716	741	771
Pensionssystemet	136	140	143	148	154	160
Kommunerna	360	383	413	419	438	455
S:a NR-skatter	1 212	1 201	1 234	1 283	1 333	1 387

Övriga inkomster	125	129	136	140	148	156
S:a NR-inkomster	1 337	1 330	1 370	1 423	1 481	1 542

Diff. VP2003
Skatter			-7	-7	-9	-13
Övriga inkomster			1	2	3	3

PROP. 2003/04:1

5.4Statsbudgetens inkomster – kassamässig redovisning

Regeringens förslag: Den beräkning av statsbud- getens inkomster för 2004 som sammanställts i bilaga 1 godkänns.

I avsnitt 5.4 redovisas statsbudgetens inkomster, som utgörs av skatter och övriga inkomster. De senare består främst av inkomster av statlig verksamhet, försäljning av statlig egendom samt bidrag från EU. Inkomsterna på statsbudgeten är i huvudsak kassamässiga. Beräkningen för 2004 finns sammanställd i bilaga 1.

5.4.1Skatter

Övergången från periodiserad till kassamässig redovisning

I avsnitt 5.2 redovisas skatterna periodiserat. Det innebär att de är beräknade utifrån gällande skatteregler och de inkomster den skattskyldige har ett visst inkomstår. De periodiserade skatterna avser hela den offentliga sektorn, medan statsbudgeten enbart omfattar statens skatteinkomster. Statsbudgetens inkomster redovisas huvudsakligen kassamässigt, vilket innebär att det är de skatter och avgifter som under budgetåret betalas in till staten som redo- visas. Skillnaden mellan intäkter, dvs. periodise- rade skatter, och inkomster, dvs. kassamässiga skatter, förklaras av förskjutningar i den månat- liga uppbörden och av att vissa skatter betalas in som preliminära skatter med slutreglering ett till två år senare.

För de skatter som redovisas över skatte- kontot finns ytterligare skillnader genom att inkomsttitlarna inte redovisar inbetalda utan debiterade skatter. För t.ex. inkomsttiteln 1121 Juridiska personers inkomstskatt innebär detta att underuttaget av slutlig skatt avseende inkomst- året 2002 (kvarstående skatt) redovisas som inkomst budgetåret 2003 trots att betalningen i huvudsak sker 2004. Om betalningen avviker från de deklarerade beloppen redovisas denna skillnad mot 1600 Betalningsdifferenser, skatte- konto. Betalningsdifferensen kan således uppvisa antingen ett positivt eller ett negativt belopp.

För de skatter som ingår i den samordnade uppbörden, och som omförs från inkomst-

147

PROP. 2003/04:1

titlarna fysiska och juridiska personers inkomst- skatt, kan skillnaden bli än större. Den fastighets- och förmögenhetsskatt som redovisas i statsbudgeten avser den periodiserade skatten två år tillbaka i tiden. Detta innebär att fastig- hetsskatten som avser 2002 redovisas mot inkomsttiteln fastighetsskatt i statsbudgeten först 2004.

Redovisningsordningen innebär att vissa titlar redovisar ett mellanting mellan intäkt och inkomst medan andra endast redovisar inkoms- ter. Statsbudgetens totala skatter blir däremot alltid kassamässigt redovisade eftersom även betalningsdifferenser ingår.

Utöver uppbördsförskjutningar förklaras skillnaden mellan statens periodiserade skatter och statsbudgetens skatter av förskjutningar i utbetalningar till kommunsektorn och pensions- systemet, nedsättningar av skatter som är att likställa med bidrag samt av att en del skatter och avgifter som inte redovisas under inkomsttypen 1000 Skatter m.m. i statsbudgeten inkluderas i de periodiserade skatterna. Bland de senare kan nämnas inleveranser från AB Svenska Spel och avgifter till kärnbränslefonden. Statens utbetal- ningar av kommunalskatt avseende inkomståret 2003 baseras på de uppräkningsfaktorer som regeringen fastställde under hösten 2002. Om det kommunala skatteunderlaget utvecklas snabbare än prognosen innebär detta att de högre kommunalskatterna, i form av preliminär- skatter, tillfaller staten innevarande år medan kommunerna får del av denna ökning som en slutreglering två år senare. Även gentemot pensionssystemet förekommer slutregleringar. Redovisningen av enskilda inkomsttitlar framgår av tabell 5.19.

1000 Skatter m.m.

De inkomster som i statsbudgeten redovisas under inkomsttypen 1000 Skatter m.m. skiljer sig från de periodiserade skatterna för staten. Som framgår av tabell 5.21 förklaras skillnaden av kommunala utjämningsavgifter, redovisningen av statlig och kommunal moms, övriga skatter, betalningsförskjutningar samt av de nedsätt- ningar som enligt nationalräkenskapernas defini- tion inte är att betrakta som en nedsättning av skatter utan är att likställa med en transferering. Samtliga nedsättningar, även sådana som enligt nationalräkenskapernas definition påverkar de

periodiserade skatterna, finns redovisade under inkomsttypen 1700 Nedsättningar.

Den kommunala utjämningsavgiften samt den föreslagna kostnadsutjämningen för stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS), som är inomkommunala avgifter, bruttoredovisas i statsbudgeten, vilket innebär att inkomsterna redovisas på inkomstsidan medan utgifterna redovisas på utgiftssidan.

Kommuner och landsting samt statliga myn- digheter får ersättning för erlagd moms. Stats- budgeten påverkas såväl av att den ingående momsen för staten avräknas som av kompensa- tionen för kommuners och landstings ingående moms.

Övriga skatter utgörs av skatteintäkter som antingen redovisas under statsbudgetens övriga inkomster eller som ligger utanför statsbud- geten.

Nedsättningar av skatter innebär att den skattskyldige under vissa förutsättningar inte behöver betala en del av de skatter som debite- ras. Exempelvis medges en viss nedsättning av betalningen av debiterade arbetsgivaravgifter i de fall en arbetsgivare anställer personer som varit arbetslösa under en längre tid. Nedsättningen påverkar inte de avgifter som debiterats utan minskar i stället de inbetalningar av skatter och avgifter som den skattskyldige gör.

Vissa nedsättningar (se tabell 5.20) påverkar varken de periodiserade skatterna eller NR- skatterna eftersom de är att likställa med trans- fereringar. Dessa nedsättningar är; anställnings- stöd, sysselsättningsstöd till kommuner och landsting, stöd för offentligt skyddad anställ- ning, stöd för långtidssjukskrivna samt nedsätt- ning för bredbandsanslutning i den mån de till- kommer kommuner. Nedsättningarna är som störst 2004. Från och med 2005 permanentas sysselsättningsstödet och blir en del av det generella statsbidraget (se avsnitt 6.3, UO 25).

Tabell 5.20 Nedsättningar som påverkar statsbudgeten, men ej de periodiserade skatterna

Miljarder kronor

	Utfall	Utfall	Prognos
	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Nedsättningar	-1,4	-4,0	-7,3	-7,6	-2,8	-2,9
Varav
anställningsstöd	-1,4	-1,4	-1,5	-2,0	-2,0	-2,1
off.skyddad anställning			-0,4	-0,8	-0,8	-0,8
sysselsättningsstöd		-2,6	-5,1	-4,2
kommuner och landsting
långtidssjukskrivna			-0,2	-0,6
bredband	-0,0	-0,0	-0,1	-0,1

148

PROP. 2003/04:1

Tabell 5.19 Statsbudgetens inkomster 2001–2006

Miljarder kronor

			Utfall	Utfall	Prognos
Budgetår			2001	2002	2003	2004	2005	2006
1000	Skatter		684,6	659,4	617,6	646,8	688,4	712,0

1100	Skatt på inkomst		134,9	65,1	38,1	54,0	65,3	66,6

varav	1111	Fysiska personers inkomstskatt	33,2	-17,2	-33,5	-19,3	-11,9	-17,7

	1121	Juridiska personers inkomstskatt	94,1	76,5	66,6	68,4	72,4	79,3

		Övriga inkomstskatter	7,6	5,8	5,0	5,0	4,8	5,0

1200	Socialavgifter och löneskatter		238,8	249,8	256,8	266,8	274,9	284,8

1300	Skatt på egendom		39,9	40,2	36,1	36,4	37,9	39,0

varav	1310	Skatt på fast egendom	23,3	23,3	21,2	23,5	24,2	24,8

	1320	Förmögenhetsskatt	8,6	8,2	6,5	4,1	4,6	4,8

	1330	Arvs- och gåvoskatt	2,6	3,0	2,7	2,8	2,7	2,8

	1341	Stämpelskatt	5,4	5,8	5,7	6,1	6,4	6,6

1400	1400 Skatt på varor och tjänster		271,5	290,1	300,9	313,4	328,7	343,9

varav	1411	Mervärdesskatt	184,8	198,3	206,9	214,2	223,0	233,0

	1424	Tobaksskatt	8,0	8,4	8,2	8,4	8,7	9,1

	1425	Alkoholskatt	11,0	11,1	10,8	10,8	11,0	11,3

	1428	Energiskatt	51,9	56,5	58,4	63,1	68,7	72,9

	1460	Skatt på vägtrafik	7,7	8,2	8,4	8,5	8,6	8,7

	1471	Skatt på import	3,6	3,5	3,6	3,8	4,1	4,3

		Övriga skatter på varor och tjänster	4,4	4,2	4,5	4,6	4,6	4,6

1500	Utjämningsavgift		20,9	23,7	-2,3	-6,3	-7,5	-8,8

1600	Betalningsdifferenser, skattekonto		-19,7	-4,2	-3,1	-7,2	-5,5	-7,0

1700	Nedsättningar av skatter		-1,6	-5,4	-8,9	-10,3	-5,4	-6,6

2000	Inkomster av statens verksamhet		50,8	49,1	29,5	29,4	30,8	30,4

varav	2411	Inkomster av statens aktier	5,0	4,2	4,5	4,9	5,1	5,3

3000	Inkomster av försåld egendom		0,2	0,1	0,1	15,0	15,0	15,0

varav	3312	Övriga inkomster av försåld egendom	0,2	0,1	0,1	15,0	15,0	15,0

4000	Återbetalning av lån		2,6	2,7	2,4	2,3	2,2	2,1

5000	Kalkylmässiga inkomster		8,4	9,9	9,6	8,2	7,0	7,0

6000	Bidrag från EU m.m.		8,5	9,3	11,6	10,8	11,0	11,3

Statsbudgetens totala inkomster			755,1	730,5	670,8	712,5	754,4	777,8

149

PROP. 2003/04:1

Under prognosperioden beräknas statsbud- getens skatteinkomster öka med 53 miljarder kronor. År 2002 minskade emellertid inkom- sterna med 25 miljarder kronor, vilket förklaras dels av tredje steget i den påbörjade inkomst- skattereformen, dels av förändringen i periodise- ringseffekter mellan 2001 och 2002. Även 2003 minskar skatteinkomsterna, vilket förklaras av att betalningsförskjutningarna påverkar stats- budgetens inkomster negativt samt att momskompensationen till kommuner ökar.

Tabell 5.21 Statsbudgetens skatter 2001–2006

Miljarder kronor

	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Periodiserade skatter	1 179	1 189	1 248	1 294	1 346	1 402
– Kommunsektorn	359	379	406	422	438	455
– Pensionssystemet	153	159	162	168	174	181
= Staten	666	652	680	704	735	765

+ Utjämningsavgifter	21	24	26	28	28	28
– Moms stat och kommun	20	21	51	52	54	55
– Övriga skatter	9	7	5	7	7	6
+ Nedsättningar statsbudget	-1	-4	-7	-8	-3	-3
+ Betalningsförskjutningar	28	16	-25	-18	-11	-16
= Statsbudgetens skatter	685	659	618	647	688	712

Diff. VP2003			-9	-10	-4	-9

Jämfört med 2003 års ekonomiska vårpropo- sition beräknas skatteinkomsterna 2003–2006 bli mellan 4 och 10 miljarder kronor lägre. I princip är det samma förklaringsfaktorer som för de periodiserade skatterna, dvs. framför allt min- skade inkomstskatter till följd av en minskad sysselsättning och därmed lägre utvecklingstakt för lönesumman.

5.4.2Övriga inkomster

Statsbudgetens övriga inkomster beräknas uppgå till ca 53 miljarder kronor i år och till ca 66 miljarder kronor per år 2004–2006. Förklaringen till att inkomsterna beräknas bli större framöver är att försäljningsinkomsterna antas uppgå till 15 miljarder kronor per år 2004–2006.

2000 Inkomster av statens verksamhet

Miljarder kronor
	Utfall	Utfall	Prognos
	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Aktuell
beräkning	50,8	49,1	29,5	29,4	30,8	30,4

Diff. VP2003			0,5	0,0	0,4	0,4

Under Inkomster av statens verksamhet redovisas bl.a. aktieutdelningar, affärsverkens inlevererade överskott, Riksbankens inlevererade överskott, överskott från spelverksamhet samt räntein- komster.

De relativt höga utfallen 2001–2002 jämfört med prognosåren förklaras av Riksbankens extrautdelning på 20 miljarder kronor respektive år. För prognosåren 2003–2006 förväntas inga extraordinära inkomster, varför inkomster av statlig verksamhet beräknas uppgå till ca 30 mil- jarder kronor per år.

Jämfört med beräkningen till 2003 års ekonomiska vårpropositionen har prognosen reviderats upp för innevarande år, bl.a. till följd av högre aktieutdelningar, skattetillägg och ränteinkomster på studielån. Räntor på skatte- konto har sänkts 2003 och 2004 jämfört med beräkningen i vårpropositionen. För 2004–2006 har prognoserna reviderats upp avseende bl.a.

Inkomster av statens aktier, Avgifter för årlig revision och Avgifter för etikprövning av forsk- ning.

3000 Inkomster av försåld egendom

Miljarder kronor
	Utfall	Utfall	Prognos
	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Aktuell
beräkning	0,2	0,1	0,1	15,0	15,0	15,0

Diff. VP2003			-14,9	0,0	0,0	0,0

Under Inkomster av försåld egendom redovisas försäljning av olika typer av statlig egendom. Försäljning av aktier i statligt ägda bolag utgör vanligtvis den största delen.

I år väntas inga ytterligare försäljningar genomföras. Under perioden 2004–2006 budget- eras 15 miljarder kronor per år i försäljnings- inkomster. Försäljningsbeloppen och tidpunk- terna är behäftade med stor osäkerhet.

Jämfört med beräkningen till vårpropo- sitionen har försäljningsinkomsterna reviderats ned med 14,9 miljarder kronor 2003.

150

4000 Återbetalning av lån

Miljarder kronor
	Utfall	Utfall	Prognos
	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Aktuell
beräkning	2,6	2,7	2,4	2,3	2,2	2,1

Diff. VP2003			0,1	0,0	0,0	0,0

Under Återbetalning av lån redovisas bl.a. Åter- betalning av studiemedel (avser lån upptagna före 1989) och Återbetalning av övriga lån.

År 2002 uppgick inkomsterna till 2,7 miljarder kronor varav återbetalningar av studiemedel utgjorde den största delen. Under perioden 2003–2006 beräknas inkomsterna minska till följd av att studielån upptagna efter 1988 finan- sieras utanför statsbudgeten.

Jämfört med beräkningen till vårpropo- sitionen är prognosen i stort sett oförändrad.

5000 Kalkylmässiga inkomster

Miljarder kronor
	Utfall	Utfall	Prognos
	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Aktuell
beräkning	8,4	9,9	9,6	8,2	7,0	7,0

Diff. VP2003			1,8	1,3	0,1	0,1

Under Kalkylmässiga inkomster redovisas vissa avskrivningar och amorteringar samt statliga pensionsavgifter, som utgör merparten av in- komsterna.

År 2002 uppgick inkomsterna till 9,9 miljarder kronor. År 2003 beräknas inkomsterna minska med 0,3 miljarder kronor till följd av lägre amortering av statskapital. Åren 2004–2006 beräknas inkomsterna minska ytterligare, vilket delvis beror på att ett nytt statligt pensionsavtal tecknats. Det nya avtalet innebär bl.a. att pensionen övergår till att vara avgiftsbestämd från att tidigare ha varit förmånsbestämd.

Jämfört med beräkningen till vårpropo- sitionen har prognosen reviderats upp 2003 och 2004. Upprevideringen förklaras i huvudsak av att Nämnden för statens avtalsförsäkringar inte har lämnat några rabatter för de preliminära premierna för 2003 på grund av att för- säkringsrörelsens ekonomiska ställning försäm- rats under 2002.

PROP. 2003/04:1

6000 Bidrag m.m. från EU

Miljarder kronor
	Utfall	Utfall	Prognos
	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Aktuell
beräkning	8,5	9,3	11,6	10,8	11,0	11,3

Diff. VP2003			-0,9	-0,2	0,0	0,0

Under Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika EG-fonder. De största enskilda bid- ragen avser arealbidrag och bidrag från EG:s socialfond.

År 2002 uppgick inkomsterna till 9,3 miljarder kronor. År 2003 beräknas inkomsterna öka till 11,6 miljarder kronor. Under perioden 2004– 2006 beräknas inkomsterna uppgå till ca 11 miljarder kronor per år.

Jämfört med beräkningen till vårpropo- sitionen har prognosen för 2003 reviderats ned med 0,9 miljarder kronor, främst till följd av förseningar inom strukturfondsprogrammen.

5.4.3Ändrad redovisning av inkomsttitlar

I statsbudgeten för 2004 tillkommer följande ändringar. Under inkomsttypen 1000 och 2000 föreslås följande nya inkomsttitlar:

1513 Utjämningsavgift för LSS-kostnader

1718 Nedsättning, stöd till anställning av lång- tidssjukskrivna

1719 Nedsättning, stöd till skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare

2558 Avgifter för årlig revision

2559 Avgifter för etikprövning av forskning

2561 Efterbevaknings- och tillsynsavgifter

Följande inkomsttitlar används inte längre och tas därför bort:

1257 Sjömanspensionsavgift, netto

1260 Allmänna egenavgifter

1429 Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle

1442 Systembolaget AB:s inlevererade överskott

1715 Nedsättning, skattereduktion pensionärer

Systembolaget AB:s inlevererade överskott redo- visas fr.o.m. 2003 på inkomsttitel 2411 Inkomster av statens aktier.

151

PROP. 2003/04:1

5.4.4Uppföljning av statsbudgetens inkomster budgetåret 2003

Jämfört med den av riksdagen fastställda stats- budgeten beräknas de totala inkomsterna bli 30,5 miljarder kronor lägre 2003. Skatteinkomsterna har reviderats ned med 19,9 miljarder kronor och övriga inkomster med 10,7 miljarder kronor.

Statens skatteintäkter utvecklas annorlunda än statsbudgetens skatteinkomster till följd av be- talningsdifferenser. Skillnaden i redovisning mel- lan statens periodiserade skatter och statsbud- getens skatteinkomster framgår av tabell 5.21.

Statens periodiserade skatteintäkter har revi- derats ned med 12 miljarder kronor. Bolagens inkomstskatter beräknas bli 9 miljarder kronor lägre främst beroende på att konjunkturvänd- ningen förväntas dröja. Även sysselsättningen i form av antal arbetade timmar är lägre, vilket har medfört att både socialavgifter och inkomst- skatter har justerats ned. De lägre skatteintäk- terna påverkar statsbudgetens skatteinkomster framför allt genom lägre preliminärskatter från fysiska och juridiska personer.

De lägre skatteinkomsterna på statsbudgeten förklaras även av att utbetalningar till kommuner beräknas bli 7 miljarder kronor högre. De högre utbetalningarna förklaras till stor del av att de skattehöjningar som kommuner och landsting beslutade om för 2003, vilket medförde att medelutdebiteringen ökade med 40 öre. Utfallet för hushållens kapitalskatter 2002 beräknas bli ca 2 miljarder kronor lägre än beräkningen till bud- getpropositionen, vilket påverkar statsbudgetens skatteinkomster 2003.

Övriga inkomster har reviderats ned med 10,7 miljarder kronor. Detta förklaras av att inkom- ster av försåld egendom reviderats ned med 14,9 miljarder kronor och att kalkylmässiga inkom- ster beräknas bli 3,3 miljarder kronor högre.

5.5Kommunsektorns skatter

Kommunernas skatteinkomster är framför allt beroende av lönesummans utveckling, dvs. av sysselsättning och timlön. Även utvecklingen av skattepliktiga transfereringar är viktig. Av skatteunderlaget 2003 beräknas löner m.m. ut- göra 68 procent, 22 procent utgörs av pensioner och 7 procent av transfereringar exklusive pensioner medan inkomst av näringsverksamhet

endast utgör 3 procent. Nivån på skatterna är även beroende av den kommunala utdebiterin- gen. Medelutdebiteringen 2003 är 20,70 procent för kommunerna och 10,47 procent för lands- tingen (inklusive s.k. landstingsfria kommuner), dvs. totalt 31,17 procent. För 2004 antas en höjning av utdebiteringen i sektorerna med 15 öre.

Kommunskatterna redovisas enligt tre prin- ciper – periodiserat avseende inkomståret, enligt NR och kassamässigt avseende budgetåret (ut- betalt). Den kassamässiga skatten utgörs dels av ett förskott avseende inkomståret, dels av en slutavräkning som avser inkomståret två år tidigare. Slutregleringar påverkar prognosen av- seende de kassamässiga skatterna t.o.m. 2005. Även NR-skatterna påverkas av slutreglerin- garna, men endast med ett års eftersläpning, vilket innebär att NR-skatterna i prognosen överensstämmer med den periodiserade skatten fr.o.m. 2005. I tabell 5.22 redovisas den beräk- nade utvecklingen av kommunernas skatteun- derlag 2001–2006.

Tabell 5.22 Utvecklingen av skatteunderlaget 2001–2006

Procent

	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Aktuell beräkning	6,4	5,2	5,0	3,5	4,0	4,0
VP2003	6,4	4,9	5,6	3,9	4,1	4,1
BP2003	6,2	5,0	6,1	4,3

Ackumulerat
Aktuell beräkning	6,4	11,9	17,6	21,7	26,6	31,7
VP2003	6,4	11,5	17,8	22,4	27,4	32,7
BP2003	6,2	11,5	18,3	23,4

Kommunernas skatteunderlag beräknas 2004 ha ökat med 14,5 procent jämfört med senast kända utfall. Jämfört med beräkningen till vårpropo- sitionen är utvecklingen något lägre, vilket fram- för allt förklaras av att utvecklingen av utbetalda löner nu beräknas bli lägre både 2003 och 2004 (se tabell 5.5).

Utvecklingen av skatterna under prognos- perioden framgår av diagram 5.9. Mellan 2001 och 2006 beräknas de periodiserade skatterna öka med i genomsnitt 4,8 procent per år. Ökningen är densamma även för NR-skatterna och de kassamässiga skatterna. Den under- liggande utvecklingen för den periodiserade kommunalskatten uppgår till 4,0 procent. Den lägre underliggande utvecklingen förklaras framför allt av pensionsomläggningen 2003. I tabell 5.10 redovisas den underliggande årsvisa förändringen.

152

Diagram 5.10 Kommunskatter 1999–2006

Miljarder kronor

500
450	Periodiserat
450	NR
400	NR
400	Utbetalt
	Utbetalt
350
300
250
200
150
100
50
0
1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006

5.6Skattekvoter

Skatteuttaget kan beroende på syfte redovisas på ett flertal olika sätt. Vissa mått baseras på aggregerade data, dvs. i form av de totala skatte- intäkterna under en viss period, medan andra är baserade på individdata.

När det gäller mått som baseras på aggreger- ade data är det mest frekventa måttet skatte- kvoten definierad som det totala skatteuttaget dividerat med BNP. Andra mått är implicita skattekvoter som sätter skatteuttaget i relation till skattebasen för den aktuella skatten. Båda dessa skattemått är tillbakablickande och används i huvudsak för att beskriva hur skatte- uttaget har förändrats över tiden eller för att jämföra skatteuttaget mellan olika länder under en given tidsperiod.

Mått baserade på individdata tar främst sikte på skattereglernas inverkan på ekonomiska incitament (arbetsutbud, sparande och investeringar) och ekonomisk effektivitet, men även på fördelningseffekter. Exempel på sådana mått är marginalskatt och skattekilar. Dessa är i regel framåtblickande och utgör ett viktigt un- derlag inför ändringar av regelsystemen. Det växande internationella samarbetet har medfört att efterfrågan på jämförbara mått på skatte- uttaget i olika länder har ökat. De olika måtten används av internationella organisationer som OECD och IMF. Även inom EU används ett flertal olika mått på skattebelastning.

OECD ger årligen ut publikationerna Reve- nue Statistics och Taxing Wages. Den första pub- likationen redovisar de totala skatteinkomsterna fördelade på följande grupper: inkomstskatter,

PROP. 2003/04:1

socialavgifter, löneskatter, egendomsskatter, skatter på varor och tjänster samt övriga skatter. Redovisningen sker ländervis och avser senaste utfallsår med jämförelsetabeller som visar skatterna som andel av BNP. Den senare pub- likationen redovisar typfallsberäkningar för multiplar av lönen för en heltidsanställd arbetare inom tillverkningsindustrin i ett antal olika länder. I tabeller redovisas bl.a. medel- och marginalskatter inkl. och exkl. arbetsgivar- avgifter.

Eurostat ger i samarbete med EU-kommissi- onen ut publikationen Structures of the Taxation Systems in the European Union med skattekvoter för medlemsländerna i den Europeiska unionen. Redovisningen är bland annat uppdelad på tre områden: arbete, kapital och konsumtion.

5.6.1Skattekvoten – skatt som andel av BNP

Skattekvoten visar förhållandet mellan det totala skatteuttaget och BNP. Det finns flera olika definitioner av skattekvoten och i regel är de internationellt bestämda. Den vanligaste defini- tionen baseras på skatter redovisade enligt NR. Denna skattekvot är inte strikt periodiserad eftersom skillnaden mellan slutlig skatt och pre- liminär skatt redovisas påföljande år. Skatte- kvoten är således beroende av hur stor andel av den slutliga skatten som den skattskyldige betalar i preliminär skatt, vilket inte är fallet med den skattekvot som beräknas utifrån en fullständig periodisering av skatterna. En skatteändring för ett visst år påverkar den periodiserade skattekvoten för samma år medan så inte behöver vara fallet vid beräkning av NR:s skattekvot.

Internationella jämförelser av skattekvoter är svåra att göra, eftersom olika länders skatte- lagstiftningar behandlar inkomster och avdrag på skilda sätt. Ett land som t.ex. ger stöd till barn- familjer via en transferering får en högre skatte- kvot om transfereringen är skattepliktig, jämfört med ett land som i stället ger stödet via ett inkomstavdrag eller en skattereduktion. Trans- fereringar till hushåll behandlas skattemässigt mycket olika bland OECD-länderna. I vissa länder är huvuddelen av transfereringarna skatte- pliktiga, medan det motsatta förhållandet gäller i andra länder. Sverige tillhör den grupp av länder inom OECD som har en hög andel skatte-

153

PROP. 2003/04:1

pliktiga transfereringar. Ett alternativ vid inter- nationella jämförelser är att exkludera skatter på offentliga transfereringar vid beräkning av skattekvoten. Även om det går att beakta några av olikheterna i skatte- och transfererings- systemen blir jämförelser mellan olika länder haltande eftersom skattekvoten inte tar hänsyn till hur de olika ländernas trygghetssystem finan- sieras. Exempelvis har vissa länder relativt stora inslag av obligatoriska avtalsförsäkringar – som för den enskilde individen har en skatteliknande karaktär – medan andra länder finansierar samma typ av försäkringar via skattemedel. Vid en jämförelse av skattekvoter bör det så långt som möjligt korrigeras för detta, i syfte att ge en mer rättvisande ekonomisk innebörd. Sådana korri- geringar är emellertid mycket svåra att göra.

Tabell 5.23 Skattekvoten 1999, förändring av skattekvoten 1990–1999 samt skattepliktiga transfereringars inverkan på skattekvoten för ett urval av OECD-länder

Procent av BNP

Ländergruppering efter		varav skatt
transfereringars inverkan på	Redovisad	på transfe-	Förändring
skattekvoten i procentenheter	skattekvot	reringar	1990–1999

0,0–0,5 procentenheter
Storbritannien	36,3	0,4	0,4
Irland	32,3	0,3	-1,2
Australien	30,6	0,3	1,2
Förenta staterna	28,9	0,4	2,2
Japan	26,2	0,2	-4,5
Korea	23,6	0,0	4,5

0,5–3,0 procentenheter
Belgien	45,7	1,8	2,6
Österrike	43,9	2,5	3,5
Italien	43,3	2,9	4,4
Norge	41,6	2,6	-0,2
Kanada	38,2	1,7	1,6
Tyskland	37,7	1,3	5,1

3,0–6,0 procentenheter
Sverige	52,2	4,4	-1,4
Danmark	50,4	5,1	3,3
Finland	46,2	4,4	1,5
Nederländerna	42,1	4,4	-0,7

Uppgift saknas
Frankrike	45,8		2,8
Luxemburg	41,8		1,3
Grekland	37,1		7,8
Island	36,3		5,3
Spanien	35,1		2,1
Schweiz	34,4		3,8
Portugal	34,3		4,9
Turkiet	31,3		11,3

OECD–totalt	37,3		2,3
EU–15	41,6		2,4

Anm.: Transfereringarnas inverkan på skattekvoten avser inkomståret 1997. Förändringen för Sveriges del förklaras i huvudsak av statens och kommunernas avlyfta moms.

Källa: OECD.

Jämförelser av den okorrigerade skattekvoten över tiden ger en viss indikation på hur skattenivån i olika länder har utvecklats. I tabell 5.23 redovisas skattekvoten för 1999 samt förändringen av skattekvoten mellan 1990 och 1999 för ett antal OECD-länder. Länderna är indelade i olika grupper beroende på vilken inverkan de skattepliktiga transfereringarna har på skattekvoten. I den första gruppen förklarar skatt på transfereringar högst 0,5 procentenheter av skattekvoten medan de i den tredje gruppen förklarar mellan tre och sex procentenheter. Av tabellen framgår bl.a. att skattekvoten under perioden har minskat i fem länder medan den i flertalet länder har ökat med mellan två och fem procentenheter. OECD:s redovisning av skatte- kvoten skiljer sig något från den som NR tillämpar.

I tabell 5.24 redovisas Sveriges skattekvot för perioden 2001–2006, dels enligt NR:s definition, dels beräknad utifrån de periodiserade skatterna. NR-skattekvoten var som högst 2001 då den uppgick till 54,0 procent. Åren därefter beräknas skattekvoten minska. Den inkomstskattereform som inleddes 2000 märks inte i NR-skattekvoten förrän 2002. Däremot minskar den periodiserade skattekvoten stegvis fr.o.m. 2000. Den höga skattekvoten 2000 förklaras av höga bolags- skatter och skatter från kapitalvinster. År 2003 slopades det särskilda grundavdraget för pen- sionärer och ersattes med en skattepliktig garantipension. Omläggningen beräknas höja skattekvoten med 0,5 procentenheter.

Tabell 5.24 Skattekvot i Sverige enligt NR och periodiserad skattekvot 2001–2006

Procent av BNP

	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Skattekvot enl. NR	54,0	51,8	51,2	51,2	50,8	50,6
Varav
staten	31,6	29,0	27,9	28,4	28,1	28,0
pensionssystemet	6,0	6,0	5,9	5,9	5,8	5,8
kommunsektorn	15,9	16,4	17,0	16,6	16,6	16,5
EU	0,6	0,5	0,3	0,3	0,3	0,3

Periodiserad
skattekvot	52,0	50,8	51,4	51,3	51,0	50,9

Periodiserad
skattekvot
exkl.skatt
på transf. m.m.	48,1	46,2	46,8	46,8	46,5	46,6

I tabellen redovisas även den periodiserade skattekvoten exklusive skatt på offentliga trans- fereringar. En övergång från brutto- till netto- redovisning, dvs. att pensioner, sjuk- och

154

föräldrapenning samt ersättningar vid arbetslös- het betraktas som skattefria, skulle inte påverka de offentliga finanserna men skattekvoten skulle sjunka till ca 47 procent.

5.6.2Implicita skattekvoter

De implicita skattekvoterna sätter skatte- uttaget i relation till exempelvis skattepliktiga inkomster eller privat konsumtion. Länder- jämförelser av implicita skattekvoter visar på skillnader mellan hur olika länder tar ut skatt. Vissa länder tar ut en jämförelsevis större andel skatt på arbetsinkomster medan andra länder i stället beskattar konsumtion högre. Förändringen av den implicita skattekvoten över tiden har olika orsaker varav en är ändringar i regelsystemet.

Skatt på arbete

Implicit skatt på arbete definieras här som sum- man av inkomstskatter på arbete och arbets- givaravgifter i förhållande till lönekostnaden. Inkomstskatterna utgörs i detta hänseende av kommunal och statlig inkomstskatt samt all- männa egenavgifter och skattereduktioner. Med arbetsgivaravgifter avses socialavgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt. Lönekostnaden beräknas som summan av utbetalda löner, arbetsgivaravgifter och pensionsavsättningar.

Diagram 5.11 Inkomstskatter i förhållande till

lönekostnaden 1993–2002
Procent
29
27
25
23
21
19
17
15
1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002

I diagram 5.11 redovisas inkomstskatternas andel av lönekostnaden under åren 1993–2002. Kvoten stiger fram till och med 1998 vilket till stor del

PROP. 2003/04:1

beror på att de allmänna egenavgifterna infördes och successivt ökade. Under samma period ökade även den genomsnittliga kommunala utdebiteringen med 61 öre.

Inkomståret 1999 infördes en skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare och året därpå en skattereduktion som kompensation för den allmänna pensionsavgiften. Det medförde att kvoten minskade från och med 1999. År 2002 beräknas de direkta skatterna på arbete i för- hållande till lönekostnaden vara på samma nivå som under 1993.

I diagram 5.12 redovisas den implicita skatten på arbete. Arbetsgivaravgifternas andel ökade fram till och med 1998 för att sedan vara i stort sett oförändrad. Ökningen under perioden 1993–1998 beror på att uttaget av indirekta skatter har ökat. Sammantaget innebär detta att den implicita skatten på arbete uppgick till som mest 54 procent inkomståret 1998. År 2002 beräknas kvoten uppgå till ca 50 procent.

Diagram 5.12 Implicit skatt på arbete och arbetsgivar- avgifternas andel av lönekostnaden 1993–2006

Procent
70
	Inkomstskatter			Arbetsgivaravgifter
60
50
40
30
20
10
0
1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002

Skatt på bolag

Den implicita skatten på företag beräknas som summan av företagens bolagsskatt, avkastnings- skatt och fastighetsskatt i förhållande till det justerade resultatet. Företagens justerade resultat skall avspegla den ekonomiskt korrekta vinsten och beräknas som resultat före boksluts- dispositioner, med avdrag för utdelningar från dotterbolag. Resultatet av beräkningarna presenteras i diagram 5.13. Enbart de företag som redovisat en positiv taxerad inkomst inkluderas i beräkningarna.

155

PROP. 2003/04:1

Diagram 5.13 Implicit skatt på bolag 1995–2001

Procent
35
30	Summa bolags-, fastighets- och avkastningsskatt
30	Fastighets- och avkastningsskatt
	Fastighets- och avkastningsskatt
25
20
15
10
5
0
1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001

Eftersom den formella bolagsskattesatsen har varit oförändrad under åren 1995–2001 beror variationen av den implicita skatten till stor del på hur företagen disponerat bokslutsdispo- sitioner och skattemässiga justeringar. Bland bokslutsdispositionerna ingår överavskrivningar, koncernbidrag samt avsättningar till och återföringar från periodiseringsfonder. Det är i första hand genom att använda dessa som företagen kan påverka skatten. Företag som ingår i en koncern har därtill möjligt att under inkomståret kvitta vinster i en verksamhet mot förluster i en annan verksamhet.

Diagram 5.14 Sammansättning av de skatter bolagen betalade 1995–2001

Procent
90
	Bolagsskatt		Fastighetsskatt		Avkastningsskatt
80
70
60
50
40
30
20
10
0
1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001

Den implicita skatten för bolagen kan variera med tiden till följd av att sammansättningen av de skatter som ingår ändras. Generellt sett minskar den implicita skatten då andelen bolagsskatt är hög, vilket är en följd av att varken fastighetsskatten eller avkastningsskatten är direkt kopplade till det justerade resultatet. Diagram 5.14 visar att andelen bolagsskatt har varit, relativt sett, låg under 1998 och 2001. Vid båda dessa tillfällen visar diagram 5.13 på en

högre implicit skatt i jämförelse med nära- liggande år.

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Med skatt på konsumtion och insatsvaror avses sådana skatter som utgår på produktion, för- säljning och konsumtion av varor och tjänster. De består av den generella mervärdesskatten samt punktskatter.

Omkring två tredjedelar av skatt på kon- sumtion och insatsvaror hänför sig till mer- värdesskatten. Intäkterna från mervärdesskatten beror till största delen på hur den privata konsumtionen utvecklas. Konsumtionens för- delning över olika varor och tjänster varierar dock. Detta påverkar skatteintäkterna då olika grupper av varor och tjänster är beskattade med olika skattesatser. I diagram 5.15 visas hushållens konsumtionsutgifter för dagligvaror samt för bilar och sällanköpsvaror i 2002 års priser under perioden 1980–2006.

Diagram 5.15 Hushållens konsumtionsutgifter för bilar och

sällanköpsvaror samt för dagligvaror 1980–2006
500		Dagligvaror				Bilar och sällanköpsvaror
400
300
200
100
0
80	82	84	86	88	90	92	94	96	98	00	02	04	06

Av diagrammet framgår att konsumtionen av dagligvaror ligger på en relativt jämn nivå under hela perioden medan konsumtionen av bilar och sällanköpsvaror är mer konjunkturkänslig. Dagligvaror, förutom alkohol och tobak, be- skattas med 12 procent medan bilar och sällan- köpsvaror beskattas med 25 procent. Därmed varierar den genomsnittliga skattesatsen. En större andel konsumtion av högt beskattade varor ökar den genomsnittliga mervärdesskatte- satsen och därmed intäkterna vid oförändrade konsumtionsutgifter.

Av större betydelse för den genomsnittliga skattesatsen är dock regelförändringar. Sedan skattereformen 1991 är alla varor och tjänster i

156

PROP. 2003/04:1

princip skattepliktiga. Undantagna från skatte- plikt är bl.a. sjukvård, offentlig utbildning och finansiella tjänster. Huvudregeln är att mer- värdesskatt tas ut med 25 procent av beskatt- ningsunderlaget. Efter skattereformen har skattesatsen kommit att uttryckas som en viss procent av beskattningsunderlaget, dvs. den anges som en påläggsprocent. Tidigare utgjordes beskattningsunderlaget av ersättningen inklusive skatten. Även mervärdesskatten ingick alltså i beskattningsunderlaget. Mot en inklusive- beräknad skattesats om 20 procent svarar en exklusiveberäknad skattesats om 25 procent. Skattesatsen multipliceras med priset för en vara eller en tjänst exklusive mervärdesskatt för att få fram mervärdesskatten.

Efter inträdet i EU har inriktningen varit att ytterligare anpassa lagstiftningen till EU:s bestämmelser. Sedan 1996 är de två lägre skattesatserna desamma som nu tillämpas, dvs. 12 respektive 6 procent. Under hela perioden från skattereformen till och med 2003 har dessutom grupperingen av varor och tjänster för de olika skattesatserna förändrats. I tabell 5.25 visas mervärdesskattesatsen 1991 samt förändringen av skattesatsen under perioden 1992–2003 för berörda grupper av varor och tjänster.

I tabellen redovisas även den genomsnittliga skattesatsen beräknad för privat konsumtion ex- klusive konsumtion av bostäder (skatt på boende behandlas separat) samt den implicita skatte- satsen för varor och tjänster. Det framgår tydligt hur den genomsnittliga skattesatsen påverkas av de regeländringarna som gjorts under perioden. Särskilt framträdande är sambandet vid de två sänkningarna av skattesatsen på livsmedel 1992 och 1996. Den genomsnittliga skattesatsen minskade då med 2,5 respektive 1,7 procent- enheter. I övrigt förändrades den genomsnittliga skattesatsen med som mest 0,3 procentenheter. Förändringarna kan i samtliga fall förklaras av skattesatsjusteringarna för någon grupp av varor eller tjänster.

En tredjedel av skatteuppbörden på konsum- tion och insatsvaror hänför sig till punktskatter. Dessa skatter utgörs i huvudsak av energiskatt, alkoholskatt och tobaksskatt. En tumregel för perioden 1991–2003 är att den genomsnittliga mervärdesskattesatsen skall multipliceras med en faktor 1,5–1,6 för att få det totala skatteuttaget på varor och tjänster för privat konsumtion. Den genomsnittliga mervärdesskatten inklusive punktskatter utgör den implicita skattesatsen för varor och tjänster.

Tabell 5.25 Mervärdesskattesatser och förändring av skattesatserna 1991–2003

Skattesatser i procent av priset exklusive moms, enligt reviderad NR

	jan	jan	jan	jul	jan	mar	jan	nov	jan	jul	jan	jan	jan	jan	jan	jan	jan
	91	92	93	93	94	94	95	95	96	96	97	98	99	00	01	02	03
Resor	25	18	21	12											6		6

Hotell	25	18	21	12													12

Servering	25	18	21				25										25

Livsmedel	25	18	21						12								12

Brevbefordran	u					12	25										25

Konst	u							12									12

Antikviteter, samlarföremål	25							12									12

Dagstidningar	0								6								6

Bio	u									6							6

Entré teater, konserthus	u										6						6

Ej offentlig utbildning	u										25						25

Djurparker	25														6		6

Böcker och tidskrifter	25															6	6

Genomsnitt mervärdesskattesats	21,8	19,3	19,5	19,2	19,2	19,2	19,3	19,3	17,6	17,6	17,6	17,6	17,6	17,6	17,5	17,4	17,4

Implicit skattesats varor, tjänster	34,0	31,3	29,1	28,6	30,3	30,3	31,5	31,5	26,6	26,6	26,8	26,4	25,9	25,7	25,7	25,5	25,3

Anm.: u = undantag från beskattning. Genomsnittlig skattesats beräknad exklusive bostäder.

157

Utgifter

PROP. 2003/04:1

6 Utgifter

6.1Utgifter 2003

Enligt 36 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten skall regeringen under löpande budgetår vid minst två tillfällen redovisa prognoser över ut- fallet av statens inkomster och utgifter samt statens lånebehov. Väsentliga skillnader mellan anvisade medel på statsbudgeten och beräknat utfall skall förklaras.

Första prognosen för 2003 redovisades i 2003 års ekonomiska vårproposition. I denna propo- sition redovisas nu den andra prognosen för 2003. I avsnitt 6.1.1 redovisas prognosen för de takbegränsade utgifterna, medan beräkningarna av inkomsterna och statsbudgetens saldo redovi- sas i kapitel 5 respektive avsnitt 4.4.5.

Tabell 6.1 Statsbudgetens utgifter 2003

Miljarder kronor

	Prognos	Differens	Differens
		VP2003	statsbudget2
Utgifter exkl. statsskulds-
räntor1	664,4	-0,1	2,3
Statsskuldsräntor	42,2	0,1	-12,3

Summa utgifter	706,6	-0,1	-10,0

1Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar.

