Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en uppvärdering av praktiska yrkesutbildningar och en ny lärlingsutbildning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Filipstad som möjlig försökskommun för en ny lärlingsutbildning.
I Sverige är i dag ungdomsarbetslösheten dubbelt så hög som den vanliga arbetslösheten. Ungdomar har svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden. Samtidigt är det brist på kvalificerad personal i många företag. 17 procent av de svenska småföretagen uppger att bristen på arbetskraft hindrar dem att växa och anställa. Hela 23 procent uppger att de på grund av bristen på personal ser sämre expansionsmöjligheter. Får inte företagen medarbetare så hindras deras tillväxt och därmed hela välfärden. Sverige behöver minst 100 000 nya hantverkare inom en nära framtid. Många äldre målare, golvläggare, rörmokare och snickare med flera går snart i pension. Det är viktigt med en genomtänkt strategi för att främja arbete och tillväxt.
Till denna genomtänkta strategi hör en förbättrad infrastruktur men också ett bättre nätverk mellan företagen och gymnasieskolan. Det handlar också om en förnyad och breddad utbildningssatsning.
Det finns i Sverige idag ungefär 300 yrken som inte kan rekrytera nya medarbetare för att det saknas utbildningar. Inte heller den nya gymnasieutbildningen som utredarna presenterat möter behovet. De flesta av oss inser de praktiska kunskapernas betydelse, till exempel när avloppet är täppt eller när soffan ska kläs om.
Förr var det fint att vara skicklig hantverkare. Att ha känsla för träets egenskaper eller att kunna omvandla ett tygstycke till en välsittande kostym bottnade i gedigen yrkeskunskap. I dag undervärderas de praktiska yrkeskunskaperna.
Gymnasieskolan i sin nuvarande form stimulerar inte i tillräcklig grad de elever som är praktiskt lagda. Dessa elever tappar alltför ofta motivationen och ser inte den praktiska nyttan av att läsa på ett gymnasium som är utformat för att man ska läsa vidare på högskola och universitet. Ungdomar med praktiska färdigheter missgynnas i dagens skolsystem. Det är dags att uppvärdera det praktiska kunnandet. Vi måste skapa utbildningsvägar för dem som inte vill läsa vid en akademisk högskola. Kristdemokraterna vill därför införa lärlingsutbildningar på gymnasiet som sedan kan följas av en yrkeshögskola. Det ger möjlighet för de praktiskt sinnade eleverna att utvecklas och få del i det livslånga lärandet.
Lärlingsutbildningen ska utformas i samarbete med näringens företrädare inklusive fackförbund och skyddsombud. Lärlingen studerar både på skolan och på ett företag och lär sig på så sätt yrket på ett modernt sätt.
Det behövs också ett nytt valideringssystem, en nationell modell med hög kvalitet för att värdera kunskaper som skaffats på annan väg än genom studier. Det handlar om att ta vara på både gamla och nya svenskars kunskaper och ställa rimliga krav för att de ska få papper på sina kunskaper.
En sådan omfattande reformering av gymnasieutbildningen fordrar med stor sannolikhet försöksprojekt och försökskommuner. Filipstad i Värmland skulle ur flera aspekter vara en lämplig ort för att pröva en omfattande hantverks- och lärlingsutbildning. Filipstad har en gammal hantverkstradition och en strategisk placering. Kommunen har också påbörjat utvecklingsprojekt där gymnasiestudier ska varvas med praktisk utbildning på ortens större företag.
|
Stockholm den 6 oktober 2003 |
|
|
Dan Kihlström (kd) |