Motion till riksdagen
2003/04:Ub456
av Sonja Fransson m.fl. (s)

Forskning och utbildning i Västsverige


1 Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om satsning på forskning och forskarutbildning i Västsverige.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en fortsatt utbyggnad av högskolan samt de kvalificerade yrkesutbildningarna i Västsverige.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fler platser till läkarutbildningen i Västsverige.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fler platser till vårdutbildningarna i Västsverige.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en nätverksbaserad forskarskola i vårdvetenskap i Västsverige.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett nationellt centrum för arbetsintegrerat lärande i Västsverige.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en fortsatt satsning på form, design och medier i Västsverige.

2 Motivering

Västsverige (Västra Götaland och Halland) utgör med sina 1,8 miljoner invånare en stor och betydelsefull del av Sverige. Regionen är Sveriges industriella centrum med bland annat en omfattande verkstadsindustri och livsmedelsindustri och verksamheter inom bioteknik och telekom. Sveriges viktigaste exportindustrier, verkstads-, transport-, kemi- och tekoindustrin, står tillsammans för 70 procent av vår samlade export. 40 procent av dessa industriers företag, anställda och investeringar finns i Västsverige. Utvecklingen i Västra Götaland och Halland har därför en stor betydelse för tillväxten i hela landet.

Forskning och utbildning hör till de viktigaste faktorerna för att åstadkomma tillväxt och utveckling. I den här motionen vill vi västsvenska socialdemokrater därför lyfta fram utbildnings- och forskningspolitiken som ett område med stor betydelse för att Västsverige ska få rimliga förutsättningar att utvecklas på ett positivt sätt.

3 En offensiv satsning på utbildning och forskning i Västsverige

3.1 Hälften ska studera vidare

Målet för oss socialdemokrater är att hälften av varje årskull västsvenska ungdomar ska ha påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. I Västsverige har idag omkring var fjärde vuxen (25–64 år) någon form av högskoleutbildning. Skillnaderna är stora mellan kommunerna med en spännvidd mellan cirka 10 och 35 procent.

En ökad tillströmning till högskolan och internationaliseringen av den högre utbildningen gör att vi socialdemokrater också vill främja utbildningskvaliteten genom ökat studentinflytande, aktivt jämställdhetsarbete, utvecklad kvalitetsgranskning och större resurser till pedagogisk förnyelse på de västsvenska högskolorna.

Det är särskilt viktigt att öka möjligheterna för studier i de delar av Västsverige där utbildningsnivån är avsevärt lägre än riksgenomsnittet genom att tillåta de unga högskolorna i dessa områden att expandera utbildningen och ge möjligheter att vidareutveckla forskningsverksamheten.

Enligt ett tillägg i högskolelagen ska högskolorna aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan, genom att i större utsträckning nå ut till de grupper i samhället som hittills inte sökt sig dit i så stor omfattning. Vi förutsätter att högskolorna i Västsverige följer lagens intentioner och aktivt arbetar med att öka den sociala och etniska mångfalden i högskolan.

I det sammanhanget är det intressant att Högskolan i Borås har startat ett projekt man benämner ”invandrarakademi”. Den ska erbjuda utvärdering av utländska akademikers reella kompetens och ge kompletterande utbildningar vid eller genom Högskolan i Borås. Syftet är att göra det möjligt för dessa akademiker att få en svensk eller i Sverige godtagen akademisk examen/
utbildning. Vi anser att det är angeläget att Högskolan i Borås ges möjlighet att fortsätta denna verksamhet.

Vi västsvenska socialdemokrater vill bryta de köns- och klassbundna studievalen, vilket förutsätter att högskolans arbetsformer och pedagogik förnyas. Vi konstaterar också att regeringen bör stimulera allt fler att söka högskoleutbildning, med särskild betoning på de tekniska utbildningarna.

Ett projekt för ”Västsvensk ingenjörsutbildning i samverkan” har startats, med anledning av de ambitioner som uttrycks inom EU, exempelvis i Bologna­deklarationen. Denna samverkan har bland annat till syfte att öka tillgängligheten till avancerade ingenjörsstudier och teknisk forskarutbildning i Västsverige, främja ett högkvalitativt och effektivt utbildningsutbud som stärker ingenjörsutbildningen i regionen och att förbättra rekryteringen till grundläggande utbildningar inom teknikområdet.

För att fler ska få möjlighet att studera vidare krävs det under kommande år även en utbyggnad av högskolan i Västsverige. Utbyggnaden av de kvalificerade yrkesutbildningarna är en viktig del för att utveckla kompetensen i arbetslivet.