2Den av riksdagen ursprungligt fastställda statsbudgeten, dvs. exklusive riksda- gens beslut enligt prop. 2002/03:46 Folkomröstning om införande av euron samt beslut till följd av tilläggsbudget i 2003 års ekonomiska vårproposition.

I budgetpropositionen för 2003 beräknades statsbudgetens utgifter till 716,1 miljarder kro- nor. Riksdagen beslutade därefter att omfatt- ningen av en i propositionen redovisad skatte- växling skulle utökas från 2,6 till 3,0 miljarder kronor. Den utökade skatteväxlingen innebar att kommunerna kompenserades för det skatte- bortfall som uppkom till följd av en höjning av grundavdraget genom att det generella statsbi- draget till kommunerna höjdes med 0,5 miljarder

kronor. Statsbudgetens utgifter för budgetåret 2003 fastställdes därmed till 716,6 miljarder kro- nor (se tabell 6.1). I den aktuella prognosen be- räknas utgifterna till 706,6 miljarder kronor. Ut- gifterna för statsskuldsräntorna har reviderats ned med ca 12 miljarder kronor jämfört med be- räkningen i statsbudgeten. Den huvudsakliga förklaringen till nedrevideringen är nyemission av obligationer med hög kupongränta i förhål- lande till marknadsräntan, vilket leder till högre överkurser. Den del av förändringarna som hänförs till utgifter exklusive statsskuldsräntor förklaras i avsnitt 6.1.1.

6.1.1Takbegränsade utgifter 2003

Utgiftstaket för staten omfattar utgiftsområdena 1 till och med 25 samt utgiftsområde 27. Där- emot ingår inte utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m. Till de takbegränsade utgifterna räknas även utgifterna för Ålderspensionssyste- met vid sidan av statsbudgeten. I budgeten ingår slutligen posten Minskning av anslagsbehåll- ningar. Skillnaden mellan utgiftstaket för staten och de takbegränsade utgifterna utgörs av bud- geteringsmarginalen.

Utgiftstaket för staten är ett centralt budget- politiskt åtagande för regeringen och riksdagen. Om det finns risk för att utgiftstaket kommer att överskridas skall regeringen, enligt 42 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten, vidta sådana åt- gärder som den har befogenheter till eller föreslå riksdagen nödvändiga åtgärder.

Regeringen följer noggrant utgiftsutveck- lingen genom månatlig uppföljning och regel- bundna prognoser för att i tid kunna vidta nöd-

161

PROP. 2003/04:1

vändiga åtgärder om utgiftstaket bedöms vara hotat.

De takbegränsade utgifterna beräknades i budgetpropositionen för 2003 till 817,6 miljarder kronor. Samtidigt föreslog regeringen att ut- giftstaket på grund av tekniska justeringar skulle sänkas till 818 miljarder kronor. Budgeterings- marginalen uppgick därmed till 0,4 miljarder kronor. Till följd av riksdagens beslut om utökad skatteväxling, och den därmed sammanhängande tekniska justeringen av utgiftstaket, ökade bud- geteringsmarginalen till 0,9 miljarder kronor. Den utökade skatteväxlingen innebar att kommunerna kompenserades för det skatte- bortfall som uppkommer till följd av en grund- avdragshöjning genom att det generella statsbi- draget till kommunerna höjdes med 0,5 miljarder kronor. Eftersom kommunsektorns totala in- komster och den offentliga sektorns konsolide- rade utgifter därmed blir oförändrade, beslöt riksdagen om en teknisk justering av utgiftstaket med 1 miljard kronor. Därmed fastställdes ut- giftstaket för 2003 till 819 miljarder kronor.

Enligt Statistiska centralbyråns definitiva be- räkning blev utjämningsbidraget till kommuner och landsting drygt 2,5 miljarder kronor högre än beräkningen i budgetpropositionen för 2003, vilket också motiverade en teknisk justering av utgiftstaket. Riksdagen beslutade därför våren 2003 att höja utgiftstaket med 3 miljarder till följd av den högre omslutningen i utjämningssy- stemet. Efter denna tekniska justering uppgår utgiftstaket för 2003 till 822 miljarder kronor.

Jämfört med 2002 beräknas de takbegränsade utgifterna bli ca 10 miljarder kronor högre 2003. Om hänsyn tas till tekniska förändringar som

motiverat justeringar av utgiftstaket, ökar dock de underliggande utgifterna med 30 miljarder kronor mellan 2002 och 2003. I relation till BNP beräknas de takbegränsade utgifterna uppgå till knappt 34 procent.

I den aktuella beräkningen bedöms de takbe- gränsade utgifterna uppgå till 821,9 miljarder kronor (se tabell 6.2). Det innebär att budgete- ringsmarginalen nu beräknas uppgå till 0,1 mil- jarder kronor.

Tabell 6.2 Takbegränsade utgifter 2003

Miljarder kronor

	Stats-	Prognos	Differens
	budget1
Utgifter exkl. statsskuldsräntor	662,12	664,4	2,3
Ålderspensionssystemet vid
sidan av statsbudgeten	156,0	157,5	1,5

Takbegränsade utgifter	818,1	821,9	3,8

Budgeteringsmarginal	0,9	0,1	-0,8

Utgiftstak för staten	819,0	822,0	3,0

1Den av riksdagen ursprungligt fastställda statsbudgeten, dvs. exklusive riksda- gens beslut enligt prop. 2002/03:46 Folkomröstning om införande av euron samt beslut till följd av tilläggsbudget i 2003 års ekonomiska vårproposition.

2Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar på 0,4 miljarder kronor.

I tabell 6.4 redovisas anvisade medel på ur- sprunglig statsbudget, tilläggsbudget till följd av förslag i 2003 års ekonomiska vårproposition, förslag till tilläggsbudget i denna proposition och de prognostiserade utgifterna för respektive utgiftsområde samt Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. För vissa utgiftsområden avviker utgiftsprognoserna kraftigt i förhållande till de av riksdagen ursprungligt fastställda ut- giftsramarna. Nedan beskrivs de viktigaste skill- naderna mellan den aktuella prognosen och ut- giftsramarna i den ursprungliga statsbudgeten (se även diagram 6.1).

162

PROP. 2003/04:1

Diagram 6.1 Utgiftsprognos för 2003 jämfört med statsbudgeten för 2003

Miljarder kronor

8 Invandrare och flyktingar							0,5
8 Invandrare och flyktingar

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg									1,6
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom									2,0
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och handikapp
och handikapp
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom				-0,6
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom

12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn				-0,7
12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn

13	Arbetsmarknad											3,8
13	Arbetsmarknad

15	Studiestöd				-1,4
15	Studiestöd

20	Allmän miljö- och naturvård				-0,6
20	Allmän miljö- och naturvård				-0,6
22	Kommunikationer				-1,4
22	Kommunikationer				-1,4
23	Jord- och skogsbruk, fiske med				-0,9
23	Jord- och skogsbruk, fiske med				-0,9
anslutande näringar													4,0
25	Allmänna bidrag till kommuner


27	Avgiften till Europeiska gemenskapen		-2,9
27	Avgiften till Europeiska gemenskapen		-2,9
Ålderspensionssystemet vid sidan av								1,5
Ålderspensionssystemet vid sidan av								1,5
statsbudgeten

	-5,0	-4,0	-3,0	-2,0	-1,0	0,0	1,0	2,0			3,0	4,0	5,0

Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

Utgifterna för anslaget 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande beräknas bli högre än i den ursprungligt fastställda statsbudgeten till följd av fler mottagna flyktingar i kommunerna än vad som då prognostiserades.

Utgifterna för anslaget 12:2 Mottagande av asylsökande beräknas bli högre än i statsbudgeten på grund av att antalet asylsökande i mottag- ningssystemet är fler än vad som tidigare har be- räknats.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utgifterna för anslaget 13:1 Sjukvårdsförmåner m.m. beräknas bli ca 1 miljard kronor högre än i statsbudgeten till följd av ökade utgifter för det högkostnadsskydd för tandvård för äldre som infördes den 1 juli 2002.

En ökning av både antalet assistansberättigade och antalet assistanstimmar per person innebär att utgifterna för anslaget 16:8 Kostnader för stat-

lig assistansersättning beräknas bli ca 0,3 miljarder kronor högre än i statsbudgeten.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Utgifterna för anslaget 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar beräknas bli ca 1,5 miljarder kronor högre än i statsbudgeten eftersom an- talet personer som beviljas aktivitets- och sjukersättning i år bedöms bli fler än vad som antogs i förra årets budgetproposition.

Utgifterna för anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. beräknas bli ca 0,6 miljarder kronor högre än i statsbudgeten trots att ut- giftsminskande åtgärder beslöts på tilläggsbud- get i samband med vårpropositionen och trots att höjningen av inkomsttaket i sjukförsäkringen senarelagts. Huvudförklaringen är att antalet sjukpenningdagar inte bedöms minska lika mycket som antogs i statsbudgeten. I den aktu- ella prognosen bedöms antalet sjukpenningdagar

163

PROP. 2003/04:1

(netto) minska med 6,4 procent mellan 2002 och 2003.

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Utgifterna för anslaget 20:1 Ålderspensioner beräknas bli ca 0,7 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Huvudförklaringen är att allt fler pensionärer blivit berättigade till inkomst- grundad ålderspension och att medelersätt- ningen för personer med inkomstgrundad pension ökat, vilket leder till lägre utgifter för garantipension.

Utgifterna för anslaget 20:3 Bostadstillägg till pensionärer har reviderats upp på grund av att bostadskostnaderna har ökat. Därtill har antalet retroaktiva utbetalningar i anslutning till den på- gående omräkningen ökat.

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utgifterna för anslaget 21:2 Föräldraförsäkring beräknas bli ca 0,4 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten till följd av senarelagd höjning av inkomsttaket och borttagande av kontakt- dagar i den tillfälliga föräldrapenningen.

Utgifterna för anslaget 21:3 Underhållsstöd beräknas bli ca 0,3 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten på grund av högre återbetalning och färre individer i systemet.

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

Utgifterna för anslaget 22:2 Bidrag till arbetslös- hetsersättning och aktivitetsstöd beräknas bli ca 3,7 miljarder kronor högre än i statsbudgeten till följd av högre arbetslöshet. Den öppna arbets- lösheten har reviderats upp med 0,9 procenten- heter jämfört med bedömningen i budgetpropo- sitionen för 2003.

Utgifterna för anslaget 22:6 Europeiska soci- alfonden m.m. för perioden 2000–2006 beräknas bli ca 0,6 miljarder kronor högre än vad som an- visades i statsbudgeten till följd av att anslagsbe- hållningar förväntas utnyttjas. Anslagssparandet, som vid ingången av 2002 uppgick till ca 1,5 miljarder kronor, avspeglar en fördröjning av starten av strukturfondsprogrammen.

Vidare beräknas utgifterna för anslaget 22:4

Särskilda insatser för arbetshandikappade bli ca 0,3 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten till följd av beslut på tilläggsbudget i samband med

vårpropositionen. Stödet till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA) ändrades den 1 juli 2003 från ett kontantbidrag till en kreditering på skattekontot för arbetsgivare som anställer ar- betshandikappade.

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Utgifterna för anslaget 25:2 Studiemedel m.m. beräknas bli ca 1 miljard kronor lägre än i stats- budgeten till följd av färre antal studenter än för- väntat, främst inom den gymnasiala vuxenut- bildningen.

Prognosen för anslaget 25:4 Rekryteringsbi- drag är ca 0,4 miljarder kronor lägre än i stats- budgeten. Rekryteringsbidraget är en ny stöd- form sedan årsskiftet och utgifterna för anslaget beräknas bli lägre än i statsbudgeten på grund av en lägre utnyttjandegrad under det första verk- samhetsåret.

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Utgifterna för anslaget 34:4 Sanering och åter- ställning av förorenade områden beräknas bli lägre än i statsbudgeten till följd av en bespa- ring på 0,15 miljarder kronor på tilläggsbudget i samband med vårpropositionen.

På statsbudgeten anvisades 0,3 miljarder kronor på anslaget 34:14 Stöd till klimatinve- steringar. Inga utbetalningar väntas ske i år. Anslaget disponeras för bidrag till kommuner för stöd till klimatinvesteringsprogram i syfte att minska klimatpåverkande utsläpp. Reger- ingen har inväntat ett godkännande av kom- missionen utifrån EG:s statsstödsregler. Där- för har stöd inte kunnat beviljas under första halvåret 2003.

Regeringen har beslutat om utgiftsbegräns- ningar 2003 för såväl anslaget 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden som 34:14 Stöd till klimatinvesteringar.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utgifterna prognostiseras bli lägre än i statsbud- geten. Minskningen beror framför allt på den be- sparing på 0,5 miljarder kronor inom området infrastrukturinvesteringar som riksdagen beslu- tat om med anledning av förslagen i vårproposi- tionen. Besparingen lades till största delen på an- slaget 36:2 Väghållning och statsbidrag och till en mindre del på anslaget 36:4 Banverket: Banhåll- ning och sektorsuppgifter.

164

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

Utgifterna för anslaget 43:6 Intervention och ex- portbidrag för jordbruksprodukter beräknas bli ca 0,6 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Medelsbehovet för interventionsåtgärder och exportbidrag för jordbruks- och livsmedelspro- dukter beror bl.a. på skördeutfall, marknadspri- ser och valutakurser och är därmed svåra att be- räkna. I år har utgifterna blivit lägre än beräknat.

Utgifterna för anslaget 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m. be- räknas bli lägre än i statsbudgeten till följd av be- slut på tilläggsbudget i samband med vårpropo- sitionen.

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Utgifterna för anslaget 48:3 Statligt utjämnings- bidrag till kommuner och landsting beräknas bli drygt 2,5 miljarder kronor högre än i statsbud- geten. Enligt Statistiska centralbyråns definitiva beräkningar ökade omslutningen i utjämnings- systemet jämfört med tidigare år och jämfört med statsbudgeten. Riksdagen beslöt därför i vå- ras att tekniskt justera utgiftstaket till följd av det högre utjämningsbidraget eftersom det mot- svaras av en lika stor höjning av utjämningsav- giften. Statsbudgetens saldo påverkades således inte.

Utgifterna för anslaget 48:2 Bidrag till sär- skilda insatser i vissa kommuner och landsting be- räknas bli ca 1,5 miljarder kronor högre än i statsbudgeten. Medlen används bl.a. för Kom- mundelegationens ärenden.

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen

Utgifterna beräknas bli ca 2,9 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Regeringen beslöt i de- cember 2002 att tidigarelägga en del av avgiften till EG från 2003 till 2002. Tidigareläggningen av januariavgiften och halva BNI-avgiften för feb- ruari uppgick till ca 3,2 miljarder kronor. Pro- gnosen har dessutom reviderats ned till följd av att EU-budgetens överskott 2002 medför en lägre avgift i år. Denna effekt motverkas dock av att Sveriges BNI reviderats upp i Nationalräken- skaperna för 1998–2002, vilket innebär att Sve- rige får betala för en korrigering av BNI-avgiften för dessa år. En annan effekt som har föranlett en revidering är att uttagsprocenten på BNI ökade enligt det senaste budgetdokumentet, till följd av sämre ekonomiska utsikter än tidigare i EU.

PROP. 2003/04:1

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten

Utgifterna beräknas bli 1,5 miljarder kronor högre än i statsbudgeten, främst till följd av att det s.k. folkpensionstillägget för personer födda 1937 eller tidigare har följsamhetsindexerats ret- roaktivt från och med 2002. Utgiftsökningen förklaras även av en något högre genomsnittlig tilläggspension samt ökade administrationskost- nader.

Förändring av anslagsbehållningar

I den ursprungliga statsbudgeten för 2003 var den beräknade förbrukningen av anslagsbehåll- ningar inte fördelad per utgiftsområde, utan re- dovisades under posten Minskning av anslagsbe- hållningar. Minskningen av anslagsbehållningar uppgick till 0,4 miljarder kronor i statsbudgeten för budgetåret 2003. I den aktuella prognosen ingår emellertid förbrukningen av anslagsbehåll- ningar under respektive anslag och utgiftsom- råde.

Statsbudgetens utfall 2002 visar att anslagsbe- hållningarna på reservations- och ramanslag uppgick till 31,9 miljarder kronor vid utgången av året. Under 2003 kommer anslagssparandet från 2002 att minska i den mån utgifterna över- stiger anvisade medel på statsbudgeten 2003 eller till följd av beslut om indragningar.

Anvisade medel ökade med 0,5 miljarder kro- nor på tilläggsbudget i samband med 2003 års ekonomiska vårproposition. I denna proposition föreslås nu att en ökning på 4,3 miljarder kronor anvisas på tilläggsbudget exklusive statsskulds- räntor. Skillnaden mellan totalt anvisade medel och prognostiserade utgifter beräknas till 2,6 miljarder kronor (exklusive statsskuldsräntor). Beslutade indragningar uppgår till ca 3 miljarder kronor. Därmed beräknas anslagsbehållningarna minska med 0,4 miljarder kronor och uppgå till 31,5 miljarder kronor vid årets slut (se tabell 6.3).

165

PROP. 2003/04:1

Tabell 6.3 Beräknad förändring av anslagsbehållningar 2003

Miljarder kronor

Ram- och reservationsanslag

(samtliga belopp exklusive statsskuldsräntor)

	Ingående reservation och ramöverföringsbelopp1	31,9
+	Anvisat ursprunglig statsbudget	662,1

+	Anvisat tilläggsbudget i VP2003	0,5

+	Förslag till tilläggsbudget i BP2004	4,3

+	Medgivna överskridanden	0,0

–	Indragningar	3,0

–	Prognos	664,4

=	Beräknad utgående reservation och ramöverförings-
	belopp	31,5

	Beräknad förändring av anslagsbehållningar	-0,4

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Enligt Årsredovisning för staten (skr. 2002/03:101).

166

PROP. 2003/04:1

Tabell 6.4 Utgifter 2003

Miljarder kronor

							Differens
				Förslag till			prognos–	Differens
		Urspr.	Tilläggs-	tilläggs-			urspr.	prognos–
		stats-	budget i	budget i	Totalt-		stats-	totalt
Utgiftsområde		budget	VP2003	BP2004	anvisat1	Prognos	budget	anvisat
1	Rikets styrelse	7,3	0,3	0,0	7,7	7,6	0,3	-0,1

2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	9,1	0,0	0,0	9,1	9,1	0,1	0,1

3	Skatt, tull och exekution	8,3	0,0		8,3	8,2	-0,1	-0,1

4	Rättsväsendet	24,6	0,2	0,2	25,0	24,9	0,3	-0,1

5	Internationell samverkan	1,3		0,0	1,3	1,2	0,0	0,0

6	Försvar samt beredskap mot sårbarhet	44,7	0,0	0,0	44,7	44,3	-0,4	-0,4

7	Internationellt bistånd	17,1	-0,1		17,1	17,1	-0,1	0,0

8	Invandrare och flyktingar	7,1	0,2	0,2	7,5	7,6	0,5	0,1

9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	33,4	0,6	0,1	34,0	35,0	1,6	0,9

10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	119,4	-0,9	0,0	118,6	121,4	2,0	2,8

11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	52,5			52,5	51,9	-0,6	-0,6

12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	52,9	-0,5		52,4	52,2	-0,7	-0,2

13	Arbetsmarknad	60,3	-0,6	4,1	63,9	64,1	3,8	0,2

14	Arbetsliv	1,1	0,0		1,2	1,1	0,0	0,0

15	Studiestöd	21,6	-0,3	-0,2	21,1	20,2	-1,4	-0,8

16	Utbildning och universitetsforskning	42,4			42,4	41,8	-0,6	-0,6

17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	8,4	0,0	0,0	8,4	8,2	-0,1	-0,1

18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande	9,5	-0,1	0,0	9,4	9,0	-0,4	-0,3

19	Regional utjämning och utveckling	3,6	0,0	0,0	3,6	3,9	0,3	0,3

20	Allmän miljö- och naturvård	3,4	-0,2	0,0	3,2	2,7	-0,6	-0,5

21	Energi	1,7			1,7	2,0	0,3	0,3

22	Kommunikationer	25,9	-0,5	0,0	25,4	24,5	-1,4	-0,9

23	Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar	10,5	-0,2	0,0	10,3	9,6	-0,9	-0,7

24	Näringsliv	3,5	-0,1	0,0	3,4	3,3	-0,2	-0,1

25	Allmänna bidrag till kommuner	68,5	2,5		71,0	72,5	4,0	1,5

26	Statsskuldsräntor m.m.	54,5		-12,3	42,2	42,2	-12,3	0,0

27	Avgiften till Europeiska gemenskapen	23,7		0,0	23,7	20,8	-2,9	-2,9

	Minskning av anslagsbehållningar	0,4				0,0	-0,4	0,0

	Summa utgiftsområden	716,6	0,5	-8,0	709,1	706,6	-10,0	-2,6

	Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor	662,1	0,5	4,3	667,0	664,4	2,3	-2,6

	Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten	156,0				157,5	1,5

	Takbegränsade utgifter	818,1				821,9	3,8

	Budgeteringsmarginal	0,9				0,1	-0,8

	Utgiftstak för staten	819,0				822,0	3,0

Anm.: Beloppen är avrundade och summeringen stämmer därför inte alltid.

1 Anvisat på statsbudget och riksdagens beslut enligt prop. 2002/03:46 Folkomröstning om införande av euron och beslut till följd av förslag till tilläggsbudget i 2003 års ekonomiska vårproposition (VP2003) samt förslag till tilläggsbudget i denna proposition (BP2004).

167

PROP. 2003/04:1

6.2Utgifternas fördelning på utgiftsområden 2004 samt konsekvensberäkning av utgifterna 2005–2006

Regeringens förslag: Utgifterna för 2004 fördelas på utgiftsområden enligt tabell 6.5.

Beräkningen av förändring av anslags- behållningar under 2004 enligt tabell 6.5 godkänns.

Beräkningarna av utgifterna per utgiftsområde för 2005 och 2006 enligt tabell 6.5 godkänns.

Beräkningen av utgifterna för ålders- pensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för 2004 enligt tabell 6.5 godkänns.

Skälen för regeringens förslag: Sedan budgetprocessen förändrades 1997 har regeringen i budgetpropositionen föreslagit utgiftsramar för det kommande budgetåret och preliminära utgiftsramar för de därpå två följande budgetåren.

Fram till och med 2001 års ekonomiska vår- proposition föreslog regeringen även preliminära utgiftsramar i den ekonomiska vårpropositionen. Riksdagen godkände den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden som riktlinje för regeringens budgetarbete. Därefter har regeringen – till följd av riksdagens beslut – i den ekonomiska vårpropositionen enbart redovisat utgifterna per utgiftsområde för de kommande åren som information till riksdagen.43

Som en följd av riksdagens beslut innehöll 2003 års ekonomiska vårproposition i stället för förslag till preliminära utgiftsramar för 2005 och 2006 en konsekvensberäkning av utgifterna per utgiftsområde för dessa år.

De preliminära utgiftsramarna inkluderar, i motsats till en konsekvensberäkning, även ef- fekter av föreslagna eller aviserade åtgärder på budgetens utgiftssida med ikraftträdande efter det kommande budgetåret.

För åren 2005 och 2006 föreslår regeringen att en konsekvensberäkning av utgiftsramarna per utgiftsområde ersätter systemet med preliminära utgiftsramar i förevarande proposition. Konsekvensberäkningen baseras i princip på de regler och den politik som föreslås gälla för 2004 (se avsnitt 4.3) samt på de antaganden om den ekonomiska utvecklingen som redovisas i Bilaga 2 Svensk ekonomi. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner konsekvensberäkningen av utgiftsramarna per utgiftsområde för 2005 och 2006.

I denna proposition presenteras förslag till utgiftstak för 2005 och 2006 i avsnitt 4.1. Re- geringens förslag till utgiftsramar för 2004 och konsekvensberäkning av utgiftsramarna per utgiftsområde för 2005 och 2006 samt skillnader i förhållande till beräkningen i 2003 års ekonomiska vårproposition redovisas i tabell 6.5. I bilaga 1 presenteras regeringens budgetförslag för budgetåret 2004 fördelat på anslag inom respektive utgiftsområde.

En självklar utgångspunkt för förslaget till utgiftsramar för 2004 är att det tidigare beslutade utgiftstaket för 2004 ligger fast och att det inte skall överskridas.

43 Riksdagen beslutade i juni 2001 att riksdagen inte längre skall ta ställning till en preliminär fördelning av utgifterna på utgiftsområden och inte heller till förslag till utgiftstak för det tredje kommande budgetåret efter förslag i den ekonomiska vårpropositionen (förslag 2000/01:RS1, bet. 2000/01:KU23, rskr. 2000/01:274). Sådana förslag skall i stället presenteras i budgetpropositionen.

168

PROP. 2003/04:1

Tabell 6.5 Utgifter 2004–2006

Tusental kronor 2004. Miljoner kronor 2005–2006 och differenser mot konsekvensberäkningen i 2003 års ekonomiska vårproposition (VP2003).

		Utgiftsram	Konsekvensberäkning		Differenser mot VP2003
Utgiftsområde		2004	2005	2006	2004	2005	2006
1	Rikets styrelse	7 896 299	7 844	8 218	23	1	-25

2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	9 198 142	9 444	9 760	-550	-651	-307

3	Skatt, tull och exekution	8 556 043	8 760	8 907	5	-12	-40

4	Rättsväsendet	26 432 092	26 781	27 303	608	567	496

5	Internationell samverkan	1 257 362	1 254	1 258	-27	-28	-28

6	Försvar samt beredskap mot sårbarhet	44 331 402	45 390	46 238	-116	-208	-353

7	Internationellt bistånd	19 856 751	20 838	21 823	-80	-81	-110

8	Invandrare och flyktingar	7 005 146	6 992	6 648	-36	-228	-588

9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	37 665 272	39 316	40 679	380	835	776

10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	123 981 002	129 712	134 532	-983	-1 921	-2 223

11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	50 656 300	49 392	48 672	-740	-770	-768

12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	53 852 200	55 837	57 126	-279	-27	-5

13	Arbetsmarknad	61 989 063	58 257	56 773	2 215	1 974	1 280

14	Arbetsliv	1 135 424	1 161	1 178	52	47	44

15	Studiestöd	21 924 855	21 793	23 051	610	-394	-166

16	Utbildning och universitetsforskning	43 962 225	45 887	45 064	-134	-8	-2 109

17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	8 663 960	8 957	9 120	36	18	-12

18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande	8 798 030	9 141	9 440	-93	-113	-124

19	Regional utveckling	3 106 447	2 957	2 957	-503	-53	-53

20	Allmän miljö- och naturvård	3 770 566	3 687	3 710	-36	55	53

21	Energi	1 663 344	461	469	356	-7	-7

22	Kommunikationer	28 535 012	29 707	30 137	419	-79	-149

23	Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar	14 278 732	14 467	14 409	111	115	107

24	Näringsliv	3 490 802	3 627	3 656	129	110	104

25	Allmänna bidrag till kommuner	73 705 790	79 432	81 267	637	6 460	8 272

26	Statsskuldsräntor m.m.	47 684 000	48 770	58 282	2 124	447	3 640

27	Avgiften till Europeiska gemenskapen	24 472 000	25 982	26 547	658	777	764

	Minskning av anslagsbehållningar	0	1 724	1 847	-1 551	-4 661	-3 776

	Summa utgiftsområden1	737 868 261	757 568	779 071	3 237	2 165	4 692

	Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor	690 184 261	708 798	720 789	1 113	1 718	1 052

	Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten	165 619 000	171 372	181 696	-203	-642	-638

	Takbegränsade utgifter	855 803 261	880 170	902 485	910	1 076	414

	Budgeteringsmarginal	196 739	13 830	28 515	-910	2 924	3 586

	Utgiftstak för staten	856 000 000	894 000	931 000

1 Inklusive Minskning av anslagsbehållningar.

169

PROP. 2003/04:1

6.2.1De takbegränsade utgifternas förändring jämfört med 2003 års ekonomiska vårproposition

Flera faktorer medverkar till att utgifts- beräkningarna för 2004–2006 har ändrats i jämförelse med beräkningen i 2003 års ekonomiska vårproposition. Utgifts- beräkningarna har ändrats till följd av nu fö- reslagna reformer och besparingar, ändrad pris- och löneomräkning, övriga makroekonomiska förändringar, förändrade volymprognoser inom vissa regelstyrda bidragssystem och förändrade prognoser av myndigheternas förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskrediter. I tabell 6.6 redovisas föränd- ringen av de takbegränsade utgifterna jämfört med beräkningen i 2003 års ekonomiska vårpro- position, uppdelat på dessa faktorer.

Tabell 6.6 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med 2003 års ekonomiska vårproposition (VP2003)

Miljarder kronor

	2004	2005	2006
Takbegränsade utgifter i VP2003	854,9	879,1	902,1

Nya utgiftsreformer	1,6	5,9	5,9

Nya utgiftsminskningar	-1,1	-0,9	-1,0

Reviderad pris- och löneomräkning		-0,3	-0,9

Övriga makroekonomiska föränd-
ringar	1,7	-1,3	-1,6

Volymförändringar	0,4	2,0	0,7

Övrigt	-0,1	0,3	1,1

Förändrad prognos för anslagsbe-
hållningar	-1,6	-4,7	-3,8

Total utgiftsförändring	0,9	1,1	0,4

Takbegränsade utgifter i BP2004	855,8	880,2	902,5

Utgiftsreformer och utgiftsminskningar

I jämförelse med 2003 års ekonomiska vårproposition höjs de beräknade anslagen med ca 1,6 miljarder kronor 2004 och med ca 5,9 miljarder kronor 2005 och 2006 till följd av nu föreslagna eller aviserade reformer. Netto är de beräknade anslagen 2004 ca 0,5 miljarder kronor högre med hänsyn tagen till den föreslagna fi- nansieringen. För åren 2005 och 2006 uppgår nettoökningen av de takbegränsade utgifterna till följd av nu föreslagna eller aviserade förändringar till ca 5 miljarder kronor. I avsnitt 4.3 presenteras budgeteffekterna av de reformer och den finansiering som nu föreslås eller aviseras. Bland annat föreslås att rättsväsendet tillförs 0,55 miljarder kronor 2004. Vidare aviseras att

det generella statsbidraget till kommuner och landsting höjs med 4,7 miljarder kronor fr.o.m. 2005 till följd av att en hittills tillfällig förstärkning av kommunernas och landstingens ekonomi görs permanent och överförs från statsbudgetens inkomstsida till statsbudgetens utgiftssida.

Pris- och löneomräkning av anslag för förvalt- ningsändamål

I den inledande fasen av budgetprocessen hante- ras anslag för förvaltnings- och investeringsän- damål i fasta priser. Anslagen räknas sedan om till löpande priser genom att pris- och löneindex knyts till dem.

I 2003 års ekonomiska vårproposition gjordes en slutlig pris- och löneomräkning för 2004 och en preliminär pris- och löneomräkning för 2005 och 2006. I förevarande proposition revideras den preliminära pris- och löneomräkningen för 2005 och 2006. Den preliminära pris- och löne- omräkningen baseras bl.a. på antaganden om löneutvecklingen i den konkurrensutsatta sektorn. Avdrag görs även här för en prognostiserad produktivitetsutveckling som följer den privata tjänstesektorn.

Den reviderade preliminära pris- och löneomräkningen leder till att anslagen minskar med ca 0,3 miljarder kronor 2005 och med ca 0,9 miljarder kronor 2006 jämfört med beräkningen i vårpropositionen, främst till följd av en nedreviderad prisutveckling. Revideringen berör främst utgiftsområdena 4 Rättsväsendet, 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet, 16 Utbildning och universitetsforskning samt 22 Kommunikationer.

Makroekonomiska förutsättningar

I jämförelse med 2003 års ekonomiska vår- proposition har anslag som styrs av den makroekonomiska utvecklingen justerats med hänsyn till nya antaganden. Justeringen berör huvudsakligen ett fyrtiotal anslag för transfereringsändamål.

Jämfört med beräkningen i vårpropositionen påverkas utgiftsberäkningarna främst av antaganden om högre arbetslöshet (år 2004) – vilket leder till ökade utgifter för arbets- löshetsersättning – samt lägre inkomstindex och prisbasbelopp. Jämfört med beräkningen i vårpropositionen beräknas prisbasbeloppet bli 300, 600 respektive 600 kronor lägre 2004, 2005 respektive 2006. Ett lägre prisbasbelopp medför lägre utgifter på flera stora transfereringsanslag,

170

främst sjukersättning och garantipension till ålderspensionärer. Ett lägre inkomstindex medför lägre utgifter för ålderspen- sionssystemet.

De förändrade makroförutsättningarna in- nebär sammantaget att utgifterna beräknas öka 2004, medan utgifterna beräknas minska 2005 och 2006 jämfört med beräkningen i den eko- nomiska vårpropositionen.

Volymer

Utgiftsberäkningarna har också förändrats till följd av nya prognoser för volymer inom vissa regelstyrda anslag jämfört med 2003 års ekonomiska vårproposition.

Färre asylsökande bidrar till att utgifterna inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar har reviderats ned 2004–2006.

Inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp förväntas utgifterna för anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. på grund av volymökningar bli ca 2 miljarder kronor högre 2004 och 2005 och ca 1,4 miljarder kronor högre 2006 än bedömningen i vårpropositionen. Antalet sjukskrivna bedöms minska i något långsammare takt än vad som antogs i vårpropositionen. Antalet sjuk- penningdagar (netto) bedöms bli 6,4 procent lägre 2003 jämfört med 2002 och bedöms 2004 understiga 2002 års nivå med ca 15 procent. I vårpropositionen var bedömningen att motsvarande minskning jämfört med 2002 skulle bli 9 respektive 18 procent.

Inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom har utgifterna reviderats ned, bl.a. till följd av att färre individer är berättigade till garantipension och äldreförsörjningsstöd än vad som tidigare antagits.

Ny befolkningsstatistik visar att antalet nyfödda ökar, vilket bedöms medföra att ut- gifterna under utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn blir ca 0,1 mil- jarder kronor högre 2004 och ca 0,3 miljarder högre 2005–2006 än bedömningen i vårpropositionen.

Sammantaget innebär ändrade volymanta- ganden att utgifterna bedöms öka med 0,4 miljarder kronor 2004, 2 miljarder kronor 2005 och 0,7 miljarder kronor 2006.

Övrigt

Revideringar av utgifterna kan också föranledas av nya prognosmetoder, justeringar till följd av ny information, korrigeringar av tidigare gjorda

PROP. 2003/04:1

fel samt av regeländringar utom regeringens omedelbara kontroll, till exempel genom beslut i Europaparlamentet. Revideringar kan också göras till följd av budgettekniska förändringar.

I propositionen Utjämning för vissa kost- nader för stöd och service till funktionshindrade (prop. 2002/03:151), som nyligen överlämnats till riksdagen, föreslår regeringen att ett nytt kostnadsutjämningssystem för verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) skall införas på statsbudgetens utgiftssida 2004. Utgifterna ökar därmed preliminärt med ca 1,6 miljarder kronor per år. En motsvarande förändring görs på statsbudgetens inkomstsida. Denna förändring är därmed budgetsaldoneutral.

Omläggningen av kommunkontosystemet, som infördes den 1 januari 2003, föreslås i fö- revarande proposition slutregleras. Som en konsekvens av detta minskas det generella statsbidraget till kommuner och landsting 2004 med 1,4 miljarder kronor jämfört med beräkningen i 2003 års ekonomiska vårproposition, varav 0,2 miljarder kronor avser en permanent reglering.

Sammantaget medför dessa förändringar att den konsekvensberäknade utgiftsramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kom- muner föreslås öka med ca 0,2 miljarder kronor 2004 och med ca 1,4 miljarder kronor 2005 och 2006, jämfört med beräkningen i vårpropositionen.

Statistik från första halvåret 2003 tyder på att prognosen för den genomsnittliga ersättningen för individer som uppbär ersättning var för högt satt för åren 2004–2006 i vårpropositionen. En nedreviderad prognos för den genomsnittliga ersättningen medför att de beräknade utgifterna för anslaget 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar nu är lägre 2004–2006. Denna effekt bidrar till en nedrevidering av de beräknade utgifterna inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp med drygt 2 miljarder kronor 2004–2006.

Utgiftsramen för utgiftsområde 15 Studiestöd har reviderats upp med ca 0,7 miljarder kronor 2004, vilket beror på att den preliminära inbe- talningen av 2001 års statliga ålderspensions- avgifter understeg den av Riksförsäkringsverket fastställda slutliga avgiften.

En ytterligare förändring är att avgiften till Europeiska gemenskapen beräknas bli högre

171

PROP. 2003/04:1

2004–2006 som en konsekvens av EU- kommissionens budgetförslag för 2004.

Minskning av anslagsbehållningar

Statliga myndigheter har vissa möjligheter att fördela sina utgifter över tiden. Medel på ram- och reservationsanslag som inte utnyttjas kan sparas till efterföljande år. Det innebär att en myndighet utöver anvisade anslagsmedel även kan använda tidigare sparade anslagsmedel. Myndigheter har också möjligheter att inom vissa gränser låna mot efterföljande års anslag. Förskjutningar av detta slag redovisas som en för alla ram- och reservationsanslag gemensam beräkningspost kallad Minskning av anslags- behållningar. Denna post ingår i de takbegrän- sade utgifterna. För kommande budgetår erhålls en prognos för de takbegränsade utgifterna genom att den beräknade förändringen av anslagsbehållningarna läggs till utgiftsramarna och ålderspensionssystemets utgifter. Myndigheternas förbrukning av anslagsbehåll- ningar och utnyttjande av anslagskrediter utgör en betydande osäkerhet i beräkningen av de takbegränsade utgifterna.

I förhållande till bedömningen i 2003 års eko- nomiska vårproposition beräknas förbrukningen av anslagsbehållningar bli 1,6 miljarder kronor lägre 2004, 4,7 miljarder kronor lägre 2005 och 3,8 miljarder kronor lägre 2006.

6.3Utgiftsområde 1–27 samt Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten

I följande avsnitt redogörs kortfattat för varje utgiftsområde och för Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten.

I tabellform redovisas utfall för 2002, anvisade anslagsmedel för 2003 (inklusive förslag till tilläggsbudget i denna proposition), prognos för 2003, förslag till utgiftsramar för 2004 samt konsekvensberäkningar av utgiftsramarna för 2005 och 2006.

Utgiftsprognoserna för 2003 avviker i vissa fall från anvisade medel i statsbudgeten. Detta beror bl.a. på förväntad förbrukning av anslagssparande, utnyttjande av anslagskrediter och på förändrade antaganden om den ekonomiska utvecklingen samt förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Från och med den 1 januari 2004 skall i princip all årlig revision avgiftsbeläggas (Avgifter vid Riksrevisionen, prop. 2002/03:63, bet. 2002/03:FiU27, rskr. 2002/03:189). Avgifter och ersättningar skall tillföras statskassan och redo- visas mot inkomsttitel.

För anslagsfinansierade myndigheter som under 2003 inte erlägger någon avgift för årlig revision medför föreslagen nyordning en tillkommande kostnad som myndigheterna föreslås bli kompenserade för. De myndigheter som redan under 2003 betalar för årlig revision föreslås däremot inte få någon kompensation.

Kompensationen sker vid ett tillfälle och medför en nivåhöjning av berörda myndigheters anslag från och med 2004. Utgångspunkten för kompensationen är den uppskattade kostnad som myndigheten hade erlagt om myndigheten redan i dag hade betalat en avgift för årlig revision. Vid beräkning av kompensations- beloppen har en pris- och löneomräkning genomförts på sedvanligt sätt.

Det sammanlagda kompensationsbeloppet uppgår till drygt 100 miljoner kronor. Ett motsvarande belopp har i inkomstberäkningarna tillförts inkomsttitel.

Utgiftsområde 1

Rikets styrelse

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2002	20031	2003	2004	2005		2006
7 333	7 689	7 610	7 896	7 844	8	218

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2003 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Demokrati samt delar av politikområdena Mediepolitik och Samepolitik. Utgiftsområdet omfattar även vissa anslag som inte ingår i något politikområde.

Ramen för utgiftsområdet 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska vår- proposition ökar med 23 miljoner kronor. Detta förklaras i huvudsak av att anslaget 90:3

Riksdagens förvaltningskostnader ökas på förslag från riksdagsstyrelsen.

I förhållande till anvisade medel 2003 ökar utgifterna med 207 miljoner kronor 2004. För- ändringen förklaras huvudsakligen av pris- och löneomräkning.

172

Den konsekvensberäknade ramen för 2006 ökar utgifterna med 322 miljoner kronor i förhållande till den föreslagna ramen för 2004. Detta beror främst på pris- och löneomräkning.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 7 896 miljoner kronor 2004.

PROP. 2003/04:1

Utgiftsområde 3

Skatt, tull och exekution

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2002	20031	2003	2004	2005	2006
8 049	8 267	8 165	8 556	8 760	8 907

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2003 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i denna proposition

Utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2002	20031	2003	2004	2005	2006
8 838	9 092	9 145	9 198	9 444	9 760

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2003 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Effektiv statsförvaltning och Finansiella system och tillsyn. Därutöver finns under utgifts- området det på politikområde ofördelade anslaget 90:1 Riksrevisionen.

Ramen för utgiftsområdet 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska vår- proposition minskar med 550 miljoner kronor. Detta förklaras i huvudsak av att ingen garanti- avsättning föreslås till Venantius AB. Orsaken till denna förändring är en analys av utfall och framtida risker i den utestående garantistocken som visar att ingen avsättning för 2004 behövs (se vol 2, Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, avsnitt 14.5).

I förhållande till anvisade medel 2003 ökar utgifterna med 106 miljoner kronor 2004. För- ändringen förklaras huvudsakligen av höjda beräknade utgifter på anslaget 1:12 Statliga tjänstepensioner m.m.

Den konsekvensberäknade ramen för 2006 ökar utgifterna med 562 miljoner kronor i förhållande till den föreslagna ramen för 2004. Även detta förklaras främst av ökade utgifter för de statliga tjänstepensionerna.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 9 198 miljoner kronor 2004.

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Skatt, tull och exekution.

Ramen för utgiftsområdet 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska vårproposi- tion är i stort sett oförändrad.

I förhållande till anvisade medel 2003 ökar utgifterna med 289 miljoner kronor 2004. För- ändringen förklaras huvudsakligen av pris- och löneomräkning.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 8 556 miljoner kronor 2004.

Utgiftsområde 4

Rättsväsendet

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2002	20031	2003	2004	2005	2006
24 052	24 958	24 859	26 432	26 781	27 303

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2003 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Rättsväsendet.

Ramen för utgiftsområdet 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska vår- proposition ökar med 608 miljoner kronor. Förändringen förklaras huvudsakligen av rege- ringens fortsatta satsning på rättsväsendet samt av pris- och löneomräkning.

I förhållande till anvisade medel 2003 ökar utgifterna med 1 474 miljoner kronor 2004. Kriminalvården tillförs 120 miljoner kronor för

att hantera	det	ökade	platsbehovet och
30 miljoner	kronor	för	narkotikasatsningen

inom kriminalvården 2004. Polisorganisationen tillförs 825 miljoner kronor för att öka antalet poliser och för en fortsatt utveckling av

verksamheten.	Rättshjälpsanslaget	tillförs
100 miljoner	kronor och domstolsväsendet

tillförs 50 miljoner kronor. Därutöver förstärks även andra myndigheter inom utgiftsområdet. Förändringar utöver detta förklaras i huvudsak av pris- och löneomräkning.

