Budgetpropositionen för 2004 Förslag till statsbudget för 2004, finansplan , skattefrågor och tilläggsbudget m m

Regeringens proposition 2003/04:1

Budgetpropositionen för 2004

Förslag till statsbudget för 2004, finansplan, skattefrågor och tilläggsbudget m.m.

Regeringens proposition 2003/04:1

Budgetpropositionen för 2004

Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 6 § regeringsformen sitt förslag till statsbudget för 2004.

Stockholm den 11 september 2003

Göran Persson

Bosse Ringholm

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnar regeringen sitt förslag till statens inkomster och utgifter för 2004. Vidare presenteras en finansplan, förslag till utgiftstak för staten för 2005 och 2006 och förslag till hur utgifterna 2004 skall fördelas på utgiftsområden.

Regeringen lämnar också förslag till åtgärder på skatteområdet.

Regeringen presenterar vidare en prognos för statsbudgeten för 2003 samt föreslår ändrade anslag på tilläggsbudget för 2003.

I bilaga 1 redovisas specifikation av statsbudgetens anslag och inkomsttitlar för 2004. I bilaga 2 redovisas en bedömning av den internationella och svenska ekonomins utveckling t.o.m. 2006.

PROP. 2003/04:1

Förslag till statsbudget för budgetåret 2004

Utgifter m.m.

Tusental kronor

Utgiftsområde	1	Rikets styrelse	7 896 299
Utgiftsområde	2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	9 198 142

Utgiftsområde	3	Skatt, tull och exekution	8 556 043

Utgiftsområde	4	Rättsväsendet	26 432 092

Utgiftsområde	5	Internationell samverkan	1 257 362

Utgiftsområde	6	Försvar samt beredskap mot sårbarhet	44 331 402

Utgiftsområde	7	Internationellt bistånd	19 856 751

Utgiftsområde	8	Invandrare och flyktingar	7 005 146

Utgiftsområde	9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	37 665 272

Utgiftsområde	10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	123 981 002

Utgiftsområde	11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	50 656 300

Utgiftsområde	12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	53 852 200

Utgiftsområde	13	Arbetsmarknad	61 989 063

Utgiftsområde	14	Arbetsliv	1 135 424

Utgiftsområde	15	Studiestöd	21 924 855

Utgiftsområde	16	Utbildning och universitetsforskning	43 962 225

Utgiftsområde	17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	8 663 960

Utgiftsområde	18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande	8 798 030

Utgiftsområde	19	Regional utveckling	3 106 447

Utgiftsområde	20	Allmän miljö- och naturvård	3 770 566

Utgiftsområde	21	Energi	1 663 344

Utgiftsområde	22	Kommunikationer	28 535 012

Utgiftsområde	23	Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar	14 278 732

Utgiftsområde	24	Näringsliv	3 490 802

Utgiftsområde	25	Allmänna bidrag till kommuner	73 705 790

Utgiftsområde	26	Statsskuldsräntor m.m.	47 684 000

Utgiftsområde	27	Avgiften till Europeiska gemenskapen	24 472 000

Summa utgiftsområden			737 868 261

Minskning av anslagsbehållningar			0

Summa utgifter			737 868 261

Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto			20 156 000

Kassamässig korrigering			-3 931 000

Summa			754 093 261

PROP. 2003/04:1

Inkomster m.m.

Tusental kronor

Inkomsttyp 1000	Skatter m.m.	646 836 844
Inkomsttyp 2000	Inkomster av statens verksamhet	29 383 953

Inkomsttyp 3000	Inkomster av försåld egendom	15 000 000

Inkomsttyp 4000	Återbetalning av lån	2 268 900

Inkomsttyp 5000	Kalkylmässiga inkomster	8 222 000

Inkomsttyp 6000	Bidrag m.m. från EU	10 817 500

Summa inkomster	712 529 197
Beräknat lånebehov	41 564 064

Summa	754 093 261

PROP. 2003/04:1

Innehållsförteckning

1	Finansplan .............................................................................................................		19
	1.1	Tillväxt och jobb för ett rättvisare Sverige ..........................................	19
	1.2	Det ekonomiska läget ...........................................................................	20
	1.2.1	Internationell utveckling ......................................................................	20
	1.2.2	Svensk utveckling..................................................................................	20
	1.2.2.1	Kommunala sektorn..............................................................................	21
	1.2.2.2	Arbetsmarknaden..................................................................................	21
	1.2.2.3	Utvecklingen 2005 och 2006................................................................	22
	1.3	Sunda offentliga finanser ......................................................................	22
	1.3.1	Överskottsmål tryggar välfärden .........................................................	23
	1.3.2	Utgiftstaken bidrar till kontrollerad utgiftsutveckling.......................	23
	1.4	Priser och löner .....................................................................................	24
	1.4.1	Stabila priser ..........................................................................................	24
	1.4.1.1	Räntan och kronan................................................................................	25
	1.4.2	Lönebildningen .....................................................................................	25
	1.5	Jobb och uthållig tillväxt – för välfärd och rättvisa.............................	26
	1.5.2	Full sysselsättning.................................................................................	28
	1.5.3	Minskade sjukskrivningar.....................................................................	31
	1.6	Reformer för rättvisa och trygghet......................................................	34
	1.6.1	Barn och unga – Sveriges framtid.........................................................	34
	1.6.2	Kvaliteten skall värnas i vården och omsorgen ...................................	35
	1.6.3	De äldres trygghet.................................................................................	35
	1.6.4	En tryggare vardag ................................................................................	36
	1.6.5	Utbildning för jämlikhet och tillväxt...................................................	36
	1.6.6	Bra bostäder för alla ..............................................................................	37
	1.6.7	De socialpolitiska utmaningarna..........................................................	37
	1.6.8	Regional utveckling...............................................................................	38
	1.6.9	Arbetstidsförkortning och friår ...........................................................	38
	1.6.10	En sammanhållen politik för global utveckling...................................	38
	1.7	Rättvisa skatter......................................................................................	38
	1.7.1	Globaliseringen .....................................................................................	39
	1.7.2	Småföretagen.........................................................................................	39
	1.7.3	Insatser mot skattefusk ........................................................................	39
	1.7.4	Grön skatteväxling och alternativa styrmedel.....................................	40
	1.7.5	Övriga skattefrågor...............................................................................	41
	1.8	Hållbar utveckling.................................................................................	41
	1.9	Ett Sverige för alla.................................................................................	43
2	Förslag till riksdagsbeslut ....................................................................................		49
3	Lagförslag..............................................................................................................		57

PROP. 2003/04:1

3.1Förslag till lag om särskild skattereduktion vid 2005 års

	taxering...................................................................................................	57
3.2	Förslag till lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69) ...................	59

3.3Förslag till lag om ändring i lagen (1984:410) om skatt på

	bekämpningsmedel ................................................................................	60
3.4	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt ........	61
3.5	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt .......	62

3.6Förslag till lag om upphävande av lagen (1994:1565) om

beskattning av viss privatinförsel..........................................................

3.7Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på

energi ......................................................................................................

3.8Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän

löneavgift................................................................................................

3.9Förslag till lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom

	Europeiska unionen...............................................................................	82
3.10	Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1512) om
	dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna ........................	86

3.11Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror,

	tobaksvaror och mineraloljeprodukter.................................................	87
3.12	Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) ...........	89

3.13Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för

smuggling ...............................................................................................

3.14Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1380) om

		skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för
		tele- och datakommunikation...............................................................	91
4	Budgetpolitiska mål och statsbudgeten ...............................................................		95
	4.1	Budgetpolitiska mål...............................................................................	95
	4.1.1	Utgiftstak för staten..............................................................................	97
	4.1.2	Beräkning av den offentliga sektorns utgifter .....................................	98
	4.1.3	Överskott i offentliga sektorns finanser..............................................	99
	4.2	Makroekonomiska förutsättningar.....................................................	101
	4.3	Politiska förutsättningar .....................................................................	102
	4.4	Statsbudgetens utveckling...................................................................	111
	4.4.1	Statsbudgetens saldo............................................................................	111
	4.4.2	Uppföljning av statsbudgeten för 2003..............................................	111
	4.4.3	Statsbudgetens inkomster ...................................................................	113
	4.4.4	Statsbudgetens utgifter........................................................................	114

4.4.5Statsbudgetens saldo, statens finasiella sparande och

statsskulden..........................................................................................

117

4.4.5Statsbudgetens saldo, statens finasiella sparande och

		statsskulden..........................................................................................	117
	4.5	Kommunsektorns finanser..................................................................	122
	4.6	Ålderspensionssystemet......................................................................	123
	4.7	Den offentliga sektorns finanser ........................................................	124
5	Inkomster ............................................................................................................		129
	5.1	Inledning ..............................................................................................	129
	5.1.1	Makroekonomiska förutsättningar.....................................................	131

		PROP. 2003/04:1
	5.1.2	Regeländringar ....................................................................................	132
	5.1.3	Osäkerhet i skatteberäkningen ..........................................................	132
	5.2	Offentliga sektorns skatter – periodiserad redovisning ...................	134
	5.2.1	Skatt på arbete.....................................................................................	134
	5.2.2	Skatt på kapital ....................................................................................	138
	5.2.3	Skatt på konsumtion och insatsvaror.................................................	142
	5.2.4	Restförda och övriga skatter ..............................................................	146
	5.3	Offentliga sektorns inkomster enligt nationalräkenskaperna..........	146
	5.4	Statsbudgetens inkomster – kassamässig redovisning......................	147
	5.4.1	Skatter..................................................................................................	147
	5.4.2	Övriga inkomster................................................................................	150
	5.4.3	Ändrad redovisning av inkomsttitlar.................................................	151
	5.4.4	Uppföljning av statsbudgetens inkomster budgetåret 2003.............	152
	5.5	Kommunsektorns skatter...................................................................	152
	5.6	Skattekvoter ........................................................................................	153
	5.6.1	Skattekvoten – skatt som andel av BNP............................................	153
	5.6.2	Implicita skattekvoter.........................................................................	155
6	Utgifter	...............................................................................................................	161
	6.1	Utgifter 2003.......................................................................................	161
	6.1.1	Takbegränsade utgifter 2003 ..............................................................	161

6.2Utgifternas fördelning på utgiftsområden 2004 samt

konsekvensberäkning av utgifterna 2005–2006.................................

168

6.2.1De takbegränsade utgifternas förändring jämfört med

2003 års ekonomiska vårproposition .................................................

170

6.3Utgiftsområde 1–27 samt Ålderspensionssystemet vid

		sidan av statsbudgeten ........................................................................	172
7	Bemyndiganden och övriga ekonomiska förpliktelser m.m. ...........................		185
	7.1	Finansiering av anläggningstillgångar och rörelsekapital .................	185
	7.1.1	Låneramar för 2004.............................................................................	185
	7.1.2	Räntekontokrediter för 2004 .............................................................	186
	7.1.3	Sjunde AP-fonden...............................................................................	187
	7.1.4	Övrig utlåning från Riksgäldskontoret .............................................	188
	7.2	Statliga garantier..................................................................................	189
	7.3	Beställningsbemyndiganden...............................................................	190
	7.4	Bemyndigande för ramanslag .............................................................	191
	7.5	Omvandling av reservationsanslag till ramanslag..............................	192
8	Skattefrågor.........................................................................................................		197
	8.1	Inledning..............................................................................................	197
	8.2	Skatter på förvärvsinkomster .............................................................	198
	8.2.1	Sänkt inkomstskatt som en del i grön skatteväxling ........................	198
	8.2.2	Sänkt allmän löneavgift som en del i grön skatteväxling..................	199

8.2.3Uppräkning av skiktgränser för statlig skatt på

	förvärvsinkomster inför inkomståret 2004........................................	199
8.2.4	Skattefriheten begränsas för förmån av lånedatorer .........................	201
8.2.5	Reducerat förmånsvärde för miljövänliga bilar .................................	202
8.2.6	Avdrag vid dubbel bosättning ............................................................	202
8.2.7	Slopad skattefrihet för tandvårdsförmån...........................................	203
8.2.8	Beskattning av sjömän i det nordiska skatteavtalet ..........................	204
8.3	Kapitalinkomst– och egendomsskattefrågor.....................................	204

PROP. 2003/04:1

8.3.1	3:12-beskattningen ..............................................................................	204
8.3.2	Slopad arvsskatt mellan makar............................................................	205
8.3.3	Gåvobeskattning vid generationsskiften............................................	206
8.3.4	Ny regel för begränsning av förmögenhetsskatten ...........................	206
8.3.5	Dämpningsregel för fastighetsskatten................................................	206
8.3.6	Skattereduktion för miljöinvesteringar ..............................................	207
8.3.7	Uppskov vid köp av bostadsrätt .........................................................	207
8.3.8	Samfälligheter.......................................................................................	208

8.3.9Fastighetstaxering och tredimensionellt avgränsade

	fastigheter.............................................................................................	208
8.4	Företagsbeskattning ............................................................................	208
8.4.1	Ändrade regler för CFC-beskattning.................................................	208
8.4.2	Avdragsrätt för utdelning på insatsemitterat kapital.........................	208

8.4.3Sambandet mellan redovisning och beskattning vid

	reparationer på näringsfastigheter ......................................................	209
8.4.4	Värdering av finansiella instrument....................................................	210
8.4.5	Begränsad avdragsrätt vid överlåtelse av pensionsutfästelser ...........	211
8.5	Energi- och miljöbeskattning .............................................................	211
8.5.1	Grön skatteväxling och andra ekonomiska styrmedel ......................	211
8.5.1.1	Förutsättningar för fortsatt grön skatteväxling.................................	211
8.5.1.2	Samverkan med andra styrmedel ........................................................	212
8.5.1.3	Höjd koldioxidskatt m.m. på bränslen...............................................	213
8.5.1.4	Höjd energiskatt på el .........................................................................	214
8.5.1.5	Skattesatsuppräkning efter prisutvecklingen (indexering) ...............	214
8.5.1.6	Energiskatt på el i tillverkningsindustrin m.m...................................	215
8.5.2	Energiskatten på el i norra Sverige .....................................................	216
8.5.3	Kraftvärmebeskattning........................................................................	216

8.5.3.1Höjda skatteavdrag för bränslen för värmeproduktion i

kraftvärmeverk.....................................................................................	216
8.5.3.2 Biobränslenas konkurrenskraft i kraftvärmeverk..............................	218

8.5.3.3Slopat avdrag för energiskatt på el som produceras i

kraftvärmeverk.....................................................................................

218

8.5.4Begränsning av koldioxidskatte-uttaget avseende kalk-

	och cementbranschen..........................................................................	219
8.5.5	Avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft...........................	220
8.5.6	Skattestrategi för alternativa drivmedel .............................................	221
8.5.7	Avfallsskatt ..........................................................................................	221
8.5.8	Skatt på naturgrus................................................................................	222
8.5.9	Skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel.............................	222
8.6	Övriga punktskattefrågor ...................................................................	223
8.6.1	Privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror.............................	223
8.6.2	Reklamskatt .........................................................................................	225
8.6.3	Trängselskatt........................................................................................	225
8.7	Insatser mot skattefusk.......................................................................	225
8.8	Övriga skattefrågor .............................................................................	227

8.8.1Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele-

	och datakommunikation .....................................................................	227
8.9	Offentlig-finansiella effekter ..............................................................	227
Appendix

PROP. 2003/04:1

9	Tilläggsbudget.....................................................................................................		241
	9.1	Förslag till tilläggsbudget för 2003 ....................................................	241
	9.2	Tilläggsbudget per utgiftsområde ......................................................	241
	9.2.1	Utgiftsområde 1 Rikets styrelse.........................................................	241
	9.2.2	Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning...............	241
	9.2.3	Utgiftsområde 4 Rättsväsendet..........................................................	242
	9.2.4	Utgiftsområde 5 Internationell samverkan .......................................	243
	9.2.5	Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet.................	243
	9.2.6	Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ...........................................	244
	9.2.7	Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar ......................................	244
	9.2.8	Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ................	245
	9.2.9	Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
		handikapp ............................................................................................	246
	9.2.10	Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad.....................................................	246
	9.2.11	Utgiftsområde 15 Studiestöd .............................................................	247
	9.2.12	Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.................	247
	9.2.13	Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid...............	247
	9.2.14	Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning
		och byggande.......................................................................................	248
	9.2.15	Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling.....................	248
	9.2.16	Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård ...............................	248
	9.2.17	Utgiftsområde 22 Kommunikationer................................................	249
	9.2.18	Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med
		anslutande näringar .............................................................................	250
	9.2.19	Utgiftsområde 24 Näringsliv..............................................................	252
	9.2.20	Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ........................................	252
Bilagor
Bilaga 1		Specifikation av statsbudgetens utgifter och inkomster 2004
Bilaga 2		Svensk ekonomi
Bilaga 3		Avstämning av målet om en halvering av antalet socialbidragsberoende
		mellan åren 1999 och 2004
Bilaga 4		Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 september 2004

PROP. 2003/04:1

Tabellförteckning

Utgifter m.m....................................................................................................................			4
Inkomster m.m. ..............................................................................................................			5
1.1	Försörjningsbalans 2002-2004..................................................................................		20
1.2	Nyckeltal 2002-2004 .................................................................................................		20
1.3	Sysselsättning, arbetslöshet, löne- och produktivitetsutveckling ..........................		21
1.4	Sysselsättning och arbetslöshet uppdelat på kön ....................................................		22
1.5	Kalkyl på medellång sikt ...........................................................................................		22
1.6	Offentliga finanser ....................................................................................................		23
1.7	Beslutade och aviserade reformer.............................................................................		34
1.8	Satsningar på förskolan och skolan..........................................................................		35
1.9	Satsningar på vården..................................................................................................		35
1.10		Gröna nyckeltal .......................................................................................................	43
2.1	Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag
		för budgetåret 2003...............................................................................................	52
4.1	Utgiftstak för staten..................................................................................................		96
4.2	Den offentliga sektorns finansiella sparande...........................................................		96
4.3	Beslutade budgetpolitiska mål 2003–2004 ...............................................................		96
4.4	Den offentliga sektorns finansiella sparande samt
		budgeteringsmarginal............................................................................................	97
4.5	Utgiftstak för staten 2002–2006...............................................................................		98
4.6	Utgiftstak för offentlig sektor 2002–2006...............................................................		98
4.7	Finansiellt sparande i offentlig sektor....................................................................		100
4.8	Makroekonomiska förutsättningar ........................................................................		101
4.9	Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar...........................		107
		Fortsättning på 4.9 Nu föreslagna och aviserade utgifts- och
		inkomstförändringar...........................................................................................	108
4.10		Budgeteffekter i förhållande till föregående år av tidigare
		beslutade och aviserade samt nu föreslagna utgifts- och
		inkomstförändringar...........................................................................................	109
		Fortsättning på 4.10 Budgeteffekter i förhållande till föregående år
		av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna utgifts- och
		inkomstförändringar...........................................................................................	110
4.11		Budgetsaldo och statsskuld 2003..........................................................................	112
4.12		Statsbudgetens inkomster.....................................................................................	113
4.13		Statsbudgetens utgifter 2002–2006 ......................................................................	114
4.14		Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år.....................	116
4.15		Statsbudgetens saldo och statsskulden ................................................................	119
4.16		Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande........................................	120
4.17		Statsbudgetens saldo samt justering för större engångseffekter........................	121
4.18		Kommunsektorns finanser ...................................................................................	122
4.19		Ålderspensionssystemet .......................................................................................	123
4.20		Den offentliga sektorns finanser..........................................................................	124

		PROP. 2003/04:1
4.21		Finansiellt sparande i offentlig sektor .................................................................	126
4.22		Förändring av strukturellt sparande ....................................................................	126
5.1	Offentliga sektorns periodiserade skatter, offentliga sektorns
		inkomster enligt NR och statsbudgetens inkomster 2001–2006 ....................	129
5.2	Offentliga sektorns skatter, faktisk och underliggande årlig
		förändring 2002–2006 ........................................................................................	130
5.3	Finansiellt sparande i offentlig sektor ...................................................................		130
5.4	Offentliga sektorns periodiserade skatter, offentliga sektorns
		inkomster enligt NR och statsbudgetens inkomster;
		differenser jämfört med vårpropositionen........................................................	131
5.5	Antaganden och förändringar jämfört med vårpropositionen.............................		131
5.6	Bruttoeffekter av regeländringar 1999–2004.........................................................		133
5.7	Skatt på arbete 2001–2006......................................................................................		134
5.8	Skattepliktiga inkomster 2001–2006 .....................................................................		134
5.9	Den offentliga sektorns skatteintäkter 1999–2006...............................................		135
5.10		Faktisk och underliggande utveckling av kommunal skatt 2001–2006 .............	136
5.11		Skattereduktioner 2001–2006 ..............................................................................	137
5.12		Skatt på kapital 2001–2006...................................................................................	138
5.13		Kapitalvinster och kapitalförluster 1999–2001 ...................................................	139
5.14		Fastighetsskatt fördelad på fastighetstyp, samt skattereduktioner
		2001–2006 ...........................................................................................................	141
5.15		Skatt på konsumtion och insatsvaror 2001–2006 ...............................................	142
5.16		Specifikation av restförda skatter m.m. 2001–2006............................................	146
5.17		Periodiserade skatter, skatter enligt NR samt skattekvoten 2001–2006 ...........	147
5.18		Offentliga sektorns totala inkomster enligt NR 2001–2006 .............................	147
5.20 Nedsättningar som påverkar statsbudgeten, men ej de periodiserade
		skatterna..............................................................................................................	148
5.19		Statsbudgetens inkomster 2001–2006 .................................................................	149
5.21		Statsbudgetens skatter 2001–2006.......................................................................	150
5.22		Utvecklingen av skatteunderlaget 2001–2006.....................................................	152
5.23		Skattekvoten 1999, förändring av skattekvoten 1990–1999 samt
		skattepliktiga transfereringars inverkan på skattekvoten för ett
		urval av OECD-länder.......................................................................................	154
5.24		Skattekvot i Sverige enligt NR och periodiserad skattekvot 2001–2006 ..........	154
5.25		Mervärdesskattesatser och förändring av skattesatserna 1991–2003.................	157
6.1	Statsbudgetens utgifter 2003..................................................................................		161
6.2	Takbegränsade utgifter 2003 ..................................................................................		162
6.3	Beräknad förändring av anslagsbehållningar 2003 ................................................		166
6.4	Utgifter 2003...........................................................................................................		167
6.5	Utgifter 2004–2006.................................................................................................		169
6.6	Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med 2003 års ekonomiska
		vårproposition (VP2003) ...................................................................................	170
7.1	Låneram för 2004....................................................................................................		186
7.2	Investeringslån och låneramar 1998 - 2003 ...........................................................		186
7.3	Räntekontokreditram för 2004..............................................................................		187
7.4	Övriga kreditramar 2004 ........................................................................................		189
7.5	Anslag vars ändamål 2004 omfattar garantiverksamhet .......................................		190
7.6	Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden
		avseende 2004 .....................................................................................................	191
7.7	Reservationsanslag uppförda på statsbudgeten 2003 som föreslås
		omvandlas till ramanslag fr.o.m. 2004 ...............................................................	193

PROP. 2003/04:1
8.1	Skiktgränser och brytpunkter för uttag av statlig skatt på
	förvärvsinkomster för åren 2003 och 2004. Gällande regler och förslag.........	200
8.2	Skattehöjningar inklusive indexuppräkning för vissa bränslen och el
	för år 2004............................................................................................................	215
8.3	Nuvarande och föreslagna skattesatser på vissa bränslen och el ..........................	215
8.4	Förslag till avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft.............................	220
8.5	Budgeteffekter av åtgärder på skatteområdet i BP 2004 m.m. .............................	230
	Bruttoeffekter, kassamässiga effekter för statsbudgeten och periodiserade
	nettoeffekter för offentlig sektor år 2004-2006 samt varaktiga effekter
	för offentlig sektor..............................................................................................	230
9.1	Investeringsplan för Sjöfartsverket ........................................................................	250

PROP. 2003/04:1

Diagramförteckning

1.1	Utgiftstaken i kronor ...............................................................................................	24
1.2	Utgiftstaken i procent av BNP ................................................................................	24
1.3	Differensen mellan 10-årig statsobligationsränta i Sverige och Tyskland .............	25
1.4	Kronans utveckling mot TCW-index ......................................................................	25
1.5	Reguljärt sysselsatta i åldern 20-64 år......................................................................	29
1.6	Antal helårspersoner med socialbidrag....................................................................	29
1.7	Kostnader för sjukfrånvaron....................................................................................	32
1.8	Kvinnors inkomst som andel av mäns.....................................................................	44
4.1	Statsbudgetens saldo 1990–2006............................................................................	111
4.2	Statsskuld i miljarder kronor och som andel av BNP ..........................................	121
5.1	Årlig förändring av utbetald lönesumma, ackumulerade månader......................	134
5.2	Beskattningsbara kapitalvinster 1988–2006 ..........................................................	139
5.3	Företagens inkomstskatt 1994–2001 samt beräknad utveckling
	2002–2006 ...........................................................................................................	140
5.4	Nyttjande av periodiseringsfonder 1995–2001.....................................................	140
5.5	Mervärdesskatt uppdelad efter användning ..........................................................	143
5.6	Skatteintäkter per produktslag 1998–2006............................................................	144
5.7	Skatt per liter ren alkohol.......................................................................................	144
5.8	Ackumulerad införsel av sprit................................................................................	144
5.9	Skatt på energi 1997–2006......................................................................................	145
5.10 Kommunskatter 1999–2006 .................................................................................		153
5.11 Inkomstskatter i förhållande till lönekostnaden 1993–2002..............................		155
5.12 Implicit skatt på arbete och arbetsgivaravgifternas andel av
	lönekostnaden 1993–2006..................................................................................	155
5.13 Implicit skatt på bolag 1995–2001 .......................................................................		156
5.14 Sammansättning av de skatter bolagen betalade 1995–2001 ..............................		156
5.15 Hushållens konsumtionsutgifter för bilar och sällanköpsvaror samt
	för dagligvaror 1980–2006 .................................................................................	156
6.1	Utgiftsprognos för 2003 jämfört med statsbudgeten för 2003............................	163
7.1	Myndigheternas investeringslån juni 1993 - juni 2003.........................................	186

Finansplan

PROP. 2003/04:1

1 Finansplan

1.1Tillväxt och jobb för ett rättvisare Bara ett Sverige i utveckling och ekonomisk

Sverige

Den internationella ekonomiska utvecklingen är osäker. Uppgången har ännu inte tagit fart, men tecken tyder på att en återhämtning har inletts. När uppgången i konjunkturen kommer skall Sverige vara väl rustat.

Svensk ekonomi har klarat den internationella lågkonjunkturen väl. Sysselsättningen är hög, tillväxten god och arbetslösheten fortfarande låg jämfört med många andra länder. Trots den utdragna lågkonjunkturen har Sverige inte hamnat i ett läge där de offentliga finanserna uppvisar underskott. Överskottsmålet och utgiftstaken har skapat en säkerhetsmarginal.

Reformer har kunnat genomföras. Kom- muner och landsting har fått mer resurser, studiebidragen har höjts, rättsväsendet och polisen har tillförts ökade resurser, föräldra- försäkringen har förbättrats, maxtaxa har införts i barnomsorgen, pensionerna har förbättrats, insatserna för miljön har förstärkts och högskolan har byggts ut.

Ytterligare reformer genomförs nästa år. Kommunerna tillförs ytterligare resurser. Fler lärare anställs och forskningssatsningarna förstärks. Miljöanslagen höjs. Bostadsbyggandet stimuleras.

Utgångsläget är gott, men Sverige står inför stora utmaningar. Andelen äldre ökar och andelen i yrkesverksam ålder minskar. Klyftorna är stora. Skolan behöver anställa fler lärare, äldreomsorgen förbättras och väntetider i sjukvården kortas. Sjukskrivningarna måste minska, sysselsättningen öka och arbetslösheten pressas tillbaka. Rättvisan måste öka och välfärden utvecklas.

tillväxt förmår att ta sig an framtidens utmaningar. Sunda offentliga finanser är grunden för tillväxt och sysselsättning. Därför krävs fortsatt försiktighet och återhållsamhet med utgiftsökningar och skattesänkningar.

Målen för den ekonomiska politiken ligger fast. De utgiftsbegränsande åtgärder som regeringen och samarbetspartierna tidigare har aviserat skall fullföljas. För att stärka Sveriges långsiktiga tillväxtförutsättningar, nå målen om 80 procents reguljär sysselsättning och en halvering av socialbidragsberoendet föreslår regeringen nya åtgärder.

Valet hösten 2002 ledde fram till en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet om 121 punkter för ett tryggare, rättvisare och grönare Sverige. I den formulerades att den gemensamma politiken bygger på övertygelsen att den ekologiska, sociala och ekonomiska dimensionen måste vävas samman för att skapa en uthållig utveckling som är bra för Sverige.

