Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förberedelserna för att driva igenom en stor förändring av gymnasieskolan omedelbart skall avbrytas eftersom gymnasiekommitténs betänkande utgör otillräckligt underlag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en successiv höjning av resurserna i grundutbildningen med målet 20-procentig ökning.
Riksdagen anvisar till utgiftsområde 15 Studiestöd för budgetåret 2004 1 834 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 20 090 855 000 kr enligt följande tabell:
|
Anslag |
Regeringens förslag till anslag i budgetpropositionen |
Fp jämfört med budgetpropositionen för 2004 |
|
|
25:2 |
Studiemedel m.m. |
11 441 185 |
–400 000 |
|
25:4 |
Rekryteringsbidrag |
1 394 507 |
–1 394 000 |
|
25:7 |
Bidrag till vissa organisationer |
63 759 |
–40 000 |
|
Summa för hela utgiftsområdet |
21 924 855 |
–1 834 000 |
|
Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning för budgetåret 2004 444 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 43 517 950 kr enligt följande tabell:
|
Anslag |
Regeringens förslag till anslag i budgetpropositionen |
Fp jämfört med budgetpropositionen för 2004 |
|
|
25:1 |
Skolverket |
305 134 |
–200 000 |
|
25:2 |
Myndigheten för skolutveckling |
94 275 |
–94 275 |
|
Nytt anslag: Nationell skolinspektion |
200 000 |
||
|
25:3 |
Skolverkets utvecklingsanslag |
197 894 |
–50 000 |
|
25:15 |
Bidrag till vissa organisationer |
50 000 |
–40 000 |
|
25:16 |
Statligt stöd för utbildning av vuxna |
1 785 529 |
–900 000 |
|
Nytt anslag: Kvalitetshöjning i högskolan |
200 000 |
||
|
25:18 |
Kvalificerad yrkesutbildning |
778 184 |
100 000 |
|
Nytt anslag: Lägre utbyggnadstakt av högskoleplatser |
–130 000 |
||
|
25:73 |
Särskilda utgifter för universitet och högskolor m.m. |
484 126 |
–100 000 |
|
25:76:2 |
Högskoleverkets råd för högre utbildning |
30 152 |
–30 000 |
|
Nytt anslag: Ökning av anslagen till forskning och forskarutbildning (f.d. fakultetsanslagen) |
600 000 |
||
|
Summa för hela utgiftsområdet |
43 962 225 |
–444 275 |
|
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att de forskningsanslag som universiteten förfogar över ökas med 600 miljoner kronor enligt följande fördelning:
|
Högskola |
Regeringens förslag till anslag i budget-propositionen |
Fp jämfört med budgetpropositionen för 2004 (tusental kr) |
|
Chalmers tekniska högskola |
404 888 |
28 342 |
|
Högskolan i Jönköping |
37 559 |
2 629 |
|
Handelshögskolan i Stockholm* |
50 000* |
8 400 |
|
Uppsala universitet |
1 173 983 |
82 179 |
|
Lunds universitet |
1 192 103 |
83 447 |
|
Göteborgs universitet |
971 124 |
67 979 |
|
Stockholms universitet |
989 835 |
69 288 |
|
Umeå universitet |
680 473 |
47 633 |
|
Linköpings universitet |
473 263 |
33 128 |
|
Karolinska Institutet |
760 725 |
53 250 |
|
Kungliga Tekniska högskolan |
652 226 |
45 656 |
|
Luleå tekniska universitet |
242 572 |
16 980 |
|
Karlstads universitet |
145 703 |
10 199 |
|
Växjö universitet |
141 801 |
9 926 |
|
Örebro universitet |
157 984 |
11 059 |
|
Mitthögskolan |
121 983 |
8 539 |
|
Blekinge Tekniska högskola |
63 311 |
4 432 |
|
Malmö högskola |
74 237 |
5 197 |
|
Högskolan i Kalmar |
64 241 |
4 497 |
|
Mälardalens högskola |
45 580 |
3 191 |
|
Summa |
7 951 144 |
Ca 600 000 mer än regeringen |
|
*För Handelshögskolan i Stockholm har regeringen inte angett hur stor andel av resurserna som skall gå till forskning. Summan avser hela det statliga anslaget. |
||
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag för budgetåret 2003 anslagsposterna under anslag 26:1 Vetenskapsrådet: forskning och forskningsinformation enligt följande uppställning:
|
Anslagsposter inom anslaget 26:1 Vetenskapsrådet |
Regeringens förslag till anslag i budgetpropositionen |
Folkpartiets förslag till förändrad budget (tusental kr) |
|
Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning |
258 982 |
180 000 |
|
Medicinvetenskaplig forskning |
423 495 |
180 000 |
|
Natur- och teknikvetenskaplig forskning |
1 131 086 |
180 000 |
|
Utbildningsvetenskaplig forskning |
126 496 |
–126 496 |
|
Dyrbar vetenskaplig utrustning |
133 596 |
–66 000 |
|
Övrig forskningsfinansiering m.m. |
424 421 |
–347 504 |
Staten har under lång tid stått för en allt mindre andel av de totala forskningsresurserna. Forskning har stor betydelse för tillväxten och staten måste ta ett större ansvar. Frågan brådskar och Folkpartiet beklagar därför att regeringens forskningsproposition försenats kraftigt. Vi föreslår att medlen till forskning ökar med 600 miljoner kr och att universiteten ges större möjligheter att själva förfoga över forskningsresurserna. Folkpartiets föreslagna resursökning fördelas till alla högskolor som bedriver forskning.
