Riksdagen begär att regeringen låter utreda och till riksdagen återkommer med förslag om avveckling av CSN.
Riksdagen begär att regeringen låter utreda och till riksdagen återkommer med förslag om införande av en annan organisation än CSN för administration av studiestöd och studielån.
CSN som myndighet har inte ”rosats” av sin omgivning under senare år. Senast i en nyligen presenterad rapport av Riksdagens revisorer ”Pengar till studier i tid – CSN:s handläggningstider och tillgänglighet”, framkom stora brister i myndighetens verksamhet. Studenternas omdömen om myndighetens handläggning gör inte förtroendet för densamma starkare. Om detta har sin grund i inkompetens eller i alltför komplicerade regelsystem är svårt att säga. Frågan som mycket av kritiken kan utmynna i, är varför CSN över huvud taget finns som myndighet i det samhälle vi idag har?
CSN har två huvuduppgifter:
att förmedla studiestöd enligt givna grunder till människor som studerar
att bevilja och administrera studielån till människor som studerar, enligt ett givet regelverk.
Båda dessa funktioner kan mycket väl hanteras i andra redan befintliga organisationer: vad gäller studiebidragen av respektive studieorganisation, universitet, gymnasieskola etc., och vad gäller lån, det nuvarande banksystemet, lämpligen kopplat till en statlig kreditgaranti. Granskning, kontroll och uppföljning av att gällande regelsystem följs ryms inom befintliga granskningssystem som ordinarie revisionshantering eller av den numera fristående Riksrevisionen.
Med hänvisning till vad som anförts ovan bör regeringen till riksdagen återkomma med förslag om avveckling av CSN som central myndighet för studiemedelssystemet.
|
Stockholm den 6 oktober 2003 |
|
|
Anders Larsson (c) |