Motion till riksdagen
2003/04:Ub490
av Hillevi Larsson m.fl. (s)

Malmö högskola


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att satsa på Malmö högskola.

Motivering

Utbyggnaden av Malmö högskola har varit en av de i särklass viktigaste satsningarna för Malmö.

För inte så många år sedan befann sig Malmö i ett synnerligen bekymmer­samt läge. Nedläggningen av de stora näringarna – varvsindustri, gummi och teko – ledde till långvarigt hög arbetslöshet och fattigdom. Det var då Malmö hamnade tillsammans med de värst utsatta Norrlandslänen i arbetslöshets- och socialbidragsstatistiken. Malmö etablerade sig också som landets mest segregerade stad. Skillnaden mätt i arbetslöshet, inkomst och hälsa var oerhört mar­kant. Inte minst malmöbor med invandrarbakgrund var särskilt utsatta – högre arbetslöshet, sämre inkomst, sämre psykisk och fysisk hälsa, sämre boende, utsatta för rasism och diskriminering o.s.v.

Många satsningar har gjorts för att få fler jobb, mindre segregation och en allmänt bättre utveckling i Malmö. Öresundsbron och Malmö högskola tillhör de viktigaste. Det har inneburit att vi omvandlat Malmö från industristad till kunskapsstad.

Men det här innebär inte att Malmös problem är lösta. Fortfarande är arbetslösheten högre än riksgenomsnittet, socialbidragsberoendet omfattande och segregationen påtaglig. Ett huvudproblem är att erbjuda arbete åt malmöbor med utländsk bakgrund och ge dem en dräglig tillvaro. Ett annat problem är att antalet unga blir alltfler, särskilt i Malmö. Samtidigt har ungdomsarbetslösheten skjutit i höjden. I det här läget är det ytterst viktigt att kunna erbjuda de unga utbildning. Detta är det bästa alternativet till arbetslöshet eftersom en god utbildning ökar chansen att få arbete. Alltfler jobb kräver dessutom att man har någon form av högskoleutbildning i bagaget. Man bör också ta hänsyn till elevernas egna önskemål att studera just i Malmö. Närheten till kontinenten, den mångkulturella och kreativa miljön och ett brett utbud av attraktiva utbildningar gör att ovanligt många söker sig hit.

Malmö högskola utmärker sig på flera sätt. Så många som 33 % av eleverna har arbetarbakgrund och 24 % har utländsk bakgrund. Denna statistik visar hur framgångsrik högskolan varit med sitt uttalade mål att minska den etniska och sociala snedrekryteringen till högre utbildning. Ingen högskola i landet kan presentera bättre resultat på detta område!

Malmö högskola arbetar även tvärsektoriellt på ett helt nytt sätt. Olika vetenskapsområden vävs samman och skapar nya spännande kombinationer: teknik och hälsa, hälsa och samhälle o.s.v. Detta skapar en kreativ miljö och forskning på nya områden.

Högskolan har också ett uttalat mål att samverka med det omgivande samhället. Det innebär bl.a. ett synnerligen välutvecklat kontaktnät med företag, organisationer och myndigheter m.m. Det är ett kontaktnät som kommer eleverna till del och kan komma till nytta både under pågående utbildning och efteråt.

1998 utnämndes högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro till universitet, och i slutet av januari i år beslutade regeringen att ge Mitthögskolan universitetsstatus. Malmö högskola har alla möjligheter att också bli universitet i framtiden.

Sedan starten 1998 har Malmö högskola genomgått en imponerande utveckling. Den har idag närmare 20 000 studenter och 1 100 anställda. Skolan lever väl upp till universitetskriterierna som riksdagen formulerade 1996. Bland annat kommer grundutbildningen på åttonde plats i landet när det gäller antal elever, och delar av Malmö högskola har varit aktiv i över 40 år (Lärarhögskolan och Tandläkarhögskolan).

Högskolan har alltfler doktorander, men de måste ha handledare och examineras vid något av landets lärosäten med universitetsrättigheter. Vid Mal­mö högskola är det bara områdena odontologi och hälsa och samhälle som har rätt att examinera doktorander. Malmö högskola har mycket goda förutsättningar att bedriva forskning och utbildning på universitetsnivå och bör därför i framtiden ges universitetsstatus.

Stockholm den 2 oktober 2003

Hillevi Larsson (s)

Leif Jakobsson (s)

Marie Granlund (s)

Luciano Astudillo (s)

Britt-Marie Lindkvist (s)