173

PROP. 2003/04:1

Den konsekvensberäknade ramen för 2006 ökar utgifterna med 871 miljoner kronor i förhållande till den föreslagna ramen för 2004. Detta beror på pris- och löneomräkning.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 26 432 miljoner kronor 2004.

Utgiftsområde 5

Internationell samverkan

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2002	2003	2003	2004	2005	2006
1 137	1 285	1 242	1 257	1 254	1 258

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2003 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Utrikes- och säkerhetspolitik.

Ramen för utgiftsområdet 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska vår- proposition minskar med 28 miljoner kronor. Detta förklaras i huvudsak av justeringar för valutakursförändringar.

I förhållande till anvisade medel 2003 minskar utgifterna med 28 miljoner kronor 2004. För- ändringen förklaras huvudsakligen av valutaom- räkning.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 1 257 miljoner kronor 2004.

Utgiftsområde 6

Försvar samt beredskap mot sårbarhet

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2002	20031	2003	2004	2005	2006
44 588	44 702	44 318	44 331	45 390	46 238

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2003 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Totalförsvar samt Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar.

Ramen för utgiftsområdet 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska vår- proposition minskar med 116 miljoner kronor. Detta förklaras i huvudsak av justering av statliga ålderspensionsavgifter och omläggning till låne- finansiering av Försvarets radioanstalts investeringar.

I förhållande till anvisade medel 2003 minskar utgifterna med 371 miljoner kronor 2004. Förändringen förklaras huvudsakligen av anslagsminskningar till följd av genomförandet av gällande försvarsbeslut, finansiering av ett nytt radiosystem för skydd och säkerhet och införande av lånefinansiering av investeringar för Försvarets radioanstalt. Anslagsökningar för- klaras av pris- och löneomräkning och ökade utgifter för Kustbevakningen för miljööver- vakning.

Den konsekvensberäknade ramen för 2006 ökar utgifterna med 1 907 miljoner kronor i förhållande till den föreslagna ramen för 2004. Detta beror på pris- och löneomräkning.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 44 331 miljoner kronor 2004.

Utgiftsområde 7

Internationellt bistånd

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2002	20031	2003	2004	2005	2006
15 684	17 065	17 059	19 857	20 838	21 823

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2003 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Internationellt utvecklingssamarbete, vilket från 2004 även inkluderar det tidigare politikområdet Samarbete med Central- och Östeuropa.

Biståndsramen för 2004 uppgår till 0,86 procent av bruttonationalinkomsten (BNI) plus 200 miljoner kronor, en ökning från 0,81 procent av BNI 2003.

Ramen för utgiftsområdet 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska vårproposi- tion minskar med 79 miljoner kronor. Detta förklaras i huvudsak av förändrad BNI-prognos samt av förändrade biståndsavräkningar.

I förhållande till anvisade medel 2003 ökar utgifterna med 2 792 miljoner kronor 2004. Förändringen förklaras huvudsakligen av en förväntad ökning av BNI samt en ökad bistånds- ram som andel av BNI.

Den konsekvensberäknade ramen för 2006 ökar utgifterna med 1 966 miljoner kronor i för- hållande till den föreslagna ramen för 2004. Detta beror främst på en förväntad ökning av BNI.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 19 857 miljoner kronor 2004.

174

Utgiftsområde 8

Invandrare och flyktingar

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2002	20031	2003	2004	2005	2006
6 695	7 510	7 629	7 005	6 992	6 648

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2003 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Integrationspolitik, Storstadspolitik, Migrations- politik och Minoritetspolitik.

Ramen för utgiftsområdet 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska vår- proposition minskar med 36 miljoner kronor. Detta förklaras i huvudsak av att antalet asyl- sökande förväntas minska.

I förhållande till anvisade medel 2003 minskar utgifterna med 505 miljoner kronor 2004. Förändringen förklaras huvudsakligen av att inga särskilda medel anslås för Storstadspolitiken från 2004.

Den konsekvensberäknade ramen för 2006 minskar utgifterna med 357 miljoner kronor i förhållande till den föreslagna ramen för 2004. Detta beror främst på att antalet asylsökande förväntas minska.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 7 005 miljoner kronor 2004.

Utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2002	20031	2003	2004	2005	2006
31 040	34 031	34 958	37 665	39 316	40 679

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2003 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsopolitik, Barnpolitik, Handikappolitik, Äldrepolitik, Socialtjänstpolitik och Forskningspolitik.

Ramen för utgiftsområdet 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska vår- proposition ökar med 380 miljoner kronor. Detta förklaras i huvudsak av att utgifterna för högkostnadsskyddet inom tandvården för de äldre beräknas öka med ytterligare ca 290 miljoner kronor. Vidare tillförs 75 miljoner kronor för en fortsatt satsning på åtgärder inom ramen för den nationella handlingsplanen för att

PROP. 2003/04:1

förebygga alkoholskador, 10 miljoner kronor för insatser mot spelberoende, 35 miljoner kronor för ersättning till talidomidskadade i neurose- dynkatastrofen, 17 miljoner kronor till Riks- kvinnocentrum och kvinno- och mansjourer samt 32 miljoner kronor till bilstöd till handi- kappade. Dessa utgiftsökningar motverkas delvis genom att kostnaderna för statlig assistans- ersättning beräknas minska.

I förhållande till anvisade medel 2003 ökar utgifterna med 3 634 miljoner kronor 2004. Förändringen förklaras huvudsakligen av att utgifterna för tandvården beräknas öka med ca 1 200 miljoner kronor, för läkemedel med ca 900 miljoner kronor och för statlig assistans- ersättning med ca 1 600 miljoner kronor.

Den konsekvensberäknade ramen för 2006 ökar utgifterna med 3 014 miljoner kronor i förhållande till den föreslagna ramen för 2004. Detta beror främst på att utgifterna för assistans- ersättningen beräknas öka med ca 2 900 miljoner kronor.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 37 665 miljoner kronor 2004.

Utgiftsområde 10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2002	20031	2003	2004	2005	2006
112 889	118 560	121 370	123 981	129 712	134 532

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2003 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ersättning vid arbetsoförmåga.

Ramen för utgiftsområdet 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska vår- proposition minskar med 983 miljoner kronor. Detta förklaras i huvudsak av två motverkande faktorer. Dels beräknas utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar minska med 2 649 miljoner kronor till följd av ändrade antaganden om genomsnittlig ersättningsnivå. Dels beräknas utgifterna för sjukpenning öka med 1 808 miljoner kronor till följd av en ändrad be- dömning av minskningstakten i antalet sjuk- penningdagar.

I förhållande till anvisade medel 2003 ökar utgifterna med 5 392 miljoner kronor 2004. Ökningen beror främst på den beräknade

175

PROP. 2003/04:1

prisutvecklingen och att fler personer beräknas få aktivitets- och sjukersättning.

Den konsekvensberäknade ramen för 2006 ökar utgifterna med 10 551 miljoner kronor i förhållande till den föreslagna ramen för 2004. Detta beror på ovannämnda orsaker.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 123 981 miljoner kronor 2004.

Utgiftsområde 11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2002	20031	2003	2004	2005	2006
33 794	52 547	51 939	50 656	49 392	48 672

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2003 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ekonomisk äldrepolitik.

Ramen för utgiftsområdet 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska vår- proposition minskar med 740 miljoner kronor. Detta förklaras i huvudsak av ett beräknat minskat antal individer med garantipension, äldreförsörjningsstöd och inkomstgrundad änkepension samt av ett sänkt antagande om inkomstindex och prisbasbelopp.

I förhållande till anvisade medel 2003 minskar utgifterna med 1 891 miljoner kronor 2004. Förändringen förklaras huvudsakligen av ett beräknat minskat antal individer med garanti- pension, äldreförsörjningsstöd och inkomst- grundad änkepension.

Den konsekvensberäknade ramen för 2006 minskar utgifterna med 1 984 miljoner kronor i förhållande till den föreslagna ramen för 2004. Detta beror främst på ovan nämnda orsaker.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 50 656 miljoner kronor 2004.

Utgiftsområde 12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2002	20031	2003	2004	2005	2006
50 197	52 419	52 226	53 852	55 837	57 126

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2003 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ekonomisk familjepolitik.

Ramen för utgiftsområdet 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska vår- proposition minskar med 279 miljoner kronor. Detta förklaras i huvudsak av sänkta löne- antaganden inom föräldraförsäkringen, ett be- räknat ökat barnafödande samt av ett beräknat minskat antal individer inom underhållsstöds- systemet.

I förhållande till anvisade medel 2003 ökar utgifterna med 1 433 miljoner kronor 2004. För- ändringen förklaras huvudsakligen av ett beräknat ökat antal uttagna dagar inom föräldra- försäkringen och av att grundnivån i föräldra- försäkringen föreslås höjas från 150 kronor till 180 kronor per dag fr.o.m. 2004. Förändringen förklaras även av den beslutade höjningen av åldersgränsen för vårdbidrag för funktions- hindrade barn.

Den konsekvensberäknade ramen för 2006 ökar utgifterna med 3 274 miljoner kronor i förhållande till den föreslagna ramen för 2004. Detta beror främst på ett beräknat ökat barna- födande, ett ökat antal uttagna dagar inom föräldraförsäkringen, ökad medelersättning, den beslutade höjningen av åldersgränsen för vård- bidrag till funktionshindrade barn samt att den under 2002 införda pappamånaden får effekt.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 53 852 miljoner kronor 2004.

Utgiftsområde 13

Arbetsmarknad

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2002	20031	2003	2004	2005	2006
60 968	63 857	64 071	61 989	58 257	56 773

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2003 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Arbetsmarknad.

Ramen för utgiftsområdet 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska vår- proposition ökar med 2 215 miljoner kronor. Detta förklaras i huvudsak av att arbetslösheten beräknas bli högre än vad som beräknades i vårpropositionen.

I förhållande till anvisade medel 2003 minskar utgifterna med 1 868 miljoner kronor 2004.

176

Förändringen förklaras huvudsakligen av reformer som minskar utgifterna för arbetslös- hetsförsäkringen.

Den konsekvensberäknade ramen 2006 minskar utgifterna med 5 216 miljoner kronor i förhållande till den föreslagna ramen för 2004. Detta beror främst på att antalet arbetslösa beräknas minska.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 61 989 miljoner kronor 2004.

Utgiftsområde 14

Arbetsliv

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2002	20031	2003	2004	2005	2006
1 066	1 157	1 140	1 135	1 161	1 178

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2003 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Arbetslivspolitik och Jämställdhetspolitik.

Ramen för utgiftsområdet 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska vår- proposition ökar med 52 miljoner kronor. Detta förklaras i huvudsak av en nivåhöjning av Arbetsmiljöverkets anslag.

I förhållande till anvisade medel 2003 minskar utgifterna med 22 miljoner kronor 2004. Förändringen förklaras huvudsakligen av att tidsbegränsade reformer avslutas.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 1 135 miljoner kronor 2004.

Utgiftsområde 15

Studiestöd

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2002	20031	2003	2004	2005	2006
20 668	21 060	20 211	21 925	21 793	23 051

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2003 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Utbildningspolitik.

Ramen för utgiftsområdet 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska vår- proposition ökar med 610 miljoner kronor. Detta förklaras i huvudsak av att anslaget 25:2 Studiemedel m.m. engångsvis justerats upp med

PROP. 2003/04:1

641 miljoner kronor 2004, varav 460 miljoner kronor avser en retroaktiv inbetalning till följd av att den preliminära inbetalningen av statliga ålderspensionsavgifter för 2001 understeg den fastställda slutliga avgiften.

I förhållande till anvisade medel 2003 ökar ramen för utgiftsområdet med 865 miljoner kronor 2004. Förändringen förklaras delvis av ovan redovisade justering avseende den statliga ålderspensionsavgiften för 2001. Därutöver återställs den av riksdagen beslutade minskningen av anslaget 25:3 Studiemedelsräntor m.m. med 340 miljoner kronor för 2003 (prop. 2002/03:46, bet. 2002/03:FiU24, rskr. 2002/03:119). Ökningen beror dessutom på att anslaget 25:2 Studiemedel m.m. tillfälligt minskas med 200 miljoner kronor under 2003 till följd av förslag till tilläggsbudget i anslutning till denna proposition. Dessa utgiftsökningar motverkas av att antalet studiestödstagare beräknas minska.

Den konsekvensberäknade ramen för 2006

ökar	ramen	för	utgiftsområdet	med
1 126 miljoner		kronor	i förhållande till	den

föreslagna ramen för 2004. Detta beror främst på att statens räntekostnader stiger då den totala skuldstocken av studielån ökar och förändringar avseende prisbasbeloppet. Därutöver ökar anslaget 25:4 Rekryteringsbidrag med drygt 200 miljoner kronor i förhållande till 2004.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 21 925 miljoner kronor 2004.

Utgiftsområde 16 Utbildningspolitik och universitetsforskning

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2002	20031	2003	2004	2005	2006
40 871	42 387	41 768	43 962	45 887	45 064

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2003 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Utbildningspolitik och Forskningspolitik.

Ramen för utgiftsområdet 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska vår- proposition minskar med 134 miljoner kronor. Detta förklaras i huvudsak av en höjning av högsta avgiften i maxtaxan för förskole- verksamhet och skolbarnsomsorg, vilket medför lägre statsbidrag till kommunerna med 240 miljoner kronor, neddragning av grund-

177

PROP. 2003/04:1

utbildningsanslagen samt överföringar till respektive från andra utgiftsområden.

I förhållande till anvisade medel 2003 ökar utgifterna med 1 575 miljoner kronor 2004. Förändringen förklaras huvudsakligen av att anslaget 25:10 Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem ökar med 1 000 miljoner kronor samt av pris- och löneomräkningar.

Den konsekvensberäknade ramen för 2006 ökar utgifterna med 1 102 miljoner kronor i förhållande till den föreslagna ramen för 2004. Detta förklaras bl.a. av att anslaget 25:10 Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem

ökar med sammanlagt 1 500 miljoner kronor samt pris- och löneomräkningar. Samtidigt minskas anslaget 25:16 Statligt stöd för utbildning av vuxna i och med att 1 811 miljoner kronor överförs från och med 2006 till utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerna. Det riktade statsbidraget för kommunal vuxenutbildning inordnas därmed i det generella statsbidraget till kommunerna.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 43 962 miljoner kronor 2004.

Utgiftsområde 17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2002	20031	2003	2004	2005	2006
8 095	8 378	8 236	8 664	8 957	9 120

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2003 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Kulturpolitik, Ungdomspolitik och Folkrörelse- politik samt delar av politikområdena Mediepolitik, Finansiella system och tillsyn, Utbildningspolitik och Forskningspolitik.

Ramen för utgiftsområdet 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska vår- proposition ökar med 36 miljoner kronor. Detta förklaras i huvudsak av att anslagen 2:1

Lotteriinspektionen respektive 28:26 Bidrag till kulturmiljövård tillförs medel.

I förhållande till anvisade medel 2003 ökar utgifterna med 286 miljoner kronor 2004. Förändringen förklaras huvudsakligen av pris- och löneomräkning.

Den konsekvensberäknade ramen för 2006 ökar utgifterna med 456 miljoner kronor i

förhållande till den föreslagna ramen för 2004. Detta beror främst på pris- och löneomräkning.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 8 664 miljoner kronor 2004.

Utgiftsområde 18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2002	20031	2003	2004	2005	2006
8 736	9 357	9 034	8 798	9 141	9 440

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2003 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Bostadspolitik och Regional samhällsförvaltning samt delar av politikområdena Ekonomisk familjepolitik och Miljöpolitik.

Ramen för utgiftsområdet 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska vårproposi- tion minskar med 93 miljoner kronor. Detta förklaras i huvudsak av lägre beräknade kostnader för bostadsbidrag och räntebidrag.

I förhållande till anvisade medel 2003 minskar utgifterna med 559 miljoner kronor 2004. Förändringen förklaras huvudsakligen av att utgifterna för bostadsbidraget beräknas minska samt av att den tidsbegränsade satsningen på lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet upphör.

Den konsekvensberäknade ramen för 2006 ökar utgifterna med 642 miljoner kronor i förhållande till den föreslagna ramen för 2004. Detta förklaras främst av att kostnaderna för räntebidrag förväntas öka under perioden.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 8 798 miljoner kronor 2004.

Utgiftsområde 19

Regional utveckling

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2002	20031	2003	2004	2005	2006
3 388	3 601	3 922	3 106	2 957	2 957

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2003 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Regional utvecklingspolitik.

178

Ramen för utgiftsområdet 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska vårproposition minskar med 503 miljoner kronor. Detta förklaras i huvudsak av att anslaget 37:1 IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m. flyttas från utgiftsområde 19 till utgiftsområde 22.

I förhållande till anvisade medel 2003 minskar utgifterna med 495 miljoner kronor 2004. Förändringen förklaras huvudsakligen av den ovan nämnda anslagsflytten.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 3 106 miljoner kronor 2004.

Utgiftsområde 20

Allmän miljö- och naturvård

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2002	20031	2003	2004	2005	2006
2 934	3 212	2 733	3 771	3 687	3 710

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2003 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Miljöpolitik och del av politikområdet Forskningspolitik.

Ramen för utgiftsområdet 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska vår- proposition minskar med 36 miljoner kronor. Detta förklaras framförallt av att 25 miljoner kronor överförs till utgiftsområde 23. Medlen avser ökade insatser för biotopskydd inom skogsbruket.

I förhållande till anvisade medel 2003 ökar utgifterna med 559 miljoner kronor 2004. Förändringen förklaras huvudsakligen av de satsningar som riksdagen beslutat med anledning av regeringens proposition Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130, bet. 2001/02:MJU03, rskr. 2001/02:36).

Den konsekvensberäknade ramen för 2006 är 61 miljoner kronor lägre än den föreslagna ramen för 2004. Detta beror främst på att tids- begränsade satsningar upphör efter 2004.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 3 771 miljoner kronor 2004.

PROP. 2003/04:1

Utgiftsområde 21

Energi

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2002	2003	2003	2004	2005	2006
2 253	1 687	2 030	1 663	461	469

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2003 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Energipolitik.

Ramen för utgiftsområdet 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska vår- propositionen ökar med 356 miljoner kronor. Detta förklaras i huvudsak av åtgärder som följer av regeringens förslag i propositionen Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning (prop. 2001/02:143, bet. 2001/02:NU17, rskr. 2001/02:317).

I förhållande till anvisade medel 2003 minskar utgifterna med 24 miljoner kronor 2004. För- ändringen förklaras huvudsakligen av den avtalsreglerade ersättningen för vissa kostnader vid avveckling av en reaktor vid Barsebäcks- verket.

Den konsekvensberäknade ramen för 2006 minskar utgifterna med 1 194 miljoner kronor i förhållande till den föreslagna ramen för 2004. Detta beror främst på att 1997 års energi- program avslutas vid utgången av 2004.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 1 663 miljoner kronor 2004.

Utgiftsområde 22

Kommunikationer

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2002	20031	2003	2004	2005	2006
24 361	25 361	24 485	28 535	29 707	30 137

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2003 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar de två politikområdena Transportpolitik och IT, elektronisk kom- munikation och post.

Ramen för utgiftsområdet 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska vår- proposition ökar med 419 miljoner kronor. Detta förklaras i huvudsak av att anslaget 37:7

IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m. flyttats från utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling till utgiftsområde 22,

179

PROP. 2003/04:1

vilket innebär en ökning med 450 miljoner kronor.

I förhållande till anvisade medel 2003 ökar utgifterna med 3 174 miljoner kronor 2004. Förändringen förklaras dels av ovan nämnda anslagsflytt, dels av tidigare beslut om att tillföra utgiftsområdet medel i enlighet med riksdagens beslut med anledning av propositionen om Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem (prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr. 2001/02:126).

Den konsekvensberäknade ramen för 2006 ökar utgifterna med 1 602 miljoner kronor i förhållande till den föreslagna ramen för 2004. Detta beror främst på pris- och löneomräkning.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 28 535 miljoner kronor 2004.

Utgiftsområde 23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2002	20031	2003	2004	2005	2006
13 922	10 287	9 553	14 279	14 467	14 409

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2003 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Skogspolitik, Djurpolitik, Livsmedelspolitik, Landsbygdspolitik samt delar av Samepolitik, Forskningspolitik och Utbildningspolitik.

Ramen för utgiftsområdet 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska vår- proposition ökar med 111 miljoner kronor. Detta förklaras huvudsakligen av satsningar på forskning och utvecklingsverksamhet avseende ekologisk produktion samt fiske- och viltvård. Därutöver överförs 25 miljoner kronor till utgiftsområdet från utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Medlen avser ökade insatser för biotopskydd inom skogsbruket.

I förhållande till anvisade medel 2003 ökar utgifterna med 3 992 miljoner kronor 2004. Förutom ovanstående satsningar förklaras för- ändringen huvudsakligen av den från 2003 till 2002 tidigarelagda utbetalningen av arealstöds- ersättningar

Den konsekvensberäknade ramen för 2006 är 130 miljoner kronor högre än den föreslagna ramen för 2004. Detta beror främst på ökade obligatoriska EU-stöd.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 14 279 miljoner kronor 2004.

Utgiftsområde 24

Näringsliv

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2002	20031	2003	2004	2005	2006
3 453	3 435	3 348	3 491	3 627	3 656

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2003 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Näringspolitik, Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande, Konsumentpolitik samt delar av politikområdet Forskningspolitik.

Ramen för utgiftsområdet 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska vår- proposition ökar med 129 miljoner kronor. Detta förklaras i huvudsak av en förstärkning av Verket för innovationssystem på 100 miljoner kronor samt förstärkningar till Verket för näringslivsutveckling (Nutek) och Turist- främjande på vardera 10 miljoner kronor.

I förhållande till anvisade medel 2003 ökar utgifterna med 56 miljoner kronor 2004. Förändringen förklaras huvudsakligen av ovan nämnda förstärkningar samt att en tillfällig neddragning av rymdanslaget upphör. Dessa förstärkningar tas delvis ut av att anslaget 39:6

Näringslivsutveckling i Östersjöregionen upphör. Den konsekvensberäknade ramen för 2006

ökar utgifterna med 165 miljoner kronor i förhållande till den föreslagna ramen för 2004. Detta beror främst på den satsning på export- främjande verksamhet 2003–2006 som föreslogs i budgetpropositionen för 2003. Resterande förändring förklaras till största delen av pris- och löneomräkningar.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 3 491 miljoner kronor 2004.

180

Utgiftsområde 25

Allmänna bidrag till kommuner

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2002	20031	2003	2004	2005	2006
102 333	71 018	72 537	73 706	79 432	81 267

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2003 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Allmänna bidrag till kommuner.

Ramen för utgiftsområdet 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska vår- proposition ökar med 637 miljoner kronor. Förändringen är en effekt av såväl minskningar som ökningar inom utgiftsområdet.

Regeringen föreslår i propositionen Utjäm- ning för vissa kostnader för stöd och service till funktionshindrade (prop. 2003/04:151), som nyligen överlämnats till riksdagen, att ett nytt kostnadsutjämningssystem för verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) skall införas 2004. Ett nytt obetecknat anslag införs med 1 600 miljoner kronor och anslaget motsvaras av en ny lika stor inkomsttitel på statsbudgetens inkomstsida.

Regeringen föreslår en slutreglering av för- ändringen i kommunkontosystemet, som genomfördes från den 1 januari 2003, vilket innebär en nedjustering av det generella stats- bidraget 2004 med 1 367 miljoner kronor. Av regleringsbeloppet avser 1 147 miljoner kronor en engångsvis reglering för att reglera underskott avseende utbetalningar som kostnadsmässigt är från tiden före 1 januari 2003. Resterande 220 miljoner kronor av regleringsbeloppet avser en permanent reglering.

Regeringen föreslår vidare en slutreglering av ersättningen till landstingen för viss vuxen- tandvård genom att det generella statsbidraget 2004 justeras upp med 485 miljoner kronor, varav 281 miljoner kronor avser en permanent reglering. År 2005 tillförs ytterligare 30 miljoner kronor permanent.

Regeringen föreslår därutöver en slutreglering av maxtaxan m.m. inom äldreomsorgen genom att permanent tillföra det generella statsbidraget 170 miljoner kronor från och med 2004.

I förhållande till anvisade medel 2003 ökar utgifterna med 2 688 miljoner kronor 2004. Förändringen förklaras delvis av förslaget till nytt kostnadsutjämningssystem för LSS- kostnader och ovan nämnda regleringar. Enligt

			PROP. 2003/04:1
tidigare	beslut	tillförs	utgiftsområdet
1 000 miljoner kronor för			2004 avseende en

fortsatt förstärkning av hälso- och sjukvården. Den konsekvensberäknade ramen för 2006

ökar utgifterna med 7 561 miljoner kronor i för- hållande till den föreslagna ramen för 2004. Detta beror främst på att 4 700 miljoner kronor avseende tillfälliga åtgärder som tidigare låg på statsbudgetens inkomstsida tillförs det generella statsbidraget till kommuner och landsting från och med 2005. Resurserna avser dels den generella delen av det tillfälliga sysselsättnings- stödet (3 400 miljoner kronor) dels den statliga skatt som kommunsektorn tillfälligt disponerat, den så kallade 200-kronan (1 300 miljoner kronor). Det riktade statsbidraget för kommunal vuxenutbildning inom utgiftsområde 16, inordnas i det generella statsbidraget till kommunerna, som därmed justeras upp med 1 811 miljoner kronor från och med 2006. Det engångsvisa regleringsbeloppet avseende kommunkontosystemet 2004 innebär att det generella statsbidraget ökar med 1 147 miljoner kronor 2005.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 73 706 miljoner kronor 2004.

Utgiftsområde 26

Statsskuldsräntor m.m.

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2002	20031	2003	2004	2005	2006
67 340	42 150	42 150	47 684	48 770	58 282

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2003 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar utgifter för räntor på statsskulden, oförutsedda utgifter samt Riks- gäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning. Utgifts- området ingår inte under utgiftstaket för staten.

Ramen för utgiftsområdet 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska vår- proposition ökar med 2 124 miljoner kronor. Detta förklaras i huvudsak av ränteutgifter till följd ett ökat lånebehov vilket beror på en försämring av statsbudgetens saldo.

I förhållande till anvisade medel 2003 ökar utgifterna med ca 5 534 miljoner kronor 2004. Förändringen förklaras huvudsakligen av lägre överkurser.

181

PROP. 2003/04:1

Den konsekvensberäknade ramen för 2006 ökar utgifterna med ca 10 598 miljoner kronor i förhållande till den föreslagna ramen för 2004. Detta beror främst på ökade utgifter för lån i svenska kronor på grund av ett beräknat högre ränteläge och att inga överkurser beräknas för 2006.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 47 684 miljoner kronor 2004.

Utgiftsområde 27

Avgiften till den Europeiska gemenskapen

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2002	20031	2003	2004	2005	2006
20 648	23 695	20 814	24 472	25 982	26 547

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2003 års ekonomiska vårproposition

och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Avgiften till Europeiska gemenskapen.

Ramen för utgiftsområdet 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska vår- proposition ökar med 658 miljoner kronor. Detta förklaras i huvudsak av att det preliminära budgetförslaget för europeiska unionen, som inte fanns tillgängligt i samband med 2003 års ekonomiska vårproposition, nu har använts i beräkningarna.

Den beräknade ramen för 2006 ökar utgifterna med 2 075 miljoner kronor i för- hållande till den föreslagna ramen för 2004. Förändringen under perioden förklaras av an-

taganden om den ekonomiska utvecklingen i Sverige och i Europeiska unionen

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 24 472 miljoner kronor 2004.

Ålderspensionssystemet vid sidan om statsbudgeten

Miljoner kronor
Utfall	Beräknat	Prognos	Förslag	Beräknat
2002	2003	2003	2004	2005	2006
153 645	155 953	157 470	165 619	171 372	181 696

Utgifterna omfattar ålderspension i form av tilläggspension, inkomstpension och premie- pension samt kostnaderna för administrationen av dessa system.

Utgifterna 2004 jämfört med beräkningen i 2003 års ekonomiska vårproposition minskar med ca 203 miljoner kronor. Detta förklaras i huvudsak av ett sänkt antagande om inkomst- index.

I förhållande till 2003 ökar utgifterna med 9 666 miljoner kronor 2004. Förändringen för- klaras huvudsakligen av en trendmässig ökning av antalet individer med inkomstgrundad pen- sion och genomsnittligt ökade pensionsnivåer.

Den beräknade utgiften för 2006 ökar med 16 077 miljoner kronor i förhållande till 2004. Detta beror främst på ett ökat antal individer med inkomstgrundad pension och genom- snittligt ökade pensionsnivåer.

Beräknat belopp för Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten uppgår till 165 619 miljoner kronor 2004.

182

Bemyndiganden och övriga ekonomiska förpliktelser m.m.

PROP. 2003/04:1

7 Bemyndiganden och övriga ekonomiska förpliktelser m.m.

7.1Finansiering av anläggningstillgångar och rörelsekapital

Regeringens förslag: Regeringen får för 2004 be- sluta om lån i Riksgäldskontoret för investe- ringar i anläggningstillgångar som används i sta- tens verksamhet intill ett belopp av 25 000 000 000 kronor.

Regeringen får för 2004 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgälds- kontoret intill ett belopp av 17 700 000 000 kronor.

För Sjunde AP-fondens verksamhet får regeringen för 2004 dels besluta om lån i Riks- gäldskontoret för investeringar i anläggningstill- gångar som används i verksamheten intill ett belopp av 10 000 000 kronor, dels besluta om kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 200 000 000 kronor.

Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten fast- ställer riksdagen årligen en total låneram i Riks- gäldskontoret för investeringar i anläggningar som används i statens verksamhet (20 §). Vidare fastställer riksdagen årligen en total kreditram i Riksgäldskontoret för att täcka behovet av rörel- sekapital (21 §).

7.1.1Låneramar för 2004

I tabell 7.1 redovisas för varje utgiftsområde be- räknade sammanlagda låneramar för invester- ingar i anläggningstillgångar för 2004. Den totala låneramen avser summan av lån för detta ändamål som regeringen via myndigheterna (exkl. Sjunde AP-fonden) högst får ha i Riks- gäldskontoret under 2004. Summan per utgifts- område innefattar också tidigare tagna lån.

185

PROP. 2003/04:1

Tabell 7.1 Låneram för 2004

Miljoner kronor

		Ram 2003 i	Skuld	Låne-
Utgiftsområde		reglerings-	30/6	ram
		brev	2003	2004
1	Rikets styrelse	745	475	681

2	Samhällsekonomi och
	finansförvaltning	678	322	688

3	Skatt, tull och exekution	922	814	962

4	Rättsväsendet	3 244	1 092	3 275

5	Internationell samverkan	18	12	26

6	Försvar samt beredskap
	mot sårbarhet	3 502	2 548	4 337

7	Internationellt bistånd	92	63	121

8	Invandrare och flyktingar	87	79	108

9	Hälsovård, sjukvård och	318	191	306
	social omsorg	318	191	306
	social omsorg

10	Ekonomisk trygghet vid	2 345	1 955	2 600
	sjukdom och handikapp	2 345	1 955	2 600
	sjukdom och handikapp

13	Arbetsmarknad	605	299	603

14	Arbetsliv	116	90	112

16	Utbildning och
	universitetsforsking	6 205	4 647	6 404

17	Kultur, medier,
	trossamfund och fritid	389	284	545

18	Samhällsplanering,
	bostadsförsörjning och
	byggande	374	260	380

19	Regional utveckling	1	1	1

20	Allmän miljö- och	185	93	103
	naturvård	185	93	103
	naturvård

21	Energi	20	17	32

22	Kommunikationer	2 267	1 003	2 480

23	Jord- och skogsbruk, fiske
	med anslutande näringar	763	538	785

24	Näringsliv	190	128	203

	Ej fördelat			269

Summa		23 065	14 618	25 000

Anm: Beloppen per utgiftsområde är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summeringen. Låneramen för Sjunde AP-fonden behandlas separat (avsnitt 7.1.3) och ingår därför inte i tabellen.

Regeringen beräknar att det behövs en sammantagen låneram på 25 miljarder kronor för 2004. För att kunna möta oförutsedda behov kommer preliminärt 269 miljoner kronor inte att fördelas till myndigheterna.

Jämfört med den låneram som riksdagen fastställt för 2003 innebär förslaget till låneram för 2004 en ökning med 1,5 miljarder kronor eller drygt 6 procent. Den genomsnittliga ökningstakten av låneramen under perioden 1998–2003 har uppgått till drygt 8 procent per år.

Myndigheternas totala skuld avseende inve- steringar i anläggningstillgångar uppgick till 14,6 miljarder kronor vid halvårsskiftet 2003, vilket är ca 200 miljoner kronor mindre än vid samma tidpunkt ett år tidigare.

Diagram 7.1 Myndigheternas investeringslån juni 1993 - juni 2003

Miljoner kronor

18 000

16 000

14 000

12 000

10 000

8 000

6 000

4 000

2 000

jun 93

dec 93

jun 94

dec 94

jun 95

dec 95

jun 96

dec 96

jun 97

dec 97

jun 98

dec 98

jun 99

dec 99

jun 00

dec 00

jun 01

dec 01

jun 02

dec 02

jun 03

Diagram 7.1 visar lånevolymens utveckling sedan systemet infördes 1993. År 1998 var lånevolymen knappt 10 miljarder kronor. I år är lånevolymen knappt 15 miljarder kronor.

Tabell 7.2 Investeringslån och låneramar 1998 - 2003

Miljoner kronor

	Lån	Låneram	Utnyttjandegrad
	30 juni		30 juni
1998	9 716	15 700	62 %
1999	11 528	16 700	69 %
2000	12 270	18 700	66 %
2001	12 662	20 300	62 %
2002	14 807	22 500	66 %
2003	14 618	23 500	62 %

Källa: Riksgäldskontoret och Finansdepartementet.

Som framgår av tabell 7.2 har utnyttjandegraden per den 30 juni respektive år under åren 1998-2003 uppgått till mellan 60 och 70 procent. Det bör dock observeras att upplåningen i regel ökar under det andra halvåret, varför utnyttjan- degraden som redovisas ovan är lägre än utnytt- jandegraden vid utgången av respektive år.

7.1.2Räntekontokrediter för 2004

Myndigheterna placerar överskottslikviditet och finansierar sitt behov av rörelsekapital i Riks- gäldskontoret. Respektive myndighet har för dessa ändamål ett räntekonto med kredit. Ramen för räntekontokrediten varierar men ligger

186

normalt i intervallet 5–10 procent av respektive myndighets anslag, bidrag och avgiftsinkomster. Beräknade kreditramar för 2004 redovisas per utgiftsområde i tabell 7.3, tillsammans med totalt saldo och bruttoskuld på räntekontona per den 30 juni 2003. Vid beräkningen av bruttoskulden ingår endast de myndigheter som hade ett negativt saldo på räntekontot och som därmed utnyttjat sin kredit.

Tabell 7.3 Räntekontokreditram för 2004

Miljoner kronor

			Brutto
Utgiftsområde		Saldo	skuld	Kredit-
Utgiftsområde		30/6	30/6	ram
		30/6	30/6	ram
		20031	2003	2004
1	Rikets styrelse	-466	0	558

2	Samhällsekonomi och
	finansförvaltning	-1 508	1 583	2 366

3	Skatt, tull och exekution	-244	0	797

4	Rättsväsendet	-373	576	2 684

5	Internationell samverkan	0	1	2

6	Försvar samt beredskap
	mot sårbarhet	-141	145	2 999

7	Internationellt bistånd	-61	0	21

8	Invandrare och flyktingar	-13	2	51

9	Hälsovård, sjukvård och
	social omsorg	-416	86	313

10	Ekonomisk trygghet vid
	sjukdom och handikapp	0	56	675

13	Arbetsmarknad	-160	0	388

14	Arbetsliv	-82	3	100

16	Utbildning och
	universitetsforskning	-7 972	67	2 730

17	Kultur, medier,
	trossamfund och fritid	-335	15	205

18	Samhällsplanering,
	bostadsförsörjning och
	byggande	-832	3	342

19	Regional utveckling	-1	0	3

20	Allmän miljö- och
	naturvård	-231	0	38

21	Energi	-5	0	15

22	Kommunikationer	-3 956	1	2 415

23	Jord- och skogsbruk, fiske
	med anslutande näringar	-530	10	394

24	Näringsliv	-197	99	233

	Ej fördelat			371

Summa		-17 523	2 647	17 700

Anm: Beloppen per utgiftsområde är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summeringen. Räntekontokrediten för Sjunde AP-fonden behandlas separat (avsnitt 7.1.3) och ingår därför inte i tabellen.

1 Ett negativt belopp på saldo den 30 juni 2003 innebär en behållning i Riksgäldskontoret.

PROP. 2003/04:1

Regeringen föreslår att summan av kredit- ramarna för myndigheternas räntekonton (exkl. Sjunde AP-fonden) får uppgå till högst 17,7 miljarder kronor för 2004, vilket innebär att den totala ramen ökar med 200 miljoner jämfört med 2003. För att kunna möta oförutsedda behov kommer preliminärt 371 miljoner kronor inte att fördelas till myndigheterna.

Av tabellens första kolumn framgår att myndigheterna vid halvårsskiftet i år hade betydande inlåning på sina räntekonton. Den främsta orsaken till att inlåningen är större än utlåningen är det omfattande anslagssparande som myndigheterna har byggt upp. En effekt av detta är att endast 81 av de 251 myndigheter som har räntekonton med kredit i Riksgäldskontoret behövde utnyttja sin kredit någon gång under perioden januari – juni 2003.

7.1.3Sjunde AP-fonden

Sjunde AP-fonden har bildats för att förvalta premiepensionsmedel inom det reformerade ålderspensionssystemet. En del av pensions- avgiften, motsvarande 2,5 procent av pensions- grundande inkomster, ger rätt till premiepension och förvaltas i värdepappersfonder efter individuella val. För de personer som avstår från att välja någon annan fond skall medlen placeras i Premiesparfonden som förvaltas av Sjunde AP- fonden. Därutöver förvaltar Sjunde AP-fonden ytterligare en fond, Premievalsfonden, som kan väljas på samma sätt som andra värdepappers- fonder inom premiepensionssystemet. Sjunde AP-fonden har inga uppgifter utöver för- valtningen av dessa fonder. För detta ändamål har organisation och verksamhet byggts upp från grunden.

Kostnaderna för Sjunde AP-fondens verk- samhet skall täckas med de förvaltningsavgifter som tas ur fonderna. Detta gäller även kostnaderna för att bygga upp verksamheten. Starka skäl talar för att kostnaderna under upp- byggnadsskedet sprids över en längre period för att inte oproportionerligt belasta några enstaka årgångar av premiepensionssparare. För detta ändamål disponerar Sjunde AP-fonden krediter i Riksgäldskontoret (RGK). För 2003 disponerar Sjunde AP-fonden dels ett räntekonto med kredit på högst 150 miljoner kronor, dels ett lån på högst 15 miljoner kronor för finansiering av investeringar i anläggningstillgångar (prop.

187

PROP. 2003/04:1

2002/03:1, bet. 2002/03:FiU1, rskr. 2002/03:24). Vid ingången av 2003 var kontokrediten utnytt- jad upp till cirka 88,7 miljoner kronor medan Sjunde AP-fondens lån för finansiering av anläggningstillgångar vid samma tillfälle uppgick till 2,9 miljoner kronor.

Vid årsskiftet 2002/03 uppgick Premie- sparfondens och Premievalsfondens marknads- värderade tillgångar till 18,6 miljarder kronor respektive 597 miljoner kronor. När Premie- pensionsmyndigheten (PPM) i januari fördelade ytterligare premiepensionsmedel tillfördes Premiesparfonden cirka 6,7 miljarder kronor och Premievalsfonden cirka 194 miljoner kronor. Den förra är således ojämförligt större och spelar därför en avgörande roll för Sjunde AP-fondens finansiering. Förvaltningsavgiften, som uppgår till 0,5 procent av förvaltat kapital per år, reduce- ras genom det rabattsystem som tillämpas av PPM. Rabatten kommer premiepensions- spararna till del genom att PPM köper nya fond- andelar för rabattbeloppet. För Premiespar- fonden innebär detta att nettoavgiften efter rabatt för närvarande begränsas till 0,16 procent per år.

För 2003 kan de totala kostnaderna uppskat- tas till cirka 78 miljoner kronor medan Sjunde AP-fondens avgiftsintäkter netto kan beräknas till cirka 44 miljoner kronor. Det budgeterade underskottet 2003 kan därmed uppskattas till cirka 34 miljoner kronor. Det balanserade under- skottet i Sjunde AP-fondens verksamhet beräknas till cirka 140 miljoner kronor 2003 och cirka 170 miljoner kronor 2004.

Mot den bakgrunden bedömer regeringen att det behövs en ram på 200 miljoner kronor för kredit på räntekonto under 2004. Ramen avseende lån för finansiering av anläggningstillgångar bedöms kunna reduceras från högst 15 till högst 10 miljoner kronor 2004.

Beräkningar utifrån en rad antaganden inne- fattande bl.a. in- och utflöden i Premiespar- fonden och Premievalsfonden, förväntad av- kastning och kostnadsutveckling visar att Sjunde AP-fonden kommer att redovisa successivt för- bättrade årsresultat. Med de förutsättningar som gällde vid årsskiftet 2002/03 beräknades dock årsresultaten förbli negativa fram till och med 2010. Genom årliga överskott därefter beräknas det balanserade underskottet bli allt lägre för att elimineras efter ytterligare cirka åtta år.

7.1.4Övrig utlåning från Riksgäldskontoret

Enligt 23 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten kan riksdagen för en viss myndighet eller för viss anskaffning besluta att lånefinansiering skall ske på annat sätt än genom ovan beskrivna låne- och kreditramar.

Totalt uppgick denna utlåning i Riksgälds- kontoret till 178,7 miljarder kronor den 30 juni 2003. Centrala studiestödsnämndens kredit för studielån är störst och den uppgick till 117,1 miljarder kronor. I tabell 7.4 presenteras en översikt av övriga kreditramar i och utanför Riksgäldskontoret.

