Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i både grundskolan och gymnasiet utöka antalet lektioner i ämnet idrott och hälsa.
Ansvaret för att alla barn och ungdomar får en bra start i livet åvilar givetvis i första hand föräldrarna men också skolan har en mycket viktig roll. Att vara med och lägga grunden för våra barns och ungdomars vanor och levnadsmönster innebär ett stort ansvar. Det måste vara vanor som berikar livet och ger livskvalitet.
Centerpartiet har under flera år lyft fram frågan och visat på vikten av idrott och hälsa i skolan. Bakgrunden är att både idrottslärare, forskare och läkare rapporterar om hur elevernas fysiska status har blivit sämre. Medvetenheten finns att en förebyggande hälsovård i form av goda kostvanor och regelbunden fysisk aktivitet också är av stor betydelse för ett bra resultat i skolarbetet.
Vid senaste förändringen i läroplanen för grundskolan skrevs ”Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen”. Det låter lovvärt men får inte tas som intäkt för att inte fortsätta arbeta för fler timmar i ämnet idrott och hälsa.
Ökad kunskap om motion och kostvanor är till stor nytta för att öka välbefinnandet och för att slippa sjukdomar som är orsakade av bristande motion och felaktig kost.
Skolan har ett ansvar för folkhälsoarbetet. Senare tids forskning visar att det finns 14–15-åringar med åderförkalkning och flera studier har presenterats om hur vikten kraftigt har ökat bland landets tonåringar. Skolhälsovårdens personal menar att sjukdomar som högt blodtryck, åldersdiabetes och benskörhet grundläggs tidigt, så det finns all anledning att känna oro för den svenska folkhälsan. Om inga förändringar görs kommer detta att innebära att vi får ökade kostnader för sjukvården i framtiden samtidigt som det innebär ett lidande för den enskilde. Skolidrotten skulle kunna vara en räddning för alla dem som rör sig för lite. Därför är det viktigt att det ges möjlighet till motion i skolan.
Det finns skolor i Sverige som verkligen satsat på att ha schemalagda timmar varje dag med ämnet idrott och hälsa. Skolformerna har utformats för att inbjuda till fysisk aktivitet och eleverna får även lära sig att äta rätt. Sammantaget är det tänkt att detta skall förbättra hälsan och leda till att de ska klara sig bättre i skolan. Det skall också stärka benstommen och de skall få lättare att koncentrera sig och bli mera harmoniska. I dessa skolor har man redan efter kort tid kunnat se att barnens motorik blivit bättre och även att skriv- och läsinlärningen har förbättrats.
Vid jämförelse med andra länder i Europa så har de svenska skoleleverna nästan det minsta antalet idrottslektioner. Med tanke på att det finns undersökningar som visar att elevernas hälsa och kondition stadigt försämrats är det nödvändigt att det sker en förändring.
Med den utveckling vi haft under de senaste åren med allt mer stillasittande framför TV-apparater och datorer är det nödvändigt att skolan verkligen satsar på ämnet idrott och hälsa och att detta ämne får en utökning av antalet lektionstimmar. Detta bör ges regeringen till känna.
Om barn och ungdomar lägger grunden för en sundare livsföring skulle vi slippa rapporter om övervikt bland dem som mönstrar inför värnplikten. Uppgifter insamlade i samband med mönstringen i år visar att dessa ungdomar i genomsnitt väger ett halvt kilo mer för varje årskull. Det finns inte någon motsvarande ökning i längd och av detta kan vi dra slutsatsen att unga svenska män kommer allt närmare gränsen för övervikt. Redan i dag har cirka 20 procent övervikt, en ökning med 12 procent på 30 år.
|
Stockholm den 4 oktober 2003 |
|
|
Birgitta Carlsson (c) |
Annika Qarlsson (c) |