Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tydliga markeringar för funktionshindrade elevers rättigheter i en skola för alla.
Skolverkets lägesrapportering ”Brister i fråga om likvärdiga möjligheter för elever med särskilda behov” beskriver en rad problem, som den svenska skolan måste komma tillrätta med. Handikappombudsmannens kommunenkät visar dessutom att nära hälften av landets grundskolor inte är fysiskt tillgängliga för rörelsehindrade.
Vardagsberättelser från föräldrar och barn beskriver också hur barn med funktionshinder utestängs från lektioner.
Olika bedömningar och beslut utestänger barnen från vissa lektioner och aktiviteter.
Barnen går miste om många tillfällen som skapar samhörighet och tillhörighet i skolan, t.ex. idrott och skolresor.
Det är naturligtvis diskriminerande, kränkande och demoraliserande. Redan i skolan lär sig barnen att det är möjligt att utestänga och särskilja vissa barn från rättigheter och möjligheter, som andra barn har.
Den svenska handikappolitikens mål är att människor med funktionshinder ska ges samma förutsättningar som andra. Integrering och normalisering innebär att människor med funktionshinder ska ha full delaktighet och jämlikhet i samhället.
I den svenska lagstiftningen finns både särskilda lagar på handikappområdet och många bestämmelser om tillgänglighet, stöd och service. Handlingsplanen för handikappolitiken ”Från patient till medborgare” syftar till att göra Sverige tillgängligare.
Enligt FN:s standardregler är en huvudprincip att utbildning för elever med funktionshinder ska vara integrerad med den ordinarie utbildningen. Ett handikapp som kan uppstå till följd av ett eller flera funktionshinder ska minimeras genom åtgärder i den omgivande miljön.
Det finns alltså goda intentioner och målformuleringar men uppfyllelsen och förverkligandet kräver en starkare markering på flera nivåer.
De satsningar som nu görs via utökade statsbidrag är avgörande för att höja kvaliteten och anställa fler lärare med specialkompetens. Den nya lärarutbildningen ger också lärarna en starkare pedagogisk grund och en bättre forskningsbas.
Men lika avgörande för att förverkliga en skola för alla är att elever med funktionshinder skyddas från alla former av diskriminering och utestängande.
|
Stockholm den 28 september 2003 |
|
|
Barbro Hietala Nordlund (s) |
|
|
Hans Unander (s) |
Kurt Kvarnström (s) |
|
Per Erik Granström (s) |
Anneli Särnblad Stoors (s) |