Utgiftsområde 15 och 16 - Studiestöd, utbildning och forskning

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen beslutar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd enligt uppställning:

UO15	Allt i tusental kronor	2 004	Vårt förslag	förändring	2005	Vårt förslag	förändring	2006	Vårt förslag	förändring
							0			0
25:1	Studiehjälp	3 102 400	3 102 400	0	3 216 900	3 216 900	0	3 347 720	3 347 720	0
25:2	Studiemedel	11 441 185	12 499 451	1 058 266	10 759 468	12 033 964	1 274 496	11 369 551	12 684 446	1 314 895
25:3	Studiemedelsräntor	5 833 411	5 833 411	0	6 052 929	6 052 929	0	6 529 531	6 529 531	0
25:4	Rekryteringbidrag	1 394 507	0	-1 394 507	1 610 737	0	-1 610 737	1 651 136	0	-1 651 136
25:5	Bidrag gym.-utb. föräldrateckensp.	61 520	61 520	0	61 520	61 520	0	61 520	61 520	0
25:6	Bidrag till vissa studiesoc. ändamål	28 073	28 073	0	28 073	28 073	0	28 073	28 073	0
25:7	Bidrag till vissa organisationer m.m.	63 759	0	-63 759	63 759	0	-63 759	63 759	0	-63 759
							0			0
	Summa	21 924 855	21 524 855	-400 000	21 793 386	21 393 386	-400 000	23 051 290	22 651 290	-400 000

Riksdagen beslutar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt uppställning:

UO16	Allt i tusental kronor	2004	Vårt förslag	förändring	2005	Vårt förslag	förändring	2006	Vårt förslag	förändring
25:1	Statens skolverk	305 134	564 864	259 730	301 602	568 027	266 425	306 282	577 589	271 307
25:2	Skolutvecklingsmyndighet	94 275	0	-94 275	96 496	0	-96 496	98 108	0	-98 108
25:3	Utveckling av skolväsende och omsorg	197 894	197 894	0	213 030	213 030	0	216 926	216 926	0
25:4	Specialpedagogiska institutet	332 820	0	-332 820	340 641	0	-340 641	346 352	0	-346 352
25:5	läromedel hkp	23 077	24 115	1 038	23 555	24 600	1 045	23 863	25 000	1 137
25:6	Specialskolemyndigheten	242 333	353 273	110 940	247 967	361 514	113 547	252 037	367 488	115 451
25:7	Särskilda insatser på skolomr.	278 037	278 037	0	286 421	286 421	0	295 132	295 132	0
25:8	Sameskol- styrelsen	32 377	32 377	0	33 129	33 129	0	33 671	33 671	0
25:9	Maxtaxa etc.	3 660 000	3 660 000	0	3 660 000	3 660 000	0	3 660 000	3 660 000	0
25:10	Bidrag till personalförstärkningar	3 500 000	3 500 000	0	4 500 000	4 500 000	0	5 000 000	0	-5 000 00
25:11	Bidrag till gr.skola/gym-nasium	128 523	128 523	0	131 554	131 554	0	134 013	134 013	0
25:12	Bidrag till utlandsundervisnig	89 321	89 321	0	91 127	91 127	0	92 242	92 242	0
25:13	Nationellt centrum för flexibelt lärande	98 134	98 134	0	100 382	100 382	0	102 001	102 001	0

UO16	Allt i tusental kronor	2004	Vårt förslag	förändring	2005	Vårt förslag	förändring	2006	Vårt förslag	förändring
25:14	Bidrag till vuxenutbildning	158 302	158 302	0	161 451	161 451	0	163 401	163 401	0
25:15	Bidrag till vissa organisationer för uppsökande verksamhet	50 000	0	-50 000	50 000	0	-50 000	50 000	0	-50 000
25:16	Statligt stöd för utbildning av vuxna	1 785 529	0	-1 785 529	1 901 224	0	-1 901 224	0	0	0
25:17	Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning	18 613	18 613	0	19 029	19 029	0	19 320	19 320	0
25:18	Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning	778 184	0	-778 184	793 575	0	-793 575	793 575	0	-793 575
25:19	Valideringsdelegationen NY	15 261	15 261	0	16 621	16 621	0	15 881	15 881	0
	25:20-71 finns på 25:88, 25:89						0			0
25:72	Ensk. utb. på högskoleområdet	1 940 279	1 960 279	20 000	1 987 421	2 007 421	20 000	2 020 292	2 040 292	20 000
25:73	Särskilda utgifter inom universitet och högskolor	484 126	462 126	-22 000	422 185	400 185	-22 000	429 169	407 169	-22 000
25:74	Forskn.konstn- arb. för vissa högsk.	348 438	348 438	0	351 138	351 138	0	356 949	356 949	0
25:75	Ersättning för klinisk forskning	1 780 460	1 780 460	0	1 942 902	1 942 902	0	1 975 038	1 975 038	0
25:76	Högskole- verket	185 151	185 151	0	189 299	189 299	0	192 181	192 181	0
25:77	VHS	14 053	14 053	0	14 344	14 344	0	14 529	14 529	0
25:78	CSN	372 315	522 315	150 000	381 691	531 691	150 000	388 908	538 908	150 000
25:79	Överkl.mynd.	10 671	10 671	0	10 921	10 921	0	11 101	11 101	0