121-punktsöverenskommelsen mellan Social- demokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet skall genomföras under mandatperioden. Det finansiella utrymmet som krävs för genom- förandet säkerställs genom den ekonomiska politiken och genom en fortlöpande prövning av befintliga åtaganden och skatteregler. Den socialdemokratiska regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet avser att i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition och i samband med budgetpropositionen för 2005 återkomma med riktlinjer för och förslag till hur återstående delar av 121-punktsöverenskommelsen skall genomföras under 2005 och 2006.

PROP. 2003/04:1

En offensiv för tillväxt kräver hela samhällets delaktighet för att bli framgångsrik. Regeringen strävar efter breda politiska lösningar och en bred samverkan med näringslivet.

Tillsammans vill regeringen och samarbets- partierna arbeta med en tydlig politik för ett grönt, jämställt folkhem där hållbar tillväxt, full sysselsättning och trygg välfärd drivs framåt av teknisk utveckling, modern omställning, stor delaktighet och minskade klyftor.

1.2Det ekonomiska läget

1.2.1Internationell utveckling

Avmattningen i den internationella ekonomin har blivit utdragen. Det finns dock tecken på att den internationella konjunkturen håller på att förbättras. Förutsättningarna är goda för en vändning under andra halvåret 2003 och konjunkturen förväntas därefter stärkas ytter- ligare under 2004.

I Förenta staterna finns de tydligaste tecknen på att en återhämtning har påbörjats. Förtroendet hos företagen har stärkts och vinst- utvecklingen har förbättrats. Låga räntor i kombination med stigande börser och fastighets- priser bidrar till en positiv bild. De skatte- sänkningar som genomförs medverkar till en ökad efterfrågan. Viss osäkerhet råder dock om den samlade effekten eftersom skatte- sänkningarna leder till att budgetunderskottet ökar.

Tillväxten i euroområdet är låg till följd av en svag export och en fortsatt svag investerings- utveckling. Hushållens konsumtion fortsätter att vara dämpad. En expansiv penningpolitik och förbättrade finansiella villkor för företagssektorn väntas gynna den inhemska efterfrågan. Ökade exportmöjligheter, bl.a. tack vare den ameri- kanska återhämtningen, väntas också bidra till en återhämtning i euroområdet under 2004.

I Japan har flera positiva faktorer noterats den senaste tiden, men den ekonomiska utvecklingen hämmas fortfarande av underliggande struktu- rella problem.

1.2.2Svensk utveckling

BNP väntas öka med 1,4 procent i år och med 2,0 procent 2004. Under perioden 2003 till 2004 förutses inkomsterna öka relativt svagt, men låga räntenivåer och en fortsatt stabil förmögenhets- utveckling väntas understödja hushållens konsumtion. Den offentliga konsumtionen utvecklas svagt. Såväl export som import utvecklas däremot starkt under 2004.

Investeringarna i näringslivet fortsätter att utvecklas relativt måttligt. Först nästa år väntas behov uppstå av att expandera produktions- kapaciteten. Investeringar i infrastrukturen väntas medföra att statens investeringar ökar både i år och nästa år. Den beskrivna ekonomiska utvecklingen belyses ytterligare i tabellerna 1.1 och 1.2.

Tabell 1.1 Försörjningsbalans 2002-2004

Procentuell volymförändring

	2002	2003	2004
Hushållens konsumtionsutgifter	1,3	1,9	2,1

Offentliga konsumtionsutgifter	2,1	0,7	0,4

Stat	1,7	1,0	0,0

Kommun	2,3	0,6	0,6

Fasta bruttoinvesteringar	– 2,5	– 1,8	2,8

Lagerbidrag1	– 0,1	0,2	0,1

Export	0,4	3,7	5,4

Import	– 2,7	3,1	5,4

BNP	1,9	1,4	2,0

1 Bidrag till BNP-tillväxten.
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Tabell 1.2 Nyckeltal 2002-2004
Förändring från föregående år i procent, om ej annat anges
	2002	2003	2004
KPI1	2,4	2,0	1,3

Timlön	4,1	3,5	3,5

Öppen arbetslöshet2	4,0	4,7	4,7
Arbetsmarknadspolitiska program2	2,6	2,2	2,2
Antal sysselsatta	0,1	– 0,2	0,1

Real disponibel inkomst	4,7	1,6	0,9

Hushållens nettosparkvot, nivå3 4	2,8	2,6	1,4

Bytesbalans3	4,5	5,3	5,1

Tysk ränta 10-års statsobligation1	4,8	4,2	4,8
Svensk ränta 10-års statsobligation1	5,3	4,7	5,2
TCW-index1	134	129	128

1 Årsgenomsnitt.
2 Procent av arbetskraften.

3 Procent av BNP.

4 Exkl. sparande i avtalspensioner.

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Medlingsinstitutet, Riksbanken och Finansdepartementet.

PROP. 2003/04:1

1.2.2.1 Kommunala sektorn

En god tillväxt och hög sysselsättning är nödvändiga förutsättningar för den kommunala ekonomins långsiktiga utveckling. En god och balanserad utveckling av den kommunala sektorns ekonomi är avgörande för skolan, vården och omsorgen. Regeringen följer noga utvecklingen av den kommunala sektorns ekonomi.

En gynnsam sysselsättningsutveckling sedan 1999 har inneburit att de kommunala skatte- inkomsterna sammantaget har utvecklats starkt, dock finns regionala skillnader. Även stats- bidragen steg under samma period. Mellan 1999 och 2002 ökade skatteinkomsterna och statsbidragen sammantaget med 76 miljarder kronor.

Trots stora inkomstökningar under de senaste fyra åren uppvisade kommuner och landsting ett resultatmässigt underskott på 7 miljarder kronor (exklusive extraordinära poster) 2002. År 2003 höjdes kommunalskatten med i genomsnitt 65 öre (motsvarande 8,4 miljarder kronor i ökade skatteintäkter) vilket väntas leda till att de kommunala finanserna förbättras.

För en långsiktigt hållbar finansiering av den kommunala välfärdsproduktionen krävs balans i den kommunala ekonomin. Ett balanskrav gäller därför sedan 2000 och innebär att kommuner och landsting skall upprätta en budget i balans. Om underskott uppstår skall det egna kapitalet återställas inom två år. En utredning har lämnat förslag om balanskravet. Frågan bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Regeringens ekonomiska bedömning för 2004 bygger på ett antagande om att kommuner och landsting höjer kommunalskatten med i genomsnitt 15 öre (motsvarande 2 miljarder kronor i ökade skatteintäkter).

För att långsiktigt stärka den kommunala ekonomin föreslår regeringen att det tillfälliga sysselsättningsstödet till kommunerna ökar med 0,4 miljarder kronor 2004 och att de tillfälliga stöden på sammanlagt 4,7 miljarder kronor permanentas från och med 2005.

1.2.2.2 Arbetsmarknaden

Trots att sysselsättningen inom näringslivet successivt minskat sedan inledningen av 2001 har det totala antalet sysselsatta i princip varit oförändrat. Det beror bl.a. på att sysselsättningen ökat inom offentlig sektor. Antalet sysselsatta väntas dock minska något i år. En svag ökning förutses under senare delen av 2004 i takt med att efterfrågan i ekonomin tilltar.

Den reguljära sysselsättningsgraden för befolkningen i åldern 20 till 64 år beräknas i år uppgå till 77,7 procent och 2004 till 77,3 procent. Därmed uppnås i prognosen inte det av regeringen uppsatta målet om 80 procents reguljär sysselsättning 2004. Målet om 80 procents reguljär sysselsättning i åldern 20 till 64 år ligger dock fast. Regeringen följer löpande utvecklingen och kommer att vidta åtgärder för att nå målet.

Tabell 1.3 Sysselsättning, arbetslöshet, löne- och produktivitetsutveckling

	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Antal sysselsatta1	3 986	3 963	3 922	3 979	4 069	4 159	4 239	4 244	4 237	4 239
Varav näringslivet1	2 697	2 698	2 695	2 735	2 805	2 888	2 969	2 960	–	–

Varav offentliga myndigheter1	1 287	1 263	1 223	1 240	1 260	1 264	1 262	1 278	–	–
Reguljär sysselsättningsgrad2	74,9	74,7	73,9	74,6	75,9	77,2	78,2	78,1	77,7	77,3

Öppen arbetslöshet3	7,7	8,1	8,0	6,5	5,6	4,7	4,0	4,0	4,7	4,7

Konjunkturberoende arbets-
marknadspolitiska program3	4,6	4,7	4,5	4,1	3,3	2,6	2,5	2,6	2,2	2,2

Timlön4	3,3	6,0	4,5	3,8	3,4	3,7	4,4	4,1	3,5	3,5
Produktivitet i näringslivet4	3,6	1,9	5,2	2,0	2,6	4,1	0,6	4,2	3,0	2,0

Anm.: I AKU fördes anställda i kyrkan över från kommunala myndigheter till näringslivets tjänstesektor först 2001. Till följd av detta är antalet sysselsatta i offentlig sektor överskattat, och antalet anställda i näringslivet underskattat, med ca 22 000 personer 2000.

1Tusental personer.

2Reguljärt sysselsatta i åldern 20–64 i procent av befolkningen i den åldersgruppen.

3I procent av arbetskraften.

4Årlig procentuell förändring.

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Medlingsinstitutet och Finansdepartementet.

PROP. 2003/04:1

Tabell 1.4 Sysselsättning och arbetslöshet uppdelat på kön

	1998		1999		2000		2001		2002
	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män
Antal sysselsatta1	1 901	2 079	1 947	2 121	1 992	2 167	2 036	2 203	2 047	2 197

Varav näringslivet1	967	1 768	997	1 808	1 037	1 852	1 080	1 891	1 080	1 879
Varav offentliga
myndigheter1	932	308	949	311	953	312	954	307	965	314
Öppen arbetslöshet2	6,0	6,9	5,2	5,9	4,3	5,0	3,6	4,3	3,6	4,4

1Tusental personer.

2I procent av arbetskraften. Källa: Statistiska centralbyrån.

Den svaga sysselsättningsutvecklingen, färre personer i arbetsmarknadspolitiska program och ett ökande arbetskraftsutbud har inneburit att den öppna arbetslösheten successivt stigit sedan mitten av 2002. Ett ökat arbetskraftsutbud är en förutsättning för att trygga en långsiktig finansiering av välfärden. Utvecklingen av syssel- sättningen och arbetslösheten belyses ytterligare i tabellerna 1.3 och 1.4.

Trots de senaste årens svaga efterfrågan på arbetskraft har utbudet av arbetskraft fortsatt att växa. En hög befolkningstillväxt samt ned- dragningen av antalet deltagare i t.ex. arbets- marknadsutbildning bidrar till det. Ökningen av antalet långvarigt sjuka utan arbete har dock i flera år verkat i motsatt riktning.

Regeringens politik är inriktad på att åstadkomma en fortsatt ökning av arbetskrafts- utbudet. Arbetskraftens kompetens skall fortsätta att utvecklas. Diskriminering på grund av kön, etnisk och religiös tillhörighet, sexuell läggning, ålder, funktionshinder och andra orsaker måste motverkas.

1.2.2.3 Utvecklingen 2005 och 2006

Det är svårt att förutsäga konjunktur- utvecklingen för en treårsperiod. Därför görs ingen prognos för 2005 och 2006. Däremot presenteras en kalkyl.

Befolkningen i åldern 20 till 64 år ökar kommande år. Men det är främst åldersgrupper med relativt lågt arbetskraftsdeltagande och låg sysselsättningsgrad som ökar. Det bidrar till att den reguljära sysselsättningsgraden i åldern 20 till 64 år inte ändras markant till 2006.

Arbetslösheten väntas minska både 2005 och 2006 och beräknas vid periodens slut uppgå till 4,0 procent. Det offentliga sparandet stärks. Den

ekonomiska utvecklingen under 2005 och 2006 sammanfattas i tabell 1.5.

Tabell 1.5 Kalkyl på medellång sikt

	2003	2004	2005	2006
BNP-tillväxt	1,4	2,0	2,6	2,5

Reguljär
sysselsättningsgrad1	77,7	77,3	77,5	77,5

1 Reguljärt sysselsatta i åldern 20–64 i procent av befolkningen i den åldersgruppen.

1.3Sunda offentliga finanser

Sunda offentliga finanser är en förutsättning för tillväxt, sysselsättning och välfärd. Utan starka offentliga finanser riskerar varje lågkonjunktur att framtvinga stora nedskärningar som försämrar tryggheten. Det skall gå att lita på välfärden, också i sämre tider när den behövs som mest. Utvecklingen av de offentliga finanserna beskrivs i tabell 1.6.

Det finns två övergripande budgetpolitiska mål: överskottsmålet för de offentliga finanserna och utgiftstaken.

PROP. 2003/04:1

Tabell 1.6 Offentliga finanser

Procent av BNP

	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Utgiftskvot	54,8	54,4	55,8	56,3	56,0	54,9	54,3

Inkomstkvot	58,2	59,0	56,8	56,4	56,4	56,1	56,0

Skattekvot inkl EU	52,4	54,0	51,8	51,1	51,1	50,8	50,6

Finansiellt sparande enligt NR	3,4	4,6	1,1	0,2	0,4	1,2	1,6

Periodiserat finansiellt
sparande	4,9	2,5	0,2	0,4	0,6	1,4	1,9

Nettoskuld	1,3	–3,3	3,7	2,6	2,0	0,8	–0,9

Konsoliderad bruttoskuld	52,8	54,4	52,7	51,7	51,5	50,0	48,3

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

1.3.1Överskottsmål tryggar välfärden beaktas för att undvika att finanspolitiken

Finanspolitikens främsta uppgift är att upprätthålla sunda offentliga finanser. Där- igenom skapas buffertar för att möta de framtida demografiska påfrestningarna på de offentliga välfärdssystemen. Dessutom ger överskotten en marginal till underskottsgränsen på 3 procent av BNP i Stabilitets- och tillväxtpakten. Därmed skapas ett utrymme så att finanspolitiken kan bidra till att dämpa konjunktursvängningarna.

Sedan 2000 gäller ett överskottsmål för de offentliga finanserna på 2 procent av BNP över en konjunkturcykel. Målet innebär att stats- skulden kan minska som andel av BNP samtidigt som tillgångar byggs upp inom det allmänna pensionssystemet.

Överskottsmålet innebär att det finansiella sparandet i en lågkonjunktur kan tillåtas bli lägre än 2 procent för att därigenom bidra till att mildra en konjunktursvacka. Det omvända gäller i en högkonjunktur. Ett större överskott dämpar aktiviteten i ekonomin och minskar risken för överhettning. Överskottet anpassas med hänsyn till konjunkturläge och resursutnyttjande i svensk ekonomi.

I 2003 års ekonomiska vårproposition angavs att preciserade överskottsmål fortsättningsvis skulle föreslås endast för nästkommande budgetår och inte som tidigare för varje enskilt år tre år framåt i tiden. Skälet är att konjunkturutvecklingen är svårbedömd i ett längre tidsperspektiv. Målet för varje aktuellt budgetår skall bestämmas med hänsyn till såväl konjunkturläget som läget i förhållande till det övergripande överskottsmålet. Vid upp- följningen av målet under löpande budgetår skall eventuella revideringar av konjunkturprognosen

förstärker konjunktursvängningarna. Inriktningen av finanspolitiken 2004 innebär

att överskottet i de offentliga finanserna beräknas uppgå till 0,4 procent av BNP. Statistiska centralbyrån (SCB) har beslutat att fortsättningsvis redovisa det finansiella sparandet med fullt ut periodiserade skatter. Det periodiserade överskottet beräknas uppgå till 0,6 procent av BNP 2004. För att säkerställa det övergripande målet bör det periodiserade överskottet inte understiga 0,5 procent av BNP.

Vid en snabbare återhämtning av kon- junkturen än vad som nu förutses kommer överskottet att bli högre. Regeringen återkommer med en ny bedömning av över- skottsmålet för 2004 i 2004 års ekonomiska vårproposition.

Målet om ett överskott på 2 procent av BNP i
genomsnitt	över	en konjunkturcykel började
gälla 2000.	Efter	den	kraftiga finanspolitiska
stimulansen 2002		sker en gradvis åtstramning.
Under perioden		2000	till 2006 uppgår det

genomsnittliga	periodiserade överskottet			till
1,7 procent.	Det	strukturella	överskottet
beräknas under		samma period	uppgå	till

2 procent. Sammantaget bedöms de beräknade överskotten ligga i linje med det av riksdagen beslutade överskottsmålet.

1.3.2Utgiftstaken bidrar till kontrollerad utgiftsutveckling

Budgetpolitikens främsta styrinstrument är utgiftstaken. Dessa bestäms tre år i förväg. De statliga utgifterna får sedan inte överskrida taken. Utgiftstaken förhindrar att tillfälligt högre inkomster används för att bekosta varaktigt högre utgifter. Utgiftstaken är också ett verktyg

PROP. 2003/04:1

för att uppnå det övergripande överskottsmålet för den offentliga sektorn.

Systemet har på det hela taget fungerat väl och har bidragit till att Sverige har mött den internationella lågkonjunkturen med starka offentliga finanser. Den inhemska efterfrågan har därmed kunnat stimuleras betydligt mer än vad som annars skulle ha varit möjligt.

Sedan utgiftstaken infördes 1997 har de klarats varje år. I 2003 års ekonomiska vårproposition presenterade regeringen åtgärder för att säkerställa att utgiftstaken 2003 och 2004 klaras. Den enskilt viktigaste åtgärden är att den negativa utgiftsutvecklingen inom ohälso- området måste brytas. I vårpropositionen lades förslag för att begränsa utgiftsökningar motsvarande drygt 5 miljarder kronor 2003 och nära 11 miljarder kronor för 2004.

Enligt regeringens bedömning krävs inga ytterligare besparingar för att klara utgiftstaken för 2003 och 2004, trots en något sämre arbetsmarknadsutveckling än väntat. Regeringen följer dock löpande utgiftsutvecklingen och kommer att vidta ytterligare åtgärder om utgiftstaken skulle hotas. Utgiftstaken skall klaras.

Den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning kommer efter 2010 att leda till växande utgifter för välfärden. Utgifterna under innevarande decennium måste därför hållas på en nivå som mot bakgrund av den demografiska utvecklingen är långsiktigt hållbar.

Regeringen föreslår i denna proposition att utgiftstaken för 2005 och 2006 fastställs till 894 respektive 931 miljarder kronor, vilket innebär att utgiftstaken uppgår till en i princip oförändrad andel av den potentiella BNP-nivån under perioden 2002 till 2006. Utgiftstaken under perioden 1997 till 2006 belyses i diagrammen 1.1 och 1.2.

Diagram 1.1 Utgiftstaken i kronor

Miljarder kronor

950
900
850
800
750
700
650
1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006

Anm: För att skapa jämförbarhet över tiden har utgiftstaken korrigerats för tekniska förändringar som föranlett justeringar av utgiftstaket samt för den aviserade redovisningsförändringen av stödet till kommunerna.

Diagram 1.2 Utgiftstaken i procent av BNP

Procent
40,0
38,0
36,0
34,0
32,0
30,0
1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006

1.4Priser och löner

1.4.1Stabila priser

Stabila priser är en grundläggande förutsättning för en framgångsrik ekonomisk politik. En hög och svårförutsägbar inflation har negativa fördelningseffekter. Dessutom försämrar en hög inflation förutsättningarna för en uthålligt hög tillväxt och därmed också för stabilt hög sysselsättning och välfärd.

Den av riksdagen fastlagda övergripande uppgiften för penningpolitiken är prisstabilitet. Riksbanken bedriver penningpolitiken själv- ständigt. Riksbanken har definierat prisstabilitet som att ökningen av konsumentprisindex skall begränsas till 2 procent med en tolerans på 1 procentenhet uppåt och nedåt. Regeringen

stöder penningpolitikens inriktning och står bakom inflationsmålet.

I början av året drogs inflationen tillfälligt upp av höga energipriser. Under resten av 2003 väntas lågt inhemskt inflationstryck och svag importprisutveckling bidra till att hålla nere inflationen. Under loppet av 2004, då konjunkturen efter hand bedöms bli starkare, väntas inflationen åter närma sig 2 procent. Under de närmast följande åren förutses inflationen ligga i linje med inflationsmålet.

Under de senaste åren har penningpolitiken baserats på en bedömning av UND1X för de närmaste två åren. UND1X är ett mått på den underliggande inflationen i vilket de direkta effekterna av förändrade räntor, skatter och subventioner exkluderas från konsumentpris- index. Den underliggande inflationen mätt med UND1X beräknas i år uppgå till 2,2 procent och nästa år till 1,2 procent.

1.4.1.1 Räntan och kronan

De internationella långräntorna har vänt uppåt under sommaren men ligger fortfarande på en låg nivå. Flera centralbanker har fortsatt att sänka sina styrräntor under 2003 i syfte att understödja en konjunkturåterhämtning. Ränte- nedgången har varit särskild kraftig i Europa. Riksbanken har sedan november 2002 sänkt räntan med 1,5 procentenheter till 2,75 procent. Hur ränteskillnaden mellan Sverige och Tyskland har utvecklats under de senaste tio åren belyses i diagram 1.3.

Kronan har stärkts sedan hösten 2001, framför allt i förhållande till den amerikanska dollarn. Hur den svenska kronan utvecklats under de senaste tio åren belyses i diagram 1.4.

PROP. 2003/04:1

Diagram 1.3 Differensen mellan 10-årig statsobligationsränta i Sverige och Tyskland

Procentenheter
5
4,5
4
3,5
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
-0,5
1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003

Källa: EcoWin.

Diagram 1.4 Kronans utveckling mot TCW-index

145
140
135
130
125
120
115
110
1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003
Källa: EcoWin.

EMU

Regeringen och dess samarbetspartier kommer att respektera utslaget i folkomröstningen. Vid tiden för regeringens beslut om denna proposition är resultatet av folkomröstningen om införandet av euron inte känt.

1.4.2Lönebildningen

En väl fungerande lönebildning är av avgörande betydelse för en god samhällsekonomisk utveckling. Löneökningar inom de samhälls- ekonomiska ramarna möjliggör lägre arbets- löshet, högre sysselsättning och högre produktion. Det ger i sin tur utrymme för en förbättrad välfärd. För att regeringens mål om 80 procents reguljär sysselsättning i befolk- ningen mellan 20 och 64 år skall uppnås behövs måttliga nominella löneökningar. Med alltför

PROP. 2003/04:1

höga totala löneökningar i ekonomin riskerar arbetslösheten att stiga.

Konjunkturinstitutet har i uppgift att ta fram en årlig rapport om lönebildningens samhälls- ekonomiska förutsättningar. I den görs en grundlig analys av de samhällsekonomiska ramarna utifrån bl.a. arbetskraftskostnadernas betydelse för Sveriges konkurrenskraft och det behov som finns av att öka sysselsättningen. Årets rapport presenteras i oktober.

De senaste årens utveckling visar att måttliga nominella löneökningar och ett ökat ansvars- tagande av arbetsmarknadens parter skapar goda förutsättningar för låg arbetslöshet och en god reallöneutveckling. Den nominella löneöknings- takten har sedan slutet av 1990-talet endast varit ungefär hälften så hög som på 1980-talet samtidigt som reallöneutvecklingen varit betyd- ligt bättre.

Arbetsmarknadens parter har ett gemensamt ansvar för att förändringar av relativlöner sker inom ramen för det gemensamma löneut- rymmet. Vilja och ansvarstagande från arbetsmarknadens parter i kommande avtalsför- handlingar är avgörande för den framtida sysselsättnings- och välfärdsutvecklingen.

Arbetsmarknaden är fortfarande starkt könssegregerad. Kvinnor arbetar ofta inom lägre betalda yrken och har lägre befattningar.

Den könsrelaterade lönediskrimineringen måste brytas. Även om man tar hänsyn till skillnader i yrkesval och sektorstillhörighet är löneskillnaderna mellan män och kvinnor fortfarande betydande. Orsakerna till dessa skillnader är komplexa. Det handlar om hur olika arbeten värderas, effekter av den segregerade arbetsmarknaden, men även om direkt lönediskriminering. Ett instrument för att åstadkomma jämnare löner mellan män och kvinnor är att bryta yrkes- och befattnings- segregeringen. En skev fördelning av betalt och obetalt arbete förstärker också inkomst- skillnaderna mellan män och kvinnor.

Den nya jämställdhetslagen är ett redskap för att utjämna osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Lönebildningen är en fråga för parterna och omotiverade löneskillnader som beror på kön strider mot lagen. Regeringen följer detta arbete via JämO och Medlingsinstitutet. Utfallet av parternas arbete på detta område kommer att vara vägledande för behovet av ytterligare åtgärder. Arbetet för en jämställd arbetsmarknad måste också fokusera på att

öppna hela arbetsmarknaden för kvinnor och utvecklingsmöjligheter på arbetsplatserna. Detta arbete måste bedrivas parallellt med arbetet inom andra politikområden, inte minst familje- politiken.

Regeringen har i skrivelsen Jämt och ständigt (2002/03:140) för riksdagen redogjort för de samlade insatser som görs för att öka jämställdheten inom alla politikområden och även på arbetsmarknaden.

1.5Jobb och uthållig tillväxt – för välfärd och rättvisa

En uthålligt hög tillväxt och full sysselsättning är grunden för välstånd, välfärd och social rättvisa. Internationaliseringen innebär nya möjligheter för företag och medborgare. I en öppen värld blir det allt viktigare att kunna erbjuda goda villkor för investeringar och produktion. Det är en utmaning för politiken att ständigt ompröva och förnya för att skapa de bästa förutsättningarna för tillväxt och sysselsättning.

Regeringen har sedan 1994 bedrivit en långsiktig politik för en uthålligt hög tillväxt. Ett konkurrenskraftigt Sverige förutsätter stabila ekonomiska förhållanden, väl fungerande marknader och en effektiv offentlig sektor. Den förda politiken ger resultat. Under perioden 1994 till 2002 har BNP-tillväxten i Sverige varit i genomsnitt 3,1 procent per år. Det är en hög nivå både i jämförelse med länderna i EU och OECD.

I Lissabon satte EU år 2000 upp målet att till 2010 bli världens mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi. Varje år sker en uppföljning av medlems- ländernas olika insatser för att nå målet. Sverige har i de två årliga uppföljningar som hittills gjorts haft topplaceringar och i flera avseenden lyfts fram som ett föredöme, bl.a. när det gäller ekonomiska reformer, sysselsättning, forskning och innovation.

Förutsättningarna för tillväxt och förnyelse i Sverige skall ytterligare förstärkas under mandatperioden.

-Stabil makroekonomi och sunda offentliga finanser: Efter 1990-talets sanering av de offentliga finanserna står Sverige starkt. Denna position skall befästas och målen för de offentliga finanserna upprätthållas. Det är

nödvändigt för förtroendet för den framtida finansieringen av välfärden, särskilt mot bakgrund av en allt äldre befolkning.

-Bättre och effektivare välfärd: Sverige har en stor offentligt finansierad välfärdssektor. Välfärdsystemens effektivitet är av stor betydelse för den ekonomiska tillväxten. Sveriges position är god i de flesta internationella jämförelser av välfärden. Under de senaste åren har stora investeringar gjorts i utbildning, vård och omsorg, forskning och infrastruktur. Med nya resurser och effektivare användning av resurserna skall välfärden fortsätta att förbättras.

-Starkare ekonomiska drivkrafter och effektiv konkurrens: Sverige ligger långt fram i avregleringen av olika marknader. Konkurrensreglerna har effektiviserats. En hög tillväxt som ger förutsättningar att utveckla välfärden förutsätter väl fungerande marknader för kapital, produktion och arbete. Arbetet med att förstärka de ekonomiska drivkrafterna för enskilda, företag, myndigheter och andra institutioner skall fortsätta.

-Stärkt innovationsklimat: En innovations- strategi utarbetas för att stärka Sveriges förmåga att skapa kunskap och omsätta den till en hållbar tillväxt och nya jobb. Det är i samverkan som tillväxtens förutsättningar bäst skapas. Samverkan mellan näringsliv, högskola och samhälle skall utvecklas på nationell och regional nivå. Entreprenörskap skall underlättas. Företagandets villkor skall förbättras. Flödet av kunskap mellan forskning och utbildning och näringslivet och förutsättningarna för att detta kommer till nytta skall underlättas. För detta krävs nära samverkan mellan samhällets olika aktörer och en sammanhållen politik inriktad på att underlätta förnyelse. De regionala tillväxtprogrammen avses bli ett samordningsinstrument i arbetet.

-Europeisk och global samverkan: Framtidens ekonomiska förutsättningar formas i allt högre grad på den internationella arenan. Växande internationella företag, globala finansmarknader och rörligt kapital måste regleras genom gemensamma och politiskt utformade spelregler. Sverige skall vara pådrivande i arbetet för att EU skall uppnå

PROP. 2003/04:1

de mål medlemsländerna enades om i Lissabon, också genom att gå före med reformer på centrala områden.