188

Tabell 7.4 Övriga kreditramar 2004

Miljoner kronor

Myndighet/verksamhet	Skuld	Kreditram
Myndighet/verksamhet	30/6 2003	2004
	30/6 2003	2004
A-train	1 000	1 000

Banverket	9 814	11 900

Botniabanan	2 100	15 000

Centrala studiestödsnämnden	117 115	132 000

Exportkreditnämnden	0	obegränsad

Fortifikationsverket	4 772	6 200

Försvarets materielverk	12 747	25 000

Jordbruksverket	143	5 650

Kammarkollegiet, skadereglering	0	100

Kammarkollegiet, viltskadefonden	0	5

Luftfartsverket	7 086	8 000

Premiepensionsmyndigheten	0	200

Radiotjänst i Kiruna, rundradio	0	100

Radiotjänst i Kiruna, distribution	520	1 059

RGK:s garantiverksamhet,
ordinarie garantireserv	0	obegränsad

RGK:s garantiverksamhet
garantier, till vissa statliga bolag	0	22 000

RGK:s garantiverksamhet,
garantier till internationella
finansieringsinstitut	0	obegränsad

Riksskatteverket	5 205	obegränsad

Statens järnvägar m.m. 1	4 275	20 250
Sjöfartsverket	0	350

Socialstyrelsen	90	200

Statens bostadskreditnämnd,
nya garantier	0	obegränsad

Statens bostadskreditnämnd,
äldre garantier	0	obegränsad

Statens bostadskreditnämnd,
garantier för avlösen av kommunal
borgen	0	1 000

Statens bostadskreditnämnd,
för förvärv av fastigheter	0	5

Statens fastighetsverk	5 808	7 000

Statens pensionsverk	0	25

Statens räddningsverk	584	660

Svensk-Danska broförbindelsen AB	3 310	3 530

Svenska kraftnät	389	1 500

Vägverket2	3 721	21 643

Summa	178 679

Anm.: Affärsverk har även möjlighet att låna utanför Riksgäldskontoret. Utöver de kreditramar som redovisas i tabellen finns också krediter i RGK för Riksrevisionen och Riksdagen som fastställs på riksdagsstyrelsens förslag.

1Krediten avser den totala upplåningen för affärsverket SJ och de nya SJ-bolagen (Euromaint, Jernhusen, SJ AB, Trafficare, Swedcarrier samt Green Cargo).

2Avser Vägverkets totala upplåning.

PROP. 2003/04:1

Förslagen till beslut om nya eller ändrade ramar för övrig utlåning från Riksgäldskontoret åter- finns inom respektive utgiftsområde.

7.2Statliga garantier

Staten har utestående ekonomiska förpliktelser i form av garantier, t.ex. kapitaltäckningsgarantier, kreditgarantier, borgensåtaganden, grundfonds- förbindelser och pensionsgarantier. En samlad redovisning av den statliga garantiverksamheten ges i Årsredovisning för staten 2002 (skr. 2002/03:101). I detta avsnitt presenteras en översikt avseende de anslag som under 2004 kan komma att belastas till följd av garanti- verksamheten.

Sedan den 1 januari 1998 ställs krav på kost- nadstäckning i hanteringen av statliga garantier. Detta innebär att risken i varje garantiengage- mang eller grupp av engagemang skall beräknas. Utifrån detta bestäms en avgift för garantin som debiteras garantitagaren. Riksdagen kan emeller- tid besluta att för ett visst åtagande skall en lägre eller ingen avgift debiteras. Till den del full kost- nadstäckning inte erhålls från garantitagaren är det fråga om en statlig subvention som skall be- lasta ett anslag. Avgiftsinkomster och i före- kommande fall anslagsmedel motsvarande sub- ventionen förs till ett konto, en garantireserv, i Riksgäldskontoret. Till reserven förs också eventuella återvinningar från tidigare infriade garantier. Reserven finansierar garantiverksam- hetens administration och skadeutfall. Garanti- verksamheten skall vara långsiktigt självbärande.

I tabell 7.5 presenteras en översikt över de anslag vars ändamål 2004 föreslås omfatta garantiverksamhet. Regeringens förslag presenteras i respektive utgiftsområdesvolym.

189

PROP. 2003/04:1

Tabell 7.5 Anslag vars ändamål 2004 omfattar garantiverksamhet

UO	Anslag	Garantiåtagande
2	2:5 Insatser i internationella	Internationella
	finansiella institutioner	finansieringsinstitut

2	2:6 Avsättning för	A/O dom Shvetsii
	garantiverksamhet

7	8:1 Biståndsverksamhet	Garantier under Lomé
		IV Bis och Cotonou-
		avtalet

7	8:1 Biståndsverksamhet	U-kreditgarantier

7	8:5 Avsättning för förlustrisker	Exportgarantier till
	vad avser garantier för finansiellt	Baltikum, Ryssland
	stöd och export	m.fl.

16	25:27 Stockholms universitet:	Fysikhuset
	Forskning och forskarutbildning	Stockholm KB

25:35 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning

1831:4 Statens bostadskreditnämnd: Bostadskreditgarantier garantiverksamhet

22	36:2 Väghållning och statsbidrag	Öresundsbrokonsortiet
	36:4 Banverket: Banhållning och
	sektorsuppgifter

22	36:2 Banverket: Administration	Arlandabanan
		Projekt AB

Riskbedömningen för statens garantiåtagande avseende Venantius har tidigare indikerat ett behov av att för 2004 avsätta 500 miljoner kronor från anslaget 2:6 Avsättningar för garanti- verksamhet till den särskilda garantireserven för detta åtagande (se t.ex. prop. 2001/02:1 finansplan m.m. avsnitt 7.2). Riksgäldskontorets fortlöpande riskuppföljning har dock indikerat en markant minskning av statens risk i åtagandet, vilket motiverat en mer ingående värdering. Denna värdering bekräftar att statens risk i åtagandet har minskat väsentligt. Riks- gäldskontoret har därför föreslagit att ingen avsättning görs till garantireserven 2004 (se utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finans- förvaltning avsnitt 14).

7.3Beställningsbemyndiganden

Enligt 12 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten får regeringen, för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen bestämmer, beställa varor eller tjänster samt besluta om bidrag, er- sättning, lån eller liknande som medför utgifter även under senare budgetår än det statsbudgeten avser.

Regeringen begär bemyndiganden i anslagsav- snitten för de anslag som berörs. Där redovisas tabeller med information om bland annat nya och infriade förpliktelser under 2002–2004.

I tabell 7.6 görs en sammanfattning per utgiftsområde av begärda bemyndiganden för 2004. I kolumnen Ingående förpliktelser redo- visas de åtaganden staten beräknas ha i form av beställningar av varor och tjänster, beslut om bi- drag m.m. vid ingången av 2004. I nästa kolumn anges de nya förpliktelser av denna typ som sta- ten förväntas ikläda sig under 2004. Kolumnen Infriade förpliktelser visar de gjorda förpliktelser som förväntas innebära utgifter under 2004. Kolumnen Utestående förpliktelser utgör sum- man av ingående och nya förpliktelser minus in- friade förpliktelser. I den sista kolumnen, Be- gärda bemyndiganden, redovisas omfattningen av de bemyndiganden som regeringen begär i denna proposition. Bemyndigandena innebär att riksdagen medger att regeringen får ikläda staten förpliktelser som innebär utgifter efter 2004. Förpliktelserna innebär i många fall utgifter både 2005 och åren därefter.

Av tabellen framgår att regeringen begär be- myndiganden om totalt 208,2 miljarder kronor. Jämfört med de beställningsbemyndiganden som riksdagen fastställt för 2003 innebär förslagen till bemyndiganden för 2004 en minskning med drygt 12 miljarder kronor.

190

PROP. 2003/04:1

Tabell 7.6 Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden avseende 2004

Miljoner kronor

		Ingående	Nya	Infriade	Utestående	Begärda
Utgiftsområde		förpliktelser	förpliktelser	förpliktelser	förpliktelser	bemyndiganden
		2004	2004	2004	2004	2004
1	Rikets styrelse	0	3	0	3	3

5	Internationell samverkan	136	163	172	128	132

6	Försvar samt beredskap mot sårbarhet	74 183	18 609	20 510	72 283	72 714

7	Internationellt bistånd	25 819	20 278	16 474	29 623	29 540

8	Invandrare och flyktingar	13	10	10	14	14

9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	728	438	407	759	778

10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
	handikapp	8	12	11	9	12

13	Arbetsmarknad	9 664	7 142	6 905	9 901	13 607

14	Arbetsliv	91	90	86	95	150

15	Studiestöd	4	4	4	4	4

16	Utbildning och universitetsforskning	6 630	2 836	3 155	6 310	6 432

17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	117	90	89	118	125

18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
	byggande	898	600	493	1 005	3 400

19	Regional utveckling	6 639	2 632	2 950	6 321	6 700

20	Allmän miljö- och naturvård	948	879	568	1 260	1 754

21	Energi	486	834	857	463	1 540

22	Kommunikationer	66 952	19 752	11 691	75 014	58 869

23	Jord- och skogsbruk, fiske med
	anslutande näringar	11 504	7 430	9 589	9 344	9 160

24	Näringsliv	2 675	1 795	1 434	3 036	3 300

25	Allmänna bidrag till kommuner	50	0	50	0	0

Summa:		207 547	83 596	75 453	215 689	208 232

Anm: Beloppen är avrundade och summeringen överensstämmer därför inte alltid.

7.4Bemyndigande för ramanslag av riksdagen beslutat ändamål med anslaget

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2004 besluta att ett ramanslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om

1.ett riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbud- get inte hinner inväntas,

2.överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten.

Enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten får regeringen med riksdagens bemyndigande besluta att ett ramanslag får överskridas, om detta är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett

skall kunna uppfyllas.

För de flesta ramanslag kan oundvikliga ut- giftsökningar i förhållande till anvisade medel rymmas inom den högsta tillåtna anslagskrediten på 10 procent som föreskrivs i 6 § första stycket budgetlagen. I allmänhet sätter regeringen kre- diten för anslag för förvaltningsändamål till 3 procent och för de flesta övriga ramanslag till 5 procent. I fråga om ramanslag för förvaltnings- ändamål är det nästan aldrig aktuellt att över- skrida anslaget mer än vad som ryms inom den tillåtna högsta anslagskrediten. Något särskilt bemyndigande som ger regeringen befogenhet att besluta om överskridande av ramanslag som anvisats för förvaltningsändamål behöver därför inte inhämtas. Vid behov kommer ytterligare medel att begäras på tilläggsbudget.

191

PROP. 2003/04:1

När det däremot gäller ramanslag som anvisats för regelstyrd verksamhet, icke påverkbara EU- relaterade utgifter, infriande av garantier samt oförutsedda utgifter kan så stora förändringar inträffa att utgifterna inte ryms inom den högsta tillåtna anslagskrediten. Regeringen avser i så- dana fall att i första hand återkomma till riks- dagen med förslag om anslag på tilläggsbudget. Förändringarna kan dock inträffa snabbt och betalningarna kan behöva göras utan dröjsmål. Om anslag på tilläggsbudget inte hinner anvisas bör regeringen bemyndigas att besluta om över- skridande när de förutsättningar som anges i 6 § andra stycket budgetlagen är uppfyllda, dvs. om det är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget skall kunna uppfyllas. Överskridandet får inte vara större än att det ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten. Bemyndigandet begärs för ett budgetår i sänder. Regeringens avsikt är att även fortsättningsvis på tilläggsbudget föreslå förändringar av berörda anslag som ersätter det medgivna överskridan- det. I Årsredovisning för staten 2002 (skr. 2002/03:101 s. 76) lämnades en redovisning av vilka anslag som regeringen medgivit över- skridanden för under 2002.

Innevarande år har regeringen inte medgivit några överskridanden. Ett eventuellt utnyttjande av bemyndigandet senare i år kommer att redovisas i Årsredovisning för staten 2003. I anslutning till utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m. återkommer regeringen med förslag om bemyndiganden rörande överskridanden av vissa anslag.

7.5Omvandling av reservationsanslag till ramanslag

Regeringens förslag: De reservationsanslag som finns uppförda på statsbudgeten 2003 omvandlas till ramanslag för samma ändamål och outnyttjade medel på anslagen vid utgången av 2003 bildar anslagssparande på de nya ramanslagen.

Ärendet och dess beredning: Budgetprocessut- redningen (SOU 2000:61) föreslog bl.a. att anslagsformen reservationsanslag skall avskaffas. Betänkandet har remissbehandlats och remis- svaren finns att tillgå i Finansdepartementet (dnr Fi2000/2298).

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna är överlag positiva till utredningens förslag och ingen instans avstyrker förslaget att avveckla reservationsanslagen.

Skälen för regeringens förslag: I samband med reformeringen av budgetprocessen under 1990- talet avvecklades de tidigare förslagsanslagen och merparten av reservationsanslagen. Budget- processutredningen hade i uppdrag att utvärdera erfarenheterna av dessa reformer och den nya budgetprocessen. Utredningen konstaterade bl.a. att den fortsatta användningen av reservationsanslag blivit ytterst begränsad. Antalet reservationsanslag har minskat ytter- ligare sedan reformerna och anslagstypen har till övervägande del ersatts med ramanslag.

Reservationsanslaget – som får disponeras av regeringen i högst tre år efter det att det senast var uppfört på statsbudgeten – var främst tänkt att användas för tidsbegränsade ändamål för olika typer av program. Valet av denna anslags- form skulle markera ett åtagandes tids- begränsade karaktär.

192

Samtidigt kan konstateras att tidsbegränsningen i vissa fall har visat sig vara illusorisk. I flera fall har tidsbegränsade program avlösts av nya program med samma eller liknande ändamål. I andra fall har anslaget tillförts ytterligare medel, varpå anslagsmedlen fått disponeras i ytterligare tre år.

Det kan därmed ifrågasättas om anslags- formen fyller funktionen att markera ett åtagandes tidsbegränsade karaktär. I vissa andra fall har reservationsanslag valts med hänvisning till svårigheten med att beräkna den årliga anslagsbelastningen. Likartade förhållanden gäller dock för andra ändamål där medlen tidigare anvisades över förslagsanslag eller reservationsanslag men nu anvisas över ramanslag.

Det kan i detta sammanhang vara av intresse att göra en jämförelse mellan de villkor för ram- anslag och reservationsanslag som anges i lagen (1996:1059) om statsbudgeten och anslagsför- ordningen (1996:1189). Regeringens dispositionsrätt regleras i budgetlagen. Av 5 och 6 §§ framgår att överföring av outnyttjade medel är tillåtet för båda anslagstyperna. För reservationsanslag gäller dock den begräns- ningen att outnyttjade medel får användas längst tre år efter det att anslaget senast var uppfört på statsbudgeten. Någon motsvarande begränsning för ramanslag finns inte i budgetlagen. Regeringen får tillfälligt överskrida ett ramanslag men inte ett reservationsanslag. Myndigheternas dispositionsrätt regleras i anslagsförordningen. Outnyttjade medel på reservationsanslag och ramanslag får disponeras av myndigheten i två år efter det att anslaget senast var uppfört på stats- budgeten. För det tredje året krävs regeringens medgivande. För ramanslag gäller att anslags- sparande överstigande 3 procent inte får disponeras utan regeringens godkännande.

Sammantaget medger ramanslaget en större flexibilitet än reservationsanslaget. Regeringen kan dock vid behov besluta om begränsningar i villkoren för utnyttjande av ramanslaget enligt 7 § budgetlagen.

PROP. 2003/04:1

Det tidigare syftet med reservationsanslaget, att kunna klara långsiktiga åtaganden, kan uppnås genom att koppla ett beställningsbemyndigande till ramanslaget.

Regeringen anser mot denna bakgrund inte att det finns tillräckliga skäl för att bibehålla de åter- stående reservationsanslagen. Regeringen före- slår därför att de anslag som anges i tabell 7.7 från och med den 1 januari 2004 omvandlas till ramanslag för samma ändamål. Regeringen före- slår vidare att outnyttjade medel på anslagen vid utgången av 2003 får bilda anslagssparande på de nya ramanslagen.

Tabell 7.7 Reservationsanslag uppförda på statsbudgeten 2003 som föreslås omvandlas till ramanslag fr.o.m. 2004

UO Anslag

2 1:6 Folk- och bostadsstatistik

7 8:1 Biståndsverksamhet

7 9:1 Samarbete med Central- och Östeuropa1

9:2 Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och export*

9 16:2 Vissa statsbidrag inom handikappområdet

9 18:3 Utvecklingsmedel för åtgärder för hemlösa

17 28:27 Kyrkoantikvarisk ersättning

23 44:03 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting

1 Regeringen föreslår på annan plats i denna proposition att anslaget 9:2 skall benämnas 8:5 och att anslaget 9:1 skall ingå i 8:1 fr.o.m. 1 januari 2004 (se utgiftsområde 7 Internationellt bistånd avsnitt 3.1 - 3.2).

Enligt 3 § budgetlagen finns tre anslagstyper, nämligen obetecknade anslag, reservationsanslag och ramanslag. Villkoren för reservations- anslagen anges i 5 §. Regeringen föreslår inte nu någon ändring av dessa föreskrifter i budgetlagen men avser att återkomma i saken vid ett senare tillfälle. Ändringen av anslagstyp för de reservationsanslag som för närvarande är upp- förda på statsbudgeten påverkar således inte riksdagens möjligheter att besluta att medel ska anvisas på ett reservationsanslag.

193

Skattefrågor

PROP. 2003/04:1

8 Skattefrågor

8.1Inledning

Regeringen redovisar här ett antal åtgärder på skatteområdet med effekter för budgetåret 2004 och framåt. Flertalet av dessa åtgärder kommer att föreslås i särskilda propositioner under hös- ten 2003 och redovisas därför i denna proposi- tion som bedömningar.

Vid beskattningen av förvärvsinkomster före- slås som en del av den fortsatta gröna skatte- växlingen dels en särskild skattereduktion av in- komstskatten, dels en sänkning av den allmänna löneavgiften. Vidare föreslås förändringar i reg- lerna för beräkning av skiktgränser för uttag av statlig skatt på förvärvsinkomster, i reglerna om förmånsbeskattning av vissa miljövänliga bilar och förlängda övergångsbestämmelser vid be- skattningen av nordiska sjömän. Vissa begräns- ningar i skattereglerna för lånedatorer aviseras. En ny utredning om översyn av reglerna för av- drag för ökade levnadskostnader aviseras liksom kommande förslag om slopad skattefrihet för tandvårdsförmån.

På området för kapitalinkomst- och egen- domsbeskattning aviseras förslag om för- ändringar i de s.k. 3:12-reglerna, om ett slopande av arvsskatten mellan makar och om en ny regel för begränsning av förmögenhetsskatt. Vidare aviseras förslag om en dämpningsregel för fastig- hetsskatten, om skattereduktion vid miljö- investeringar, om beskattningen av samfällig- hetsinkomster och om regler vid fastig- hetstaxering och inkomstbeskattning av fastigheter vid tredimensionell fastighetsbild- ning. Vidare aviseras ett förslag om uppskov med beskattningen av kapitalvinster vid köp av vissa bostadsrätter.

För beskattningen av företag aviseras förslag i de s.k. CFC-reglerna liksom om förändrade regler om avdragsrätt för utdelningen på insats- emitterat kapital i kooperativa ekonomiska föreningar.

För avdragsrätten för utgifter för reparation och underhåll aviseras förändrade regler liksom införande av uttryckliga skatteregler för värde- ring av lager av finansiella instrument. I fråga om arbetsgivares avdragsrätt för pensionskostnader aviseras i enlighet med den skrivelse som tidigare lämnats till riksdagen en begränsad avdragsrätt vid överlåtelse av pensionsutfästelser.

På energi- och miljöskatteområdet redovisar regeringen förutsättningarna för en fortsatt grön skatteväxling, särskilt i frågan om näringslivets energibeskattning. Som en del av skatteväxlingen föreslås höjd koldioxidskatt och höjda elskatter liksom en höjning av bekämpningsmedels- skatten. Tidigare aviserade förslag om för- ändrade skatteregler för kraftvärmeverk presen- teras liksom förslag om förlängd begränsning av koldioxidskatten för företag i kalk- och cementbranschen samt om avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft. Regeringen gör en förnyad bedömning i frågan om en skattestrategi för alternativa drivmedel. Bedöm- ningar lämnas också om avfallsskatten och om skatten på naturgrus.

För övriga punktskatter föreslås förändringar i reglerna för privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror. Vidare redovisas en bedömning av reklamskatten och beskrivs det pågående arbetet med trängselskatt.

Regeringen redovisar prioriteringar vad gäller olika insatser mot skattefusk. Förslag lämnas om en förlängning av skattereduktionen för bred- bandsanslutning.

197

PROP. 2003/04:1

I ett avslutande avsnitt redovisas de finansiella effekterna av de skatteförslag som lämnas i denna proposition och dessutom av kommande förslag som lämnas i propositioner senare under hösten 2003.

Ärendet och dess beredning

Lagförslag i de olika ärendena finns i kapitel 3 Lagförslag. Såvitt gäller beredningen har, för- utom vad som redovisas senare i detta kapitel, samtliga förslag beretts under hand med Riks- skatteverket (RSV).

Lagrådet

Till följd av att Sveriges undantag från de all- männa EG-reglerna för privatinförsel av alkohol- drycker och tobaksvaror upphör den 1 januari 2004 skall lagen om beskattning av privatinförsel upphöra att gälla från nämnda tidpunkt. Detta föranleder också förslag till följdändringar i vissa andra lagar. Beträffande kraftvärmebeskatt- ningen införs en proportioneringsregel vid beräkningen av skatteavdragen samt slopat avdrag för energiskatt på el som produceras i kraftvärmeverk. Övriga lagförslag avser juste- ringar i skatteskalor eller ändrade skattesatser samt förlängning av vissa tidsfrister. Enligt rege- ringens mening är samtliga föreslagna ändringar av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

skatter på energi- och miljöområdet växlas mot sänkta skatter på arbete. Som en del i strategin har skatten på arbete sänkts genom förslag i de senaste budgetpropositionerna för år 2001-2003 om höjda grundavdrag i inkomstbeskattningen och sänkt allmän löneavgift. För år 2004 föreslås ytterligare ett steg i skatteväxlingen.

Vid tidigare års skatteväxlingar har skatte- sänkningar för individer skett i huvudsak genom justeringar av grundavdraget. En fortsatt höjning av grundavdraget medför dock vissa komplika- tioner som en följd av den indirekta kopplingen mellan grundavdraget och den nedre gränsen för fastställande av pensionsgrundande inkomst. Dessa komplikationer har också påpekats av riksdagen (bet. 2002/03:FiU1, del 1 s. 196). En ytterligare höjning av grundavdraget skulle för- stärka dessa komplikationer. En annan lösning för att sänka skatten på förvärvsinkomster bör därför övervägas.

Som en utgångspunkt gäller att den domine- rande delen av kompensationen för de höjda energiskatterna för 2004 – med en total omslutning på ca 2 miljarder kronor – skall tillfalla hushållen. Ett enkelt sätt att åstadkomma detta är att förändra reglerna för det fasta beloppet vid beskattningen av förvärvsinkomster

– den s.k. 200-kronan – som för budgetåret 2004 beräknas innebära ett skatteuttag på 1,36 miljarder kronor. Detta fasta belopp som betalas av fysiska personer med beskattningsbara förvärvsinkomster har funnits sedan 1990 års skattereform som en komplettering av den

8.2Skatter på förvärvsinkomster inkomstskatt som i övrigt tas ut enligt den

8.2.1Sänkt inkomstskatt som en del i grön skatteväxling

Regeringens förslag: Det utrymme för skatte- sänkningar på arbete som skapas inom ramen för den gröna skatteväxlingen används till sänkt inkomstskatt för individer och sänkning av arbetsgivaravgifter och egenavgifter för företag och enskilda näringsidkare. Inkomstskatten sänks genom att vid 2005 års taxering en skatte- reduktion på 200 kronor ges för det fasta beloppet vid beskattning av förvärvsinkomster.

Skälen för regeringens förslag: Den strategi för grön skatteväxling som presenterades i finans- planen för år 2001 innebär i grunden att höjda

kommunala skattesatsen och den statliga skatteskalan.

Normalt utgör det fasta beloppet på 200 kro- nor en del av den statliga inkomstskatten. Under senare år och till och med inkomståret 2004 utgör emellertid beloppet på 200 kronor en kommunal inkomstskatt (prop. 2002/03:100, bet. 2002/03:FiU19, rskr. 2002/03:234, SFS 2003:490). Genom förslag i denna proposition kommer detta stöd till kommunsektorn att från och med år 2005 föras över till statsbudgetens utgiftssida. Det fasta beloppet kommer därefter återigen utgöra en statlig inkomstskatt. Det är då möjligt att avskaffa beloppet.

För det mellanliggande året – 2004 – är ett slopande av det fasta beloppet inte möjligt då detta skulle påverka kommunsektorns skatte- underlag negativt. Den lösning som står till buds

198

är att i stället ge en statlig skattereduktion för samma belopp vid inkomståret 2004.

Skattereduktionen för det fasta beloppet på 200 kronor föreslås regleras i en särskild lag – lag om särskild skattereduktion vid 2005 års taxering.

8.2.2Sänkt allmän löneavgift som en del i grön skatteväxling

Regeringens förslag: Som en del i den gröna skatteväxlingen sänks den allmänna löneavgiften med 0,12 procent av avgiftsunderlaget.

Skälen för regeringens förslag: Den gröna skatteväxlingen innebär i princip att effekterna av höjda energi- och miljöskatter för individerna balanseras av sänkta inkomstskatter, medan effekterna för företagen motverkas av skatte- sänkningar riktade mot dessa. Vid skatte- växlingens första steg år 2001 innebar detta sänkta arbetsgivaravgifter och egenavgifter för företag och enskilda näringsidkare. Så bör ske även för budgetåret 2004. Sänkningen bidrar till att kompensera för de direkta kostnader för företagssektorn som följer av de höjda energi- och miljöskatterna.

Arbetsgivaravgifterna och deras motsvarighet för enskilda näringsidkare, egenavgifterna, består dels av ett antal socialavgifter, dels av den allmänna löneavgiften. Socialavgifterna finansie- rar systemen för social trygghet och är kalibrerade på ett sådant sätt att de skall ge en god samstämmighet mellan inkomster och utgifter på olika områden, exempelvis inom sjukförsäkringssystemet. Eftersom detta inte gäller i fråga om den allmänna löneavgiften bör skatteväxlingen avse – liksom tidigare – denna avgift. Förslaget innebär att sänkning sker med 0,12 procentenheter, från gällande 3,25 procent till 3,13 procent av avgiftsunderlaget. För 2004 kommer därmed det sammanlagda uttaget av socialavgifter och allmän löneavgift att uppgå till 32,70 procent (för 2003 är nivån 32,82 procent) för arbetsgivare och till 30,89 procent (för 2003 är nivån 31,01 procent) för enskilda närings- idkare.

Förslaget föranleder ändringar i 3 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.

PROP. 2003/04:1

8.2.3Uppräkning av skiktgränser för statlig skatt på förvärvsinkomster inför inkomståret 2004

Regeringens förslag: Vid bestämmande av skikt- gränser för uttag av statlig skatt på förvärvs- inkomster inför inkomståret 2004 sker uppräk- ning med förändringen i konsumentprisindex med tillägg av 1 procentenhet i stället för 2 pro- centenheter som för närvarande gäller.

Skälen för regeringens förslag: Sedan 1990 års skattereform gäller vid beskattningen av för- värvsinkomster vissa regler som bidrar till att reala inkomstökningar – nominella inkomstök- ningar med avdrag för förändringar i kon- sumentpriserna – upp till viss nivå inte skall öka skatteuttaget på arbetsinkomster. Ett exempel på detta är den indexering, med förändringarna i konsumentprisindex som bas, som sker av grundavdraget vid uttag av kommunal och statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster.

Den statliga skatten på beskattningsbara förvärvsinkomster styrs av de s.k. skikt- gränserna. Skiktgränserna anger de gränser uttryckta i termer av beskattningsbar förvärvs- inkomst över vilka statlig skatt tas ut med viss procentsats. Mot varje skiktgräns svarar en brytpunkt, uttryckt i termer av taxerad inkomst, som bestäms av skiktgränsen med tillägg för grundavdraget och den allmänna pensions- avgiften som får dras av.

För 2003 gäller att den nedre skiktgränsen – över vilken statlig skatt med 20 procent tas ut – ligger på 284 300 kronor (med motsvarande brytpunkt 301 000 kronor) medan den övre skiktgränsen – över vilken statlig skatt med 25 procent tas ut – ligger på 430 000 kronor (med motsvarande brytpunkt 447 200 kronor). Detta regleras i förordning (2002:836) om skiktgränser för statlig inkomstskatt vid 2004 års taxering.

Vid 1990 års skattereform bestämdes att skiktgränsen, förutom med förändringen i konsumentpriserna, för varje år skulle räknas upp med ytterligare två procentenheter. Av- sikten med denna kompletterande uppräkning, ofta kallad reallöneskyddet, är att reallöneök- ningar upp till viss nivå för personer med in- komster runt och över brytpunkten, inte skall ge ett högre skatteuttag i reala termer. Denna nivå

199

PROP. 2003/04:1

bestämdes till två procent. Vid införandet av det högre skalsteget inkomståret 1999 infördes mot- svarande regler för den övre skiktgränsen.

Innebörden av uppräkningsreglerna är att vid exempelvis en inflation på två procent och nomi- nella löneökningar på fyra procent kommer andelen personer som betalar statlig inkomst- skatt på olika nivåer inte att förändras i för- hållande till det totala antalet skattskyldiga med förvärvsinkomster. Vid en snabbare ökning av nominella löner stiger dessa andelar medan en långsammare ökningstakt ger sjunkande andelar.

I anslutning till arbetet med 1990 års skatte- reform uttalades önskemål om att andelen skatt- skyldiga med förvärvsinkomster som skulle betala statlig inkomstskatt skulle ligga på en viss nivå. I de analyser som gjordes av Kommittén för utvärdering av skattereformen (KUSK, SOU 1995:104) beräknades denna andel till 15 pro- cent. I budgetpropositionen för 2000 (1999/2000:1), där regeringen angav inrikt- ningen av den inkomstskattereform som in- leddes inkomståret 2000, redovisades uppgifter som indikerade att andelen för år 2000 skulle uppgå till 19 procent. Regeringen ansåg mot denna bakgrund att det var angeläget att minska andelen ner mot 15-procentsnivån, framför allt för att ge goda skattemässiga villkor för vidare- utbildning och karriärutveckling.

I inkomstskattereformens tre första steg under åren 2000-2002 lämnades förslag som skulle nedbringa andelen skattskyldiga med statlig inkomstskatt. I budgetpropositionen för 2002 – då förslag lämnades om det tredje steget i reformen – redovisades beräkningar som visade att andelen med statlig skatt år 2002 skulle uppgå till 17 procent. Den faktiska andelen för 2002 kom att uppgå till 16,6 procent medan andelarna för 2003 och 2004 vid oförändrade regler för närvarande kan beräknas till 16,8 procent respek- tive 16,7 procent.

Utfallet för 2002 och beräkningarna för 2003 och 2004 innebär att andelen med statlig in- komstskatt har kommit att ligga på en något lägre nivå än vad som kunde förutses i arbetet med budgetpropositionen för 2002. Utveck- lingen avspeglar en långsammare ökning av nominella löner och inkomster som ett resultat av den lugnare ekonomiska utvecklingen.

Mot denna bakgrund och då det finns behov av att finansiera övriga skatteåtgärder bör som en temporär åtgärd den fulla uppräkningen av skikt-

gränserna inför inkomståret 2004 begränsas något.

Begränsningen bör ske genom att reglerna om det s.k. reallöneskyddet inte tillämpas fullt ut utan att uppräkning – utöver förändringen i konsumentprisindex – enbart skall ske med 1 procentenhet. Med en sådan justering av reg- lerna beräknas andelen med statlig skatt uppgå till 17,2 procent år 2004. I tabell 1 redovisas skiktgränser och brytpunkter för 2004 vid oför- ändrade regler och vid föreslagna regler. Som en jämförelse ges också skiktgränser och brytpunk- ter för 2003.

Tabell 8.1 Skiktgränser och brytpunkter för uttag av statlig skatt på förvärvsinkomster för åren 2003 och 2004. Gällande regler och förslag

		2004
		Gällande	2004
	2003	regler	Förslag
Nedre skiktgräns	284 300	294 600	291 800

Nedre brytpunkt	301 000	311 700	308 800

Övre skiktgräns	430 000	445 600	441 300

Övre brytpunkt	447 200	463 200	458 900

Vid oförändrad inkomst innebär förslaget att uppräkningen av den nedre skiktgränsen blir 2 800 kronor mindre och att uppräkningen av den övre skiktgränsen blir 4 300 kronor mindre, i förhållande till gällande regler. För personer som betalar 20 procent i statlig skatt på en extra inkomst blir skattehöjningen maximalt 600 kro- nor per år och för de som betalar 25 procent maximalt 800 kronor.

Förslaget innebär också att skiktgränserna för åren efter 2004 kommer att ligga på lägre nivåer än vid gällande regler. Däremot är åtgärden temporär i den meningen att begränsningen av uppräkningen enbart gäller för fastställande av skiktgränserna för inkomståret 2004.

Förslaget föranleder ändring i 65 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229).

200

Vissa ikraftträdandefrågor

De nya bestämmelserna om skiktgränser föreslås träda i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången vid 2005 års taxering med visst undantag som anges i övergångsbestämmelserna.

Enskilda näringsidkare kan i undantagsfall ha ett s.k. brutet räkenskapsår dvs. ett beskattningsår som inte sammanfaller med kalenderår. Detta innebär att de vid 2005 års taxering kan komma att beskattas för inkomster som hänför sig till 2003. Det förslag som regeringen lämnar i fråga om skiktgränserna kan ge upphov till skärpt beskattning som träffar inkomster som hänför sig till tiden före de nya reglernas ikraftträdande. För att dessa ändringar inte skall komma i strid med regeringsformens bestämmelser om förbud mot retroaktiv skattelagstiftning bör de nämnda reglerna inte tillämpas för skattskyldiga med beskattningsår som börjat senast den dag då denna proposition avlämnas till riksdagen. För att förhindra vissa möjligheter till skatteplanering bör de nya reglerna emellertid gälla för näringsidkare vars verksamhet påbörjats efter nämnda datum. Regeringen föreslår därför med stöd av 2 kap. 10 § regeringsformen att de nu berörda reglerna skall tillämpas från och med den 23 september 2003.

8.2.4Skattefriheten begränsas för förmån av lånedatorer

Regeringens bedömning: Skattefriheten för för- mån av lånedator bör begränsas genom att förmånen inte får kombineras med individuella bruttolöneavdrag utöver ett visst belopp. Rege- ringen avser att lägga fram ett förslag med ett sådant innehåll till riksdagen under hösten som kan träda i kraft den 1 januari 2004.

Skälen för regeringens bedömning: Huvud- regeln i inkomstbeskattningen är att förmåner som arbetstagare erhåller av arbetsgivaren är skattepliktiga och att de skall värderas till mark- nadsvärdet. Sedan 1998 gäller att förmån av att för privat bruk använda en datorutrustning som arbetsgivaren tillhandahåller inte skall tas upp till beskattning. Detta gäller dock bara om för- månen väsentligen riktar sig till hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen.

PROP. 2003/04:1

Datorutrustning är i många fall också ett arbetsredskap. En anledning till att förmånen undantogs från beskattningen var att det fanns en osäkerhet i vilka situationer en privat användning skulle förmånsbeskattas, bl.a. i samband med datautbildning som skedde i hemmet på fritiden.

Ett vanligt sätt att tillhandahålla förmånen är att arbetstagaren och arbetsgivaren kommer överens om att under lånetiden minska lönen genom s.k. bruttolöneavdrag. På så sätt delas kostnaderna för datorutrustningen mellan det allmänna, genom minskade skatte- och avgifts- intäkter, arbetsgivaren och arbetstagaren.

På senare tid har datorutrustningarna blivit allt mer avancerade och exklusiva. Syftet med reglerna – att stärka datakompetensen mer allmänt – kan förfelas om skattefriheten också omfattar sådan utrustning som i väsentlig grad skiljer sig från vad som normalt används i arbetet. Dessutom har skattefriheten redan nu i många fall lett till den större datamognad bland arbetstagarna i allmänhet som eftersträvades. Det finns därför anledning att begränsa möjlig- heterna att genom bruttolöneavdrag till- handahålla datorutrustning.

En datorutrustning kan användas som arbets- redskap både på arbetsplatsen och i bostaden vid hemarbete. För att inte en begränsning av skattefriheten för förmån av lånedator skall leda till svårigheter att värdera en eventuell privat användning, bör begränsningen inte åstad- kommas genom att skattefriheten avskaffas generellt. I stället bör begränsningen ske genom att kontantersättning över ett visst belopp inte utan skattekonsekvenser får bytas ut mot förmån av dator dvs. att bruttolöneavdragen godtas bara upp till en viss nivå. Regeringen avser att lägga fram ett förslag med ett sådant innehåll till riksdagen under hösten som kan träda i kraft den 1 januari 2004. Det kan finnas behov av särskilda övergångsregler för redan ingångna avtal.

En översyn kommer därtill att göras av den nuvarande ordningen där det skall ingå att pröva behovet av att behålla möjligheterna att kom- binera förmånen av datorutrustning med indi- viduella bruttolöneavdrag.

201

PROP. 2003/04:1

8.2.5Reducerat förmånsvärde för miljövänliga bilar

Regeringens förslag: Den tidsbegränsade juste- ringsregeln för miljöbilar förlängs med tre år för elbilar och två år för alkohol- och gasbilar. Nedsättningen kommer därmed att gälla för båda bilgrupperna till och med inkomståret 2008.

Skälen för regeringens förslag: De nuvarande reglerna om justering av värdet av bilförmån för s.k. miljöbilar tillämpades första gången vid 2000 års taxering. Reglerna innebär att förmånsvärdet för en bil som - helt eller delvis- är utrustad med teknik för drift med elektricitet eller med mer miljöanpassade drivmedel än bensin eller dieselolja och som därför har ett nybilspris som är högre än nybilspriset för närmast jämförbara bil utan sådan teknik, skall justeras ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen. Reglerna infördes bl.a. för att underlätta introduktionen av miljöbilar på bilmarknaden och på så sätt skapa bättre förut- sättningar för att miljöprestandan hos beståndet av förmånsbilar skulle öka (prop. 1999/2000:6, bet. 1999/2000:SkU7).

Den 1 januari 2002 infördes en tidsbegränsad möjlighet till ytterligare nedsättning av för- månsvärdet för vissa typer av miljöanpassade förmånsbilar. För bilar som drivs helt eller delvis med elektricitet kan nedsättning göras till 60 procent av förmånsvärdet för närmast jäm- förbara konventionella bil. För bilar som drivs med alkohol eller annan gas än gasol kan motsvarande nedsättning göras till 80 procent av förmånsvärdet för närmast jämförbara konven- tionella bil. De tillfälliga reglerna gällde initialt t.o.m. 2005 års taxering för elbilarna och 2006 års taxering för alkohol- och gasbilarna. Därefter har tidsgränserna förlängts med ett år för respektive grupp. Detta innebär att möjlighet till ytterligare nedjustering av förmånsvärdet för närvarande föreligger t.o.m. 2006 års taxering för elbilarna och t.o.m. 2007 års taxering för alkohol- och gasbilarna.

Regeringen anser att den tillfälliga möjligheten till ytterligare nedjustering av förmånsvärdet för aktuella biltyper bör förlängas. Regeringen före- slår därför att de tillfälliga reglerna förlängs t.o.m. 2009 års taxering för båda bilgrupperna.

8.2.6Avdrag vid dubbel bosättning

Regeringens bedömning: En särskild utredare bör tillkallas med uppdrag att göra en översyn av reglerna för avdrag för ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning. Uppdraget bör omfatta att med utgångspunkt i grundläggande principer för inkomstbeskattningen lämna förslag till för- ändringar i avdragsmöjligheterna som kan leda till en ökad rörlighet på arbetsmarknaden och förstärka den regionala utvecklingspolitiken.

Skälen för regeringens bedömning: Huvud- regeln vid inkomsttaxeringen är att avdrag inte får göras för levnadskostnader och liknande pri- vata utgifter. I vissa fall får dock avdrag göras för ökade levnadskostnader, nämligen vid tjänste- resa, tillfälligt arbete och dubbel bosättning.

Vid dubbel bosättning skall ökade levnads- kostnader dras av om den skattskyldige på grund av sitt arbete flyttat till en ny bostadsort, om en bostad för den skattskyldige, dennes make, sambo eller familj behållits på den tidigare bostadsorten och sådan dubbel bosättning är skälig på grund av

-makens eller sambons förvärvsverksamhet,

-svårigheter att skaffa en fast bostad på arbetsorten, eller

-någon annan särskild omständighet.

För avdragsrätt krävs att den skattskyldige över- nattar på arbetsorten och att avståndet mellan bostadsorten och arbetsorten är längre än 50 kilometer. Kostnaderna får dras av under längst tre år för gifta och sambor och längst ett år för övriga skattskyldiga. Kostnaderna får dock dras av för längre tid om anställningens natur eller andra särskilda skäl talar för det.

Avdragsmöjligheterna för ökade levnadskost- nader vid dubbel bosättning har setts över av Utredningen om avdrag för ökade levnads- kostnader m.m. Utredningen föreslog i sitt slutbetänkande (SOU 1999:94), som över- lämnades till regeringen i september 1999, endast mindre justeringar i reglerna. Betänkandet har remitterats och förslagen har beretts inom rege- ringskansliet.

Riksdagen tillkännagav i mars 2000 att en utvidgning av avdragsrätten för ökade levnads- kostnader vid dubbel bosättning skulle kunna ge positiva effekter i form av ökad rörlighet på

202

arbetsmarknaden och bättre möjligheter att bo och arbeta i glesbygd och att regeringen borde genomföra en utredning som belyser dessa effekter (bet. 1999/2000:SkU13, rskr. 1999/2000:143).

När riksdagen lämnade sitt tillkännagivande pågick redan arbetet i den regionalpolitiska utredningen (N 1999:01), vilken hade i uppdrag att lämna förslag om hur den svenska regional- politiken skall inriktas och utformas under 2000- talets början. I utredningen var alla riksdags- partier representerade. Beredningen av utred- ningens slutbetänkande (SOU 2000:87) resul- terade i regeringens proposition En politik för tillväxt och livskraft i hela landet (prop. 2001/02:4).

Därefter tillkallades i enlighet med rege- ringens bedömning i propositionen och med riksdagens godkännande en särskild utredare med uppdrag att bl.a. förutsättningslöst analy- sera behov av och motiv för rörlighets- stimulanser och vid eventuella förslag inventera alla finansieringsmöjligheter, dvs. både utgifts- och inkomstsidan av statsbudgeten (dir. 2002:80). Utredaren överlämnade sitt be- tänkande Ökad rörlighet för sysselsättning och tillväxt (SOU 2003:37) i april 2003. Betänkandet innehöll bl.a. förslag på skatteområdet.

Under beredningen av frågan om förändringar i avdragsmöjligheterna för ökade levnads- kostnader vid dubbel bosättning har det upp- märksammats att det mot bakgrund av resultatet av nämnda utredningar finns skäl att ytterligare undersöka vilka regionalpolitiska effekter som kan uppnås genom en ändring av nuvarande regler för avdrag vid dubbel bosättning. En förändring förutsätter också en närmare analys av vilka konsekvenser detta kan få för olika familjesituationer och för risken för skattefusk. Regeringen avser därför att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av reglerna för avdrag för ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning. I uppdraget skall ingå att med utgångspunkt i grundläggande principer för inkomstbeskattningen lämna förslag till för- ändringar i avdragsmöjligheterna som kan leda till en ökad rörlighet på arbetsmarknaden och i övrigt förstärker den regionala utvecklings- politiken.