UO16	Allt i tusental kronor	2004	Vårt förslag	förändring	2005	Vårt förslag	förändring	2006	Vårt förslag	förändring
25:80	Int.progr.kont. för utb.området	41 915	41 915	0	42 992	42 992	0	43 884	43 884	0
25:81	Myndigheten för Sveriges nätuniversitet	31 751	31 751	0	32 459	32 459	0	32 956	32 956	0
25:82	Kost UNESCO	34 666	34 666	0	34 666	34 666	0	34 666	34 666	0
25:83	Utvecklingsarbete i Utbildningsdepartementet	15 964	5 000	-10 964	13 072	5 000	-8 072	13 305	5 000	-8 305
25:84	Barnskola partimotion	0	0	0	0	320 000	320 000	0	340 000	340 000
25:85	Valfrihet för funktionshindrade	0	0	0	0	300 000	300 000	0	300 000	300 000
25:86	Nationell skolpeng	0	0	0	0	0	0	0	74 000 000	74 000 000
25:87	Nationellt kvalitetsinstitut	0	106 425	106 425	0	150 000	150 000	0	150 000	150 000
25:88	Vuxnas utbildning	0	3 463 713	3 463 713	0	3 594 799	3 594 799	0	2 593 575	2 593 575
25:89	Grundutbildningen	15 699 428	15 845 378	146 050	16 034 248	16 280 298	246 050	16 299 137	16 645 187	346 050
25:90	Forskning och forskarutbildning (fak.ansl)	7 951 144	8 572 702	621 558	8 128 997	8 608 997	480 000	8 263 438	9 263 438	1 000 000
ao 25	Summa	40 698 175	42 503 757	1 805 682	42 554 139	44 983 997	2 429 858	41 678 357	114 647 536	72 969 179
26:1	Vetenskapsrådet forsk. och forskinf.	2 498 076	2 498 076	0	2 552 146	2 591 380	0	2 591 380	2 591 380	0
26:2	Vetenskapsrådet Förvaltning	99 676	99 676	0	102 018	102 018	0	103 717	103 717	0
26:3	Rymdforskning	154 742	154 742	0	157 751	157 751	0	160 347	160 347	0
26:4	Institutet för rymdforskning	43 843	43 843	0	44 883	44 883	0	45 643	45 643	0

UO16	Allt i tusental kronor	2004	Vårt förslag	förändring	2005	Vårt förslag	förändring	2006	Vårt förslag	förändring
26:5	Kungl. biblioteket	234 004	234 004	0	239 118	239 118	0	242 597	242 597	0
26:6	Polarforsk.- sekr.	25 080	25 080	0	25 605	25 605	0	25 946	25 946	0
26:7	Rådet för forskning. Utv. inom EU	14 389	14 389	0	14 713	14 713	0	14 940	14 940	0
26:8	Sunet	39 258	39 258	0	40 023	40 023	0	40 509	40 509	0
26:9	Centrala etikprövningsnämnden	4 110	4110	0	4 207	4 207	0	4 227	4 227	0
26:10	Regionala etikprövningsnämnder	4 110	4 110	0	40 942	40 942	0	41 626	41 626	0
26:11	Särskilda utg. för forskn.- ändamål	110 872	110 872	0	113 009	113 009	0	114 477	114 447	0
26:12	Ökade satsningar på VR inkl. NiH	0	155 389	155 389	0	155 389	155 389	0	144 623	144 623
26:13	Två fristående högskolor	0	0	0	0	0	0	0	1 000 000	1 000 000
	Summa	3 264 050	3 419 439	155 389	3 334 415	3 489 804	155 389	3 385 459	4 530 082	1 144 623
ao 25	Summa	40 698 175	42 503 857	1 805 682	42 554 139	44 983 997	2 429 858	41 678 357	114 647 536	72 969 179
	Summa alltihop	43 962 225	45 923 296	1 961 071	45 888 554	48 473 801	2 585 247	45 063 816	119 177 618	74 113 803

