Innehållsförteckning 1
Förslag till riksdagsbeslut 2
Motivering 3
Utan företag stannar Norrland 3
Utbildning skapar mänsklig och ekonomisk växt 4
Långa avstånd kan krympas 4
Vi har plats för fler norrlänningar – säg ja till arbetskraftsinvandring 5
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förbättrade möjligheter att driva företag i Norrland, bl.a. genom att förbjuda konkurrens från kommunala bolag.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utlokaliserade högskoleutbildningar skall åtföljas av ersättningar för merkostnader.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att rikta vissa forskningsresurser till doktorander som bedriver forskning med direkt koppling till den utlokaliserade utbildningen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjlighet att bedriva försöksverksamhet med avskrivning av studieskulder för akademiker som tar arbeten i glesbygd, exempelvis i Norrland.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att småföretag som anställer akademiker skall befrias från arbetsgivaravgift under första året och med viss reduktion andra året.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stöd till regionala flygplatser och en rimlig upphandling av flygtrafiken till och från Norrland.3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införandet av enklare regler för arbetskraftsinvandring med särskilt fokus på Norrland.2
1Yrkande 1 hänvisat till KU.
2Yrkandena 5 och 7 hänvisade till SfU.
3Yrkande 6 hänvisat till TU.
Skogen, malmen och vattenkraften gör att Norrland bidrar mer till Sveriges BNP än de allra flesta regioner i Sverige, vilket utgör grunden för hela Sveriges utveckling och välfärd. Denna rika region har dock tappat 10 % av sin befolkning i inlandet det senaste decenniet och ska något göras, ska det göras nu och det vill Folkpartiet.
Ett nytt Norrland håller på att växa fram. Valet 2002 förändrade den politiska kartan i Norrland. På många håll, t ex i Bollnäs, Nordanstig och Jokkmokk, har Socialdemokraterna förlorat sitt maktmonopol. Alltför länge har den socialdemokratiska maktfullkomligheten genomsyrat och präglat vår landsända. Det har inte varit lätt att vara oliktänkande!
Nu är det andra tider. Alltfler vill se en förändring. Vi liberaler vill ta tillvara Norrlands förutsättningar att bli en kraftfull och växande region. För att detta ska bli möjligt krävs en ny liberal politik både på riksplanet och på det lokala planet. Vi lever i en ny tid som kräver nya tankar och idéer. Vi tror på en politik som gör Norrland självständigt. Vi får inte längre betrakta vår region som tärande och svag, beroende av konstgjord andning genom olika stödformer. Vi ska lyfta fram alla våra styrkor och möjligheter. ”Norrland kan själv!”
Norrland behöver fler företag. Företag som ger många arbetstillfällen och som gör Norrland attraktivt att bo i. Vi vet att folk flyttar till platser som erbjuder arbeten, bra utbildning och service.
Företagandet är en förutsättning för välfärden. Ett bra näringsliv, som ger jobb och skatteintäkter, gör att Norrland kan leva. Biltester i kallt klimat finns redan nu och kan byggas ut till fler platser, militärutbildning kan säljas till de länder som vill ha träning i fjällklimat, jultomten kan lika gärna bo i norra Norrland som i Rovaniemi. Ishotellet är redan en internationell succé, liksom en spirande ekoturism. Höga Kusten har blivit världsarv. I Norrland finns både förutsättningar och idéer. Det enda som fattas är driftiga politiker som inser detta.
Anledningarna till att utvecklingen står stilla är många. Till att börja med måste politikerna sluta lägga sig i och detaljstyra. De ska däremot skapa förutsättningar för människors initiativkraft. Regler som skyddar ägande-, närings- och avtalsfriheten, stärker företagen och definierar ansvarsförhållandena som måste finnas för deras verksamheter.
Kommunerna saknar kunskap för att själva bedriva företagsutveckling. Kommunala stöd och förmåner till vissa företag hindrar ett fritt företagande. Det borde vara självklart att kommunen inte får konkurrera med privata företag. Det lokala näringslivet vållas stora skador genom att kommunala bolag säljer tjänster. Förluster och andra misstag får skattebetalarna stå för och det går ut över satsningar på kärnverksamheter som skola och omsorg. Det är också fråga om illojal konkurrens till men för den enskilde företagaren. Idag hämmas arbetsmarknaden i Norrland av att kommunerna konkurrerar med näringslivet.
Högre utbildning är en förutsättning för att dra till sig människor som vill utbilda sig och sedan bo kvar och använda sin kompetens till att skapa jobb i regionen genom nyföretagande. Det är också viktigt för de företag som är etablerade för att de ska kunna dra nytta av den arbetskraft som utbildas. Universitet och högskolor är betydelsefulla motorer i sina län och genom att satsa på spetskompetens, riktade forskningsanslag och större samarbete mellan kommunen, näringslivet och utbildningsplatsen gynnar man tillväxten.