PROP. 2003/04:1

8.2.7Slopad skattefrihet för tandvårdsförmån

Regeringens bedömning: Skattereglerna för förmån av tandvård bör anpassas till de genomförda principiella förändringarna i den offentliga finansieringen av tandvården. Ut- gångspunkten bör vara att förmån av tandvård beskattas på samma sätt som enligt huvudregeln gäller för andra slag av förmåner.

Skälen för regeringens bedömning: Arbets- tagares förmån av tandvård är i dag skattefri, om offentlig tandvårdsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring inte betalas till vårdgivaren. Likaså är förmån av tandvård utom- lands undantagen från beskattning.

Mot denna skattefrihet för förmån av inte offentligt finansierad tandvård svarar ett förbud för arbetsgivaren att dra av kostnaderna för tandvårdsförmånen.

I en remitterad promemoria om förmån av tandvård föreslås att förmån av tandvård skall beskattas på samma sätt som andra förmåner. Bakgrunden till förslaget är de principiella förändringar som genomförts i den offentliga finansieringen av tandvården som gör det möjligt att välja om tandvården skall vara offentligt finansierad eller om arbetsgivaren i stället skall betala tandvården utan att arbetstagaren beskattas för denna förmån. Skattereglerna för förmån av tandvård tar inte hänsyn till denna valmöjlighet utan behöver anpassas till de ändrade förhållandena.

Regeringen avser att under hösten lämna förslag till ändrade regler som kan träda i kraft den 1 januari 2004.

203

PROP. 2003/04:1

8.2.8Beskattning av sjömän i det nordiska skatteavtalet

Regeringens förslag: Den skattefrihet som enligt den särskilda övergångsbestämmelsen i artikel 31.3 i det nordiska skatteavtalet gäller för i Sverige obegränsat skattskyldiga sjömän som uppbär ersättning för arbete ombord på danskt, färöiskt, finskt, isländskt eller norskt skepp i internationell trafik förlängs till att gälla också vid 2005 års taxering.

Skälen för regeringens förslag: I budget- propositionen för 2001 föreslogs att den skatte- frihet, som enligt den särskilda över- gångsbestämmelsen i artikel 31.3 i 1996 års nordiska skatteavtal gäller t.o.m. 2001 års taxering för i Sverige obegränsat skattskyldiga sjömän som får ersättning för arbete ombord på danskt, färöiskt, finskt, isländskt eller norskt skepp i internationell trafik, skulle förlängas till att gälla också vid 2002 års taxering (SFS 2000:1165). I budgetpropositionen för 2002 och i budgetpropositionen för år 2003 föreslogs att skattefriheten skulle förlängas till att gälla också vid 2003 och 2004 års taxeringar (SFS 2001:1054 och 2002:964).

Ovan nämnda skattefrihet gäller emellertid inte för anställda ombord på färjor i reguljär trafik mellan Sverige och Danmark. För denna grupp undertecknades den 30 september 1999 ett bilateralt avtal mellan Sverige och Danmark som finns fogat som bilaga 2 till lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna. Avtalet innebär att Sverige kan beskatta sjömän med hemvist i Sverige som arbetar på danska färjor. I prop. 2000/01:89 Beskattningen av anställda ombord på färjor mellan Sverige och Danmark föreslogs emeller- tid att danska s.k. nettolöner som betalas till ombordanställda på danska färjor skulle undan- tas från svensk skatt vid 2002 års taxering. Skattefriheten begränsades till att gälla personer som någon gång under januari månad år 2001 var anställda ombord på ett danskt skepp (SFS 2001:411). Skälet för förslaget var att anställda ombord på fartyg som är registrerade i Danskt Internationellt Skibsregister (DIS) är undan- tagna från dansk sjömansskatt och får i stället en nettolön som är ca 30 procent lägre än mot- svarande bruttolön. I budgetpropositionen för

2002 samt i budgetpropositionen för 2003 föreslogs att även detta undantag från beskatt- ning skulle förlängas till att gälla också vid 2003 och 2004 års taxeringar (SFS 2001:1054 och 2002:964).

Frågan om beskattningen av sjömännen i det nordiska skatteavtalet är en fråga som lämpligen borde lösas gemensamt inom Norden. Rege- ringen påbörjade under hösten 2001 en översyn av lastsjöfarten och färjenäringens villkor. Syftet är att utreda möjligheterna till en gemensam nordisk uppfattning när det gäller den framtida utformningen av de Europeiska gemenskapernas riktlinjer för statligt stöd till sjötransport. Detta uppdrag kommer att redovisas före utgången av år 2003. I avvaktan på en gemensam nordisk lösning och resultatet av den översyn som inletts föreslås att skattefriheten för ombordanställda på nordiska skepp skall gälla även vid 2005 års taxering.

Förslaget har tagits in i övergångsbestäm- melserna till lagen (1996:1512) om dubbel- beskattningsavtal mellan de nordiska länderna.

8.3Kapitalinkomst– och egendomsskattefrågor

8.3.13:12-beskattningen

Regeringens bedömning: 3:12-reglerna bör för- ändras så att de blir mer gynnsamma. Nivån på klyvningsräntan, kapitalunderlagets utformning, lönesummeregelns utformning samt fördel- ningen av kapitalvinst mellan inkomstslagen tjänst och kapital är exempel på faktorer som särskilt kommer att övervägas i förändrings- arbetet. I ett första steg bör nivån på klyvningsräntan höjas med två procentenheter till statslåneräntan plus sju procentenheter fr.o.m. den 1 januari 2004. Inriktningen i övrigt är att de nya reglerna skall kunna gälla från den 1 januari 2005.

Skälen till regeringens bedömning: I betänkan- det Beskattning av småföretagare (SOU 2002:52) föreslår 3:12-utredningen bl.a. förändringar i de grundläggande regler som styr beskattningen av inkomster från aktiebolag där huvuddelen av aktierna är kvalificerade beroende

204

på att ägarna är aktiva i företaget. Regeringen anförde i 2003 års ekonomiska vårproposition att man vill förändra reglerna så att de blir mer gynnsamma för företagarna.

Utredningens förslag är omfattande och inne- håller dels principiella förslag, dels förslag som är inriktade på preciseringar och kompletteringar. Bl.a. föreslår man en alternativ modell som bygger på att den inkomst som skall beskattas som kapitalinkomst beräknas med utgångspunkt från bolagets beskattade egna kapital, den s.k. BEK-modellen.

Betänkandet har remissbehandlats och bereds inom Finansdepartementet. I det pågående arbe- tet är inriktningen att bestämmelserna även framöver skall bygga på den princip som tillämpats sedan 1990 års skattereform och som också förordas av 3:12-utredningen, nämligen att man först bestämmer kapitalinkomsten schab- lonmässigt och därefter behandlar överskjutande inkomster som tjänsteinkomster. Det är alltså inte aktuellt att införa en modell där man först bestämmer en ”normallön” som skall beskattas som tjänsteinkomst och därefter behandlar överskjutande inkomst som kapitalinkomst. Det främsta skälet till detta ställningstagande är svårigheten att definiera en normallön. En normallönemodell skapar dessutom fördelnings- politiska problem om inte normallönenivån bestäms högt. För att motverka att progres- siviteten i arbetsinkomstbeskattningen urholkas skulle det behövas särskilda komplicerade regler. Regeringens bedömning i fråga om normal- lönemodellen sammanfaller med utredningens.

Regeringen anser att det i ekonomiskt av- seende är viktigt att skattereglerna vilar på stabila principer. Reglerna bör också vara neutrala i förhållande till beskattningen av annan närings- verksamhet och av löntagare. Det bör inte gå att omvandla vad som i realiteten är arbetsinkomst till lägre beskattad kapitalinkomst.

I det fortsatta arbetet kommer bl.a. nivån på klyvningsräntan, kapitalunderlagets utformning, lönesummeregelns utformning samt fördel- ningen av kapitalvinst mellan inkomstslagen tjänst och kapital särskilt att övervägas. I ett första steg bör nivån på klyvningsräntan höjas med två procentenheter till statslåneräntan plus sju procentenheter. Det innebär alltså en höjd riskpremie. Att öka riskpremien medför att ägarna riskkompenseras i högre grad än vad nu- varande regler medger. Vidare påverkar den högre riskpremien alla företag på exakt samma

PROP. 2003/04:1

sätt – gränsbeloppet ökar med ökningen av riskpremien – vilket får anses vara en fördel. Regeringen avser att under hösten lämna en proposition med ett sådant förslag som kan träda i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången vid 2005 års inkomsttaxering.

Arbetet i övrigt är inriktat på att ett förslag skall kunna presenteras för riksdagen under våren 2004 och att de nya reglerna skall kunna gälla från och med den 1 januari 2005.

8.3.2Slopad arvsskatt mellan makar

Regeringens bedömning: Beskattningen av arv till efterlevande make och sambo bör slopas.

Skälen till regeringens bedömning: Den 19 juni 2002 beslutade regeringen att tillsätta en kommitté med uppdrag att göra en översyn av reglerna om fastighetsskatt på småhus m.m., förmögenhetsskatt samt arvs- och gåvoskatt (dir. 2002:87). Kommittén har antagit namnet Egendomsskattekommittén. I direktiven angavs att frågan om beskattningen av arv mellan makar skulle behandlas med förtur. Enligt gällande rätt beskattas efterlevande make och sambo för vad de erhåller i arv eller testamente från den avlidne maken eller sambon. Från den efterlevandes lott görs ett grundavdrag om 280 000 kronor. Överskjutande belopp arvsbeskattas.

I delbetänkandet Egendomsskatter – Dämp- ningsregel för fastighetsskatten och sänkt arvs- skatt (SOU 2003:3) föreslår Egendoms- skattekommittén att denna arvsbeskattning av- skaffas. Förslaget är remissbehandlat. Rege- ringen avser att senare under hösten lämna ett förslag om slopad skatt på arv till make och sambo till riksdagen. Inriktningen är att de nya reglerna skall gälla vid dödsfall som inträffar efter utgången av år 2003.

205

PROP. 2003/04:1

8.3.3Gåvobeskattning vid generationsskiften

Regeringens bedömning: För att underlätta gene- rationsskiften i onoterade företag bör de s.k. lättnadsreglerna för värdering av företags- tillgångar vid gåvobeskattningen utvidgas.

Skälen till regeringens bedömning: I juni 2002 överlämnade 3:12-utredningen sitt betänkande Beskattning av småföretagare (SOU 2002:52). Utredningen föreslår bl.a. förändringar när det gäller förutsättningarna för att de särskilt gynnsamma värderingsreglerna (lättnadsreg- lerna) skall kunna tillämpas vid gåvobeskatt- ningen. Förslaget har remissbehandlats. Gällande lättnadsregler innebär i princip att endast 30 procent av substansvärdet skall ligga till grund för beskattningen. Förutsättningarna för att denna regel skall tillämpas är dock att gåvan omfattar hela företaget, att inget vederlag lämnas och att gåvotagaren behåller företaget i minst fem år. Utredningsförslaget innebär att lättnads- reglerna även skall kunna tillämpas om företaget överförs successivt, om visst vederlag lämnas och om gåvotagaren bara behåller gåvan i tre år. Regeringen avser att under hösten till riksdagen överlämna en proposition med ändringsförslag som i allt väsentligt överensstämmer med utred- ningsförslaget. Arbetet är inriktat på att de nya reglerna skall gälla i de fall skattskyldighet inträffar efter utgången av år 2003.

8.3.4Ny regel för begränsning av förmögenhetsskatten

Regeringens bedömning: En ny regel som i prin- cip motsvarar dagens begränsningsregel för fastighetsskatt bör införas på förmögenhets- beskattningens område. En sådan regel bör gälla de skattskyldiga som idag omfattas av begräns- ningsregeln och som betalar förmögenhetsskatt som kan hänföras till det småhus som är hus- hållets permanenta bostad. En sådan ny regel bör kunna ges retroaktiv verkan och tillämpas första gången redan vid 2004 års taxering.

Skälen för regeringens bedömning: Lagen (2001:906) om skattereduktion för fastighets- skatt – begränsningsregeln – innebär i princip att uttaget av fastighetsskatt avseende en viss fastighet inte får överstiga 5 procent av hus- hållets inkomster. Skattereduktionen kan uppgå till maximalt 27 200 kr och reglerna gäller i princip endast i de fall hushållsinkomsten inte överstiger 600 000 kr. Vid 2002 års taxering omfattades ca 100 000 personer av denna regel. Regeringen har uppmärksammat att för många småhusägare som omfattas av begränsnings- regeln utgör förmögenhetsskatten ett minst lika stort problem som fastighetsskatten. Frågan berörs också i direktiven till Egendoms- skattekommittén (dir. 2002:87). Kommittén ges där uppdraget att undersöka behovet av åtgärder för att begränsa antalet småhusägare som på grund av stigande taxeringsvärden kan bli skyldiga att betala förmögenhetsskatt.

Egendomsskattekommittén skall presentera sina förslag vid utgången av detta år. Kom- mitténs förslag kommer dock att kunna tillämpas tidigast vid 2005 års taxering. Regeringen finner emellertid det angeläget att frågan får en lösning redan inför 2004 års taxering.

Regeringen avser därför att snarast ta fram ett förslag till en ny regel med sikte på de skatt- skyldiga som idag omfattas av begränsnings- regeln och som betalar förmögenhetsskatt som kan hänföras till det småhus som är hushållets permanenta bostad. En sådan regel kan utformas som en skattereduktionsregel eller som en regel som innebär att uttaget av förmögenhetsskatt på visst sätt begränsas. Ett förslag bör efter remissbehandling kunna ligga till grund för nya regler som träder i kraft under våren 2004 och tillämpas retroaktivt vid 2004 års taxering.

8.3.5Dämpningsregel för fastighetsskatten

Regeringens bedömning: En dämpningsregel för fastighetsskatten bör införas. En sådan regel bör kunna tillämpas första gången vid 2004 års taxe- ring.

Skälen till regeringens bedömning: I budget- propositionen för 2002 aviserade regeringen att

206

den avsåg att lägga fram ett förslag om en s.k. dämpningsregel för fastighetsskatten. Bak- grunden var att omräkningsförfarandet skulle avskaffas och ersättas med ett system där fastig- hetstaxering sker vart tredje år genom allmän eller förenklad taxering. Regeringen gjorde bedömningen att om fastighetspriserna ökar under en längre tid skulle ett sådant system kunna leda till kraftiga språngvisa höjningar av taxeringsvärdena. För att undvika sådana kon- sekvenser menade regeringen att regler borde införas som innebär att höjda taxeringsvärden endast stegvis tillåts slå igenom på fastighets- skatten.

Egendomsskattekommittén har enligt sina direktiv haft i uppdrag att ta fram bl.a. ett förslag till en dämpningsregel med innebörden att endast en tredjedel av en höjning av taxerings- värdet skall slå igenom under taxeringsåret och lika mycket under vart och ett av de två därpå följande åren. I januari 2003 presenterade kommittén sitt förslag i delbetänkandet Egen- domsskatter – Dämpningsregel för fastig- hetsskatten och sänkt arvsskatt (SOU 2003:3). Delbetänkandet har remissbehandlats och en övervägande del av remissinstanserna har till- styrkt eller inte haft något att erinra mot förslaget om en dämpningsregel.

Regeringen bereder för närvarande ett förslag om en dämpningsregel för fastighetsskatten som skall kunna lämnas till riksdagen under hösten 2003. Bestämmelserna föreslås träda i kraft före årsskiftet och tillämpas första gången vid 2004 års taxering.

8.3.6Skattereduktion för miljöinvesteringar

Regeringens bedömning: Skattereduktion bör ges under en tidsbegränsad period för kostnader vid installation av isolerglasfönster eller biobränsle- eldade uppvärmningssystem i permanentbostad under vissa förutsättningar.

Skälen till regeringens bedömning: Frågan om skattereduktion för vissa miljöförbättringar väcktes i en motion som avlämnades i samband med budgetpropositionen hösten 2002. Finans- departementet har arbetat fram en promemoria som remissbehandlats. Förslaget innebär att

PROP. 2003/04:1

skattereduktion ges för en viss del av den installationskostnad en fastighetsägare till ett permanenthus har om han installerar isoler- glasfönster i ett befintligt småhus eller om han installerar ett biobränsleeldat uppvärmnings- system i ett nyproducerat småhus. Regeringen avser att under hösten lägga fram en proposition som i allt väsentligt bygger på promemorie- förslaget. Arbetet är inriktat på att lagstiftningen skall träda i kraft vid årsskiftet 2003/2004.

Förslaget kommer att medföra visst merarbete för skattemyndigheterna samt domstols- väsendet. Merkostnaderna för myndigheterna uppskattas idag till 10 resp. 3 miljoner kronor. Regeringen avser därför att följa utvecklingen noga för att återkomma med en bedömning av eventuella resursbehov.

8.3.7Uppskov vid köp av bostadsrätt

Regeringens bedömning: Möjligheterna att få uppskov med beskattningen av kapitalvinster vid byte av bostad bör utökas från och med 2004 års taxering. Det bör bli möjligt att få uppskov även vid köp av nyproducerade lägenheter i s.k. oäkta bostadsföretag.

Skälen till regeringens bedömning: Enligt gällande rätt kan den som säljer sin bostad – ett småhus eller en bostadsrätt – och förvärvar ett småhus eller en bostadsrätt i ett s.k. äkta bostadsföretag under vissa förutsättningar få uppskov med beskattningen av kapitalvinsten. Om den förvärvade bostadsrätten finns i ett nyproducerat bostadsföretag kan förhållandena vara sådana att uppskov inte kan ges eftersom företaget ännu inte hunnit bli ett äkta bostadsföretag. I en remitterad promemoria om utökade möjligheter till uppskovsavdrag vid bostadsbyte föreslås att bestämmelserna ändras så att uppskov under vissa förutsättningar skall kunna ges även i det senare fallet. Remisstiden gick ut den 1 september 2003. Regeringen avser att under hösten föreslå att nya regler om uppskovsavdrag skall tillämpas första gången vid 2004 års taxering.

207

PROP. 2003/04:1

8.3.8Samfälligheter

Regeringens bedömning: Beloppsgränsen vid beskattningen av en andel i en samfällighet bör höjas.

Skälen till regeringens bedömning: Regeringen avser att under hösten lägga fram ett förslag om att höja den beloppsgräns som idag gäller för att fastighetsägare skall beskattas för en samfällig- hets inkomst. Enligt gällande rätt går denna beloppsgräns vid 300 kronor. Enligt en remiss- behandlad promemoria föreslås att gränsen höjs till 600 kronor. Enligt det kommande förslaget skall ändringen träda i kraft vid årsskiftet 2003/04.

8.3.9Fastighetstaxering och tredimensionellt avgränsade fastigheter

Regeringens bedömning: Reglerna om fastighets- taxering och inkomstbeskattning bör anpassas till tredimensionell fastighetsindelning.

Skälen till regeringens bedömning: Regeringen har den 8 maj 2003 överlämnat en proposition (prop. 2002/03:116) till riksdagen om tredimen- sionell fastighetsindelning. Regeringen avser att under hösten lämna en proposition till riksdagen med förslag som anpassar reglerna om fastig- hetstaxering och inkomstbeskattning till de nya fastigheterna. Avsikten är att lagändringarna skall träda i kraft den 1 januari 2004 samtidigt som de nya fastigheterna civilrättsligt kommer att kunna bildas.

8.4Företagsbeskattning

8.4.1Ändrade regler för CFC-beskattning

Regeringens bedömning: Den avskaffade kapital- vinstbeskattningen av näringsbetingade andelar bör kombineras med ändrade regler för beskattning av CFC-bolag (controlled foreign company).

Skälen för regeringens bedömning: Riksdagen beslutade den 14 maj 2003 att avskaffa beskattningen av kapitalvinster på närings- betingade andelar och därmed även avdragsrätten för kapitalförluster på sådana andelar (prop. 2002/03:96, bet. 2002/03:SkU14, rskr. 2002/03:166, SFS 2003:224). De nya reglerna trädde i kraft den 1 juli 2003.

Reformen kräver åtgärder för att förhindra eller försvåra skatteplanering genom sådana transaktioner med lågbeskattade utländska före- tag som leder till att den svenska skattebasen urholkas. Regeringen bereder därför ett förslag till nya och effektivare regler för CFC– beskattning som skall kunna lämnas till riks- dagen under hösten 2003. De nya reglerna skall träda i kraft den 1 januari 2004.

8.4.2Avdragsrätt för utdelning på insatsemitterat kapital

Regeringens bedömning: Avdragsrätt bör införas för utdelning på insatsemitterat kapital i kooperativa ekonomiska föreningar.

Skälen för regeringens bedömning: Ekono- miska föreningar beskattas i huvudsak som aktiebolag. För kooperativa ekonomiska före- ningar finns emellertid sådana lättnader i skatte- lagstiftningen att de i realiteten kan sägas vara enkelbeskattade eftersom föreningen har avdragsrätt dels för s.k. kooperativ utdelning, dvs. återbäring eller efterlikvider på medlem- marnas köp eller försäljningar, dels för insats- utdelning.

Syftet med avdragsrätten för utdelning på in- satser är att underlätta kooperationens möjlig- heter att dra till sig kapital.

208

PROP. 2003/04:1

För att förbättra de ekonomiska föreningarnas möjligheter till självfinansiering infördes 1997, genom en ändring i föreningslagen (1987:677), en möjlighet till insatsemission, dvs. att till medlemsinsatser föra över belopp som kan bli föremål för vinstutdelning. Skattelagstiftningen justerades emellertid inte i motsvarande mån, utan avdragsrätten för utdelning gäller enligt lagstiftningens ordalydelse endast i förhållande till inbetalda insatser [39 kap. 23 § inkomst- skattelagen (1999:1229)]. Detta har medfört att föreningarna i rättspraxis inte har fått avdrag för utdelning i förhållande till insatsemitterat kapital.

I en promemoria upprättad i Finansdeparte- mentet (Fi2000/2274) föreslås att lagstiftningen ändras så att avdragsrätten även gäller sådana utdelningar. Promemorian är föremål för remissbehandling och regeringen avser att efter ytterligare beredning återkomma till riksdagen i ämnet senare under hösten.

därefter dras av genom årliga avdrag för värdeminskning (19 kap. 4 och 5 §§ IL.) Detta gäller även sådana ändringsarbeten som omfattas av det s.k. utvidgade reparationsbegreppet. Därmed förstås ändringsarbeten som är normala i den skattskyldiges näringsverksamhet förutsatt att åtgärden inte innebär en väsentlig förändring av byggnaden (19 kap. 2 § andra stycket IL).

Regeringsrätten har i en dom rörande ett överklagat förhandsbesked (RÅ 2000 ref. 26) uttalat att bestämmelsen om det utvidgade reparationsbegreppet skall tillämpas på så sätt att utgifter som avses i bestämmelsen inte är direkt avdragsgilla i det fall utgifterna vid den bok- föringsmässiga redovisningen läggs till anskaffningsvärdet för byggnaderna. Har utgif- terna i fråga aktiverats i räkenskaperna finns alltså inte någon möjlighet att göra omedelbart avdrag för utgiften vid beskattningen.

Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), AB Svenska Bostäder och Förvaltnings AB Framtiden har i anledning av domen före- slagit att utgifter för reparationer och underhåll

8.4.3Sambandet mellan redovisning och på byggnader skall frikopplas från den bok-

beskattning vid reparationer på näringsfastigheter

Regeringens bedömning: Utgifter för reparation och underhåll på näringsfastigheter bör få dras av omedelbart även till den del de har fördelats på flera år i räkenskaperna. Detsamma bör även gälla utgifter som omfattas av det s.k. utvidgade reparationsbegreppet.

Skälen för regeringens bedömning: Enligt huvudregeln i 14 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229, IL) skall inkomst av närings- verksamhet beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. Resultatet skall beräknas enligt god redovisningssed om inte annat är särskilt före- skrivet i lag. Det råder alltså ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Man brukar tala om ”det kopplade området” när beskatt- ningen är kopplad till redovisningen. När särskilda skattebestämmelser anger annat rör man sig inom ”det frikopplade området”.

I den skattemässiga redovisningen av utgifter för reparation och underhåll på byggnader finns två möjligheter till kostnadsföring. Utgiften kan dras av omedelbart (19 kap. 2 § IL) eller läggas till anskaffningsvärdet för byggnaden och

föringsmässiga redovisningen vid beskattningen. Inom Finansdepartementet upprättades den 28 maj 2001 en promemoria om periodiserings- frågor rörande avdrag för utgifter för repara- tioner och underhåll på byggnader i inkomst- slaget näringsverksamhet (Fi 2001/2438). I promemorian föreslogs ett förtydligande i 19 kap. 2 § inkomstskattelagen. Promemorian har remissbehandlats. Branschföreträdare och näringslivsorganisationer ställde sig positiva till förslaget. Riksskatteverket (RSV) var dock negativt och framhöll att en samlad översyn bör ske av de problem som uppkommer i samband med kopplingen mellan redovisningen och beskattningen.

Företrädare för branschen har framhållit att utgifter för värdehöjande förbättringar som omfattas av det utvidgade reparationsbegreppet och andra värdehöjande reparationer i den bokföringsmässiga redovisningen i regel skrivs av under en period på fem till tio år, dvs. en betydligt kortare tid än den som gäller för byggnaden som helhet.

Enligt regeringens mening framstår det som rimligt då dessa åtgärder normalt har en betyd- ligt kortare ekonomisk livslängd än byggnaden som helhet. Ofta är avskrivningstiden kopplad till kontraktstiden. Om utgifter för reparation och underhåll skattemässigt skall dras av i

209

PROP. 2003/04:1

samma takt som byggnaden i sin helhet – vilket de skall enligt regeringsrättens dom förutsatt att utgifterna aktiveras i redovisningen – uppkommer en betydande överbeskattning. Det materiellt riktiga vore att tillåta individuella avskrivningsplaner för denna typ av åtgärder. Ett stort antal avskrivningsplaner för varje byggnad skulle dock komplicera beskattningsförfarandet. Ett materiellt sett rimligt resultat uppnås på ett enklare sätt genom att utgifter för reparationer och underhåll frikopplas från redovisningen.

Det finns goda skäl att göra en översyn över sambandet mellan redovisning och beskattning. En sådan översyn torde dock bli omfattande och ta lång tid. Regeringen anser att de problem branschen pekat på i anledning av regerings- rättens nämnda avgörande är sådana att en översyn av sambandet mellan redovisning och beskattning inte bör avvaktas. Utgifter för reparation och underhåll på näringsfastigheter bör få dras av omedelbart även till den del de har fördelats på flera år i den bokföringsmässiga redovisningen. Regeringen avser att efter ytterligare beredning återkomma till riksdagen i frågan senare i höst.

8.4.4Värdering av finansiella instrument

Regeringens bedömning: Uttryckliga skatteregler bör införas för värdering av lager av finansiella instrument.

Skälen för regeringens bedömning: Sverige har som framgått av avsnitt 8.4.3 ett långtgående samband mellan redovisning och beskattning. Som huvudregel gäller att det skattemässiga resultatet skall beräknas enligt bokförings- mässiga grunder. Detta innebär att inkomster skall tas upp som intäkter och utgifter dras av som kostnader det beskattningsår som de hänför sig till enligt god redovisningssed. Denna regel skall tillämpas om det inte finns en uttrycklig skatteregel som säger att inkomsterna eller utgifterna skall periodiseras på något annat sätt.

För företag som bedriver handel med värde- papper utgör värdepappersportföljen skatte- mässigt lager. Detsamma gäller för placerings- tillgångar i ett försäkringsföretag. Genom lagstiftning år 1995 infördes särskilda skatte- regler för dessa lagertillgångar hos kreditinstitut,

värdepappersbolag och försäkringsbolag (prop.1995/96:104). De särskilda skattereglerna innebär att lager i form av överlåtbara värde- papper (kreditinstitut och värdepappersbolag) och placeringstillgångar (försäkringsbolag) får värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet även om det har tagits upp till ett högre värde i räkenskaperna. För att förhindra att företagen delar ut eller på annat sätt förfogar över en obeskattad uppskrivning av lagret finns en skattemässig s.k. utdelningsspärr.

År 2001 antog Rådet och Europaparlamentet ett direktiv, ändringsdirektivet, om värdering och redovisning av finansiella instrument (Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/65/EG om ändring i direktiven 78/660/EEG, 83/349/EEG och 86/635/EEG med avseende på värderingsreglerna för årsbok- slut och sammanställd redovisning i vissa typer av bolag samt i banker och andra finansiella institut). Genom ändringsdirektivet vill man säkerställa att EG:s redovisningsregler skall vara förenliga med de redovisningsstandarder som International Accounting Standards Board, IASB, har gett ut. Syftet är att marknaden som helhet skall fungera bättre och minska företagens kapitalkostnader.

Ändringarna innebär bl.a. att medlemsstaterna blir skyldiga att tillåta eller fordra värdering till verkligt värde av finansiella instrument. De får dock begränsa möjligheten till respektive kravet på värdering till verkligt värde genom att föreskriva att sådan värdering skall förekomma enbart i vissa slag av bolag eller vara tillåten enbart i koncernredovisningen.

I prop. 2002/03:121 Redovisning och värde- ring av finansiella instrument har regeringen föreslagit lagstiftning för att implementera ändringsdirektivet i svensk rätt. De föreslagna reglerna innebär att icke-finansiella företag som är skyldiga att upprätta en årsredovisning skall ha rätt – men inte skyldighet – att tillämpa de värderingsprinciper som anges i ändrings- direktivet i både års- och koncernredovisningen. Kreditinstitut och värdepappersbolag skall vara skyldiga att tillämpa direktivets värderings- principer i både års- och koncernredovisningen. För icke-finansiella företag skall bestämmelserna tillämpas vid upprättande av redovisningar för det räkenskapsår som inleds den 1 januari 2004 eller senare. Kreditinstitut och värdepappers- bolag får tillämpa bestämmelserna första gången vid upprättandet av redovisningar för det

210

räkenskapsår som inleds den 1 januari 2004 eller senare. De skall dock vara skyldiga att tillämpa bestämmelserna vid upprättandet av redovis- ningar för det räkenskapsår som inleds den 1 januari 2005 eller senare.

I avsaknad av speciell lagstiftning skulle en marknadsvärdering av finansiella instrument i årsredovisningen leda till att de icke-finansiella företagen skulle beskattas för orealiserade värdestegringar på sådana finansiella instrument som skattemässigt utgör lager. I Finansdeparte- mentet har upprättats en promemoria (Fi2003/3684) där det lämnas förslag på ändrade skatteregler med syfte att förhindra detta. De nya reglerna föreslås gälla både för finansiella och icke-finansiella företag. Förslaget innebär i korthet att lager av derivatinstrument och andra finansiella instrument skall tas upp till det verkliga värdet. Om den skattskyldige önskar det, får lager av derivatinstrument och andra finansiella instrument i stället tas upp till det samlade anskaffningsvärdet. Som förutsättning för detta gäller dock att samtliga företag som ingår i en intressegemenskap (moder- och dotterföretag eller företag under i huvudsak gemensam ledning) tar upp sina respektive lager av derivatinstrument och andra finansiella instrument till det samlade anskaffningsvärdet. Regeringen avser att efter ytterligare beredning återkomma till riksdagen i frågan senare i höst.

8.4.5Begränsad avdragsrätt vid överlåtelse av pensionsutfästelser

Regeringens bedömning: En begränsning i avdragsrätten för ersättning som lämnas vid övertagande av ansvar för pensionsutfästelser bör införas. Utgångspunkten för begränsningen bör vara att avdragsrätten är neutral i förhållande till reglerna om kostnadsavdrag för tryggande av pensionsutfästelser.

Skälen för regeringens bedömning: Enligt nuvarande bestämmelser skall en ersättning som lämnas vid överlåtelse av ansvaret för pensions- utfästelser dras av hos den som lämnar ersättningen. Ersättningen skall tas upp till beskattning hos mottagaren. Detta gäller oavsett om pensionsutfästelserna har tryggats eller inte.

PROP. 2003/04:1

Det finns inte några beloppsmässiga begräns- ningar.

I en remitterad promemoria om skatteregler vid övertagande av ansvaret för pensions- utfästelser föreslås en begränsning i avdrags- rätten. Utgångspunkten för en begränsning bör vara att den skattemässiga behandlingen av en ersättning för övertagande av ansvar för pensionsutfästelser är neutral i förhållande till reglerna om kostnadsavdrag för tryggande av pensionsutfästelser.

Regeringen har den 18 juni 2003 till riksdagen överlämnat skrivelsen Meddelande om kom- mande förslag om ändringar i skatteregler vid övertagande av ansvaret för pensionsutfästelser (skr. 2002/03:145) där förslag om en avdrags- begränsning aviserats. Av skrivelsen framgår att en begränsning som utformas så att avdrags- rätten vid ett övertagande av ansvaret för en utfästelse inte blir mer omfattande än avdrags- rätten för tryggandet av utfästelsen skall tillämpas på avtal om övertaganden om pensionsutfästelser som ingåtts efter den 18 juni 2003.

Regeringen avser att under hösten lämna förslag till ändrade regler som kan träda i kraft den 1 januari 2004.

8.5Energi- och miljöbeskattning

8.5.1Grön skatteväxling och andra ekonomiska styrmedel

8.5.1.1Förutsättningar för fortsatt grön skatteväxling

I budgetpropositionen för 2001 presenterade regeringen en strategi för en successivt ökad miljörelatering av skattesystemet genom en grön skatteväxling. Det samlade utrymmet för skatte-

växling under perioden 2001 till	2010	var
30 miljarder kronor. Genom förslag	i de	tre

senaste årens budgetpropositioner har hittills en skatteväxling på sammanlagt drygt 8 miljarder kronor genomförts. För återstoden av mandat- perioden kvarstår 9 miljarder kronor, varav 6 miljarder kronor skall genomföras under åren 2004 och 2005. För 2004 föreslås i denna proposition en skatteväxling på ca 2 miljarder kronor

211

PROP. 2003/04:1

Energi- och koldioxidskatterna svarar för den helt dominerande delen av intäkterna från de miljörelaterade skatterna. Utformningen av dessa skatter är därför av central betydelse inför en fortsatt grön skatteväxling och det är viktigt att noga utreda vilka effekter ändrade energi- skatteregler får för miljön, för individer och för det svenska näringslivets konkurrenskraft.

Skattenedsättningskommittén (dir. 2001:29) har haft i uppdrag att se över reglerna om skattenedsättning för näringslivet och presen- terade resultatet av sitt arbete under våren 2003 i betänkandet Svåra skatter! (SOU 2003:38). Betänkandet har nu remissbehandlats. En viktig del av kommitténs uppdrag har varit att följa utvecklingen inom EU och utforma förslagen efter de EG-rättsliga förutsättningarna.

De svenska reglerna om nedsättning av energi- och koldioxidskatterna för industrin har under en längre tid varit föremål för kommis- sionens granskning utifrån EG-fördragets bestämmelser om statligt stöd. Genom beslut den 11 december 2002 och den 11 juni 2003 (EUT C 104, 30.4.2003 s. 9 och EUT C 189, 9.8.2003 s. 6) har kommissionen gett tids- begränsade godkännanden av de nuvarande nedsättningsreglerna på bränsleområdet. Kom- missionen har dock uttalat sina tvivel om huruvida nollskattesatsen för energiskatt på el som förbrukas inom industrin är förenlig med reglerna i EG-fördraget. Kommissionen har därför beslutat att inleda ett formellt gransk- ningsförfarande enligt artikel 88.2 i EG- fördraget av denna skattebefrielse. Granskningen avser tiden från och med den 1 januari 2002.

Under våren 2003 lyckades Ekofin-rådet efter nära tio års arbete uppnå en politisk överens- kommelse om en ökad harmonisering av energi- beskattningen i form av ett energiskattedirektiv. Direktivet, som innehåller ett gemensamt regelverk för beskattningen av inte bara oljor utan även av el, kol och naturgas, väntas slutligt kunna antas av Ekofin-rådet under hösten 2003 och träda i kraft den 1 januari 2004. En övergångsperiod till och med utgången av år 2006 väntas medges för bl.a. en anpassning till direktivets regler om nya minimiskattenivåer för de olika energislagen. Det nya direktivet bedöms inte minst ge en ökad grad av säkerhet i för- hållande till tolkningen av EG:s regler om statligt stöd på energiskatteområdet.

En reformering av den svenska energibeskatt- ningen är angelägen för att öka miljöstyrningen

inom näringslivet. Systemet skall utformas så att det underlättar möjligheten för framtida skatte- växling som också omfattar näringslivet. De EG- rättsliga förutsättningarna är av väsentlig bety- delse för den framtida utformningen av den svenska energibeskattningen och därmed även för förutsättningarna att öka miljörelateringen av skattesystemet inom ramen för en fortsatt grön skatteväxling. Såväl det kommande energiskatte- direktivets regler som EG-fördragets bestäm- melser om statligt stöd måste alltså iakttas. Som ett första steg i en sådan reformering föreslår regeringen i denna proposition, i enlighet med Skattenedsättningskommitténs förslag, att den nuvarande nollskattesatsen på el som förbrukas inom industrin avskaffas och ersätts av en skattenivå som motsvarar den minimiskattenivå som förväntas gälla enligt det kommande energiskattedirektivet.

Regeringen planerar att driva arbetet med en fortsatt reformering av energiskattesystemet skyndsamt med målet att ett nytt regelverk skall kunna träda i kraft den 1 januari 2005. Inom ramen för detta arbete ingår en fortsatt beredning av övriga förslag från Skattened- sättningskommittén. En anpassning till det kommande energiskattedirektivet är också nöd- vändig.

8.5.1.2 Samverkan med andra styrmedel

Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen med besked om en långsiktigt hållbar utformning av de ekonomiska styrmedlen på energiområdet. Målet med arbetet är att söka förbättra miljöstyrningen och effektivisera energianvändningen inom näringslivet. Ett vik- tigt inslag är därvid en samordning mellan energibeskattningen och alternativa styrmedel, som handel med elcertifikat och utsläppsrätter samt ingåendet av långsiktiga avtal. Särskild uppmärksamhet skall ägnas utformningen och samordningen av beskattning, handel med utsläppsrätter och andra ekonomiska styrmedel inom energiomvandlingssektorn. Målet skall vara att främja utbyggnaden av miljövänlig fjärr- och kraftvärme. Biobränslenas konkurrenskraft skall särskilt beaktas. Vidare bör undersökas om beskattningen inom den mest energiintensiva delen av industrin kan ersättas helt eller delvis med andra styrmedel. Beträffande servicesektorn bör utgångspunkten vara att beskattningen även

212

i fortsättningen skall ske på i huvudsak samma nivå som för hushållen.

Regeringen kommer senare i höst att före- lägga riksdagen ett förslag till principer för svensk tilldelning av utsläppsrätter i ett system för handel med utsläppsrätter inom EU. Ett så långt det är möjligt enhetligt och hanterbart regelverk med goda miljöstyrningseffekter bör eftersträvas. Den utdelade mängden utsläpps- rätter för den handlande sektorn skall avpassas så att den tillsammans med realistiska mål för utsläpp av växthusgaser inom övriga sektorer överensstämmer med Sveriges klimatmål. En effektiv miljöstyrning fordrar samtidigt att den handlande sektorns konkurrenskraft beaktas. Regeringen avser vidare att värna om industrins internationella konkurrenskraft genom att tillse att de samlade effekterna av utsläppshandels- systemet, energiskatter och övriga styrmedel hålls på en acceptabel nivå.

Energiskattedirektivet förväntas träda i kraft i januari 2004. När kommissionens formella granskningsförfarande av den svenska elbeskatt- ningen har avslutats och principerna för till- delning av utsläppsrätter i ett handelssystem har beslutats kan en samlad bedömning göras av de ekonomiska styrmedlen på energiområdet. Med ett reformerat energiskattesystem kan mer generella koldioxidskattehöjningar komma i fråga.

8.5.1.3 Höjd koldioxidskatt m.m. på bränslen

Regeringens förslag: Koldioxidskatten på bränslen höjs med 18 procent. För bensin och dieselolja sänks dock energiskattesatserna lika mycket som koldioxidskattesatserna höjs. Drivmedel som endast belastas med koldioxidskatt undantas från höjningen av denna skatt. Härutöver höjs energi- skatten på dieselolja med 10 öre per liter. Omläggningen utformas så att skattebelast- ningen för tillverkningsindustrin, jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna blir oförändrad. För alla bränslen, inklusive driv- medlen, tillkommer dock höjningar på grund av den årliga indexuppräkningen av skattesatserna. De särskilda avgifter som tas ut vid överträdelse av användningsförbudet för märkt olja sänks. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2004.

PROP. 2003/04:1

Skälen för regeringens förslag: I likhet med bedömningen när skatteväxlingen inleddes anser regeringen att det är viktigt att fortsätta att öka tyngden av koldioxidskatten i förhållande till energiskatten. Eftersom det är angeläget att åstadkomma en begränsning av koldioxid- utsläppen föreslås en höjning av koldioxid- skatten med 18 procent. Tillsammans med den årliga indexuppräkningen innebär det att koldioxidskatten höjs från 76 till 91 öre per kg koldioxid. Energiskatten ändras inte för bränslen som används för uppvärmning. För drivmedlen, bortsett från dieselolja, ändras dock inte den sammanlagda skattenivån. För bensin sänks energiskatten med samma belopp per liter som motsvarar koldioxidskattehöjningen. När gasol, metan och naturgas används som drivmedel belastas de inte med någon energiskatt. För att även skatten på dessa drivmedel skall vara oförändrad undantas de från höjningen av koldioxidskatten.

Som ett ytterligare steg i den gröna skatte- växlingens ökade miljörelatering av skatte- systemet, bör skatten på dieselolja höjas med 10 öre per liter (100 kr per m3) för all dieselolja, oavsett inplacering i miljöklass. Regeringen avser att inför kommande skatteväxling se över i vilken form kompensation skall ske för höj- ningar av skatten på diesel avseende jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner.

I avsnitt 8.5.1.5 redovisas tillkommande skattehöjningar som sker på grund av den årliga indexuppräkningen av skattesatserna. Skattesats- ändringarna för de vanligaste bränslena till följd av regeringens förslag, inklusive indexering, framgår där av tabellerna 8.2 och 8.3.

Enligt EG-rätten är medlemsstaterna skyldiga att säkerställa att märkt olja inte kan användas för förbränning i motorn på fordon avsedda för vägtrafik och att fastställa sanktioner som skall tillämpas vid överträdelse av detta förbud (artikel 3 i rådets direktiv 95/60/EG av den 27 november 1995 om märkning för beskattningsändamål av dieselbrännolja och fotogen, det s.k. märknings- direktivet (EGT L 291, 6.12.1995 s. 46). Enligt märkningsdirektivet skall sanktionerna vara effektiva, stå i rimlig proportion till över- trädelsen och verka avskräckande. Med hänsyn till de punktskattenivåer som kommer att tillämpas i Sverige till följd av förslaget anser regeringen dock att det är rimligt att sänka nivåerna för de särskilda avgifter som tas ut vid överträdelse av användningsförbudet för märkt

213

PROP. 2003/04:1

olja. Den nuvarande utformningen av sanktions- bestämmelserna innebär i vissa fall att fordon som är registrerade i annat land än Sverige påförs en högre särskild avgift än de som är registrerade i Sverige. Mot bakgrund av den inom EG-rätten tillämpliga likabehandlingsprincipen bör avgiften för dessa fordon begränsas till den lägsta avgift som kan påföras fordon registrerade i Sverige.

