Riksdagen begär att regeringen utreder den framtida finansieringen av den funktionella genomforskningen och att nämnda utredning skall vara klar till budgetpropositionen för 2005.
Den första fasen i det stora genomprojektet går nu in i sin slutfas. Detta innebär att vi snart kommer att känna arvsanlagens detaljerade struktur hos både människa och en rad andra levande varelser. Sverige har tidigare hävdat sig väl inom den biomedicinska forskningen, men vår roll i genomprojektet har varit mindre framträdande.
Genomprojektet går nu in i en andra fas, som kommer att fokuseras på arvsanlagens funktioner – den funktionella genomforskningen. För att stärka vår konkurrenskraft har två stora konsortier bildats i landet. Swegeneprogrammet i södra Sverige initierades först. Programmet har inneburit en samordning mellan Chalmers, Göteborgs universitet och Lunds universitet. WCN (Wallenberg Consortium Nord) i resten av landet har fört samman övriga universitet. Båda konsortierna har fått ett betydande stöd från Wallenbergstiftelsen (sammanlagt 800 miljoner kronor) och från berörda universitet (sammanlagt cirka 400 miljoner kronor). En internationellt konkurrenskraftig infrastruktur för funktionell genomforskning har därmed etablerats. Inom ramen för programmen har också så kallade work packages med regler och rekommendationer för god forskning inom området utvecklats. Exempelvis har betydande satsningar gjorts för att klarlägga de komplicerade etiska och legala förutsättningarna för den funktionella genomforskningen. Wallenbergstiftelsens stöd har varit tidsbegränsat och kommer att upphöra 1 juli 2005. Den satsning på infrastruktur som programmen inneburit har emellertid givit vårt land potential att återta sin position i den biomedicinska forskningens frontlinje. Vi har också särskilt goda förutsättningar att hävda oss väl i nästa fas av genomprojektet.
Ett internationellt högaktuellt forskningsområde är utnyttjandet av s k biobanker för medicinsk forskning. En biobank är en samling av biologiskt material från individer som bevarats och där ursprunget alltid kan härledas. Sverige har exceptionellt goda förutsättningar att bedriva konkurrenskraftig forskning med biobanker som verktyg.
Vårt land har visat framsynthet: Sjukvården har i årtionden samlat kliniskt material, blod, vävnadssnitt som nu är ovärderliga för genetisk forskning. Vi har en god organisation: Sjukvården är centralt organiserad och lika för alla. Vi har nu höjt nivån på vår teknik och utrustning: Forskningen har goda resurser i redan uppbyggda resurscentra som kan ges nationellt ansvar. Vi har kompetens: Genom nätverksbygge och specialiserade satsningar kan Sverige mäta sig med större forskningsnationer. Kompetens för svensk läkemedels-, IT- och biotechindustri finns i nära anslutning till våra universitet och högskolor.
De goda förutsättningar som nu etablerats måste utnyttjas sedan nu löpande program – Swegene och WCN – har avslutats. Därför föreslås Utbildningsdepartementet att inför budgetpropositionen för 2005 återkomma med förslag på hur den infrastruktur som nu etablerats skall kunna utnyttjas på ett för vårt land optimalt sätt.
|
Stockholm den 6 oktober 2003 |
|
|
Per Landgren (kd) |
|
|
Annelie Enochson (kd) |
Cecilia Magnusson (m) |
|
Anita Sidén (m) |
Erling Bager (fp) |