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Liksom tidigare anser vi att fribeloppet bör vara helt obegränsat. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i denna riktning. Rekryteringsbidraget avvisas och medel för korttidsstudier förs in i studiemedelsanslaget. Hela studiemedelssystemet behöver en genomgripande förändring för att bli hållbart och transparent. Det innebär att medlen under såväl 25:4 Rekryteringsbidrag som 25:7 Bidrag till vissa organisationer flyttas till 25:2 Studiemedel. De förändringar vi redovisar av beloppen på 25:4 Rekryteringsbidrag och 25:7 Bidrag till vissa organisationer är en följd av att vi under utgiftsområde 16 med vårt budgetalternativ samlar alla vuxenutbildningar i en anslagspost. Under 25:2 har vi minskat anslagsramen med 400.000.000 kronor på grund av en annan prognos av antalet studerande.

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utbildning är den avgjort viktigaste framtidssatsningen. Mot den bakgrunden är utvecklingen inom grundskola och gymnasium särskilt bekymmersam. En omläggning av politiken är nödvändig.

Kommunaliseringen av skolan innebar att ett nytt styrsystem infördes i vilket statens uppgift är att sätta nationella mål och utvärdera verksamhetens resultat. Grundskola och gymnasieskola blev därmed i än högre grad en kommunal angelägenhet. Tyvärr visar erfarenheter och resultat att kommunaliseringen medfört en rad problem, vilket vi varnade för.

Nuvarande situation och utmaningar som Sverige står inför ställer krav på förändringar av hela utbildningssystemet.

Syftet med moderat skolpolitik är att skapa förutsättningar för att varje individ, oavsett var han eller hon bor, oavsett bakgrund eller kön och oavsett vilken skola han eller hon väljer skall kunna lägga en högkvalitativ kunskapsgrund för sitt livsprojekt.

Det moderata alternativet bygger på fem övergripande mål: kunskap med kvalitet och relevans, mångfald och valfrihet, pedagogisk frihet för skolans ledare och lärare, flexibilitet och individuella kunskapsplaner, trygghet, respekt och arbetsro samt en gedigen lärarutbildning.

För att nå dessa målsättningar behövs fler verktyg än de som redan finns. De moderata verktygen är finansiering via nationell skolpeng, tydlig ansvarsfördelning för vad de olika politiska nivåerna skall göra, nationell lagstiftning och styrdokument samt ett nationellt kvalitetsinstitut.

Ett fritt skolval utgör grunden för ett flexibelt och individualiserat skolsystem, en nödvändig förutsättning för att säkerställa mångfald och konkurrens, hög kvalitet och likvärdiga villkor i utbildningen. Införandet av en nationell skolpeng säkrar resurser till grundskolan och utgör en viktig faktor för god undervisningskvalitet. Det är respektive skolledning som kan göra kvalitetshöjande prioriteringar, inte statliga projektpengar. Reformen införs stegvis. Fördelningen av platser i högskolan baseras främst på utbildningens kvalitet och studenternas val av studieort, inte regionalpolitiska målsättningar. Erfarenheten har visat att många hellre avstår från att studera än att läsa vid högskola eller universitet som inte håller högsta kvalitet, vilket lett till kö till vissa utbildningar och tomma platser på andra.

Vi ökar resurserna till produktion av studielitteratur för elever med handikapp. Vi föreslår ett inrättande av ett nationellt kvalitetsinstitut, samtidigt som Specialpedagogiska institutet integreras i Skolverket. Detta sker parallellt med att uppgifter förs från Skolverket till det nyinrättade kvalitetsinstitutet.

Delar av anslaget för Specialpedagogiska institutet överförs till Specialskolemyndigheten för att säkerställa kvaliteten och tillgängligheten i den fasta organisationen för specialskolan.

