Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lagstiftning mot mobbning.
Fram till det sena 1970-talet hade Sverige inte någon lagstiftning mot att aga barn. Detta medförde också att aga var långt ifrån ovanligt. Efter det att Sverige i lag förbjöd aga sjönk övergreppen mot barn markant, och idag agas ytterst få barn.
Mobbning är den enskilt viktigaste frågan när barn och unga tillfrågas om vad som är viktigt att ordna upp i deras tillvaro. Det är ofta – inte alltid – som mobbade barn säger att det är de vuxnas förnekande och blundande som de upplever som det verkliga sveket. Att barn mobbas är alltid oacceptabelt, men det är också helt oacceptabelt att de vuxna väljer att inte se det som sker.
Jag menar att det resultat som förbudet mot aga visat på ger vid handen att lagstiftning mot mobbning också kunde bli framgångsrik. Alldenstund barn mobbas måste det vara det vuxna samhällets ansvar att med alla medel hjälpa barnen. I FN:s konvention om barns rättigheter sägs det att det är barnens bästa som skall komma i första rummet. Alla barn har rätt att leva ett liv trygga i förvissningen om att mobbning är i lag förbjudet.
|
Stockholm den 1 oktober 2003 |
|
|
Åsa Lindestam (s) |
Per-Olof Svensson (s) |