Näringspolitik för tillväxt

Som en central del i tillväxtpolitiken förbereder regeringen flera förslag som syftar till att underlätta tillkomsten av fler och växande företag.

Ökat utbud av kapital i tidig utvecklingsfas

En effektivt fungerande kapitalmarknad är en viktig förutsättning för skapande av nya företag och tillväxt i befintliga företag. Många innovatörer och entreprenörer har i dag svårt att få kapital för att utveckla sina idéer. Regeringen arbetar därför med att inom befintliga resursramar hitta former för att öka utbudet av kapital i tidiga skeden av en affärsutveckling eller företagsutveckling.

Öka andelen forskningsrelaterade företag

Samhället gör betydande insatser för att främja samverkan kring forskning och utveckling, mellan universitet, högskola och näringsliv. Regeringen avser att fördjupa dialogen mellan berörda parter för att öka andelen forsknings- relaterade företag. Särskild vikt kommer att läggas på områden där Sverige är internationellt konkurrenskraftigt. Regeringen gör därför en särskild satsning om 100 miljoner kronor på tillämpad industriforskning inom IT-/telekom- sektorn.

Effektiva insatser för företagsutveckling

En mängd aktörer främjar i dag näringslivets utveckling genom information, rådgivning, utbildning och finansiering. Systemet är invecklat för företagen och åtgärderna är svåra att följa upp. Hösten 2002 lämnades förslag på åtgärder inom området i betänkandet Företagsutveckling på regional nivå (SOU 2002:101). För närvarande utarbetar Regerings- kansliet förslag som skall leda till effektivare insatser på regional nivå för företagsutveckling, bl.a. gällande småföretagare i glesbygd.

Kortare handläggningstider vid företagsregistrering

Det skall vara lätt att starta och driva företag i Sverige. Sedan hösten 2002 har det varit möjligt att registrera en enskild firma elektroniskt. Regeringen arbetar med att under 2004

PROP. 2003/04:1

presentera förslag som möjliggör elektronisk registrering även av aktiebolag och handelsbolag m.fl. Detta leder till betydligt kortare handläggningstider vid registrering av företag.

Förenkling för småföretag

I syfte att åstadkomma enklare regler samt förbättrad myndighetsservice och tillgänglighet tas ett brett åtgärdsprogram fram inom Regeringskansliet. Näringslivets organisationer inbjuds att delta i arbetet med att utforma en metod för att mäta den administrativa bördan för företagen.

Insatser inom design

För att öka användningen av design som utvecklingskraft har regeringen under 2003 förstärkt resurserna till Stiftelsen Svensk Industridesign. Medlen är avsedda för samverkansprojekt i näringslivet. Vidare skall medlen användas till förberedelserna inför det utlysta designåret 2005. Arbetet med att stärka tillgänglighets- och användaraspekten inom arkitektur, form och design fortsätter.

Kortare handläggningstider vid miljöprövning

Många nyetableringar och utbyggnader av tillverkningsanläggningar kräver prövning enligt Miljöbalken och Plan- och bygglagen. Handläggningstiden för dessa prövningar är i dagsläget ofta mycket lång, vilket medför kostnader för företagen. I syfte att korta handläggningstiderna utan att hälso- och miljöskyddskraven åsidosätts har Miljöbalks- kommittén fått i tilläggsdirektiv att effektivisera och förenkla miljöprövningen.

Insatser för miljödriven utveckling och miljöteknikexport

Regeringen gör en satsning på miljödriven näringslivsutveckling och miljöteknikexport. Miljötekniksektorn är ett av framtidens tillväxt- områden med en snabbt växande världsmarknad. För att Sverige skall bli ännu bättre på att utveckla och kommersialisera produkter och tjänster inom miljöteknik behövs starkare länkar mellan den offentliga och privata sektorn.

En väl fungerande konkurrens

En väl fungerande konkurrens är en förutsättning för en effektiv näringspolitik. En fungerande konkurrens leder till ökad sysselsättning och lägre priser. Arbetet med att effektivisera och modernisera det konkurrens-

rättsliga regelverket fortsätter och kartellbe- kämpningen har fortsatt hög prioritet.

Handels- och investeringsfrämjande

Sveriges ekonomi är i stor utsträckning beroende av exportindustrin och utländska direkt- investeringar. I en allt mer internationaliserad värld ökar kraven på ett aktivt handels- och investeringsfrämjande. Utrikesförvaltningen har även i fortsättningen i uppgift att prioritera främjandet av svenska ekonomiska intressen i utlandet.

Infrastruktur för tillväxt

En central faktor för tillväxten de kommande åren är infrastrukturinvesteringar.

Dimensioneringen av de slutgiltiga anslags- nivåerna för 2005 och 2006 återkommer regeringen till i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition och allra senast i budgetpropositionen för 2005. Banverket har i samband med de planer som inkommit till regeringen avseende 2004 till 2015 indikerat att en anslagsökning med ca 6 miljarder kronor över perioden 2004 till 2006 behöver skjutas till för att klara de av regeringen utpekade projekten, de redan pågående projekten och projekt långt gångna i planeringen. Utgångspunkten är att området ges särskilt hög prioritet och att de av Banverket prioriterade projekten kan genom- föras enligt ursprunglig tidsplan.

1.5.2Full sysselsättning

Full sysselsättning står högst på regeringens dagordning. Det är bara genom en uthålligt hög sysselsättning som en god välfärd, rättvis fördelning och jämställdhet kan värnas.

Hösten 1998 satte regeringen och riksdagen upp målet att andelen reguljärt sysselsatta av befolkningen i åldern 20 till 64 år skulle öka från 73,9 procent 1997 till 80 procent 2004. Regeringen bedömde då att det behövdes en årlig tillväxt på 2,75 procent, och att antalet reguljärt sysselsatta i åldern 20 till 64 år behövde öka med 1,3 procent årligen för att målet om 80 procents reguljär sysselsättning skulle nås. Den utvecklingen har överträffats. BNP- tillväxten har under åren 1998 till 2002 varit i genomsnitt 3,1 procent per år och den reguljära

sysselsättningen i åldersgruppen 20 till 64 år har ökat med i genomsnitt 1,5 procent per år. Utvecklingen av andelen sysselsatta belyses i diagram 1.5.

För att sätta fokus på förbättringar för de utsatta grupperna i samhället formulerade regeringen i 2001 års ekonomiska vårproposition ett rättvisemål om att antalet socialbidrags- beroende skall halveras. Målet innebär att antalet helårsbidrag skall halveras från 115 200 år 1999 till 57 600 år 2004. Socialbidragsberoende är ett uttryck för ekonomiska och sociala klyftor. Det medför bristande ekonomisk självständighet och ekonomisk utsatthet för individen. Detta rättvisemål kompletterar sysselsättningsmålet. Utvecklingen av antalet socialbidrag belyses i diagram 1.6.

Diagram 1.5 Reguljärt sysselsatta i åldern 20-64 år

Procent av befolkningen

80
79
78
77
76
75
74
73
72
1998	1999	2000	2001	2002	2003
Källa: Statistiska centralbyrån (AKU).

Diagram 1.6 Antal helårspersoner med socialbidrag

Helårsekvivalenter
160 000
140 000
120 000
100 000
80 000
60 000
40 000
20 000
0
90	91	92	93	94	95	96	97	98	99	00	01	02
Källa: Socialstyrelsen.

Mellan 1999 och 2002 har antalet helårsbidrag minskat med 29 000, dvs. med 25 procent. Sysselsättningsutvecklingen är avgörande för behovet av socialbidrag. För att nå socialbidragsmålet är det nödvändigt, men inte

PROP. 2003/04:1

tillräckligt, att nå sysselsättningsmålet. I bilaga 3 avstäms socialbidragsmålet.

Trots denna positiva utveckling är utsikterna små att nå de båda målen 2004. Den reguljära sysselsättningen bedöms bli drygt 77 procent 2004. En viktig förklaring är den försvagade internationella ekonomins återverkningar i Sverige. Andra förklaringar är att antalet studerande samt nettoinvandringen ökat sedan målet fastställdes.

Den försämrade konjunkturens negativa effekter på sysselsättningen leder till ökade svårigheter att nå även socialbidragsmålet. Den gynnsamma sysselsättningsutvecklingen för invandrare under senare år ökar dock chanserna. Dessutom får regeringens insatser för ökad sysselsättning positiva effekter.

Sysselsättningen är central också ur ett jämställdhetsperspektiv. I bilaga 4 redovisas fördelningen av ekonomiska resurser mellan män och kvinnor. Kvinnors förvärvsgrad är lägre än mäns, och kvinnor arbetar deltid i väsentligt större utsträckning än män. Under 2002 var sysselsättningsgraden bland män 80 procent, medan den bland kvinnor var 76 procent. Även om dessa nivåer i ett internationellt perspektiv är höga, är de inte tillräckliga. Bland kvinnorna arbetade 30 procent lång deltid (20 till 34 timmar per vecka), medan motsvarande andel för män var 6 procent.

Regeringen står fast vid målen om 80 procents sysselsättning och halverat socialbidrags- beroende. En hög sysselsättning och minskat socialbidragsbehov är en rättvisefråga. Över 1 miljon människor är beroende av sociala ersättningar för sin försörjning. De kan inte påverka sin inkomst och levnadsstandard. Till följd av otillräcklig utbildning, hälsobesvär, ålder eller diskriminering har de hamnat utanför arbetslivet.

För att nå sysselsättningsmålet och social- bidragsmålet måste sysselsättningen öka för alla grupper, men särskilda insatser behövs för följande grupper:

Ungdomar: Sysselsättningen bland ungdomar har fallit kraftigt under de senaste 10 åren. I början av 1990-talet var 80 procent av ungdomarna i åldern 20 till 24 år sysselsatta. I dag är motsvarande siffra 60 procent. Till stor del beror detta på att fler studerar vidare vilket är en positiv utveckling. Samtidigt måste åtgärder vidtas för att öka genomströmningen i

PROP. 2003/04:1

utbildningen och inte i onödan försena ungas inträde på arbetsmarknaden. Ungas vilja att arbeta och att kombinera arbete och studier måste tas till vara bättre.

Det är angeläget att kvaliteten i insatserna för arbetslösa ungdomar utvecklas och att ansvarsfördelningen tydliggörs. I samband med gymnasiepropositionen som överlämnas under våren 2004 kommer regeringen att ta ställning till de arbetsmarknadspolitiska ungdoms- programmen.

Invandrare: Alla skall ha samma rätt och möjlighet att försörja sig med eget arbete. Invandrares sysselsättningsgrad är lägre än för befolkningen i övrigt. Utvecklingen varierar dock inom denna grupp.

För både utländska medborgare och utlandsfödda har sysselsättningen under åren 1997 till 2001 ökat snabbare än för de som varit svenska medborgare sedan födseln. Den utvecklingen har dock vänt och mellan första halvåret 2002 och motsvarande period 2003 sjönk sysselsättningen något mer för personer med utländskt medborgarskap än för de med svenskt medborgarskap. Sammantaget under sexårsperioden 1997 till 2003 har utvecklingen varit bättre för de utlandsfödda. Dessa har ökat sin sysselsättningsgrad från 52,1 procent första halvåret 1997 till 59,5 procent första halvåret 2003.

Sysselsättningsgraden varierar starkt beroende på ursprungsland. Även vistelsetiden i Sverige är av stor betydelse. Sysselsättningsgraden är högst bland personer som haft svenskt medborgarskap sedan födseln och lägst bland personer med utländskt medborgarskap.

Regeringens mål är att sysselsättningsgraden för utrikes födda skall öka och närma sig den för hela befolkningen.

Arbetslösa: Arbets- och kompetenslinjen är grunden för svensk arbetsmarknadspolitik. Arbetsmarknadspolitiken skall tydligare inriktas på huvuduppgifterna platsförmedling, insatser för att motverka arbetskraftsbrist och åtgärder för de personer som står längst bort från arbetsmarknaden.

Första halvåret 2003 var i genomsnitt ca 38 000 personer långtidsinskrivna vid arbets- förmedlingen. Ungefär 45 000 ungdomar i åldern 16 till 24 år var arbetslösa. Arbetslösheten i Sverige är låg i ett internationellt perspektiv

men höga välfärdsambitioner ställer högre krav på en framgångsrik arbetslöshetsbekämpning.

Äldre: Andelen äldre i befolkningen ökar. Den största befolkningstillväxten kommer fram till 2010 att ske i åldersgruppen 60 till 64 år. Sysselsättningsgraden i denna åldersgrupp var 2002 endast 53,6 procent, vilket är betydligt lägre än genomsnittet på knappt 75 procent för befolkningen som helhet.

Sjuka: Långtidssjukskrivningen fortsätter att öka. Det finns nu 135 000 personer som varit sjukskrivna längre än ett år och dessutom ca 495 000 personer som har sjuk- och aktivitets- ersättning. Sjukfrånvaron måste bringas ned för att minska den enskildes lidande, ge fler chansen att försörja sig genom eget arbete och för att minska samhällets kostnader. För långsiktigt hög sysselsättning måste utvecklingen av sjuk- frånvaron brytas. Alla behövs.

I 2003 års ekonomiska vårproposition föreslog regeringen en rad insatser för ökad sysselsättning.

Uppföljningen visar att åtgärder finns på flertalet områden. Regeringen avser att åter- kommande följa upp och redovisa resultaten av föreslagna insatser.

Ytterligare insatser

Arbetet med att nå sysselsättningsmålet fort- sätter. Budgetöverenskommelsen med sam- arbetspartierna innehåller insatser som gynnar tillväxt och sysselsättning. På en rad områden behövs bättre analyser av hur arbetsutbudet kan ökas och efterfrågan stimuleras. Regeringen föreslår nu ytterligare sysselsättningsinsatser.

-Sänkt skatt för småföretagare

Fler och växande företag är avgörande för en god sysselsättningsutveckling. Genom lättnader i de så kallade 3:12-reglerna skall skatten sänkas för småföretagare med sammantaget 1 miljard kronor.

-Stärkt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting

För att trygga och utveckla vården, skolan och omsorgen behövs tillräckliga resurser. Det tillfälliga sysselsättningsstödet till kommuner och landsting förstärks under 2004. Det kommer positivt att påverka både

PROP. 2003/04:1

sysselsättningen i välfärdsektorn och kvaliteten i verksamheten.

-Infrastrukturinvesteringar

En väl fungerande och modern infrastruktur är en central faktor för tillväxt och sysselsättning. Infrastrukturinvesteringar skall ges hög prioritet de närmaste åren. Investeringar behövs i vägar, järnvägar och bredband.

-Bättre undervisning i svenska för invandrare

För att underlätta etableringen på arbetsmarknaden för personer som invandrat behövs bra undervisning i svenska för invandrare (sfi). I dag saknar 9 av 10 sfi- lärare adekvat utbildning. Regeringen kommer därför att uppdra åt Myndigheten för skolutveckling att genomföra en riktad kompetensutveckling för sfi-lärare.

-Kortare arbetslöshetstider

Det är viktigt att förkorta arbetslös- hetstiderna. Myndigheternas respektive den enskildes ansvar skall göras tydligare och enhetligare. Regeringen återkommer med förslag så att riksdagens intentioner med de individuella handlingsplanerna får ett tyd- ligare genomslag.

rekryteringen. Regeringen avser att ge ett uppdrag att jämföra olika utbildningar för att ta fram ett förslag till en förkortad vidareutbildning för vårdpersonal i vården och omsorgen.

De åtgärder som vidtagits och som kommer att vidtas för att uppnå målet att halvera sjukfrånvaron från arbetslivet på grund av sjukskrivning bidrar samtidigt till syssel- sättningsmålet. En vanlig dag är det uppskattningsvis 830 000 personer som är sjukskrivna eller som får aktivitets- eller sjukersättning. Regeringen anser det nödvändigt och möjligt att avsevärt minska denna grupp. I avsnitt 1.5.2 redovisar regeringen nya förslag för att minska sjukfrånvaron och bromsa ökningen av antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning.

Fortsatta insatser

Regeringen och partierna bakom budget- propositionen för 2004 är överens om vikten att hålla tillbaka den öppna arbetslösheten och att målet om full sysselsättning ligger fast. Regeringen avser att under 2003 och 2004

-Bättre styrning av arbetsmarknadspolitiken noggrant följa utvecklingen på arbetsmarknaden

Regeltillämpningen skall av rättviseskäl inte vara olika över landet. Regeringen avser att förbättra styrningen genom att tydliggöra verksamhetens mål och ändra regelverket.

-Möjligheter för äldre att fortsätta arbeta

De äldres kompetens och arbetsvilja måste tas tillvara bättre. Flera utredningar har visat på betydelsen av ekonomiska drivkrafter för de äldres intresse att stanna kvar i arbetslivet. Regeringen skall se över möjligheterna till förändringar i regler för att öka de äldres drivkrafter och möjligheter att fortsätta förvärvsarbeta.

-Kartläggning av avtalsförmåner

Avtalsgrundade förmåner ger en kompletterande ekonomisk trygghet för äldre men kan också påverka äldres intresse för att fortsätta att arbeta. De avtalsbaserade ersättningssystemen skall kartläggas och påverkan på arbetsutbudet analyseras.

-Förkortad vidareutbildning

Förbättrade vidareutbildningsmöjligheter kan bidra till att minska personalbristen i vården och omsorgen och till att stimulera

och vidta åtgärder för att pressa ner den öppna arbetslösheten. Inriktningen för 2004 är att antalet platser i de arbetsmarknadspolitiska programmen skall vara på 2003 års nivå. Utvecklingen skall följas löpande. Regeringen avser även att i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition redovisa ytterligare åtgärder för att nå målet att 80 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år skall vara reguljärt sysselsatta på den öppna arbets- marknaden.

1.5.3Minskade sjukskrivningar

Sjukfrånvaron är för hög. Orsakerna är flera: hårdare krav i arbetslivet vilket bl.a. medfört sämre psykosocial arbetsmiljö, brister i försäkringskassornas och arbetsgivarnas rehabiliteringsarbete, väntetider inom hälso- och sjukvården, ändrade attityder till sjukskrivning, en åldrande arbetskraft samt bristande incitament för arbetsgivare, hälso- och sjukvård och sjukskrivna att motverka sjukfrånvaro. Det

PROP. 2003/04:1

krävs åtgärder på en rad områden och åtgärderna måste följas noga och löpande förbättras.

Om regeringens mål att till 2008 halvera frånvaron från arbetslivet på grund av sjukskrivning inte uppnås, kommer viktiga välfärdssatsningar att trängas undan. En första avstämning av regeringens mål för minskad ohälsa, samt en närmare beskrivning av målet och hur det skall mätas ges i bilagan Avstämning av regeringens mål för minskad ohälsa (volym 6, utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp).

Sjukdom med påföljande sjukfrånvaro är ett stort problem för den drabbade. Sjukfrånvaron har dessutom stora samhällsekonomiska konsekvenser. Sedan 1997 har kostnaderna för sjukfrånvaron ökat kraftigt. Första halvåret i år har antalet sjukpenningdagar minskat. Antalet långtidssjukskrivna har dock fortsatt att öka. Särskilt kvinnor är kraftigt överrepresenterade bland de långtidssjukskrivna. Antalet personer med sjukersättning fortsätter också att öka. Kostnadsutvecklingen belyses i diagram 1.7.

Diagram 1.7 Kostnader för sjukfrånvaron

Miljoner kronor

100000
	Sjukpenning
80000	Sjukersättning
80000	Totalt
	Totalt
60000
40000
20000
0
1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003
Anm.: Sjukersättning hette tidigare förtidspension.
Källa: Riksförsäkringsverket.

År 1997 gick 53 procent av all sjukpenning till kvinnor. År 2003 hade andelen ökat till 58 procent. Motsvarande siffror för aktivitets- och sjukersättning (tidigare förtidspension) är 49 procent 1997 och 54 procent 2003. Denna överrepresentation förstärks om man beaktar att kvinnor i genomsnitt får en ersättning som är ca 14 procent lägre än männens både när det gäller sjukpenning och sjukersättning.

Partierna bakom budgetpropositionen för 2004 är överens om att det är viktigt att den negativa ohälsoutvecklingen bryts och att kostnaderna för ohälsa minskar. Ett system baserat på ekonomiska drivkrafter för att minska ohälsoproblematiken skall införas senast under 2004. När ett sådant system och andra åtgärder

har införts kan kostnaderna för ohälsan reduceras. Då förbättras förutsättningarna för bl.a. en återgång till tidigare ersättningsnivåer i sjukförsäkringen.

Regeringen avser att 2004 återkomma med ett förslag till tidpunkt för återställande av sjukpenningsnivån och ett slopande av den tredje sjuklöneveckan. Nivån på det föreslagna utgiftstaket för 2005 gör det möjligt att återställa ersättningsnivån den 1 januari 2005. Slutligt ställningstagande tas i budgetpropositionen för 2005. En arbetsgrupp med företrädare för Social- demokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet bereder skyndsamt frågan.

Åtgärder som har genomförts

Ett antal åtgärder har genomförts för att minska ohälsan och bryta kostnadsutvecklingen. De viktigaste är:

-Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron i årsredovisningar gäller fr.o.m. den 1 juli 2003.

-Vad gäller det förebyggande arbetsmiljö- arbetet har regeringen bl.a. beslutat om stöd till utvecklingsprojekt inom den offentliga sektorn och tillsatt en särskild utredare för att se över vissa frågor om företagshälsovården.

-I en särskild proposition (prop. 2002/03:89) som riksdagen antagit redovisade regeringen förslag om förändringar inom sjuk- försäkringen för ökad hälsa i arbetslivet. Precisionen vid sjukskrivning skall öka genom att heltidssjukskrivning undviks, avstämningsmöten med den försäkrade och berörda parter införs, beslutsunderlagen förbättras, utbildningen i försäkringsmedicin förstärks och försäkringsläkarna blir fler och ges en förändrad roll. Rehabiliterings- utredning från arbetsgivaren görs obligatorisk och tiden med vilande sjukersättning vid arbete förlängs från ett till två år.

-Sjuklöneperioden har fr.o.m. den 1 juli i år förlängts med 7 dagar till dag 21. Beslut har tagits om att införa ett högkostnadsskydd för mindre företag.

-Beräkningen av ersättningen vid sjukskriv- ning i form av sjukpenning ändrades från och med den 1 juli 2003. Ersättningen

minskades genom att den bas vilken sjukpenningen beräknas på reducerats.

-Sjukpenningen till arbetslösa har justerats så att den från den 1 juli i år inte skall överstiga den högsta arbetslöshetsersättningen.

-Många långtidssjukskrivna har ett arbete de inte kan återgå till. För att underlätta för dessa personer att åter komma i arbete inrättas under 2003 en form av anställnings- stöd. En tidsbegränsad subvention av lönen för de långtidssjukskrivna som får en anställning hos en annan arbetsgivare införs. Stödet skall gälla de långtidssjukskrivna vars arbetsgivares rehabiliteringsansvar har överförts till försäkringskassan.

-Försäkringskassan skall senast ett år efter sjukanmälningsdagen ha utrett om det finns förutsättningar för att ge den försäkrade sjukersättning eller aktivitetsersättning i stället för sjukpenning.

-Vården har fått extra resurser för ökad tillgänglighet om sammanlagt 3,6 miljarder kronor under perioden 2002 till 2004.

-Försäkringskassorna har fått ekonomisk förstärkning för att klara sitt arbete.

-Regeringen har tidigare aviserat att en teknisk översyn av reglerna om karensdag skulle genomföras, som en av åtgärderna för ökad hälsa i arbetslivet. En promemoria upprättades i början av året inom Social- departementet. Promemorian har remiss- behandlats. Löneavdragets storlek vid sjukdom och beräkningen av detta regleras i kollektivavtalen. Regeringen kommer därför att diskutera frågan med arbetsmarknadens parter.

-Arbetsmarknadsstyrelsen och Riksförsäkr- ingsverket lämnade före sommaren på regeringens uppdrag ett principförslag om inrättande av en ny permanent verksamhet inom Arbetsmarknadsverket. Det skall främst kunna vara fråga om stöd i samband med anställning och praktik i arbetslivet, men också vägledning och andra insatser för dem som behöver byta arbete. Verken föreslår t.ex. ett nytt anställningsstöd, rätt till tjänstledighet för sjukskrivna anställda för att pröva annat arbete, stöd till utbildning och högriskskydd för arbets- givare. Regeringen avser att inhämta

PROP. 2003/04:1

synpunkter innan ställning kan tas till möjligheterna till ett genomförande.

Åtgärder som bör genomföras

De åtgärder som redan genomförts bidrar till att klara målet att halvera antalet sjukdagar. Målet är dock ambitiöst och det står klart att det krävs ytterligare åtgärder.

Arbetsgivarnas ekonomiska drivkrafter att minska ohälsan förstärks

Regeringen och partierna bakom budget- propositionen för 2004 är överens om att det är viktigt att den negativa ohälsoutvecklingen bryts och att kostnaderna för ohälsa minskar. Ett system baserat på ekonomiska drivkrafter för att minska ohälsoproblematiken skall därför införas under 2004.

Socialförsäkringens administration

Regeringen anser att arbetet med att förändra socialförsäkringens administration är en mycket viktig åtgärd för att öka effektiviteten i arbetet med att minska ohälsan i arbetslivet så att det nationella målet om halverad sjukfrånvaro kan uppnås till 2008.

Ökat ansvar för den enskilde att medverka till återgång till arbetslivet samt åtgärder mot fusk och missbruk

Den som är sjukskriven eller har aktivitets- eller sjukersättning har ett ansvar att medverka till åtgärder som gör det möjligt att återfå arbetsförmågan. Försäkringskassorna har i dag begränsade möjligheter att agera till exempel då en sjukskriven inte vill delta i rehabilitering. Det är vidare av fundamental betydelse att transfereringar utbetalas endast till den som är berättigad och då till rätt belopp. I annat fall äventyras transfereringens legitimitet.

Riksförsäkringsverket har nyligen redovisat en enkät som visar att över hälften av befolkningen tror att fusk med olika ersättningar och bidrag inom socialförsäkringen är allmänt före- kommande. För att få bättre underlag för hur reglerna tillämpas kommer en arbetsgrupp att bildas inom Regeringskansliet.

Förebyggande arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöarbetet och arbetets organisation behöver förbättras. Ett antal åtgärder har aviserats och påbörjats. Det gäller bl.a.

PROP. 2003/04:1

företagshälsovården och tillsynen på arbets- miljöområdet. Stöd kommer att ges till utvecklingsprojekt vad avser samverkan mellan arbetsgivare i det förebyggande och rehabiliterande arbetet. Regeringen kommer att följa arbetsmarknadens parters initiativ och åtgärder på området, bl.a. hur initiativ inom trepartssamtalen fullföljs.

Sjukersättning högst tre år i taget

I budgetpropositionen för 2003 aviserade reger- ingen att en tidsbegränsning av sjukersättningen skulle införas vad avser nya beslut om ersättning. Frågan har därefter beretts inom Regerings- kansliet och i januari 2003 sändes en promemoria med sådant förslag ut på remiss. En viktig remissynpunkt som framfördes, bl.a. från de fackliga organisationerna, var att de arbetsrättsliga aspekterna på förslaget inte var tillräckligt belysta. Frågan har därför beretts vidare och regeringen anser att det är nödvändigt att inhämta arbetsmarknadens parters syn på frågans lösning och därefter snarast möjligt återkomma till riksdagen med ett förslag.

Bättre stöd till och uppföljning av personer med sjukersättning

Bland personer med sjuk- och aktivitetsersätt- ning finns det personer som har arbetsförmåga kvar givet att man kan finna ett annat arbete och ge det stöd som behövs. Här finns en potential att öka sysselsättningen som bör tillvaratas. Därför bör samtliga personer med sjuk- och aktivitetsersättning efterhand bli föremål för en ny prövning av arbetsförmågan och få erbjudanden om stöd.

1.6Reformer för rättvisa och trygghet

Trygga människor vågar mer. En väl utbyggd välfärd som ger trygghet i förändringen skapar förutsättningar för en mer dynamisk ekonomisk utveckling. Välfärden skall därför fortsätta att byggas ut i den takt ekonomin medger.

Parallellt med de utgiftsbegränsningar som aviserades i våras genomförs både i år och nästa år ett antal viktiga välfärdsreformer. Det handlar om höjda pensioner, fler lärare och andra specialister i skolan, förbättrade studiebidrag, allmän förskola samt mer pengar till vården och omsorgen. Därutöver görs satsningar på miljö

och infrastruktur, bostadsbyggande, rättsväs- endet och höjt bistånd. De viktigaste reform- områdena framgår av tabell 1.7.

