Motion till riksdagen
2003/04:Ub475
av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m)

Utgiftsområde 15 och 16 - Studiestöd, utbildning och forskning


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen beslutar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd enligt uppställning:

UO15

Allt i tusental kronor

2 004

Vårt förslag

förändring

2005

Vårt förslag

förändring

2006

Vårt förslag

förändring

0

0

25:1

Studiehjälp

3 102 400

3 102 400

0

3 216 900

3 216 900

0

3 347 720

3 347 720

0

25:2

Studiemedel

11 441 185

12 499 451

1 058 266

10 759 468

12 033 964

1 274 496

11 369 551

12 684 446

1 314 895

25:3

Studiemedelsräntor

5 833 411

5 833 411

0

6 052 929

6 052 929

0

6 529 531

6 529 531

0

25:4

Rekryteringbidrag

1 394 507

0

-1 394 507

1 610 737

0

-1 610 737

1 651 136

0

-1 651 136

25:5

Bidrag gym.-utb. föräldrateckensp.

61 520

61 520

0

61 520

61 520

0

61 520

61 520

0

25:6

Bidrag till vissa studiesoc. ändamål

28 073

28 073

0

28 073

28 073

0

28 073

28 073

0

25:7

Bidrag till vissa organisationer m.m.

63 759

0

-63 759

63 759

0

-63 759

63 759

0

-63 759

0

0

Summa

21 924 855

21 524 855

-400 000

21 793 386

21 393 386

-400 000

23 051 290

22 651 290

-400 000

  1. Riksdagen beslutar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt uppställning:

UO16

Allt i tusental kronor

2004

Vårt förslag

förändring

2005

Vårt förslag

förändring

2006

Vårt förslag

förändring

25:1

Statens skolverk

305 134

564 864

259 730

301 602

568 027

266 425

306 282

577 589

271 307

25:2

Skolutvecklings­myn­dighet

94 275

0

-94 275

96 496

0

-96 496

98 108

0

-98 108

25:3

Utveckling av skolväsende och omsorg

197 894

197 894

0

213 030

213 030

0

216 926

216 926

0

25:4

Specialpedagogiska institutet

332 820

0

-332 820

340 641

0

-340 641

346 352

0

-346 352

25:5

läromedel hkp

23 077

24 115

1 038

23 555

24 600

1 045

23 863

25 000

1 137

25:6

Specialskole­myndigheten

242 333

353 273

110 940

247 967

361 514

113 547

252 037

367 488

115 451

25:7

Särskilda insatser på skolomr.

278 037

278 037

0

286 421

286 421

0

295 132

295 132

0

25:8

Sameskol­-
styrelsen

32 377

32 377

0

33 129

33 129

0

33 671

33 671

0

25:9

Maxtaxa etc.

3 660 000

3 660 000

0

3 660 000

3 660 000

0

3 660 000

3 660 000

0

25:10

Bidrag till personalförstärk­ningar

3 500 000

3 500 000

0

4 500 000

4 500 000

0

5 000 000

0

-5 000 00

25:11

Bidrag till gr.skola/gym-nasium

128 523

128 523

0

131 554

131 554

0

134 013

134 013

0

25:12

Bidrag till utlandsundervisnig

89 321

89 321

0

91 127

91 127

0

92 242

92 242

0

25:13

Nationellt centrum för flexibelt lärande

98 134

98 134

0

100 382

100 382

0

102 001

102 001

0

UO16

Allt i tusental kronor

2004

Vårt förslag

förändring

2005

Vårt förslag

förändring

2006

Vårt förslag

förändring

25:14

Bidrag till vuxenutbildning

158 302

158 302

0

161 451

161 451

0

163 401

163 401

0

25:15

Bidrag till vissa organisationer för uppsökande verksamhet

50 000

0

-50 000

50 000

0

-50 000

50 000

0

-50 000

25:16

Statligt stöd för utbildning av vuxna

1 785 529

0

-1 785 529

1 901 224

0

-1 901 224

0

0

0

25:17

Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning

18 613

18 613

0

19 029

19 029

0

19 320

19 320

0

25:18

Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning

778 184

0

-778 184

793 575

0

-793 575

793 575

0

-793 575

25:19

Validerings­delegationen NY

15 261

15 261

0

16 621

16 621

0

15 881

15 881

0

25:20-71 finns på 25:88, 25:89

0

0

25:72

Ensk. utb. på högskoleområdet

1 940 279

1 960 279

20 000

1 987 421

2 007 421

20 000

2 020 292

2 040 292

20 000

25:73

Särskilda ut­gifter inom universitet och högskolor

484 126

462 126

-22 000

422 185

400 185

-22 000

429 169

407 169

-22 000

25:74

Forskn.konstn- arb. för vissa högsk.

