Motion till riksdagen
2003/04:Ub508
av Göran Magnusson (s)

Forskningen inom funktionsgenomiken


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om vikten av att stödja forskningen inom funktionsgenomiken.

Motivering

Ett internationellt högaktuellt forskningsområde är utnyttjandet av så kallade biobanker för medicinsk forskning. En biobank är en samling av biologiskt material från individer som bevarats och där ursprunget alltid kan härledas. Sverige har exceptionellt goda förutsättningar att bedriva konkurrenskraftig forskning med biobanker som verktyg:

Genom nätverksbygge och specialiserade satsningar kan Sverige mäta sig med större forskningsnationer. Kompetens för svensk läkemedels-, IT- och biotechindustri finns i nära anslutning till våra universitet och högskolor.

Kartläggning av människans och andra organismers arvsmassa ”genomet” har öppnat dörren för funktionsgenomiken – läran om den biologiska funktionen av generna och de äggviteämnen ”proteiner” de kodar för.

Sedan år 2000 har ett nätverk av resurscentrum byggts upp för forskning inom funktionsgenomik. Detta nätverk spänner över tio av Sveriges universitet och är uppbyggt med stöd från de enskilda fakulteterna och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Tack vare detta nätverk har svensk forskning inom funktionsgenomiken lyfts upp till en hög internationell nivå.

Detta nätverk med sina resurser och kompetens är en unik tillgång för svensk forskning. Till olika resurscentrum kan enskilda forskare vända sig för att få hjälp med tekniker som kräver stora investeringar i apparatur och kunskap. De hittills gjorda erfarenheterna visar att en fortsatt satsning på ett sådant nätverk av resurscentrum blir av största vikt för stora samhälleliga intressenter inom medicinsk forskning, sjukvård, jord- och skogsbruk, läkemedels- och biotechindustri.

För att svenska forskare effektivt skall kunna utnyttja den nya kunskapen krävs en fortsatt och förbättrad integrering av våra nationella resurser. Informationsmängden är så omfattande att den kommer att ställa stora och nya krav på applikation av IT. Samtidigt kan den moderna biologin bidra till utvecklingen av IT, exempelvis genom nanobiologin.

Rektorerna vid de tio universitet som ingår i nätverket har i ett samarbete bildat Framtidsgruppen – Functional Genomics. Gruppen har som uppgift att planera framtida satsningar inom funktionsgenomiken fr.o.m. år 2005.

Många länder lägger stora resurser på forskningsnätverk inom funktionsgenomik. Med statliga medel har det byggs upp forskningsnätverk, liknande vårt, i till exempel Norge, Storbritannien och Kanada.

I Norge har regeringen satsat 300 miljoner norska kronor om året under en 5–10-årsperiod – med start 2002 – för att bygga upp ett nationellt nätverk för forskning inom funktionsgenomik. Detta nätverk påminner mycket om vårt svenska nätverk av resurscentrum och går under namnet FUGE – Functional Genomics in Norway.

I Storbritannien planeras UK Biobank för uppbyggnad av en prospektiv biobank. Man avser att samla in data och blodprover från 500 000 individer i åldrarna 45 till 69 år. Gruppen kommer att följas upp efter 10 år för studium av hur miljö och arvsanlag påverkar uppkomst av sjukdomar. Det medicinska forskningsrådet i Storbritannien tillsammans med Wellcome Trust skall gemensamt anslå ett initialt stöd på 45 miljoner pund. Därutöver satsar Wellcome Trust 110 miljoner pund på forskning inom funktionsgenomik.

I Kanada har man under ett program, Genome Canada, byggt upp fem genomcentrum runtom i landet. Genome Canada har hittills fått 375 miljoner dollar från den kanadensiska regeringen. Liksom konsortierna har man gjort stora satsningar på att bygga upp teknikplattformar och också satsat på enskilda forskningsprojekt. Genome Canada är för närvarande finansierat av industrin till 50 %.

Unika möjligheter

I Sverige – till skillnad från andra länder – finns sedan länge uppbyggda register, folkbokföring, en sjukvårdsapparat tillgänglig för alla och värdefulla biobanker. Med biobank menas biologiskt material från flera personer som samlats och bevaras tills vidare eller för en bestämd tid och vars ursprung kan härledas. Det är tack vare landstingens prioriterade insamling av vävnadsprover i vårdrelaterade biobanker, statens uppbyggnad av värdefulla register genom Social­styrelsens, Statistiska centralbyråns och andra organs försorg tillsammans med en prioriterad satsning på IT-kompetens som har skapat denna unika möjlighet. Dessutom har de svåra etiska frågorna behandlats i särskild lagstiftning om nyttjandet av biobanker. Detta tillsammans har skapat en internationellt sett bra utgångspunkt för att till fullo utnyttja biobankerna och göra dem tillgängliga genom att utveckla ett IT-biosystem.