Tabell 1.7 Beslutade och aviserade reformer

Budgeteffekt i förhållande till föregående år

Miljarder kronor	2003	2004
Rättsväsendet	0,20	0,95

Internationellt bistånd	1,64	1,46

Vård, skola och omsorg	6,24	2,33

Pensioner m.m.	2,80	0,00

Mamma-/pappamånad	0,50	0,50

Arbetsmarknad	1,70	0,00

Utbildning och forskning	2,10	1,09

Infrastruktur1	2,20	2,77

Bostäder	0,30	0,12

Miljö	0,24	0,51

Övriga utgiftsreformer	2,52	1,03

Summa utgiftsreformer	20,43	10,76

1 Inklusive lånefinansierade investeringar.

1.6.1Barn och unga – Sveriges framtid

Trygghet och goda villkor för barnen och deras familjer är en viktig del av välfärden. Satsningar på barn och ungdomar är att investera i framtiden.

I år och nästa år sker viktiga förbättringar. Den 1 januari i år infördes allmän förskola för fyra- och femåringar. Alla barn har därmed rätt till avgiftsfri förskola motsvarande tre timmar om dagen.

Maxtaxereformen har också bidragit till att barnfamiljerna fått kraftigt sänkta avgifter för barnomsorgen. Särskilda resurser satsas även fortsättningsvis på personalförstärkningar för att värna kvaliteten i verksamheten. Skolverkets uppföljningar av maxtaxereformen har visat att regeringens ambitioner har infriats. Kvaliteten har upprätthållits. Fler barn tar del av förskolan, men det ökade antalet barn har inte påverkat barngruppernas storlek eller barnens vistelsetid. Inte heller har personaltätheten påverkats negativt.

Föräldraförsäkringen stärks både i år och nästa år. Förlängningen av föräldraförsäkringen med ytterligare en månad får genomslag i år. Samtidigt har grundnivån i föräldraförsäkringen höjts till 150 kronor per dag och en ytterligare höjning till 180 kronor per dag föreslås för 2004. När det ekonomiska läget så medger avser

PROP. 2003/04:1

regeringen att gå vidare och stärka föräldra- försäkringen ytterligare genom att höja inkomsttaket i försäkringen.

Studiebidraget har utökats från 9 till 10 månader om året. Det innebär 950 kronor mer per år för familjer med en tonåring på gymnasiet. De viktigaste satsningarna på barn och unga framgår av tabell 1.8.

Tabell 1.8 Satsningar på förskolan och skolan

Miljarder kronor

	2003	2004
Maxtaxan	3,4	3,2

Kvalitetssäkring inom barnomsorgen	0,5	0,5

Barn till arbetssökande eller föräldraledigas	0,5	0,5
rätt till förskola

Allmän förskola för 4- och 5-åringar	1,2	1,2

Personalförstärkningar i skola och fritidshem	2,5	3,5

Totalt	8,1	8,9

Under det senaste året har det förts en debatt om barn i familjer med begränsade ekonomiska resurser. I syfte att fördjupa kunskaperna har regeringen tillsatt en arbetsgrupp som skall göra en översyn av situationen för barn som befinner sig i ekonomiskt utsatta familjer.

Arbetsgruppen skall göra en samlad analys av situationen för barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer. Resultatet av arbetsgruppens arbete skall utgöra underlag för regeringens arbete med att minska andelen barn som lever i familjer med svag ekonomi och att förbättra levnadsförhållandena för dessa barn.

1.6.2Kvaliteten skall värnas i vården och omsorgen

Vården, skolan och omsorgen skall vara generell, omfatta hela befolkningen och hålla hög kvalitet. Behoven skall styra tillgången, inte privat- ekonomin eller var i landet man bor.

Kommuner och landsting har en period bakom sig med god inkomstutveckling. Ökande sysselsättning och höjda statsbidrag har givit ökade inkomster. I dag är läget ett annat. Den svaga internationella konjunkturen och det osäkra läget får genomslag i svensk ekonomi och påverkar kommunsektorn genom en svagare utveckling av inkomsterna.

För att kunna utveckla välfärden och klara åtagandena även i framtiden krävs att sysselsättningen ökar. För 2002 infördes ett

tillfälligt sysselsättningsstöd för att stärka kommunerna och landstingen på kort sikt. Stödet förlängdes och höjdes med 300 miljoner kronor 2003. Eftersom kommunernas och landstingens ekonomi är fortsatt ansträngd förlängs det tillfälliga sysselsättningsstödet även till 2004. Det fasta belopp om 200 kronor som alla inkomsttagare betalar i statlig inkomstskatt tillfaller även 2004 kommuner och landsting. Därtill tillförs kommunerna även 400 miljoner kronor extra under 2004. Dessa förändringar innebär sammanlagt 4,7 miljarder kronor 2004.

Kommuner och landsting ansvarar för väsentliga delar av välfärden. Stabila och förutsägbara inkomster är en viktig finansiell förutsättning för kommuners och landstings planeringsarbete. Välfärdens centrala delar – vård, skola och omsorg – skall förbättras. Den tillfälliga förstärkningen av kommunernas och landstingens ekonomi omfattande 4,7 miljarder kronor skall permanentas från och med 2005.

Den särskilda vårdsatsning som riksdagen tidigare beslutat om innebär ett extra tillskott på 9 miljarder kronor under perioden 2001 till 2004. Resurserna har i huvudsak frigjorts genom den förändrade inriktningen av totalförsvaret. Under åren 2002 till 2004 satsas därtill 3,6 miljarder kronor för att minska väntetiderna i vården. De viktigaste satsningarna på vården framgår av tabell 1.9.

Tabell 1.9 Satsningar på vården

Miljarder kronor

	2003	2004
Vård	3	4

Kortare köer	1,25	1,1

Totalt	4,25	5,1

1.6.3De äldres trygghet

De äldre har rätt att åldras i trygghet. Ett välfärdssamhälle som Sverige skall kännetecknas av solidaritet mellan kvinnor och män, individer, grupper och generationer. Under föregående mandatperiod genomfördes en rad viktiga reformer. Pensionerna och bostadstilläggen höjdes i flera omgångar samtidigt som pensionärerna fick sänkt skatt. Maxtaxa och förbehållsbelopp infördes i äldreomsorgen, och ett nytt högkostnadsskydd infördes i tandvården för de äldre.

PROP. 2003/04:1

Arbetet med att stärka solidariteten mellan generationerna och öka tryggheten för de äldre har tagit ytterligare steg i år.

Pensionerna har höjts med mellan 300 och 600 kronor i månaden för dem med de lägsta pensionerna. Ytterligare ca 1 miljard kronor tillförs för att finansiera tandvårdsreformen. Ett nytt äldreförsörjningsstöd har införts som garanterar alla i Sverige som fyllt 65 år en skälig levnadsnivå. Detta minskar behovet av socialbidrag bland äldre.

Eventuella brister inom äldreomsorgen skall snabbt uppmärksammas och åtgärdas. Tillsynen har därför nyligen förstärkts genom att medel har utgått till länsstyrelserna och Socialstyrelsen för anställning av uppemot 100 äldreskydds- ombud. Regeringen avser att medverka till en fortsatt utveckling av tillsynen.

1.6.4En tryggare vardag

Sverige skall vara ett land med låg brottslighet. Orsakerna till brott måste bekämpas genom utbyggda välfärdssystem och goda möjligheter för alla till utbildning och utveckling. Samtidigt måste brottslighet förebyggas och bekämpas med kraft. Alla har rätt att känna trygghet mot brott.

Regeringen har under de senaste åren genomfört den största satsningen någonsin på rättsväsendet i modern tid. Reformarbetet har gällt bl.a. polisväsendet, domstolsväsendet, kriminalvården och åklagarväsendet. Nu tas ytterligare steg på den inslagna vägen. Rättsväsendet tillförs fr.o.m. 2004 ytterligare

550 miljoner	kronor,	bl.a.	tillförs polisen
225 miljoner	kronor	och	kriminalvården

150 miljoner kronor. En betydande förstärkning av medel till rättshjälp görs. Första steget i utbyggnaden av ett gemensamt radio- kommunikationssystem för samhällsviktiga avsändare tas 2004.

Ökade resurser avsätts också till arbetet med att öka tryggheten för ungdomar som riskerar att utsättas för så kallat hedersrelaterat våld.

forskning av hög internationell klass krävs för att Sverige skall fortsätta vara en ledande kunskapsnation. Med bättre tillgång till lärande för människor i alla åldrar och i alla delar av landet ökar jämlikheten och utbudet av kvalificerad arbetskraft.

Det livslånga lärandet startar i förskolan. Genom maxtaxan och den allmänna förskolan kan fler barn delta i förskolans pedagogiska verksamhet. Det har stor betydelse för att ge alla barn en god start i livet. Tidiga insatser ökar chansen att lyckas i senare studier samtidigt som utbyggnaden av förskolan ger ökade möjligheter att förena familjeliv med t.ex. studier och arbete. Förskolans kvalitet förstärks genom allmänna råd, kvalitetsredovisningar, en delegation för en mer jämställd förskola samt utveckling av den mångkulturella förskolan.

Regeringen genomför nu en kraftig satsning på höjd kvalitet i skolan. Under fem år tillförs kommunerna 5 miljarder kronor för att anställa fler lärare och andra specialister i skolan. Under satsningens första år rekryterades lärare och

andra	specialister	motsvarande	drygt
2 800 heltidstjänster.		Kvalitetsuppföljningen

skärps. Riktade insatser görs för att utveckla skolor i segregerade områden. Lagstiftning mot diskriminering och sexuella trakasserier i skolan kommer att tas fram.

En gymnasiereform förbereds med målet att minska avhopp och felval och ge alla ungdomar reella möjligheter till en gymnasieutbildning som förbereder för vuxenlivet, inklusive arbetsliv och vidare studier.

För att bättre kunna nyttja människors faktiska kompetens och ge bättre förutsättningar för det livslånga lärandet tillsätts under en fyraårsperiod en delegation som skall säkerställa nationell likvärdighet, hög kvalitet och rättssäkerhet i valideringen av kunskaper. En ny IT-portal skall ge relevant information och vägledning för enskilda, lärare och vägledare. Målet är att förbättra individens val i det livslånga lärandet. Korttidsstudiestödet som ger människor i arbetslivet möjlighet att under en kortare tid studera vid sidan om sitt arbete utökas med 25 miljoner kronor.

Den kraftiga utbyggnaden av högskolan har

1.6.5Utbildning för jämlikhet och tillväxt givit nya grupper tillgång till högskoleutbildning

Utbildning och forskning av hög kvalitet stärker människor och driver på moderniseringen av samhället. En väl utbildad befolkning och en

och skapat starka högskolor som driver på utvecklingen i varje län. Utbildningen av lärare och sjuksköterskor skall fortsätta öka. Arbetet mot snedrekryteringen fortsätter. Fler grupper

skall ges större möjligheter att komma in på högskolan.

Satsningen på forskning och forskarutbildning fullföljs. Under perioden 2000 till 2004 höjs de statliga anslagen till forskning och forskarutbildning med ca 1,7 miljarder kronor. För att bättre ta tillvara forskningsresultat är det angeläget att stärka både den fria grund- forskningen och den behovsmotiverade forskningen samt kopplingen till det omgivande samhället.

1.6.6Bra bostäder för alla

Den svenska bostadsmarknaden är tudelad. I många kommuner minskar befolkningen. En stor andel bostäder är vakanta, främst inom kommunala bostadsföretag. Regeringen inrättade under 2002 Statens Bostadsnämnd i syfte att hjälpa kommuner och kommunala bostadsföretag att omstrukturera sitt fastig- hetsbestånd. Som ytterligare stöd har regeringen nu inrättat ett särskilt bolag, Bothia Garanti AB, som kan ta över övertaliga bostäder från kommunala bostadsföretag eller gå in med riskkapital för utvecklingsinsatser m.m.

Vidare har Vasallen AB inrättat ett dotterbolag som på kommersiella villkor kan förvärva kommunala bostadshus för omvandling till företagslokaler eller andra lämpliga ändamål. Dotterbolaget kommer att kapitaliseras med 500 miljoner kronor och sedan fusioneras med Bothia Garanti AB.

I tillväxtregionerna är situationen den omvända. Befolkningsökningen skapar ökad efterfrågan samtidigt som bostadsbyggandet under de senaste tio åren varit lågt. Regeringen har infört olika tidsbegränsade investerings- stimulanser för att öka produktionen av mindre hyresrätter och studentbostäder till rimliga kostnader. Stöd som är viktiga för ungdomars möjlighet till egen bostad. De nuvarande stöden löper ut 2006. Dessutom föreslås ytterligare åtgärder genom att ge Statens bostadskredit- nämnd utökade befogenheter att med statliga kreditgarantier underlätta kapitalförsörjningen vid bostadsbyggande.

Parallellt med nyproduktionen behövs en upprustning av bostadsbeståndet. Regeringen ser över om det finns behov av förändringar i regelverken för att underlätta för fastighetsägare att sköta underhållet.

PROP. 2003/04:1

1.6.7De socialpolitiska utmaningarna

Välfärdsamhället syftar till att öka tryggheten, rättvisan och jämlikheten. Socialpolitiken handlar om att hjälpa de människor som har det allra svårast i samhället: hemlösa, personer i missbruk, kvinnor som misshandlas, barn som far illa och människor i ekonomiskt och socialt utsatta situationer. De senaste årens ökning av tillgången på narkotika och den ökade alkoholkonsumtionen är oroande. Missbruk genererar ofta olika sociala problem. En framgångsrik socialpolitik bygger på ett brett spektrum av åtgärder.

Genomförandet av den narkotikapolitiska handlingsplanen fortsätter och innebär bland annat satsningar på att minska tillgången på narkotika, minska nyrekryteringen till missbruk och få fler att sluta med sitt missbruk.

En satsning på missbrukarvården, under namnet ”Kontrakt för livet” kommer att börja genomföras under 2004, där ett av huvud- elementen kommer att vara ökade insatser för de mest utsatta tunga missbrukarna.

Genomförandet av den alkoholpolitiska handlingsplanen kommer att fortsätta och ytterligare resurser kommer att avsättas för att bedriva en bred informationsverksamhet och för att stärka och bygga ut det lokala förebyggande arbetet. Uppgiften att minska alkohol- missbruket, skjuta upp ungdomars alkohol- debut, samt att minska totalkonsumtionen är viktigare än någonsin.

Regeringen avser under mandatperioden att ta initiativ för att ytterligare begränsa tobakens skadeverkningar, samt genomföra insatser mot den ökande övervikten.

Tillgängligheten för personer med funktionshinder skall öka

Alla människor har kunskaper, förmågor och erfarenheter som är viktiga för samhället. Tillgängligheten för och bemötandet av personer med funktionshinder behöver förbättras inom alla samhällssektorer. Det är prioriterade arbetsområden inom handikappolitiken. Sam- hället måste byggas med insikten om att personer med funktionshinder, i likhet med vilken annan medborgare som helst, vill bestämma över sin vardag, utbilda sig, försörja

PROP. 2003/04:1

sig genom arbete, göra sin röst hörd, ha en innehållsrik fritid och umgås med andra.

Arbetet med att förverkliga den nationella handlingsplanen för handikappolitiken som sträcker sig fram till 2010 fortsätter. Under de tre år som handlingsplanen gällt har det gjorts betydande insatser inom de prioriterade arbetsområdena. Regeringen bedömer att de genomtänkta och långsiktiga processer, som kan leda till varaktiga resultat när det gäller tillgänglighet och bemötande, har kommit igång på ett bra sätt. Alla samhällssektorer är inblandade i detta arbete.

1.6.8Regional utveckling

Samhällsutvecklingen skall inriktas på att tillvarata och utveckla hela landets resurser. Alla delar av landet skall kunna bidra till Sveriges tillväxt. Sverige måste hållas samman – såväl mellan människor som mellan och inom regioner.

Det vidsträckta Sverige behöver en väl utbyggd infrastruktur. De kommande åren genomförs omfattande satsningar.

Skatteutjämningssystemet skall utvecklas för att säkerställa likvärdiga ekonomiska villkor för kommuner och landsting. Med en rättvis fördelning av landets resurser ökar möjligheter till tillväxt i hela landet. Tillväxtförutsättningar skapas bäst genom samverkan. Regionala tillväxtprogram skall tas fram och genomföras i samförstånd och dialog mellan olika aktörer i samhället.

1.6.9Arbetstidsförkortning och friår

Ett område i 121-punktsöverenskommelsen som förutsätter framförhållning är införandet av ett friår. För att ett friår skall kunna genomföras i hela landet fr.o.m. den 1 januari 2005 måste ansvariga myndigheter nu påbörja planeringen och förberedelsearbetet inför detta.

Frågan om försök med arbetstidsförkortning ingår i 121-punktsprogrammet och kräver noggrann planering och förberedelse. Uppdrag ges till ansvarig myndighet att planera för försök med arbetstidsförkortning med målsättningen att försöken kan påbörjas under 2004. Regeringen avser att efter samråd med arbets- marknadens parter ta ställning till förslagen från

Kommittén för nya arbetstids- och semester- regler, KNAS, under 2004.

1.6.10En sammanhållen politik för global utveckling

Bistånd bidrar till att skapa förutsättningar för utveckling tillsammans med insatser på andra politikområden. Därför ökar också det svenska biståndet. Regeringen föreslår att anslagen för biståndet 2004 tilldelas 19 200 miljoner kronor, en ökning med ca 3 000 miljoner kronor jämfört med 2003.

Biståndets effektivitet skall förbättras, genom mer samarbete och samverkan, förenklade rutiner, bättre uppföljning och utvärdering. Det kommer att öka värdet på det svenska biståndet ytterligare.

En sammanhållen politik för global utveckling skapas inte vid ett tillfälle. Den växer fram i en process, där målkonflikter synliggörs och diskuteras. Därför föreslår regeringen att insatserna på samtliga politikområden skall redovisas till riksdagen i en årlig skrivelse.

1.7Rättvisa skatter

Skatternas främsta syfte är att finansiera välfärden. Skatterna skall samtidigt stimulera till arbete och investeringar, till en uthållig utveckling och minskade ekonomiska och sociala klyftor. Regeringen kan aldrig acceptera att de redan välbeställda i samhället får stora skattesänkningar på bekostnad av kvaliteten i vård, skola och omsorg.

Med denna inriktning kommer regeringen under kommande år att prioritera ytterligare förbättringar för löntagarna och småföretagen. Det finns för närvarande inte något utrymme för ofinansierade skattesänkningar.

Under de närmaste åren kommer det skattepolitiska arbetet att inriktas på fyra områden: globaliseringen, småföretagen, olika insatser mot skattefusk och grön skatteväxling. På de senare områdena föreslås eller aviseras olika förslag i denna budgetproposition. Förslagen och aviseringarna berör också bl.a. beskattningen av förmögenheter, fastigheter och arv.

1.7.1Globaliseringen

Den fortsatta globaliseringen ställer det svenska skattesystemet inför utmaningar. I slutet av 2002 överlämnade Skattebasutredningen sitt slutbe- tänkande. Utredningen har remissbehandlats.

Ett huvudbudskap från Skattebasutredningen är att ett bibehållet skatteuttag på dagens nivå är möjligt men att detta kräver att skattesystemet och skattebaserna värnas. För länder med stora offentliga utgifter krävs breda skattebaser och en begränsning av olika former av särregler. Detta är en förutsättning för att hålla nere marginalskatterna på olika strategiska områden av betydelse för en god ekonomisk tillväxt.

1.7.2Småföretagen

Regeringen strävar efter att skapa skatteregler för olika former av småföretag och dess ägare som så långt möjligt är likformiga och enkla. Sådana underlättar exempelvis de övergångar mellan olika företagsformer som ofta är ett naturligt inslag i företags utveckling av verksamheten.

En reformering av de s.k. 3:12-reglerna i två steg aviseras. Från och med inkomståret 2004 höjs den s.k. klyvningsräntan med två procentenheter. Ett andra steg kompletteras med förslag som skall gälla från och med inkomståret 2005. Inriktningen är att särskilt de mindre företagen skall få mer gynnsamma villkor. På sikt ger dessa åtgärder en skattelättnad på 1 miljard kronor.

Senare i höst kommer gåvobeskattningen att ändras för att underlätta generationsskiften. Förenklingsutredningen presenterade förra året sitt slutbetänkande med ett förslag till reformerade skatteregler för handelsbolag. Betänkandet har remissbehandlats och regeringen kommer att ta ställning till utred- ningens förslag i anslutning till det fortsatta arbetet med småföretagens skatteregler.

1.7.3Insatser mot skattefusk

Skattefusk snedvrider konkurrensen i ekonomin, skadar legitimiteten i skattesystemet och är i förlängningen ett hot mot välfärden. Regeringen fortsätter att prioritera kampen mot skattefusk och ekonomisk brottslighet.

PROP. 2003/04:1

Skatteförvaltningen tillfördes under åren 2001 och 2002 sammanlagt 300 miljoner kronor till förstärkt skattekontroll. Det har bl.a. lett till att allt fler brottsutredningar slutförs och att fler anmälningar om skattebrott görs till åklagar- myndigheterna. Hos Riksskatteverket pågår ett arbete med att effektivisera skattekontrollen. Regeringen beslutade i våras om en reformering och effektivisering av skatteförvaltningens organisation. Den nuvarande organisationen ersätts av en riksövergripande myndighet, Skatteverket.

Utöver organisatoriska förändringar och kontrollåtgärder krävs förändringar i skatte- lagstiftningen för att förhindra skattefusk och skatteundandraganden.

Byggkommissionen föreslog i sitt betänkande Skärpning gubbar (SOU 2002:115) t.ex. inrättande av särskilda entreprenadkonton och omvänd momsskyldighet för huvudentre- prenörer som åtgärder för att bekämpa svartarbete inom byggsektorn. Dessa förslag bereds för närvarande inom Finansdeparte- mentet.

I dag försvåras skattekontrollen i de s.k. kontantbranscherna genom brister i underliggande handlingar. Regeringen kommer därför under 2004 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över möjligheterna att införa krav på typgodkända kassaregister och kontrollbefogenheter.

På momsområdet kan ifrågasättas om uppgifterna i skattedeklarationen är tillräckliga för att säkerställa en korrekt beskattning. Regeringen avser att följa frågan och efter en utvärdering inom Riksskatteverket återkomma med de förslag som kan behövas. Regeringen kommer också att följa upp den kritik som Riksrevisionsverket tagit upp i en revisions- rapport tidigare i år.

På det internationella området kommer det inom EU överenskomna Sparandedirektivet att genomföras och regeringen verkar såväl inom EU som inom OECD för att informa- tionsutbytet utvecklas ytterligare. Riksskatte- verket har lämnat vissa förslag om utvidgad kontrolluppgiftsskyldighet för internationella företags internprissättning. Förslagen kommer att remitteras och regeringen fortsätter sedan arbetet.

Riksskatteverket har i en promemoria och i en rapport inventerat argumenten för och emot s.k. schablonbeskattning och har också lämnat en

PROP. 2003/04:1

principskiss hur ett system skulle kunna se ut. Frågan om schablonbeskattning som ett sätt att fastställa inkomstskatten i vissa fall bereds. Arbetet inriktas på att undersöka möjligheterna att tillämpa schabloniserade metoder i den ordinarie beskattningen. Uppföljningen av förmån av fri parkering kommer att skärpas.

energianvändningen inom näringslivet. Ett viktigt inslag är en samordning mellan energibeskattningen och alternativa styrmedel, som handel med elcertifikat och utsläppsrätter samt ingåendet av långsiktiga avtal.

Senare i höst kommer regeringen att presentera förslag till principer för svensk tilldelning av utsläppsrättigheter i ett system för handel med utsläppsrätter inom EU. Industrins

1.7.4Grön skatteväxling och alternativa internationella konkurrenskraft skall beaktas

styrmedel

I 2000 års ekonomiska vårproposition angav regeringen att det samlade utrymmet för grön skatteväxling under perioden 2001 till 2010 är 30 miljarder kronor. Hittills har en skatteväxling om drygt åtta miljarder kronor genomförts. För återstoden av mandatperioden kvarstår 9 miljarder kronor, varav 6 miljarder kronor skall genomföras under åren 2004 och 2005. För 2004 förslås i denna proposition en skatteväxling på ca 2 miljarder kronor.

En ökad miljörelatering av skattesystemen förutsätter en rationell energiskattestruktur. Regeringen eftersträvar långsiktigt hållbara energiskatter som också skall svara mot de krav som EG-rätten ställer. Skattenedsättnings- kommitténs förslag har remissbehandlats. En viktig del av kommitténs uppdrag har varit att följa utvecklingen inom EU och utforma förslagen efter de EG-rättsliga förutsättningarna.

En reformering av den svenska energi- beskattningen är angelägen för att öka miljöstyrningen inom näringslivet samtidigt som de svenska företagens internationella kon- kurrenskraft värnas. Systemet skall utformas så att det underlättar möjligheten för framtida skatteväxling som också omfattar näringslivet. De EG-rättsliga förutsättningarna är av väsentlig betydelse där såväl det kommande energi- skattedirektivets regler som EG-fördragets bestämmelser om statligt stöd måste iakttas. Som ett första steg i en sådan reformering föreslår regeringen i denna proposition att den nuvarande nollskattesatsen på el som förbrukas inom industrin avskaffas och från och med den 1 juli 2004 ersätts av den skattenivå (0,5 öre/kWh) som motsvaras av miniminivån i det kommande energiskattedirektivet.

Regeringens målsättning är att ett nytt energiskattesystem skall kunna träda i kraft den 1 januari 2005. Det fortsatta arbetet syftar till att söka förbättra miljöstyrningen och effektivisera

genom att de samlade effekterna av utsläpps- handel, energiskatter och övriga styrmedel hålls på en acceptabel nivå.

I regeringens förslag till grön skatteväxling 2004 ingår följande energi- och miljöskatte- komponenter:

- en höjning av koldioxidskatten med 18 procent för hushåll och servicesektorn

-en höjning av elskatten med 1 öre/kWh för hushåll och servicesektorn

-en höjning av elskatten med 0,5 öre/kWh för tillverkningsindustrin, växthusnäringen och lantbruket från den 1 juli 2004

-en höjning av dieselskatten med 10 öre/liter

-en höjning av skatten på bekämpningsmedel med 10 kronor/kg

De redovisade skattehöjningarna växlas för 2004 mot följande skattesänkningar för individer och företag:

-en statlig skattereduktion om 200 kronor för alla individer med förvärvsinkomster

-en sänkning av den allmänna löneavgiften med 0,12 procentenheter för företag och enskilda näringsidkare

Regeringen preciserar i denna proposition också strategin för beskattning av alternativa drivmedel. För att de alternativa drivmedlens konkurrenskraft skall säkerställas bör koldioxidneutrala drivmedel befrias inte bara från koldioxidskatt utan även från energiskatt.

För att underlätta den energieffektiva el- och värmeproduktionen i kraftvärmeverk och för att säkerställa biobränslenas konkurrenskraft fullföljs tidigare presenterade förslag med höjda skatteavdrag för bränslen i värmeproduktion, skatteavdrag i relation till bränsleanvändningen och slopat avdrag för energiskatt för viss el i kraftvärmeverken.

PROP. 2003/04:1

1.7.5 Övriga skattefrågor

1.8

Hållbar utveckling

Egendomsskattekommittén har i uppdrag att se över reglerna för fastighetsskatt på småhus, förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten. Kommittén har med förtur behandlat frågan om arvsbeskattningen mellan makar och i ett delbetänkande föreslagit att denna avskaffas. Regeringen kommer senare under hösten föreslå att så sker och att de nya reglerna skall gälla från den 1 januari 2004.

För att förbättra för låg- och medel- inkomsttagare kommer regeringen senare i höst att föreslå en ny regel för begränsning av förmögenhetsskatten. Den nya regeln skall gälla dem som i dag omfattas av begränsningsregeln för fastighetsskatt och som betalar för- mögenhetsskatt som kan hänföras till småhus som utgör den permanenta bostaden. De nya reglerna skall kunna tillämpas redan från inkomståret 2003.

Regeringen kommer också genom förslag under hösten att följa upp förslaget från Egendomsskattekommittén om en dämpnings- regel för fastighetsskatten. Den tidigare aviserade skattereduktionen för miljö- investeringar har beretts vidare och ett förslag kommer att presenteras under hösten 2003.

Från och med den 1 januari 2004 upphör Sveriges undantag från de allmänna EG-reglerna för privatinförsel av alkohol och tobak. Regeringen avser att noga följa utvecklingen av gränshandeln och den illegala handeln. Beslutade och planerade skattesänkningar i Danmark och i Finland, liksom andra förändringar i vårt närområde, liksom målen för alkoholpolitiken, skall tas med vid bedömningen av behovet av svenska skattejusteringar. Systembolagets alkoholpolitiska funktion får inte försvagas.