348 438

348 438

0

351 138

351 138

0

356 949

356 949

0

25:75

Ersättning för klinisk forskning

1 780 460

1 780 460

0

1 942 902

1 942 902

0

1 975 038

1 975 038

0

25:76

Högskole-­
verket

185 151

185 151

0

189 299

189 299

0

192 181

192 181

0

25:77

VHS

14 053

14 053

0

14 344

14 344

0

14 529

14 529

0

25:78

CSN

372 315

522 315

150 000

381 691

531 691

150 000

388 908

538 908

150 000

25:79

Överkl.mynd.

10 671

10 671

0

10 921

10 921

0

11 101

11 101

0

UO16

Allt i tusental kronor

2004

Vårt förslag

förändring

2005

Vårt förslag

förändring

2006

Vårt förslag

förändring

25:80

Int.progr.kont. för utb.om­rådet

41 915

41 915

0

42 992

42 992

0

43 884

43 884

0

25:81

Myndigheten för Sveriges nätuniversitet

31 751

31 751

0

32 459

32 459

0

32 956

32 956

0

25:82

Kost UNESCO

34 666

34 666

0

34 666

34 666

0

34 666

34 666

0

25:83

Utvecklingsarbete i Ut­bildningsdepartementet

15 964

5 000

-10 964

13 072

5 000

-8 072

13 305

5 000

-8 305

25:84

Barnskola partimotion

0

0

0

0

320 000

320 000

0

340 000

340 000

25:85

Valfrihet för funktionshindrade

0

0

0

0

300 000

300 000

0

300 000

300 000

25:86

Nationell skolpeng

0

0

0

0

0

0

0

74 000 000

74 000 000

25:87

Nationellt kvalitetsinstitut

0

106 425

106 425

0

150 000

150 000

0

150 000

150 000

25:88

Vuxnas utbildning

0

3 463 713

3 463 713

0

3 594 799

3 594 799

0

2 593 575

2 593 575

25:89

Grundutbildningen

15 699 428

15 845 378

146 050

16 034 248

16 280 298

246 050

16 299 137

16 645 187

346 050

25:90

Forskning och forskarutbildning (fak.ansl)

7 951 144

8 572 702

621 558

8 128 997

8 608 997

480 000

8 263 438

9 263 438

1 000 000

ao 25

Summa

40 698 175

42 503 757

1 805 682

42 554 139

44 983 997

2 429 858

41 678 357

114 647 536

72 969 179

26:1

Vetenskapsrådet forsk. och forskinf.

2 498 076

2 498 076

0

2 552 146

2 591 380

0

2 591 380

2 591 380

0

26:2

Vetenskapsrådet Förvaltning

99 676

99 676

0

102 018

102 018

0

103 717

103 717

0

26:3

Rymdforskning

154 742

154 742

0

157 751

157 751

0

160 347

160 347

0

26:4

Institutet för rymdforskning

43 843

43 843

0

44 883

44 883

0

45 643

45 643

0

UO16

Allt i tusental kronor

2004

Vårt förslag

förändring

2005

Vårt förslag

förändring

2006

Vårt förslag

förändring

26:5

Kungl. biblio­teket

234 004

234 004

0

239 118

239 118

0

242 597

242 597

0

26:6

Polarforsk.- sekr.