3.2 Satsning på forskning och forskarutbildning i Västsverige

Investeringar i forskning och utveckling blir alltmer avgörande för Västsveriges utveckling. Behovet av forskarutbildade ökar både inom högskolan och i det övriga samhället. Vi socialdemokrater vill öka insatserna för att stärka den västsvenska grundforskningen. En utbyggnad av de fasta forskningsresurserna bör därför ske. Vi anser även att minst en av de västsvenska högskolorna bör få ett vetenskapsområde de närmaste åren.

En annan och ännu viktigare reform är att ge samtliga högskolor möjlighet att examinera doktorer inom ämnen där forskningsverksamheten är stark. Det skulle ge möjlighet att skapa nya typer av universitet med starkare inriktning mot professionsutbildningar än de traditionella universiteten.

Målet är att fördubbla det årliga antalet forskarexaminerade under den kommande tioårsperioden. För att klara en fördubbling av examinationen i forskarutbildningen måste utbyggnaden av forskarutbildningen ske vid samtliga högskolor och universitet i Västsverige. För att öka forskningsanknytningen i utbildningen, stärka högskolan som kraftcentrum i den regionala utvecklingen och öka forskningssamarbetet med det omgivande samhället är det angeläget att öka forskningsresurserna vid alla högskolor. För att säkra Västsveriges ställning som forskningsregion och för att trygga generationsskiftet och förnyelsen inom svensk forskning bör också kraftfulla satsningar göras på nya forskare.

Med utgångspunkt i sin profilering och sitt utbildningsutbud har Högskolan i Halmstad under de senaste åren valt att satsa på forskning med inriktning mot teknik präglad av innovation och entreprenörskap och inriktning mot samhällsvetenskap och humanvetenskap med inriktning mot kommunikation och förändringsprocesser. Högskolan i Halmstad har i denna forskning varit framgångsrik.

Sverige har tidigare hävdat sig väl inom den biomedicinska forskningen, men vår roll i den första fasen av genomprojektet, som snart slutförts, har varit mindre framträdande. Vi kommer snart att känna arvsanlagens detaljerade struktur hos både människa och en rad andra organismer. Därmed går genomprojektet nu in i en andra fas, som kommer att fokuseras på arvsanlagens funktioner. För att stärka vår konkurrenskraft i denna fas av genomprojektet har två stora universitetskonsortier bildats i landet.

Swegeneprogrammet bildades ursprungligen i sydvästra Sverige, och WCN har fört samman övriga universitet i landet. Båda konsortierna har fått ett betydande stöd från Wallenbergstiftelsen (sammanlagt 800 miljoner kronor) och från berörda universitet (sammanlagt drygt 400 miljoner kronor). En internationellt konkurrenskraftig infrastruktur för funktionell genomforskning finns därmed på plats.

Wallenbergstiftelsens stöd har varit tidsbegränsat och kommer att upphöra 1 juli 2005. Den satsning på infrastruktur som programmen inneburit har emellertid givit vårt land potential att återta sin position i den biomedicinska forskningens frontlinje. Därmed kan vår nationella konkurrenskraft vad avser näringslivsutveckling och utveckling av hälso- och sjukvården återupprättas.

Ett viktigt område i nästa fas av genomprojektet är studiet av så kallade biobanker för medicinsk forskning. En biobank är en samling av biologiskt material från individer som bevarats och där ursprunget alltid kan härledas. Sverige har mycket goda förutsättningar att bedriva konkurrenskraftig forskning med biobanker som verktyg. Vårt land har visat framsynthet genom att sjukvården under årtionden samlat kliniska material, blod, och vävnadssnitt. Vi har god organisation eftersom sjukvården är centralt organiserad, solidariskt finansierad och lika för alla. Vi har nu höjt nivån på vår infrastruktur genom konsortiernas resurscentrum som kan ges nationellt ansvar. Vi har kompetens, genom nätverksbygge och specialiserade satsningar kan Sverige mäta sig med större forskningsnationer. Kompetens för svensk läkemedels-, IT- och biotech-industri finns i nära anslutning till våra universitet och högskolor.

De goda förutsättningar som finns bör utnyttjas sedan nu löpande program – Swegene och WCN – har avslutats. Ett fortsatt arbete skulle kunna fokuseras på etablering av en svensk nationell biobank. Därmed skulle kvaliteten inom svensk sjukvård kunna förbättras, exempelvis genom individualiserad läkemedelsanvändning. Svensk biomedicinsk industri skulle kunna behålla sin ställning som internationellt ledande. Därför föreslås regeringen att inför budgetpropositionen 2004 återkomma med förslag på hur den infrastruktur som nu etablerats skall kunna utnyttjas på ett för vårt land optimalt sätt.