De olika åtgärderna på skatteområdet vid sidan av den gröna skatteväxlingen kräver en ansvarsfull och fördelningspolitiskt avvägd finansiering. För att åstadkomma detta bör ett begränsat ingrepp i de regler som styr uttaget av statlig skatt på förvärvsinkomster göras. Regeringen föreslår att vid fastställandet av skiktgränserna i den statliga skatteskalan för 2004 skall uppräkning ske endast med en procentenhet utöver förändringen i konsument- prisindex.

Hållbar utveckling är ett övergripande mål för regeringens politik. Det innebär att alla politiska beslut skall utformas på ett sådant sätt att de beaktar de ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna. Arbetet med hållbar utveckling bygger på insikten att tillväxt och välfärd bara kan upprätthållas om vi långsiktigt investerar i de gemensamma resurser som utgör grunden för samhällsekonomin: människors hälsa och utbildning, infrastruktur, naturresurser och biologisk mångfald.

En viktig utgångspunkt för vår nationella politik för hållbar utveckling är den genomförandeplan som antogs vid FN- toppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg i september 2002. Där enades världens stats- och regeringschefer om en politisk deklaration och en genomförandeplan för hållbar utveckling. Hållbar utveckling skall vara ett överordnat mål för FN:s arbete. Alla länder skall genomföra nationella strategier för hållbar utveckling. Tydliga mål sattes upp för vattenförsörjning, biologisk mångfald, kemikalier, energi- försörjning och sanitet. Ett tioårigt ramprogram för hållbara produktions- och konsumtions- mönster antogs. Andelen förnybar energi skall öka och utvecklingen av ny, miljövänlig teknik skall stimuleras.

För Sverige innebär resultaten från toppmötet i Johannesburg nya åtaganden, men också nya möjligheter. Sverige har inte bara ett ansvar för att toppmötets beslut tas om hand och genomförs här hemma. Sverige bör också, tillsammans med andra länder, ta initiativ till att gå längre än de målsättningar som toppmötet ställer upp.

I ett långsiktigt perspektiv har Sverige mycket att vinna på att vara ett föregångsland i omställningen till ett hållbart samhälle. Redan i dag ger strategier för miljödriven tillväxt Sverige konkurrensfördelar, inte minst på export- marknaderna. Samarbete mellan staten och näringslivet skapar mervärde för båda parter. På motsvarande sätt kan vi på de ekonomiska och sociala områdena vinna fördelar genom ett tidigt och långsiktigt agerande.

En samordnad nationell politik för hållbar utveckling innebär en stor utmaning, som ställer nya krav på alla beslutfattare på nationell, regional och lokal nivå. Erfarenheterna från bland annat det regionala arbetet bör tillvaratas.

PROP. 2003/04:1

Att åstadkomma ekonomisk tillväxt och en hållbar social välfärd utan att skapa negativ miljöpåverkan ställer nya krav på politiken och på Regeringskansliets sätt att arbeta. En ökad samordning krävs mellan olika politikområden för att klara av att balansera de tre dimensionerna av hållbar utveckling.

Därför kommer regeringen i höst att inrätta ett särskilt samordningskansli för hållbar utveckling vid Statsrådsberedningen. Kansliets uppgift skall vara att samordna arbetet med hållbar utveckling i samtliga departement och vara pådrivande i det nationella och inter- nationella arbetet.

En god miljö

Miljöpolitiken är en viktig del i regeringens politik för hållbar utveckling. Grunden för den nationella miljöpolitiken utgörs av arbetet med de av riksdagen antagna 15 miljökvalitetsmålen. Det systematiskt upplagda miljömålsarbetet syftar till ett ekologiskt hållbart Sverige. En fördjupad utvärdering genomförs under 2004.

En kraftfull satsning görs på naturvård under de kommande åren. Ytterligare resurser tillförs fr.o.m. 2004 för berörda myndigheters arbete för att bevara den biologiska mångfalden.

Havens ekosystem är i obalans. Därför ges havsmiljöfrågorna en fortsatt central roll. Våra sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer för djur och växter skall bevaras. Fler skyddade marina områden skall inrättas. Vårt grundvatten skall vara av god kvalitet för att ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning. Därför intensi- fieras miljöarbetet för vatten.

Farliga kemikalier i varor och produkter utgör en risk för både miljön och människors hälsa. Därför är Sveriges stränga kemikaliepolitik en viktig del av miljöpolitiken. Sverige prioriterar i arbetet med att förändra EU:s gemensamma kemikaliepolitik att substitutionsprincipen skall ingå i den nya kemikalielagstiftningen samt utfasningen av bromerade flamskyddsmedel och kvicksilver.

Den nationella klimatpolitiken kommer även fortsättningsvis att vara högt prioriterad och av central betydelse i arbetet för en hållbar utveckling. Stöd till kommunala investeringar för att minska utsläppen av växthusgaser, KLIMP, fortsätter. Grunden för arbetet mot

klimatförändringarna är det internationella samarbetet inom ramen för klimatkonventionen.

Genomförandet av klimatinvesteringsprogram och ökade markköp för biologisk mångfald 2005 och 2006 kräver en god framförhållning. Naturvårdsverket och länsstyrelserna måste därför nu påbörja planeringen och förberedelse- arbetet inför detta.

Gröna nyckeltal

Sedan 1999 års ekonomiska vårproposition redovisas gröna nyckeltal som ett komplement till de ekonomiska nyckeltalen. Syftet med gröna nyckeltal är att spegla den nationella utvecklingen för viktiga miljöproblem på ett enkelt och informativt sätt. Gröna nyckeltal fungerar därmed som en indikator på utvecklingen mot det övergripande miljö- kvalitetsmålet att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta.

Den totala energianvändningen har ökat de senaste åren, men över tiden har det skett en successiv energieffektivisering uttryckt i termer av energianvändning relaterad till BNP. Variationer i energianvändningen mellan enstaka år beror framför allt på konjunktursvängningar, temperaturskillnader och andra väderleks- variationer.

Till skillnad mot i många andra länder minskade utsläppen av koldioxid kraftigt i Sverige under 1970- och 1980-talen. Detta var framför allt ett resultat av den energipolitik som bedrevs under perioden med syftet att minska oljeberoendet. Omkring 1990 planade den nedåtgående trenden ut och utsläppen har sedan dess stabiliserat sig kring 1990 års nivå. Variationerna i utsläpp av koldioxid mellan olika år kan dock vara betydande, vilket till stor del hänger samman med tillgången på vattenkraft och variationer i energianvändningen. Enligt senast tillgängliga statistik låg utsläppen 2001, inklusive utsläpp från internationell luft- och sjöfart, strax över 1990 års nivå. Om utsläppen från internationell sjö- och luftfart exkluderas låg utsläppen i stället något under 1990 års nivå.

Sedan 1980 har de svenska utsläppen av svaveldioxid minskat kraftigt och under 1990- talet nästan halverats. Framför allt beror detta på ökad användning av olja med låg svavelhalt och ny reningsteknik. De svenska utsläppen av

kväveoxider har också minskat, men inte i samma omfattning. Förbättrade förbrännings- och reningstekniker inom transportsektorn är främsta orsaken till de minskade utsläppen av kväveoxider.

Fram till 1990-talet minskade belastningen på haven av fosfor och kväve. Därefter har den totala belastningen ökat något, även om utsläppen från punktkällor har fortsatt att minska. Några nya uppgifter för belastningen på haven av fosfor och kväve efter 2000 finns inte att tillgå då statistiken inte tas fram varje år.

Under 1990-talet har luftkvaliteten i tätorter förbättrats markant. Tack vare katalytisk avgasrening och minskad bensenhalt i bensin har stadsluftens genomsnittliga bensenhalt sjunkit sedan början av 1990-talet. Under vinterhalvåret ligger den dock fortfarande över lågrisknivån i alla tätorter där mätningar genomförs. Hur några gröna nyckeltal har utvecklats sedan 1980 framgår av tabell 1.10.

Tabell 1.10 Gröna nyckeltal

Energianvändning (TWh respektive Wh/kr)

	1980	1990	1999	2000	2001
Total slutlig	436	442	471	474	478
användning1

Energiintensitet2	325	266	246	239	239
Utsläpp till luft (tusentals ton)3
	1980	1990	1999	2000	2001
Klimatpåverkan
Koldioxid	82 438	59 986	63 247	60 315	61 649

Försurning
Svaveldioxid	508	112	68	71	74

Kväveoxider	448	387	369	361	357

Belastning på haven (tusentals ton)
	1987	1990	1995	1998	2000
Övergödning
Fosfor	5,8	4,6	4,8	4,9	5,2

Kväve	148,2	122,9	134,5	152,6	158,1

Påverkan på luftkvalitet (mikrogram per kubikmeter)
	1992/93	1994/95	1996/97	1999/00	2001/02
Bensen4	4,3-10,4	2,4-6,2	1,9-5,1	1,4-3,5	1,5-7,2

1Total energianvändning exklusive energiomvandlingsförluster i kärnkraftverk.

2Energintensiteten mäts som total energianvändning i relation till BNP. BNP är från reviderade Nationalräkenskaper, 1995 års priser.

3Inkluderar bunkring för internationell luft- och sjöfart. Uppgiften skiljer sig därför i förhållande till redovisningen inom ramen för den internationella klimatkonventionen och konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar.

4Bensenhalt i luften, vinterhalvårsmedelvärden i olika tätorter (11, 24, 25, 31 respektive 35 orter).

Källor: Statens energimyndighet, Naturvårdsverket, Statistiska centralbyrån och IVL Svenska miljöinstitutet AB.

PROP. 2003/04:1

Trängselavgifter

Regeringens ambition är att försöket med trängselavgifter i Stockholm stad skall genomföras enligt uppsatt tidsplan. Regeringen avser, såsom aviserats i 2003 års ekonomiska vårproposition, att bistå försöket och medverka till att det fullföljs, bland annat med uppbyggnaden av uppbördssystemet och förstärkning av kollektivtrafiken.

1.9Ett Sverige för alla

Den ekonomiska politiken skall bidra till att öka tillväxten och minska klyftorna i samhället. Men tillväxt är i sig ingen garant för minskade klyftor. Förutom en tillväxtfrämjande ekonomisk politik krävs därför en aktiv rättvisepolitik.

Sverige är ett av de länder i världen som har den minsta inkomstspridningen, den lägsta andelen fattiga och den lägsta andelen fattiga barn. Det svenska välfärdssystemet med skatter, bidrag och offentliga tjänster ökar jämlikheten genom en betydande omfördelning. Trots dessa ambitioner visar uppföljningar på en ökad inkomstspridning under 1990-talet.

Tillgången till jobb och utveckling är inte lika för alla. Många människor har små ekonomiska marginaler och har svårt att få vardagen att gå ihop. Arbetslösa, ensamstående föräldrar, långtidssjukskrivna och invandrare är speciellt utsatta grupper. Regeringens rättvisepolitik syftar till att ge alla människor lika möjligheter till inkomster, utbildning och utveckling.

Individens möjligheter i samhället får inte begränsas av olika former av diskriminering. Skyddet mot diskriminering förstärks därför genom ny lagstiftning. Även den lokala verksamheten mot diskriminering samt arbetet mot rasism förstärks. Insatser sker också för att bryta segregationen i storstadsområdenas olika stadsdelar. Storstadssatsningen har visat goda resultat och insatserna fortsätter inom ramen för den ordinarie verksamheten. Insatser görs för att öka tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionshinder.

Ett centralt område inom rättvisepolitiken är jämställdheten mellan män och kvinnor. Trots stora framsteg de senaste årtiondena finns fortfarande omfattande brister som inte hör hemma i ett modernt och rättvist samhälle. I

PROP. 2003/04:1

dagens Sverige är kvinnors möjligheter och villkor i allt väsentligt sämre än männens.

Reformer för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män är därför en central del av regeringens rättvisepolitik. Målet för regeringens politik är att åstadkomma samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män. Därför analyseras regeringens beslut ur ett jämställdhetsperspektiv. Jämställdhetsbilagan till budgetpropositionen för 2004 visar att det fortfarande råder en ojämn fördelning av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män.

Kvinnor och män har i stort sett lika stort arbetsutbud, även om deltidsarbete är mer utbrett bland kvinnor än bland män. Lön och inkomst från företagande utgör för kvinnor 63 procent av mäns lön och inkomst. Män har något större kapitalinkomster och därför blir kvinnors andel av mäns marknadsinkomst något mindre, 62 procent.

Merparten av de skattepliktiga ersättningarna fungerar som kompensation för utebliven inkomst vid föräldraledighet, ohälsa eller arbetslöshet. Flertalet är relaterade till inkomsten. Huvuddelen av de skattepliktiga ersättningarna utnyttjas i högre grad av kvinnor. De skattepliktiga ersättningarna medför därför att kvinnors inkomstandel ökar till 68 procent av männens inkomst.

Skatterna utjämnar ytterligare så att kvinnors andel blir 71 procent av inkomst efter skatt. Även familjestöden bidrar till omfördelningen, bland annat genom att barnen vid separationer oftare bor hos mamman. Kvinnors lägre inkomster kan också göra att ensamstående kvinnor oftare har rätt till inkomstprövade bidrag. Sedan hänsyn tagits till den omfördelning som sker via transfereringar, skatter och familjestöd ökar kvinnornas andel av inkomsten till 76 procent.

Diagram 1.8 Kvinnors inkomst som andel av mäns

Lön och		63

företagarinkomst

+ kapital
	62
+ skattepl.			68
ersättn.

-skatt 71

+familjestöd 74 studiestöd/lån 76

100

Procent

För att kvinnors inkomster skall närma sig männens krävs att kvinnors arbetsmarknads- baserade inkomster ökar. Det handlar om att undanröja osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män och om att främja kvinnors möjligheter till utveckling i sitt arbete på samma villkor som män. Det handlar också om att bryta könsuppdelningen på arbetsmarknaden, där män är koncentrerade till den privata sektorn, medan kvinnor är jämnt fördelade mellan offentlig och privat sektor.

För att minska inkomstskillnaderna krävs också ökade möjligheter för kvinnor att öka sin tid i förvärvsarbete. Kvinnor och män finns på arbetsmarknaden i nästan lika stor utsträckning. Men av det totala arbetet som utförs, står kvinnor för en större del av det obetalda arbetet. En hög grad av obetalt arbete minskar utrymmet för betalt arbete, vilket får konsekvenser för kvinnors ekonomiska situation. Det innebär lägre löneinkomster som ger lägre ersättningar i de inkomstrelaterade socialförsäkringssystemen.

Inkomstnivåerna och inkomstkällorna varierar mellan könen under olika skeden av livet. Kvinnors inkomster varierar i större utsträck- ning än mäns. Kvinnors inkomster påverkas mer än mäns inkomster av om de har barn eller inte, vilket förklaras bland annat av den skeva fördelningen av obetalt arbete. Att ha små barn får exempelvis mycket större konsekvenser för kvinnors förvärvsarbete än för mäns. Kvinnor förvärvsarbetar då generellt mindre, men utför samtidigt mer obetalt arbete och tar en avsevärt större andel av föräldraledigheten än vad män med små barn gör.

Regeringens mål är att fler kvinnor skall ha möjlighet att gå från deltids- till heltidsarbete och att män skall öka sina insatser i

PROP. 2003/04:1

hushållsarbete och i vården och omsorgen om barn och andra anhöriga.

Den negativa hälsoutvecklingen de senaste åren har främst drabbat kvinnor. Sjuk- skrivningarna har ökat mer för kvinnor än för män. Fler kvinnor än män är sjukskrivna under lång tid och fler kvinnor än män uppbär sjukersättning. Förutom de avsevärda samhälls- ekonomiska kostnader detta medför, försvagas kvinnors ekonomiska ställning. Arbetsgivarna, sjukvården och försäkringsadministrationen har alla ett ansvar för att förebygga ohälsan och se till att kvinnor erbjuds samma möjligheter som män till rehabilitering. En av de viktigaste mål- sättningarna för regeringens arbete är därför att minska ohälsan bland kvinnor.

Förslag till riksdagsbeslut

PROP. 2003/04:1

2 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

vad gäller den ekonomiska politiken och förslag till statsbudget för 2004

1.godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen förordar (kapitel 1),

2.fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten till 894 miljarder kronor 2005 och 931 miljarder kronor 2006 (avsnitt 4.1.1),

3.godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för 2004, 2005 och 2006 (av- snitt 4.1.2),

4.fastställer målet för 2004 för det finan- siella sparandet i den offentliga sektorn till minst 0,5 procent av brutto- nationalprodukten (avsnitt 4.1.3),

5.bemyndigar regeringen att under 2004 ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning (avsnitt 4.4.5),

6.godkänner beräkningen av myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret för 2004 (avsnitt 4.4.5),

7.godkänner beräkningen av den kassa- mässiga korrigeringen för 2004 (avsnitt 4.4.5),

8.godkänner beräkningen av statsbudge- tens inkomster för 2004 (avsnitt 5.4 och bilaga 1),

9.beslutar om fördelning av utgifter för 2004 på utgiftsområden i enlighet med

vad regeringen föreslår (avsnitt 6.2 tabell 6.5),

10.godkänner beräkningen av förändring av anslagsbehållningar för 2004 (avsnitt 6.2 tabell 6.5),

11.godkänner beräkningen av utgifter på utgiftsområden för 2005 och 2006 (av- snitt 6.2 tabell 6.5),

12.godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten för 2004 (avsnitt 6.2 tabell 6.5),

13.bemyndigar regeringen att för 2004 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet intill ett belopp av 25 000 000 000 kronor (avsnitt 7.1.1),

14.bemyndigar regeringen att för 2004 besluta om krediter för myndigheters räntekonton i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 17 700 000 000 kronor (avsnitt 7.1.2),

15.bemyndigar regeringen att för 2004 för Sjunde AP-fondens verksamhet dels besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten intill ett belopp av 10 000 000 kronor, dels besluta om kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 200 000 000 kronor (avsnitt 7.1.3),

16.bemyndigar regeringen att under 2004, med de begränsningar som följer av 6 §

PROP. 2003/04:1

andra stycket lagen (1996:1059) om stats- budgeten, besluta att ett ramanslag, med undantag för anslag anvisade för förvalt- ningsändamål, får överskridas om ett riksdagsbeslut om anslag på tilläggs- budget inte hinner inväntas samt om överskridandet ryms inom utgiftstaket för staten (avsnitt 7.4),

17.godkänner att på statsbudgeten för 2003 uppförda reservationsanslag görs om till ramanslag för samma ändamål och att outnyttjade medel på anslagen vid utgången av 2003 får bilda anslags- sparande på de nya ramanslagen (avsnitt 7.5),

vad gäller tilläggsbudget för 2003

18.bemyndigar regeringen att under 2003, för det under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet uppförda ramanslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling, besluta om beställningar av materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling som inklusive tidigare gjorda beställningar medför utgifter på högst 73 900 000 000 kronor efter 2003 (avsnitt 9.2.5),

19.bemyndigar regeringen att under 2003, för det under utgiftsområde 7 Inter- nationellt bistånd uppförda reservations- anslaget 8:1 Biståndsverksamhet, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 25 641 000 000 kronor efter 2003 (avsnitt 9.2.6),

20.bemyndigar regeringen att under 2003, för det under utgiftsområde 16 Ut- bildning och universitetsforskning upp- förda ramanslaget 25:18 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning, besluta om bidrag till kvalificerad yrkesutbildning som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 2 105 859 000 kronor under 2004–2008 (avsnitt 9.2.12),

21.godkänner en ny investeringsplan för Sjöfartsverket i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 9.2.17),

22.bemyndigar regeringen att under 2003, för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget 44:1 Åtgärder för

landsbygdens miljö och struktur, besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 1 300 000 000 kronor under 2004, högst 950 000 000 kronor under 2005, högst 400 000 000 kronor under 2006, högst 80 000 000 kronor under 2007 och högst 20 000 000 kronor därefter (avsnitt 9.2.18),

23.bemyndigar regeringen att under 2003, för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget 44:2 Från EU- budgeten finansierade åtgärder för lands- bygdens miljö och struktur, besluta om

stöd som inklusive tidigare gjorda

åtaganden	medför		utgifter på		högst
1 455 000 000		kronor under 2004, högst
1 140 000 000		kronor under 2005, högst
435 000 000	kronor		under	2006,	högst
110 000 000		kronor	under	2007	och

högst 20 000 000 kronor därefter (avsnitt 9.2.18),

24.godkänner att det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda obeteck- nade anslaget 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m. görs om till ett ramanslag för samma ändamål (avsnitt 9.2.18),

25.bemyndigar regeringen att genom utdelning eller annat förfarande överta aktierna i det dotterbolag som Vasallen AB har bildat för att förvärva kommunala bostadsfastigheter för omvandling till företagslokaler eller andra lämpliga ändamål samt godkänner att Vasallen AB inte längre skall ha motsvarande uppdrag (avsnitt 9.2.19),

26.godkänner ändrade ramar för utgifts- områden och anvisar ändrade anslag i enlighet med specifikation i tabell 2.1,

vad gäller skattefrågor

27.antar regeringens förslag till lag om särskild skattereduktion vid 2005 års taxering (avsnitt 3.1 och 8.2.1),

28.antar regeringens förslag till lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69) (avsnitt 3.2 och 8.6.1),

29.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:410) om skatt på

bekämpningsmedel (avsnitt 3.3 och 8.5.9),

30.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaks- skatt (avsnitt 3.4 och 8.6.1),

31.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkohol- skatt (avsnitt 3.5 och 8.6.1),

32.antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (1994:1565) om beskattning av viss privatinförsel (avsnitt 3.6 och 8.6.1),

33.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 3.7 samt 8.5.1.3-6, 8.5.3.1- 3 och 8.5.4-5),

34.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift (avsnitt 3.8 och 8.2.2),

35.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:701) om Tull- verkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen (avsnitt 3.9 och 8.6.1),

PROP. 2003/04:1

36.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbel- beskattningsavtal mellan de nordiska länderna (avsnitt 3.10 och 8.2.8),

37.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m av alkoholvaror, tobaksvaror och mineral- oljeprodukter (avsnitt 3.11 och 8.6.1),

38.antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt 3.12 samt 8.2.3 och 8.2.5),

39.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling (avsnitt 3.13 och 8.6.1),

40.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:1380) om skatte- reduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakom- munikation (avsnitt 3.14 och 8.8.1).

PROP. 2003/04:1

Tabell 2.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag för budgetåret 2003

Tusental kronor

Utgiftsområde	Anslags-		Belopp enligt	Förändring av	Ny ram/
	nummer		statsbudget 2003	ram/ anslag	Ny anslagsnivå
1		Rikets styrelse	7 688 847	600	7 689 447

	27:4	Radio- och TV-verket	12 376	600	12 976

2		Samhällsekonomi och finansförvaltning	9 092 345	0	9 092 345

	1:7	Kammarkollegiet	27 959	55 520	83 479

	1:13	Statliga tjänstepensioner m.m.	7 658 000	- 55 520	7 602 480

4		Rättsväsendet	24 782 840	175 000	24 957 840

	4:1	Polisorganisationen	13 557 851	- 9 000	13 548 851

	4:5	Domstolsväsendet m.m.	3 705 435	- 200	3 705 235

	4:6	Kriminalvården	4 672 939	100 000	4 772 939

	4:9	Gentekniknämnden	2 929	200	3 129

	4:12	Rättshjälpskostnader m.m.	827 664	75 000	902 664

	4:13	Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.	15 291	9 000	24 291

5		Internationell samverkan	1 284 511	0	1 284 511

	5:6	Fredsfrämjande verksamhet	133 958	-3 000	130 958

	5:15	Inspektionen för strategiska produkter	20 693	3 000	23 693

6		Försvar samt beredskap mot sårbarhet	44 702 205	0	44 702 205

	6:5	Civilt försvar	1 908 562	- 17 500	1 891 062

	7:3	Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.	20 000	17 500	37 500

8		Invandrare och flyktingar	7 356 270	153 500	7 509 770

	10:3	Kommunersättningar vid flyktingmottagande	2 279 239	150 000	2 429 239

	10:4	Hemutrustningslån	18 631	- 2 000	16 631

	10:5	Ombudsmannen mot etnisk diskriminering	16 276	3 000	19 276

	12:3	Migrationspolitiska åtgärder	286 629	2 500	289 129

9		Hälsovård, sjukvård och social omsorg	33 930 735	100 000	34 030 735

	13:1	Sjukvårdsförmåner m.m.	3 038 000	100 000	3 138 000

	16:3	Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd	159 884	- 1 000	158 884

	16:10	Handikappombudsmannen	16 425	1 000	17 425

10		Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	118 540 964	19 000	118 559 964

	19:5	Kostnader för sysselsättning av vissa personer med
		aktivitets- och sjukersättning	10 000	5 000	15 000

	19:7	Riksförsäkringsverket	933 523	19 500	953 023

	19:8	Allmänna försäkringskassor	5 822 027	- 5 500	5 816 527

13		Arbetsmarknad	59 756 689	4 100 000	63 856 689

	22:2	Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd	36 259 000	3 900 000	40 159 000

	22:11	Bidrag till lönegarantiersättning	1 447 000	200 000	1 647 000

15		Studiestöd	21 259 680	- 200 000	21 059 680

	25:2	Studiemedel m.m.	11 034 219	- 200 000	10 834 219

17		Kultur, medier, trossamfund och fritid	8 378 133	- 500	8 377 633

	30:1	Stöd till idrotten	455 240	- 500	454 740

18		Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande	9 355 856	1 000	9 356 856

	31:10	Statens va-nämnd	6 422	1 000	7 422

PROP. 2003/04:1

Tusental kronor
Utgiftsområde	Anslags-		Belopp enligt	Förändring av	Ny ram/
	nummer		statsbudget 2003	ram/ anslag	Ny anslagsnivå
19		Regional utjämning och utveckling	3 605 276	- 4 000	3 601 276

	33:1	Allmänna regionalpolitiska åtgärder	1 532 835	- 10 000	1 522 835

	33:3	Transportbidrag	336 000	10 000	346 000

	37:1	IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m.	450 000	- 4 000	446 000

20		Allmän miljö- och naturvård	3 213 075	- 1 000	3 212 075

	34:6	Kemikalieinspektionen	102 184	- 350	101 834

	34:10	Statens kärnkraftsinspektion: Förvaltningskostnader	86 006	- 650	85 356

22		Kommunikationer	25 357 694	3 500	25 361 194

	37:4	Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst
		enligt avtal	144 000	6 000	150 000

	37:5	Informationsteknik: Telekommunikation m.m.	25 000	- 2 500	22 500

23		Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar	10 286 979	0	10 286 979

	43:14	Livsmedelsstatistik	23 290	- 1 000	22 290

	44:4	Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.	2 000	1 000	3 000

24		Näringsliv	3 435 075	- 100	3 434 975

	40:2	Konsumentverket	107 743	- 100	107 643

26		Statsskuldsräntor m.m.	54 450 000	- 12 300 000	42 150 000

	92:1	Räntor på statsskulden	54 300 000	- 12 300 000	42 000 000

		Summa anslagsförändring på tilläggsbudget		- 7 953 000

Lagförslag

PROP. 2003/04:1

3 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

3.1Förslag till lag om särskild skattereduktion vid 2005 års taxering

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Särskild skattereduktion enligt denna lag medges vid 2005 års taxering.

2 § Särskild skattereduktion medges fysisk person vars beskattningsbara för- värvsinkomst enligt 1 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229) uppgår till minst 100 kronor.

Avlider den skattskyldige under beskattningsåret skall bestämmelserna i 4 kap. 1 § inkomstskattelagen om dödsbon tillämpas på motsvarande sätt vid beräkning av skattereduktion.

3 § Särskild skattereduktion uppgår till 200 kronor.

4 § Vid beräkning av slutlig skatt enligt 11 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483) skall hänsyn tas till särskild skattereduktion enligt denna lag.

5 § Skattetabellerna skall, förutom vad som framgår av 8 kap. skattebetal- ningslagen (1997:483), grundas på att den skattskyldige har rätt till särskild skattereduktion enligt denna lag.

Vid beräkning av F-skatt enligt 6 kap. skattebetalningslagen (1997:483) skall om möjligt hänsyn tas till särskild skattereduktion enligt denna lag.

6 § Särskild skattereduktion enligt denna lag räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt enligt inkomstskattelagen (1999:1229) samt mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.

7 § Särskild skattereduktion enligt denna lag tillgodoräknas den skattskyldige före annan skattereduktion.

Särskild skattereduktion skall inte beaktas vid beräkning av skattebelopp enligt 4 § lagen (1997:324) om begränsning av skatt.

PROP. 2003/04:1

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

PROP. 2003/04:1

3.2Förslag till lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)

Härigenom föreskrivs att 1 § skattebrottslagen (1971:69) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §1

Denna lag gäller i fråga om skatt och, om så särskilt föreskrivs, annan avgift till det allmänna som inte betecknas som skatt.