25 080

25 080

0

25 605

25 605

0

25 946

25 946

0

26:7

Rådet för forskning. Utv. inom EU

14 389

14 389

0

14 713

14 713

0

14 940

14 940

0

26:8

Sunet

39 258

39 258

0

40 023

40 023

0

40 509

40 509

0

26:9

Centrala etik­prövningsnämnden

4 110

4110

0

4 207

4 207

0

4 227

4 227

0

26:10

Regionala etikprövnings­nämnder

4 110

4 110

0

40 942

40 942

0

41 626

41 626

0

26:11

Särskilda utg. för forskn.- ändamål

110 872

110 872

0

113 009

113 009

0

114 477

114 447

0

26:12

Ökade satsningar på VR inkl. NiH

0

155 389

155 389

0

155 389

155 389

0

144 623

144 623

26:13

Två fristående högskolor

0

0

0

0

0

0

0

1 000 000

1 000 000

Summa

3 264 050

3 419 439

155 389

3 334 415

3 489 804

155 389

3 385 459

4 530 082

1 144 623

ao 25

Summa

40 698 175

42 503 857

1 805 682

42 554 139

44 983 997

2 429 858

41 678 357

114 647 536

72 969 179

Summa alltihop

43 962 225

45 923 296

1 961 071

45 888 554

48 473 801

2 585 247

45 063 816

119 177 618

74 113 803

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Liksom tidigare anser vi att fribeloppet bör vara helt obegränsat. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i denna riktning. Rekryteringsbidraget avvisas och medel för korttidsstudier förs in i studiemedelsanslaget. Hela studiemedelssystemet behöver en genomgripande förändring för att bli hållbart och transparent. Det innebär att medlen under såväl 25:4 Rekryteringsbidrag som 25:7 Bidrag till vissa organisationer flyttas till 25:2 Studiemedel. De förändringar vi redovisar av beloppen på 25:4 Rekryteringsbidrag och 25:7 Bidrag till vissa organisationer är en följd av att vi under utgiftsområde 16 med vårt budgetalternativ samlar alla vuxenutbildningar i en anslagspost. Under 25:2 har vi minskat anslagsramen med 400.000.000 kronor på grund av en annan prognos av antalet studerande.

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utbildning är den avgjort viktigaste framtidssatsningen. Mot den bakgrunden är utvecklingen inom grundskola och gymnasium särskilt bekymmersam. En omläggning av politiken är nödvändig.

Kommunaliseringen av skolan innebar att ett nytt styrsystem infördes i vilket statens uppgift är att sätta nationella mål och utvärdera verksamhetens resultat. Grundskola och gymnasieskola blev därmed i än högre grad en kommunal angelägenhet. Tyvärr visar erfarenheter och resultat att kommunaliseringen medfört en rad problem, vilket vi varnade för.

Nuvarande situation och utmaningar som Sverige står inför ställer krav på förändringar av hela utbildningssystemet.

Syftet med moderat skolpolitik är att skapa förutsättningar för att varje individ, oavsett var han eller hon bor, oavsett bakgrund eller kön och oavsett vilken skola han eller hon väljer skall kunna lägga en högkvalitativ kunskapsgrund för sitt livsprojekt.

Det moderata alternativet bygger på fem övergripande mål: kunskap med kvalitet och relevans, mångfald och valfrihet, pedagogisk frihet för skolans ledare och lärare, flexibilitet och individuella kunskapsplaner, trygghet, respekt och arbetsro samt en gedigen lärarutbildning.

För att nå dessa målsättningar behövs fler verktyg än de som redan finns. De moderata verktygen är finansiering via nationell skolpeng, tydlig ansvarsfördelning för vad de olika politiska nivåerna skall göra, nationell lagstiftning och styrdokument samt ett nationellt kvalitetsinstitut.

Ett fritt skolval utgör grunden för ett flexibelt och individualiserat skolsystem, en nödvändig förutsättning för att säkerställa mångfald och konkurrens, hög kvalitet och likvärdiga villkor i utbildningen. Införandet av en nationell skolpeng säkrar resurser till grundskolan och utgör en viktig faktor för god undervisningskvalitet. Det är respektive skolledning som kan göra kvalitetshöjande prioriteringar, inte statliga projektpengar. Reformen införs stegvis. Fördelningen av platser i högskolan baseras främst på utbildningens kvalitet och studenternas val av studieort, inte regionalpolitiska målsättningar. Erfarenheten har visat att många hellre avstår från att studera än att läsa vid högskola eller universitet som inte håller högsta kvalitet, vilket lett till kö till vissa utbildningar och tomma platser på andra.

Vi ökar resurserna till produktion av studielitteratur för elever med handikapp. Vi föreslår ett inrättande av ett nationellt kvalitetsinstitut, samtidigt som Specialpedagogiska institutet integreras i Skolverket. Detta sker parallellt med att uppgifter förs från Skolverket till det nyinrättade kvalitetsinstitutet.

Delar av anslaget för Specialpedagogiska institutet överförs till Special­skolemyndigheten för att säkerställa kvaliteten och tillgängligheten i den fasta organisationen för specialskolan.