Höjningarna av koldioxidskatten utformas så att skattebelastningen för tillverkningsindustrin samt för jordbruks-, skogsbruks- och vatten- bruksnäringarna blir oförändrad. Detta åstad- koms genom att den procentuella koldioxid- skattelättnaden för dessa sektorer höjs från 75 till 79 procent. Denna justering fordrar kommis- sionens godkännande ur statsstöds-synpunkt. Regeringen har för avsikt att snarast lämna in en ansökan till kommissionen i denna del och förutsätter att ett godkännande av förslaget kan fås i sådan tid att riksdagen kan beakta det vid sin behandling av denna budgetproposition.

Förslaget föranleder ändringar i 2 kap. 1 §, 6 a kap. 1, 2 och 3 §§, 9 kap. 5 § samt 10 kap. 5 § lagen (1994:1776) om skatt på energi.

8.5.1.4 Höjd energiskatt på el

Regeringens förslag: Energiskatten på el höjs med 1 öre per kWh. Höjningen träder i kraft den 1 januari 2004.

Skälen för regeringens förslag: En höjning av koldioxidskatten på fossila bränslen begränsar användningen av dessa, men innebär samtidigt att det relativa priset på el sjunker. Det kan medföra att elanvändningen ökar och motiverar att energiskatten på el höjs för att motverka detta. Samtidigt med den föreslagna höjningen av koldioxidskatten föreslås därför en energi- skattehöjning på el med 1 öre per kWh. Dessa energiskattehöjningar föreslås träda i kraft den 1 januari 2004. Detta berör dock inte de skatte- förändringar som regeringen föreslår avseende beskattningen av el som förbrukas inom till- verkningsindustrin samt inom jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna, vilka framgår av avsnitt 8.5.1.6.

Förslaget föranleder ändringar i 11 kap. 3 § lagen (1994:1774) om skatt på energi.

8.5.1.5Skattesatsuppräkning efter prisutvecklingen (indexering)

Regeringens förslag: Höjningar sker av samtliga energi- och koldioxidskattesatser motsvarande förändringarna i konsumentprisindex under perioden juni 2002–juni 2003. Höjningarna träder i kraft den 1 januari 2004.

Skälen för regeringens förslag: Sedan 1994 sker en automatisk indexuppräkning av skatterna på energiområdet. Varje år, senast i november, skall regeringen beräkna det kommande kalenderårets energi- och koldioxidskattesatser med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen. Förändringen av skattesatserna baseras på förändringen i kon- sumentprisindex mellan juni månad två år före beskattningsåret och juni månad året före beskattningsåret. Vid beräkningen av de nya skattesatser som blir följden av regeringens förslag till fortsatt grön skatteväxling har hänsyn tagits till den indexuppräkning som skall ske för kalenderåret 2004. För perioden juni 2002–juni 2003 har index höjts med 1,65 procent. Av förenklingsskäl görs i budgetpropositionen denna indexuppräkning för samtliga energi- och koldioxidskattesatser, dvs. inte enbart för de skattesatser som berörs av den gröna skatte- växlingen.

Indexuppräkningen av skattesatserna på el medför en ytterligare höjning som varierar mellan 0,3 och 0,4 öre per kWh beroende på nuvarande skattesats. Totalt föreslås alltså i budgetpropositionen att energiskatten på el höjs med mellan 1,3 och 1,4 öre per kWh. Den allmänna skattenivån för hushållen och service- sektorerna kommer efter höjningen att uppgå till 18,1 öre per kWh i vissa kommuner i norra Sverige samt till 24,1 öre per kWh för övriga delar av landet. Gränsen för de olika skatte- satserna i södra respektive norra delarna av landet går ungefär efter en linje mellan norra Värmland och Örnsköldsvik. Den särskilda skattesatsen för el som förbrukas för el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning höjs till 21,5 öre per kWh. Exempel på de sammanlagda före- slagna skatteförändringarna för de vanligaste drivmedlen i miljöklass 1 och eldningsolja samt för el presenteras i tabell 8.2.

214

PROP. 2003/04:1

Förslaget föranleder ändringar i 2 kap. 1 och 10 §§ samt 11 kap. 3 § lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Tabell 8.2 Skattehöjningar inklusive indexuppräkning för vissa bränslen och el för år 2004

	Koldioxid-	Energi-	Indexupp-
Energislag	skatt	skatt	räkning	Summa
Bensin
kr/liter	+0,31	-0,31	+ 0,08	+0,08

Dieselolja
kr/m3	+388	-288	+ 53	+153

Eldningsolja,
kr/m3	+388	0	+ 48	+436

El, södra Sverige
öre/kWh	–	+ 1,0	+ 0,4	+ 1,4

El, norra Sverige
öre/kWh	–	+ 1,0	+ 0,3	+ 1,3

En jämförelse mellan dagens skattesatser och de nya nivåerna redovisas i tabell 8.3. Jämförelsen avser bensin och dieselolja, båda miljöklass 1, som är de kvaliteter som finns på bensin- stationerna. Den totala punktskattesatsen om- fattar både energiskatt och, i förekommande fall, koldioxidskatt.

Tabell 8.3 Nuvarande och föreslagna skattesatser på vissa bränslen och el

	Nuvarande	Föreslagen
Energislag	punktskattesats	punktskattesats
Bensin, kr/liter	4,71	4,79

Dieselolja, kr/m3	3 178	3 331

Eldningsolja,
kr/m3	2 894	3 330
El, södra Sverige
öre/kWh	22,7	24,1

El, södra Sverige
öre/kWh	16,8	18,1

8.5.1.6Energiskatt på el i tillverkningsindustrin m.m.

Regeringens förslag: Den nollskattesats som gäller för el som förbrukas inom tillverknings- industrin och för växthusuppvärmning slopas och ersätts av en skattesats på 0,5 öre per kWh. På motsvarande sätt ändras det återbetal- ningssystem som gäller för el som förbrukas inom jordbruket i övrigt, skogsbruket och vattenbruket. Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2004.

Skälen för regeringens förslag: Vid kommis- sionens statsstödsprövning av den svenska energibeskattningen av industriell verksamhet har kommissionen ifrågasatt den nollskattesats på el som gäller för sådan verksamhet. Kom- missionen har därför beslutat att inleda ett formellt granskningsförfarande (ärende nr NN 3/B/2001 och NN 4/B/2001). Regeringen har beretts tillfälle att yttra sig över detta. I yttrandet har regeringen därvid bland annat framfört att avsikten är att redan från den 1 januari 2004 införa energiskatt på el för tillverkningsindustrin som uppfyller det nya energiskattedirektivets minimiskattenivå. Minimiskattesatsen för an- vändning av el inom företagssektorn är 0,5 euro per MWh enligt den politiska överenskommelse som Ekofin-rådet har slutit om det nya energi- skattedirektivet. Det motsvarar knappt 0,5 öre per kWh. Direktivet är avsett att träda i kraft den 1 januari 2004. Miniminivån behöver visserligen inte uppnås förrän efter tre år, men med hänsyn till pågående statsstödsärende anser regeringen att minimiskattenivån för el bör införas så snart som möjligt.

Det nya energiskattedirektivet ger en möjlig- het att underskrida minimiskattenivån under vissa förutsättningar. Företag som gör ett åtagande genom ett avtal om att främja energi- effektivisering och minska de specifika kol- dioxidutsläppen bör kunna få utnyttja denna möjlighet. Ett arbete pågår inom Regerings- kansliet för att förbereda införande av ett system för långsiktiga avtal med energintensiva företag. Regeringen avser att lämna ett förslag som kan behandlas av riksdagen under våren 2004. Förslaget skall godkännas av kommissionen och av riksdagen. Det är viktigt att energi- beskattningen och införandet av ett system för

215

PROP. 2003/04:1

långsiktiga avtal samordnas. Ändringarna av energiskatten skall träda i kraft den 1 juli 2004 då systemet för långsiktiga avtal förväntas ha blivit godkänt.

Eftersom nollskattesatsen föreslås slopad för industrin saknas förutsättningar att behålla mot- svarande skattebefrielse för jordbruket, skogs- bruket och vattenbruket. Det innebär att skatte- satsen 0,5 öre per kWh införs också för växthusuppvärmning och att det återbetalnings- system som gäller för energiskatten på el som förbrukas i övriga delar av jordbruket samt i skogsbruket och vattenbruket ändras på mot- svarande sätt.

Även om skatt börjar tas ut för elförbrukning i industrin finns det vissa industriprocesser där elen alltjämt kommer att vara skattefri med stöd av de befintliga avdragsbestämmelserna. Det gäller till exempel vissa reduktionsprocesser genom elektrolys, som tillverkning av rå- aluminium, klor-alkali och klorat. Vidare gäller det el som används för tillverkning av skatte- pliktiga produkter, till exempel i raffinaderier.

Förslaget föranleder ändringar i 9 kap. 5 § och 11 kap. 3 och 12 §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi.

8.5.2Energiskatten på el i norra Sverige

Regeringens bedömning: Den lägre energiskatte- satsen på el, som gäller i vissa kommuner i norra Sverige, bör behållas.

Skälen för regeringens bedömning: Den lägre energiskattenivån på el i norra Sverige, för närvarande 16,8 öre per kWh jämfört med 22,7 öre per kWh i södra Sverige, omfattar alla kommuner i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län samt kommunerna Sollefteå, Ånge, Örnsköldsvik, Ljusdal, Malung, Mora, Orsa, Älvdalen och Torsby. När skatte- differentieringen mellan norra och södra Sverige infördes, den 1 juli 1981, motiverades den med klimatskäl. Den högre elförbrukningen i den norra, kallare delen av landet kompenserades med en lägre skattesats. Kurvor över medel- temperaturen (isotermer) användes för att dra gränsen mellan norra och södra delen av landet.

Regeringen anser att det fortfarande finns skäl att behålla denna klimatbaserade differentiering

av energiskatten på el. Det administrativa merarbete som den medför för de skattskyldiga leverantörerna och skattemyndigheterna vid kontrollen får anses vara måttligt.

En politisk överenskommelse om ett nytt energiskattedirektiv har nåtts av Ekofin-rådet under mars 2003 efter många års diskussioner. Direktivet väntas kunna beslutas under hösten 2003 och träda i kraft den 1 januari 2004. För närvarande avvaktas parlamentets yttrande. Direktivet tillåter skattedifferentieringar på vissa grunder. Någon grund för en regional differen- tiering finns dock inte. För att ändå kunna be- hålla den lägre skattesatsen på el i norra Sverige är den enda möjlighet som står till buds att ansöka om ett särskilt undantag. Ett sådant undantag kan beslutas genom enhälligt beslut i rådet på förslag från kommissionen. Mot- svarande regler finns i dag genom så kallade 8.4- undantag. Regeringen har för avsikt att ansöka om skatteundantag. Kommissionen har vid sin statsstödsprövning av den svenska energi- beskattningen behandlat frågan om den regio- nala differentieringen av energiskatten på el till förmån för tjänstesektorn. Kommissionen har inte haft några invändningar mot denna diffe- rentiering (ärende nr NN 3/B/2001 och NN 4/B/2001).

8.5.3Kraftvärmebeskattning

8.5.3.1Höjda skatteavdrag för bränslen för värmeproduktion i kraftvärmeverk

Regeringens förslag: Till den del bränslen för- brukas för värmeproduktion i kraftvärmeverk får avdrag göras för hela energiskatten och 79 procent av koldioxidskatten. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2004.

Bakgrunden till regeringens förslag: I energi- propositionen (prop. 2001/02:143) bedömde regeringen att möjligheterna bör undersökas att införa ändringar i energibeskattningen för kraft- värmeanläggningar i fjärrvärmesystem som inne- bär att skattereglerna likställs med dem som gäller för industrin inklusive det industriella mottrycket (kraftvärmeproduktion inom in- dustrin). Vid värmeproduktion i kraftvärmeverk utanför industrin får i dag avdrag göras för

216

hälften av energiskatten på den del av bränsle- förbrukningen som hänförs till värmeproduk- tionen. Om i stället industrins avdragsregler införs för denna bränsleförbrukning innebär det att hela energiskatten och 79 procent av kol- dioxidskatten på bränslen får dras av. Finans- departementet har i en departementsprome- moria presenterat förslag om ändrad beskattning vid kraftvärme- och vindkraftproduktion (dnr Fi2002/2635). Promemorian har remiss- behandlats.

Förslaget om att industrins avdragsregler skall gälla för kraftvärmeverkens värmeproduktion lades fram i budgetpropositionen för 2003 men riksdagen antog inte förslaget därför att kom- missionens statsstödsgodkännande inte förelåg när riksdagen behandlade förslaget. Kommis- sionen beslutade den 11 juni 2003 att den inte hade några invändningar mot förslaget från statsstödssynpunkt (ärende nr N 726/2002).

Promemorians förslag: Förslaget stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna: Statens energimyndighet, Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme och Svenska Gasföreningen tillstyrker förslaget. Riksskatte- verket tillstyrker också förslaget, men avstyrker en temporär lösning. Svenska kommunförbundet ställer sig i allt väsentligt positivt till förslaget. Naturvårdsverket anser att förslaget stärker kraftvärmens konkurrenskraft på kondens- kraftens bekostnad, men har vissa farhågor om konkurrenskraften för biobränslen kontra fossil- bränslen. Svenska Bioenergiföreningen och Svenska Torvproducentföreningen vill begränsa möjligheten till skatteavdrag genom att införa en spärr så att anläggningar med en liten andel elproduktion endast skall kunna göra avdrag motsvarande dubbla elproduktionen. Renhåll- ningsverksföreningen och Renova AB anser att förslaget leder till allvarligt försämrad kon- kurrenskraft för avfallskraftvärme om sådan elproduktion inte tillåts ingå i elcertifikat- systemet.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser att den energieffektiva el- och värme- produktion som sker i kraftvärmeverk bör underlättas genom att avdragsbestämmelserna för bränslen som förbrukas vid kraftvärme- produktion jämställs med dem som gäller för industrin. En förutsättning för skatteavdraget är

PROP. 2003/04:1

att el- och värmeproduktionen sker integrerat och samtidigt, dvs. att produktionen sker i en sammanhållen process och att förhållandena vid varje tillfälle är avgörande. För att göra det tydligt att avdrag endast får göras för bränsle som medverkar i den integrerade produktionen av el och värme bör en bestämmelse införas i lagen (1994:1776) om skatt på energi om att bränsleförbrukning som avser ånga eller het- vatten som tappas av från ång- eller het- vattensystemet före ångturbinen i kraftvärme- verket inte omfattas av avdragsbestämmelserna. Detta gäller också annan utrustning för utvin- ning av mekanisk energi.

Reglerna för nedsättning av energiskatter har varit föremål för översyn av en parlamentarisk kommitté, Skattenedsättningskommittén. Kom- mittén har redovisat sina förslag i betänkandet Svåra skatter! (SOU 2003:38). Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen har ännu inte tagit ställning till förslagen.

Vid behandlingen av detta förslag i budget- propositionen för 2003 uttalade Finansutskottet (2002/03:FiU1) att det är viktigt att regeringen följer upp det kommande beslutet och snarast återkommer till riksdagen med förslag till ändringar i beskattningen eller reglerna för elcertifikatshandeln om effekterna inte skulle bli de eftersträvade. Vidare ansåg Finansutskottet det angeläget att förändringar på detta område åtföljs av en tydlig redovisning av de energipolitiska konsekvenserna. I båda fallen borde uttalandena ges regeringen till känna. Riksdagen beslutade i enlighet därmed.

Regeringen kommer att följa utvecklingen på kraftvärmeområdet för att kunna se vilka effek- ter de föreslagna ändringarna får med syfte att långsiktigt säkerställa gynnsamma villkor för kraftvärmen. Det finns starka skäl till detta, eftersom effekter av förändringar på detta område är svåra att beräkna. Skälet är att komplexiteten och flexibiliteten i elproduktions- systemet vad gäller bränsleval och produktions- volymer medför att de dynamiska effekterna blir stora. De energipolitiska konsekvenserna moti- verar också en sådan uppföljning.

Förslaget föranleder ändringar i 6 a kap. 3 § och 11 kap. 10 § lagen (1994:1776) om skatt på energi.

217

PROP. 2003/04:1

8.5.3.2Biobränslenas konkurrenskraft i kraftvärmeverk

Regeringens förslag: Vid kraftvärmeproduktion får inte längre turordningen mellan bränslena väljas fritt vid beräkning av skatteavdragen. I stället införs regler om proportionering. Sådana regler införs också i andra sammanhang där turordningen fått väljas fritt. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2004.

Promemorians förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna ser fördelar med att införa regler om propor- tionering och tillstyrker förslaget. Riksskatte- verket vill göra vissa förtydliganden i lagtexten.

Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme och Svenska Gasföreningen har förutsatt att beskattningen av kondenskraft är oförändrad oavsett om den produceras separat eller i kombination med kraftvärme. Föreningen Sveriges Skogsindustrier, Tekniska Verken i Linköping AB och Växjö Energi AB motsätter sig en ändring och vill behålla nuvarande turordningsprincip.

Skälen för regeringens förslag: En central fråga är hur den här föreslagna generella stimulansen av kraftvärmen skall kunna uppnås utan att biobränslenas konkurrenskraft försämras. För att via skattereglerna minska risken för en ökad fossilanvändning på bekostnad av biobränsle- användningen föreslås att de regler som gäller för beräkning av skatteavdragen ändras. Kraftvärme- producenten får enligt dagens regler välja hur den gemensamma bränsleförbrukningen fördelas på elproduktion respektive värmeproduktion. Det har därvid varit gynnsamt att så långt möj- ligt hänföra beskattade fossila bränslen till elproduktionen, eftersom skatteavdraget då blir större. Om flera beskattade bränslen använts samtidigt har de också fått turordnas sins- emellan. Regler om proportionering bör i stället införas. Sådana regler bör också införas när el framställs samtidigt med både kraftvärme- och kondenskraftteknik i sammankopplade system. Även när värme levereras till utomstående som omfattas av nedsättningreglerna för industri, jordbruk, skogsbruk och vattenbruk bör proportionering införas.

På förslag från Riksskatteverket görs en justering i 6 a kap. 3 § lagen om skatt på energi där ordet ”nyttiggjord” slopas för att tydliggöra att det är värmeproduktion i kraftvärmeverket som avses.

Det elcertifikatsystem som infördes den 1 maj 2003 kommer också att bidra till att stärka bio- bränslenas konkurrenskraft vid kraftvärme- produktion.

Förslaget föranleder ändringar i 6 a kap. 3 § och 9 kap. 5 och 9 §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi.

8.5.3.3Slopat avdrag för energiskatt på el som produceras i kraftvärmeverk

Regeringens förslag: Avdraget för energiskatt på el som produceras i kraftvärmeverk och som används i egen verksamhet som består av el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning slopas den 1 januari 2004.

Promemorians förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker förslaget. Renhållningsverksföreningen och Renova AB anser att förslaget leder till för- sämrad konkurrenskraft för avfallskraftvärme och att det är helt nödvändigt att sådan kraft- värme tillåts ingå i elcertifikatsystemet.

Skälen för regeringens förslag: Vid elproduk- tion i kraftvärmeverk finns det en alternativ möjlighet att i stället för bränsleavdrag göra avdrag för energiskatten på den del av den egenproducerade el som används i kraftvärme- producentens egen verksamhet som består av el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning. Med nu- varande skattesatser på bränslen och el har det varit fördelaktigt att utnyttja detta avdrag om biobränslen och andra obeskattade bränslen har använts för elproduktionen. I energiproposi- tionen (prop. 2001/02:143) bedömde regeringen att detta avdrag för energiskatten på el borde ses över. Regeringen motiverade detta med att när certifikatsystemet införs skulle ett bibehållande av avdragsrätten kunna ses som ett dubbelt stöd för att främja förnybar elproduktion.

Det har visat sig att denna avdragsmöjlighet har utnyttjats i allt större omfattning under de

218

senaste åren. Uppenbarligen är det utnyttjandet av avdraget för el i elpannor och värmepumpar som ökar. Avdragsbeloppen har ökat från ca 60 miljoner kr under år 1999 till 420 miljoner kr under år 2002.

Elcertifikatsutredningen konstaterade i sitt slutbetänkande Handel med elcertifikat (SOU 2001:77) att ett bibehållande av denna avdrags- rätt kombinerat med ett certifikatsystem kunde ses som ett dubbelt stöd för att främja förnybar elproduktion. I departementspromemorian Ut- värdering av Skatteväxlingskommitténs energi- skattemodell (Ds 2000:73) ifrågasattes om det var motiverat att behålla detta avdrag. Avdraget motverkar också syftet med de förhöjda skatte- satserna på stora elpannor under vinterhalvåret om avdrag får göras för sådan elanvändning. Ett slopat avdrag bör minska elanvändningen för värmeproduktion, vilket stämmer överens med målen inom energipolitiken. Eftersom elcerti- fikatsystemet redan har införts bör avdraget för energiskatten på el slopas samtidigt som övriga förändringar genomförs, det vill säga från och med den 1 januari 2004.

Förslaget föranleder ändringar i 11 kap. 9 § lagen (1994:1776) om skatt på energi.

8.5.4Begränsning av koldioxidskatte- uttaget avseende kalk- och cementbranschen

Regeringens förslag: Den övergångsvis gällande begränsningsregeln avseende kalk- och cement- branschen m.m. (1,2-procentsregeln) förlängs ytterligare ett år. Koldioxidskattenedsättningen enligt 1,2-procentsregeln begränsas med hänsyn till minimiskattenivåerna i det kommande energiskattedirektivet. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2004.

Skälen för regeringens förslag: Möjlighet till skattenedsättning för den energiintensiva till- verkningsindustrin har i olika former funnits sedan 1950-talet. Sedan den 1 januari 1993 tas ingen energiskatt ut för bränslen som förbrukas för uppvärmning inom tillverkningsindustrin. Uttaget av koldioxidskatt för industrin har varierat, men under år 2003 har det varit 25 procent av annars gällande skatt. Härutöver gäller en särskild nedsättningsregel, 0,8-pro-

PROP. 2003/04:1

centsregeln, för den energiintensiva industrin. Trots denna regel finns det vissa företag inom kalk- och cementbranschen som, i avsaknad av ytterligare nedsättningsregler, skulle få en skattebelastning som allvarligt kunde hota den bedrivna verksamheten. I syfte att lindra skatte- belastningen för denna bransch gäller därför fram till utgången av år 2003, med vissa begränsningar, att koldioxidskatten inte skall överstiga 1,2 procent av de framställda produk- ternas försäljningsvärde (den s.k. 1,2- procentsregeln).

Det är viktigt att energi- och koldioxid- beskattningen har en utformning som ger goda förutsättningar för den svenska industrin att konkurrera internationellt. Nedsättningsreglerna för industrin har setts över av Skattenedsätt- ningskommittén. I avvaktan på att regeringen tar ställning till förslagen i betänkandet Svåra skatter! (SOU 2003:38) bör 1,2-procentsregeln få tillämpas också under 2004. Statsstöds- godkännandet för 1,2-procentsregeln löper dock ut vid utgången av år 2003. Regeringen planerar därför att snarast lämna en ansökan om för- längning av godkännandet till kommissionen och förutsätter att ett godkännande kan fås i sådan tid att riksdagen kan beakta det vid sin behandling av denna budgetproposition.

Ekofin-rådet har under våren 2003 nått en politisk överenskommelse om ett nytt energi- skattedirektiv. Direktivet, som innehåller höjda minimiskattenivåer för oljeprodukter och in- förande av sådana nivåer även för el, kol och naturgas, väntas antas under hösten 2003 och träda i kraft den 1 januari 2004. Vissa möjligheter till övergångsperioder väntas medges för en anpassning till de nya minimiskattenivåerna. Med hänsyn till den kommande statsstöds- granskningen av förlängningen av 1,2-procents- regeln anser regeringen dock att koldioxid- skattenedsättningen enligt denna regel nu bör begränsas så att företagen alltid betalar belopp som motsvarar minst de minimiskattenivåer för kol och naturgas som kommer att gälla enligt energiskattedirektivet.

Förslaget föranleder ändringar i punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1997:479) om ändring i lagen om skatt på energi.

219

PROP. 2003/04:1

8.5.5Avtrappning av energiskatteavdraget bonusen är tänkt att utformas. I anmälan föreslås

för vindkraft

avdraget avtrappas enligt följande.

Regeringens förslag: En avtrappning inleds av det nuvarande avdraget för energiskatt på el som har producerats i vindkraftverk, den så kallade miljöbonusen. För landbaserad vindkraft sänks avdraget från motsvarande 18,1 till 12 öre per kWh och för havsbaserad vindkraft sänks av- draget till 17 öre per kWh. Elproduktionen i ett vindkraftverk berättigar dock endast till avdrag så länge den sammanlagda produktionstiden i kraftverket, omräknad till timmar med full last, inte överstiger 20 000 timmar. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2004.

Skälen för regeringens förslag: Merparten av de befintliga stödsystemen för den förnybara elpro- duktionen löpte ut vid utgången av 2002 eller i anslutning till införandet av elcertifikatsystemet den 1 maj 2003. Det nya stödsystemet innebär en sänkning av befintliga stödnivåer för vind- kraft. Regeringen bedömer att elcertifikats- systemet behöver kompletteras med övergångs- regler för vindkraften. Det är viktigt att de som investerat under tidigare stödformer inte drabbas ekonomiskt av att ett nytt system för att främja elproduktion från förnybara energikällor införs. Det är vidare viktigt att den positiva utveckling som funnits på vindkraftområdet inte bromsas till följd av att aktörerna upplever en större ekonomisk osäkerhet. Vindkraften är överlag förknippad med högre produktionskostnader än övriga energislag som ingår i elcertifikat- systemet.

Det finns skäl att införa en gräns för hur länge vindkraftproduktionen i ett kraftverk kan berät- tiga till skatteavdrag. Genom att sätta gränsen vid en sammanlagd drifttid, omräknad till timmar med full last, på 20 000 timmar bör kraftverket vara ekonomiskt avskrivet när gräns- värdet uppnås.

De högre produktionskostnaderna för havs- baserad vindkraft jämfört med landbaserad moti- verar en långsammare avtrappning för havs- baserad vindkraft. Vindkraftverk placerade i Vänern bör i detta sammanhang behandlas som havsbaserade.

Regeringen lämnade i början på juni 2003 en anmälan till kommissionen om statsstöds- granskning av hur avtrappningen av miljö-

Tabell 8.4 Förslag till avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft

öre per kWh

År	Landbaserad vindkraft	Havsbaserad vindkraft
2004	12	17

2005	9	16

2006	6,5	15

2007	4	14

2008	2	13

2009	0	12

Något godkännande från kommissionen har dock ännu inte erhållits. Det tidigare god- kännandet löpte ut vid utgången av förra året. Underhandskontakter med kommissionen om utformningen av avtrappningen har förekommit under en längre tid. Även om kommissionens ställningstagande ännu inte föreligger finns det skäl att inleda en avtrappning av avdraget för vindkraft under år 2004. Regeringen föreslår därför att det nuvarande avdraget från och med den 1 januari 2004 sänks till att motsvara 12 öre per kWh för landbaserad vindkraft och till 17 öre per kWh för havsbaserad vindkraft. Vidare föreslår regeringen att en begränsningsregel in- förs som innebär att elproduktionen i ett vindkraftverk inte berättigar till avdrag när pro- duktionen, omräknad till full last, har pågått under längre tid än 20 000 timmar. Generatorns märkeffekt bör ligga till grund för beräkningen. Regeringen avser återkomma med ett förlag till fortsatt avtrappning av energiskatteavdraget efter kommissionens ställningstagande. I sam- band därmed bör en konsekvensanalys göras.

Förslaget föranleder ändringar i 11 kap. 10 § lagen (1994:1776) om skatt på energi.

220

8.5.6Skattestrategi för alternativa drivmedel

Regeringens bedömning: Regeringen anser det angeläget att den strategi för skattenedsättning för alternativa drivmedel som lades fast i budget- propositionen för 2002 kan börja tillämpas så snart erforderligt statsstödsgodkännande er- hållits från kommissionen. För att de koldioxid- neutrala drivmedlens konkurrenskraft skall säkerställas bör dessa drivmedel befrias inte bara från koldioxidskatt utan även från energiskatt. Dessa villkor bör gälla redan från och med 2004.

Skälen för regeringens bedömning: I budget- propositionen för 2002 lades huvudkomponen- terna för en skattestrategi för alternativa driv- medel fast. Enligt strategin kan skattened- sättning ske antingen via pilotprojekt, för vilka medges befrielse från både energi- och kol- dioxidskatt, eller genom generell koldioxid- skattebefrielse för koldioxidneutrala drivmedel.

I mars 2003 nåddes en politisk överenskom- melse om innehållet i ett nytt energiskatte- direktiv. Direktivet kommer att ge medlems- staterna betydande frihet att utforma system för att skattemässigt gynna biodrivmedel inom ramen för EG-fördragets statsstödsregler. Skattestrategin för alternativa drivmedel har i juli 2002 anmälts till kommissionen för god- kännande enligt statsstödsreglerna. Ett delbeslut har redan erhållits. Regeringen har dock bedömt det lämpligt att avvakta energiskattedirektivets antagande innan ärendet rörande skattestrategin slutförs. Regeringen återkommer därefter till riksdagen med förslag till de lagändringar som fordras för att skattestrategin skall kunna tilläm- pas. Intill dess beslutar regeringen om skatte- nedsättning i särskild ordning.

Frågan om skattestrategins omfattning har ytterligare beretts med beaktande bl.a. av det under våren 2003 överenskomna direktivet 2003/30/EG (EUT L 123, 17.5.2003, s. 42, Celex 32003L0030) om främjande av användningen av biodrivmedel eller andra förnybara drivmedel. Regeringen bedömer att den generella skatte- nedsättningen för koldioxidneutrala drivmedel för att uppnå uppställda miljömål behöver om- fatta inte endast koldioxidskatten utan även energiskatten. Skattestrategin omfattar en fem- årsperiod. För att tydliga och långsiktiga villkor

PROP. 2003/04:1

skall säkerställas bör under denna tid villkoren stå fast. Detta gäller med förbehåll för att skatte- befrielsen godkänns av kommissionen såsom förenlig med EG-fördragets statsstödsregler. Förenlighet med dessa regler innebär bl.a. att ändringar som är nödvändiga för att förhindra överkompensation av aktörerna alltid kan genomföras.

Regeringens mål är att koldioxidneutrala bränslen även på längre sikt skall ha de skatte- villkor som krävs för att underlätta en bred introduktion av sådana bränslen på marknaden samtidigt som överkompensation undviks.

8.5.7Avfallsskatt

Regeringens bedömning: En utredning har till- satts med uppdrag att dels utvärdera avfalls- skattelagen och föreslå de ändringar som behövs, bl.a. för att den på mest ändamålsenliga sätt skall överensstämma med EU:s statsstödsregler, dels lämna förslag till hur en skatt på avfall som förbränns lagtekniskt kan utformas och bedöma om en sådan skatt är det mest lämpade ekono- miska styrmedlet. Resultatet av utredningens arbete bör avvaktas.

Skälen för regeringens bedömning: Lagen (1999:673) om skatt på avfall trädde i kraft den 1 januari 2000. Dess syfte är att i överensstäm- melse med EU:s avfallshierarki styra mot minskad avfallsdeponering och härigenom främja avfallsminskning, återanvändning och återvinning. I samband med införandet av lagen förklarades att en uppföljning och utvärdering av hur det nuvarande systemet för avfallsbeskatt- ning fungerat avsågs äga rum under år 2004 och att förändringar i systemet därefter vid behov skulle genomföras (prop. 1998/99:84, s. 24). Regeringen har också åtagit sig att följa utvecklingen vad gäller behandlingsmetoder som alternativ till deponering, så att varaktigheten av specifika avdrag i förekommande fall kan be- gränsas. En särskild utredare har tillkallats för att genomföra denna översyn.

Kommissionens godkännande av avfalls- skattelagen från statsstödssynpunkt löper ut vid årsskiftet 2003/2004. En anmälan om förnyat godkännande ges inom kort in till kommis- sionen för granskning. I utredarens uppdrag

221

PROP. 2003/04:1

ligger att nära följa detta ärende och föreslå de ändringar som behövs för att lagen på mest ändamålsenliga sätt skall överensstämma med statsstödsreglerna. Utredningen skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 31 december 2004.

2001 års avfallsskatteutredning utredde i sitt betänkande Skatt på avfall i dag – och i framtiden (SOU 2002:9) vissa aspekter av en skatt på avfall som förbränns, bl.a. konsekvenser av olika skattenivåer. Utredaren pekade på flera frågor som behövde vidare analys. I propositionen Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp (prop. 2002/03:117) lade regeringen fast ramarna för hur arbetet med analysen av en skatt på avfall som förbränns skulle bedrivas. I enlighet med vad som där uttalades skall utredaren lämna för- slag till hur en skatt på avfall som förbränns lagtekniskt kan utformas och bedöma lämplig- heten av att införa en sådan skatt eller om andra ekonomiska styrmedel i stället bör förordas. Utredaren skall också bedöma vilken skattenivå som kan vara lämplig med hänsyn till de styr- effekter som bör uppnås. Utredningsarbetet i denna del skall redovisas senast den 30 juni 2004.

8.5.8Skatt på naturgrus

Regeringens bedömning: Skatten på naturgrus bibehålls på nuvarande nivå.

Skälen för regeringens bedömning: I budget- propositionen för år 2003 föreslog regeringen en höjning av skatten på naturgrus från 5 till 10 kronor per ton naturgrus att träda i kraft den 1 januari 2003. I motion 2002/03:Fi230 anförde Britt Bohlin m.fl. (s, v, mp) bl.a. att regeringen senast under våren 2003 borde återkomma till riksdagen med de förslag på ytterligare höjning av naturgrusskatten som kunde vara motiverade för att det av riksdagen uppsatta målet skulle uppnås. Riksdagen beslutade i enlighet med såväl regeringens förslag som motionärernas yrkande (rskr. 2002/03:24).

Den arbetsgrupp som inrättades med uppgift att analysera frågan presenterade i mars 2003 sina slutsatser i promemorian ”Naturgrusskatten – måluppfyllelse och konsekvenser” (dnr Fi2003/1944). Arbetsgruppen konstaterade sammanfattningsvis att målet – högst 12 mil-

joner ton årligt uttaget naturgrus år 2010 – med största sannolikhet kommer att uppnås och att en ytterligare höjning av skatten i syfte att uppnå detta mål för närvarande varken torde vara nöd- vändig eller miljömässigt motiverad. Det fram- hölls att effekterna av skattehöjningen den 1 januari 2003 tillförlitligt kan utvärderas först när skatten fått verka en tid och att en sköns- mässig ytterligare skattehöjning riskerar att medföra alltför stora samhällsekonomiska kost- nader. Arbetsgruppens rekommendation var därför att den nuvarande skatten bör utvärderas år 2005 i samband med den fördjupade utvärde- ringen av miljökvalitetsmålen, och att ställning då kan tas till behovet av ytterligare skattehöj- ning. Promemorian har remitterats. Majoriteten av remissinstanserna delade arbetsgruppens upp- fattning.

Regeringen delar arbetsgruppens uppfattning. Miljömålet har hög prioritet, men det bör på- pekas att bedömningen av lämplig skattenivå omfattar även samhällsekonomiska aspekter, bl.a. en avvägning av vad i synnerhet de mindre företagen i branschen klarar av. Regeringen uttalade vid införandet av lagen att det inte är förenligt med god hushållning om små företag slås ut innan deras täkter utnyttjats fullt ut.

Regeringen bedömer sammanfattningsvis att det inte för närvarande föreligger något behov av en ytterligare höjning av skatten på naturgrus.

8.5.9Skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel

Regeringens förslag: Skatten på bekämpnings- medel höjs den 1 januari 2004 från 20 till 30 kronor för varje helt kilogram verksam be- ståndsdel i bekämpningsmedlet.

Skälen för regeringens förslag: Genom beslut den 28 juni 2001 tillkallades en särskild utredare med uppgift att utvärdera skatterna på bekämp- ningsmedel och handelsgödsel. I februari 2003 lämnade utredaren sitt betänkande Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel? (SOU 2003:9). Betänkandet har remissbehandlats. Utredaren föreslår att skatten på handelsgödsel skall vara kvar och att skattesatsen behålls oför- ändrad. För att minska riskerna med använd- ningen av bekämpningsmedel föreslås att uttaget

222

PROP. 2003/04:1

av en skatt differentieras efter medlens farlighet för hälsa och miljö. I avvaktan på ett sådant system föreslås en höjning av skatten med 5 kr till 25 kr för varje helt kg verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet.

Liksom utredaren anser regeringen att skatten på bekämpningsmedel bör höjas. Regeringen anser dock att skatten bör höjas till 30 kronor för varje helt kilogram verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet. Regeringen föreslår en sådan höjning av skatten från den 1 januari 2004. Förslaget föranleder ändring i 2 § lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel. I övriga delar bereds betänkandet vidare inom regeringskansliet.

8.6Övriga punktskattefrågor

eller införsel för kommersiella ändamål skall bl.a. mängden varor beaktas. Medlemsstaterna får an- vända sig av indikativa nivåer för bedömningen av om varorna är avsedda för kommersiella ändamål. De indikativa nivåerna får då inte sättas lägre än 10 liter sprit, 20 liter mellanklass- produkter, 90 liter vin (varav högst 60 liter

mousserande)	och 110	liter	öl	samt
800 cigaretter,	400 cigariller,	200	cigarrer	och

1 kg röktobak.

I december 1996 beslutade rådet att de nor- diska länderna skulle få ytterligare tid för anpassning på detta område. De danska och finska undantagen skall vara helt avvecklade vid utgången av år 2003 och restriktionerna skall fram till denna tidpunkt successivt avskaffas.

Den 30 juni 2000 beslutade rådet, i enlighet med kommissionens förslag och med vad som tidigare underhand överenskommits mellan Sverige och kommissionen, att Sverige, i likhet

8.6.1Privatinförsel av alkoholdrycker och med Danmark och Finland, skall få fortsätta att

tobaksvaror

Regeringens förslag: Sveriges undantag från de allmänna EG-reglerna för privatinförsel av alko- holdrycker och tobaksvaror upphör den 1 januari 2004. Med anledning härav skall lagen (1994:1565) om beskattning av viss privat- införsel upphöra att gälla från denna tidpunkt.

Bakgrunden till regeringens förslag: Sverige, liksom Finland, fick vid anslutningen till EU möjlighet att tillämpa vissa begränsningar i fråga om privatpersoners införsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från ett annat EU-land. Undan- taget utformades i överensstämmelse med ett redan gällande undantag för Danmark och hän- visade till artikel 26 i rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flytt- ning och övervakning av sådana varor (EGT nr L 076, 23.3.1992 s. 1, Celex 31992L0012) det s.k. cirkulationsdirektivet. Enligt de regler som all- mänt gäller inom EU har en privatperson rätt att ta med sig alkoholdrycker och tobaksvaror, avsedda för eget bruk, från en annan medlems- stat utan att någon ytterligare punktskatt tas ut i hemlandet.

Om varorna tas in för kommersiella ändamål skall däremot punktskatt alltid betalas i Sverige. För att avgöra om fråga är om privat införsel

till och med den 31 december 2003 ha regler som avviker från cirkulationsdirektivet (rådets direk- tiv 2000/44/EG, EGT nr L 161, 1.7.2000 s. 82, Celex 32000L0044). Direktivändringen innebär att de svenska införselkvoterna successivt skall ökas och att allmänna EG-regler för privat- införsel skall gälla från och med den 1 januari 2004. Den successiva ökningen av kvoterna framgår av det ändrade direktivet. Riksdagen har, i enlighet med direktivets bestämmelser, beslutat om ökade kvoter för privatinförsel från och med den 1 juli 2000 (prop.1999/2000:121, bet. 1999/2000:SkU23, rskr. 1999/2000:247), den 1 januari 2001 (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:FiU1, rskr. 2000/01:36) den 1 januari 2002 (prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34 respektive den 1 januari 2003 (prop. 2002/03:1, bet. 2002/03:FiU1, rskr. 2002/03:24).

Skälen för regeringens förslag: Den av rådet beslutade ändringen av cirkulationsdirektivet innebär att Sveriges undantag från de allmänna EG-reglerna för privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror upphör den 1 januari 2004. Lagen (1994:1565) om beskattning av viss privatinförsel, som innehåller reglerna om beskattning, skall därför upphävas från denna tidpunkt. Upphävandet av lagen medför följd- ändringar i skattebrottslagen (1971:69), lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt, lagen (1996:701) om Tull- verkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett

223

PROP. 2003/04:1

annat land inom Europeiska unionen, lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transpor- ter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter och i lagen (2000:1225) om straff för smuggling. Samtidigt görs vissa smärre rättelser i lagen om Tullverkets befogen- heter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen.

Undantagets upphörande medför att de alko- holdrycker och tobaksvaror som en enskild person förvärvat i en annan medlemsstat för sin eller sin familjs personliga bruk och som denne själv transporterar till Sverige inte skall påföras punktskatt i Sverige. Däremot skall införsel för kommersiella ändamål beskattas. I propositionen Straffrättsliga sanktioner mot överträdelser av EG:s punktskatteregler för alkohol, tobak och mineraloljor (2002/03:10 s. 75 ff.) bedömde regeringen att omständigheter för vägledning avseende gränsdragningen mellan införsel för personligt bruk och införsel för kommersiella ändamål inte bör införas i lagen (1994:1563) om tobaksskatt och lagen (1994:1564) om alkohol- skatt. Regeringen ansåg att vad som bör efter- strävas är att myndigheterna gör en helhets- bedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet och därvid bl.a. beaktar cirkula- tionsdirektivets innehåll. Ytterst är det frågan om att bedöma om omständigheterna i det enskilda fallet är sådana att varorna skall anses vara avsedda för personligt bruk eller för annat ändamål. Regeringen ansåg att vägledning för denna bedömning bör, som hittills skett, kunna ske genom rättspraxis. Vid behov kan vägledning ges på annat sätt än genom lagregler, t.ex. verkställighetsföreskrifter. Regeringen vidhåller denna uppfattning.

Även de undantag som Danmark och Finland har från de allmänna EG-reglerna för privat- införsel av alkoholdrycker och tobaksvaror upp- hör den 1 januari 2004. Danmark har med anledning härav beslutat att sänka punktskatten på sprit med knappt femtio procent, från nuvarande 275 danska kronor per liter ren alkohol till 150 danska kronor per liter ren alkohol, från den 1 oktober 2003. Även i Finland planeras betydande skattesänkningar på alko- holdrycker från mars 2004, särskilt med hänsyn till alkoholskattenivåerna i de nya baltiska medlemsstaterna. Den finska regeringen kom- mer i budgetpropositionen att föreslå att skatten på sprit sänks med 44 procent, att skatten på mellanprodukter sänks med 40 procent, att

skatten på öl sänks med 32 procent och att skatten på vin sänks med 10 procent. Skatten på sprit kommer då att sänkas från nuvarande 50,46 euro per liter ren alkohol till ca 28 euro per liter ren alkohol. Den svenska spritskatten uppgår till 501,41 kronor (ca 55 euro) per liter ren alkohol.