Lagen tillämpas inte i fråga om
1. gärningar som är belagda med	1. gärningar som är belagda med
straff i lagen (2000:1225) om straff	straff i lagen (2000:1225) om straff
för smuggling eller lagen (1994:1565)	för smuggling, och
om beskattning av viss privatinförsel,

och

2. skattetillägg, ränta, dröjsmålsavgift, förseningsavgift eller liknande avgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 2000:1229.

PROP. 2003/04:1

3.3Förslag till lag om ändring i lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1984:410) om skatt på bekämpnings- medel skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §2

Skatt skall erläggas med 20 kronor för varje helt kilogram verksam be- ståndsdel i bekämpningsmedlet.

Skatt skall erläggas med 30 kronor för varje helt kilogram verksam be- ståndsdel i bekämpningsmedlet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004. Äldre föreskrifter gäller fort- farande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

2 Senaste lydelse 1995:617.

Skattskyldighet enligt 9 § första stycket 5 föreligger inte för varor som förs in till Sverige

PROP. 2003/04:1

3.4Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt

Härigenom föreskrivs att 9 a § lagen (1994:1563) om tobaksskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 a §3

Skattskyldighet enligt 9 § 5 före- ligger inte för varor som förs in till Sverige

1.under sådana omständigheter att förutsättningar skulle finnas att medge återbetalning av skatten enligt 31 d §,

2.av en enskild person som har förvärvat varorna i ett annat EG-land och som själv transporterar dem till Sverige, om varorna är avsedda för dennes eller dennes familjs personliga bruk,

3.som flyttgods av en enskild person eller i yrkesmässig befordran för en enskild person som flyttar till Sverige, om varorna är avsedda för dennes eller dennes familjs personliga bruk,

4.av en enskild person eller i yrkesmässig befordran för en enskild person som har förvärvat varorna genom arv eller testamente, om varorna är avsedda för dennes eller dennes familjs personliga bruk,

5.som enstaka gåvoförsändelse under yrkesmässig befordran från en enskild person i ett annat EG-land till en enskild person i Sverige, om varorna är avsedda för dennes eller dennes familjs personliga bruk.

Regler om beskattning i vissa fall av införsel enligt första stycket 2 finns i lagen (1994:1565) om beskattning av viss privatinförsel.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004. Äldre föreskrifter gäller fort- farande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

3 Senaste lydelse 1999:1068.

Skattskyldighet enligt 8 § första stycket 5 föreligger inte för varor som förs in till Sverige

PROP. 2003/04:1

3.5Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt

Härigenom föreskrivs att 8 a § lagen (1994:1564) om alkoholskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 a §4

Skattskyldighet enligt 8 § 5 före- ligger inte för varor som förs in till Sverige

1.under sådana omständigheter att förutsättningar skulle finnas att medge återbetalning av skatten enligt 31 d §,

2.av en enskild person som har förvärvat varorna i ett annat EG-land och som själv transporterar dem till Sverige, om varorna är avsedda för dennes eller dennes familjs personliga bruk,

3.som flyttgods av en enskild person eller i yrkesmässig befordran för en enskild person som flyttar till Sverige, om varorna är avsedda för dennes eller dennes familjs personliga bruk,

Regler om beskattning i vissa fall av införsel enligt första stycket 2 finns i lagen (1994:1565) om beskattning av viss privatinförsel.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004. Äldre föreskrifter gäller fort- farande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

4 Senaste lydelse 1999:1069.

PROP. 2003/04:1

3.6Förslag till lag om upphävande av lagen (1994:1565) om beskattning av viss privatinförsel

Härigenom föreskrivs att lagen (1994:1565) om beskattning av viss privat- införsel skall upphöra att gälla vid utgången av år 2003. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före den 1 januari 2004.

PROP. 2003/04:1

3.7Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi

dels att 2 kap. 1 och 10 §§, 6 a kap. 1, 2 och 3 §§, 9 kap. 5 och 9 §§, 10 kap. 5 § samt 11 kap. 3, 9, 10 och 12 §§ skall ha följande lydelse,

dels att punkt 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1997:479) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

2 kap.

1 §5

Energiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

	KN-nr	Slag av bränsle	Skattebelopp
			Energiskatt	Koldioxidskatt	Summa skatt
1.	2710 00 26,	Bensin som
	2710 00 27,	uppfyller krav för
	2710 00 29
	eller
	2710 00 32
		a) miljöklass 1
		– motorbensin	2 kr 94 öre	1 kr 77 öre	4 kr 71 öre
			per liter	per liter	per liter
		– alkylatbensin	1 kr 41 öre	1 kr 77 öre	3 kr 18 öre
			per liter	per liter	per liter
		b) miljöklass 2	2 kr 97 öre	1 kr 77 öre	4 kr 74 öre
			per liter	per liter	per liter
2.	2710 00 26,	Annan bensin	3 kr 63 öre	1 kr 77 öre	5 kr 40 öre
	2710 00 34	än som avses	per liter	per liter	per liter
	eller	under 1
	2710 00 36
3.	2710 00 51,	Eldningsolja,
	2710 00 55,	dieselbrännolja,
	2710 00 69	fotogen, m.m.
	eller	som
	2710 00 74–
	2710 00 78
		a) har försetts med	720 kr per m3	2 174 kr per m3	2 894 kr per m3
		märkämnen eller ger
		mindre än 85
		volymprocent destillat
		vid 350oC,
		b) inte har försetts med
		märkämnen och ger
		minst 85 volymprocent
		destillat vid 350oC,
		tillhörig
		miljöklass 1	1 004 kr per m3	2 174 kr per m3	3 178 kr per m3

5 Senaste lydelse 2002:1142.

PROP. 2003/04:1

KN-nr	Slag av bränsle	Skattebelopp
		Energiskatt	Koldioxidskatt	Summa skatt
	miljöklass 2	1 243 kr per m3	2 174 kr per m3	3 417 kr per m3
	miljöklass 3 eller inte	1 556 kr per m3	2 174 kr per m3	3 730 kr per m3
	tillhör någon miljöklass

4.ur 2711 12 11– Gasol som används för 2711 19 00

		a) drift av motordrivet	0 kr per	1 322 kr per	1 322 kr per
		fordon, fartyg eller	1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg
		luftfartyg
		b) annat ändamål än som	141 kr per	2 286 kr per	2 427 kr per
		avses under a	1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg
5.	ur 2711 29 00	Metan som används för
		a) drift av motordrivet	0 kr per	1 087 kr per	1 087 kr per
		fordon, fartyg eller	1 000 m3	1 000 m3	1 000 m3
		luftfartyg
		b) annat ändamål än som	233 kr per	1 628 kr per	1 861 kr per
		avses under a	1 000 m3	1 000 m3	1 000 m3
6.	2711 11 00,	Naturgas som används
	2711 21 00	för
		a) drift av motordrivet	0 kr per	1 087 kr per	1 087 kr per
		fordon, fartyg eller	1 000 m3	1 000 m3	1 000 m3
		luftfartyg
		b) annat ändamål än som	233 kr per	1 628 kr per	1 861 kr per
		avses under a	1 000 m3	1 000 m3	1 000 m3
7.	2701, 2702	Kolbränslen	307 kr per	1 892 kr per	2 199 kr per
	eller 2704		1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg
8.	2713 11 00–	Petroleumkoks	307 kr per	1 892 kr per	2 199 kr per
	2713 12 00		1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg

I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § första stycket 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

För kalenderåret 2004 och efterföljande kalenderår skall de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §.

Föreslagen lydelse

2 kap.

1 §

Energiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr		Slag av bränsle	Skattebelopp
			Energiskatt	Koldioxidskatt	Summa skatt
1. 2710 00	26,	Bensin som
2710 00	27,	uppfyller krav för
2710 00	29
eller
2710 00	32
		a) miljöklass 1
		– motorbensin	2 kr 68 öre	2 kr 11 öre	4 kr 79 öre
			per liter	per liter	per liter
		– alkylatbensin	1 kr 12 öre	2 kr 11 öre	3 kr 23 öre
			per liter	per liter	per liter

PROP. 2003/04:1

	KN-nr	Slag av bränsle			Skattebelopp
					Energiskatt	Koldioxidskatt	Summa skatt
		b) miljöklass 2			2 kr 71 öre	2 kr 11 öre	4 kr 82 öre
					per liter	per liter	per liter
2.	2710 00 26,	Annan bensin			3 kr 38 öre	2 kr 11 öre	5 kr 49 öre
	2710 00 34	än som avses			per liter	per liter	per liter
	eller	under 1
	2710 00 36
3.	2710 00 51,	Eldningsolja,
	2710 00 55,	dieselbrännolja,
	2710 00 69	fotogen, m.m.
	eller	som
	2710 00 74–
	2710 00 78
		a) har försetts med			732 kr per m3	2 598 kr per m3	3 330 kr per m3
		märkämnen	eller	ger
		mindre än 85
		volymprocent destillat
		vid 350oC,
		b) inte har försetts med
		märkämnen och ger
		minst 85 volymprocent
		destillat vid 350oC,
		tillhörig
		miljöklass 1			733 kr per m3	2 598 kr per m3	3 331 kr per m3
		miljöklass 2			975 kr per m3	2 598 kr per m3	3 573 kr per m3
		miljöklass 3	eller	inte	1 294 kr per m3	2 598 kr per m3	3 892 kr per m3

tillhör någon miljöklass

4.ur 2711 12 11– Gasol som används för 2711 19 00

		a) drift	av motordrivet		0 kr per	1 344 kr per	1 344 kr per
		fordon,	fartyg	eller	1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg
		luftfartyg
		b) annat ändamål än som			143 kr per	2 732 kr per	2 875 kr per
		avses under a			1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg
5.	ur 2711 29 00	Metan som används för
		a) drift	av motordrivet		0 kr per	1 105 kr per	1 105 kr per
		fordon,	fartyg	eller	1 000 m3	1 000 m3	1 000 m3
		luftfartyg
		b) annat ändamål än som			237 kr per	1 946 kr per	2 183 kr per
		avses under a			1 000 m3	1 000 m3	1 000 m3
6.	2711 11 00,	Naturgas	som används
	2711 21 00	för
		a) drift	av motordrivet		0 kr per	1 105 kr per	1 105 kr per
		fordon,	fartyg	eller	1 000 m3	1 000 m3	1 000 m3
		luftfartyg
		b) annat ändamål än som			237 kr per	1 946 kr per	2 183 kr per
		avses under a			1 000 m3	1 000 m3	1 000 m3
7.	2701, 2702	Kolbränslen			312 kr per	2 260 kr per	2 572 kr per
	eller 2704				1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg
8.	2713 11 00–	Petroleumkoks			312 kr per	2 260 kr per	2 572 kr per
	2713 12 00				1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg

I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § första stycket 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

PROP. 2003/04:1

För kalenderåret 2005 och efterföljande kalenderår skall de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §.

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	10 §6			2005
För kalenderåret 2004 och efter-		För	kalenderåret			och
följande kalenderår skall energiskatt		efterföljande kalenderår skall energi-
och koldioxidskatt betalas med be-		skatt och koldioxidskatt betalas med
lopp som efter en årlig omräkning		belopp som efter en årlig omräkning
motsvarar de i 1 § angivna skatte-		motsvarar de i 1 § angivna skatte-
beloppen multiplicerade	med det	beloppen	multiplicerade		med	det
jämförelsetal, uttryckt i	procent,	jämförelsetal, uttryckt		i	procent,
som anger förhållandet mellan det		som anger förhållandet mellan det
allmänna prisläget i juni månad året		allmänna prisläget i juni månad året
närmast före det år beräkningen		närmast före det år beräkningen
avser och prisläget i juni 2002.		avser och prisläget i juni 2003.

Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade skattebelopp som enligt denna lag skall tas ut för påföljande kalenderår. Beloppen avrundas till hela kronor och ören.

Nuvarande lydelse

6 a kap.

1 §7

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, skall helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt
1. Förbrukning för annat		100 procent	100 procent	100 procent
ändamål än motordrift eller
uppvärmning eller i en
process där bränslet i allt
väsentligt används för annat
ändamål än motordrift eller
uppvärmning

2. Förbrukning i tåg eller annat spårbundet färdmedel

Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
som avses i 2 kap.
1 § första stycket
3 b

6Senaste lydelse 2002:1142.

7Senaste lydelse 2002:1142.

PROP. 2003/04:1

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt

3. Förbrukning i skepp, när skeppet inte används för privat ändamål

Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
som avses i 2 kap.
1 § första stycket
3 b

4. Förbrukning i båt för vilken medgivande enligt 2 kap. 9 § eller fartygstillstånd enligt fiskelagen (1993:787) meddelats, när båten inte används för privat ändamål

Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
som avses i 2 kap.
1 § första stycket
3 b

5. Förbrukning i
a) luftfartyg, när	Annan bensin än	100 procent	100 procent	100 procent
luftfartyget inte används för	flygbensin (KN-nr
privat ändamål	2710 00 26)
b) luftfartyg, när	Andra bränslen än	100 procent	100 procent	100 procent
luftfartyget används för	flygbensin och
privat ändamål eller i	flygfotogen (KN-
luftfartygsmotorer i	nr 2710 00 51)
provbädd eller i liknande
anordning
6. Förbrukning vid		100 procent	100 procent	100 procent
framställning av
mineraloljeprodukter,
kolbränslen, petroleumkoks
eller andra produkter för
vilka skatteplikt har inträtt
för tillverkaren

7. Förbrukning vid fram- ställning av skattepliktig elektrisk kraft, med de begränsningar som följer av 3 §

Bränsle som avses i 100 procent	100 procent	–
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

8. Om skattebefrielse inte	Andra bränslen än 100 procent	100 procent	–
följer av tidigare punkter,	kolbränslen och
förbrukning i metallurgiska	petroleumkoks
processer

PROP. 2003/04:1

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt

9. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet

Bensin, råtallolja,	100 procent	75 procent	–
bränsle som avses i
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

10. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid växthusuppvärmning i yrkesmässig växthusodling

Bensin, råtallolja,	100 procent	75 procent	–
bränsle som avses i
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

11. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet

Bensin, råtallolja,	100 procent	75 procent	–
bränsle som avses i
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

12. Om skattebefrielse inte	–	–	100 procent
följer av tidigare punkter,
förbrukning i sodapannor,
lutpannor, metallurgiska
processer eller i processer
för framställning av andra
mineraliska ämnen än
metaller
13. Förbrukning vid	Andra bränslen än 100 procent	75 procent	–
tillverkningsprocessen i	bränsle som avses i
gruvindustriell verksamhet	2 kap. 1 § första
för drift av andra	stycket 3 b
motordrivna fordon än
personbilar, lastbilar och
bussar

PROP. 2003/04:1

Föreslagen lydelse

6 a kap.

1 §

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, skall helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt
1. Förbrukning för annat		100 procent	100 procent	100 procent
ändamål än motordrift eller
uppvärmning eller i en
process där bränslet i allt
väsentligt används för annat
ändamål än motordrift eller
uppvärmning

2. Förbrukning i tåg eller annat spårbundet färdmedel

Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
som avses i 2 kap.
1 § första stycket
3 b

3.Förbrukning i skepp, när skeppet inte används för privat ändamål

4.Förbrukning i båt för vilken medgivande enligt

2kap. 9 § eller fartygstillstånd enligt fiskelagen (1993:787) meddelats, när båten inte används för privat ändamål

Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
som avses i 2 kap.
1 § första stycket
3 b
Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
som avses i 2 kap.
1 § första stycket
3 b

5. Förbrukning i

a) luftfartyg, när luftfartyget inte används för privat ändamål

Annan bensin än	100 procent	100 procent	100 procent
flygbensin (KN-nr
2710 00 26)

b) luftfartyg, när	Andra bränslen än 100 procent	100 procent	100 procent
luftfartyget används för	flygbensin och
privat ändamål eller i	flygfotogen (KN-
luftfartygsmotorer i	nr 2710 00 51)
provbädd eller i liknande
anordning

PROP. 2003/04:1

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt
6. Förbrukning vid		100 procent	100 procent	100 procent
framställning av
mineraloljeprodukter,
kolbränslen, petroleumkoks
eller andra produkter för
vilka skatteplikt har inträtt
för tillverkaren

7. Förbrukning vid fram- ställning av skattepliktig elektrisk kraft, med de begränsningar som följer av 3 §

Bränsle som avses i 100 procent	100 procent	–
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

8. Om skattebefrielse inte	Andra bränslen än 100 procent	100 procent	–
följer av tidigare punkter,	kolbränslen och
förbrukning i metallurgiska	petroleumkoks
processer

9. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet

Bensin, råtallolja,	100 procent	79 procent	–
bränsle som avses i
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

10. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid växthusuppvärmning i yrkesmässig växthusodling

Bensin, råtallolja,	100 procent	79 procent	–
bränsle som avses i
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

11. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet

Bensin, råtallolja,	100 procent	79 procent	–
bränsle som avses i
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

PROP. 2003/04:1

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt
12. Om skattebefrielse inte		–	–	100 procent
följer av tidigare punkter,
förbrukning i sodapannor,
lutpannor, metallurgiska
processer eller i processer
för framställning av andra
mineraliska ämnen än
metaller
13. Förbrukning vid	Andra bränslen än	100 procent	79 procent	–
tillverkningsprocessen i	bränsle som avses i
gruvindustriell verksamhet	2 kap. 1 § första
för drift av andra	stycket 3 b
motordrivna fordon än
personbilar, lastbilar och
bussar
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

2 §8

Om råtallolja förbrukas för ända- mål som anges i 1 § 9–11 medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar den energi- skatt och 75 procent av den kol- dioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

3 §9

Vid samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en kraftvärmeanläggning skall, för den del av bränslet som förbrukas för framställning av nyttiggjord värme, skattebefrielsen enligt 1 § 7 inte avse koldioxidskatt och när det gäller energiskatt endast utgöra 50 procent. Såvitt avser råtallolja skall befrielsen utgöra endast 50 procent av den energiskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

Om råtallolja förbrukas för ända- mål som anges i 1 § 9–11 medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar den energi- skatt och 79 procent av den kol- dioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

Vid samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en kraftvärmeanläggning skall, för den del av bränslet som förbrukas för framställning av värme, skattebefriel- sen enligt 1 § 7 när det gäller kol- dioxidskatt endast utgöra 79 pro- cent. Såvitt avser råtallolja skall befrielsen utgöra 100 procent av den energiskatt och endast 79 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a. Fördelning av bränslet som förbrukas för framställning av värme respektive elektrisk kraft skall ske genom proportionering i förhål-

8Senaste lydelse 2002:1142.

9Senaste lydelse 2001:518.

PROP. 2003/04:1

lande till respektive energiproduktion. Detsamma gäller om elektrisk kraft framställs i en sammankopplad an- läggning vid samtidig kraftvärme- respektive kondenskraftproduktion. Om olika bränslen förbrukas skall proportioneringen avse varje bränsle för sig.

Bestämmelserna i första stycket gäl- ler inte för energiskatt och koldioxid- skatt på bränslen som förbrukas för framställning av ånga eller hetvatten som tappas av från ång- eller het- vattensystemet före ångturbinen eller annan utrustning för utvinning av mekanisk energi ur ånga eller hetvat- ten i en kraftvärmeanläggning.

9 kap.

5 §10

Om värme har levererats för till- verkningsprocessen i industriell verksamhet eller för yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vatten- bruksverksamhet, medger beskatt- ningsmyndigheten efter ansökan av den som framställt värmen återbetal- ning av

1.energiskatten på elektrisk kraft,

och

2.energiskatten och 75 procent av koldioxidskatten på bränsle, dock inte bensin, råtallolja eller bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b,

som förbrukats vid framställning av värmen.

Bestämmelserna i första stycket 2 tillämpas även på råtallolja, dock att återbetalning av energiskatt medges

Om värme har levererats för tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller för yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vatten- bruksverksamhet, medger beskatt- ningsmyndigheten efter ansökan av den som framställt värmen åter- betalning av

1.den del av energiskatten på elektrisk kraft som överstiger 0,5 öre per kilowattimme, och

2.energiskatten och 79 procent av koldioxidskatten på bränsle, dock inte bensin, råtallolja eller bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b,

som förbrukats vid framställning av värmen. Om elektrisk kraft och ett eller flera bränslen förbrukas samtidigt för denna värmeframställning skall energislagen vid beräkning av åter- betalningen fördelas genom propor- tionering i förhållande till respektive energislag. På motsvarande sätt skall proportionering ske vid samtidig fram- ställning av värme och elektrisk kraft.

Bestämmelserna i första stycket 2 tillämpas även på råtallolja, dock att återbetalning av energiskatt medges

10 Senaste lydelse 2002:1142.

PROP. 2003/04:1

till ett belopp som motsvarar den	till ett belopp som motsvarar den
energiskatt och 75 procent av den	energiskatt och 79 procent av den
koldioxidskatt som tas ut på bränsle	koldioxidskatt som tas ut på bränsle
som avses i 2 kap. 1 § första stycket	som avses i 2 kap. 1 § första stycket
3 a.	3 a.

Har beslut om preliminär skattesats meddelats enligt 9 kap. 9 b § medges återbetalning enligt den lägre koldioxidskattesats eller, beträffande råtallolja, energiskattesats som följer av beslutet.

9 §11

Utöver möjligheterna till avdrag enligt 7 kap. 1 § första stycket 4, köp av bränsle befriat från skatt enligt 8 kap. 1 § eller till återbetalning enligt 9 kap. 2 § gäller följande. Har bränsle, dock inte bensin eller bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b, förbrukats vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruks- verksamhet, medger beskattningsmyndigheten efter ansökan nedsättning av koldioxidskatten eller, beträffande råtallolja, energiskatten för den del av skatten som överstiger 0,8 procent av de framställda produkternas försäljningsvärde. Nedsättning medges med sådant belopp att den över- skjutande skattebelastningen inte överstiger 24 procent av det överskjutande skattebeloppet för bränslet. Nedsättning får dock inte medges för skatt på

bränsle som förbrukats för drift av motordrivna fordon.
Bestämmelserna i	första stycket	Bestämmelserna i	första stycket
gäller även mottagare av värmeleve-		gäller även mottagare av värmeleve-
ranser om värmen har använts vid		ranser om värmen har använts vid
tillverkningsprocessen	i industriell	tillverkningsprocessen	i industriell
verksamhet eller i yrkesmässig jord-		verksamhet eller i yrkesmässig jord-
bruks-, skogsbruks- eller vatten-		bruks-, skogsbruks- eller vatten-
bruksverksamhet. I sådana fall avses		bruksverksamhet. I sådana fall avses
med bränsle det bränsle som för-		med bränsle det bränsle som för-
brukats för framställning av värmen.		brukats för framställning av värmen.
		Om olika bränslen förbrukas sam-
		tidigt för denna värmeframställning

skall bränslena vid beräkning av nedsättningen fördelas genom propor- tionering i förhållande till respektive bränsle. På motsvarande sätt skall pro- portionering ske vid samtidig fram- ställning av värme och elektrisk kraft.

Vid beräkning av nedsättning enligt första eller andra stycket får den koldioxidskatt som är hänförlig till följande bränslen dock inte sättas ned mer än att den motsvarar minst

a)160 kronor per kubikmeter dieselbrännolja (KN-nr 2710 00 69) eller fotogen (KN-nr 2710 00 51 eller 2710 00 55),

b)125 kronor per kubikmeter eldningsolja (KN-nr 2710 00 74–2710 00 78), och

c)320 kronor per 1 000 kilogram gasol som förbrukats för drift av stationära motorer.

11 Senaste lydelse 2001:518.

PROP. 2003/04:1

Vad som i tredje stycket föreskrivs om dieselbrännolja, fotogen, eldnings- olja och gasol tillämpas även på bränsle för vilket motsvarande skatt skall betalas enligt 2 kap. 3 och 4 §§.

Ansökan om nedsättning enligt första eller andra stycket skall omfatta en period om ett kalenderår och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten senast inom ett år efter kalenderårets utgång.

10 kap.

5 §12

En särskild avgift skall betalas för motordrivet fordon och båt, vars bränsletank innehåller oljeprodukter i strid mot 2 kap. 9 § eller 9 a §.

Avgiften uppgår för personbil och			Avgiften uppgår för personbil och
båt till 10 000 kronor. Avgiften be-			båt till 1 000 kronor. Avgiften be-
räknas för lastbilar, bussar, traktorer			räknas för lastbilar, bussar, traktorer
och tunga terrängvagnar som är re-			och tunga terrängvagnar som är re-
gistrerade i vägtrafikregistret på föl-			gistrerade i vägtrafikregistret på föl-
jande sätt.			jande sätt.
Skattevikt,		Avgift, kronor	Skattevikt,	Avgift, kronor
kilogram		10 000	kilogram	1 000
0–	3 500		0– 3 500
3 501–10 000		20 000	3 501–10 000	2 000
10 001–15 000		30 000	10 001–15 000	3 000
15 001–20 000		40 000	15 001–20 000	4 000
20 001–		50 000	20 001–	5 000
Med skattevikt avses den vikt			Med skattevikt avses den vikt
efter vilken fordonsskatt beräknas			efter vilken fordonsskatt beräknas
enligt		fordonsskattelagen	enligt	fordonsskattelagen
(1988:327). Avgiften för annat			(1988:327). Avgiften för annat
motordrivet fordon än som avses i			motordrivet fordon än som avses i
andra stycket uppgår till 20 000 kro-			andra stycket uppgår till 1 000 kro-
nor. Avgiften tas ut för varje tillfälle			nor. Avgiften tas ut för varje tillfälle
som bränsletank påträffas med olje-			som bränsletank påträffas med olje-
produkter i strid mot 2 kap. 9 § eller			produkter i strid mot 2 kap. 9 § eller
9 a §.			9 a §.

Har avgift påförts någon och skall sådan avgift påföras honom för ytter- ligare tillfälle inom ett år från det tidigare tillfället, tas avgiften ut med en och en halv gånger det belopp som följer av andra eller tredje stycket.

12 Senaste lydelse 2001:569.

PROP. 2003/04:1

11 kap.

3 §13

Energiskatten utgör

1.0 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i in- dustriell verksamhet i tillverknings- processen eller vid yrkesmässig växt- husodling,

2.16,8 öre per kilowattimme för annan elektrisk kraft än som avses under 1 och som förbrukas i kom- muner som anges i 4 §,

3.20,2 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas för el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning i andra kommuner än de som anges i 4 §, och

4.22,7 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i övriga fall.

För elektrisk kraft som under tiden den 1 november–den 31 mars förbrukas i elektriska pannor som ingår i en elpanneanläggning vars installerade effekt överstiger 2 megawatt, utgör dock energiskatten

1.19,2 öre per kilowattimme vid förbrukning i kommuner som anges

i4 § för annat ändamål än industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller yrkesmässig växthusodling, och

2.22,7 öre per kilowattimme vid förbrukning för el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning i andra kommuner än de som anges i 4 §.

För kalenderåret 2004 och efter- följande kalenderår skall de i första och andra styckena angivna skatte- beloppen räknas om på det sätt som i fråga om skatt på bränslen anges i 2 kap. 10 §. Belopp som anges i tiondels ören skall dock avrundas till hela tiondels ören.

Energiskatten utgör

1.0,5 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i in- dustriell verksamhet i tillverknings- processen eller vid yrkesmässig växt- husodling,

2.18,1 öre per kilowattimme för annan elektrisk kraft än som avses under 1 och som förbrukas i kom- muner som anges i 4 §,

3.21,5 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas för el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning i andra kommuner än de som anges i 4 §, och

4.24,1 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i övriga fall.

1.20,5 öre per kilowattimme vid förbrukning i kommuner som anges

i4 § för annat ändamål än industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller yrkesmässig växthusodling, och

2.24,1 öre per kilowattimme vid förbrukning för el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning i andra kommuner än de som anges i 4 §.

För kalenderåret 2005 och efter- följande kalenderår skall de i första och andra styckena angivna skatte- beloppen räknas om på det sätt som i fråga om skatt på bränslen anges i 2 kap. 10 §. Belopp som anges i tiondels ören skall dock avrundas till hela tiondels ören.

9 §14

Den som är skattskyldig för energiskatt på elektrisk kraft får göra avdrag för skatt på elektrisk kraft som

13Senaste lydelse 2002:1142.

14Senaste lydelse 2001:518.

PROP. 2003/04:1

1.förbrukats eller sålts för förbrukning i tåg eller annat spårbundet transportmedel eller för motordrift eller uppvärmning i omedelbart samband med sådan förbrukning,

2.förbrukats eller sålts för förbrukning för annat ändamål än motordrift eller uppvärmning eller för användning i omedelbart samband med sådan förbrukning,

3.förbrukats eller sålts för förbrukning vid sådan framställning av produk- ter som avses i 6 a kap. 1 § 6,

4.framställts i en kraftvärme-

anläggning och förbrukats för el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning i den egna verksamheten i den mån avdrag inte har gjorts enligt 7 kap. 1 § första stycket 4 i fall som avses i 6 a kap. 1 § 7,

5. förbrukats eller sålts för för- brukning vid sådan överföring av elektrisk kraft på det elektriska nätet som utförs av den som ansvarar för förvaltningen av nätet i syfte att upprätthålla nätets funktion.