Vi förordar att staten övertar ansvaret för grundskolans finansiering från kommunerna från och med 2006. Kostnadsansvaret övertas inom ramen för ett system i vilket staten som tidigare fastställer mål, men nu också skall fastställa ersättningsnivåer inom ett system som vi valt att kalla nationell skolpeng. Den nationella skolpengen betalas ut till den skola som eleven valt för att täcka kostnaderna för elevens skolgång. Resurser för elever med behov av särskilt stöd anvisas särskilt utöver den vanliga skolpengen.

Om staten sätter upp målen är det också staten som skall svara för grundskolans finansiering. Resultaten av satsningarna inom undervisningssystemet är av strategisk betydelse för nationen såväl som individen. Det är staten som skall svara för att utbildningssystemet garanteras de resurser som är nödvändiga.

Konsekvensen av förslaget är också att vi därmed får ett system som skiljer på finansiering, drift och utvärdering. Staten svarar för finansiering av skolpengen. Skolverket beviljar och drar in tillstånd till skolhuvudmän och fördelar skolpengen. Driften av respektive skola sköts av skolhuvudmannen.

En positiv utveckling av skolan förutsätter en liberalisering av regelverket. Den framtida nationella utvärderingen är en fråga bland annat för det nationella kvalitetsinstitut som vi vill inrätta.

Det är en prioriterad uppgift att göra alla skolor mer fria och självständiga och ge förutsättningar för personal och engagerade föräldrar att ta de avgörande prioriteringarna för skolans resultat. Detta medför att Skolverkets roll förändras för att tillgodose den nya ansvarsfördelning skolpengssystemet medför.

Elevens reella möjligheter att välja skola skall öka samtidigt som professionens ställning skall stärkas. Det kommer att ge skolan helt nya möjligheter.

Vi återkommer med förslag om statligt övertagande av finansieringen av hela den kommunala skolan.

Vi avvecklar den skolutvecklingsmyndighet som tillkommit under 25:2.

En nödvändig åtgärd för att lyfta kvaliteten i skolan är att uppföljning och utvärdering förbättras och blir mer tillgängliga för elever, föräldrar och personal. Av den anledningen reserverar vi medel under 25:87 för att bygga upp ett fristående nationellt kvalitetsinstitut med början från och med den 1 januari 2004. Det innebär att vissa delar av Skolverkets verksamhet flyttas över till det fristående institutet.

Tillsynsverksamhet och tillståndsgivning för skolan är kvar hos Skolverket. Skolverkets kvarvarande verksamhet förs samman med Specialpedagogiska institutets, 25:4. Anslaget under denna punkt tas bort. Vi anvisar 259.730.000 kronor mer än regeringen under 25:1.

Vi anslår 24.115.000 kronor under 25:5 till utveckling av läromedel för handikappade. Det är angeläget eftersom bristen på anpassade läromedel fortfarande är ett problem.

Vi anslår 110.940.000 kronor mer än regeringen under anslag 25: 6, Specialskolemyndigheten, för att säkerställa hög kvalitet i undervisningen och vid resurscentra. Vi anser att det finns behov av statliga specialskolor.

För att säkerställa funktionshindrade elevers valmöjlighet och jämlikhet med andra elever har vi tillskapat ett nytt konto, 25:85 Valfrihet för funktionshindrade och tillför 300.000.000 kronor år 2005.

Moderata samlingspartiet anslår inga öronmärkta medel för bidrag till vissa organisationer för uppsökande verksamhet.

Centrala studiestödsnämnden tillförs med vårt förslag 150 miljoner kronor under perioden. Vi anser att myndigheten inte skall disponera avgifter på det sätt som regeringen medger eftersom tekniken innebär att man kringgår budgetramen. Vårt förslag innebär i praktiken en lägre driftram för myndigheten som vi dessutom vill konkurrensutsätta.

Anslaget under Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m. 25:72 höjs med 20.000.000 kronor jämfört med regeringens förslag. Detta gör vi eftersom vi vill trygga möjligheterna för alternativa driftformer för verksamhet och forskning.

Vi föreslår under 25:73 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. en något lägre anslagsram än regeringens och anslår 462.126.000 kronor. Vi avvecklar rekryteringsdelegationen och anser att delanslaget som fördelas efter beslut av regeringen är för väl tilltaget.

Anslagsramen under 25:83, Utvecklingsarbete i Utbildningsdepartementet reduceras. Vi anslår 5.000.000 kronor för år 2004.

Under det nya anslaget 25:84 reserverar vi 320 miljoner kronor för införandet av barnskola i enlighet med den moderata partimotionen 2003/04:005.