Avskaffandet av Sveriges införselundantag kommer, om åtgärder inte vidtas, att medföra att gränshandeln med alkohol successivt kommer att öka och att den illegala handeln och för- säljningen av alkohol också troligen kommer att öka. Regeringen följer därför utvecklingen på alkoholområdet noga. Bl.a. har Centrum för alkohol- och drogforskning (SoRAD) i uppdrag att ta fram månadsvis statistik över den svenska konsumtions- och försäljningsutvecklingen. Statistiken skall även inkludera mörkertalet. Mot bl.a. denna bakgrund uttalade regeringen i den alkoholpolitiska propositionen hösten 2000 att den avser att senare till riksdagen återkomma till frågan om de skattejusteringar som behövs på alkoholområdet. Den beslutade skattesänk- ningen i Danmark och ett beslut om skatte- sänkning i Finland får, liksom andra förändringar i vårt närområde, tas med i bedömningen av behovet av skattejusteringar. Eftersom System- bolaget har en mycket viktig alkoholpolitisk funktion är det angeläget att denna inte för- svagas med anledning av de ändrade för- hållandena beträffande privatinförsel av alkohol. Om den svenska alkoholskatten skiljer sig för mycket från alkoholskatterna i de närmaste medlemsstaterna finns det risk för att System- bolagets alkoholpolitiska funktion försvagas. Detta förhållande måste särskilt beaktas vid regeringens bedömning av behovet av skatte- justeringar.

Estland, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern har i anslut- ningsfördragen med EU fått övergångsperioder för att uppfylla gemenskapens minimipunktskatt på cigaretter. Den längsta övergångsperioden, avseende Estland, Lettland och Litauen, gäller t.o.m. den 31 december 2009. Under den tid som undantagen gäller får övriga medlemsstater, efter att ha meddelat kommissionen, behålla samma kvantitativa begränsningar för privat införande utan ytterligare punktskatteuttag av cigaretter från dessa länder som gäller vid privatimport av cigaretter från tredje land. Medlemsstater som utnyttjar denna möjlighet får genomföra nöd- vändiga kontroller förutsatt att dessa inte på- verkar en väl fungerande inre marknad. Rege-

224

ringen har för avsikt att utnyttja denna möjlighet till begränsning av skattefri privatinförsel av cigaretter från dessa länder. Regeringen avser att återkomma med förslag angående detta under våren 2004.

8.6.2Reklamskatt

Regeringens bedömning: Förutsättningar för finansiering av ett avskaffande, alternativt ett stegvis avskaffande, av reklamskatten bedöms inte föreligga.

Skälen för regeringens bedömning: 1996 års reklamskatteutredning föreslog i sitt betänkande SOU 1997:53 ett avskaffande av lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam.

Regeringen uttalade i prop. 1997/98:150 att man anser att reklamskatten bör avskaffas. Man konstaterade dock att det vid detta tillfälle saknades förutsättningar att finansiera ett totalt avskaffande av reklamskatten. Eftersom rege- ringen ansåg att det förelåg särskilt allvarliga problem när det gällde beskattningen av reklam- trycksaker föreslogs ett avskaffande av reklam- skatten i denna del. Reklamskatten på reklam- trycksaker avskaffades den 1 januari 1999.

Riksdagen tillkännagav den 10 april 2002 för regeringen som sin mening vad skatteutskottet (bet. 2001/01:SkU20, rskr. 2001/02:201) anfört om att reklamskatten bör avvecklas och att frågan, med beaktande av de budgetpolitiska målen, bör prioriteras vid kommande bud- getberedning.

Frågan prioriterades i budgetberedningen 2002 men regeringen fann, med beaktande av de budgetpolitiska målen, att förutsättningar för finansiering av ett avskaffande av den resterande reklamskatten för närvarande inte förelåg. Även i årets budgetberedning har frågan om reklam- skattens avskaffande, alternativt stegvisa avskaffande, prövats. Regeringen har dock funnit att det inte heller nu föreligger förutsättningar för finansiering av sådana åtgärder.

8.6.3Trängselskatt

Genom beslut den 14 mars 2002 gavs Stock- holmsberedningen tilläggsdirektiv (dir. 2002:3)

PROP. 2003/04:1

om att bl.a. utreda frågan om hur användning av trängselavgifter i trafiken kan genomföras. I juni 2003 lämnade kommittén sitt betänkande Trängselavgifter (SOU 2003:61). Betänkandet remissbehandlas för närvarande och remisstiden går ut den 10 oktober 2003. Remissvaren kommer att utvärderas och regeringen kommer därefter att ta ställning till den fortsatta hand- läggningen av betänkandet.

Med avsikt att påskynda behandlingen av in- förandet av trängselskatt i Stockholms stad, utsåg regeringen i juni 2003 en förhandlingsman som skall förhandla med Stockholms kommun och övriga berörda aktörer om vissa frågor som har samband med införandet av trängselskatt i Stockholms stad.

Regeringens ambition är att försöket med trängselskatt i Stockholm stad skall genomföras enligt uppsatt tidsplan. Regeringen avser, såsom aviserats i vårpropositionen 2003, att bistå försöket och medverka till att det fullföljs, bland annat vad gäller uppbyggnaden av uppbörds- systemet och förstärkning av kollektivtrafiken.

8.7Insatser mot skattefusk

Regeringens bedömning: Regeringen överväger omfattande insatser mot skattefusk. Det rör förutom redan föreslagna organisatoriska för- ändringar som föreslagits i propositionen 2002/03:99 Det nya skatteverket, även nya skatteadministrativa regler och förbättrade kontrollmöjligheter. Prioriteringarna rör svart- arbete inom byggsektorn, oredovisade in- komster inom kontanthandeln, momsfusk, skatteundandraganden i internationella kon- cerner, internationellt informationsutbyte samt möjligheten av s.k. schablonbeskattning.

Skälen till regeringens bedömning: Bered- ningen av Byggkommissionens betänkande Skärpning gubbar (SOU 2002:115) fortgår. Kommissionen har bla. föreslagit inrättande av särskilda entreprenadkonton och omvänd moms- skyldighet för uppdragsgivare inom byggsektorn.

Av remissutfallet framkommer en bred sam- stämmighet om att åtgärder behöver vidtas. De lämnade förslagen har i huvudsak bemöts posi- tivt även om många remissinstanser ansett att

225

PROP. 2003/04:1

förslagen behöver utredas och analyseras ytter- ligare. Några remissinstanser vill att alternativ till de föreslagna åtgärderna övervägs. Regeringen avser därför att bereda förslagen om entre- prenadavdrag och omvänd momsskyldighet ytterligare inom finansdepartementet med in- riktning mot en promemoria som kan remitteras under år 2004.

Byggkommissionen har även ansett att ett återinförande av en skattereduktion för repa- ration eller om- eller tillbyggnad av bostadshus (ROT-avdrag) bör övervägas som ett verktyg mot svartarbete gentemot hushållssektorn. ROT-avdraget gällde under ca fem år på 1990- talet och kostnaden har beräknats till knappt 11 miljarder kronor. Avdraget har ifrågasatts av riksdagens revisorer (2001/02:RR18). Riksdagen har gjort ett uttalande om vikten av att noggrant analysera, följa upp och utvärdera kommande åtgärder liknande ROT-avdraget om konjunk- turläget gör det motiverat att ånyo aktualisera en sådan åtgärd (se Rskr. 2001/02:332, bet. 2001/02:SkU28). Regeringen anser inte att det finns tillräckliga skäl att närmare utreda ett återinförande av ROT-avdraget eftersom av- dragsmöjligheten enbart motiverad som instru- ment mot svartarbete kommer att bli alltför kostsamt samtidigt som det kan kritiseras som ett trubbigt och ej kostnadseffektivt instrument.

Skattekontrollen av de s.k. kontant- branscherna försvåras av att underliggande hand- lingar i form av kassakontrollremsor och dylikt ofta saknas eller är så bristfälliga att någon egentlig kontroll utifrån dessa inte kan genom- föras. Regeringen avser därför att under 2004 tillkalla en utredare för att se över möjligheten att införa ett obligatoriskt krav på typgodkända kassaregister inom kontanthandeln. Uppdraget skall även omfatta en översyn av de kontroll- befogenheter som står till buds vid skatte- kontrollen av kontanthandeln.

Det kan ifrågasättas om de förhållandevis få uppgifter som skall lämnas i skattedeklarationen avseende mervärdesskatt utgör en tillräcklig grund för en rimlighetsbedömning av om läm- nade uppgifter är korrekta. Riksskatteverket har efter frågor från Finansdepartementet ansett att en förändring av skattedeklarationerna behövs, men att den bör föregås av en mer omfattande utvärdering än de som hittills genomförts. Verket planerar därför en fördjupad utvärdering av deklarationsblankettens utformning med preliminärt slutdatum vid utgången av mars

2004. Regeringen avser att följa frågan och att efter Riksskatteverkets utvärdering, om så bedöms nödvändigt, återkomma med förslag i frågan.

På momsområdet kommer regeringen vidare att följa upp den kritik mot momskontrollen som Riksrevisionsverket tagit upp i sin revisions- rapport Momskaruseller och annat fusk i handeln mellan Tyskland och Sverige (RRV Rapport 2003:000).

På det internationella området i övrigt kom- mer Sparandedirektivet att implementeras och regeringen framförallt inom ramen för arbetet inom den Europeiska Unionen och OECD verka för att informationsutbytet på skatteområdet utvecklas ytterligare.

Riksskatteverket har på regeringens uppdrag i en promemoria 2003-03-24 om informations- och dokumentationsskyldighet avseende inter- nationella företags prissättning av intern- transaktioner föreslagit att kontrolluppgifter skall lämnas för transaktioner med utländska företag i intressegemenskap m.m. Regeringen avser att remittera förslagen under hösten 2003 och därefter bereda frågan vidare.

Riksskatteverket har i en promemoria inven- terat och systematiserat argumenten för och emot så kallad schablonbeskattning. I en senare rapport (2002:3 Schablonbeskattning – en principskiss) har verket skisserat på hur ett schablonbeskattningssystem skulle kunna se ut. Riksskatteverket föreslår i rapporten att man nu går vidare med ett tredje steg där ställning tas till om schabloner bör införas.

Regeringen aviserade i vårpropositionen (prop. 2002/03:100) att den under våren skulle ta ställning till Riksskatteverkets rapport.

Rapporten och promemorian har remiss- behandlats. Mottagandet vid remissbehandlingen är splittrat. Åsikterna går isär i fråga om merparten av de punkter som skissen innehåller. Ingen motsätter sig att ämnet utreds vidare men man vill inte ta ställning innan man har fått se hur ett schablonskattesystem skulle utformas.

Frågan om schablonbeskattning som en me- tod att fastställa inkomstskatten i vissa fall bereds vidare där det närmare får undersökas vilka möjligheter det finns att tillämpa schab- loniserade metoder i den ordinarie beskatt- ningen.

226

8.8Övriga skattefrågor

8.8.1Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation

Regeringens förslag: Möjligheten för fysiska och juridiska personer att få skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation förlängs med två år.

Skälen för regeringens förslag: Reglerna om skattereduktion för utgifter vid s.k. bredbands- anslutningar infördes den 1 januari 2001 för att stimulera enskilda till att delta i uppbyggnaden av en ny IT-struktur och ingår som ett led i den IT-politik som regeringen lade fast i proposi- tionen Ett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86). Skattereduktionen ges vid debiteringen av slutlig skatt vid 2002, 2003 eller 2004 års taxering. I underlaget för skattereduk- tionen ingår utgifter för en anslutning som tas i bruk under perioden den 1 januari 2001 – den 31 december 2003 och som är betalda senast vid tidpunkten för ansökan. Möjligheten till skatte- reduktion gällde från början 2002 och 2003 års taxeringar, men förlängdes efter förslag i före- gående års budgetproposition med ett år till att även omfatta 2004 års taxering.

De skäl som anfördes för föregående års förlängning gäller fortfarande. Bredbandsut- byggnaden har blivit försenad. Detta beror bl.a. på det förändrade marknadsläget och den korta grävsäsongen i landets norra delar. Hitintills har endast ca 4 100 ansökningar om skattereduktion beviljats av skattemyndigheten. Detta motsvarar en skattereduktion om ca 17,5 miljoner kronor.

Mot denna bakgrund är regeringen av uppfatt- ningen att tiden måste utsträckas ytterligare två år för att möjliggöra för fysiska och juridiska personer som så önskar att ansluta sig och genomföra anslutningen och därmed kunna ansöka om skattereduktion för utgifter för bredbandsanslutningar. Regeringen föreslår därför att lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation ändras så att skattereduk- tionen även ges vid debiteringen av slutlig skatt på grund av 2005 och 2006 års taxeringar. Förlängningen av skattereduktionen innebär inte

PROP. 2003/04:1

någon förändring av den beräknade ekonomiska ramen.

8.9Offentlig-finansiella effekter

I detta avsnitt redovisas de offentlig-finansiella effekterna av de förslag till förändrade skatteregler som lämnas eller aviseras i denna proposition.

Budgeteffekter för åren 2004–2006 redovisas i tabell 8.5. Fyra olika typer av effekter redovisas. Först anges bruttoeffekterna som beskriver den statiskt beräknade förändringen i intäkterna från den skatt som regeländringen avser (räknat på helår) utan beaktande av eventuella indirekta effekter.

Därefter redovisas kalenderårseffekten på statsbudgeten för åren 2004-2006. Denna redovisning sker i kassamässiga termer, vilket innebär att olika slag av uppbördsförskjutningar i skatte- och avgiftsuttaget beaktas. Sådana för- skjutningar förekommer i olika stor utsträckning och med olika tidsprofil för olika skatter. En kassamässig redovisning är bland annat av betydelse vid beräkningen av statens lånebehov.

Vid en bedömning av de kortsiktiga ekono- miska effekterna av olika åtgärder är den periodiserade nettoeffekten för den konsolide- rade offentliga sektorn mest relevant. I den periodiserade redovisningen förläggs för- ändringar i skatte- och avgiftsintäkter till det inkomstår skatten eller avgiften avser. Vidare beaktas nettoeffekten även till olika slag av indirekta effekter på skatteintäkterna i stort och på offentliga utgifter. Den periodiserade nettoeffekten redovisas för åren 2004–2006.

Slutligen redovisas den varaktiga nettobudget- effekten för varje åtgärd. Den ger ett mått på den långsiktiga kostnaden för offentlig sektor av de olika åtgärderna. Avvikelser mellan varaktiga effekten och de periodiserade årseffekterna beror bl.a. på fördröjd övervältring av vissa skatter på andra skattebaser. Vid temporära åtgärder utgörs den varaktiga effekten av räntan på nuvärdet av framtida saldoförändringar.

Den inkomstberäkning för 2004 som re- dovisas i kapitel 5 baseras både på de förslag till förändrade skatteregler som presenterats i denna proposition och på bedömningar av den ekono- miska utvecklingen. I kapitel 5 redovisas inkomsterna i nominella termer. De offentlig-

227

PROP. 2003/04:1

finansiella effekterna av de olika förslagen som redovisas i detta kapitel har däremot beräknats utifrån 2004 års priser och volymer.

Förslag i budgetpropositionen

Den beräknade budgeteffekten av förslaget om förlängning av övergångsbestämmelserna av- seende beskattning av sjömän i det nordiska skatteavtalet är försumbar. Det gäller även förslaget om att förlänga de tidsbegränsade reg- lerna om justering av värdet av bilförmån.

Förslaget om att skiktgränserna i den statliga inkomstskatten för 2004 endast skall räknas upp med konsumentprisindex plus en procentenhet beräknas förstärka intäkterna med 0,7 miljarder kronor. På grund av uppbördsförskjutningar blir den kassamässiga effekten för staten något lägre.

De föreslagna åtgärderna inom ramen för grön skatteväxling har för 2004 en total om- slutning på 2,0 miljarder kronor i periodiserade nettotermer. Förslaget om en höjning av kol- dioxidskatten med 17,6 procent beräknas ge en nettobudgetförstärkning på 0,82 miljarder kro- nor 2004. En höjning av elskatten för hushåll och servicesektorn med 1 öre beräknas ge en budgetförstärkning på 0,77 miljarder kronor. Förslaget om energiskatt på el som förbrukas inom tillverkningsindustrin mm beräknas ge en budgetförstärkning om 0,18 miljarder kronor på årsbasis. I beräkningen har hänsyn inte tagits till de långsiktiga avtal som förväntas tecknas med vissa branscher. Sedan omfattningen av sådana avtal blivit känd kommer en ny beräkning att göras i budgetpropositionen för 2005 och avstämning ske mot den sammanlagda skatte- växlingsramen på 6 miljarder kronor 2004–2005. Eftersom reglerna föreslås träda i kraft först fr.o.m. 1 juli 2004 beräknas dock nettoeffekten för 2004 till 0,09 miljarder kronor. En höjning av dieselskatten med 10 öre beräknas ge en netto- budgetförstärkning på 0,27 miljarder kronor medan förslaget om höjd skatt på bekämp- ningsmedel beräknas ge en förstärkning på 0,01 miljarder kronor.

Intäkterna av dessa energi- och miljöskatte- höjningar finansierar förslagen om en skatte- reduktion på 200 kronor till hushållen, samt en sänkning av socialavgifterna med 0,12 procent- enheter. Skattereduktionen beräknas ge en budgetförsvagning på 1,36 miljarder kronor medan sänkningen av socialavgifterna beräknas

ge en periodiserad nettobudgetförsvagning på 0,64 miljarder kronor. På grund av övervältring av de lägre socialavgifterna på lönesumman blir dock den varaktiga budgetförsvagningen något större.

Förslaget om en avtrappning av energiskatte- avdraget för vindkraft beräknas ge en netto- budgetförstärkning på 0,03 miljarder kronor.

Den föreslagna förlängningen av begräns- ningsregeln avseende koldioxiduttaget för kalk- och cementbranscherna m.m. beräknas medföra en obetydlig offentligfinansiell budgeteffekt.

Effekten av ändrade regler för privatinförsel av vissa alkoholdrycker redovisas i kapitel 5.

Förslag i andra propositioner

Den beräknade budgeteffekten av förslaget om slopad skattefrihet för tandvårdsförmån är försumbar. Detsamma gäller förslaget om be- gränsad avdragsrätt vid överlåtelse av pensions- utfästelser.

Det kommande förslaget om höjd klyvnings- ränta för fåmansaktiebolag beräknas medföra en varaktig budgetförsvagning på 0,57 miljarder kronor. Eftersom effekterna i allmänhet uppstår först vid avyttring av bolagen är dock den periodiserade nettoeffekten under de närmaste åren betydligt mindre. Detsamma gäller för de ytterligare lättnader i de s.k. 3:12-reglerna som aviseras i denna proposition med ikraftträdande 1 januari 2005. För dessa avsätts ett utrymme på 0,43 miljarder kronor varaktigt samtidigt som de kortsiktiga effekterna förutsätts ha samma tidsprofil som effekterna av den höjda klyv- ningsräntan.

Förslaget om slopad arvsskatt mellan makar beräknas medföra en varaktig nettobudget- försvagning på 0,3 miljarder kronor.

Förslagen om uppskov vid köp av bostadsrätt beräknas endast ge försumbara offentlig-finan- siella effekter. Det gäller även förslaget om höjd beloppsgräns för beskattning av inkomst från samfällighet.

Övriga förslag inom företagsbeskattningen - ändrade regler i CFC-beskattningen, avdragsrätt för utdelning på insatsemitterat kapital, slopat samband mellan redovisning och beskattning vid reparationer och skatteregler för värdering av finansiella instrument - bedöms inte ge annat än försumbara offentlig-finansiella effekter.

228

För förslaget om en ny regel för begränsning av förmögenhetsskatten som gäller från år 2003 avsätts ett utrymme på 0,1 miljarder kronor från och med 2004.

I budgetpropositionen för 2002 avsattes ett utrymme på totalt 0,9 miljarder kronor per år från och med 2003 för skattestrategin för alternativa drivmedel. Vid en total punkt- skattebefrielse för koldioxidneutrala drivmedel bedöms skattebortfallet från och med 2005 öka med ytterligare 0,27 miljarder kronor.

Tidigare aviserade förslag

Förslagen om ändrade regler för beskattning av kraftvärmeverk m.m. lämnades i förra årets budgetproposition men avslogs av riksdagen eftersom besked om kommissionens inställning ännu inte lämnats. Finansutskottet räknade dock med att de föreslagna reglerna skulle träda i kraft vid en senare tidpunkt. Därför beslutade riksdagen att intäktsberäkningarna skulle justeras enbart för år 2003. Från och med 2004 beräknas förslagen sammantagna ge en bud- getförstärkning på 0,30 miljarder kronor brutto. Till följd av indirekta effekter på bolagsskatten beräknas budgetförstärkningen i periodiserade nettotermer uppgå till 0,22 miljarder kronor. Slopat elavdrag och tvingande regler för propor- tionering av bränslen i kraftvärmeverk m.m. beräknas ge en nettobudgetförstärkning på 0,74 miljarder kronor, medan en sänkning av energi- och koldioxidskatten till den nivå som gäller för industrin beräknas medföra en bud- getförsvagning på 0,52 miljarder kronor netto.

PROP. 2003/04:1

Den offentlig-finansiella effekten av förslaget om en dämpningsregel för fastighetsskatten redovisades i budgetpropositionen för 2002. Förslaget beräknas ge en varaktig budget- försvagning på 0,44 miljarder kronor. 2004 beräknas försvagningen dock endast uppgå till 0,28 miljarder kronor.

I en motion (Fi 230) som lämnades i samband med budgetpropositionen 2002 väcktes frågan om s.k. skattereduktion för miljöinvesteringar och föreslogs att en finansiell ram om 50 mil- joner kronor per år skulle avsättas för 2004– 2006. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget.

Samlade effekter av skatteåtgärderna

Sammantaget medför de nu föreslagna och avi- serade åtgärderna en nettoförstärkning av bud- geten för offentlig sektor 2004 på 0,36 miljarder kronor i periodiserade termer. Varaktigt innebär de dock en budgetförsvagning på 1,22 miljarder kronor.

För statsbudgeten innebär de här redovisade åtgärderna en förstärkning på 0,48 miljarder kro- nor i kassamässiga termer 2004.

229

PROP. 2003/04:1

Tabell 8.5 Budgeteffekter av åtgärder på skatteområdet i BP 2004 m.m.

Bruttoeffekter, kassamässiga effekter för statsbudgeten och periodiserade nettoeffekter för offentlig sektor år 2004-2006 samt varaktiga effekter för offentlig sektor

Miljarder kronor

				Staten			Offentlig sektor		Varaktig
			kassamässig effekt			periodiserad nettoeffekt			effekt
		Brutto-							offentlig
	I kraft	effekt 1	2004	2005	2006	2004	2005	2006	sektor

I. Förslag i budgetpropositionen

Förvärvsinkomstskatt

Begränsad uppräkning av
skiktgränser	1/1 2004	0,70	0,64	0,70	0,70	0,70	0,70	0,70	0,70

Grön skatteväxling

Höjd koldioxidskatt +17,6 %	1/1 2004	0,81	0,86	0,87	0,85	0,82	0,72	0,74	0,72

Höjd energiskatt på el med 1
öre/kWh för hushåll och service	1/1 2004	0,79	0,84	0,86	0,84	0,77	0,68	0,68	0,66

Energiskatt för industrin mm
0,5 öre/kWh	1/7 2004	0,25	0,09	0,18	0,18	0,09	0,18	0,18	0,18

Höjd dieselskatt + 10 öre/l	1/1 2004	0,32	0,30	0,29	0,28	0,27	0,27	0,27	0,24

Höjd bekämpningsmedelsskatt	1/1 2004	0,02	0,01	0,01	0,01	0,01	0,01	0,01	0,01

Skattereduktion 200 kronor	1/1 2004	-1,36	-1,36	-1,36	-1,36	-1,36	-1,36	-1,36	-1,36

Sänkt allmän löneavgift	1/1 2004	-1,24	-0,64	-0,63	-0,55	-0,64	-0,64	-0,64	-0,74

Övriga punktskatter

Skattelättnad för biodrivmedel,
ökat utrymme	1/1 2004	-0,27	0,00	-0,25	-0,27	0,00	-0,27	-0,27	-0,27

Avtrappning av miljöbonus för
vindkraftsel	1/1 2004	0,04	0,03	0,03	0,03	0,03	0,03	0,03	0,03

Delsumma			0,78	0,71	0,72	0,69	0,33	0,35	0,18

II. Förslag i andra propositioner

Slopad arvsskatt mellan makar	1/1 2004	-0,30	-0,20	-0,30	-0,30	-0,20	-0,30	-0,30	-0,30

Ny regel för begränsning av
förmögenhetsskatten	1/1 2003	-0,10	-0,10	-0,10	-0,10	-0,10	-0,10	-0,10	-0,10

Höjd klyvningsränta för
fåmansaktiebolag 2	1/1 2004		0,00	-0,03	-0,04	-0,03	-0,04	-0,06	-0,57
Ytterligare lättnader i
3:12-reglerna 2	1/1 2005		0,00	0,00	-0,02	0,00	-0,02	-0,03	-0,43
Delsumma			-0,30	-0,43	-0,46	-0,33	-0,46	-0,49	-1,40

Summa total			0,48	0,28	0,26	0,36	-0,14	-0,14	-1,22

1Med bruttoeffekt avses endast den direkta effekten av den skatt som regeländringen avser.

2Bruttoeffekten är inte beräkningsbar.

230

Appendix: Utvärdering av steg 1-3 i strategin för grön skatteväxling – effekter på fördelning samt energianvändning och koldioxidutsläpp.

1. Överenskommelsen i budgetpropositionen för 2001

I den uppgörelse om en strategi för grön skatteväxling som redovisades i budgetpropo- sitionen för 2001 angavs att det främsta syftet med den gröna skatteväxlingen är att öka miljörelateringen av skattesystemet. Skatte- växlingen skulle utformas så att den bidrar till att fastställda miljömål uppnås. En central uppgift skulle därför vara att bidra till en begränsning av koldioxidutsläppen. Skatteväxlingen skulle också bidra till en effektivare energianvändning och därigenom medverka till att underlätta en avveckling av kärnkraften.

De ökade skatteintäkterna från höjda energi- och miljöskatter skulle användas till att sänka skatten på arbete. Skattesänkningarna på arbete skulle genomföras i två syften. Det ena var att stimulera arbetsutbudet och hävda arbetslinjen i välfärdssystemen. Det förutsätter att skattesänkningarna utformas så att marginal- effekterna i arbetsinkomstbeskattningen minskar. Det andra syftet var att kompensera de som drabbas av de höjda energi- och miljöskatterna. Med hänsyn till att låginkomsttagare använder en större del av sin inkomst till utgifter för energiförbrukning angavs att inkomstskattesänkningar som framförallt gynnar låg- och medelinkomsttagare är att föredra, t.ex. genom höjda grundavdrag

I budgetpropositionen för 2001 angavs även vissa andra effekter som skulle beaktas vid skatteväxlingen, t.ex. inkomstfördelnings- effekter, regionala effekter samt effekter på industrins konkurrenskraft. I den mån höjda energi- och miljöskatter leder till urholkning av skattebaserna till följd av att energianvändningen begränsas eller minskar, angavs vidare att detta skulle kunna motverkas genom olika slags basbreddningar.

Omfattningen av skatteväxlingen angavs till 30 miljarder kronor under perioden 2001–2010. Vidare meddelades att effekten av de olika stegen skulle följas upp löpande. I denna bilaga redovisas därför analyser genomförda inom Finansdepartementet av hur de hittills tagna

PROP. 2003/04:1

stegen av skatteväxlingsstrategin har påverkat fördelningen av skatteuttaget mellan olika grupper. I bilagan redovisas också upp- skattningar av effekterna på energianvändningen och koldioxidutsläppen.

2. Genomförda åtgärder

Under perioden 2001–2003 har drygt 8 miljarder kronor skatteväxlats. De hittills genomförda åtgärderna redovisas i tabell 1. Det är främst koldioxidskatten respektive energiskatten på el som har höjts, medan skattesänkningarna huvudsakligen åstadkommits genom höjda grundavdrag. Energi- och koldioxidskatte- höjningarna har enbart omfattat hushållens och tjänsteföretagens användning av fossila bränslen för uppvärmning och el. Tillverkningsindustrin har undantagits från skatteväxlingen genom att industrins skattenedsättning har ökat. Koldioxidskattehöjningarna på drivmedel har neutraliserats genom att energiskatten har sänkts i motsvarande grad (med undantag för diesel- skattehöjningen 2001). Därigenom har ut- rymmet för att stimulera koldioxidneutrala drivmedel genom befrielse från koldioxidskatt ökat. Incitamenten till minskad användning av fossila drivmedel har däremot inte ökat. I steg 2 och 3 av skatteväxlingen omfattades även skatterna på avfall och naturgrus.

231

PROP. 2003/04:1

Tabell 1 Hittills genomförda åtgärder i den gröna skatteväxlingen

Åtgärd	Förändring	Nettoeffekt miljarder kronor år 1
2001

- höjt grundavdrag	1200 kr	2,80

- sänkt allmän löneavgift	0,1 %-enhet	0,49

- koldioxidskatten höjs med 25%, energiskatten sänks med 8 %	neutralt	0

- koldioxidskatten höjs ytterligare	+7 öre/kg CO2	0,99

- energiskatten på el höjs	+1,8 öre/kWh	2,05

- skatten på diesel höjs	+10 öre/liter	0,26

Total omslutning		3,3

2002

- höjt grundavdrag	900 kr	2,00

- höjd koldioxidskatt	+8 öre/kg CO2	0,93

- höjd energiskatt på el	+1,2 öre/kWh	0,91

- höjd avfallsskatt	+38 kr/ton avfall	0,16

Total omslutning		2,0

2003

- höjt grundavdrag	varierar med inkomst	3,00

- höjd koldioxidskatt	+12 öre/kg CO2	0,88

- höjd energiskatt på el	+2,5 öre/kWh	1,73

- höjd avfallsskatt	+82 kr/ton avfall	0,28

- höjd naturgrusskatt	+5 kr per ton	0,09

Total omslutning		3,0

Total omslutning 2001-2003		8,3

3. Fördelningsanalys

Skatteväxlingen ger upphov till två olika typer av fördelningseffekter. För det första medför den en omfördelning av de skatter som hushållen betalar (den direkta plånbokseffekten). De som använder relativt mycket energi drabbas av större skattehöjningar än de som använder relativt lite. Eftersom energiutgifter i allmänhet svarar för en större andel av låginkomsthushållens inkomster tenderar de att drabbas relativt sett hårdare av höjda energiskatter än höginkomsthushåll. Detta kan dock generellt sett motverkas genom väl avvägda inkomstskattesänkningar.

Utöver effekten på hushållens skattebetal- ningar uppkommer anpassningskostnader av varierande omfattning för olika hushåll. Med anpassningskostnader avses de välfärdsförluster som hushållen drabbas av, då de till följd av de relativprisförändringar som skattehöjningarna medför, ser sig föranledda att ändra sina konsumtionsmönster. När priset på upp- värmning ökar jämfört med priset på annan

konsumtion kan framförallt låginkomsthushåll förväntas välja att flytta till mindre bostäder än de annars skulle ha gjort. På motsvarande sätt skulle höjda drivmedelsskatter sannolikt leda till att hushållen oftare valde att låta bilen stå och åka kollektivt eller minska sitt resande överhuvudtaget. Även i det fall då hushållen via inkomstskatten kompenseras fullt ut för de höjda energi- och miljöskatterna innebär anpassningar av detta slag givetvis en kostnad i form av en välfärdsförlust för hushållen.

Det förhållandet att låginkomsthushåll an- vänder en större andel av sina inkomster till utgifter för energianvändning kan innebära att de är känsligare för relativprisförändringar. Om så är fallet blir de välfärdsförluster som anpassningen medför också större för dessa hushåll än för höginkomsthushåll, som lägger en mindre andel av sina inkomster på energianvändning och därför kanske anpassar sin konsumtion i mindre utsträckning till ökade energipriser. Detta skulle innebära att fördelningen av de välfärdsförluster som

232

anpassningen av konsumtionsmönstren medför missgynnar låginkomsthushållen i högre grad. Den andra sidan av myntet utgörs av de miljövinster som de förändrade konsumtions- mönstren kan medföra. Hur dessa vinster fördelar sig mellan olika grupper är mycket svårt att bedöma.

En närmare analys av anpassningskostna- dernas och miljövinsternas fördelning är kom- plicerad att genomföra och förutsätter en rad antaganden. Någon sådan analys har därför inte genomförts inom ramen för den utvärdering som redovisas här. Istället hänvisas till rapporten ”Fördelningseffekter av miljöpolitik” (SOU 2003:2 Bilaga 11 till Långtidsutredningen LU) som även beaktar denna typ av fördelningseffekter av bl.a. olika typer av gröna skatteväxlingsåtgärder. I det följande redovisas istället i vilken utsträckning skatteväxlingens hittills genomförda åtgärder har inneburit en omfördelning av skattebetalningarna mellan olika hushållsgrupper.

Analyserna har genomförts med hjälp av mikrosimuleringsmodellen FASIT och hus- hållsdata från Statistiska Centralbyråns (SCB:s) Hushållsekonomiska undersökningar (HEK). För att även kunna fånga effekterna av de indirekta skatterna har SCB utvecklat en ny modul i FASIT i vilken uppgifter från SCB:s Hushållsutgiftsundersökningar (HUT) ut- nyttjas.44 Modellen tar för de indirekta skatterna hänsyn till förändringarna i energiskatt på el och olja samt koldioxidskatt på olja. Samtliga skatter är inklusive moms. Förändringarna i avfallsskatten och naturgrusskatten är inte inkluderade i modellen.

För att inkludera effekterna av skatteväxlingen på kostnaderna för fjärrvärme i lägenheter har förutsatts att ökade skatter på bränslen i fjärrvärmeverk vältras över på fjärrvärmepriserna och vidare på bostadshyran i proportion till bostadsytan. Effekten har beräknats utifrån uppgifter om en genomsnittlig förbrukning av värme i flerbostadshus på 171 kWh/kvm och år45 samt beräkningar av den genomsnittliga skatteökningen per kWh i fjärrvärmeverk till

PROP. 2003/04:1

följd av skatteväxlingen. På liknande sätt har den förbrukning av el och olja, som sker genom bostadsföretagens inköp och som betalas via hyran, beaktats. Aggregerade uppgifter på förbrukning av el respektive olja har hämtats från SCB:s energistatistik.46 Den har sedan fördelats på alla hushåll bosatta i lägenhet i proportion till lägenhetsytan.

Resultat

De kategorier som studeras i analysen är hushåll fördelade efter inkomstgrupp, hushållstyp, region respektive boendeform. Modellresultaten visar genomsnittsvärden för de olika kategorierna. Enskilda individer kan givetvis ha fått en bättre eller sämre situation än gruppen som helhet.

Analyserna avser den sammanlagda effekten på skattebetalningen för perioden 2001–2003 och är statiska. Ingen hänsyn har således tagits till de förändringar i skattebetalningarna som uppstår då hushållen anpassar sina konsum- tionsmönster till ändrade relativpriser på energi. De effekter på konsumentpriser och/eller löner som kan ha uppstått till följd av att energi- och koldioxidskattehöjningarna även omfattat energianvändningen inom servicenäringarna har inte heller beaktats. Vissa analyser har dock genomförts för att belysa betydelsen av att energi- och koldioxidskattehöjningarna, som finansierat hushållens inkomstskattesänkningar, delvis burits av servicenäringarna och därmed indirekt påverkat hushållen.

Totalt sett indikerar resultaten att skatte- växlingen hittills inneburit relativt små netto- effekter för alla studerade grupper. Den genomsnittliga nettoeffekten understiger en procent av den disponibla inkomsten i alla grupperna. Trots att skatteväxlingen varit budgetneutral är den direkta plånbokseffekten, så som den framkommer i denna statiska analys, positiv för i stort sett alla hushållsgrupper, genomsnittligt sett. Detta resultat har sin förklaring i att skattesänkningarna så gott som enbart tillfallit hushållen medan skattehöj-

44Närmare detaljer om modulen och dataunderlaget kommer redovisas i en rapport i november 2003. För närmare upplysningar före dess hänvisas till PM 2003-08-20 FASIT01 och den gröna skatteväxlingen som kan rekvireras från SCB. Kontaktperson: Leif Johansson.

45 Statistiska centralbyrån, EN 16 SM 0204

46Uppgiften avseende elen är hämtad från SCB EN 11 SM 0301 och motsvaras av en andel (65%) av bostadsföretagens förbrukning. Uppgiften avseende oljan är hämtad från SCB EN 16 SM 0204 och avser förbrukningen i flerbostadsfastigheter.

233

PROP. 2003/04:1

ningarna belastat såväl hushållen som servicenäringarna. Att analysen inte beaktar de effekter som skattehöjningarna för service- näringarna kan förväntas ha på priser och löner bör också ha betydelse för det positiva resultat som framkommer.

I tabell 2a redovisas effekterna för olika hushållstyper. Samtliga grupper kompenseras genomsnittligt sett för de höjda energi- och koldioxidskatterna i sådan utsträckning att skatteuttaget minskar. Sammanboende pensio- närer är, tillsammans med ensamstående med övrig-person i hushållet och sammanboende med övrig-person i hushållet, de grupper som får störst sänkning i skatteuttaget både i absoluta termer och i relation till inkomsten.47 För ensamhushållen har skatteväxlingen dock varit i stort sett neutral, med undantag för kategorin ensamstående med övrig person i hushållet.

En redovisning av effekterna per hushåll ger emellertid inte en helt rättvisande bild beroende på att hushållsstorleken varierar kraftigt mellan hushållstyperna. Det framgår av den första kolumnen där genomsnittligt antal konsum- tionsenheter per hushåll redovisas. 48 I tabell 2b redovisas därför även effekterna för olika hushållstyper per konsumtionsenhet. Det grundläggande mönstret är detsamma som i tabell 2a men variationerna mellan hushålls- grupperna är mindre.

47Övrig-person kan t.ex. vara barn över 17 år eller annan vuxen person.

48I denna typ av redovisningar är det brukligt att som ett alternativ till hushållsredovisningen redovisa uppgifter per konsumtionsenhet snarare än per individ. I begreppet konsumtionsenhet har hänsyn tagits till stordriftsfördelar i hushåll och att utgifter för vuxna och barn skiljer sig åt. Antalet konsumtionsenheter (KE) i ett hushåll = (antal vuxna + 0,7*antalbarn)0,7

Tabell 2a Skattebetalningseffekter per hushåll efter hushållstyp

	Genom-
	snittlig
	hushålls-
	storlek,	Energi-			Netto,
	antal	och			procent
	konsum-	CO2- Inkomst-			av dis-
	tions-	skatt,	skatt,	Netto,	ponibel
Hushållstyper	enheter1	kronor	kronor	kronor	inkomst
Ensam utan
barn	1,0	990	-1080	-90	-0,0

Ensam med
barn	1,67	1340	-1390	-60	0,0

Ensam
övriga	1,96	1380	-2210	-840	-0,3

Samboende
utan barn	1,62	1820	-2280	-460	-0,2

Samboende
med barn	2,37	2020	-2400	-380	-0,1

Samboende
övriga	2,25	2100	-3330	-1230	-0,3

Ensam
pensionär	1,0	1100	-1140	-40	-0,0

Samboende
pensionär	1,62	1750	-2380	-630	-0,3

Källa: HEK, SCB, Finansdepartementets beräkningar.

1 Antalet konsumtionsenheter (KE) i ett hushåll = (antal vuxna + 0,7*antal barn)0,7

Tabell 2b Skattebetalningseffekter per konsumtionsenhet efter hushållstyp

				Netto,
	Energi- och	Skatt på		procent av
	CO2-skatt,	arbete,	Netto,	disponibel
Hushållstyper	kronor	kronor	kronor	inkomst
Ensam utan
barn	990	-1080	-90	-0,0

Ensam med
barn	810	-840	-30	0,0

Ensam
övriga	740	-1180	-440	-0,3

Samboende
utan barn	1120	-1400	-280	-0,2

Samboende
med barn	860	-1020	-160	-0,1

Samboende
övriga	940	-1480	-550	-0,3

Ensam
pensionär	1100	-1140	-30	-0,0

Samboende
pensionär	1080	-1470	-390	-0,3

Källa: HEK, SCB, Finansdepartementets beräkningar.

Fördelningen av skatteeffekten mellan olika inkomstgrupper framgår av tabell 3. Eftersom skillnaden i genomsnittlig hushållsstorlek mellan olika decilgrupper är relativt liten redovisas

234

enbart effekterna per konsumtionsenhet. Med undantag för den lägsta decilgruppen ökar skatteuttaget till följd av höjda koldioxid- och energiskatter med stigande inkomst från drygt 800 kronor i decilgrupp två till 1 300 kronor i decilgrupp tio. Inkomstskattesänkningarna skiljer sig mindre åt mellan decilgrupperna, men ökar upp till den sjätte decilgruppen för att sedan avta något i de högsta decilgrupperna. Nettoeffekten innebär med undantag för den lägsta och den högsta decilgruppen en minskad skattebetalning. I absoluta tal minskar skatteuttaget med 130 till 390 kronor i decilgrupp två till nio. Sett i relation till disponibel inkomst ligger förändringen av skattebetalningen i dessa grupper mellan –0,1 och –0,3 procent.

Uppgifterna avseende den lägsta inkomst- gruppen (decilgrupp 1) måste tolkas med viss försiktighet. I denna grupp ingår bl.a. ett stort antal företagare som registreras för en mycket låg årsinkomst, som i många fall inte ger en rättvisande bild av hushållets ekonomi. Det rör sig alltså inte om låginkomsttagare i egentlig mening. Det visar sig i att de ändå har en relativt hög konsumtion (jämförbar med decilgrupp 6), också på energiområdet, vilket är en förklaring till varför det ökade skatteuttaget till följd av höjda energi- och miljöskatter blir relativt stort. Ytterligare en förklaring till den positiva nettoeffekten på skatteuttaget är att socialbidragstagare är något överrepresenterade i denna grupp. Eftersom de i många fall saknar beskattningsbar inkomst berörs de inte av lättnaderna i inkomstskatter. Detta drar ned den genomsnittliga sänkningen av inkomstskatten i denna decilgrupp.

PROP. 2003/04:1

Tabell 3 Skattebetalningseffekter per konsumtionsenhet efter inkomstgrupp

	Genom-
	snittlig	Energi-			Netto,
	hushålls-	och			procent
Inkomst-	storlek, antal	CO2- Inkomst-			av dis-
grupper,	konsumtions-	skatt,	skatt,	Netto,	ponibel
deciler	enheter	kronor	kronor	kronor	inkomst
1	1,27	1010	-830	190	0,4

2	1,31	830	-1020	-300	-0,2

3	1,37	870	-1040	-170	-0,2

4	1,50	870	-1140	-270	-0,2

5	1,59	930	-1300	-370	-0,3

6	1,61	970	-1360	-390	-0,2

7	1,62	1000	-1260	-260	-0,2

8	1,60	1070	-1200	-130	-0,1

9	1,57	1090	-1210	-130	-0,1

10	1,55	1300	-1250	60	0,0

Källa: HEK, SCB, Finansdepartementets beräkningar.

