Motion till riksdagen
2003/04:Ub358
av Kent Härstedt (s)

Simkunnighet


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om simkunnighet.

Motivering

Bad, sol och lek. Så ser sommarlovet ut för de flesta familjer. Men för många andra byts denna idyll ut mot tragedi då deras barn drabbas av olyckor i samband med bad. Efter trafikolyckorna är badolyckorna den vanligaste olycksfallsorsaken bland barn.

Varje år drunknar också flera barn. Många av dessa tragiska olyckor hade sannolikt kunnat undvikas om simundervisningen vid landets skolor varit bättre.

Många föräldrar litar på att barn får den simundervisning i skolan som de behöver för att kunna bada tryggt och säkert – i synnerhet som detta finns formulerat i läroplanen. Men verkligheten ser annorlunda ut. En nyligen genomförd simkunnighetsundersökning av Svenska livräddningssällskapet (SLS) visar att 30 procent av barnen i årskurs ett till tre inte ens kan simma 25 meter! Bland de lite äldre, i årskurs fyra till sex, är det inte mycket bättre ställt: två av tio elever är inte simkunniga. Samtidigt vet vi att det främst är barn som råkar ut för olyckor i samband med bad: 80 procent av tillbuden drabbar barn under 15 år. 2002 omkom 14 barn och ungdomar under 18 år i drunkningsolyckor.

Många av dessa olyckor hade sannolikt inte skett om barnen hade fått den simundervisning de har rätt till genom skolan. De som är insatta i ämnet säger t ex att hälften av de tillbud som drabbar barn under 14 år i svenska simhallar hade kunnat undvikas genom förebyggande åtgärder som information och utökad utbildning. Hur ser då simundervisningen ut vid våra barns skolor? Det skiljer sig självklart åt, men hela tre av tio skolor arrangerar inte simundervisning överhuvudtaget för sina elever, och flera skolor misslyckas med att uppfylla läroplanens mål om att de elever som börjar årskurs sex ska kunna simma och hantera nödsituationer vid vattnet. Något som komplicerar saken ännu mer är att läroplanen inte preciserar vad detta innebär. Följden blir att man gör lokala tolkningar av kursplanen.

Men det fungerar uppenbarligen inte. På vissa skolor är simundervisningen direkt undermålig eller saknas helt. Simundervisningen är fortfarande en klassfråga. Det är främst barn i låginkomstområden och områden med hög invandrartäthet som har dåliga simkunskaper. Det är samma barn som idag har sämst förutsättningar inom övrig utbildning.

För dessa grupper är skolan många gånger den enda plats där de kan få de nödvändiga kunskaperna. Kommunerna har ansvar för att alla barn, oavsett var de bor och oavsett deras familjesituation, får den simkunskap de är garanterade genom kursplanen. Men kursplanen behöver preciseras. SLS definition av simkunnighet motsvarar att man ska kunna falla i vattnet, få huvudet under, ta sig upp och därefter simma 200 meter på djupt vatten, varav 50 meter på rygg. Man ska också veta hur man hjälper någon som råkat i en nödsituation, larma, fria luftvägar och vid behov ge konstgjord andning och därefter placera den skadade i framstupa sidoläge. Denna definition grundar sig på mer än 100 års kunnande i vattensäkerhet och borde vara en rimlig miniminivå för definition av simkunnighet också i den svenska läroplanen.

Barn som har dålig simkunskap utsätter sig för större risker. En bättre simundervisning kan ändra barns säkerhetstänkande. Givetvis har föräldrar ett stort ansvar när det gäller barns säkerhet vid badande, men vi kan heller aldrig acceptera att många olyckor är ett resultat av undermålig simundervisning från skolornas sida. I Sverige har vi drygt 386 000 kilometer kust och stränder där hundratusentals barn kommer att tillbringa sitt lov. Vi måste kunna försäkra oss om att de gör så på tryggast möjliga sätt. En rimlig början är att regeringen förtydligar läroplanens mål, och samtidigt bör krav ställas på landets skolor att på ett tillfredsställande sätt organisera simundervisning för sina elever. Precis som nollvisioner formuleras inom exempelvis trafiken eller i kampen mot narkotikan borde man formulera en vision inom detta område. Inga barn i Sverige ska behöva drunkna på grund av undermåliga simkunskaper. Att kunna simma är en baskunskap som alla barn har rätt till.

Stockholm den 6 oktober 2003

Kent Härstedt (s)