Vi förordar att staten övertar ansvaret för grundskolans finansiering från kommunerna från och med 2006. Kostnadsansvaret övertas inom ramen för ett system i vilket staten som tidigare fastställer mål, men nu också skall fastställa ersättningsnivåer inom ett system som vi valt att kalla nationell skolpeng. Den nationella skolpengen betalas ut till den skola som eleven valt för att täcka kostnaderna för elevens skolgång. Resurser för elever med behov av särskilt stöd anvisas särskilt utöver den vanliga skolpengen.

Om staten sätter upp målen är det också staten som skall svara för grundskolans finansiering. Resultaten av satsningarna inom undervisningssystemet är av strategisk betydelse för nationen såväl som individen. Det är staten som skall svara för att utbildningssystemet garanteras de resurser som är nödvändiga.

Konsekvensen av förslaget är också att vi därmed får ett system som skiljer på finansiering, drift och utvärdering. Staten svarar för finansiering av skolpengen. Skolverket beviljar och drar in tillstånd till skolhuvudmän och fördelar skolpengen. Driften av respektive skola sköts av skolhuvudmannen.

En positiv utveckling av skolan förutsätter en liberalisering av regelverket. Den framtida nationella utvärderingen är en fråga bland annat för det nationella kvalitetsinstitut som vi vill inrätta.

Det är en prioriterad uppgift att göra alla skolor mer fria och självständiga och ge förutsättningar för personal och engagerade föräldrar att ta de avgörande prioriteringarna för skolans resultat. Detta medför att Skolverkets roll förändras för att tillgodose den nya ansvarsfördelning skolpengssystemet medför.

Elevens reella möjligheter att välja skola skall öka samtidigt som professionens ställning skall stärkas. Det kommer att ge skolan helt nya möjligheter.

Vi återkommer med förslag om statligt övertagande av finansieringen av hela den kommunala skolan.

Vi avvecklar den skolutvecklingsmyndighet som tillkommit under 25:2.

En nödvändig åtgärd för att lyfta kvaliteten i skolan är att uppföljning och utvärdering förbättras och blir mer tillgängliga för elever, föräldrar och personal. Av den anledningen reserverar vi medel under 25:87 för att bygga upp ett fristående nationellt kvalitetsinstitut med början från och med den 1 januari 2004. Det innebär att vissa delar av Skolverkets verksamhet flyttas över till det fristående institutet.

Tillsynsverksamhet och tillståndsgivning för skolan är kvar hos Skolverket. Skolverkets kvarvarande verksamhet förs samman med Specialpedagogiska institutets, 25:4. Anslaget under denna punkt tas bort. Vi anvisar 259.730.000 kronor mer än regeringen under 25:1.

Vi anslår 24.115.000 kronor under 25:5 till utveckling av läromedel för handikappade. Det är angeläget eftersom bristen på anpassade läromedel fortfarande är ett problem.

Vi anslår 110.940.000 kronor mer än regeringen under anslag 25: 6, Specialskolemyndigheten, för att säkerställa hög kvalitet i undervisningen och vid resurscentra. Vi anser att det finns behov av statliga specialskolor.

För att säkerställa funktionshindrade elevers valmöjlighet och jämlikhet med andra elever har vi tillskapat ett nytt konto, 25:85 Valfrihet för funktionshindrade och tillför 300.000.000 kronor år 2005.

Moderata samlingspartiet anslår inga öronmärkta medel för bidrag till vissa organisationer för uppsökande verksamhet.

Centrala studiestödsnämnden tillförs med vårt förslag 150 miljoner kronor under perioden. Vi anser att myndigheten inte skall disponera avgifter på det sätt som regeringen medger eftersom tekniken innebär att man kringgår budgetramen. Vårt förslag innebär i praktiken en lägre driftram för myndigheten som vi dessutom vill konkurrensutsätta.

Anslaget under Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m. 25:72 höjs med 20.000.000 kronor jämfört med regeringens förslag. Detta gör vi eftersom vi vill trygga möjligheterna för alternativa driftformer för verksamhet och forskning.

Vi föreslår under 25:73 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. en något lägre anslagsram än regeringens och anslår 462.126.000 kronor. Vi avvecklar rekryteringsdelegationen och anser att delanslaget som fördelas efter beslut av regeringen är för väl tilltaget.

Anslagsramen under 25:83, Utvecklingsarbete i Utbildningsdepartementet reduceras. Vi anslår 5.000.000 kronor för år 2004.

Under det nya anslaget 25:84 reserverar vi 320 miljoner kronor för införandet av barnskola i enlighet med den moderata partimotionen 2003/04:005.