Anm. Effekten per hushåll kan beräknas genom att multiplicera den redovisade effekten med genomsnittlig hushållsstorlek (antal konsumtionsenheter).

I tabell 4 redovisas effekterna av skatteväxlingen utifrån ett regionalt perspektiv. Skillnaden mellan regionerna i genomsnittlig hus- hållsstorlek är mycket liten. Därför redovisas effekterna även här enbart per konsum- tionsenhet. Den genomsittliga nettoeffekten visar att skatteuttaget minskat för hushåll i samtliga regioner, både i absoluta termer och sett i relation till den disponibla inkomsten. De mest förmånliga skatteväxlingseffekterna får hushållen i Göteborg följt av Stockholm och norra tätbygden med ett minskat skatteuttag på ca 250 kronor. För hushåll i norra glesbygden och södra mellanbygden blir skatteuttaget i stort sett oförändrat. Detta beror helt och hållet på att skattehöjningarna på el och villaolja ger betydligt större effekter för hushållen i dessa regioner jämfört med övriga landet. Effekterna på inkomstskatten varierar betydligt mindre mellan regionerna.

235

PROP. 2003/04:1

Tabell 4 Skattebetalningseffekter per konsumtionsenhet och region

	Genom-
	snittlig	Energi-			Netto,
	hushålls-	och			procent
	storlek, antal	CO2-	Inkomst		av dis-
	konsumtions	skatt,	- skatt,	Netto,	ponibel
Region	-enheter	kronor	kronor	kronor	inkomst
Stockholm	1,45	860	-1100	-240	-0,1

Göteborg	1,50	900	-1150	-250	-0,2

Malmö	1,42	850	-1070	-220	-0,1

Större
städer	1,52	1010	-1170	-160	-0,1

Södra
mellan-
bygden	1,53	1170	-1200	-30	-0,0

Norra
tätbygden	1,52	970	-1210	-240	-0,1

Norra
gles-
bygden	1,54	1150	-1260	-110	-0,0

Källa: HEK, SCB, Finansdepartementets beräkningar.

Störst variationer i nettoeffekten framkommer om man studerar hushåll i olika boendeformer och med olika uppvärmningssätt (tabell 5). Även beträffande hushåll i olika boendeformer är skillnaden i genomsnittlig hushållsstorlek mellan grupperna relativt liten. Därför redovisas enbart effekterna per konsumtionsenhet. Direkta uppgifter om huvudsakligt uppvärmningssätt saknas i materialet. Uppdelningen av hushållen har istället baserats på uppgifter om el- och bränsleförbrukningen. Hushåll utan utgifter för olja eller biobränslen har klassificerats som boende i villa med elvärme. Hushåll med en elförbrukning under 6 000 kWh per år har klassificerats som boende i villa utan elvärme. Dessa villor värms i huvudsak med olja. Hushåll med elanvändning över 6 000 kWh per år, som samtidigt har utgifter för olja eller biobränsle, redovisas i en särskild kategori av villor med blandade uppvärmningssätt. För lägenhetshushållen innebär skatteväxlingen att skatteuttaget minskar. Anledningen är att den genomsnittliga effekten av höjningarna på koldioxid- och energiskatten blir mindre än för de andra grupperna. För villahushållen innebär den genomsnittliga nettoeffekten ett ökat skatteuttag. Skillnaden i utfallet mellan villahushåll och hushåll i lägenheter beror uteslutande på att energikonsumtionen i genomsnitt är högre bland villahushållen. Därigenom blir effekten av höjningarna på koldioxid- och energiskatterna större för dessa

hushåll. I absoluta termer överstiger skattehöjningen på energi inkomst- skattesänkningen med upp till 270 kronor för villahushållen. Villahushåll där bostaden helt eller delvis värms med olja får den största försämringen. Skatteuttaget ökar mellan 0,2 och 0,3 procent av den disponibla inkomsten. Även elvärme som uppvärmningsätt medför ett högre skatteuttag i absoluta termer, men effekten är liten.

Tabell 5 Skattebetalningseffekter per konsumtionsenhet efter boendetyp

	Genom-
	snittlig	Energi-			Netto,
	hushålls-	och			procent
	storlek, antal	CO2-	Inkomst		av dis-
	konsumtions-	skatt,	-skatt,	Netto,	ponibel
Boendetyp	enheter	kronor	kronor	kronor	inkomst
Lägenhet 1)	1,34	850	-1120	-270	-0,2
Villa utan
elvärme	1,74	1510	-1260	250	0,3

Villa med
elvärme 2)	1,78	1240	-1230	10	0,0
Villa med
blandade
uppvärm-
ningssätt3	1,92	1530	-1250	270	0,2
Övrigt 4)	1,71	390	-1230	-840	-0,6

Källa: HEK, SCB, Finansdepartementets beräkningar.

1)Andelen hushåll som bor i hyresrätt eller bostadsrätt är 59 procent. (Resterande är äganderätter.)

2)Motsvaras av hushåll som saknar utgifter för olja och biobränsle. Vissa av dessa hushåll kan dock ha fjärrvärme. Totalt sett värms dock endast 7,2 procent av villorna med fjärrvärme (2001).

3)Motsvaras av hushåll med elanvändning större än 6 000 kWh och utgifter för olja eller biobränslen.

4)Övrigt boende innefattar ägd jordbruksfastighet, inneboende, tjänstebostad

eller särskilt boende.

Hypotetisk skatteväxling: enbart skatteväxling inom hushållssektorn

Att den ovanstående analysen visar att de allra flesta hushållsgrupper vunnit på växlingen beror, som påpekats tidigare, på att hushållens inkomstskattesänkningar delvis finansierats genom skattehöjningar på servicesektorns energianvändning. Samtidigt har i analyserna bortsetts från de effekter på vinster, löner och/eller priser som skattehöjningarna i servicesektorn kan ha inneburit. För att få en grov uppfattning om betydelsen härav, har undersökts vad utfallet skulle ha blivit om servicesektorns energianvändning hade undan- tagits från höjningarna och motsvarande intäkter istället tagits in genom ytterligare höjda energi- och koldioxidskatter för hushållen.

236

PROP. 2003/04:1

Med en sådan utformning av skatteväxlingen skulle elskatten ha behövt höjas från 22,7 till 24,4 öre/kWh och koldioxidskatten från 2 174 till 2 761 kr/m3.

Tabell 6 Hypotetisk skatteväxling – full finansiering inom hushållssektorn. Skattebetalningseffekter per konsumtionsenhet efter inkomstgrupp

				Netto,
	Energi- och	Inkomst-		procent av
Inkomstgrupper,	CO2-skatt,	skatt,	Netto,	disponibel
deciler	kronor	kronor	kronor	inkomst
1	1310	-830	490	0,9

2	1010	-1020	-10	-0,0

3	1050	-1040	10	0,0

4	1030	-1140	-120	-0,1

5	1080	-1300	-220	-0,2

6	1150	-1360	-210	-0,1

7	1180	-1260	-80	-0,0

8	1260	-1200	60	0,0

9	1250	-1210	40	0,0

10	1510	-1250	260	0,1

Källa: HEK, SCB, Finansdepartementets beräkningar.

Av tabell 6 framgår att skattehöjningarna på energianvändningen i detta fall skulle ha kom- penserats i lägre grad än tidigare. För hälften av inkomstgrupperna tar effekterna av höjda energi- och miljöskatter och sänkta inkomst- skatter i stort sett ut varandra, dvs. nettoeffekten är i det närmaste noll. För de tre inkomstgrupperna i mitten av inkomstfördel- ningen skulle skatteuttaget fortfarande ha minskat med mellan 100 och drygt 200 kronor, eller upp till –0,2 procent av den disponibla inkomsten. Effekten är dock mindre än i den faktiska skatteväxlingen där nettoeffekten består i en skattesänkning på mellan 130 till 390 kronor genomsnittligt sett. För den högsta decilgruppen skulle skatteuttaget ha ökat något, 0,1 procent av den disponibla inkomsten. Detta kan jämföras med den faktiska skatteväxlingen där nettoeffekten blev i stort sett 0. Störst ökning i skatteuttaget redovisas för den lägsta inkomstgruppen som skulle få en ökning på närmare 500 kronor. Som på pekats tidigare bör dock uppgifterna för denna grupp tolkas med viss försiktighet.

4.Effekter på total förbrukning av el och villaolja

När skatten höjs påverkar det efterfrågan hos konsumenterna. Om konsumenternas pris- känslighet för varan är känd kan storleks- ordningen på efterfrågeminskningen uppskattas. I ett försök att studera den gröna skatteväxlingens effekt på efterfrågan av el och villaolja har beräkningar gjorts utifrån den långsiktiga egenpriselasticiteten för uppvärm- ning som redovisats i Bilaga 11 till Lång- tidsutredningen LU 2003. Beräkningarna innehåller osäkerheter men kan ändå ge en antydan om hur skattehöjningarna, genom hushållens anpassning till ändrade relativpriser, kan förväntas påverka förbrukningen av el och villaolja på sikt. Huruvida förändringarna i el- och oljeförbrukningen leder till en totalt sett minskad energianvändning eller om använd- ningen endast skiftar bort från uppvärmning med el och olja är dock inte möjligt att säga utifrån dessa beräkningar.

Under år 2000 uppgick hushållens samman- lagda användning av el till ca 41 TWh samtidigt som användningen av villaolja (eo1) var 1526 000 kubikmeter (eller 15 TWh). Mellan åren 2000 och 2003 har elskatten höjts med 7 öre till följd av skatteväxlingen. Inklusive mervärdesskatt motsvarar det en prishöjning på 9 procent. Utifrån de skattningar av elefterfrågans egenpriselasticitet, som redovisas i Bilaga 11 till LU2003, kan dessa skattehöjningar på sikt förväntas leda till en minskning av hushållens efterfrågan på el med 6 procent. För villaoljan utgör motsvarande skattehöjningar på 14 procent av priset på villaoljan, vilket på sikt kan förväntas medföra efterfrågeminskningar på 9 procent. Om hushållens minskade efterfrågan slår igenom fullt ut innebär det att den totala elanvändningen minskar med 1,5 procent, medan den totala användningen av tunn eldningsolja (villaolja) minskar med 5,3 procent. En reducerad användning av villaolja får också effekt på koldioxidutsläppen. Den förväntade minskningen blir 141 000 kubikmeter villaolja som i sin tur betyder att koldioxidutsläppen minskar med 0,4 miljoner ton. Sveriges totala koldioxidutsläpp uppgick år 2000 till 55,9 mil- joner ton.

Utöver detta tillkommer skatteväxlingens effekter för servicesektorn, vilka är mycket svåra att uttala sig om. Servicesektorn innefattar

237

PROP. 2003/04:1

många olika verksamheter varför det är svårt att dra generella slutsatser. En avgörande osäkerhetsfaktor är elpriset. Totalt sett användes

inom servicesektorn 2 TWh tunn eldningsolja (eo1) och 16 TWh el år 2000.

238

Tilläggsbudget

PROP. 2003/04:1

9 Tilläggsbudget

9.1Förslag till tilläggsbudget för standarder för sändning av radio och TV-signa-

2003

Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för löpande budgetår på tilläggsbudget göra en ny beräkning av statsinkomster samt ändra an- slag och anvisa nya anslag. De förändringar av gällande statsbudget som nu kan överblickas och andra frågor som regeringen anser bör tas upp, redovisas i det följande.

Anslagsförändringarna i detta förslag till tilläggsbudget innebär att anvisade medel mins- kar med 7 953 miljoner kronor netto. De före- slagna ökningarna av anslagen uppgår till 4 659 miljoner kronor och de föreslagna minskning- arna uppgår till 12 612 miljoner kronor.

Efter de föreslagna åtgärderna uppgår budge- teringsmarginalen 2003 till 0,1 miljarder kronor.

9.2Tilläggsbudget per utgiftsområde

9.2.1Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

27:4 Radio- och TV-verket

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 12 376 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 27:4 Radio- och TV-verket ökas med 600 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Radio- och TV- verket har fr.o.m. den 25 juli 2003 det fullstän- diga tillsynsansvaret för lagen (1998:31) om

ler. Det innebär att Konsumentverket befrias från sitt tillsynsansvar i detta avseende. Radio- och TV-verket skall vidare följa utvecklingen av elektroniska programguider och tillämpnings- program samt uppmuntra övergången till en ge- mensam standard för tillämpningsprogram i samband med digitala TV-sändningar. Verket behöver dessutom se över sina föreskrifter till följd av ändringar i regelverket. Mot denna bak- grund anser regeringen att anslaget 27:4 Radio- och TV-verket behöver ökas med 600 000 kro- nor. Finansiering sker genom att det under ut- giftsområde 22 Kommunikationer uppförda an- slaget 37:5 Informationsteknik: Tele- kommunikation m.m. minskas och det under ut- giftsområde 24 Näringsliv uppförda anslaget 40:2 Konsumentverket minskas.

9.2.2Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

1:7 Kammarkollegiet

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 27 959 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Kammarkolle- giet ökas med 55 520 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 1:13 Statliga tjänstepen- sioner m.m. minskas med 55 520 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Kammarkolle- giet övertog den 1 januari 2001 från AMF-

241

PROP. 2003/04:1

trygghetsförsäkring hanteringen av det författ- ningsreglerade personskadeskyddet. Samtidigt övertogs drygt 2 000 skadefall som inte var slutreglerade. Beräknade framtida kostnader för oreglerade skador redovisas som en skadereserv i balansräkningen för Kammarkollegiets försäk- ringsrörelse. När betalningsansvaret överfördes till Kammarkollegiet saknades finansierad skade- reserv. Den hade inte heller tidigare varit redovi- sad i statens redovisning. Riksrevisionsverket har i sitt revisorsintyg tagit upp problemet med att statens balansräkning omfattar poster som är ofinansierade. Skadeutfallet i det författningsre- glerade personskadeskyddet finansierades före 2001 till viss del över anslaget 1:13 Statliga tjäns- tepensioner m.m. För att finansiera skadereserven behöver anslaget 1:7 Kammarkollegiet tillföras 55 520 000 kronor. Finansiering sker genom motsvarande minskning av anslaget 1:13 Statliga tjänstepensioner m.m.

9.2.3Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

4:6 Kriminalvården

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 4 672 939 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:6 Kriminalvården

ökas med 100 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Beläggningen inom anstalter och häkten fortsätter att öka. Kriminalvården kan inte möta volymökningarna inom nuvarande anslagsram. För att ge kriminal- vården förutsättningar att öka tillgången på plat- ser behöver ytterligare resurser tillföras. Ansla- get 4:6 Kriminalvården behöver därför ökas med 100 000 000 kronor.

4:9 Gentekniknämnden

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 929 000 kro- nor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:9 Genteknik- nämnden ökas med 200 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m. minskas med 200 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Genteknik- nämndens utgifter för bl.a. flyttning till nya lo- kaler blev högre än beräknat. För att inte verk- samheten skall påverkas negativt behöver nämn- den tillföras ytterligare resurser. Anslaget 4:9 Gentekniknämnden behöver därför ökas med 200 000 kronor. Finansiering sker genom att an- slaget 4:5 Domstolsväsendet m.m. minskas med 200 000 kronor.

4:12 Rättshjälpskostnader m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 827 664 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:12 Rättshjälps- kostnader m.m. ökas med 75 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Utgifterna för offentliga försvarare, offentliga biträden och målsägandebiträden har ökat. De medel som an- visats är otillräckliga. Anslaget 4:12 Rättshjälps- kostnader m.m. behöver därför ökas med 75 000 000 kronor.

4:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 15 291 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. ökas med 9 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 4:1 Polisorganisationen minskas med 9 000 000 kro- nor.

242

Skälen för regeringens förslag: Utgifterna för statens skaderegleringsverksamhet har ökat. Dessa kan t.ex. röra ersättning vid frihetsin- skränkningar, frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder eller skadestånd på grund av fel och försummelse vid myndighetsutövning. De medel som anvisats är otillräckliga. Anslaget 4:13

Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. behöver därför ökas med 9 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 4:1 Polisorganisationen minskas med 9 000 000 kronor.

9.2.4Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

5:15 Inspektionen för strategiska produkter

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 20 693 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 5:15 Inspektionen för strategiska produkter ökas med 3 000 000 kro- nor. Finansiering sker genom att anslaget 5:6

Fredsfrämjande verksamhet minskas med 3 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: På grund av den ökade internationaliseringen av handeln med va- pen och det utökade samarbetet med andra sta- ter vad gäller terroristbekämpning och icke- spridningsfrågor har arbetsbelastningen ökat inom exportkontrollområdet. Kostnaderna för verksamheten täcks av avgifter som redovisas mot en inkomsttitel på statsbudgeten. Dessa av- gifter tas ut av företag vars produkter omfattas av kontrollen över krigsmaterial och varor med dubbla användningsområden. Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 5:15 Inspektio- nen för strategiska produkter behöver ökas med 3 000 000 kronor. Finansiering sker genom an- slaget 5:6 Fredsfrämjande insatser minskas med motsvarande belopp.

PROP. 2003/04:1

9.2.5Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 19 138 960 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser på högst 71 600 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2003 för ramanslaget 6:2 Materiel, anlägg- ningar samt forskning och teknikutveckling besluta om beställningar av materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling som inklusive tidigare gjorda beställningar medför utgifter på högst 73 900 000 000 kronor efter 2003.

Skälen för regeringens förslag: Försvarsmakten har i delårsrapporten redovisat utestående åta- ganden per den 30 juni 2003 som uppgår till 76 121 553 000 kronor. Med hänsyn till de medel som är tillgängliga 2003 för att infria gjorda åta- ganden kommer därmed det lämnade bemyndi- gandet med största sannolikhet att överskridas.

Den uppkomna situationen beror dels på den utgiftsbegränsning regeringen beslutat för ansla- get 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling under 2003 som påverkar För- svarsmaktens möjligheter att infria gjorda åta- ganden, dels på att Försvarsmakten ingått nya åtaganden till ett högre belopp än tidigare beräk- nats beroende på brister i den interna kontrollen och redovisningen av beställningar samt till följd av en översyn av beställningsrutinerna.

Regeringen anser att ekonomiska åtaganden måste hanteras på ett korrekt sätt i förhållande till riksdagen. Regeringen anser därför att riks- dagen, efter den information som framkommit i Försvarsmaktens delårsrapport, bör bemyndiga regeringen att under 2003 för ramanslaget 6:2

Materiel, anläggningar samt forskning och teknik- utveckling besluta om beställningar av materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveck- ling som inklusive tidigare gjorda beställningar medför utgifter på högst 73 900 000 000 kronor efter 2003.

243

PROP. 2003/04:1

7:3 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 20 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 7:3 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m. ökas med 17 500 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 6:5 Civilt försvar minskas med 17 500 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Enligt rädd- ningstjänstlagen (1986:1102) har en kommun vid stora kostnadskrävande räddningsinsatser rätt till viss ersättning från staten för den del av räddningstjänstkostnaderna som överskrider självrisken. Med anledning av fartyget Fu Shan Hai’s förlisning i år utanför Bornholm och det därpå följande oljeutsläppet kommer ersättning att betalas ut. Regeringen anser därför att ansla- get 7:3 Ersättning för verksamhet vid räddnings- tjänst m.m. behöver ökas med 17 500 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 6:5 Civilt försvar minskas med motsvarande belopp.

9.2.6Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

8:1 Biståndsverksamhet

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett reservationsanslag på 15 791 147 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att göra ekonomiska åtaganden om högst 24 164 000 000 kronor och att ställa ut garantier om högst 580 825 000 kronor.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2003 för anslaget 8:1 Biståndsverksamhet ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive ti- digare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 25 641 000 000 kronor efter 2003.

Skälen för regeringens förslag: En ökad be- myndiganderam behövs för att även fortsätt- ningsvis kunna uppnå den långsiktighet i det bi-

laterala utvecklingssamarbetet som är nödvändig. Regeringen anser att bemyndigandet att göra ekonomiska åtaganden som medför utgifter efter 2003 för anslaget 8:1 Biståndsverksamhet bör ökas med 1 477 000 000 kronor till 25 641 000 000 kronor.

9.2.7Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 279 239 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 10:3 Kommuner- sättningar vid flyktingmottagande ökas med 150 000 000 kronor. Anslaget 10:4 Hemutrust- ningslån minskas med 2 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Staten betalar ersättning till kommuner för flyktingmotta- gande. Medelsbehovet bestäms av antalet redan mottagna flyktingar samt bedömningar om an- talet nya asylsökande, antalet avgjorda asylären- den, antalet anhöriga till flyktingar m.fl. som kan väntas få tillstånd att bosätta sig i Sverige. Anta- let asylsökande ökade kraftigt 2002 och under 2003 beräknas ca 1 700 fler personer än under 2002 komma att tas emot av kommunerna. Det ökade antalet flyktingar som tas emot av kom- munerna medför ökade utgifter för staten. An- slaget 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmot- tagande behöver därför ökas med 150 000 000 kronor. Finansiering sker delvis genom att an- slaget 10:4 Hemutrustningslån minskas med 2 000 000 kronor samt genom att det under ut- giftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid uppförda anslaget 30:1 Stöd till idrotten minskas.

244

10:5 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 16 276 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 10:5 Ombudsman- nen mot etnisk diskriminering ökas med 3 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Ombudsman- nen mot etnisk diskriminering (DO) har sedan lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering trädde i kraft den 1 juli 2003 fått ett utökat an- svarsområde. Den nya lagstiftningen medför ett behov av informations- och utbildningsinsatser för att få önskvärt genomslag. Lagstiftningen kommer också att innebära en ökad ärende- mängd för DO. Anslaget 10:5 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering behöver därför ökas med 3 000 000 kronor.

12:3 Migrationspolitiska åtgärder

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 286 629 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 12:3 Migrationspo- litiska åtgärder ökas med 2 500 000 kronor.

Skälen till regeringens förslag: För att kunna öka stödet till medicinska insatser i Bosnien– Hercegovina samt i provinsen Kosovo i Serbien och Montenegro behöver anslaget 12:3 Migra- tionspolitiska insatser ökas med 2 500 000 kronor.

9.2.8Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

13:1 Sjukvårdsförmåner m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 038 000 000 kronor.

PROP. 2003/04:1

Regeringens förslag: Anslaget 13:1 Sjukvårdsför- måner m.m. ökas med 100 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Det högkost- nadsskydd för protetik som infördes inom tand- vårdsförsäkringen den 1 juli 2002 för personer som är 65 år eller äldre bedöms kosta betydligt mer än vad regeringen ursprungligen räknade med. Detta beror bl.a. på att både efterfrågan och den begärda genomsnittliga tandvårdsersätt- ningen har varit högre än väntat. Många äldre tycks också ha valt att skjuta upp protetiska be- handlingar i väntan på att högkostnadsskyddet skulle införas. Eftersom det ofta tar lång tid in- nan behandlingen är genomförd och en tand- vårdsräkning kommer in till försäkringskassan var utgifterna för högkostnadsskyddet små un- der 2002, medan en kraftig utgiftsökning väntas främst i slutet av 2003. Anslaget har redan tidi- gare under året ökats med 430 miljoner kronor. För att klara utgifterna anser regeringen att an- slaget 13:1 Sjukvårdsförmåner m.m. nu behöver ökas med 100 000 000 kronor.

16:10 Handikappombudsmannen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 16 425 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 16:10 Handikapp- ombudsmannen ökas med 1 000 000 kronor. Fi- nansiering sker genom att anslaget 16:3 Statsbi- drag till särskilt utbildningsstöd minskas med 1 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: En ny lagstift- ning med skydd mot diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, religion eller övertygelse, funktionshinder och sexuell läggning trädde i kraft den 1 juli 2003. Den nya lagstiftningen in- nebär ett utvidgat ansvarsområde för Handi- kappombudsmannen. Förutom att utöva tillsyn enligt lagen behövs ökade informations- och ut- bildningsinsatser. Det antal ärenden som skall handläggas ökar också. Anslaget 16:10 Handi- kappombudsmannen bör därför ökas med 1 000 000 kronor. Finansiering sker genom att

245

PROP. 2003/04:1

anslaget 16:3 Statsbidrag till särskilt utbildnings- stöd minskas med 1 000 000 kronor.

9.2.9Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

19:5 Kostnader för sysselsättning av vissa personer med aktivitets- och sjukersättning

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 10 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 19:5 Kostnader för sysselsättning av vissa personer med aktivitets- och sjukersättning ökas med 5 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Arbetsgivare som anställer personer med en återstående ar- betsförmåga på 25 procent kan få ersättning. Antalet personer med tre fjärdedels aktivitets- eller sjukersättning har ökat mer än förutsett. Ytterligare medel behövs därför för att tillgodose det stigande behovet. Anslaget 19:5 Kostnader för sysselsättning av personer med aktivitets- och sjukersättning behöver därför ökas med 5 000 000 kronor.

19:7 Riksförsäkringsverket

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 933 523 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 19:7 Riksförsäk- ringsverket ökas med 19 500 000 kronor. Ansla- get 19:8 Allmänna försäkringskassor minskas med 5 500 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringens mål för ohälsoområdet är att sjukfrånvaron skall halveras fram till 2008. För att nå detta mål krävs bl.a. ett aktivt engagemang och en ökad medve- tenhet hos berörda parter. För att uppnå detta krävs informationsinsatser som skall riktas mot främst arbetsgivare, arbetstagarorganisationer, läkare och sjukskrivna. Ökade resurser behövs

för detta. Anslaget 19:7 Riksförsäkringsverket bör därför ökas med 19 500 000 kronor.

Finansiering sker delvis genom att anslaget 19:8 Allmänna försäkringskassor minskas med 5 500 000 kronor.

9.2.10 Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 36 259 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 22:2 Bidrag till ar- betslöshetsersättning och aktivitetsstöd ökas med 3 900 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Antalet öppet arbetslösa beräknas bli högre 2003 än vad reger- ingen tidigare antagit. De medel som anvisats för 2003 räcker inte. Anslaget 22:2 Bidrag till ar- betslöshetsersättning och aktivitetsstöd behöver därför ökas med 3 900 000 000 kronor.

22:11 Bidrag till lönegarantiersättning

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 447 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 22:11 Bidrag till lö- negarantiersättning ökas med 200 000 000 kro- nor.

Skälen för regeringens förslag: Antalet an- ställda vid företag som går i konkurs och ersätt- ningsnivån per person har fortsatt att stiga under första halvåret 2003. Det anvisade anslaget är otillräckligt. Anslaget 22:11 Bidrag till lönega- rantiersättning behöver därför ökas med 200 000 000 kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområdet 15 Studiestöd upp- förda anslaget 25:2 Studiemedel m.m. minskas.

246

9.2.11 Utgiftsområde 15 Studiestöd

25:2 Studiemedel m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 11 034 219 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 25:2 Studiemedel m.m. minskas med 200 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget 25:2

Studiemedel m.m. minskas med 200 000 000 kronor för att finansiera ökningen av det under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad uppförda an- slaget 22:11 Bidrag till lönegarantiersättning.

9.2.12Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

25:18 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 609 953 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser på högst 1 556 070 000 kronor.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2003 för ramanslaget 25:18 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning besluta om bidrag till kvalificerad yrkesutbildning som inklusive tidi- gare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 2 105 859 000 kronor under 2004–2008.

Skälen för regeringens förslag: Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning har i delårsrap- porten redovisat utestående åtaganden per den 30 juni 2003 som uppgår till 2 480 436 000 kro- nor. Med hänsyn till de medel som är tillgängliga 2003 för att infria gjorda åtaganden kommer därmed det lämnade bemyndigandet att ingå åta- ganden som medför utgifter efter 2003 på 1 556 070 000 kronor med största sannolikhet att överskridas.

Den uppkomna situationen beror på out- vecklade rutiner för planering och uppföljning hos myndigheten och regelmässigt bortfall av

PROP. 2003/04:1

elever vid kursstart i förhållande till planerad och beslutad volym. Regeringen finner situationen oacceptabel. För att komma till rätta med pro- blemen har en arbetsgrupp tillskapats, i vilken ingår, förutom Myndigheten för kvalificerad yr- kesutbildning, företrädare för bl.a. Finans- och Utbildningsdepartementen samt Ekonomistyr- ningsverket.

Regeringen anser att detta ekonomiska åta- gande måste hanteras på ett korrekt sätt i för- hållande till riksdagen. De enligt myndighetens delårsrapport beräknade utestående åtagandena per den 31 december 2003 uppgår till 2 105 859 000 kronor. Regeringen anser därför att riksdagen nu i efterhand bör bemyndiga re- geringen att under 2003 för ramanslaget 25:18

Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter som uppgår till högst 2 105 859 000 kronor under 2004-2008.

9.2.13Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

30:1 Stöd till idrotten

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 455 240 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 30:1 Stöd till idrot- ten minskas med 500 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att bidra till finansieringen av höjningen av det under utgifts- område 8 Invandrare och flyktingar uppförda anslaget 10:3 Kommunersättningar vid flykting- mottagande skall anslaget 30:1 Stöd till idrotten minskas med 500 000 kronor.

247

PROP. 2003/04:1

9.2.14Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

31:10 Statens va-nämnd

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 6 422 000 kro- nor.

Regeringens förslag: Anslaget 31:10 Statens va- nämnd ökas med 1 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att täcka verksamhetens kostnader behöver anslaget 31:10 Statens va-nämnd ökas med 1 000 000 kronor. Finansiering sker genom att de under utgiftsom- råde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda anslagen 34:6 Kemikalieinspektionen och 34:10 Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostna- der minskas.

9.2.15Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling

33:3 Transportbidrag

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 336 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 33:3 Transportbi- drag ökas med 10 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 33:1 Allmänna regional- politiska åtgärder minskas med 10 000 000 kro- nor.

Skälen för regeringens förslag: Till följd av ökade transporter och höjda fraktpriser beräknas utgifterna bli högre 2003 än vad som tidigare antagits. Anslaget 33:3 Transportbidrag behöver därför ökas med 10 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 33:1 Allmänna regional- politiska åtgärder minskas med motsvarande be- lopp.

37:1 IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 450 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 37:1 IT-infrastruk- tur: Regionala transportnät m.m. minskas med 4 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget 37:1

IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m. minskas med 4 000 000 kronor för att bidra till att finansiera ökade utgifter på det under ut- giftsområde 22 Kommunikationer uppförda an- slaget 37:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal.

9.2.16Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

34:6 Kemikalieinspektionen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 102 184 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 34:6 Kemikaliein- spektionen minskas med 350 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att bidra till att finansiera ökningen av det under utgiftsom- råde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande uppförda anslaget 31:10 Statens va-nämnd minskas anslaget 34:6 Kemikaliein- spektionen med 350 000 kronor.

248

34:10 Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 86 006 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 34:10 Statens kärn- kraftinspektion: Förvaltningskostnader minskas med 650 000 kronor.

9.2.17 Utgiftsområde 22 Kommunikationer

37:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 144 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 37:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal ökas med 6 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget för er- sättning till SOS Alarm Sverige AB har visat sig vara otillräckligt för att företaget skall kunna fullgöra sin uppgift. Det ökade medelsbehovet för 2003 beror på resurskrävande insatser för att nedbringa det fortsatt - inte minst från mobilte- lefoner - stora antalet felringningar till nödnum- ret 112, kostnadsökningar för vidarekoppling och för att i samarbete med teleoperatörer börja införa EU-direktivet om positioneringsbestäm- ning av mobiltelefonisamtal i nödsituationer. Regeringen anser att ökade resurser är nödvän- diga för att alarmfunktionen i samhället skall fungera tillfredsställande. Anslaget 37:4 Ersätt- ning till SOS Alarm Sverige AB för alarmerings- tjänst enligt avtal bör därför ökas med 6 000 000

PROP. 2003/04:1

kronor. Finansiering sker genom att anslaget 37:5 Informationsteknik: Telekommunikation m.m. minskas och genom att det under utgifts- område 19 Regional utjämning och utveckling uppförda anslaget 37:1 IT-infrastruktur: Regio- nala transportnät m.m. minskas.

37:5 Informationsteknik: Telekommunikation m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 25 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 37:5 Informations- teknik: Telekommunikation m.m. minskas med 2 500 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget 37:5

Informationsteknik: Telekommunikation m.m. bör minskas med 500 000 kronor för att bidra till finansiering av det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 27:4 Radio- och TV- verket. Vidare skall anslaget minskas med 2 000 000 kronor för att bidra till finansieringen av ökningen av anslaget 37:4 SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal. Sammanta- get skall alltså anslaget 37:5 Informationsteknik:

Telekommunikation	m.m.	minskas	med
2 500 000 kronor.

Investeringsplan för Sjöfartsverket

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner en ny investeringsplan för Sjöfartsverket.

Skälen för regeringens förslag: Sedan riksdagen beslutade om Sjöfartsverkets investeringsplan för perioden 2003–2005 har ett antal föränd- ringar inträffat som gör att investeringsplanen behöver ändras. Investeringarna i den nya planen uppgår till 861 800 000 kronor. Detta är en ök- ning med 393 100 000 kronor jämfört med tidi- gare beslutade investeringsplan. Den främsta or- saken till ökningen är att utgifterna för inves- teringarna i Göteborgsprojektet förskjutits ett år. Dessutom har planen justeras med anledning

249

PROP. 2003/04:1

Tabell 9.1 Investeringsplan för Sjöfartsverket

Tusentals kronor

	Totala utgifter under	Totala utgifter under
	perioden 2003-2005	perioden 2003-2005	Förslag 2003	Beräknat 2004	Beräknat 2005
	enligt gällande	enligt ny investerings-	Förslag 2003	Beräknat 2004	Beräknat 2005
	enligt gällande	enligt ny investerings-
	investeringsplan	plan
Farleder/utmärkning	338 670	704 682	357 268	259 634	87 780

Lotsning	126 900	118 095	47 195	36 600	34 300

Sjöräddning	900	785	185	300	300

Isbrytning	0	-	0	0	0

Övrigt	2 305	38 288	25 088	6 900	6 300

Summa investeringar	468 775	861 850	429 736	303 434	128 680

Egna medel	468 775	861 850	429 736	303 434	128 680

Summa finansiering	468 775	861 850	429 736	303 434	128 680

av att den tidigare investeringsplanen inte inne- höll utgifterna för etapp 2 i Göteborgsprojektet. Dessa inkluderas i den investeringsplan som nu föreslås.

Den upphandling som Sjöfartsverket har ge- nomfört under 2003 innebär att utgiften på 140 000 000 kronor för etapp 2 ryms inom den ram för Göteborgsprojektet på 500 000 000 kro- nor som tidigare godkänts av riksdagen. Utgif- ten för etapp 1 är 396 000 000 kronor och ut- giften för etapp 2 är 140 000 000 kronor. Försla- get till ny investeringsplan påverkar inte lånera- men eller avkastningskravet för Sjöfartsverket.

Sjöfartsverkets investeringar finansieras för närvarande med egna medel och verket avser inte att utnyttja låneramen för att finansiera farleds- projektet i Göteborg.

9.2.18Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 214 000 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser som medför utgifter på högst 1 230 000 000 kronor 2004, högst 985 000 000 kronor 2005, högst 520 000 000 kronor 2006, högst 85 000 000 kro- nor 2007 och högst 60 000 000 därefter.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2003 för ramanslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter på		högst 1 300 000 000 kronor				under
2004,	högst	950 000 000 kronor			under	2005,
högst	400 000 000		kronor	under	2006,	högst
80 000 000		kronor	under	2007	och	högst
20 000 000 kronor därefter.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har bemyndigat regeringen att ingå ekonomiska för- pliktelser som medför utgifter på sammanlagt högst 2 880 000 000 kronor efter 2003. Till följd av ändrade bedömningar av det stöd som kan komma att betalas ut bör bemyndigandet mins- kas med totalt 130 000 000 kronor. Dessutom bör bemyndigandets fördelning över tiden änd- ras till följd av förändrade bedömningar av ut- betalningstidpunkterna. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2003 för detta ändamål ingå ekonomiska förpliktelser som medför ut- gifter på högst 1 300 000 000 kronor under 2004,

högst 950	000 000		kronor	under	2005,	högst
400 000 000		kronor under 2006,				högst
80 000 000		kronor	under	2007	och	högst

20 000 000 kronor därefter.

44:2 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 557 951 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande

250

att ingå ekonomiska förpliktelser som medför utgifter på högst 1 310 000 000 kronor 2004, högst 1 160 000 000 kronor 2005, högst 560 000 000 kronor 2006, högst 90 000 000 kro- nor 2007 och högst 60 000 000 därefter.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2003 för ramanslaget 44:2 Från EU-bud- geten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om stöd som inklusive tidi- gare gjorda åtaganden medför utgifter på högst

1 455 000 000	kronor	under	2004,	högst
1 140 000 000	kronor	under	2005,	högst
435 000 000	kronor	under	2006,	högst
110 000 000	kronor under 2007 och			högst

20 000 000 kronor därefter.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har bemyndigat regeringen att ingå ekonomiska för- pliktelser som medför utgifter på sammanlagt högst 3 180 000 000 kronor efter 2003. Till följd av ändrade bedömningar av det stöd som kan komma att betalas ut bör bemyndigandet mins- kas med totalt 20 000 000 kronor. Dessutom bör bemyndigandets fördelning över tiden ändras till följd av förändrade bedömningar av utbetal- ningstidpunkterna. Regeringen bör därför be- myndigas att under 2003 för detta ändamål ingå ekonomiska förpliktelser som medför utgifter på högst 1 455 000 000 kronor under 2004, högst

1 140 000 000	kronor under		2005,	högst
435 000 000	kronor	under	2006,	högst
110 000 000	kronor	under 2007 och		högst

20 000 000 kronor därefter.

44:4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 000 000 kro- nor.

Regeringens förslag: Anslaget 44:4 Stöd till jord- brukets rationalisering m.m. ökas med 1 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 43:14 Livsmedelsstatistik minskas med 1 000 000 kronor.

PROP. 2003/04:1

Skälen för regeringens förslag: I samband med beredningen av riksdagens beslut med anledning av 2003 års ekonomiska vårproposition betonade miljö- och jordbruksutskottet vikten av att den omarronderingsverksamhet som bekostas från förevarande anslag kan bedrivas i oförändrad omfattning. För att möjliggöra detta anser re- geringen att anslaget 44:4 Stöd till jordbrukets ra- tionalisering m.m. behöver ökas med 1 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 43:14 Livsmedelsstatistik minskas med motsva- rande belopp.

44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett obetecknat anslag på 236 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Det obetecknade anslaget 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och be- kämpningsmedel m.m. görs om till ett ramanslag för samma ändamål.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- vänds för att återföra uppburen skatt på be- kämpningsmedel och kväve i handelsgödsel i jordbruket till jordbruksnäringen. Huvuddelen av den återförda skatten används till åtgärder för att minska växtnäringsförluster från jordbruket och minska miljöriskerna inom växtskyddsom- rådet. Denna verksamhet har visat sig kräva den flexibilitet avseende utgifters fördelning mellan budgetår som ett ramanslag medger. Det obe- tecknade anslaget 44:6 Återföring av skatt på han- delsgödsel och bekämpningsmedel m.m. bör därför göras om till ett ramanslag för samma ändamål.

251

PROP. 2003/04:1

9.2.19 Utgiftsområde 24 Näringsliv

40:2 Konsumentverket

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 107 743 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 40:2 Konsument- verket minskas med 100 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Radio- och TV- verket skall ha det fullständiga tillsynsansvaret för lagen (1998:31) om standarder för sändning av radio och TV-signaler. Det innebär att Kon- sumentverket, som för närvarande har tillsynen, befrias från denna uppgift. Anslag 40:2 Konsu- mentverket bör därför minskas med 100 000 kronor för att bidra till att finansiera ökningen av det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 27:4 Radio- och TV-verket.

Ägande av Vasallens dotterbolag för bostäder

Regeringens förslag: Regeringen övertar aktierna i det dotterbolag som Vasallen AB har bildat för att förvärva kommunala bostadsfastigheter för omvandling till företagslokaler eller andra lämp- liga ändamål. I samband med detta upphör Va- sallen AB:s motsvarande uppdrag.

Bakgrund: År 1997 beslutades att ett aktiebolag skulle bildas för att utveckla försvarsfastigheter som avvecklades genom 1996 års försvarsbeslut (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284). Härigenom skapades en profes- sionell organisation för fastighetsutveckling med finansiell uthållighet och affärsmässiga incita- ment. Det bolag som bildades – Vasallen AB – skulle i samarbete med kommuner och lokalt näringsliv utveckla och förädla fastigheterna för att sälja dessa på kommersiella villkor.

År 2002 beslutades att Vasallen AB även skall kunna få möjlighet att på kommersiella villkor förvärva kommunala bostadsfastigheter för om- vandling till företagslokaler eller andra lämpliga ändamål och att sedan sälja dessa på kommersi- ella villkor (prop. 2001/02:100, bet.

2001/02:FiU21, rskr. 2001/02:326). Vasallen har för detta ändamål inrättat ett särskilt dotterbo- lag, som av Vasallen kommer att tillföras ett eget kapital uppgående till 500 miljoner kronor.

Regeringen har dessutom tidigare fått riksda- gens bemyndigande att bilda ett eller flera bolag med uppgift att äga och förvalta eller avveckla bostadsföretag och fastigheter som övertas från kommuner (prop. 2001/02:100, bet. 2001/02:FiU21, rskr. 2001/02:326; bet. 2002/03:BoU10, rskr. 2002/03:216). Ett sådant bolag har nu bildats genom att regeringen för- värvat aktierna i Bothia Garanti AB från AB Bo- stadsgaranti.

Skälen för regeringens förslag: Det finns starka samband mellan de verksamheter som Bothia Garanti AB och Vasallens dotterbolag skall bedriva. Regeringen anser att de bör bedrivas i en och samma företagsstruktur. Regeringen begär därför riksdagens bemyndigande att genom utdelning eller annat förfarande överta aktierna i Vasallens dotterbolag. Regeringen avser därefter att fusionera de två företagen.

I samband med att regeringen övertar aktierna i Vasallens dotterbolag upphör Vasallens AB:s uppdrag att förvärva kommunala bostadsfastig- heter för omvandling till företagslokaler eller andra lämpliga ändamål.

9.2.20Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

92:1 Räntor på statsskulden

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 54 300 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 92:1 Räntor på statsskulden minskas med 12 300 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Finansutskottet har (bet. 2002/03:FiU11) tagit upp frågan om avvikelser på anslaget 92:1 Räntor på statsskulden under löpande budgetår. Utskottet förutsatte därvid att regeringen under kommande år över- väger om det finns anledning att på tilläggsbud- get föreslå ändringar av anslaget när utgifterna förväntas avvika väsentligt från anvisade medel.

252

För 2003 beräknas utgifterna bli 12,3 miljarder kronor lägre jämfört med anslaget i statsbudge- ten. Den viktigaste förklaringen till att utgifterna nu beräknas bli betydligt lägre är att emissioner sker i obligationslån med hög kupongränta tidi- gare än beräknat vilket innebär större överkur- ser. I redovisningen av räntor på statsskulden behandlas överkurser som en ränteintäkt vilket innebär att nettoutgifterna på anslaget minskar.

PROP. 2003/04:1

För anslaget finns ett bemyndigande att överskrida anslaget om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtagande.

Regeringen anser att anslaget 92:1 Räntor på statsskulden bör minskas med 12 300 000 000 kronor eftersom de beräknade utgifterna för- väntas avvika väsentligt från anvisade medel.

253