Vi förordar att staten övertar ansvaret för grundskolans finansiering från kommunerna från och med 2006. Under anslaget 25:86 anslår vi 74.000.000.000 kronor. Kostnadsansvaret övertas inom ramen för ett system i vilket staten, som tidigare, fastställer mål men nu också skall fastställa ersättningsnivåer inom ett system som vi valt att kalla nationell skolpeng. Den nationella skolpengen betalas ut till den skola som eleven valt för att täcka kostnaderna för elevens skolgång. Resurser för elever med behov av särskilt stöd anvisas särskilt utöver den vanliga skolpengen.

Medlen under anslagen 25:16 Statligt stöd för utbildning av vuxna och 26:18 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning, liksom medlen för folkhögskoleplatser på utgiftsområde 17 överförs till anslagsposten 25:88 Vuxnas utbildning. Vi avslutar utfasningen av Kunskapslyftet under perioden. De som i dag studerar inom ramen för Kunskapslyftet ges rimliga förutsättningar att fullfölja sin utbildning. Under 25:88 Vuxnas utbildning, anvisar vi därmed medel för Kunskapslyftet och kvalificerad yrkesutbildning.

Vår anslagsram ger utrymme för en kraftig ökning av antalet platser inom KY-utbildningen. Vi anslår för KY-utbildningen medel motsvarande 21 000 platser år 2004 att ökas till 25 000 platser år 2006.

Vi avsätter medel till en ny stiftelsehögskola från och med år 2006 och ytterligare en från och med år 2007 under 26:12 Två fristående högskolor.

Anslagen till den akademiska grundutbildningen har sedan Socialdemokraterna övertog regeringsmakten urholkats med 26 procent. Många universitetsutbildningar har härigenom blivit torftiga och antalet undervisningstimmar skrämmande få. Kvaliteten i utbildningen kan inte undgå att påverkas negativt av en sådan politik.

Under 25:89 har vi samlat grundutbildningsanslagen för samtliga högskolor och universitet från anslagsposterna 25:20–25:71. I den moderata budgetmotionen påbörjar vi en successiv återuppbyggnad av grundutbildningsanslagen genom att tillföra universitet och högskolor ökade resurser. Den extra satsningen utöver regeringens anslag inkluderar en kvalitetsförstärkning av lantbruksuniversitetsutbildningarna.

De nya satsningarna redovisas under konto 25:89 Grundutbildningsanslag och uppgår till 146.050.000 kronor år 2004, 246.050.000 kronor år 2005 och 346.050.000 kronor år 2006. Anslaget skall fördelas mellan universitet och högskolor med utgångspunkt i studenternas val.

På sikt är det rimligt att lantbruksuniversiteten sammanförs med de övriga universiteten och högskolorna under utgiftsområdet.

För att bygga en långsiktigt hållbar tillväxt, samt hålla sig väl framme i den internationella konkurrensen, krävs ytterligare satsningar på grundforskning och forskarutbildning. Under en treårsperiod avsätter vi drygt 2,5 miljarder kronor mer än regeringen på Forskning och forskarutbildning, Vetenskapsråden och Nationellt institut för hälsa och medicin.

Forskningsanslagen har under senare år urholkats. Det gäller såväl de tidigare fakultetsanslagen (i regeringens budget 25:21–25:53 Forskning och forskarutbildning), som de medel som går till Vetenskapsrådet. Den angelägna mångfalden och balansen mellan olika forskningsfinansiärer har skadats.

Under 25:90 har vi samlat forskning och forskarutbildningsanslagen för samtliga högskolor och universitet från anslagsposterna 25:21–25:53. De nya satsningarna uppgår till 621.558.000 kronor år 2004, 480.000.000 kronor år 2005 och 1.000.000.000 kr år 2006, dels för att ge den fria forskningen en välbehövlig förstärkning, dels för att stärka finansieringen av doktorander.

En stor del av vår satsning på högre utbildning och forskning finns dessutom samlad under konto 26:11 Ökade satsningar på Vetenskapsråd och Nationellt institut för hälsa och medicin 155.389.000 kronor år 2004, 155.389.000 kronor år 2005 och 144.623.000 kronor år 2006. Denna åtgärd skall ses som en förstärkning av den fria forskningen och grunden för inrättandet av ett institut för hälsa och medicin.

Stockholm den 7 oktober 2003
Gunilla Carlsson (m)
Per Bill (m)	Anna Ibrisagic (m)
Tobias Billström (m)	Ewa Björling (m)
Tomas Högström (m)