Vi förordar att staten övertar ansvaret för grundskolans finansiering från kommunerna från och med 2006. Under anslaget 25:86 anslår vi 74.000.000.000 kronor. Kostnadsansvaret övertas inom ramen för ett system i vilket staten, som tidigare, fastställer mål men nu också skall fastställa ersättningsnivåer inom ett system som vi valt att kalla nationell skolpeng. Den nationella skolpengen betalas ut till den skola som eleven valt för att täcka kostnaderna för elevens skolgång. Resurser för elever med behov av särskilt stöd anvisas särskilt utöver den vanliga skolpengen.

Medlen under anslagen 25:16 Statligt stöd för utbildning av vuxna och 26:18 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning, liksom medlen för folkhögskoleplatser på utgiftsområde 17 överförs till anslagsposten 25:88 Vuxnas utbildning. Vi avslutar utfasningen av Kunskapslyftet under perioden. De som i dag studerar inom ramen för Kunskapslyftet ges rimliga förutsättningar att fullfölja sin utbildning. Under 25:88 Vuxnas utbildning, anvisar vi därmed medel för Kunskapslyftet och kvalificerad yrkesutbildning.

Vår anslagsram ger utrymme för en kraftig ökning av antalet platser inom KY-utbildningen. Vi anslår för KY-utbildningen medel motsvarande 21 000 platser år 2004 att ökas till 25 000 platser år 2006.

Vi avsätter medel till en ny stiftelsehögskola från och med år 2006 och ytterligare en från och med år 2007 under 26:12 Två fristående högskolor.

Anslagen till den akademiska grundutbildningen har sedan Socialdemokraterna övertog regeringsmakten urholkats med 26 procent. Många universitetsutbildningar har härigenom blivit torftiga och antalet undervisningstimmar skrämmande få. Kvaliteten i utbildningen kan inte undgå att påverkas negativt av en sådan politik.

Under 25:89 har vi samlat grundutbildningsanslagen för samtliga högskolor och universitet från anslagsposterna 25:20–25:71. I den moderata budgetmotionen påbörjar vi en successiv återuppbyggnad av grundutbildningsanslagen genom att tillföra universitet och högskolor ökade resurser. Den extra satsningen utöver regeringens anslag inkluderar en kvalitetsförstärkning av lantbruksuniversitetsutbildningarna.

De nya satsningarna redovisas under konto 25:89 Grundutbildningsanslag och uppgår till 146.050.000 kronor år 2004, 246.050.000 kronor år 2005 och 346.050.000 kronor år 2006. Anslaget skall fördelas mellan universitet och högskolor med utgångspunkt i studenternas val.

På sikt är det rimligt att lantbruksuniversiteten sammanförs med de övriga universiteten och högskolorna under utgiftsområdet.

För att bygga en långsiktigt hållbar tillväxt, samt hålla sig väl framme i den internationella konkurrensen, krävs ytterligare satsningar på grundforskning och forskarutbildning. Under en treårsperiod avsätter vi drygt 2,5 miljarder kronor mer än regeringen på Forskning och forskarutbildning, Vetenskapsråden och Nationellt institut för hälsa och medicin.

Forskningsanslagen har under senare år urholkats. Det gäller såväl de tidigare fakultetsanslagen (i regeringens budget 25:21–25:53 Forskning och forskarutbildning), som de medel som går till Vetenskapsrådet. Den angelägna mångfalden och balansen mellan olika forskningsfinansiärer har skadats.

Under 25:90 har vi samlat forskning och forskarutbildningsanslagen för samtliga högskolor och universitet från anslagsposterna 25:21–25:53. De nya satsningarna uppgår till 621.558.000 kronor år 2004, 480.000.000 kronor år 2005 och 1.000.000.000 kr år 2006, dels för att ge den fria forskningen en välbehövlig förstärkning, dels för att stärka finansieringen av doktorander.

En stor del av vår satsning på högre utbildning och forskning finns dessutom samlad under konto 26:11 Ökade satsningar på Vetenskapsråd och Nationellt institut för hälsa och medicin 155.389.000 kronor år 2004, 155.389.000 kronor år 2005 och 144.623.000 kronor år 2006. Denna åtgärd skall ses som en förstärkning av den fria forskningen och grunden för inrättandet av ett institut för hälsa och medicin.

Stockholm den 7 oktober 2003

Gunilla Carlsson (m)

Per Bill (m)

Anna Ibrisagic (m)

Tobias Billström (m)

Ewa Björling (m)

Tomas Högström (m)