Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en parlamentarisk utredning bör tillsättas för att se över studiemedelssystemet och dess sociala konsekvenser för de studerande.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en höjning av studiebidraget för gymnasieelever till 1 050 kr/månad.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om höjd studiebidragsdel för universitets- och högskolestudier.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett avskaffande av fribeloppet utan att bidragsdelen i studiebidraget påverkas.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av den bortre åldersgränsen för studiemedel.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att återinföra de tidigare reglerna för dispens för extra studiemedel.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en bonus för den som i förtid återbetalar sina studieskulder.
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag för budgetåret 2004 anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd enligt uppställning:
|
Anslag (tusental kronor) |
Regeringens förslag |
Anslagsförändring |
|
25:4 Rekryteringsbidrag (Överföring från 25:7) |
1 394 507 |
+ 20 000 |
|
25:7 Bidrag till vissa organisationer |
63 759 |
– 63 759 |
|
Summa för utgiftsområdet |
21 924 855 |
– 43 759 |
Samhället är och blir i allt högre grad ett kunskapssamhälle – ett samhälle där förmågan att lära nytt blir en överlevnadsfråga för välfärden. Ett redskap för att möjliggöra kunskapssamhällets utveckling och göra kunskapssamhället tillgängligt för fler är studiestödet. Genom ett väl fungerande studiestöd ges fler tillfälle att lära och vara aktiva och delaktiga i kunskapssamhället.
Ett studiestöd ska göra det ekonomiskt möjligt för alla att oavsett bakgrund studera och utvecklas. Med tanke på behovet av utbildad arbetskraft är ett väl fungerande studiestödssystem nödvändigt. Fortfarande är samhällets strukturer för studerande inte anpassade till stora studentgrupper. Det handlar även om att attrahera de nya grupperna att studera. Det går inte att förneka de ekonomiska faktorernas betydelse för att göra det möjligt. Den sociala och könsmässiga snedrekryteringen består. Det är nödvändigt att det är möjligt med en dräglig vardagstillvaro även under studieåren.
Kristdemokraterna vill se ett nytt studiemedelssystem där den studieekonomiska situationen inte avskräcker från högre utbildning. Ett övergripande problem med studiemedelssystemet är att det är dåligt integrerat med övriga delar av trygghetssystemet. De studerande i Sverige behöver ett finansieringssystem som är tryggt, rättvist och förutsägbart.
Dagens studiestödssystem präglas av oklara gränsdragningar mellan arbetsmarknads- och utbildningspolitik och drabbar på ett orättvist sätt den enskilde. Vi anser att reglerna kring studiefinansieringen måste vara tydliga. Det skall vara tydligt var gränserna går för hur stort bidrag den enskilde kan få av staten, hur länge dessa delas ut och vilka återbetalningskrav som är kopplade till bidragen. Ett andra krav på studiefinansieringssystemet är att det ska vara förutsägbart. De regler som gäller när den enskilde beslutar att börja studera får inte försämras under studietidens gång. Systemet ska vara rättvist.
Direktiven till den studiesociala utredningen (dir. 2002:120) ger utredningen endast i begränsad omfattning mandat att komma med förslag till förändringar. Därmed fördröjs reformarbetet helt i onödan. Kristdemokraterna menar att detta är orimligt och därför bör en ny parlamentarisk utredning tillsättas som har mandat att lägga de förslag som krävs. Vi utvecklar tankarna i motion Ub516 Studenters trygghet.
Den 1 januari 2003 trädde ett nytt bidrag i kraft, rekryteringsbidraget. Bidraget är till för den som fyllt 25 år och som har kort tidigare utbildning. Vidare ska den som får bidraget vara eller riskera att bli arbetslös eller ha ett funktionshinder och därför behöva extra tid på sig för att klara sina studier. Bidraget ska kunna ges i maximalt 50 veckor. Kommunerna är de viktigaste instanserna vid fördelningen av bidraget och för varje kommun ska en resursram beräknas. Det finns redan exempel på kommuner där anslaget tagit slut efter halva året. Grundprincipen måste också vara att det ekonomiska stödet ska vara likvärdigt för alla vid samma typ av studier. Om det i något avseende skiljer sig åt måste det ur ett rättviseperspektiv gå att förklara skillnaden. Kristdemokraterna har varit kritiska till bidragets utformning trots det angelägna syftet.