4. förbrukats eller sålts för för- brukning vid sådan överföring av elektrisk kraft på det elektriska nätet som utförs av den som ansvarar för förvaltningen av nätet i syfte att upprätthålla nätets funktion.

					10 §15
Avdrag får göras även för energi-						Avdrag får göras även för energi-
skatt och koldioxidskatt på						skatt och koldioxidskatt på bränsle
1.	bränsle	som	beskattas enligt			som förbrukats på ett sätt som ger rätt
2 kap. 1 § första stycket 3 b, om						till skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 7
bränslet förbrukats			vid framställning			och 3 och 4 §§.
av skattepliktig elektrisk kraft i en
gasturbinanläggning			som	har	en
sammanlagd		installerad		generator-
effekt av minst fem megawatt, under
förutsättning att värme inte samtidigt
nyttiggjorts,
2. annat bränsle än som avses under
1, dock inte råtallolja, om bränslet för-
brukats vid framställning av skatte-
pliktig elektrisk kraft, med de be-
gränsningar som följer av andra och
femte styckena.
Avdrag enligt första stycket 2 får vid
samtidig produktion av värme och
skattepliktig elektrisk kraft i en kraft-
värmeanläggning göras för energiskatt
och koldioxidskatt på den del av
bränslet som förbrukats för fram-
ställning av skattepliktig elektrisk kraft
och för hälften av energiskatten på den
del	av bränslet som förbrukats				för

15 Senaste lydelse 2001:962.

PROP. 2003/04:1

framställning av nyttiggjord värme. Avdrag får göras även för energi-

skatt på råtallolja om den förbrukats vid framställning av skattepliktig elektrisk kraft, med de begränsningar som följer av fjärde och femte styckena.

Avdrag enligt tredje stycket får vid samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en kraft- värmeanläggning göras för hela energi- skatten på den del av bränslet som förbrukats för framställning av skatte- pliktig elektrisk kraft och för energi- skatt med ett belopp som motsvarar hälften av den energiskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a på den del av bränslet som förbrukats för framställning av nyttig- gjord värme.

Avdrag enligt första–fjärde styckena får göras endast i den mån avdrag inte gjorts enligt 9 § första stycket 4 eller 7 kap. 1 § första stycket 4 i fall som avses i 6 a kap. 1 § 7 eller 2, 3 eller 4 §.

Den som yrkesmässigt levererar elektrisk kraft som i Sverige fram- ställts i ett vindkraftverk får göra av- drag med ett belopp som svarar mot 18,1 öre per kilowattimme.

Avdrag enligt första stycket får göras endast i den mån avdrag inte gjorts enligt 7 kap. 1 § första stycket 4 i fall som avses i 6 a kap. 1 § 7 eller 3 eller 4 §.

Den som yrkesmässigt levererar elektrisk kraft som i Sverige fram- ställts i ett vindkraftverk får göra av- drag med ett belopp som svarar mot 17 öre per kilowattimme om kraft- verket är placerat på havsbotten eller på Vänerns botten. För annan place- ring får avdrag göras motsvarande 12 öre per kilowattimme. Avdrags- rätten upphör dock när den samman- lagda elproduktionen i vindkraftverket uppgår till 20 000 kilowattimmar per installerad kilowatt enligt elgenera- torns märkeffekt.

12 §16

Om elektrisk kraft har förbrukats i annan yrkesmässig jordbruks- verksamhet än vid växthusodling eller i yrkesmässig skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, beslutar beskattningsmyndigheten efter ansökan om

återbetalning av energiskatten på den elektriska kraften.
Ansökan om återbetalning skall				Ansökan om återbetalning skall
omfatta	perioden	den	1 juli–den	omfatta	perioden	den	1 juli–den
30 juni	(årsperiod).	Om	sökanden	30 juni	(årsperiod).	Om	sökanden
beräknas förbruka		elektrisk kraft i		beräknas förbruka		elektrisk kraft i

16 Senaste lydelse 2000:2.

	PROP. 2003/04:1
större omfattning, får dock beskatt-	större omfattning, får dock beskatt-
ningsmyndigheten medge att an-	ningsmyndigheten medge att an-
sökan görs per kalenderkvartal. Ett	sökan görs per kalenderkvartal. Ett
sådant beslut får återkallas om	sådant beslut får återkallas om
sökanden begär det eller förutsätt-	sökanden begär det eller förutsätt-
ningar för medgivande inte finns.	ningar för medgivande inte finns.
Rätt till återbetalning föreligger en-	Rätt till återbetalning föreligger en-
dast för den del av skattebeloppet som	dast för skillnaden mellan det betalda
överstiger 1 000 kronor per års-	skattebeloppet och ett belopp beräknat
period.	efter skattesatsen 0,5 öre per kilowat-
	timme. Återbetalning får dock endast
	göras för den del av skillnaden som
	överstiger 1 000 kronor per års-
	period.

Ansökan om återbetalning av energiskatt skall lämnas in till beskattnings- myndigheten inom ett år efter utgången av årsperioden respektive kalender- kvartalet.

Övergångsbestämmelserna till (1997:479)

217

För tid fram till den 1 januari 2004 medger beskattningsmyndigheten efter ansökan, utöver vad som fram- går av den nya lydelsen av 9 kap. 9 §, att vid industriell framställning av produkter av andra mineraliska ämnen än metaller koldioxidskatten på annat bränsle än sådant som be- skattas som mineraloljeprodukt och som förbrukats för annat ändamål än drift av motordrivna fordon tas ut med sådant belopp att skatten för den som bedriver framställningen inte överstiger 1,2 procent av de framställda produkternas försälj- ningsvärde.

För tid fram till den 1 januari 2005 medger beskattningsmyndigheten efter ansökan, utöver vad som fram- går av den nya lydelsen av 9 kap. 9 §, att vid industriell framställning av produkter av andra mineraliska ämnen än metaller koldioxidskatten på annat bränsle än sådant som be- skattas som mineraloljeprodukt och som förbrukats för annat ändamål än drift av motordrivna fordon tas ut med sådant belopp att skatten för den som bedriver framställningen inte överstiger 1,2 procent av de framställda produkternas försälj- ningsvärde.

Vid beräkning av nedsättningen en- ligt första stycket får koldioxidskatten dock inte sättas ned mer än att den motsvarar minst

a)50 kronor per 1 000 kubikmeter naturgas (KN-nr 2711 11 00 eller 2711 21 00) och

b)40 kronor per 1 000 kilogram kolbränslen (KN-nr 2701, 2702 eller 2704) och petroleumkoks (KN-nr 2713 11 00–2713 12 00).

17 Senaste lydelse 2002:1142.

PROP. 2003/04:1

Ansökan om nedsättning enligt första stycket skall omfatta en period om ett kalenderår och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten senast inom ett år efter kalenderårets utgång.

Bestämmelserna i 9 kap. 9 a och 9 b §§ tillämpas även på sådan nedsättning som avses i första stycket.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004 i fråga om 11 kap. 3 § första stycket 1 och 12 § och i övrigt den 1 januari 2004.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

PROP. 2003/04:1

3.8Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §18

Allmän löneavgift tas ut med 3,25 procent av underlaget och tillfaller staten.

Allmän löneavgift tas ut med 3,13 procent av underlaget och tillfaller staten.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

2.De nya bestämmelserna tillämpas på lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut från och med den 1 januari 2004.

3.De nya bestämmelserna tillämpas också på inkomst enligt 2 § som uppbärs från och med den 1 januari 2004. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av år 2003 skall, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av år 2003 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

18 Senaste lydelse 2002:974.

PROP. 2003/04:1

3.9Förslag till lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen

Härigenom föreskrivs att 3, 4, 7, 8, 17 a–17 c och 18 §§ lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §19

Lagen är tillämplig endast beträffande följande varor:

1.krigsmateriel som avses i lagen (1992:1300) om krigsmateriel, och produkter som avses i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd,

2.varor som skall beskattas enligt

lagen (1994:1565) om beskattning av viss privatinförsel,

3.narkotika som avses i narko- tikastrafflagen (1968:64),

4.vapen och ammunition som av- ses i vapenlagen (1996:67),

5.injektionssprutor och kanyler,

6.dopningsmedel som avses i lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel,

7.springstiletter, springknivar, knogjärn, kaststjärnor, riv- eller nithandskar, batonger, karatepinnar, blydaggar, spikklubbor och liknande,

8.kulturföremål som avses i 5 kap. lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.,

9.hundar och katter för annat ändamål än handel,

10.spritdrycker, vin och starköl enligt alkohollagen (1994:1738), tek- nisk sprit och alkoholhaltiga preparat enligt lagen (1961:181) om försälj- ning av teknisk sprit m.m. samt tobaksvaror vid kontroll av ålders- gränsen i 13 § tobakslagen (1993:581),

11.nötkreatur, svin, får, getter, fjäderfän, fisk och reptiler,

12.andra djur än sådana som anges ovan och produkter av djur, om det finns särskild anledning att misstänka att smittsam sjukdom

2.narkotika som avses i narko- tikastrafflagen (1968:64),

3.vapen och ammunition som av- ses i vapenlagen (1996:67),

4.injektionssprutor och kanyler,

5.dopningsmedel som avses i lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel,

6.springstiletter, springknivar, knogjärn, kaststjärnor, riv- eller nithandskar, batonger, karatepinnar, blydaggar, spikklubbor och liknande,

7.kulturföremål som avses i 5 kap. lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.,

8.hundar och katter för annat ändamål än handel,

9.spritdrycker, vin och starköl enligt alkohollagen (1994:1738), tek- nisk sprit och alkoholhaltiga preparat enligt lagen (1961:181) om försälj- ning av teknisk sprit m.m. samt tobaksvaror vid kontroll av ålders- gränsen i 13 § tobakslagen (1993:581),

10.nötkreatur, svin, får, getter, fjäderfän, fisk och reptiler,

11.andra djur än sådana som anges ovan och produkter av djur, om det finns särskild anledning att misstänka att smittsam sjukdom

19 Senaste lydelse 2000:1067.

PROP. 2003/04:1

förekommer, att djuret eller djurpro- dukten på annat sätt utgör en allvarlig hälsorisk för människor eller djur, att medföljande dokument är ofullständiga eller felaktiga, att erforderliga dokument saknas eller att de villkor som i övrigt gäller för införseln inte är uppfyllda,

13.barnpornografi enligt lagen (1998:1443) om förbud mot införsel och utförsel av barnpornografi,

14.varor som avses i lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor.

12.barnpornografi enligt lagen (1998:1443) om förbud mot införsel och utförsel av barnpornografi,

13.varor som avses i lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor.

4 §20

Den som från ett annat EU-land till Sverige för in en vara skall anmäla varan till Tullverket, om varan omfattas av ett förbud mot införsel eller ett villkor för införsel som inte är uppfyllt eller om varan förs in med stöd av ett tillstånd som föranletts av oriktig uppgift eller underlåtenhet att lämna föreskriven uppgift. Sådan anmälan skall också göras av den som från Sverige till ett annat EU-land för ut en vara som omfattas av ett förbud mot utförsel eller ett villkor för utförsel som inte är uppfyllt eller en vara som förs ut med stöd av ett tillstånd som föranletts av oriktig uppgift eller underlåtenhet att

lämna föreskriven uppgift.
Den som från ett annat EU-land	Den som från ett annat EU-land
till Sverige för in eller från Sverige till	till Sverige för in eller från Sverige till
ett sådant land för ut en vara som	ett sådant land för ut en vara som
avses i 3 § 1, 4, 9, 11 eller 12 skall	avses i 3 § 1, 3, 8, 10 eller 11 skall
dock alltid anmäla varan till Tull-	dock alltid anmäla varan till Tull-
verket.	verket.

Anmälan enligt första stycket skall ske utan dröjsmål vid närmaste bemannade tullplats. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Tullverket får meddela närmare föreskrifter om anmälningsskyldigheten enligt första och andra styckena.

7 §21

För kontroll av att sådana förbud	För kontroll av att sådana förbud
eller villkor som anges i 4 § första	eller villkor som anges i 4 § första
stycket iakttagits samt för kontroll	stycket iakttagits samt för kontroll
av att anmälningsskyldigheten enligt	av att anmälningsskyldigheten enligt
4 § andra stycket eller deklarations-	4 § andra stycket fullgjorts riktigt
skyldigheten enligt lagen (1994:1565)	och fullständigt, får en tulltjänste-
om beskattning av viss privatinförsel	man undersöka

fullgjorts riktigt och fullständigt, får en tulltjänsteman undersöka

1. transportmedel, containrar, lådor och andra utrymmen där varor kan förvaras vid införsel från eller utförsel till ett annat EU-land,

20Senaste lydelse 2000:1232.

21Senaste lydelse 2000:1232.

En tulltjänsteman får undersöka postförsändelser, såsom paket, brev och liknande försändelser, för att kontrollera om sådana förbud eller villkor som anges i 4 § första stycket iakttagits och om anmälnings- skyldigheten enligt 4 § andra stycket fullgjorts riktigt och fullständigt. En sådan försändelse får öppnas, om det finns anledning att anta att den innehåller en vara som avses i 3 § och att denna vara kan tas i beslag enligt lagen (2000:1225) om straff för smuggling samt försändelsen finns hos Tullverket eller på utväx- lingspostkontoret.

PROP. 2003/04:1

2. bagage, såsom resväskor och portföljer, samt handväskor och liknande som medförs av en resande vid inresa från eller utresa till ett annat EU-land, eller av den som kan anmanas att stanna enligt 5 § första stycket 2.

Ytterligare bestämmelser om befogenheter bl.a. avseende kroppsvisitation och kroppsbesiktning finns i lagen (2000:1225) om straff för smuggling.

8 §22

En tulltjänsteman får undersöka postförsändelser, såsom paket, brev och liknande försändelser, för att kontrollera om sådana förbud eller villkor som anges i 4 § första stycket iakttagits och om anmälnings- skyldigheten enligt 4 § andra stycket fullgjorts riktigt och fullständigt. En sådan försändelse får öppnas, om det finns anledning att anta att den innehåller en vara som avses i 3 § och att denna vara kan tas i beslag enligt lagen (2000:1225) om straff för smuggling m.m. samt försändelsen finns hos Tullverket eller på utväx- lingspostkontoret.

17 a §23

Varor som avses i 3 § 1, 3–8, 10,	Varor som avses i 3 § 1–7, 9, 12
13 och 14, och som har omhänder-	och 13, och som har omhändertagits
tagits enligt 17 §, får inte lämnas ut	enligt 17 §, får inte lämnas ut om
om

1.en sådan vara enligt lag eller annan författning inte får föras in i eller ut ur landet, eller

2.ett särskilt föreskrivet villkor för att varan skall få föras in i eller ut ur landet inte är uppfyllt.

Om förutsättningarna i första stycket 2 inte är uppfyllda skall den som för in eller för ut varan, eller varans ägare, ges möjlighet att uppfylla förutsätt- ningarna eller, vid införsel, att återutföra varan.

17 b §24

Ett beslut enligt 17 a § om att en vara inte får lämnas ut skall upphävas, om

1. det inte längre finns grund för ett sådant beslut,
2. ett	beslut om	beslag enligt	2. ett	beslut om	beslag enligt
27 kap. rättegångsbalken eller enligt			27 kap. rättegångsbalken eller enligt
lagen (1960:418) om straff för varu-			lagen (2000:1225) om straff för
smuggling	meddelas	beträffande	smuggling	meddelas	beträffande
varan,			varan,

3.varan förklaras förverkad enligt 17 c §, eller

4.det är oskäligt att inte lämna ut varan.

22Senaste lydelse 2000:1232.

23Senaste lydelse 1999:434.

24Senaste lydelse 1999:434.

PROP. 2003/04:1

Den som gör anspråk på en vara som har varit omhändertagen svarar för att varan hämtas.

17 c §25

Tullverket får besluta att varor	Tullverket får besluta att varor
som avses i 3 § 1, 3–8, 10, 13 och 14,	som avses i 3 § 1–7, 9, 12 och 13, och
och som har omhändertagits enligt	som har omhändertagits enligt 17 §,
17 §, skall förklaras förverkade om	skall förklaras förverkade om ett
ett beslut enligt 17 a § att en sådan	beslut enligt 17 a § att en sådan vara
vara inte får lämnas ut har vunnit	inte får lämnas ut har vunnit laga
laga kraft och ägaren, eller den som	kraft och ägaren, eller den som för in
för in eller för ut varan, inte har	eller för ut varan, inte har uppfyllt
uppfyllt förutsättningarna för in-	förutsättningarna för in- eller ut-
eller utförseln eller, vid införsel,	förseln eller, vid införsel, återutfört
återutfört varan inom en månad från	varan inom en månad från den dag
den dag då beslutet vann laga kraft.	då beslutet vann laga kraft.

Tullverket får även besluta att en vara som avses i första stycket skall förverkas om ett tidigare beslut om omhändertagande har upphävts enligt 17 b § och

1.ägaren inte har gjort anspråk på varan inom tre månader från den dag då beslutet om att varan inte får lämnas ut upphävdes, eller

2.ägaren, om han har gjort sådant anspråk, inte har hämtat varan inom tre månader från den dag då anspråket framställdes.

Om det finns särskilda skäl får Tullverket medge en förlängning av de tidsfrister som anges i första och andra styckena.

18 §26

Tullverket har rätt att göra	Tullverket har rätt att göra
kontrollbesök och revisioner hos	kontrollbesök och revisioner hos
den som för ut sådana varor som	den som för ut sådana varor som
nämns i 3 § 1 och 8. Vad som sägs i	nämns i 3 § 1 och 7. Vad som sägs i
6 kap. 25–38 §§ tullagen (2000:1281)	6 kap. 25–38 §§ tullagen (2000:1281)
om revision m.m. gäller därvid,	om revision m.m. gäller därvid,
liksom bestämmelsen i 10 kap. 4 §	liksom bestämmelsen i 10 kap. 4 §
samma lag om vite.	samma lag om vite.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

25Senaste lydelse 1999:434.

26Senaste lydelse 2000:1301.

PROP. 2003/04:1

3.10Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna

Härigenom föreskrivs att punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
4.27 Bestämmelsen i artikel 31	4. Bestämmelsen i artikel 31 punkt
punkt 3 i avtalet skall också tillämpas	3 i avtalet skall också tillämpas vid
vid 2002–2004 års taxeringar. Vid	2002–2005 års taxeringar. Vid 1999–
1999–2004 års taxeringar skall artikel	2005 års taxeringar skall artikel 26
26 punkt 2 i avtalet inte gälla i fall då	punkt 2 i avtalet inte gälla i fall då
artikel 31 punkt 3 i avtalet tillämpas.	artikel 31 punkt 3 i avtalet tillämpas.

Vad som föreskrivs i första stycket skall, oberoende av bestämmelserna i bilaga 2 till denna lag, också gälla för inkomst som person med hemvist i Sverige uppbär för arbete ombord på danskt skepp i internationell färjetrafik mellan Sverige och Danmark om

–skeppet är registrerat i det danska internationella skeppsregistret (DIS),

–arbetsgivaren har hemvist i Danmark, och

–personen var anställd ombord på ett danskt skepp någon gång under januari månad år 2001.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

27 Senaste lydelse 2002:964.

PROP. 2003/04:1

3.11Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter

dels att 3 kap. 5 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 3 kap. 5 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

5 §28

Om skattskyldighet har inträtt enligt lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller lagen (1994:1563) om tobaksskatt för en enligt 4 § omhändertagen alkohol- eller tobaksvara, skall Tullverket besluta om skatten på varan. Skatt skall tas ut enligt de skattesatser som anges i nämnda lagar.

Saknas tillräckliga uppgifter för att fastställa skatten får denna tas ut med ett belopp som framgår av 1 § lagen (1994:1565) om beskattning av viss privatinförsel.

Beslut enligt första stycket får inte fattas om varorna i fråga omfattas av ett beskattningsbeslut enligt skattebetalningslagen (1997:483) som fattades innan varorna omhändertogs.

Är den skattskyldige inte känd, eller har han inte betalat skatten trots anmaning därom, skall mottagaren ges tillfälle att lösa ut en vara som omhändertagits enligt 4 § genom att betala ett belopp som motsvarar skatten.

5 a §

Saknas tillräckliga uppgifter för att fastställa skatten enligt 5 § första stycket får denna tas ut med

196 kronor/liter för spritdryck,

45 kronor/liter för starkvin,

22 kronor/liter för vin,

8 kronor/liter för starköl,

88 öre/styck för cigaretter,

56 öre/styck för cigariller och cigarrer och

630 kronor/kg för röktobak.

I denna bestämmelse förstås med spritdryck: alkoholdryck med en

alkoholhalt som överstiger 22 volym- procent,

starkvin: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 15 men inte 22 volymprocent,

28 Senaste lydelse 2002:426.

PROP. 2003/04:1

vin: annat vin än starkvin samt annan alkoholdryck med en alkohol- halt som överstiger 3,5 men inte 15 volymprocent och som inte är starköl,

starköl: öl med en alkoholhalt som överstiger 3,5 volymprocent och

cigarill: cigarrer med en högsta vikt av 3 gram per styck.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

PROP. 2003/04:1

3.12Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) dels att 65 kap. 5 § skall ha följande lydelse,

dels att punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (2001:1175) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

65 kap.

5 §29

För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på beskattningsbara förvärvsinkomster

–200 kronor,

–20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en nedre skiktgräns, och

–5 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en övre skiktgräns.

Skiktgränserna bestäms med	Skiktgränserna bestäms	med
utgångspunkt i en nedre skiktgräns	utgångspunkt i en nedre skiktgräns
på 273 800 kronor vid 2003 års	på 291 800 kronor vid 2005	års
taxering och en övre skiktgräns på	taxering och en övre skiktgräns på
414 200 kronor vid 2003 års taxering.	441 300 kronor vid 2005 års taxering.

Vid de därpå följande taxeringarna uppgår skiktgränserna till skiktgränserna för det föregående taxeringsåret multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni andra året före taxeringsåret och prisläget i juni tredje året före taxeringsåret plus två procentenheter. Skiktgränserna fastställs av regeringen före utgången av andra året före taxeringsåret och avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

Övergångsbestämmelser till (2001:1175)

3.30 Bestämmelserna i 61 kap. 19 a § andra och tredje styckena tillämpas till och med 2006 års taxering, dock skall bestämmelserna i andra stycket 2 och tredje stycket även tillämpas vid 2007 års taxering.

3. Bestämmelserna i 61 kap. 19 a § tillämpas till och med 2009 års taxering.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

2.De nya bestämmelserna i 65 kap. 5 § tillämpas första gången vid 2005 års taxering. Äldre föreskrifter gäller dock vid 2005 års taxering i fråga om skattskyldig med inkomst av näringsverksamhet i vilken ingår förvärvskälla som har givit överskott och för vilken beskattningsåret börjat före den 23 september 2003.

29Senaste lydelse 2001:842.

30Senaste lydelse 2002:972.

De författningar som avses i andra stycket är lagen (1960:419) om för- bud i vissa fall mot införsel av spritdrycker, lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen, lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeproduk- ter, lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla använd- ningsområden och av tekniskt bistånd samt tullagen (2000:1281).

PROP. 2003/04:1

3.13Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2000:1225) om straff för smuggling skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §31

Denna lag innehåller bestämmelser om ansvar m.m. för gärningar som rör införsel till eller utförsel från landet av varor. Har det i lag eller annan författning föreskrivits straff för den som bryter mot ett förbud mot eller villkor för att föra in eller ut en vara, gäller i stället bestämmelserna i den författningen om inget annat är föreskrivet.

I 19–22, 26, 27 och 32 §§ finns särskilda bestämmelser om befogenheter för att förhindra, utreda och beivra brott enligt denna lag eller brott, som rör införsel till eller utförsel från landet av varor, enligt någon av de författningar som nämns i tredje stycket. Befogenheterna gäller även vid sådana brott enligt narkotikastrafflagen (1968:64) som avses i 12 § tredje stycket samt vid sådana terroristbrott som avses i 3 § 18 jämförd med 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott. Befogenheten enligt 32 § att väcka åtal eller besluta om förverkande gäller dock inte vid brott enligt narkotikastrafflagen eller lagen om straff för terroristbrott.

De författningar som avses i andra stycket är lagen (1960:419) om för- bud i vissa fall mot införsel av sprit- drycker, lagen (1994:1565) om be- skattning av viss privatinförsel, lagen (1996:701) om Tullverkets befogen- heter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen, lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter, lagen (2000:1064) om kontroll av pro- dukter med dubbla användnings- områden och av tekniskt bistånd samt tullagen (2000:1281).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

31 Senaste lydelse 2003:152.

PROP. 2003/04:1

3.14Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation

Härigenom föreskrivs att 3, 5 och 14 §§ lagen (2000:1380) om skatte- reduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse					Föreslagen lydelse
				3 §32
Skattereduktion		skall	göras	vid	Skattereduktion		skall	göras	vid
debiteringen av slutlig skatt på grund					debiteringen av slutlig skatt på grund
av 2002, 2003 eller 2004 års taxering.					av 2002–2006 års taxeringar.
				5 §33
I underlaget för skattereduktionen					I underlaget för skattereduktionen
ingår utgifter för en anslutning som					ingår utgifter för en anslutning som
tas i	bruk under	perioden		den	tas i	bruk under	perioden		den
1 januari 2001–den		31	december		1 januari 2001–den		31	december
2003 och som är betalda senast vid					2005 och som är betalda senast vid
tidpunkten för ansökan.					tidpunkten för ansökan.
				14 §34
En	ansökan om	skattereduktion			En	ansökan om	skattereduktion
skall ha kommit in till skattemyndig-					skall ha kommit in till skattemyndig-
heten senast den 1 mars 2004. Om					heten senast den 1 mars 2006. Om
en ansökan har kommit in senast den					en ansökan har kommit in senast den
1 mars 2002 eller den 1 mars 2003,					1 mars under taxeringsåret, skall
skall	skattereduktionen		tillgodoräk-		skattereduktionen tillgodoräknas vid
nas vid debitering av slutlig skatt på					debitering av slutlig skatt på grund
grund av taxeringen samma år.					av taxeringen samma år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

32Senaste lydelse 2002:975.

33Senaste lydelse 2002:975.

34Senaste lydelse 2002:975.

Budgetpolitiska mål och statsbudgeten

PROP. 2003/04:1

4 Budgetpolitiska mål och statsbudgeten

I detta kapitel redovisas de av riksdagen beslu- tade budgetpolitiska målen för åren 2003–2004. I kapitlet redovisas även regeringens förslag till utgiftstak för 2005 och 2006 samt förslag om mål för den offentliga sektorns finansiella spa- rande 2004. Därefter redovisas centrala förut- sättningar för budgetberäkningarna, såsom mak- roekonomiska antaganden, förslag till nya beslut samt tidigare fattade beslut med budgetmässiga konsekvenser.

Vidare redogörs översiktligt för statens, kom- munsektorns och ålderspensionssystemets fi- nanser. Beräkningarna för 2005 och 2006 baseras på gällande regler och konsekvensberäkningar av fattade eller aviserade beslut för åren 2003 och 2004. En detaljerad redovisning av statsbudge- tens inkomster och utgifter återfinns i kapitel 5 respektive 6. Beräkningar för de delar av stats- budgeten som varken klassificeras som inkoms- ter eller utgifter (exempelvis myndigheters in- och utlåning i Riksgäldskontoret) redovisas dock i detta kapitel.

4.1Budgetpolitiska mål

Budgetpolitiken är sedan 1997 inriktad på två övergripande och fleråriga mål, dels utgiftstaket för staten, dels den offentliga sektorns finansiella sparande (saldomålet). De budgetpolitiska mål som riksdagen har beslutat ligger fast:

1.De takbegränsade utgifterna skall rymmas inom beslutade utgiftstak för staten.

2.Den offentliga sektorns finansiella sparande skall uppgå till 2 procent av bruttonational-

produkten (BNP) i genomsnitt över en konjunkturcykel.

Riksdagen fastställer tre år i förväg ett utgiftstak för staten vilket sätter en övre gräns för statens utgifter. Regeringen avsåg att i budgetproposi- tionen för 2003 lämna förslag om utgiftstak och saldomål för 2005. Emellertid ledde det parla- mentariska läget efter valet till att beredningsti- den för ställningstagandet avseende den långsik- tiga budgetpolitiken blev för knapp. I stället avi- serade regeringen sin avsikt att i förevarande proposition återkomma med förslag om utgifts- tak för såväl 2005 som 2006. Sådana förslag finns i avsnitt 4.1.1.

