Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att trygga skolelevernas hälsotillstånd.
Barns och ungdomars hälsa har försämrats under senare år. Larmrapporter om depression, ätstörningar, övervikt, ångeststörningar, tinnitus, allergi och astma är de ohälsotillstånd som ökat mest. Detta bidrar till stress, missbruk och otrivsel vilket medför att skolarbetet blir lidande och välbefinnandet minskar. Antalet besök inom barnpsykiatrin har ökat med ca 100 procent liksom kostnaderna för vård av barn och unga inom socialtjänsten.
I den nya skollagen som nyligen presenteras finns många förbättringar beträffande elevers rättssäkerhet och inflytande, men det finns också områden som kommit i skymundan och dit hör skolhälsovården–elevhälsan.
Elevers ohälsa och de ökade önskemålen om att få träffa skolkurator, skolsjuksköterska och skolpsykolog visar på hur stor skillnaden är mellan verklighet och behov. Denna bild är samstämmig hos elever och hos dem som arbetar inom skolhälsovården. Även barnombudsmannen har vid ett antal tillfällen påpekat den ökande ohälsan hos barn och ungdom. För att garantera att eleverna får tillgång till god hälsa och god arbetsmiljö måste skolhälsovården vara uppbyggd utifrån elevernas behov.
Saknas t ex skolpsykolog vid en skola, kan risken vara att eleverna avstår från att gå till någon annan och istället försöker kurera sig själva. Detta kan medföra risk för missbruk.
En sammanhållen skolhälsovård–elevhälsa med skolläkare, skolsköterskor, skolkuratorer och skolpsykologer bör tydligt finnas med i den nya skollagen.
|
Stockholm den 3 oktober 2003 |
|
|
Inger Nordlander (s) |