Riksdagen avslår regeringens proposition om tillfälligt vidgad användning av rekryteringsbidrag till vuxenstuderande.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att dagens rekryteringsbidrag avskaffas till förmån för generella förbättringar i studiestödssystemet.
Regeringen föreslår att dagens bidrag för att rekrytera äldre arbetslösa till utbildning, det s.k. rekryteringsbidraget, ska utvidgas till att gälla också dem som är anställda men vill läsa på deltid. Av någon anledning föreslås bara de som är anställda vid en kommun eller ett landsting få tillgång till detta nya rekryteringsbidrag. Varför statligt eller privat anställda ska uteslutas från bidraget framgår inte av regeringens proposition men det stämmer väl överens med regeringens vana att ställa grupper mot varandra utan att reflektera över vad det får för konsekvenser.
Man skulle kanske kunna tänka sig att det föreslagna bidraget skulle vara värdefullt för att öka andelen utbildade inom bristyrken som sjuksköterskor eller lärare. Det görs dock klart att bidraget inte ska gå till detta. ”Personernas utbildningsbakgrund har mindre betydelse”, står det i propositionen. Kommuner och landsting har misskött sin uppgift att rekrytera personal till dessa bristyrken och av ekonomiska skäl anställt t ex outbildade lärare. Andelen obehöriga grundskollärare har fördubblats på tio år till tjugo procent. Eftersom samma kommuner nu skulle styra över vilka anställda som skulle få detta bidrag, är det risk att de fortsätter prioritera galet.
Det rekryteringsbidrag som nu funnits i ett par år innebär att vissa personer mellan 25 och 50 år ska kunna få hela studiestödet som bidrag och att de som haft högre inkomst dessutom ska kunna få ett förhöjt studiemedel, också det helt i form av bidrag. Folkpartiet anser att studiestödssystemet måste förbättras för alla, såväl vuxenstuderande som studenter vid högskolan. Vi har länge arbetat för ett generellt, enhetligt studiestödssystem med generösare villkor för alla studerande − inte ett ensidigt gynnande av vissa. Den selektiva studiestödspolitik som regeringen förespråkar skapar förhållanden som upplevs som orättvisa av många studerande. Varför skall vissa få fullt bidrag medan andra får leva på studielån som de sedan måste betala tillbaka? Rekryteringsbidraget är orättvist mot dem som väljer att studera före 25 års ålder och mot dem som ännu inte har kommit in på arbetsmarknaden.
Vuxenutbildningen har en allt viktigare roll att fylla, eftersom kraven på vilka grundläggande kunskaper en människa behöver för att kunna delta i yrkesliv och kunskapsutveckling har ökat. Alla människor ska ha möjlighet att komplettera den utbildning de skaffade sig i ungdomen. Idag har individen bara rätt till vuxenutbildning motsvarande grundskolans nivå. Folkpartiet vill införa en rätt också för dem som saknar gymnasieutbildning att genomgå en sådan utbildning i vuxenutbildningen. Alla ska också ha rätt att komplettera sin gymnasieutbildning, så att de uppnår behörighet för högskolestudier. Idag är det stora skillnader mellan vuxnas möjligheter att delta i gymnasieundervisning beroende på var de bor. Enligt Folkpartiet är det djupt orättvist att en person utan gymnasieutbildning, som är beredd till ekonomiska uppoffringar för att studera, inte ska ha rätt till kostnadsfri gymnasieutbildning.
Att uppmuntra personer att studera på högskolenivå är också mycket viktigt – både för individens behov av personlig utveckling och för att höja samhällets kunskapsnivå. Att subventionera en viss grupps studier, vilket regeringen vill med propositionen, är dock inte rätt väg att gå.
Folkpartiet vill lägga resurserna på en successiv höjning av totalbeloppet för alla studenter och på höjd fribeloppsgräns för extraarbete. Därför föreslår Folkpartiet att riksdagen ska avslå regeringens proposition och föreslår i stället ett antal förbättringar i det generella studiestödssystemet.
De flesta som studerar lever under mycket svåra ekonomiska förhållanden. Svårigheten med att få ekonomin att gå ihop kan vara den utlösande faktorn till studieavbrott. Kostnaderna för olika studerandegrupper har ökat kraftigt de senaste åren. Nu är det dags att inleda en successiv höjning av det totala studiestödsbeloppet för alla studerande. Folkpartiet föreslår därför att totalbeloppet för alla studerande höjs med 2000 kr per år med inriktningen att skriva upp beloppet ytterligare så snart som möjligt. Som vanligt ska dessutom uppräkning ske i förhållande till prisbasbeloppet.
För den enskilda studenten finns inga ekonomiska incitament att färdigställa studierna och därmed ta ut examen. Detta gagnar vare sig den enskilda individen, högskolan eller samhället ekonomiskt. Folkpartiet föreslår därför att de studenter som tar ut sin examen får en examensbonus. De studenter som avlägger examen ska få en nedskrivning av sina studieskulder.
På sikt ska den s.k. fribeloppsgränsen tas bort helt och hållet så att arbete vid sidan om studierna inte bestraffas. Möjligheterna till dispens från regeln att studiemedel bara kan tas under 12 terminer, måste bli mycket mer generösa än idag. En försöksverksamhet bör införas, så att studenter kan välja att korta sommarledigheten och få studiemedel för studier under tre terminer. Hittills har Folkpartiets motioner om detta avslagits i riksdagen, men nu har det kommit uttalanden från Socialdemokraterna som tyder på att de också kan tänka sig att pröva ett treterminssystem. Folkpartiet anser det angeläget att dessa positiva uttalanden inom kort resulterar i konkreta förslag.
Personer med studielån ska kunna vänta i två år efter studiernas avslutande med att börja betala tillbaka. Av landets studenter är en tredjedel föräldrar, många av dem ensamstående mammor. Studerande med barn har en mycket utsatt situation och många hoppar av studierna. Folkpartiet vill därför införa ett barntillägg i studiestödssystemet som är högre än det förslag som regeringen omtalar i årets ekonomiska vårproposition.
|
Stockholm den 30 april 2004 |
|
|
Ulf Nilsson (fp) |
|
|
Ana Maria Narti (fp) |
Axel Darvik (fp) |
|
Marita Aronson (fp) |
Liselott Hagberg (fp) |
|
Anita Brodén (fp) |