Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om arbetsplaneringen på gymnasieskolan.
Det finns goda skäl att välkomna regeringens förslag om att minska splittringen och öka omfattningen av de enskilda kurserna i gymnasieskolan. Därmed motverkas en del av den fragmentisering som dagens gymnasieskola återkommande kritiseras för.
Vi anser också att riksdagen tydligare än för närvarande bör markera elevernas behov av en jämnare arbetsbelastning och ökad kontinuitet i skolarbetet.
Uppgifterna om att kurser ofta planeras utan att skolorna ser till helheten för eleverna förefaller vara mer regel än undantag. Från att gymnasieeleverna tidigare hade en relativt jämn arbetsbelastning över arbetsåret har det sedan den kursutformade gymnasieskolan infördes kommit att bli allt vanligare att kurserna koncentreras till en del av en termin. Arbetsveckorna är i många fall ojämnt belastade och det egentliga arbetsåret slutar i flera fall redan i april, samtidigt som arbetsbelastningen är orimligt hög under andra delar av skolåret. Det här leder till stress för enskilda elever och skapar stora svårigheter för de elever, som behöver tillräckligt med tid på sig för att klara gymnasieskolans krav.
Det slutliga ansvaret för arbetsplaneringen på den enskilda skolan ankommer på rektor, men vi menar att det finns goda skäl för riksdagen att tydliggöra skolornas ansvar för en god planering av arbetet i gymnasieskolan. Arbetet bör vara jämnt fördelat över skolår och arbetsveckor. Schemaläggningen ska minska stressen och underlätta elevernas planering av sitt arbete.
|
Stockholm den 6 maj 2004 |
|
|
Nils-Göran Holmqvist (s) |
|
|
Helena Zakariasén (s) |
Lennart Axelsson (s) |
|
Matilda Ernkrans (s) |