Regeringen har sedan 1996 även lämnat för- slag om en beräkning av utgiftstaket för den of- fentliga sektorn för de tre kommande budge- tåren i budgetpropositionen. Nivån på utgifts för den offentliga sektorn är på sikt avgörande för skatteuttaget. Regeringen lämnar förslag om beräkning av utgiftstak för den offentliga sektorn för 2004–2006 i avsnitt 4.1.2.

Regeringen angav i 2003 års ekonomiska vår- proposition att den fortsättningsvis avser att fö- reslå ett preciserat mål för det offentliga sparan- det enbart för det kommande året och inte som tidigare för det tredje kommande budgetåret. I avsnitt 4.1.3 finns förslag om mål för det offentliga sparandet för 2004. Det övergripande överskottsmålet på 2 procent av BNP över en konjunkturcykel ligger fast.

Utgiftstaket för staten omfattar utgifterna på statsbudgeten exklusive statsskuldsräntor (ut- giftsområde 1–25 samt 27), utgifterna för ålders- pensionssystemet vid sidan av statsbudgeten samt en budgeteringsmarginal. De utgifter som utgiftstaket omfattar benämns takbegränsade

PROP. 2003/04:1

utgifter och utgörs av faktiskt förbrukade an- slagsmedel, vilket innebär att även myndigheter- nas utnyttjande av anslagsbehållningar och an- slagskredit ingår. Skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna benämns bud- geteringsmarginal.

Utgiftstaket för staten är ett viktigt budget- politiskt åtagande för riksdagen och regeringen och främjar trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaken kan bland annat bidra till att förhindra att tillfälligt högre inkomster an- vänds för att finansiera varaktigt högre utgifter. Utgiftstaket för staten tydliggör behovet av pri- oriteringar mellan olika verksamheter och före- bygger en utveckling där skatteuttaget måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll. Ge- nom utgiftstaken stärks omvärldens tilltro till den svenska budgetpolitiken.

Utgiftstaket har klarats samtliga år sedan det infördes i samband med förändringarna av bud- getprocessen 1997. I tabell 4.1 redovisas fast- ställda utgiftstak för 1999–2002 och utfallet för de takbegränsade utgifterna.

Tabell 4.1 Utgiftstak för staten

Miljarder kronor

	1999	2000	2001	2002
Utgiftstak för staten	753,0	765,0	791,0	812,0

Takbegränsade utgifter (utfall)	751,5	760,0	786,3	811,6

Riksdagen har beslutat att de offentliga finan- serna skall visa ett samlat överskott på 2 procent av BNP över en konjunkturcykel. Med ett över- skott på 2 procent av BNP ökar normalt den offentliga nettoförmögenheten, vilket förbättrar möjligheterna att möta de resurskrav som väntas följa av den demografiska utvecklingen främst efter 2010.

Tabell 4.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Procent av BNP

	1999	2000	2001	2002
Målet för den offentliga
sektorns finansiella sparande	0,5	2,0	2,5	2,0

Utfall	1,3	3,4	4,6	1,1

Målen för den offentliga sektorns finansiella sparande överträffades med god marginal 1999– 2001. En förklaring till det gynnsamma utfallet dessa år är att den svenska ekonomins potentiella produktionsnivå ökade. En annan förklaring till det höga sparandet är att skatteintäkterna, bl.a.

som en följd av höga reavinster, blev högre än vad som förväntades när målen sattes upp.

Enligt riksdagens beslut fastställdes överskottsmålet till 2,0 procent av BNP för 2002. Även om avvikelsen i ekonomisk tillväxt var måttlig jämfört med antagandena i budget- propositionen för 2002, så gör den allmänna konjunkturutvecklingen att avvikelsen i finansi- ellt sparande bedöms vara förenlig med det av riksdagen beslutade överskottsmålet för 2002.

Erfarenheterna av de övergripande budgetpo- litiska målen är mycket goda. Under perioden 1997–2002 har utrymme skapats för utgifts- reformer och skattesänkningar samtidigt som den offentliga sektorns nettoskuld har kunnat minskas.

Tabell 4.3 Beslutade budgetpolitiska mål 2003–2004

	2003	2004
Utgiftstak för staten, miljarder kronor	822	856

Den offentliga sektorns finansiella
sparande, procent av BNP	2,0	2,0

De utgiftstak för staten och de årsvisa mål för den offentliga sektorns finansiella sparande som riksdagen tidigare har fastställt för 2003–2004 redovisas i tabell 4.3.

Budgeteringsmarginalerna har varit små för åren 1998–2002 och är mycket knappa också för åren 2003 och 2004. Prognosen över budgete- ringsmarginalerna är osäker och bygger på att utgiftsutvecklingen inom ohälsoområdet bryts. Bland annat till följd av utgiftsutvecklingen inom ohälsoområdet lade regeringen i den ekonomiska vårpropositionen fram ett besparingsprogram för 2003–2004. Under första halvåret i år har en viss nedgång av antalet sjukdagar kunnat iakttas. I föreliggande proposition antas att antalet sjukpenningdagar sammantaget minskar med 15 procent mellan 2002 och 2004.

Mot bakgrund av den stora osäkerhet som fortsatt råder om såväl utvecklingen inom ohäl- soområdet som konjunkturläget kommer re- geringen att följa utgiftsutvecklingen under åren 2003 och 2004 mycket noga. Finns det risk för att ett beslutat tak för statens utgifter kommer att överskridas, kommer regeringen att vidta så- dana åtgärder som den har befogenhet till eller föreslå riksdagen nödvändiga åtgärder. Utgifts- taken skall klaras.

Tabell 4.4 Den offentliga sektorns finansiella sparande samt budgeteringsmarginal

	2003	2004
Den offentliga sektorns finansiella
sparande, procent av BNP1	0,2	0,4
Budgeteringsmarginal,
miljarder kronor	0,1	0,2

1 Den offentliga sektorns finansiella sparande med fullt periodiserade skatter beräknas till 0,4 procent av BNP 2003 och till 0,6 procent av BNP 2004.

Den offentliga sektorns finansiella sparande be- räknas bli lägre än 2 procent under åren 2003 och 2004. Överskottet i de offentliga finanserna har därmed försämrats jämfört med beräkningen i 2003 års ekonomiska vårproposition. I denna be- räkning har hänsyn tagits till de förslag till beslut om utgifter och inkomster som föreslås i denna proposition och till aviserade reformer och besparingar.

Det lägre finansiella sparandet beror främst på att sysselsättningen och därmed löneskatterna utvecklats svagare än förväntat. Jämfört med den ekonomiska vårpropositionen har den ackumulerade tillväxten 2003–2004 reviderats ned med 0,4 procentenheter. BNP ligger därmed kvar på en nivå som understiger ekonomins potentiella produktionsnivå. Med beaktande av detta och av periodiseringen av skatte- inkomsterna, bedöms det underliggande strukturella överskottet uppgå till 1,2 procent av BNP i år och till 1,3 procent nästa år.

Det övergripande överskottsmålet på 2 pro- cent av BNP över en konjunkturcykel ligger fast och det strukturella överskottet beräknas åter nå 2 procent av BNP 2006. Sammantaget bedöms de beräknade överskotten t.o.m. 2006 ligga i linje med det av riksdagen beslutade övergripande överskottsmålet.

4.1.1Utgiftstak för staten

Regeringens förslag: För 2005 och 2006 fastställs utgiftstaket för staten inklusive ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten till 894 respektive 931 miljarder kronor.

Skälen för regeringens förslag: I 2003 års eko- nomiska vårproposition presenterade regeringen en beräkningsteknisk bedömning av utgiftstaken för 2005 och 2006. Beräkningen baserades på att utgiftstaken skulle vara oförändrade som andel

PROP. 2003/04:1

av BNP vid en trendmässig tillväxt, vilket inne- bar utgiftstak på ca 890 miljarder kronor för 2005 och ca 927 miljarder kronor för 2006.

Beräkningar av den offentliga sektorns utgif- ter visar att den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning kommer att leda till en växande utgiftskvot efter 2010. Utgifterna i för- hållande till BNP bör därför hållas på en lång- siktigt hållbar nivå under innevarande decen- nium. Detta bör avspeglas när nivån för de statliga utgiftstaken bestäms.

Hur stort skatteuttag och offentliga utgifter som ekonomin kan bära är bl.a. avhängigt eko- nomins potentiella produktionsförmåga. Mot denna bakgrund är det rimligt att utgiftstaket fastställs utifrån en bedömning av den potenti- ella nivån på BNP. Regeringen föreslår att ut- giftstaken för 2005 och 2006 fastställs till 894 re- spektive 931 miljarder kronor, dvs. 4 miljarder kronor högre per år än den beräkningstekniska bedömning av utgiftstaken som presenterades i vårproposition.

I förevarande proposition aviseras en föränd- ring av redovisningen av stödet till kommun- sektorn fr.o.m. 2005. Den tillfälliga förstärk- ningen av kommunernas och landstingens ekonomi i from av bl.a. sysselsättningsstöd görs permanent och överförs från statsbudgetens inkomstsida till statsbudgetens utgiftssida (se avsnitt 4.3 och 6.3). Skillnaden mellan den beräkningstekniska bedömningen av utgifts- taken för 2005 och 2006 som presenterades i vårpropositionen och de nu föreslagna ut- giftstaken för dessa år kan likställas med en tek- nisk justering av utgiftstaket. Överföringen av det nämnda stödet från statsbudgetens inkomstsida till statsbudgetens utgiftssida är en redovisningsmässig förändring som i sig inte påverkar den offentliga sektorns finansiella sparande samtidigt som den innebär att de tak- begränsade utgifterna ökar. Redovisnings- förändringen motiverar därför en högre nivå på utgiftstaket jämfört med den beräkningstekniska bedömning som presenterades i vår- propositionen.

De föreslagna nivåerna på utgiftstaken för 2005 och 2006 innebär att utgiftstaken uppgår till en i princip oförändrad andel av den potenti- ella BNP-nivån under perioden 2002–2006, efter det att hänsyn tagits till tidigare tekniska juste- ringar av utgiftstaket samt den aviserade föränd- ringen av redovisningsprincipen för stödet till kommunerna. Regeringens förslag till utgiftstak

PROP. 2003/04:1

för 2005 och 2006 innebär att utgiftstaket ökar med 38 miljarder kronor mellan 2004 och 2005 (varav ca 4 miljarder kronor beror på den ovan nämnda redovisningsförändringen) och med 37 miljarder kronor mellan 2005 och 2006.

Under perioden 2002–2006 bedöms det finnas outnyttjade resurser i svensk ekonomi. Det s.k. BNP-gapet, dvs. skillnaden mellan den faktiska och den potentiella produktionsnivån, beräknas vara negativt under hela perioden. Tillväxtprog- noserna för 2005 och 2006 baseras på antagandet att BNP-gapet gradvis minskar och att det sluts 2007.

Beräkningarna av de takbegränsade utgifterna 2005 och 2006 utgår från ett beräkningstekniskt antagande om att politiken och regelsystemen i princip är oförändrade efter 2004. Med beak- tande av dessa s.k. konsekvensberäkningar och förslagen i denna proposition uppgår budgete- ringsmarginalen till ca 14 miljarder kronor 2005 och till ca 28 miljarder kronor 2006.

Tabell 4.5 Utgiftstak för staten 2002–2006

Miljarder kronor

	2002	2003	2004	2005	2006
Utgiftstak för staten	812	822	856	894	931
Procent av BNP	34,7	33,9	33,9	33,9	33,8
Årlig förändring	21	10	34	38	37

Utgiftstak för staten
korrigerat för
tekniska justeringar1	797	827	860	894	931
Procent av BNP	34,1	34,1	34,1	33,9	33,8
Procent av potentiell
BNP	33,9	33,7	33,8	33,7	33,7
Årlig förändring	27	30	33	34	37

1 För att skapa jämförbarhet över tiden har utgiftstaket för 2002–2004 korrigerats för tekniska förändringar som föranlett justeringar av utgiftstaket samt för den aviserade redovisningsförändringen av stödet till kommunerna.

4.1.2Beräkning av den offentliga sektorns utgifter

Regeringens förslag: Utgiftstaket för den offentliga sektorn beräknas till 1 280 miljarder kronor 2004, 1 327 miljarder kronor 2005 och 1 389 miljarder kronor 2006.

Skälen för regeringens förslag: I tabell 4.6 redovisas beräkningen av utgiftstaket för den offentliga sektorn. Principen om kommunalt självstyre innebär att kommuner och landsting själva fattar beslut om sina utgifter. Riksdagen

fastställer därför inte ett utgiftstak för den offentliga sektorn utan godkänner endast en beräkning. Nivån på utgiftstaket för den offent- liga sektorn är på sikt avgörande för skatte- uttaget.

Utgiftstaket för den offentliga sektorn utgörs av utgiftstaket för staten samt beräknade utgifter i kommunsektorn. Räntor på statsskulden ingår därmed inte i beräkningen. Eliminering görs även för interna transaktioner mellan staten och kommunsektorn och mellan staten och ålders- pensionssystemet. Den största delen av de in- terna transaktionerna utgörs av det generella statsbidraget och de riktade statsbidragen till kommunsektorn samt statliga ålderspensions- avgifter.

Riksdagen godkände senast en beräkning av utgiftstaket för den offentliga sektorn efter för- slag i budgetproposition för 2003. Därefter har utgiftstaket för staten 2003 och 2004 justerats upp med 4 miljarder kronor per år till följd av utökad skatteväxling och högre omslutning i det kommunala utjämningssystemet. Justeringen av utgiftstaket för staten förklaras av att dessa för- ändringar inte påverkar utgifterna för den of- fentliga sektorn. Justeringen påverkar således inte utgiftstaket för den offentliga sektorn efter- som justeringen av utgiftstaket för staten mot- svaras av lika stora interna transaktioner inom den offentliga sektorn.

Beräkningen av den offentliga sektorns utgif- ter har reviderats upp med mellan 11 och 13 miljarder kronor per år för 2002–2004 jämfört med bedömningen i budgetpropositionen för 2003, främst till följd av högre kommunal kon- sumtion. Ökningen av de interna transaktio- nerna mellan 2004 och 2005 förklaras bl.a. av den ovan nämnda aviserade redovisningsföränd- ringen av stödet till kommunerna (se även av- snitt 4.3 och 6.3). Som andel av BNP beräknas utgiftstaken för den offentliga sektorn vara relativt konstanta under perioden 2002–2006.

Tabell 4.6 Utgiftstak för offentlig sektor 2002–2006

Miljarder kronor

	2002	2003	2004	2005	2006
Utgiftstak för staten	812	822	856	894	931

Kommunsektorn	553	577	597	620	644

Interna transaktioner	-188	-168	-174	-186	-185

Utgiftstak för
offentlig sektor	1177	1231	1280	1327	1389

Procent av BNP	50,3	50,7	50,7	50,3	50,4

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summeringen.

4.1.3Överskott i offentliga sektorns finanser

Regeringens förslag: Målet för det finansiella spa- randet i den offentliga sektorn 2004 fastställs till minst 0,5 procent av bruttonationalprodukten.

Skälen för regeringens förslag: Finanspoliti- kens främsta uppgift är att upprätthålla ett stabilt överskott i de offentliga finanserna på medellång sikt. Därigenom skapas buffertar för att möta de framtida demografiska påfrestningarna på de offentliga välfärdssystemen. Dessutom ger över- skotten en marginal till underskottsgränsen på 3 procent av BNP i EU:s stabilitets- och tillväxt- pakt.

Sedan år 2000 är finanspolitiken inriktad mot ett överskottsmål på 2 procent av BNP över en konjunkturcykel. Målet innebär att statsskulden kan minska som andel av BNP samtidigt som tillgångar byggs upp i form av fonder inom det allmänna pensionssystemet.

På kort sikt påverkas de offentliga finanserna av konjunkturläget. I en nedåtgående konjunk- tur minskar överskottet. Skattebaserna och där- med de offentliga inkomsterna utvecklas svagt. De offentliga utgifterna blir högre genom ökade kostnader för arbetslösheten. En försvagning av de offentliga finanserna innebär emellertid sam- tidigt att lågkonjunkturens negativa effekter på hushållens inkomster dämpas. Efterfrågan på va- ror och tjänster kan hållas uppe. Det omvända gäller i en högkonjunktur. Det finns således automatiskt verkande faktorer i den offentliga ekonomin som bidrar till att dämpa konjunktur- svängningarna och stabilisera den ekonomiska utvecklingen.

Att upprätthålla ett överskott på 2 procent av BNP varje år, oberoende av konjunkturläget, skulle riskera att förstärka konjunktursväng- ningarna. Ett sådant mål skulle framtvinga åt- stramningar i en lågkonjunktur när överskottet är litet. I en högkonjunktur, när överskottet överstiger målet, skulle ofinansierade reformer öka risken för överhettning. Överskottets nivå för enskilda år bör därför anpassas till konjunk- turläget. Genom att justera överskottet för konjunkturläget kan ett underliggande, struktu- rellt, överskott beräknas. Det strukturella över- skottet utgör en indikator på läget i förhållande till det övergripande överskottsmålet. Det

PROP. 2003/04:1

strukturella överskottet bör normalt ligga nära 2 procent av BNP, men kan avvika från 2 procent t.ex. om finanspolitiska stimulanser sätts in i en lågkonjunktur som stöd för penningpolitiken.

I 2003 års ekonomiska vårproposition angav regeringen att ett preciserat mål för överskottet fortsättningsvis kommer att föreslås endast för nästkommande budgetår och inte som tidigare på tre års sikt. Skälet är att konjunkturutveck- lingen är svårbedömd i ett längre tidsperspektiv. Regeringen anförde också att målet för budget- året skall bestämmas med hänsyn till såväl kon- junkturläget som läget i förhållande till det över- gripande överskottsmålet. Vid uppföljningen av målet under löpande budgetår skall eventuella revideringar av konjunkturprognosen beaktas för att undvika att finanspolitiken förstärker konjunktursvängningarna.

Statistiska centralbyrån har beslutat att fort- sättningsvis redovisa det finansiella sparandet med fullt ut periodiserade skatter. Det innebär att skatter och avgifter hänförs till det år skatt- skyldigheten uppkommer. Därmed underlättas tolkningen av skatternas samband med ekono- mins reala utveckling. Överskottsmålet för 2004 anges därför i periodiserade termer för att un- derlätta uppföljningen.

År 2003 förutses det periodiserade överskot- tet i de offentliga finanserna uppgå till 0,4 procent av BNP. Produktionsgapet bedöms emellertid vara relativt stort och justeringen för konjunkturläget uppskattas till ca 20 miljarder kronor. Det strukturella överskottet beräknas därmed uppgå till 1,2 procent av BNP.

I samband med 2001 års ekonomiska vårpro- position fastställde riksdagen målet för den of- fentliga sektorns finansiella sparande 2004 till 2,0 procent av BNP. I propositionen angavs även att målet skulle omprövas mot bakgrund av den framtida konjunktursituationen.

Tillväxten i ekonomin har varit väsentligt sva- gare än vad som förutsågs när målet för det fi- nansiella sparandet 2004 fastställdes. Jämfört med bedömningen i 2003 års ekonomiska vår- proposition förutses den ekonomiska återhämt- ningen dessutom bli något förskjuten framåt i tiden. Resursutnyttjandet i ekonomin, mätt med produktionsgapet, förbättras inte nämnvärt mellan 2003 och 2004. Åtstramningar för att för- stärka det strukturella överskottet skulle riskera att inverka negativt på den väntade ekonomiska återhämtningen. Finanspolitiken inriktas därför

PROP. 2003/04:1

mot ett i stort sett oförändrat strukturellt över- skott mellan 2003 och 2004.

Inriktningen av finanspolitiken innebär att det periodiserade överskottet beräknas uppgå till 0,6 procent av BNP 2004. För att säkerställa det övergripande målet skall överskottet inte tillåtas understiga 0,5 procent av BNP. Därmed lämnas en viss marginal för osäkerhet i prognoserna. Vid en snabbare återhämtning av konjunkturen än vad som nu förutses, kommer överskottet att bli högre. Regeringen återkommer med en ny be- dömning av överskottsmålet för 2004 i 2004 års ekonomiska vårproposition.

För 2005 och 2006 redovisas i bilaga 2 Svensk ekonomi en kalkyl som innebär att produktions- gapet successivt minskar. Framskrivningen av de statliga finanserna bygger på beslutade och avise- rade åtgärder (se avsnitt 4.3). Kalkylen innebär

att det periodiserade överskottet i de samlade offentliga finanserna förstärks till 1,9 procent av BNP, dvs. en förbättring med 1,5 procent- enheter mellan 2003 och 2006. Därav förklaras drygt hälften av ett ökat strukturellt sparande, medan resterande del beror av det förbättrade konjunkturläget. Det övergripande överskotts- målet på 2 procent av BNP över en konjunktur- cykel ligger fast. En gradvis åtstramning av finanspolitiken medför att det strukturella överskottet når 2 procent av BNP 2006. Målet om ett överskott på 2 procent av BNP började gälla 2000. Under perioden 2000–2006 uppgår det genomsnittliga periodiserade överskottet till 1,7 procent av BNP. Sammantaget bedöms de beräknade överskotten t.o.m. 2006 ligga i linje med det av riksdagen beslutade övergripande överskottsmålet.

Tabell 4.7 Finansiellt sparande i offentlig sektor

Miljarder kronor

	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Sparande enligt nationalräkenskapernas
nuvarande redovisning	76	103	25	4	11	31	44

procent av BNP	3,4	4,6	1,1	0,2	0,4	1,2	1,6

Justering för skatteperiodisering	32	-46	-21	6	3	6	7

Sparande med periodiserad redovisning	108	57	4	10	15	37	51

procent av BNP	4,9	2,5	0,2	0,4	0,6	1,4	1,9

Justering för engångseffekter	-10	0	0	0	0	0	0

Justering för konjunkturläge	-8	7	10	19	18	11	5

Strukturellt sparande	90	64	14	29	33	49	56

procent av BNP	4,1	2,8	0,6	1,2	1,3	1,8	2,0

Produktionsgap, procent av BNP	0,5	-0,4	-0,6	-1,1	-1,0	-0,6	-0,2

100

4.2Makroekonomiska förutsättningar

De offentliga finanserna påverkas i hög grad av hur ekonomin utvecklas i Sverige och i omvärl- den. En högre BNP leder normalt till ökade skatteinkomster, eftersom viktiga skattebaser som löner och hushållens konsumtionsutgifter, är relaterade till BNP. De totala reala utgifterna reduceras vanligen av en högre BNP-tillväxt, eftersom exempelvis utgifterna för arbetslös- hetsersättningen minskar vid högre aktivitet i ekonomin.

Om BNP-nivån däremot blir lägre minskar normalt skatteinkomsterna samtidigt som transfereringsutgifterna tenderar att öka. En tumregel är att 1 procent högre BNP medför att den offentliga sektorns finansiella sparande ökar med ca 17 miljarder kronor eller med ca 0,7 pro- cent av BNP. Det motsatta gäller vid en motsva- rande minskning av BNP. Känsligheten varierar dock mellan åren beroende på hur olika BNP- komponenter utvecklas i förhållande till var- andra.

De statliga utgifterna är känsliga för föränd- ringar av arbetslöshet och priser. En höjning av den öppna arbetslösheten med en tiondels pro- centenhet ökar utgifterna för arbetslöshets- försäkringen med ca 0,5 miljarder kronor. Ut- gifterna för transfereringar och förvaltningsän- damål är också känsliga för förändrade priser och löner. En ökning av pris- och lönenivån med en procent medför att utgifterna under utgiftstaket ökar med drygt 5 miljarder kronor. Den fulla effekten av förändrade priser och löner inträffar med två års eftersläpning.

I tabell 4.8 redovisas de centrala makroeko- nomiska förutsättningarna för budgetberäkning- arna. De makroekonomiska prognoserna finns i sin helhet återgivna i bilaga 2 Svensk ekonomi.

År 2002 uppgick BNP-tillväxten till 1,9 pro- cent. År 2003 väntas BNP-tillväxten minska till 1,4 procent, vilket är samma tillväxt som pro- gnostiserades i 2003 års ekonomiska vårproposi- tion.

År 2004 förväntas BNP-tillväxten bli 2,0 pro- cent, vilket är lägre än prognosen i vår- propositionen. Den främsta orsaken till nedrevideringen är att utsikterna för svensk export försämrats till följd av en mer utdragen internationell lågkonjunktur.

I ett medelfristigt perspektiv, dvs. för åren 2005 och 2006, är det svårt att förutsäga kon- junktursvängningar.

PROP. 2003/04:1

Tabell 4.8 Makroekonomiska förutsättningar

Prognoser från 2003 års ekonomiska vårproposition anges inom paren- tes

	2002	2003	2004	2005	2006
BNP1	1,9	1,4	2,0	2,6	2,5
	(1,9)	(1,4)	(2,4)	(2,6)	(2,5)

BNP	2340	2427	2521	2638	2756
mdkr2	(2340)	(2426)	(2532)	(2652)	(2773)
BNI enligt ENS95	2319	2412	2506	2627	2748
mdkr2	(2319)	(2416)	(2519)	(2640)	(2764)
Inflation enligt	2,4	2,0	1,3	2,3	2,1
KPI3, 4	(2,4)	(2,4)	(1,8)	(2,4)	(2,1)
Prisbasbelopp	37,9	38,6	39,3	39,7	40,6
tkr	(37,9)	(38,6)	(39,6)	(40,3)	(41,2)

Inkomstindex5	106,2	111,8	116,0	118,4	123,6
	(106,2)	(111,8)	(115,9)	(119,1)	(124,1)

Hushållens konsum-	1,3	1,9	2,1	2,0	2,0
tionsutgifter1	(1,3)	(1,9)	(2,2)	(2,3)	(2,4)
Öppen arbetslöshet6	4,0	4,7	4,7	4,3	4,0
	(4,0)	(4,5)	(4,3)	(4,0)	(3,8)

Arbetsmarknads-	2,6	2,2	2,2	1,9	1,7
politiska program6	(2,6)	(2,2)	(2,0)	(1,7)	(1,7)
Arbetade timmar i	-0,9	-0,6	0,0	0,7	0,6
lönesumman4, 7	(-0,9)	(-0,4)	(0,5)	(0,7)	(0,6)
Timlön4	4,1	3,5	3,5	3,5	3,5
	(4,0)	(3,5)	(3,5)	(3,5)	(3,5)

Utbetald löne-	3,9	2,4	3,6	4,2	4,1
summa4	(3,9)	(3,2)	(4,1)	(4,4)	(4,3)
Ränta stats-	5,0	4,2	4,8	5,2	5,3
obligation 5 år3	(5,0)	(4,4)	(4,9)	(5,3)	(5,3)
Ränta statsskulds-	4,1	3,3	3,7	4,6	4,9
växel 6 månader3	(4,1)	(3,5)	(4,0)	(4,8)	(4,9)

1Årlig procentuell volymförändring.

2Löpande priser.

3Årsgenomsnitt.

4Årlig procentuell förändring.

5Inkomstindexet visar den genomsnittliga reala förändringen av pensionsgrun- dande inkomster och inkomster över intjänandetaket för de tre senaste åren mul- tiplicerat med förändringen i KPI för det senaste året. Inkomstindex 1999=100.

6Procent av arbetskraften.

7Arbetade timmar i lönesumman skiljer sig definitionsmässigt från totalt arbe- tade timmar, bl.a. till följd av att egenföretagare inte ingår i lönesumman.

Beräkningarna är i stället uppbyggda kring ett antagande om att det i utgångsläget finns outnyttjade resurser, som kan tas i anspråk utan att det uppstår inflationsdrivande flaskhalsar. Den faktiska produktionen understiger den potentiella såväl i år som 2004. År 2007 antas de outnyttjade resurserna ha tagits i anspråk. Tillväxttakten 2005 och 2006 överstiger därmed den potentiella tillväxten på ca 2 procent.

Inflationen är i år lägre än vad som bedömdes i vårpropositionen. Det beror främst på sjun- kande oljepriser, på en dämpad prisutveckling även för andra varor och tjänster samt på lägre räntor. Lägre energipriser beräknas leda till låg inflation i början av 2004. Därefter väntas infla- tionen öka gradvis i takt med stigande tillväxt

101

PROP. 2003/04:1

och resursutnyttjande. Åren 2005 och 2006 be- döms inflationen ligga i linje med Riksbankens mål om att ökningen av konsumentprisindex skall begränsas till 2 procent med en tolerans på 1 procentenhet uppåt eller nedåt. Sammantaget innebär detta att inflationsprognosen revideras ned något för 2004 jämfört med bedömningen i vårpropositionen. Den lägre inflationen leder även till en lägre nivå på prisbasbeloppet jämfört med beräkningen i vårpropositionen.

Inkomstindex har justerats ned för 2005 och 2006, huvudsakligen till följd av lägre prisutveck- ling än vad som prognostiserades i vår- propositionen.

Den öppna arbetslösheten beräknas nästa år ligga kvar på 4,7 procent av arbetskraften, vilket är 0,4 procentenheter högre än bedömningen i vårpropos