Den som är yngre än 20 år och studerar eller ska börja studera på gymnasieskola eller en fristående gymnasieskola har rätt till studiehjälp. Den består av studiebidrag, extra tillägg och inackorderingstillägg. Kristdemokraterna anser att studiebidragsdelen ska höjas och föreslår en nivå på 1 050 kronor per månad. Denna förändring bör träda i kraft den 1 juli 2005.
Kristdemokraterna anser också att kraven på prestationer och kontroll av dessa bör öka. Den enskilde ska från början upplysas om att staten ger bidrag för tre års fullföljda studier. Skolk ska kunna medföra avdrag på bidraget. Bidrag ska tolkas som en uppmuntran till studier med ett motkrav på studieprestation. Vi föreslår också en ny form av lärlingsutbildning. För lärlingsutbildningen ska särskild avstämning av studiebidraget göras gentemot lärlingslönen.
Studiestödssystemet ska konstrueras så att många attraheras av högre studier samtidigt som det uppmuntrar till personligt ansvarstagande för den egna ekonomin och därmed också indirekt för samhällets ekonomi. Bidragsdelen höjs till 36 % av totalbeloppet. På sikt bör dock principen hälften bidrag, hälften lån gälla. Denna satsning påbörjas höstterminen 2005 och innebär att Kristdemokraterna satsar 300 miljoner kr mer än regeringen 2005 och det dubbla 2006.
Fribeloppet är den maximala inkomst som du får ha per kalenderhalvår utan att studiemedlen eller rekryteringsbidraget minskas. Vi anser att inkomsttaket ska tas bort, d.v.s. det ska vara fritt för studenter att komplettera bidragsdelen med eget arbete utan att bidragsdelen påverkas. De föreslagna förändringarna ska också kompletteras med höga krav på resultat och principen att lånen ska betalas tillbaka. Det nya studiestödssystemet för universitets- och högskolestudier ska införas från höstterminen 2005.
Ett högre bidrag kombinerat med borttaget inkomsttak ger möjlighet att minska studielånen. Att lånen skall betalas tillbaka i sin helhet utgör ytterligare ett incitament att hålla lånedelen låg. Den enskilde studenten uppmuntras till ett personligt ansvarstagande för sin ekonomi. Uppmuntran i kombination med krav när det gäller studieresultat är en god modell för framtidens studiestöd. Regeringens förslag om kraftigt skärpta återbetalningskrav men utan ett avskaffat inkomsttak gör att många äldre drar sig för att börja studera.
Kristdemokraterna oroas av att regeringen i direktiven till den studiesociala utredningen inte sett till studenternas hela sociala situation. En grupp som särskilt har hamnat i kläm i nuvarande utformning av bidragssystem är barnfamiljerna. Mot bakgrund av regeringens oförmåga att ta ett samlat grepp och de akuta behov som finns, föreslår Kristdemokraterna införandet av ett barntillägg från och med höstterminen 2005 på ca 250 kr per student och barn.
I vårt land där genomsnittsåldern generellt blir allt högre, där det ständigt talas om det livslånga lärandet och där pensionsåldern höjts, finns en åldersgräns för när en person senast kan påbörja studier med studiestöd. Kristdemokraterna menar att denna åldersgräns kan ifrågasättas och föreslår att en översyn görs på detta område.
CSN, Centrala studiestödsnämnden, har under flera år dragits med problem. Studenter har fått vänta alldeles för länge på att få sina studiemedel. Det har särskilt drabbat svaga grupper bland studenterna som inte själva eller med hjälp av släkt och vänner kan ordna tillfällig finansiering av studierna. En statlig myndighet är en del av det demokratiska offentliga samhället. Därför har en sådan myndighet ett särskilt ansvar för att kunna betjäna medborgarna korrekt, effektivt och utan dröjsmål. Allvarliga och olösta problem under en längre tid innebär en risk för att förtroendet för myndigheten och i förlängningen staten minskar. Detta är vad som har drabbat CSN.