Högskolan har byggts ut så kraftigt på senare år, att kvaliteten blivit lidande. Lärartätheten behöver öka, så att lärarna ges mer tid för både undervisning och forskning. Tillsammans med några andra mindre besparingar ger en minskad utbyggnadstakt möjlighet att frigöra 200 miljoner kr till satsningar på undervisningskvaliteten.
Folkpartiet efterlyser också en plan för att återställa grundutbildningsresurserna till den nivå de hade för knappt tio år sedan. Då låg resurserna per student ungefär 20 procent högre än idag. För att kunna göra en sådan återställning, måste antingen budgetramen ökas kraftigt, eller utbyggnadstakten sänkas. Regeringen bör snarast återkomma med förslag på hur detta bäst kan åstadkommas.
Det finns ett stort behov av personer med kvalificerad yrkesutbildning och Folkpartiet föreslår därför en ökning av resurserna till denna utbildning med 100 miljoner kr. Det är samtidigt viktigt att problemen inom administrationen löses, så att behoven inom området tillgodoses på bästa sätt.
Det är viktigt att ämnesråden inom Vetenskapsrådet fritt får fördela forskningsresurserna i så hög grad som möjligt. Den del av anslaget som styrs uppifrån ska begränsas till ett minimum. Mot denna bakgrund föreslår Folkpartiet en omfördelning av Vetenskapsrådets resurser. Medel till den utbildningsvetenskapliga forskningen ska fördelas från ämnesrådet för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning respektive rådet för natur- och teknikvetenskaplig forskning, beroende på vilket ämne forskningen gäller. Behovet av tvärvetenskaplig forskning måste lösas genom samverkan mellan ämnesråden.
Regeringen kan inte lägga fram en proposition om förändringar i gymnasieskolan på grundval av ett betänkande som inte duger som beslutsunderlag. Flera remissinstanser instämmer med Folkpartiet i denna slutsats, t.ex. Ekonomistyrningsverket och Högskoleverket. Omställningskostnaderna beräknar gymnasiekommittén till 500 miljoner kr, man kan befara att de blir ännu högre. Svenska Kommunförbundet förutspår detta i sitt remissvar. Folkpartiet anser att dessa resurser bättre kan användas till att höja kvaliteten inom utbildningsväsendet.
Kvaliteten i förskolan har blivit lidande av den stora ökningen av efterfrågan som de låga avgifterna fört med sig. Därför behöver maxtaxan kompletteras med en begränsning av storleken på barngrupperna. Reformen finansieras genom att den allmänna förskolans tre avgiftsfria timmar bara gäller för de föräldrar som enbart utnyttjar dessa tre timmar. De föräldrar som har heldagsomsorg, ska inte kunna dra av tre gratistimmar från sina redan låga avgifter. Det viktiga med reformen allmän förskola, är att nå nya grupper som inte skulle ha låtit sina barn gå i förskola om det vore belagt med avgift.
Folkpartiet anser att Myndigheten för skolutveckling kan läggas ned, eftersom skolutveckling ska ske på lokal nivå med stöd av universitet och högskolor. En ny myndighet bör skapas, vars ansvarsområde ska vara tillsyn och utvärdering av skolväsendet.
Folkpartiet anser att det är orättvist att personer som är över 25 år och redan gjort sitt inträde på arbetsmarknaden, ska gynnas i studiemedelssystemet. Vi motsätter oss därför det rekryteringsbidrag som riktas till denna grupp. Folkpartiet anser att en grupp som i stället ska gynnas är de studerande som har barn. Dessa bör ges möjlighet att få ett tilläggslån om 3 000 kr i månaden.
Folkpartiet grundar sin budget för utgiftsområdet studiemedel på ett antagande om färre studerande.
|
Stockholm den 6 oktober 2003 |
|
|
Ulf Nilsson (fp) |
|
|
Ana Maria Narti (fp) |
Axel Darvik (fp) |
|
Marita Aronson (fp) |
Liselott Hagberg (fp) |
|
Anita Brodén (fp) |