De svenska medicinska biobankerna ger inte bara möjligheter till utveckling av hälso- och sjukvården. De kan även bidra till ny kunskap av betydelse för de enskilda medborgarna vid individuella val av läkemedel och lämplig läkemedelsdosering.

Forskning inom funktionsgenomiken har under senare år bedrivits vid enskilda universitet. Förutom medel från universitetsanslagen är medel tillgängliga från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW) inom ramen av två konsortier, nämligen Wallenberg Consortium North (WCN) och Swegene. Förstnämnt konsortium har omfattat ett samarbete mellan Karolinska Institutet, Stockholms universitet, KTH, Uppsala universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Swegene har bildat ett nätverk mellan Lunds universitet, Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola. Under en femårsperiod (2000–2005 ) har sammanlagt 1,2 miljarder kronor anslagits, varav 800 miljoner från KAW.

Inom nätverket finns resurscentrum med utrustning och personal med den kunskap och erfarenhet som krävs för att genomföra de storskaliga forskningsprojekt som funktionsgenomiken kräver. Konsortiernas övergripande mål har hittills varit att utveckla och använda avancerad teknik och analysmetoder för att lösa specifika biologiska och medicinska problem.

De två konsortierna har gemensamt gjort en satsning på ett nationellt biobanksprogram. Sverige har – mot internationell bakgrund – ett unikt journal- och personnummersystem och ett antal mycket intressanta kliniska biobanker i form av blod och vävnadsprover som möjliggör uppföljning av enskilda patienter och är i sig en betydande forskningsresurs. Sverige har även biobanker som är insamlade ur forskningssynpunkt – de prospektiva vävnadsbiobankerna – som innehåller insamlingar av en utvald populations blodprover. Med tanke på den etniskt homogena population Sverige har är dessa biobanker mycket värdefulla för forskning om många folksjukdomar. Epidemiologisk forskning kan t ex ge underlag för underbyggda beslut om prevention, diagnos och terapi.

Med en klok användning av biobankerna tillsammans med ett fungerande IT-biosystem kan individualiserad läkemedelsbehandling utvecklas. Exempel­vis kan man inom cancervården uppnå kausalt riktad terapi mot de genetiska förändringarna i den enskilda tumörcellen. Man kan även, med kännedom om patientens individuella metabola förutsättningar, kunna ge en anpassad doser­ing av läkemedel.

Biobank Sweden 2005

Mot bakgrund av omfattande satsningar och arbete som nu lett fram till framgångsrika kunskaper och strukturer inom funktionsgenomiken anser Framtidsgruppen att utvecklingen inom området bör fortsätta att bygga vidare på vunna erfarenheter och dra nytta av dessa samt att ett nytt 5-årigt program bör tas fram från och med 2005. Framtidsgruppens bedömning är att ett sådant program skall vara ett nationellt program och ersätta de två nuvarande konsortierna, Biobank Sweden 2005.

Biobank Sweden 2005 skall fokuseras på forskning där vårt land har goda konkurrensmöjligheter. Detta innebär enligt Framtidsgruppens bedömning en koncentration initialt på hälso- och sjukvårdsanknutna biobanker. Genom att utnyttja dessa, samtidigt som vi utnyttjar en stark svensk tradition inom fysiologi och systembiologi, finns goda möjligheter för vårt land att återerövra en ledande position inom biomedicinen. I framtiden kommer emellertid också områden utanför biomedicinen att kunna dra nytta av erfarenheterna från det nya programmet.

Denna nya satsning, som bygger på tidigare vunna erfarenheter, kommer att ge stora vinster för samhället. Biobanker med ett IT-biosystem kommer att erbjuda prover och information av hög kvalitet, vilket är av stort värde för vård, forskning och industri i Sverige.

Stöd för att driva och upprätthålla ett sådant nätverk kommer att sökas från regering, landsting, industrin och andra bidragsgivare. Kostnaderna, över en 5-årsperiod, kommer att uppgå till ca 1 miljard, vilket motsvarar den norska satsningen inom området.

Stockholm den 5 oktober 2003

Göran Magnusson (s)