Det är tydligt att CSN inte klarat att lösa sin uppgift under längre perioder. Riksdagens revisorer menar att det behövs en strategi hos både regering och CSN för att klara den hårda belastningen. Förslaget har tillstyrkts av bl.a. SFS, Sveriges Förenade Studentkårer. Kristdemokraterna menar att det för CSN:s trovärdighet är nödvändigt att en strategi tas fram. Myndigheten måste skyndsamt kunna åtgärda uppkomna problem, och om myndigheten inte förmår detta måste regeringen skjuta till erforderliga resurser.
Kristdemokraterna oroas av signaler om neddragningar på myndigheten, eftersom man sedan en tid blivit bättre på att lösa sina uppgifter. En neddragning riskerar att omkullkasta de förbättringar som vidtagits, vilket kan leda till försämrad service och fortsatt dåligt förtroende för myndigheten.
En studie från Högskoleverket visar att över hälften av landets högskolor ser den nya hårdare tidsgränsen för studiemedel som ett problem. Det nya studiestödssystemet medför att det är mycket svårt att få dispens för studiemedel till mer än 12 terminer. Det innebär att många studenter riskerar att tvingas avbryta sina studier för att de inte får studiemedel, framförallt de som läser vid längre utbildningar och tidigare har studerat på högskolan. Genom detta kommer studenternas ekonomiska bakgrund att få större betydelse för möjligheten att fullfölja långa universitetsutbildningar och därmed motverkas arbetet med att bryta den sociala snedrekryteringen. Vi anser att alla som har gått fyra år eller mer på en lång sammanhållen utbildning ska ha möjlighet att få dispens enligt de tidigare reglerna för att kunna slutföra sin utbildning. ”Synnerliga skäl” för dispens bör ersättas med ”särskilda skäl”.
Vid två tillfällen, nämligen under andra halvåret 1983 och under hela 1986, erbjöds låntagare att mot en premie frivilligt i förtid återbetala sin studieskuld. Premien var 5–20 % beroende på antalet återstående betalningar. Ett sådant bonussystem ökar de förtida återbetalningarna till staten och minskar avskrivningarna, d.v.s. de innebär netto en besparing för staten. Därför anser Kristdemokraterna att någon form av bonussystem bör utarbetas och genomföras snarast.
Den som av olika skäl valt att inte vidareutbilda sig eller som inte avslutat grund- eller gymnasieskola kan behöva en introduktion till studier i kortare form. Den kan ge mersmak och vara grund för en fortsatt utbildning. Kristdemokraterna anser att denna typ av studiestöd fyller en funktion.
Däremot anser Kristdemokraterna att huvudmannen för verksamheten bör vara CSN snarare än fackförbund. Åsikten ligger i linje med den kristdemokratiska grundtanken att skapa ett enkelt och sammanhållet system. Kristdemokraternas förslag till individuella kompetenskonton kan framöver vara en finansieringsväg för korttidsstudier.
Idag är det få människor med fast arbete som ser det som ekonomiskt möjligt att ta ledigt för studier. Individuellt kompetenssparande (IKS) är en uthållig finansieringsväg som möjliggör lärande under hela livet. Vår grundtanke är att både arbetsgivare och arbetstagare avsätter en del av löneutrymmet på ett personligt kompetenskonto. Från kontot kan sedan medel tas ut för att finansiera utbildning senare i livet. Arbetstagaren tar med sig kontot vid byte av arbetsgivare. Medel som ej används för studier förstärker pensionen. Vi utvecklar tankarna i en särskild motion.
|
Stockholm den 7 oktober 2003 |
|
|
Torsten Lindström (kd) |
|
|
Sven Brus (kd) |
Inger Davidson (kd) |
|
Helena Höij (kd) |
Dan Kihlström (kd) |
|
Kenneth Lantz (kd) |
Ulrik Lindgren (kd) |
|
Chatrine Pålsson (kd) |
Rosita Runegrund (kd) |
|
Olle Sandahl (kd) |
Gunilla Tjernberg (kd) |