Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att familjedaghemmen bör omfattas av läroplanen för förskolan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om föräldrars val mellan familjedaghem och förskola.
Verksamheten inom förskolan har utvecklats starkt de senaste åren. Den första januari 1998 överfördes ansvaret för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen från Socialstyrelsen till Statens skolverk. Samma dag infördes reformen med förskoleklass, en frivillig skolform för sexåringar. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet har anpassats till att även omfatta förskoleklassen och fritidshemmet från och med första augusti 1998. För familjedaghemmen gäller allmänna råd. Hösten 2002 var 81 % av samtliga barn i åldern 1–5 år inskrivna i någon form av förskoleverksamhet, av dessa är ca 333.600 inskrivna i förskolan och 45.300 i familjedaghem.
Regeringens avsikt med att införa en läroplanen för förskolan är att tydliggöra förskolans pedagogiska roll för barns utveckling och lärande samt att göra förskolan till en del av utbildningssystemet. Familjedaghemmen omfattas inte av läroplanen utan de omfattas av allmänna råd som inte är lika bindande som en förordning, vilket läroplanen är.
I diskussionen om anledningen till att familjedaghemmens verksamhet står utanför har det framförts att
dagbarnvårdaren arbetar under andra villkor
dagbarnvårdaren har ofta en annan utbildningsbakgrund
dagbarnvårdaren arbetar ofta ensam
verksamheten är svårare att reglera, styra och kontrollera.
Dessa fyra punkter skall alltså jämföras med förskola.
Detta är ett föråldrat sätt att se på familjedaghemmet och dess verksamhet som också har utvecklats.
Numera arbetar de flesta dagbarnvårdare fem dagar i veckan med reglerad arbetstid, oftast 45 tim/vecka.
Numera kräver de flesta kommuner att man ska ha barnskötar- eller förskole- examen för att kunna få arbeta som dagbarnvårdare.
Numera arbetar de flesta dagbarnvårdare i grupper (de nya avtalen bygger på det).
Numera har de flesta kommuner ett förskoleprogram som omfattar såväl förskolan som familjedaghemmen och alla enheter planerar och utvärderar sina verksamheter.
Många barn rekommenderas att välja familjedaghem som omsorgsform – ibland på grund av platsbrist inom förskoleverksamheten, ibland på grund av geografiska avstånd och ibland på grund av särskild hänsyn till barnets behov. Dessa barn vill naturligtvis också känna att de har börjat sitt livslånga lärande i och med att de blivit inskrivna i förskoleverksamheten, och deras föräldrar är mycket måna om att barnen ska få den bästa starten i livet till utveckling av just sina färdigheter. För barnens skull borde även familjedaghemmen omfattas av läroplanen för förskolan.
Idag har kommunerna skyldighet att antingen erbjuda förskola eller familjedaghem till de barn och familjer som efterfrågar det. I budgetpropositionen trycker regeringen på att familjedaghemmen kan vara ett viktigt alternativ för vissa barn och föräldrar. I en del kommuner finns ingen utvecklad valmöjlighet om man vill ha förskola eller familjedaghem. Det är viktigt att tillgodose föräldrarnas önskemål om vilken form av verksamhet de vill ha för sitt barn, nämligen förskola eller familjedaghem.
I förslaget till ny skollag från Skollagskommittén betonas också, starkare än i nu gällande lagstiftning, att kommunerna bör tillgodose vårdnadshavarnas önskemål. Det är därför angeläget att föräldrarnas möjlighet att välja mellan dessa båda alternativ stärks i lagstiftningen.
|
Stockholm den 6 oktober 2003 |
|
|
Christina Axelsson (s) |
Ingela Thalén (s) |