Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om idrott och hälsa i skolan.
Entydig forskning visar att svenska barn rör sig i långt mindre utsträckning än tidigare generationers och alltfler är överviktiga. Olika rapporter och forskningsprojekt visar på samband mellan fysisk aktivitet och hälsa. Dessutom främjas inlärning i teoretiska ämnen om barn också får många tillfällen till lek eller idrott. Utöver att barnens motivation för lärandet ökar, minskar oron i klassrum och korridor.
I många skolor pågår försök med att lämna den fasta timplanen och i stället arbeta mera målfokuserat. Flera av dessa skolor har med gott resultat lagt in stunder av fysisk aktivitet flera gånger under skoldagen. Både barn och pedagoger vittnar om de positiva resultaten. Därför ska möjligheterna att lokalt göra förändringar i timplanen öka och fler moment med fysiska aktiviteter finnas i skolorna.
Fysiska aktiviteter och information om folkhälsan måste få ett väsentligt tydligare inslag i den samlade skoldagen. Hur man åstadkommer detta är upp till respektive organisation, men målet ska vara tydligt mätbart.
Idrott och hälsa i skolan har också betydelse utifrån ett folkhälsoperspektiv. Stillasittande och dåliga matvanor leder i framtiden till stora folkhälsoproblem i form av hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes med mera. Vi vet att idag kostar de så kallade välfärdssjukdomarna samhället stora belopp genom vård och sjukskrivningar. Att tidigt förebygga denna negativa utveckling av ohälsa är av största vikt. Med förebyggande hälsoarbete för våra barn i skolan, har vi en möjlighet att istället förbättra folkhälsan och övriga välfärden i Sverige. Det är nödvändigt att ansvariga myndigheter noga följer upp och redovisar vilka effekter olika påbörjade satsningar på idrott och hälsa i skolan får.
|
Stockholm den 30 september 2003 |
|
|
Maria Öberg (s) |
Lennart Klockare (s) |