Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av fler högskoleplatser till Stockholmsregionen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge Södertörns högskola status som universitet.
Flera indikatorer visar att Stockholmsregionens högskoleresurser är underdimensionerade. Vid slutet av 1980-talet låg Sverige efter de flesta jämförbara industriländer i utbyggnanden av den högre utbildningen. Från läsåret 1987/88 till kalenderåret 2000 fördubblades antalet helårsstudenter i landet. De nya resurserna styrdes främst till regioner och områden som drabbats av strukturomvandlingen – att sprida utbildning och forskning i landet sågs som ett viktigt regionalpolitiskt instrument.
Året 1999/2000 hade 40 % av ungdomarna under 25 år börjat högskolestudier. Högsta övergångsfrekvensen fanns i län med en svår arbetsmarknad. När det är svårare att få jobb på hemorten ökar incitamentet att fortsätta studera konstaterar Högskoleverket i sin analys. Stockholm är i hög grad en högskoleort som rekryterar studenter från hela landet. Konkurrensen om högeskoleplatserna blir därmed än högre, vilket leder till högre intagningspoäng. De höga intagningspoängen hindrar i första hand sökande med svag studiemotivering. För dem blir steget att både börja på högskolan och samtidigt flytta ofta för stort. Resultatet blir en större social snedfördelning till den högre utbildningen. Andelen ungdomar i Stockholm som går vidare till högskolan är bland de lägsta i landet – 39,5 %.
Insatser för att utveckla kompetensen i Stockholmsregionen är avgörande för att regionen ska kunna fortsätta vara dynamisk, förändringsbenägen och tillväxtorienterad. Brister i kompetens utgör ett hinder för regionens ekonomiska och sociala utveckling. Insatserna för komptensutveckling ska bidra till att företag finner det lämpligt att lokalisera kunskapsintensiv verksamhet till Sverige och Stockholmsregionen i stället för i någon annan region i Europa. För att Sverige ska hävda sig i den internationella konkurrensen måste Stockholmsregionen vara stark! Stockholmsregionen har relativt färre högskoleplatser än flera storstadsregioner i Europa. Stockholmsregionen har också nationellt sett ett mindre antal studieplatser än vad befolkningsunderlaget och efterfrågan från övriga landet på en studieplats i regionen motiverar. Regionen bör få ett tillskott av högeskoleplatser så att den relativa tillgången till platser är minst lika stor som i konkurrerande regioner utomlands. Detta skulle innebära att högskolekapaciteten i Stockholmsregionen skulle behöva öka med 15 000–20 000 platser till totalt 70 000 platser fram till år 2030. Tillgängligheten till högre studier skiljer sig också väsentligt mellan olika delar av Stockholmsregionen. Omkring 80 % av högskoleplatserna finns i de centrala delarna av regionen. Utbyggnaden bör därför i första hand ske i de regiondelar som idag saknar högskoleplatser eller som behöver fler platser. Ett steg i denna rikting är att förlägga en väsentlig del av expansionen till Södertörns högskola. Södertörns högskola har under 2002 inlämnat en universitetsansökan till regeringen.
Södertörns högskola har sedan tillkomsten 1995 byggts upp enligt de riktlinjer som fastställdes. I detta har legat en medveten strävan att från början bygga upp en universitetskultur och att arbeta för att uppnå universitetsstatus. Högskolans styrelse anser att högskolan uppfyller de kriterier som krävs för att få universitetsstatus. En utökning av antalet studieplatser på Södertörn och en utveckling av högskolan till universitet skulle innebära en viktig satsning på förbättrade tillväxtmöjligheter i Stockholmsregionen.
|
Stockholm den 5 oktober 2003 |
|
|
Niclas Lindberg (s) |
|
|
Carina Moberg (s) |
Eva Arvidsson (s) |
|
Christina Axelsson (s) |
Cinnika Beiming (s) |
|
Anita Johansson (s) |
Jan Emanuel Johansson (s) |
|
Yilmaz Kerimo (s) |
Britta Lejon (s) |
|
Ola Rask (s) |
Ingela Thalén (s) |
|
Tommy Waidelich (s) |