Riksdagen beslutar att till anslaget 25:53 Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 2004 anvisa 20 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit eller totalt 65 580 000 kr.
Mälardalens högskola tilldelades den 1 januari 2001 vetenskapsområdet teknik. Det var ett välkommet erkännande av det målmedvetna arbete som bedrivits vid högskolan. Tillsammans med vetenskapsområdet kom en anslagsökning om 2 miljoner kronor. 2002 ökade inte forskningsanslaget för vetenskapsområdet alls (ökningen 2002 härrör från landstingsuppgörelsen). För budgetåret 2003 ökade forskningsanslagen med drygt 13 mnkr, men för 2004 är ingen anslagsökning aviserad av regeringen. Vid en nationell jämförelse framgår att övriga högskolor som tilldelats vetenskapsområde generellt fått 2 mnkr första året och sedan 10–20 mnkr om året fram till och med 2003. Det betyder att högskolor som fick vetenskapsområde eller blev universitet 1999 har haft betydligt bättre anslagsutveckling än Mälardalens högskola.
Om man jämför andelen statliga forskningsanslag av högskolornas totala forskningsbudget visar det sig att Mälardalens högskola har den lägsta andelen statliga medel, eller omvänt, den största andelen externa medel. Även i absoluta tal är det statliga forskningsanslaget till Mälardalens högskola lägst.
Också i relation till den stora grundutbildningsvolymen vid Mälardalens högskola är det statliga forskningsanslaget anmärkningsvärt lågt. Nedanstående tabell visar de förslag på anslag till forskning och grundutbildning för 2004 som regeringen presenterat i budgetpropositionen 2003/04:1.
|
Högskola |
fo-anslag |
gu-anslag |
totalt anslag |
% fo |
|
Mälardalens högskola |
45 580 |
512 385 |
557 965 |
8 % |
|
Högskolan i Kalmar |
64 241 |
368 818 |
433 059 |
15 % |
|
Malmö högskola |
74 237 |
630 467 |
704 704 |
11 % |
|
Blekinge tekniska högskola |
63 311 |
202 750 |
266 061 |
24 % |
|
Mitthögskolan |
121 983 |
463 817 |
585 800 |
21 % |
|
Örebro universitet |
157 984 |
521 938 |
679 922 |
23 % |
|
Växjö universitet |
141 801 |
374 856 |
516 657 |
27 % |
|
Karlstad universitet |
145 703 |
445 819 |
591 522 |
25 % |
|
Luleå tekniska universitet |
242 572 |
560 514 |
803 086 |
30 % |
|
Kungl. Tekniska högskolan |
652 226 |
878 203 |
1 530 429 |
43 % |
|
Karolinska Institutet |
760 725 |
544 559 |
1 305 284 |
58 % |
|
Linköpings universitet |
473 263 |
1 090 907 |
1 564 170 |
30 % |
|
Umeå universitet |
680 473 |
1 010 716 |
1 691 189 |
40 % |
|
Stockholms universitet |
989 835 |
893 200 |
1 883 035 |
53 % |
|
Göteborgs universitet |
971 124 |
1 400 065 |
2 371 189 |
41 % |
|
Lunds universitet |
1 192 103 |
1 355 330 |
2 547 433 |
47 % |
|
Uppsala universitet |
1 173 983 |
1 125 854 |
2 299 837 |
51 % |
Trots det blygsamma statliga bidraget till forskningen vid Mälardalens högskola finns det anledning att värdera högskolans forskning högt både i kvalitet och volym.
Sju forskarutbildningsämnen inom teknikområdet har inrättats sedan högskolan erhöll vetenskapsområdet teknik.
Trots att högskolan i regeringens planeringsförutsättningar för perioden 2001–2004 bara erhåller ca 15 miljoner kronor i förstärkning till följd av vetenskapsområdet, planeras under perioden 24 doktorsexamina och 71 licentiatexamina inom vetenskapsområdet teknik.
Humaniora och samhällsvetenskap inklusive vårdvetenskap bedöms efter en extern utvärdering 2001 vara väl förberedda för en ny vetenskapsområdesansökan.
Tre forskargrupper har fått större bidrag från Vetenskapsrådet på sammanlagt 8 mnkr efter hård konkurrens med universiteten.
MdH ingår i sju av de nationella forskarskolorna, där 10 nya doktorander har antagits med finansiering helt eller delvis via forskarskolorna och bidrar på så vis till den fortsatta utvecklingen av högskolans forskning.
Högskolans mål att bli universitet innebär en successivt ökad satsning på den naturvetenskapligt/tekniska sidan samt en fortsatt profilering och förstärkning inom humaniora, samhällsvetenskap och vårdvetenskap.
Redan från början är forskarutbildning vid Mälardalens högskola attraktiv: 57 forskarstuderande antogs till vetenskapsområdet under 2001. I dagsläget finns 123 doktorander antagna inom vetenskapsområdet på Mälardalens högskola. Dessutom finns 16 doktorander inom naturvetenskap och teknik som antagits vid andra lärosäten. Inom humaniora, samhällsvetenskap och vårdvetenskap finns ca 50 forskarstuderande som är anställda vid högskolan. Därmed är det totala antalet doktorander vid högskolan drygt 170 stycken. Med nuvarande resurser, som främst är externa, räknar Mälardalens högskola med att ha en nivå av ca 25 licentiatexamina och lika många doktorsexamina om året. Men potentialen är givetvis mycket större om staten skulle tilldela högskolan rimliga forskningsresurser.
För att verkligen ge Mälardalens högskola möjlighet att utveckla forskningen såväl inom det tilldelade vetenskapsområdet teknik som inom vård, samhällsvetenskap och humaiora bör Mälardalens högskola anvisas 20 miljoner utöver vad regeringen föreslagit för forskning och forskarutbildning. Förslaget kan finansieras inom utgiftsområdet genom minskningar av de reformer inom skolområdet som regeringen föreslår.
|
Stockholm den 2 oktober 2003 |
|
|
Roger Tiefensee (c) |
Jörgen Johansson (c) |