Vi föreslår:
att utlokaliserade högskoleutbildningar ska åtföljas av ersättning för merkostnaderna för utlokalisering,
att vissa forskningsresurser ska kunna riktas till doktorander som bedriver sin forskning i direkt koppling till den utlokaliserade utbildningen. Dessa doktorander bör dock ha sin ”hemvist” vid högskola eller universitet, exempelvis den högskola som ansvarar för den utlokaliserade utbildningen,
att det ska bli möjligt att pröva avskrivning av studieskulder för akademiker som tar arbeten i glesbygd, och försöksverksamhet kan bedrivas i exempelvis Norrbotten,
att småföretag i glesbygd som anställer akademiker befrias från arbetsgivaravgift under första året och en viss reduktion under det andra året. Även här kan begränsad försöksverksamhet bedrivas.
E 4 kan beskrivas som ryggraden i det förgrenade nätverk av vägar som täcker landet. I sin nord-sydliga riktning är den avgörande för utvecklingsmöjligheterna för stora delar av Norrland. För alla som ska köra bil längs E 4 från Uppsala och norrut framstår klart att det är synnerligen angeläget att se över hela vägsträckningen fram till riksgränsen mot Finland.
Visserligen har en del ordentliga satsningar gjorts, men det finns alltför många sträckor som medför ”proppar” i trafiken och därmed utgör en stor belastning för både privatpersoner och yrkesförare. Inte minst för regionens skogsindustri är det viktigt att vägnätet och dess broar har sådan bärighet året om att det inte blir avbrott i transporterna. Skogsindustrin med sina stora och för Sverige oerhört viktiga exportföretag har framfört att vägarna tidvis är så dåliga att inga timmertransporter kan ske. På detta förlorar man enorma summor pengar.
Dessutom kan pappersmassetillverkningen inte få tillgång till färsk råvara. Detta är också olyckligt ur miljösynpunkt. Timret får nämligen inte bli mer än några veckor gammalt efter avverkningen för att man ska kunna tillverka pappersmassa på ett miljövänligt sätt. Satsningar behöver alltså göras på många av E 4:ans delsträckor.
För Norrlands inland är de regionala flygplatserna av mycket stor betydelse, både för privatpersoner och näringslivsföreträdare. Särskild hänsyn måste även tas till de ökade security-kostnaderna som belastar småflygplatsernas ekonomi proportionellt högre än för de större flygplatserna. Det är därför rimligt att stöden till de regionala flygplatserna ökar.
Rikstrafikens upphandling av Norrlandstrafiken har med rätta blivit ifrågasatt. En väl fungerande flygtrafik är en nödvändighet för att Norrland ska växa och utvecklas. Det är viktigt att upphandlingen av trafiken sköts på ett smidigt sätt så att kontinuitet uppstår. De ovissa upphandlingar som idag genomförs är inte tillfredsställande. Rimliga prisnivåer, bra tidtabell, kontinuitet och dialog med näringsliv och invånare i regionen är nödvändigt för att flygtrafiken på Norrland ska fylla sin funktion.
Norrland behöver en större befolkning. Samtidigt som arbetslösheten är stor, råder arbetskraftsbrist. Lösningen på problemet heter arbetskraftsinvandring. Dessutom är arbetskraftsinvandring en lösning på problemet med den framtida ålderspuckeln.
Idag är det nästan omöjligt att få uppehållstillstånd i Sverige för att få arbeta om man inte är en så kallad nyckelperson. Nyckelpersonerna definieras av Migrationsverket och inte av arbetsgivaren. Många kommuner i Norrland protesterar mot detta. Vi har sett invandrare som kastats ut, trots att de är en stor tillgång för sin arbetsplats och för kommunen. Barn går i skolan och familjen har funnit sig tillrätta. Detta är inte bara förödande för dem som inte får stanna. Norrlands utflyttningskommuner drabbas också av den inkonsekventa politik som förs. Många kan vittna om kompetenta invandrare, som gör stora insatser inom vård, skola, service och hantverk. På grund av att de saknar asylskäl kastas de ut, även om kommunen skriker efter arbetskraft och vill ha fler invånare och skattebetalare.
Vi måste också komma ihåg att det inte bara är Sverige som behöver arbetskraft. Nästan hela Europa, USA, Kanada och Japan har samma behov. Idag finns 1,4 miljoner människor i arbetsför ålder som inte arbetar i Sverige. Sjukskrivningarna ökar, liksom förtidspensioneringarna. Även om flertalet av dem kan komma tillbaka i arbetslivet kommer vi ändå att sakna arbetskraft.
Norrland har mycket att erbjuda. Livskvalitet, en bra uppväxtmiljö för barn, lugnare tempo, billigare boende, bra luft, underskön natur, högskolor och universitet, ett rikt föreningsliv och ett varierande fritids- och kulturutbud. Många unga stockholmare börjar idag att se fördelar med att bo på andra ställen än i huvudstaden. Fler utrikes födda borde också få denna möjlighet. Klockan är 5 i 12. Sverige måste säga ja till arbetskraftsinvandring. Då kan Norrland blomstra och vi slipper nedmonteringen av välfärden. Låt Norrland bli försöksregion för arbetskraftsinvandring och integration!
|
Stockholm den 6 oktober 2003 |
|
|
Hans Backman (fp) |
|
|
Anna Grönlund (fp) |
Solveig Hellquist (fp) |
|
Yvonne Ångström (fp) |