Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Myndigheten för Sveriges nätuniversitet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Rekryteringsdelegationen.
Riksdagen anvisar för budgetåret 2004 med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt uppställning:
Anslag (tusental kronor) |
Regeringens förslag |
Anslagsförändring |
25:1 Statens skolverk |
305 134 |
–50 000 |
25:2 Myndigheten för skolutveckling |
94 275 |
–40 000 |
25:3 Utveckling av skolväsende och barnomsorg |
197 894 |
–170 000 |
25:4 Specialpedagogiska institutet |
332 820 |
+5 000 |
25:6 Specialskolemyndigheten |
242 333 |
–15 000 |
25:10 Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem |
3 500 000 |
–3 500 000 |
25:11 Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola |
128 523 |
–10 000 |
25:12 Bidrag till svensk un dervisning i utlandet |
89 321 |
–5 000 |
25:13 Nationellt centrum för flexibelt lärande |
98 134 |
–20 000 |
25:14 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildningen |
158 302 |
–15 000 |
25:15 Nej till fackliga bidrag |
50 000 |
–50 000 |
25:19 Valideringsdelegationen Överförs till 25:76 |
15 261 |
–15 261 |
25:20-72 Ökat antal disputerade lärare |
+40 000 |
|
25:21-74 Forskning och forskarutbildning |
+75 000 |
|
25:73 Särskilda utgifter m.m. |
484 126 |
–156 000 |
25:76 Högskoleverket |
185 151 |
–4 988 |
25:81 Myndigheten för Sveriges nätuniversitet |
31 751 |
–31 751 |
25:83 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m. |
15 964 |
–15 964 |
26:10 Regionala etikprövningskommittér |
40 000 |
–20 000 |
26:11 Särskilda utgifter för forskningsändamål, medel till regeringens disposition |
110 872 |
–9 000 |
Nytt anslag: Försäljning av högskoleutbildning: platskostnad |
0 |
+62 000 |
Nytt anslag: Lärlingsutbildning, bl.a. marknadsföring och handledning |
0 |
+10 000 |
Summa för utgiftsområdet |
43 962 225 |
–3 935 964 |
Kristdemokraterna anser att förskoleverksamheten intimt hör samman med synen på omsorg om barnen. Begreppet barnomsorg omfattar såväl föräldrarnas omsorg i det egna hemmet som förskola, familjedaghem, öppen förskola, fritidshem, föräldrakooperativ eller andra alternativa former oavsett om de drivs av kommunen. Utgångspunkten för alla val av barnomsorg ska vara barnets bästa och föräldrarna ska ges rätt att välja den barnomsorgsform som passar deras barn bäst. Det innebär att det måste finnas ett varierat utbud av olika barnomsorgsformer, inklusive omsorg i det egna hemmet, för att skapa valfrihet och rättvisa. Vi utvecklar detta förslag i motion Ub438 Barnomsorg för glada barn.
Skolan är en framtidsinvestering både för de enskilda medborgarna och för samhället i stort. Det är samhällets skyldighet att ge alla en likvärdig möjlighet att utvecklas efter sina anlag, intressen och önskemål. Under de senaste åren har varken kommunerna eller staten levt upp till sina åtaganden. Trots att mer resurser kommit skolorna till del, har många skolor i dag en standard som inte är tillräcklig för att de mål och riktlinjer som finns i läroplanen ska uppnås. En utbildningssatsning måste därför lägga stor vikt vid kärnverksamheten i grundskolan och gymnasieskolan, till vilket också medel måste avsättas. Under kommande treårsperiod avsätter vi i vår ekonomiska motion 3,8 miljarder kronor till kommunerna utöver regeringens förslag. Dessutom lägger vi de specialdestinerade bidrag som regeringen anslår till skolan (25:10) i det generella bidraget till kommunsektorn (48:1). Vi avsätter också för en treårsperiod 15 miljoner kronor för återinförandet av de fasta skoldelarna på Ekeskolan och Hällsboskolan. Synen på grundskola och gymnasium utvecklas i motionerna Ub439 Grundskola och Ub498 En gymnasieskola för framtiden.
Den socialdemokratiska regeringens satsning på högskolan är slutförd. Nu tvingas man till indragningar av en del outnyttjade högskoleplatser. Detta visar att den kristdemokratiska kritiken varit riktig: utbyggnaden har gått för fort och medel behövs för att stärka kvaliteten. I linje med detta överför Kristdemokraterna pengar för att öka antalet disputerade lärare. Vi utvecklar vår syn på högskolan i motion Ub499 Högskola och universitet.
Vår övertygelse är att samhällets behov inte tillgodoses genom ensidiga insatser på akademisk utbildning. Det behövs också kvalificerad yrkeskunskap genom eftergymnasial utbildning. Kristdemokraterna vill därför ha en yrkeshögskola. Sammanlagt över treårsperioden tillför vi 56 miljoner kronor till denna reform. Vi utvecklar vår syn på högskolan i motion Ub496 Yrkeshögskola.
Högskolan är en del av samhället och alla känner till att den finns. Det är i grund- och gymnasieskolan som grunden läggs för att eleverna ska vilja studera vidare. Därför ifrågasätter vi behovet av någon särskild delegation för rekrytering utöver de insatser som idag finns. Däremot kan det vara dags att se över de insatser som redan finns. Studenternas sociala och ekonomiska situation måste förbättras. Vi utvecklar vår syn i vår studiesociala motion Ub516 Studenters trygghet.
Distansutbildning är en viktig del i det framtida kunskapssamhället men vi menar att det måste vara lärosätena själva som administrerar och att Högskoleverket ska stå för tillsynen. Vi avvisar därför det särskilda per capita-tillskottet. Kristdemokraterna vill heller inte ha en valideringsdelegation, utan anser att dess arbete bör ingå i Högskoleverket. Lösningen på valideringsfrågan är inte en egen myndighet.
För att ge lärosätena ytterligare resurser till kvalitetsfrämjande åtgärder anser vi att lärosätena i Sverige, liksom i många andra länder, ska tillåtas sälja utbildningsplatser till utländska intressenter, såväl till stater och företag som till enskilda personer utanför EES-området.
Etikprövningsnämndernas arbete är viktigt. Sannolikt kan inte nämnderna i ett uppbyggnadsskede utnyttja de anslagna medlen, varför Kristdemokraterna överför en del av dessa till forskning och forskarutbildning. Kristdemokraterna anslår 100 miljoner mer än regeringen 2004 och totalt en halv miljard över treårsperioden 2004–2006. Vi utvecklar vår syn i vår forskningsmotion Ub509 Forskning och forskarutbildning.
Som ett led i besparingar på myndigheter minskas anslagen till myndigheter på området. Vi bedömer att förändring av basnivån kan göras utan inskränkningar i verksamheten eftersom myndigheterna har ett högt anslagsparande. Sammantaget satsar Kristdemokraterna på kvalitetsbefrämjande åtgärder och forskning.
Stockholm den 2 oktober 2003 |
|
Inger Davidson (kd) |
|
Sven Brus (kd) |
Helena Höij (kd) |
Dan Kihlström (kd) |
Kenneth Lantz (kd) |
Ulrik Lindgren (kd) |
Torsten Lindström (kd) |
Chatrine Pålsson (kd) |
Rosita Runegrund (kd) |
Olle Sandahl (kd) |
Gunilla Tjernberg (kd) |