3.3 Västsverige behöver fler platser till läkarutbildningen

Totalt i riket fördelades 1 100 nya platser på läkarutbildningen för åren 2001–2002. På sikt innebär det att antalet läkare ökar med cirka 200 per år. För Västsveriges del har totalt 220 nya platser fördelats till läkarutbildningarna vid Göteborgs universitet. Under 2003 har ett nytt avtal om läkarutbildning och kliniskt inriktad medicinsk forskning slutits mellan staten och Västra Götalands läns landsting. Avtalet reglerar bland annat ersättningen för den utbyggnad av läkarutbildningen som riksdagen beslutade om 2000 och som kommer att vara genomförd 2007.

Detta är mycket positivt och ett steg i rätt riktning. Men när vi tittar på läkartätheten och antalet läkarstudenter i förhållande till folkmängd tvingas vi konstatera att läkarutbildningen kraftfullt måste öka ytterligare för att komma i fas med övriga delar av landet. Vi anser därför att läkarutbildningen vid Göteborgs universitet under kommande år bör tilldelas ytterligare platser.

3.4 Västsverige behöver fler platser till vårdutbildningarna

I samband med att staten övertog huvudmannaskapet för vårdutbildningarna angav regeringen att ersättningsnivåerna för vårdutbildningarna skulle höjas för att utjämna den nationella obalans som rådde inom dessa utbildningar. Enligt proposition 2002/01:2 skulle höjningen genomföras stegvis 2003 och 2004.

Behovet av framför allt sjuksköterskor är mycket stort i hela landet och förväntas öka ytterligare. Vårdutbildningarna byggs ut med totalt 1 200 platser 2001–2003. Enligt beräkningar skulle mellan 150 och 200 av dessa platser tillfalla Västsverige, vilket är bra. Men för att Västsverige skall komma i paritet med övriga landet bör en fördubbling ske under de närmaste åren så att den mest akuta sjuksköterskebristen kan åtgärdas.

Västsverige behöver också fler platser på tandläkarutbildningen. Statistiska centralbyrån har bedömt att det med nuvarande utbildningsvolym kommer att råda en långsiktig brist på tandläkare. Tandläkarutbildningen i Göteborg vid Odontologiska fakulteten vid Göteborgs universitet, har den högsta kapaciteten i landet avseende lärare, patienter och lokaler för den kliniska grundutbildningen. Eftersom det samtidigt är många sökande till utbildningen är det rimligt att denna kapacitet används för att möta behovet av fler utbildade tandläkare.

3.5 Inrätta nätverksbaserad forskarskola i vårdvetenskap i Västsverige

I Sverige råder stor brist på högskoleutbildad personal inom hälso- och sjukvård och omsorg. Denna brist förväntas öka i takt med de kommande årens stora pensionsavgångar. Den allvarliga bristen på forskarutbildade i vårdvetenskap utgör ett stort hinder för en kraftfull forsknings- och ämnesmässig kompetensutveckling inom vårdvetenskapens olika områden.

Mot denna bakgrund beslöt rektorerna vid Västsveriges universitet och högskolor år 1999 att, inom ramen för det västsvenska universitetssamarbetet, tillsätta en arbetsgrupp. En kartläggning och analys av kunskapsbildning, utbildning och forskning inom vård, hälsa och omsorg, genomfördes inom det s k VHO-projektet. I projektets direktiv betonades vikten av att kunna erbjuda studenterna vid vårdutbildningarna i Sverige en rak utbildningsväg från grundskolenivå till doktorsnivå med olika inriktningar. Inom VHO-projektet utarbetades förslag till en gemensam forskarskola i vårdvetenskap i Västsverige. Förutsättningarna för att etablera en nätverksbaserad forskarskola i Västsverige är mycket goda. Vi vill peka på följande:

Vid Västsveriges universitet och högskolor finns en rad professurer med närliggande kunskapsområden inom medicin, samhällsvetenskap och humaniora representerade, liksom det folkhälsovetenskapliga området genom Nordiska hälsohögskolan i Göteborg, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet bestående av en medicinsk, en odontologisk samt den vårdvetenskapliga fakulteten med transdisciplinär och mångvetenskaplig profil som startade under år 2001. Med anledning av detta anser vi socialdemokrater att det finns mycket goda förutsättningar för att inrätta en nätverksbaserad forskarskola i vårdvetenskap i Västsverige.

