Utbildning och universitetsforskning, Utgiftsområde 16

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Myndigheten för Sveriges nätuniversitet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Rekryteringsdelegationen.
Riksdagen anvisar för budgetåret 2004 med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt uppställning:

Anslag (tusental kronor)	Regeringens förslag	Anslagsförändring
25:1 Statens skolverk	305 134	–50 000
25:2 Myndigheten för skolutveckling	94 275	–40 000
25:3 Utveckling av skolväsende och barnomsorg	197 894	–170 000
25:4 Specialpedagogiska institutet	332 820	+5 000
25:6 Specialskolemyndigheten	242 333	–15 000
25:10 Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem	3 500 000	–3 500 000
25:11 Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola	128 523	–10 000

25:12 Bidrag till svensk un dervisning i utlandet	89 321	–5 000
25:13 Nationellt centrum för flexibelt lärande	98 134	–20 000
25:14 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildningen	158 302	–15 000
25:15 Nej till fackliga bidrag	50 000	–50 000
25:19 Valideringsdelegationen Överförs till 25:76	15 261	–15 261
25:20-72 Ökat antal disputerade lärare		+40 000
25:21-74 Forskning och forskarutbildning		+75 000
25:73 Särskilda utgifter m.m.	484 126	–156 000
25:76 Högskoleverket	185 151	–4 988
25:81 Myndigheten för Sveriges nätuniversitet	31 751	–31 751
25:83 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m.	15 964	–15 964
26:10 Regionala etikprövningskommittér	40 000	–20 000
26:11 Särskilda utgifter för forskningsändamål, medel till regeringens disposition	110 872	–9 000
Nytt anslag: Försäljning av högskoleutbildning: platskostnad	0	+62 000
Nytt anslag: Lärlingsutbildning, bl.a. marknadsföring och handledning	0	+10 000
Summa för utgiftsområdet	43 962 225	–3 935 964

Förskola

Kristdemokraterna anser att förskoleverksamheten intimt hör samman med synen på omsorg om barnen. Begreppet barnomsorg omfattar såväl föräldrarnas omsorg i det egna hemmet som förskola, familjedaghem, öppen förskola, fritidshem, föräldrakooperativ eller andra alternativa former oavsett om de drivs av kommunen. Utgångspunkten för alla val av barnomsorg ska vara barnets bästa och föräldrarna ska ges rätt att välja den barnomsorgsform som passar deras barn bäst. Det innebär att det måste finnas ett varierat utbud av olika barnomsorgsformer, inklusive omsorg i det egna hemmet, för att skapa valfrihet och rättvisa. Vi utvecklar detta förslag i motion Ub438 Barnomsorg för glada barn.

Grundskola och gymnasieskola

Skolan är en framtidsinvestering både för de enskilda medborgarna och för samhället i stort. Det är samhällets skyldighet att ge alla en likvärdig möjlighet att utvecklas efter sina anlag, intressen och önskemål. Under de senaste åren har varken kommunerna eller staten levt upp till sina åtaganden. Trots att mer resurser kommit skolorna till del, har många skolor i dag en standard som inte är tillräcklig för att de mål och riktlinjer som finns i läroplanen ska uppnås. En utbildningssatsning måste därför lägga stor vikt vid kärnverksamheten i grundskolan och gymnasieskolan, till vilket också medel måste avsättas. Under kommande treårsperiod avsätter vi i vår ekonomiska motion 3,8 miljarder kronor till kommunerna utöver regeringens förslag. Dessutom lägger vi de specialdestinerade bidrag som regeringen anslår till skolan (25:10) i det generella bidraget till kommunsektorn (48:1). Vi avsätter också för en treårsperiod 15 miljoner kronor för återinförandet av de fasta skoldelarna på Ekeskolan och Hällsboskolan. Synen på grundskola och gymnasium utvecklas i motionerna Ub439 Grundskola och Ub498 En gymnasieskola för framtiden.

Högre utbildning och forskning

Den socialdemokratiska regeringens satsning på högskolan är slutförd. Nu tvingas man till indragningar av en del outnyttjade högskoleplatser. Detta visar att den kristdemokratiska kritiken varit riktig: utbyggnaden har gått för fort och medel behövs för att stärka kvaliteten. I linje med detta överför Kristdemokraterna pengar för att öka antalet disputerade lärare. Vi utvecklar vår syn på högskolan i motion Ub499 Högskola och universitet.

Vår övertygelse är att samhällets behov inte tillgodoses genom ensidiga insatser på akademisk utbildning. Det behövs också kvalificerad yrkeskunskap genom eftergymnasial utbildning. Kristdemokraterna vill därför ha en yrkeshögskola. Sammanlagt över treårsperioden tillför vi 56 miljoner kronor till denna reform. Vi utvecklar vår syn på högskolan i motion Ub496 Yrkeshögskola.

Högskolan är en del av samhället och alla känner till att den finns. Det är i grund- och gymnasieskolan som grunden läggs för att eleverna ska vilja studera vidare. Därför ifrågasätter vi behovet av någon särskild delegation för rekrytering utöver de insatser som idag finns. Däremot kan det vara dags att se över de insatser som redan finns. Studenternas sociala och ekonomiska situation måste förbättras. Vi utvecklar vår syn i vår studiesociala motion Ub516 Studenters trygghet.

Distansutbildning är en viktig del i det framtida kunskapssamhället men vi menar att det måste vara lärosätena själva som administrerar och att Högskoleverket ska stå för tillsynen. Vi avvisar därför det särskilda per capita-tillskottet. Kristdemokraterna vill heller inte ha en valideringsdelegation, utan anser att dess arbete bör ingå i Högskoleverket. Lösningen på valideringsfrågan är inte en egen myndighet.

För att ge lärosätena ytterligare resurser till kvalitetsfrämjande åtgärder anser vi att lärosätena i Sverige, liksom i många andra länder, ska tillåtas sälja utbildningsplatser till utländska intressenter, såväl till stater och företag som till enskilda personer utanför EES-området.

Etikprövningsnämndernas arbete är viktigt. Sannolikt kan inte nämnderna i ett uppbyggnadsskede utnyttja de anslagna medlen, varför Kristdemokraterna överför en del av dessa till forskning och forskarutbildning. Kristdemokraterna anslår 100 miljoner mer än regeringen 2004 och totalt en halv miljard över treårsperioden 2004–2006. Vi utvecklar vår syn i vår forskningsmotion Ub509 Forskning och forskarutbildning.

Övrigt

Som ett led i besparingar på myndigheter minskas anslagen till myndigheter på området. Vi bedömer att förändring av basnivån kan göras utan inskränkningar i verksamheten eftersom myndigheterna har ett högt anslagsparande. Sammantaget satsar Kristdemokraterna på kvalitetsbefrämjande åtgärder och forskning.

Stockholm den 2 oktober 2003
Inger Davidson (kd)
Sven Brus (kd)	Helena Höij (kd)
Dan Kihlström (kd)	Kenneth Lantz (kd)
Ulrik Lindgren (kd)	Torsten Lindström (kd)
Chatrine Pålsson (kd)	Rosita Runegrund (kd)
Olle Sandahl (kd)	Gunilla Tjernberg (kd)