Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillerkänna Högskolan i Gävle rätten att utbilda forskare inom vetenskapsområdet teknik.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillväxtperspektivet och den regionala aspekten inom forskningspolitiken.
Högskolan i Gävle, HiG, är belägen i en region vars näringsliv domineras av tillverkningsindustri och av offentlig sektor. Tillverkningsindustrin domineras i sin tur av några få stora bolag. Kraftiga strukturomvandlingar med rationaliseringar har friställt många människor.
För regionens överlevnad och utveckling är det mycket viktigt att man kan flytta tyngdpunkten i näringslivet från några få stora bolag till en mångfald av små och medelstora företag.
Under lång tid har Gävleborg tillsammans med Norrbotten haft den högsta arbetslösheten i riket. Antalet nyanmälda platser till länets arbetsförmedlingar är samtidigt de lägsta på flera år. På längre sikt ser man att behovet av arbetskraft kommer att öka inom ett brett spektrum av yrken, såväl sådana där högskole- och universitetskompetens krävs som inom sådana där lägre kompetens krävs. Dock kunde man konstatera att när den totala sysselsättningen minskade i Gävleborg så minskade den allra mest i den grupp som hade endast grundskoleutbildning. Det innebar en permanent utslagning av arbetsplatser för lågutbildade. Samtidigt ökade emellertid antalet sysselsatta med högskoleutbildning.
Gävleborgs beredskap för att möta det framtida behovet är följande: 22 procent av befolkningen har högskoleutbildning jämfört med rikets 30 procent. Därmed är Gävleborg det län som har lägst andel personer med eftergymnasial utbildning. De som går vidare till forskarutbildning är 0,8 procent att jämföra med rikets 6,5 procent. Däremot har Gävleborg den högsta andelen personer med gymnasial utbildning (inklusive komvux och folkhögskola). Jämförelser av utbildningsnivån hos den yrkesaktiva befolkningen visar att områden med en högskola eller ett universitet har en avsevärt högre andel eftergymnasialt utbildade inom sin befolkning än andra regioner.
Högskolan i Gävle rekryterar ca 60 procent av sina studenter från regionen och närliggande områden, en jämförelsevis hög siffra. Uppskattningar visar också att hela ca 50 procent av de utexaminerade stannar kvar inom regionen och får arbete där. Genom bl.a. en väl utbyggd distansutbildning har en ökad och breddad rekrytering av högskolestuderande kunnat göras. Under en tioårsperiod har andelen ungdomar som sökt sig till högre utbildning ökat från 20 procent till 44 procent, och HiG har expanderat kraftigt under de år den funnits för att idag ha 6 200 studerande inskrivna.
Av Högskolans i Gävle grundutbildning ges två tredjedelar i form av utbildningsprogram och resten i form av fristående kurser. För att fånga upp sökande från yrkeslivet, gymnasiet och komvux som behöver kompetenshöjning inför sina högskolestudier, har HiG inrättat förberedande utbildningar som collegeutbildning och basår. I den andra änden av grundutbildningen, den där man sträcker sig mot forskningen, har fördjupningskurser upp till D-nivå inrättats och generell magisterrätt har erhållits. Det finns också ett ovanligt rikt samarbetsnätverk med företag och institutioner i länet, varav Lantmäteriet, Ericsson och Sandvik är några.
Högskolans kompetensförsörjningsansvar gentemot regionens invånare, samhälls- institutioner och näringsliv, kräver att grundutbildningen håller hög kvalitet. För att den ska kunna det, är dess forskningsanknytning av avgörande betydelse. Det gäller att kunna locka till sig lärare med hög kompetens och för att lyckas med det, måste det finnas en miljö med både forskning och forskarutbildning.
Högskolans i Gävle forskning kan sammanfattas i ett antal profilområden. Övergripande rubrik för dessa är Hållbar livsmiljö och hållbart arbetsliv. Forskningen inryms på ett tydligt sätt i det handlingsprogram som världens nationer beslöt att genomföra inför det tjugoförsta århundradet vid FN:s miljöutvecklingskonferens 1992 för att nå en långsiktigt hållbar utveckling. Fruktbar samverkan med den omgivande regionen har resulterat i ett antal starka tvär- eller mångvetenskapliga forskningsområden. De olika profilområdena är sålunda sammankopplade till varandra och de forskningsfrågor som ställs har stor samhällsrelevans, samtidigt som den inomvetenskapliga kvaliteten värnas.
Profilområdena Lärande och Hälsa, vård och omsorg inom vetenskapsområdet Humaniora och samhällsvetenskap, utgör basen för den övergripande forskningsrubriken. Mycket viktiga inom detta vetenskapsområde är också forskningsprofilerna Kultur och samhälle samt Arbetslivs- och företagsutveckling. Belastningsskadecentrums övergång från Arbetslivsinstitutet till Högskolan i Gävle 2003 har medfört att forskning kring belastningsskador ökat betydligt i Gävleborgsregionen och rönt nationellt erkännande.
Tre av de mångvetenskapligt konstruerade forskningsprofilerna har sin tyngdpunkt i vetenskapsområdet Teknik. I samarbete med Lantmäteriverket och Institutet för bostads- och urbanforskning syftar forskningen inom profilområdet Samhällsbyggnad till att erhålla kunskap om hur en hållbar utveckling i byggd miljö kan åstadkommas. När institutionen Byggd Miljö i Gävle övertogs från KTH, fick samhällsbyggnadsforskningen vid HiG kraftig förstärkning och GIS-institutet i Gävle har bildats för att stödja och utveckla denna forskning. Forskningen inom profilen Elektronik med särskild inriktning på telekommunikation är i största utsträckning inriktad mot mikrovågsteknik. I forskningen inom profilområdet Arbetslivs- och företagsutveckling, vilket också är förankrat i vetenskapsområdet Humaniora och samhällsvetenskap, ställs frågor om hållbart företagande, verksamhetsutveckling och företagens samspel med omgivande marknad och samhälle. Sammantaget har utvecklingen hittills och nätverken runt HiG skapat ett betydande stöd till innovationsprocessen i länet.
Högskolan i Gävle har inte någon egen forskarutbildning. Det bör den ha av många starka skäl. Handledarkompetensen och kapaciteten inom forskningen samt de starka forskningsmiljöerna är en nationell resurs som inte till fullo används. Med rätten att själv utbilda forskare skulle rekryteringen av begåvade människor till forskarutbildningen stärkas – både nationellt och regionalt, men särskilt regionalt. Detta skulle kunna leda till att näringslivet, samhällslivet och kulturlivet får ett kraftfullt stöd i en helt nödvändig konsolidering av Gävleborgs län i arbetsmarknadshänseende. En forskarutbildning och en förstärkt forskning vid Högskolan i Gävle skulle också kunna innebära att Högskolan i Gävle tar ansvar för nationella forskarskolor inom sina spetskompetenser. I HiG pågår det stora utvecklingsprojektet som ska utmynna i att högskolan erövrar denna universitetsstatus. Denna ska erövras genom att man stegvis tillerkänns rätten att utbilda forskare, dvs examinera för doktorsgrad och licentiatsgrad, inom vetenskapsområdena Teknik samt Humaniora och samhällsvetenskap.
|
Stockholm den 5 oktober 2003 |
|
|
Lotta N Hedström (mp) |
Sven Bergström (c) |