3.6 Nationellt centrum för arbetsintegrerat lärande i Västsverige

Det finns en uppenbar risk för att det framdeles kommer att saknas kvalificerat yrkeskunnande inom flera branscher, inte minst i Västsverige. Ett förändrat arbetsliv ställer också krav på att utbildningssystem förändras i takt med de nya förutsättningar som råder på arbetsplatserna. Inte minst utbildningsvägar som bygger på det grundläggande yrkeskunnande som gymnasieskolans program med yrkesämnen ger kommer att efterfrågas mer.

Men det saknas till stor del vetenskaplig kunskap om vad dessa förändringar inom yrkesutbildningarna har inneburit och kommer att innebära för 2000-talet, till exempel för de kvalificerade yrkesutövarna inom vissa branscher, för yrkesutbildarna i skolan och för relationen mellan arbetsliv och skola.

Yrkesutbildning och yrkespedagogik som två forskningsområden skulle kunna tillföra kunskap till grund- och påbyggnadsutbildning vid universitet och högskolor samt stimulera till kvalificerad eftergymnasial utbildning, arbetsmarknadsutbildning, kommunal vuxenutbildning och privata utbildningsanordnare att effektivisera utbildning för professionell utveckling.

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla har som ambition att bli ledande inom arbetsintegrerat lärande (AIL). Profileringen mot AIL har alltid varit stark genom utbildningsformen Cooperative Education (COOP) och genom olika former av verksamhetsförlagd utbildning. Arbetsintegrerat lärande är ett av HTU:s fyra profilområden inom forskning och är ett viktigt inslag i såväl forskning som grundutbildning. Forskningen inom arbetsintegrerat lärande bedrivs till största delen i samverkan med det omgivande samhället. Från och med 2002 tilldelar staten HTU ett särskilt årligt statligt anslag för utveckling av AIL inom ramen för ett högskolepedagogiskt utvecklingsarbete i ett nationellt perspektiv.

Högskolans AIL-forskning integreras med detta pedagogiska utvecklingsarbete. Forskningen kring AIL är inriktad på att fördjupa och utveckla kunskapen om lärandeprocesser inom de verksamhetsområden som utgör studenternas framtida yrkesfält. Området berör hela högskolans verksamhet, och har i många fall anknytning till högskolans övriga styrkeområden. Vid HTU finns två professorer med direkt anknytning till AIL – den ena i Industriell arbetsvetenskap och den andra i Pedagogik med särskild inriktning mot AIL. Med dessa professorer stärks forskningen och dess koppling till grundutbildningen väsentligt. Under hösten 2003 samanställer HTU en antologi över arbetet som hittills bedrivits för att utveckla AIL-konceptet pedagogiskt och forskningsmässigt. För närvarande pågår vid HTU uppbyggnaden av ett forskningsprogram inom området ”Arbetsintegrerat lärande och IT”. Satsningen möjliggörs tack vare stöd från KK-stiftelsens forskningsprogram ”LearnIT”. Centralt är informationsteknologin som verktyg för lärande. Det är därför angeläget att HTU ges tillräckliga resurser för att verksamheten ska kunna fortgå och utvecklas under kommande år.

4 En offensiv satsning på form, design och medier i Västsverige

4.1 Västsverige har goda möjligheter att utveckla form, design och medier

Utveckling av form och design är viktig för det svenska näringslivet och har stor betydelse för industrins framgångar, inte minst på exportsidan. Västsverige har särskilt goda förutsättningar för utveckling och profilering inom detta område och ligger långt fram vad gäller utbildning och utveckling.

Chalmers tekniska högskola ska enligt proposition 2002/03:1 tillsammans med Umeå universitet utveckla en magisterutbildning i fordonsdesign med start hösten 2004.

Stenebyskolan i Bengtsfors kommun erbjuder förberedande utbildningar och högskoleutbildningar inom metall, textil, skinn och trä samt påbyggnadsutbildningar i finsnickeri och möbelrestaurering. Delar av verksamheten sker i samarbete med Göteborgs universitet, och Stenebyskolan har också examensrättigheter på vissa kurser.

Halmens hus i Bengtsfors är det enda museet i Norden med tillverkning, design och form i halm. Röhsska museet i Göteborg har unika samlingar av form och design och angränsar till Högskolan för design och konsthantverk vid Göteborgs universitet. Akvarellmuseet på Tjörn är en viktig resurs med basutbildning för blivande konstnärer.

Institutionen Textilhögskolan vid Högskolan i Borås erbjuder idag sex utbildningsprogram: textilekonomi, textilingenjörsutbildning, industriell teknik – YTH, handvävning, textildesign och modedesign. Institutionen Textilhögskolan har riksomfattande antagning av elever och har genom sitt breda utbud av utbildningar kunnat bygga upp en unik kombination av olika kompetenser inom hela textilområdet, alltifrån hantverk och design till teknik, produktion, ekonomi och marknadsföring.

