Motion till riksdagen
2003/04:Ub424
av Roger Tiefensee och Jörgen Johansson (c)

Forskningen vid Mälardalens högskola


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen beslutar att till anslaget 25:53 Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 2004 anvisa 20 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit eller totalt 65 580 000 kr.

Motivering

Mälardalens högskola tilldelades den 1 januari 2001 vetenskapsområdet teknik. Det var ett välkommet erkännande av det målmedvetna arbete som bedrivits vid högskolan. Tillsammans med vetenskapsområdet kom en anslagsökning om 2 miljoner kronor. 2002 ökade inte forskningsanslaget för vetenskaps­området alls (ökningen 2002 härrör från landstingsuppgörelsen). För budgetåret 2003 ökade forskningsanslagen med drygt 13 mnkr, men för 2004 är ingen anslagsökning aviserad av regeringen. Vid en nationell jämförelse framgår att övriga högskolor som tilldelats vetenskapsområde generellt fått 2 mnkr första året och sedan 10–20 mnkr om året fram till och med 2003. Det betyder att högskolor som fick vetenskapsområde eller blev universitet 1999 har haft betydligt bättre anslagsutveckling än Mälardalens högskola.

Om man jämför andelen statliga forskningsanslag av högskolornas totala forskningsbudget visar det sig att Mälardalens högskola har den lägsta andelen statliga medel, eller omvänt, den största andelen externa medel. Även i absoluta tal är det statliga forskningsanslaget till Mälardalens högskola lägst.

Också i relation till den stora grundutbildningsvolymen vid Mälardalens högskola är det statliga forskningsanslaget anmärkningsvärt lågt. Nedanstående tabell visar de förslag på anslag till forskning och grundutbildning för 2004 som regeringen presenterat i budgetpropositionen 2003/04:1.

Högskola

fo-anslag

gu-anslag

totalt anslag

% fo

Mälardalens högskola

45 580

512 385

557 965

8 %

Högskolan i Kalmar

64 241

368 818

433 059

15 %

Malmö högskola

74 237

630 467

704 704

11 %

Blekinge tekniska högskola

63 311

202 750

266 061

24 %

Mitthögskolan

121 983

463 817

585 800

21 %

Örebro universitet

157 984

521 938

679 922

23 %

Växjö universitet

141 801

374 856

516 657

27 %

Karlstad universitet

145 703

445 819

591 522

25 %

Luleå tekniska universitet

242 572

560 514

803 086

30 %

Kungl. Tekniska högskolan

652 226

878 203

1 530 429

43 %

Karolinska Institutet

760 725

544 559

1 305 284

58 %

Linköpings universitet

473 263

1 090 907

1 564 170

30 %

Umeå universitet

680 473

1 010 716

1 691 189

40 %

Stockholms universitet

989 835

893 200

1 883 035

53 %

Göteborgs universitet

971 124

1 400 065

2 371 189

41 %

Lunds universitet

1 192 103

1 355 330

2 547 433

47 %

Uppsala universitet

1 173 983

1 125 854

2 299 837

51 %

Trots det blygsamma statliga bidraget till forskningen vid Mälardalens högskola finns det anledning att värdera högskolans forskning högt både i kvalitet och volym.

Redan från början är forskarutbildning vid Mälardalens högskola attraktiv: 57 forskarstuderande antogs till vetenskapsområdet under 2001. I dagsläget finns 123 doktorander antagna inom vetenskapsområdet på Mälardalens högskola. Dessutom finns 16 doktorander inom naturvetenskap och teknik som antagits vid andra lärosäten. Inom humaniora, samhällsvetenskap och vårdvetenskap finns ca 50 forskarstuderande som är anställda vid högskolan. Därmed är det totala antalet doktorander vid högskolan drygt 170 stycken. Med nuvarande resurser, som främst är externa, räknar Mälardalens högskola med att ha en nivå av ca 25 licentiatexamina och lika många doktorsexamina om året. Men potentialen är givetvis mycket större om staten skulle tilldela högskolan rimliga forskningsresurser.

För att verkligen ge Mälardalens högskola möjlighet att utveckla forskningen såväl inom det tilldelade vetenskapsområdet teknik som inom vård, samhällsvetenskap och humaiora bör Mälardalens högskola anvisas 20 miljoner utöver vad regeringen föreslagit för forskning och forskarutbildning. Förslaget kan finansieras inom utgiftsområdet genom minskningar av de reformer inom skolområdet som regeringen föreslår.

Stockholm den 2 oktober 2003

Roger Tiefensee (c)

Jörgen Johansson (c)