Genom ”Stickakademin” för designer och designstuderande, har kombinationen hantverk, design och teknik inom trikåområdet ytterligare kunnat förstärkas. Institutionen startade 1998 ett centrum för textilforskning (CTF) och medverkar till att bygga upp forskning inom området fiberteknologi.

Med stöd av ovanstående menar vi att det i Västsverige finns mycket goda förutsättningar för att form- och designverksamheten kan växa och ytterligare utvecklas.

4.2 Högskolemässig hantverksskola

Vid Hantverksskolan Dacapo i Mariestad ges undervisning i bygghantverk (mur- och träarbete), trädgårdens hantverk och design samt landskapsvård. Syftet med skolan är att ge högre utbildning till yrkesgrupper som inte haft den möjligheten tidigare och att skapa förutsättningar för dessa yrkesgruppers företrädare att utveckla ämneskunskaper och stärka sin egen och yrkesgruppernas position genom forskningsarbete.

Den naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet har granskat Hantverksskolan i Mariestad och funnit att den är högskolemässig och har tagit med skolan i sin framställan till Utbildningsdepartementet.

På grund av det rådande budgetläget har Göteborgs universitet dock inte nu några möjligheter att expandera. Eftersom Hantverksskolan samtidigt inte får fortsatta utbildningsersättningar från KY för kurser som startar 2004 står skolan inför en akut finansieringskris och risken finns för att utbildningen måste avbrytas. En möjlighet som diskuterats är att Skövde högskola istället skulle kunna ta in Hantverksskolan i sin organisation men även detta kräver att finansieringsfrågan löses.

Vi västsvenska socialdemokrater anser att det är av stor vikt att verksamheten vid Hantverksskolan ges möjlighet att överföras till Göteborgs universitet eller till Högskolan i Skövde och att den därmed får högskolemässighet.

4.3 Utbildning inom film och medier i Västsverige

Sverige är ur ett internationellt perspektiv en framstående nation vad gäller den så kallade upplevelseindustrin såsom film, medier och musik. I Västsverige har sedan ett antal år en dynamisk industri med fokus på film och medieproduktion utvecklats. Verksamheten har haft en kraftig tillväxt och är idag den största i sitt slag i norra Europa. För att utvecklingen ska kunna fortsätta fordras högskoleutbildad arbetskraft inom olika yrkesområden såsom film- och medieproducenter och 3 D-animatörer med konstnärlig inriktning.

Satsningarna inom området har inte enbart betydelse för film- och mediebranschen. Företagsklustret kring Film i Väst består idag av fler än 150 företag, däribland Saab och Volvo Aero Corporation. Företag inom tillverkningsindustrin i regionen drar fördel av kunskap och utveckling och inom sådant som visualisering, 3 D-grafik och simulering.

Stenebyskolan har ett spännande samarbete med Medieverkstan i Dalsland och Film i Väst, som förutom att producera film, även arrangerar film- och medierelaterade föreläsningar, temadagar, utställningar och mötesplatser.

Ett unikt treårigt utbildningsprogram i 3 D-animation och konstnärlig gestaltning startades 2002 vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, i samverkan med den del av den konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet som är förlagd till Stenebyskolan. Film i Väst är en viktig partner i arbetet med att utveckla utbildningen.

Utbildningen är den enda i sitt slag i Skandinavien och intresset från upplevelseindustrin liksom från den traditionella högteknologiska industrin är mycket stort. För att utbildningen ska kunna ges även i framtiden inom det reguljära utbildningsutbudet fordras adekvata förutsättningar för medieutbildningen.

Högskolan i Skövde har ett treårigt program i dataspelsutveckling som bygger på en kombination av konstnärliga, humanistiska och datavetenskapliga ämnen. Dataspelsbranschen växer snabbt och dataspel i olika former används i allt större utsträckning för såväl underhållning som utbildning. Det finns idag bara ett fåtal högskoleutbildningar som fokuserar på dataspelsutveckling och behovet av välutbildad arbetskraft är stort. Det är därför angeläget att Högskolan i Skövde ges tillräckliga resurser för att utbildningen ska kunna fortgå och utvecklas under kommande år.

Stockholm den 6 oktober 2003

Sonja Fransson (s)

Monica Green (s)

Lars Johansson (s)

Kenneth G Forslund (s)

Alf Eriksson (s)

Peter Jonsson (s)